KALLELSE Socialnämnd...KALLELSE Socialnämnd Plats och tid för sammanträdet Havsörnen, Borgholm, 2019-04-24, klockan 13:00 Ulrika Lindh / Therese Åhlander Ordförande Sekreterare

KALLELSESocialnämnd

Plats och tid försammanträdet Havsörnen, Borgholm, 2019-04-24, klockan 13:00

Ulrika Lindh / Therese ÅhlanderOrdförande Sekreterare

880 95

Utses att justera: ………………………………………………………………….

Plats och tid för justeringen: i Borgholm ……/…… 2019

___________________________________________________________________________

ÄRENDEN Sid

1 Upprop

2 Nytillkomna ärenden

3 Godkännande av dagordningen

4 Anmälan om jäv

5 Val av justerare

6 Information från socialchef 2019 2019/4 700 2 - 3

7 Budgetuppföljning mars 2019 2019/13 792 4 - 23

8 Budgetuppföljning 2019 2019/13 792 24 - 25

9 Övergripande lokalförsörjningsplan för framtida behov inom socialförvaltningen.

2019/47 700 26 - 27

10 Möjlighet att ansöka om habiliteringsersättning 2019 2019/46 730 28 - 33

11 Ansökan till Länsstyrelsen om medel enligt § 37 a, insatser för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter.

2019/41 746 34 - 45

12 Föranmälan av inspektion, Boendestödet 2019/43 730 46 - 51

13 Patientnämnden verksamhetsberättelse2018 2019/40 700 52 - 88

14 Redovisning av delegationsärenden till socialnämnden 2019 2019/7 700 89

1

SammanträdesprotokollSOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT

Sammanträdesdatum Paragraf2019-04-10 32

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

§ 32 Dnr 2019/4 700 SN

Information från socialchef 2019

BeslutSocialnämndens arbetsutskott beslutaratt godkänna informationen och lämna över till socialnämnden.

ÄrendebeskrivningAnna Hasselbom Trofast, socialchef ger följande information:

- Magnus Ståhl (S), ordförande för socialnämnden är sjukskriven, Ulrika Lindh (C) är ordförande tillsvidare.

- Rekryteringen av MAS är avbruten då uppsägningen är återtagen.

- Två nya enhetschefer började 190401, Per-Martin Boklund för inom IFO och Håkan Härensjö inom omsorgen om funktionsnedsatta.

______________

2

TJÄNSTESKRIVELSEDatum Beteckning 1 (1)2019-02-06 2019/4 700

2019.96

HandläggareTherese ÅhlanderFörvaltningssekreterare/adm chef

Ert datum Er beteckning

Postadress Telefon Telefax e-mail / wwwBox 52[ 0485-88095 [email protected] Borgholm http://www.borgholm.se

Till Socialnämndens arbetsutskott

Information från socialchef

Förslag till beslut att godkänna informationen och lämna över till socialnämnden.

ÄrendebeskrivningAnna Hasselbom Trofast, socialchef ger följande information:

Anna Hasselbom Trofast Therese ÅhlanderChefens titel. Förvaltningssekreterare/adm chef

3

Socialnä[email protected] ● 0485 – 88 000 ● www.borgholm.se

Uppföljning marsBorgholms Kommun 1

Borgholms kommunUppföljning mars

SN: 2019-04-24

4



Innehållsförteckning1 Kommunens verksamheter ..................................................................3

1.1 Socialnämnden i korthet ..........................................................................3

1.2 Sammanställning .....................................................................................3

1.3 Analys av verksamheten .........................................................................4

1.4 Ekonomisk analys....................................................................................5

1.5 Personaluppföljning .................................................................................9

1.6 Prognos .................................................................................................11

1.7 Åtgärder.................................................................................................12

1.8 Framtid ..................................................................................................14

1.9 Utfall och prognos samtliga enheter ......................................................15

5



1 Kommunens verksamheter

1.1 Socialnämnden i korthetSocialnämnden ansvarar för omsorg om äldre och funktionsnedsatta, socialpsykiatrisk verksamhet, kommunal hälso- och sjukvård, individ- och familjeomsorg, budget- och skuldrådgivning samt stödboende och arbetsmarknadsenhet. Att ge stöd, vård och omsorg med god kvalitet för de medborgare som behöver detta i sin vardag ses som nämndens huvuduppdrag.

Budgetram 2019 297 620 tkr

Ordförande Magnus Ståhl (S)

Förvaltningschef Anna Hasselbom Trofast

1.2 SammanställningFörvaltningen uppvisar en avvikelse på - 1,0 mkr efter perioden. Avvikelsen härleds främst till individ- och familjeomsorgen där kostnaden för externa placeringar är högre än budgeterad ram. Kostnaden för försörjningsstöd är också högre än budget vilket bidrar till verksamhetens totala avvikelse.

Antalet hemtjänsttimmar har under månaden ökat. Det har varit fler timmar än budgeterat vilket till viss del förklarar verksamhetens underskott. De högre kostnaderna för verksamheten förklaras också av hög sjukfrånvaro. Särskilt boende haft flertalet tomma platser under månaden vilket, tack vare att samarbetet mellan enheterna ökat och extrapersonal kunnat undvikas genererar i en positiv avvikelse för perioden.

Omsorgen om funktionsnedsatta visar också en positiv avvikelse för perioden vilket beror till stor del på att de flesta verksamheter anpassats efter behov och budgeterad ram. Arbetsmarknadsenheten tillhör från och med januari 2019 socialförvaltningen, det innebär att även integrationsenheten som drivs av arbetsmarknadsenheten har flyttats över. Integrationsenheten bidrar mycket till att sänka periodens avvikelse då deras kostnader varit betydligt lägre än utbetalningarna från Migrationsverket.

Förvaltningens helårsprognos uppgår till - 3,3 mkr. Prognosen baseras på att de åtgärder/ effektiviseringar som förvaltningen listat under punkten åtgärder genomförs. Flertalet av de effektiviseringar som togs i beslut under 2018 ingår i budgeterad ram, utöver dessa ska verksamheterna genomföra ytterligare åtgärder för att minska avvikelsen.

Det som trots detta bidrar till den negativa avvikelsen i prognosen är externa placeringar inom individ- och familjeomsorgen, dessa beräknas fortgå under större delen av året. Kostnaden för hjälpmedel förväntas inte sjunka jämfört med föregående år utan kommer leda till en ökad kostnad. Särskilt boende och integrationsverksamheten förväntas uppvisa ett överskott vilket genererar en lägre avvikelse för förvaltningen totalt.

6



1.3 Analys av verksamheten

Äldreomsorg Alla enhetschefer samt dokumentationsombud har fått utbildning i processen för

avvikelser. Lönesamtal och lönesättande samtal har varit i fokus. Låg beläggning på korttiden och resursfördelning av personalla resurser sker. Ekbacka 5/6 har gått in i rätten till heltid. Hemtjänstplaneringen påverkas av att Region Kalmar lämnar sena besked om

ändrad utskrivningsdag. Planering av äldreveckan pågår.

Hälso- och sjukvård Arbetet med den palliativa processen har påbörjats. Enhetschefer samt dokumentationsombud har fått utbildning i

avvikelseprocessen. Rehabenheten har fått utbildning av hjälpmedelskonsulter gällande kognitiva

hjälpmedel.

Omsorg om funktionsnedsatta Rekrytering av nya biståndshandläggare pågår. Ny enhetschef tillträder den 1 april. Daglig verksamhet planerar för samlokaliseringen genom att redan nu se över sitt

arbetssätt och utveckla områden för gruppaktiviteter för brukarna. Aktiviteter som planeras starta upp/utvecklas i och med flytten till nya lokaler är bland annat hälsa och rörelse, snickeri, musik, drama och kultur, trädgård och odling samt data och digital teknik.

Planering pågår för flytt av korttidsboendet. Endast en brukare bor kvar på Februarivägen sedan mitten på mars.

Bemanningen över dygnet justerades omgående för det minskade personalbehovet på enheten.

Individ- och familjeomsorg I mitten av april kommer det att hållas en utbildning för IFO med syftet är att de

uppdrag som lämnas från beställare till utförare ska vara utformade på ett ändamålsenligt sätt. Med tydliga mål och tidsbegränsade beslut för att se resultat och effekt av insats.

Det har upptäckts att det funnits brister i handläggningen av familjehemsarbetet. En avvikelserapport kommer att upprättas där bristerna beskrivs mer utförligt för att rätta upp och säkerställa att det inte upprepas.

Ny enhetschef för vuxen och försörjningsstöd (VoF) från och med 1 april. Det är 19 personer som är inskrivna på behandling hos beroendeterapeuten.

Arbetsmarknadsenhet Pontibus jobbar med ansökan Långsiktig Integrerad Samverkan (LIS). Det har inkommit 70 ansökningar om feriejobb. Integrationen, kvinno- och mansgrupper har startat upp.

7



Byte av vinterhjul till sommarhjul är i full gång. Träff med arbetsförmedlingen där förvaltningen ska testa att jobba med Skype-

möte.

Stöd och insatser Eftersom antalet ensamkommande ungdomar minskat, bor nu de kvarvarande

ungdomarna på våningsplan 1 på stödboendet samt i utslusslägenheter. Två nya ungdomar i april, varav en tas hem från extern placering och en plats säljs till Eslövs kommun.

Renovering av gamla Ekbacka plan 3 kommer inte att ske under innevarande år. Verksamheten Bryggan och Bron fortsätter därmed i dessa lokaler tills renovering påbörjas.

Förebyggande teamet har under slutet av mars flyttat in i nyrenoverade lokaler i A-huset.

1.4 Ekonomisk analysFörvaltningen uppvisar en avvikelse på - 1,0 mkr efter perioden.

Inom de centrala verksamheterna visas en negativ avvikelse vilket härleds till högre kostnader än budgeterat för arvode till följd av utbildningsdagar för de nya politikerna i nämnden, detta förväntas dock jämnas ut under året. Inom administrationen belastar en lönekostnad utöver budget, denna avslutas sista maj.

Kostnaden för mars är uppbokad till budgeterad nivå då större variationer sker på kostnaden för hjälpmedel. Under januari hade verksamheten 200 tkr i kostnader och februari var kostnaden endast 10 tkr. Av den anledningen varierar utfallet för månaderna i diagrammet nedan.

Sjuksköterskornas underskott härleds till hög sjukfrånvaro samt att två av sjuksköterskorna utbildar medarbetare från hela kommunen i MHFA vilket leder till övertid för övriga sjuksköterskor.

Särskilt boende visar på ett överskott. Samarbetet mellan enheterna ökar och skapar på så vis bättre ekonomi då extrapersonal kan undvikas när kortare behov uppstår.

8



Bemanningsnyckeln ligger i balans och då behovet varit lägre så har bemanningen anpassats efter behoven för månaden. Detta syns i resultatet där samtliga enheter uppvisar en budget i balans. Bemanningsnyckeln följer budgeterad nivå.

Antalet hemtjänsttimmar har under månaden ökat. Prognosen är att nivåerna ska minska. Det har varit fler timmar än budgeterat vilket till viss del förklarar verksamhetens underskott. De högre kostnaderna för verksamheten förklaras också av hög sjukfrånvaro. Bilkostnaderna har varit höga i ett par områden. Supermiljöbonus för fyra elbilar har inkommit under mars. Totalt är detta 240 tkr vilket har gjort att resultatet förbättrats mellan februari och mars.

Individ- och familjeomsorgen uppvisar en negativ avvikelse för perioden. Avvikelsen härleds till att antalet externa placeringar inte minskat utan fortfarande ligger högre än budget. Ytterligare en placering har tillkommit inom barn- och familj under mars månad.

9



Utbetalningen av försörjningsstöd är ca 100 tkr lägre jämfört med samma period föregående år. Antalet individer som hade försörjningsstöd under mars var 146 individer uppdelat på 84 hushåll. Det är 25 individer fler än i februari månad. Totalt har sju hushåll gått ur försörjningsstödet och fått sysselsättning under perioden januari till mars.

10



Omsorgen om funktionsnedsatta visar en positiv avvikelse efter perioden. Det som utmärker sig efter mars är bland annat personlig assistans, LSS. Personlig assistans LSS visar på ett underskott vilket till stor del beror på större utbetalning av sjuklönekostnader till externa aktörer samt fler arbetade ob-timmar än vad som budgeterats.

Gruppbostad Februarivägen visar fortfarande på ett underskott men har minskat detta sedan föregående månad på grund av ett effektivt arbete med fördelning av resurser då endast en brukare bor kvar på enheten sedan mitten på mars.

Ranstad visar en positiv avvikelse. Förklaringen är att enheten har arbetat aktivt med åtgärder i form av schemaplanering och förläggning av personalresurser.

Boendestödet visar ett lägre underskott för perioden. Det innebär att boendestödet hämtat hem en del av sitt underskott från förra månaden. Orsaken till det underskottet de första två månaderna på året är att verksamheten använt mer personalresurser än vad budget tillåter.

Kostnader för administrativ personal visar på ett positivt utfall vilket beror på en vakant enhetschefstjänst. Tjänsten tillsätts 1 april.

Arbetsmarknadsenheten uppvisar en positiv avvikelse för perioden. Avvikelsen härleds dels till att supermiljöbonus för en elbil betalats ut i mars samt att ett överskott gällande lönekostnader återfinns på administrationen eftersom del av personal arbetar mot externt finansierade projekt under året.

Integrationsverksamheten redovisas under projekt och drivs av arbetsmarknadsenheten. Integrationens positiva avvikelse härleds till högre intäkter från Migrationsverket i förhållande till verksamhetens kostnader.

Verksamheten för stöd och insatser uppvisar en positiv avvikelse för perioden. Den interna timtaxan mellan stöd och insatser och individ- och familjeomsorgen har setts över och korrigerats vilket gör att verksamheten nu får kostnadstäckning för sina personalresurser.

11



Ekonomisk sammanställning

Årsbudget Periodens_budget

Periodens_utfall Avvikelse

Total

70 Centralt 22 496 5 626 5 749 -123

71 Bemanningsenhet 1 444 359 380 -21

72 Hälso- och sjukvård 23 196 5 682 6 008 -326

73 Särskilt boende 82 614 20 236 19 335 901

74 Ordinärt boende 72 927 18 024 18 162 -137

75 Omsorgen om funktionsneds. 63 444 16 105 16 079 26

76 Individ- och familjeomsorg 26 955 6 741 9 648 -2 907

77 Arbetsmarknadsenhet 6 152 1 418 1 219 200

78 Stöd och insatser 1 543 580 503 77

79 Projekt 0 0 -1 350 1 350

Summa 300 771 74 772 75 733 -962

1.5 PersonaluppföljningDå statistiken för personaluppföljning inte finns tillgänglig förrän en månad senare redovisas januari och februaris statistik i diagrammet nedan. Antal årsarbetare har ökat med 29 stycken jämfört med samma period föregående år.

Jämfört med år 2018 har förvaltningens verksamheter lägre antal fyllnad- och övertidstimmar. Kostnaden för perioden 2018 uppgick till 1 235 tkr medan kostnaden för samma period 2019 uppgick till 878 tkr.

12



Sjukfrånvarostatistiken redovisas även den en månad efter. Jämfört med samma period föregående år har sjukfrånvaron minskat från 10,4 % till 8,8 %.

13



1.6 PrognosDen prognosen för helåret 2019 visar på en avvikelse om - 3,3 mkr.

Prognosen baseras på att de åtgärder/ effektiviseringar som förvaltningen listat under punkten åtgärder genomförs. Flertalet av de effektiviseringar som togs i beslut under 2018 ingår i budgeterad ram, utöver dessa ska verksamheterna genomföra ytterligare åtgärder för att minska avvikelsen.

Individ- och familjeomsorgen har fler antal externa placeringar än vad som ryms i budgeterad ram, detta medför en negativ avvikelse som visas i prognosen. Även egna familjehem prognostiseras en negativ avvikelse då en kostnad som rör utebliven lön inte finns budgeterad. Verksamheten för försörjningsstöd beräknas hålla budget tack vare att 20 hushåll beräknas komma ut i sysselsättning. Även den budget som är beräknad till hemmaplanslösningar förväntas vara i balans vid årets slut då arbetssättet kring tidsbestämda uppdrag förtydligats. De personalresurser som idag ligger utanför budgeterad ram kommer att riktas mot barn och unga där förvaltningen får stimulansmedel som kommer täcka hela kostnaden.

Verksamheten för stöd och insatser beräknas hålla budget under året. De kostnader som rör ensamkommande barn och unga finansieras av ersättningar från Migrationsverket och de kostnader som rör hemmaplanslösningar finansieras internt av individ- och familjeomsorgen och omsorgen av funktionsnedsatta.

Omsorgen om funktionsnedsatta visar en positiv prognos. Detta baseras på mars månads utfall samt att de åtgärder som redovisas under punkten åtgärder genomförs. Hänsyn har även tagits till nedläggning av en gruppbostad under våren och den effektivisering som detta medför. I prognosen har verksamheten även tagit höjd för att nytillkomna ärenden kan uppstå under året. Förutsättningen för att nå en positiv avvikelse är att det aktiva arbetet med personalresurserna ute på enheterna fortsätter vilket innebär att personalresurserna följer verksamhetens behov.

För särskilt boende prognostiseras ett överskott. Överskottet består av en vakant chefstjänst, överskott på Ekbacka 2 samt Soldalen relaterat till låga sjuktal.

