Kallelse - Landskrona

1(1)

Fritids- och kulturförvaltningen

Landskrona stad

Stadshuset

261 80 Landskrona

Besöksadress Drottninggatan 7

Tfn 0418-47 00 00

Fax 0418-47 30 17

[email protected]

www.landskrona.se

Bankgiro 868-6123

Postgiro 12345-5

Org.nr 212000-1140

Datum Er Referens

2013-01-29

Handläggare Vår Referens

Göran Nyström

Fritidsnämndens ledamöter

och ersättare

Kallelse

Dag Onsdagen den 13:e februari

Tid 18:00

Plats Stadshuset rum 601

Grupper Gruppmöte Treklövern, Stadshuset rum 604 17:00

Gruppmöte S, Stadshuset rum 420 A kl. 17:00

Gruppmöte Sd, Stadshuset rum 322 kl. 17:00

Dagordning

Upprop

1. Mötets öppnande

2. Upprop och val av justeringsman

3. Bokslut och verksamhetsberättelse för 2012 – bilaga

4. Ombudgetering av internbudget för 2013 – utsändes separat

5. Svar på remiss rörande motion i kommunfullmäktige ”Bevara Erikstorp som

naturskyddsområde” - bilaga

6. Svar på remiss rörande motion i kommunfullmäktige ”Bekämpa

barnfattigdomen” - bilaga

7. Svar på remiss rörande motion i kommunfullmäktige ”Nolltaxa för

ungdomsidrotten i Landskrona” - bilaga

8. Uppföljning av internkontrollen inom fritids- och kulturförvaltningen – bilaga

9. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom fritids- och

kulturförvaltningen - bilaga

10. Förslag till förändring av Karlslundsbadets relaxavdelning och justering av

priser - bilaga

11. Fortbildningsdag för nämnden i mars 2013

12. Rapporter

Simundervisningen ht 2012 – bilaga

Säkerheten vid Karlslundsbadet - bilaga

13. Diarielista

14. Övrigt

Protokoll från 2012-11-28 finns tillgängligt på kommunens hemsida.

OBS! Den som ej kan närvara vid sammanträdet anmäler detta till Louise

Jönsson tel 473 013 eller e-mail: [email protected] senast tisdagen

den 12:e februari kl. 12.

Birgitta Persson

Ordförande

mailto:[email protected]

Nämnderna verksamhetsberättelse 2012

Fritidsnämnd

Landskrona stad

loupe

Textruta

Ärende 3

Fritidsnämnd, Nämnderna verksamhetsberättelse 2012 2(13)

1 Sammanfattning

Landskrona har ett rikt utbud av fritids- och idrottsaktiviteter. För en stad av Landskronas

storlek har vi en stor bredd i aktiva föreningar inom olika idrotter.

Det ekonomiska resultatet är ett underskott på 1,3 miljoner. Detta har orsakats av en alltför

optimistisk budgetering av vissa kostnadsposter, kostnadsökning på köpt el, visserligen färre

men dyrare form av skadegörelse samt mer underhållsinsatser än budgeterat. För att komepnsera

detta resultat kommer underhållsåtgärderna att reduceras 2013 och en ombudgetering görs vid

nämndens februari sammanträde för att säkerställa ett positivt driftsresultat 2013.

Inför 2012 gjordes en upphandling av extern drift av utomhusbadanläggningarna.

Upphandlingen vanns av Landskrona Simsällskap och reaktionen från allmänheten av hur

föreningen skött driften har varit positiv. Samtidigt kunde då Karlslundsbadet hållas öppet under

en sexveckors period vilket föll ut bra med god besökstillströmning.

Cityidrott har en forsatt bra verksamhet och numera omfattas även Pilängsskolans elever av

satsningen. Verksamheten pågår även under lovtid med en rad olika arrangemang. Effekten

börjar nu visa sig i att cirka 100 elever från verksamheten är engagerade i föreningarnas

ordinarie verksamheter.

Kostanderna för energi ökar. Tack vare den satsning på energieffekltivisering som gjorts och

trots en intensivare användning av anläggningarna låg kostnadsnivån kvar på samma nivå som

2007. Under 2012 har energipriserna dock ökat ytterligare vilket inte tillräcklig hänsyn till var

tagen i årets budget. Detta måste justeras inför 2013.

Fritidsnämnden har sedan 2009 ansvaret för att samordna folkhälsoarbetet i Landskrona. Man

har tagit fram en Folkhälsostrategi 2012-2015 som har godkänts av kommunfullmäktige.

Verksamheten vid föreningshuset Plantan utvecklas positivt. Huset har blivit ett nav för

Landskrona idrottsföreningar genom att LISA finns i lokalerna, att ett flertal föreningar nu har

sina kanslier där och att möteslokalerna flitigt används för utbildning och föreningarnas olika

sammankomster. LISA har under året byggt upp en utställning som berättar om idrottshistorien i

Landskrona.

Förvaltningen har under året ansvarat för ett gemensamt Skåne Nordvästprojekt som syftar till

att skapa en gemensam databas över alla idrottsanläggningar i de tio kommunerna. Med de data

som nu blir tillgängliga skapas en möjlighet till gemensam planering för att bättre utnyttja

befintliga anläggningar effektivt och att få en bild av vilka kompletteringsbehov som finns i

regionen.

Förvaltningen har en sjukfrånvaro på 4,3% vilket är mycket nära det mål personalutskottet ställt

upp på 4%. Ser man enbart till ordinarie personal är sjuktalet i verkligheten mycket låg. Det är

långtidssjukskrivningar inom den personalgrupp som har en arbetsmarknadsplacering på

förvaltningen som dominerar av det totala antalet sjukdagar. Att denna grupp har en hög

sjukfrånvaro är naturligt eftersom deras placering just beror på att de har någon form av

funktionsnedsättning.

2 Ekonomi

2.1 Resultaträkning

Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse 2012

Intäkter 10 222 6 355 6 045 310

Kostnader -49 418 -48 676 -47 019 -1 657

Avskrivningar -9 361 -8 686 -8 686 0

Internränta -4 069 -3 831 -3 831 0

Nettokostnader -52 626 -54 838 -53 491 -1 347


2.2 Driftsredovisning

Nettokostnad per verksamhet

Verksamhet, tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse 2012

Politisk verksamhet

-266 -215 -240 25

Semesterby 0 0 0 0

Camping 0 0 -28 28

Lägergård 16 53 50 3

Offentliga toaletter -271 -1 210 -1 199 -11

Föreningsstöd -7 150 -7 614 -8 191 577

Arrangemang -127 -142 -150 8

Idrott -26 213 -25 959 -24 206 -1 753

Friluft -2 538 -2 629 -2 295 -334

Bad -12 209 -12 911 -12 681 -230

Gemensam verksamhet

-3 869 -4 211 -4 551 340

Nettokostnader -52 627 -54 838 -53 491 -1 347

De stora variationerna mellan de olika avdelningarna beror huvudsakligen på felbudgeteringar

och på att kostnader för energi och underhåll historiskt inte separerats rätt inom verksamheterna

på idrottsplatsområdet.

Underskottet beror på ökade energipriser, för mycket timanställda inom friluftsverksamheten i

förhållande till budget, ökade kostnader för skadegörelse, sent fakturerade badresekostnader

från 2011, akuta reparationer av kakel på Läktarbadet samt en för hög ambition på underhållet i

förhållande till budget.

Intäkterna för badverksamheten utvecklas positivt och ökade med 12%.

2.3 Investeringsredovisning

Investeringsprojekt Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse 2012

IT-utbyte

Ståplatsläktare -133 -200 -67

Fordon och maskiner -186 -200 -14

Maskiner och fordon -186 -250 -64

Glumslövs IP, omlädnad

-1 341 -1 100 241

Glumslövs IP, konstgräsplan

-796 -800 -4

Idrottsh, styr/belys/entré

-840 -899 -59

Ishallen, styrutr kylmask

-505 -500 5

Nytt klubbhus IF Lejonet

-4 4

Ridhus brandlarm, Viarp VKR

-121 -151 -30

Läktarbadet -203 -200 3

Förnyelse -1 537 -5 075 -3 538


brygg/stränder

Leader friluft och hav -286 0 286

Offleader friluft och hav -325 -475 -150

Ishallen, utomhusisbana

-2 017 -1 900 117

Karlslundsbadet-UV etapp4

-141 -250 -109

Datorer -82 -100 -18

Summa -8 703 -12 100 -3 397

Ett fordonsköp som ej var budgeterats gjordes för att lösa upp ett dyrare hyresavtal. I övrigt

visar investeringsprojekten på en normal variation i förhållande till planeringen.

Resterande medel för bryggan vid Lill-Olas måste reserveras till kommande år.

3 Verksamhetsredovisning

3.1 Årets verksamhet

Årets verksamhet har följt planeringen utan större avvikelser. Överlämnandet av driftsansvaret

för utomhusbaden har fungerat bra och längre öppethållande under sommaren uppskattades av

framför allt turisterna.

City-Idrott fortsätter att utvecklas positivt och är ett värdefullt komplement för de skolor som

ingår i verksamhetens upptagningsområde. Idrottsledarna inom City-Idrott engagerar sig också i

arrangemang under loven, vilket då kommer samtliga barn till del.

En utomhusisbana kunde invigas när vintern började och många familjer har redan upptäckt

denna resurs. Samtidigt frigjordes tider i isahllen som tillfördes föreningsverksamheten.

Fritidsnämnden föreslog kommunfullmäktige en ny Folkhälsoplan som blev fastställt under

hösten. En ny organisation för detta arbete formas nu för att ta tag i de prioriteringar som finns i

planen.

Landskrona har en stor mängd idrottsarrangemang och är målpunkt för många idrottsläger.

Fotboll och olika idrotter i ishallen är stabila områden för lägerverksamhet. Genom att

Landskrona Simsällskap nu tagit över driften av Citadellbadet skapas en möjlighet att utveckla

detta bad till ett centrum för simläger under sommaren.

3.1.1 Föreningsstöd

62 föreningar har varit bidragsberättigade under 2012. Föreningarna har haft 16 889 medlemmar

varav 5 857 i åldern 7-20 år. Ingen ny förening har startats och fått startbidrag.

Sex föreningar från förgående år har inte varit bidragsberättigade under året. Hälften för att de

är mindre är 10 medlemmar i åldern 7-20 och övriga av andra anledningar.

16 föreningar har sökt stöd till utbildning. Det är två fler än i fjol. Sex av dessa sökte bidraget

även 2011. Nästa år fortsätter vi med att kontinuerligt informera om bidraget så ännu fler

föreningar uppmärksammar det och nyttjar möjligheten.

Digitalisering av bidragsansökan är inte klar men den beräknas vara igång våren 2013.

Idrott i centrum

Cityidrott har jobbat med sex skolor under året. Året inleddes med ett upptaktsmöte där alla

medlemmar och föräldrar var inbjudna. Anledningen till mötet var att få kontakt med barnens

föräldrar.

Citidrott har under året startat en skolidrottsförening, Dammhagskolans IF. Under året har


verksamheten uppmärksammats på olika håll. I våras uppmärksades Cityidrott av media, bland

annat Sveriges radio och Radio Malmöhus och i höstas besöktes man av Ronnebys

fritidsförvaltning.

Under oktober startade Cityidrott, tillsammans med Connecting LA/IM och Landskrona

Taekwondo Akademi, en undersökning i Landskrona. Undersökningen görs på samtliga barn

och ungdomar i årskurserna 5-9 i Landskrona. Förhoppningsvis visar undersökningens svar på

vad man kan göra för barn och ungdomar i Landskrona för att sysselsätta de på bästa sätt. Vad

som avgör varför man idrottar eller varför man inte idrottar osv.

Rädda Barnen har godkänt Cityidrotts förfrågan om 8 000 kronor till medlemsavgifter.

Pengarna kommer att gå till fem-sex barn som har utmärkt sig i någon idrott under året på

Cityidrott. De kommer få ett års medlemskap löst av Cityidrotten till den specifika idrotten.

Cityidrott i siffror

- 300 medlemmar (2010 – 245 medlemmar, 2011 – 535 medlemmar)

- Öppet på alla lov

- Haft verksamhet 48 av 52 veckor.

