Kallelse till socialnämnden · SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (3) 6 Förslag till föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökningar av barn och unga i samhällsvård, dnr

SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA1 (3)

Kallelse till socialnämnden

Tid Tisdagen den 18 juni 2019, klockan 17:00

Plats Sessionssalen, Huddinge kommunalkontor, Kommunalvägen 28, Huddinge

Ärenden Diarienummer

Val av justerare

1 Godkännande av föredragningslistan

2 Information

Individ- och familjeomsorgens uppsökande och förebyggande verksamhetEva Segerström, tf. verksamhetschef med flera

Ekonomisk rapportAnna Ganning Hallendorff, controller

3 Förslag till revidering av socialnämndens dokumenthanteringsplan

SN-2019/1221.116

4 Entledigande samt förordnande av dataskyddsombud för socialnämnden

SN-2019/1260.111

5 Agenda 2030-delegationens slutbetänkande ”Världens utmaningar – världens möjligheter”, SOU 2019:13 - remissvar

SN-2019/986.109


6 Förslag till föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökningar av barn och unga i samhällsvård, dnr. 640/2019 - remissvar

SN-2019/1266.103

7 Storsthlms rekommendation, Personer med missbruk/beroende av spel om pengar, tilläggsöverenskommelse - Dnr S/18/0097-27

SN-2018/3491.103

8 Utredning om enprocentregeln - remissvar SN-2018/2932.676

9 Granskning av kommunens systematiska brandskyddsarbete inom särskilt boende

SN-2019/961.118

10 Systematiska kontroller av brandskydd – en redovisning från 10 verksamheter inom socialförvaltningen

SN-2019/1228.118

11 Patientsäkerhetsberättelse - Huddinge Ungdomsmottagning 2018

SN-2019/1378.118

12 Individ- och familjeomsorgens rapport av beslut som inte verkställts inom tre månader första kvartalet 2019

SN-2019/1152.716

13 Övriga frågor

Sekretessärenden

14 Förslag till upphandlingsstrategi – öppenvård för barn och unga

SN-2019/1202.183

15 Överflyttning av vårdnad till särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap 8 a § föräldrabalken

SN-2019/1248.707


16 Meddelande till socialnämnden(senare utskick)

SN-2019/1206.905

17 Anmälan av delegationsbeslut till socialnämnden(senare utskick)

SN-2019/1207.905

18

Nytt

ärende

Val av ledamöter till socialnämndens referensgrupp för tematiska strategier

SN-2019/1484.905

Huddinge den 22 maj 2019, rev. 29 maj 2019

Eva Carlsson-PaulsénOrdförande

Lars AxelssonSekreterare

TJÄNSTEUTLÅTANDESOCIALFÖRVALTNINGEN

1 (2)

Datum Diarienummer2019-05-02 SN-2019/1221.116

HUDDINGE KOMMUN

Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 [email protected] kommunSocialförvaltningen141 85 Huddinge

Gymnasietorget 1 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

HandläggareLina [email protected]

Socialnämnden

Förslag till revidering av socialnämndens dokumenthanteringsplan

Förslag till beslutSocialnämnden godkänner förvaltningens förslag på förändringar och tillägg i socialnämndens dokumenthanteringsplan i enlighet med bilaga 1 och bilaga 2.

Beskrivning av ärendetEnligt Huddinge kommuns arkivreglemente ska varje myndighet upprätta en dokumenthanteringsplan. En sådan plan är ett verktyg för att hålla god ordning och överblick över kommunens allmänna handlingar. En dokumenthanteringsplan beskriver hur handlingar som inkommit, upprättats och som förvaras i verksamheten ska hanteras, om de ska bevaras för alltid eller gallras efter viss tid. Hanteringen gäller alla handlingar oavsett om de är i pappersform, i digital form eller i annat format.Förvaltningen har genomfört en översyn av socialnämndens dokumenthanteringsplan. Detta arbete har resulterat i en del förändringar och tillägg av den befintliga dokumenthanteringsplanen. Förslag till förändringar och tillägg presenteras i bilaga 1. Det är endast de punkter som behöver revideras som presenteras där. Övriga punkter som förblir oförändrade finns inte med i denna bilaga. I bilaga 2 presenteras förslag till ett nytt avsnitt gällande personal.Arbetet med att revidera avsnittet gällande ekonomi pågår och förslaget beräknas vara klart under senare delen av 2019.Föreliggande förslag är framtaget utifrån den nu gällande dokumenthanteringsplanen och Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) rekommendationer. Förvaltningen har konsulterat berörda tjänstemän inom de områden där förändringarna har gjorts.


