16
barn Torsdag 1 oktober 2015 b Barnen på Öxnehaga- skolan kommer från många olika länder. Det är lättare att hjälpa om man förstår SIDAN 2 för barn! Extra tidning om flyktingkrisen

JP Barn: Läs och lär om flyktingkrisen

Embed Size (px)

DESCRIPTION

 

Citation preview

2

3

4

5

6barn

Torsdag 1 oktober 2015barn

Barnen på Öxnehaga-skolan kommer från många olika länder.

Det är lättare att hjälpa om man förstårSIDAN 2

för barn!Extra tidning om flyktingkrisen

2

3

4

5

6

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015Del 32 | JP barn

Krönika

Lydia Smedenman Gästredaktör

Små smulor hjälper också väldigt mycketAlla kan hjälpa någon. Och kakor kan också göra skill-nad i den nöd som finns i världen.Det vet Emma Bjerklin, Lily Lau-rén, Vera Thor och Leona Kari-mani, som alla går i tvåan på Hi-singstorpsskolan.

– Vi har pratat om flyktingar i skolan, berättar Leona.

– Då tänkte jag att vi skulle kunna göra något. Vi skulle kunna sälja sa-ker, säger Lily.

Sagt och gjort. Flickorna bestämde sig för att baka kakor.

Det blev choklad-bollar, banankakor och syltkakor, som allihop var till salu. Fem kronor styck kostade de.

– Min granne Le-na köpte först fyra kakor. Hon gav oss hundra kronor, det var ju alldeles för mycket. Men hon ville inte ha tillbaka någon växel! berättar Lily.

SAMMANLAGT fick flickorna ihop 1 871 kronor, på bara fyra dagar.

– Mina föräldrar hjälpte oss att skicka pengarna till Röda Korset, berättar Vera.

Snart kom det ett slags tack-kort.

– Det var roligt. Det kändes bra att hjälpa till, resonerar Lily.

– Kanske kommer vi på något mer vi kan göra, fortsätter Emma.

NÄR TIDNINGEN hälsar på i två-ornas storsamling, är det ingen hejd på engagemanget.

– Jag har skänkt hundra kronor. Min familj har hållit på med det

i säkert 25 år, be-rättar en pojke.

– Och jag har gett bort mina gosedjur, säger en annan.

Eleverna tittar regelbundet på tv-programmet Lilla Aktuellt.

Det ingår i lä-roplanen att tala om mänskliga rättigheter, hur det är att flytta mellan länder, samt demokrati.

– Det är vik-tigt att barnen inser att alla kan göra något för någon, säger Jenny Wetterö, SO-lärare.

Katarina Stolt036 - 290 69 81

[email protected]

Vardagshjältar. Vera Thor, Lily Laurén, Emma Bjerklin och Leona Karimani sålde kakor, och fick på bara fyra dagar ihop 1 871 kronor. Pengar som de skänkte till Röda Korset. Det finns ett stort engagemang bland tvåorna på Hisingstorpsskolan. Foto: ROBERT ERIKSSON

Så här kan du hjälpaHjälp till attBjud hemLåt den somSätt digFråga om

Hälsa påFråga om

Presentera

HEJ. Jag heter Lydia. Jag är tio år och den senaste tiden har jag tänkt mycket på en speciell sak. Vad som händer i världen just nu och varför så många dör när de flyr över havet.

Det var hemskt att se treårige Alan som dog och sköljdes upp på Medel-havets strand. Och jag tycker det är hemskt att se hur dåligt de som flyr från kriget i Syrien har det.

JAG VILL HJÄLPA. Men hur?Kriget i Syrien är ju så svårt att

förstå! Om man förstår blir det lätt-are att hjälpa.

Därför har jag gjort en tidning, JP Barn. Om flyktingkrisen och kriget i Syrien. Som barn kan läsa och förstå.

I DEN FÅR VI träffa Wael, som flydde alldeles ensam till Sverige från kriget i Syrien. Och läsa om hur det var när Hatoon smugglades till Sverige med sin lille son Elia.

VI FÖRSÖKER också förstå varför så många måste dö, när de flyr över havet.

Det har jag pratat med skolminis-ter Gustav Fridolin om.

HUR KRIGET i Syrien startade och varifrån de som kommer hit flyr, kan man också läsa om.

Och så har vi träffat barn som hjäl-per andra barn. Och som har klass-kompisar som flytt från kriget.

DET HAR VARIT roligt att vara redak-tör för JP Barn. Och väldigt lärorikt.

Men också lite sorgligt.För när man lär sig mer om flyk-

tingkrisen, förstår man bättre varför alla måste göra allt de kan för att hjälpa - nu!

HOPPAS DU som läser också lär dig lite mer om hur det är att vara flyk-ting.

Och att min tidning kan ge dig nya tankar om hur just du kan hjälpa.

Nu ska du få veta!

Några som samlar in pengar

Några som förmedlar direktkontakt

Min granne Lena köpte först fyra

kakor. Hon gav oss hundra kronor, det var ju alldeles för mycket. Men hon ville inte ha till-baka någon växel

LILY

flyktingar har hittills i år kommit till Jönköpings kommun. 133 av dem är barn. Tio av dem har fyllt 18, men inte 20 år. I Jön köpings kommun bor totalt 132 140 personer.351

JP barn

Kontakt:Redaktionschef och tf ansvarig utgivare: Ansvarig utgivare: Redaktör:Gästredaktör: Redigering:

Omslagsbild:

barn

2

3

4

5

6

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015Del 3 JP barn | 3

Min son undrade – hur ser ett vapen ut? HEJ. Vi känner inte varandra. Jag som skriver nu och du som läser det här. Men vi har mycket gemensamt ändå – fast jag är en mamma som är 35 år och arbetar på en tidning och du kanske fortfarande går i skolan.

Till exempel tror jag att du har tänkt på en särskild sak den senaste tiden, precis som jag.

Nämligen på krig och på flyktingar.På att folk dör. Till och med barn. Och

på vad som händer då.Och på om - OM det kan bli krig här? I

Sverige?Det har min ena son också undrat.

Min andra son har undrat hur vapnen i kriget ser ut och hur en tankbil ser ut. Hur den tankbil som sköt sönder hans nya dagisfrökens hus såg ut?

Sånt frågar de mig och inte vet jag. Men när de frågar, kanske just innan

de ska sova, så pratar vi en stund om det. Och så berättar den ena av dem om det där barnet som låg på en strand vid havet och var död, med huvudet nedåt, för den bilden har han sett på tv. Och så visar han hur det såg ut.

Sen börjar de prata om andra läskiga och sorgliga saker, som en björnattack de också har sett på tv eller om en flicka de vet som ramlade ned i en pool. Och som inte kunde simma.

Sen somnar de och så vaknar den ene och är rädd, för han har haft en mardröm.

Men värre än så blir det inte – för oss.

Mina barn och jag har ju inte behövt fly från nå-gonting - till ett land som Sverige. För vi råkade födas här. Vi hade tur.

Det är vad jag kan svara dem. Att vi har haft tur.

Jag hoppas att du som läser det här har någon att prata med du också, om du blir orolig på grund av allt du hör nu på nyheterna om flyktingkatastrofen som pågår.

Eller om du själv har flytt hit.Massor av människor har ju fått lämna

sina hem just nu, för att det inte går att bo kvar där på grund av krig - eller

fattigdom. En del kommer från Syrien. Där har det varit krig i fem år nu. Andra från andra länder ännu längre bort, som Afghanistan.

