#JMBHB UJMM...3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer. 4. En region som syns och engagerar I ovan styrdokument finns Hållbar konsumtion som en prioriterad

Omställning till hållbara konsumtionsmönster

Syntes inom ramen för fördjupad utvärdering av miljömålen 2015

RAPPORT 6663 • OKTOBER 2015

ÅRLIGUPPFÖLJNING

2015

Bilaga till Omställning till hållbara

konsumtionsmönsterSyntes inom ramen för fördjupad utvärdering

av miljökvalitetsmålen 2015

Innehåll

1A En regions möjligheter att skapa förutsättningar för hållbar konsumtion 4

1B Marint skräp – Minska skräpet från konsumentprodukter i Östersjön och Nordsjön 9

1C FN-program förbättrar informationen om varor 13

1D Omställning till miljömässigt hållbara konsumentbeteenden genom kunskap och goda exempel 17

1E Påverkan på miljö och hälsa i andra länder av svenska konsumenters val av textilier 23

1F Matsvinn 28

1G Biobaserade produkter i Europa 31

1H Kollaborativ konsumtion – från privat varukonsumtion till gemensam tillgång 34

1I Miljömärkning 38

1J Hållbar konsumtion – potentiella effekter på ekonomi och välfärd 42

1K Hälsofrämjande processer som stöd för hållbar utveckling och socialt orienterade konsumenter 48

BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER 3

Bilaga 1

Bilaga till Naturvårdsverkets rapport 6663 Omställning till hållbara konsumtionsmönster. Syntes inom ramen för fördjupad utvärdering av miljö-kvalitetsmålen

Bilagan samlar underlag skrivna av medlemmar i arbetsgruppen för fokusområde Hållbar konsumtion i den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen 2015. I arbetsgruppen har ingått representanter från olika myndigheter, universitet, näringslivet och berörda intresseorganisationer. Syftet med texterna har varit att belysa aktuella exempel på omställningar till resurseffektiva konsumtionsmönster med så liten påverkan på miljö- och hälsa som möjligt. Texterna ger exempel på förutsättningar för svenska konsumenter att välja och använda miljömässigt håll-bara produkter och tjänster, men också exempel på drivkrafter och hinder man ser för att nå en omställning. Författarna ansvarar för innehållet i respektive text.

A. En regions möjligheter att skapa förutsättningar för hållbar konsumtion, Birgitta Nilsson, Västra Götalandsregionen

B. Marint skräp -– Minska skräpet från konsumentprodukter i Östersjön och Nordsjön, Anna Mellin, Havs och Vattenmyndigheten

C. FN-program förbättrar informationen om varor, Anna Fransson och Helena Bergström, Kemikalieinspektionen

D. Omställning till miljömässigt hållbara konsumentbeteenden genom kunskap och goda exempel, Emilie Vejlens, Länsstyrelsen i Gotlands län och Magnus Eriksson, Länsstyrelsen i Dalarna, RUS

E. Påverkan på miljö och hälsa i andra länder av svenska konsumenters val av textilier, Per Thege, Naturvårdsverket

F. Matsvinn, Anna-Karin Johansson och Ingela Dahlin, Livsmedelsverket G. Biobaserade produkter i Europa, Ingrid Haglind, Skogsindustrierna H. Kollaborativ konsumtion – från privat varukonsumtion till gemensam tillgång,

Karin Bradley, Institutionen för samhällsplanering och miljö, KTH I. Miljömärkning, Jens Henriksson, Sveriges Konsumenter J. Hållbar konsumtion – potentiella effekter på ekonomi och välfärd,

Eva Alfredsson, Tillväxtanalys K. Hälsofrämjande processer som stöd för hållbar utveckling och socialt

orienterade konsumenter, Magnus Eriksson, Länsstyrelsen i Dalarna, RUS

4 BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER

Bilaga 1:A

En regions möjligheter att skapa förutsättningar för hållbar konsumtion

Birgitta Nilsson, Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen

Om människor ska kunna agera mer hållbart och minska miljöpåverkan från sin konsumtion är det viktigt att samhället skapar förutsättningar som underlättar för invånare att göra hållbara val. Det kan göras på nationell, regional och lokal nivå där olika instanser har olika rådighet och förutsättningar. På den regionala nivån i Västra Götaland finns både en Länsstyrelse och Västra Götalandsregionen, där Västra Götalandsregionen har ansvar för tillväxt och utveckling. Här lyfts några viktiga förutsättningar där regionbildningen bidragit till ett mer samlat och kraft-fullt miljöarbete inom hållbar konsumtion med textil som tema:

Politisk organisation med regionalt självstyre för tillväxt och utvecklingGrunden för en samhällsförändring som underlättar för medborgarna att vara en medveten och hållbar konsument är att det finns en politisk förankring och mandat att arbeta långsiktigt. Då måste frågan in i styrdokument och politiska prioriteringar. I samband med regionbildningen 1999 fick landstingen i Skaraborg, Älvsborg och Bohus län och Göteborgs sjukvård även för tillväxt och utvecklings-frågor i Västra Götaland. Besluten om dessa frågor togs i och med det närmare medborgarna. Redan i starten prioriterades hållbar utveckling med dess tre dimen-sioner och är idag grunden för allt utvecklingsarbete. Västra Götalandsregionens regionala utvecklingsarbete drivs av fyra politiska nämnder, varav miljönämnden är en, med tillhörande tjänstemannastöd. Här finns inget myndighetsarbete det ligger på Länsstyrelsen och de 49 kommunerna i Västra Götaland. Uppdraget är att förena miljöutveckling med tillväxt och utveckling i Västra Götaland. Det regionala självstyret, den politiska enigheten och engagemanget för en hållbar utveckling är en avgörande faktor för att kunna prioritera samhällssatsningar. Det lever kvar oavsett vilken majoritet som styr i Västra Götaland.

Det finns en särskild beredning där politiker från de fyra nämnderna inom tillväxt och utveckling och regionstyrelsen möter de fyra kommunalförbundens politiker, Beredningen för hållbar utveckling. Här tas strategiska frågor som berör hela Västra Götaland inom tillväxt och utveckling. Som grund för prioriteringar finns en gemensam politisk vision ”Det goda livet” och en utvecklingsstrategi med mål som är brett förankrat i samhället:


”Västra Götaland 2020, tillväxt och utvecklingsstrategi 2014–2020”1. 1. En ledande kunskapsregion2. En region för alla3. En region som tar ett globalt ansvar 3.1 Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan 3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer. 4. En region som syns och engagerar

I ovan styrdokument finns Hållbar konsumtion som en prioriterad fråga. Fyra politiskt antagna handlingsplaner för energi, transporter, livsmedel och gröna näringar samt resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster styr hur insatserna ska prioriteras2. Inom dessa handlingsprogram fördelas regionala utvecklings-medel till projektsatsningar som aktörer i Västra Götaland kan söka.

Exempel Textil: Handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänsterTextilier är ett prioriterat område i strategin eftersom det är en stor bransch i

Västra Götaland, landets textilindustri finns främst i vår region. Det är också prioriterat område i handlingsplanen för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster3 eftersom det har en stor miljöpåverkan. Handlingsplanen för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster har tre prioriterade områden:

A. Utveckling av affärssystem som kombineras med produktutveckling för cirkulära materialflöden.

B. Prioritering av resurseffektiva varor utan hälso- och miljöskadliga ämnen i offentliga miljöer. Fokus på barn.

C. Affärsmodeller och initiativ som gynnar resurseffektiv konsumtion för människor i Västra Götaland.

Sekretariat med uppdrag att koordinera och vara katalysatorTill de fyra politiska nämnderna inom hållbar utveckling finns sekretariat med handläggare som har uppdrag att skapa förutsättningar till förändring i riktning mot mål och strategier i samarbete med olika aktörer i Västra Götaland som näringsliv, organisationer m fl. Som handläggare sker mycket arbete genom fördju-pade analyser, kartlägga och träffa aktörer, idéutveckling för utvecklingsområden, initiera projektsatsningar eller handlägga ansökningar från olika aktörer i Västra Götaland.

Utvecklingsarbete kan ex ske genom att: En organisation beviljas projektmedel från Västra Götalandsregionen i linje med

beslutade handlingsprogram: Exempel textil: Wear Wise: Coompanion kommer

1 www.vgregion.se/vg20202 http://www.vgregion.se/handlingsprogram3 http://www.vgregion.se/hallbaraprodukter


göra satsningar på ett större antal småföretag som vill skapa affärsmöjligheter inom kollaborativ konsumtion, dvs erbjuda tjänster som gör att invånare i Västra Götaland kan dela på produkter. Mode/kläder kommer att vara den bas man utgår ifrån för att bygga vidare och addera andra tjänster. Projektstart 2015.

Initiera en studie/utredning för att få ökad kunskap och beslutsunderlag: Exem-pel Textil: Studier har gjorts kring hållbar konsumtion där textil varit en del eller hela uppdraget. Re:design av kläder – Kommersiella möjligheter, designutmaning-ar, industri, sysselsättning och miljöpåverkan. Textilhögskolan, 2014.

ReUse – hur kan vi tjäna på långsiktigt hållbar konsumtion. SP, 2012. Återtill-verkning inom möbelbranschen, Chalmers 2012

Handläggare från Västra Götalandsregionen initierar, koordinerar och driver utvecklingsfrågor i tidiga skeden inom prioriterade områden: Exempel textil: Design med Omtanke är en metod som utvecklats i Västra Götaland som vänder sig till personal som vill förändra sin arbetsplats på ett hållbart sätt. Metoden är ett verktyg som skapar medvetenhet, samsyn och tydliga miljökrav i ett tidigt skede i förändringsarbetet. Val av textil och möbler är viktiga områden för inred-ning av offentlig miljö. Kunskap ger medvetna beställare som påverkar inköp både på jobbet och hemma. Metoden har publicerats i boken Design med Omtanke, processledare och arkitekter/designer har utbildats som idag finns tillgängligt för alla att använda.

Exempel Textil: Studio Re:design4 Prototyputveckling från textilt industrispill och Röda korsets insamlade textilier. Professionella designer har testat hur man kan uppgradera värdet av textilier som annars hade blivit avfall och kartlagt svårigheter och möjligheter. Produkterna – allt från inredning till kläder – har ställts ut, presentationer har gjorts, företagssamarbeten har etablerat för att skapa ett intresse för re:design på en professionell nivå. Några prototyper har vidare-utvecklats och finns idag på marknaden. En viktig slutsats är att systemet och logistiken måste rationaliseras, därför initierades studien ”Re:design av kläder” (se ovan). Den visar att det finns volymer och affärsmöjligheter som skulle kunna blir komplement till befintlig textilindustri och skapa sysselsättning i Västra Göta-land. Därför startade projektet Re:textile5. Projektet ska fungera som en lots och prototypverkstad för företag så att de kan erbjuda sina kunder ett professionellt återbruk.

Västra Götalandsregionens egen organisation som föregångare Västra Götalandsregionens egen organisation är en av de största arbetsplatserna i Västra Götaland med över 50 000 anställda. Här finns en hög ambitionsnivå att vara en föregångare inom miljöområdet. Det sker dels genom minskad egen miljö-påverkan men också att som stor kund påverka inköp. Beslut har ex tagits om att

4 www.vgregion.se/studioredesign5 www.retextile.se


alla personbilar ska vara gasbilar, att halvera energiförbrukningen, minska mat-svinn, ekologisk och klimatsmart mat mm. Som en stor upphandlare leder Västra Götalandsregionens efterfrågan till att utbudet ökar och kommer på sikt även enskilda konsumenter till del.

Exempel Textil: Gröna listan6 Design med Omtanke var ett sätt att öka efter-frågan. Men utbudet av textilier och möbler/möbeltyg som uppfyllde miljömär-keskrav som Svanen/EU-blomman/ Bra Miljöval var då (2004) ofantligt litet. Säljare som servar Västra Götalandsregionen hade ingen kunskap om textiliers miljöpåverkan och vilka produkter som hade en hög miljöprestanda. Då startade produktutveckling tillsammans med flera företag för både möbler och textil för att öka utbudet. Vid den kommande upphandlingen gjordes, förutom en traditionell basupphandling, en spetsupphandling – Gröna listan. Här efterfrågades produkter som uppfyller miljökraven för möbler och textil i ovan miljömärkningar. Dessa publiceras i en katalog och Västra Götalandsregionens personal rekommenderades att dessa köps i första hand. Från start 2006 fanns ca 40 produkter. Efter ett stän-digt påverkansarbete och ökat intresse från branschen finns 2014 ca 450 produk-ter av möbler, gardiner, möbeltyg och Västra Götalandsregionen gör 60% av sina inköp från Gröna listan. Kombinationen av påverkan, ökat intresse från bran-schen och stora inköp har varit avgörande för framgång. Idag finns Gröna listan på öppen webbplats och används av många organisationer, arkitekter, företag och privatpersoner.

Exempel Textil: Sociala krav och ekologisk bomull Inom textilupphandlingen av arbetskläder, lakan, handdukar mm utvecklades tillsammans med landstingen i Stockholm och Skåne sociala krav för ex textil. Dessa har ställts i textilupphand-lingen och följts upp av oberoende parter samt studiebesök av egen personal på plats. För handdukar ställdes även krav på ekologisk bomull.

En stor region ger goda förutsättningar och professionell kompetens och kraftI Västra Götaland bor 1,7 miljoner människor i 49 kommuner. Det är en industri- region med många företag, stora som små. Här finns två universitet, fyra hög-skolor och flera forskningsinstitut. Miljöforskning som bedrivs här hör till landets främsta. Tillsammans med politiska prioriteringar är den kunskaps- och innova-tionsbas som finns i Västra Götaland avgörande. Som stor region finns förutsätt-ningar att samla många aktörer och bred kompetens. Flera av dessa har stort intresse för hållbar konsumtion och tar egna initiativ, både med och utan Västra Götalandsregionens medverkan.

Exempel Textil 1: Borås med Textile Fashion Center7 som navBorås är historiskt ett starkt nav inom textilindustrin. En bransch som under en

period lämnade Västsverige för utlokaliseringar men som idag står inför en stark

6 www.gronalistan.se7 www.textilefashioncenter.se


utveckling inom många produktområden. Under 2015 invigdes Textile Fashion Center, ett gemensamt hus för Textilhögskolan, Näringslivsutveckling mm med textil som gemensam nämnare. Här bedrivs forskning och utvecklingsarbeten i samarbete med branschen, nationellt och internationellt. Textilindustrin är en av våra mest miljöpåverkande branscher men under de sista åren har ett seriöst intresse växt fram kring hur man ska lösa utmaningar som fiberbrist, konsum-tionsfrågor, kemikalier mm. Inom Textilhögskolan finns hållbar utveckling som ett prioriterat område och från SP i Borås drivs Mistra Fashion Future.

Exempel Textil 2: Wargön Innovation8 Har du sett den gula klänningen av återvunnen bomull? Genom en ny teknik, utvecklad på Kungliga Tekniska Hög-skolan och GreenHouse Labs, har man för första gången lyckats återvinna fibrer från bomullsplagg till perfekta, nya textilfibrer. Återvinningen innebär att fibrerna har vandrat genom den textila produktionskedjan på nytt för att sedan användas i tillverkning av nya textiler. I Wargön Innovation har parterna samlats som har gjort detta möjligt. I samband med återvinningen blir klänningen också ett när-odlat plagg eftersom de nya fibrerna kommer från svensk skogsråvara/cellulosa. Klänningen är ett samarbete mellan flera svenska bolag och organisationer som Re:newcell, Wargön Innovation, Svenskt Konstsilke och Textilhögskolan i Borås.

Exempel Textil: Göteborgs Stad9 Göteborgs Stad har aktivt informerat kom-muninvånarna om vilka problem som finns med traditionell textilproduktion och -konsumtion och visat på vilka möjligheter det finns att göra medvetna och hållbara val. Det har bland annat gjorts på ett framgångsrikt sätt med klädbyten, redesign-workshops, föreläsningar där man blandat olika aktörer m.m. Uppmärk-samhet och spridning i media är viktigt för att frågan ska komma in i människors medvetande. Göteborgs Stad har jobbat med marknadsundersökningar, bland annat om synen på second hand-kläder och på kemikalier i barnskor. Dessutom jobbar vi med att lyfta frågan i sociala medier. De lyfter fram initiativ som skapar förutsättningar för hållbar konsumtion, till exempel genom att ha utställningar på olika arenor såsom Eco Market och Ekocentrum. Dessutom har de arbetat fram ett pedagogiskt material för årskurs ett som handlar om att laga sina kläder istäl-let för att slänga och köpa nytt. Materialet är i form av en bok, som innehåller frågor som kan diskuteras i klassrummet eller hemma.

