EWF-VAL OCH EM-TÄVLINGAR I ANTALYA

TÄVLING

EUROPEAN MASTERS

TÄVLING

FAVORITSEGRAR PÅ LAG-SM

JVM Antigua

50 ÅR Mossebergs

atletklubb fyller år

S V E N S K A T Y N G D L Y F T N I N G S F Ö R B U N D E T S T I D N I N G

årgång 68nr 3/2012Augusti

LED

AR

EN

2

S V E N S K A T Y N G D L Y F T N I N G S F Ö R B U N D E T S T I D N I N G

Officiellt organ förSvenska Tyngdlyftningsförbundet

och Nordiska Tyngdlyftningsförbundet.

REDAKTÖRGeneralsekreterare Håkan Johanson

Telefon 019-17 55 80 • Telefax 019-10 20 70e-mail: hakan.johanson@tyngdlyftning.org

Karlsgatan 28, 703 41 Örebrowww.tyngdlyftning.com

Ansvarig utgivareJonny Kärkkäinen

RedaktionsrådJonny KärkkäinenHåkan Johanson

PRENUMERATIONPrenumerationsfrågorTelefon 019-17 55 80

Bankgiro136-1534

UTGIVNINGUtgivningsdatum för år 2012

Nr Utg. Manusstopp1 Februari 24/2 v. 42 April 27/4 v. 133 Augusti 20/8 v. 344 November 20/11 v. 47

PRODUKTIONDenna tidskrift är tryckt på det miljövänliga pappret 90 grams print Matt, som är tillverkat av massa som inte är klorblekt.

Layout, original och tryckproduktionHegborn & Hegborn AB, Växjö. 2012.

ISSN 1404-594X

Årgång 68nr 3/2012 Augusti

OMSLAGSBILD Cecilia Nilsson, starkaste kvinnan i Sverige.Foto: Gunnar Lögdahl.

Förbundstidningen Tyngdlyftaren – viktig för dig?

Denna tidning som du nu håller din i hand har den någon framtid eller har den spelat ut sin roll? Namnet på svensk tyngdlyftnings medlemstidning har varierat genom tiderna men syftet har varit det samma. Här ska bl.a. information från förbundet finnas som inbjudningar till tävlingar och utbildningar, tävlingsresultat m.m. Här ska även finnas möjlighet för debatt och diskussion mellan medlemmar och mellan medlemmar och förbundet. Innan Internets intrång i våra hem och vardag var detta enda sättet, förutom brev, för förbundet att nå ut med information till medlemmarna. Idag är vi vana vid att få information snabbt, allt man vill veta finns en knapptryckning bort. Är det något man undrar över, skickas ett mail och svar förväntas inom några minuter. Idag har vi en hemsida som alla har tillgång till, vars kapacitet bara utnyttjas till en bråkdel. På hemsidan finns inbjudningar av olika slag, tävlingsresultat, olika blanketter och dokument m.m. Vi har tidningen Tyngdlyftaren som endast de med tävlings- eller domarlicens får i brevlådan när de minst anar det. Här finns möjlighet till fördjupning och längre artiklar men då krävs det att det finns någon som både har tid och lust till detta. Som det är nu fungerar Tyngdlyftaren nästan som en kopia av hemsidan med resultat och referat från tävlingar, inbjudningar m.m. Vår generalsekreterare, Håkan, lägger ner förhållandevis mycket av sin arbetstid för att sy ihop tidningen och det gör han bra men frågan är om det är detta Håkan ska lägga sin dyrbara tid på? Vad tycker du, ska vi lägga ner tidningen och endast ha hemsi-dan? Maila eller skriv ett brev till förbundet och tala om vad du tycker, adressen hittar du i tidningen och på hemsidan.

Av Eva Helgesson, ledamot i STF:s styrelse

Datum för serietävlingar 2013 klaraVid Förbundsstyrelsens senaste styrelsemöte fastställdes datum för 2013 års Allsvenska serie, Elitserie samt Lag-SM finalerna. Se nedan. Verksamhetskalendern för 2013 har uppdaterats med Serietävlingarna och Lag-SM. Jönköpings AK har tilldelats SM för veteraner, datum ej fastställt, men det bör bli någon gång i slutet av oktober.

Januari 16-20 Allsvenska serien omgång 1 19 Elitserien omgång 1

Februari 13-17 Allsvenska serien omgång 2 16 Elitserien omgång 2

Mars 20-24 Allsvenska serien omgång 3 23 Elitserien omgång 3

April 25-28 Allsvenska serien omgång 4 27 Elitserien omgång 4

Juni 1 Lag-SM juniorer, damer 2 Lag-SM ungdomar, seniorer

TÄV

LIN

G

3

2 Hur viktig är förbundstidning-en Tyngdlyftaren?

Ledare

2 Datum förbundstävlingar 2013. Tävling

3 JVM i Guatemala. Tävling

6 EWF-val och EM-tävlingar i Antalya.

Tävling

7 Resultat ungdoms-DM. Tävling

8 Favoritsegrar på lag-SM. Tävling

10 European Masters, Azerbaijan. Tävling

12 Tyngdlyftningshalvtid 2012. Förbund

13 Jims sista tävling. Tävling

13 Öppet brev: Hur ser tyngdlyft-nings framtid ut?

14 Svar på det öppna brevet.

14 Domarspalten. Domare

15 STF gratulerar. Förbund

15 Inbjudan JSM 2012. 16 Mossebergs atletklubb 50 år. Förbund

19 Utbildningsdag för STF styrelse, anställda och kommittéer.

Förbund

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

JVM ny erfarenhet för Oskar.Till Junior VM skickade Sverige framtidslöftet Oskar Svensson från Trelleborgs ABK och ledare var Thony Ragnarsson. Ett av huvudmålen för Oskar var att skaffa sig internationell rutin och då bl.a. att klara av den stora tidsskillnaden. Guatemala ligger för oss Nordbor långt bort. Från Kastrups flygplats (Köpenhamn) tog resan ca 26h med två byten i London och Miami. Oskar reste ut den 10 maj och han var på plats 6 dagar innan tävling, detta för att hinna acklimatisera sig, då tidsskillnaden var 8h. Guatemala är en före detta gammal spansk kolonialstat som gränsar till Mexico i öst och El Salvador/Honduras i väst. Långt före européernas intrång hade Mayafolket sin storhetstid och de hade sitt huvudsäte i Guatemala. Mest känt är staden ”Tikal” som än idag stoltserar i djungeln med sina stenpyramider. Det är nu-mera ett eftertraktat turistmål och fortfarande är ca 50% befolknin-gen ättlingar till Mayaindianerna. Tävlingarna var placerade i den lilla kulturhistoriska staden An-tigua med ca 30 000 invånare.

Staden är från tidigt 1500 tal med små byggnader i gammal spansk barockstil där alla gator är stenbe-lagda, och där asfalten lyser med sin frånvaro. Det innebar att det var mycket skumpigt att åka buss till träningshall och tävlingshall. Antigua är numera K-märkt och finns med på UNESCO`s värld-sarvslista. Staden ligger på ca 1500 m höjd över havet i en dal-gång mellan höga berg, djungel och en vulkan. Vulkanen hade sitt senaste utbrott vid slutet av 1700 talet och fram till dess var Antigua Guatemalas huvudstad. Därefter bestämdes det att hu-vudstaden skulle flyttas och då grundades Guatemala City. An-tigua ligger ca 4,5 mil från Gua-temala City. Temperaturen och klimatet är behaglig tack vare den höga höjden, ca 25 grader, dock med en luftfuktighet på 70%. Samtidigt med Junior VM avgjordes de Pan Amerikanska Mästerskapen (motsvarande EM för oss). Dessa mästerskap var OS kvalificerande och det bjöds på mycket fin lyftning. Sydamerika är en kontinent på frammarsch och då framförallt Colombia,

Ecuador och Venezuela. Dessa nationer håller hög internationell klass. Just nu är Colombia bäst, och deras damer tog hela 14 guld och herrarna lade beslag på 9 guld. Kan nämna att Colombias lyftare i damernas 58 kg klass Jackelin Heredia lyfte hela 98 – 128 = 226 kg vilket hade placerat henne på en fjärde plats vid förra årets världsmästerskap i Paris. Colombias herrar är inte mycket sämre, eller vad sägs om Oscar Figueroas resultat i klass 69 kg, 145-185 = 330 kg, där stötresulta-tet hade räckt till silver och endast 1 kg från guld vid förra årets VM i Paris. Det var även intressant att se de lovande unga lyftarna från Brasilien. Många av dem är i 20 årsåldern. Perfekt ålder för nästa OS. Det verkar som Brasilien storsatsar till sitt hemma OS i Rio de Janeiro, år 2016. Lägg namnet Fernando Saraiua Reis på minnet. Han är född 1990 och lyfte 180 – 230 i klass +105 kg.Oskar Svensson tävlade B-grup-pens 94 kg klass onsdagen den 16 maj. Fram till tävlingsdagen hade det funkat perfekt med träning,

Oskar får ingångsvikten i ryck. Oskar och Thony poserar vid JVM-loggan.

TÄV

LIN

G

4

Pl Namn Nation Vikt Ryck Stöt Totalt56 kg herrar

1 CHEN Xiong CHN 55.71 115 145 260

2 BRACHI Josue ESP 55.73 111 136 247

3 JOHN Serna COL 55.33 108 136 244

4 ALGUL Ismet TUR 54.46 111 131 242

5 BARNES Darren Lamar USA 54.95 104 129 233

6 CHANG Kang-Ming TPE 55.25 106 127 23362 kg herrar

1 MAO Chen CHN 61.74 136 164 300

2 HUANG Minhao CHN 61.64 140 155 295

3 FRANCISCO Mosquera COL 61.05 128 163 291

4 SHAHGHOLIAN GHAHFAROKHI Iman IRI 61.49 121 156 277

5 TERNA Ion MDA 61.40 117 150 267

6 MATKERIMOV Ihtiyor TKM 61.39 116 148 26469 kg herrar

1 WU Chao CHN 68.49 152 190 342

2 SU Ying CHN 68.35 150 170 320

3 PIPA Artiom MDA 68.78 138 173 311

4 ISMAYILOV Daniyar TKM 67.33 145 165 310

5 GULIYEV Firidun AZE 67.94 130 176 306

6 BEJENARIU CARP Florin Catalin ROU 68.89 137 168 30577 kg herrar

1 KHOMYAKOV Dmitry RUS 76.68 155 187 342

2 GUO Zhimin CHN 76.94 160 180 340

3 MATA Andres ESP 76.17 150 186 336

4 RAHIMOV Nijat AZE 74.17 148 185 333

5 BEGALIEV Muhammad UZB 74.44 149 182 331

6 GETTS Victor RUS 75.91 148 182 33085 kg herrar

1 ZHANG Huacong CHN 81.30 165 194 359

2 OKULOV Artem RUS 80.60 160 193 353

3 MALIGOV Adam RUS 84.35 154 188 342

4 MORADI Ayoub IRI 84.10 153 185 338

5 KOTERBA Przemyslaw POL 85.00 145 189 334

6 PARK Han-woong KOR 84.30 140 175 315

16 TOKOLA Milko FIN 77.06 130 150 28094 kg herrar

1 MOHAMMADPOURKARKARAGH Saeid IRI 93.52 178 215 393

2 KLIMONOV Egor RUS 92.10 170 215 385

3 KYDYRBAYEV Zhassulan KAZ 92.00 165 198 363

4 STANULIS Zygimantas LTU 92.40 164 190 354

5 CHERNYSHOV Yaroslav UKR 89.70 160 186 346

6 DUSMUROTOV Sardorbek UZB 93.20 150 195 345

13 SVENSSON Oscar SWE 89.44 132 170 302105 kg herrar

1 BERSANOV Ibragim KAZ 101.60 180 211 391

2 PLESNIEKS Arturs LAT 104.20 172 215 387

3 SAYAR Saeid IRI 103.29 176 208 384

4 NANIEV Timur RUS 104.09 171 212 383

5 JEON Dae-Un KOR 103.45 164 212 376

6 RASTEGAR MAZANDARANI IRI 103.43 163 195 358

kost och vila. Han hade acklima-tiserat sig bra. Oskar visade på en stigande form och förväntnin-garna var höga. Oskar vägde in på 89,44 kg vilket är en mycket bra vikt för honom. Oskar har precis lämnat 85 kg klassen och håller nu på att växa in sig i 94 kg klas-sen. Han satte 132 och 170 som

