Embed Size (px)
DESCRIPTION
Jägarnas Riksförbunds Jaktkalender
Citation preview
www.jagarnasriksforbund.se
Jägarnas Riksförbund
JaktkalenderFör jaktåret 2015-2016
2
Jägarnas RiksförbundJägarnas Riksförbund, JRF, bildades 1938 och agerar politiskt och religiöst oberoende. Vi finns över hela Sver-ige med cirka 150 avdelningar. JRF bevakar jägarnas intressen på alla nivåer i samhället och är remissinstans i statliga utredningar kring jakt-, vapen- och vilt-vårdsfrågor. Vi finns representerade i en mängd nationella och regionala styrelser, råd och kommittéer.Förbundets ledstjärna är att genom enkel, obyråkratisk och rättvis jakt för alla verka för biologiskt riktiga och lokalt förankrade viltstammar. Vi anser att jägare och markägare är bäst på att bedöma hur jakten och viltvården ska bedrivas lokalt, samt att frivilligt samarbete mellan jägare och markägare är rätt väg till en lokalt förankrad acceptans i jakt- och viltvårdsfrågor.Utbildning är en viktig del för att skapa en av samhället respekterad och etiskt accepterad jakt. JRF bedriver en omfattande kursverksamhet, däribland jägarexamen, samt utbildningar för provledare, jaktledare, ungdomsledare, trofébedömare med mera. Vidare bedrivs verksamhet och
utbildningar speciellt riktade till kvinnor och ungdomar.JRF ger också ut Sveriges bästa jakttidning, Jakt & Jägare, med spännande jaktrepor-tage och artiklar. Som medlem stödjer du vårt arbete och får ett av marknadens bästa försäkringsskydd, samt tillgång till våra skjutbanor och utbildningar.Förbundets kansli finns på Saltsjögatan 15, Södertälje. Det finns också ett antal region-kontor fördelade över landet. Mer informa-tion om JRF och tidningen Jakt & Jägare finns på nätet:www.jagarnasriksforbund.sewww.jaktojagare.se
Välkommen till Sveriges bästa jaktlag!Jägarnas Riksför-bunds tidning: ”Jakt & Jägare”.
3
Produktion: Jägarnas RiksförbundSaltsjögatan 15151 71 SödertäljeTel. 08-550 107 81
Tryck: GTC Print AB, 2015© 2015 Jägarnas Riks-förbund
InnehållJakttider 4–11Skyddsjakt 12Hundar 13–15Kalender 16–42Vapenförvaring 42–43Skadat och påskjutet vilt 44–46Vem får älgen 48Älgjaktens organisation 49Jaktledaren 50Om vildsvin 52Vanliga frågor 54–55Ammunition 56–57Vapenlån 58–59Jakträttsavtal 60–61Kötthantering och hygien 62–63Styckning av älg 64Styckning av rådjur/hjort 65Styckning av vildsvin 66Styckning av fågel 66Flåsnitt för pälsvilt 67Anteckningar 68–69Sammanfattning av jaktåret 70
Jakttider
AB - Stockholms län C - Uppsala län D - Södermanlands län E - Östergötlands län F - Jönköpings län G - Kronobergs län H - Kalmar län I - Gotlands län K - Blekinge län M - Skåne län N - Hallands län
O - Västra Götalands län S - Värmlands län T - Örebro län U - Västmanlands län W - Dalarnas län X - Gävleborgs län Y - Västernorrlands län Z - Jämtlands län AC - Västerbottens län BD - Norrbottens län
4
Så länge får du jaga Björn: En timme före solens uppgång till två timmar före solens nedgång.Älg: En timme före solens uppgång till solens nedgång.Varg, jÄrV, lo, hjort, rådjur och mufflon: En timme före solens upp-gång t.o.m en timme efter solens nedgång. Efter solens nedgång är endast vaktjakt eller smygjakt tillåten.övriga jaktbara arter får jagas hela dygnet.
Solen upp Solen ned
Länsbokstäver
Område Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun w
ÄlgBD, AC, Y, Z län, samt i del av W-län; kom-munerna Malung-Sälen,
Orsa, Rättvik, Älvdalen och Mora kommun (norr om sjön Siljan och norr om väg 45 väster om tätorten Mora), samt del av X-län; kom-munerna Ljusdal, Ovanåker, Hudiksvall och Nordanstig:Övriga landet:
KronviltM (utom kronhjort-sområde), samtliga djur:
Hela landet utom M, enbart smyg- eller vakjakt på årskalv: Hela landet utom M, jakt på årskalv: Inom kronhjortsområde och kronhjortsskötselområde be- stäms jakttiden av länssty-relsen.
7/9 12/10
12/10 31/1
1/1 31/11/10 11/10
Länsstyrelsen beslutar om jakttider för älg, inom ramen för jaktförordningen. För jakt på endast älgkalv utan licens ska jakttiden vara 5 dagar eller den kortare tid som länsstyrelsen bestäm-mer. Jakttidens början ska vara densamma som i gällande älgförvalt-ningsområde.
5
16/8 30/9
Område Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
DovviltHela landet, alla djur:Hela landet, hornbärande djur (endast smyg- och vaktjakt):
D, E, H, M, O, T län, endast hind och kalv:
RådjurHela landet utom BD, Y, AC, Z:BD, Y, AC, Z:C, X, U, Y, AC,
(hornbärande djur, endast smyg- och vaktjakt):Hela landet, (hornbärande djur, endast smyg- och vaktjakt):Hela landet utom BD, Y, AC, Z län: (kid, endast smyg- och vaktjakt):
VildsvinHela landet (ej sugga som åt-följs av smågrisar):
Hela landet, årsunge:
1/10
1/9 30/9
21/10 15/11
28/2
1/10 31/11/10 31/12
16/8 30/9
16/4
1/9 30/9
20/1016/11
1/5 15/6
15/21/7 30/6
6
Område Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
K, M, N län:S, T, X, W
län utom Älvdalens kommun:BD, AC, Y, Z län, samt Älvdalens kommun:Övriga landet:
Grävling Hela landet:
MårdBD, AC, Y, Z, S, W, X län:Övriga landet, utom I:
Iller Hela landet:
SkogshareÖland:K, M, N, I län:Övriga landet:
FälthareÖland:G, F, O, K, N, M, I, H län utom Öland:Övriga landet:
BäverW, X, Y, Z, AC, BD län:Övriga landet:
1/8 28/2
1/8 31/3
1/8 15/41/8 15/3
1/8 15/2
1/9 31/3
1/9 28/2
1/11 28/2
1/9 15/2
1/9 15/21/9 28/2
1/9 28/2
1/9 31/1
1/9 31/1
1/10 15/51/10 10/5
Rödräv
7
Område Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Sädgås K, M län:
BläsgåsM län:
GrågåsGotland och Fårö:W, X, Y, Z, AC län:BD län, gränsälvsområdet:BD län, ej gränsälvsområdet:Övriga landet:
KanadagåsX, Y, Z, AC, BD län, utom gränsälvsområdet:BD län, gränsälvsområdet:Övriga landet:
Gräsand, kricka, bläsandI, K, M län:W, X, Y, Z, AC, BD utom gränsälvs-området:
BD, gränsälvsområdet:Övriga landet (kricka, bläsand):Övriga landet (gräsand):
20/7 31/12
1/10 31/12
1/10 31/12
21/8 31/12
21/8 31/12
21/8 31/12
21/8 31/12
21/8 30/11
25/8 30/1120/8 30/11
20/8 31/1211/8 31/12
20/8 30/921/8 30/9
11/8 31/12
Dagligen före kl. 11.00.
Dagligen före kl. 11.00.
(Jaktstart kl. 11.00, 20/8.)
(Jaktstart kl. 11.00, 20/8.)
(Jaktstart kl. 11.00, 20/8.)
8
Område Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Alfågel, SjöorreX, Y, AC (inlandsomr. nedan od-lingsgräns. W, Z (utom renbetes-
fjäll). BD (inlandsomr. nedan odlingsgräns, utom gräns-älvsområdet): BD Gränsälvsområdet:X, Y, AC och BD utom gräns-älvsområdet i kustområdet:Övriga län i inlandsområdet:Övriga kustområden:
Knipa, StorskrakeX, Y, AC inlandsområde nedan odlingsgränsen. W och Z utanför renbetesfjällen. BD inlandsområde nedan odlingsgränsen, utanför gränsälvsområdet:BD, gränsälvsområdet:X, Y, AC, BD, kustområden, utom gränsälvsområdet:Övriga läns kust och inlands-områden:
SmåskrakeX, Y, W, Z, AC, BD inlandsom-råden, utom gränsälvsområdet:BD gränsälvsområdet:Övriga län i inlandsområdet:Hela landets kustområde, utom gränsälvsområdet:
25/8 30/1120/8 30/11
21/8 31/1
25/8 31/1
25/8 30/11
21/8 30/1120/8 30/11
25/8 31/1
20/8 31/1
21/8 31/121/8 30/11
21/8 31/1
1/10 31/12
(Jaktstart kl. 11.00, 20/8.)
