44
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 JÖNKÖPINGS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014

JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

  • Upload
    lynhan

  • View
    215

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013JÖNKÖPINGS LÄNPrognos för arbetsmarknaden 2014

Page 2: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

TextAndreas Mångs och Jens Sandahl, Analysavdelningen

Page 3: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 3 av 42

Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser ........................................................................ 4 

Definitioner ...................................................................................................................................... 5 

Sammanfattning .............................................................................................................................. 6 

Arbetsmarknadens struktur i Jönköpings län .............................................................................. 8 

Efterfråge- och sysselsättningsutveckling ................................................................................. 10 

Konjunkturläget i Jönköpings län ................................................................................................ 10 

Brist- och överskott på arbetskraft .............................................................................................. 13 

Marknadsutveckling för olika näringsgrenar ................................................................................ 15 Privata tjänster ............................................................................................................................................ 15 Industri ........................................................................................................................................................ 18 Byggverksamhet ......................................................................................................................................... 20 Offentliga tjänster ........................................................................................................................................ 21 Jord- och skogsbruk ................................................................................................................................... 21 

Förväntad sysselsättningsutveckling ........................................................................................... 22 

Utbudet av arbetskraft .................................................................................................................. 23 

Arbetslöshet .................................................................................................................................. 24 

Arbetslöshetens sammansättning ............................................................................................... 24 

Arbetslöshetens utveckling under 2012–2013 ............................................................................ 28 

Jobbchanser på länets arbetsmarknad ....................................................................................... 31 

Arbetslöshetsprognos ................................................................................................................. 32 

Arbetslöshetens struktur ............................................................................................................. 33 

Arbetsmarknadspolitiska utmaningar ......................................................................................... 34 

Om prognosen ............................................................................................................................... 37 

Tabell- och diagrambilaga ............................................................................................................ 38 

Page 4: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 4 av 42

Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län presenteras bedömningar för den regionala sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. I rapporten återfinns bedömningar av utvecklingen inom de olika huvudbranscherna industri, byggverksamhet, privata tjänster, offentliga tjänster samt jord- och skogsbruk. Dessutom beskrivs bland annat befolkningsutvecklingen, arbetskraftsutbudet, arbetsgivarnas bedömningar av efterfrågan på varor och tjänster, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför.

Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon.

Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2013 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2014. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad.

Page 5: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 5 av 42

Definitioner

Arbetsförmedlingens konjunkturindex

Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget hos de privata arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning.

Arbetsställe

Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet.

Inskrivna arbetslösa

Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Notera att den arbetslöshetsstatistik som Arbetsförmedlingen redovisar inte är den officiella arbetslösheten utan att den redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Arbetskraftsundersökning (AKU).

Registerbaserad arbetskraft

Den registerbaserade arbetskraften utgörs av:

1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade

arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar

på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång

per år, i november.

2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen).

3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen).

Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen 16-64 år.

Säsongrensning

Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Vid säsongrensning beräknas även seriens trend.

Page 6: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 6 av 42

Sammanfattning

Konjunkturen ljusnar 2014

En stark inhemsk efterfrågan, tillsammans med en stabilare situation i den internationella konjunkturen, gör att utsikterna ljusnar för svensk ekonomi efter de senaste årens inbromsning. Stämningsläget i den svenska ekonomin har successivt förbättrats under 2013 och framåtblickande indikatorer, som Konjunkturinstitutets barometerindikator och Arbetsförmedlingens konjunkturindex, ligger hösten 2013 på nivåer klart över det historiska genomsnittet. Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 visar på en tilltagande optimism även bland länets företag, i synnerhet inom den privata tjänstesektorn. Vi ser också att konsumentförtroendet går åt rätt håll.

Bilden av ekonomin är dock inte odelat positiv. Statistik från Statistiska Centralbyrån visar på en relativt blygsam utveckling av BNP-tillväxten under de tre första kvartalen 2013. Återhämtningen i svensk ekonomi sker alltså långsamt samtidigt som den är bräcklig och till stor del beroende på utvecklingen i vår omvärld.

Läget i den internationella ekonomin har stabiliserats under det gångna året. I euro-området har de statsfinansiella riskerna minskat något och penningpolitiken är fortsatt expansiv vilket gör att utsikterna bedöms som försiktigt positiva. I Sydeuropa är situationen emellertid fortfarande ansträngd, många av ekonomierna i regionen har stora strukturella problem samtidigt som man brottas med extrema arbetslöshetsnivåer. Ett av Europas glädjeämnen är Tyskland, som visar en mycket låg arbetslöshet och förhållandevis god tillväxttakt i ekonomin. Även från USA och Kina kommer positiva signaler. I Förenta staterna minskar arbetslösheten och vi ser en successiv förstärkning av ekonomin. Tillväxttakten i Kina är förhållandevis god, även om det är en lägre BNP-tillväxt än vad som visats de senaste åren. Den något svagare BNP utvecklingen förklaras delvis av en svag europeisk efterfrågan, men också av en övergång till ökad inhemsk konsumtion.

Vad gäller situationen på den svenska arbetsmarknaden så pekar tillgängliga data på en stark utveckling av såväl sysselsättning som arbetskraft under första halvåret 2013. Samtidigt visar Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik att ökningstakten av antalet inskrivna arbetslösa (16-64 år) i länet och i riket har avtagit succesiv under året. I Jönköpings län ökade antalet inskrivna arbetslösa under första kvartalet 2013 med 12 procent (jämfört med samma period året innan). För kvartal två var motsvarande siffra 10 procent och tredje kvartalet 2013 ökade antalet inskrivna arbetslösa med 5 procent. I oktober 2013 noterades endast marginell ökning av det totala antalet inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, plus 0,1 procent, jämfört med samma månad i fjol. Den senast tillgängliga veckostatstiken visar på en minskning av antalet inskrivna arbetslösa (jämfört med samma period föregående år).

Bland ungdomar (18-24 år), som tenderar att ligga före i arbetslöshetscykel, minskade antalet inskrivna arbetslösa redan under tredje kvartalet. Denna positiva utveckling fortsatte även under oktober då antalet inskrivna arbetslösa ungdomar minskade med 6,5 procent.

Page 7: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 7 av 42

Positivt är också att antalet varsel ligger på en nivå under det historiska genomsnittet, vilket förstärker bilden av en förbättrad konjunktur. Ytterligare en positiv signal är att kapacitetsutnyttjandet bland länets företag har ökat, vilket indikerar att fler företag potentiellt ligger närmare rekrytering.

Sammantaget innebär det förbättrade stämningsläget och en stark inhemsk hushållsekonomi (som gynnas av en expansiv finans- och penningpolitik) i kombination med ett stabilare läge i den internationella ekonomin att arbetsmarknadsläget väntas förbättras under 2014. Den gradvisa förbättring som skett under 2013 väntas bli tydligare under 2014 när konjunkturen stärks mer påtagligt.

Arbetsförmedlingen gör bedömningen att sysselsättningen i Jönköpings län ökar med totalt omkring 2 700 personer under prognosperioden 2013-2014. Sysselsättningen väntas framförallt öka i olika delar av den privata tjänstesektorn.

Vad gäller arbetslösheten väntas denna minska till en nivå på runt 12 300 personer till fjärde kvartalet 2014, vilket motsvarar en minskning med drygt tre procent i jämförelse med fjärde kvartalet 2013.

Fortsatt stora utmaningar väntar på länets arbetsmarknad

Trots de förhållandevis goda utsikterna på länets arbetsmarknad väntas grupper med en svagare position ha en fortsatt svår situation. Konkurrensen om de lediga jobben är stor och arbetsmarknaden ställer allt hårdare krav på kompetens och erfarenhet. Många arbetssökande har inte den kompetens arbetsgivarna söker och kan därför inte konkurrera om de lediga jobben. Samtidigt har länets arbetsgivare i många fall svårt att hitta den yrkeskompetens de efterfrågar. Denna tudelade arbetsmarknad är ett stort problem och inga tecken tyder på att denna utveckling förändras. Tvärtom verkar tudelningen av arbetsmarknaden öka.

Page 8: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 8 av 42

Arbetsmarknadens struktur i Jönköpings län I Jönköpings län bor det omkring 340 000 personer, länet är därmed det femte största i Sverige, sett till antalet invånare. Räknat som kvartalsgenomsnitt för årets tre första kvartal uppgick sysselsättningsgraden i länet till ca 78 procent, vilket kan jämföras med ca 76 procent för riket som helhet (SCB, Arbetskraftsundersökningarna).

Figur 1 beskriver näringsstrukturen i Jönköpings län. Den offentliga sektorn svarar för ungefär en tredjedel av den totala sysselsättningen i länet. Lite mer än två tredjedelar av de sysselsatta i Jönköpings län är verksamma inom det privata näringslivet. I Jönköpings län finns flera delregioner där industrin har en stark tradition och länets arbetsmarknad karaktäriseras av att en förhållandevis stor andel av de sysselsatta arbetar inom industrin. Industrin svarar ensamt för ungefär en fjärdedel av den totala sysselsättningen i länet, vilket kan jämföras med rikssiffran där knappt 15 procent av landets sysselsatta arbetar inom industrin.

Varje näringsgren har områden där de är särskilt framträdande (se tabell A1 i diagram och tabellbilagan). Industrin är särskilt tung i GGVV-regionen1. Gnosjö kommun är unikt med nära 50 procent av de sysselsatta verksamma inom industrin. Industrin är dock betydelsefull även i de andra kommunerna. Byggbranschen har ungefär lika stor andel sysselsatta i samtliga av länets kommuner (mellan fem och åtta procent). Den privata tjänstesektorn är mest utbredd i Jönköpingsregionen medan den offentliga tjänstesektorn är mer framträdande i Eksjö kommun än i övriga av länets kommuner. Andelen sysselsatta inom jord- och skogsbruk något högre i Aneby än i övriga kommuner.

Figur 1. Branschstruktur, andel sysselsatta per bransch. Jönköpings län och riket, 2011.