ingångsvikter. När startvikterna kom upp var det mycket jämt, och alla 8 lyftarna hade chans att vinna B-gruppen. Oskar såg bra ut på uppvärmningen lyfte lätt 127 kg i sista uppvärmningslyftet och inledde med att klara 132 kg mycket enkelt i första lyftet, dä-refter begärdes 137 kg. Oskar fick

vänta ca 12 minuter mellan första och andra lyft och tyvärr bom-made han 137 kg två gånger om. Oskar är inte van vid att vänta så länge mellan lyften, så han tap-pade fokus och all kraft rann av honom när vilan blev så här lång. En nyttig lärdom att ta med sig inför framtida mästerskap då det är så här jämt på internationell nivå. Nu låg Oskar på en 5:e plats i B-gruppen efter rycken. Oskar knöt dock näven och sa att nu blir det lyfta av i stöt. I stöt inledde Oskar med att klara 170 kg galant, därefter höjdes vikten till 175 som är ett tangerat svenskt junior rekord. Dock blev det även här en lång väntan och Oskar bommade båda vändningarna. Oskar fick nöja sig med ingångs-vikterna 132 kg - 170 kg = 302 kg. Med facit i hand var trots allt detta Oskars näst bästa tävling. Han stannade nu på en 13e plats totalt i klassen. Oskar var mycket besviken efteråt. Han hade höga mål, krav och förväntningar på själv, då hans träningsresultat visade att det fanns mycket i kroppen. Hans höga krav kan ha påverkat hans prestation, en mycket hög anspänningsnivå vilket syntes på kroppshållning och ansikts-uttryck. Är anspänningsnivån för hög kan man tyvärr inte prestera. Det gäller att finna rätt balans. Ett sätt kan då vara att tävla mycket på internationella tävlingar, för att få ordning på sina tankar. Dock har Oskar lärt sig mycket av denna tävling som han kan ta med sig till framtida mästerskap, som att träna på att hålla fokus även om det blir lång väntan mellan lyften och att inte sätta för höga krav på sig själv (rätt anspänningsnivå) utan vara mer öppen och se hur tävlingen utvecklas. På mästerskap är det placeringar som gäller och då får man inte vara låst i huvudet på att man ska göra en speciell vikt. Det är motståndarna som avgör vilka vikter som ska lyftas för att få så bra placering som möjligt.

Text och foto: Thony Ragnarsson

Resultat JVM i Antigua.

5

TÄV

LIN

G

Stöten på 170 kg sitter säkert på raka armar.

Oskar Svensson tillsammans med lokala försäljare i Antigua.

Pl Namn Nation Vikt Ryck Stöt Totalt+105 kg herrar

1 ABUEV Magomed RUS 137.25 191 235 426

2 MOULAEI Bahador IRI 130.02 185 232 417

3 MINASYAN Gor ARM 138.95 190 227 417

4 TEIMORI Homayoun IRI 120.25 179 212 391

5 LEE Jae-sang KOR 115.10 160 200 360

6 LOZINSKI Bartosz POL 130.80 153 192 345

48 kg damer

1 FENG Linmei CHN 47.03 81 105 186

2 PRAMONGKHOL Sirivimon THA 47.34 77 106 183

3 SIRIMONGKHON Wipada THA 47.01 76 101 177

4 BLANCO GONZALEZ Carol COL 47.86 72 91 163

5 PIRON Beatriz DOM 46.84 71 87 158

6 BONNAMANT Melanie FRA 47.62 69 86 15553 kg damer

1 ZHANG Wanqiong CHN 52.44 90 113 203

2 TANASAN Sopita THA 52.49 90 111 201

3 CHYCHKAN Alena BLR 52.67 89 110 199

4 SUTANAN Kittima THA 52.51 88 109 197

5 CEN Li CHN 50.77 85 105 190

6 YAGI Kanae JPN 52.07 83 107 19058 kg damer

1 MOLIE Madalina Bianca ROU 56.99 92 113 205

2 INTAMAT Kamonchanok THA 57.86 93 106 199

3 LYUBENOVA Plamena BUL 57.61 88 105 193

4 PARK Da-hui KOR 55.57 82 104 186

5 YANG Li CHN 54.42 84 100 184

6 BAS Betul TUR 57.35 82 97 17963 kg damer

1 AKHMETOVA Diana RUS 61.84 107 130 237

2 LONG Dingling CHN 61.95 99 126 225

3 GORICHEVA Karina KAZ 62.10 100 125 225

4 KANEVA Marina RUS 61.37 98 126 224

5 LEPSA Irina ROU 62.79 96 121 217

6 MARCOVICI Andreea ROU 62.50 93 119 21269 kg damer

1 ZHAPPARKUL Zhazira KAZ 68.43 106 133 239

2 SUWANNARATANA Wiriya THA 64.96 105 130 235

3 TIAN Wenju CHN 66.63 102 132 234

4 TURIEVA Tima RUS 68.19 104 130 234

5 LOBANOVA Svetlana RUS 68.57 99 120 219

6 FUENTES Aremy MEX 67.39 93 115 20875 kg damer

1 ZUBOVA Olga RUS 72.98 115 145 260

2 HARLOVA Maria RUS 70.37 103 125 228

3 SANDRA MILENA Perea COL 70.09 101 122 223

4 WIEJAK Malgorzata POL 74.56 101 122 223

5 VALDES Maria Fernanda CHI 74.68 97 121 218

6 CALZADILLA Lubdys VEN 74.30 85 119 204+75 kg damer

1 YAO Chi-Ling TPE 80.74 106 134 240

2 PEREZ Naryuris VEN 96.78 104 135 239

3 AMAECHI Chioma Madonna USA 108.91 101 137 238

4 ZAVGORODNYAYA Julia RUS 82.62 101 136 237

5 AN So-Yeong KOR 117.05 101 131 232

6 CHUNG Yun Ling TPE 96.15 104 126 230

TÄV

LIN

G

6

Europamästerskapen i Antalya, Turkiet 7-15 april var mycket välarrangerade. I mina ögon skötte våra turkiska vänner det praktiska betydligt bättre än vad som var fallet på VM i Paris. Den största skillnaden stavades ackrediteringen, en mycket viktig sak för att få ett stort mästerskap att fungera väl. Jag överdriver inte när jag säger att det gick tio gånger fortare i Turkiet än i Frankrike. Som Team manager är det många olika kontakter man måste ta med arrangörerna och vi fick mycket viktig hjälp av den uto-mordentligt trevliga och duktiga Eyeshe. Hon jobbar till vardags på det turkiska förbundets kansli i Ankara. Vi i det svenska laget fick oberoende av när vi anlände våra orientalisktinspirerande rum snabbt, vilket är mycket vik-tigt både för lyftare och ledare.

EWF valkongressVår landslagscoach Thony Rag-narsson och jag kom ner redan innan de första tävlanden för vi skulle delta på det viktiga tekniska mötet samt European Weightlifting Federations (EWF) valkongress. På det tekniska mötet skulle bland annat avgöras vilka som skulle tävla i A-grupp och B-grupp. Vi visste att Eu-rosport bara direktsände A-grupper. Vår Carita Hansson såg ut att precis missa A-grupp, men då föreslog Thony att vi skulle höja upp henne till 190 kg, men samtidigt måste hon då gå in högre. För våra andra fyra lyftare var avståndet tyvärr för långt till A-gruppsplats. Efter mötet fick vi till vår glädje veta att Carita fanns med i A-gruppen. Svensk lyftning skulle få synas igen i internationell TV. Sen följde den valkongress som avgjorde hur europeisk tyn-gdlyftning ska ledas i kommande fyra år. Innan mötet pågick det en hel del korridorsnack och lobbyverksamhet. På kongressen var också självaste IWF-presi-denten Tamas Ajan. Med tanke på de meningsskiljaktigheter som varit mellan International Weightlifting Federation (IWF) och EWF var jag verkligen spänd på hur kongressen där hela 47 av 49 länder deltog skulle utvecklas.

EWF-val och EM-tävlingar i Antalya.Utan diskussioner valdes Ajan till mötesordförande. Sedan var det justerande av röstlängder, olika föredrag och slutligen pläderande av nominerade samt val till de olika funktionerna. Det kändes verkligen förtroende-fullt att förvalta Sveriges röst vid valen till EWF:s president, v. president, styrelse, tekniska kommittén samt revisionen. Det kändes också lite som en armbrytning mellan östliga och västliga länder. Första valet gällde President-posten och sittande President Antonio Ursu hade som mot-kandidat Nicu Vlad, tidigare storlyftare från Rumänien. Nu vann Ursu med tydlig röst-majoritet och verkade väldigt lättad och glad. Sen skulle fem vice-presidenter väljas bland tretton kandidater och vår Benny Johansson var en av dessa. När rösterna räknats visade det sig att Benny hade tredje mest röster och är nu vice president samt ordförande för tekniska kom-mittén dessutom. Jag gratulerade förstås min bänkgranne på det varmaste till framgången. Ett antal ledamöter var nominerade till EWF:s styrelse och här hade de västliga länderna störst stöd i kongressen. Glädjande var också att vår norska vän Tryggve Duun kom med. Valet av Generalsekreterare blev en jämn tillställning och vanns knappt av Hassan Akkus från Turkiet före tyske motkan-didaten Christian Baumgart-ner. Kanske avgjordes det valet av att Akkus lovat att Turkiet står för två heltidsanställda om kansliet hamnar i Ankara. För svenskt vidkommande var valet till tekniska kommittén extra intressant. Efter 22 förtjänst-fulla år hade Björn Liwendahl beslutat att inte kandidera på nytt. I hans ställe ville vi så klart få in någon annan svensk, och denne var Thomas Norlander, mångårig lyftare, ledare och kategori 1-domare. Benny och jag lobbade så klart och sökte stöd för Thomas och visst var vi mycket lättade och nöjda när även Thomas namn fanns med bland dem som klarat den hårda och jämna omröstningen. För svensk del hade det inte kunnat

gå bättre. Stort grattis till Benny och Thomas!