(Jaktstart kl. 11.00, 20/8.)
(Jaktstart kl. 11.00, 20/8.)
9
Område Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Vigg, EjderX, Y, W, Z, AC, BD län, inlands-området utom gränsälvsom-rådet:Hela landets kustområde, utom gränsälvsområdet:BD län, gränsälvsområdet:Övriga län i inlandsområdet:
Dalripa, FjällripaS, X, Y, W län utom Älvdalens kommun:
Z län och Älvdalens kommun:AC, BD län ovan lappmarks-gränsen:AC, BD län nedan lappmarks-gränsen:
Järpe, Orre, TjäderE, F, G, H, K, N, O län:Övriga län, utom I, M:
E, F, G, H, K, N, O län, endast orr- och tjädertupp:M län, endast orr- och tjädertupp:Övriga län utom I, endast orr- och tjädertupp:
RapphönaAlla län utom Y, Z, AC, BD:
25/8 15/11
25/8 31/1
20/8 31/121/8 31/1
1/9 31/1
25/8 30/9
25/8 15/11
1/1 31/1
1/9 15/9 1/1 31/1
16/11 31/1
25/8 28/2
25/8 15/3
25/8 31/1
16/9 31/10
(Jaktstart kl. 11.00, 20/8.)
10
Område Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Fasan Hela landet:
MorkullaW, X, Y, Z, AC, BD län:Övriga landet:
Havstrut, gråtrut, fiskmåsHela landet:
RingduvaS, T, U, W, X, Y, Z, AC, BD län:K, M, N län:Övriga landet:
Björktrast Hela landet:
Nötskrika Hela landet:
Kråka, Kaja, SkataY, Z, AC, BD län:Övriga län:
Råka M, N län:
21/8 31/10
1/10 31/1
21/8 30/11
1/8 31/3
1/8 31/1016/8 28/216/8 31/12
16/7 31/3
16/7 30/41/7 15/4
1/8 28/2
1/8 31/3
11
12
SkyddsjaktFör att förebygga skador av vilt får jakträttshavare bedriva jakt hela året på följande arter: Sumpbäver, mårdhund, tvättbjörn, wapitihjort, sikahjort, vitsvanshjort, mufflonfår, frett, vildkanin, mink, mullvad, sorkar (även bisam), lämlar, råttor, skogsmöss, näbbmöss, husmus och amerikansk kopparand.
På gård eller trädgård där djuren kan orsaka skada eller annan olägenhet får man jaga följande arter hela året: Vildsvin, räv, mårdhund, grävling, mård, iller, mink, hermelin, vessla, ekorre, vildkanin, mullvad, sorkar (även bisam), lämlar, råttor, skogsmöss, husmus, kråka, råka, kaja, skata, tamduva (stadsduva), björktrast (snöskata), gråsparv och pilfink.
Dessutom får jakträttsinnehavare hela året jaga korp, havstrut, gråtrut, fiskmås och skrattmås i en anläggning för att förhindra skada eller annan olägenhet, på mark med jordbruksgrödor eller i yrkesmässig trädgårdsod-ling om djuren där orsakar skada, eller om jakten sker på särskilt uppdrag av kommunens nämnder inom miljö- och hälsoskyddsområdet.
Mer detaljer framgår av jaktförordningens bilaga 4, där det också finns särskilda bestämmelser för skyddsjakt på olika viltarter i handelsträdgård-ar, inhägnader, yrkesmässiga fruktodlingar, plantskolor, ladugårdar, livsmedelslager, samt vid flygplatser, på fält med växande gröda och för att skydda tamdjur och renkalvar.
Till exempel får man hela året skyddsjaga årsunge av rödräv och gräv-ling om det behövs för att tillgodose viltvården.
13
HundarEnligt lagen om tillsyn av hundar och katter gäller följande:l 1 mars–20 augusti får hundar inte vara lösa i marker där det finns vilt. Då råder ”hundförbud”. l Under övrig tid ska hundar hind-ras från att driva eller förfölja vilt – när de inte används vid jakt.Det är alltså inte fritt fram att släppa hundar efter 20 augusti. Det ska gälla jakt – vilket förutsät-ter både jakttid och jakträtt. Det är alltid förbjudet att låta hund förfölja vilt när det inte är jakttid för detta vilt.
Jaktmarkens storlekJaktlagen: ”Jakt med drivande hund får inte ske på ett område som är så beskaffat att det kan förutses att drevet huvudsakli-gen kommer att gå fram över annans jaktområde.”Rekommenderad minsta areal för en välarronderad jaktmark är:50 hektar för tax.100 hektar för drever.200 hektar för stövare.
14
För jaktträning och vissa jakter får hund förfölja:l Älg 21 augusti till 31 december.l Björn 21 augusti till 30 september.l Hjort och rådjur från 1 okt. – 31 jan.l Lo från 1 februari.Ovanstående arter får förföljas av hund även till den senare tidpunkt då jakten ska vara avslutad.l Vildsvin 1 augusti–31 januari.l Rödräv 21 augusti–15 mars. l Grävling, mårdhund och tvättbjörn mellan 1 augusti och 31 januari.l Annat vilt från 21 augusti till sista februari eller den tidigare tidpunkt då jakten ska vara avslutad.l Hund som inte förföljer vilt får användas vid fågeljakt från 16 augusti till 15 april. (S, W, X, Y, Z, AC och BD län till 30 april.)l Grytjakt med hund får bedrivas hela året efter vildkanin och mårdhund, samt vid ordinarie jakttid och skyddsjakt på rödräv, mink, mård och grävling.l Vid all jakt får hund användas för spårning eller apportering av skadat eller fällt vilt, om hunden står under förarens kontroll.
Viktiga regler och skyldigheter för hundägareMinimimått för hundburar, liggplatser och hundgårdar finns hos Jord-bruksverket.l Alla hundar ska enligt lag märkas och registreras hos Jordbruksverket.l Du får inte ha din hund bunden längre tid inomhus. l Utomhus får hund vara bunden (t.ex. löplina) max två timmar.l Elhalsband och stackelhalsband (med taggar) är förbjudet.l Hund får förvaras i bur:
– Vid utställning, tävling, prov och provträning. – Vid jakt, max åtta timmar/dygn om de rastas var tredje timme.
15
Krav på eftersökshundEftersökshund vid jakt på rovdjur och klövviltJaktförordningen: ”Vid jakt efter björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, mufflonfår eller vildsvin ska en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen.”Eftersökshund ska vara tillgänglig även om den som användes vid jakten är bortsprungen.
Eftersökshund vid fågeljaktJaktförordningen: ”Vid jakt efter ringduva, gäss eller änder ska en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras. Vid jakt efter övrig fågel ska en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras under tiden mellan solens nedgång och en timme före solens upp-gång. Skyldigheten att medföra hund gäller inte om jakten sker på snötäckt mark eller från båt i öppet vatten eller vid havskust med hjälp av vettar.”Till exempel: Jagar du duva måste du medföra hund. Passar du på änder vid ett vattendrag (utan vettar eller båt) måste du medföra hund. Jagar du skogsfågel på dagen behöver du inte medföra hund.
– Vid transporter. Rastning ska ske och vatten ska ges minst var sjätte timme. Utfodring ska ske minst var 24:e timme. – Hundburen ska vara lastsäkrad.
l Anträffas en hund lös bland lantbruksdjur får hunden, om det är nöd-vändigt, dödas av djurens ägare eller skötare.l Om en hund springer lös bland vilt får jakträttshavaren ta hand om hunden. Går inte detta får polisen låta avliva hunden.l Skada som orsakas av hund ska ersättas av dess ägare, även om ägaren inte vållat skadan (strikt hundägaransvar).