- 7295 deltagare totalt (sommarlovet ej inräknat) (2010 – 3835 deltagare, 2011 - 7065 deltagare)

- 197 barn i veckan (2010 – 142 barn i veckan, 2011 – 196 barn i veckan)

- 29 olika idrotter (2010 – 25 olika idrotter, 2011 – 31 olika idrotter)

- Fem event (Julshow, Sambacup, Isbana på Julskyltningen, Höstyran, BBK:s sommarfotboll)

- 544 timmar schemalagd idrott under 37 veckors tid, det är ungefär 14 ½ timme extra idrott i

veckan (2010 – 280 timmar extra idrott, cirka 10 timmar i veckan, 2011 - 411 timmar extra

idrott, cirka 11 ½ timme i veckan).

Under de tre åren som Cityidrott verkat har 100 barn och ungdomar börjat i en idrottsförening

varav 60 medlemmar började i en förening under 2012. Barnen har börjat med fotboll, basket,

handboll, taekeondo, innabandy, judo och handboll.

3.1.2 Arrangemang

Vi har varit engagerade i 54 st större arrangemang, samt en del mindre under året.

Skånes FF har haft verksamhet här under 6 tillfälle under året, 31 fotbollslag har haft helgläger

under säsongen. Ishallssäsongen avslutades 29/4 och startade igen den 1 juli, följande har hyrt

tid under sommaren, Blue Grease 1/7-7/7, Swetec 8/7-14/7, North Camp 15/7-21/7, IF Lejonet

22/7-11/8 , GF Idrott Konståkning 12/8-28/8.

Januari Arrangemang

Arrangör Plats Tävlande/ Deltagare

Besökare

Funktionärer

Övernattning

14 Inomhus Roddtävling

L-a Roddklubb

Idrottshallen

100 200 12 Nej

15 Seriesamman- drag F15

Kronan Volley

Idrottshallen

60 30 10 Nej

28 och 29

Ungdomsfotboll

BBK Korpen 200 1 000 18 Nej

Febrauri

Arrangemang


Besökare

Funktionärer

Övernattning

4 och 5 RG Star LKGF Glumslövs IH

70 150 20 Nej

18 Emmas ungdoms pokal

LKGF Albano-Gymnastiksal

27 70 15 Nej

22 och 24

Camp Skåne Falcons Idrottshallen

50 100 10 Nej


Febrauri

Arrangemang


Besökare

Funktionärer

Övernattning

25 Regiontävling 1

LKGF Glumslövs IH

100 100 20 Nej

25 Roddinnebandy

L-a Roddklubb

Idrottshallen

90 100 9 Nej

Mars Arrangemang


Besökare

Funktionärer

Övernattning

11 JKA Landskrona Cup 2012

L-a Karateklubb

Idrottshallen

290 300 20 Nej

18 Allsvenska serien

L-a Atletklubb

Idrottshallen

45 30 12 Nej

21 Skol-DM Innebandy

Särskolan/Handicappidrottsförbundet

Idrottshallen

150 70 5 Nej

21 Bordtennislandskamp (SWE-ENG)

BTK Scania

Idrottshallen

25 300 30 12

24 Oldboys Cupen 2012

BK Fram Idrottshallen

80 150 10 Nej

31 /3 och 1/4

Karlslundspokalen

GF Idrott Konståkning

Ishallen 101 210 28 Nej

April Arrangemang


Besökare

Funktionärer

Övernattning

6 Ponnydressyr

L-a Ridklubb

Idrottsplatsen

86 75 35 Nej

6 till 8 Påskaspelen BTK Scania

Idrottshallen

350 700 100 100

6 till 8 U-13 Cup IF Lejonet Ishallen 145 200 30 Nej

13 Idrottsgalan LISA Idrottshallen

45 1 400 70 Nej

14 Vårcupen Häljarps IF

Häljarp IP 760 2 500 130 Nej

Maj Arrangemang


Besökare

Funktionärer

Övernattning

1 LKGF Gymnastikuppvisning

LKGF Idrottshallen

33 250 15 Nej

5 Kalvinknatet IF Kronan City 550 1 100 30 Nej

12

Landskrona Cup 2012 (Internationell tävling)

LKGF Glumslöv IH

43 100 19 12

17 AIF Cupen AIF A-torps IP 320 650 30 Nej

19 Ponnyhoppning

L-a Ridklubb

Idrottsplatsen

45 110 35 Nej

20 Landskronab L-a Landskron 208 10 8 Nej


Maj Arrangemang


Besökare

Funktionärer

Övernattning

ygden Runt (motionslopp cykel)

Cykelklubb

a

25 U-SM

Landskrona Motorklubb

Saxtorpsbanan

200 3 500 125 1 000

26 och 27

lag-SM L-a Atletklubb

Idrottshallen

62 100 20 50

Juni Arrangemang


Besökare

Funktionärer

Övernattning

6 Nationaldagsfirande FOK

FOK Citadellet 150 600 10 Nej

9 och 10 Citadellsim LS Citadellbadet

700 1 000 38 400

10 Hildesborgsloppet

GFI-Friluft Semesterbyn

200 300 30 Nej

16 och 17

Wormocupen IK Wormo Exan 1 500 4 500 85 Nej

24 Hästdressyr L-a Ridklubb

Idrottsplatsen

105 80 35 Nej

Juli Arrangemang


Besökare

Funktionärer

Övernattning

6 till 8 LH-games LS Citadellbadet

730 1 000 40 400

29 Thulinträffen Th-sällskap

Citadellet 400 4 500 25 70

Augusti Arrangemang


Besökare

Funktionärer

Övernattning

17 till 19 Nordic Week BSS BHN 260 600 70 500

26 Landskrona Maraton

GFI-Friluft L-a 100 200 45 10

September

Arrangemang


Besökare

Funktionärer

Övernattning

8 Barnloppis Privat Glumslövs IH

99 300 25 Nej

25

Fotbollsturnering för Landskronas sexor

Dianaskolan

Landksorna IP

70 30 4 Nej

13 till 16 SM Fälttävlan, Ponny

TÅRF Annelöv 110 320 60 100

20 och 21

PPP-Dagar Kommunen

Idrottshallen

5 4 000 4 Nej

29 och 30

Nordiska Mästerskape

L-a Atletklubb

Idrottshallen

45 35 35 70


September

Arrangemang


Besökare

Funktionärer

Övernattning

n

Oktober Arrangemang


Besökare

Funktionärer

Övernattning

7 Hästdressyr Ridklubben

Ridhuset 70 95 35 Nej

20 U-sammandrag U-13

Kronan Volley

Idrottshallen

120 70 10 Nej

20 Regionstävling i Rytmisk Gymnastik

LKGF Glumslövs IH

100 150 20 Nej

31 Ungdomsnightcup

Fält & Fritid

Idrottshallen

410 500 22 Nej

November

Arrangemang


Besökare

Funktionärer

Övernattning

3 U-8,9 Cup IF Lejonet Ishallen 180 400 60 Nej

4 U-10 Cup IF Lejonet Ishallen 145 200 30 Nej

December

Arrangemang


Besökare

Funktionärer

Övernattning

1 Julmarknad Glumslövs FF

Glumslövs IH

10 475 95 Nej

1 Rikscupen 1 GFI-Gymnastik

Idrottshallen

845 700 120 850

8 Nightcap BBK Idrottshallen

186 1 000 32 Nej

8 DM i Judo 212

GFI-Judo GA-hallen 150 120 20 Nej

14 och 15

Julshow GFI konståkning

Ishallen 200 1 800 80 Nej

15 Lucia show (Uppvisning)

LKGF Albano 40 150 8 Nej

26 till 30 BK Landoras Julcup

BK Landora

Idrottshallen

1 000 2 500 125 Nej

3.1.3 Idrottsanläggningar

Verksamhetsberättelse Anläggningsavdelningen

Idrottsanläggningar:

Ishallen:

En ny kylmediekylare till inomhusbanan har installerats.

IF Lejonets arbete med att färdigställa en andra våning i Ishallen slutfördes.

Vi har också under hösten anlagt en ute-isbana vid sidan om Ishallen. Invigning skedde den 24

november, med mycket besökare. Ute-isbanan har visat sig vara mycket uppskattad under

vintern.

2 st nya gasbilar har inhandlats till verksamheten.

Idrottshallen.


Nytt undertak över A-golvet, samt ny belysning. En hiss har installerats.

Glumslövs Idrottshall: Tillbyggnad av 2 nya omklädningsrum, samt ett avtal om städning och kritning av planer har

skrivits med Glumslövs FF.

Karlslundsbadet: Installerat en UV-rening.

Vi har fortsatt med renoveringar och periodiskt underhåll enligt planen.

Föreningshuset Plantan

Under 2012 har föreningshuset utökat med fler föreningskansli då Landskrona simsällskap,

handbollsklubben - 261 och Landskrona Teakwondoklubb har flyttat sina kansli till Plantan.

Idag har vi 7st föreningar som har sin bas på Plantan.

Antalet föreningsmöten och utbildningar ökar hela tiden och under 2012 hade vi 386st

möten/utbildningar samt 7 243 deltagare som besökte Föreningshuset Plantan.

Även andra förvaltningar har upptäckt huset och lagt flertal konferens- och personalutbildningar

på Plantan.

Föreningshuset är bokat minst 4 kvällar i veckan för föreningslivet samt på helger och dagtid för

kommunala verksamheter.

3.1.4 Friluftsliv och stränder

Motionsspåren används mer frekvent under hela året, särskilt i Lill-Olas och Karlslund där

spåren kompletterats med utegym. Under hösten installerades en besöksräknare som enkelt kan

flyttas mellan olika mätpunkter i kortare eller längre perioder. Resultatet skickas direkt till nätet

och redovisas i färdiga rapportmallar som underlag för förändringar och nya insatser inom

friluftsområdet. Havsleden/Skåneleden redovisar också en stadig ökning trafiken vid

mätpunkten Lill-Olas norr mot Fredriks läge. Under hösten påbörjades omläggning av leden vid

Fredriks läge på grund av den kraftigt ökande trafiken vid "vita husen". Leden anläggs istället

bakom husen över bäcken och ansluter till befintlig led vid naturvårdsområdet och beräknas

färdig under våren. I förhandlingarna med Hildesborgs gård, som är markägare, gavs det också

möjlighet att förlänga det belysta motionsspåret från 2 km till cirka 4 km, vilket innebär att

sträckan från Lill-Olas till Fredriks läge kommer att vara belyst, både för vandrare och löpare.

En del av insatserna är kopplade till Leader- projektet, där en parallell sträcka, närmast havet,

också anläggs en markerad ridled.

I ett annat projekt har en ny cykelled projekterats med under temat Tycho Brahe. Leden planeras

från Svalöv till Landskrona - Ven och Köpenhamn till Bröndy, där Bröndby är den danska

parten i projektet. Under förutsättning att sträckningen godkänns av Vägverket, beräknas leden

öppnas på den svenska sidan i maj 2013. Samma förutsättningar gäller för den planerade Norra

cykelleden, som ingår i Leader-projektet.

På tomten för barnkolonin i Lill-Olas pågår projektering av en äventyrsbana i naturmaterial som

kompletteras med andra aktiviteter och grillplats. Ambitionen är att, på sikt, skapa en ny

samlingplats för fysisk aktivitet och exkursioner på land och i hav, både för skolans verksamhet

och för det öppna friluftslivet. Utbildningsförvaltningen och Mark- och

exploateringsavdelningen (MEX) är mycket positiva till planerna och det pågår också

diskussioner om att etablerara förskoleverksamheten "Ur och skur" på en del av området.

Snorkelleden färdigprojekterades under hösten och beräknas färdig till badsäsongen 2013.

Den andra upphandlingen av en bantad version av ny brygga i Lill-Olas, genomfördes under

hösten. Arbetet startade i november månad, och den 200 meter långa bryggan med 250

kvadratmeter soldäck beräknas stå klar till badsäsongen 2013. Bryggan ska vara belyst och

tillgänglig året runt.

Även om badsäsongen var riktigt dålig, framkom flera positiva kommentarer om badsträndernas


skötsel och kvalité. Vid Halvmånen eller Citybadstranden ökade också skötselinsatserna efter

kraftig kritik under säsongen 2011.

3.1.5 Badanläggningar

Efter beslut i nämnden under våren överläts ansvaret för drift av utomhusbaden till Landskrona

Simsällskap. Samtidigt togs beslut att hålla Karlslundsbadet öppet under fler sommarveckor än

vad som varit fallet tidigare.

Förutsättningarna för att driva utomhusbad var med tanke på vädret under sommaren 2012 inte

optimalt. reaktionen från allmänheten har ändå varit den att man uppskattat den service som

lämnats och även Simsällskapet har varit nöjda över resultatet. Inför kommande år kommer de

att ha en inriktning på mer uthyrning av Citadellbadet till gästande simföreningar och man

kommer även att utöka antalet tävlingstillfällen.