Det prognostiserade årsutfallet för hemtjänsten är negativt. Budgetavvikelsen uppstår på grund av sjuklönekostnader, svårigheter med hemtjänstplaneringen samt långsam omfördelning av personella resurser. Inför varje schemaperiod beräknas antalet beviljade timmar i förhållande till resurser, planerad semester och sjukfrånvaro är andra faktorer som påverkar prognos och behov.

Hälso- och sjukvårdens prognos baseras på ökad andel åldrande befolkning, fler patienter som kommer hem tidigare från sjukhuset på grund av kortare vårdtider samt att sjukvårdskrävande patienter vårdas i hemmet, t ex via hemsjukhuset. Detta indikerar att kostnaden för hjälpmedel inte kommer bli lägre än föregående år. Medel om 0,9 mkr från Socialstyrelsen kommer betalas ut till förvaltningen vilket minskar den negativa avvikelsen på helår.

Arbetsmarknadsenheten förväntas hålla budget och visa på ett litet överskott trots osäkerheten kring om satsningen för extratjänster kommer fortsätta under året. Verksamheten förväntas anpassas efter behov.

I projekt ingår Integrationen som drivs av arbetsmarknadsenheten. Trots ökat arbete med integration och projekt kring detta så förväntas verksamheten uppvisa ett överskott vid årets slut. Resterande projekt som drivs med extern finansiering slutredovisas vid årets slut och förväntas inte påverka resultatet.

14



Prognos sammanställning Årsbudget Årsprognos Budgetavvikelse

Total

70 Centralt 22 496 22 496 0

71 Bemanningsenhet 1 444 1 444 0

72 Hälso- och sjukvård 23 196 23 754 -558

73 Särskilt boende 82 614 82 029 586

74 Ordinärt boende 72 927 73 181 -254

75 Omsorgen om funktionsneds. 63 444 63 044 400

76 Individ- och familjeomsorg 26 955 31 965 -5 011

77 Arbetsmarknadsenhet 6 152 6 077 75

78 Stöd och insatser 1 543 1 543 0

79 Projekt 0 -1 501 1 501

Summa 300 771 304 033 -3 263

1.7 ÅtgärderNedan listas de åtgärder som socialnämnden tog beslut om 2018. I listan redovisas hur långt förvaltningen kommit med respektive åtgärd, några kommer inte att verkställas alternativt har ännu inte verkställts. Flertalet åtgärder ger effekt på helår och redovisas därför med den totala helårseffekten. Några av åtgärderna har ännu inte verkställts fullt ut utan redovisas för perioden januari till mars.

Individ- och familjeomsorgen

Summa besparing (kr)

Hur långt har effektiviseringarna verkställts

Summa kr

4 tjänster Individ- och familjeomsorgen 3 302 882 verkställt på helår,

ingår i budget 2019 3 302 882

Uppsägning av avtal Markgatan 259 060 verkställt på helår,

ingår i budget 2019 259 060

Tomhyror Markgatan och Äpplerum 121 972 verkställt på helår,


Uppstartande av återbruk för att minska försörjningsstöd

3 600 000 7 individer verkställda 195 000

Digitalisering av ansökan för försörjningsstöd

656 307 Ej verkställd, startdatum oklart

Översyn externa placeringskostnader 1 885 720

Pågående, helårseffekt, ingår i budget 2019

Översyn av egna familjehem 504 800

Pågående, helårseffekt, ingår i budget 2019

Avsluta sociala kontrakt 86 600

15



Effektivisering: 10 417 341 3 878 914

Omsorgen om funktionsnedsatta

Uppsägning av avtal med Äpplerum 156 000 verkställt på helår,


Samlokalisera Daglig verksamhet 169 379 verkställt på helår,


Uppsägning av hyresavtal på Cikorian 240 000 Kommer ej

verkställas 0

Flytta Klinta korttid till nya lokaler 202 412 verkställt på helår,


Hemtagning/avslut extern placering 190630 1 525 153

Förlängd med 61 dagar ( 518 500 kr), ingår i budget 2019

1 006 653

Fördela resurser efter behov 3 800 000 verkställt på helår,

ingår i budget 2019 3 800 000

Uppsägning av tidningsprenumerationer 41 000 verkställt på helår,



Äldreomsorgen

Budget i balans inom hemtjänsten (baserat på behovet)

2 000 000verkställt på helår, ingår i budget 2019 (prognos -208 000kr)

1 792 000

Särskilt boende anpassar till bemanningsnyckel

1 700 000

verkställt på helår, ingår i budget 2019 (prognos +581 000 kr)

2 281 000

Sjuksköterskor inför flexklocka 250 000 Ej verkställt

Ökade intäkter för omsorgsavgifter 1 020 000 Pågående, verkställt

på helår 92 000

Rehab ej sommarvikarie 100 000 verkställt på helår, ingår i budget 2019 100 000


Övergripande socialförvaltningen

1 tjänst administrationen 446 313

verkställt på helår, ingår i budget 2019 (prognos -125 000 kr)

321 313

Se över inköp av livsmedel och transport 200 000 Ej verkställt, ny

organisation ej satt

Oregistrerad frånvaro 90 000

Minskad sjukfrånvaro 1,0 % 1 000 000

Verkställs på helår, jan-mars minskning med 0,6 % ( 600 000 kr)

600 000

16



Effektivisering: 1 736 313 921 313

Totalt effektiviseringar socialförvaltningen (kr)

23 257 596 14 200 669

1.8 FramtidHälso-och sjukvård

Patientantalet inom hälso- och sjukvården har och kommer fortsätta öka per ansvarig sjuksköterska i ordinärt boende. Arbete pågår för att kunna hitta ett bra grundat rekommenderat patientantal per patientansvarig sjuksköterska för att kunna få fram bra mätetal.

Ordinärt boende

Utifrån SCBs prognoser kommer antalet invånare som är över 80 att öka med 177 stycken om fem år. Detta innebär att behovet av hemtjänst troligen kommer att öka under den kommande femårsperioden. Diagrammet nedan visar också att Borgholms kommun har en långt större andel befolkning som är över 80 än vad andra liknande kommuner har.

För att möta det ökade behovet sker ett fortsatt arbete med heltid som norm samt hälsofrämjande arbete för att minska sjukfrånvaro.

Särskilt boende (säbo)

Analysen från nuläge till prognosen visar på att vi inom kort kommer att behöva utöka med 33 säbo-platser relaterat till den åldrande befolkningen. Soldalen och Strömgården har ett stort renoveringsbehov och behöver nya lokaler vilket medför ytterligare 40 platser. Ekbacka 5 och 6 har idag 34 rum varav 32 rum har delade toaletter. Ombyggnation av lokalerna, d.v.s. till två rums lägenheter med egen toalett medför en minskning av 16 rum. Om alternativt att byggnaden görs om helt behövs 34 platser.

Totalt behov: Analysen uppvisar ett behov av 89-107 säbo-platser.

Omsorgen om funktionsnedsatta

Ny organisation träder i kraft inom OFN då vakant enhetschefstjänst tillsätts i april och när gruppbostad Februarivägen läggs ner.

17



Analysera behovet av ny gruppbostad i framtiden när Februarivägen nu avvecklas.

Planering pågår för att samtlig personal ska kunna genomgå intern grundutbildning i dokumentation.

Implementering av Heltid som norm med start hösten -19. Arbete med att tydliggöra och öka rättssäkerheten i utredningar och beslut

påbörjas under våren. Tydliga biståndsbeslut enligt IBIC med klar målsättning ökar möjligheten för hög kvalité på genomförandeplaner.

Daglig verksamhet samlokaliseras på Ekbacka under 2019. Samlokaliseringen skapar möjligheter för en effektiv verksamhet med hög kvalité och större valmöjlighet för brukare.

Klinta korttid flyttar till nya lokaler i Runsten under 2019. Nya lokaler möjliggör att personalen kan verkställa fler beslut samtidigt samt att de vakna nätter, som pga. avsaknad av sprinklers som idag är nödvändiga på Klinta kan tas bort. Verksamheten kommer troligtvis vara i behov av ett fordon.

Utmaning för framtiden är att kunna erbjuda en av individerna som idag har extern SoL placering en hemmaplanslösning. I dagsläget är det svårt då vi saknar SoL-boende på hemmaplan.

Individ- och familjeomsorg

Bättre och tydligare uppdrag och målbeskrivningar. Detta för att öka effekter av insatser och arbeta mer med nätverk i familjerna. Avsluta eller ändra insatser om det ej ger effekt eller om det inte finns mottaglighet.

Hitta fler familjehem

Arbetsmarknadsenheten

Att få fram fler arbetsplatser som kan ta emot på praktik för att få fler självförsörjande på sikt. Detta genom samverkan med AME och Arbetsförmedlingen samt utveckla samarbete med Mörbylånga kommun t.ex. med europeiska sociala fonden (ESF-) projekt.

1.9 Utfall och prognos samtliga enheterTabellen visar månadens avvikelse samt årsprognosens budgetavvikelse per enhet.

Avvikelse Budgetavvikelse

Total

7000 Socialnämnd -69 0

7001 Bidrag till föreningar 8 1

7002 Fastigheter -2 0

7005 Utbildning Socialförvaltn 195 0

7006 Stab -43 125

7008 Admin -211 -125

7102 Vikariepool -21 0

7200 Rehab Hjälpmedel&Centralt -68 -6

7205 Sjuksköterskor Dag -253 -553

7206 Sjuksköterskor Natt -6 0

7300 Centralt SB 213 142

7302 Adm Personal SB 325 325

18




7311 Ekbacka 4 75 46

7312 Ekbacka 4 natt 15 0

7321 Ekbacka 2 190 129

7322 Ekbacka 1/2 Natt 0 0

7323 Ekbacka 5 10 -3

7324 Ekbacka 5/6 natt -58 -47

7325 Ekbacka 6 -2 -2

7331 Åkerbohemmet DB 12 -3

7332 Åkerbohemmet ÄB 69 0

7333 Nattpatrullen norr -50 -40

7341 Soldalen DB 92 96

7342 Soldalen ÄB 59 50

7343 Soldalen Natt 0 0

7351 Strömgården DB 14 -6

7353 Strömgården Natt -62 -100

7400 Centralt Ord. boende -144 -262

7402 Adm Personal Ord. boende 45 45

7411 Klockaregården 12 0

7414 Social verksamhet B-holm 79 61

7415 Social verksamhet Norr 38 0

7419 Hemtjänst Böda -211 -300

7420 Hemtjänst Löttorp 15 0

7421 Hemtjänst Källa- Persnäs -183 -300

7430 Hemtjänst Centrum Norr -181 -1

7432 Hemtjänst Centrum Söder 257 498

7433 Nattpatrullen Mell./Ytter -57 -44

7451 Hemtjänst Långlöt/Rälla -5 0

7452 Hemtjänst Köpingsvik 199 50

7500 Centralt Omsorg av F. -25 -1

7502 Adm Personal Omsorg av F. 175 382

7510 Avlösarservice -55 -60

7511 Personlig Ass SFB 37 300

7512 Ledsagning 40 0

7513 Boendestödet -75 -329

7515 Personlig ass LSS -92 0

7530 Dagligvht Borgholm -14 -5

7531 Korttidsverksamhet Klinta -19 -65

7570 Servicebostad Guntorpsg. 1 -90

7571 Gruppbostäder Ranstad 141 85

19




7572 Gruppbostäder Feb.vägen -42 500

7573 Gruppbostäder Åkerhagen -92 -116

7574 Servicebostad Sandgatan -4 -8

7575 Gruppb Johan Söderstr. v. 82 100

7576 Gruppb. Norra Långgatan -11 -60

7577 Gruppb. V Järnvägsg 23 10

7578 Satelliten Löttorp -23 0

7590 Köp av vård i annan regi 2 -124

7592 Kontaktpersoner LSS -24 -120

7600 Centralt IFO 24 0

7601 Stab IFO -7 0

7602 Adm Personal IFO 2 0

7610 Ekonomiskt Bistånd -519 0

7650 Barn och familj -2 405 -5 537

7670 Vård av missbrukare -36 561

7675 Vård av vuxna 298 422

7680 Kontaktpersoner -238 -400

7693 Sociala kontrakt -27 -58

7700 Centralt arbetsmarknadsenh 168 125

7702 Administrativ personal ame 260 88

7710 Arbetsmarknadsåtgärder -228 -138

7800 Centralt Stöd och insatser -280 -1

7802 Adm pers. stöd och insatse -42 0

7803 Insatser personal -16 0

7810 Ekonomiskt bistånd boende 68 0

7820 Ensamkommande HBV-hem -3 0

7830 Ensamkommande familjehem 179 0

7840 Kontaktpersoner ensamkomm 155 0

7852 Stöd och insatser Ekback 15 0

7909 Välfärdsteknik 0 0

7924 PRIO 0 0

7925 Stärkt bemanning barn/ung 0 0

7929 Insatser för barn m. psyk -15 0

7931 Integration 1 365 1 500

7932 DUA -1 0

7933 Samordningsförbundet 0 0

7934 Tidiga insatser § 37a Lst 0 0

20




7935 Extratjänster 0 0

Summa -962 -3 263

21




§ 34 Dnr 2019/13 792 SN

Uppföljning av ekonomisk åtgärdsplan.

BeslutSocialnämndens arbetsutskott beslutaratt godkänna redovisningen av den ekonomiska åtgärdsplanen.

ÄrendebeskrivningAnna Hasselbom Trofast, socialchef redovisar hur den ekonomiska åtgärdplanen som antogs 181128 av socialnämnden efterföljs. Åtgärderna ska ge en ekonomisk effekt på 23 257 596 kr och till dagens sammanträde ligger resultatet på 14 200 669 kr.

Alla åtgärder har inte kunnat verkställas på grund av bland annat pågående avtal gällande externa placeringar, externa hyreskontrakt för våra verksamheter och ej uppstartat återbruk.

BeslutsunderlagEkonomisk åtgärdsplan 181128.

BedömningDet arbetas aktivt med alla åtgärder men vissa kan idag inte tidsbestämmas när de faller in.

KonsekvensanalysOm inte åtgärdsplanen genomförs i sin helhet kommer helårsprognosen för 2019 att förändras.

Skickas tillHär ska mottagarna från tjänsteskrivelsen in

______________

22


2019.60

HandläggareMy NilssonController



Till socialnämnden

Budgetuppföljning för mars 2019.

Förslag till beslut att lämna över budgetuppföljningen för mars månad 2019 till socialnämnden.

ÄrendebeskrivningBudgetuppföljningen för mars är framtagen av enhetschefer, verksamhetschefer och förvaltningschef tillsammans med ekonom.

BeslutsunderlagKlicka här för att ange text.

BedömningKlicka här för att ange text.

KonsekvensanalysKlicka här för att ange text.

Chefens namn. My NilssonChefens titel. Controller

Skickas tillKlicka här för att ange text.

23




§ 34 Dnr 2019/13 792 SN

Uppföljning av ekonomisk åtgärdsplan.

BeslutSocialnämndens arbetsutskott beslutaratt godkänna redovisningen av den ekonomiska åtgärdsplanen.

ÄrendebeskrivningAnna Hasselbom Trofast, socialchef redovisar hur den ekonomiska åtgärdplanen som antogs 181128 av socialnämnden efterföljs. Åtgärderna ska ge en ekonomisk effekt på 23 257 596 kr och till dagens sammanträde ligger resultatet på 14 200 669 kr.

Alla åtgärder har inte kunnat verkställas på grund av bland annat pågående avtal gällande externa placeringar, externa hyreskontrakt för våra verksamheter och ej uppstartat återbruk.


BedömningDet arbetas aktivt med alla åtgärder men vissa kan idag inte tidsbestämmas när de faller in.

KonsekvensanalysOm inte åtgärdsplanen genomförs i sin helhet kommer helårsprognosen för 2019 att förändras.

Skickas tillHär ska mottagarna från tjänsteskrivelsen in

______________

24


HandläggareAnna Hasselbom TrofastSocialchef


Postadress Telefon Telefax e-mail / wwwBox 52[ 0485-880 90 [email protected] Borgholm http://www.borgholm.se

Till Socialnämnden

Uppföljning av ekonomisk åtgärdsplan som antogs av socialnämnden 181116.

Förslag till beslut att

att

Ärendebeskrivning


Bedömning

Konsekvensanalys

Chefens namn. Anna Hasselbom TrofastChefens titel. Socialchef

25




§ 35 Dnr 2019/47 700 SN

Övergripande lokalförsörjningsplan för framtida behov inom socialför-valtningen.

BeslutSocialnämndens arbetsutskott beslutaratt ge uppdraget till socialförvaltningens ledningsgrupp att fortsätta arbetet med

den övergripande lokalförsörjningsplanen.

att redovisa arbetet med lokalförsörjningsplanen till socialnämndens arbetsut-skott 190515.

ÄrendebeskrivningDen framtida lokalförsörjningsplanen visar idag att äldreomsorgen har ett behov av särskilt boendeplatser (säbo) enl. SoL med 80 lägenheter samt bygga om Ekbacka 5/6 till 18 platser som fördelas på 16 tvårumslägenheter och 2 enrumslägenheter.

Omsorgen om funktionsnedsatta har behovet att bygga en gruppbostad enl. LSS med 6 lägenheter med tillhörande hyresrätter.