16
Juni/Juli 2015
29
30
1
2
3
4
5
Måndag Peter, Petra
Elof, Leif
Aron, Mirjam
Rosa, Rosita
Aurora
Ulrika, Ulla
Laila, Ritva
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 27Juli 2015
6
7
8
9
10
11
12
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 28
Esaias, Jessika
Klas
Kjell
Jörgen, Örjan
André, Andrea
Eleonora, Ellinor
Herman, Hermine
wm
l
17
Juli 2015Juli 2015
Kronprinsessans födelsedag
13 20
14 21
15 22
16 23
17 24
18 25
19 26
Måndag Måndag
Tisdag Tisdag
Onsdag Onsdag
Torsdag Torsdag
Fredag Fredag
Lördag Lördag
Söndag Söndag
Vecka 29 Vecka 30
Joel, Judit
Folke
Ragnhild, Ragnvald
Reinhold, Reine
Bruno
Fredrik, Fritz
Sara
Margareta, Greta
Johanna
Magdalena, Madeleine
Emma
Kristina, Kerstin
Jakob
Jesper
wm
l
18
Juli/Augusti 2015
27
28
29
30
31
1
2
Måndag Marta
Botvid, Seved
Olof
Algot
Helena, Elin
Per
Karin, Kajsa
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 31Augusti 2015
3
4
5
6
7
8
9
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 32
Tage
Arne, Arnold
Ulrik, Alrik
Alfons, Inez
Dennis, Denise
Silvia, Sylvia
Roland
Drottningens namnsdag
wml
19
Augusti 2015 Augusti 2015
10 17
11 18
12 19
13 20
14 21
15 22
16 23
Måndag Måndag
Tisdag Tisdag
Onsdag Onsdag
Torsdag Torsdag
Fredag Fredag
Lördag Lördag
Söndag Söndag
Vecka 33 Vecka 34
Lars
Susanna
Klara
Kaj
Uno
Stella, Estelle
Brynolf
Verner, Valter
Ellen, Lena
Magnus, Måns
Bernhard, Bernt
Jon, Jonna
Henrietta, Henrika
Signe, Signhild
wm
l
20
Augusti 2015
24
25
26
27
28
29
30
Måndag Bartolomeus
Lovisa, Louise
Östen
Rolf, Raoul
Fatima, Leila
Hans, Hampus
Albert, Albertina
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 35Augusti/September 2015
31
1
2
3
4
5
6
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 36
Arvid, Vidar
Sam, Samuel
Justus, Justina
Alfhild, Alva
Gisela
Adela, Heidi
Lilian, Lilly
wml
21
September 2015 September 2015/2016
7 14
8 15
9 16
10 17
11 18
12 19
13 20
Måndag Måndag
Tisdag Tisdag
Onsdag Onsdag
Torsdag Torsdag
Fredag Fredag
Lördag Lördag
Söndag Söndag
Vecka 37 Vecka 38
Kevin, Roy
Alma, Hulda
Anita, Annette
Tord, Turid
Dagny, Helny
Åsa, Åslög
Sture
Ida
Sigrid, Siri
Dag, Daga
Hildegard, Magnhild
Orvar
Fredrika
Elise, Lisa
l
22
September 2015
21
22
23
24
25
26
27
Måndag Matteus
Mauritz, Moritz
Tekla, Tea
Gerhard, Gert
Tryggve
Enar, Einar
Dagmar, Rigmor
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 39September/Oktober 2015
28
29
30
1
2
3
4
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 40
Lennart, Leonard
Mikael, Mikaela
Helge
Ragnar, Ragna
Ludvig, Love
Evald, Osvald
Frans, Frank
Höstdagjämning
wm
wm
l
23
Oktober 2015 Oktober 2015
5 12
6 13
7 14
8 15
9 16
10 17
11 18
Måndag Måndag
Tisdag Tisdag
Onsdag Onsdag
Torsdag Torsdag
Fredag Fredag
Lördag Lördag
Söndag Söndag
Vecka 41 Vecka 42
Bror
Jenny, Jennifer
Birgitta, Britta
Nils
Ingrid, Inger
Harry, Harriet
Erling, Jarl
Valfrid, Manfred
Berit, Birgit
Stellan
Hedvig, Hillevi
Finn
Antonia, Toini
Lukas
l
24
Oktober 2015
19
20
21
22
23
24
25
Måndag Tore, Tor
Sibylla
Ursula, Yrsa
Marika, Marita
Severin, Sören
Evert, Eilert
Inga, Ingalill
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 43Oktober/November 2015
26
27
28
29
30
31
1
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 44
Amanda, Rasmus
Sabina
Simon, Simone
Viola
Elsa, Isabella
Edit, Edgar
FN-dagen Alla helgons dag
Sommartid slutar Allhelgonadagen
wm
l
25
November 2015 November 2015
2 9
3 10
4 11
5 12
6 13
7 14
8 15
Måndag Måndag
Tisdag Tisdag
Onsdag Onsdag
Torsdag Torsdag
Fredag Fredag
Lördag Lördag
Söndag Söndag
Vecka 45 Vecka 46
Tobias
Hubert, Hugo
Sverker
Eugen, Eugenia
Gustav Adolf
Ingegerd, Ingela
Vendela
Teodor, Teodora
Martin, Martina
Mårten
Konrad, Kurt
Kristian, Krister
Emil, Emilia
Leopold
Mårtensafton
Gustav Adolfsdagen
Farsdag
wm
l
26
November 2015
16
17
18
19
20
21
22
Måndag Vibeke, Viveka
Naemi, Naima
Lillemor, Moa
Elisabet, Lisbeth
Pontus, Marina
Helga, Olga
Cecilia, Sissela
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 47November 2015
23
24
25
26
27
28
29
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 48
Klemens
Gudrun, Rune
Katarina, Katja
Linus
Astrid, Asta
Malte
Sune
wml
27
November/December 2015 December 2015
30 7
1 8
2 9
3 10
4 11
5 12
6 13
Måndag Måndag
Tisdag Tisdag
Onsdag Onsdag
Torsdag Torsdag
Fredag Fredag
Lördag Lördag
Söndag Söndag
Vecka 49 Vecka 50
Anders, Andreas
Oskar, Ossian
Beata, Beatrice
Lydia
Barbara, Barbro
Sven
Nikolaus, Niklas
Angela, Angelika
Virginia
Anna
Malin, Malena
Daniel, Daniela
Alexander, Alexis
Lucia
Nobeldagen
Luciadagen
wm
l
28
December 2015
14
15
16
17
18
19
20
Måndag Sten, Sixten
Gottfrid
Assar
Stig
Abraham
Isak
Israel, Moses
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 51December 2015
21
22
23
24
25
26
27
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 52
Tomas
Natanael, Jonatan
Adam
Eva
Stefan, Staffan
Johannes, Johan
Vintersolståndet
Drottningens födelsedag
Julafton
Juldagen
Annandag jul
wm
l
29
December/Januari 2015/2016 Januari 2016
28 4
29 5
30 6
31 7
1 8
2 9
3 10
Måndag Måndag
Tisdag Tisdag
Onsdag Onsdag
Torsdag Torsdag
Fredag Fredag
Lördag Lördag
Söndag Söndag
Vecka 53 Vecka 1
Benjamin
Natalia, Natalie
Abel, Set
Sylvester
Svea
Alfred, Alfrida
Rut
Hanna, Hannele
Kasper, Melker, Baltsar
August, Augusta
Erland
Gunnar, Gunder
Sigurd, Sigbritt
Trettondedag jul
Nyårsafton
Nyårsdagen
wm
l
30
Januari 2016 Januari 2016
11 18
12 19
13 20
14 21
15 22
16 23
17 24
Måndag Måndag
Tisdag Tisdag
Onsdag Onsdag
Torsdag Torsdag
Fredag Fredag
Lördag Lördag
Söndag Söndag
Vecka 2 Vecka 3
Jan, Jannike
Frideborg, Fridolf
Knut
Felix, Felicia
Laura, Lorentz
Hjalmar, Helmer
Anton, Tony
Hilda, Hildur
Henrik
Fabian, Sebastian
Agnes, Agneta
Vincent, Viktor
Frej, Freja
Erika
Tjugondedag jul
wm
l
31
Januari 2016
25
26
27
28
29
30
31
Måndag Paul, Pål
Bodil, Boel
Göte, Göta
Karl, Karla
Diana
Gunilla, Gunhild
Ivar, Joar
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 4Februari 2016
1
2
3
4
5
6
7
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 5
Benjamin
Disa, Hjördis
Ansgar, Anselm
Agata, Agda
Dorotea, Doris
Rikard, Dick
Konungens namnsdag
wm
32
Februari 2016 Februari 2016
8 15
9 16
10 17
11 18
12 19
13 20
14 21
Måndag Måndag
Tisdag Tisdag
Onsdag Onsdag
Torsdag Torsdag
Fredag Fredag
Lördag Lördag
Söndag Söndag
Vecka 6 Vecka 7
Berta, Bert
Fanny, Franciska
Iris
Yngve, Inge
Evelina, Evy
Agne, Ove
Valentin
Sigfrid
Julia, Julius
Alexandra, Sandra
Frida, Fritiof
Gabriella, Ella
Vivianne
Hilding
Alla hjärtans dag
wm
l
33
Februari 2016
22
23
24
25
26
27
28
Måndag Pia
Torsten, Torun
Mattias, Mats
Sigvard, Sivert
Torgny, Torkel
Lage
Maria
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 8Mars 2016
29
1
2
3
4
5
6
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 9
Albin, Elvira
Ernst, Erna
Gunborg, Gunvor
Adrian, Adriana
Tora, Tove
Ebba, Ebbe
Skottdagen
wm
l
34
Mars 2016 Mars 2016
7 14
8 15
9 16
10 17
11 18
12 19
13 20
Måndag Måndag
Tisdag Tisdag
Onsdag Onsdag
Torsdag Torsdag
Fredag Fredag
Lördag Lördag
Söndag Söndag
Vecka 10 Vecka 11
Camilla
Siv
Torbjörn, Torleif
Edla, Ada
Edvin, Egon
Viktoria
Greger