8 www.wargoninnovation.se9 www.konsumentfragor.goteborg.se


Bilaga 1:B

Marint skräp – Minska skräpet från konsumentprodukter i Östersjön och Nordsjön

Anna Mellin, Havs och Vattenmyndigheten

Marint skräp består av sådant som människor tillverkat eller använt sig av och som på olika sätt hamnat i havet. Både större föremål och mindre partiklar om-fattas av begreppet, även om problemen yttrar sig på olika sätt. Skräp är även ett internationellt problem och miljontals ton skräp hamnar årligen i våra hav10. Under 2010 beräknades det uppstå 275 miljoner ton plastavfall i 192 studerade kustländer. Av detta beräknas 4,8–12,7 miljoner ton hamna i våra hav. Mängden skräp ökar med högre befolkningsstorlek (konsumtion) och bristande avfalls-hanteringen11. En del av skräpet sjunker och bidrar därmed till en ackumulering av skräp på havsbottnarna. Det skräp som inte sjunker förs istället med ström-marna till olika platser där stora mängder kan ansamlas. Detta har bland annat uppmärksammats genom den ansamling av flytande skräp som har bildats som ett resultat av tillförseln av skräp och rådande vattenströmmarna i Stilla havet12.

Majoriteten av det marina skräpet kommer från landbaserade källor. Genom-förda fältstudier från stränder i Sverige samt ett antal andra länder runt Östersjön och Nordsjön visar att den övervägande delen av det marina skräpet består av plast.13 Liknande resultat har även visats i studier från andra regioner14. Plast- skräpet utgörs främst av engångsprodukter som plastpåsar och förpackningar samt oidentifierbara plastbitar som kommer från produkter som på olika sätt brutits ned till mindre delar. En allt vanligare form av skräp som hittas är ”take-away-produkter”, såsom muggar, lock och lådor.15 Större delen av det synliga

10 UNEP 2009. Marine Litter: A global challenge.11 Jambeck J, Geyer R, Wilcox C, Siegler T, Perryman M, Andrady A, Narayan R & Lavender

Law K, 2015. Plastic waste inputs from land into the ocean, Science 13, 357 (6223) pp. 768-771.

12 Goldstein MC, Titmus AJ, Ford M. 2013. Scales of Spatial Heterogeneity of Plastic Marine Debris in the Northeast Pacific Ocean. PLOS ONE 8:11(e80020)

13 MARLIN 2013. Final Report of Baltic Marine Litter Project Marlin – Litter Monitoring and Raising Awareness. http://www.hsr.se/sites/default/files/marlin-baltic-marine-litter-report.pdf; Svärd, B 2013. Analys av data från Ospar:s referensstränder åren 2001-2011. Rapport till projektet Ren kust i Bohuslän och Göteborg, augusti 2013.

14 UNEP 2009. Marine litter: A global challenge.Nairobi: UNEP.15 MARLIN 2013. Final Report of Baltic Marine Litter Project Marlin – Litter Monitoring

and Raising Awareness. http://www.hsr.se/sites/default/files/marlin-baltic-marine-litter-report.pdf


marina skräpet kan härledas till personlig konsumtion16, och delvis även mikro-skräpet. I Sverige är det i kustområdena som påverkan av marint skräp syns tyd-ligast. Detta eftersom flytande skräp i många fall hamnar på stränderna då vindar och strömmar för dem dit. Särskilt hårt drabbat av detta är Bohuskusten, som genom strömmarna i Skagerak och Kattegatt i kombination med de dominerande sydvästliga vindarna, tar emot cirka 4 000–8 000 m3 skräp varje år17.

Drivkrafter, hinder och möjligheterEftersom ingen äger det marina skräpet är det svårt att hålla någon som ansvarig. Marint skräp påverkar ekosystemtjänster som t.ex. livsmedel, och rekreation då miljön och fisket försämras samt att rekreationsområden förfulas.

De små partiklarna, t.ex. mikroplaster, utgör ett särskilt problem eftersom de ofta inte syns med blotta ögat och därför under lång tid inte har uppmärksam-mats. Förutom att plast kan nötas ned under tid och mekaniska processer och bilda allt mindre partiklar, finns även avsiktligt tillverkade mikropartiklar, t.ex. mikroplastpellets som används som råvara i plastindustrin eller som ingrediens i konsumentprodukter18. Exempel på detta är kosmetiska produkter som innehåller mikroplaster samt fibrer från kläder som lossar vid tvätt19. I vissa fall är partiklar-na så små att man till och med talar om nanopartiklar. Det är idag oklart i vilken utsträckning, reningsverken fångar upp dessa partiklar. De biologiska effekterna av mikro- och nanopartiklar är till stor del outforskade20. Under det senaste decen-niet har förekomsten av mikropartiklar, särskilt mikroplast uppmärksammats allt mer och en hel del forskning pågår. Mikroskräppartiklar i havet kan misstas för föda och tas upp av djur, och därmed orsaka olika former av problem t.ex. genom att fastna i gälar eller tarmar. Den största farhågan är dock att mikropartiklarna ska fungera som transportörer för miljögifter som kan föras vidare i näringsked-jan och därmed orsaka nya problem21.

16 MARLIN 2013. Final Report of Baltic Marine Litter Project Marlin – Litter Monitoring and Raising Awareness

17 Rapport från Kusträddarna – Om skräpet på den Svenska Västkusten. Håll Sverige Rent. http://www.hsr.se/sites/default/files/kustraddarna2014_rapport_lagupplost.pdf

18 Magnusson K och Wahlberg C (2014), IVL Rapport Nr B 2208 ”Mikroskopiska skräp-partiklar i vatten från avloppsreningsverk”

19 Naturskyddsföreningen 2013. Raklödder till fiskarna – Om skräp i havet – källor, problem och lösningar. http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/rapporter/marint_skrap_rapport.pdf

20 Wright SL, Thompson RC, Galloway TS. 2013. The physical impacts of microplastics on marine organisms: A review. Environmental Pollution 178:483-492

21 Magnusson K och Wahlberg C (2014), IVL Rapport Nr B 2208 ”Mikroskopiska skräppartiklar i vatten från avloppsreningsverk”


Även för stort skräp saknas exakta kunskaper om i hur hög grad det orsakar skada på populations- och ekosystemnivå. Däremot är det väl känt att marint avfall orsakar skada på individnivå, exempelvis genom insnärjning och kvävning22.

Marint skräp är utpekat som ett hot mot de marina ekosystemen i EU:s havs-miljödirektiv, som är införlivat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. Mer specifikt anges att mängden avfall, inkl. dess nedbrytningsprodukter, inte ska förorsaka skada på havsmiljön och att avfall som påverkar eller kan antas på- verka marina organismer negativt ska minska.23 Inom havsmiljödirektivet tas ett åtgärdsprogram fram som skall leda till att god miljöstatus uppnås i alla havs-områden senast år 202024.

Möjlig indikator för att följa upp och bedöma statusen är främst mängden skräp på referensstränder och därefter skräp på havsbotten. Även förekomsten av mikropartiklar är en möjlig indikator. De behöver dock visst utvecklingsarbete. Påverkan på det marina livet behöver också övervakas. För detta saknas för till-fället lämpliga indikatorer. Oavsett valet av indikatorer är det klart att åtgärder kommer att behövas för att uppnå god miljöstatus. Det stora skräpet som samlas på utsatta stränder är ofta möjligt att ta bort genom att städa området, även om det är tidskrävande och dyrt. För skräp på havsbotten kan vissa städinsatser ske men för mikroskräp är städning uteslutet som åtgärd för att uppnå god miljö- status. Istället är det nödvändigt att komma åt källan till problemet, vilket till mycket stor del är konsumtionen av personprodukter som sedan på olika vägar hamnar i havet.

Åtgärder och styrmedelNuvarande styrmedel är otillräckliga då problemet hela tiden växer. Det produ-centansvar som beskrivs i miljöbalken25 är otillräckligt då ansvarig producent är svår att definiera. Ofta är det dessutom konsumenten som står för nedskräp-ningen. I många fall kommer också skräpet från anda länder där miljöbalken inte gäller. På EU-nivå är det enbart direktivet om förpackningar och förpacknings-avfall som berör plastskräp26. För att belysa problemet publicerades 2014 ett ”Green paper” där problemet med plastskräp togs upp27. Här lyftes frågor som

22 Magnusson K och Norén F (2011) ”Mikroskopiskt skrap i havet metodutveckling for miljoövervakning”

23 HVMFS 2012:18 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön.

24 Havsmiljöförordningen (2010:1341) http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Havsmiljoforordning-20101341_sfs-2010-1341/?bet=2010:1341 2015-05-19.

25 Miljöbalken, 15 kapitlet – Avfall och producentansvar http://www.notisum.se/pub/Doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/19980808.htm 2014-09-23.

26 http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:31994L0062&from=EN

27 http://ec.europa.eu/environment/waste/pdf/green_paper/green_paper_en.pdf


ifall nuvarande lagstiftning kan justeras för att lösa problemet, eller om helt ny lagstiftning behövs samt om strukturella förändringar rörande insamling av sopor kan vara en väg framåt.

För att minska problemet på stränderna är det möjligt att helt enkelt städa. Stiftelsen Håll Sverige Rent genomför övergripande informationskampanjer för att minska nedskräpning både på land och i vatten genom t.ex. Skräpplockardagarna där rena städinsatser görs samtidigt som information om nedskräpning sprids. In- om ramen för Skräpplockardagarna genomförs kampanjen Clean Up Kust (tidi-gare Kusträddarna) och i samband med det anordnas årliga skräpplockardagar på stränder och kuststräckor runt om i Sverige. I år har hittills mer än 5 000 personer anmält sig till att frivilligt gå ut och städa en kustremsa28.

Ett annat projekt är Grön Flagg, som är ett verktyg och en certifiering för att jobba med hållbar utveckling inom skolor och förskolor. Några av de teman som ingår är konsumtion och vattenresurser. Enligt en undersökning som Håll Sverige Rent genomfört angav över 50% att deras arbete med Grön Flagg minskat kon-sumtionen och mängden avfall. Drygt 2500 skolor och förskolor är anslutna i nätverket Grön Flagg29.

Ett annat exempel är projektet Ren och Attraktiv Kust, bestående av elva kust-kommuner i Bohuslän. Detta är i första hand ett projekt för att lyfta frågan om de problem som kustkommuner i Bohuslän drabbas av till följd av marint skräp och tillsammans verka för att nå effektiva och långsiktiga lösningar. Genom att göra det lyfter de även de problem som hanteringen av vårt avfall för med sig och hur vi även berörs av andra länders konsumtionsvanor och nedskräpning. Inom pro-jektet genomförs även städning av stränderna30.

Förväntade konsekvenser av förslagenPå stränder är det möjligt att uppnå en förbättring genom att mer aktivt städa stränder där det hamnar mycket skräp. För skräp som blir kvar i vattnet eller sjunker till botten är det svårare att uppnå en förbättring på kort sikt. Föreslagna styrmedel som berör framförallt plastskräp kan potentiellt bidra till att takten i nedskräpningen går långsammare. Detta kan på kort sikt leda till att nedskräp-ningen av stränder blir mindre och att minskade insatser behövs för städning. Det är dock långt kvar innan vi kan förväntas se en faktisk förbättring i vattenmiljön. Eftersom det skräp som finns i havet blir kvar länge tyder tvärtom mycket på att problemet kommer att fortsätta växa under överskådlig framtid.

28 http://www.hsr.se/kustraddarna29 http://www.hsr.se/sites/default/files/page_attached_files/vb_2012_mindrefil.pdf30 http://www.renkust.se/bakgrund-och-malsattning/


Bilaga 1:C

FN-program förbättrar informationen om varor

Anna Fransson och Helena Bergström, Kemikalieinspektionen

InledningVia varor och konsumtion exponeras konsumenter och andra användare för tusentals ämnen. Exponering sker främst i samband med att råvaror utvinns och varor produceras, men även vid transport, återvinning och slutligen avyttring i form av avfall. Producenter, användare och myndigheterna vet mycket lite om vad varor innehåller eftersom det inte finns krav på innehållsdeklaration för annat än ett fåtal varugrupper.

Huvudfokus för CiP-programmet (Chemicals in Products Program), som denna fallstudie handlar om, är information i leverantörskedjan. Genom den kunskap som skapas där kommer konsumenterna att få bättre information och förhopp-ningsvis mindre farliga varor.

Eftersom en stor del av de varor som konsumeras i Sverige är tillverkade utan-för Sveriges gränser måste åtgärder vidtas på global nivå för att information om varors innehåll ska flöda i leverantörskedjan. Vid sidan om åtgärder för att begränsa farliga ämnen i varor behöver kraftfulla åtgärder även vidtas för att minska miljö- och hälsopåverkan i övriga led av varans livscykel.

Beskrivning av önskad samhällsomställningÄmnen som är särskilt farliga ska inte förekomma i nyproducerade varor. Åter-vunnet material ska så långt det är möjligt vara fritt från särskilt farliga ämnen och hålla likvärdig kvalitet med nyproducerat material avseende innehåll av far-liga ämnen. För att åstadkomma detta måste tillverkare och importörer av varor ha tillgång till information om materialets innehåll från sina leverantörer för att kunna göra aktiva val och uppfylla lagstiftningen. Information om bland annat ingående farliga ämnen måste vidareförmedlas systematiskt till professionella inköpare, konsumenter och avfallsledets aktörer för att möjliggöra riskminskning och riskhantering under varans hela livscykel. Även berörda utanför varukedjan, så som myndigheter, forskare och organisationer, måste få tillgång till den infor-mation de behöver. Konsumenter ska, genom att leverantörerna har kunskap om sina produkter, få tillgång till säkra produkter. Genom att leverantörskedjan ut-byter information om innehållet i produkterna blir det lättare för leverantörerna att välja bort oönskade ämnen. Det blir även möjligt att lämna information till konsumenter vad gäller innehåll i produkterna. Ansvaret för produkternas inne-


håll förväntas ligga på leverantörskedjan och inte hos konsumenten. Konsumenten kan däremot förväntas återvinna produkter alternativt avyttra dem på ett miljö-anpassat och i övrigt hållbart sätt.

CiP-programmetEtt av de övergripande målen i SAICM31 (Strategic Approach to International Che-micals Management) är att alla aktörer ska ha tillgång till information så att de kan hantera kemikalier på ett säkert sätt under hela livscykeln. Målet inkluderar även information om kemiska ämnen i varor.

Sedan 2009 pågår inom SAICM det så kallade CiP-programmet som syftar till att förbättra tillgången till information till företag i leverantörskedjan, till kon-sumenter och till aktörer i avfallsledet om vilka ämnen som finns i varor. Pro-grammet leds av FN:s miljöprogram UNEP. Kemikalieinspektionen i Sverige är ordförande i programmets styrgrupp och bidrar i arbetet som expertmyndighet. Styrgruppen består av representanter från flertalet inblandade intressenter – myn-digheter från de olika regionerna, kemikalieindustri och nedströms användare såsom textil- och bilindustrierna, konsumentorganisationer samt fackliga organi-sationer. Hittills har programmet prioriterat fyra produktgrupper; leksaker, elek-tronik, textilier och byggprodukter. Bakgrundsrapporter, fallstudier och rapporter från möten med mera finns samlat på UNEP:s webbplats32.

I september 2012 beslutade SAICM:s tredje högnivåmöte att CiP-programmet till år 2015 ska utveckla ett förslag till frivilligt internationellt program för infor-mation om ämnen i varor. Programmet ska bland annat innehålla vägledning om vilken information om ämnen i varor som kan vidareförmedlas till aktörer i leve-rantörskedjan och under varans hela livscykel, samt hur överföringen kan gå till.