Dagens sammanträdeDiskussioner förs kring socialförvaltningens kommande behov av lokaler för äldre- och handikappomsorgen. Det är viktigt att nyproduktioner svarar upp för den kom-mande generationens behov i form av wifi och tillgänglighet.

______________

26

TJÄNSTESKRIVELSEDatum Beteckning 1 (1)2019-04-03 .

HandläggareAnna Hasselbom TrofastSocialchef


Postadress Telefon Telefax e-mail / wwwBox 52[ 0485-880 90 [email protected] Borgholm http://www.borgholm.se

Till socialnämnden

Övergripande lokalförsörjningsplan för framtida behov inom socialför-valtningen.

Förslag till beslut att

att

ÄrendebeskrivningKlicka här för att ange text.

BeslutsunderlagKlicka här för att ange text.



Chefens namn. Anna Hasselbom TrofastChefens titel. Socialchef


27




§ 36 Dnr 2019/46 730 SN

Möjlighet att rekvirera medel till habiliteringsersättning 2019

BeslutSocialnämndens arbetsutskott beslutarAtt föreslå socialnämnden besluta att rekvirera medel från Socialstyrelsen för den höjning av habiliteringsersättningen om 5kr/heldag som gjordes 2018.

ÄrendebeskrivningRegeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2019 fördela medel till kom-munerna i stimulansbidrag för habiliteringsersättning. Stadsbidraget får användas av kommunerna i syfte att införa eller höja en låg dagpenning till dem som deltar i dag-lig verksamhet enligt LSS (habiliteringsersättning). Stadsbidraget får även användas till att bibehålla en nivå på dagpenningen som tidigare höjts med hjälp av stadsbi-draget.

Borgholms kommun har möjlighet att rekvirera 401 547 kr för år 2019 och rekvirera-de medel ska användas innan den 31 december 2019. Återrapportering om hur medlen använts ska ske under våren 2020.

Daglig verksamhet är en viktig del av samhällsbygget med syfte att främja delaktig-het i samhället och erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap. Ett övergripande mål med insatsen är att utveckla den enskildes möjlig-heter till arbete på kortare eller längre sikt. Det är frivilligt för kommuner att ersätta deltagare (habiliteringsersättning) men är ett viktigt symbolvärde för den enskilde in-dividen och motiverar till deltagande.

Regeringens avsikt med statsbidraget är att uppmuntra kommuner att införa eller höja en låg dagpenning. Borgholms kommun har en flerårig historia av att ersätta deltagare och under 2018 gjordes en höjning med 5kr/heldag och betalar idag ut ha-biliteringsersättning med en nivå om 60kr/ heldag och 35 kr/ halvdag. 2018 års höj-ning av habiliteringsersättningen möjliggjordes med hjälp av stadsbidraget.

BeslutsunderlagAnvisningar från Socialstyrelsen för att rekvirera statsbidrag för 2019 till kommuner för habiliteringsersättning

KonsekvensanalysI dagsläget har Borgholms kommun jämförelsevis med övriga kommuner i länet en hög ersättning. Vi vet dock inte hur andra kommuner tagit ställning i fråga om höj-ning av habiliteringsersättning 2019 utan kan endast jämföra 2018 års ersättning. En låg habiliteringsersättning riskerar att minska motivationen för att delta i daglig verk-samhet.

Skickas tillVerksamhetschef för OFN

28




______________

29

2019-03-12 Dnr 9.2-2794/2019 1(2)

SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm

Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52

[email protected] www.socialstyrelsen.se

Anvisningar för att rekvirera statsbidrag för

2019 till kommuner för habiliteringsersättning Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2019 fördela medel till kommunerna i stimulansbidrag för habiliteringsersättning. Statsbidraget får an-vändas av kommunerna i syfte att införa eller höja en låg dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet enligt LSS (habiliteringsersättning). Statsbidraget får även användas till att bibehålla en nivå på dagpenningen som tidigare höjts med hjälp av statsbidraget. OBS! Notera att möjligheten att bibehålla en nivå på dagpenningen som tidigare höjts med hjälp av statsbidraget är ett nytt tillägg i regleringsbrevet från föregå-ende år (2018).

Bidragets storlek

Statsbidraget som ska fördelas efter rekvisition omfattar totalt 350 000 000 kro-

nor under 2019. Hur mycket medel som varje kommun kan rekvirera för 2019 framgår av Socialstyrelsens fördelningsnyckel för ändamålet. Denna är fram-räknad utifrån antalet deltagare som finns i daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kommunen, enligt den senaste statistik som Socialstyrelsen har.

Vilka kan rekvirera medlen

Samtliga kommuner som avser att betala eller betalar ut dagpenning till de per-soner som deltar i daglig verksamhet enligt LSS (habiliteringsersättning).

Vad kan ni rekvirera medel för

Statsbidraget får rekvireras för: att införa dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet enlig LSS

(habiliteringsersättning). Detta förutsätter att någon dagpenning inte be-talas ut i dagsläget.

att höja en låg dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet enligt

LSS (habiliteringsersättning). Här avses själva höjningen och som stats-bidraget är tänkt att finansiera.

att bibehålla en nivå på dagpenningen (habiliteringsersättning) som tidi-

gare höjts med hjälp av statsbidraget. Här avses den dagpenning, samt nivån på denna, som till och med året innan det aktuella bidragsåret har finansierats av statsbidraget.

När kan ni använda medlen

Socialstyrelsen betalar ut medlen under 2019 och de kan användas till och med den 31 december 2019.

30

SOCIALSTYRELSEN 2019-03-12 Dnr 9.2-2794/2019 2(2)

Hur får ni del av medlen

Medlen till kommuner betalas ut engångsvis efter rekvisition ställd till Social-styrelsen.

1. Varje kommun får rekvirera medel genom den blankett som Social-styrelsen tillhandahåller och publicerar på Socialstyrelsens webbsida för statsbidraget.

2. Av Socialstyrelsens fördelningsnyckel framgår hur mycket medel som varje kommun kan rekvirera för 2019.

3. Endast en rekvisition per kommun ska lämnas till Socialstyrelsen.

4. Rekvisitionen ska ha kommit in till myndigheten senast den 1 juni

2019 och medlen betalas ut vanligtvis inom 15 arbetsdagar.

5. Rekvisitionen ska vara undertecknad av behörig företrädare för respektive kommun. Behörig företrädare framgår av er delegationsordning.

Om inte alla medel rekvireras

Medel som inte har rekvirerats senast den 1 juni 2019 kommer Socialstyrelsen att fördela till de kommuner som har angivit i rekvisitionsblanketten att de öns-kar ta del av dessa medel.

Vad gäller för återrapportering och återbetalning av

medel?

Under våren 2020 ska ni återrapportera till Socialstyrelsen hur ni har använt 2019 års medel. Information om återrapporteringen skickas ut till de berörda kommunerna i slutet av 2019. Frågorna gäller i huvudsak de kostnader som är kopplade till statsbidragets syfte. Det vill säga att införa dagpenning, höja en låg dagpenning och/eller att bibehålla tidigare statsbidragsfinansierad nivå på dag-penningen. Om ni inte har använt hela statsbidraget under perioden den 1 januari 2019 – den 31 december 2019 ska ni återbetala återstoden till Socialstyrelsen. Ni kan också bli återbetalningsskyldiga om medlen inte används i enlighet med syftet för statsbidraget. Återbetalningen ska ske senast vid den tidpunkt som Socialstyrel-sen meddelar. Socialstyrelsen kommer att fakturera eventuellt återstående medel.

Information

Frågor om statsbidraget kan ställas till utredare Robin Björk, telefon 075-247 31 12, e-post [email protected]

31

mailto:[email protected]

Borgholms kommunHemsidawww.borgholm.se

[email protected]

Organisationsnr212000-0795

PostadressBox 52387 21 Borgholm

BesöksadressÖstra Kyrkogatan 31

Telefon0485-880 85

Fax0485-880 82

Bankgiro650-5044

PlusGiro10 85 00-0

TJÄNSTESKRIVELSESida1(2)

Datum2018-05-03

SOCI A LFÖRVA LTNING

Johanna Karlsson, 0485-851 [email protected]

Statsbidrag att rekvirera för 2019 för habiliteringsersättning

Förslag till beslut- Att Socialnämnden beslutar rekvirera medel från Socialstyrelsen för

den höjning av habiliteringsersättningen om 5kr/heldag som gjordes 2018.

Sammanfattning av ärendetRegeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2019 fördela medel till kommunerna i stimulansbidrag för habiliteringsersättning. Stadsbidraget får användas av kommunerna i syfte att införa eller höja en låg dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet enligt LSS (habiliteringsersättning). Stadsbidraget får även användas till att bibehålla en nivå på dagpenningen som tidigare höjts med hjälp av stadsbidraget.

Borgholms kommun har möjlighet att rekvirera 401 547 kr för år 2019 och rekvirerade medel ska användas innan den 31 december 2019. Återrapportering om hur medlen använts ska ske under våren 2020.

Ärende/bedömningDaglig verksamhet är en viktig del av samhällsbygget med syfte att främja delaktighet i samhället och erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap. Ett övergripande mål med insatsen är att utveckla den enskildes möjligheter till arbete på kortare eller längre sikt. Det är frivilligt för kommuner att ersätta deltagare (habiliteringsersättning) men är ett viktigt symbolvärde för den enskilde individen och motiverar till deltagande.

Regeringens avsikt med statsbidraget är att uppmuntra kommuner att införa eller höja en låg dagpenning. Borgholms kommun har en flerårig historia av att ersätta deltagare och under 2018 gjordes en höjning med 5kr/heldag och betalar idag ut habiliteringsersättning med en nivå om 60kr/ heldag och 35 kr/ halvdag. 2018 års höjning av habiliteringsersättningen möjliggjordes med hjälp av stadsbidraget.

KonsekvensanalysI dagsläget har Borgholms kommun jämförelsevis med övriga kommuner i länet en hög ersättning. Vi vet dock inte hur andra kommuner tagit ställning i

32

Borgholms kommunDatum2018-05-03

Sida2(2)

fråga om höjning av habiliteringsersättning 2019 utan kan endast jämföra 2018 års ersättning. En låg habiliteringsersättning riskerar att minska motivationen för att delta i daglig verksamhet.

Johanna KarlssonT.f. Verksamhetschef OFN

33

TJÄNSTESKRIVELSEDatum Beteckning 1 (2)2019-03-26 .

HandläggareEva KarlströmIntegrationssamordnare


Postadress Telefon Telefax e-mail / wwwBox 52[ [email protected] Borgholm http://www.borgholm.se

Till socialnämnden

Ansökan till Länsstyrelsen om medel enligt § 37 a, insatser för att stär-ka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter.

Förslag till beslut att ansöka om medel hos Länsstyrelsen enligt § 37 a.

ÄrendebeskrivningArbetsmarknadsenheten avser att ansöka om medel från Länsstyrelsen enligt § 37 a (Insatser för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekon-takter med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122)).Om medel från Länsstyrelsen beviljas kommer integrationsinsatserna att bedrivas utan egen medfinansiering.

Under 2018-2019 har arbetsmarknadseneheten bedrivit insatser med medel enligt § 37 a i form av språkundervisning för barnlediga kvinnor, simundervisning för kvinnor samt separata samtalsgrupper om jämställdhet, normer och värderingar i svenska samhället med både kvinnor och män.

Under projektets gång ser vi att vidare utveckling i arbetet med jämställdhet behövs för att få effekter på längre sikt för ökad inkludering i samhället.

Ansökan om nya medel kommer att avse insatser för nyanlända i syfte att minska ojämställdheten i familjerna och öka kvinnors delaktighet i arbetslivet.

Ansökan ska vara Länsstyrelsen tillhanda senast 2019-04-26.

BeslutsunderlagAnsökan 2019 – § 37a- medel.



34

2 (2)

Ola Davidsson Eva KarlströmEnhetschef Integrationssamordnare


35

- 1 -

ANSÖKAN 2019 – § 37a-medel- med vägledning

Insatser för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122)

SökandeKan endast sökas av kommunerBorgholms kommun

Ansökan ska ha inkommit senast 2019-04-26 till: Länsstyrelsen i Kalmar län1

391 86 KalmarE-post: [email protected]

SamarbetsparterKommuner, myndigheter och/eller organisationer som är delaktiga i insatsen. Svenska kyrkan

Kontakt med samarbetspart är etablerad (intyg bifogas, bilaga1)

Sökta medel645 000 kronor Insats (rubrik)Jämställdhet - en förutsättning för hållbar samhällsutveckling.

Tidsperiod2020-01-01 – 2020-12-31

1 Ansökningar inkomna efter sista ansökningsdag kan komma att avvisas.

Kontaktuppgifter sökande

Kommun: Borgholms kommun Postadress: Box 52 Telefon: 0485-880 00E-post: [email protected]/Bankgiro: 650-5044Egen referens: 7934 Organisationsnr: 312000-0795

Kontaktperson/er i kommunen

1. Namn och funktion: Eva Karlström, integrationssamordnareTelefon/Mobil: 0485-886 01E-post: [email protected]

2. Namn och funktion: Ola Davidsson, enhetschef Telefon/Mobil: 0485-881 99E-post: [email protected]

36

- 2 -

Beskrivning Bakgrund och behovsanalys Beskriv kortfattat vilka eventuella hinder för integration ni funnit som grund för denna ansökan, samt vilka behov som i nuläget inte kan tillgodoses. Beskriv hur behovet av insatsen är förankrat i kommunen och hos eventuella samverkansparter. Sedan 2014 har andelen nyanlända kommuninvånare med uppehållstillstånd ökat från 8 % till 11 % enligt SCB. Sett till antal personer 18- 65 år av de 11 % handlar det om 744 personer som vi har möjlighet att bjuda in och möta i olika insatser. Kommunens mottagande har fungerat väldigt bra, men för att alla ska inkluderas i samhället och arbetslivet behöver skillnader i hur vi ser på jämställdhet, normer och värderingar lyftas.

Under 2018-2019 har Borgholms kommun med medel från Länsstyrelsen startat upp grupper som samtalat med nyanlända om jämställdhet, normer och värderingar. Bakgrunden till det var önskemål från nyanlända kvinnor som saknade frizoner där de kunde samtala om ämnen som de kände var svårt att tala om när man och barn fanns med i rummet.

Under 2019 startades samma koncept för männen då de uttryckte ett behov av att lyfta frågor ur sitt perspektiv. Vi såg det som en viktig insats så att männen fick samma kunskaper om jämställdhet som kvinnorna. Under hösten kommer även insatser som rör samtyckeslagen och jämställdhet riktas till ungdomar 15-19 år, nyanlända och deras jämnåriga får ta del av insatsen tillsammans.

Vi ser ett behov av att få lyfta ämnet jämställdhet, normer och värderingar vidare ytterligare för att hitta rätt verktyg att arbeta med och lyfta in begreppet hedersförtryck i sammanhanget. Mycket tragik och ohälsa skapas i drabbade familjer om inte man kan bryta mönster. Samtalen innebär också att de som idag står långt ifrån samsyn i vad jämställdhet innebär får sina värderingar, som ofta är djupt rotade sedan barndomen, ifrågasatta, vilket kan innebära både negativa och positiva reaktioner.

Det tar tid att föra samtalen framåt till att konkret handla om den nyanländes personliga normer och värderingar. Första grupperna har bara skrapat på ytan i diskussionerna, det vill säga ganska allmänt hållna. Nu som först börjar det komma ner lite mer på djupet i diskussionerna, vilket gör att det måste vändas och vridas på begreppet jämställdhet och varför rättigheter och möjligheter ska fungera åt båda håll i en relation.

För att nå resultat på längre sikt behövs mer tid att utveckla metoder och ta fram ett bra grundmaterial för att få grupperna att snabbare komma igång i konstruktiva samtal, se vilka frågor som öppnar upp bäst för djupare samtal och hur reaktionerna hos den som genomgår en förändring i sina normer kan te sig. Materialet är också viktigt för att kunna fortsätta med konceptet efter projektets slut. Det behövs även externa föreläsare för att öka kunskaperna hos målgrupperna.

Kommunen arbetar ständigt för att människor inte ska bli beroende av ekonomiskt bistånd utan inkluderas i samhället och klara egen försörjning. För att underlätta etableringen på arbetsmarknaden och i samhället i stort är jämställdhetsarbetet väldigt viktigt då det kan öka kvinnors möjligheter att så väl utbilda sig som att arbeta.

Som många andra kommuner ser vi att bristande språkkunskaper är ett hinder för många. Vi behöver därför hitta olika vägar för att öka språkförståelsen precis som behålla de kunskaper man fått för att vara aktuell på arbetsmarknaden. Språket är dessutom en väg till att nå en jämlikare tillgång till samhället. Ansökan förankras i socialnämnden då insatsen på sikt kan minska behovet av insatser.

37

- 3 -

Beskriv kortfattat behoven hos kvinnor/flickor och män/pojkar. Skiljer sig behoven åt? I det fall insatsen primärt riktar sig till ett kön, motivera varför.

Behoven hos kvinnor/flickor att få kunskap om jämställdhet, normer och värderingar skiljer sig något från män/pojkars, då det oftast är kvinnor/flickors rörelsefrihet som är begränsad om jämställdheten är låg i en familj. Det är även de som övervägande drabbas av hedersförtryck. Kvinnorna är oftast de som är föräldralediga längre perioder, vilket gör att de blir isolerade och tappar sina språkkunskaper.