Min pappa kom också till Sverige när han var barn. Han kom från Finland. Och

det var längesedan. Men det var också för att det var fattigt där han föddes och för att det inte fanns så mycket mat där.

När han kom hit kunde han inte ett enda ord på svenska. Nu bor han på en camping på somrarna och tycker om att grilla fisk och plantera blommor.

Kanske har någon börjat i just din klass i höst eller i våras, som har flytt hit?

Någon som inte heller kan vårt språk än? Kanske har ni en kille eller tjej som pratat i klassen om att han eller hon har hört när ett gevär skjuter?

Har man inte varit med om det kan det vara svårt att föreställa sig hur läskigt det måste vara. På riktigt.

Ändå kan vi alla drömma om det så att vi vaknar av det. Och känna oss skräck-slagna. Jag med.

Då kan det vara bra att veta att det hjälper att prata om det, med varandra, med vuxna och med kompisar.

Och svaret på frågan ”kommer kriget komma hit nu?” är: Nej. Det gör det inte.

Men det kommer att komma fler män-niskor som behöver ett nytt hem. I Sve-rige. Och det ska vi ge den som vill. Och du kan hjälpa till att få alla att känna sig välkomna.

Hur? Det tror jag nog att du vet.

Krönika

Nina MarjavaaraJournalist. Tidigare resereporter på Aftonbladet. På JP sedan 2005,

blev kulturredaktör 2011. Bor i Norrahammar.

För vi råkade

födas här. Vi hade tur. Det är vad jag kan svara dem. Att vi har haft tur.

Böcker som kan hjälpa att förstå Bland alla nya barnböcker som kommer ut i höst handlar flera om flyktingkatastrofen. Här skriver vi om ett par av dem. Plus om några gamla.

I en bok skildras flykten över havet i en bräcklig pappersbåt. I en annan berättas om flykt genom en saga om en röd klän-ning som bär hemlandets dofter. |

Det var Medelhavets båtflyktingar som fick illustratören och barnboksförfattaren Viveka Sjögren att göra sin bok.

- Till slut måste man göra något, och det är ju också vad som hänt nu, det är så vack-ert att se, att det hänt något, säger hon och syftar på den senaste tidens vilja från så många - att hjälpa till.

Vivekas bok ”Om du skulle fråga Micha” handlar om pojken Micha som måste fly, men som hela tiden längtar hem. Viveka Sjögren tänker sig att den kan passa både dem som aldrig tvingats lämna sitt hem-land och dem som gjort det.

I HÖST KOMMER också boken ”På flykt” av Christina Wahldéns (skriven för att vara lättläst) om syrier som flyr till Libanon. Och bilderboken ”Sabelles röda klänning” av Daniela Stamatiadi och Marina Micha-elido-Kadi.

Alexandra Pascalidou, som översatt ”Sa-belles röda klänning” från grekiska, tyckte att det var en bok som hon själv saknade under uppväxten i Rinkeby i Stockholm.

Historien handlar om en flicka, Sabelle, vars familj flyr hals över huvud. Det enda hon får med sig är en röd klänning, en pre-sent från mormor som hon kanske aldrig mer kommer att träffa. Liksom Micha, i Viveka Sjögrens bok, pratar inte Sabelle om det hon lämnat och saknar. Men varje kväll söker barnen, i båda böckerna, tröst genom att lukta på ett stycke tyg från hemlandet.

I många fantasyböcker flyr också perso-nerna i berättelsen från krig och förstörelse. Och många andra, lite äldre, böcker hand-lar också om att fly. I till exempel Ulf Starks och Stina Wirséns ”Systern från havet” som kom i våras, handlar det om det finska krigs-barnet Sirkka som kommer till Sverige. (TT)

Erika Josefsson”Sabelles röda klänning” av Daniela Stamatiadi och Marina Michaelido-Kadi handlar om en familj som flyr hals över huvud. Klänningen är allt hon får med sig.

I bilderboken ”Om du skulle fråga Micha” flyr Micha kriget tillsammans med sin familj. ”Upp-levelserna som de här barnen bär med sig är något de aldrig kommer att bli kvitt”, säger Viveka Sjögren, som både skrivit och gjort bilderna.

Andra boktips

”Ankomsten” av Shaun TanAlma-pristagaren Shaun Tans grafiska ro-man handlar om en man som reser över havet för att skapa ett nytt liv åt sin lilla familj. Han möter sympatiska främlingar i en våldsam men också hoppfull värld. En bilderbok för unga vuxna.

”Barnen ifrån Frostmofjället” av Laura FitinghoffSvensk klassiker från 1907 om den fattiga syskonskaran som flyr från ett hårt arbete för rika bönder.

”Där Joliba gör en krök” av Maryse CondéTre systrar färdas med sin mor längs med floden. Fadern ska ut i kriget och resten av familjen till släktingar i norr. En berät-telse om flykt och saknad berät-tad genom en tioårig flicka som samtidigt upptäcker världen.

”Om det var krig i Norden” av Janne TellerEU har brutit ihop, demokrati är förbjudet och kriget är här. Mamman klarar inte en vinter till. Författaren Janne Teller Nordens skriver om Nordens folk som flyktingar i Egypten.

man handlar

för att skapa

sympatiska främlingar

2

3

4

5

6

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015Del 34 | JP barn

Hans flykt tog fyra månader. På vägen till Sverige betalade han olika smugglare runt 6 000 dollar för att komma vidare. Nu bor Wael Abd Alsalam på Rosenlund och går i skolan, men kvar i kriget i Syrien finns hans tre småsyskon, mamma och pappa. När ska de träffas igen?

Han är 17 år och har gympalek-tion när vi träffas. Klassen hop-par längdhopp. När Wael Abd Alsalam ser oss kommer han fram och tar i hand.

– Hej, hur mår du, säger han.Och ler.Wael har bara bott i Jönkö-

ping sedan i april men har re-dan lärt sig svenska så bra att han hellre pratar det än eng-elska, under intervjun. Han är en av alla dem som vi läser om

och ser på tv just nu. En som har flytt från Syrien på grund av inbördeskriget som rasar där sedan 2011.

FLYKTEN TILL Sverige började för Wael för ungefär tio måna-der sedan.

Då satt Wael och hans tre brö-der, som är 9, 13 och 16 år gamla, och hans mamma och pappa, i deras hus i Damaskus och dis-kuterade vem av dem som skul-le åka. Pappan, eller Wael?

Här i Jönköping fanns då re-dan Waels farbror.

– Det var ett svårt beslut för oss alla. Men vi behövde ta det. Det är många problem i krig. Vi kunde inte jobba, inte studera. Och när man är 18 år måste man gå till militären. Vi ville inte att jag skulle det. Det är väldigt dåligt i mitt land, säger Wael.

Så det blev Wael som fick bli... en flykting.

Men han är också hiphopare

och fotbollsspelare. Storebror och kusin.

Och en ganska glad kille, ver-kar det som.

HAN SKRATTAR ofta när vi ses, också när vi pratar om det svå-ra. Om hans resa hit och hans längtan efter familjen som är kvar. Han är ju här i trygghe-ten. Han har haft tur.

Till skillnad från många vi ser på tv och internet som just nu är på väg upp genom Euro-pa till fots, har Wael också haft pengar att ta sig fram med.

Han har betalat smugglare

och kunnat köpa flygbiljetter.Hur fick du tag i pengarna?

