Jobba Sverige ur krisen Budgetpropositionen för 2010

Budget för 2010

Jobba Sverige ur krisen Budgetpropositionen för 2010

BUDGET 2010Budget för 2010

Historiskt djup kris drabbar SverigeÅrlig procentuell förändring BNP 1920–2012

-15

-10

-5

0

5

10

1519

20

1924

1928

1932

1936

1940

1944

1948

1952

1956

1960

1964

1968

1972

1976

1980

1984

1988

1992

1996

2000

2004

2008

2012

Anm.: Tidsserierna före och efter 1950 är inte fullt jämförbara. Kvaliteten för tidigare år är mer osäker.Källor: Edvinsson (1920-1949), Statistiska centralbyrån (1950-2008) och egna beräkningar (2009-2012).

BUDGET 2010Budget för 2010 Sammanvägd konsumenttillförsiktsindikator (CCI), KI

Källa: Konjunkturins titutet

93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

Net

tota

l

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

Inköpschefsindex (PMI)

PMI tillverkningsindustrin, Swedbank/Silf PMI tillverkningsindustrin, KI

Källa: Swedbank/Silf och KI

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

Index, K

I

-60

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

Index, S

wedbank/S

ilf

30

35

40

45

50

55

60

65

70

75

Förtroendeindikatorerna vänder uppåt, men alltjämt kvar på låga nivåerKällor: Swedbank/Silf och KI

Konsumentförtroende (CCI)


NyckeltalBP 2010. Vårpropositionen (april 2009) inom parentes

Procentuell förändring 2009 2010 2011 2012

BNP*-5,2 (-4,2)

0,6 (0,2) 3,1 (2,4) 3,8 (4,0)

BNP-gap**-6,4 (-7,2)

-6,5 (-8,7)

-5,0 (-7,9)

-3,0 (-6,2)

Arbetade timmar-3,7 (-4,1)

-2,1 (-2,9)

0,4 (-0,6) 1,0 (0,6)

Sysselsatta (15-74 år)

-2,6 (-2,8)

-3,5 (-3,3)

-0,5 (-1,0)

0,9 (0,6)

Arbetslöshet (15-74 år)***

8,8 (8,9)11,4

(11,1)11,6

(11,7)10,9

(11,3)* Faktisk BNP till marknadspris

** Skillnaden i procent mellan faktisk BNP och den nivå som är förenlig med konjunkturell balans. Ett negativt gap betyder att resursutnyttjandet är lågt

*** Procent av arbetskraften


Förbättrade offentliga finanser

Procent av BNP2008

2009

2010

2011

2012

VÅP 09 (apr) - Prognos 2,5 -2,7 -3,8 -3,1 -2,0

BP 10 (sep) 2,5 -2,3 -3,5 -2,1 -1,1

• De offentliga finanserna har utvecklats bättre jämfört med bedömning i våras– Stabilisering av svensk ekonomi– Minskade risker i vår omvärld

Finansiellt sparande


Vad förklarar förbättrad bild av de offentliga finanserna?

• Har utvecklats något bättre jämfört med bedömningen i VÅP 09– Högre intäkter, pga. att arbetade timmar har

reviderats upp– Lägre utgifter, pga. färre i ohälsa och revideringar

inom arbetsmarknadsområdet

• Minskad osäkerhet kring nedgångens effekter på offentliga finanser

• Stabilare ekonomiskt läge– Minskad risk för en fördjupad nedgång och utdraget

förlopp

• Normalisering på finansmarknaderna


Kraftigt expansiv politik för att möta krisenStorlek på finanspolitiska åtgärdspaket och automatiska stabilisatorer 2009 och 2010. Källa: OECD Economic Outlook juni 2009

-2,0

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

14,0

SE DK FI DE JPN ES UK IT FR PO USA

Automatiska stabilisatorer

Diskretionär finanspolitik

Procent av BNP


Statsskuldens utveckling 1990-2012Utfall samt prognos för åren 2009-2012

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

Miljarder kronor

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90% av BNP

Statsskuld Andel av BNP


Euroområdet USA Sverige

70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10

pro

cent

av

arb

ets

kra

fte

n

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

pro

cent

av

arb

ets

kra

fte

n

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

Stigande arbetslöshetArbetslösa i procent av arbetskraften (15-74 år). Källa: OECD


Inriktningen på politiken i BP10• Värna jobben

– Dämpa fallet i sysselsättningen– Förhindra att arbetslösheten biter sig

fast– Förbättra företagsklimatet

• Värna välfärden– Prioritera kärnverksamheterna– Rättvisare fördelning

• Värna klimatet


Krisåtgärder mot stigande arbetslöshet

Miljarder kronor 2010

Värna jobben- Dämpa fallet i sysselsättningen- Förhindra att arbetslösheten biter sig fast- Fler och växande företag

23,8

Värna välfärden 7,0

Värna klimatet 0,4

Övrigt 0,7

Förändring finansiellt sparande offentlig sektor av åtgärder i BP 10

-31,9

Regeringens åtgärder i BP 10Effekt på finansiellt sparande offentlig sektor


Förstärkning av kommunsektorn 2010-2012

Konjunkturstöd dec.2009 för 2010

Statsbidrag2010

Statsbidrag 2011

Statsbidrag2012

Totalt

Våp09

7 mdr 5 mdr 5 mdr 17 mdr

BP10 6 mdr 4 mdr 10 mdr

Totalt 13 mdr 4 mdr 5 mdr 5 mrd 27 mdr


Total resursförstärkning till kommunsektornInkl. effekter av ökad fastighetsavgift samt sänkta socialavgifter