De svenska damernas OS-kvalNu kändes det som om även tävlingen kunde innebära en fullträff, och först ut av våra tje-jer var Lena Berntsson i klass 53. Förutsättningarna för våra fyra tjejer var att OS-plats för en av dem kunde nås via toppresultat och en hel del tur. Av de nationer som inte var klara för OS skulle de sex bästa nationerna efter viss poängräkning erbjudas en OS-plats. Nu var det bara att kämpa. Och det gjorde Lena med inledande 70 i ryck och ett fint lyckat lyft på 83 kg i stöt. En särskild match i matchen var att slå Christina Ejstrup. För det behövdes 85 kg vilket också Lena grejade, trodde vi, men hon fick underkänt 1-2. Nu behövdes 86 för att passera danskan och upp kom stången, men med missnöjda domare igen. Lena hamnade på sextonde plats, men samlade ändå många viktiga poäng. Angelica Roos var laddad in-för sin uppgift att lyfta rekord. Hon fick snyggt både 70 och 74, men bommade tyvärr 76. I stöt hade hon en tuff uppgift med att passera nationer som också ville nå OS. Hon gjorde en kanontävling genom att stöta nya svenska rekorden 95 och 98 efter inledande 91 kg. Tack vare det så fick hon viktiga extrapoäng. Hon slutade som tolva efter att slagit tre svenska rekord, två i stöt och ett sammanlagt. Så var det dags för den på Eu-rosport direktsända A-finalen i klass 63. Carita Hansson skötte sig med den äran och var också väldigt nära att få 86 kg i ryck, men det gled sakta över. Före det hade 84 klarats och det innebar svenskt rekord. Ingångsvikten i stöt satte coachen Thony till 101 kg, vilket var tangerat svenskt rekord. Lyftet tyckte jag såg väldigt lätt ut och nu var frågan hur stor höjning. Med vikten 104 fanns chans att passera far-liga konkurrenter och få någon poäng ytterligare. Carita vände två gånger stången och laddade för överstöten, men så släpptes vikten plötsligt. Hon hade fått någon form av svimningskänsla

7

FÖR

BU

ND

Resultat Ungdoms-DM i Stockholm, arrangör Vallentuna TK.

RESU

LTA

T

och inte kunnat fullfölja. Trots allt kunde vi räkna in ytterligare svenska rekord, 84 i ryck och 185 totalt. Carita slutade på en hedrande nionde plats av arton deltagare. Inför Annika Berntssons start visste vi att vi var i ett svårt läge att nå OS-plats, men allt kunde ju hända. Bollen är rund som det ju heter. Annika behövde en absolut fullträff och andra behövde bom-ma ut sig. Med tanke på pressen gjorde Annika en bra insats med att först rycka 85 och sen göra två bra lyft på 88. Draghöjden räckte inte riktigt till, men nära var det. I stöten fanns bara ett läge nu och det var att gasa. Inledande 102 såg bra ut och ökade förhoppnin-garna. Thonys höjning till 107 kändes helt rimlig och speciellt när Annika vände vikten fint, men tyvärr räckte inte krafterna riktigt till för att kunna hålla 107 denna gång. När våra tjejer hade lyft klart låg vi på femte plats, men då hade Bulgarien, Spanien och Azerbadjan fortfarande en lyf-tare kvar. Nu visade det sig att Sverige blev åtta till slut och att det bara saknades ett fåtal poäng.

Det visade sig efteråt att Annika skulle fått ännu bättre poäng om vi bestämt att hon skulle tävla i klass 75 kg. Sammanfattningsvis gjorde våra tjejer en bra tävling och kunde, om inte om vore, fått en OS-plats. Med de här duktiga och seriösa tjejerna har vi goda möjligheter att lyckas ännu bättre i framtiden.

Oväntade bommar av RagnarNu var det inte riktigt klart än, utan Ragnar Öhman skulle först visa formen sista tävlingsdagen i klass +105. Han hade totalt tjugoen motståndare och siktade hårt på en bra placering och resultat. Allt hade sett så bra ut på såväl träning som uppvärmn-ing att både Thony och jag nog trodde att en start på 155 i ryck skulle vara utan problem. Tyvärr hade vi fel och ett fint drag två gånger följdes av framkant som obönhörligen innebar miss. Inför sista försöket var det lite nervöst, men Ragnar klev upp på podiet och ryckte 155 som det varit 100. Det var ju lovande inför stöten och han började med att fint ta 195 och så höjdes det en tia och Ragnar vänder och stöter och

håller 205 på raka armar, men så plötsligt händer det något och säger pang i backen. En höjning till 206 går det tyvärr ungefär lika med. Jag hade verkligen unnat Ragnar en tio-femton kg mer för att bryta den stagnation som han lite hamnat i. Med rätt trän-ing och coachning samt lite tur borde det hända saker framöver. Det blev en fjortonde plats denna gång. Avslutningsvis vill jag säga att jag också utanför podiet kände mig stolt över hur fint alla rep-resenterade Sverige i alla lägen. Ett extra stort plus vill jag ge vår avgående Sportchef Thony för hur fenomenalt han höll koll på allt som hade med både de aktiva och olika administrativa saker att göra. Jag har verkligen lärt mig mycket på de två stora mäster-skapen vi kamperat ihop, VM i Paris och nu EM i Antalya, inte minst tack vare honom. Vad som nu händer gällande Sportchefs-uppdraget det tar vi en annan gång.

Av Jonny Kärkkäinen, team manager

58 kg: 1. Mimmi Liwendahl, Stockholms AK 74 kg (32-42)

+69 kg 2. Zita Szilvia, Stockholms AK 135 kg (61-74)

62 kg 1. Kareem Abdullah, Väsby AK 122 kg (50-72)2. Gustav Saglind, Vallentuna TK 72 kg (32-40)

69 kg 1. Mattias Eriksson, Väsby AK 140 kg (62-78)2. Felix Johansson, Sundbybergs TK 116 kg (52-64)3. Eric Ringblom, Vallentuna TK 85 kg (40-45)4. Daniel Schyman, Vallentuna TK 70 kg (35-35)5. Dennis Nyqvist, Sundbybergs TK 54 kg (24-30)

77 kg1. Oskar Saglind, Vallentuna TK 124 kg (52-72)

85 kg 1. Albin Jansson, Vallentuna TK 195 kg (90-105)

+94 kg 1. Lukas Zetterqvist-Persson, Sundbybergs TK 102 kg (44-58)

Klubbtävlingen:

1. Vallentuna TK 48 poäng2. Sundbybergs TK 27 poäng3. Väsby AK 24 poäng4. Stockholms AK 24 poäng

TÄV

LIN

G

8

Favoritsegrar på lag-SM.I försommaren, sista helgen i maj, avgjordes årets lag-SM finaler i Landskrona. Förbundet bugar och tackar Landskrona AK, som åtog sig arrangemanget trots att man från början inte hade kvali-ficerat sig med något lag. Nu blev det så lyckat för LAK, att det fick överta Borlänge AK:s finalplats sedan BAK lämnat återbud. Och ingen blev besviken på Landskronaklubben, åter ge-nomförde de ett topparrange-mang, som också kan ses som en generalrepetition inför kom-mande Nordiska Mästerskap för seniorer. Det enda jag saknade var publik. Utöver aktiva och ledare för de deltagande förenin-garna, var det högst en hand-full personer som letat sig till Sporthallen i Landskrona. Tävlingarna flöt på bra i de flesta stycken, men vid ett tillfälle blev de förövrigt mycket säkra sekretariatsfunktionärerna os-äkra. Det var när Örebro KK påpekade att turordningen var fel vid stötmomentet. Kloka domar-funktionärer slog sina huvuden ihop, men hade svårt att tyda reglerna så som det står i Seriebe-stämmelserna. Tävlingsledare

Kjell-Åke Johansson fick samla berörda coacher och ha en diskus-sion med dem. Det hela löste sig och tävlingarna kunde därefter genomföras utan incidenter. År 1997 började vi genomföra lag-SM för samtliga kategorier på ett och samma ställe. Idén kläcktes av Jan Nilsson, Olof-ström, som menade att det skulle vara ett utmärkt tillfälle att samla svensk elit från olika kategorier till en riktig tyngdlyftarfest. Fördelen är att vi bara behöver en arrangör för samtliga finaler, nackdelen tycks vara att hitta en arrangör. Förbundsstyrelsen kommer att se över förutsättnin-

garna för framtida lag-SM ar-rangörer, vi får återkomma i ämnet efter sommaren. Förhandstipset är numera inte så svårt att lämna, de senaste åren har sett samma segrare i re-spektive kategori. Frågan var om någon annan klubb skulle kunna spräcka dessa segersviter. Tävlin-garna började med juniorfinalen med lag från Trelleborgs ABK, Örebro KK, Mariestads AIF samt Landskrona AK (Borlänge AK lämnade återbud). Med Oskar Svensson och Andreas Dyberg som tongivande i laget var det inte mycket för de övriga lagen att göra. Trelleborgslaget fick

Allmänna SK:s dam- och herrlag. Damerna kom på 4e plats medan herrarna vann för 6e gången. Foto: Amanda Rydberg.

Eddie Berglund blev bästa lyftare i ungdomsfinalen. Foto: Gunnar Lögdahl.

Samtliga medaljörer i juniorfinalen är samlade på prispallen. Foto: Maria Lantz.

Lena Berntsson, Angelica Roos och Annika Berntsson, svenska mästare i lag.Tillsammans med Staffan Bergqvist, framgångsrik tränare. Foto: Gunnar Lögdahl.

Örebro KK triumferade i ungdomsfinalen. Tränare Kent Lantz, William Axelsson, David Lantz, Adam Lantz och Eddie Berglund. Foto: Maria Lantz.