2 (2)


Förvaltningens synpunkterDokumenthanteringsplanen är ett levande dokument som behöver uppdateras kontinuerligt. Förvaltningen har som mål att årligen se över dokumenthanteringsplanen samt att vid behov uppdatera planen i enlighet med ändringar i lag, författningar, verksamhetssystem och statliga eller kommunala bestämmelser.

Ekonomiska och juridiska konsekvenserÖversynen av socialnämndens dokumenthanteringsplan innebär att offentlighetsprincipen stärks och att det blir lättare att hitta inkomna och upprättade handlingar som utomstående vill ta del av. Förslaget har inte några ekonomiska konsekvenser.

Annmarie SandbergSocialdirektör

Bilagor1. Förslag till revidering av socialnämndens dokumenthanteringsplan2. Förslag till revidering av socialnämndens dokumenthanteringsplan, avsnitt personal

BILAGA 1SOCIALFÖRVALTNINGEN

1 (6)


HUDDINGE KOMMUN



Förslag till revidering av socialnämndens dokumenthanteringsplan

Avsnitt: NämndadministrationNuvarande text Förslagen text Handlingar Förvarings-

platsTill kommun-arkiv

Bevaras/gallras

Handlingar Förvarings-plats

Till kommun-arkiv

Bevaras/gallras

Socialnämndens kallelser

- Vid inaktualitet

Socialnämndens kallelser

W3D3 - Vid inaktualitet

Arbetsutskottets kallelser

- Vid inaktualitet

Arbetsutskottets kallelser


Socialutskottens kallelser

- Vid inaktualitet

Socialutskottens kallelser


Meddelanden och delegationsbeslutslistor

Socialnämndspärm hos registrator

3 år Bevaras Meddelanden och delegationsbeslutslistor

W3D3 - Bevaras

Diarieförda handlingar

W3D3 - 3 år Diarieförda handlingar

W3D3 - 5 år


2 (6)


Diarieförda ärenden W3D3I pappersform i aktomslagett år hos registrator, därefter till förvaltningsarkiv

5 år Bevaras Diarieförda ärenden W3D3I pappersform i aktomslagett år hos registrator, därefter till förvaltningsarkivDigitala handlingar sparas ej i pappersform

5 år Bevaras

Inkomna handlingar som inte ger upphov till ärende.


Utgår i sin helhet då handlingarna hanteras som under punkten Diarieförda handlingar

Avtal W3D3 - Bevaras Avtal W3D3/Proceedo

- Bevaras


3 (6)


Avsnitt: PersonalNuvarande text Förslagen text Handlingar Förvaringsplats Till

kommunarkivBevaras/gallras

Anställningsavtal Diarieföring av anställningsärendenm.m. sker enligtsärskild rutin.Original till personalakt hos personalkontoret, Kommunstyrelsens förvaltning efter underskrift.

Bevaras

Sekretessbevis/tystnadspliktsförsäkran

Till personakt hos personalkontoret, Kommunstyrelsens förvaltning efter underskrift

Bevaras

Reseersättning – bil, kollektivtrafik

Inlåsta på respektive enhet

10 år

Förslaget är att hela nuvarande avsnitt gällande personal ersätts av innehållet i bilaga 2 Förslag till revidering av socialnämndens dokumenthanteringsplan, avsnitt Personal


4 (6)


Traktamente Personalkontoret, Kommunstyrelsens förvaltning

10 år

Matkuponger Pärm hos respektive enhet

10 år

Friskvårdskvitton Pärm hos respektive enhet

10 år

Partiell ledighet, studieledighet

Pärm hos respektive enhet

10 år

Bekräftelse på uppdragstagare t exhandledare

Personalkontoret, Kommunstyrelsens förvaltning

10 år

Arvode - familjehem, kontaktfamiljer,kontaktpersoner samt underlag

Pärm hos respektive enhet

3 år

Rekryteringsärenden Heroma 2 år


5 (6)


Avsnitt: KvalitetsutvecklingNuvarande text Förslagen text Handlingar Förvarings-

platsTill kommun-arkiv

Bevaras/gallras

Handlingar Förvarings-plats

Till kommun-arkiv

Bevaras/gallras

Upphandling och LOV Upphandling LOU och LOVLOV- Ansökan från utförare- Kompletteringar- Tjänsteskrivelse- Delegationsbeslut- Besked om godkännande- Kontrakt

W3D3 5 år Bevaras - Tjänsteutlåtanden- Upphandlings-strategi- Upphandlingsplan- Beslut om att godkänna eller inte godkänna ansökan LOV- Hävning av avtal- Uppsägning av avtal