Matilda, Maud
Kristoffer, Christel
Herbert, Gilbert
Gertrud
Edvard, Edmund
Josef, Josefina
Joakim, Kim
Int. Kvinnodagen
Kronprinsessans namnsdag
Vårdagsjämning
wm
l
35
Mars 2016
21
22
23
24
25
26
27
Måndag Bengt
Kennet, Kent
Gerda, Gerd
Gabriel, Rafael
Emanuel
Rudolf, Ralf
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 12Mars/April 2016
28
29
30
31
1
2
3
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 13
Malkolm, Morgan
Jonas, Jens
Holger, Holmfrid
Ester
Harald, Hervor
Gudmund, Ingemund
Ferdinand, Nanna
Annandag påsk
Skärtorsdagen
Långfredagen
Påskafton
Påskdagen. Sommartiden börjar
wm
l
36
April 2016 April 2016
4 11
5 12
6 13
7 14
8 15
9 16
10 17
Måndag Måndag
Tisdag Tisdag
Onsdag Onsdag
Torsdag Torsdag
Fredag Fredag
Lördag Lördag
Söndag Söndag
Vecka 14 Vecka 15
Marianne, Marlene
Irene, Irja
Vilhelm, William
Irma, Irmelin
Nadja, Tanja
Otto, Ottilia
Ingvar, Ingvor
Ulf, Ylva
Liv
Artur, Douglas
Tiburtius
Olivia, Oliver
Patrik, Patricia
Elias, Elis
wm
l
37
April 2016
18
19
20
21
22
23
24
Måndag Valdemar, Volmar
Olaus, Ola
Amalia, Amelie, Emelie
Anneli, Annika
Allan, Glenn
Georg, Göran
Vega
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 16April/Maj 2016
25
26
27
28
29
30
1
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 17
Markus
Teresia, Terese
Engelbrekt
Ture, Tyra
Tyko
Mariana
wm
l
Valborgsmäss. Konungens födelsedag
Valborg. Första maj
38
Maj 2016 Maj 2016
2 9
3 10
4 11
5 12
6 13
7 14
8 15
Måndag Måndag
Tisdag Tisdag
Onsdag Onsdag
Torsdag Torsdag
Fredag Fredag
Lördag Lördag
Söndag Söndag
Vecka 18 Vecka 19
Filip, Filippa
John, Jane
Monica, Mona
Gotthard, Erhard
Marit, Rita
Carina, Carita
Åke
Reidar, Reidun
Esbjörn, Styrbjörn
Märta, Märit
Charlotta, Lotta
Linnea, Linn
Halvard, Halvar
Sofia, Sonja
Kristi himmelsfärdsdag
Pingstafton
Pingstdagen
wm
l
29
Maj 2016
16
17
18
19
20
21
22
Måndag Ronald, Ronny
Rebecka, Ruben
Erik
Maj, Majken
Karolina, Carola
Konstantin, Conny
Hemming, Henning
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 20Maj 2016
23
24
25
26
27
28
29
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 21
Desideria, Desirée
Ivan, Vanja
Urban
Vilhelmina, Vilma
Beda, Blenda
Ingeborg, Borghild
Yvonne, Jeanette
Annandag pingst
Mors dagwm
l
40
Maj/Juni 2016 Juni 2016
30 6
31 7
1 8
2 9
3 10
4 11
5 12
Måndag Måndag
Tisdag Tisdag
Onsdag Onsdag
Torsdag Torsdag
Fredag Fredag
Lördag Lördag
Söndag Söndag
Vecka 22 Vecka 23
Vera, Veronika
Petronella, Pernilla
Gun, Gunnel
Rutger, Roger
Ingemar, Gudmar
Solbritt, Solveig
Bo
Gustav, Gösta
Robert, Robin
Eivor, Majvor
Börje, Birger
Svante, Boris
Bertil, Berthold
Eskil
Sveriges nationaldag
wm
l
41
Juni 2016
13
14
15
16
17
18
19
Måndag Aina, Aino
Håkan, Hakon
Margit, Margot
Axel, Axelina
Torborg, Torvald
Björn, Bjarne
Germund, Görel
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 24Juni 2016
20
21
22
23
24
25
26
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 25
Linda
Alf, Alvar
Paulina, Paula
Adolf, Alice
David, Salomon
Rakel, Lea
Sommarsolståndet
Midsommarafton
Midsommardagen
l
42
Juni/Juli 2016
27
28
29
30
1
2
3
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
Vecka 26
Selma, Fingal
Leo
Peter, Petra
Elof, Leif
Aron, Mirjam
Rosa, Rosita
Aurora
wm
Vitala vapendelarGevär med slutstycke: Slut-stycke och pipa.Brytvapen (exempelvis hagel-gevär): Kolv, baskyl och pipor. (Om vapnet inte har yttre hanar och blindavfyrats utgör fram-stock vital vapendel.)
HemmaVapen och ammunition ska förvaras i godkänt vapenskåp eller säker-hetsskåp som håller minst SS 3492-standard. Skåp som tomt väger mindre än 150 kilo ska bultas fast i väggen, alterna-tivt förses med vikter så att det kommer upp till 150 kilo. Nycklar eller låskoder ska förvaras så att bara vapeninnehavaren kommer åt dem. Varken anhöriga eller vänner får ha tillgång till nycklarna.Vapenförvaringen ska ske i vapeninnehavarens eget vapenskåp och bostad. Allt annat kräver ett polistillstånd vilket kan ges i undantagsfall.
Vid transportGrundregeln är uppsiktsförvaring. Har du vapnet i bilen och själv befinner dig i eller intill bilen har du vapnet under uppsikt. Vapnet får inte förflyttas laddat och ska helst ligga i förvaringsutrymme. Ammunitionen förvaras separat.Om du måste bära med dig hela vapnet bland andra människor (till exem-pel vid tågresor) ska vapnet ligga i vapenfodral.
Vid matpaus eller hotellvistelseVid matpaus, färjetur eller hotellvistelse ska vapnet delas. Vital vapendel tas med, kvarvarande vapendel göms i låst bil. Om man inte kan dela vap-
net får man använda ett godkänt vapenlås (till exempel hänglås klass 3) och gömma vapnet, fastlåst, i bilen. Du får låsa in vital vapendel i hotellets säkerhetsförvaring, eller lämna in den till fartygsreception. Vid flygresor bör du fråga flygbolaget om vad som gäller.
I jaktstugan I jaktstuga eller på skjutbana gäller samma grundregler: Uppsikt, medtagen vital vapen-del eller förvaring i bil med vapenlås.
Vapenförvaring
43
44
När ett vilt skadas vid jakt gäller jaktlagens paragraf 28:
”Om vilt har skadats vid jakt, skall jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret skall kunna uppspåras och avlivas”.
Detta gäller alla viltarter. Skytten är alltid ansvarig. Vid gemensamhetsjakt på vissa viltarter har även jaktledaren ett visst ansvar. Försumlighet kan innebära böter och vapenbeslag.
Vad får man göra?Du ska alltid kunna motivera alla extraordinära åtgärder som vid reguljär jakt skulle vara ett lagbrott. Sådana åtgärder kan exempelvis vara:l Att använda belysning.l Att använda motorfordon för att genskjuta viltet.l Att använda otillåtna vapen-typer.l Att eftersöka och avliva även efter mörkrets inbrott.l Att eftersöka och avliva på annans mark.Om du är det minsta osäker på vad du får göra: Ring polisen. Vid eftersök på annans mark ska jakträttsinnehavaren kontaktas eller – om det inte går – polisen. Jakträttsinnehavaren på den andra marken får inte stoppa eftersöket, och har inte ens rätt att ta över. Dialog är naturligtvis det bästa. Det påskjutande jaktlaget (eller jägaren) är alltid ansvarigt, även om eftersöket lämnas över till grannlaget. Notera att detta gäller eftersök på vilt som skadats vid jakt – inte i trafiken.
När djuret lämnat skottplatsenMemorera situationen, kontakta jaktledaren, sitt stilla och lämna absolut inte passet (om du inte får andra instruktioner). Bland det absolut vikti-
Skadat och påskjutet vilt
45
gaste för ett eftersöksekipage är att få rätt information från start och en orörd skottplats. Det eftersökseki-paget vill veta är bland annat:l Skottplatsen.l Hur djuret tecknade (reagerade) för skottet.l Varifrån kom djuret, åt vilket håll försvann det, hur uppförde det sig.l Om det fanns fler djur på platsen. l Andra iakttagelser.
Ta tid på digEtt vilt reagerar normalt för ett icke dödande skott genom rusa från skottplatsen och lägga sig ned i sårlega. Djuret är då påverkat av adrenalinpåslag och flyktreaktion. Går man efter djuret för tidigt kan nästa rusning bli mycket kraftig och lång. Att det går en timme mel-lan skott och eftersök är normalt bara en fördel.