Den vägledning som för närvarande utvecklas i samarbete mellan involverade aktörer – bland annat företag, konsumentorganisationer och myndigheter – foku-serar på att skapa en gemensam plattform för leverantörskedjor av alla sorters varor genom att sätta en gemensam lägstanivå för vilka ämnen som det bör infor-meras kring, och ta fram goda exempel på hur företag och branscher kan samar-beta i frågor som rör informationsöverföring och produktutveckling. Ett pilotpro-jekt inom textilindustrin startar i juli 2015 och genomförs i Kina där många pro-dukter på den globala textilmarknaden har sitt ursprung. Pilotstudien ska omfatta de företag som initialt tillverkar produkter, och därefter vidare i leverantörskedjan till textilindustrin till exempel fiberbehandling, till återvinnings- och avfallsledet.

31 SAICM är en global kemikaliestrategi och ett forum för samverkan mellan olika aktörer som är intresserade av att uppnå en säker kemikaliehantering. Deltagande från företag, branscher och organisationer är helt avgörande för att uppnå ett gott resultat som också genomförs i praktiken.

32 http://www.unep.org/chemicalsandwaste/UNEPsWork/ChemicalsinProductsproject/tabid/56141/Default.aspx


Drivkrafter och hinder i omställningenDet är vanligtvis varumärkesägare som ställer krav i leverantörskedjan. Driv- krafter är främst lagstiftning i länderna där produkterna säljs (främst EU), kon-sumenters efterfrågan och företagens egna viljor. I den europeiska kemikalielag-stiftningen Reach krävs att information ska lämnas för de allra farligaste ämnena. Många steg krävs för att kunna svara på vilka ämnen en produkt innehåller och i de allra flesta fall saknas svaret.

Det finns idag initiativ för förbättrad information inom flera branscher och hos många företag. Inom textilbranschen är den vanligaste metoden att företagen upp-rättar begränsningslistor, så kallade RSL:s (Restricted Substances Lists), till sina leverantörer med oönskade kemikalier. Dessa kan till exempel innehålla krav på att produkterna inte får innehålla tungmetaller, ämnen som är begränsade samt de mest hälsofarliga ämnena. För att säkerställa att kraven upprätthålls krävs analy-ser och kontroller som till exempel görs genom tester. Företagens och branscher-nas egna begränsningslistor kräver dock vanligtvis redovisning av vad som inte finns i produkterna, och ger egentligen ingen faktisk kunskap om vilka kemikalier som faktiskt finns där. Begränsningslistor har en bred spridning inom textilindu-strin och fungerar i vissa fall enligt de önskvärda CiP-principerna om krav på full materialdeklaration. Sådana exempel finns även inom elektronikindustrin.

Tillverkande företag är vanligtvis de som är i den bästa positionen att få till stånd förändringar av produkternas innehåll av kemikalier. De kan oftast välja mellan flera leverantörer och kan ha inflytande över tillverkningsprocessen. Det som komplicerar, inte enbart inom textilindustrin utan även inom andra varu-kedjor såsom elektronik och plastartiklar (t.ex. leksaker), är komplexiteten i den globala produktionsmiljön. Många gånger finns informationen tillgänglig i gräns-landet mellan kemikalieleverantörer och de företag som behandlar exempelvis textilier. Informationen försvinner dock på vägen trots att krav ställs uppåt i leve-rantörskedjan från slutkunder och slutanvändare.

Konsumenten förväntar sig vanligtvis att de produkter hen köper är säkra avseende olika typer av risker, inte bara de kemiska. Sådan säkerhet kan enbart åstadkommas genom kunskap i leverantörskedjan.

Behov av politiska initiativ, styrmedel och åtgärderFör att minska risker med kemikalier i varor behövs förändringar inom flera områden. CiP-programmet kan bidra till att uppnå detta, men då krävs inlednings-vis att programmet kan beslutas vid SAICM:s nästa högnivåmöte 2015 (ICCM4). Det finns även behov av att genomföra testning för att se till att programmet får en så effektiv utformning som möjligt, något som redan beslutats att det ska genomföras i Kina inom textilindustrin. När programmet väl genomförs kommer vidare stöd till inblandade aktörer behövas från exempelvis myndigheter, industri-organisationer och civilsamhället (som är särskilt viktiga för att sprida kunskap och information till konsumenter).


Information ger möjligheter till substitution av farliga ämnen och en minskning av farliga ämnen i återvunnet material genom kunskap i alla led av produkternas livscykel. För att minska risken för att människor utsätts för farliga ämnen via miljön och för att skydda miljön måste den diffusa spridningen av farliga ämnen från varor minska genom kraftfulla insatser för att fasa ut farliga ämnen från nyproducerade varor och förhindra att de återcirkulerar i kretsloppet. Kontinuer-lig riskminskning och substitution av farliga ämnen måste ingå som en naturlig del av företagens miljö- och kvalitetsarbete samt produktutveckling. Människor, sär-skilt barn, ska inte utsättas för hälsofarliga ämnen som riskerar att påverka deras mentala eller fysiska utveckling eller på sikt skulle kunna leda till sjukdom eller annan ohälsa.

Förväntade konsekvenser av förslagenGenom kunskap och informationsspridning i leverantörskedjan kan leverantörer-na fasa ut de mest oönskade ämnena. I förlängningen leder det till förbättrad information, hälsa och miljö även för konsumenter.


Bilaga 1:D

Omställning till miljömässigt hållbara konsumentbeteenden genom kunskap och goda exempel

Emilie Vejlens, Länsstyrelsen i Gotlands län och Magnus Eriksson, Länsstyrelsen i Dalarna, RUS

InledningRedan idag pågår arbete med omställning till ett samhälle med mer miljömässigt hållbar konsumtion både lokalt och regionalt. Det finns dock ingen länsstyrelsege-mensam strategi för hur arbetet med konsumtion ska genomföras och ingen tydlig beskrivning av vilken roll och rådighet länsstyrelserna har i frågan. Därför initie-rades förstudien Länsstyrelsens roll och ansvar i arbetet med konsumtion.

Förstudien genomförs som ett projekt med en arbetsgrupp bemannad från Länsstyrelserna i Dalarna och Gotland. I styrgruppen ingår representanter från dessa Länsstyrelser samt RUS och LEKS som också finansierar studien. Projekt-rapporten blev klar i mitten av mars 2015 och innehåller mer än vad som tas upp här. Förstudiens syfte är att kartlägga hur länsstyrelserna arbetar med offentlig och privat konsumtion utifrån den roll och rådighet som finns idag samt att iden-tifiera och ge förslag på utvecklingsmöjligheter för fortsatt arbete.

Nulägesbeskrivning av Länsstyrelsens arbete Inom förstudien har exempel på olika insatser från länsstyrelserna efterfrågats. Grundfrågan var om länsstyrelserna arbetar med frågan och i så fall varför och på vilket sätt. Flera olika exempel har lämnats. Exemplen visar att man på länsstyrel-serna är medvetna om frågan och att länsstyrelserna kan bidra till de förändringar som behöver göras för en omställning av samhället. De exempel på insatser som redovisats har skett inom ramen för miljömålsuppdraget kopplat till Generations-målet eller uppdraget att samordna energi- och klimatarbetet i länet. Bland läns-styrelsernas exempel finns samtliga konsumtionsslag som ingår i förstudien (mat, boende, resor, shopping, offentlig verksamhet) representerade. Om och i så fall vilka insatser som genomförs med länsstyrelserna som initiativtagare är idag i hög grad beroende av intresset på den enskilda länsstyrelsen, både på chefs- och hand-läggarnivå. Ett prioriterat och förtydligat gemensamt uppdrag till länsstyrelserna skulle kunna ge ett mer effektivt arbete mot miljömässigt hållbar konsumtion. Genom att ta del av varandras exempel kan man undvika misstag och dra nytta av de framgångsfaktorer andra länsstyrelser identifierat.


Länsstyrelsens rollerI de exempel som lämnades in till förstudien har länsstyrelserna olika roller. Det kan till exempel vara initiativtagare till ett första möte, stödja andra aktörer, pro-jektägare, ingå i styrgrupp eller vara finansiär. Länsstyrelserna kan också ha en mer samordnande och vägledande roll och stödja kommuner och andra aktörer som arbetar närmare konsumenterna/medborgarna, genom att sprida goda exem-pel och vägleda de kommuner som inte arbetar lika proaktivt med frågan.

Beskrivning av några olika insatserKLOK KONSUMENT

I Halland genomförde Länsstyrelsen under 2013 en seminarieserie, Klok konsu-ment, som lockade nära 300 personer. Den genomfördes i samarbete med länets kommuner, Region Halland, Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, Kultur-huset Komedianten med flera. Seminarierna genomfördes på några olika platser i länet och hade rubriker som Tillbaka från framtiden – om klok konsumtion år 2030, Den onda badankan – ditt barn och de osynliga gifterna, Bekämpnings-medel i befolkning, bröd och brunn, Att leva gott inom ramen för ett jordklot! samt Cirkulär ekonomi. Under 2014 fortsätter seminarieserien med nya föredrag. Länsstyrelsen använde och använder än idag sin hemsida för information och har också möjliggjort spridning av goda exempel via Instagram #klokkonsument.

GIFTFRI JUL

Även i Jämtland genomförs seminarier. Under 2014 är temat Giftfri jul och Läns-styrelsen samordnar, finansierar, planerar och bjuder in. De samarbetar med Mittuniversitetet, Regionförbundet och Landstinget. Två seminarier riktar sig till allmänhet och näringsidkare och ett seminarium till politiker, upphandlare, och tjänstemän. Seminarierna tar upp både privatkonsumtion och offentlig upphand-ling. Genom seminarierna når Länsstyrelsen minst 200 deltagare.

HÅLLBAR BESÖKSNÄRING

På Gotland arbetar Länsstyrelsen med ett projekt tillsammans med besöksnäringen, med syfte att underlätta för företag att bli mer miljömässigt hållbara. Under hös-ten 2013 hölls ett möte dit alla företag inom Gotlands besöksnäring var inbjudna. Mötet innehöll både information och diskussion kring hållbarhetsfrågor. I mindre grupper identifierades vad företagen redan idag gör inom miljöområdet och vad de skulle kunna göra ytterligare. Deltagarna prioriterade sedan vilka åtgärder man ansåg viktigast att gå vidare med och gav exempel på vad Länsstyrelsen kunde bidra med i arbetet. Åtgärderna handlade om produktutveckling, behov av dialog med olika myndigheter och om hur man bättre lyfter fram det som görs idag, till exempel marknadsför en hållbar besöksnäring för konsumenten. Utifrån förslagen har Länsstyrelsen arbetat vidare med några av de prioriterade åtgärderna och genomfört aktiviteter med ekonomiskt stöd av Landsbygdsprogrammet.


KONSUMTION I ÅTGÄRDSPROGRAM

Dalarnas åtgärdsprogram för miljömålen är indelat efter sektorer och sektors-övergripande områden. De sistnämnda avser offentliga verksamheter och uppdrag. Inom de delar det är relevant lyfter Länsstyrelsen i genomförandet hur frågan om miljömässigt hållbar konsumtion kan komma in. Detta gäller bland annat arbetet med att forma en kunskaps- och samverkansplattform för handelssektorn, den kommunala avfallsplaneringen där en regional samverkansgrupp för avfallsföre-byggande bildats, i samverkan för offentlig upphandling som sker i länet och i energi- och klimatarbetet där en samverkan för miljömässigt hållbar konsumtion nu initieras.

FUNDERINGAR FRÅN STUDENTER

Länsstyrelsen på Gotland genomförde tillsammans med några studenter från Campus Gotland Uppsala Universitet under hösten 2014 en workshop kring miljömässigt hållbar konsumtion. På frågan om vilka tankar de får när de hör begreppet konsumtion var några av svaren:

• Uppfattas negativt – kopplas till vad vi vill ha men som inte är nödvändigt• Tänker på bilder av överfulla varuvagnar, avfallshögar, slängda varor som

kan användas• Kan också vara välstånd och välbefinnande – ha det man behöver

Utifrån de svaren kan man tänka sig att konsumtion väcker mycket känslor och funderingar inte bara på råvarutillgång och spridning av kemikalier, utan också kring fördelning av resurser bland jordens befolkning. Efter att de diskuterat hur de såg att ett hållbart samhälle skulle kunna se ut fick de frågan: Hur kommer vi dit, morot och piska och vem fixar?

Några av förslagen:• Det måste vara billigare att köpa ekologiska varor – hur få det billigare

att producera ekologiskt? Politiken ansvarig• Underlätta regler för företagare så att de kan producera hållbart! Vem

föreslår nya lagar• Sprida goda exempel som inspiration• Förbjuda vissa textilmaterial Använda justa material som kan återbrukas

Sprida kunskap om vart textilier tar vägen!• Det finns alternativ att välja Svanen etc.• Förbjud mer av sådant som kan vara skadligt (kemikalier) låt inte

konsumenten välja• Byggsektorn behöver förändras för bättre materialval – få hjälp med

miljökriterier, möjlighet att söka stöd för bra hållbart byggande• Hyra saker istället för att äga


De förslag studenterna hade handlar i många fall om att politiken ska fatta beslut som begränsar, och även förbjuder, för att underlätta valet för den enskilda konsumenten. Men de tog också upp behov av kunskap för att kunna göra de val man önskar och minskat eget ägande.

FramgångsfaktorerBland de exempel på insatser som lämnats in pekar länsstyrelserna på några olika framgångsfaktorer. En faktor som nämns av i stort sett alla svarande länsstyrelser är samverkan mellan många aktörer. Andra faktorer som nämns är lokala eldsjä-lar/engagerade ledare, användandet av konkreta exempel, arbete i existerande nät-verk, att målgruppen själva identifierade vilka aktiviter de behövde samt digitala medier – som upplevdes som enkelt och inte särskilt resurskrävande att använda.

Länsstyrelserna ingår ofta i flera olika nätverk med kommuner, företag, ideella organisationer, universitet och andra aktörer som kan agera. Genom befintliga nätverk och i många fall goda kunskaper om de regionala aktörerna finns stora möjligheter att få många aktörer att delta i projekt som bidrar till en mer miljö-mässigt hållbar konsumtion. Därmed har länsstyrelserna goda förutsättningar att utnyttja två av de framgångsfaktorer som identifierats, nämligen samverkan mellan många aktörer och arbete i existerande nätverk. En faktor som inte togs upp men som bör kunna bidra till ett mer framgångsrikt arbete är länsstyrelser-nas tvärsektoriella arbete. Att länsstyrelserna inom huset har kunskap och arbe-tar inom många olika områden är något att ta vara på och utnyttja bland annat genom att integrera arbetet med länsstyrelsernas övriga uppdrag.

Mätning av konsumtionens globala miljöpåverkanDet är ur flera aspekter viktigt att beräkna och visualisera konsumtionens miljö-påverkan på en regional och lokal nivå. Dels är det viktigt vid användandet av informativa styrmedel, med regionala och/eller lokala siffror skapas ett större lokalt engagemang. Dels är det viktigt ur ett uppföljningsperspektiv. Alla läns-styrelser och kommuner jobbar med åtgärdsprogram inom miljömålsuppdraget såväl som energi- och klimatstrategier och allt fler vågar sätta mål och inkludera åtgärder gällande konsumtion. I exempelvis Dalarnas energi- och klimatstrategi från 2012 och Göteborg stads klimatstrategiska program från 2014 finns mål för konsumtionens klimatpåverkan. För att kunna följa upp arbetet inom detta område krävs en repeterbar och enkel metod för beräkning av konsumtionens miljöpåverkan regionalt och lokalt. I Förstudien- Länsstyrelsens roll och ansvar i arbetet med konsumtion ingår en genomgång av befintliga visualiserings-, beräk-nings- och uppföljningsverktyg och deras användbarhet på regional/lokal nivå. En första analys visar att det idag inte finns något tillräckligt uppdaterat verktyg för enkla uppföljningar och beräkningar på regional/lokal nivå.


Det finns ett stort behov av indikatorer för att följa konsumtionens miljö- påverkan. Indikatorerna bör ha minst regional upplösning på samma sätt som miljömålsindikatorerna.