– Vi sålde vår bil, berättar Wael.

Han fick ändå gå långa sträckor han med, under sin flykt till Sverige. Resan tog fyra månader.

Två veckor satt han i fängelse på gränsen till Algeriet, men de släppte honom. Då flög han till Turkiet.

Som många andra har han också satt sig i en liten, liten gummibåt för att ta sig över Medelhavet.

– Jag väntade i två månader

på en båt till Italien men det gick inte. Så jag åkte gummibåt till Grekland med 40 personer i. Den var sex gånger fyra meter. Det tog en timme sedan kom vi till en ö som heter Kos.

Båtresan kostade honom 1 500 dollar.Hur kändes det att sitta i bå-ten?

– Det var mycket svårt. Det fanns barn. Vi reste på natten, klockan ett. Man måste åka på natten på grund av att det är olagligt. Nu dör många där.

Men alla i hans båt överlevde.

FRÅN GREKLAND tog sig Wael sedan till Skopje i Makedonien och till Belgrad. I fem timmar låg han och hans kusin i baga-get på en bil för att komma till Wien.

Wael visar bilder han har i sin mobil. På en gör han tum-men upp inifrån bagageluckan.Men... hur kändes det?

– Mycket dåligt.

En natt fick han sätta sig i en gummibåt med 40 andra flyktingar - och ge sig ut på Medelhavet. Det gick bra, alla i hans båt överlevde resan. I dag går Wael Abd Alsalam på Bäckadalsgymnasiet för att lära sig svenska. I klassen pratar de också arabiska, assyriska, somaliska, tigrinja (som man pratar i Eritrea) och dari (som man pratar i Afghanistan). Wael har redan lärt sig massor av svenska - själv - på Facebook, på turné i Sverige med sin hyresvärd Fredrik Boltes och hans band Partiet, och tack vare filmer på Youtube. Foto: ANNA HÅLLAMS

Jag åkte gummibåt till Grekland med 40 personer i. Den var sex gånger

fyra meter. Det tog en timme sedan kom vi till en ö som heter Kos.

Waels högsta önskan: Att få sin familj till Jönköping

2

3

4

5

6

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015Del 3 JP barn | 5

En natt fick han sätta sig i en gummibåt med 40 andra flyktingar - och ge sig ut på Medelhavet. Det gick bra, alla i hans båt överlevde resan. I dag går Wael Abd Alsalam på Bäckadalsgymnasiet för att lära sig svenska. I klassen pratar de också arabiska, assyriska, somaliska, tigrinja (som man pratar i Eritrea) och dari (som man pratar i Afghanistan). Wael har redan lärt sig massor av svenska - själv - på Facebook, på turné i Sverige med sin hyresvärd Fredrik Boltes och hans band Partiet, och tack vare filmer på Youtube. Foto: ANNA HÅLLAMS

Kunde du andas?– Ja, men jag kunde inte öpp-

na luckan. Det fanns många poliser utanför. Men du skrattar nu?

– Ja. Nu när vi pratar om det skrattar vi. Vi klarade det. Vi är framme.Var du rädd någon gång un-der din resa?

– Absolut. Jag hade mycket pengar på mig. Jag vet inte vad jag hade gjort om maffian försökt ta dem. Vi var mycket rädda och pratade mycket om hur vi skulle skydda dem.

UNDER INTERVJUN har vi tagit oss från skolan, hem till huset på Rosenlund där han bor. Wa-els faster har ställt fram nöt-ter och te på borden framför oss. Hon bär en nyfödd flicka på sin arm.

Plötsligt vänder hon på sin mobiltelefon så att vi ser displayen, där inne syns Waels mamma, uppkopplad

från huset där han bodde förut.

Hon vinkar till oss från Sy-rien.

I Damaskus föddes presi-dent Bashar al-Assad som är den som krigar mot sitt eget folk. Där bestämmer han fort-farande. Men i alla byar runt om staden bestämmer den fria armén, berättar Wael. Ibland skickar de bomber in mot staden.

Ibland saknas el, och vatten.– Min pappa är advokat men

han har inte jobbat på fyra år. Vi visste inte vad som skulle hända med oss, förklarar Wael.

Han berättar att många i Syrien är rädda för Islamiska Staten.

Sedan tre månader tillbaka väntar Wael nu på uppehålls-tillstånd för att få stanna i Sverige.Många svenskar vill hjälpa flyktingar – vad skulle du önska från oss?

– Att få mitt beslut om att stanna, säger Wael.Vad har du mer för dröm-mar?– Jag vill att samma sak ska hända för min familj.

Om familjen ska kunna flytta hit som anhöriga, mås-te Wael ha fått uppehållstill-stånd innan han har hunnit fylla 18 år.Saknar du dina bröder?

- Mycket, mycket...Vad tänker du om framti-den?

– Om jag hämtar hit min fa-milj finns inga problem.Och sen, har du någon dröm kvar?

– Sen vill jag bli advokat, som min pappa. Han hjälper andra, försvarar dem. Det vill jag också göra, säger Wael.

Nina Marjavaara036 - 30 40 73

[email protected]

Wael saknar sina bröder väldigt mycket. De är fortfarande kvar i Damaskus.

WAEL ABD ALSALAMS LÅT: ”Syriens sår”

Med sin låt vill Wael säga till Syriens alla folk att de ska sluta döda och leva tillsammans istället. Han skrev den för ett år sedan och har uppträtt med den tillsammans med ”Partiet”, Fredrik Boltes band.

se musikvideon Syriens sår på webbenhttps://www.youtube.com/watch?v=4H8KnZxsqMs&feature=youtu.be

Waels högsta önskan: Att få sin familj till Jönköping

2

3

4

5

6

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015Del 36 | JP barn

Några barn klottrade på en husvägg. Militären såg att de skrivit en grej som var kritisk mot Syriens president och grep dem, trots att de var barn.

Folket protesterade med en demonstration. Då anföll militären. Sedan var kriget i Syrien igång.

I Syrien är det just nu många olika som krigar mot varan-dra.

Men så var det inte från början.

Fram tills kriget startade för fyra år sedan var det fred i Syrien. Men många av dem som bodde där mådde inte bra. För fastän man har en president i Syrien, får de som bor där inte vara med och be-stämma.

GENOM ATT SÄGA till mili-tären och polisen att slå och kasta människor som inte tycker samma saker som han själv i fängelse, har presiden-ten skrämt många som bor där så att de inte vågar säga vad de tycker.

Om de som tycker olika har varit många har presidenten sagt till militären att skjuta på dem, till och med.

För fyra år sedan fick folket i Syrien nog.

Militären hade fängslat två pojkar som klottrat på en husvägg, för att de skrivit en sak som presidenten inte tyckte om.

De som bor i Syrien blev arga och gick ut på gatorna och demonstrerade.

Presidenten, som heter Bashar al-Assad, blev arg till-baka.

ÄVEN OM demonstranterna inte hade några vapen och inte kunde försvara sig, sade han åt militären att anfalla dem.

Men det hjälpte inte. Folket fortsatte att protestera. Och efter ett tag bestämde sig några av presidentens mili-tärer, som egentligen inte tyckte som han, för att ställa sig på folkets sida. Tillsam-mans bildade de Fria syriska armén.

Militärerna tog med sig si-na vapen och började skjuta med dem mot presidentens armé. Och så var kriget igång.

Efter ett tag delade folket upp sig i olika grupper, som tycker olika saker. Just nu håller de på att dela upp Sy-rien mellan sig, i fyra olika delar.