Öppethållandet av Karlsundsbadet under juli månad föll ut bra med goda besökssiffror. I

huvudsak var det turister som utnyttjade möjligheten. Eftersom just juli var både kall och regnig

innebar möjligheten till inomhusbad ett tacksamt till skött till besöksmålsutbudet i Landskrona

Ett starkare samarbete har inletts med utbildningsförvaltningen för att förbättra resultatet av

simundervisningen. Utbildningsnämnden utökade målet till att även eleverna i årskurs 2 bör

klara av att simma 200 meter. Olika åtgärder har vidtagits för att utveckla metoder och att stärka

samarbetet mellan enskilda skolor och simundervisningen. Åtgärderna gav ett positivt resultat

och vid terminsslut klarade 73% av eleverna läroplansmålet om 25 meters simkunnighet och

51% klarade det högre målet om 200 meter. I förhållande till föregående år var detta en

förbättring med 6 procentenheter för läroplansmålet.

Säkerheten för besökare och personal har påtagligt förbättrats på Karlslundsbadet. Under året

rapporterades endast två mer allvarliga incidenter. I ena fallet rörde det sig om ett

bakterieangrepp vilket gjorde att badet måste stänga under cirka en veckas tid för klorering. I

det andra fallet blev en besökare bestulen på sina bilnycklar. Det förbättrade säkerhetsläget kan

tillskrivas systematiska åtgärder på ett flertal plan.

Intäkterna för badet ökade med 12% i förhållande till år 2011 till nära 3 miljoner kronor. Sedan

2007 har intäkterna ökat med 27%. Antalet besökare till Karlslundsbadet var 73.075. Särskilt

helgerna är välbesökta och en stor andel av besökarna kommer från andra kommuner i

närområdet.

Citadellbadet hade 7.039 besökare och Härslövsbadet 3.499.

3.1.6 Folkhälsa

Folkhälsoutskottet har tagit fram ett förslag på en folkhälsostrategi som är en revidering av det

folkhälsopolitiska principprogrammet (2001). Den 24 september antog kommunfullmäktige

förslaget.

Sedan 2009 har Fysisk aktivitet på recept varit en prioriterad uppgift inom folkhälsoarbetet.

Under året har aktivitetsfoldern för vilka lokala friskvårdsaktörer som tar emot FaR-patienter

uppdaterats och utvecklats.

Kampanjen Tänk om är en kommunikationsinsats initierad av Folkhälsoinstitutet för att

motverka langning av alkohol till unga. Det är en återkommande satsning och under 2012 har

den lokalt genomförts i vid fyra olika risktillfällen; skol- och studentavslutning, Karneval,

Halloween och jullov. Arbetsgruppen har utökats med en representant från Systembolaget.

Fritids- och Kulturförvaltningen har under våren upprättat en arbetsgrupp mot dopning.

Arbetsgruppens syfte är att arbeta fram en struktur på hur vi lokalt kan förebygga och minska

användandet av dopningsmedel. Arbetsgruppen består av polisen, Skåneidrotten,

friskvårdsaktörer, individ- och familjeförvaltningen, fritids- och kulturförvaltningen samt

Landskrona stads ANDT-samordnare och folkhälsosamordnare. Under hösten har en

informationsträff anordnats. Syftet med mötet var att belysa dopning som ett samhällsproblem

till särskilt utvalda yrkesgrupper och gemensamt diskutera hur vi lokalt arbetar vidare. Inbjudna


gick till gymmen, ansvarig/ordförande i föreningar, personal inom Landskrona stad, Region

Skåne och polisen.

Under våren initierades ett tobaksprojekt för albansktalande. Syftet med pilotprojektet är att

utarbeta metoder och ta fram material för att förebygga och minska bruket av tobak bland

albansktalande invånare. Metoder och material som tas fram för albansktalande ska sedan kunna

utvecklas för andra migrantgrupper. Länsstyrelsen är uppdragsgivaren och finansierar en tjänst

på 25 %. Under våren har tre lämpliga arenor identifierats för projektet, dessa är

familjecentralen Rådstugan, Vårdcentral Centrum och Capio Citykliniken. På dessa tre arenor

har olika metoder utvecklats och flödesscheman har tagits fram för arbetet.

Under hösten har Senior Sport School arrangerats, en satsning i samverkan med Region Skåne

och Skåneidrotten. Syftet med Senior Sport School är att främja ett gott och hälsosamt åldrande,

med utgångspunkt ifrån de fyra hörnpelarna; social gemenskap, meningsfull sysselsättning,

fysisk aktivitet och goda matvanor. Skolan pågår under 12 veckor och har 23 deltagare anmälda.

Deltagarna får möjlighet att prova på olika aktiviteter och delta i en studiecirkel med fokus på

hälsosamma åldrandet. De får även ta del av föreläsning i skadeförebyggande träning och

utbildning i hjärt- och lungräddning (HLR) samt få delta i en praktisk matlagningskurs.

Under våren genomfördes den regionala Folkhälsoenkäten Barn och Unga 2012 i alla Skånska

kommuners. Enkäten gick ut till elever i årskurs 6, 9 och årskurs 2 på gymnasiet och fokuserar

på frågor såsom trivsel, relationer, kost, fysisk aktivitet, psykisk ohälsa, tobak, alkohol och

droger.

Under hösten har folkhälsosamordnaren tillsammans med ANDT-samordnaren arrangerat en

lokal inspirationsträff om kontraktsmetoden SMART. Metoden är en forskningsbaserad

primärpreventiv metod för tobaksförebyggande arbete i skolan. Syftet med metoden är att så

många ungdomar som möjligt går igenom högstadiet utan att börja röka. Inbjudan till träffen

gick ut till personal inom skolan (elevhälsa, lärare), primärvården och tandvården.

Under våren har en strategi för hur folkhälsoarbetet ska synliggöras tagits fram. De aktiviteter

som har genomförts under året är att arbetsnätet har uppdaterats med kontaktinfo och ett

kontaktkort om folkhälsofunktionen har tagits fram. Hemsidans förstasida har utvecklats och

från och med hösten skickas ett nyhetsmejl om folkhälsa ut en gång i månaden och ett twitter-

konto om folkhälsa har satts igång.

3.1.7 Gemensam administration

A) Målgruppsanpassad marknadsföring

Kartläggning besökare/prenumeranter

Under sommaren 2012 skickade vi enkäter till våra 1400 medlemmar och fick totalt in 478 svar

vilka inkluderade uppgifter som namn, epost, postnummer, postort, kön, ålder och svar på

frågan; vad vill du läsa om? Vad ska vi skriva mer eller mindre om i Fritids- eller kulturmailen?

Efter detta analyserades alla Svaren så att vi kan få en bättre uppfattning om vad våra

prenumeranter är intresserade av.

Analys av undersökningen

1. ”51-65 år” och ”66 år och uppåt” är de åldersgrupper som är mest intresserad av vår

fritid och kulturnyheterbrev.

2. Kvinnor är mer intresserade av nyhetsbrev än män i alla åldersgrupper.

3. Överlag är medlemmarna ganska nöjda med vår nyheterbrev. Våra medlemmar har

vittomfattande intressen av t.ex. kultur, natur och idrott och aktiviteter både för barn och

vuxna.

4. De behöver allmän information och framförhållning för att planera sina agendor.

B) IT-utveckling

Förvaltningen ansvarar idag för 12 stycken olika IT-system. Under året har alla våra IT-system

analyserats utifrån risk och utvecklingsbehov. Analys har resulterat i en del direkta åtgärder


vilka minimerar risk för avbrott eller innebär en direkt förbättring av våra servicemöjligheter.

Arbete med förbättringar fortsätter under 2013 och kommer att resultera i ökade drift och

servicekostnader.

C) Effektiv intern information

Arbetsnät Information och dokument ska publiceras eller uppdateras kontinuerligt. I fortsättningen ska

sidorna gås igenom minst två gånger i halvåret. För att få personalen att använda arbetsnätet och

göra det till en vana har olika nyheter publicerats på första sidan som bara gäller vår egen

förvaltning. Det kan användas i högre utsträckning.

FOK-nytt Vårt interna nyhetsbrev skickades ut sex gånger under 2012. Målet är att skicka ut 9-10

nummer. Avdelningscheferna har fått påminnelser om de har något de vill informera om men

det har inte funnits underlag för fler nummer. Nyhetsbrevet skickas ut via mail till alla anställda

på förvaltningen. Det handlar om personalförändringar, verksamhetsförändringar, beslut m.m.

Målet är att medarbetarna ska känna sig delaktiga och veta mer om förvaltningen än bara sitt

eget område eller avdelning. Vi vill skapa en känsla av tillhörighet. Enligt statistiken i Multinet

så är det hälften av personalen som öppnar nyhetsbrevet. Någon månad fler någon månad

mindre.

Tillgängliga aktuella styrdokument Nya policys, rutiner och regler har kontinuerligt publicerats på arbetsnätet. En bättre rutin för

att säkerställa att dokumenten alltid är uppdaterade bör utarbetas under 2013.

4 Redovisning av måluppfyllelse

4.1 Den arbetande staden

4.1.1 Nämndsmål

Mål Indikatorer Måluppfyllelse 2012

Fritids- och kulturförvaltningen ska aktivt medverka i stadens kompetenshöjande verksamhet riktat mot försörjningsstödstagare i den omfattning som verksamheten klarar

Antalet praktikplatser Uppnått

Analys

Fritids- och kulturförvaltningen tar emot en stor andel praktikanter från skolor, arbetsförmedling

och individ- och familjeomsorgsförvaltningen. Med den sistnämnda finns nu utöver detta en

överenskommelse om att skapa en grupp på 10 prakikanter som bereds sysselsättning och

handleds av en särskilt rekryterad handledare.

4.2 Den trygga staden

4.2.1 Nämndsmål


Alla idrottsanläggningar skall ha säkra dörrar med elektronisk passagekontroll till entréer och omklädningsrum för att, minimera risken för inbrott och stölder.

Antalet anmälda skador, inbrott och stölder på förvaltningens anläggningar via skaderapporteringssystemet Flexite

Delvis uppnått



Utomhusmiljön vid alla idrottsanläggningar skall uppfattas som trygg och säker året runt.

Antalet kända incidenter, skador och stölder som registreras i skaderapporteringssystemet Flexite

Uppnått

Motionsspåren i Lillolas och Karlslundsparken. Belysning, utegym, cykelparkering med mera

Antal registrerade besök via elektronisk personräknare Uppnått

Fritids- och kulturförvaltningen skall, i samarbete med City idrott och föreningslivet, genomföra minst fem utomhusarrangemang

Antal registrerade besökare vid respektive arrangemang Uppnått

Analys

Förvaltningen beaktar trygghets- och säkerhetsaspekter så fort förändringar eller

underhålls¨åtgärder genomförs på idrottsanläggningar. Tillg'ngliga ekonomiska resurser har

dock inte räckt till elektronisk passagekontroll på alla anläggningar.

Nyttjande av motionsspår och utegym mäts vissa utvalda veckor under året och visar på ett sturt

utnyttjande, särskilt i området runt Erikstorp.

Cityidrott bedriver öppen lovverksamhet och hade fem sådana aktivitetestillfällen under 2012.

4.3 Övriga verksamhetsmål

5 Förvaltningschefens redovisning av produktivitetsåtgärder

Åtgärd Ekonomisk konsekvens

Två tjänster inom administration (varav en med lönebidrag) har reducerats till en

100 tkr

6 Förslag till beslut

Fritidsnämnden föreslås begära att resterande medel inom anslaget för ny brygga vid Lill-Olas

på 3539 tkr reserveras till 2013 samt att i övrigt godkänna rapporten.

Handlingsplan för budgetår 2013

Budgeten för 2013 har omarbetats efter de faktiska kostnaderna 2012 och man har använt de faktiska

intäkterna 2012 som en riktlinje för 2013 med viss säkerhetsmarginal.

Verksamhet Idrott

2012 hade man 1,6 miljoner i intäkter vilket var lägre än 2011 där intäkterna var nästan 1,8 miljoner.

Utifrån detta har man valt att budgetera 1 584 tkr i intäkt.

För personalkostnaderna har budgeten anpassats så att man tar hänsyn till löner, övertid, ob, semester

etc. med väl tilltagen marginal. 8 340 tkr i personalkostnader

Fasta kostnader så som hyra, sophämtning, städning, telefoni, el, värme dvs kostnader i driften som är

svåra att påverka och som alltid återkommer vilket medför till en budgeterad kostnad på 9 108 tkr.