För att nå ökad jämställdhet för kvinnor/flickor är det viktigt att inte exkludera män/pojkar. Männen i familjerna måste involveras så att båda parter får tillgång till information och diskussion för att undvika olika versioner av vad som är jämställdhet.

De pojkar som kommit till vår kommun som ensamkommande är en målgrupp som är viktig i arbetet med jämställdhet. De har under sin tid här fått normer och värderingar som ofta krockar med föräldrarnas när de kommer på anknytning, vilket gör behovet att arbeta med deras föräldrar är stort för pojkarnas livssituation och framtida relationer. Det är också stärkande för ungdomar att tillsammans få ta del av rådande samhällsnormer och diskutera hur de vill att framtiden ska se ut ur ett jämställdhetsperspektiv, hur de kan bryyta mönster.

Insatserna kommer därför att riktas till båda könen, men i olika konstellationer.

Syfte Beskriv på vilket sätt insatsen syftar till att: - underlätta etableringen i samhället, och/eller - skapa nätverk, och/eller - stödja språkinlärning, och/eller - ge socialt stöd till ensamkommande barn.

Syftet med insatsen är att: - underlätta kvinnors etablering i arbetslivet

Mål och effekterBeskriv förväntade mål och effekter som ska uppnås kopplat till syftet. Formulera gärna mätbara mål. T.ex.: Efter insatstidens slut ska minst 50 personer ha varit delaktiga i insatsen.

Övergripande mål - minska ojämställdhet i samhället.

Projektets mål - fler kvinnor deltar i samhälls- och arbetslivet.

Aktivitetsmål:- 40 kvinnor har deltagit i samtalsgrupp om normer/värderingar- 40 män har deltagit i samtalsgrupp om normer/värderingar- 100 flickor och pojkar har tagit del av föreläsningarna- 20 föräldrar har deltagit i jämställdhetsgrupp med inriktning på föräldraskap- 20 har deltagit i jämställdhetsgrupp för ungdomar- 20 har deltagit i språkträningsgrupp för språksvaga

Hur påverkar insatsen kvinnor/flickor och män/pojkar? Är insatsen till lika nytta för både kvinnor/flickor och män/pojkar?Insatsen är på längre sikt till lika nytta för både kvinnor/flickor och män/pojkar då ett jämställt samhälle främjar hälsa och ökar möjligheten till inkludering och tillgång till arbetsmarknaden.

38

- 4 -

Beskrivning över processen från syfte till färdigt projekt:

Genomförande och metod Beskriv vad ni planerar att göra inom ramen för insatsen samt tillvägagångsätt. Beskriv även eventuell metod för aktiviteterna.

Vi kommer att ha separata grupper för män och kvinnor som förläggs så att båda parter har möjlighet att närvara i sin grupp. Föräldragrupperna, som ska diskutera lite mer koncentrerat runt föräldrarollen kopplat till normer/värderingar, kommer att förläggas under eftermiddagar när barnen är på förskola/skola/fritids.

Inbjudan till grupperna kommer att göras personligen via telefon eller i direkt möte. Grundmaterial för de olika aktiviteterna kommer att tas fram under första fasen av projektet. Samtalsgrupperna kommer att ha ett tema för varje tillfälle.

Ungdomarna kommer att få ta del av föreläsning vår och höst vilka förläggs efter skoltid. Vid dessa tillfällen kommer även viss nyckelpersonal på skolor, socialtjänst och elevhälsa att vara inbjudna för att möjligheten till fortsatt diskussion i skolan ska finnas. Inbjudan går via skolorna samt personlig inbjudan till de som redan är kända i integrationsverksamheten.

Mindre grupper startas för de ungdomar som vill fortsätta diskutera jämställdhet och vara förebilder för sina jämnåriga. Erbjudande att delta kommer att spridas vid föreläsningarna.

Syfte:Underlätta kvinnors

etablering i arbetslivet

Övergripande mål:Minska

ojämställdheten i samhället

Projektmål:Fler kvinnor deltar

i samhälls- och arbetslivet

Aktivitet:Separata samtalsgrupper för kvinnor och män om jämställdhet, normer och

värderingar

Aktivitet:Föreläsningar för

ungdomar 15-19 år om jämställdhet, normer och

värderingar

Aktivitet:Samtalsgrupper för

föräldrar om jämställdhet, normer och värderingar

med inriktning föräldraskap

Aktivitet:Samtalsgrupper för

ungdomar om jämställdhet, normer och värderingar

Aktivitet:Språkträning i grupp för

språksvaga

Effekt:Ökad kunskap och förändrade normer

värderingar

Effekt:Ökad kunskap om jämställdhet och

samhällets normer och värderingar

Effekt:Ökad möjlighet för barn

och unga att växa upp med rätt till åsiktsfrihet och

delaktighet

Effekt:Ökad kunskap om

jämställdhet och bli goda förebilder bland jämnåriga

Effekt:Ökad språkförståelse och

att kunna samtala på svenska

Uppnått syfte och mål:

Mer kunskap om

jämställdhet och gällande normer och

värderingar i samhället ökar

kvinnors tillgång

arbetslivet och inkludering i

samhället

39

- 5 -

Språkträning för språksvaga inom målgrupperna erbjuds en gång i veckan till de som vi kan se har behovet. Träningen sker i separata grupper för kvinnor och män. Barnlediga erbjuds möjlighet att ta med barnen. Deltagande kan även initieras av SFI i de fall ingen progression finns, samt av personal inom socialtjänstens olika enheter.

Tids- och aktivitetsplan

Tids- och aktivitetsplan bifogas i Gantt chart-planerare, bilaga 2.

Samverkansparter och ansvarsfördelning Uppge vilken kommun som är projektägare och vilka andra aktörer som kommer att delta i arbetet med insatsen. Uppge i vilken omfattning samverkansparter kommer att vara delaktiga i arbetet (projektägare, delta i styrgrupp, planering, genomförande etc.).

Borgholms kommun är projektägare, ansvarig för styrning och genomförande samt rekrytering av projektledare samt ansvarar för ekonomisk redovisning och rapportering till Länsstyrelsen.

Svenska kyrkan är samarbetspart och deltar i genomförandet av planerade deltagaraktiviteter i samråd med projektägaren.

Styrgruppen består av representanter från Borgholms kommun och Svenska kyrkan. Styrgruppen ansvarar för uppföljning och styrning av projektet.

Arbetsgruppen består av projektledaren samt personal från de enheter som kan vara berörda inom kommunen samt personal från diakonin inom Svenska kyrkan. Arbetsgruppen ska diskutera metoder och innehåll i utbildningen och ge underlag till styrgruppen.

Vi kommer att om möjligt ha en bra fördelning av kvinnor och män i projektorganisationen, det måste dock styras av funktion i tjänsten.

Lika rättigheter och barnets bästaBeskriv hur insatsen främjar jämlikhet och motverkar diskriminering.Beskriv hur insatsen främjar målgruppens delaktighet i samhället. Beskriv hur insatsen anpassas till eventuella funktionsvariationer i målgruppen.Beskriv hur insatsen tar hänsyn till barnets rättigheter, och särskilt principen om barnets bästa.

Insatserna för vuxna i projektet främjar barns möjlighet till en jämlik uppväxt.Genom information och diskussion ökas möjligheten till att barnet får bli hört, få ha sina åsikter och inte begränsas i sin delaktighet i samhället. Alla ska också ha möjlighet att delta i aktiviteterna oavsett funktionsvariation.

Uppföljning och/eller utvärdering Beskriv hur insatsens mål ska följas upp och/eller utvärderas, t.ex. via enkäter eller intervjuer, samt om uppföljningen och/eller utvärderingen kommer att göras av en extern part eller internt.

De kvantitativa målen kommer att följas upp genom att deltagarlistor förs i aktiviteterna. Utvärdering kommer även att göras via internt framtagna enkäter där frågor om förändring av deltagarens normer och värderingar har gjorts. Djupintervjuer kommer att göras med några deltagare för att få veta mer om hur aktiviteten tagits emot.Arbetsgruppen utvärderar insatserna löpande för att se om något behöver förändras eller avslutas i förtid och rapporterar till styrgruppen.

40

- 6 -

Kopplingar till andra projekt eller program Kommer insatsen att samarbeta med andra projekt, insatser eller program? Om ja, beskriv med vilka och på vilket sätt samarbetet kommer att ske. Nej, inget samarbete med andra projekt eller insatser kommer att ske som vi vet i dagsläget.Om andra projekt startas med liknande syfte kommer styrgruppen att ta ställning till eventuellt samarbete.

Budget (OBS! Redogör endast för sökta § 37a-medel) Länsstyrelsen har inte möjlighet att bevilja medel för egna lokaler, övergripande styrning och ledning, personalstöd, kontorsutrustning och kontorsmaterial. Länsstyrelsen har heller inte möjlighet att bevilja medel för friskvård och personalförmåner, rekryteringskostnader, böcker eller medlemsavgifter för personalen. Detta ska istället ingå i overheadkostnader på maximalt 15 % av de totala löne- eller arvodeskostnaderna.

Insatsen ska särredovisas i bokföringen via en projektkod eller dylikt. Kostnadsslag År 2019 År 2020 År 2021 Totalt Lönekostnader (inklusive lönebikostnader. Ange antal personer och månadslön inklusive lönebikostnad)1 heltidstjänst fördelat på två personer

480 000 480 000

Overheadkostnader (max 15 % av löne- eller arvodeskostnaderna) 72 000 72 000

Externa tjänster (typ av köpt tjänst)Föreläsare vår och höstSpråkträning

65 000 65 000

Lokalkostnader (kostnader för externt hyrda lokaler) 8 000 8 000

Material mm. (specificera typ av material)Undervisningsmaterial

10 000 10 000

Resekostnader För ungdomar utan busskort vid föreläsning

8 000 8 000

Information/kommunikation (annonser, broschyrer, annat kommunikationsmaterial)

Förtäring Fika vid grupper och event

2 000 2 000

Summa 645 000 645 000

Övrig finansering

Insatsen kommer även att finansieras av andra medel: Ja Nej

Om ja: Insatsen finansieras även av Egen finansiering EU-fond, ange vilken: Annan finansiering

Om ja, ange summa:

Plan för implementering Beskriv om, och i så fall hur insatsen kommer att fortgå efter insatstidens slut. Beskriv hur ni planerar att ta tillvara på insatsens resultat inom er organisation.

De aktiviteter som arbetsgrupp och styrgrupp ansett fått önskad effekt kommer att fortsättas inom ordinarie verksamhet. Det kan vara inom kommunens organisation eller inom Svenska kyrkan eller annan part som tillkommit under projektet.

41

- 7 -

Underskrift (undertecknas av behörig firmatecknare)

Borgholm 2019-04-

_________________________ ________________________________Jens Odevall Ilko CorkovicKommunchef Kommunstyrelsens ordförande

- Jag försäkrar att jag är behörig firmatecknare - Jag försäkrar att uppgifterna i ansökan och dess bilagor är fullständiga och riktiga. - Jag har tagit del av kraven för stödet och åtar mig att följa regelverket.- Jag medger att uppgifter om insatsen och och kontaktuppgifter får publiceras av

länsstyrelsen. - För information om hur Länsstyrelsen i Kalmar län behandlar personuppgifter, se

http://www.lansstyrelsen.se/dataskydd.

- Om du som sökande är en upphandlande myndighet eller enhet: Jag försäkrar att vi följer den upphandlingslagstiftning som gäller för vår verksamhet.

42

http://www.lansstyrelsen.se/dataskydd

www.lansstyrelsen.se

Intyg samverkanspart – § 37a-insatsInsatser för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och

familjekontakter med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122)

Sökande kommun/projektägare:Borgholms kommun

Härmed intygas att undertecknad part planerar att delta i ovan nämnda projektBorgholm 2019-04-

__________________________________________________________Anna Lundin Leander

Insats (rubrik): Jämställdhet - en förutsättning för hållbar samhällsutveckling.

Tidsperiod:2020-01-01 - 2020-12-31

Kontaktuppgifter samverkanspart:

Förening/organisation: Svenska kyrkan

Organisationsnummer: 252003-8858

Postadress: Östra Kyrkogatan 9, 387 31 Borgholm

Kontaktperson: Anna Lundin Leander Telefon/Mobil: 0485-131 75, 073-716 20 85 E-post: [email protected]

43

Jämställdhet - en förutsättning för hållbar samhällsutveckling

Markerad period: Faktisk start % klart Faktisk (utöver planerad)

PERIODER % klart (utöver planerad)

ANTAL

TILLFÄLLEN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Rekrytering av projektledare 1 1 0%

Detaljplanering av aktiviteter 2 1 0%

Framtagning av material för gruppaktiviteter 2 1 0%

Kontakta presumtiva deltagare 2 8 0%

Samtalsgrupp 1 för kvinnor om jämställdhet, normer och värderingar 6 3 2 0%




Samtalsgrupp 1 för män om jämställdhet, normer och värderingar 6 3 2 0%




Samtalsgrupp 1 för föräldrar om jämställdhet med inriktning

föräldraskap 6 3 2 0%

Samtalsgrupp 1 för föräldrar om jämställdhet med inriktning

föräldraskap 6 9 2 0%

Föreläsning 1 för ungdomar 15-19 år om jämställhet, normer och

värderingar 1 4 1 0%

Föreläsning 1 för ungdomar 15-19 år om jämställhet, normer och

värderingar 1 9 1 0%

Jämställdhetsgrupp 1 för ungdomar 15-19 år 6 5 2 0%

Jämställdhetsgrupp 2 för ungdomar 15-19 år 6 10 2 0%

Språkträning 1 för män 1 gång/v. 2 5 0%

Språkträning 1 för kvinnor 1 gång/v. 2 5 0%

Språkträning 2 för män 1 gång/v. 8 5 0%

Språkträning 2 för kvinnor 1 gång/v. 8 5 0%

Uppföljning av aktiviteterna 4 7 0%

Slutlig utvärdering 12 1 0%

PROCENT

KLART

Planerad längdVälj en period som du vill markera till höger. En förklaring som beskriver diagrammet följer.

AKTIVITET

PLANERAD

START

PLANERAD

LÄNGD

FAKTISK

START

FAKTISK

LÄNGD

44




§ 37 Dnr 2019/41 746 SN

Ansökan till Länsstyrelsen om medel enligt § 37 a, insatser för att stär-ka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter.

BeslutSocialnämndens arbetsutskott beslutaratt föreslå socialnämnden att ansöka om medel hos Länsstyrelsen enligt § 37 a.

ÄrendebeskrivningArbetsmarknadsenheten avser att ansöka om medel från Länsstyrelsen enligt § 37 a (Insatser för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familje-kontakter med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122)).Om medel från Länsstyrelsen beviljas kommer integrationsinsatserna att bedrivas utan egen medfinansiering.

Under 2018-2019 har arbetsmarknadseneheten bedrivit insatser med medel enligt § 37 a i form av språkundervisning för barnlediga kvinnor, simundervisning för kvin-nor samt separata samtalsgrupper om jämställdhet, normer och värderingar i svenska samhället med både kvinnor och män.

Under projektets gång ser vi att vidare utveckling i arbetet med jämställdhet behövs för att få effekter på längre sikt för ökad inkludering i samhället.

Ansökan om nya medel kommer att avse insatser för nyanlända i syfte att minska ojämställdheten i familjerna och öka kvinnors delaktighet i arbetslivet.

Ansökan ska vara Länsstyrelsen tillhanda senast 2019-04-26.

BeslutsunderlagAnsökan 2019 – § 37a- medel.

Skickas tillEnhetschef för AME

______________

45


HandläggareJohanna KarlssonVerksamhetschef OFN



Till [skriv instans här]

Inspektion av Arbetsmiljöverket, Boendestödet

Förslag till beslut att lämna över informationen till socialnämnden

ÄrendebeskrivningArbetsmiljöverket har skickat ut en föranmälan om inspektion 190411 gällande bo-endestödet. Inspektionen kommer framförallt handla om förebyggande av risker förohälsa och olycksfall med särskilt fokus på hot och våldssrisker.

BeslutsunderlagFöranmälan från Arbetsmiljöverket.

Chefens namn. Johanna KarlssonChefens titel. Verksamhetschef OFN


46

47

48

49

50




§ 38 Dnr 2019/43 730 SN

Föranmälan från Arbetsmiljöverket gällande inspektion, Boendestödet

BeslutSocialnämndens arbetsutskott beslutaratt lämna över informationen till socialnämnden

ÄrendebeskrivningArbetsmiljöverket har skickat ut en föranmälan om inspektion 190411 gällande bo-endestödet. Inspektionen kommer framförallt handla om förebyggande av risker för ohälsa och olycksfall med särskilt fokus på hot och våldssrisker.

BeslutsunderlagFöranmälan från Arbetsmiljöverket.

______________

51


HandläggareMagnus StåhlOrdförande



Till Socialnämnden

Patientnämndens verksamhetsberättelse 2018

Förslag till beslut att lägga informationen till handlingarna.

ÄrendebeskrivningPatientnämnden skickar årligen ut sin verksamhetsberättelse med information om uppdrag och inkomna ärenden under året som gått. I bilaga 1 & 2 presenteras två rapporter som handlar om Patientjournalen och Intyg, en fördjupad analys av inkom-na ärenden som gäller just journal och intyg.