Fastän de bestämmer över var sin bit av Syrien fortsät-ter de olika grupperna att kri-ga mot varandra. Allihop vill ha makten över hela Syrien.

Det är för att det är så mycket krig överallt i landet som så många flyr från Sy-rien just nu.

Sammanlagt har tolv mil-joner syrier tvingats fly från sina hem. Det är tre miljoner fler än alla som bor i hela Sve-rige.

De som stannar kan bli dö-dade.

SAMMANLAGT har 230 000 människor dött i kriget i Syrien. Det är ungefär dubbelt så många som bor i hela Jönköpings kommun.

Många av dem som dött är barn.

Elisabeth Dä[email protected]

President Bashar al-Assad krigar mot islamisterna, kurderna och rebellerna i Syrien. Foto: VAHID SALEMI

Att bo i Syrien är farligt. Även om man inte är med och kri-gar. Bilden på den här bussen är tagen i Syriens huvudstad Damaskus. Bussen började brinna när folk krigade runtom-kring. Två människor dog. Foto: BASSEM TELLAWI

Folkets protester startade kriget Andra länder blandar sig iUngefär samtidigt som det syriska folket delade upp sig började länder utanför Syrien blanda sig i kriget. Inte genom att skicka sina militärer, utan genom att ge pengar och vapen till de grupper de vill ska vinna kriget.President al-Assad får pengar och vapen av Ryss-land, Iran och Libanon.Islamisterna får inte stöd av några länder utan får pengar och vapen från personer och organisata-tioner som vill att ett nytt land skapas. De som vill ha demokrati får pengar och vapen av de arabiska golfstaterna, USA och länderna i väst, där alla EU-länder ingår. Även Sverige.Eftersom alla grupper får stöd från olika håll är de som krigar i Syrien ganska jämnstarka. Så ingen kan vinna över den andra genom att kriga mest.

IS, eller Islamiska Staten, som gruppen egentligen heter, vill skapa ett eget land. Där måste alla tycka och tro som IS. De som är med i IS är islamister. De tror på ett sätt som bara några få tror. IS-soldaterna är personer från länder i hela världen – även vissa från Sverige. Svenska politiker vill att det ska bli brottsligt att kriga för IS. Foto: UNCREDITED/TT

Folket delade upp sigNär kriget pågått ett tag delade folket upp sig i flera grupper som tyckte olika saker, men som alla hade en sak gemensam: de var emot president Bashar al-Assad.

Några av grupperna är en speciell sorts muslimer som kallas islamister. De tror på ett speciellt sätt, som bara några få tror, och de tycker inte att någon ska få tro eller tycka på något annat sätt än de själva. IS, är den hårdaste islamistiska gruppen. IS-krigarna har skrämt många genom att vara väldigt våldsamma.

Andra grupper vill störta president al-Assad och införa riktig demokrati i Syrien, så att alla får rösta på vem de vill som president och så att ingen ska kunna kastas i fängelse för sina åsikters skull.

är ett folk som hade ett eget land förut. Det hette Kurdistan. Nu är det uppdelat mellan flera olika länder. Det betyder att kurderna inte har något eget land längre. Det kallas för att vara statslös. I Syrien slåss kurderna för att ta tillbaka den del av Kurdistan som ligger där.

Visste du att... det har gått nästan två år sedan Sveriges regering bestämde att alla flyktingar som kommer hit från Syrien ska få permanent uppehålls-tillstånd? Det betyder att de får stanna här för alltid, om de vill. Sverige är det första landet i Europa som låter alla flyktingar från Syrien stanna.

Ett land med fyra delarSom det är just nu är Syrien uppdelat i fyra delar.I den första av dem är det president al-Assad och de som tycker som han som bestämmer.I den andra är det kurderna som bestämmer.I den tredje är det flera rebellgrupper som bestämmer.I den fjärde delen av Syrien är det IS - Islamiska Staten - som bestämmer. IS-krigarna har tagit makten genom att vara väldigt våldsamma mot dem som inte tror som de själva och håller just nu på att bilda ett eget land i Syrien - ett kalifat. Där ska ingen få tycka eller tro på något annat sätt än IS.

2

3

4

5

6

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015Del 3 JP barn | 7

”Kriget kommer inte till Sverige”Ibland kan man bli rädd. Tänk om kriget kommer hit!

– Men nej, man behöver inte vara rädd för att kriget ska kom-ma till Sverige, säger Isak Svensson som forskar om fred.Fast han egentligen fors-kar om fred, vet Isak Svensson väldigt mycket om krig. Och en sak kan han säga säkert.

– Risken för att kri-get ska komma hit till Sverige är pytteliten, så man behöver inte vara rädd för kriget. Men man ska känna medkänsla med dem som lider av krig.

ATT ISAK ÄR SÅ säker på att det kommer att fort-sätta vara fred i Sverige beror på att de krig som finns helt och hållet hand-lar om de länder där kriget är.

– Det är några få länder som har det jättesvårt

just nu, som ligger nära Europa. Syrien, Irak och Ukraina. Men krigen där kommer inte att sprida sig till Sverige, säger Isak.

ATT DET blir krig kan bero på mycket. Men Isak tyck-er det verkar som om två saker särskilt lätt leder till krig.

– Att de som är presiden-ter har skaffat sig mer och mer makt och bara vill tjä-na en massa pengar. Och att olika grupper, som va-

rit osams länge, aldrig blir sams utan bara fortsätter bråka.

Krig kan också starta för att några som bor i landet är jättefattiga, medan någ-ra är jätterika.

– Oftast börjar själva kri-get med att några känner sig otrygga och skaffar va-pen, för att skydda sig. Då blir andra rädda för dem som har vapen och så kö-per de också vapen, för att skydda sig. När många i ett land har vapen är det lättare att människor bör-jar kriga mot varandra, än om ingen har vapen, säger Isak.

ETT BRA SÄTT att få slut på ett krig, är att få dem som bråkar att sätta sig ned och prata med varan-dra - förhandla. Så att de kan komma överens.

Blir man överens behö-ver man inte kriga, för då har man bestämt tillsam-mans, hur det ska vara.

Elisabeth Dä[email protected]

– Man behöver inte vara rädd för att kriget ska komma till Sverige, säger fredsforskaren Isak Svens-son. Foto: JOHAN LINDBLOM

Hatoon sålde allt och flydde med sitt barnJÖNKÖPING Nu är hon i trygghet med sin lilla son. Men resan till Sverige från Syrien var svår. Och farlig!Hatoon är 33 år. För ett år sedan lämnade hon Syrien tillsammans med sin son Elia, som är tre år. Hemma ven bomberna över hen-nes huvud. När som helst kunde hon och Elia skadas av splitter.

Det fanns knappt någon mat.

– Vi sålde allt – huset, al-la möbler, smycken, vi till och med lånade pengar för att kunna fly, berättar Hatoon.

Pengarna räckte inte till

hela familjen. Därför är Elias pappa kvar i Syrien, hos sina föräldrar. Hatoon betalade mycket pengar till smugglare när hon flydde, från land till land. Flera gånger på vägen blev hon lurad.

MEST ÅKTE hon tåg och båt.

En gång ville smugglar-na att hon skulle åka med en likadan liten båt som treårige Alan ramlade från och drunknade.

– Men jag vägrade. Jag kunde inte riskera att se Elia dö framför mina ögon, hellre skulle jag svälta ihjäl, säger Hatoon.