Källa: SCB (RAMS)

1 Till GGVV-regionen hör Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo kommun.

0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% 22% 24% 26%

Finans- och försäkringsverksamhet

Fastighetsverksamhet

Information och kommunikation

Jordbruk, skogsbruk och fiske

Hotell- och restaurangverksamhet

Kulturella och personliga tjänster m.m.

Offentlig förvaltning och försvar

Transport och magasinering

Byggverksamhet

Företagstjänster

Utbildning

Handel

Vård och omsorg; sociala tjänster

Tillverkning, utvinning och energi

Jönköpings län Riket

Page 9: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 9 av 42

Siffrorna kan även brytas ner på delbranscher. I figur 2 återges industrins olika delbranschers storlek som andel av länets (och rikets) totala tillverkningsindustri. I länet finns en betydande del av den svenska gummi- och plastindustrin, ungefär en femtedel av alla sysselsatta inom gummi- och plastvaruindustri återfinns här. Utmärkande för länets industrisektor är också att den till stor del utgörs av företag inom metall-, maskin- samt trävaruindustri.

Figur 2. Branschstruktur inom tillverkningsindustrin. Jönköpings län och riket, 2011.

Källa: SCB (RAMS)

Källa: SCB (RAMS)

Att det finns regionala specialiseringar inom industrin beror delvis på historiska traditioner, men också på att verksamheter växer fram i kluster där företag skapas genom avknoppningar eller genom att det växer fram behov av underleverantörer. Med specialisering inom näringsstrukturen växer kunskaper och kompetens fram både hos företagen och hos de anställda vilket förstärker möjligheterna för särskilda branscher att utvecklas på den lokala arbetsmarknaden.

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%

Grafisk industri

Massa- och pappersindustri

Livsmedelsindustri

Stål- och metallverk

Transportmedelsindustri

Gummi- och plastvaruindustri

Trävaruindustri

Övrig industri

Maskinindustri

Metallindustri

Notera: Figuren visar de tio största industrinäringarna i Jönköpings län. TIllsammans svarar dessa för 95 procent av den totala industrisysselsättningen i länet.

Jönköpings län Riket

Page 10: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 10 av 42

Efterfråge- och sysselsättningsutveckling

Konjunkturläget i Jönköpings län

Svensk ekonomi är i hög grad beroende av utvecklingen i den internationella ekonomin. Detta gäller i synnerhet Jönköpings län, som är starkt präglat av en exportorienterad industri. Det globala marknadsläget har en tydlig, och i många fall direkt, påverkan på länets arbetsmarknad. Fjolåret innebar stora påfrestningar på länets arbetsmarknad. Under 2013 har dock situationen stabiliserats och Jönköpings län tillhör de län som haft den starkaste sysselsättningsutvecklingen under första halvåret 2013.2

Det starkare läget i ekonomin har lett till en förbättrad efterfrågan bland företagen i Jönköpings län det senaste halvåret, jämfört med halvåret innan. Drygt 40 procent av företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat under de senaste sex månaderna. Endast 11 procent anger att efterfrågan har minskat. Motsvarande siffror våren 2013 var 33 procent respektive 25 procent.

Figur 3 visar Arbetsförmedlingens konjunkturindex som beskriver företagens efterfråge-förväntningar de kommande sex månaderna. De tre senaste mätningarna indikerar en uppåtgående trend och signalerna från näringslivet är mer positiva än på länge.

Figur 3. Konjunkturindex3 för näringslivet, våren 2007 – hösten 2013, Jönköpings län.

Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar, säsongrensad data, trendvärden. Anm.: Värdet 100 indikerar normalläget eller det historiska genomsnittet. Ett värde över 100 anger starkare förväntningar än normalt och ett värde under 100 indikerar svagare förväntningar än normalt. Värden över 110 och under 90 anger mycket höga respektive mycket låga förväntningar. 2 För mer information se SCB, Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 3 Konjunkturindex beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning de kommande sex månaderna, vilket ger nettotal. Nettotalen har i ett första steg transformerats till en standardiserad normalfördelning med medelvärde 100 och standardavvikelse 10.

60

70

80

90

100

110

120

Historiskt genomsnitt Riket Jönköpings län

Page 11: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 11 av 42

Inte sedan våren 2011 har länets arbetsgivare visat så stark optimism. Sedan vårens mätningar har konjunkturindex stigit med 9 punkter och ligger därmed 6 punkter över det historiska genomsnittet (100), vilket signalerar ett förväntningsläge som är något starkare än normalt.

I tidsperspektivet 6-12 månader har andelen företag som förväntar sig en ökad efterfrågan stigit från 47 procent till 51 procent sedan i våras. Samtidigt har andelen företag som tror på en minskad efterfrågan minskat med 6 procentenheter, från 9 procent till 3 procent.

Bilden av ett stabilare och förbättrat konjunkturläge förstärks av att varselnivån i länet har varit lägre under 2013 jämfört med 2012. Figur 4 visar antalet personer som varslats om uppsägning i Jönköpings län sedan år 2002, uppdelat på perioden januari till oktober och november till december. Mellan januari och oktober 2013 varslades sammanlagt 1 346 personer i Jönköpings om uppsägning, vilket är markant lägre än det historiska genomsnittet om 1 868 varsel för motsvarande period.4

Figur 4. Antal varslade personer per år, 2002 – 2013, Jönköpings län.

Källa: Arbetsförmedlingen

Ytterligare perspektiv på hur efterfrågan på arbetskraft tenderar att utvecklas kan man få genom att studera utvecklingen av antalet anmälda platser.5 Figur 5 nedan visar hur antalet

4 I sammanhanget är det viktigt att poängtera att lagda varsel leder per automatik inte till uppsägning, och att än färre varsel leder till arbetslöshet. Ungefär 6 av 10 varsel leder till uppsägning, av dessa är det dock långt ifrån alla som leder till arbetslöshet. Under perioden 2005 till september 2012 uppgick andelen varsel som resulterade i arbetslöshet nio månader efter det att varslet anmälts till Arbetsförmedlingen till 22 procent (se Arbetsförmedlingen (2013a), Arbetsmarknadsrapport 2012, Arbetsförmedlingen, Stockholm). 5 Det finns anledning att vara försiktig med att oreflekterat använda platsstatistiken som en mätare av efterfrågeutbud på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens andel av de lediga platserna varierar över tid och konjunktur, annonseringsregler och annonseringskultur förändras också över tid och syftet med platsannonseringen är primärt att underlätta matchningen på arbetsmarknaden och inte för statistikproduktion.

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Januari-oktober November-december Historiskt genomsnitt, januari-oktober

Page 12: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 12 av 42

nyanmälda platser till någon av länets arbetsförmedlingar har förändrats sedan januari 2002. Mellan januari och oktober år 2013 anmäldes totalt 16 017 platser, vilket är en minskning med 3,8 procent jämfört med samma period 2012. Det minskade inflödet av nya platser förklaras dock helt av ett minskat inflöde av sommarvikariat. Under perioden januari – oktober 2013 minskade antalet anmälda sommarjobb i Jönköpings län med nära 39 procent jämfört med samma period föregående år. Detta motsvarar en minskning med drygt 1 000 platser. Samtidigt ökade övriga anmälda platser med ungefär tre procent, från 14 014 till 14 411.6

Figur 5. Nyanmälda lediga platser7, januari 2002 - oktober 2013, Jönköpings län.

Källa: Arbetsförmedlingen, säsongrensade data, trendvärden

Figur A2 i tabell- och diagrambilagan visar hur antalet platser inom respektive näringsgren har förändrats mellan 2012 och 2013 (exklusive sommarvikariat). Av figuren framgår att antalet platser inom den offentliga förvaltningen, industrin och jord och skogbruket har minskat markant på ett års sikt. Minskningen av antalet platser inom industrin och jordbruket tenderar dock att vara trendmässig – sedan 2010 har antalet anmälda platser inom dessa två näringsgrenar minskat med 28 respektive 30 procent. Bygg- och anläggnings-branschen är den näringsgren där antalet anmälda platser ökat relativt mest under 2013. Branschen har dock en mycket svår period bakom sig, med låga rekryteringstal under 2012, varför den kraftiga uppgången av antalet platser kan betraktas som något av en rekyl.

6 Under perioden januari till oktober 2013 svarade den privata tjänstesektorn för nästan sex av tio av de anmälda platserna (58 procent), drygt 23 procent av platserna återfanns inom vård och omsorg. Den offentliga förvaltningen svarade för 7,2 procent av platserna medan utbildningsväsendet stod för 5,9 procent av de nyanmälda platserna under 2013. Antalet nyanmälda platser inom industrin uppgick till 3,9 procent. Resterande platser återfinns inom bygg- och anläggning (1,4 procent) och inom jord- och skogsbruket (0,3 procent). 7 Med varaktighet längre än tio dagar.

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

Antal nyanmälda platser Säsongsrensad och trendad serie

Page 13: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 13 av 42

Brist- och överskott på arbetskraft

Efterfrågan på arbetskraft tenderar att vara starkt kopplad till rådande konjunkturläge. I takt med att konjunkturen förbättras ökar generellt sett efterfrågan på arbetskraft, samtidigt som antalet lediga resurser på arbetsmarknaden minskar. I allmänhet innebär detta att företag och arbetsgivare har svårare att hitta efterfrågad kompetens i ett starkare konjunkturläge än i ett svagare. På lång sikt bestäms brist och överskott på arbetskraft av en rad faktorer, som till exempel arbetskraftsdeltagande, utbildningsnivå, demografi och befolkningsutveckling.

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 indikerar att bristen på kompetent arbetskraft har ökat något sedan i våras. I höstens undersökning anger lite mer än vart femte (22 procent) företag inom det privata näringslivet man har upplevt brist på kompetent arbetskraft vid rekryteringar som skett under det senaste halvåret.8 Detta innebär en ökning med drygt 2 procentenheter sedan våren 2013.