Verksamheten har en total budget på 17 689 768 kr och när man har tagit höjd för ovanstående

kostnader återstår 1825 635 kr för underhåll och reparationer. I den summan ingår också gräsklippning

700 tkr. För att underlätta arbetet för avdelningschefen hade det varit bra om man kunde använda en

till verksamhet som heter Idrott underhåll där medel som reserveras skall användas till underhåll och

reparationer och gräsklippningen undantas från den verksamhet och tillhör i stället verksamhet Idrott.

Användandet med en verksamhet till menar avdelningschefen att det underlättar i planering att veta att

verksamhet Idrott underhåll enbart används till underhåll och verksamhet Idrott används till den

dagliga driften. Vid användning av två verksamheter försvårar inte arbetet för den ekonomiska

uppföljningen eftersom den totala budgetens förblir 17 689 768 kr.

För att klara budget 2013 kommer underhållet att få stå tillbaka.

Budget Idrott

Verkligt utfall 2012 Budget 2012 Budget 2013

Intäkter - 1 602 518 -1 730 000 -1 584 000

Underhåll mm. 3 915 462 3 588 000 1 825 635

Personal 7 632 210 8 167 000 8 340 133

Hyra, telefoni, el mm 8 832 095 6 999 000 9 108 000

Totalt 18 777 249 17 024 000 17 689 768

Verksamhet Frilufts

Verksamheten har fått en budgetram på 1892 tkr vilket innebär att ha bättre kontroll på timanställda

för att inte överskrida budgeten. 2011 var personalkostnaderna 492 676 kr en ökning med 233 466 kr

jämfört med 2012.

Budget Frilufts


Intäkter fisket - 322 760 -140 000 -180 175

Inköp av fisk 232 750 94 000 102 000

Underhåll mm. 463 364 422 000 418 000

Personal 726 142 613 000 519 170

Hyra, telefoni, el mm 1 074 497 851 000 1 033 005

Totalt 2 173 993 1 840 000 1 892 000

Verksamhet Bad

2012 var intäkterna på Karlslundsbadet 3 262 tkr och för 2013 är budgeterade intäkter 3 219 tkr.

Personalbudgeten 2013 är 4 140 tkr där man har tagit hänsyn till övertid, ob, timanställda mm. Men

eftersom badet kommer att hålla stängt slutet av sommaren kommer man inte anställa semestervikarie

utan personalen får ta semester när badet håller stängt.

Inköp av badartiklar, utbetalning till Landskrona simsällskap och skolskjutsar är budgeterat till 1 431

tkr.

De egna fasta omkostnaderna – hyra, värme, el, vatten, telefoni etc. - är budgeterat till 4 759 tkr. Det

som blir över av den totala budgeten 7 952 tkr reserveras till underhåll och inköp av klor och

kemikalier 841 tkr. Från och med 2013 har 205 tkr av budgeten överförts till Utbildningsförvaltningen

för de kommer att betala skolskjutsarna.

Budget Bad


Intäkter -3 262 454 -3 401 000 -3 219 000

Underhåll mm. 1 475 275 2 035 000 841 184

Inköp av varor o tjänster 1 885 271 446 000 1 431 000

Personal 3 675 315 4 347 000 4 140 009

Hyra, telefoni, el mm 4 565 045 4 682 000 4 759 010

Totalt 8 338 452 8 109 000 7 952 203

Åtgärder under 2013

Löpande energistatistikförbrukning och kostnad för att kunna jämföra med föregående år.

Schemaläggning för att på lång sikt kunna sänka övertidskostnaderna.

Frilufts – timanställda bättre kontroll

Underhållet har minskats

Underhållsplan med planerade och utförda åtgärder

Budget 2013 är omarbetad i samarbete med Tom Sörensson, Bengt-Arne Nilsson, Göran Nyström,

Marija Filipovic och Susanna Ilievska.

Marija Filipovic

Administrativ chef

Susanna Ilievska

Förvaltningsekonom

1(2)


Landskrona stad

Stadshuset 261 80 Landskrona


Tfn 0418-47 00 00

Fax 0418-47 30 17 [email protected]

www.landskrona.se

Bankgiro 868-6123

Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

Datum Er Referens

2011-12-10


Göran Nyström

Fritidsnämnden

Svar på remiss över motion i kommunfullmäktige ”Skydda kommunens exklusiva naturvärden” av Lars

Svensson m.fl.

Ärendebeskrivning I motionen föreslås att ett naturreservat bildas av ett geografiskt område kring Säbybäcken, Lill-Olas, Erikstorp och Välabäcken. Området omfattar idag

badstränder, skog, park och en stugby. Området är flitigt använt som rekreationsområde.

Ett naturreservat kan bildas på initiativ från stat eller kommun och bestämmelserna för ett reservat är reglerat i miljöbalken. Som motiv till att ett geografiskt område avsätts för naturreservat anförs:

Bevara biologisk mångfald

Vårda och bevara värdefulla naturmiljöer Tillgodose behov av områden för friluftslivet Skydda, återskapa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer

Skydda, återskapa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter

Norra Borstahusen är sedan några år föremål för en stadsplanering med syfte att bygga en ny stadsdel norr om nuvarande bebyggelse i Borstahusen. En av komponenterna i förslaget har varit att flytta nuvarande campingplats till

Erikstorpsområdet och samlokalisera denna med stugbyn samt att delar av golfbanan omlokaliseras till ett mer östligt läge.

Fritids- och kulturförvaltningen har i en rad sammanhang påpekat att Landskrona har relativt lite tätortsnära skogsområden för befolkningens

rekreation och att området kring Lill-Olas och Erikstorpsområdet därför är frekvent utnyttjat och av stort värde för friluftslivet.

När planprogrammet för området remissbehandlades i fritidsnämnden (2011-03-16 §22) beslöt nämnden att som sin mening ange att campingens placering

och omfattning borde utredas ytterligare.

Planprogrammet fastställdes av kommunfullmäktige 2012-03-26. För det område som av motionärerna föreslås som naturreservat, anger planprogrammet att en campingplats och ett mindre hotell skall anläggas som

loupe

Textruta

Ärende 5

2(2)

komplement till stugbyn. Planen anger också att rekreationsområdet skall utökas och förses med fler attraktioner utmed stranden.

En detaljplan för området har nyligen varit föremål för samråd och behandlades av fritidsnämnden 2012-11-28 §82. I fritidsnämndens yttrande framhävs

betydelsen av att allmänhetens tillgång till området nära stranden säkras. Fritidsnämnden anförde också att campingens omfattning i detaljplaneförslaget,

nu fått en omfattning som inte bedöms störa strandlivet och golfbanan på ett sätt att den gör den oacceptabel.

Bedömning

Frågan om ett naturreservat är behövligt eller lämpligt ur behovet av att skydda den biologiska mångfalden ligger utanför fritids- och kulturförvaltningens kompetensområde.

Vad gäller friluftslivet så utgör strandskyddet ett tillräckligt skydd för naturen väster om Lill-Olas väg.

Camping är naturligtvis en form av friluftsliv, varför frågan om den övriga delen av områdets användning blir en fråga om vems friluftsliv som det är mest angeläget att ta hänsyn till - den lokala befolkningens eller de besökande

turisternas. Den frågan kan den politiska nivån ta ställning till utan att föra in frågan om ett naturreservat, särskilt när det rör sig om ett så pass litet

geografiskt område.

Förslag till beslut

Fritidsnämnden föreslås besluta

att avstyrka motionen om att bilda ett naturreservat runt Lill-Olas och Erikstorp.

Göran Nyström Förvaltningschef

1(2)


Landskrona stad

Stadshuset 261 80 Landskrona


Tfn 0418-47 00 00

Fax 0418-47 30 17 [email protected]

www.landskrona.se

Bankgiro 868-6123

Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

Datum Er Referens

2013-01-22


Göran Nyström

Fritidsnämnden

Svar på remiss gällande motion i kommunfullmäktige ”Bekämpa barnfattigdomen”

Jonas Esbjörnsson och Alinda Zimmander (båda s) har i kommunfullmäktige

lämnat in en motion med rubriken Bekämpa barnfattigdomen. Motionen utmynnar i förslag som sammanfattas i sju att-satser. Två av dessa

berör Fritidsnämnden: att nämnden får i uppdrag att se över tillgängligheten i sina verksamheter med

uppgift att hålla nere eventuella avgifter och värna om avgiftsfria verksamheter.

att nämnden får i uppdrag att förstärka sommarlovsverksamheter för barn och ungdomar.

Avgifter för fritidsverksamhet.

Fritidsnämnden bedriver endast verksamhet på badanläggningar och genom City-Idrott. Vad gäller badanläggningar så är det allmänt accepterat att en avgift tas ut av

alla besökare. I Landskrona är avgifterna till Karlslundsbadet och till de båda friluftsbaden låga i förhållande till de avgifter som tas ut i närliggande städer.

Verksamheten som sådan är starkt subventionerad via kommunalskatten. Att sänka avgifterna från dagens nivå kräver ett ramtillskott, om detta skulle vara kommunfullmäktiges uppfattning.

Cityidrott är skapad som en verksamhet med just den målgrupp som anförs i

motionen som angelägen att nå. Det är en prova-på verksamhet för att barnen i centrum skall få inspiration till att deltaga i föreningslivets aktiviteter. City-Idrott har en medlemsavgift på 50 kronor per termin.

För att kunna ta det steget till föreningsaktivitet kan deras medlems- och träningsavgifter vara ett hinder för säkert många hushåll. Vilka avgifter

föreningslivet tar ut för sin verksamhet kan inte kommunen besluta om. Variationen är också stor mellan olika typer av idrott. Ishocky, ridning och tennis är exempel på för utövande ungdom dyra idrotter. Bollsporter och ideella

organisationer som scouter är billigare.

loupe

Textruta

Ärende 6

2(2)

En lösning på avgiftsproblematiken kan vara att låta ungdomars idrottande vara berättigat till försörjningsstöd för de familjer som är beroende av detta. En

annan väg kan vara att uppmuntra ideella organisationer att dela ut stipendier till ungdom med behov.

Sommarlovsaktiviteter Sommarlovs verksamhet bedrivs av City-Idrott med bland annat en veckas beachbollstävlingar i Borstahusen. Att med egen verksamhet bedriva mer

organiserad sommarlovsverksamhet ställer också krav på ramtillskott till nämnden.

Fritidsnämnden föreslås besluta:

att med denna skrivelse anse för nämnden tillämpliga delar av motionen vara

besvarad

Göran Nyström Förvaltningschef

1(2)


Landskrona stad

Stadshuset

261 80 Landskrona


Tfn 0418-47 00 00

Fax 0418-47 30 17

[email protected]

www.landskrona.se

Bankgiro 868-6123

Postgiro 12345-5

Org.nr 212000-1140

Datum Er Referens

2013-01-22


Göran Nyström

Fritidsnämnden

Svar på remiss gällande motion i kommunfullmäktige ”Nolltaxa för ungdomsidrotten i Landskrona”

Alinda Zimmander, Jonas Karlsson och Jörn Jönsson (samtliga s) har i

kommunfullmäktige lämnat in en motion med rubriken Nolltaxa för

ungdomsidrotten i Landskrona.

Motionen utmynnar i förslag om att konstgräsplaner skall anläggas i alla

kommundelar och att nolltaxa skall tillämpas för användning av dessa.

Konstgräsplaner finns idag på idrottsplatsen i Karlslund, Exan, Glumslöv och

Häljarp. Under 2013 byggs en plan i Asmundtorp. För 2014 finns ett anslag på

4 miljoner. I dagsläget finns en tanke inom förvaltningen att underlaget på IP:s

konstgräs bör bytas ut, samt att resterande del av anslaget används till någon 7-

manna plan inom centralorten. Att anlägga konstgräsplaner i ytterligare mindre

kommundelar anser förvaltningen inte vara motiverat jämfört med behoven

inom andra idrotter och jämfört behovet av ytor för spontanidrott. Ett exempel

på detta utgörs av att underhållet av den näridrottsplats som anlades på

Dammhagsskolan inte är tillfredsställande och att det saknas ett

förvaltningsansvar.

När konstgräsplanen på IP anlades 2003 infördes en avgift för användandet.

Landskrona BoIS som delfinansierade planen betalade dock inte denna avgift.