BeslutsunderlagPatientnämndens verksamhetsberättelse

Chefens namn. Magnus StåhlChefens titel. Ordförande


52

53

Innehåll

1 Patientnämnden i Kalmar län summerar 2018 ............... 2

2 Ärenden 2018 .................................................................... 3

3 Synpunkter gör skillnad ................................................. 13

4 Stödpersonsverksamhet ................................................ 15

5 Patientnämndens verksamhet ....................................... 16

6 Fokus under 2019 ........................................................... 19

Bilaga 1 .................................................................................... 21

Bilaga 2 .................................................................................... 28

54

2

1 Patientnämnden i Kalmar län summerar 2018 Vid årsskiftet, 1 januari 2018, trädde en ny lag i kraft, Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården. Denna lag fastslår att patientnämnden får ett utökat uppdrag och är tillsammans med vårdgivarna första instans vid klagomålshanteringen. Patientnämnden förväntas också, i större utsträckning än tidigare, genomföra analyser av de patientärenden som inkommer och uppmärksamma vården på riskområden och hinder för en patientcentrerad vård samt föreslå åtgärder för förbättring. Patientnämnden i landstinget i Kalmar län var väl förberedda och en ny organisation för patientnämndens kansli bildades i början på året. Kansliet rekryterade en sektionschef och en ny handläggare anställdes för att möta de nya kraven som lagstiftningen för med sig. Patientnämnden har också kunnat bli mer tillgängliga för patienter och närstående genom utökad telefontid. Redan under november 2017 presenterade patientnämnden en rapport om tillgänglighet som ett resultat av en fördjupad analys av inkomna ärenden gällande tillgänglighet. Analysarbetet har fortsatt och nämnden har under 2018 presenterat två rapporter, Patientjournalen och Intyg, Bilaga 1 och 2. Rapporterna har presenterats för sjukvårdsledningen och skickats ut till bland annat verksamhetschefer, chefläkare inom landstinget och privata aktörer med landstingsavtal. Rapporterna har också skickats till kommunernas chefer inom området hälso- och sjukvård samt medicinskt ansvariga sköterskor MAS. I verksamhetsberättelsen från 2017 beskrevs analysgruppens arbete, med representanter från samtliga vårdförvaltningar och patientnämnden. Första januari 2018 påbörjade vårdförvaltningarna att registrera och kategorisera sina inkomna klagomål i avvikelsesystemet LISA enligt en riktlinje som skapats av analysgruppen. Vården ska nu registrera och kategorisera sina inkomna ärenden enligt de kategorier som patientnämnden redan använder. Målet är att både patientnämndens och vårdens inkomna klagomål ska analyseras för att öka patientsäkerheten och kvaliteten i vården. Varje år hör många personer av sig till patientnämndens kansli för att lämna synpunkter och klagomål eller att efterfråga information om sina rättigheter som patient/närstående. Under 2018 registrerades 708 ärenden, vilket är en bråkdel i förhållande till alla vårdbesök som sker i Landstinget Kalmar län, länets kommuner och den privata vård som har avtal med landstinget. Antalet ärenden till patientnämnden har legat tämligen konstant de senaste åren men genom de informationsinsatser som genomförts både mot vården och mot allmänheten sprids kunskapen om möjligheten att vända sig till patientnämnden. Det är viktigt att patienter och närstående har möjlighet att kontakta en oberoende instans. Patientnämnden är en länk mellan patienter och vården som tillhandahåller eller hjälper till med den information patienterna behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i vården. I verksamhetsberättelsen 2018 vill vi dela med oss av iakttagelser och synpunkter vi fått ta del av under året, men även resultat och effekter.

55

3

52%

22%

12%

3%5%

0% 3% 3%

Antal ärenden per förvaltning 2018

Hälso-och sjukvård: 364

Primärvård: 158

Psykiatrisk vård: 87

Folktandvård: 22

Privat allmänläkare: 37

Privat specialist: 1

Kommuner: 21

Övrigt: 24

2 Ärenden 2018

Noterbart Antalet inkomna ärenden under 2018 är något fler än föregående år. Ärenden som rör primärvårdsförvaltningen har minskat i antal. Hälso-och sjukvårdsförvaltningens ärenden har ökat och det är främst LSK som står för den ökningen. Även ärenden som avser privata hälsocentraler har ökat under 2018. Inom Psykiatriförvaltningen och Tandvårdsförvaltningen är antalet ärenden i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Det är 58 procent kvinnor som lämnat synpunkter och 42 procent män.

733

681

692

710

693

708

650

660

670

680

690

700

710

720

730

740

2013 2014 2015 2016 2017 2018

Patientnämndens ärenden 2013-2018

56

4

Noterbart Under 2018 bröts trenden med fler ärenden som rör kommunikation och bemötande. Även frågor kring vårdansvar som fast vårdkontakt och vårdplanering har minskat under året. Det är något fler ärenden under huvudrubriken vård och behandling men synpunkter på undersökningen/utredning, som ingår under rubriken, har ökat markant. Synpunkter på patientjournal och sekretess har en viss ökning.

Ärenden som inkommer till patientnämnden registreras in under åtta, nationellt framtagna, huvudproblemområden: vård och behandling, omvårdnad, kommunikation, patientjournal och sekretess, ekonomi, organisation och tillgänglighet, vårdansvar, administrativ hantering samt ett område för övrigt. Varje huvudproblem delas i sin tur in i ett antal delproblem för en högre detaljeringsgrad av vad ärendena avser och vad patienterna upplever som mest problematiskt.

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

Rubricering/kategori alla ärenden 2015-2018

2015 2016 2017 2018

57

5

2.1 Hälso-och sjukvårdsförvaltningen

Under 2018 inkom 364 ärenden som rör länets sjukhus jämfört med 337 ärenden 2017. Det är främst Länssjukhuset i Kalmar som står för ökningen. Könsfördelningen är 60 procent kvinnor och 40 procent män. Ärenden gällande kommunikation har minskat i antal och kategorin patientjournal och sekretess har ökat något under 2018. Synpunkter på vård- och behandling står för den största ökningen där frågor kring undersökning/utredning har

0

50

100

150

200

250

Ärenden Hälso-och sjukvårdsförvaltningen rubricering/kategori per år

2015 2016 2017 2018

264

22

72

0

50

100

150

200

250

300

Länssjukhuset i Kalmar Oskarshamns sjukhus Västerviks sjukhus

Ärenden per sjukhus och år

2015 2016 2017 2018

58

6

ökat med 46 procent. Patienterna upplever en ovilja från vården att utreda, att de får ”tjata” sig till utredning och att utredningar drar ut på tiden. Det har också inkommit synpunkter på att behandling dröjer där diagnos är fastställd vid till exempel cancerdiagnoser. En del patienter vittnar om att de har behövt söka läkare upprepade gånger för sina smärtsymtom innan läkaren till slut gått med på att remittera patienten till röntgen där resultatet har visat en fraktur eller annan skada som förklaring till smärtan. Bristande utredning har lett till konsekvenser för patienter, i vissa fall med långt framskriden sjukdom innan den upptäcks. En del synpunkter handlar om inställda operationer av olika anledningar. En patient har om blivit hemskickad precis innan operation flera gånger på grund av läkarnas olika bedömningar. ”Patienten skadade sitt knä efter att ha halkat och sökte akutmottagningen. Läkaren bedömde att ingen röntgen behövde göras på en ”sådan gammal person”. Efter en längre tid då smärtorna inte avtog sökte sig patienten till en privat specialist, fick då göra en röntgen som visade en spricka i lårbensbrosket. Patienten borde ha varit gipsad vid olyckstillfället enligt den privata läkarens bedömning och patienten ordinerades flera månaders vila”

Basenhetschefen har pratat med patienten och informerat om vidtagna åtgärder, patienten är nöjd med samtalet”

”Patient sökte akutmottagning på grund av andningsbesvär. Hen bedömdes av sjuksköterska som sa att patienten skulle gå hem och öka sin astmamedicin. Patienten blev sämre och återkom till akutmottagningen, det visade sig vara hjärtsvikt.

Basenhetschefen har pratat med närstående och beklagar det inträffade och medger att sjuksköterskan gjort fel”

”Patient med bråck skickades hem från planerad operation då läkaren bedömde att den diagnos patient hade fått inte stämde. Patienten gjorde en röntgen som visade att den första bedömningen var korrekt och operation planerades åter in. Även denna gång skickades patienten hem, redan medicinerad inför operation, då ytterligare en annan läkare gjorde bedömningen att ingen operation behövdes.

Basenhetschefen har kontaktat patienten som är nöjd med samtalet och upplever att vården har tagit till sig av synpunkterna”

”Patienten fick veta att hen har cancer och har synpunkter på att det dröjer med start för behandling men får inte svar på varför.

Basenhetschefen har pratat med patienten och lovar att skynda på processen”

59

7

2.2 Primärvården

Det totala antalet ärenden för länets primärvård, både offentlig och privat, under 2018 är 195. Av dessa ärenden är 158 registrerade på offentligt drivna hälsocentralerna, vilket är en minskning jämfört med 2017 då antalet var 183. Könsfördelningen av det totala antalet ärenden är 60 procent kvinnor och 40 procent män. Synpunkter på vård- och behandling är precis som tidigare den största anledningen till varför patienter och anhöriga väljer att kontakta patientnämnden. Dessa ärenden handlar till stor del om felaktiga bedömningar, uteblivna utredningar och missade diagnoser. Flera patienter vittnar om att de har behövt söka läkare upprepade gånger för samma symtom innan de till slut blivit utredda, i vissa fall har allvarlig sjukdom varit långt framskriden när patienten slutligen har fått en diagnos. ”Anmälarens far sökte läkare för magbesvär under flera år. upprepade gånger, men ingen utredning gjordes mer än att utesluta gluten-och laktosintolerans. Fadern försämrades och sökte då akut på hälsocentralen, tarmutredning gjordes och fadern fick veta att han hade tarmcancer och avled kort därefter. Basenhetschefen granskade journalanteckningarna som visade att fadern hade sökt för andra orsaker än magbesvären, bedömningen gjord utifrån faderns egna uppgifter och provsvaren gav ingen indikation på behov av utredning. När fadern sökte akut innan cancern påvisades så var allmäntillståndet väsentligt

0

20

40

60

80

100

120

Ärenden Primärvården rubricering/kategori per år

2015 2016 2017 2018

60

8

försämrat varför man valde att gå vidare med en utredning. Basenhetschefen beklagade att anmälaren upplevt att vården inte gjort tillräckligt för hennes far” ”Anmälarens bror som hade haft cancer tidigare sökte sin hälsocentral sex gånger under fyra månader för svår hosta innan han togs på allvar och fick en remiss till röntgen. Resultatet visade lungcancer. Basenhetschefen uppgav att vården kan bli bättre och lyfte händelsen för alla medarbetare på hälsocentralen. Långvarig hosta behöver tas på större allvar, speciellt när det finns en tidigare cancerdiagnos beskrivet i journalanteckningarna” Inom de offentligt drivna hälsocentralerna har en måttlig ökning skett från 2017 gällande patientjournal-och sekretessärenden. Patienter berättar om direkta felaktigheter i journal såsom; fel diagnos, journal som förväxlats med annan patient vilket lett till att patienten blev kallad till undersökning som var menad för någon annan, undersökningar och mätvärden som inte dokumenterats samt information i journal om patienten som är direkt felaktig. Det har även funnits misstankar om intrång i journal av vårdpersonal som inte har haft en vårdrelation till patienten. Antalet ärenden som handlar om kommunikation och bemötande har minskat med hela 44 procent jämfört med 2017 då kommunikationsärenden ökade markant. ”Anmälaren blev kallad till en undersökning som hen ställde sig frågande till utifrån sina besvär men gick ändå dit på den avtalade tiden. När patienten kom till mottagningen och träffade läkaren så upptäckte denne att patientens journal hade förväxlats med en annan patient. Den ansvariga läkaren kontaktade patienten och bad om ursäkt och felet åtgärdades” ”Anmälaren lämnar synpunkter på bruten sekretess. Anmälaren hade varit sjukskriven för depression en tid då hens läkare kontaktade chefen utan anmälarens vetskap, chefen och läkaren tog beslut om att anmälaren skulle prova att arbeta halvtid och få andra arbetsuppgifter. Yttrande inhämtades från hälsocentralen, basenhetschefen beklagade det inträffade och skrev en avvikelse” Inom de privata hälsocentralerna med landstingsavtal har inkomna synpunkter under 2018 ökat med 24 procent jämfört med 2017, ökningen rör främst synpunkter som handlar om kommunikation och bemötande. Det har även skett en viss ökning inom organisation-och tillgänglighet och patientjournal- och sekretess. ”Patienten kontaktade sin hälsocentral för ett samtal med läkare om sina symtom. Läkaren hade aldrig träffat patienten men uttryckte ändå att patienten hade ont i själen, vilket också hade antecknats i journalen, och att det var orsaken till hens besvär. Yttrande inhämtades från hälsocentralen och journalanteckningen togs bort” ”Patienten var på egen begäran på en hälsoundersökning med spirometri för ett år sedan. Fick besked brevledes att allt såg bra ut. Ett år senare sökte patienten läkare

61

9

för förkylningssymtom och fick då av läkaren besked om att hon hade diagnosen KOL vilket hälsocentralen hade missat att meddela patienten efter hälsoundersökningen. Yttrande inhämtades från hälsocentralen och BC välkomnade patienten att höra av sig för samtal om det inträffade”

2.3 Psykiatriförvaltningen

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Psykiatri söder Psykiatri mitt Psykiatri norr BUP

Ärenden Psykatriförvaltningen per år

2015 2016 2017 2018

0

10

20

30

40

50

60

Ärenden Psykiatriförvaltningen rubricering/kategori per år

2015 2016 2017 2018

62

10

Länets psykiatriska vård, de fyra klinikerna med Barn- och ungdomspsykiatrin inberäknat, står för 12 procent av inkomna ärenden. Antalet är i stort det samma som föregående år, dock skiljer det sig mellan klinikerna, se tabellen ovan. Det är 44 procent kvinnor som anmält synpunkter och 56 procent män.

Synpunkter (vuxenpsykiatrin) som rör kommunikation och bemötande fortsätter att öka. I jämförelse med övriga vårdförvaltningar handlar psykiatrins ärenden sällan om rena vård eller behandlingsfrågor. Det som utmärker sig är efterfrågan av stöd och delaktighet, flera patienter uppger att de nekas vård och hjälp då de upplever psykisk ohälsa. Andra har synpunkter på behandling och planering och upplever sig inte få vara delaktiga i besluten kring den egna vården, dessa synpunkter har främst rört läkemedelsbehandling. Flera ärenden handlar om att vårdpersonalen brister i bemötandet och att patienter känner sig kränkta och respektlöst behandlade när de söker vård. En återkommande synpunkt är att det dåliga bemötandet leder till ökad oro och stress för patienten som redan lider av psykisk ohälsa. Nedan följer några utdrag från inkomna ärenden: ”Patienten känner sig inte välkommen att kontakta den psykiatriska vården. Hen upplever att de gör allt för slippa hjälpa. Önskar ett vänligt mänskligt bemötande”

”Patienten saknar en vettig dialog om sin medicinering. Upplever biverkningar av ny medicin och önskar att den sätts ut men läkaren valde att inte ta diskussionen utan uppgav att en telefontid skulle bokas in. Detta gjordes aldrig och patienten fick själv kontakta mottagningen på nytt”

”Patient med symtom på utmattningsdepression sökte öppenvården men fick inte hjälp. Sökte då primärvården men fick besked om en månads väntetid. Primärvården hänvisade tillbaka till psykiatrin. Sökte då akutpsykiatrin och fick tillslut hjälp. Uppger att svårigheten att få vård medförde att hen fick mer ångest”

Några ärenden har inkommit som rör närståendes upplevelse av att bli utestängda från vården och personalens ovilja till dialog. En närstående rapporterar att han inte blev lyssnad till och läkaren sände tydliga signaler att närstående inte ska vara delaktiga i vården. Samma man fick heller inget svar när han sökte kontakt med ansvarig chef. Barn och ungdomspsykiatrin har få ärenden. Övervägande synpunkter har handlat om att föräldrar söker stöd och hjälp i kontakten med vården då deras barn nekats utredning eller att väntetiden för utredning varit lång.

63

11

2.4 Tandvårdsförvaltningen

Antalet ärenden under 2018 och är i stort sett oförändrat jämfört med 2017. Dessa ärenden handlar främst om vård och behandling vilket utgör 50 procent av det totala antalet. Ärenden gällande ekonomi har åter igen ökat efter en nedgång 2017. Även synpunkter som handlar om kommunikation/bemötande har ökat. Könsfördelningen är 50 procent kvinnor och 50 procent män. ”Anmälaren sökte akut på grund av tandvärk, ett kariesangrepp hittades och lagades. Tandvärken gav dock inte med sig utan anmälaren fick uppsöka tandläkare fem gånger totalt för samma tand. Senare fick anmälaren en faktura där alla besök var fakturerade. Anmälaren ställer sig frågande till att hen ska behöva betala för samtliga tillfällen då tandvården inte kunde avhjälpa tandvärken, anmälaren valde till slut att dra ut tanden. Yttrande inhämtades från tandvården där klinikchefen förklarade behandlingsåtgärderna och förlopp”

0

5

10

15

20

25

30

Ärenden Folktandvården rubricering/kategori per år

2015 2016 2017 2018

64

12

2.5 Kommuner

Under 2018 har 21 ärenden inkommit som rör länets Kommuner. Det är några fler ärenden än föregående år. Det är övervägande närstående som anmält synpunkter. Nära hälften av synpunkterna har handlat om vård- och behandlingsfrågor exempelvis; att palliativ medicin inte fanns ordinerat och patienten nekades hembesök av läkare, trycksårsbehandling som inte gav förväntat resultat, frågor kring fråntagen smärtlindring samt två ärenden där närstående efterfrågar mer rehabilitering i hemmet för patienterna. Fem ärenden som rör kommunikation har rapporterats och fyra av dessa har handlat om bristande dialog/delaktighet med patient eller närstående. Närstående upplever det svårt att få information från personalen om behandling och planering, en annan närstående har synpunkter på bristande information i samband med att kommunen bestämt att flytta dement förälder.