Tydligare roll för länsstyrelserna Ytterligare förtydliganden och prioriteringar i uppdragen skulle ge arbetet med konsumtion ett tydligare fokus i länsstyrelsernas verksamhet och bidra till gemen-samma strategier. Då skulle länsstyrelsen få en tydligare roll i genomförandet av regionala åtgärder för en miljömässigt hållbar konsumtion. Länsstyrelsen kan exempelvis bidra till att implementera internationella och nationella initiativ på regional och lokal nivå. Dessutom kan länsstyrelsen stödja kommuner och andra aktörer som arbetar närmare konsumenterna/medborgarna. Andra viktiga aktörer är landsting, regionförbund och kommuner. Det är då också viktigt att tydliggöra samspelet mellan de regionala aktörerna, inte minst länsstyrelse och region, inom ramen för deras regionala tillväxt/utvecklingsansvar. De förslag som presenteras i rapporten är som följer.

Behov av insatser på nationell nivå är:

• En nationell strategi, som bygger på en tydlig politisk viljeyttring behövs, vilket ger förutsättningar för ett strukturerat och brett myndighetsarbete med en gemensam målbild

• Förtydligande av länsstyrelsernas ansvar, antingen genom ett särskilt upp-drag i regleringsbrevet eller genom ett tillägg i länsstyrelseinstruktionen, före-trädesvis för miljömålsuppdraget. Genom en tydligare ansvarsroll kopplad till finansiering och andra resurser kan länsstyrelserna prioritera konsum-tionsområdet och arbeta effektivare inom området

• Verktyg och/eller indikator, för att mäta konsumtionens miljöpåverkan på regional och kommunal nivå behövs. Detta för att skapa ett lokalt engage-mang och möjliggöra uppföljning av konsumtionsarbetet.

Oavsett om länsstyrelserna får ett förtydligat ansvarsuppdrag eller inte kommer länsstyrelserna att arbeta vidare med frågan. Därför är ett länsstyrelsegemensamt arbete en viktig del för att göra arbetet mer effektivt. Föreslagna insatser på intern länsstyrelsenivå är:

• Forum för länsstyrelsegemensamt arbete, för att effektivt samordna det arbete och de insatser som utförs i olika län (RUS/LEKS)


• Identifiera möjliga samarbeten med andra aktörer, på regional nivå exempel-vis kommuner, näringsliv, landsting, regionförbund och folkrörelseorganisa-tioner/ folkbildning för att peka ut områden där tydliga synergieffekter kan uppnås genom samarbete

• Metodstöd för insatserna offentlig upphandling och bransch/sektor, för att underlätta länsstyrelsernas insatser inom två, av förstudien, prioriterade insatsområden

• Gemensamma riktlinjer för länsstyrelsernas egna inköp, som innefattar miljö och sociala krav, för att underlätta vid inköp samt agera föregångare, föregå med gott exempel

• Bredda ansvaret från miljöaspekt till hållbarhet (miljömässig, social och eko-nomisk), då länsstyrelsernas breda ansvar inom många sakområden utnyttjas bäst genom att öka förutsättningar för tvärsektoriellt samarbete.

.


Bilaga 1:E

Påverkan på miljö och hälsa i andra länder av svenska konsumenters val av textilier – Fallstudie inom ramen för Fokusområde Hållbar konsumtion i FU15

Per Thege, Naturvårdsverket

Bakgrund – Sveriges globala miljöpåverkanFrågan om den svenska konsumtionens påverkan på miljö och hälsa i andra län-der har i olika former uppmärksammats i statliga utredningar, propositioner och motioner och genom olika initiativ av civila samhället sedan början av 1990-talet. Civila samhället är den aktör som varit mest pådrivande, främst representerade av Jordens Vänner som 2004 presenterade ett förslag att ta fram ett särskilt miljömål om dessa frågor. Miljömålsrådet har också vid upprepade tillfällen bl.a. påpekat behovet av att initiera ett långsiktigt arbete för att klargöra hur varor och tjänster som importeras påverkar miljön. Vår globala miljö- och hälsopåverkan synliggörs i miljöpolitiken 2010 genom att riksdagen då beslutar om ett nytt generationsmål som innebär att svensk politik behöver ta hänsyn till Sveriges miljö- och hälso-påverkan i andra länder.

Den svenska konsumtionen av textilierÅtgärder som minskar miljö- och hälsobelastningen av den svenska textilkonsum-tionen bidrar dels till att uppnå generationsmålets strecksatser om kretsloppen och att konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt och dels till ett antal miljökvalitetsmål (Giftfri miljö, God bebyggd miljö m.fl.).

Konsumtionen av textilier har ökat med 40 procent i Sverige under det senaste decenniet, vilket medfört miljöproblem både i Sverige och i de länder där textiler- na tillverkas. Både vad gäller energi och vatten är produktionen av textilier resurs-krävande. Den stora mängden av kemikalier som används i produktionen av textilier kan också påverka både miljö och hälsa. En nyligen presenterad samman-ställning33 baserad på data från WHO visar att olika former av miljöföroreningar är den största dödsorsaken i låg- och medelinkomstländer. I dessa länder orsakar miljöföroreningar nästan tre gånger så många dödsfall som malaria, HIV/AIDS och tuberkulos tillsammans.

33 http://www.gahp.net/new/press-release-sdgs/


Önskad omställning: Svenska konsumenters val av textilier påverkar miljö och hälsa så lite som möjligt i andra länder 2020

Synpunkter på vilka drivkrafter och hinder som finns för ovannämnda omställ-ning, liksom hur bl.a. stat och näringsliv m.fl. kan påverka denna omställning har kommit från arbetsgruppen för hållbar konsumtion inom ramen för FU15 och några andra organisationer. En kortfattad sammanställning av förslag på åtgärder som direkt och indirekt kan bidra till denna omställning har gjorts nedan.

OM DRIVKRAFTER OCH HINDER

Vi ser en kommande resursbrist i världen, inte bara ”peak cotton” utan ”peak everything”. De företag som har de mest hållbara och resurseffektiva tillverknings-metoderna och affärsmodellerna är de som antagligen kommer vara de mest fram-gångsrika i framtiden.

Miljöfrågorna är globala och ska vi lyckas nå generationsmålet och de svenska miljömålen behöver något göras åt konsumtionens miljö- och hälsopåverkan. Det behövs styrmedel och åtgärder som ger effekt – både i Sverige och internationellt. Konsumenternas efterfrågan på hållbara varor ökar och miljö och arbetsvillkor uppmärksammas mer och mer i tillverkningsländerna. Svenska företags ansträng-ningar att minska miljö- och hälsopåverkan i tillverkningsländerna kan tjäna som en modell för andra länder och företag.

Giftfria och resurseffektiva tillverkningsmetoder kan inledningsvis vara dyrare. Styrmedel som leder till att mer arbete ska göras i Sverige jämfört med låglönelän-derna kommer initialt att öka kostnaderna så länge miljökostnaderna inte är inter-naliserade. De senaste åren har textilier blivit billigare relativt sett andra varugrup-per och konkurrensen på ”fast fashion”-marknaden är mycket hård med priset som den främsta konkurrensparametern. Om synsättet på att beräkna kostnader ändras, dvs. att miljökostnaderna internaliseras, kan detta hinder bli en drivkraft, vilket bl.a. uppmärksammas i en ny dansk studie34 om ”Natural capital accoun-ting” av textilsektorn.

Förslag till styrmedel för en mer hållbar konsumtion kan komma att tolkas som handelshinder om de innebär att större krav ställs på företag som sätter textilier på den svenska marknaden jämfört med i andra länder. I tillverkningsländer i Asi-en är kemikaliekontrollen fortfarande mycket svag, vilken är en fråga som i högre grad bör uppmärksammas i utvecklingssamarbetet med berörda länder.

FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER FÖR EN OMSTÄLLNING

Cirka 80 procent, av de textila varor som konsumeras inom EU importeras från icke-EU-länder. Produktions- och leverantörskedjorna för textila varor är långa och komplexa och har en global spännvidd, och informationen om kemiska

34 http://mst.dk/media/129531/natural-capital-account-for-the-danish-apparel-sector_final.pdf.


ämnen kan minska snabbt i de många stegen utefter produktions- och distribu-tionskedjorna. En konsekvens är att det kan finnas farliga ämnen i textil som inte är kända, varken för företag eller myndigheter. Det leder till att den information som konsumenten kan få om innehåll av farliga ämnen i textilvaror är mycket begränsad vilket försvårar för konsumenterna att aktivt väga in kemikalieinnehål-let i sina produktval.

Dessa värdekedjor behöver kartläggs, analyseras och kommuniceras för olika kategorier av textilier för att belysa hinder och möjligheter i arbetet med att säkerställa acceptabla sociala och miljömässiga villkor i tillverkningsländerna. Ett sådant arbete har bl.a. genomförts av det danska naturvårdsverket35. EU-kommis-sionen diskuterar för närvarande en lansering av ett EU-initiativ för hållbara leve-rantörskedjor i textilbranschen där Sida och UD deltar.

Förslag finns vidare på att kräva märkning av textila varor som innehåller farliga kemikalier vilket skulle underlätta för konsumenten att välja hållbara texti-lier36. Det finns också förslag att se över och utveckla vägledning kring märknings-kriterier för textilier både avseende miljö och arbetsvillkor37.

Regler som rör produkter och varor på marknaden är harmoniserad inom EU. Det finns få regler som gäller farliga ämnen i textilvaror. Även för miljöfarliga ämnen är den nuvarande lagstiftningen generellt mycket svag. Riskbegränsande åtgärder bör övervägas för fler ämnen som förekommer i textilvaror. KemI tar fram underlag till regeringen för att begränsa farliga ämnen i textil så att varan som konsumenten handlar ska vara fri från farliga kemikalier, bland annat genom att försöka begränsa grupper av ämnen i konsumentvaror istället för att begränsa ett ämne i taget (artikel 68.2 i REACH). I det svenska EU-arbetet är det viktigt att verka för att få stöd från textilbranschen och andra aktörer i både Sverige och övriga EU för att få till stånd en EU-lagstiftning och en eventuell märkning av far-liga ämnen i textil. Den svenska textilindustrin (TEKO) är positiv till utvecklingen av EU-regler som grundar sig på flertalet befintliga listor från företagen (Restricted Substances List, RSL) som redan tillämpas inom stora delar av textilbranschen.

Innovationsupphandling bör utvecklas som en drivkraft för att ta fram produk-ter med minskad miljöpåverkan genom effektivare energi- och resursanvändning och begränsad användning av farliga ämnen. Regeringen kan bidra till att skapa samverkansforum mellan inköpare i offentlig sektor och tillverkare/leverantörer38. Den nya upphandlingsmyndigheten som regeringen föreslagit39 bör få i uppdrag att utveckla stöd, information och vägledning kring offentlig upphandling som ett

35 http://mst.dk/media/129531/natural-capital-account-for-the-danish-apparel-sector_final.pdf.

36 Se Kemikalieinspektionens fallstudie37 Se Konsumentverkets fallstudie om märkning och myndighetens remiss 2014/23238 http://www.regeringen.se/sb/d/16941/a/210399 kap 7.339 http://www.regeringen.se/sb/d/19333/a/248819


styrmedel för att minska miljö- och hälsopåverkan i hela produktions- och leverantörskedjan av textilier.

När det gäller utvecklinssamarbetet bör Sida finansiera insatser i tillverknings-länder kring dessa frågor. Det kan handla om att stärka tillsynsmyndigheter i dessa länder med hjälp av svenska expert myndigheter, att stödja lokala fackliga organisationer och miljöorganisationer, att stödja textilindustrin i sitt miljöarbete m.m40. Sida bör även lyfta frågan i sitt samarbete med näringslivet41. Det finns också, kunskap, förslag och lärdomar i ett antal pågående projekt i Asien inom textilområdet42 43 som bör fångas upp och utvecklas av berörda aktörer. Sidas redan pågående engagemang att skapa arbetstillfällen inom textilindustrin skulle kunna utvecklas till att även omfatta hantering av insamlade textilier.

Bland alla textilinitiativ som pågår i Sverige och Norden, och som har relevans för denna fallstudie, kan nämnas att Nordiska Ministerådets44 under våren 2015 förväntas besluta om en Nordisk färdplan för en hållbar textilbransch. Natur-vårdsverket kommer i september 2015 att presentera ett regeringsuppdrag om hantering av textilier45 vilket bl.a. skall belysa om ett producentansvar för textilier kan leda till mer miljövänliga och resurseffektiva alternativ.

Regeringen föreslås göra en översyn av ägardirektiven för statliga företag och Exportkreditnämndens och Svensk exportkredits riktlinjer för hänsyn till miljö, mänskliga rättigheter och arbetsrätt för statliga krediter och garantier. Detta förslag framfördes redan 2007 av Miljövårdsberedningen46. Riktlinjer för etiska fonder saknas och en nyligen tillsatt utredning har som uppdrag att föreslå mer enhetlig information kring dessa fonder47.

Det skulle vara önskvärt att textilbranschen går samman (helst på EU nivå) med gemensamma krav på sina leverantörer. Det skulle både kunna vara i form av en gemensam restriktionslista av ämnen som inte får finnas i slutvaran liksom en positivlista av kemiska produkter som får användas vid textiltillverkning. Liknan-de internationellt arbete bedrivs idag bl a i GSPC –The Global Social Compliance Programme, Better Cotton Initiative och i Sustainable Apparel Coalition.

40 http://www.assistasia.org/index.php/what-we-do/mekong/10-assist/projects/mekong/117-save

41 http://www.sida.se/English/Partners/Private-sector/About-Business-for-Development/Swedish-Leadership-for-Sustainable-Development/

42 http://www.siwi.org/media/press-releases/swar/43 http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/nordic-potential-for-greening-the-global-textile-

market-sourcing-from-tirupur-india44 http://www.norden.org/sv/tema/green-growth/statsministrarnas-aatta-projekt45 http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/

Regeringsuppdrag/Hantering-av-textilier/46 http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/8045347 http://www.svt.se/nyheter/sverige/ska-bli-enklare-att-jamfora-fonder


Det finns ett antal innovativa metoder kring hållbar konsumtion av textilier som utvecklats av företag och NGOs under senare år (H&M, IKEA, Indiska, Filippa K, Houdini, Klättermusen, Swedwatch48, SNF49).

48 http://www.etiskhandel.no/49 http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/debattartikel-lange-leve-kladerna


Bilaga 1:F

Matsvinn

Anna-Karin Johansson och Ingela Dahlin, Livsmedelsverket

Önskad omställningMindre mat kastas i svenska hushåll. Det innebär både att färre naturresurser tas i anspråk i onödan, och att maten på världsmarknaden kan minska svälten och undernäringen.

ProblembeskrivningVarje år slängs minst 1,2 miljoner ton matavfall. Bara i Sverige. Mycket är mat som hade kunnat ätas istället för att slängas, så kallat matsvinn. Mest mat kastas i hushållen. Där slängs cirka 28 kilo fullt ätbar mat per person och 26 kilo ätbar mat och dryck hälls ut i slasken.

All matproduktion påverkar miljön. Att producera mat som slängs är inte håll-bart. Då har all energi, vatten och mark som behövs för att framställa den använts i onödan. Globalt sett går cirka en tredjedel av all mat som produceras för mänsk-lig konsumtion förlorad, motsvarande cirka 1,3 miljarder ton per år, enligt en stu-die från FN-organet FAO.

Om matsvinnet reducerades med 20 % i Sverige skulle den samhällsekonomiska nettovinsten vara mellan 3,2 – 5,7 miljarder kronor per år. För att uppnå våra miljömål måste matsvinnet minska. På EU-nivå är målet att halvera matsvinnet till år 2020. I Sverige finns ett etappmålsförslag om att matavfallet ska minska med minst 20 % till år 2020 jämfört med år 2010.

Drivkrafter för omställningenDrivkrafter för att omställningen ska komma till stånd:

Ekonomiska incitament för att minska matsvinnet finns i alla led. Den som kas-tar mat som hade kunnat ätas eller säljas kastar samtidigt bort sitt ekonomiska kapital.

Miljömässiga vinster i form av minskade växthusgasutsläpp, minskad övergöd-ning, minskad försurning, minskad kemikalieanvändning och bevarad biologisk mångfald och ökad resiliens.

Moraliska argument för att minska matsvinnet identifieras som en stark driv-kraft i de konsumentundersökningar som Livsmedelsverket lät göra 2013.

Positiv marknadsföring för företag och bättre hushållande av offentliga medel inom offentlig sektor.


Hinder för omställningenMedvetenheten är låg bland konsumenter. Många känner ansvar, men få anser sig själva ha ett problem med att kasta mat. Den som inte tror sig kasta något har låga incitament och motivation för att ändra beteende.