När sedan deras del i anläggningen löstes ut, så infördes avgiften även för den

föreningen. Man måste också vara medveten om att konstgräsplaner inte är

skötsel- och underhållsfria och om inte en ny konstgräsplan kompenseras av att

motsvarande naturgräsyta tas bort, så uppkommer en tilläggskostnad.

Nolltaxa för barn- och ungdomsidrott kan låta generöst, men man måste vara

medveten om att denna enbart har gällt de föreningar som kan använda sig av

kommunala anläggningar. De föreningar som själva byggt sina anläggningar

eller hyr privat har naturligtvis ingen nolltaxa. För några år sedan reformerades

bidragsystemet, så att det lokala aktivitetsstödet gav dessa föreningar en viss

kompensation.

Fritids- och kulturförvaltningen har under det senaste året arbetat med en

utredning kring hur det totala stödet till föreningslivet ser ut. Den utredningen

loupe

Textruta

Ärende 7

2(2)

är i det närmaste klar och här kan konstateras att spannet på det kommunala

bidraget till föreningarna sträcker sig från cirka 700 kronor per aktiv ungdom

och år och till 25.000 kronor. Nu kan det självfallet inte vara så att alla idrotter

innebär samma kostnad. Alla idrotter som t.ex hanterar vatten i någon form har

dyra anläggningar, men man kan inte komma ifrån att det finns rättviseproblem

i det kommunala stödet. Av det skälet har fritidsnämnden tidigare avvisat en

begäran från några fotbollsföreningar att nolltaxan skulle avskaffas för

konstgräsplaner, med hänvisning till att ett sådant beslut inte bör tas isolerat.

Först måste det totala stödet till idrotten kunna bedömas. Utredningen som låg

bakom fritidsnämndens ställningstagande den gången visade också att hyran av

konstgräsplaner utgjorde en mycket liten del av föreningens totala omsättning

(underlaget bifogas).

Ett alternativ kan också vara att införa hyror för alla och att använda dessa

intäkter till att fördelas ut i lokalt aktivitetsstöd. Ett sådant system skulle kunna

åstadkomma ett mer rättvist system, samtidigt som det skapar ett intresse för

föreningarna att hushålla med plan- och halltider.

Fritidsnämnden föreslås besluta:

att avslå motionen

Göran Nyström

Förvaltningschef

1(2)


Landskrona stad

Stadshuset

261 80 Landskrona


Tfn 0709-470582

[email protected]

www.landskrona.se

Bankgiro 868-6123

Postgiro 12345-5

Org.nr 212000-1140

Datum Er Referens

2012-09-10 Handläggare Vår Referens

Göran Nyström

Fritidsnämnden

Användaravgifter för konstgräsplaner LISA (Landskrona idrottsföreningars samorganisation) har i en skrivelse anfört att man anser att planhyror för konstgräsplaner bör upphöra. Landskrona stad har traditionellt tillämpat sk. nolltaxa för barn och ungas användning av kommunala idrottsanläggningar. Detta har framförallt gynnat bollsporter där tillgången till planer och hallar tidigt funnits på plats. För andra idrotter såsom ridning, motorsport, golf och idrotter som vuxit fram under senare tid, har föreningarna oftast själva fått ordna sina anläggningar. Detta har skapat en orättvis situation som absolut inte är önskvärd. Ur det allmännas synpunkt är egentligen ingen idrott viktigare än en annan. Det som är viktigt är att barn och unga får motion, färdighetsträning och stimulerande sysselsättning. Om det är inom fotboll, kampsport eller ridning är av underordnat intresse. För den idrottsintresserade enskilde personen är det oftast tvärtom. Man har ett brinnande intresse för just sin idrott och tycker att denna på alla sätt bör understödjas. LISA tar i sin skrivelse upp de belopp som fotbollsklubbarna IK Wormo, Häljarps IF och Landskrona BoIS betalar i årlig hyra för konstgräs. Dessa belopp (67 259, 39 879 respektive 57 407) inbegriper hyran för seniorernas träning och matcher. För barn och ungas konstgräsplanshyror i dessa klubbar gäller för det året (2011) beloppen 42 024, 20 464 och 47 480 kronor. För sin barn- och ungdomsverksamhet erhöll dessa klubbar under 2011 66 640, 92 281 respektive 95 320 kronor i bidrag från Landskrona stad. De erhåller således enbart från fritidsnämnden ett bidrag som är större än hyrorna. Utöver detta har de intäkter för sin barn- och ungdomsverksamhet från det statliga aktivitetsstödet , sponsorintäkter och de avgifter föräldrarna betalar. Fotbollsklubbarna har förhållandevis stor ekonomisk omsättning i sin verksamhet. I förhållande till den totala omslutning i klubbarna det året, representerar hyrorna för barn- och ungdomsverksamhetens konstgräsanvändning 3,8, 1,5 respektive 0,19 procent. Om man även räknar in hyrorna för seniorer så utgör dessa 6,1, 2,9 respektive 0,23 procent av omsättningen i föreningen. Fritids- och kulturförvaltningen genomför nu en utredning över hur stort det totala stödet (ekonomiskt stöd och kostnaden för de lokaler/planer som man nyttjar) till idrottsföreningarna är. Denna utredning kommer att presenteras senare i höst. Fritids- och kulturförvaltningen är av den åsikten att ett slopande av konstgräsplanshyrorna skulle förstärka de orättvisor som finns idag. Behovet av ekonomiskt stöd för användning av anläggningar, är större inom andra idrotter. Under de senaste åren har Landskrona stad satsat runt 15 miljoner enbart på konstgräsplaner och ytterligare 4 miljoner är insatta i budget för en plan i Asmundtorp. Ingen annan idrott har tillnärmelsevis fått en sådan prioritering och kritik har också framförts från andra föreningar i vad de uppfattar som en snedfördelning av stadens insatser.

2(2)

Fritids- och kulturförvaltningen föreslår därför fritidsnämnden att avslå LISA:s framställan om sk. nolltaxa för konstgräsplaner. Göran Nyström Förvaltningschef

Uppföljning av intern kontroll bokslut 2012

Fritidsnämnd

Landskrona stad

loupe

Textruta

Ärende 8

Fritidsnämnd, Uppföljning av intern kontroll bokslut 2012 2(9)

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning ........................................................................................................................ 3

2 Kommunövegripande kontrollpunkt ......................................................................................... 3

2.1 Anställningsprocessen ......................................................................................................... 3

3 Förvaltningsövergripande kontrollpunkter ............................................................................... 4

3.1 Investeringsprojekt .............................................................................................................. 4

3.2 Kvalitetssäkring av indata till ekonomisystemet ................................................................. 7

3.3 Uppföljning av nya rutiner för kontantinsamling ................................................................ 8

4 Förslag till beslut ...................................................................................................................... 9


1 Sammanfattning

Anvisning

Under denna rubrik skriver ni en sammanfattning av 2012 års internkontrollarbete.

2 Kommunövegripande kontrollpunkt

2.1 Anställningsprocessen

2.1.1 Beskrivning

Anvisning

Varje förvaltning ska i sin tur ta fram ett antal delkontrollpunkter utifrån den

kommunövergripande kontroll punkten.

En stor del av stadens kostnader utgörs av personalkostnader. Därför föreslås staden genomföra

en kontrollprocess mot anställningsprocessen för att säkerställa att personal anställs på rätt

grunder; exempelvis kompetens, kontrollera effekt av kommande pensionskostnader och LAS-

bevakning.

Förvaltningens delkontrollpunkter av den kommunövergripande kontrollpunkten

Enligt väsentlighets- och riskbedömningsmatris bedöms ovanstående konsekvens av det

inträffade vara allvarlig och sannolikheten vara möjlig, poäng 4.

Kontrollpunkterna

Typ av tjänst

Anställningstid

Platsannons – var och hur utformas den (ur jämställdhet och jämlikhets perspektiv)

Referenstagningsprocessen – Antal referenser, att referenstagningen verkligen görs och

man använder ett frågeformulär som arkiveras efteråt.

Uppfyller anställd kraven på utbildning och övriga kompetenskrav som tagits fram i

kravprofilen.

Hur man ser till att lagarna efterföljs vid anställningsförfarandet samt LAS–bevakning.

Fördelning av kön; ålder och etnicitet.

Om könskvotering tillämpas vid rekrytering i mans/kvinnodominerande

yrkeskategorier.

Regelverk för hur familjemedlemmar skall behandlas vid anställning

Vem som sitter med på anställningsintervjun

Processen skall dokumenteras och arkiveras. Kontroller om betyg och certifikat är äkta.

Är delegationsbeslut framtagen för ansvarig chef?

2.1.2 Vad är kontrollerat

Anvisning

Här skriver ni vad som är kontrollerat.

Under januari-juli 2012 har 46 nya anställningar upprättats enligt tabellen:

Summa Tillsvidare Timanställda Säsonganställda

Uppdragstagare Visstid

Bad 3 3

Friluftsliv 4 4

Administration 1 1


Summa Tillsvidare Timanställda Säsonganställda

Uppdragstagare Visstid

Huvudbibliotek 3 1 1 1

Idrott utomhus 8 3 5

Kulturstöd 4 3 1

Kulturstöd Ung 13 6 7

Museum 7 4 3

Tycho Brahe 3 2 1

Summa 46 5 28 12 1

En mall för anställningskontroll innehållande alla kontrollpunkter har utarbetats. Ansvariga

chefer fick i uppgift att svara på frågor för varje anställd förutom uppdragstagare vars tjänst

vanligtvis köps för speciella kortvariga uppdrag till exempel föreläsning.

2.1.3 Slutsats och åtgärd

Anvisning

Under denna rubrik fyller ni i er slutsats och eventuella åtgärder.

Internkontroll har påvisat en rad brister i hantering av anställningar både då det gäller

tillsvidareanställningar och speciellt då det gäller timanställningar. LAS-bevakning, meriter,

mångfald och lönesättning är några av punkterna där vi brister. Samt dokumentation av

processen. Då en del förklaringar pekar på att det inte finns utarbetade rutiner har

Fritidsnämnden den 27 juni 2012 fastställd ”Rutin för anställning och lönesättning” som nu är

kommunicerad till alla avdelningschefer.

3 Förvaltningsövergripande kontrollpunkter

3.1 Investeringsprojekt

3.1.1 Beskrivning

Anvisning

Följa upp och kontrollera investeringsprocess från upphandling till besiktning.

Kontroll av upphandling, leverans, genomförande och kvalitet.

Fritidsnämnden har en investeringsbudget där man har olika projekt. Syftet med

internkontrollen avseende investeringsprojekt är att följa upp och kontrollera

investeringsprocessen från upphandling till besiktning.

Det som ska kontrolleras är:

Upphandlingsprocess med ansvar för underlag

Kvalitetskontroller under projektgenomförande

Tidsuppföljning

Delbetalningar

Besiktningsprocess

Slutbetalning

För varje punkt ska man kontrollera ansvar och anvisningar. Förändringar under arbetets gång

ska också antecknas med ansvarshänvisning.

Tidplan för kontrollen:


Tertial 1 – har projekt påbörjats? Hur har man skött upphandlingen och urvalet? Om

projektet är påbörjat, har man fått en tidplan och betalningsplan. Man kanske skall ha

med i avtalet att reservera 10 % som betalas till leverantören när arbetet är slutfört och

slutbesiktigats.

Tertial 2 – Hur långt har projektet fortskridit? Hålls tidsplanen? Om inte, varför är det

förseningar? Gör man besiktningar vid olika delmoment av arbetet?

Årsbokslut – Projektet förväntas vara färdigt. Har leverantören fullföljt sitt åtagande och

då kan man gå igenom ovanstående punkter och dokumentera. Vad var bra, mindre bra

och eventuellt vad kunde man ha tänkt på. Man gör en slutsats som skall behjälplig för

framtida projekt.

För internkontroll avseende investeringsprojekt har två projekt valts ut. Det är för det ena

installationen av en ny kylmediekylare i Landskrona ishall, och för det andra byggnationen av

en ny brygga i Borstahusen.

3.1.2 Analys

Anvisning

Här skriver ni om hur ni har gått tillväga vid arbetet med kontrollpunkten.

Upphandlingsprocess med ansvar för underlag

För att kontrollera upphandlingsprocessen har dokumenten som upprättats i samband med

upphandlingen granskats, och öppningsförfarandet för anbuden observerats. Kontakt med

handläggare har tagits vid uppkomna frågeställningar.