Det är emellertid förhållandevis stor variation i vilken omfattning som arbetsgivare i länet inom det privata näringslivet upplevt brist på arbetskraft. Störst brist upplever arbetsgivare inom skola, vård och omsorg. Här anger ungefär 4 av 10 arbetsgivare att man har haft problem med att hitta rätt kompetens till vissa rekryteringar. En annan näringsgren som visar förhållandevis höga bristtal är information och kommunikation (34 procent). Av industriföretagen i länet anger ungefär vart fjärde företag att man har svårt att hitta rätt kompetents. Lägst brist uppger arbetsgivare inom finansiell verksamhet och företagstjänster, där 14 procent av arbetsgivarna anger att man har upplevt någon form av brist på arbetskraft vid rekryteringar som skett under det närmaste halvåret.

Inom utbildningsväsendet handlar bristen på arbetskraft i första hand om förskollärare yrkeslärare, lärare i naturvetenskapliga ämnen och i viss mån även specialpedagoger. Inom vård och omsorg är det främst bristen på specialistsjuksköterskor och läkare som arbetsgivarna påpekar. Inom information och kommunikation kan bristen på kompetent arbetskraft i första hand kopplas till olika specialistkompetenser inom IT- området, t.ex. mjukvaru- och systemutvecklare, IT-arkitekter och projektledare. Olika typer av IT-kompetenser är brett efterfrågade över samtliga näringsgrenar. Inom industrin påtalar arbetsgivarna ofta bristen på olika typer ingenjörer.

På följande sida visas bedömningen av arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken på ett års sikt. Generellt tenderar överskottsyrken att vara yrken som kräver kortare utbildning och mindre specifik kompetens i jämförelse med typiska bristyrken.

8 För riket som helhet anger 19 procent av arbetsgivarna att de har upplevt brist på kompetent arbetskraft vid rekryteringar som skett under det senaste halvåret.

Page 14: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 14 av 42

Tabell 1. Yrkesbarometer. Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval av yrken i Jönköpings län.

Bristyrken Överskottsyrken

Psykolog Lärling: Installationselektriker

Mjukvaru- och systemutvecklare Lärling: Träarbetare/Snickare

Läkare Barnskötare

Specialpedagog Vårdbiträde

Kock Barista/Cafébiträde

Veterinär Köks- och restaurangbiträde

Testare och testledare Tågvärd

Förskollärare Telefonförsäljare

Bagare/Konditor Försäljare, Fackhandel

Tandläkare Receptionist

Specialistsjuksköterskor Försäljare, Dagligvaror

Civilingenjör, elektronik och teleteknik Maskinoperatör, gummi- och plastindustri

Civilingenjör, maskin Montör, metall-, gummi- och plastprodukter

Ingenjör och tekniker inom elektronik Städare

Verktygsmakare Renhållnings- och återvinningsarbetare

Styckare Montör, el- och teleutrustning

Lokförare Taxiförare

VVS-montör Ekonomiassistent

Styr- och reglertekniker Parkarbetare

Systemförvaltare och systemadministratör Fritidsledare

Distriktssköterska Friskvårdkonsulent

Elingenjör och eltekniker Elevassistent

Revisor Processoperatör, trä- pappers- och massaindustri

Drifttekniker, It Lagerarbetare

Page 15: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 15 av 42

Marknadsutveckling för olika näringsgrenar

Privata tjänster

Den privata tjänstesektorn har under ett flertal år tid varit sysselsättningsmotorn i svensk ekonomi. På tio år har antalet sysselsatta inom denna sektor vuxit med omkring 13 procent. Ur ett sysselsättningsperspektiv är dock den privata tjänstesektorn mindre dominerande i Jönköpings län än i riket som helhet.9 Sektorn är bred och består av företag inom handel, företagstjänster, transport, hotell- och restaurang, fastighetsverksamhet, information och kommunikation men även företag inom finans- och försäkringsverksamhet. Utvecklingen varierar ofta mellan branscherna och vi återkommer till utvecklingen i de olika delbranscherna längre fram.

SCB:s tjänsteproduktionsindex10 visar att omsättningen inom de tjänsteproducerade näringarna ökade under tredje kvartalet på riksnivå, emellertid något mindre än förväntat. Indexet ökade med måttliga 0,5 procent (i säsongsrensade tal) under kvartal tre jämfört med föregående kvartal.

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 visar dock att utvecklingen varit starkare under de senaste sex månaderna jämfört med föregående sexmånadersperiod. I Jönköpings län angav nära 38 procent (41 procent i riket) av arbetsgivarna att efterfrågan har ökat under det senaste halvåret. Jämfört med våren 2013 innebär detta en ökning med omkring med åtta procentenheter (nio procentenheter för riket). I relation till hösten 2012 är ökningen sju procentenheter för Jönköpings län och nio procentenheter för riket.

Arbetsförmedlingens framåtblickande konjunkturindex (se figur 6 nedan) för den privata tjänstesektorn visar att förväntningarna har stigit successivt sedan hösten 2012. Efterfrågeförväntningarna för de kommande sex månaderna ligger hösten 2013 på en nivå som är starkare än normalt. Höstens intervjuundersökning visar att andelen arbetsgivare som förväntar sig en ökad efterfrågan över de kommande sex månaderna har stigit med 17,2 procentenheter sedan hösten 2012, från 24,9 procent till en på 42,1 procent.

Även i tidsperspektivet 6-12 månader är utsikterna positiva. Andelen företag inom den privata tjänstesektorn som förväntar sig att efterfrågan kommer att stiga även på ett års sikt uppgår i höstens undersökning till 54 procent, vilket kan jämföras med 40 procent hösten 2012.

9 I Jönköpings uppgår andelen sysselsatta inom den privata tjänstesektorn till 33,9 procent vilket kan jämföras med 43,6 procent för riket. 10 För mer information se: http://www.scb.se/HA0104

Page 16: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 16 av 42

Figur 6. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. Jönköpings län. Våren 2007 – hösten 2013

Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar, säsongrensad data, trendvärden. Anm.: Värdet 100 indikerar normalläget eller det historiska genomsnittet. Ett värde över 100 anger starkare förväntningar än normalt och ett värde under 100 indikerar svagare förväntningar än normalt. Värden över 110 och under 90 anger mycket höga respektive mycket låga förväntningar.

Utvecklingen inom den privata tjänstesektorn är till stor del beroende på hushållens konsumtionsvilja. Många hushåll i Sverige har en god ekonomi och har över en längre period sett ökade disponibla inkomster, bland annat som en följd av låga räntor, jobbskatteavdrag och relativt goda reallöneökningar. Förutsättningarna för att hushållen skall kunna öka sin konsumtion under prognosperioden får betraktas som goda då såväl finans- som penningpolitik kan väntas fortsatt vara expansiva.

Den sammantagna bedömningen för de privata tjänstenäringarna är att antalet sysselsatta inom näringen kommer att öka under prognosperioden. Utvecklingen varierar dock mellan olika branscher, vilket beskrivs i följande stycken.

Handel

Ur ett sysselsättningsperspektiv är handeln, kanske i synnerhet dagligvaruhandeln, viktig för ungdomar och andra som är nya på arbetsmarknaden då många ingångsjobb finns här. I länet finns dock en viss oro om överetablering inom dagligvaruhandeln. Centrumhandeln möter också en ökande konkurrens från e-handeln, vilket tenderar att påverka handlare negativt, framförallt i länets mindre orter. Huruvida den ökade e-handeln bidrar till ett positivt eller negativt sysselsättningsnetto i ett större regionperspektiv återstår att se.

Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar emellertid på en relativt god utveckling under det senaste halvåret. Färre än tio procent av handelsföretagen i länet menar att efterfrågan har minskat. Utvecklingen skiljer sig dock något mellan de olika delbranscherna.

60

70

80

90

100

110

120

Historiskt genomsnitt Riket Jönköpings län

Page 17: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 17 av 42

Statistik från SCB visar att försäljningsvolymen inom detaljhandeln ökade med måttliga 0,3 procent under tredje kvartalet 2013 (jämfört med närmast föregående kvartal). Dagligvaruhandeln visar fortsatt en förhållandevis god tillväxttakt och sällanköpshandeln, som hade ett mörkt 2012, visade i september den starkaste utvecklingen sedan i maj. 11

I tidsperspektivet 6-12 månader framöver visar företagen stor optimism. Drygt hälften av alla företag förväntar sig att efterfrågan kommer att öka medan antalet företag som väntar sig en minskad efterfrågan i princip är obefintliga. Handeln sätter med andra ord stor tilltro till hushållens konsumtionsvilja det kommande året.

Hotell och restaurang

Trots att näringen utgör en relativt liten del av den totalt sysselsättningen i länet är hotell- och restaurangbranschen, i likhet med handeln, viktig för ungdomar och andra som är nya på arbetsmarknaden då många ingångsjobb finns här. 12

Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar att branschen haft en positiv utveckling och att förväntningarna på det kommande året är högt uppskruvade. I tidsperspektivet 6-12 månader framöver förväntar sig 45,6 procent av arbetsgivarna inom näringen i länet att efterfrågan kommer att öka. Endast 3,8 procent tror att efterfrågan kommer att minska.

Hotell- och restaurangbranschen är starkt säsongsbetonad och sommarmånaderna är särskilt viktiga för branschen som helhet. Sommarturismen, räknat som antal övernattningar mellan juni och augusti, ökade under 2013 jämfört med 2012. I Jönköpings län var utvecklingen relativt starkare än i riket. Antalet övernattningar ökade med 6 procent i länet, vilket kan jämföras med 1,4 procent i riket.13

Transport

Transportsektorn tillhör den grupp av branscher inom den privata tjänstesektorn som har lägst förväntningar på utvecklingen under 2014. Höstens undersökning visar också på en ökad pessimism inom branschen sedan våren 2013. Jämfört med vårens undersökning har andelen företag som väntar att sig efterfrågan skall öka på ett halvårs sikt minskat med 11 procentenheter, från 40 procent våren 2013 till 29 procent hösten 2013.