2.6 Barnärenden Kalmar län Under 2018 har det inkommit 49 ärenden som rör barn och unga 0-17 år, jämfört med 2017 då antalet var 37. Det är nästan uteslutande närstående som anmält en händelse, endast två ärenden har inkommit från den minderåriga själv. Synpunkterna gäller främst hälso- och sjukvårdsförvaltningen och primärvården. De flesta ärendena handlar om frågor om diagnos och undersökning/utredning följt av synpunkter på bemötande. I 70 procent av ärendena har patientnämnden varit behjälplig i kontakten med vården för att familjen ska få svar på det som hänt. Exempel på ärenden är där barnets symtom felbedömts och visat sig vara födoämnesallergi, ett annat där barnets tillstånd förvärras då cancerdiagnos missats. En ung patient bedöms vara påverkad av droger men det visade sig senare vara en allvarlig hjärninflammation. I ett annat ärende är familjen frågande till att den minderåriga fått diagnosen narkolepsi och vill få en ny bedömning.

0123456789

10

Ärenden Kommuner rubricering/kategori per år

2015 2016 2017 2018

65

13

3 Synpunkter gör skillnad Vårdens svar till patienten i patientnämndsärenden ser olika ut. Målet är att patienten först och främst ska få svar på sina frågor kring det som hänt men inte sällan leder klagomålet till en större åtgärd, och bidrar till utveckling för vårdens patientsäkerhetsarbete. Den vanligaste åtgärden är att synpunkterna lyfts vidare till berörd personalgrupp eller medarbetare. Många av ärendena har rapporterats som en avvikelse i LISA samt lyfts på arbetsplatsträffar. Under 2018 har det gjorts flera internutredningar och Lex Maria anmälningar efter att synpunkter inkommit via patientnämnden. En annan åtgärd är rutinöversikter, det har gjorts gällande exempelvis provtagning, licensförskrivning av läkemedel, kallelser och patientinformation. I det enskilda ärendet är det vanligt att patienten får ny tid för bedömning och undersökning samt att remiss eller intyg skickas vidare. Flera patienter har fått sin journal rättad eller justerad då de inkommit med synpunkter på felaktig journalföring. Vårdkontakt i patientnämndsärenden Skriftligt yttrande från vården 236

Muntlig kontakt med vården 212

Totalsumma 448

3.1 Patientnämndens analyser och rapporter I och med den nya lagstiftningen och patientnämndens utökade uppdrag, med analysarbete och rapportskrivning, har patientnämnden analyserat inkomna synpunkter gällande patientjournalen och utfärdande av intyg (bilaga 1,2). Som tidigare nämnts har dessa presenterats för sjukvårdsledningen och distribuerats till bland annat verksamhetschefer och chefläkare. Analysen gällande intyg påbörjades efter att Försäkringsmedicinska kommitténs ordförande önskat vetskap om vad patienterna hade för synpunkter på sjukintyg som utfärdas i landstinget i Kalmar län. Patientjournalen Nästan en tiondel av patientnämndens ärenden inom drygt 15 månader berörde journalhanteringen i vården. I ett flertal inkomna ärenden har patienter upptäckt rena felaktigheter i journalen, det kan gälla både i journaltext och diagnoser. Det finns även synpunkter på hur relevant journaltexten är i förhållande till vad patienten sökt för, vilket kan upplevas kränkande. Journaltexter som tillhör en annan patient har påträffats. Patienter har även anmält misstankar om dataintrång. I flera ärenden har felaktigheter i journalen lett till negativa konsekvenser för patienten. Fler kvinnor än män har kontaktat patientnämnden gällande synpunkter på patientjournalen. En orsak som framkommit från inkomna ärenden är att det brister i kommunikation och bemötande mellan patient och vårdpersonal vilket möjliggör fel i journaldokumentationen.

66

14

När felaktigheter eller avsaknad av information i journalen upptäcks av patienten väcker det inte sällan starka känslor med uttryck att journalen måste justeras. Patienten eller anhörig vill få information om gällande regelverk och vad de har för rättigheter till ändring i journalen. Ett önskemål från patienter är att snabbt kunna kontakta vården för att göra justeringar. En korrekt patientjournal är en avgörande faktor för patientsäkerheten. Vad som ska dokumenteras i journalen styrs av lagar och riktlinjer från varje landsting. Att patientnämnden får in allt fler ärenden gällande felaktigheter i patientjournalen beror troligtvis inte på att arbetet med patientjournaler har försämrats utan att patienten nu kan ta del av sin journal på ett enklare sätt. Patientens möjlighet att själv granska sin journal leder till en kvalitetssäkring av patientjournalen och en ökad patientsäkerhet. Utifrån detta är det viktigt att vården har en positiv inställning och beredskap för att ta emot synpunkter från patienter och att korrigeringar sker snabbt. Rapporten ger förslag på arbetsmetoder för att minska missförstånd i kommunikationen och dokumentationen mellan patient och vårdpersonal. Rapporten om Patientjournalen har lett till att landstingets rutin för rättelse i journalen ska ses över och förbättras. Intyg Patientnämnden har uppmärksammat ett ökat antal ärenden som handlar om intyg. Patienter och närstående vittnar om problem med framförallt intyg för sjukskrivning och de konsekvenser det har medfört för den enskilde. Övervägande synpunkter har rört primärvården och den psykiatriska vården. Orsaken till patientens behov av intyg har varierat stort men patientnämnden kan se att psykisk ohälsa och smärttillstånd är framträdande. Patienter och närstående har upplevt olika problem vid utfärdande av intyg och efter analys framkommer det att kommunikationsproblem på olika sätt är en röd tråd genom synpunkterna. Patienter vittnar i sina berättelser om att de inte blir lyssnade till, inte blir trodda och därmed inte kan påverka sin situation. Nedan redovisas de rubriker som flest synpunkter handlat om. Tabellen visar rubrikerna och dess konsekvenser.

Kommunikation

Samförstånd

1. Lovad sjukskrivning

• lång väntan• upprepade kontakter

med vården

2. Intygets utformning/innehåll

• komplettering• kränkande

3. Nekas intyg

• missnöje• ekonomi

4. Bristande kommunikation

• oro och otrygghet

5. Ingen tar ansvar

• Hänvisas runt

67

15

Sammanfattningsvis ser patientnämnden att brister i att utfärda intyg leder till negativa konsekvenser för både patienten och vården. För patienten kan konsekvensen bli en lång väntan, oro, otrygghet eller missnöje och i vissa fall även ekonomisk. För vården skapas merarbete för såväl sjuksköterskan i telefonin som tar emot samtalet från patienten och för ansvarig läkare som måste göra tillägg till intyget, utfärda nytt eller upprätta en kontakt med Försäkringskassan. Rapporten ger också förslag på arbetsmetoder hur missförstånd i kommunikationen kan minskas och leda till samförstånd. Ordföranden i Försäkringsmedicinska kommittén och processledare, ansvarig för sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin bjöds in till Patientnämndens sammanträde för att svara på frågor och berätta om sjukskrivningsprocessen. De kommer använda rapporten i sitt arbete med att utbilda läkare och rehabiliteringskoordinatorer samt i kontakten med Arbetsförmedling och Försäkringskassa.

4 Stödpersonsverksamhet Patientnämnden har i uppdrag att förordna stödpersoner till patienter som tvångsvårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen om rättspsykiatrisk vård eller som vårdas enligt smittskyddslagen. Det är cheföverläkarens skyldighet att informera patienten om rättigheten att få en stödperson. En stödperson är en medmänniska som är intresserad av att stödja patienter som tvångsvårdas, men stödpersonen ska inte i något avseende ersätta vårdpersonalens insatser. Stödpersonen kan även närvara som personligt stöd vid förvaltningsrättens förhandlingar om patienten så önskar och ska hålla kontinuerlig kontakt med Patientnämndens kansli. Stödpersonen omfattas av tystnadsplikt och får därför inte röja uppgifter om vare sig patientens personliga förhållanden eller hälsotillstånd.

Under 2018 har sex nya förordnanden upprättats och vid årsskiftet pågick 13 stödpersonsärenden. Antalet nya uppdrag för stödpersoner är färre än tidigare. Patientnämnden arbetar kontinuerligt med rekrytering av nya stödpersoner för att kunna erbjuda och matcha eventuella önskemål från den tvångsvårdade. Likaså behövs det en balanserad geografisk spridning av

37

3 3 2

128

7 54

0

5

10

15

20

2014 2015 2016 2017 2018

Antal nya förordnanden per år och klinik

Västervik Kalmar

68

16

stödpersoner då den tvångsvårdade kan befinna sig i öppenvård utanför länets städer. Under 2018 har rekryteringsinsatser vidtagits för att sprida stödpersonsuppdraget till allmänheten utan resultat. Arbetet fortgår och nya insatser planeras under 2019. Följande utvecklingsarbete har pågått under 2018: Stödpersonsträff, stödpersonerna har bjudits in till information och

dialog Ny nationell handbok har tagits fram Samverkansmöten med vårdens kontaktpersoner Rekryteringsinsats av nya stödpersoner

5 Patientnämndens verksamhet Patientnämnden är landstingets centrala instans för hantering av patienters synpunkter, upplevelser eller klagomål på vård som de eller närstående fått. Patientnämndens verksamhet är lagreglerad1 och handlägger synpunkter inom all offentlig hälso- och sjukvård i landstinget och länets tolv kommuner samt tandvård som är landstingsfinansierad. Kansliet handlägger även synpunkter som gäller privata aktörer med landstingsavtal. Patientnämndens verksamhet är en del av landstinget men opartisk och fristående från de vårdgivare som möter patienterna inom hälso- och sjukvården. Nämnden gör inga egna medicinska bedömningar och tar inte ställning till om vårdgivaren har gjort rätt eller fel. Syftet är istället att fungera som en länk, beskriva, informera, reda ut och förklara, och på så sätt bidra till att patienter och vårdgivare förstår varandra bättre. Det kan gälla synpunkter rörande till exempel vård och behandling, kommunikation, tillgänglighet, omvårdnad, administration eller ekonomi. En annan uppgift som patientnämnden har är att utse stödpersoner åt patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin eller är isolerade med stöd av smittskyddslagen. Patientnämnden är en del i ett mer omfattande system för klagomålshantering, tillsammans med bland annat inspektionen för vård och omsorg (IVO) och patientförsäkringen (LÖF). Patientnämnden hänvisar vidare till dem när frågeställningarna berör deras ansvarsområden och nämnden själv inte har möjlighet eller befogenhet att handlägga ärendet. För att få högre kvalitet och jämförbara utdata vid återrapportering till vårdgivare, chefläkare, politiker och berörda myndigheter arbetar Patientnämnderna i Sverige på ett likvärdigt sätt med en enhetlig registrering av de ärenden som inkommer. Patientnämnden får många samtal från allmänheten som har frågor om vilka regler som gäller i vården eller vilka rättigheter de har som patienter. Allt oftare hänvisas patienten av vårdpersonal att kontakta patientnämnden gällande sådana frågor. Kansliets målsättning är alltid att hjälpa patienten att får svar på sina frågor genom att konsultera sakkunniga inom Landstinget i

1 Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården

69

17

Kalmar län eller länets Kommuner. Dessa samtal resulterar inte i ett registrerat ärende. Hur kontaktades patientnämnden under 2018? Besök 12

Brev 117

E-post 140

Telefon 434

Övrigt 5

Totalsumma 708 5.1 Ledamöter i nämnden Under 2018 bestod patientnämnden av fjorton förtroendevalda, sju ordinarie och sju ersättare, som sammanträdde vid fem tillfällen. Ordförande har varit Peter Högberg (S) och vice ordförande Magnus Danlid (C). I november valde Regionfullmäktige in nya ledamöter för kommande mandatperiod 2019 - 2022. Till ordförande i Patientnämnden valdes Peter Högberg (S) och till vice ordförande Eric Dicksson (KD). Inför nämndens sammanträden får ledamöterna en rapport innehållande avidentifierade sammanfattningar av samtliga ärenden där handläggningen har avslutats under perioden. Vid nämndens sammanträden behandlas utvalda ärenden av principiell karaktär. Patientnämnden har under året fokuserat på patienternas synpunkter på patientjournalen och ärenden som gäller intyg i vården. Detta har resulterat i två rapporter, Patientjournalen och Intyg bilaga 1,2. Patientnämndens sammanträden utgör ett forum för informationsutbyte med företrädare och nyckelpersoner från olika verksamheter. Under året har basenhetschef för Barn- och ungdomshälsan i länet och försäkringsmedicinska kommitténs ordförande samt processledaren för rehabiliteringsgarantin informerat om sina verksamheter. Landstinget i Kalmar läns samordnare för HLR, tillika forskare på Linnéuniversitetet, berättade om sin forskning och om personcentrerad vård. Nämnden har haft fem sammanträden samt ett flertal presidiemöten under 2018. Under 2017 tog Landstingsfullmäktige beslut om att patientnämndens kansli ska organiseras som en sektion under kanslienheten från första januari 2018. I början på året rekryterade en sektionschef och under våren en handläggare. Patientnämndens kansli består nu av en sektionschef och tre handläggare, varav samtliga har yrkeserfarenhet från vården. På Region Kalmar läns hemsida https://www.regionkalmar.se/ finns mer information om patientnämnden.

70

https://www.regionkalmar.se/

18

5.2 Aktiviteter 2018 Alla patientnämnder i Sverige finns representerade i ett nationellt nätverk. Syftet med nätverket är att samverka kring viktiga frågor och styra verksamheterna likriktat mot samma mål. Under 2018 har flera arbetsgrupper i nätverket arbetat aktivt med att till exempel revidera den nationella handboken för handläggning av klagomål och synpunkter samt handboken för stödpersonsverksamhet. En arbetsgrupp har tagit fram en basmodell för analys, en modell för att skriva rapporter. Den nationella samverkan mellan patientnämnder och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har fördjupats. Patientnämnderna och IVO har beslutat att göra en gemensam analys på några valda kategorier av inkomna synpunkter/klagomål och resultatet kommer att presenteras i en rapport under 2019. Socialstyrelsen har en målsättning att vårdförvaltningarna, patientnämnderna och IVO ska registrera och kategorisera inkomna synpunkter och klagomål på ett likartat sätt för att kunna analysera och ta tillvara patienternas erfarenheter. Det är därför extra roligt att analysgruppen med representanter från vårdförvaltningarna i landstinget i Kalmar län tillsammans med patientnämnden har skapat en riktlinje för klagomålshantering där patientnämnden och vårdverksamheterna registrerar och kategoriserar lika. Patientnämnderna i landet har utvecklat ett nära samarbete när det gäller information och utbildning. Detta samarbete bedrivs nationellt och regionalt. Varje år anordnas en nationell och regional tjänstemannakonferens för samtliga patientnämndshandläggare. Samtliga avtal med länets 12 kommuner har förnyats och skrivits om. Kansliet har också arbetat aktivt med den nya Dataskyddsförordningen och GDPR tillsammans med landstingsjurister. En delegationsordning och en riktlinje för personuppgiftsbehandling har tagits fram. Arbetet med en rutin för handläggning av barn har påbörjats. Syftet är att på ett likriktat sätt handlägga ärenden som rör barn utifrån barnets bästa. Rutinen ska fungera som en vägledning och stöd för handläggaren vid kontakt med barn eller då ett ärende inkommer från en vårdnadshavare. Ett stort fokus under 2018 har varit att informera om patientnämndens verksamhet. Kansliet har fått möjlighet att nå ut till många medborgare på flera större evenemang, till exempel mässor och patientföreningar. Patientnämnden har också informerat internt för chefer och vårdpersonal inom landsting och kommunerna i länet.

71

19

6 Fokus under 2019 Patientnämnden kommer fortsätta arbetet med att ta tillvara patienternas berättelser och identifiera problemområden för att sedan sprida dessa i rapportform. Patientnämnderna i Sverige och Inspektionen för vård och omsorg kommer under våren 2019 skriva en gemensam rapport om information och delaktighet. Kansliet har haft ett uppstartsmöte för framtida samverkan med docent vid Linnéuniversitetets Hälso- och Vårdvetenskapliga institution. På mötet diskuterades framtida samverkansformer och möjlighet till forskning på patientnämndens inkomna ärenden. Inför att Barnkonventionen blir lag 2020 fortgår patientnämndens arbete med synpunktshantering för barn. Patientnämnden kommer även inventera barnärenden och presentera det i en rapport. Det viktiga arbetet med att sprida information om patientnämndens verksamhet fortsätter till både allmänheten och vårdpersonal. Kunskapen om patientnämndens existens är viktig för att patienter och närstående ska kunna göra ett aktivt val, då både vården och patientnämnden är första linjens mottagare av synpunkter och klagomål. Kontakt är tagen med studierektorer för AT-läkare, PTP-psykologer och informationstillfällen är inplanerade. Målsättningen är också att tjänstepersoner från kansliet ska informera sjuksköterskestuderande på Linnéuniversitetet. Under 2019 kommer allmänheten kunna kontakta patientnämndens kansli via webbtjänst, där patienter och närstående på ett säkert sätt kan logga in och lämna sina synpunkter. I november 2019 kommer Patientnämndens nationella presidiekonferens arrangeras i Kalmar under temat ”Från klagomål till förändring”.