Efter ett tag fick de plats

på en större båt, som tog dem till Europa och till sist till Jönköping. Här bodde de först på ett asylboende och nu i en liten lägenhet.

Hatoon är tacksam för att få vara här.

– Men situationen är svår. Elia mår så dåligt, han är inte alls sig själv. Han frågar efter sin pap-pa varje dag och har inga barn att leka med. Jag är den enda han har och även om jag försöker dölja att jag är stressad och oroad påverkar det honom, säger Hatoon.

Stina Jonsson036-2906946

[email protected]

Hatoon hade ett chefsjobb på en bank i en av Syriens största städer. Hon fick sälja allt för att kunna fly från kriget med sin treårige son Elia. Nu väntar de på att få starta ett nytt liv i Sverige. ”Jag vet att vi måste ha tålamod, men det är så svårt”, säger Hatoon. Foto: PÄR GRÄNNÖ

Human Bridge har sedan början av 2013 genomfört sändningar med förnödenheter till flyktingar i Syrien och Irak. Just nu gör vi också sändningar med sjukvårdsmateriel, kläder, skor, mat, hygienartiklar, filtar, sovsäckar och liggunderlag till Ungern, Grekland och Serbien.

Vill du vara med och stödja våra insatser?Swish: 123 900 41 85 Plusgiro: 900418-5 • Bankgiro: 900-4185Märk din gåva med ”Flykting”.

Tack för ditt bidrag!

FLYKTINGARNA BEHÖVER VÅRT STÖD

En sändning motsvarar en fullastad trailer

2

3

4

5

6

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015Del 38 | JP barn

Turkiet

Medelhavet

Eritrea

Afghanistan

Grekland

Somalia

Irak

Syrien

Sverige

Jönköping

urkiet

Syrien

EritreaEritreaEritrea

Huvudstad:Damaskus

Huvudstad: Stockholm

Huvudstad:Asmara

Huvudstad: Mogadishu

Huvudstad: Bagdad Huvudstad: Kabul

Folkmängd: 36 miljoner

Folkmängd: 31,1 miljoner

Folkmängd: 22,5 miljoner

Folkmängd: 6,3 miljoner

Folkmängd: 10,4 miljoner

Folkmängd: 9,3 miljoner

Syrien

Eritrea

Irak

Sverige

En helt vanlig dag i Syriens huvud-stad Damskus.

Krig och förtryck i länder gör att tusentals människor riskerar sina liv varje dag i desperata försök att komma till Europa.

2

3

4

5

6

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015Del 3 JP barn | 9

Medan man väntar på att få asyl kan man få bo i ett asyl-boende. På Hammargården, som är till för barn på flykt, bor man i ett sådant här rum. Foto: ELIN ELDERUD

Så här kan flyktingarnas första boende i Sverige se ut

Detta händer när man söker asyl

Den som flyr till Sverige måste söka asyl - skydd - för att få stanna. Så här går det till:

Så fort man flytt och kommer till Sverige måste man ansöka om asyl. Man träffar någon som job-bar på Migrationsverket, som bestämmer om man får stanna. Först får man tala om vem man är och varför man flytt. Och så blir man fotograferad och

får lämna fingeravtryck. Under tiden får man ett tillfälligt hem som kallas ankomstboende.

Den som söker asyl får flytta till ett asylboen-de. Där bor man några månader, tillsammans med andra, som på ett vandrarhem ungefär. Om man inte känner någon man kan bo hos, får man

stanna där tills man får veta om man får stanna i Sverige. Medan man väntar får man inte åka utomlands.Barn som kommer hit ensamma får bo på ett HVB-hem, som betyder hem för vård och boende. Där finns det per-sonal som tar hand om barnen dygnet runt. De får även en god man, som är en person som ska se till att de har det bra, när deras föräldrar inte kan göra det.Barn som är yngre än 15 år brukar få bo hemma hos en vanlig familj.Barn som väntar på asyl får gå i skolan. Den som inte har några pengar, får pengar av Migrationsverket, till mat och kläder, medan de väntar.

Migrationsverket bestämmer om man får stan-na. De som får stanna får permanent uppehålls-tillstånd – PUT. Det betyder att de får stanna här

för alltid, om de vill.En del får inget PUT. De måste lämna Sverige. Men de som tycker att Migrationsverket bestämt fel, kan be en domstol ta sig en extra titt på asylansökan – det kallas att överklaga.En del som överklagar får uppehållstillstånd. De som inte får det måste åka härifrån.

När man fått PUT kan man flytta till en svensk kommun och få hjälp att hitta bostad och lära sig svenska.

Barn som flytt utan sina föräldrar kan få bo kvar på HVB-hem och få hjälp av sin gode man. Men de kan också få flytta hem till en svensk familj där de får bo tills de fyllt 18 år.

Elisabeth Dä[email protected]

1.

2.

3.

4.

I ett asylboende samsas man ofta om matrum och kök. Vardagsrummet är också gemensamt, för det mesta.

Turkiet

Medelhavet

Eritrea

Afghanistan

Grekland

Somalia

Irak

Syrien

Sverige

Jönköping

Huvudstad:Damaskus

Huvudstad: Stockholm

Huvudstad:Asmara

Huvudstad: Mogadishu

Huvudstad: Bagdad Huvudstad: Kabul

Folkmängd: 36 miljoner

Folkmängd: 31,1 miljoner

Folkmängd: 22,5 miljoner

Folkmängd: 6,3 miljoner

Folkmängd: 10,4 miljoner

Folkmängd: 9,3 miljoner

Afghanistan

Somalia

Just nu befinner sig 60 miljo-ner människor på flykt i världen. Mer än 51 miljoner av dem flyr från krig i Mellanöstern och norra Afrika. 30 miljoner av dem är barn.

Inte sedan andra världskriget har så många tvingats lämna sina hemländer på grund av krig och förtryck.

Att så många flyr just nu beror till stor del på att kriget i Syrien är så hemskt att leva i. I slutet av förra året hade 2,5 miljoner syrier flytt utomlands. 6,5 miljoner hade lämnat sin hemstad och

flyttat till en annan del av lan-det, där det är lugnare. Det är lika många människor, som bor i hela Sverige.

Mer än hälften av världens flyktingar – fler än 25 miljoner människor – kommer från Syrien, Afghanistan och Somalia. Men till Sverige kommer också många från Eritrea och Irak.

En stor del av dem som flytt har varit på flykt i flera år. Bara några av dem lyckas ta sig till Sverige. De länder som flest flyktingar åker till är Pakistan, Iran och Libanon.

Just nu befinner sig 60 miljo-ner människor på flykt i världen. ner människor på flykt i världen. ner människor på flykt i världen.

60 miljoner människor på flykt

Grafik: Thomas Göransson

2

3

4

5

6

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015Del 310 | JP barn

Olivia, Albin, Simon och Megd tycker att det är bra att nästan alla i klassen kommer från olika länder.

På Öxnehagaskolan är alla lika olikaI sexornas klassrum på Öxnehagaskolan sitter barn från hela världen och pluggar. Ingen är den andra lik.

Men det är inget man tänker på. För här är alla lika olika.Megd och Mere har flytt från kri-get i Syrien. Olivia är adopterad från Kina. Matilda och Tanya har föräldrar från Irak. Och Simon kommer från Habo.

I klassen finns både kristna och muslimer. På flera håll i världen krigar de mot varandra. Men i sexornas klassrum håller de sams.