JUNIORER HERR

1 Trelleborgs ABK 1368 poäng

Namn Vikt Ryck Stöt Sml Poäng

Tobiaz Feldt 57.63 71 82 153 232.02

Mahdi Ghola 75.54 85 108 193 244.72

Murteza Ghola 75.34 83 112 195 247.63

Andreas Dyberg 89.70 115 140 255 296.13

Oskar Svensson 87.18 130 165 295 347.07

2 Örebro KK 1198 poängDavid Lantz 39.00 41 51 92 197.12

Dino Gazibegovic 76.50 73 87 160 201.38

Arvid Jansson 57.18 73 87 160 243.92

Eddie Berglund 63.30 90 110 200 283.34

Grim Hagnestad 66.75 85 114 199 271.93

3 Landskrona AK 1029 poängBager Mahdi 57.12 60 65 125 190.81

Mher Melkonyan 88.08 65 95 160 187.34

Chedi Osman-Blom 80.85 65 75 140 170.95

Yaser Al-Sudani 58.16 60 81 141 212.16

Bilal Al-Husseini 54.21 80 88 168 267.05

4 Mariestads AIF 1020 poängPetter Århäll 71.50 83 95 178 233.04

Jimmy Arvidsson 62.30 50 68 118 169.04

Victor Thålin 111.45 68 80 148 158.33

Alfred Århäll 57.15 53 69 122 185.99

JUNIORER DAM

1 Mossebergs AK 640 poäng

Namn Vikt Ryck Stöt Sml Poäng

Lena Berntsson 52.70 70 83 153 216.07

Angelica Roos 58.21 70 95 165 216.28

Annika Berntsson 72.95 83 98 181 207.06

2 Mariestads AIF 525 poängLinn Fridström 52.16 58 68 126 179.30

Anna Sörqvist 66.98 57 71 128 153.32

Elin Lindström 64.79 70 87 157 191.81

3 Stockholms AK 523 poängZita Szilvia 73.26 65 72 137 156.40Elisabeth Holmström 66.35 75 83 158 190.25

Karin Engström 80.46 69 92 161 176.21

4 Allmänna SK 496 poängSara Seberg 75.60 51 61 112 125.99

Amanda Rydberg 62.93 57 81 138 171.73

Cecilia Nilsson 86.39 74 112 186 198.26

Resultat Lag-SM

9

TÄV

LIN

G

Jim Gyllenhammar blev bästa lyftare i seniorfinalen. Foto: Amanda Rydberg.

Cecilia Nilsson stöter 112 kg, nytt svenskt rekord. Foto: Gunnar Lövdahl.

ihop 1368 poäng, 170 före tvåan Örebro KK. Vilt kämpande Land-skrona lyckades hålla Mariestad bakom sig. Att rubba Mossebergs damlag är ingen lätt sak. Staffans flickor var omutbara, inkasserade 640 poäng och säkrade sitt trettonde lag-SM guld! Men lagen bakom Mosseberg imponerade ändå. 2011 nådde endast Mossebergs AK över 500 poäng, i år var tvåan och trean över och fyran strax un-der ”magiska” 500 poäng. Nästa år skall väl samtliga lag vara över!? Extra knorr blev det på avs-lutningen då Cecilia Nilsson stötte 112 kg och fick sin första svenska rekordnotering. Vi hoppas givet-vis på mer rekord i framtiden. Lördagen började med un-gdomsfinalen. Örebro KK

vann grundserien på samma imponerande sätt som Trel-leborgs ABK vann juniorser-ien. Jönköpings AK och IFK Umeå (äntligen är Norrland med!) skulle göra upp om brons-medaljerna. Örebroarna gjorde processen kort med sina mot-ståndare och vann komfortabelt före Trelleborg. Jönköpingsgrab-barna var i färskaste laget för att hota de lite mer rutinerade Umeålyftarna. Brons till Umeå. Förra året pressade Mossebergs AK suveräna Allmänna SK. I år stack Upsala TK upp som liten utmanare till framförallt Moss-ebergs AK. Mockfjärds AK hade inget resultat över 1700 i serien. Kunde någon rubba ASK? Svaret var nej! Eskilstunagrabbarna var i år lika svåra att tas med som någonsin, sjätte raka lag-SM gick

till ASK, ingen annan klubb har tidigare klarat av den bedriften! Kampen om silvermedaljerna böl-jade fram och tillbaka, men mot slutet av finalen ryckte Uppsala ifrån Göteborgarna och tog hand om silvret med 21 poängs mar-ginal till Mosseberg. Mockfjärd-slyftaren Andreas Eriksson mis-sade samtliga ryck och förstörde därmed Mockfjärds möjligheter att slåss om en medalj. Efter tävlingarna avtackades Jim Gyllenhammar med en gåva i form av en tavla då han i och med lag-SM gjorde sin sista tävling. Sjukdom stoppar Jims fortsatta karriär, men vi hoppas att han skall finnas kvar i vår sport på annat sätt än som aktiv. Tack för alla fina minnen!

Av Håkan Johanson

UNGDOMAR

1 Örebro KK 905 poäng

Namn Vikt Ryck Stöt Sml Poäng

Adam Lantz 33.76 34 43 77 192.22

David Lantz 38.80 42 53 95 204.62

William Axelsson 63.54 66 85 151 213.45

Eddie Berglund 63.02 96 111 207 294.23

2 Trelleborgs ABK 661 poängEmma Clausen 57.78 36 50 86 130.08

Julia Fors 59.63 38 46 84 149.34

Anton Mårtensson 71.68 59 77 136 177.75

Emil Rantonen 79.80 75 90 165 202.95

3 IFK Umeå 614 poängHector Nilsson 54.95 35 42 77 120.99

Hampus Hellgren 52.17 44 53 97 158.94

Hanna Ögren 52.55 43 51 94 153.07

Hampus Nilsson 55.21 50 65 115 180.19

4 Jönköpings AK 568 poängBellmin Jasarevic 42.65 23 34 57 111.66

Emil Berggren 60.13 29 42 71 104.34

Benjamin Jasarevic 64.53 38 46 84 117.48

Robert Lindkvist 79.45 90 100 190 234.16

TÄV

LIN

G

10

SENIORER

1 Allmänna SK 1901 poäng

Namn Vikt Ryck Stöt Sml Poäng

Jim Gyllenhammar 110.65 145 180 325 348.43

Peter Seberg 92.55 115 140 255 292.00

Fredrik Eriksson-Åhs 85.40 110 137 247 293.51

Kim-Eirik Tollefsen 105.75 135 170 305 331.81

Hewa Sadi 88.42 120 146 266 310.98

Gunnar Lögdahl 98.17 130 160 290 324.19

2 Upsala TK 1748 poängMartin Zung 64.09 85 103 188 264.06

Jonathan Zetterberg 73.77 90 119 209 268.52

Christoffer Ljungberg 93.37 110 140 250 285.23

Erik Ljusberg 101.21 117 145 262 289.56

Tobias Lindroth 100.58 125 150 275 304.59

Mikael Larsson 97.86 135 165 300 335.76

3 Mossebergs AK 1727 poängAnton Hilmersson 66.48 93 115 208 285.06

Johan Jacobsson 90.63 105 130 235 271.68

Robert Kronberg 85.40 105 125 230 273.31

Patrik Morelius 88.14 102 140 242 283.36

Martin Rothwall 86.66 115 145 260 306.72

Mattias Bergman 99.41 125 150 275 305.99

4 Mockfjärds AK 1495 poängAndreas Eriksson 80.07 0 100 100 122.75

Fredrik Rönnemo 70.22 85 100 185 244.94

Kim Helander 76.31 95 110 205 258.40

Viktor Drougge 72.79 100 120 220 284.94

Patrik Fredriksson 82.61 105 125 230 277.86

Lars Andersson 110.45 125 160 285 305.72

Forts. Resultat Lag-SMTÄ

VLI

NG European Masters, Lankaran Azerbaijan 2012.

Under många år har jag haft förmånen att representera Eleiko vid tyngdlyftningstävlingar världen runt. Nu är jag sedan ett par år pensionerad men mitt intresse för sporten finns kvar. Genom Mastersorganisa-tionen har jag nu en möjlighet att fortsätta jobba med lyftningen, vilket jag uppskattar. I samband med årets European Masters var jag av arrangörerna ombedd att medverka och ansvara för score-boardsystemet och resultatrap-porteringen och jag delar gärna med mig av mina upplevelser av tävlingen. Jag lämnar Kastrups flygplats i ösregn och kyla och flyger till Moskva där jag sammanstrålar med ett par av EWF Masters kom-mittémedlemmar. Från Moskva flyger vi vidare till Azerbaijans huvudstad Baku och när vi stiger ned för flygplanstrappan väntar personal som i en bekväm buss tar oss till den speciella VIP-avdelningen som färdigställts inför Eurovision Song Contest. Inget köande i passkontroller och

bagageutlämning, här behandlas vi som VIP. Lokalen är lyxig med genomgående vit marmor och vi slappnar av ett par timmar i de mjuka skinnsofforna för att invänta de övriga medlemmarna i Masterskommittén som kommer inflygande från England och Tysk-land via Istanbul. Vi bjuds på te och beundrar de enorma kristallk-ronorna som dinglar i taket. Efter ett par timmars väntan anländer så de övriga och vi kan fortsätta färden. Klockan är halv fyra på morgonen och när vi lämnar den luftkonditionerade VIP-loungen märker vi att det är varmt och skönt trots att det är mitt i natten, inte kallt och regnigt som hemma. Här vän-tar så nästa VIP-överraskning. Utanför står samma buss som en vecka tidigare transporterat alla ”stjärnorna” i melodifesti-valen och nu skall bussen ta oss de ca 25-30 milen söderut till Lankaran där tävlingarna skall hållas. Bussen är naturligtvis helt ny och mycket komfortabel och vi rullar bekvämt iväg från

flygplatsen. Det ser ut att bli en bekväm resa. Vägen som är bred och fin är upplyst och omgärdad av vackra murar och snart slum-rar ressällskapet. Plötsligt krän-ger bussen till och alla vaknar förundrat. Då ser vi dom, 10-15 kor som makligt hasar sig över vägen i det svaga gryningsljuset. Vi har lämnat Baku bakom oss och nu är det ett helt annat land-skap vi ser. Vägen är visserligen rak, det är huvudvägen söderut mot Iran, men den är smal och i dåligt skick. Trafikregler finns säkert men störst är bäst verkar gälla som regel. Lanskapet är flackt och sandigt men trots det förvånansvärt grönt. På ena sidan ser vi ut över Kaspiska havet med alla sina oljeborrtorn och riggar och vid horisonten skymtar stora oljetankers på rad. Den resa som i Sverige skulle ha tagit ett par timmar har tagit oss 4,5 timme när vi rejält reströtta kliver ut bussen utanför vårt hotell. Ett modernt hotell beläget ca 300 meter från tävlingshallen, men hallen får faktiskt vänta, fru-kost och lite vila efter den långa resan står före på dagordningen.Tävlingshallen är inrymd I det Olympiska centret som rus-tats upp inför denna tävling och håller god standard. Där har man byggt upp ett tävling-spodium fullt värdigt ett se-niormästerskap. Bakom denna åtta uppvärmningsplattformar utrustade med nya stänger och vikter. Dessvärre inte Eleiko utan den Turkiska konkurrenten som ställt materialet till förfogande Artikelförfattaren, Johan Erling.Bill Barton, GBR, ordförande i EMC, Janne Hinrichsen, SWE vice ordförande i EMC,

viktiga kuggar vid veterantävlingarna i Lankaran.