Åkerierna och åkarna möter ökad konkurrens från utländska chaufförer och åkerier, särskilt tydligt är detta inom fjärrtransporter. Svenska åkeriers konkurrenssituation försvåras också av relativt höga och ökande bränslekostnader. Den förväntat negativa utvecklingen kan i viss mån potentiellt kompenseras genom en ökad e-handel, vilken kan komma att öka efterfrågan på närtransporter.

11 Se SCB - Omsättning inom tjänstesektorn för mer information. 12 Hotell och restaurangnäringen svarar för 2,4 procent av den totala sysselsättningen (16-64 år) i Jönköpings län, för riket som helhet utgör näringen för 3,2 procent av den totala sysselsättningen (SCB, RAMS 2011). 13 Terpstra, P., 2013. Fakta om svensk turism: turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan: 2012. Stockholm: Tillväxtverket.

Page 18: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 18 av 42

Information och kommunikation

Näringsgrenen information och kommunikation tillhör de mest expansiva näringarna och många av företagen har sett en kraftigt stigande efterfrågan under 2013. På ett års sikt har företagen i branschen stora expansionsplaner och efterfrågeförväntningarna är högt uppskruvade, detta gäller för såväl Jönköpings län som för riket som helhet. Arbetsgivarna inom information och kommunikation är också de som är mest optimistiska vad sysselsättningsförändringen till utgången av 2014.

Branschens positiva utveckling drivs till stor del av en intensifierad IT-användning inom samtliga näringsgrenar, vilket resulterat i ett ökat tryck på de tjänster som företag inom branschen tillhandahåller.

Finansiell verksamhet och företagstjänster

Näringsgrenen finansiell verksamhet och företagstjänster är en bred näringsgren som spänner över ett stort antal områden. Här ingår allt från städföretag, bemanningsföretag och konsultföretag till bank- och försäkringsverksamheter. Det är därför svårt att kort sammanfatta och ge en enhetlig bild av utvecklingen inom detta delsegment.

Sammantaget bedömer dock majoriteten (54,7 procent) av företagen inom näringsgrenen i länet att efterfrågan kommer att öka i tidsperspektivet kommande sex månader. På ett halvår till ett års sikt är optimismen än mer utbredd – hela 66,9 procent av företagen förväntar sig att efterfrågan fortsätter att stiga. I korthet kan vi också konstatera att sysselsättningen inom näringsgrenen har ökat trendmässigt under ett flertal år. Denna utveckling väntas fortgå under prognosperioden.

Industri

Sedan hösten 2011 har den svenska industrin haft en svag utveckling. Särskilt dämpad var utvecklingen under hösten 2012 och även under stora delar av 2013. Mot slutet av året har en ljusning dock kunnat skönjas.

Konjunkturinstitutets (KI) konfidensindikator för tillverkningsindustrin för riket har stigit under hösten och låg vid senaste tillgängliga mätningen (november 2013) klart över det historiska genomsnittet. Optimismen inom industrin är större än på länge.

Samtidigt visar statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) att industriproduktionen i riket ökade med 1,2 procent under tredje kvartalet jämfört med kvartalet innan, dock är tillväxten fortfarande negativ på årsbasis.14 Det är särskilt den inhemska marknaden som gett de starkaste tillväxtimpulserna till industrin. Konjunkturen i omvärlden har utvecklats relativt svagt under 2013, vilket inneburit att även efterfrågan från exportmarknaden har utvecklats svagt.

14 För mer information se SCB - Industriproduktionsindex.

Page 19: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 19 av 42

Arbetsförmedlingens konjunkturindex (se figur 7 nedan), visar i likhet med KI:s konfidensindikator visar på en klart förbättrad situation för industrin, såväl regionalt som nationellt. Andelen företag som väntar sig en ökad efterfrågan det kommande halvåret uppgår i höstens mätningar till 33 procent, vilket kan jämföras med 27 procent hösten 2012.

Över en tidsperiod på 6-12 månader visar länets industriföretag än lite större optimism. Drygt hälften av företagen, 51 procent, förväntar sig att efterfrågan kommer att öka. Detta kan jämföras med 47 procent våren 2013 och 36 procent hösten 2012.

Figur 7. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin. Jönköpings län. Våren 2007 – hösten 2013

Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar, säsongrensad data trendvärden. Anm.: Värdet 100 indikerar normalläget eller det historiska genomsnittet. Ett värde över 100 anger starkare förväntningar än normalt och ett värde under 100 indikerar svagare förväntningar än normalt. Värden över 110 och under 90 anger mycket höga respektive mycket låga förväntningar.

Ytterligare en positiv signal är att kapacitetsutnyttjandet har stigit sedan vårens undersökning. I höstens undersökning anger 68 procent av industriföretagen i länet anger att de inte kan öka produktionen med mer än tio procent utan att anställa ytterligare personal, motsvarande siffra våren 2013 var 64 procent.

De förhållandevis positiva tongångarna bland länets industriföretag till trots gör Arbetsförmedlingen bedömningen att antalet sysselsatta inom industrin kommer att minska svagt eller vara oförändrad under prognosperioden 2013-2014. Fortsatta rationaliserings- och effektiviseringsåtgärder i kombination med att den globala efterfrågan väntas vara fortsatt svag, under åtminstone inledningen på 2014, ligger bakom denna bedömning. Även den relativt starka kronkursen kan förmodas ha en negativ inverkan på industriföretagens globala konkurrenskraft.

60

70

80

90

100

110

120

Historiskt genomsnitt Riket Jönköpings län

Page 20: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 20 av 42

Byggverksamhet

Arbetsförmedlingens konjunkturindex för bygg- och anläggningssektorn visas i figur 8 och indikerar en uppgång sedan våren 2013. Höstens mätningar visar det starkaste läget i branschen på två år. Efterfrågeförväntningarna för de kommande sex månaderna ligger dock fortfarande på en nivå strax under det historiska genomsnittet.

Figur 8. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggverksamhet. Jönköpings län. Våren 2007 – hösten 2013

Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar, säsongrensad data trendvärden. Anm.: Värdet 100 indikerar normalläget eller det historiska genomsnittet. Ett värde över 100 anger starkare förväntningar än normalt och ett värde under 100 indikerar svagare förväntningar än normalt. Värden över 110 och under 90 anger mycket höga respektive mycket låga förväntningar.

Den ökande optimismen kan delvis förklaras av ett ökat bostadsbyggande. Under första halvåret 2013 ökade nybyggnation av lägenheter i små- flerbostadshus i riket med cirka 33 procent jämfört med samma period 2012.15 Fjolåret (2012) var dock ett mycket svagt år, sammantaget i riket var nybyggnationen av småhus och flerbostadshus 23 procent lägre jämfört med året innan.16 I ett historiskt perspektiv är nybyggnationen av små- och flerbostadshus på en fortsatt låg nivå. Generellt i länet tenderar också större investeringar i infrastruktur att ligga förhållandevis lågt och antalet pågående projekt är lågt. Samtidigt är många större projekt avklarade eller i en avslutningsfas.

15 För mer information se SCB, Byggande: Ny- och ombyggnad av bostadshus och nybyggnad av lokalhus 1:a halvåret 2013 – BO 14 SM 1303 16 För mer information se SCB, Byggande: Ny- och ombyggnad av bostadshus och nybyggnad av lokalhus 2012 – BO 14 SM 1301

60

70

80

90

100

110

120

130

Historiskt genomsnitt Riket Jönköpings län

Page 21: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 21 av 42

Offentliga tjänster

Den offentliga tjänstesektorn står för en stor del av sysselsättningen, drygt en tredjedel, i Jönköpings län. De största verksamhetsområdena inom de offentliga verksamheterna är skola, vård och omsorg. Inom den offentliga tjänstesektorn är kvinnor i stor majoritet bland de anställda.

För 2013 gör Sveriges kommuner och landsting (SKL) den samlade bedömningen att landets kommuner kommer att göra ett bra resultat. Längre fram väntas dock sämre resultat beroende på minskade statsbidrag, en förändrad demografi samt ett omfattande behov av investeringar enligt SKL.

Enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning kommer såväl kommuner som landsting att vara relativt återhållsamma med nyrekrytering under prognosperioden. Trendmässigt tenderar dock sysselsättningen inom offentligt finansierad verksamhet att öka.

En gemensam utmaning för den kommunala sektorn är att de yngre barnkullarna ökar i antal, samtidigt som de äldre elevkullarna till gymnasiet minskar. En annan utmaning för den offentliga sektorn är att antalet äldre som arbetar inom sektorn är relativt stort. I synnerhet är andelen äldre (55-64 år) inom grundskolan hög. Under de kommande åren kan vi därför förvänta oss en generationsväxling i grundskolan. En annan utmaning för skolväsendet är införandet av lärarlegitimationen, vilket bland annat innebär att endast de lärare som är legitimerade kommer att få ansvara för undervisningen och sätta betyg.

Jord- och skogsbruk

Jord- och skogsbruket är den bransch som visar lägst förväntningar på de kommande sex månaderna enligt höstens undersökning. Näringen är utsatt för hård internationell konkurens och det finns en osäkerhet kring prisutvecklingen. Köttproducenter befinner sig i en särskilt utsatt situation. Skogsbruket är å sin sida starkt exportberoende17 och den svaga internationella konjunkturen har haft en negativ effekt på den svenska skogsnäringen.

Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruket har trendmässigt minskat under flera årtionden. Utvecklingen går mot att verksamheten bedrivs i större enheter, vilket kräver större anläggningar och större investeringar i maskiner och annan utrustning. Sysselsättningen förväntas dock inte förändras märkbart under prognosperioden.

17 Av svensk industris sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för mellan 11 och 13 procent (se Halvarsson, H. och Lundberg C. (2012), Skogsindustrin – En faktasamling, Skogsindustrierna).