- Delegationsbeslut

(Övriga handlingar som gäller upphandling finns bevarade på KSF)

W3D3 5 år Bevaras


6 (6)


Direktupphandlingar- Offertförfrågan- Offertsvar- Avtal- Förlängningsavtal

W3D3 5 år Bevaras

Upphandling av LSS-verksamheter

W3D3 5 år Bevaras Utgår i sin helhet då handlingen tillhör vård- och omsorgsnämnden

Upphandlingsunder-lag, kopiorAvtal, kopior

W3D3 5 år Bevaras Utgår i sin helhet då handlingarna hanteras som under punkterna för upphandling

Enkäter och statistik Enkäter och statistikStatistik infordrad från SCB

Tas ut från Procapita iform av filer som skickastill SCB

Vid inaktualitet

Statistik infordrad från SCB

Tas ut från verksamhets-system i form av filer som skickas till SCB

Vid inaktualitet

Statistik infordrad från Länsstyrelsen

W3D3 5 år Bevaras Statistik infordrad från Socialstyrelsen.

Tas ut från verksamhetssystem i form av filer som skickas till socialstyrelsen

Vid inaktualitet


1 (6)


HUDDINGE KOMMUN



Förslag till revidering av socialnämndens dokumenthanteringsplan, avsnitt Personal

Personal

Rekrytera och anställa personal

Handling Förvaringsplats Till kommunarkiv Bevaras/gallrasAnnonsering Heroma Gallras 2 år efter

tillsättning

Ansökningshandlingar ej erhållen tjänst

Heroma Gallras 2 år efter tillsättning Gallringsfrist satt pga möjligheten att överklaga enl § 23 i lag om förbud mot diskrimering

Ansökningshandlingar erhållen tjänst

Heroma Ansökningshandlingar i pappersform skickas till personakt, inkludera CV, personligt brev, eventuella betyg och examensbevis

Bevaras

Intervjuanteckning, referensintervju-anteckning, som utgör underlag för urval eller bedömning

Förvaras hos och gallras av ansvarig rekryterare. Observera att handlingen inte är allmän under rekryteringsprocessen (jfr Kammarätten mål nr 3000-15)

Gallras vid inaktualitet, dock senast vid överklagandetidens slut

Arbetspsykologiska testresultat

Förvaras hos personuppgiftsbiträde/ testleverantör. Sekretess enligt lag

Gallras 2 år efter tillsättning


2 (6)


Anställningsbeslut Papper i personakt Till personakt på HR-avdelning KSF

Bevaras

Anställnings-underlag

Pärm på enhet Gallras efter 1 år

Sekretessbevis/tystnadsplikts-försäkran

Papper i personakt Till personakt på HR-avdelning KSF efter underskrift

Bevaras

Rekryteringar via extern leverantör

Anmärkning:Är personuppgifts-biträde åt kommunen och leverantörens diarium är att ses som allmän handling hos oss.

Hantera löner/löneutbetalning

Handling Förvaringsplats Till kommunarkiv Bevaras/gallrasReseräkning egen bil och kollektivtrafik

Papper i pärm. Tjänsterum

Gallras efter 7 år

Matkuponger Papper i pärm på HR-enheten

Gallras efter 7 år

Hantera ledigheter som ej söks digitalt

Handling Förvaringsplats Till kommunarkiv Bevaras/gallrasPartiell ledighet, studieledighet

Papper i pärm på respektive enhet

Gallras efter 7 år


3 (6)


Arbetsmiljöfrågor

Handling Förvaringsplats Till kommunarkiv Bevaras/gallrasArbetsmiljö-rapporter

W3D3 Bevaras

Arbetsmiljö-utredningarT.ex. kartläggning av psykosociala förhållanden, utredning av inomhusmiljö som ventilation.Sekretessmarkering vid behov.

W3D3 Bevaras

Riskbedömning, vid förändring av verksamhet

KIA Vid inaktualietet

Arbetsskada/olycksfall/tillbud

KIAAll dokumentation finns i KIA och kommer att sparas utifrån AFA-försäkrings bestämmelser.

Bevaras

Arbetsmiljörond KIA Vid inaktualietet

Vidarefördelning av arbetsmiljöuppgifter

Original hos vidarefördelande chef samt mottagande chef.