11

TÄV

LIN

G

Morgan Ask silvermedaljör i M60 / 85 kg.

Stefan Jakobsson Europamästare i M65 / 94 kg.

för tävlingarna. Kringarrange-mangen var därmed av mycket hög kvalitet men dessvärre var det si och så med den lokala personal som hade utsetts att assistera under tävlingarna. Dom var inte alltid på plats när de skulle tjänstgöra. Egentligen den enda plumpen i protokollet. Det var första gången Azerbaijan arrangerade en internationell tävling så dom får möjligen anses ursäktade. Helt säkert kommer de att bättra sig om de anför-tros ytterligare internationella tävlingar. Förutsättningarna och viljan finns. Tävlingsmässigt utvecklade det sig till en ”rekordtävling” och redan första dagen hade vi noter-at sex nya rekord. Sammanlagt sattes 37 nya Europa- och värld-srekord for herrar och för de fyra damrekorden svarade danskan Marga Joergensen. I ljuset av det förhållandevis låga deltagaranta-let, där 182 herrar och 22 damer fullföljde tävlingen, måste 41 rekord utgöra ett rekord i sig. Det svenska deltagande inled-des med Stefan Jakobsson som motsvarade högt ställda förvän-

tningar och noterade guld med 177 kg totalt I M65-69. Morgan Ask bärgade ett silver genom sina 140 kg (65/75) i klassen M 60-64. Övriga svenska deltagare var Jan Hinrichsen som med 84 kg i ryck, och sedan med ryg-gproblem lyckades stöta 100 kg, fick en bronsmedalj med sig hem. Kent Olsson hade en olycklig start och fick inget godkänt resul-tat i rycket och så var hans dag förstörd. Vid den årliga kongressen avtackades Anton Huber från Österrike for sina mångåriga in-satser som medlem av European Master kommitté. Kongressen var tillika valkongress och Bill Barton från Manchester i Eng-land omvaldes som enda kandi-dat till President för ytterligare en fyraårsperiod. Stödet for Bill var massivt, endast Österrike valde att lägga ned sin röst. Övriga kommittémedlemmar omvaldes också på sina respe-ktive poster. Marga Joergensen och Yvonne Meier från Danmark kommer fortsättningsvis att adjungeras till kommittén med uppdraget att speciellt tillvarata kvinnofrågorna inom den Euro-peiska Mastersorganisationen. Under kongressen presenterades Kusadasi i Turkiet som med sup-port från det Turkiska tyngdlyft-ningsförbundet står som värd för European Masters 18 – 25 maj nästa år. Endast en fråga på dagordnin-gen vållade diskussion och det var förslaget att återgå till den gamla ordningen med söndagen som tävlingsdag for damerna. Förslaget antogs med majoritet och genomförs från och med näs-ta år. Delegaterna bjöds därefter på en trevig och god middag på en restaurang alldeles nere vid

Kaspiska havet där myggens surrade och grodornas kväkande konkurrerade med den lokala musiken. Under de fortsatta tävlingarna fick Masterskommittén dra ett tungt lass och tjänstgöra på alla olika funktioner eftersom det till och från saknades domare och andra funktionärer från de lokala leden. Alla ställde dock helhjärtat upp och är värda en stor eloge for sin insats. Tävlingarna avslutades med sedvanlig bankett och prisut-delning. Bästa manliga lyftare blev överlägset Laurence Mc-Connell från Irland som satte totalt 8 nya rekord och noterade 552,97 Malone/Meltzer poäng. Bästa damlyftare blev Marga Joergensen med 211,73 poäng. På herrsidan vanns lagtävlingen av Tyskland före Azerbaijan, båda på samma lagpoäng 221, men Tyskland vann på bättre Malone/Meltzer poäng. Trea var Ryssland med 219 poäng. Dam-tävlingen vanns av Danmark före Ryssland. Vid banketten talade Borg-mästaren i Lankaran och tack-ade alla närvarande för deras medverkan vid dessa tävlingar. Det är bara att instämma i Borg-mästarens tack och gratulera Mr Natiq och alla hans medarbetare till ett väl genomfört mästerskap. De flesta återvänder säkert om möjlighet ges. Personligen har det varit både trevligt och givande att få med-verka och hjälpa till i samband med detta mästerskap och jag ser fram emot det kommande Masters World i Lviv i Ukraina till hösten.

Av Johan Erling, “Mr Eleiko”

Resultat svenska deltagare

M65 / 94 kg1. Stefan Jakobsson, Upsala TK 78-99=177

M60 /85 kg2. Morgan Ask, HAK/Greppet 65-75=140

M55 / +105 kg3. Jan Hinrichsen, Vallentuna TK 85-100=185

M45 / 77 kg- Kent Olsson, Klippans KK 0

TÄV

LIN

G

12

Tyngdlyftningshalvtid 2012 - Tillbakablick samt kommande halvlekar!

När jag skriver det här är det inte länge sedan Fotbolls-EM avslutats med Spanien som värdiga vin-nare. Jag såg en del matcher och funderade på vad som hände i omklädningsrummen under paus-vilan. Förmodligen diskuterade man en del vad som hänt in-nan halvtidsvilan. Troligen lade tränaren upp taktiken för andra halvleken. Och alldeles säkert peppade man varandra att göra ännu bättre insatser framöver. Jag tänker mig att det är lite liknande inom tyngdlyftnings-Sverige. Första halvlek av 2012 är avklarad och går inte ändra på. Vi kan titta lite på vad som hänt. Serien genomfördes med många lag och flöt på kanske bättre än på länge. Många fina lagresultat och enskilda resultat presterades. Rapporteringen gick bra trots vissa malörer här och där. Platsen för Lagfinalen hängde länge i luften, men löstes då Landskrona tog på sig den viktiga uppgiften uppbackade av Trelleborg. Ett stort tack för det! Att sen finalen arrangörsmässigt genomfördes på ett förstklassigt sätt förvånade mig inte. Spänningen och resultaten i de olika finalerna var inte heller dåliga. Lite vemodigt kändes det att vår i flera år största stjärna, Jim Gyllenhammar, gjorde sin sista tävling pga sin besvärliga skada. Jag lyfter på hatten för dem som även i svåra omständigheter ställer upp för sitt lag. Och jag är glad att Jim gärna vill fortsätta att engagera sig på olika sätt. Det ska bli spännande att se hur det kom-mer att utvecklas. Månaden innan Lag-SM genom-fördes EM i Antalya och trots att det inte riktigt räckte till en OS-plats gläder vi oss åt fem nya sven-ska rekord av damerna. Något som lyckades till 100 % var att EWF-kongressen valde in vår tidigare ordförande Benny Johansson till vice president i EWF-styrelse, och Thom-as Norlander blev invald i tekniska kommittén. En riktig ”storslam” för svensk lyftning. En annan sak som genomfördes på ett mycket bra sätt under ”första halvlek” var femkampsfinalen i Falköping. Det var dessutom ännu fler deltagare än 2011. Jag är säker på att den täv-lingsformen kommit för att stanna då den premierar sådant som är oerhört avgörande för tyngdlyftare. Jag tänker då på den så viktiga ex-

plosiviteten och koordinationen. Under första halvlek genom-fördes också ett mycket viktigt årsmöte i Örebro. Det var en riktigt bra uppslutning, även om några elitföreningar samt något distrikt saknades. Något jag personligen imponerats av är valberedningen med Kjell-Åke Johansson som ord-förande. De har verkligen arbetat ”ända in i kaklet” för att hitta nya ledamöter till förbundsstyrelsen efter Magnus Kjellgren, Emma Sjölin och Thomas Norlander. Des-sutom har den sjunde platsen varit vakant under en tid. Nu lyckades man nästan hela vägen, och nya i förbundsstyrelsen är som ni vet Helena Bouveng, Jan Winberg samt Magnus Lindqvist. Magnus är för övrigt nog den yngste leda-mot STF haft med sina 28 år. I slutet av första halvlek var jag själv tillsammans med Magnus Kjellgren inblandad. Vi var utval-da att delta på hundraårsfirandet av OS i Stockholm. Det var en he-jdundrande middag i Blå hallen i Stockholms stadshus. Det var hun-dratals idrottsledare där från en mängd olika sporter, främst ord-föranden. Självaste Kungen och Drottningen var också med! Kun-gen höll ett intressant anförande på engelska. Sen var det dags för underhållning och sångerskan Maria Möller skulle börja. Efter att hon pratat ett tag sa hon ungefär – Nu ska jag visa en stor passion som jag har i mitt liv, något som jag håller på med så ofta jag kan, nämligen TYNGDLYFTNING! Ni kan tro att jag blev förvånad och glad. Så sparkade hon av sig skorna och gick fram till stången som varit gömd. Sen gjorde hon en fin vändning och överstöt in-för kung och fosterland samt alla andra idrotters företrädare. Stort jubel och många applåder, och sen började hon sjunga. Efteråt tog jag kontakt med henne och hon blev glad att träffa förbundsordföran-den. Hon visade sina skor och det togs några foton av vilka någon finns på hennes hemsida. Jag sa att jag tyckte hon skulle gå med i en förening och börja tävla. Det vore väl kul. Det skulle kunna ge positiv reklam för vår sport. Hur ser det då ut inför andra halvlek? Jag hoppas att många känner sig peppade av mycket positivt som hänt i första. Det är jätteviktigt att vi peppar och upp-

muntrar varandra ofta. Det finns faktiskt en hel del att uppmuntras av. Först av allt så jobbar förbundet vidare med Framtidsplanen som ska fastställas under året. Från föreningar och distrikt kommer viktiga synpunkter att inhäm-tas innan beslut fattas. Redan i september slutar vår sportchef Thony Ragnarsson efter drygt fyra förtjänstfulla år. Han kommer dock att på olika sätt finnas kvar i svensk tyngdlyftning, vilket jag är tacksam för. Förbundet kommer inte att på direkten anställa någon ny, utan de sista månaderna på året löser vi på annat sätt. Under tiden kommer det att jobbas för högtryck med hur vi ska ha det i framtiden. Det är roligt att tre domare vill examineras till internationell K2-domare till hösten/vintern.Domarna är Kent Lindqvist, Björn Nilsson och Magnus Lindqvist. I slutet av andra halvlek, troligen i december kommer vårt nya rappor-teringssystem för serien att vara på plats, vilket är mycket efterlängtat av många. Bättre sent än aldrig får man väl säga, och inte minst Erling Åkesson ligger bakom ”genom-brottet”. När sen nästa match (serie) börjar i början av 2013 kommer systemet att användas vid tävlingar och rapportering till serieansvariga. Då är det förhoppningsvis äntli-gen slut på alla tidsutdräkter och felräkningar som tagit timmar och dagar att hitta. Under 2013 händer fler nya saker. Vi kommer att tillsammans med många andra sporter vara med i SM-veckan. Den har pågått i några år och är mycket välbevakad av media. Alla som är med brukar få bra bevakning. Det innebär att Senior-SM 2013 kommer att avgöras i Halmstad under vecka 27. Det blir således ca 7 månader efter SM 2012. Förbundsstyrelsen är säker på att deltagande kom-mer att bli positivt för svensk tyngdlyftning med mer mediatid än på många år. Och det är något vi verkligen behöver!