72

73

21

Bilaga 1

Patientjournalen

En rapport från patientnämnden Antalet synpunkter till patientnämnden där patienter har läst sin journal och upptäckt felaktigheter har ökat. Sedan hösten 2015 har patienter kunnat läsa sin journal på nätet. Under maj månad 2016 var det i genomsnitt 292 personer per dag som läste sin journal på nätet. Samma månad 2018 hade antalet ökat till 1320 personer per dag. Patientnämnden har valt att göra en analys av inkomna ärenden gällande journaler som avser perioden 2017-01-01 till 2018-04-18.

7 Syfte Syftet med rapporten är att belysa patienters och deras närståendes synpunkter på patientjournalen i Landstinget i Kalmar län, så att erfarenheterna kan tas tillvara och bidra till vårdens utveckling av kvalitet och patientsäkerhet.

8 Patientjournalen Patientdatalagen2 anger att all legitimerad personal och den personal som har särskilt förordnande att utöva visst yrke har skyldighet att föra journalanteckningar för varje patient och vid varje kontakt som gäller vård, undersökning eller behandling. Patientjournalen ska innehålla uppgifter om vem som har gjort en anteckning och när, uppgifterna ska föras in i patientjournalen så snart som möjligt. Anteckningen ska också signeras av den som ansvarar för uppgiften, om det inte finns några synnerliga hinder. Vårdhandboken3 förtydligar att; ”för att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling. Såväl planering, genomförande som utvärdering av vården måste finnas dokumenterad i patientjournalen. Även råd i telefon ska dokumenteras och viktig information som lämnats till patient och/eller närstående ska finnas beskriven.”

2 Patientdatalag (2008:355) 3 Vårdhandboken

74

22

8.1 Rättning av journalen Oriktiga eller missvisande journaluppgifter ska i första hand rättas. Om uppgifter i patientjournalen är felaktig ska patienten vända sig till vårdgivaren med en begäran om rättelse. Om patienten upplever att det finns oriktiga och missvisande uppgifter men inte kommer överens med vårdgivaren om rättelse kan hen begära en notering i journalen. Vårdgivaren kan inte neka till en sådan notering enligt 3kap 8§ patientdatalagen (2008:355). Rättelsen sker av verksamheten som skrivit anteckningen. Journalförstöring är i undantagsfall en möjlighet till radering av uppgifter i en journal som är psykiskt belastande för den enskilde patienten om uppgifterna bevaras. En ansökan om journalförstöring ska ställas till Inspektionen för vård och omsorg.

9 Urval och metod Av totalt 936 registrerade ärenden är 37 registrerade under rubriken, journal, vilket kan jämföras med 22 ärenden för samma tidsperiod året innan (1/1 2016 – 18/4 2017). Eftersom synpunkter som handlar om patientjournal även kan finnas i ärenden som registrerats under andra rubriker, kodades dessa ärenden under angiven tidsperiod. Resultatet av registrerade och kodade ärenden blev då 77 vilket motsvarar 8 procent av samtliga ärenden. Könsfördelning för dessa är 65 procent kvinnor och 35 procent män. Detta kan jämföras med att könsfördelningen för samtliga patientnämndsärenden under tidsperioden är 58 procent kvinnor och 42 procent män (bild 1). Vid analys av samtliga ärenden noterades eventuella mönster och trender. Efter ny genomläsning kategoriserades rubriker utifrån de mönster patientnämnden noterat.

50 2777

545

391

936

0100200300400500600700800900

1000

Kvinna Man Totalt

2017-01-01 - 2018-04-18

Journalärenden Inkomma ärenden under perioden

75

23

10 Resultat

10.1 Felaktiga journaluppgifter Nära en tredjedel av inkomna synpunkter handlar om felaktiga journaluppgifter. Patienten har läst sin journal och hittat felaktiga uppgifter. Det kan gälla att vårdpersonal utelämnar uppgifter eller skriver felaktigheter i journalen. Synpunkterna kan också gälla att vårdpersonal sätter fel diagnos vilket leder till konsekvenser för patienten.

10.1.1 Osanna uppgifter i journalen Det är till största delen kvinnor som anmält synpunkter gällande osanna uppgifter i journalen. Patienten har läst sin journal och reagerat på grund av att det som står inte stämmer. Journalexempel från patientsynpunkter: Att patienten inte vill bli opererad, fast hen önskar operation Att patienten har alkoholproblem, fast hen inte druckit alkohol på 20

år Att patienten inte vill börja med blodtrycksmedicinering, fast hen har

behandlats med blodtrycksmedicin i flera år

10.1.2 Icke relevanta journaluppgifter ”Patienten tycker att jag pratar i nattmössan och ska byta läkare”

Läkarens journalanteckning efter att patienten ifrågasatt bedömningen.

Betydligt fler kvinnor än män uppger att det står ovidkommande uppgifter i deras journal. Patienten ifrågasätter det läkaren eller sjuksköterskan skrivit i journalen är relevant i sammanhanget. Journaluppgifter såsom smutsig klädsel, smutsig patient och överviktig är exempel från patientberättelser.

10.1.3 Felaktig diagnos Kan innefatta både journalförd diagnos och information om diagnos vid läkarbesök. I några ärenden har patienten fått fel diagnos noterat i sin journal såsom ADHD och Bipolär sjukdom. I ett ärenden blir patienten informerad av läkaren om att hon har hepatit C vilket kvinnan uppger inte stämmer och det rättas till. Den felaktiga informationen i kvinnans journal gjorde henne orolig. Basenhetschefen fick gå igenom journalen tillsammans med kvinnan för att försäkra henne om att hon inte har hepatit C.

10.2 Journaluppgifter som inte kommunicerats med patienten ”En äldre patient som brutit benet skulle i efterhand göra en skadeanmälan till LÖF och önskade journalkopior. Överst på varje sida i journalen stod texten, varning: Tillåt naturlig död”

Flera ärenden har inkommit där patienter läst sin journal och upptäckt att det finns uppgifter som de inte haft vetskap om, som inte kommunicerats med patienten. Patienter har fått vetskap om innehållet i journalen när de besökt vården vid ett senare tillfälle. Exempelvis att läkare satt diagnoser som patienten inte fått vetskap om. Vissa patienter har blivit förvånade och ifrågasatt varför och på vilka grunder läkaren satt diagnosen. Andra känner oro för att diagnosen kan påverka deras fortsatta vård. Några uttrycker

76

24

minskat förtroende för vården när vårdpersonal inte informerat om och kommunicerat diagnosen med patienten. Flera av patienterna har tagit del av sin journal på nätet. Några av dessa patienter beskriver att de har tagit del av uppgifter som inte hunnit kommuniceras: Svårt sjuk man med inplanerat läkarbesök väntar på besked, kan läsa

sin cancerdiagnos på nätet innan den hunnit kommuniceras. Patient som får otydliga svar efter ett ultraljud kan läsa att läkaren

misstänker cancer.

10.3 Uppgifter och vårdåtgärder som inte journalförts Flera patientärenden belyser att dokumentationen i journalen efter patientmöten inte är kompletta eller att vårdåtgärder inte blivit dokumenterade. Det har handlat om att viktig information för patienten inte dokumenterats i journalen. Vanligast förekommande synpunkt är att sjukvårdspersonal inte noterat patientens sjukhistoria i sin dokumentation. Andra synpunkter belyser att vårdåtgärder inte dokumenterats, till exempel: Patient söker ersättning för arbetsskada men dokumentationen i

journalen, att traumat inträffat på arbetet, saknas. Nekas därför ersättning.

Vårdpersonal varken dokumenterar eller kommunicerar patientens önskan om ny röntgenundersökning vilket resulterar i försenad diagnos och mer omfattande operationer på universitetssjukhus.

Ofullständig dokumentation, utredning och vårdplan av psykolog, gällande ett barn resulterar i försenad utredning och åtgärder.

Ofullständig information i journalen vid ett hjärtstopp försvårar för patienten att få en uppfattning om vad som hände, vilket har påverkat patientens rehabilitering.

Några ärenden handlar om patienter som ringer till vården och önskar en läkartid men uppmanas att återkomma, inte får det inskrivet i journalen. Detta har medfört längre väntan på besök, samt att patienten själv får bevisa att hen ringt tidigare.

10.4 Dataintrång / ID-stöld Patienten kan ha misstankar om att någon obehörig varit inne i dennes journal. Ärendeexempel: Farhågor om att vårdpersonal utan vårdrelation till patienten har varit

inne i hens journal. Oro över att patientens förre detta partner som arbetar i vården varit

inne i patientens journal. Patienten har fått vetskap att vårdpersonal har läst i journalen och

ifrågasätter behörighet då det inte finns en vårdrelation. Ett ärende handlar om identitetsstöld där en person har använt anmälarens personuppgifter vid vårdbesök.

77

25

Gärningsmannen har sökt akutsjukvård och hämtat ut smärtstillande medicin. Anmälaren upptäcker detta när hen få räkningar från landsting och regioner runt om i landet. Anmälaren har polisanmält id-stölden. Anmälaren har upptäckt att de felaktiga uppgifterna finns kvar i hens journal.

10.5 Förväxlad journal Journaluppgifter som tillhör en annan patient finns i anmälarens journal. ”Anmälaren söker för värk i midjan på ena sidan av kroppen. Läkaren lovar att skicka en remiss till sjukgymnast. Anmälaren kallades till ultraljud på privat klinik. Läkaren på den privata kliniken undrade hur hen har det med halsen. Anmälaren uppgav att hen inte har några problem med halsen. Läkaren uppger att patientens journalanteckning måste ha förväxlas med en annan person.” Några ärenden beskriver förväxlad patientjournal. Förväxlingen har oftast inte upptäckts av vården utan när patienten läst sin journal. En patient läser i sin journal efter läkarbesök att hen fått sitt näsben

krossat vilket inte stämmer. Efter ett för patienten ”konstigt läkarbesök” upptäcker hen felaktiga

diagnoser i sin journal. Det står även att hen vårdats enligt LVM vilket inte är sant.

10.6 Konsekvenser för patienter Patientnämnden har fått in synpunkter på att vårdpersonal inte alltid har läst journalen noggrant. Detta har hänt när patienter inte träffat sin patientansvariga läkare eller vid akuta läkarbesök. Exempelvis en patient som får försvara sin medicinering då den av olika orsaker skiljer sig från normal dosering. För patienten har detta medfört att läkare vägrat ordinera smärtlindring. Händelsen hade undvikits om läkaren lyssnat på patienten och läst ordentligt i journalen. Flera synpunkter har handlat om att patienter varit hos läkare som gjort en bedömning och satt diagnos där diagnosen sedan inte visat sig stämma. När patienten söker igen läser läkaren den tidigare ställda diagnosen utan att ifrågasätta om den stämmer. Detta har inneburit att patienter fått försenad utredning, behandling och riskerat en vårdskada. Några patienter upplever att journalanteckningen inte stämmer med det patienten sagt, att symtombeskrivningen anpassats till den felaktiga diagnosen. Andra synpunkter handlar om att patienten påverkats negativt av felaktig journaldokumentationen eller avsaknad av journaldokumentation, exempelvis; Ersättningar har inte betalas ut. Sjukintyg har inte bedöms utifrån ett adekvat underlag. Retroaktivt sjukintyg har inte skrivits på grund av bristande

dokumentation. Icke aktuell dokumentation i journalen har lett till avslag för IVF-

behandling. Det har framkommit synpunkter i ärendehanteringen att det är problematiskt för patienten att justera en felaktig uppgift i journalen när de kontaktat

78

26

vården. Patienten känner sig otrygg och upplever att det inte prioriteras av vården.

11 Sammanfattning/reflektion ”Om de digitala hälsouppgifterna som används är felaktiga kan naturligtvis också nyttan ifrågasättas. När användning rör den enskildes vård är det av avgörande betydelse att uppgifterna är korrekta” 4

Att nästan en tiondel av patientnämndens ärenden inom drygt 15 månader berör journalhanteringen i vården bör uppmärksammas. I ett flertal inkomna ärenden har patienter upptäckt rena felaktigheter i journalen, det kan gälla både i journaltext och diagnoser. Det finns även synpunkter på hur relevant journaltexten är i förhållande till vad patienten sökt för, vilket kan upplevas kränkande. Journaltexter som tillhör en annan patient har påträffats. Patienter har även anmält misstankar om dataintrång. I flera ärenden har felaktigheter i journalen lett till negativa konsekvenser för patienten. Fler kvinnor än män har kontaktat patientnämnden gällande synpunkter på patientjournalen. Synpunkter på journaluppgifter kan naturligtvis bero på missförstånd och okunskap hos patienten, vad som ska skrivas i journalen, eftersom journalen först och främst är ett arbetsverktyg för personal i vården. Men att ett flertal ärenden beskriver rena felaktigheter går inte att bortse ifrån. Att ha uppmärksamhet på att det kan finnas felaktigheter och att undvika fel är något all vårdpersonal bör ha i åtanke när man läser och skriver i journalen. En orsak som framkommit från inkomna ärenden är att det brister i kommunikation och bemötande mellan patient och vårdpersonal vilket möjliggör fel i journaldokumentationen. ”Det kan upplevas som mycket problematiskt och i vissa fall kränkande om sakfel, ovidkommande uppgifter eller i värsta fall nedsättande omdömen finns dokumenterat” 3

När felaktigheter eller avsaknad av information i journalen upptäcks av patienten väcker det inte sällan starka känslor med uttryck att journalen måste justeras. Patienten eller anhörig vill få information om gällande regelverk och vad de har för rättigheter till ändring i journalen. Ett önskemål från patienter är att snabbt kunna kontakta vården för att göra justeringar. En korrekt patientjournal är en avgörande faktor för patientsäkerheten. Vad som ska dokumenteras i journalen styrs av lagar och riktlinjer från varje landsting. Att patientnämnden får in allt fler ärenden gällande felaktigheter i patientjournalen, beror troligtvis inte på att arbetet med patientjournaler har försämrats utan att patienten nu kan ta del av sin journal på ett enklare sätt. Patientens möjlighet att själv granska sin journal leder till en kvalitetssäkring av patientjournalen och en ökad patientsäkerhet. Utifrån detta är det viktigt att vården har en positiv inställning och beredskap för att ta emot synpunkter från patienter och att korrigeringar sker snabbt.

4Vårdanalys, rapport 2017:10, För säkerhets skull, Befolkningens inställning till nytta och risker med digitala hälsouppgifter.

79

27

12 Exempel på åtgärder Självklart har både vårdpersonal och patienter samma mål, att journalen inte ska innehålla felaktigheter eller irrelevanta uppgifter som sedan kan leda till negativa konsekvenser. För att undvika missförstånd i dokumentationen mellan patient och vårdpersonal bör ett mer personcentrerat arbetssätt tillämpas och kontinuitet i vårdkontakter med patienten prioriteras. En metod som används för att minska missförstånd i kommunikation och dokumentation är Teach-Back. Syftet med metoden är att kontrollera att patienten uppfattat informationen om sin behandling och dess risker på ett korrekt sätt. Metoden innebär att vårdpersonal kvalitetssäkrar att patienten förstått den information som hen delgivits genom att be patienten återberätta hur hen uppfattat den. Möjlighet finns också att diktera hela eller delar av journalen tillsammans med patienten för att säkerställa att både patient och vårdpersonal är överens. En fortlöpande utbildning i journalskrivning för vårdpersonal bör prioriteras samt att landstingets rutin för rättelser i digital patientjournal uppmärksammas.

80

28

Bilaga 2

Intyg En rapport från patientnämnden

Sammanfattning Patientnämnden har uppmärksammat ett ökat antal ärenden som handlar om intyg. Patienter och närstående vittnar om problem med framförallt intyg för sjukskrivning och de konsekvenser det har medfört för den enskilde. Företrädare för Försäkringsmedicinska kommittén i Kalmar läns landsting har uttryckt sitt intresse för inkomna synpunkter som rör sjukskrivning. Övervägande synpunkter har rört primärvården och den psykiatriska vården. Orsaken till patientens behov av intyg har varierat stort men patientnämnden kan se att psykisk ohälsa och smärttillstånd är framträdande. Resultatet presenteras utifrån vad inkomna synpunkter handlat om. Patienter och närstående har upplevt olika problem vid utfärdande av intyg och efter analys framkommer det att kommunikationsproblem på olika sätt är en röd tråd genom synpunkterna. Patienter vittnar i sina berättelser om att de inte blir lyssnade till, inte blir trodda och därmed inte kan påverka sin situation. Patientnämnden har valt att göra en analys av inkomna ärenden gällande intyg som avser perioden 2016-01-01 till 2018-08-31.