– Här respekterar alla var-andra, förklarar Maria, som är assyrier och har föräldrar som kommer från Syrien.

– Ja, när vi bråkar är det vanli-

ga bråk, som inte har något med religion att göra, säger Lucas, som också är assyrier.

På en del skolor pratar man inte så mycket om vad som just nu händer i världen och om kri-get i Syrien.

MEN PÅ Öxnehagaskolan är kri-get ständigt närvarande, här och nu.

Några i klassen har släktingar där.

– Man är orolig för dem. Så fort det händer något i Syrien

försöker man kontakta dem för att kolla att de är okej. En gång när min pappa ringde till Syrien exploderade en bilbomb utanför huset hos den han pratade med, säger Megd vars familj är från Syrien.

Även Simon, Olivia och Ham-pus, som är uppvuxna i Sverige och har svenska föräldrar, påver-kas av kriget.

– Man tänker inte på det på samma sätt som de som har släk-tingar där, men man tycker synd om dem som flyr, säger Hampus.

När vi bråkar är det vanliga bråk, som inte har något med

religion att göra.LUCAS FRÅN SYRIEN

2

3

4

5

6

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015Del 3

Olivia, Albin, Simon och Megd tycker att det är bra att nästan alla i klassen kommer från olika länder. Maria, Tanya och Matilda är födda i Sverige, men har föräldrar från Syrien och Irak. De oroas av kriget, men är samtidigt som tjejer i sexan brukar vara – fnissiga!

I flera länder krigar kristna och muslimer mot varandra. Men på skolgården utan-för Öxnehagaskolan behandlar de varandra med respekt.

På Öxnehagaskolan är alla lika olika

Säg det på arabiska!

MERE KOM till Sverige från Sy-rien med sin familj för bara två år sedan.

– Först åkte vi till en annan stad i Syrien. Sedan tog vi oss till Tur-kiet och sedan hit. Innan jag kom hit mådde jag inte så bra. Men nu mår jag bättre, berättar hon.

I SEXAN PÅ Öxnehagaskolan ser alla olika ut och kommer från skilda kulturer.

Simon tycker att det är bra med klasskompisar från andra delar av världen.

– Man får höra många andra språk och lära sig ord på arabis-ka. Och ibland, om man undrar något, kan man fråga någon i klassen som vet. Man kan lära sig av varandra, säger han.

MEN DE flesta i klassen tänker inte ens på att de har kompisar från så många olika ställen.

– Jag visste inte ens om att ni är utländska, säger Hampus lite chockat till några av dem som just berättat att de är födda i an-dra länder.

– Det spelar ingen roll var man kommer ifrån. Det kan synas ut-anpå, men det är ingen skillnad på hur man tänker, säger Maria.Men är det verkligen så, att alla alltid känner sig lika, i en grupp med så många som är olika?

– Nej, inte alltid, erkänner Megd.

– I Syrien klär man sig i vita kläder när det är begrav-ning och när man har sorg. Så för dem som kommer därifrån känns det ganska konstigt med svenska luciatåg.

Foto:Robert Eriksson

[email protected]

I sexan på Öxnehagaskolan är alla lika olika. Kul och lärorikt, tycker hela klassen.

JP barn | 11

Hej: MarhabaEtt: Wahed Två: IthnainTre: ThalataFyra: ArbaaFem: ChemsaSex: Sitta’Djur: HajwanHäst: HisaanHund: KelbKatt: KittFågel: OsfoorFisk: SamakGris: ChenzirKo: BakaraFår: CharoofGet: MaaezKyckling: DajaajÄta: AkalaMat: TaamPotatis: BatatisKött: LahimaSoppa: Hasaa’Ägg: BejdaRis: ArzSpaghetti: SbaghettiSallad: SaltatSmör: ZobdaOlja: ZejtMajs: DhurraDricka: Sheriba Vatten: Maa’Läsk: SharaabKaffe: KahwaTe: ShaiToalett: MirhaadDusch: DooshSmink: TajmiilKiss: BowlBajs: GhaaitJag: AnaDu: Anta (maskulin) Anti (Feminin)Flicka: BintPojke: WaladMan: RajolKvinna: ImraaBarn: TiflVuxen: BaalighFamilj: AailaSyskon: IchwaBror: AachSyster: OchtKusin: Ibn amMamma: OumPappa: AbbFarmor: JiddaMormor: JiddaFarfar: JiddMorfar: Jidd

Text: ElisabethDäljemar

[email protected]

Översättning: Maati Chadly

Osfoor Samak Chenzir

Charoof

2

3

4

5

6

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015Del 312 | JP barn

Lydia Smedenman och hennes klasskompisar kollade på nyheterna. Då fick de se en bild där treårige Alan låg död på stranden.

Varför måste de som flyr dö på havet? undrade Lydia.

Nu har hon hjälpt JP att göra en tidning för barn, om flyktingkrisen.

Lydia har precis börjat fyran på Tabergsskolan och när sko-lan är slut åker hon och spelar fiol eller rider. En gång i veckan dansar hon streetdance. Och så är hon med i scouterna och spelar piano också.

LYDIA FUNDERAR ganska myck-et på vad som händer i världen just nu. Och varför så många måste fly från sina hemländer.

Hon har ingen egen kompis som har flytt till Sverige från något annat land.

– Men jag träffade några i somras, på ett läger, som hade flytt från Irak. En kunde ingen svenska. Men de andra hade flytt när de var bebisar, så de hade nog mest fått veta om Irak av sina föräldrar, berättar Lydia.

DET ÄR HEMSKT att se hur då-ligt flyktingarna har det och hur

farligt de lever på sin väg bort från kriget, tycker Lydia.

– De borde ha det bättre. De skulle ha demokrati, så de inte behövde fly. Och om de måste fly, borde de få flyga, säger hon.

NÄR LYDIA fick se bilden på treårige Alan, som drunknat och flutit iland på Medelhavets strand blev hon jätteledsen.

Så ledsen att hon skrev till JP:s redaktionschef Patricia Svensson och frågade om hon inte kunde göra en tidning om kriget och flyktingarna. En tidning som barn kan läsa och för-stå.

Patricia tyck-te att idén var jättebra och gjor-de Lydia till gästredaktör för tid-ningen JP Barn.

– Att se bilderna på flykting-arna är egentligen inte så läs-kigt, men det är svårt att förstå. Jag tror det kommer att hjälpa med en tidning. Det blir lättare att hjälpa om man förstår, säger Lydia.

OM DET BLEV krig här i Sverige, tror Lydia att hon skulle vara en av dem som flyr.

– Det skulle vara jätteläskigt

om det blev krig! Då skulle jag hellre vilja bo i ett fredligt land, säger hon.

Lydia tror att det är lite job-bigt att komma till Sverige som flykting.

– Man kanske inte kan svens-ka och så. Men jag tror också att det är skönt att komma till ett land som det är fred i, säger hon.

Om en som flytt skulle börja i Lydias klass skulle hon först och främst lära den nya klass-kompisen att prata svenska.

– Och så skulle jag kanske visa berget Taberg och sjöarna. Och kan-ske låta den som flytt följa med på ridningen.

SJÄLV HAR Lydia varit utomlands flera gånger, med sin familj.

– Jag har varit i Italien, Dan-mark, Israel och på Kreta. Man lär sig mycket av att åka till an-dra länder, säger Lydia.

– Men det doftar inte lika friskt när man är utomlands, som det gör i Sverige. Det tror jag flyk-tingarna kommer att tycka om med Sverige - att vi har mycket fin och ren natur här.