Av Jonny Kärkkainen

13

Öppet brev till svensk tyngdlyftning.Hur ser tyngdlyftnings fram-tid ut? Detta är Jonny Kärkkäinens första mening i Ledaren nr 1-2012 i Tyn-gdlyftaren. Detta väckte vår ny-fikenhet, inledningen i Ledaren var ju positiv! Mittenpartiet var ju ock-så intressant, att en Framtidsplan är på gång. Men redan här väcktes viss oro, som i avslutningsstycket gjorde oss riktigt oroliga. Förbundet ska göra en satsning på framtida OS-kandidater, i god tid! STF började, i god tid, stoppa Oskar Svenssons deltagande vid junior-VM. Man ändrade sig dock när man såg att tyngdlyftningss-verige – med bl.a. Morgan Ask i spetsen – tänkt se till att han kunde åka ändå. OS- och landslagskom-mittén med en Erling Åkesson, som framfört mycket oroande och negativa tankegångar angående svensk tyngdlyftnings framtid i allmänhet och Oskar Svenssons i synnerhet; -”Varför är det så viktigt för honom att åka till junior-VM?” När man sedan tänker tillbaka på Ledaren i Tyngdlyftaren nr 4-2011 av Erling Åkesson blir det inte bättre. Tillsammans med Thomas Norland-ers artikel i Tyngdlyftaren nr 1-2012, blev det helt enkelt för mycket. Är det CrossFit och Kettlebells som ska rädda tyngdlyftningen? Ännu en gång ska förbundet rädda oss via en genväg. Vill vi ha fler individer i

FÖR

BU

ND

vår sport, eller fler tyngdlyftare? För vår del är svaret givet. På 60- och 70-talet, när gymen växte upp som svampar ur jorden, skulle kropps-byggarna frälsa oss. Vår stora idol, Bosse Johansson, kom ju ur dessa leden (vi trodde också på detta i början). Men guldet blev till sand. Tyngdlyftningsföreningarna blev till gym, med fler och fler medlemmar, mer pengar i kassan, men tyvärr också fler maskiner i lokalerna med mindre plats för lyftarna. Senaste offret för detta faktum var tyvärr grannklubben Malmö AK, som gick i konkurs nyligen. I TABK förde vi in i våra stadgar att vår verksamhet var Tyngdlyft-ning, Olympisk lyftning. Vi hade hellre färre medlemmar, mindre pengar, så länge som de var tyn-gdlyftare. Vi beslutade också att satsa på ungdomar. Historien visar att vi lyckats ganska bra. Under en episod under prob-lemåren försökte man öka kvan-titeten på U och J-DM genom att dessa slogs ihop. Oss veterligen blev det inte fler juniorer, bara fler deltagare på J-DM. En del ung-domar försvann på vägen, för de kände sig underlägsna juniorerna. Åter till tankarna kring CrossFit och Kettlebells. Visst är de välkom-na i TABKs träningslokal för att lära sig lyfta, ryck och stöt, tekniskt, explosivt och funktionellt. Men 20

reps eller fler, när man är trött, få upp stången på raka armar, bara den kommer upp, på tid?! Aldrig i livet! Men, på våra villkor, som vi tränar för att bli bättre lyftare, är de välkomna, tillsammans med andra sporter. Vi, tyngdlyftningen, har genom åren goda erfarenheter av samarbete med andra idrotter, inte minst friidrotten – fråga Staffan Bergkvist, Mosseberg – men att ha in dessa under vårt förbund, eller i vår förbundstidning, har aldrig varit aktuellt. Vi tror att det är en bra idé att värva lyftare utifrån vår egen sport, där ryck och stöt – att lyfta utifrån sin kroppsvikt – är de viktiga och avgörande momenten. Att jobba med yngre som ännu inte formats för mycket av andra sporter. Får de bra förutsättningar, där t.ex. U14-serien är bra, Eleikos nya ungdomsmaterial är super, kan svensk tyngdlyftnings framtid bli ljus. Satsa på ungdomen, satsa på tyngdlyftning. Om vi inte tror på vår sport, är vi chanslösa. Av TABK:

Ingmar AldenhovLars MårtenssonRoger StrömbergLars-Inge HanssonMaritza MårtenssonRobert Svensson

Jims sista tävling.Större delen av 2011 hårdsatsade Jim för att kunna kvalificera sig till OS i London. Bland annat åkte han till Frankfurt i Tyskland och låg på träningsläger. Men något hände vid lägret före Nordiska Mästerskapen. En skada på magmunnen, som des-sutom var svårdiagnosticerad, kom att så småningom sätta stopp för Jims OS-drömmar. Jim genomförde NM, vann enkelt på för honom ”mediokra” resultat, åkte senare till London Test Event, gjorde lite bät-tre, men fortfarande inte i närheten av hans bästa resultat. Efter nyår var det så dags för nytt träning-släger i Tyskland, men denna gång fick han avbryta det. Läkarna hade kommit fram till orsaken och en medicinering hade startats, men det fungerade inte tillfredsställande, utan Jim tappade kraftigt i kroppsvikt. Väl framme vid EM, den sista chansen att kvala till OS, kunde Jim helt enkelt inte tävla på den nivå som hade be-hövts, han lämnade återbud. Strax före lag-SM lät Jim meddela att han ämnade avsluta sin aktiva karriär i samband med lag-SM. Jim tillhörde den svenska eliten i

många år. Han hann med att delta på 5 VM, 6 EM, 1 JVM/JEM, 3 NM, blev svensk mästare 7 gånger och är Stor Grabb nr 111. Jim avslutar sitt brev med föl-jande ord: “Jag vill passa på att tacka för allt stöd och hjälp jag fått genom åren vilket bidragit till att jag blev den lyftare som lyft mest genom tiderna. Jag hoppas givetvis att jag skall bli nerpetad från den platsen så snart som

möjligt. Jag önskar förstås att jag blir kvar i denna fantastiska idrott i någon annan form.” Vi tackar Jim för de fina min-nen han gett oss genom åren och är naturligtvis glada om Jim vill fortsätta att verka i vår idrott på något sätt. Han har ju en hel del erfarenheter att dela med sig.

Av Håkan Johanson

Jim Gyllenhammar avtackas efter sin sista tävling av förbundets Gs.Foto: Amanda Rydberg

TÄV

LIN

G

14

Förbundet jobbar för en ljus framtid för svensk tyngdlyftning!

Svar på det öppna brevet från TABK-skribenterna.

Jag förstår av ert brev att ni verkligen värnar svensk tyn-gdlyftnings framtid. Det är jät-tebra! Det gör jag också och hela förbundsstyrelsen. Det är bland annat därför vi beslutat att arbeta fram en Framtidsplan under året, och där kommer alla att kunna bidra, inte minst Trelleborgs ABK. Jag uppskattar att ni på detta sätt för fram era tankar och er oro inför olika före-teelser i tyngdlyftnings-Sverige. Jag blir dock lite förvånad att ni inte är för styrelsens intentioner att i god tid satsa på framtida OS-kandidater inför OS 2016. Förbundets tanke med en elit-grupp, med kontrakt tycker jag är ett steg i rätt riktning. Dit kan mycket väl Oskar kvalificera sig. På tal om Oskar Svensson och hans tävlande eller inte tävlande på Junior-VM i Guatemala så tog förbundsstyrelsen i ett mycket tidigt skede beslut att det inte fanns budgetutrymme för JVM i det mycket ”tighta” 2012. Detta beslut väckte ett ordentligt en-gagemang bland många, vilket ju var positivt. Morgan Ask och jag hade även ett långt telefon-samtal. När vår OS-kandidat Jim Gyllenhammar sen så oly-ckligt skadade sig och var tvun-gen att avbryta sin OS-satsning påverkades förbundets ekonomi och en enig styrelse beslutade att avsätta medel för Oskars och en coachs medverkan på JVM. Tilläggas kan att förbundet med intresse följer den unge och uto-

mordentligt lovande mannens utveckling. Givetvis är det inte Crossfit eller Kettlebells som ska ”rädda tyngdlyftningen”, men vi kan få in ett ökat antal föreningar vilket innebär ganska mycket pengar till svensk lyftning. Jag är också säker på att vi kommer att få fler licenserade OL-lyftare som täv-lar, vilket är mycket betydelseful-lt. Vi har aldrig haft någon tanke på att förbundet ska administrera tävlingar i dessa sporter. Däre-mot är de mycket välkomna att tävla i OL (ryck och stöt). Den jämförelse som ni TABK-skribenter gör med friidrotten haltar rejält. En friidrottsförening kan ju ansluta sig till Svenska Fri-idrottsförbundet medan Crossfit och Kettlebells inte har egna förbund. Därför ansöker också en del sådana föreningar sig till STF. Men våra stadgar är tydliga att vi bara godtar föreningar som har med OL i sina stadgar. En enig förbundsstyrelse har redan för flera år sedan beslutat att vi inte ska neka föreningar anslut-ning bara för att de också håller på med annat än OL, och san-ningen att säga ägnar sig dessa föreningar troligen mer åt OL än många av våra 90 föreningar gör. Endast 53 föreningar har löst tävlingslicenser. Vad gör de andra 37 föreningarna? Tycker någon att dessa ska lösa licenser eller uteslutas? Det är inte heller lätt att utesluta någon eller neka anslutning. Vid överklagande till

Riksidrottsnämnden kan förbun-det mycket väl få bakläxa. Jag var själv med när styrke-lyft och bodybuilding växte fram och håller med om att de följdverkningar som sargade tyngdlyftningen inte får ske igen. Vi i förbundsstyrelsen kommer med all kraft jobba för att något liknande inte ska upprepas. Visst är det viktigt att ”värva lyftare utifrån vår egen sport” och det gör de allra flesta också, men jag menar att det också finns utrymme för bredare rekryter-ingsfält. Som ett exempel kan nämnas den isländska tyngdlyft-ningen som för några år sedan endast hade en handfull license-rade tyngdlyftare, men som nu har mångfaldigat antalet licenser och tävlande genom ”Crossfitare och Kettlebellare”som gått med i tyngdlyftningsförening och börjat tävla i OL. Vad bra att ni i Trelleborg fortsätter er genom åren im-ponerande satsning på ungdo-mar, det borde fler föreningar ta efter. Det skulle direkt synas i antal licenser. Förhoppningsvis har förbundets rekryteringstäv-ling gett lite extra inspiration. Jag avslutar med att fastslå att förbundet i likhet med er tror på vår sport, den sport som jag personligen ägnat mig åt och älskat i 40 år, och att vi i förbun-det ser stora möjligheter inför framtiden.

Av Jonny Kärkkäinen

FÖR

BU

ND

Domarspalten – Aktivitetskrav – Nya regler 2011.