Blodstänk ger ledtrådarl Blod mitt i spåret kan vara en låg träff eller träff i benen. l Blod på grenar, som djuret strukit sig mot tyder på högre träff. l Skvättande blod vid sidan av spåret kan tyda på hög träff.Det kan vara svårt att se blodstänk i en höstfärgad skog. Använd vitt toapapper och stryk mot misstänkta röda fläckar. Känn med fingrarna. Smaka.
46
Enligt lag ska viltolyckor (även en mindre sammanstötning) med älg, hjort, rådjur, vildsvin, mufflon, varg, björn, lo, järv, utter eller örn polisanmälas och olycksplatsen ska märkas ut.l Placera ut varningstriangel.l Markera olycksplatsen på den sida där djuret försvann så att jägare med eftersökshund kan hitta platsen.l Ring 112 och anmäl.
l Även om viltet ligger dött på plats ska markering ske.l Vid kollision med vildsvin, björn, varg och lodjur placeras markeringsremsan cirka 100 meter från olycksplatsen.l Försök inte att själv göra ett eftersök.l Försök inte avliva det skadade djuret om du inte har kunskapen.l Försök aldrig avliva en hund, låt veterinär avgöra.
Vid viltolycka
Om du hittar skadat viltJaktförordningen säger följande:
”Anträffas frilevande vilt så skadat eller i sådan belägen-het att det av djurskyddsskäl snarast bör avlivas, får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på annans mark.”
Vid en sådan avlivningssitua-tion får du använda vilket vapen eller tillhygge som helst, bara djuret dör effektivt, utan extra lidande. Notera att det bara gäller ”anträffat” vilt som du råkar stöta på. Du får inte på egen hand starta eftersök om djuret flyr. Då ska alltid polisen först kontaktas.
Din väg till Jägarexamen- det självklara valet av kurslitteratur till den teoretiska delen av jägarexamen.
• Ekologi• Artkännedom• Viltvård• Jaktmetoder• Vapen och ammunition• Säkerhet• Etik• Lagar
BOK + LJUDBOK
Rek. pris 495:-
Boken lär grundligt och pedago-giskt ut alla baskunskaper som krävs för att klara den teoretiska delen av jägarexamen.
Varje kapitel innehåller frågor och svar för att kontrollera dina kunskaper.
Din väg till jägarexamen säljs hos välsorterade bokhandlare och näthandlare.Som studieledare beställer du boken via Bilda Förlag/Stjärndistribution: [email protected] på telefon 0290-76 76 76.
Läs mer om boken och om jägarexamen på www.jagarexamen.org
JÄGARKUNSKAP
48
Vem får älgen?Grundförutsättningarna är följande.• Det påskjutande älgjaktsområdet ska alltid avräkna älgen.• Den som tar älgen ska alltid betala fällavgift.• Älgen tillfaller alltid jakträttsinnehavaren där den faller om denna har rätt till älgjakt och har älg kvar på sin tilldelning – samt vill ta emot älgen.
Exempel:1. En älg påskjuts inom ett registrerat älgjaktsområde men faller i ett annat registrerat älgjaktsområde som fortfarande får fälla den typ av älg som fallit: Påskjutande älgjaktsområde avräknar älgen. Området där älgen faller får tillgodogöra sig älgen och betalar fällavgift.2. En älg påskjuts inom ett registrerat älgjaktsområde men faller i ett annat älgjaktsområde där man inte längre får fälla älg: Påskjutande älgjaktsområde avräknar älgen, som i sin tur tillfaller staten.3. En vuxen älg påskjuts inom ett registrerat älgjaktsområde men fall-er i ett annat älgjaktsområde där man bara får fälla kalv: Påskjutande älgjaktsområde avräknar älgen, som i sin tur tillfaller staten.4. En älg påskjuts inom ett registrerat älgjaktsområde och faller i ett oregistrerat kalvområde: Påskjutande område avräknar älgen. Om det gäller en vuxen älg, eller om jakttiden för det oregistrerade området har gått ut, tillfaller älgen staten.
NoteringarNot 1: Länsstyrelsen kan i vissa fall kvotera tilldelningen av kor och tjurar. I exempel 1 skulle det innebära att älgen tillfaller staten om älgen är en tjur och om området där älgen faller bara har kor kvar på licensen.Not 2: Älgskötselområden måste i praktiken aldrig lämna en älg till staten, eftersom älgskötselområden får avvika en aning från avskjutningsplanen. Not 3: Att ta emot ett djur som påskjutits av annat jaktområde är alltid frivilligt. Om området där älgen faller vägrar ta emot älgen tillfaller den staten och det påskjutande jaktlaget får som vanligt avräkna älgen.Not 3: Vuxet djur får alltid bytas ut mot kalv.
49
Läns- styrelsen
Älgskötsel- områden
Licens- områden
Kalvområden
Älgförvaltnings-område
Älgförvaltnings-grupp
Godk
änne
r skö
tsel
plan
erGe
r till
deln
inga
r
Rådgivande
Samråd
Best
ämm
er ja
kttid
Älgjaktens organisationViltförvaltnings-
delegationen
Olika älgjaktsområdenDet finns tre sorters älgjaktsområden i Sverige: älgskötselområden, licens-områden och oregistrerade kalvområden.Älgskötselområden består av flera markägare som lämnar in en älg-skötselplan till länsstyrelsen. Om den godkänns ligger den till grund för avskjutningen.Ett licensområde består av en eller flera markägare som får sin tilldelning direkt från länsstyrelsen.På oregistrerad kalvmark får endast kalv jagas, och endast under så många dagar som länsstyrelsen beslutar (dock högst fem dagar).Älgjaktsområden kan i sin tur innehålla valfritt antal jaktlag.
50
Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter ska det alltid finnas en jaktledare vid älgjakt och vid jakt efter kronhjort inom kronhjortsskötselområde. Det är alltid bra att utse en jaktledare när man jagar flera personer tillsammans. En tydlig och bestämd ledning för jakten är både tryggt och säkert för alla inblandade, speciellt för gäster. Följande ska jaktledaren in-formera om inför jakten:l Avskjutningsföreskrifter, sam-bandsregler, förbjudna skjut-riktningar, gränsförhållanden samt övriga bestämmelser för jaktens genomförande. l Kravet på vapenlicens och jaktkort (viltvårdsavgift).l Att jägare bör vara ansvarsförsäkrade och bära signalfärger.l Att jägare ska ha ett inskjutet vapen och tillräcklig skjutskicklighet.l Att det är viktigt att delta i inventeringar inom älgförvaltningsområdet och att rapportera observerade älgar.Jaktledaren ansvarar också för sambandet, för att undvika felskjutningar. Jaktledaren ska se till att lagens krav på eftersökshund (på plats inom två timmar) efterlevs. Inträffar en skadeskjutning ska jaktledaren se till att eftersöket blir gjort och att jaktgrannar eller polis underrättas om skadat vilt lämnar området.Om jaktledaren missat att informera om något av det som nämnts ska du fråga. Det är alltid var och ens skyldighet att veta vad som gäller vid en jakt.
Jaktledaren
JÄGARKUNSKAP
Jaktledarutbildning
Anmäl dig till din närmaste utbildare påwww.jagarnasriksforbund.se/jaktledare
eller ring 08-550 107 81.
• Ansvar , skyldigheter och rättigheter
• Jaktlagstiftningen
• Säkerhet• Etik, moral och attityder• Planering av jakt
Jaktledarutbildningen syftar till att klara ut vilka skyl-digheter och rättigheter jaktledaren har och hjälper också till att ge stöd i rollen som ledare och coach. Efter kursen får kursdeltagaren ett bevis som intygar att utbildningen är genomförd.
Utbildningen genomförs på 1-2 dagar beroende på kursledarens upplägg och omfattar bland annat:
52
Om vildsvinVildsvinen sprider sig sakta över södra och mellersta Sverige, även i norr förekommer rapporter om vildsvinsförekomster, vilket ställer nya krav på jägarna. Jägarna kan få använda andra hjälpmedel än vid annan jakt och användningen av hund förändras. I båda fallen ska användningen ske under devisen ”frihet under ansvar” för att vi även fortsättningsvis ska kunna jaga vildsvin effektivt.
Speciell utrustningTrots att både hundanvändningen och hundarna utvecklas fälls troligen flest vildsvin vid åteljakt, som främst sker nattetid och kräver speciell utrustning i form av ett ljusstarkt kikarsikte, alternativt fast åtelbelysn-ing. Varken rörlig belysning, ljusförstärkare eller åtelkameror är tillåtna. Undantag mot dessa förbud kan dock sökas hos länsstyrelserna.Att jaga vildsvin med hund kan vara både effektivt och roligt. Eftersom vildsvinen kan väga från 5 till över 200 kilo är det viktigt att hunden har ett lämpligt arbetssätt, både för att inte skada sig själv och för att inte skada vildsvinen. Hundar får aldrig bita i friska djur eller attackera oska-dade vildsvin. Sådana hundar ska enbart användas vid eftersök.