Page 22: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 22 av 42

Förväntad sysselsättningsutveckling

Jönköpings län visar en stark sysselsättningsutveckling första halvåret 2013 enligt statistik från SCB (SCB, Kortperiodisk sysselsättningsstatistik). Sysselsättningsutvecklingen varierar dock mellan olika näringsgrenar. Tillgänglig statistik (SCB, Arbetskraftsundersökningarna) visar att antalet sysselsatta inom industrin har minskat under 2013, medan sysselsättningen inom många av delsegmenten inom den privata tjänstesektorn har ökat under årets tre första kvartal.

Det förbättrade stämningsläget i ekonomin tillsammans med ett stabilare läge i den internationella ekonomin innebär att vi kan vänta oss en gradvis ökning av sysselsättningen i länet under 2014 i takt med att konjunkturen stärks mer påtagligt. Sammantaget väntas sysselsättningen i länet öka med omkring 2 700 personer under prognosperioden. Sysselsättningsökningen väntas bli något högre 2014 än 2013. Arbetsförmedlingens bedömning är att sysselsättningen ökar med strax under en procent till utgången av 2013 (motsvarande cirka 1 200 personer). Till fjärde kvartalet 2014 väntas sysselsättningen öka med omkring 1 500 personer.

Sysselsättningsökningar väntas framförallt inom den privata tjänstesektorn och inom den offentliga sektorn. Trenden med en vikande sysselsättning inom industrin väntas fortgå under 2013. Till fjärde kvartalet 2014 bedöms dock sysselsättningen inom näringen oförändrad. Inom bygg- och anläggningssektorn väntas sysselsättningen vara oförändrad eller möjligen öka svagt till slutet på 2014. Vad gäller jord- och skogsbruket väntas sysselsättningen inte förändras märkbart under prognosperioden.

Tabell 2. Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse med samma kvartal året innan. Jönköpings län.

2013 Kv.4 2014 Kv.4

Privata tjänster

Industri

Byggnadsverksamhet

Offentliga tjänster

Jord- och skogsbruk

Totalt 1 200 1 500

Notera: Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning (16-64 år).

Page 23: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 23 av 42

Utbudet av arbetskraft

Arbetskraft och sysselsättning

Arbetskraftsutbudet kan delas in i sysselsatta och arbetslösa som aktivt söker efter arbete och kan påbörja ett arbete. I allmänhet tenderar korrelationen mellan sysselsättningsnivå och arbetskraftsdeltagande att vara hög. Med andra ord så är en god sysselsättningsutveckling i hög grad beroende av ett högt arbetskraftsdeltagande.

Den långsiktiga utvecklingen på arbetsmarknaden i Jönköpings län sammanfattas i figur 9, vilken visar hur sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande utvecklats i Jönköpings län sedan 1996. I Jönköpings län har arbetskraftdeltagande och sysselsättning ökat från 72 procent sedan mitten på 1990-talet till 76 procent år 2011. Den prognosticerade befolknings- och sysselsättningsutvecklingen för länet innebär att sysselsättningsgraden i länet förväntas uppgå till omkring 78 procent år 2014.18

Figur 9. Arbetsmarknadens utveckling i Jönköpings län, 1996 – 2014.

Källa: SCB (RAMS), Arbetsförmedlingen. Anm.: Streckad linje baseras på prognosvärden.

Trots att arbetskraften och sysselsättningen trendmässigt tenderar att öka finns det en stor variation i såväl arbetskraftsdeltagande som sysselsättning och arbetslöshet mellan olika grupper. Exempelvis har män fortfarande ett högre arbetskraftsdeltagande än kvinnor och inrikes födda har ett högre arbetskraftsdeltagande än utrikesfödda. Även personer med högst förgymnasial utbildning visar ett lågt arbetskraftsdeltagande och en låg sysselsättningsgrad.

18 Arbetskraftsdeltagandet i Sverige var som högst i början av 1990-talet då omkring 85 procent av befolkningen ingick i arbetskraften (se figur A3 i tabell- och diagrambilagan).

60%

65%

70%

75%

80%

85%

90%

Sysselsättningsgrad, 16-64 år Arbetskraftsdeltagande, 16-64 år

Page 24: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 24 av 42

Arbetslöshet

Arbetslöshetens sammansättning

Under senare år har Arbetsförmedlingen fått en rad nya uppdrag som gjort att sammansättningen av arbetssökande har förändrats. En allt större andel av de som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen tillhör grupper som i genomsnitt har svårare att få ett arbete. Till dessa grupper räknas personer med förgymnasial utbildning, äldre (55–64 år), utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. I Jönköpings län utgjorde dessa, så kallade utsatta grupper, i slutet av oktober 2013 ungefär 60 procent, motsvarande ca 7 500 personer av samtliga inskrivna arbetslösa.

Figur 10 på följande sida beskriver arbetslöshetsutvecklingen bland personer tillhörande någon av de utsatta grupperna, samt bland personer som inte tillhör någon av de utsatta grupperna. Den långsiktiga trenden tyder på att antalet arbetslösa i de utsatta grupperna succesivt ökar. Arbetslöshetsnivån tycks också ha permanentats på en varaktigt högre nivå. Sedan 2006 har antalet arbetslösa inom utsatta grupper ökat med ungefär 3 100 personer. Bland övriga arbetsökande är ökningen omkring 1 400 personer. Procentuellt innebär detta en ökning med 68 respektive 37 procent.

Det finns flera förklaringar till den större ökningen av arbetslösa inom utsatta grupper. Dels sker ett kontinuerligt inflöde genom överföringar av personer från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen, men också genom att personer kontinuerligt invandrar till Sverige. Varje år avslutar också ett stort antal ungdomar gymnasiet utan fullständiga betyg, vilket innebär ett kontinuerligt tillskott. En annan orsak är att rationaliseringar har gjorts inom flera sektorer på arbetsmarkanden, vilka tenderar att drabba personer inom de utsatta grupperna relativt hårdare.

Av de utsatta grupperna utgör personer med högst förgymnasial utbildning störst andel (se figur 11 nedan), därefter följer personer födda utanför Europa. Av de omkring 12 600 inskrivna arbetslösa i länet i slutet av oktober 2013 var nästan 3 300 födda utanför Europa. På ett år har antalet inskrivna arbetslösa födda utanför Europa har ökat med mer än cirka 19 procent. Bland de utomeuropeiskt arbetslösa finns också en stor andel med svag utbildningsbakgrund.

Den tredje största gruppen är personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga. Antalet inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning har ökat markant de senaste fem åren. Sedan januari 2009 har antalet inskrivna arbetslösa med kod för funktionsnedsättning inskrivna i Jönköpings i princip fördubblats. I slutet på oktober 2013 uppgick antalet inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning till drygt 2 485 personer.

Av de fyra kategorierna arbetslösa inom utsatta grupper utgör personer i åldern 55-64 år den minsta. Gemensamt för samtliga kategorier av arbetssökande inom gruppen utsatta, förutom äldre 55-64 år, är de visar en trendmässig ökning.

Page 25: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 25 av 42

Figur 10. Antal inskrivna arbetslösa fördelade på utsatta och ej utsatta grupper. Jönköpings län, 2006-2013.

Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden.

Figur 11. Andel inskrivna arbetslösa fördelade på enskilda grupper. Jönköpings län, 2006 –2013.

Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Utomeuropeiskt födda 55-64 år Förgymnasialt utb Funktionsnedsatta

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

Ej utsatta grupper Utsatta grupper

Page 26: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 26 av 42

En konsekvens av att inflödet av arbetslösa tillhörande utsatta grupper ökar är att antalet arbetslösa med långa arbetslöshetstider tenderar att öka. För att illustrera; sedan 2006 har antalet inskrivna arbetslösa ökat med en faktor på 1,6. Under samma period har antalet personer med en sammanhängande arbetslöshetstid på tolv månader eller mer ökat med en faktor på 2,3 medan antalet personer med arbetslöshetstider på 24 månader eller mer har ökat med en faktor på nära tre. (Se figur A4i tabell och diagrambilagan).

Antalet arbetslösa med så långa arbetslöshetstider som 24 månader har i synnerhet ökat bland de som tillhör någon av de utsatta grupperna. Figur 12 illustrerar utvecklingen av antalet arbetslösa med så långa sammanhängande arbetslöshetstider som 24 månader eller mer.

Inom de utsatta grupperna har antalet arbetslösa med arbetslöshetstider på 24 månader eller mer ökat med omkring 1 100 personer sedan 2006 och utgjorde i slutet på oktober 2013 omkring 23 procent av antalet inskrivna i gruppen. Jämförelsevis har antalet personer med arbetslöshetstider på 24 månader som inte tillhör någon av de utsatta grupperna ökat med 260 personer under samma period. I slutet på oktober 2013 utgjorde dessa ungefär 8 procent av de inskrivna arbetslösa som inte tillhör någon av de utsatta grupperna.

Figur 12. Andel arbetslösa i mer än 24 månader, utsatta och ej utsatta grupper. Jönköpings län. Januari 2006 – Oktober 2013.

Källa: Arbetsförmedlingen, säsongrensade data, trendvärden

En följd av att antalet personer med långa arbetslöshetstider ökar är att programvolymerna tenderar att öka. Figur 13 beskriver utvecklingen av antalet inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, uppdelat på öppet arbetslösa samt sökanden i program med aktivitetsstöd. Räknat som årsgenomsnitt utgjorde sökanden i program ungefär 31 procent av hela stocken inskrivna arbetslösa år 2006. År 2013 har denna andel stigit till omkring 48 procent. Uttryckt annorlunda, antalet öppet arbetslösa har ökat med drygt 20 procent sedan 2006, medan

0

400

800

1200

1600

2000

0%

5%

10%

15%

20%

25%

Andel >24 mån, utsatta grupper (vä) Andel >24 mån, ej utsatta grupper (vä)

Antal >24 mån, utsatta grupper (hö) Antal > 24 mån, ej utsatta grupper (hö)

Page 27: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 27 av 42

antalet sökanden i program med aktivitetsstöd har ökat med 140 procent under samma period.19 I slutet på oktober 2013 var totalt 12 575 personer (varav 5 891 var kvinnor och 6 684 var män) inskrivna arbetslösa i Jönköpings län. Av dessa var 6 663 öppet arbetslösa och 5 912 var sökanden i program med aktivitetsstöd.