För att få behålla sin behörighet skall en distriktsdomare ha minst fyra uppdrag per säsong (= kalenderåret), varav minst tre tävlingar som domare. Förbunds-domare skall ha minst fem up-pdrag per säsong, varav minst tre tävlingar som domare. För internationella domare gäller minst fem uppdrag, varav minst tre tävlingar som domare (Jury).

Tävlingsledare vid större tävling (ej vid KM eller liknande) räk-nas som domaruppdrag. Som övrigt uppdrag räknas tidtagare, teknisk kontrollant och chief mar-shal (ej vid KM eller liknande). Uppfyller domaren inte detta aktivitetskrav ett år utfärdas varning och uppfylls kravet inte heller nästkommande år blir domaren antingen degraderad

eller blir licensen indragen. För den som fått sin licens indragen erfordras ny domarkurs för ny licens.

Av Göran Gunnarsson

DO

MA

RE

15

FÖR

BU

ND

BJÖRN LIWENDAHL 70 ÅRDen 6 mars fyllde Björn Liwendahl 70 år! Detta firade han med öppet hus den 10 mars och undertecknad och Thomas Norlander med fru Monika letade sig ut till Finnsvedsvägen på Ingarö. Det var ett mindre äventyr att hitta dit, men mest troligt pratade vi för livligt i bilen och tappade koncentrationen på vägskyltar. Nåväl vi kom fram och tillsammans med en hel del SAK:are och släktingar av skif-tande ålder firade vi av Björn. Björn har varit knuten till Förbundet under många år. Han började med att tävla i tyngdlyftning, blev svensk mästare 5 gånger, slog svenskt rekord 10 gånger och genomföra 10 landslagsuppdrag. Därefter blev det uppdrag som ledare och Björn återfinns som ledamot i STF:s styrelse åren 1983 – 1996. Under tiden blev det en lång internationell karriär som ledamot i EWF:s Tekniska Kommitté åren 1991 – 2012. Idag blir vi varse Björns framfart som valberedare åt Förbundet. Ett stort grattis till Björn på hans 70-årsdag från Förbundets styrelse och anställda!

Håkan Johanson

Stockholms Tyngdlyftningsförbund i samarbete med klubbar i distriktet inbjuder härmed till

SVENSKA MÄSTERSKAP I TYNGDLYFTNING FÖR JUNIORER

Lördag och Söndag den 22-23 September 2012i Ribbyhallen, Haninge

Tävlingsstart Kl 11.00, båda tävlingsdagarna Invägning Lördag: Damer 09.00-10.00, Herrar 10.00-11.00 (56kg - 69kg) Söndag, Herrar 09.00-10.00 (77kg - +105kg)

Anmälningstidens utgång är 16 september för tävlande. Anmälan och frågor till Daniel Selander: daniel@selanders.net eller telefon 0707-556775

Anmälningsavgift 300kr betalas i samband med anmälan till PG 35 98 95-0. Skriv vem inbetalningen är ifrån tack!

Anmälningstidens utgång för Domare som önskar döma: 12 September. Anmälan till Tävlingsledare Björn Liwendahl, bliwendahl@gmail.com eller telefon 070-5300750

Hotell: Quality Hotel Winn Haninge (http://www.winnhaninge.se/)Vega stadshotell (http://www.vegastadshotell.se/) Vandrarhem: Horsfjärdens Country Home (vid Årsta säteri) (http://www.horsfjarden.com)Vandrarhem Lenvik (http://www.lenvik.se/lf/)

VÄLKOMNA önskar Stockholms TFTävlingen genomförs enligt Svenska Tyngdlyftningsförbundets tävlingsbestämmelser

STF gratulerar!

Björn Liwendahl uppvaktas på sin 70-årsdag av domarkollegan Thomas Norlander. Foto: Håkan Johanson.

DO

MA

RE

16

FÖR

BU

ND Mossebergs atletklubb fyller 50 år.

För femtio år sen tog några lyftin-tresserade initiativet till en kvar-tersklubb på Guldheden i Göteborg. Harry Hertzberg och hans entu-siastiska kamrater samlade pengar till träningsredskap och deras dröm förverkligades snabbt. Efter knappt tio år kunde källarklubben visa upp en färgstark världsstjärna och en imponerande samling svenska och nordiska mästare. Dessutom lyckades de blåsa liv i lyftningen som publiksport.

Under 1970-talet bjöd Mosseberg på lyftargalor då klubbens egen produkt Bosse Johansson med klockren teknik slog en rad världsrekord och bjöd storpub-liken på högtidsstunder. Plöts-ligt vårades det för lyftsporten och många minns än i dag den förtätade stämningen under ga-lorna i Valhalla. Bosses framgångar byggde på en ovanlig talang. Han var inte särskilt stark eller muskulös när han började träna skivstång som 17-åring. Men han byggde upp en enastående fysik som kunde tävla med de främsta muskelbyg-garna i landet och i en tävling utsågs han till Nordens gran-naste karl. Men han föredrog att omsätta styrkan i musklerna till imponerande framgångar i lyftning i den nystartade Moss-ebergsklubben. Åren 1968 till 1973 stuvade han om i rekordtabellerna, slog fem världsrekord i samtliga gre-nar, de flesta i presslyftet. Men också i ryck och stöt överträf-fade han rekorden och hans stöt i dåvarande mellantungvikt i november 1971 – 206,5 kg – ligger fortfarande över dagens svenska rekordnivå.

Guldfavorit i OSInför OS i Mexiko 1968 var Bosse svenska olympiatruppens star-kaste medaljhopp. Han skapade respekt hos sina ryska och ameri-kanska konkurrenter när han under träningspassen pressade 177,5 kg, (världsrekord), ryckte 157 kg (tangerat världsrekord) och stötte 190 kg. Det blev sam-

manlagt 525 kg, långt över gäl-lande världsrekord. Allt var upplagt för en svensk lyftsuccé. Men under de sis-ta förberedelserna drabbades ”Mossebergaren” av magsjukan Montezumas hämnd, som blev många olympiers fall i Mexiko.Bosse chockades när han klev på vågen tävlingsdagen och fann att han tappat fem kilo muskler. Det var en mager göteborgare som med stor ansträngning lyfte ihop 492,5 kg, 30 kg under sin verkliga kapacitet. Det gav en fjärdeplats.Tidigare under året hade han slagit sin värste antagonist, OS-segraren Kaarlo Kangasniemi vid EM-tävlingar i Leningrad, då han tog silvermedalj efter estländaren Jan Talts. Som inspiratör för en ny trän-ingsmodell kom Bosse Johansson att spela en viktig roll och hans syn på träning fick efterföljd i andra idrotter. Så här förklarade han det själv:- Många idrottsmän har säkert tränat hårdare än jag. Men den som tränar mest blir inte bäst. Idrott är inte bara snabbhet, styrka och spänst – det är veten-skap och taktik också. Speciellt vi tyngdlyftare måste lära oss den moderna träningens kom-plicerade tabeller och svåra pro-gram. Det gäller att så exakt och matematiskt som möjlig avväga hur, vad och när man ska träna. Bosse kunde efter avslutad karriär se tillbaka på följande meriter: 33 landskamper, 5 värld-srekord, 89 svenska rekord, 4:a på OS 1968. 1 guld, 1 silver, 3 brons i VM, 1 guld, 9 silver, 4 brons i EM, 2 guld, 2 silver i NM och fem SM-segrar. Siffror som talar för sig själva.

Märklig blandningMosseberg startade alltså 1962, då Harry Hertzberg registre-rade klubben i RF. Föreningen fick snabbt ett rykte om sig att skapa en inspirerande miljö i den lilla källarlokalen som lockade en märklig samling oprövade ungdomar men också redan meriterade stjärnor som Myggan Uddebom, friidrottslandslagets gamäng, som tillsammans med

kulkollegan Stig-Lennart Eriks-son bildade landets starkaste tungviktsduo. I lättvikt tränade Enno Mägi upp sig till rekordform, i lättaste klasserna var Ove ”Stålmu-sen” Nilsson och Angelo Rossi svårslagna. Exmästaren Ingemar Lyshag motionstränade sig tillba-ka till eliten och i lätta tungvikten trängdes uppåtgående lyftare som Harry Hertzberg, Kaj Berg, Dennis Larsson och något tyngre Kent Ström. Redan 1963 dök en liten 13-årig talang upp; Staffan Bergqvist. Han kom att spela en stor och varierande roll för klubbens ut-veckling och gör det än i dag, 49 år senare. Staffan utvecklades som tonåring till en skicklig tekniker och 1979 blev han svensk mästare i ryck och nordisk mästare totalt. Samma år blev han också lands-kampsegrare mot Finland. Då hade han vid sidan om trän-ingen också axlat ledaruppgifter i styrelsen, blev ordförande 1976 fem år och återkom 1984. Sedan dess har han varit klubbens ord-förande och samlande kraft.

Skicklig tränare Staffan var inte bara adminis-tratör utan tog tidigt över trän-arrollen och har som coach och tränare utvecklat och drivit fram lyftare som representerat vid 72 (!) landskamper. Tolv gånger har damlaget vunnit SM-guld. Som tränare har ”hans lyftare” tagit 19 individuella SM-guld, 4 nordiska mästerskap och rep-resenterat Sverige vid VM och EM. Dessutom har hans adepter – flertalet tjejer - slagit 92 svenska rekord! Framgångarna speglar också hur utvecklingen förändrats mycket under slutet av 1900-talet och senare. Damlyftningen har brutit igenom och i Mosseberg har en lång rad friidrottstjejer i mästarklass också blivit stjärnor i lyftning. De mest kända är friidrott-slandslagets förgrundsfigurer som kvartetten Elisabeth Wal-lander Nagy, Anna Söderberg och systrarna Annika och Lena

17

FÖR

BU

ND

Berndtsson som alla preparerats av Staffan. Han bröt ner en del av det tidigare motståndet mot skivstångsträning, även om han själv anser att mycket återstår för idrottstränarna att utveckla. - Många tränar för tungt, för ofta, med fel teknik Träningsme-todiken behöver förändras och förädlas för att få ut bättre effekt och minska skadorna, säger han. Som tränare och ledare har han uppmärksammats, vilket är ovanligt eftersom sådana insat-ser ofta hamnar i skymundan. Staffan har tilldelats STF:s förtjän-stmedalj i guld. Han har förärats Göteborgs-Postens pris till Micael Ljungbergs minne och utsågs till årets ledare i Göteborg 2009.

Vad är roligast?Vad gör dig lyckligast – att vinna stortävlingar eller driva upp un-gdomar till segrar? - Det jag minns allra mest från lyftningen är de där första åren när man som junior började träna i slutet av 60-talet, berättar Staffan. - Entusiasmen som man själv hade. Känslan för lyftningen som då var mer accepterad. Bosse som inspirationskälla. Snacket mellan kompisar. Staffan tänker efter ett tag och fortsätter:

- Allt det där bidrog till den där fina stämningen i träningslo-kalen. Det var stort. Det minns jag bäst. Staffan slutade tävla 1981 och drogs några år med smärtor i ryggen. Men han kom tillbaka 1984 som ledare och blev sedan en flitigt anlitad tränare.