Vid inaktualietet

Anmälan och utredning om kränkande särbehandling och trakasserier

W3D3 Bevaras


4 (6)


Rehabilitering

Handling Förvaringsplats Till kommunarkiv Bevaras/gallrasLäkarintyg Original hos

respektive chef.Gallras efter 2 år

Läkarintyg längre sjukskrivningar

Adato Bevaras

Aktiviteter och åtgärder inom ramen för rehabilitering:- rehabiliteringsplan- anpassnings-åtgärder- arbetsträning- arbetsförmåge-bedömning- 1:a dagsintyg- mötes-dokumentation

Adato Bevaras

Hantera omplaceringsärende

Handling Förvaringsplats Till kommunarkiv Bevaras/gallrasOmplaceringsärende Registreras som

samlingsärende i W3D3Bevaras på papper i personakt

Bevaras

Hantera disciplinärende

Handling Förvaringsplats Till kommunarkiv Bevaras/gallrasDisciplinärende Registreras som

samlingsärende i W3D3Bevaras på papper i personakt

Bevaras


5 (6)


Administrera övertalighet och entledigande

Handling Förvaringsplats Till kommunarkiv Bevaras/gallrasLAS-varsel Registreras som

samlingsärende i W3D3

Bevaras

Överenskommelse, beslut om

Registreras som samlingsärende i W3D3Bevaras i personakt

Hantera övriga personalärenden

Handling Förvaringsplats Till kommunarkiv Bevaras/gallrasHandlingsplan avseende individ

Tjänsterum hos respektive chef

Gallras vid inaktualitet

Företrädesrätt I pärm hos HR-konsult. Registreras i LAS-modul i Heroma


Ansökan om förkortad arbetstid

W3D3Pappersoriginal i personalakt

Bevaras

Genomföra planerings- uppföljnings- och lönesamtal

Handling Förvaringsplats Till kommunarkiv Bevaras/gallrasPlanering och uppföljningssamtal

Arbetstagare och chef upprättar var sitt exemplar


Lönesamtal och underlag

Papper Gallras vid inaktualitet

Mallar för samtalen Insidan Uppdateras vid behov


6 (6)


Facklig samverkan och förhandling

Handling Förvaringsplats Till kommunarkiv Bevaras/gallrasKallelser W3D3 Gallras vid

inaktualitet

Förvaltningssamverkansprotokoll med bilagor

W3D3Pappersoriginal förvaras årsvis i pärm

5 år Bevaras

Lokalsamverkansprotokoll

W3D3 Pappersoriginal förvaras årsvis i pärm

5 år Bevaras

MBL-protokoll, med bilagor

W3D3Pappersoriginal förvaras årsvis hos registrator i pärm

5 år Bevaras

Allmän övrig administration

Handling Förvaringsplats Till kommunarkiv Bevaras/gallrasMinnesanteckningar APT

Digitalt på F: Gallras efter 2 år


1 (2)


HUDDINGE KOMMUN



HandläggareLars [email protected] 312 27

Socialnämnden

Entledigande samt förordnande av dataskyddsombud för vård- och omsorgsnämnden

Förslag till beslutSocialnämnden beslutar att:

1. Eva Assarsson entledigas från uppdraget som dataskyddsombud för socialnämnden från och med den 12 augusti 2019.

2. Maria Boman förordnas som dataskyddsombud för socialnämnden från och med den 12 augusti 2019.

SammanfattningI och med att dataskyddsförordningen trädde i kraft som svensk lag den 25 maj 2018 så ska den personuppgiftsansvarige, det vill säga i kommunens fall respektive nämnd, utnämna ett dataskyddsombud. Ombudets roll är att kontrollera att dataskyddsförordningen följs inom organisationen genom att till exempel utföra kontroller och informationsinsatser.Kommunstyrelses förvaltning har i dialog med övriga förvaltningar kommit fram till att det initialt bör vara ett gemensamt dataskyddsombud för samtliga nämnder. Inför införandet av dataskyddsförordningen förordnades därför Eva Assarsson vid kommunstyrelsens förvaltnings kansliavdelning som dataskyddsombud av var och en av dåvarande nämnder.Då Eva Assarsson slutar sin tjänst i Huddinge kommun den 11 augusti 2019 föreslår socialförvaltningen att hon entledigas från uppdraget från och med den 12 augusti 2019 samt att Maria Boman vid kommunstyrelsens förvaltnings kansliavdelning förordnas som personuppgiftsombud för socialnämnden från och med den 12 augusti 2019.

Beskrivning av ärendetDen 25 maj 2018 trädde dataskyddsförordningen, som kommer ur ett EU-direktiv (General Data Protection Regulation, GDPR), i kraft.