Elisabeth Dä[email protected]

Att flyktingarna måste traska genom hela Europa och får applåder när de kommer fram, samtidigt som de inte får köpa en vanlig flygbiljett till Sverige är ju helt knäppt, tycker Lydia Smedenman och hennes mamma Gunilla.

Lydia tycker att det är svårt att förstå varför människor flyr och varför så många måste dö på havet. Nu har hon hjälpt oss att göra en tidning om flyktingkrisen, som barn kan läsa och förstå. Foto: KAJSA JUSLIN

”Inte så läskigt, men svårt att förstå”

Jag tror det kom-

mer att hjälpa med en tidning. Det blir lättare att hjälpa om man förstår

LYDIA SMEDENMAN

LYDIA SMEDENMANÅLDER: 10 år.BOR: Taberg.FAMILJ: Mamma, pappa och två syskon.GÖR: Går i fjärde klass på Tabergs-skolan.INTRESSEN: Ridning, spela piano, spela fiol, dansa streetdance och vara med i scouterna.LÄSER: Hästböcker eller deckare.TITTAR PÅ: Sveriges mästerkock och Idol och alla möjliga filmer.MUSIKSMAK: Pop och lugn musik.DOLD TALANG: Är bra på att klättra och baka kladdkaka.SKA BLI: Sångerska, lärare eller något inom restaurang.

Två av Lydias intressen är hästar och att spela fiol.

2

3

4

5

6

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015Del 3 JP barn | 13

Därför dör människorna på havetMånga flyr till Europa i smyg, genom att betala flyktingsmugglare som tar dem hit.

En av dem är Abdullah Kurdi, pappa till treårige Alan som spolades upp död på Medelhavets strand.

Varför hände det?Varför måste flyktingarna

dö på havet?

Det har med EU att göra. Ingen som kommer till Europa från ett land där det är så mycket krig att man kan skadas, behö-ver åka tillbaka dit. Istället ska man stanna i det första EU-land man kommer till.

Det har EU-länderna bestämt. Överenskommelsen heter Du-blinförordningen. Eftersom den finns blir det många som söker asyl i de länder som ligger nära till exempel Syrien.

Nu är några av länderna i EU är rädda för att det ska komma jättemånga flyktingar därifrån, så att det blir överbefolkat.

Därför får nästan ingen som bor i ett land där det är krig, till-stånd att resa till EU.

TREÅRIGE Alan Kurdi var kurd och bodde från början i Syrien. Han hade flytt till Turkiet till-sammans med sin femårige storebror, sin mamma och sin pappa. Från Turkiet skulle de vi-dare till Europa och Kanada, där de skulle bo hos Alans faster.

Eftersom de inte fick resa till den grekiska ön Kos, som ligger i Europa, betalade de flykting-

smugglare för att ta dem över Medelhavet.

Mitt i natten åkte de iväg, i smyg, i en liten båt som var helt överfull med flyktingar.

Vågorna var höga och båten

sjönk. Alan och hans familj hamnade i vattnet.

Alans pappa Abdullah försök-te rädda dem.

– Jag höll min fru i handen. Men mina barn gled mig ur

händerna. Vi försökte hålla oss fast vid båten. Det var mörkt och alla skrek, berättade han efteråt.

Elisabeth Dä[email protected]

Den här bilden visar några som betalat flyktingsmugglare för att föra dem över havet, från Turkiet, till den grekiska ön Lesbos. Just de här flyktingarna klarade sig. Men bara ett par dagar tidigare drunknade 20 som flydde, då en likadan båt sjönk. Foto: PETROS GIANNAKOURIS

Skolminister Gustav Fridolin är med och bestämmer hur flyktingarna ska tas emot. Men varför gör de inte så att flyktingarna kan resa säkert? JP:s gäst redaktör

Lydia ställer Fridolin mot väggen.

Text: Lydia Smedenman

Hur startades kriget i Syrien?

– Som så ofta med krig finns det många olika saker som har hänt. Dels är

Syrien en diktatur och många var trötta på dikta turen. Dels finns det terror grupper i Syrien. Och så var det torka i Syrien, så många människor hade fått lämna sina hem redan innan kriget bröt ut.

Varför kan inte den svenska regeringen göra mer för att flyktingarna ska kunna flytta säkert?

– Vi gör allt vi kan. Det handlar bland annat om att vi tillsam-mans med FN tar emot flyktingar direkt från flyktinglägren. Och sedan så jobbar vi i EU tillsam-mans med de andra EU-länderna för att alla ska förstå varför det behövs lagliga vägar in i EU.

3

Vad tror du krävs för att kriget ska sluta?

– Som alltid när det handlar om krig måste man sätta sig och prata.

Och då vet vi att han som är ut-sedd av FN att leda insatserna i Syrien nu kräver att alla de stora länderna i världen och EU ska sätta sig ner tillsammans för att försöka få fram ett möte med dem som krigar i Syrien.

4

Varför måste flyktingarna fly över Medelhavet med farliga båtar? Kan man in-te lösa det på något annat sätt?

– Jo, Sverige driver att vi ska öppna lagliga vägar in i EU, så

att flyktingarna kan ta sig säkert hit. Idag har EU regler där det in-te finns några säkra vägar in i EU och då tvingas flyktingarna ut på de här båtarna.

Varför ville du bli skol-minister?

– Därför att jag är lärare och jag tycker att det är världens roligaste

och viktigaste jobb, men jag såg också att saker och ting skulle kunna bli bättre för elever och lärare och då ville jag göra mitt för att det ska bli det.

2

5

”Varför gör ni inte mer?”Lydia ställer skolministern mot väggen

1

Skolminister Gustav Fridolin tycker att han gör allt han kan för att skapa lagliga vägar in i EU, för flyktingarna.

Foto

: HEN

RIK

MO

NTG

OM

ERY/

TT

NÄSTAN 5 000 HAR DRUNKNATALAN OCH hans familj är inte de enda som har dött.TOTALT HAR 4 866 personer drunknat när de flytt över Medelhavet under 2014 och hittills under 2015.EN DEL AV dem som överlever smugglas vidare i lastbilar, ibland till Sverige. Resan tar flera dagar. Under tiden låser man in flyktingarna i bilarna, så att ingen ska se dem. I en del av lastbilarna har luften tagit slut, så att flyktingarna har dött.HITTILLS i år har 121 personer dött när de flytt till Europa på land. Några av dem är de 71 personer som hittades döda i en lastbil i Österrike för några veckor sedan.

2

3

4

5

6

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015Del 314 | JP barn

Trängseln var kompakt när hundratals fattiga svenskar skulle gå ombord på båtarna som skulle föra dem till drömlandet Amerika. Foto: SVENSKA MIGRATIONSCENTRET SMC

Emigranter utanför ett kontor där man sålde biljetter till Amerikabåtarna. I början var biljetterna till de stora segelfartygen jättedyra. Men när ångbåtarna kom, sjönk biljettpriserna och fler hade råd att åka. Foto: SVENSKA MIGRATIONSCENTRET SMC

Det var trångt och varmt ombord på Amerika-båtarna. Så de som åkte satt ofta uppe på däck. Foto: SVENSKA MIGRATIONSCENTRET SMC

En grupp utvandrare vid Pith Larsons skogsläger i Elk County i Pennsylvania år 1895. När de som lämnade Sverige kom fram till Amerika fick de bygga upp precis allt själva. Foto: SJÖFARTSMUSEET

Svenskarna har också flytt en gång.