Tänk på...... att man inte minskar stammen med att skjuta stora suggor. De stora sug-gorna hindrar gyltorna från att brunsta för tidigt. Att skjuta stora suggor leder sannolikt till fler kullar eftersom yngre vildsvin får kultingar.... att gamla bra älgpass sällan är bra vildsvinspass.... att ett stort ensamt vildsvin lika gärna kan vara en sugga som lämnat kultingarna för att ta sig an hunden själv.... att ett vildsvin är benägen att försvara sig, både mot människa och hund, och har kapacitet att orsaka allvarliga skador.
Klä dig rättför jakten.
Pure Hunting Wear Since 1919
Anpassa klädseln efter rörelsen och vädret.Vid många och långa pass är det vitalt att hålla sig väl tempererad och förberedd för alla vädrets makter. Möjligheten att kunna ta av och klä på lager gör dig anpassad efter en snabb sprint eller åtta timmars stillasittande tålamod.Se hela vårt utbud på www.swedteam.se
54
Hur stor mark behöver man för att få jaga?Det finns ingen lägre gräns som anger hur liten marken kan vara för att man ska få jaga på den. Du får till exempel jaga på din tomt så länge den ligger utanför detaljplanerat område. Däremot står det i Jaktlagens 4 § att man ska ”anpassa jakten efter tillgången på vilt”. Det här tolkas populärt bland jägare att man inte ska skjuta mer än ”marken bär”. Med det i åtanke blir det svårt att genomföra praktisk jakt på för små marker, eftersom den mängd vilt som går att skjuta då blir väldigt liten. En begränsning som
dock finns i lagtext är att man inte får locka vilt från annans mark, vilket gör till exempel åteljakt på vildsvin på små marker svårt. För att undvika osämja bör man alltid söka samråd och frivillig samver-kan med närliggande jaktområden.
Var får man jaga?På mark där man har jakträtt, till exempel på din egen mark. Även på en tomt har du jakträtt. Dock kan jakt på en tomt begränsas av regler för skytte inom planlagt område, säkerhet med mera.
Får man ställa ett jakttorn hur nära en gräns som helst?Ja, så länge man har jakträtt på marken får man ställa ett jakttorn hur nära en gräns som helst. Däre-mot bör ju jägare tänka på att inte i onödan stöta sig med grannar och allmänhet, vilket gör att en placer-ing av ett jakttorn nära till exempel bostadshus eller allmän väg utan samråd bör undvikas.
Vanliga frågor
Man får ställa ett jakttorn var som helst på den egna jaktmarken. Men samråd gärna med gran-narna om tornet ska ställas nära markgränsen.
55
Vad ska man göra med en skjuten räv eller grävling?Man ska alltid sträva efter att ta vara på det vilt man fällt, så även med räv och grävling som bland annat har väldigt fina pälsar. Resterna bör alltid grävas ner eller brännas för att undvika spridning av sjukdomar. Dels bär många av rävarna på rävskabb som naturligtvis inte ska spridas vidare till andra djur. Dessutom har många rävar och grävlingar trikiner, så framför allt på marker där det rör sig vildsvin eller björn ska kadavren inte lämnas.
Vad är lämpligt att använda på en åtelplats för vildsvin?Allt som kan anses som naturligt foder och som inte genomgått någon tillagningsprocess är lämpligt att använda som åtelmaterial för vildsvin. Spannmål av olika slag och rotfrukter är bra, så länge som det sprids i lagom mängd. Majs och potatis tillhör de absoluta favoriterna. Processat foder som bröd, chips, godis eller liknande ska aldrig ges till vildsvin. Det är också bra om fodret tar tid för vildsvinen att få i sig eftersom de då stannar på åtelplatsen längre och ger jägaren en bra skottchans. En bra tumregel för hur mycket som är en lagom mängd är att man ska förvänta sig att det äts upp innan det hinner ruttna och bli dåligt. Observera att animaliska biprodukter från tamdjur (till exempel matrester) inte får an-vändas och biprodukter (slaktavfall) från vilt bör vara garanterat smittfritt.
När skinnet är tillvara-taget bör
kropparna från räv och
grävling destrueras för att un-dvika spri-dande av
sjukdomar, till exempel
trikiner.
56
AmmunitionKlassindelning kulkalibrar Djurarter som får jagas1. Kulvikt min. 9 g (139 gr) med E 100 min. 2 700 J. Eller: Kulvikt min. 10 g (154 gr) med E 100 min. 2 000 J. Expanderande kula.
2. Kulvikt min. 3,2 g (50 gr) med E 100 min. 800 J. Expanderande kula.
3. Kulvikt min. 2,5 g (39 gr) med E 100 min. 200 J. Valfri kula.
4. Valfri kulvikt. E 0 minst 150 J. Valfri kula.
Samtliga viltarter.
Samtliga viltarter utom älg, hjort, visent, bison, myskoxe, mufflon-får, varg, björn, säl och vildsvin.Samtliga viltarter utom älg, hjort, visent, bison, myskoxe, muf-flonfår, varg, björn, säl, vildsvin, rådjur, järv, lodjur och bäver.Vildkanin, iller, frett, mård, mink, hermelin, vessla, ekorre, lämlar, råttor, mullvad, sorkar (även bisam), möss, havstrut, gråtrut, silltrut, fiskmås, skrattmås, so-thöna, knipa, vigg, ripa, järpe, ring-duva, fasan, rapphöna, stadsduva, turkduva, korp, kråka, råka, skata, kaja, nötskrika, björktrast, koltrast, stare, gråsparv, pilfink.
E 100 = anslagsenergi 100 m från pipmynning.E 0 = anslagsenergi vid pipmynning.g=gram. J=Joule. gr=Grain (viktmått).
Mått Namn Klass5,6x15R .22 Long Rifle 45,6x36R .22 Hornet 35,6x52R .22 Savage 25,6x56 .220 Swift 25,7x43 .222 Rem 25,7x48 .22-250 Rem 26,1x52 .243 Win 26,5x55 6,5x55 Sv.mau 17x63BR 7mm Rem Mag 1
7,62x51 .308 Win 17,62x63 .30-06 Spring 18,6x64BR .338 Win Mag 19,1x51 .358 Win 19,1x64BR .358 N. Mag 19,3x57 9,3x57 19,3x57R 9,3x57R 29,3x62 9,3x62 19,5x72BR .375 H&H Mag 111,4x53R .45-70 Govern 1
Exempel på några kalibrars klasstillhörighet
57
Hagelkalibrar
HagelstorlekarHagelstorleken går från US nr 1 till US nr 9 (från 4 mm, med 0,25 mm steg).Tabellen till höger avser en hagelladdning på 32 gram blyhagel. Om det gäller stålhagel ökar antalet hagel med cirka 35 procent (multiplicera med 1,35). Vid jakt med stålhagel bör hagelstorle-ken ökas med två steg (0,5 mm) i tabellen.
18,5 mm 16,8 mm 15,6 mm
Hagelvapnets kaliber anges med två siffror, där den ena anger diametern på patronen och den andra längden på patronen i millimeter.Den vanligaste kalibern är 12. Normallängden på patronerna ligger runt 70 mm (mellan 65 och 89). En vanligt förekommande hagelkaliber är 12/70. Kaliber 12 är den grövsta hagelkalibern med diametern 18,5 mm. Kaliber 20 har en diameter på 15,6 mm. Patroner med samma hagelladdning i de båda kalibrarna har samma effekt.Bakgrunden till kaliberbeteckningen är hur många rundkulor man kunde göra av ett skålpund bly. Till kaliber 12 kunde man göra 12 kulor.
De tre vanliga hagel-kalibrarna i Sverige, kaliber 12, 16 och 20 – i naturlig storlek.
uS diam. antal lämpligt blyhagel vilt1 4 mm 85 2 3,75 mm 100 3 3,5 mm 125 räv, rådjur, gås4 3,25 mm 155 räv, rådjur, gås,
tjäder5 3 mm 200 hare, änder, tjäder6 2,75 mm 260 alla fåglar utom gås7 2,5 mm 345 alla fåglar utom gås och tjäder8 2,25 mm 470 övning 9 2 mm 665 övning
VapenlånFör att självständigt låna ett jaktvapen krävs:l Att man själv innehar licens för motsvarande vapentyp, eller:l Att man har jägarexamen och är kvalificerad för samma typ av vapen som lånas, samt har ett särskilt lånetillstånd från polisen.I övrigt gäller uppsiktslån/jakt, precis som för ungdomar (se intill).Vid lån av vapen ska låntagaren medföra ett låneintyg där detaljerna för lånet framgår (se nedan). Vapenlån får ske högst två veckor vid några till-fällen om året). Kravet på låneintyg gäller inte inom familjen – då medförs endast originallicensen.Man skiljer mellan tre vapentyper för jakt, nämligen hagelvapen, kulvapen klass 1, samt kulvapen klass 2–4.