Figur 13. Antal inskrivna arbetslösa, 16-64 år. Jönköpings län, 2006 – 2013.

Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden.

En ökning av långtidsarbetslösheten20 medför alltså ett högre tryck på de arbetsmarknads-politiska programmen, i synnerhet Jobb- och utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för ungdomar, vilka är Arbetsförmedlingens volymmässigt största program. Under det gångna året har Jobb- och utvecklingsgarantin ökat med i genomsnitt 4,6 procent jämfört med 2012. Jobbgaranti för unga har under samma period ökat med 12 procent.

Räknat som månadsgenomsnitt uppgick antalet deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin till 3 113 personer under perioden januari – oktober 2013. Inom Jobbgaranti för unga var det genomsnittliga deltagarantalet 1 555 personer under årets tio första månader. Bedömningen är att volymerna i garantiprogrammen ökar något ytterligare under prognosperioden.

19 En bidragande orsak till det ökade inflödet är förändrade a-kasseregler. Ersättningsperioden är nu betydligt kortare än tidigare, när ersättningsperioden är slut hamnar sökanden i Jobb- och utvecklingsgarantin. 20 Med långtidsarbetslöshet avses här sex månader eller mer.

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

Totalt antal inskrivna arbetslösa Öppet arbetslösa

Sökanden i program med aktivitetsstöd

Page 28: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 28 av 42

Arbetslöshetens utveckling under 2012–2013

Figur 14 visar hur det totala antalet inskrivna arbetslösa (16-64 år) har förändrats på ett års sikt i länet och i riket sedan januari 2012. Räknat som årsgenomsnitt ökade antalet inskrivna arbetslösa med 8,7 procent i Jönköpings län under 2012. Motsvarande siffra för riket är 3,9 procent. Den relativt sämre utvecklingen i Jönköpings län förklaras till stor del av att andelen sysselsatta inom industrin är signifikant högre i länet än i riket. Industrin tillhör de sektorer där konjunkturen varit som svagast under 2012 och 2013.

Under 2013 har dock arbetsmarknadsläget tydligt förbättrats. Ökningstakten för antalet inskrivna arbetslösa har succesivt avtagit under året och under hösten har det skett en markant förbättring.

Under de två första kvartalen på 2013 ökade antalet inskrivna arbetslösa i länet med i genomsnitt 12,0 procent respektive 10,1 procent per kvartal (vilket är 7,7 procentenheter respektive 6,1 procentenheter högre för riket). Tredje kvartalet 2013 ökade antalet inskrivna arbetslösa i Jönköpings län med 5,1 procent (jämfört med 3,4 procent i riket). I oktober ökade antalet arbetslösa endast marginellt (0,1 procent i länet och 0,6 procent i riket). Den senast tillgängliga veckostatistiken visar att antalet arbetslösa har börjat minska. För 2014 väntas en fortsatt förbättring av arbetsmarknaden.

Figur 14. Arbetslöshetens förändring på ett års sikt, 16-64 år. Jönköpings län, jan. 2012 – okt. 2013.

Källa: Arbetsförmedlingen

-4%

-2%

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

18%

Jönköpings län Riket

Page 29: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 29 av 42

Figur 15 visar hur arbetslösheten utvecklats i Jönköpings sedan januari 2012 för kvinnor respektive män. Arbetslösheten i länet har ökat avsevärt mer bland män än bland kvinnor, vilket är i linje med utvecklingen i riket.

Sedan årsskiftet 2012/2013 har arbetslösheten bland män i Jönköpings län ökat med i genomsnitt 11,1 procent per månad (jämfört med samma månad föregående år). För kvinnor är motsvarande siffra 4,8 procent. 21 Detta kan jämföras med riksgenomsnittet som ligger på 5,8 procent för män och 1,0 procent för kvinnor.

Mäns relativt sämre utveckling förklaras i hög grad av den könssegregerade arbetsmarkanden, där män i betydligt högre utsträckning än kvinnor återfinns inom mer konjunkturkänsliga delar av privata sektorn som exempelvis industri, transport samt bygg- och anläggning. Kvinnor, å andra sidan, arbetar i väsentligt högre utsträckning än män inom den mindre konjunkturkänsliga offentliga sektorn och även inom delar av privata tjänstesektorn som är mindre konjunkturkänsliga.

Figur 15. Arbetslöshetens förändring på ett års sikt, kvinnor och män (16-64 år). Jönköpings län, jan. 2012 – okt. 2013.

Källa: Arbetsförmedlingen

Den förbättring som skett på arbetsmarknaden under året, framförallt andra halvan av 2013, är än tydligare hos ungdomar än övriga. Ungdomar har en lösare anknytning till arbetsmarknaden än äldre vilket innebär att arbetslösheten är mer rörlig bland unga än bland äldre. Med andra ord så ökar i regel arbetslösheten mer (och tidigare) bland ungdomar vid en konjunkturavmattning, samtidigt som det motsatta gäller vid en konjunkturuppgång.

21 I genomsnitt var omkring 6 680 män och 5 890 kvinnor inskrivna arbetslösa i Jönköpings län under tredje kvartalet 2013 vilket kan jämföras med 6 240 män och 5 720 kvinnor under tredje kvartalet 2012.

-5%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

Kvinnor Män

Page 30: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 30 av 42

Första kvartalet 2013 ökade antalet inskrivna i åldern 18-24 år med i genomsnitt 17,9 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Kvartal två var ökningen i genomsnitt 11,9 procent. Tredje kvartalet hade ökningstakten avtagit helt. Denna positiva utveckling har fortsatt under inledningen på fjärde kvartalet. I oktober minskade antalet inskrivna ungdomar med 251 personer (motsvarande 6,5 procent), från 3 706 stycken i oktober 2012 till 3 455 i oktober 2013.

Perspektiv på ungdomsarbetslösheten

Arbetskraftsundersökningen (AKU) är den officiella källan till sysselsättnings- och arbetslöshetsstatistik i Sverige. Den produceras av Statistiska Centralbyrån (SCB) varje månad och syftar till att ge en bild av det aktuella arbetsmarknadsläget för befolkningen 15-74 år.

För att klassas som sysselsatt i AKU skall individen ha arbetat minst en timme. För att klassas som arbetslös skall personen ha sökt ett arbete och haft möjlighet att ta ett arbete under mätperioden. En person som studerar på heltid, men söker ett arbete vid sidan om studierna klassas som arbetslös. En person som inte söker arbete vid sidan av sina studier blir varken klassad som sysselsatt eller arbetslös och inkluderas följaktligen inte i arbetskraften.

År 2012 uppgick den relativa arbetslösheten för ungdomar i åldern 15-24 år till 23,6 procent. Det innebär dock inte att var fjärde person mellan 15 och 24 år i Sverige var arbetslös. Räknat som årsgenomsnitt uppgick antalet arbetslösa ungdomar till 153 200 personer år 2012, vilket motsvarar 13,1 procent av befolkningen i åldern 15-24 år. Av de 153 200 arbetslösa personerna var 68 300 heltidsstuderande som sökte arbete. Exkluderas de heltidsstuderande som sökt arbete uppgick den relativa arbetslösheten under fjolåret i genomsnitt till 12,4 procent av arbetskraften eller 6,9 procent av befolkningen.

I Arbetsförmedlingens statistik över arbetslösa ingår öppet arbetslösa samt sökande i program med aktivitetsstöd vid Arbetsförmedlingen. Under tredje kvartalet 2013 var totalt 94 421 ungdomar i åldern 18-24 år inskrivna arbetslösa (öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd) vid någon av landets arbetsförmedlingar. Det motsvarar 17,3 procent av arbetskraften eller 8,6 procent av befolkningen i åldersgruppen. I Jönköpings län uppgick antalet arbetslösa ungdomar i slutet av april till 3 409 personer, vilket motsvarar 14,9 procent av arbetskraften och 8,0 procent av befolkningen.

En annan viktigt dimension när man diskuterar arbetslöshet, och ungdomsarbetslöshet i synnerhet, är hur lång tid som spenderas i arbetslöshet. Ju längre tid som spenderas i arbetslöshet desto större är risken för olika inlåsningseffekter. Ungdomar tenderar i allmänhet att vara arbetslösa under kortare perioder än äldre. Statistik från SCB visar att ungdomar (15-24 år) i genomsnitt har två tredjedelar så lång arbetslöshetstid som vuxna. Under 2012 var den genomsnittliga arbetslöshetstiden 17 veckor för ungdomar (15-24 år) vilket kan jämföras med 52 veckor för vuxna (25-74 år). Ungdomars relativt kortare arbetslöshetsperioder förklaras med en stor rörlighet mellan olika arbeten och även mellan arbete och utbildning hos unga människor. Dessutom har unga människor en relativt stor geografisk rörlighet.

Page 31: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 31 av 42

Jobbchanser på länets arbetsmarknad

Situationen på arbetsmarknaden kan också beskrivas genom att analysera hur stor andel av de inskrivna arbetslösa som går till arbete vid en given tidpunkt, samt att undersöka hur många nya arbetslösa som skriver in sig på Arbetsförmedlingen. I figur 16 framgår det att andelen arbetslösa som går till arbete, jobbchansen, har ökat något samtidigt som andelen nyinskrivna arbetslösa har minskat under senare tid. Jämförs perioden augusti – oktober 2013 med samma period föregående år ligger inflödet av nyinskrivna arbetslösa ungefär 8 procent lägre medan utflödet till arbete är ungefär 6 procent högre.

Att andelen nyinskrivna minskar samtidigt som andelen som går till arbete tenderar att utvecklas positivt är ett tecken på att arbetsmarknaden förbättras. Utvecklingen av förbättrade jobbchanser22 och färre nya arbetslösa är ett tecken på en starkare efterfrågan på arbetskraft och indikerar att arbetslösheten kommer att fortsätta minska framöver.