Miljarder kronor 2007 2008 2009 2010

Sänkt arbetsgivaravgift 2,9

Nedsättning av arbetsgivaravgift unga 0,8 0,8 1,5

Fastighetsavgift 1,7 0,2

Generella bidrag 1,3 4,8 0,4 0,2

Riktade bidrag* 1,1 1,3 1,6 2,5

Tillfälligt tillskott VÅP 09 7

Pandemihantering 1 -1

Tillfälligt tillskott BP 10 10

Årlig nivåhöjning 3 7 9 19

Ackumulerad nivåhöjning 3 10 19 38

* Inkl. kompensation för verksamheter som direkt påverkar kommunernas kostnader, exempelvis tandvårdsförmåner


Kommunsektorns finanserBp 2010. Löpande priser, mdkr

2008 2009 2010 2011 2012Inkomster 731 747 773 772 791förändring sedan VÅP09 -2 24 9 9Utgifter 728 758 773 772 792förändring sedan VÅP09 13 12 0 1Finansiellt sparande 2 -11 0 0 -2procent av BNP 0,1 -0,3 0,0 0,0 -0,1Resultat före extraordinära poster 8 -6 4 6 3Anm.: I VÅP09 redovisades tillskotten på 7 mdkr som betalas ut i år men som avses att användas 2010 som bidrag 2009. NR har nu periodiserat dessa bidrag till 2010. Detta i sig medför att inkomster och finansiellt sparande dras ner med 7 mdkr 2009 men upp med 7 mdkr 2010 sedan VÅP09. Justerat för detta har inkomsterna reviderats upp med 3 mdkr 2009 och med 12 mdkr 2010 sedan VÅP09.


Skatteunderlagstillväxt bottnar 2010

2008 2009 2010 2011 2012

Skatteunderlagsutveckling 4,3 2,2 1,3 2,2 3,2


Resultat före extraordinära poster och finansiellt sparandeMdkr

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20Finansiellt sparandeResultat, kommunsektornKommuner, resultatLandsting, resultat


Ökad stabilitet i kommunal ekonomi

• Frågan om hur kommunsektorns inkomster kan få en ökad stabilitet över konjunkturen ska utredas snarast. En möjlighet som i sammanhanget bör belysas är införandet av en s.k. kommunstabiliseringsfond som en väg att utjämna inkomsterna över tid och motverka stora ekonomiska svängningar i kommunsektorn


Värna jobben: Fler skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare• Mer pengar i plånboken

– Ökar den disponibla inkomsten och därmed hushållens konsumtionsutrymme, vilket bidrar till ökad efterfrågan på varor och tjänster och håller uppe sysselsättningen

• Motverkar att arbetslösheten biter sig fast och ger fler i arbete på lång sikt– Arbetslinjen förstärks när drivkrafterna för att

jobba ökar– Bidrar till en bättre fungerande

arbetsmarknad


Mer kvar i plånboken Jobbskatteavdragen för olika yrken 2010

Yrke Grundlön plus

normala rörliga tillägg

(månadslön

), kr

Jobbskatte-avdrag,

steg 4kr/mån

Totalt jobbskatte-

avdrag, kr/mån

Sänkt skatt som andel

av månadslön,

%

Vårdbiträde 21 900 225 1 480 6,8

Metallarbetare 25 600 252 1 681 6,6

Sjuksköterska 27 200 252 1 734 6,4

Gymnasielärare 28 600 252 1 752 6,1

Läkare 57 000 252 1 752 3,1


Värna jobben: Ett tillfälligt utbildningspaket och aktiv arbetsmarknadspolitik

• Tillfällig utbildningssatsning om ca 20 000 platser per år 2010-2011– Komvux/Yrkesvux– Yrkeshögskolan– Universitet och Högskolor

• Insatser för kort- och långtidsarbetslösa om totalt ca 50 000 platser 2010– Coachning (intensifierade förmedlingsinsatser)– Arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling– Ny aktiveringsinsats (LYFT) inom statlig och kommunal

verksamhet samt ideella organisationer verksamma med skogsvård, omsorg och kulturarvsvård

– Arbetsmarknadsutbildning– Fler insatser inom Jobbgarantin för ungdomar samt stöd till

arbetslösa ungdomar som saknar gymnasieutbildning


Värna välfärden

• Prioriterar kärnverksamheterna– Dämpar fallet i sysselsättningen i

kommunsektorn– Rättsväsendet– Skolan– Sjukvården

• Rättvisare fördelning– Jobbskatteavdrag steg 4– Höjt grundavdrag för pensionärer– Höjt bostadstillägg till personer med sjuk-

eller aktivitetsersättning– Höjda studiemedel


Värna välfärden och rättvisan: Sänkt skatt för pensionärer

• Sänkt skatt för pensionärer med 3,5 miljarder kronor– En pensionär med full garantipension får ca 1 000

och 1 200 kronor per år i lägre skatt– En pensionär som har 150 000 kronor i inkomst får

mellan ca 1 750 och 2 100 kronor per år i lägre skatt– Inklusive 2009 års skattesänkning blir den totala

effekten för en garantipensionär mellan ca 3 500 och 4 400 kronor per år och för en pensionär med 150 000 kronor i inkomst ca 2 750 kronor per år

• En effektiv åtgärd för att stärka pensionärernas disponibla inkomster


Sammanfattande slutsatser

• Förbättrade offentliga finanser till följd av stabilisering av svensk ekonomi och minskade risker i vår omvärld

• Ökat utrymmet att förstärka krisåtgärderna– Värna jobben

• Dämpa fallet i sysselsättningen• Förhindra att arbetslösheten biter sig fast• Förbättra företagsklimatet

– Värna välfärden• Prioritera kärnverksamheterna• Rättvisare fördelning

Documents

Jobba Sverige ur krisen Budgetpropositionen för 2010