Syfte Syftet med rapporten är att belysa patienters och deras närståendes synpunkter på intyg i Landstinget i Kalmar län, så att erfarenheterna kan tas tillvara och bidra till vårdens utveckling av kvalitet och patientsäkerhet.

Intyg – utfärdande, utformning och bedömning Sjukskrivning är en del av vård och behandling där läkare skriver intyg som styrker att sjukdom eller skada föreligger och att arbetsförmågan är nedsatt helt eller delvis5. Intyg kan också behövas i andra sammanhang såsom friskintyg, vårdintyg, dödsbevis och dödsorsaksintyg, intyg till Transportstyrelsen, tandvård och Arbetsförmedlingen för ersättning.

5 Riktlinje Sjukskrivningsprocessen, Landstinget i Kalmar län. 2 SOSFS 2005:29 Utfärdande av intyg inom hälso-och sjukvården mm.

81

29


•lång väntan•upprepade

kontakter med vården


•komplettering•kränkande

3. Nekas intyg

•missnöje•ekonomi


•oro och otrygghet

5. Ingen tar ansvar

•Hänvisas runt

Landstinget i Kalmar läns övergripande mål är att med ett gemensamt förhållningssätt uppnå en patient- och rättssäker samt jämställd sjukskrivningsprocess så att god vård uppnås1 . Verksamhetschefen ska fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för de intyg som utfärdas inom verksamhetsområdet samt se till att det finns rutiner som säkerställer att hälso-och sjukvårdspersonal som utfärdar intyg, intygsutfärdaren, har tillräcklig kompetens och erfarenhet för uppgiften med hänsyn till ändamålet med intyget2. Intygsutfärdaren ska vara objektiv i sin bedömning och informera intygspersonen om de undersökningar, uppgifter och upplysningar som krävs för intyget. Intyget ska utformas så att intygspersonen och mottagaren av intyget kan förstå förhållandena och värdera innebörden av uttalandena, vara fullständigt och entydigt och skrivas med en läslig text på ett begripligt språk2. Det gemensamma begripliga språkbruket minskar risken för missförstånd och bidrar till att minska administrationen mellan sjukskrivande läkare och Försäkringskassan, exempelvis genom att färre läkarintyg behöver kompletteras. Hanteringen av patientens sjukskrivning blir snabbare och patienten får också snabbare besked om sin rätt till sjukpenning3. I intyget ska det tydligt framgå vad som är intygsutfärdarens egna uttalanden och vilka uppgifter som härrör från intygspersonen, andra personer och myndigheter eller organisationer6 .

Urval och metod Under tidsperioden 2016-01-01 – 2018-08-31 registrerades 93 ärenden som på skilda sätt rör intyg. Vissa ärenden handlar uteslutande om synpunkter på vårdens hantering av ett intyg och i andra finns synpunkterna som en del i en större vårdhändelse. Könsfördelningen mellan män och kvinnor är jämn. Vid analys av samtliga ärenden noterades mönster och trender. Efter ny genomläsning kategoriserades rubriker utifrån de mönster patientnämnden noterat. I resultatet har patientnämnden valt att presentera de rubriker som flest synpunkter handlat om. Tabellen nedan visar rubrikerna och dess konsekvenser.

2 SOSFS 2005:29 Utfärdande av intyg inom hälso-och sjukvården mm. 3 Försäkringskassan, Vad ett intyg ska innehålla?

82

30

Resultat

1 Lovad sjukskrivning Under denna kategori hittar vi flest synpunkter. Patienter uppger lång väntan på intyg och fördröjningar trots löfte om sjukskrivning av läkare. Många tvingas ta upprepade kontakter med vården (och Försäkringskassan) för att få svar på vad som hänt och för att lösa problemet. Flera patienter uppger att de stannat hemma i god tro att de sjukskrivits. Vid ny kontakt med vården får patienten senare annat besked, vilket har medfört ekonomiska problem. ”Patienten och läkaren hade en överenskommelse om sjukskrivning relaterat till smärtproblematik. Vid ny kontakt med mottagningen finns det ingen journalanteckning eller sjukintyg skrivet av läkaren efter besöket. Patienten blir ifrågasatt men hade sin sambo med sig vid besöket och ”står på sig”. Blir på nytt lovad att intyget ska skrivas men inget händer. Får nytt besök till läkaren som menar att hen inte har skrivit intyget på grund av stress. Patienten lovas åter intyg. Efter lång väntan får patienten ett sjukintyg som då visar sig innehålla felaktig diagnos. Patientens arbetsgivare ifrågasätter varför utfärdandet av sjukintyg dröjer två månader"

”Väntat tre månader på sjukintyg”

”Har ringt mottagningen flera gånger men inget händer. Personalen säger att de ska lägga en lapp till läkaren”

”Väntar på sjukintyget, läkaren lovade att skicka det innan hen gick på semester men ingen har hört av sig”

Flera ärenden rör problem med att få tid till läkare för förnyelse av sjukintyg. Några exempel; patienten får ingen tid för dialog då ansvarig läkare är sjuk, patient som får kontakta mottagningen flera dagar på rad för att få tid till sin läkare då hens sjukskrivning gått ut, en patient uppger att hen kontaktar vården då sjukskrivningen går ut om två dagar men får tid först efter 20 dagar och nekas sedan ersättning retroaktivt. En annan patient blir uppsatt på väntelista för tid till sin läkare trots att hen är tydlig med att sjukskrivningen håller på att gå ut.

2 Intygets utformning/innehåll Rubriken intyg utformning/innehåll beskriver problem som kan uppstå när intyg blir fel utfärdade och kräver komplettering eller innehåller kränkande uppgifter. En stor del av ärendena handlar om att patienter upplever en lång väntan på att få en komplettering av sitt sjukintyg. I vissa fall kan patienten uppfatta en ovilja från läkarens sida att utföra en komplettering vilket försätter patienten i en situation där hen riskerar att få avslag från Försäkringskassan eller i värsta fall bli utförsäkrad. ”Försäkringskassan begär ett nytt sjukintyg för att kunna ändra på det preliminära beslutet då det tidigare intyget var felaktigt. Läkaren skickar samma sjukintyg igen och patienten blir utförsäkrad” ”Patienten har fått förlängd sjukskrivning där Försäkringskassan begärt komplettering av läkaren inom en viss tid. Patienten har kontaktat sin hälsocentral fem gånger utan att läkaren utfört kompletteringen”

83

31

”Patienten har väntat tre månader på komplettering av sjukintyg”. ”Läkaren vägrar förändra sjukintyget som hen själv tyckte var bra, bara för att ”Försäkringskassan är byråkratisk” ”Patienten fick avslag från Försäkringskassan på grund av ofullständigt ifyllt sjukintyg. Läkaren vill inte ändra intyget” Ett av ärendena handlar om att patienten har känt sig kränkt över det läkaren har skrivit i sjukintyget som enligt patienten är helt irrelevant för sjukskrivningens orsak. ”Patienten var sjukskriven tre veckor på grund av en konflikt på arbetet. Läkaren skrev i sjukintyget att: patienten var något ovårdad och utan make up. Patienten anser att hon har blivit respektlöst behandlad, som läkare ska man inte döma andras utseende” Flera ärenden har inkommit där patienter har synpunkter på felaktigt ifyllda intyg exempelvis till Transportstyrelsen och sjöfolksintyg. Konsekvensen för patienten i dessa fall blir kännbar då hen blir nekad körkortstillstånd eller arbetstillstånd. Vidare har ett felaktigt ifyllt sjukintyg till Försäkringskassan resulterat i att patienten blir nekad ersättning. ”Patienten uppger att läkaren har skrivit fel i ett körkortsintyg till Tranportstyrelsen som därför har avslagit patientens ansökan om körkortstillstånd” ”Patienten sökte sin hälsocentral för ett sjöfolksintyg inför en kommande sjöfartsanställning. Hen genomgick läkarundersökning och hyrläkaren utfärdade sedan ett ogiltigt intyg. Hyrläkaren var inte intresserad av att lösa problemet när patienten tog kontakt och ansvarig på hälsocentralen sa att: ”vi befattar oss inte med denna typ av intyg” ”Sjukintyget var felskrivet, där stod att patienten var underbensgipsad när hen var helbensgipsad vilket är en stor skillnad för Försäkringskassans bedömning”

3 Nekas intyg Synpunkter som beskriver att nekas intyg, främst sjukskrivningsintyg, handlar ofta om känslan att inte bli trodd av vården. Patienten känner sig inte lyssnad till och upplever sig bli nekad intyg som en följd av detta. Bristen på samförstånd mellan vårdgivare och patient skapar missnöje och i vissa fall ekonomiska konsekvenser. Flera av ärendena vittnar om hur patienten hänvisas runt, läkare A vill inte sjukskriva, patienten står på sig och hänvisas då till läkare B på en annan klinik. Inte sällan bollas patienten tillbaka till läkare A. I några ärenden nekas intyg relaterat till tidsbrist, att det är en prioriteringsfråga där utfärdande av intyg för exempelvis anhörigpenning inte prioriteras. Patient eller närstående som drabbats ekonomiskt har svårt att acceptera det argumentet. ”sjukskrivning är inte aktuellt enligt läkaren, läkaren ”rycker på axlarna” och tar inte patientens psykiska ohälsa på allvar”

84

32

”patient som är i sorg önskar några dagars ytterligare sjukskrivning men nekas detta. Orkar inte strida mot vården och tar istället tjänstledigt”

”patient med diagnos Fibromyalgi nekas fortsatt sjukskrivning. Läkaren bedömer att patienten kan arbeta trots att hen redan arbetsprövat flera gånger utan framgång”

”nekas sjukskrivning av specialistläkare, hänvisas till hälsocentral som inte vill/kan ta ansvar. Ledsen och upprörd över att bli bollad mellan vårdgivarna”

”nekas förlängd sjukskrivning för utmattningsdepression, hänvisas till specialistsjukvården som hänvisar tillbaka till primärvården. Nekas ersättning. Behöver hjälp med en plan för att komma åter i arbete”

4 Bristande kommunikation Inkomna synpunkter visar på brister i kommunikationen mellan vårdgivare och patient. Det kan handla om rena missförstånd men också bristande bemötande och avsaknad av samförstånd mellan parterna. Patienter beskriver en känsla av oro och otrygghet som en följd av detta. Exempel på detta är när läkaren ändrar frånvarograden i intyget till försäkringskassan utan att kommunicera det med patienten. Patienten blev utan ersättning och den framtagna planen för att komma i arbete blev inaktuell. Ett annat då läkaren lämnar ny information till Försäkringskassan i samband med komplettering som inte är kommunicerad med patienten och enligt patienten helt felaktig. ”Patienten behöver ett läkarintyg som bekräftar hens fysiska tillstånd, vilket har försämrats. Läkaren lyssnar inte alls och upplevs helt respektlös av patient och medföljande närstående. Läkaren tolkar alla symtom som psykosomatiska och gör ingen undersökning utan skriver remiss till psykolog. Lämnar uppgifter i intyget till Försäkringskassan om ekonomisk stress och att patienten har svårt att hänga med i samtal. Patienten blev sjukskriven men utan utredning för sina somatiska besvär”

5 Ingen tar ansvar Flera ärenden beskriver att patienten har sökt läkare för sjukskrivning men blivit hänvisade till annan vårdgivare. Patienterna upplever att ingen läkare vill ta ansvar för sjukskrivningen och detta skapar en oro då patienten själv inte kan påverka sin situation utan är i beroendeställning av läkare för sin sjukskrivning. Några patienter rapporterar att de tvingas vara hemma från sitt arbete utan ersättning från Försäkringskassan. Andra ärenden handlar om att läkare inte varit behjälpliga att utfärda intyg till körkort. Patienterna berättar att de hamnat mellan stolarna, de får ingen hjälp någonstans och blir således utan möjlighet till att ta sitt körkort eller förlorar möjligheten till ett arbete. ”Patienten behöver ett intyg för att utbilda sig till busschaufför. Patienten hänvisas till optiker av basenhetschef på hälsocentralen vilket inte godkänns av Transportstyrelsen, hänvisas tillbaka till läkare på hälsocentralen”. ”Patienten klarar inte av att arbeta i den omfattning som var planerad. Ärendet bollas fram och tillbaka mellan olika kliniker, ingen vill ta på sig ansvaret för sjukskrivningen”.

85

33

”Patienten remitterades av sin läkare på hälsocentralen till specialistläkare. En magnetröntgen visade diskbråck. Specialistläkaren vägrar sjukskriva patienten med orden: jag befattar mig inte med försäkringskasseärenden. Läkaren på hälsocentralen vill inte sjukskriva patienten då läkaren inte har ställt diagnosen”. ”En patient med långvarig smärta i sina armar söker för ökad smärta då hon inte klarar att arbeta. Läkaren vill inte sjukskriva patienten utan säger att denne kan ta ut semesterdagar istället samt att det är arbetsgivarens ansvar att ge patienten lättare arbetsuppgifter”

Reflektion

Patientnämnden har valt att presentera resultatet av analysen i rubriker utifrån vad de flesta synpunkterna har handlat om. Bristande kommunikation har en egen rubrik men analysen visar på att kommunikationsproblem på olika sätt är en röd tråd genom synpunkterna, felaktig- avsaknad av eller otydlig kommunikation eller upplevda brister i bemötandet. Kommunikationsbrister ses när patienten har uppfattat sig bli lovad en sjukskrivning eller när läkaren skriver uppgifter i sjukintyget till försäkringskassan utan patientens vetskap. Även att nekas intyg kan i vissa ärenden tolkas ha kommunikationsproblem som orsak, att patienten inte upplever sig lyssnad till eller betrodd av sjukvården och därmed nekas behov av sjukskrivningsinsatser. En metod som patientnämnden har nämnt i tidigare rapporter är Teach-Back. Denna metod används för att minska missförstånd i kommunikation och dokumentation. Syftet med metoden är att kontrollera att patienten uppfattat informationen på ett korrekt sätt. Metoden innebär att vårdpersonal kvalitetssäkrar att patienten förstått den information som delgivits genom att be patienten återberätta hur hen uppfattat den. Samförstånd, hur nås detta gällande sjukskrivning? Utgångspunkten är att läkaren och patienten är överens om att sjukskrivning ska vara en del av vård och behandling. Nästa steg är att nå samförstånd om vad som skrivs i sjukintyget till Försäkringskassan och att Försäkringskassan utför sin del i processen. Det finns bra riktlinjer och rutiner som stöd för vården men för en fungerande sjukskrivningsprocess behövs en god insikt om den enskilde patientens tillstånd och förmågor samt vårdmöten med samma agenda, där parterna talar ”samma språk”. Inkomna ärenden vittnar om att fast

KommunikationSamförstånd


• lång väntan• upprepade kontakter

med vården


• komplettering• kränkande

3. Nekas intyg

• missnöje• ekonomi


• oro och otrygghet

5. Ingen tar ansvar

• Hänvisas runt

86

34

vårdkontakt och en gemensam planering gagnar bägge parter. Flera synpunkter rör detta, att till exempel mitt i en sjukskrivningsperiod bli utelämnad till en ny läkare som av olika anledningar ändrar befintlig planering. Ekonomi blev ingen egen rubrik efter analysen. Patientnämndens ärende handlade inte främst om detta, även om det underförstått är en stor konsekvens för den enskilde patienten i många fall. Tilläggas ska att i många av ärendena fick patienten senare hjälp från kliniken eller mottagningen, dock efter många egna kontakter eller via patientnämnden. Patientnämnden konstaterar att en del patienter har problem med att få hjälp med intyg gällande medicinska kontroller i arbetslivet, att servicen ser olika ut i länet samt att det finns brister i kunskapen att utfärda denna typ av intyg. Sammanfattningsvis ser patientnämnden att brister i att utfärda intyg leder till negativa konsekvenser för både patienten och vården. För patienten kan konsekvensen bli en lång väntan, oro, otrygghet eller missnöje och i vissa fall även ekonomiska. För vården skapas merarbete för såväl sjuksköterskan i telefonin som tar emot samtalet från patienten och för ansvarig läkare som måste göra tillägg till intyget, utfärda nytt eller upprätta en kontakt med Försäkringskassan.

Identifierade frågor utifrån inkomna synpunkter:

Hur säkerställer vårdpersonalen att patienten uppfattat informationen som lämnats på rätt sätt?

Har tillräcklig information lämnats patienten om rutinen för sjukskrivning, ”vad händer nu, nästa steg”?

Hur möter vården upp patienten när samförstånd inte nås gällande sjukskrivning?

Ska den offentliga vården utfärda intyg gällande medicinska kontroller i arbetslivet och behöver kompetensen i så fall höjas hos intygsutfärdare?

Tidigare rapporter från patientnämnden: Tillgänglighet, novemeber 2017 Patientjournal, juni 2018

87

35

88


2019.106

HandläggareTherese ÅhlanderFörvaltningssekreterare/adm chef



Till Socialnämnden

Redovisning av delegationsärenden till socialnämnden 2019

Förslag till beslut att godkänna redovisade delegationsärenden.

Beslutsunderlag- Delegationsbeslut IFO, Dnr 2018/33-750

- Delegationsbeslut VoO, Dnr 2018/32-730

89

Documents

KALLELSE Socialnämnd...KALLELSE Socialnämnd Plats och tid för sammanträdet Havsörnen, Borgholm, 2019-04-24, klockan 13:00 Ulrika Lindh / Therese Åhlander Ordförande Sekreterare