Kylmediekylare

Upphandlingen har genomförts av Anläggningschef Bengt-Arne Nilsson i enlighet med det

förenklade förfarandet. Upphandlingen avbröts och gjordes om. Inledningsvis annonserades

upphandlingen 2012-04-24 och tilldelningsbeslut skickades ut 2012-05-25. En anbudsgivare

klagade på att det i förfrågningsunderlaget varit oklart om ett gjutet betongfundament ingick i

upphandlingen eller ej. Med stöd av den grundläggande principen om transparens i

upphandlingar beslöt man att avbryta upphandlingen 2012-05-29. Anbudsgivaren med lägst pris

klagade, i sin tur, på att avbrytandet orsakar merarbete och på att prisnivån nu var känd på

marknaden.

En ny upphandling med förkortad anbudstid och utan omnämnande av betongfundament

annonserades 2012-06-05 och tilldelningsbeslut skickades ut 2012-07-03. I både det nya och

gamla förfrågningsunderlaget finns en motsättning mellan angivandet av utvärderingsmodellen

”mest ekonomiskt fördelaktiga anbud”, och angivandet av pris som ensam

utvärderingskriterium. Den nämnda utvärderingsmodellen innebär nämligen att flera olika

kriterier ska ställas upp och inte bara pris. I annat fall är det utvärderingsmodellen ”lägsta pris”

som gäller. Orsaken till felskrivningen är att man först avsett att inkludera flera kriterier men i

slutändan avstått och då missat att ändra utvärderingsmodellen. Vidare observerades att

kontrollen av kvalifikationskrav inte genomfördes på ett systematisk vis. Det rådde därutöver

viss osäkerhet om vad kravet på minst kreditvärderingsbetyg tre enligt UC eller motsvarande

egentligen innebar.

Ny Brygga i Lill-Olas

Upphandlingen har skötts av Verksamhetsutvecklare Tom Sörensson. För att hjälpa till med

utformningen av upphandlingen togs Magasin A Arkitekter AB (ramavtal) in som konsulthjälp.

Upphandlingen genomfördes i enlighet med det förenklade förfarandet. Upphandlingen fick

avbrytas och göras om. Inledningsvis annonserades upphandlingen 2012-04-11. Upphandlingen

avbröts efter det att de tre anbuden kommit in och öppnats. Det anbud som var mest

ekonomiskt fördelaktigt offererade priset 9 295 000 kr. Detta pris överskred budget markant,

vilket föranledde att man avbröt upphandlingen. Avbrytandet ägde rum i enlighet med vad som


angivits i förfrågningsunderlaget och i enlighet med upphandlingsbestämmelserna.

En ny upphandling med förkortad anbudstid annonserades 2012-06-07. I den nya

upphandlingen ströks vissa krav, och anbudspriserna delades upp för olika komponenter. Det

inkom ett anbud, som antas i den mån kommunstyrelsen beslutar att anbudet ryms inom budget.

En avsiktsförklaring med detta innehåll upprättades 2012-07-02. De anbudsgivare som lämnade

anbud i första upphandlingen tillfrågades även om att lämna anbud i andra upphandlingen. En

anbudsgivare angav att den inte hade tid att lämna anbud inom anbudstiden.


Anvisning


I båda projekten som har valts ut har upphandlingarna avbrutits och gjorts om. Det speglar inte

merparten av upphandlingar utan är undantag. Båda upphandlingarna blev förskjutna en dryg

månad. Eftersom upphandlingarna gjordes om får man anse förseningen vara ringa. Ingen

ytterligare åtgärd föreslås.

Investeringsprojekt Kylmediekylaren

Projektet är färdigt vilket innebär att kylmediekylaren är installerad och används i bruk.

Verksamhet idrott är mycket nöjda med hur leverantören har fullföljt sitt arbete. Man är nöjd

med produkten som man har beställt och hur utfallet har blivit. Vad som däremot var mindre bra

var upphandlingen eftersom i förfrågningsunderlaget hade det varit oklart om ett gjutet

betongfundament ingick i upphandlingen eller inte. Detta medförde att upphandlingen fick

göras om med förkortad anbudstid och utan omnämnande av betongfundament. Vid den

förnyade upphandlingen valdes anbudet med lägsta pris med uppfyllda skallkrav fastän man

hade skrivit ”mest ekonomiskt fördelaktiga anbud”.

Upphandlingarna har genomförts i enlighet med bestämmelserna om offentlig upphandling. Mot

bakgrund av upphandlingen av kylmediekylaren kan man dra slutsatsen att den korrekta och

tydliga utformningen av förfrågningsunderlag är av stor vikt. Vidare är det väsentligt att krav

som ställs kontrolleras systematiskt. Det pågår ett arbete för att kvalitetssäkra

förfrågningsunderlag, och för att utarbeta rutiner för kontroll av krav. Ingen ytterligare åtgärd

föreslås.

Leverantören har fullföljt sitt åtagande och installerat maskinen så som man hade kommit

överens enligt anbudet inga tidsfördröjningar har skett. Uppdraget gjordes till det fasta pris som

man hade lämnat i anbudet med inga tillkommande tilläggskostnader. Verksamhet idrott är

mycket nöjda med hur uppdraget har sköts från uppstarten till slutbesiktning av maskinen.

Investeringsprojekt Lill-Olas brygga

Projektet är försenat med anledning att vid första upphandlingen i våras fick man in anbud som

översteg budgeten markant. Upphandlingen gjordes av verksamhetsutvecklaren Tom Sörensson

som med hjälp av Magasin A Arkitekter AB utformade förfrågningsunderlaget. Men eftersom

den mest ekonomiska fördelaktiga anbud översteg budgeten rejält avbröts upphandlingen och

man gjorde om upphandlingen dock med förkortad anbudstid. I den nya upphandlingen strök

man vissa krav och anbudspriserna delades upp för olika komponenter. De anbudsgivare som

lämnade anbud i första upphandlingen tillfrågades även om att lämna anbud i den nya

upphandlingen. En anbudsgivare angav att man inte hade tid att lämna anbud inom anbudstiden.

Det inkom ett anbud som har antagits som rymmer inom budgetens ramar. Man valde enbart en

brygga utan olika komponenter som ryms inom budgetens ramar. Verksamhet idrott har haft

projekteringsmöte med leverantören. Man beräknar med att projektets arbete påbörjas i slutet av

november eller slutet av december.

Den förkortade anbudstiden ifråga om den andra upphandlingen av Lill-Olas brygga kan ha

inneburit att någon potentiell anbudsgivare inte lämnadeanbud. Därför kan det finnas anledning

att överväga om man skall använda full anbudstid om man anser det befogar när man gör om


upphandlingar i framtiden. Den anbudsgivare som kom in med anbud uppfattade inte

anbudstiden som för kort. Ingen ytterligare åtgärd föreslås.

3.2 Kvalitetssäkring av indata till ekonomisystemet

3.2.1 Beskrivning

Anvisning

Genom stickprov kontrollera att inköp av varor och tjänster är rätt konterade i

ekonomisystemet.

Under året ska man när behov uppstår anordna flertal undervisningstillfällen för att

uppmärksamma ansvarig personal på analysuppföljning som är direkt resultat av

fakturakontering.

3.2.2 Analys

Anvisning


Stickprov om leverantörsfakturor är rätt konterade:

1. Svensk Persiennindustri PP AB ver 2917513 belopp 83 104 kr

2. Kökscentrum ver 2919389 belopp 5 500 kr

3. Mark & Parkmaskiner AB ver 2930556 belopp 34 688 kr

4. XL-Bygg/ A-Trä ver 2916671 belopp 3 278 kr

5. Färgcity Idé & Design ver 2954310 belopp 992 kr

6. Borstahusens Camping AB ver 2855859 belopp 118 750 kr

7. Götahus Hundbevakning AB ver 2932723 belopp 231 kr

8. Swimpartner Sweden AB ver 2941216 belopp 9 389 kr

Följande har kontrollerats:

Budgetansvarig

C-konto

Verksamhet

Objekt

Aktivitet

Eventuellt periodisering

Bland de åtta kontrollerade leverantörsfakturorna blev utfallet:

Fem leverantörsfakturor var helt rätt konterade.

På två leverantörsfakturor var det fel aktivitet. Aktivitet 6011 är lokalvård så som

material, lampa etc. Mark & Parkmaskiner AB har utfört högtrycksrengöring av

allvädersbana med specialmaskin som är egentligen en köpt tjänst och aktivitet 6015.

Aktivitet 6040 är varuförsäljning. Inköp av varor från Swimpartner Sweden AB är övrig

material aktivitet 6016.

En leverantörsfaktura har både fel c-konto och fel aktivitet. Götahus Hundbevakning

AB är utryckning av larm inte en konsulttjänst. Larmkostnader går under aktivitet

säkerhet inte köpt tjänst.



Anvisning


De budgetansvariga som blev kontrollerade hade smärre fel. Den som har konterat fel blir

kontaktad och informerad. Felen kan anses som ringa eftersom fakturorna var konterade på rätt

verksamhet d v s påverkar inte verksamheternas resultat.

I ekonomisystemet Å-data finns det ett verktyg som Saldoanalysen där man har möjligheter att

kontrollera efter verksamhet och efter aktivitet. Om något är felkonterat syns avvikelsen direkt

där man kan åtgärda felet manuellt med bokföringsorder.

3.3 Uppföljning av nya rutiner för kontantinsamling

Anvisning

Nya rutiner för kontanthantering på baden infördes 2011. Växelkassan utökades och

hantering av växelpengar skall kontrolleras.

Några gånger under året skall man genom stickprover kontrollera rutinerna på plats.

3.3.1 Analys

Anvisning


Följande kan kontrolleras:

Inloggningsuppgifter i kassasystemet

Kvittoutskrifter till besökare

Förvaring till kassa

Sedan man installerade Safe Pay, slutet kassasystem, tog man bort hanteringen av kontanter.

Det finns en växelkassa på 3000 kr vid sidan om som man fyller på Safe Pay vid behov. När

arbetsdagen är slut lämnar Safe Pay ifrån sig summan man har matat in i större valörer. Safe Pay

fungerar som en växelbank som innehåller 5000 kr i växel.

Platschefen/kassaansvarig tömmer kassan varannan/ var tredje kväll, räknar upp kassan, gör

avstämning gentemot Entry, lägger pengarna i en värdepåse som sedan försluts. Det är endast

platschefen/ kassaansvarig som kan stänga kassan i Entry och tömma Safe Pay. Värdepåsarna

förvaras sedan i deponeringsskåpet där endast vaktbolaget kan öppna och tömma den.

I och med att man gick över till slutet kassasystem så har man inte längre någon förvaring av

kassa förutom växelpengar som fylls på morgonen och sedan vid behov. Växelpengarna

förvaras vid sidan om i en vit låda. Kontanterna från kunderna läggs direkt i Safe Pays slutna

kassasystem och växling sker direkt till kunden. Nuförtiden hanterar personalen i kassan inga

kontanter förutom växelkassan som används för påfyllning av växelpengar i Safe Pay.

När besökare betalat inträdet lämnar personalen alltid kvittoutskrifter. Alla anställda har fått

egna inloggningsuppgifter som används när de arbetar i kassan.


Anvisning



Kassapersonalens hantering av kontanter är minimerad. Endast två personer kan tömma Safe

Pay och göra kassaredovisning. När Citadell- och Härslövsbadet gick över att drivas av

Landskrona simsällskap har man 3000 kr extra i växelkassa som kommer till användning om

behov skulle uppstå.

Personalen använder sina inloggningsuppgifter. Kvittoutskrifter lämnas alltid vid genomfört

köp.

Rutinerna bedöms ha följts på korrekt sätt.

4 Förslag till beslut

Anvisning Här fyller ni i förslag till beslut.

Fritidsnämnden föreslås godkänna rapporten

2011-11-29 1

UPPFÖLJNING AV SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FRÅGEFORMULÄR

Datum 2012-11-02

Förvaltning/avdelning/enhet Fritid och Kultur

Utförd av Marija Filipovic

Anmäld i samverkansgruppen 20121105

Underskrifter

Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete. Med hänvisning till respektive paragraf skall frågorna besvaras, samt skall svaren kommenteras och konkretiseras.

3 § Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön.

Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel

1. Finns arbetsmiljöfaktorerna med när beslut ska fattas och åtgärder vidtas i det vardagliga arbetet?

Ja 5 Delvis 1 Nej

Ergonomiska faktorer beaktas. (Admin)

2. Hanteras såväl fysiska som psykologiska och sociala arbetsmiljöförhållanden i verksamheten?

Ja Delvis Nej

4 § Arbetsgivaren skall ge arbetstagarna, skyddsombuden och elevskyddsombuden möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel

3. Ges arbetstagare och arbetsplatsombuden möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet?

3.1 Ges elevskyddsombud möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet?

1

Ja 6 Delvis Nej

Ja 3 Delvis Nej

Vi har dock inget arbetsplatsombud på alla verksamheter. Behov saknas. Frågor diskuteras på APT och vid skyddsronder då olika personer deltar. Elevskyddsombud är vanligtvis inte aktuell. De avdelningar som tar emot elever i fråga ger möjlighet för elevskyddsombud att medverka.

1 Enligt arbetsmiljölagen ska eleverna från år 7 i grundskolan ges tillfälle att utse elevskyddsombud som representerar eleverna i skyddsverksamheten.

loupe

Textruta

Ärende 9

2011-11-29 1

4. Finns det en fungerande samverkansgrupp som behandlar arbetsmiljöfrågor?

Ja 4 Delvis 2 Nej

En samverkansgrupp finns och träffas regelbundet. Kan dock utveckla sitt arbete inom arbetsmiljöfrågor på avdelningar som saknar skyddsombud. Uppgifter behöver klargöras och kommuniceras utåt.

5. Är samverkansgruppens arbetssätt och uppgifter klart uttalade?

Ja 6 Delvis Nej

6. Deltar samverkansgruppen aktivt i förändrings- och utvecklingsarbete?

Ja 3 Delvis 3 Nej

Avsaknad av skyddsombud gör att samverkansgrupp inte alltid är aktiv mer än att ta del av information vid mötet. Därför tas frågor på APT med all personal.

5 § Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det skall finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet skall gå till. Arbetsmiljöpolicyn och rutinerna skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten.


7. Har all personal fått information om arbetsmiljöpolicyn i det personalpolitiska programmet?

Ja 6 Delvis Nej

En upprepning av policy måste systematiseras.

8. Har all personal fått information om den verksamhetsanpassade arbetsmiljöpolicyn?

Ja 1 Delvis 2 Nej Finns ej 3

Antigen finns ingen anpassad arbetsmiljöpolicy pga. den inte behövs, eller har personal fått information.

9. Finns skriftliga rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet? 9.1 Säkerställs det att rutinerna är kända i verksamheten? 9.2 Säkerställs det att rutinerna följs i vardagsarbetet?

Ja Delvis Nej

Ja 6 Delvis Nej

Ja 5 Delvis 1 Nej

Rutiner finns på arbetsnätet. Det är dock inte säkert att alla tog del av dessa. Det görs stickprov för rutiner.

2011-11-29 1

6 § Arbetsgivaren skall fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Arbetsgivaren skall se till att de som får dessa uppgifter är tillräckligt många och har de befogenheter och resurser som behövs. Arbetsgivaren skall också se till att de har tillräckliga kunskaper om regler som har betydelse för arbetsmiljön, fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall, åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsgivaren skall se till att de som får uppgifterna har tillräcklig kompetens för att bedriva ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Uppgiftsfördelningen skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten.


10. Är uppgiftsfördelningen skriftligen dokumenterad?

Ja 5 Delvis 1 Nej

Det finns en risk att dokument inte är uppdaterade.

11. Säkerställs det att fördelade arbetsuppgifter utförs?

Ja 5 Delvis 1 Nej

12. Kan balans mellan uppgifter, befogenheter, resurser och upprätthållas?

Ja 6 Delvis Nej

13. Ges chefer och arbetsledare möjlighet till nödvändig kompetensutveckling i gällande arbetsmiljöregler?

Ja 6 Delvis Nej

7 § Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. När riskerna i arbetet är allvarliga skall det finnas skriftliga instruktioner för arbetet

Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 14. Sker introduktionen av nyanställda på ett tillfredsställande sätt?

Ja 6 Delvis Nej

Meddelas muntligt i vissa fall.

15. Säkerställs det att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet?

Ja 6 Delvis Nej

Meddelas muntligt i vissa fall.

2011-11-29 1

16. Finns skriftliga instruktioner för riskfyllda arbetsuppgifter? 16.1 Säkerställs det att dessa instruktioner följs?

Ja 4 Delvis Nej 2

Ja 3 Delvis 1 Nej

Antigen finns inga riskfyllda arbetsuppgifter eller finns instruktioner. Vid skyddsronder kontrolleras instruktioner.

8 § Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.

Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 17. Finns det uttalat vilka metoder för undersökning av arbetsförhållanden som skall användas såväl för den fysiska som psykosociala arbetsmiljön?

Ja 5 Delvis Nej 1

Riskanalys vid verksamhetsförändring. Diskussionspunkt på månatliga personalmöte Medarbetarsamtal. Årlig arbetsmiljörond.

18. Genomförs undersökning och riskbedömning återkommande?

Ja 5 Delvis Nej 1

Inte aktuellt för alla. Det görs vid behov.

19. Dokumenteras riskbedömningarna? Ja 4 Delvis 1 Nej 1

Vi måste bli bättre på att dokumentera.

20. Hanteras riskbedömningarna inom ramen för samverkansavtalet?

Ja 4 Delvis 1 Nej 1

Avsaknad av skyddsombud på arbetsplatser gör att ärendena inte alltid följs upp till samverkansgrupp.

21. Görs riskbedömningar i samband med olika typer av förändringar i verksamhet eller organisation?

Ja 4 Delvis 1 Nej 1

Vid flytt till Rådhuset gjordes ingen riskbedömning. Den blev aktuell efter inflyttning. Dock inte dokumenterad skriftligt.

22. Genomförs årliga utvecklingssamtal?

Ja 6 Delvis Nej

Ibland flera gånger, vid behov.

9 § Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, skall arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas i fortsättningen.

2011-11-29 1

Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 23. Finns det rutiner för tillbudshantering?

23.1 Säkerställs det att dessa följs?

Ja 6 Delvis Nej

Ja 6 Delvis Nej

Flexite.

24. Finns det rutiner för utredning av ohälsa och olycksfall? 24.1 Säkerställs det att dessa följs?

Ja 6 Delvis Nej

Ja 6 Delvis Nej

Flexite.

25. Har tillbud, olycksfall och ohälsa utretts?

Ja 5 Delvis Nej 1

26. Hanteras kunskap om de tillbud och olycksfall som förkommer inom ramen för samverkansavtalet?

Ja 5 Delvis 1 Nej

Avsaknad av skyddsombud på arbetsplatser gör att ärendena inte alltid följs upp till samverkansgrupp.

10 § Arbetsgivaren skall omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren skall också vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Åtgärder som inte genomförs omedelbart skall föras in i en skriftlig handlingsplan. I planen skall anges när åtgärderna skall vara genomförda och vem som skall se till att de genomförs. Genomförda åtgärder skall kontrolleras.


27. Finns det i förekommande fall en uppdaterad handlingsplan?

Ja 5 Delvis 1 Nej

Vi har flyttat till Rådhuset och kommer att göra riskanalyser under november månad samt upprätta handlingsplaner för utpekade område.

28. Finns det systematik i uppföljningen av åtgärder i handlingsplanen?

Ja 5 Delvis 1 Nej

12 § När kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering, skall arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån. När företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp anlitas skall den vara av tillräcklig omfattning samt ha tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för detta arbete.


29. Används företagshälsovården i arbetsmiljöärenden?

Ja 6 Delvis Nej

2011-11-29 1

30. Kan det finnas behov av resurser som inte finns tillgängliga inom det personalstöd som idag erbjuds, som är företagshälsovården, Medhelp och Falck Healthcare?

Ja Delvis Nej 6

MEDHELP upplevs inte av alla som tillförlitlig, ger inte det stöd som efterfrågas vid kontakt.

2011-11-29 1

Övriga synpunkter och kommentarer I början av 2012 har ett gemensamt system för skaderapportering införts. Det är dock inte säkert att alla tillbud rapporteras. Biblioteken har tydliga brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet. De skriftliga planer och riskanalyser som finns är i många fall 5-6 år gamla och inte relevanta.

2011-11-29 1

HANDLINGSPLAN FÖR SYSTEMFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER

Typ av åtgärd Ansvarig Klart den Kommunicera ut vikten av att alla tillbud rapporteras i Flexite. Systematisera arbetsmiljöarbete på de verksamheterna som upplever brister. Klargöra samverkansgruppens uppdrag och kommunicera ut till verksamheter.

Marija Filipovic Avdelningschefer Fredrik Johansson

Återkommande Vår 2013 Vår 2012

1(2)


Landskrona stad

Stadshuset

261 80 Landskrona


Tfn 0709-470582

[email protected]

www.landskrona.se

Bankgiro 868-6123

Postgiro 12345-5

Org.nr 212000-1140

Datum Er Referens


Göran Nyström

Fritidsnämnden

Bastubad och prisjustering Karlslundsbadet. Stängningen av omklädningsrum och bastu i semesterbyn har vållat viss debatt i media

och även en reaktion i form av inlämning av protestlista till fritidsnämnden.

Stängningen hade en bakgrund i att stugbybolaget vid fortsatt öppethållande hade

önskemål om ersättning för energikostnader och att fritidsförvaltningen skulle ta på sig

ansvar för underhåll. Detta skulle då innebära en kostnad på närmare 100 tkr för en

service med tämligen få användare eftersom förvaltningen redan idag har en kostnad

för den städning som varit av anläggningen. Beslut togs därför av mig efter samråd

med ordföranden att avböja stugbybolagets förslag till avtal och att anläggningen då

stängdes från den 31/12.

Stugbybolaget har nu träffat avtal med GF Idrott och Friskis och Svettis (när detta

skrivs under beredning) som innebär att föreningarna har egen nyckel till

anläggningen, tar ansvar för den tid man nyttjar den och ansvarar för städning och

ordning. För detta betalar man en viss säsongshyra.

Samma konstruktion har såväl stugbyarrendatorn som bolaget erbjudit de fristående

grupper av bastubadare som hitintills nyttjat anläggningen. Hitintills har dock ingen av

dessa badare varit beredd att ta på sig ett ansvar för öppethållande och städning.

Tilläggas kan att en motsvarande konstruktion infördes i Glumslöv när idrottsplatsens

bastu revs. Den bastubadsgruppen erbjöds då bad på skolan mot att en av

medlemmarna tog på sig ansvaret att sköta öppethållande och att ta upp avgift av

övriga deltagare.

På Karlslundsbadets finns kapacitet att erbjuda bastubadare tillträde till

Relaxavdelningen till rabatterade priser under vissa tider i veckan.

Under dagtid är det få besökare till relaxavdelningen. Därför föreslås införande av

rabatt motsvarande den ”röda avgång” som finns för badet i sin helhet.

Relaxavdelningen utnyttjas inte idag i den utsträckning som anläggningen är värd.

Orsaken är förmodligen att priset upplevs som för högt. För att förändra användningen

föreslås att Relaxen blir en självständig enhet till sin funktion så att avgiften ej

inbegriper tillgång till hela badet. Då kan avgiften sänkas och målgruppen för

Relaxavdelningen är nog i första hand intresserad av avskildheten och den lugnare

miljön än av att kunna gå ner till den stora badanläggningen.

Vidare föreslår förvaltningen att delar av Relaxen hyrs ut till fristående företag som

erbjuder behandlingar av olika slag och att deras kunder kan använda Relaxen för

omklädning och avkoppling. De behandlingar som är aktuella är massage (finns

befintlig entreprenör) samt hud- och skönhetsbehandling. Relaxen får då en spa-

funktion som kommer att uppskattas av många och anläggningens resurser utnyttjas

bättre.

Med en sådan konstruktion kan då Karlslundsbadets personal koncentreras till

loupe

Textruta

Ärende 10

2(2)

uppgifter på huvudbadet och öka utbudet av simskola, vattengymnastik och andra

friskvårdsaktiviteter.

Förslag på priser för relaxavdelningen

Vardagar 60 kronor

Helg 70 kronor

Röd avgång Relax .tisdag och torsdag 10.00 – 12.00 pris 45:-

Säsongskort för röd avgång 500 kronor (säsong= fyra månader)

Tilläggskostnad för kunder till massage- och hudvårdsentreprenörer 30 kronor

Vi vill samtidigt föreslå att familjer erbjuds en möjlighet att köpa ett familjekort för

tillgång till Karlslundsbadet.

Förslag familjebiljett

Familjebiljett 10-kort 1300:- 2 vuxna, 2 barn eller 1 vuxen, 4 barn max 5 personer.