Figur 16. Jobbchanser och nyinskrivna arbetslösa. Jönköpings län, jan. 2007 – okt. 2013.

Källa: Arbetsförmedlingen, SCB (RAMS), säsongrensad data, trendvärden. *) Andel av totalt antal inskrivna arbetslösa. **) Andel av den registrerade arbetskraften

22 Jobbchansen är beräknad utifrån antalet totalt inskrivna arbetslösa som går till arbete under en viss månad relaterat till totalt inskrivna arbetslösa föregående månad.

0,0%

0,1%

0,2%

0,3%

0,4%

0,5%

0,6%

0,7%

0,8%

0,9%

1,0%

0,0%

2,0%

4,0%

6,0%

8,0%

10,0%

12,0%

14,0%

16,0%

18,0%

Jobbchans* (vä) Andel nyinskrivna** (hö)

Page 32: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 32 av 42

Arbetslöshetsprognos

Gradvis förbättring av arbetsmarknaden 2014

I vårens prognos gjordes bedömningen, trots en ökad optimism bland länets arbetsgivare och förhoppningar om att den ekonomiska nedgången nått sin botten, att arbetslösheten skulle öka under 2013. Först under 2014 väntades konjunkturen tillräckligt starkt för att åstadkomma en reell minskning av antalet arbetslösa.

Under hösten har arbetsmarknaden emellertid utvecklats bättre än vad som bedömdes våren 2013. Ökningstakten av antalet inskrivna arbetslösa har avtagit mer än förväntat och den senaste tillgängliga statistiken visar att antalet inskrivna arbetslösa nu minskar i årstakt. Höstens prognos visar också på en stor optimism bland länets företag. Internationellt har läget stabiliserats och utsikterna för det för svensk ekonomi så viktiga euro-området är försiktigt positiva enligt de flesta bedömare.

Sammantaget innebär det förbättrade stämningsläget i ekonomin, tillsammans med det faktum att utvecklingen på arbetsmarknaden varit bättre än förväntat, att arbetslöshets-prognosen revideras ner jämfört med vårprognosen 2013.

Som månadsgenomsnitt för fjärde kvartalet 2013 bedöms antalet inskrivna arbetslösa landa på omkring 12 700 personer vilket motsvarar en minskning med ca 1,6 procent jämfört med fjärde kvartalet 2012. Under 2014 väntas efterfrågan på arbetskraft successivt öka i takt med konjunkturen förstärks. Till fjärde kvartalet 2014 bedöms antalet arbetslösa i länet vara på en nivå runt 12 300 personer.

Tabell 3. Antal inskrivna arbetslösa, prognos för 2013 och 2014, Jönköpings län.

Antal inskrivna arbetslösa

(16-64 år)

Förändring jämfört motsvarande kvartal

föregående år

2012 kv4 (utfall) 12 928 15,3%

2013 kv4 12 700 -1,6%

2014 kv4 12 300 -3,2%

Bedömningen avser antal inskrivna arbetslösa (öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd), 16-64 år.

Page 33: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 33 av 42

Arbetslöshetens struktur

I detta avsnitt analyseras arbetslöshetens struktur ur ett regionalt perspektiv. Arbetslösheten uttrycks som ett kvartalsgenomsnitt för tredje kvartalet 2013. Tabell 4 beskriver den relativa arbetslösheten i länets kommuner och riket efter ålder, kön, inrikes- och utrikesfödda samt utbildningsnivå.

Tabell 4. Arbetslöshetens struktur, kvartal 3 2013. Inskrivna arbetslösa som andel (%) av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp. Jönköpings län.

Utbildning

Totalt 16-64 år

Kvinnor

Män

18-24 år

55-64 år

InrikesFödda

UtrikesFödda

För-gymnasial

Gymnasial

Efter- Gymnasial

Aneby 7,6 6,7 8,4 18,3 5,4 6,2 23,3 11,8 7,0 6,4 Gnosjö 7,3 8,1 6,6 12,1 6,0 4,4 15,8 12,6 5,4 5,2 Mullsjö 6,4 7,2 5,6 15,1 4,4 5,4 16,1 8,3 6,9 4,2 Habo 4,2 4,2 4,1 12,5 2,8 3,5 14,7 6,1 4,6 2,6 Gislaved 8,7 9,8 7,7 16,4 6,3 5,8 20,2 15,7 6,9 5,9 Vaggeryd 7,1 7,1 7,1 16,8 5,1 4,8 18,9 13,0 6,1 4,9 Jönköping 6,8 6,5 7,2 12,9 4,9 4,9 17,9 15,2 6,9 4,2 Nässjö 9,2 9,1 9,3 19,7 6,9 6,4 28,5 19,7 7,6 6,3 Värnamo 7,4 7,7 7,1 16,5 4,8 4,9 17,6 13,9 6,9 4,3 Sävsjö 6,7 6,1 7,1 9,9 4,2 3,7 28,2 11,8 5,4 5,3 Vetlanda 6,5 6,4 6,6 14,0 4,9 4,7 21,2 12,1 5,4 5,3 Eksjö 6,9 6,5 7,2 16,5 4,6 5,2 23,0 15,2 6,1 4,8 Tranås 9,7 10,1 9,3 21,8 5,7 7,3 28,7 21,4 8,3 6,1

Jkpg:s län 7,3 7,3 7,3 14,9 5,2 5,2 19,9 14,7 6,7 4,7

Riket 8,5 8,2 8,7 17,3 6,3 6,1 20,7 19,2 8,1 5,5

Källa: Arbetsförmedlingen, SCB.

Räknat som kvartalsgenomsnitt uppgick antalet inskrivna arbetslösa i Jönköpings län till sammanlagt 12 574 personer under tredje kvartalet 2013, vilket är en ökning med 5,1 procent jämfört med samma period föregående år. I förhållande till riket visar länet som helhet en lägre relativ arbetslöshet för samtliga grupper. Särskilt markant är skillnaden i arbetslöshets-nivå bland personer med högst förgymnasial utbildning. Arbetslösheten varierar dock stort mellan länets kommuner, från låga 4,2 procent i Habo till 9,7 procent i Tranås. I ett flertal av länets kommuner är arbetslöshetnivåerna (16-64 år) högre än riksgenomsnittet.

Andelen arbetslösa varierar inte bara mellan länets kommuner utan också mellan olika grupper. Andelen arbetslösa är väsentligt högre bland utrikesfödda än bland personer födda i Sverige. Även bland de med högst förgymnasial utbildning är arbetslösheten hög. Ungdomar i åldern 18-24 år är en annan grupp med hög arbetslöshet i de flesta av länets kommuner. Vad gäller ungdomsarbetslöshet utmärker sig dock Sävsjö, Gnosjö och Jönköping som goda exempel med relativt låga nivåer på ungdomsarbetslösheten. Å andra sidan är Sävsjö tillsammans med Tranås och Nässjö de kommuner i länet som har den högsta arbetslöshet bland utrikes födda. I dessa tre kommuner ligger arbetslösheten bland utrikes födda på över 28 procent, vilket är långt över riksgenomsnittet. I Tranås och Nässjö är också andelen arbetslösa med förgymnasial utbildning klart högre än i övriga av länets kommuner.

Page 34: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 34 av 42

Arbetsmarknadspolitiska utmaningar

Låg utbildningsnivå långsiktigt hinder för tillväxt

Signifikativt för Jönköpings län är en förhållandevis låg utbildningsnivå. Andelen personer med låg utbildning är något lägre i länet än riket som helhet, samtidigt som andelen personer med högre utbildning markant lägre i Jönköpings län än i riket. I länet utgör förgymnasialt utbildade omkring 24 procent av befolkningen (16-74 år), motsvarande för riket är omkring 20 procent. Andelen personer med eftergymnasial utbildning uppgår till 28 procent i länet. För riket är motsvarande siffra 34 procent.

I ett alltmer kunskapsintensivt samhälle är tillgången på välutbildad arbetskraft avgörande för utveckling och tillväxt. I takt med att kompetenskraven på arbetsmarknaden ökar, så minskar antalet arbetstillfällen utan krav på gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Det är idag få tjänster som utannonseras utan krav på godkända betyg från gymnasiet. Detta återspeglas bland annat i att sysselsättningen hos gruppen med högst förgymnasial utbildning tenderar att minska trendmässigt.23

Kombinerat med en lägre förvärvsintensitet visar gruppen förgymnasialt utbildade en hög arbetslöshet. Under tredje kvartalet 2013 uppgick den relativa arbetslösheten hos gruppen förgymnasialt utbildade till 14,7 procent i Jönköpings län. Jämförelsevis var arbetslösheten under samma period 6,7 procent hos gruppen gymnasialt utbildade medan 4,7 procent av de med någon eftergymnasial utbildning var inskrivna arbetslösa på någon av länets arbetsförmedlingar.

Ungdomarna (18-24 år) utgör en viktig grupp bland dem med kort utbildning. Varje år går ett stort antal ungdomar ut skolan utan godkända betyg från grundskolan eller gymnasiet. Detta innebär att det sker ett ständigt tillskott av ungdomar med bristfällig utbildning till arbetskraften. Ungdomar som inte avslutat gymnasiet, eller saknar fullständiga grundskolebetyg, löper stor risk att aldrig komma in på arbetsmarknaden. Såväl arbetskraftsdeltagande som sysselsättningsgrad är låg hos ungdomar som inte avslutat gymnasiet med fullständiga betyg.

Samtidigt är arbetslösheten hög hos denna grupp ungdomar. I slutet på oktober 2013 uppgick den relativa arbetslösheten hos ungdomar med högst förgymnasial utbildning till 21,9 procent. Hos ungdomar med gymnasial utbildning var arbetslösheten under samma period 15,0 procent medan arbetslösheten bland ungdomar med någon eftergymnasial utbildning låg på 9,0 procent.