Matens värde avseende miljömässiga och sociala aspekter är inte internaliserad i priset. Det medför att många inte känner till matens rätta pris, eftersom någon annan än konsumenten betalar. Resultatet blir att många svenska konsumenter har råd att kasta mat.

Matavfallsinsamlingen ökar, och alltfler kommuner omvandlar energin i mat-avfallet till biogas. Det är bra. Men det är viktigt att ha matsvinnet i åtanke vid matavfallsinsamling, så att man inte bygger upp ett system som är beroende av matsvinn. Ur klimatsynpunkt är det cirka 10 gånger mer effektivt att förebygga matavfall vid källan än att använda matavfallet för biogasproduktion. Vinsten av att minska matproduktionens klimatutsläpp är mycket större än vinsten av att ta hand om maten i efterhand.

Konsumenternas preferens för kosmetiskt perfekta varor innebär att mat som inte håller måttet sorteras ut trots att varken smak eller näringsvärde skiljer sig mellan varorna. Även preferenser som leder till att inte hela varan äts upp, till exempel att kasta broccolistocken, är ett hinder för att uppnå minskat matsvinn.

Behov för att uppnå omställningenPolitiska initiativ för att uppnå omställningen är utredda och beräknade inom Naturvårdsverkets förslag till etappmål om minskat matsvinn. Där ges följande förslag på kostnadseffektiva styrmedel som beräknas kunna genomföras för att få effekt före år 2020: kommunikationsinsatser, frivilliga överenskommelser, under-visning i skolan och matsvinnsrådgivare (ekonomiskt stöd).

Genomföra riktade informationsinsatser till konsumenter. Ett hushåll på fyra personer kan spara 3 000–6 000 kronor om året på att sluta slänga mat. I den siffran ingår enbart matsvinn som kastas i soporna.

Verka för ökad samverkan mellan aktörer, såväl nationellt som internationellt, som kan bidra till att minska matsvinnet. Samarbete i kedjan är viktigt för att säkerställa ett problem löses och inte bara flyttar från en aktör till en annan. Det är också önskvärt att aktörer i kontakt med konsumenter hjälper konsumenterna att göra val som leder till att matsvinnet minskar i hushållen i enlighet med aktuell forskning kring beteendeförändringar – det ska vara lätt att göra rätt.

Utreda konsumenternas förhållningssätt till datummärkning och eventuella behov av ändringar och informationsinsatser kopplade till märkningen. Detta kan göras på flera sätt:, snabbare kylkedja med förlängd tid i butik, informera konsu-menterna om innebörd och förhållningssätt till datummärkningar, och öka matens hållbarhet genom bättre hygien, förpackningar och kylkedja i kombination med förlängt hållbarhetsdatum.


Inom livsmedelsområdet har Livsmedelsverket kartlagt hinder inom lagstiftning och regeltillämpning där det finns behov av förändringar. Det finns ett behov av ökad kännedom om hur verksamheter kan följa regler samtidigt som svinn mini-meras.

ReferenserNyttan av att minska matsvinnet, Naturvårdsverket Matavfallsmängder i Sverige 2012, NaturvårdsverketFörslag på nytt etappmål, Minskad mängd matavfall, NaturvårdsverketFörslag på nytt etappmål, Minskad mängd matavfall – samhällsekonomisk analys, NaturvårdsverketGlobal food losses and food waste, FAO http://www.fao.org/docrep/014/mb060e/mb060e00.htmVad görs åt matsvinnet? Data, åtgärder och styrmedel med fokus på Norden, Stor-britannien och Nederländerna. NaturvårdsverketMängd mat och dryck via avloppet – en enkätundersökning i svenska hushåll, rap-port av Naturvårdsverket och LivsmedelsverketMatsvinn - undersökning fokusgrupper, LivsmedelsverketMatsvinn - undersökning kvantitativ studie, Livsmedelsverket Hanssen O.J. (2009) Matavfall og emballasje – hva er mulige sammenhenger? Rapport till EMMA-prosjektet, Ostfoldforskning OR. 16.10


Bilaga 1:G

Biobaserade produkter i Europa

Ingrid Haglind, Skogsindustrierna

Önskad omställning Ökad marknadsandel för biobaserade material och produkter i Europa.

ProblembeskrivningI sitt meddelande ”A bioeconomy for Europe” uttryckte EU-Kommissionen ett behov av en bioekonomi för att tackla den växande befolkningen, utplånandet av resurser och ökande klimatpåverkan. I Europa 2020-strategin är en bioekonomi nyckeln i en smart och grön tillväxt i Europa. Det fossila beroendet måste minska, resurser nyttjas bättre, förnybara resurser användas till att producera bl a bioba-serade produkter. Konsumenter behöver mer information om produktegenskaper och konsekvenser av konsumtionsbeteenden och livsstil för att göra hållbara val.

DrivkrafterEU-Kommissionen gav 2011 den europeiska standardiseringsorganisationen CEN i uppdrag att ta fram mandaterade standarder för produkter tillverkade av bio-massa (M/492 EN).

Initiativet är ett led i genomförandet av ”Lead Market Initiative” och med-delandet A bioeconomy for Europe – att göra Europa ledande i en biobaserad ekonomi. Slutsatserna från EU-Kommissionens meddelande om ”Lead Market Initiative” som kom 2007 och från rapporten ”Taking bio-based products from promise to market – Measures to promote the market introduction of innovative bio-based products” från 2009 var att standarder skulle kunna vara ett sätt att utveckla marknaden för biobaserade produkter.

Syftet med mandatet är att standarderna ska underlätta Kommissionens arbete med att främja användningen av biobaserade produkter. Mandaterade standarder är komplement till lagstiftning och politiska mål på EU-nivå. Livsmedel, foder och bränslen omfattas inte av mandatet.

I Sverige finns resurser i form av skog, kompetens och produktionskapacitet för produktion av biobaserade produkter, som skulle kunna ersätta fossilintensiva produkter.


HinderKonsumenter saknar tillräcklig information om produktegenskaper och hur kon-sumenten aktivt kan bidra till en hållbar konsumtion. Konsumenter saknar till-räcklig information om produktegenskaper, om vad som menas med en biobase-rad produkt och om hur konsumenten aktivt kan bidra till en hållbar konsumtion. Informationen måste vara enkel och lättfattlig samtidigt som den är korrekt och baseras på helhetsperspektiv. Den får inte vara alltför resurskrävande att ta fram – i annat fall motverkar den sitt syfte, d.v.s. konsumtion av biobaserade produkter främjas inte.

Behov för att uppnå omställningenInom den europeiska standardiseringsorganisationen CEN påbörjades ett arbete 2012 i enlighet med Kommissionens mandat M/492. En europeisk teknisk kom-mitté, CEN/TC 411 bildades med holländskt sekretariat. Under denna finns fem arbetsgrupper varav en, WG2, har ett eget mandat från Kommissionen, dock är samtliga fem starkt kopplade till varandra. Arbetsgruppen WG4 administreras från SIS i Sverige. Uppdrag och frågeställningar som hanteras i respektive arbets-grupp formulerades redan i mandatet.

– WG1 Terminologi - Vad är en biobaserad produkt? Definitioner av begrepp som är väsentliga för att beskriva en biobaserad produkt.

– WG2 Biobaserade lösningsmedel – Vilka krav ska ställas och vilka test- metoder ska utföras på ett biobaserat lösningsmedel?

– WG3 Biobaserat innehåll – Hur ska vi mäta och uttrycka hur stor del av en produkt som är biobaserad? Analys av biologiskt innehåll.

– WG4 Hållbarhetskriterier och livscykelanalys – Vilka hållbarhetskriterier är relevanta och rimliga? Vilka delar av produktens livscykel ska omfattas? Miljö-, sociala och ekonomiska aspekter med koppling till pågående standar-diseringsarbete avseende hållbarhetskriterier för bioenergi.

– WG5 Certifiering och deklaration – Hur ska egenskaper hos biobaserade produkter deklareras, certifieras och kommuniceras till marknaden, inbegri-pet både offentlig upphandling och slutkonsument?

Vid SIS finns en svensk spegelkommitté, TK 565, till den europeiska TC411. Varje arbetsgrupp på europeisk nivå har också en svensk spegelgrupp. Ett antal företag och organisationer från olika branscher deltar i arbetet – skogsindustrin, kemi-industrin, jordbrukssektorn, forskningssektorn m.fl. – samt även myndigheter.


Arbetet ska resultera i ett flertal europeiska standarder och tekniska specifika-tioner. Idag (november 2014) finns endast en klar – EN 16575:2014 Terminology, som också finns på svenska. Denna kan behövas revideras inom en snar framtid eftersom nya begrepp har kommit fram vartefter arbetet framskrider. Övriga stan-darder kommer att bli klara under de kommande åren, senast under 2016.

Hur standarderna kommer att användas av Kommissionen har ännu inte tydlig-gjorts. Mot bakgrund av beskrivningen i mandatet finns det goda grunder att tro att standarderna ska användas för att utveckla en biobaserad ekonomi och åstad-komma en hållbar konsumtion i Europa.


Bilaga 1:H

Kollaborativ konsumtion – från privat varukonsumtion till gemensam tillgång

Karin Bradley, KTH

Inledning Mot bakgrund av miljöutmaningar och den globala ekonomiska krisen samt spridning av digital teknik har initiativ vuxit fram där medborgare delar på resur-ser såsom verktyg, kläder, bilar och lokaler. Detta brukar kallas ”kollaborativ konsumtion” (collaborative consumption) eller ”delandets ekonomi” (the sharing economy) (Botsman & Rogers 2011, Bauwens et al. 2012).

Att dela på saker har människor gjort i alla tidsåldrar, framförallt i mindre sam-hällen där människor har varit beroende av varandra eller inom mindre kretsar där man har stor tillit till varandra. I takt med ökad köpkraft och massproduk-tion/konsumtion har dock delandet inte upplevts som nödvändigt. Under senare år har dock en vändning kunnat skönjas där nya former för delande spridit sig. Att dela på bilar (via bilpooler eller samåkningsplattformar), konsumtionsvaror (via delnings-, bytes- eller andrahandssajter som Blocket, Yirdle, Freecycle, StreetBank), lägenheter och lokaler (via t ex Couchsurfing, Airbnb) har underlättats med hjälp av sajter, appar, sociala medier och GPS-funktioner där man enkelt kan matcha behov och efterfrågan med tillgängliga resurser. På så vis har delandet underlättas även bland människor som inte känner varandra, också i anonyma storstadsmil-jöer. Det är denna nya våg av delande som brukar benämnas som ”kollaborativ konsumtion”. Detta kan ske i såväl kommersiella som ickekommersiella former och innefatta hyra, köpa begagnat, låna, byta, ge/få eller förvalta gemensamt. Gemensamt är att fokus flyttas från enskild konsumtion och privat ägande till tillgång till en vara eller tjänst.50 Här finns en tydlig potential till minskad resurs-användning, i många fall kan det även ha positiva sociala effekter.

Tre exempel på kollaborativ konsumtion Nedan beskrivs tre olika former av kollaborativ konsumtion: ett exempel som drivs av civilsamhället (Streetbank), ett exempel som drivs av en företagare (Tool-Pool) och ett exempel som drivs som ideell förening med stöd av kommunen (Cykelköket, Malmö).

50 Se definition av ”collaborative consumption”: http://p2pfoundation.net/Collaborative_Consumption


STREETBANK

Streetbank är en digital plattform som startades i England av och för människor som är intresserade av att dela på resurser. På Streetbank kan du med en användarprofil informera om saker som du kan tän-ka dig att låna ut eller ge bort samt söka efter saker du behöver. Tjänsten är öppen och gratis för alla och kan användas varsomhelst i världen. Använ-darna definierar själva inom vilken radie de vill dela, beroende på om man bor i stad, tätort eller lands-bygd. Delandet sker utan pengar eller poäng och bygger därmed på människors sociala förmåga och intresse för att dela på resurser. Om man exempelvis över en helg behöver en häcksax, en stege, en våtdräkt eller någon annan form av sällanvara så får man enkelt kontakt med grannar som lånar ut sina. Likaså kan man ge bort urvuxna sandlådor, gamla soffor, etc till människor i grannskapet. Med hjälp av ett smidigt nätbaserat användarsystem underlättas på så vis delandet även i anonyma storstadsmiljöer. 2014 används Streetbank av ca 60 000 männ-iskor, i regel utifrån en kombination av sociala och miljömässiga drivkrafter.

TOOLPOOL

ToolPool är en verktygspool inrymd i Malmö Järnhandel. Initiativtagare är järn-handlaren själv som vill främja hållbar konsumtion och tillhandahålla slitstarka kvalitetsverktyg som kan användas av många snarare än billiga verktyg för indi-viduell masskonsumtion. I snitt används en slagborr 15 minuter under hela sin livstid och det finns en mängd verktyg som skulle kunna användas betydligt mer effektivt och av fler. I verktygspoolen finns allt från slagborrar, till slipmaskiner, tapetångare och högtryckstvätt. Verktygen kan lånas utan kostnad av vem som helst och bokas via internet. Lånetjänsten drar många kunder till butiken som handlar annat i butiken – på så vis bär sig lånetjänsten ekonomiskt.

CYKELKÖK

Cykelkök. Detta är öppna gör-det-själv-verkstäder dit vem som helst kan komma med sin cykel och få hjälp att lära sig reparera eller serva den utan kostnad. Här kan man låna alla nödvändiga verktyg, hitta reservdelar, få och ge hjälp. Det finns reparationskunniga på plats men verksamheten bygger på att användarna hjälper varandra och på så vis utvecklas ett kollektivt lärande och gör-det-tillsammans-kultur. Cykelkök fungerar också som återvinningscentral för övergivna cyklar eller cykeldelar. Bostadsbolag och Polisen lämnar in gamla cyklar som cykelbehövande sedan kan använda eller reparera. Cykelköken drivs som icke-vinst drivande verk-samheter. Först var Los Angeles Bicycle Kitchen och idén har sedan spritidit sig världen över. Cykelköket i Malmö öppnade 2011 och drivs med ekonomiskt stöd


från kommunen och Allmänna arvsfonden vilket möjliggjort generösa öppettider, bra lokaler och avlönad personal. Andra cykelkök drivs i föreningsform av ideella krafter såsom i Göteborg, Jönköping och Solna.

Framgångsfaktorer och problemKollaborativa konsumtionsformer innebär potential för minskad resursanvänd-ning och miljöpåverkan såväl som ökade sociala kontakter och gemenskap, då delandet ofta innebär direktkontakt med andra. Bevekelsegrunderna kan variera, somliga delar på resurser för att dra ned på de privata kostnaderna, andra gör det för att ”slippa” konsumera och äga, andra för att de är roligt och ger social mening och ytterligare andra för att minska miljöbelastningen. I de fall när kolla-borativ konsumtion fått en bred användning är då tillgången till tjänsten blivit avsevärt billigare och/eller smidigare än att köpa och förvalta varan. Detta kan noteras vad gäller t ex skiduthyrning i vintersportorter och bilpooler i flera stor-städer.

De varugrupper som lämpar sig väl för kollaborativ konsumtion i bemärkelsen delande är sådana med hög ”stillaståendefaktor”, relativt kostsamma, skrym-mande och/eller underhållsintensiva, t ex många fordon, verktyg, fritidsprylar och hushållsmaskiner (Botsman & Rogers, 2011). Under det kollaborativa paraplyet brukar även begagnatmarknaden innefattas och även här har internet avsevärt förenklat handlandet och transaktionerna. Stora varugrupper här är barnartiklar och möbler.

Dock bör nämnas att miljönyttan varierar mellan olika kollaborativa tjänster, och naturligtvis beroende på vad man jämför med. Att nyttja en bilpoolsbil är mil-jömässigt bättre än att äga en bil enskilt, men ännu bättre är att resa kollektivt, gå eller cykla, eller om möjligt hitta alternativ till att resa. Den ökade begagnatmark-naden kan i vissa avseenden minska miljöpåverkan men underlättar samtidigt för ökad privat konsumtion då utdaterade prylar lätt kan föras vidare till lägre priser.