Kan lyftningen bli populär igen? - Svårt att säga. När Bosse slog igenom som blixten från en klar himmel var tyngdlyftningen i en vågdal. Han lyfte upp intresset och skapade en ny vår för sport-en. I dag är bredden och konkur-rensen internationellt enormt mycket större. Men vem vet? De senaste åren har det strömmat till rätt många ungdomar igen. Så tillägger han: - Men vi behöver förbättra tävlingarna. Skapa underhålln-ing och bryta de lite monotona lagtävlingarna. Då kanske pub-liken kommer tillbaka.

Här är de bästalyftarklubbarnagenom tiderna

Mosseberg tillhör de mest framgångsrika klubbarna i landet. Men det finns ett dussin andra föreningar som kan tävla

om epitetet och några behöll sin position under långa perioder. Ofta är det en storstjärna med stark lyskraft som skapat uppmärksamhet och lett till att även publikintresset för lyftnin-gen fått genomslag på orten. Det finns flera exempel på det. I Kalmar startade Reinhold Petersson – Kalmar-Pelle kal-lad – och kamraten Sture Karls-son (sedermera Klintheim) på 1920-talet en lyftarklubb som blev ovanligt framgångsrik. Redan efter tre år var smålännin-garna så överlägsna sina konkur-renter att de tvingades utmana ett ”samlat allsvenskt lag” för att kunna bjuda publiken spänning. Kalmar slog övriga Sverige och vid SM 1934 var smålänningarna så överlägsna att de bara släppte ifrån sig en av fem av de SM-titlar som stod på spel.

Stjärnspäckat SAKEn av våra äldsta och mest mer-iterade klubbar är Stockholms Atletklubb som bildades redan 1905. När den moderna tävling-slyftningen slog igenom i mitten på 1930-talet strömmade träningssug-na grabbar till klubblokalen ”Gru-van” vid St. Eriksgatan 70. Jörgen Nielsen, Gunnar Högberg och Stefan Lindeberg blev snabbt

Bosse Johansson i rekordform vid OS-testet i ett fullsatt Valhalla sporthall den 14 september 1968.

18

FÖR

BU

ND lysande stjärnor även om de stötte på nederlag mot Västerås, som

vann första lag-SM 1938. 1943 slog SAK:s nya stjärnskott och enarmsspecialisten Georg ”Jojje” Brunstedt igenom, tog SM och överträffade tre år senare världsrekordet i enarmsstöt med 114,7 kg inför storpublik i Ordenssalen i Stockholm. Han blev högvilt för journalisterna och presenterades som ”sven-sken med världens starkaste högerarm”. Som tränare hade han populäre Calle Sven, en man som kunde konsten att göra pr för sin adept. Till klubben sökte sig en an-nan framgångsrik tungviktare, Lage Andersson från Gotland. Vid tvåarms-SM 1950 tog SAK storslam i tungvikt; Lage guld, Jojje silver och brons gick till Gösta Antonsson. I d e n v ä l b e k a n t a v i t a klubbdräkten återfanns också framgångsrika lyftare som Karl Erik ”Tjippen” Johansson och Lennart Englund. Senare tillkom kända namn som Hans Bettem-bourg och Björn Liwendahl för

att inte tala om Lennart Dahlgren – ”Dahlis” internt och ”Hoa Hoa” med svenska folket. Han blev inte bara lyftare i världsklass utan också med sitt röda yviga hår och vilda scenup-pträdande en folkkär underhål-lare på lyftarflaket och som frågesportmästare i TV-rutan. Under 70-talet samlade han på sig elva SM-titlar.

Starke Arvids tid40-talet var en gyllene tid för sporten och publikintresset för tyngdlyftning växte, inte minst sedan Starke-Arvid Anders-son tagit VM-guld i fjädervikt i Paris 1946 och förärats Dag-bladsmedaljen för sin bragd. Han drog storpublik vid sina värld-srekordförsök, särskilt en ljum-men sommarkväll på Lisebergs scen i Göteborg då han inför 20 000 åskådare överträffade alla världsrekorden i sin klass. Vid omvägning efter tävlingen vägde han tyvärr några gram för mycket för att de skulle godkännas. Kring Arvid byggde Kris-tinehamns ABK upp ett starkt

lyftargäng som tog SM 1948 med bland andra Sven Abrahams-son, Nisse Nilsson och Ingemar Gustavsson (senare Lyshag) i segerlaget. På liknande sätt gjorde Gösta Magnusson efter sin bronsmedalj i London-OS Örebro till en top-pklubb i hård konkurrens med bl a Kiruna, med starka lyftare kring Sigvard Kinnunen. Både Magnusson och Kinnunens liv släcktes tyvärr i deras bästa år. Västerås Atletklubb (med Lennart Nelson som lagankare), Eskilstuna GAK, Göteborg KK, Landskrona AK, Stockholms Spårvägar och lyftarklubbarna i Jönköping och Falun har också under perioder tillhört landets topplag. För att inte tala om Sundbybergs TK som med Einar ”Nan” Eriksson, VM-medaljör i fjädervikt, och bröderna Arne och Enar Edberg i laget tillhörde landets elit under flera år på 50- och 60-talet.

Av Ingemar Lyshag

Staffan Bergqvist i sin specialgren ryck, 1979. Staffan Bergqvist, som är Mossebergs allt-i-allo, skriver program till lyftarna i år.

19

FÖR

BU

ND

Magnus Kjellgren talar om hur det fungerar att vara off rep för STF.

Benny Johansson föredrar om den internationella tyngdlyftningsvärlden med viss assistans av Gs.

Maria Gidlund hjälper deltagarna igenom svensk idrotts organisation.

Björn Nilsson, Stockholms TF, och Anneli Frisk, Idrottsadministratör STF, lyssnar ivrigt.

Utbildningsdag för STF styrelse, anställda och kommittéer.

Arlandastad har blivit Förbundets andra konferensort. Denna gång kombinerades styrelsemötet för STF med en utbildningsdag för styrelsen, anställda och kommit-téledamöter. Idén till utbildnings-dagen växte fram under våren, då vi såg att styrelsen efter årsmötet skulle innehålla en hel del nya representanter med skiftande erfarenheter från idrotten. Syftet med utbildningsdagen var att ge en orienterande bild av svensk idrott (RF, SISU, SOK), svensk tyngdlyftning, samt internationell tyngdlyftning. Maria Gidlund, SISU Idrottsut-bildarna, hjälpte oss igenom den svenska idrottens organisation, vilket i sig är ett mycket omfat-tande område. Här några axplock vad Maria tog upp. • Idrotten Vill, idrottsrörelsens idéprogram. (STF har Tyn gdlyftning Vill som vi håller på att uppdatera). • Idrottens verksamhetsidé • Idrottens organisation • Riksidrottsmötet • RF:s uppdrag • SOK:s arbetsuppgifter • SISU Idrottsutbildarna • IdrottOnline • Idrottslyftet Undertecknad hade STF på sin lott tillsammans med Magnus Kjellgren. Efter en inledning med klassiska sportreferat (exempelvis: ”Det ser mörkt ut på Kameruns bänk”), för att höja stämning-släget, blev det en genomgång av Förbundets historia i korta drag. Efter historiken följde Idrottslyftet, vilka pengar det rör sig om och syftet med det. Föreningarna kan ansöka om totalt 609 000 kr under 2012 och Förbundet har 513 000 kr till förbundsutvecklingsstöd och verksamhetsstöd. Syftet detta år är att ”Rekrytera och behålla fler

medlemmar i idrottsföreningarna”. Förbundets organisation han-dlade om utseendet på styrelsen och kommittéerna, de anställda som arbetar hos STF, samt STF:s underorganisationer, SDF:en. Sen var det meningen att jag skulle återkomma med ytterligare ett område, de regelverk som styr Förbundets verksamhet. Detta hanns inte med utan kommer att tas upp vid annat tillfälle. Magnus Kjellgren hade en ge-nomgång av de arbetsuppgifter som berör Förbundets officiella representant vid internationella och nationella uppdrag. Före-dragningen var uppdelad i block: • Syfte/roll för off rep, förbere delser innan resan. • Resan, transfer • Ackreditering, lokalinfo, kongress, samling med truppen träningar. • Förberedelser inför tävlings dagen, tävlingen, efter genom förd tävling, utvärdering, bankett. • Hemresan, efter hemkomsten. SM- och egna internationella arrangemang tog Magnus upp i ett eget block. Dagen avslutades med en ge-nomgång av hur den interna-tionella tyngdlyftningen är or-ganiserad. Till detta ämne fick vi Förbundets hedersordförande och nyvalde vice president i EWF, Benny Johansson, som föreläsare. Benny kom direkt från Rom och ett EWF-möte och var som vanligt laddad med fakta. Först blev det en genomgång av medlemslän-derna, organisation (kommittéer mm), stadgar, uppgifter, val samt kongresser. Därefter gick Benny igenom Nordiska, Europeiska och Internationella Tyngdlyftnings-förbundens verksamheter utifrån termerna syfte och uppgifter. Samtliga föreläsare hade kunnat

fortsätta ett antal timmar till, men vi fick bryta klockan 16.00 för att deltagare skulle hinna med tåg och flyg hem. Sammanfattningsvis kändes det som ytterst nödvändigt att genomföra denna utbildnings-dag. Nu har vi lite mer kött på benen, samtidigt tycker jag att det inte vore helt fel att planera för en fortsättning, då vi fördjupar oss i något/några ämnen.

DeltagareAnneli Frisk, Örebro, Jonny Kärk-käinen, Vilhelmina, Eva Hel-gesson, Landskrona, Magnus Lindqvist, Sandviken, Kjell-Åke Johansson, Falköping, Erling Åkesson, Stockholm, Björn Li-wendahl, Ingarö, Christina Mård, Huddinge, Gunnar Lögdahl, Eskilstuna, Jim Gyllenhammar, Eskilstuna, Elisabeth, Hagman, Ösmo, Björn Nilsson, Upplands Väsby, Jan Winberg, Uppsala.

FöreläsareMaria Gidlund SISU Idrottsut-bildarna, Stockholm, Magnus Kjellgren, Lundsbrunn, Benny Johansson, Växjö, Håkan Johan-son, Örebro. Av Håkan Johanson

Foto Kjell-Åke Johansson

16

POSTTIDNING B Sverige Porto BetaltReturadress: Svenska Tyngdlyftningsförbundet, Box 15023, 700 15 ÖREBRO

The world’s most famous bar

ELEIKO SPORT AB • Korsvägen 31 • SE-302 56 Halmstad, Sweden • Phone +46 35 17 70 70 • info@eleikosport.se • www.eleikosport.se

More than 900 world records in Olympic Weightlifting.