En annan problematik rör det faktum att gruppen med högst förgymnasial utbildning är överrepresenterad bland de med längre arbetslöshetstider. Bland dem med arbetslöshetstider på 24 månader eller mer utgör förgymnasialt utbildade drygt en tredjedel vilket skall sättas i förhållande till att gruppen svarar för ca en fjärdedel av samtliga inskrivna arbetslösa. 23 För mer information se Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012, Prognos för arbetsmarknaden 2012-2014. Arbetsförmedlingen, 2012.

Page 35: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 35 av 42

Antalet arbetslösa med långa perioder av arbetslöshet ökar

Som diskuterats tidigare har en stor del av de inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen har långa tider av arbetslöshet bakom sig. Antalet personer med långa arbetslöshetstider tenderar också att öka. Detta är ett tecken på att den strukturella arbetslösheten är hög både i riket och i länet. Figur 17 visar den sammanlagda arbetslöshetstiden under den senaste tioårsperioden för antalet inskrivna arbetslösa i Jönköpings län enligt grupperingen mindre än 12 månader, 12-24 månader, 24-36 månader och 36 månader eller mer. En fördel med denna metodik är att man fångar arbetslösa som varvar kortare tider i sysselsättning med återkommande perioder av arbetslöshet.

Sedan 2008-2009 har antalet arbetslösa ökat i samtliga grupper. Antalet arbetslösa med en sammanlagd tid i arbetslöshet på 36 månader eller mer under de senaste 10 åren visar emellertid den långsiktigt tydligaste trenden att öka. Sedan våren 2006 har antalet personer med en sammanlagd tid i arbetslöshet på 36 månader i det närmaste fördubblats, från 1 878 personer våren 2006 till 3 558 personer hösten 2013.

Figur 17. Inskrivna arbetslösa fördelade på sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren. Jönköpings län. Våren 2006 – hösten 2013

Källa: Arbetsförmedlingen

Relativt har dock andelen personer som har en sammanlagd tid i arbetslöshet på 36 månader eller mer minskat – från 28,6 procent till 25,6 procent. Denna minskning förklaras av ett större inflöde av nya arbetslösa. I figuren ovan illustreras detta av personer som har en sammanlagd arbetslöshetstid på mindre än 12 månader (korttidsarbetslösa). Antalet korttidsarbetslösa visar en tydligare samvariation med konjunkturen än antalet arbetslösa med längre arbetslöshetstider.

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13H

<12 månader 12-24 månader 24-36 månader >36 månader

Page 36: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 36 av 42

Det sker naturligtvis ett konstant flöde från grupper med kortare arbetslöshetstider till grupper med längre tider. Emellertid är det dock generellt personer med de kortare arbetslöshetstiderna som har lättast att hitta ett arbete, oavsett konjunkturläge. Längre tider utan arbete försvårar möjligheterna att hitta ett varaktigt arbete genom att personerna missar kompetensutveckling, förlorar viktiga nätverk och därmed försämrar sin attraktionskraft på arbetsmarknaden. Många av personerna med längre arbetslöshetstider återfinns numera i jobb- och utvecklingsgarantin, och då även i dess sysselsättningsfas.

Den långsiktiga trenden indikerar en utveckling på arbetsmarknaden som är ganska bekymmersam. Många arbetssökande kommer i genomsnitt ut i arbete senast inom två år, men en stor grupp har långa sammanhängande tider i arbetslöshet eller en räcka av återkommande arbetslöshetstider under de senaste tio åren. Detta visar tydligt att det finns en polarisering bland de arbetssökande. Samtidigt som arbetsmarknadsläget förbättras för många grupper av arbetslösa, så tenderar arbetslöshetstiden att förlängs för dem som står längst från arbetsmarknaden. Ju fler som personer som drabbas av långa eller återkommande perioder av arbetslöshet, desto fler personer riskerar att hamna i ett permanent utanförskap.

Det är därför angeläget att såväl förhindra att personer hamnar i långa arbetslöshetstider, som att öka möjligheterna för dem som redan har långa tider av arbetslöshet att komma ut i arbete. Personer med långa arbetslöshetstider är prioriterade från Arbetsförmedlingens sida – både vad gäller programinsatser och handläggarresurser. Arbetsmarknadspolitiska insatser erbjuds inom de båda garantiprogrammen, exempelvis genom arbetsmarknadsutbildningar och arbetspraktik. Syftet med dessa insatser är dels att höja den arbetssökandes kompetens men också att öka kontakterna med arbetslivet.

Page 37: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 37 av 42

Om prognosen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för prognosbedömningarna. Undersökningens urval är stratifierat för att så långt som möjligt likna näringslivets struktur i länet vad gäller branscher och arbetsplatserna storlek. I Jönköpings län ingick 607 arbetsställen inom det privata näringslivet och svarsfrekvensen blev 74 procent i höstens undersökning. För offentlig verksamhet intervjuas representanter för olika verksamhetsområden i landets samtliga kommuner och landsting. Dessutom görs intervjuer med ett urval av statliga arbetsställen. Svarsfrekvensen för offentlig verksamhet blev 85 procent i höstens undersökning. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen stort, vilket ökar resultatens tillförlitlighet.

För dig som är intresserad av mer detaljer kring vår undersökning finns mer information på www.arbetsformedlingen.se/prognoser.

Källor i urval

Arbetsförmedlingens intervjuundersökning (kvantitativt och kvalitativt material)

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik (nyanmälda platser, varsel, inskrivna arbetssökande)

Arbetsförmedlingens rapporter och prognoser

Branschorganisationer

Konjunkturinstitutet

Statistiska Centralbyrån/SCB (rapporter, statistik över utbildning, sysselsättning, industriproduktion, befolkning, vakanser m.m.)

Sveriges Kommuner och Landsting

Detta är ett urval av de viktigaste underlagen i analysen som ligger till grund för slutsatserna i prognosen.

Page 38: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 38 av 42

Tabell- och diagrambilaga

Figur A1. Näringsgrensstruktur i länets kommuner.

Jord-

och

skogbruk

Industri ByggverksamhetPrivata

tjänster

Offentlig

verksamhet

Aneby 6% 28% 8% 27% 32%

Gnosjö 1% 49% 5% 26% 19%

Mullsjö 2% 31% 5% 30% 32%

Habo 2% 22% 7% 36% 32%

Gislaved 2% 44% 5% 27% 22%

Vaggeryd 3% 35% 6% 30% 26%

Jönköping 1% 16% 6% 42% 35%

Nässjö 2% 21% 8% 35% 34%

Värnamo 2% 31% 5% 33% 29%

Sävsjö 4% 31% 8% 26% 31%

Vetlanda 4% 34% 6% 27% 28%

Eksjö 3% 19% 5% 25% 47%

Tranås 2% 29% 6% 34% 28%

Jönköpings län 2% 25% 6% 35% 32%

Riket 2% 15% 7% 44% 33%

Källa: SCB (RAMS)

Page 39: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 39 av 42

Figur A2. Förändring av antal nyanmälda platser (exkl. sommarvikariat) 2012-2013. Jönköpings län.

Källa: Arbetsförmedlingen

Figur A3. Sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande. Riket, 1987 – 2013.

Källa: SCB (AKU), säsongrensade data, trendvärden.

18%

15%

5%

-11%

-16%-17% -18%

-25%

-20%

-15%

-10%

-5%

0%

5%

10%

15%

20%

Bygg- ochanläggning

Vård ochomsorg

Privatatjänster

Utbildning Jord och skog Offentligförvaltning

Industri

60%

65%

70%

75%

80%

85%

90%

Sysselsättningsgrad riket Arbetskraftsdeltagande riket

Page 40: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 40 av 42

Figur A4. Utveckling av antal inskrivna arbetslösa efter tid i arbetslöshet. Jönköpings län, 2006 – 2013.

Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden

Figur A5. Inskrivna arbetslösa fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, högst förgymnasialt utbildade. Jönköpings län. Våren 2006 – hösten 2013

Källa: Arbetsförmedlingen.

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

Öppet arbetslösa och sökanden i program med aktivitetsstöd

Utan arbete i mer än 6 månader

Utan arbete i mer än 12 månader

Utan arbete i mer än 24 månader

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13H

12-24 månader 24-36 månader >36 månader

Page 41: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 41 av 42

Figur A6. nskrivna arbetslösa fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, personer med funktionsnedsättning. Jönköpings län. Våren 2006 – hösten 2013

Källa: Arbetsförmedlingen.

Figur A7. Inskrivna arbetslösa fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, äldre 55-64 år. Jönköpings län. Våren 2006 – hösten 2013

Källa: Arbetsförmedlingen.

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13H

12-24 månader 24-36 månader >36 månader

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H

12-24 månader 24-36 månader >36 månader

Page 42: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jönköpings län

Sida: 42 av 42

Figur A8. Inskrivna arbetslösa fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste tio åren, utomeuropeiskt födda. Jönköpings län. Våren 2006 – hösten 2013

Källa: Arbetsförmedlingen.

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H

12-24 månader 24-36 månader >36 månader

Page 43: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat
Page 44: JÖNKÖPINGS LÄN - arbetsformedlingen.se · Brist- och överskott på ... Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo ... företagen anger att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat

11 3 9 9 St o ck h o lm Tel e f on 0 7 71-6 0 0 0 0 0

w w w. ar b e t s f or m e dl ingen. s e

a

Fakta om prognosen

Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats arbetsformedlingen.se/prognoser hittar du arbetsmarknadsutsikter för samtliga län och för landet som helhet. De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras med källhänvisning.Ansvarig utredare för denna prognos är Andreas Mångs, telefon 010-488 31 94.

Vill du få mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke, rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen. Den uppdateras två gånger per år. Se arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. I den beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken. Dessa yrken täcker tillsammans cirka 80 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjligheterna de närmaste fem och tio åren.

I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde.

Nästa arbetsmarknadsprognos presenterar vi i juni 2014.

Om

slag

sbild

: Joh

ner B

ildby