Tänkbara styrmedel • Beskattning. Om man vill styra mot ökad kollaborativ konsumtion av resurs-

intensiva varor är det önskvärt att dessa varor blir dyrare (och/eller krångli-gare) att köpa och äga enskilt. En miljöskatt på resursintensiva och miljöpå-verkande varor skulle rimligen verka i denna riktning. Likaså kan man se att begränsat utrymme för t ex bilar i bostadsområden är en kraftfull metod.

• Utveckla konsumentlagtstiftningen. I dagsläget är konsumentlagstiftningen framförallt uppbyggd kring att köp sker mellan en professionell handlare/företag och en privatperson. När det gäller kollaborativ konsumtion delas, hyrs eller köps varorna ofta privatpersoner emellan. Inom denna sektor är konsumentskyddet och insynen begränsad.


• Gemensamma lokaler i stadsbyggandet. I stadsbyggandet skulle man också kunna driva på för att behålla och vidareutveckla gemensamma utrymmen såsom tvättstugor, festlokaler, verkstäder och andra utrymmen för delande av varor. På så vis underlättas för att människor att bo på mindre privatyta och ha tillgång till större plats vid de tillfällen som behövs, för fester, snickeri, gästövernattningar, etc.

• Offentligt stöd till företag/sociala entreprenörer, etc vars verksamhet bygger på resurseffektiviserande kollaborativ konsumtion.

I England har nyligen en offentlig utredning gjorts om strategier för att främja ”delandets ekonomi” (Department for Business, Innovation and Skills, 2014), en liknande utredning är på gång i Spanien51. Här är fokus i synnerhet på att frigöra den ekonomiska potential som finns i sektorn men också hur denna kan verka i en hållbar riktning. Det finns också flera exempel på enskilda städer som antagit stra-tegier för att underlätta för kollaborativ konsumtion, här kan framförallt Seoul och Amsterdam nämnas. I Sverige har Göteborgs stad fattat ett politiskt beslut om att verkar för ökad kollaborativ konsumtion. Att verka för ökad resurseffektiv kollaborativ konsumtion är något som arbetas med på flera nivåer i samhället – nationella regeringar, regioner, kommuner och grannskap, intresseorganisationer och olika former av internationella sammanslutningar såsom (Sharing Cities Net-work, Shareable och det europeiska OuiShare-nätverket).

ReferenserBauwens, M., Mendoza, N., & Iacomella, F. (2012). Synthetic overview of the collaborative economy. P2P Foundation. http://p2p.coop/files/reports/collaborati-ve-economy-2012.pdf.Botsman, R. & Rogers, R. (2011). What’s mine is yours: How collaborative consumption is changing the way we live. (2nd edition) London: Collins. Department for Business, Innovation and Skills (2014) Unlocking the sharing economy: an independent review. https://www.gov.uk/government/publications/unlocking-the-sharing-economy-independent-review

51 http://www.cnmc.es/en-gb/promotion/sectoralreportsandstudies/studyonthesharingeconomy.aspx


Bilaga 1:I

Miljömärkning

Jens Henriksson, Sveriges Konsumenter

Denna fallstudie tar utgångspunkt i möjligheterna för miljömärkningen att för-stärka sitt bidrag till en hållbar konsumtion. Hållbar konsumtion är en väsentlig del av uppfyllandet av Sveriges miljömål och miljömärkningen är ett effektivt miljöverktyg för både varor och tjänster. Det finns stor outnyttjad potential i att utveckla miljömärkningen och dess omfattning. Inte minst rollen för miljömärk-ningen att ytterligare underlätta konsumentens val och att stimulera konsumen-tens engagemang för en hållbar samhällsutveckling.

Det finns flera betydelsefulla miljömärkningar och etiska märkningar men den-na fallstudie tar fasta på potentialen i den största och mest omfattande miljömärk-ningen, den Nordiska Svanen. Slutsatser och rekommendationer har i stort bäring även på andra typer av miljömärkningar.

BakgrundMiljömärkningen är en positiv märkning som underlättar i konsumentens var-dag. Den främjar ansvarstagande företag och erbjuder ett system med en effektiv process för en successiv skärpning av miljökrav men även med krav på social och ekonomisk utveckling. Märkningen hjälper konsumenten att på ett enkelt sätt välja bland miljöbästa varor och tjänster för att bidra till en hållbar konsumtion på ett sätt som vore svårt, om inte näst intill omöjligt, utan miljömärkningen som en enkel vägledning för konsumenten. Dessutom är miljömärkningen en garant för att de miljöbästa produkterna lever upp till grundläggande konsumentkrav på funktion och effektivitet.

Svanenmärkta varor och tjänster omsätter hundratals miljarder på den svenska marknaden och Svanen är ett mycket starkt varumärke med unikt stark kän-nedom och förtroende hos konsumenten. Samtidigt är Svanen betydelsefull för handel mellan företag samt för upphandling i den offentliga sektorn. I många sammanhang, inte minst inom utbildningssektorn, är vikten av miljöriktiga inköp synonym med miljömärkning. Det ger Svanen en plattform att utöka konceptet till en mer överordnad nivå. Svanens bredd bidrar till dess styrka och därmed till möjligheten att utvecklas till ett allt mer effektivt verktyg för den enskilde konsu-mentens miljöval vilket är syftet med denna fallstudie.


Önskvärd omställningMot bakgrund av den privata konsumtionens miljöbelastning och de effekter kon-sumtionen har på lokal miljö i produktionslandet är det nödvändig att utveckla de instrument som har visat sig framgångsrika för en hållbar konsumtion. Den enskilda konsumtionen måste förändras i grunden och det kan underlättas genom enkla och effektiva verktyg som stöd till konsumentens hållbara val. Dessutom behöver konsumenten som miljöengagerad medborgare ett tydligt sammanhang att uttrycka sitt engagemang och agerande för hållbarhet. Miljömärkningen har potential att utvecklas som verktyg för konsumentens engagemang för, kunskap om och kommunikation av en hållbar livsstil.

Miljömärkningen erbjuder ett system som visat sig effektivt i att styra mot håll-bar konsumtion. Dessutom bidrar miljömärkning till delaktighet och miljöansvar för licensinnehavare men i allt ökande utsträckning för den enskilda konsumenten. Miljömärkning bidrar till konsumentens möjlighet att agera hållbart varje dag och att, som beskrivs i Svanens kampanj, ”rädda värden lite grann varje dag”.

Konsumentens val av det miljöbästa sortimentet är inte endast ett effektivt instrument för att minska miljöbelastningen utan måste ses i perspektivet av att ta tillvara konsumentens engagemang samt att bidra till företagens ansvarstagande. Miljömärkningen är till sin natur ett unikt marknadsinstrument som genom ett effektivt samspel mellan konsumenter och producenter successivt skärper kriteri-erna för de miljömärkta varorna och tjänsterna på marknaden.

Miljömärkningen bidrar dessutom till konsumentens kunskap och engagemang för hållbarhet. Denna roll är svårbedömd men det är ställt utom tvivel att miljö-märkning bidrar till konsumenters engagemang i hållbarhetsfrågor och därmed även bidrar till övergripande mål om omställning av våra konsumtionsvanor. Det finns en stor outnyttjad potential i att dra nytta av konsumentens engagemang kopplat till miljömärkning för att på så sätt åstadkomma övergripande föränd-ring av våra konsumtionsmönster. Konsumentens kunskap om miljö och hållbart agerande kan utvecklas i nära samarbete med miljömärkningen. Detta gäller inte minst konsumentens uttryck för sin hållbara livsstil och sina hållbara val i sociala media samt innovativa former av digital kommunikation. Dessutom har utveck-lingen av ”sakernas internet” (internet of things) och smarta elnät potential att skapa nya möjligheter att uttrycka konsumentens eller grupper av konsumenters direkta påverkan på miljöbelastning på nya och spännande sätt.

Motiv till att utvidga miljömärkningens betydelseMiljömärkningen är ett utmärkt instrument som bidrar till hållbar konsumtion genom den relativa fördel miljömärkta produkter innebär. Men kanske än vikti-gare är bidraget till miljöengagemang hos konsumenter och att miljömärkningen som marknadsinstrumentet successivt skärper sina hållbarhetskrav.


Därmed bidrar miljömärkning till reell miljönytta på flera sätt i sin nuvarande form men det finns även stor potential att utvidga miljömärknings omfattning, men även betydelse, som nav i kommunikation om hållbar samhällsutveckling.

Miljömärkningen är en framgångshistoria som erbjuder ett välfungerande marknadsinitiativ med stor utvecklingspotential. Det finns dessutom en påtagligt outnyttjad potential på de marknader som inte har en tradition av miljömärkning och inom de sektorer som ännu inte varit aktuella för miljömärkning.

Förändring av konsumtionsmönster är komplext men med miljömärkningen som ett av de mer framgångsrika verktygen finns det all anledning att ta fasta på och utveckla det som fungerar. Nya initiativ och innovationer för hur konsu-menten kan agera hållbart behöver en plattform och ett positivt sammanhang att utvecklas. Framtidens miljömärkning kan bidra till denna utveckling genom att erbjuda en oberoende plattform där samhällets intressenter ges möjlighet att för-djupa sitt engagemang och samarbete för en hållbar konsumtion.

Förslag – vad behöver görasFörutsättningarna för en hållbar konsumtion kan förstärkas genom att utvidga miljömärkningens betydelse. Ett utökat ekonomiskt stöd till att utveckla miljö-märkningen bör övervägas. En nysatsning bör ske inom nya produktområden och i synnerhet för tjänster med stor potential för en hållbar utveckling.

En satsning på miljömärkning medför direkt miljönytta men har potential att bidra till kunskapsutveckling och empowerment. Konsumenter upplever att de kan göra skillnad genom sina konsumtionsval och att konsumenten erbjuds ett sammanhang att kanalisera sitt engagemang för hållbar konsumtion.

Miljömärkning, i synnerhet Svanen, har en stark ställning i Sverige. Erfarenhe-terna från den relativa framgången i Sverige bör utnyttjas för att stimulera liknan-de initiativ i andra länder. Det kan ske som en del av Sveriges miljöbistånd, men det finns även en potential i att lansera de redan existerande och framgångsrika miljömärkningarna på nya marknader.

En viktig utmaning är att utveckla miljömärkningen så att hållbarhetsbegrep-pets alla delar inkluderas på bästa sätt i miljömärkningens kriterier. Social och ekonomisk utveckling är nödvändigt för samhället och är en förutsättning för att nå framgång med miljömässig hållbarhet. En särskilt viktig och delvis outnyttjad potential är hälsodimensionerna av att konsumera miljömärkt. Ett fokus på miljö-märkta produkters betydelse för hälsan kan främja konsumtionen av miljömärkt och därmed bidra till de övergripande målsättningarna för en hållbar konsumtion. Hälsotrenderna i samhället är starka och miljömärkningen bör på bästa sätt fånga upp möjligheten att stärka sitt varumärkes förtroende hos hälsomedvetna konsu-menter.

De nordiska länderna har investerat stora resurser i uppbyggnad och marknads-föring av Svanen. Det är hög tid att gå vidare och stödja en utveckling där Svanen och andra miljömärkningar kan spela en större roll för konsumentens engage-


mang – ett sammanhang för kunskap och kommunikation för miljömedvetna kon-sumenter. Miljömärkningen Svanen har under senare år utvecklat sitt samarbete med licenstagarna. Ett motsvarande utökat engagemang med konsumenterna har stor potential att bidra till en framgångsrik miljömärkning som gör skillnad och bidrar framgångsrikt till att uppnå långsiktig hållbar utveckling i linje med Sveri-ges miljömål.

Förväntade konsekvenser för miljön Miljömärkning är ett viktigt komplement till traditionella styrmedel som till exem-pel skatter, utsläppsrätter eller bidrag. Miljömärkningen styr mot det miljöbästa inom respektive sektor eller sortiment samtidigt som den inneboende processen för att skärpa kriterierna successivt förbättrar varor och tjänsters miljöprestanda.

En viktig del av genomförandet av miljömålen är styrbarhet och här utgör mil-jömärkning ett effektivt verktyg. Miljömärkningens kriterier revideras och skärps successivt för att åstadkomma en bättre miljöprestanda hos varor och tjänster men även för att minska klimatbelastningen samt att förstärka grundläggande etiska aspekter liksom effekter för hälsa.

En större andel miljömärkta produkter bidrar till att säkerställa hållbara åter-vinningsflöden där miljöfarliga kemikalier inte anrikas. Dessutom har miljömärk-ningen ett tydligt fokus på att produkter ska vara lätta att återvinna och kriterier för miljömärkta tjänster bidrar till att öka andelen material som återvinns i verk-samheten.

Förutom de direkta effekterna av miljömärkta produkters relativa miljöfördel så är den pedagogiska och engagerande effekten för konsumenter som handlar miljömärkt betydelsefull. Konsumenten ges en tydlig möjlighet att påverka genom sin konsumtion och att utveckla sitt engagemang för ett hållbart samhälle. Resul-tatet är mer engagerade konsumenter som tillsammans med ansvarstagande före-tag kan bidra till en hållbar utvecklig.

Konsumenter med ett engagemang för hållbarhet är mer öppna för att ändra sina konsumtionsmönster och kan, om de ges möjlighet, även bidra till påverkan av det politiska ansvarstagande som behövs för en hållbar samhällsutveckling.

Ett ökat stöd till miljömärkningens utveckling på nya områden och marknader, tillsammans med innovativa lösningar för att fånga upp konsumenters miljöenga-gemang, kan med framgång bidra till genomförande av Sveriges miljömål för en hållbar konsumtion


Bilaga 1:J

Hållbar konsumtion – potentiella effekter på ekonomi och välfärd

Eva Alfredsson, Tillväxtanalys

Föreliggande rapport identifierar och analyserar förutsättningarna för hållbar konsumtion, dvs. en konsumtion som kan rymmas inom ovan beskrivna hållbar-hetsprincipers ram. Analysen inkluderar konsumenters beslutsprocess (att köpa eller inte köpa en produkt eller tjänst), användning och kvittning.

Effekter på ekonomi och välfärd av hållbar konsumtion beror på hur miljö-effekten uppnås. Följande kategorisering är gjord med syfte att utgöra ett stöd för en analys av effekter på ekonomi och välfärd varför jag skiljer på produktion och konsumtion som sker på marknaden (i den pekuniära ekonomin) och utanför marknaden.

Minskad miljöpåverkan kan åstadkommas genom (1) minskad konsumtion eller (2) mer miljövänlig konsumtion. Mer miljövänlig konsumtion kan i sin tur delas in i (a) att konsumera mer miljövänliga produkter och tjänster på markna-den dvs att köpa miljövänligare varor och tjänster52 och (b) att konsumera utan att köpa genom att dela på och byta till sig befintliga produkter och tjänster inom den icke pekuniära ekonomin.

Den första kategorin ”minskad konsumtion” är det första steget i de flesta strategier för ökad hållbarhet. Det är första steget i strategin ”3R” – Reduce, Re-use, Recycle, det är första steget för att åstadkomma en fossiloberoende fordons-flotta – minskat resande, och första steget i avfallshierarkin – att förebygga att avfall uppstår.

Det finns bara en typ av ”konsumtion" som skulle kunna sorteras in i denna kategori och det är att konsumera mer fritid – ”Att köpa sig tid” – genom mins-kad arbetstid.

Andra kategorin ”Mer miljövänlig konsumtion” är den kategori som oftast associeras med hållbar konsumtion. I denna kategori ingår mer hållbart produ-cerade varor och tjänster, återanvändning av hela eller delar av existerande varor samt materialåtervinning.

Den typ av ”kollaborativ konsumtion”53 som sker mellan konsumenter utan kommersiella mellanhänder ingår i kategori (b) ”att konsumera utan att köpa”.

52 I denna kategori ingår att köpa tjänster istället för att köpa varor men att detta sker på marknaden

53 Juliet Schor (2014) debating the Sharing Economy, Great transition Initiative)


Många kollaborativa tjänster förmedlas dock av kommersiella aktörer och den typen av kollaborativ konsumtion sorterar då in under kategori (a) ”att konsu-mera mer miljövänliga varor och tjänster”.