Till Amerika. För mer än 100 år sedan.

Den som var fattig fick inte vara med och bestäm-ma och man fick inte tro som man ville i Sverige.

Och värst av allt: det fanns ingen mat!De flesta som flydde var fattiga jordbrukare med många barn. En del hade så lite mat att de dog av svält.

Många hade hört talas om ett land långt borta, som het-te Amerika. I dag heter landet USA – United States of Ameri-ca. Det betyder Amerikas för-enta stater på svenska.

Amerika är jättestort och på den tiden bodde det inte så många människor där.

Där fanns massor av bra jord som man kunde odla mat i. Och på en del ställen kunde man gräva efter guld och bli rik.

I Amerika fick alla tro som de ville. Och alla fick vara med och bestämma. Även de fattiga.

AMERIKA VAR ett drömland som många fattiga ville bo i. Men för att komma dit från Sverige måste man åka långt, med båt över ett stort hav.

Resan tog flera månader och många blev sjuka. En del så att de dog.

Och när de kom fram visade det sig ofta att det inte alls var

så bra i Amerika som de hade trott.

Där jorden de fattiga svensk-arna tänkt odla mat i fanns, bodde det redan indianer. De tyckte att flyktingarna från Sverige kom och tog deras land. Så de försökte köra bort dem.

Ibland blev det krig mellan nybyggarna och indianerna, så att några av dem dog.

NÄR EN nybyggarfamilj kom-mit fram till ett ställe där de kunde bo, fick de bygga precis allt själva. Hus och ladugårdar och hagar till djuren. Och inte kunde de engelska heller. Så för många var det jättejobbigt att flytta till Amerika.

En del fick det så jobbigt att de blev sjuka och dog. Andra gav upp och reste hem till Sve-rige igen.

Men många av svenskarna som åkte stannade kvar.

EFTER ETT TAG var svensk-arna så många att de hade en egen stad. Den heter Chicago.

På 1800-talet och i början på 1900-talet kallades den för den svenskamerikanska huvudstaden.

Från början var invandrarna från Sverige illa omtyckta av amerikanerna. Men efter ett tag kom det folk från andra ställen också. Då blev svensk-arna mer populära.

Elisabeth Dä[email protected]

1,5 MILJONER LÄMNADE SVERIGETOTALT UTVANDRADE 1,5 miljoner svenskar till Amerika.300 000 AV DEM reste hem igen och 1,2 miljoner stannade kvar. Många av de som stannade fick barn, barnbarn och barnbarnsbarn i Amerika.DÄRFÖR ÄR det många amerikaner som har svenska rötter.FÖR 15 ÅR sedan hade fyra miljoner amerikaner släktingar som utvand-rat från Sverige. Idag är de ännu fler.I DEN amerikanska delstaten Minnesota är ungefär var tionde person släkt med en svensk. Många av dem har svenska namn.

Det var en gång svenskar som flydde till Amerika…

2

3

4

5

6

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015Del 3 JP barn | 15

Det var trångt och varmt ombord på Amerika-båtarna. Så de som åkte satt ofta uppe på däck. Foto: SVENSKA MIGRATIONSCENTRET SMC

Max von Sydow spelade Karl-Oskar i Jan Troells filmatisering av Vilhelm Mobergs böcker om utvandrarna. Foto: TT

Författaren Vilhelm Mobergs böcker om de småländska utvandrar-na Karl-Oskar och Kristina filmades på 1970-talet av regissören Jan Troell. Det är från dem de flesta svenskar lärt sig mest om emigrationen till Amerika. Foto: SKÅNEREPORTAGE

Det var en gång svenskar som flydde till Amerika…

! Bilden till vänster Resan till Amerika blev ofta jobbig. Det kunde ta flera månader att komma fram och väd-ret kunde vara hårt. Foto: SJÖFARTSMUSEET

Bilden till höger "Land i sikte! Den här bilden visar svenska Amerika-resenärer, som ser sitt nya hem-land för första gången. Foto: SJÖFARTSMUSEET

2

3

4

5

6

TORSDAGEN DEN 1 OKTOBER 2015Del 316 | JP barn

Den som fick Lydias mejl var JP:s redaktionschef Patricia Svensson. Hon bestämde sig genast för att göra tidningen som Lydia ville ha. Patricia kallade till ett möte, med Lydia och några av dem som skulle jobba med tidningen. På mötet pratade de om vilka artiklar som skulle vara med i tidningen. Vad skulle de handla om? Vilka frågor skulle de ge svar på?

Efter det började alla jobba med att göra intervjuer och research, som betyder att man samlar ihop fakta om det man ska skriva om. Ett av Lydias uppdrag blev att intervjua skolminister Gustav Fridolin. Så hon förberedde sig genom att skriva frågor till honom.

När alla artiklar och bilder var färdiga, lämnade Lydia, reportrarna och fotograferna över allt de jobbat fram till JP:s redigerare Linda Gustavsson. Hon arbetar med att lägga in text och bild på tidningens sidor, så att de blir lätta att läsa och ser snygga ut.

Så här blev tidningen till

Det började med att det kom ett mejl till JP från Lydia som går i fyran på Tabergsskolan. Hon tyckte att vi borde göra en tidning för barn om flyktingkata-strofen och kriget i Syrien.

Lydia var lite nervös inför intervjun med skolmi-nistern. Men när hon till sist fick honom på tråden ställde hon honom mot väggen i flyktingfrågan, som ett riktigt reporterproffs.

Äntligen blev tidningen klar! När Lydia och bästisarna Elwira Hellsten och Hilma Göth var nöjda skickades den iväg till tryckeriet. Tips – den finns också som e-tidning på JP:s nyhetssajt, www.jp.se/jpbarn. Där finns också alla artiklar, om man vill läsa dem i datorn eller läsplattan.

se tv på webbenwww.jp.se/jpbarn

ka! v" gö#$ me%!

Herkulesvägen 56 JÖNKÖPING036-33 00 222

Bagaregatan 3HABO036-770 19 00

Birkagatan 38HUSKVARNA 036-14 30 90

Flyktingarna som kommer till Sverige behöver boenden, goda mötesplatser och medmänsklighet. Erikshjälpen vill vara med och bidra, med både pengar och kunskap.Vill du, din förening eller församling göra en insats? Har ni möjlighet att erbjuda boende, praktisk hjälp eller en varm gemenskap? Erikshjälpen kan ge idrottsföreningar, organisationer och församlingar ekonomiskt stöd till uppstart av nya insatser för

fl yktingmottagning här i Sverige.

Många vill hjälpa men vet inte hur. Erikshjälpen har mångårig erfarenhet av sociala och humanitära insatser, runt om i världen men också här hemma i Sverige. Behöver ni ett bollplank

för att prata om vad man kan göra och hur man gör det så får ni gärna höra av er till oss. Kanske behövs det möbler till en ny verk-

samhet? Finansiering till praktisk hjälp för att renovera? Pengar till en tolk? Böcker eller leksaker?

& llsamman'

Vill ni göra en insats?Vi kan bidra med pengar och rådgivning.

Skicka er ansökan till [email protected],

ansvarig för Erikshjälpens Sverigearbete

tıl( vår$ b)*ıke%!En del av vårt överskott går till barn på fl ykt. Din handling gör skillnad – oavsett om du skänker varor eller handlar i våra butiker.

Välkomme!