58
Låneintyg Vapentyp:Vapenklass (1-4): Fabrikat:Kaliber: Tillverkningsnr:Ändamål: Diarienr:Tillståndshavare (personnr. adress, tel.):
Låntagare (personnr. adress, tel.):
Ändamål med utlåningen: Tid för utlåningen:Långivarens underskrift:
Exempel
59
Den som har licens för kulvapen klass 1 får utan tillstånd låna kulvapen i samtliga klasser. Den som har licens för exempelvis klass 3 får endast låna kulvapen klass 2–4. Den som bara har licens på hagelvapen får inte utan polistillstånd låna ett kombivapen. Den som bara har licens på kulvapen får inte utan tillstånd låna ett hagelvapen.På polisens hemsida finns färdiga låneintygsblanketter att skriva ut. Du kan också använda exemplet till vänster.
Ungdomar och vapenlånDen som fyllt 15 år får låna vapen under förutsättning att behörig vapen-ägare själv är med när vapnet används – så kallad uppsiktsjakt. Utlånaren ska befinna sig intill låntagaren och kunna övervaka användningen av vapnet. Detta gäller både vid jakt och vid övningsskytte.l Den som lånar vapen vid uppsiktsjakt behöver inte ha tagit jägarexamen.l Är låntagaren 18 år eller äldre ska denne lösa statligt jaktkort. Den som är under 18 år behöver inget statligt jaktkort.l Personer under 15 år får skjuta med licenspliktiga vapen, till exempel studsare eller hagelbössa, endast i föreningsregi. För godkända skytte- sammanslutningar gäller inget ålderskrav vid uppsiktsutlåning. Reglerna för utlåning av vapen återfinns bland annat i vapenlagen och i rikspolisstyrelsens författningar (RPSFS 2009:13).
60
JakträttsavtalEtt jakträttsavtal kan se ut nästan hur som helst eftersom det inte finns några juridiska formkrav. De kan både vara muntliga och skriftliga, men muntliga är svårare att bevisa. Därför rekommenderas skriftliga avtal. Här följer några viktiga punkter som bör vara med i ett jakträttsavtal:
l MarkägareNyttjanderättshavaren (arrendatorn) bör kontrollera vem eller vilka som äger fastigheten. Detta görs hos Lantmäteriet. Samtliga markägare ska underteckna jakträttsupplåtelsen.
l NyttjanderättshavareFör både markägaren och nyttjanderättshavaren kan det vara mer stabilt om en jaktklubb innehar kontraktet. Därmed säkras långsiktigheten även om en eller flera personer ur jaktlaget kliver ur. Det kan då vara klokt att bifoga en lista med namnen på de personer som ingår i jaktklubben och uppdatera listan regelbundet. Detta ligger både i markägarens och nyttjanderättshavarnas intresse.
l TidJakträttsupplåtelser upprättas vanligtvis på perioder mellan 1–5 år, men längre är inte ovanligt. Allt beror på vilken långsiktighet som markägaren och nyttjanderättshavaren vill se. Uppsägningstiden är alltid minst 6 månader men längre kan avtalas fram.
l Vidareupplåtelse och/eller gästerI vissa fall kan nyttjanderättshavaren vilja vidareupplåta jakten i andra hand, till exempel genom att sälja en jaktdag. Möjligheterna till detta bör regleras i avtalet. Dessutom är det klokt att reglera ej betalande gästers medverkan vid jakten.
61
l PrisPriset kan anges till exempel som en totalsumma eller som en summa per hektar. Om priset regleras genom till exempel konsumentprisindex bör även detta anges.
l ViltJakträttsupplåtelsen kan avse antingen all jakt eller enbart jakten efter vissa arter. Om samma markområde upplåts åt flera jägare med en upp-delning på viltarter bör det även regleras hur de ska organisera jakten sinsemellan.
l MarkområdeDet ska tydligt framgå vilket markområde som jakträttsupplåtelsen avser, både genom fastighetsbeteckningar och gärna även genom en karta eller utförlig beskrivning av området.
62
Köttförstörande och ”farliga” bakterier kommer huvudsakligen, i riskord-ning, från:1. Jägaren själv – från händer, kläder och redskap.2. Innehåll från djurets mag- och tarmkanal.3. Hud och päls på djuret.De vanligaste orsakerna till matförgiftning i Sverige är bristfällig kylför-varing och smittspridning från människor. Smittämnen (bakterier med mera) finns överallt och det gäller att minimera tillväxten. I ett levande djur är köttet i princip bakteriefritt. Direkt efter slakt och flåning är cirka 1 000 bakterier per kvadratcentimeter på slaktkroppen normalt. Detta kan öka till flera miljoner under hängningen – fortfarande utan märkbara tecken på dåligt kött. Vissa bakterier kan under optimala förhållanden fördubblas i antal på tio minuter.Bara några timmar felaktig hantering/förvaring kan vara lika allvarlig som en kraftig nedsmittning av köttet – vilket i ett senare skede gör det omöjligt att exempelvis hänga köttet tillräckligt länge. Dålig hantering ger
alltså kött av sämre kvalitet, eller i värsta fall otjänligt kött.Sköljning och spolning av slaktkrop-pen bör minimeras. Vatten hjälper bakterierna att växa och tränga in.Personer med sår på händerna eller förkylning bör inte hantera kött. Plasthandskar är bra. Tvätta händer, knivar och redskap ofta. Skottskador skärs bort med marginal. Försök inte skölja bort skottskador med vatten. Flugor kan via fötterna sprida smitta över köttet. Däremot är inte flugägg eller fluglarver farliga. De kan kom-ma från en fluga som lade sina ägg redan i skogen. Skär bort och skrapa rent. Kontrollera resten av kroppen.
Kötthantering och hygien
Tvätta med ättikaKött som misstänkts ha hanter-ats dåligt ur hygiensynpunkt, har blivit förorenat eller där man kan se en luddig bakterie- eller svamptillväxt på ytan kan i viss mån ”repareras”. Tvätta med cirka 20 procentig ättikssprit. Till och med angrip-na områden kan ibland räddas. Bäst är att tvätta förebyggande vid föroreningar och skottska-dor, redan när kroppen hängs.Ättika kan användas för desin-ficering av bänkar och redskap.
Hängning av köttAllt kött ska hänga tills likstelheten släpper, vilket sker efter några dagar.Tumregeln för att få ett mört välhängt kött är 40 dygnsgrader (exempel-vis 8 dygn i fem grader), men det går att hänga betydligt längre. Köttet bör hängas luftigt och torrt så att det bildas en torr ”pappers-liknande” hinna på köttet. Hinnan hindrar bakterietillväxt. Bakterier som växer till under 8 grader är i regel ofarliga för män-niskor (men de kan fortfarande orsaka förruttnelse). Över 8 grader bör man korta tiden för hängning kraftigt. Vid 10 grader bör hängnin-gen kortas till bara några dagar. Vid sådana temperaturer går förändrin-garna snabbt. Undvik temperaturer runt 0 grader. Om köttet fryser upphör mörningen.
63
Rädda kött med tillagningFör att rädda kött där man är osäker på hur länge det varit tinat (exempelvis vid ett frysha-veri) kan man undersöka bit för bit. Skämt kött slängs, övrigt kött tillagas och kan sedan frysas in igen.Det kan nämnas att det är så det går till i livsmedelsbranschen: När charkvarorna börjar närma sig bäst före-datumet grillas de eller tillagas och får därmed ”nytt liv” och ett nytt bäst före-datum.
Skär bort skottskador med god marginal.
64
Styckning av älg1. Baklägg. Färs. 2. Vadmuskeln. Senigt, lämpligt för
färs eller möjligen grytbitar.3. Rulle. Grytbitar och riktigt mörad
grillskivor. Kan saltas och kokas till saltrulle.
4. Ytterlår. Kokkött eller grytbitar. På yngre djur stek. Brukar också delas upp i ytterlår (bakre delen) och in-nanlår (främre delen).
5. Fransyskan. En av de finaste bitarna.6. Rostbiff. Fint kött. Kan skivas eller
stekas hel.7. Slaksida (eller kollapp). Färs eller
rullkött.8. Biff. Fint kött, kan skivas och
grillas.9. Bringa. Kan renskäras eller sågas till
spjäll.10. Entrecôte. Fint kött, kan skivas och
grillas.11. Bogstek. Nedre delen lämplig för
färs eller grytbitar.12. Bog. Färs, grytbitar eller kokkött13. Högrev. Färs, grytbitar eller
kokkött14. Hals. Kokkött, färs eller på
yngre djur grytbitar.15. Framlägg. Färs.