Systemeffekter på miljö, ekonomi och välfärdEFFEKTER PÅ MILJÖN

Att avstå konsumtion innebär minskad miljöbelastning i de fall då den sparade utgiften inte leder till annan konsumtion, d.v.s. att den kombineras med minskad arbetstid/lön. Om man minskar konsumtionen utan att samtidigt minska inkom-sterna och istället ökar sparandet är det dels endast en uppskjuten konsumtion, dels finns det en rekyleffekt (se avsnitt 1:6) genom att pengarna på sparkontot finns tillgängliga för banken att låna ut. Används pengarna till hållbara investe-ringar kan rekyleffekten på lång sikt vara positiv medan andra (ohållbara) inves-teringar kan innebära en kraftigt negativ rekyleffekt. Minskning av lån innebär däremot att penningmängden i samhället minskar vilket innebär att konsumtions-utrymmet minskar. Minskning av penningmängden innebär negativa effekter på BNP men en potentiellt positiv effekt på miljön.

Effekterna på miljön av att konsumera mer miljövänligt varierar från minskad till ökad miljöpåverkan. Den paradoxala effekten att konsumtion av miljövänli-gare varor och tjänster kan öka miljöbelastningen beror på att minskad konsum-tion av en typ av vara kan innebära ökad konsumtion av något annat. Att minska konsumtionen av t ex kött innebär minskad miljöbelastning från köttproduktion men också minskade utgifter för konsumenten. Den minskade utgiften innebär att konsumenten har pengar över som kan användas för att konsumera något annat. Om konsumenten väljer att konsumera en koldioxidintensiv produkt eller tjänst kan i värsta fall hela miljönyttan tas tillbaka och nettoeffekten bli ökade utsläpp54. Generell kan man säga att ur ett koldioxidperspektiv innebär minskad konsum-tion av resor ofta en stor positiv nettoeffekt med liten rekyleffekt medan effekten av andra miljövänliga val ibland kan ha en större rekyleffekt och mindre positiv nettoeffekt. ibid.

I de fall då mer miljövänlig konsumtion innebär ökade kostnader (såsom att välja ekologisk mat istället för konventionell) blir miljöeffekten förstärkt eftersom den hållbara konsumtionen tränger undan annan konsumtion.

Konsumtion av hållbarare varor som importeras (t.ex. miljövänligare textilier) kan bidra till mindre negativ miljöpåverkan och social hållbarhet i produktions-landet vilket bidrar till uppfyllandet av generationsmålet55.

54 E C. Alfredsson (2004) Green Consumption no solution to climate change, Energy55 Se t.ex.http://hylte.naturskyddsforeningen.se/wp-content/uploads/sites/232/2014/03/

Textilmarkning-hela-2014.pdf)


Effekter på ekonomi och välfärdEffekter på ekonomin och välfärd av hållbar konsumtion redovisas här uppdelat på:

Svensk ekonomi:• BNP• Näringslivet (inkl strukturomvandlingseffekter)• Reala ekonomin definierad som genuin förmögenhet

Hushållens:• Ekonomi (inkomster/utgifter)• Tillgång till varor och tjänster• Välfärd56

Genuin förmögenhet är ett mått som tagits fram av Världsbanken och syftar till att ge ett mått på hur väl ett land utvecklas ekonomiskt. Måttet utgår ifrån BNP som justeras för att få fram ett mått på ett lands genuina förmögenhetsutveckling. BNP justeras genom att:

• Dra bort kapitalförslitning (så att vi räknar kapitaltillgångarnas förändring netto).

• Dra bort löpande miljöskador (vi tär så att säga på vårt miljökapital).• Lägga till nettoförändringen av humankapital (mäts som utgifter på

utbildning).• Räkna in nettoförändringar av naturkapitalstockar (skog, mineral, o s v)

EFFEKTER AV MINSKAD KONSUMTION

(ATT KONSUMENTER AVSTÅR KONSUMTION)

Effekten på BNP av minskad konsumtion (minskade utgifter för konsumtion) är negativ. Nästan hälften av svensk BNP härrör från privat konsumtion.57

Minskad konsumtion (minskade utgifter) har vidare negativa effekter på näringslivet eftersom marknadsvolymen minskar. Konkret betyder detta potentiellt bland annat minskade skatteintäkter, färre arbetstillfällen och lägre vinster för företag.

Effekterna på den genuina förmögenheten är potentiellt positiv eftersom mindre mängd resurser (naturkapitalet) förbrukas. Effektens storlek beror på vad som för-brukas och hur stor tillgången på resursen är och huruvida resursen är förnyelse-

56 Välfärd är en samlande benämning på människors levnadsförhållanden. En beskrivning av människors välfärd bygger som regel på en redovisning av deras ekonomi, fysisk och sociala hälsa, utbildning, bostadsförhållanden, arbetsförhållanden etc.

57 http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Hushallens-konsumtion-driver-Sveriges-ekonomi/


bar eller inte. I dagens situation då många resurser överutnyttjas innebär minskad konsumtion oftast positiva effekter på den genuina förmögenheten. Det saknas dock standardiserade metoder för att kvantifiera effekterna monetärt.

Effekterna på hushållsbudgeten av minskad konsumtion är positiv. Lägre kost-nader kan användas till ökat sparande58, att minska hushållets skulder eller till att minska arbetstiden. Effekterna på välfärden beror delvis på om den minskade konsumtionen är frivillig eller ofrivillig.

Potentiellt negativa effekter på hushållens välfärd av minskad konsumtion i kombination med mindre mängd lönearbete:

- Lägre status vilket är korrelerat med sämre psykisk och fysisk hälsa, lägre livslängd

- Ökad ojämlikhet då hushållsarbete i högre grad görs av kvinnor och studier visar att kvinnor som arbetar deltid är mer stressade än de som arbetar heltid pga att de vid deltid förväntas hinna med fler sysslor i hemmet

- Ökad stress vid minskad konsumtion av vissa tjänster (ROT och RUT- tjänster, halvfabrikat, barnomsorg etc)

- Effekter på barns välfärd av färre timmar på dagis (som en möjlig konse-kvens av minskad arbetstid) kan vara både positiva och negativa. Effekten beror på hemförhållanden och kvalitet på dagis.

Potentiellt positiva effekter är:- Mindre stress- Mer social samvaro- Ökad frihet att styra över sin egen tid- Möjlighet att engagera sig i politik, föreningsliv etc.- Möjlighet för egenarbete- Möjligheter att utöva fritidsintressen

EFFEKTER AV MER HÅLLBAR KONSUMTION

De ekonomiska effekterna av mer hållbar konsumtion på BNP är neutral då kon-sumtions volym (mätt i SEK) är oförändrad. Effekter på svensk ekonomi kan dock uppstå beroende på om den hållbara konsumtionen består av svenskt producerade varor och tjänster eller av importerade.

Utifrån ett antagande om att hållbara produkter är mer arbetsintensiva kan hållbar konsumtion innebära lägre arbetsproduktivitet med potentiellt negativ effekt på BNP.

Utifrån samma antagande innebär hållbar konsumtion en positiv effekt på sysselsättningen vilket skapar ökad efterfråga vilket kan bidra positivt till BNP.

58 Ökat sparande innebär dock att pengarna finns tillgängliga för banker att lånas ut till t.ex. infrastrukturinvesteringar som i sin tur innebär en rekyleffekt ur ett miljöperspektiv.


Hållbar konsumtion innebär att de delar av näringslivet som tillhandahåller mer hållbara produkter gynnas relativ de som har mindre hållbara produkter vil-ket leder till strukturomvandling som gynnar mer hållbara branscher och företag.

Effekterna på den genuina förmögenheten är, liksom för minskad konsumtion, positiv då denna resulterar i minskad resursanvändning (naturkapital).

Effekter på hushållens ekonomi (hushållsbudgeten) är neutral om hushållen ersätter mindre hållbara produkter med hållbara inom ramen för sin hushålls- budget. Effekten är negativ om de hållbara varorna och tjänsterna innebär att hus-hållets budget överskrids för att uppnå samma nytta av konsumtionen.

Då hållbara produkter och tjänster är dyrare innebär det att konsumtionsvoly-men minskar. Varorna och tjänsterna har dock en högre miljökvalitet.

Effekten på hushållens välfärd beror på om kvalitén på de hållbara produkterna och tjänsterna upplevs som positiv eller om den minskade konsumtionsvolymen uppfattas som negativ.

Potentiellt positiva effekter på välfärden är:- Positiv tillfredställelse av att konsumera hållbarare produkter.- Positiva hälsoeffekter av minskad exponering för kemikalier etc.- Positiva effekter på status från hållbar konsumtion.

Potentiellt negativa effekter på välfärden är: - Minskad konsumtionsvolym eftersom hållbara produkter och tjänster

ofta är dyrare.

EFFEKTER AV KOLLABORATIV KONSUMTION UTAN KOMMERSIELLA INTRESSEN

Effekten av kollaborativ konsumtion på BNP är negativ om den kollaborativa konsumtionen innebär minskat antal arbetade timmar i den pekuniära ekonomin.

Effekter på näringslivet är negativ i de fall då kollaborativ konsumtion ersätter kommersiell konsumtion.

Enstaka branscher och företag kan tjäna på att som ett komplement till sin kommersiella verksamhet stödja kollaborativ konsumtion genom att dels stärka sitt varumärke, dels öka försäljningen av sina produkter. Uthyrning i stället för försäljning (t ex leasing av datorer, bilar m m) är till exempel en tänkbar affärs-modell som kan gynna vissa företag.

Effekterna på den genuina förmögenheten är liksom för minskad konsumtion och mer hållbar konsumtion positiv då denna resulterar i minskad resursanvänd-ning (naturkapital).

Effekter på hushållens ekonomi, hushållsbudgeten, är positiv för de som konsu-merar utan att köpa.

Det kan dock innebära potentiellt negativa ekonomiska effekter för ”producen-ter” av kollaborativa varor då dessa varor och tjänster inte genererar ekonomiska intäkter.


Kollaborativ konsumtion är positiv utifrån perspektivet hushållens tillgång till varor och tjänster då de utgör ett tillskott utöver hushållets budget. Kollaborativ konsumtion är potentiellt positiv ur ett fördelningsperspektiv och kan vara ett viktigt tillskott för resurssvaga hushåll. Det finns dock studier som visar att den kollaborativa konsumtionen kan exkludera grupper (inkl etniska grupper) och främst sker mellan redan resursstarka hushåll. Detta då produktion och konsum-tion sker oreglerat.

Effekterna på välfärd kan vara positiva såväl som negativa. Potentiellt positiva effekter på välfärd är ökad social kontakt mellan producenter och konsumenter av kollaborativa varor och tjänster. Det finns även risker och potentiellt negativa effekter på välfärden för producenter av kollaborativa varor och tjänster då arbe-tet inte regleras arbetsrättsligt vilket kan innebära ökade risker.

Sammanställning potentiella effekterAll typ av hållbar konsumtion är positiv för den ekonomiska utvecklingen på lång sikt (Genuin förmögenhet) vilket även innebär högre relativ långsiktig BNP. På kort sikt kan dock BNP påverkas negativt framför allt av minskade konsumtions-volymer. Utmaningen är därför att hantera kortsiktigt negativa effekter på BNP och näringsliv. Utifrån ett stukturomvandlingsperspektiv innebär hållbar konsum-tion en strukturomvandling som gynnar hållbara företag framför ohållbara. Effek-terna på hushållens ekonomi av mer hållbar konsumtion är, givet viss anpassning, neutral men innebär konsumtion av färre varor och tjänster men av högre kvalitet utifrån aspekterna miljö och etik. Noteras bör dock att icke hållbar konsumtion på sikt leder till minskad genomsnittlig konsumtionsnivå och välfärd. För resurs-svaga hushåll kan dock minskade konsumtionsvolymer innebära minskad välfärd. Kollaborativ konsumtion kan för dessa hushåll utgöra ett tillskott och kan där-med ha en inkomstutjämnande effekt

Figur 1. Effekter av hållbar konsumtion på svensk ekonomi, hushållens ekonomi och välfärd.

Ett leende innebär positiv effekt, en sur uppsyn negativ effekt och en neutral uppsyn att

effekterna kan vara både positiva och negativa.

Effekt på Svensk ekonomi Hushållens ekonomi Välfärd

Effekt på Kortsiktig BNP & Näringslivet

Genuin förmögenhet

Hushålls-budget (pekuniär)

Hushållens tillgång till varor och tjänster

Minskad konsumtion

Mer hållbar konsumtion

Kollaborativ konsumtion*

*Kollaborativ konsumtion definieras här som icke kommersiell produktion och konsumtion


Bilaga 1:K

Hälsofrämjande processer som drivkraft för hållbar konsumtion

Johan Hallberg, Landstinget Dalarna och Magnus Eriksson, Länsstyrelsen i Dalarna, RUS

Materialistisk orientering sänker livskvalitet och hindrar hållbar utvecklingMateriell konsumtion är inte sällan en källa till glädje och välbefinnande för indi-viden. Effekten är vanligen kortvarig varför ytterligare materiell konsumtion krävs för att behålla eller återfå den känsla av välbefinnande som konsumtionen skän-ker. Materiell konsumtion utvecklas lätt som en väg till välbefinnande under upp-växten och etableras som ett inslag i individens strategier för att bemästra stress och belastning. Det utvecklas en mer eller mindre stark materialistisk orientering.

Risken att forma tankemönster och drivkrafter utifrån materialistiska värde-ringar är stor för alla (a). En sådan utveckling förstärks av brister i hur grundläg-gande behov som t.ex. trygghet, säkerhet, självkänsla, närhet och självständighet har blivit tillgodosedda under uppväxten (b). Det visar sig att människor som är starkt orienterade att uttrycka materialistiska värderingar som pengar, ägo-delar, image och status samt rangordnar yttre materialistiska värden minst lika mycket som t.ex. anknytning, lokal samhörighet och självkänsla rapporterar sänkt livskvalitet oftare än andra (b). Metaanalyser av studier om sambanden mellan materialistiska värderingar och lycka och tillfredsställelse i livet påvisar negativ korrelation däremellan (a). Personlig lycka korrelerar alltså inte med inkomst och materiellt ägande utan med goda relationer, med vänner och familj, med ett meningsfullt arbete och med tillräckligt med fritid för att kunna ha nöje av sina relationer (b).

Bland orsakerna till varför materiell konsumtion leder till sänkt subjektivt välbefinnande kan bl.a. ses att själva strävandet efter materiella mål upplevs som mindre belönande än andra mål såsom att odla goda personliga relationer. Att lägga ned tid och kraft på att skaffa mer materiella ägodelar tar också tid och kraft från att engagera sig i mänskliga relationer. En annan är att gapet mellan vad människor har och vill ha är som störst när det gäller materiellt ägande och att lägga för stort värde på materiella värden leder då till ett ständigt missnöje med nedbrytande effekter på det subjektiva välbefinnandet (c).

De som har en stark materialistisk orientering får vanligtvis svårt med relatio-ner. Deras kärleks- och vänskapsrelationer präglas mer av att vara kortvariga och konfliktfyllda än fyllda av tillit och glädje jämfört med andra (a). Personer med


starka materiella intressen är mindre intresserade av värden som samarbete och välvilja (a) vilket minskar sannolikheten att de får erfara mänsklig närhet. Därtill tycks man överföra sin relation till materiella ting till människor som objektiveras. Den materiellt inriktade uppvisar oftare en lägre förmåga till empati och medger oftare att de använder sina vänner för att vinna egna fördelar i livet (a). De är ock-så mer inställda på konkurrens än samarbete gentemot sina vänner (a). Inget av dessa sätt att relatera till andra bidrar till en nära, tillitsfull och varm relation som är nödvändig för att i grunden tillfredsställa de behov som rör närhet, tillhörighet och sammanhang.

Personer med starka materialistiska värderingar har även en större känslighet för reklam.

De styrs lättare av reklambudskap och påverkas dessutom lätt av jämförelser med vad andra personer äger. Denna strävan efter materiella mål gör det dessutom än svårare att tillfredsställa de känslomässiga behoven vilket leder till att behovet att kompensera med välstånd, ägande, image och popularitet stärks ytterligare.

Den konsumtionskultur som präglar samhället och får människor att orientera sig mot materialistiska värderingar medverkar inte bara till att undergräva män-niskors egna interna resurser för välbefinnande utan utgör dessutom ett hot mot sin egen existens. Materialistiska värderingar står i konflikt med värden som hand-lar om miljöskydd och hållbar utveckling (a). Men materialistiska värderingar ökar inte bara vår sårbarhet inför allvarliga sociala och ekologiska problem utan försvårar också vår förmåga att samarbeta för att kunna finna lösningar på dessa problem (d).