Fritidsnämnden fastställer de priser som skall tillämpas på badanläggningarna. Det

finns ibland anledning att införa temporära eller fasta rabatterade priser i

marknadsföringssyfte eller för att bättre utnyttja kapaciteten. Därför föreslås att

förvaltningschefen får rätt att på delegation fatta beslut om rabattering av i övrigt

fastställda priser.

Fritidsnämnden föreslås besluta

att fastställa föreslagna priser

att godkänna förslaget på förändring av Relaxavdelningen.

samt att bevilja förvaltningschefen rätt att på delegation rabattera fastställda priser.

Göran Nyström

Förvaltningschef


Landskrona stad

Stadshuset

261 80 Landskrona


Tfn 0418-47 00 00

Fax 0418-47 30 17

[email protected]

www.landskrona.se/fritidochkultur

Bankgiro 868-6123

Postgiro 12345-5

Org.nr 212000-1140

Till Datum

Media 2013-01-22 Mottagare Avsändare

Fritid och kultur Fax Antal sidor

1 av 2

Pressmeddelande

Simkunnigheten i årskurs 2 ökar

Nu vänder det uppåt och barnen i årskurs 2 visar på bättre simkunnighet.

Det är ett glädjande besked som kommer av hårt arbete från barnen och

bättre metoder från skola och kommun.

Simkunnigheten för barn i årskurs 2 i Landskrona har ökat jämfört med de

senaste två åren. Mätningarna under simundervisningen ser till hur många av

barnen som klarar att simma 25 meter och i höstas uppnådde 73 % målet, vilket

är en klar förbättring jämfört med föregående höst som låg på 67 %.

Nytt för hösten 2012 var även att det fördes statistik över hur många av barnen

som kunde simma 200 meter. Även där kan man se ett positivt resultat med

51 % av barnen som klarade utmaningen. Som grund till framgången ligger

bland annat stödundervisning och ökade krav.

- Vi har i skolan i Landskrona högre ambitioner än de nationella

kursplanerna. 200 meters målet är nationellt ett krav först i årskurs 6.

Våra ambitioner ger en högre simkunnighet hos våra barn i staden,

säger Tomas Johansson, chef på utbildningsförvaltningen

- Det är glädjande att så många klarade 200 meter. Jag tror att de ökade

kraven stimulerar barnen och får fler att lyckas. Nu ska vi fortsätta att

utveckla våra metoder och planera så att vi blir ännu bättre, avslutar

Göran Nyström chef på fritids- och kulturförvaltningen.

Vid frågor kontakta:

Göran Nyström

Förvaltningschef


Landskrona stad

0418-47 05 82

[email protected]

Thomas Johansson

Förvaltningschef

mailto:[email protected]

loupe

Textruta

Ärende 12

1(2)


Landskrona stad

Stadshuset

261 80 Landskrona


Tfn 0709-470582

[email protected]

www.landskrona.se

Bankgiro 868-6123

Postgiro 12345-5

Org.nr 212000-1140

Datum Er Referens


Göran Nyström

Fritidsnämnden

Karlslundsbadet och säkerheten. Bakgrund. För fyra-fem år sedan hade Karlslundsbadet liksom många andra offentliga badanläggningar problem med säkerhet och trygghet för anställda och besökare. Bilden var den gängse för baden i de större skånska städerna – barn och unga som inte följde ordningsregler, stölder och konflikter mellan olika besöksgrupper. Allvarligare incidenter var när intern förskingring avslöjades 2009 och när verksamheten drabbades av ett rån i september 2010. Nuläget. När det nu är dags att summera årets verksamhet, så kan man konstatera att personalen med metodiskt arbete lyckats förändra bilden högst påtagligt. För 2012 finns endast åtta incidenter rapporterade, vilket är en kraftig minskning gentemot föregående år. Av dessa är det endast två som kan anses vara mera allvarliga säkerhetsincidenter. Den ena var den jordbakterie som på något sätt kom in i vattenbassängerna och som orsakade att badet under cirka en veckas tid var stängt för kraftig klorering av vattnet. Den andra var en besökare som blev bestulen på sina bilnycklar inne på badet och senare då även på sin bil. Övriga incidenter rör två fall av lindrigare sårskador och ett fall när en äldre man halkade i ångbastun. De tre återstående fallen rör lindriga bemötandeproblem mellan besökare och personal. Antalet rapporterade incidenter är på en nivå som motsvarar två tredjedelar av de föregående årens. Vad som rapporteras som incident är dock alltid frågan om en subjektiv bedömning och därför är kanske viktigare personalens egen helhetsbedömning. Vid ett personalmöte före jul gav dessa mig unisont en bild av att 2012 varit ett mycket lugnt år. Man har uppnått ett läge där man inte längre behöver oroa sig för vad arbetsdagen kan innebära för påfrestningar orsakade av oönskade händelser. Med cirka 75.000 årliga besökare uppstår självfallet olyckshändelser och en del konflikter mellan besökarna och mellan besökare och personal, men den gemensamma bilden är att säkerhetsproblematiken nu är hanterlig och under kontroll. Resultatet Det positiva resultatet har uppnåtts genom en rad olika åtgärder som syftat till att skapa en tryggare miljö, att minska frestelser till oönskat beteende och skapa bestämda och gemensamma rutiner för personalen. Det rör sig om åtgärder såsom:

Gemensamt visionsarbete inom personalgruppen.

Ny utformning av reception och kassa som stärker personalens känsla av säkerhet och trygghet.

Införande av så kallad säker kontanthantering

Värdeskåp för besökarna intill receptionen och i badhallen och uppmaningar till besökare att nytta denna högre säkerhet för sina värdesaker.

2(2)

Införande av badklubben som innebär att unga besökare måste ha målsmans tillstånd för att få besöka badet ensamt.

Utbildningar för personalen i positivt bemötande och strategier för att möta hot eller irritation från besökare.

Vissa positioner i en veckas öppettider är reserverade för bestämda besökskategorier såsom familjebad under helger och att onsdagskvällar reserverats för äldre och innehavare av friskvårdskort.

Personalen är mer konsekvent i sin bedömning av de ordningsregler som finns för besökarna.

Ny och förbättrad information till besökare. Slutsats. Vattenmiljön på ett bad kommer alltid att innebära risk för olyckor och för smittospridning. Säkerhetsrutiner, övervakning och vattenkontroll kan därför aldrig tillåtas hamna på en mer avslappnad nivå. Det går inte att utfärda några garantier för att oönskade händelser inte kommer i framtiden, men det är positivt att notera den starkt förbättrade allmänna miljön på vårt familjebad. En annan viktig lärdom är att problem med ungdomar som bryter mot regler oftast beror på någon enstaka starkt utåtagerande individ, som drar andra ungdomar med sig. Lyckas man bara isolera den negativt trendsättande individen så är mycket vunnet. Instruktioner skall utarbetas som förtydligar för personalen vilka incidenter som skall rapporteras och hur detta skall göras, så att vi får lättare att följa upp utvecklingen. Fritidsnämnden föreslås godkänna rapporten. Göran Nyström Förvaltningschef

Stoppa elitsatsningarna för barn

Föreningar som elitsatsar bör fråntas stöd. Priset att låta barn slås ut från idrotten på grund av så kallade elitsatsningar är alltför högt. Det är dags att gå från ord till handling och satsa på verklig bredd, skriver idrottsläkaren Klas Östberg med flera idrottsdebattörer.

Får man verkligen fler barn att röra sig genom att bedriva verksamhet där man gallrar ut och nivåindelar barn? undrar artikelförfattarna.

FOTO: TOMAS ONEBORG

5 februari 2013 kl 22:57 , uppdaterad: 6 februari 2013 kl 06:41BRÄNNPUNKT | BARNIDROTT

Det senaste årets skriverier om barnidrott har visat att den på många håll inte är någon lek. En viktig förklaring till det är att de så kallade elitsatsningarna kryper allt längre ner i åldrarna.

Men att kalla det elitsatsningar är egentligen helt missvisande. För det finns ingen forskning som stödjer att de här satsningarna skulle ge oss fler idrottsstjärnor. Det finns ingen som tror att vi kommer få fler guldmedaljer genom att låta barn träna skadade, spela matcher på värktabletter, nivåindela femåringar eller att bedriva barnidrott som strider mot FN:s barnkonvention. Det är inte heller så dagens svenska idrottsstjärnor tränade som barn.

Den största förlusten är dock inte uteblivna medaljer utan alla barn som slås ut på vägen. För vad är priset för en tioåring som petas ur laget och sedan vänder idrotten ryggen? Vad är priset för en nioåring som tränat så hårt att han skadat sig så svårt att han inte kan idrotta mer i hela livet? Vilka hälsoeffekter får det? Vad innebär det i förlorad livskvalitet?

Det finns de som viftar undan frågan och menar att det verkliga problemet inte är barn som tränar väldigt mycket utan de som inte rör sig alls. Men får man verkligen fler barn att röra sig genom att bedriva verksamhet där man gallrar ut och nivåindelar barn? Det tror inte vi. Och frågan om vilket problem som är störst är svårt att svara på eftersom det inte finns någon forskning gjord som utvärderat de fysiska och psykiska effekterna av dessa

”elitsatsningar” på barn. Det är helt enkelt ingen som vet de långsiktiga effekterna av det här. Det här är en farlig lek med våra barns fysiska och psykiska hälsa.

Vi kräver nu att de här elitsatsningarna för barn får ett slut. Och vi vet att vi har ett starkt stöd för det. För så tycker de flesta föräldrar vi träffar, så tycker Riksidrottsförbundet, så tycker forskarna och så tycker regeringen.

Det som krävs nu är att vi tar ansvar för våra barn genom att gå från ord till handling. Och det finns flera goda exempel på att det håller på att ske. Nyligen såg vi Riksidrottsförbundet sätta ner foten genom att hålla inne pengar till gymnastikförbundet. Ett annat exempel är Eskilstuna kommun som sa nej till de krav Sveriges olympiska kommitté ställde på kommunen för den verksamhet de bedriver i Eskilstuna så länge de inte kan säkerställa att verksamheten följer FN:s barnkonvention. Eller som Mona Kanaan som är ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Eskilstuna uttryckte det: ”Vi ska se över huruvida vi framöver ska jobba för barnens bästa eller för de bästa barnen.” Det tycker vi är väldigt bra sagt och det bästa är att det faktiskt inte är någon motsättning.

Men ska vi lyckas med det så krävs att vi satsar på att utbilda våra tränare så att de får kunskap om barns behov och utveckling. Då måste vi få fler klubbar som satsar på bredd och som erbjuder allsidig och varierad träning för barn. Då måste vi rusta upp lekplatser och miljöer där barn får möjlighet till spontanidrott.

Det är så vi får en idrott som ger barn en möjlighet att hitta glädjen i idrotten så att de kan hålla på hela livet. Det är så vi ger våra barn en bra grund att stå på den dag de är redo att börja sikta mot stjärnorna. Det är en satsning för guld och hela livet. Vi vill att:

1. Riksidrottsförbundet ska stoppa allt stöd till klubbar som bedriver elitsatsning för barn under 12 år.

2. Sveriges kommuner bör ha en policy som inte tillåter att klubbar som bedriver elitsatsningar för barn under 12 år får tillgång till kommunens idrottsanläggningar.

3. Starta forskning som granskar elitsatsningar och deras hälsoeffekter på barn.

4. Starta en utbildning om hårt tränande barn och deras skador för läkare och andra som behandlar idrottande barn.

5. Höj tränarnas kompetens om barn och deras utveckling.

6. Rusta upp våra lekplatser och skapa miljöer för barns spontanidrottande.

KLAS ÖSTBERG

idrottsläkare

TOBIAS ÖSTBERG

journalist

EJNAR ERIKSSON

professor emeritus idrottsmedicin, Karolinska Institutet

LARS-MAGNUS ENGSTRÖM

professor emeritus, GIH

PETER HASSMÉN

professor i idrottspsykologi

SUZANNE WERNER

professor i idrottsmedicinsk rehabilitering, Karolinska institutet

BÖRJE SALMING

THOMAS FOGDÖ

ANDERS GÄRDERUD

JELENA GALIULINA

fd basketspelare

MARTIN WIDMARK

författare

MÅRTEN KLINGBERG

filmregissör och skribent

LENNART ENGELBREKTSSON

grundare av spontanidrottsanläggningen Camp Active

loupe

Textruta

Ärende 13

Documents

Kallelse - Landskrona