2
34
6
78
9 10
1112
1315
14
5
1
65
Styckning av rådjur/hjort
1
23
45
6 7
1. Stek. Kan delas vid knäleden om steken ska göras i ugn eller skäras benfri. Nedre delen blir färs.
2. Sadel. Med eller utan filéer. Kan tillagas hel i ugn eller skivas för grill- eller stekbitar.
3. Slaksida (kollapp). Köttfärs eller rullkött.4. Bringa. God att salta och röka, eller grilla som
revbensspjäll. Kan renskäras till färs. 5. Högrev. Kan tillagas hel i ugn eller skivas för grill-
eller stekbitar.6. Bog. Kan rökas hel, eller tillagas i ugn (lämpligen
delad vid armbågsleden där nedre delen blir färs). Kan också skivas för grill- eller stekbitar.
7. Hals. Kokkött, färs eller skivas för grill- eller stekbitar.
Frysning av viltköttViltkött kan frysas länge. Hos älg lagras fettet i stor utsträckning i depåer utanför de stora muskel-grupperna och inte insprängt i muskulaturen som hos tamboskap. Det medför att älgkött är magert och tål att lagras och frysas under mycket lång tid utan att härskna. Eventuellt innehåller viltkött högre halter tokoferoler (E-vitamin) jämfört med kött från tamboskap, vilket också minskar risken för att fettet härsknar. Omega-3 fettsyror, som är bra för människors hälsa, förekommer i större mängder hos älg än hos tamboskap.
66
Fåglar kan flås (som på bilden till höger) eller plockas. Vid styckning är det praktiskt att skära av vingen vid ”armbågen”.En plockad fågel be-håller mer fett och har en stekyta kvar. Plockning är vanligt på sjöfågel.Om man plockar kan man behålla hela vingen.
1. Grisfot. 2. Baklägg.3. Skinka.4. Sida. 5. Filé, kotlettrad.
6. Revbensspjäll.7. Karré8. Bog.9. Framlägg.
1. Bröstfiléer. 2. Vingar.3. Lår.4. Hals.
Styckning av vildsvin
Styckning av fågel
1
1
987
5
6
4
3
2
11
1 1
22
3
22
333
4
Kom ihåg trikinrisken.
67
Flåsnitt för pälsvilt
Bredflåning. Görs på grävling, björn, rådjur, hjort och älg.
Bälgflåning. Görs på räv, mink, iller, mård och varg.
Rundflåning. Görs på bäver och säl. Snitten görs längs linjerna.
Försäljning av viltköttJägare får ge bort och sälja begränsade mängder viltkött till konsu-menter, butik eller restaurang. Med små mängder menas följande:l Fällt vilt (ej flått eller passat): Maximalt 25 vuxna älgar, eller 250 rådjur, eller 75 vuxna hjortar, eller 10 000 småvilt per år.l Passat, flått och grov- eller finstyckat vilt: Maximalt 1 vuxen älg, eller 10 rådjur, eller 3 vuxna hjortar, eller 1 000 småvilt per år.Kötthanteringen får då ske i obesiktigat garage, slaktbod med mera. Detta gäller emellertid inte djur som kan vara smittade med trikiner, som vildsvin och björn, samt hjort från hägn som inte förklarats fria från tuberkulos.Mer information finns hos Livsmedelsverket.
68
Anteckningar
69
70
Fälthare
Skogshare
Bäver
Rödräv
Iller
Mård
Vildsvin
Dovhjort
Kronhjort
Rådjur
Älg
Sädgås
Bläsgås
Grågås
Kanadagås
Gräsand
Kricka
Bläsand
Alfågel
Sjöorre
Knipa
Storskrake
Vigg
Ejder
Småskrake
Dalripa
Fjällripa
Järpe
Orre
Tjäder
Rapphöna
Fasan
Morkulla
Havstrut
Gråtrut
Fiskmås
Ringduva
Björktrast
Nötskrika
Kråka
Kaja
Skata
Råka
Sammanfattning av jaktåret 2015–2016
JÄGARKUNSKAP
Passa, flå och stycka
jäg
ar
ku
nsk
ap
Passa, flå och stycka
Jägarnas RiksförbundAnsvar – Frivillighet – Samarbete jägarkunskap
Med dVd-skiVa
När bytet blir ett livsmedelJakt förutsätter att man tar vara på bytet. Det är ett hantverk som allt fler känner till allt för lite om. Hur skapar vi själva den där köttbiten som vi normalt hittar färdigförpackad i affären?
Kan vi till och med göra det bättre? ”Passa, flå och stycka” handlar just om det. Det är en rikt illustre-
rad handledning och kursbok från Jägarnas Riksförbund som ger dig grunderna i att flå, grovstycka, finstycka och hantera såväl högvilt (hjort, älg och vildsvin) som fågel och småvilt.
Boken kompletteras med en DVD med instruktionsfilmer om pass-ning, styckning och kötthantering.
bytet efteR sKottet
xxx
Styckning av småvilt är betydligt enklare än styckning av högvilt. Låt småvilt hänga med skinnet kvar innan det styckas.
Passa kanin och hare
På en kanin (som i denna bildserie) faller tarmar och mage ut nästan av sig själv. På en hare kan man få hjälpa till och dra ut innanmätet med fingrarna. Matstrupe, lever och ändtarm nyps åt med fingrarna och dras loss för hand. Ingen kniv behövs för det. Det gör inget om lungor och hjärtat sitter kvar till styckningen.
MagssäckLever
Tarmar
bytet efteR sKottet
Pilla in fing-rarna och dra ut allt ur bröst-hålan. Skär av vingar och fötter, samt flå klart. Färdig för tillagning eller styck-ning.
361
Muskelmage
Öppna magen från bröstbenets nedre spets – som sitter långt ned i jämförelse med däggdjur – ned till analöppningen. Dra ur tarmar och mage. Muskel-magen är en delikatess. Öppna upp och skär bort plattorna inne i muskelmagen. Två små, men läckra, köttbitar blir kvar.
Finstycka hjortbilden till vänster är densamma som på sidan XXXXX
och hjälper oss att komma ihåg var vi är. Vi börjar med
sadel/ryggbiten (inringad med rött) och i det här fallet ska
den renskäras och hela biffen (bakre delen) och entrecoten
(främre delen) tas ut som två långsmala köttbitar.
bytet efteR sKottet
348
Börja ovanifrån och skär i mitten...
...på båda sidorna av ryggradens kotutskott.
Vänd på ryggbiten och skär från sidorna längs
de avsågade revbenen.
bytet efter skottet
xxx
Styckning av småvilt är betydligt enklare än styckning av högvilt. Låt småvilt hänga med skinnet kvar innan det styckas.
Passa kanin och hare
På en kanin (som i denna bildserie) faller tarmar och mage ut nästan av sig själv. På en hare kan man få hjälpa till och dra ut innanmätet med fingrarna. Matstrupe, lever och ändtarm nyps åt med fingrarna och dras loss för hand. Ingen kniv behövs för det. Det gör inget om lungor och hjärtat sitter kvar till styckningen.
MagssäckLever
Tarmar
bytet efter skottet
Pilla in fing-rarna och dra ut allt ur bröst-hålan. Skär av vingar och fötter, samt flå klart. Färdig för tillagning eller styck-ning.
361
Muskelmage
Öppna magen från bröstbenets nedre spets – som sitter långt ned i jämförelse med däggdjur – ned till analöppningen. Dra ur tarmar och mage. Muskel-magen är en delikatess. Öppna upp och skär bort plattorna inne i muskelmagen. Två små, men läckra, köttbitar blir kvar.
Finstycka hjortBilden till vänster är densamma som på sidan XXXXX
och hjälper oss att komma ihåg var vi är. Vi börjar med
sadel/ryggbiten (inringad med rött) och i det här fallet ska
den renskäras och hela biffen (bakre delen) och entrecoten
(främre delen) tas ut som två långsmala köttbitar.
Bytet efter skottet
348
Börja ovanifrån och skär i mitten...
...på båda sidorna av ryggradens kotutskott.
Vänd på ryggbiten och skär från sidorna längs
de avsågade revbenen.
Lär dig ta hand ombytet efter skottet
Beställ ditt exemplar redanidag på www.shop.jagarnasriksforbund.se eller ring 08-550 107 81.
Passa, flå och stycka är en rikt illustrerad handledning och kursbok från Jägarnas Riksför-bund som ger dig grunderna i att flå, grovstycka, finstycka och hantera såväl högvilt (hjort, älg och vildsvin) som fågel och småvilt. Boken kom-pletteras med en DVD med in-struktionsfilmer om passning, styckning och kötthantering.
Ny bok + DVDfrån JägarnasRiksförbund!
FÖR KOMPLETT UTBUD & BALLISTISKA DATA BESÖK OSS ONLINE PÅ www.norma.cc
TRÄNA REGELBUNDET - DET GER RESULTAT!
22 OLIKA JAKTMATCH-LADDNINGAR FRÅN 22 LR TILL 9,3X62