En beskrivning av den önskade omställningen.En växande kunskap om utpräglat materialistiska värderingars negativa konse-kvenser ger goda skäl för ökad hänsyn till människors intresse för sitt eget väl-befinnande och samhällets hållbarhet i förhållande till kommersiella intressen. Privatkonsumtion kan betraktas som ett naturligt agerande, i många stycken efter-traktat, men den äger potential att övergå till ett i flera avseenden destruktivt bete-ende med negativa effekter på hälsa, sociala förhållanden och ekologiska värden.

Den samhällsomställning som är aktuell handlar delvis om att underlätta övergången från ett starkt materialistiskt fokus till ett ur både individ- och sam-hällsperspektiv starkare intresse för en orientering av värderingar som tillgodoser mänskliga behov samtidigt som de stöder hållbar utveckling. Att utgå från hälso-främjande processer och de drivkrafter de rymmer kan vara ett steg i den riktning-en. Det tycks som att hälsofrämjande processer kan underlätta utvecklingen av ett mer hållbart konsumtionsmönster. Frågan som uppstår då är, vad är det är för typ av processer och hur man kan arbeta med dessa.

Definitionen för hälsofrämjande togs fram vid WHO:s första internationella konferens i Ottawa och lyder ”den process som gör det möjligt för människor att öka kontrollen över, och förbättra sin hälsa och därmed leva ett aktivt och


produktivt liv för att uppnå välbefinnande och livskvalitet” som det formulerades i den så kallade Ottawadeklarationen (e).

Hälsofrämjande processer förekommer i många olika sammanhang. Det är inte alltid medvetna processer utan oftast en naturlig del av den mänskliga tillvaron t.ex. vuxnas hälsofrämjande betydelse för barns uppväxt genom att skapa trygg-het, vara förebilder och stödja barnets utveckling av olika färdigheter. Kunskap om hälsofrämjande processer och deras betydelse för samhällsutvecklingen behö-ver dock få inflytande i beslutsfattande, samhällsplanering och i samhällslivet i största allmänhet i betydligt högre grad än idag.

En medveten tillämpning av detta kunskapsområde sker i det hälsofrämjande arbetet. Med hälsofrämjande arbete menas en övergripande ansats att arbeta för sociala förändringar med syfte att förbättra hälsa och välbefinnande. Ett centralt kunskapsområde i det hälsofrämjande arbetet är därför att förstå hälsans bestäm-ningsfaktorer, vilka de är och hur de kan påverkas. Ottawadeklarationens avsikt var bland annat att leda bort från ett allt för stort fokus på individuellt hälso- beteende och ersätta det med en bred förståelse för vikten av att skapa samhäl-leliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det blev också inriktningen på svensk folkhälsopolitik genom den statliga utredningen Hälsa på lika villkor (f) och som senare befästes i nationella mål genom beslut i Sveriges riksdag 2003 (g) och 2007 (h). Ottawadeklarationen pekar ut fem grund-läggande strategier som bör genomsyra det hälsofrämjande arbetet såväl globalt som lokalt. Det rör sig om:

• att utveckla en hälsofrämjande samhällspolitik• att skapa miljöer som understödjer hälsa och välbefinnande• att stärka insatser för hälsa och välbefinnande i lokalsamhället• att utveckla människors personliga färdigheter relaterat till hälsa, samt• att rikta hälso-och sjukvården mot förebyggande och hälsofrämjande arbete.

Genom att bedriva ett brett hälsofrämjande arbete och stimulera till hälsofräm-jande processer väntas inte enbart konsekvenser i form av hållbar konsumtion och en dämpning av en allt för stark materialistisk orientering i samhället utan även andra, för människor och samhälle, angelägna mål som rör såväl social, ekologisk som ekonomisk hållbarhet (a).

Drivkrafter för att omställningen ska komma till ståndFörändringar av konsumtionsmönster som ingår i en samhällsomställning av det slag som generationsmålet talar om kräver bred acceptans hos befolkningen, om det ska ske frivilligt. Det är därför nödvändigt att arbetet för hållbar utveckling och nationella miljömål upplevs som relevant och meningsfullt även ur ett var-dagsperspektiv hos breda grupper i samhället. Att integrera det hälsofrämjande perspektivet i all social och fysisk samhällsplanering är en strategi för hållbar


utveckling som rymmer de komponenter som stimulerar till en sådan upplevelse och en känsla av delaktighet i byggandet av ett hållbart samhälle.

I ett systematiskt hälsofrämjande arbete med syfte att främja hållbar utveckling tar man till vara människans inre drivkraft till att söka välbefinnande, och und-vika obehag, genom att tillfredsställa olika grundläggande behov. Det finns en rad principiella möjligheter att i samhällsplaneringen möta dessa behov på sätt som både främjar hälsa/välbefinnande och ett hållbart samhälle.

Hälsofrämjande processer som också främjar hållbar utveckling socialt, ekono-miskt och ekologiskt kan alltså på detta vis fungera som en viktig drivkraft för en mer gynnsam samhällsutveckling. Ett systematiskt arbete med ett sådant perspek-tiv har potential att skapa:

• Handlingskompetens inför framtidens utmaningar, på alla nivåer i samhället. Upplevelse av att ha möjlighet och förmåga att påverka samhällsutvecklingen på ett gynnsamt vis.

• Acceptans för nödvändiga politiska beslut.

Det är ett perspektiv som inte bara underlättar delaktighet utan även ledarskap och samverkan i arbetet för ett hållbart samhälle och hanteringen av prioriterade områden för samhällsutvecklingen. Med hjälp av det hälsofrämjande perspektivet kan mål som rör hållbar konsumtion och nationella miljökvalitetsmål integreras med angelägna samhällsmål såsom ekonomisk utveckling, investeringar och nya jobb, fortsatt hög välfärd, höjd utbildningsnivå samt minskade skillnader i hälsa.

Hinder för att omställningen ska kunna nåsAvgörande för att hälsofrämjande processer kan integreras i all social och fysisk samhällsplanering är att perspektivet erkänns av beslutsfattare och andra med ansvar för styrning och ledning. Ett erkännande av detta perspektiv är nödvändigt innan det kan bli aktuellt med en systematisk tillämpning av kunskapsutveckling-en på området om hälsofrämjande processer som drivkraft för hållbar utveckling.

Politiska initiativ, styrmedel och åtgärder för att en omställning i riktning mot hållbar konsumtion ska kunna nåsMed växande förståelse för hälsofrämjande processers betydelse för hållbar utveckling – socialt, ekonomiskt och ekologiskt – ökar behovet att uppmärksam-ma hälsofrämjande processer i alla samhällssektorer. Nedan följer några förslag på åtgärder som kan bli aktuella i ett sådant omställningsarbete kopplat till behovet av hållbara konsumtionsmönster. Dessa kan genomföras med eller utan en medve-ten integrering av det hälsofrämjande perspektivet i samhällsplaneringen men ska ses som åtgärder som kan förstärka en sådan integreringsprocess.


• Integrera ett hälsofrämjande perspektiv i social och fysisk samhällsplanering för att stärka individens motståndskraft mot materialistiska budskap och värde-ringar.

Människors motståndskraft mot materialistiska budskap kan stärkas genom sti-mulans av intresset för mer hälsofrämjande värden som inte bara stärker det per-sonliga välbefinnandet utan också det sociala och det ekologiska. Forskning om inre värden med sådana egenskaper talar om tre huvudtyper:

Personlig utveckling – som rör individens vilja att förstå sin egen begåvning, sina intressen och nyfikenhet och följa dit de leder.

Anknytning – som rör individens vilja att ingå engagerade och förtroliga rela-tioner.

Känsla av gemenskap – som rör individens vilja att bidra till samhällsutveck-lingen, till att ”världen blir en bättre plats att leva i”.

Studier av denna form av inre värden visar att de skapar ett motstånd mot yttre värden och materialistiska mål (i). Människor som värderar sina inre målsätt-ningar högt når ett högre psykiskt välbefinnande och deras agerande främjar både social och ekologisk hållbarhet (b). Arenor för denna typ av stimulans är framför allt familjen, skolan, föreningslivet, arbetsplatsen, samhällets servicefunktioner samt den offentliga fysiska miljön.

I ett pågående RUS-projekt (j) lyfts denna fråga genom en beskrivning av de samband som finns mellan hälsofrämjande processer och hållbar utveckling. Hälsofrämjande processer som också främjar hållbar utveckling socialt, ekono-miskt och ekologiskt kan på detta vis fungera som en viktig drivkraft för en mer gynnsam samhällsutveckling. I projektet presenteras en modell – Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling – som avser att främja användningen av denna drivkraft för att underlätta ledarskap, samverkan och delaktighet i arbetet för ett hållbart samhälle.

Materialet som tas fram är en vägledning för länsstyrelse, kommun och andra regionala organisationer kring hur hälsofrämjande processer kan användas som drivkraft i miljöarbetet och därtill bredda basen av aktörer i detta arbete då sambanden mellan de sociala och ekologiska dimensionerna i arbetet för hållbar utveckling tydliggörs. Materialet baseras på en tidigare rapport från Landstinget Dalarna, Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling (a)

Projektet knyter även an till det arbete som leds av SKL och Folkhälsomyndig-heten i syfte att stödja lokala och regionala beslutsfattare i arbetet för att utveckla välfärdssamhället och verka för social hållbarhet (k). Regeringens aviseringar om en nationell Folkhälsokommission är en naturlig förlängning av detta arbete. Här finns möjlighet att knyta kunskapsområdet hälsofrämjande som drivkraft för håll-bar utveckling till en nationell process som alltså även är aktuell i flertalet regioner och många kommuner i landet.


• Påskynda utvecklingen av nya alternativa välfärdsmått samt tydliggör tillämpliga delar i befintliga alternativa välfärdsmått.

Genom att utveckla välfärdsmått som bättre beskriver den egentliga ekonomiska utvecklingen där hänsyn tas till faktorer som hälsa, miljöförstöring, utbildning, ideell verksamhet, kriminalitet, nettoinlåning från utlandet och andra faktorer blir materialistiska värden bara ett motiv bland andra för hur samhället kommer att påverka vårt ekonomiska beteende (l). Finansdepartementets utredning om kom-pletterande mått till BNP är ett steg i denna utveckling (m).

• Utveckla regelverk och lagstiftning som sätter värden som främjar människors hälsa och hållbar utveckling i förgrunden vid beslut hos företag och myndigheter.

Företagens främsta skyldighet är att generera vinst till ägarna. En förskjutning av företagens självklara skyldigheter mot ökade hänsyn till sociala och ekologiska värden bör kunna ske i samspel med ökad kunskap om vilka faktorer som leder till hållbar utveckling för hela samhället inklusive näringslivet och dess intressen.

Idag är CSR ett företagsinitiativ för att öka konkurrenskraften på vissa mark-nader vilket i sig för utvecklingen framåt. Med tiden kan det visa sig att det finns ett behov och en önskan om reglering av ett företagsansvar i nationell rätt. De nuvarande kraven på statligt ägda företag att utöka sin rapportering med en håll-barhetsredovisning kan stegvis utvecklas vidare. SKL och Folkhälsomyndigheten stöder kunskapsspridningen i ämnet genom sin gemensamma Mötesplats för soci-al hållbarhet (k) och frågan kan aktualiseras ytterligare via en nationell folkhälso-kommission. Frågan om lagstiftning i ämnet kan förenas med utvecklingen av ett lagstadgat folkhälsoarbete i Sverige.

• Skapa fler zoner fria från kommersiella budskap i samhället. Hit hör framförallt sammanhang i vilka kommersiella budskap riktas till barn. Vaksamhet och särskilda avvägningar bör gälla i de miljöer där barn tillbringar mycket tid såsom skola och förskola. Andra områden där kommersiella bud-skap riktade till barn bör elimineras är t.ex. TV-reklam, direktreklam, reklam på internet, via mobiltelefoni och E-handel. Konsumentverkets arbete med detta bör uppmärksammas mer och tydliggöras som en del i ett hälsofrämjande arbete som syftar till att främja såväl människors hälsa och välbefinnande som hållbar kon-sumtion och ett hållbart samhälle. Kraven på följsamhet till marknadsföringsla-gens regler om öppenhet i form av reklamidentifiering och sändarangivelse kan behöva skärpas. Diskussionen om begränsningar för utomhusreklam, såväl vad gäller innehåll, lokalisering och omfattning, har åter aktualiserats på senare år. En utredning av frågan är lämplig.


Förväntade effekterEn starkare integrering av ett hälsofrämjande perspektiv i all social och fysisk samhällsplanering förväntas inte enbart leda till positiva effekter för människors hälsa och såsom det tas upp i detta fall, konsumtionsmönster, Det ska ses som en central komponent i den samhällsomställning som krävs för att nå de ekologiska, ekonomiska och sociala mål som motsvarar en hållbar samhällsutveckling. En spridd och systematisk tillämpning av detta perspektiv i samhällsplaneringen för-väntas bidra såväl till ökad handlingskompetens och acceptans för nödvändiga politiska beslut men också till en reduktion av den kognitiva dissonans som inte sällan väcks inför frågor som rör temat hållbar utveckling.

Det är därtill eftersträvansvärt med en bättre balans mellan kommersiella intressen och människors intresse för sitt eget välbefinnande och samhällets håll-barhet. Skapandet eller upprätthållandet av zoner fria från kommersiella budskap kommer sannolikt att leda till att nya former av marknadsföring utvecklas samt att sedvanliga marknadsföringsformer överges. Att själv få välja tillfälle när man kan tillåta sig att bli exponerad för reklambudskap bör vara en rättighet och en naturlig utgångspunkt för den fortsatta utvecklingen på området. Det kan leda till en ökad medvetenhet kring marknadsföringens metoder varvid metoderna kom-mer att utvecklas för att bättre respektera individens integritet i rollen som konsu-ment. Större inslag av CSR och årliga hållbarhetsbokslut i näringslivet i kombina-tion med en bättre mått på välfärdsutvecklingen är både normbildande och kan skapa en ökad medvetenhet om konsumtionens effekter såväl på miljö och män-niskors hälsa lokalt och globalt.

En omställning enligt ovan innebär således en övergång från ett starkt mate-rialistiskt fokus till ett ur både individ- och samhällsperspektiv starkare intresse för en mer hälsofrämjande orientering av värderingar som tillgodoser mänskliga behov samtidigt som de stöder hållbar utveckling. Framtidens konsumenter för-väntas att karakteriseras av ett icke materialistiskt fokus och vara starkt socialt orienterade.

Referensera. Främja hälsa – en nyckel till hållbar utveckling, Landstinget Dalarna,2010b. Kasser T. The high prize of materialism. Cambridge, MA: MITPress,2002c. Kasser T, Kanner AD (red). Psychology and Consumer Culture.AmericanPsycho-logical association; 2003.d. Kasser, T, Ryan, R M, Couchman,C E & Sheldon, K M.Materialisticvalues their causes and consequences. In T.Kasser & A. D. Kanner (Eds.) Psychology and ConsumerCulture. American Psychological association, Washington, DC; 2003.e. The Ottawa Charter for Health Promotion, First International Conference on Health Promotion, Ottawa, 21 November 1986. f. SOU 2000:91 Hälsa på lika villkor


g. Regeringens proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan h. Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitiki. Grouzet F M E, Kasser T, Ahuvia A, Fernandez-Dols J M, kim Y, Lau S, Ryan R M, Saunders S, Schmuck P & Sheldon K M. The structure of goal contents across 15 cultures. Journal of Personality and Social Psychology. 2005, Vol. 89, No. 5, 800– 816j. Hälsofrämjande processer som stöd för miljömål och hållbar utveckling, Läns-styrelserna, RUS (pågående projekt 2015)k. Mötesplats för social hållbarhet, SKL och Folkhälsomyndgheten, www.motes-platssocialhallbarhet.sel. Kasser T. Materialism and its alternatives. In M. Csikszentmihalyi & I.S.Csikszentmihalyi (Eds.) A life worth living. Contributions to positive psychology. Oxford 2006 University Press, 2006.m. Mått på livskvalitet, Finansdepartementet, Kommittédirektiv Dir. 2014:68

Documents

#JMBHB UJMM...3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer. 4. En region som syns och engagerar I ovan styrdokument finns Hållbar konsumtion som en prioriterad