2 (2)


Bakgrunden till förordningen är behovet av modernisering, harmonisering (alla medlemsstater ska förhålla sig till samma regelverk) och behov av förstärkning av enskildas rättigheter samt tydliggörande av skyldigheter för de som behandlar personuppgifter.Den som behandlar personuppgifter måste i vissa fall utse ett dataskyddsombud. Enligt artikel 37 i förordningen (se bilaga 1) ska den personuppgiftsansvarige, det vill säga i kommunens fall respektive nämnd, under alla omständigheter utnämna ett dataskyddsombud om behandlingen genomförs av en myndighet eller ett offentligt organ. Dataskyddsombudets ställning, som regleras i artikel 38 i förordningen, anger bland annat dataskyddsombudet ska rapportera direkt till den personuppgiftsansvariges högsta förvaltningsnivå.Ombudets roll är att kontrollera att dataskyddsförordningen följs inom organisationen genom att till exempel utföra kontroller och informationsinsatser. Uppgifterna beskrivs närmare i artikel 39 i förordningen. Mot bakgrund av ovanstående behöver vård- och omsorgsnämnden i likhet med övriga nya nämnder som tillkommit i och med den nya politiska organisationen utse ett dataskyddsombud med huvudsaklig uppgift att övervaka att vård- och omsorgsnämnden och dess förvaltning följer dataskyddsförordningen.

Förvaltningens synpunkterSocialförvaltningen föreslår att Eva Assarsson enledigas från uppdraget som dataskyddsombud för socialnämnden från och med den 12 augusti 2019 och att Maria Boman utses till nytt dataskyddsombud från och med samma datum.

Ekonomiska och juridiska konsekvenserFörslaget till beslut medför inga ekonomiska eller juridiska konsekvenser.


BilagorUtdrag ur dataskyddsförordningen (avsnitt 4)

Beslutet delgesDatainspektionenKommunstyrelsens förvaltning, Eva Assarsson och Maria Boman

Bilaga 1

1(2)

Utdrag ur Dataskyddsförordningen

Avsnitt 4 – Dataskyddsombud

Artikel 37

Utnämning av dataskyddsombudet

1. Den personuppgiftsansvarige och personuppgiftsbiträdet ska under alla omständigheter utnämna ett dataskyddsombud om

a) behandlingen genomförs av en myndighet eller ett offentligt organ, förutom när detta sker som en del av domstolarnas dömande verksamhet,

b) den personuppgiftsansvariges eller personuppgiftsbiträdets kärnverksamhet består av behandling som, på grund av sin karaktär, sin omfattning och/eller sina ändamål, kräver regelbunden och systematisk övervakning av de registrerade i stor omfattning, eller

c) den personuppgiftsansvariges eller personuppgiftsbiträdets kärnverksamhet består av behandling i stor omfattning av särskilda kategorier av uppgifter i enlighet med artikel 9 och personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser, som avses i artikel 10.

2. En koncern får utnämna ett enda dataskyddsombud om det på varje etableringsort är lätt att nå ett dataskyddsombud.

3. Om den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet är en myndighet eller ett offentligt organ, får ett enda dataskyddsombud utnämnas för flera sådana myndigheter eller organ, med hänsyn till deras organisationsstruktur och storlek.

4. I andra fall än de som avses i punkt 1 får eller, om så krävs enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, ska den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet eller sammanslutningar och andra organ som företräder kategorier av personuppgiftsansvariga eller personuppgiftsbiträden utnämna ett dataskyddsombud. Dataskydd sombudet får agera för sådana sammanslutningar och andra organ som företräder personuppgiftsansvariga eller personuppgiftsbiträden.

5. Dataskyddsombudet ska utses på grundval av yrkesmässiga kvalifikationer och, i synnerhet, sakkunskap om lagstiftning och praxis avseende dataskydd samt förmågan att fullgöra de uppgifter som avses i artikel 39.

6. Dataskyddsombudet får ingå i den personuppgiftsansvariges eller personuppgiftsbiträdets personal, eller utföra uppgifterna på grundval av ett tjänsteavtal.

7. Den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet ska offentliggöra dataskyddsombudets kontaktuppgifter och meddela dessa till tillsynsmyndigheten.

Artikel 38

Dataskyddsombudets ställning

1. Den personuppgiftsansvarige och personuppgiftsbiträdet ska säkerställa att dataskyddsombudet på ett korrekt sätt och i god tid deltar i alla frågor som rör skyddet av personuppgifter.

2. Den personuppgiftsansvarige och personuppgiftsbiträdet ska stödja dataskyddsombudet i utförandet av de uppgifter som avses i artikel 39 genom att tillhandahålla de resurser som krävs för att fullgöra dessa uppgifter samt tillgång till personuppgifter och behandlingsförfaranden, samt i upprätthållandet av dennes sakkunskap.

3. Den personuppgiftsansvarige och personuppgiftsbiträdet ska säkerställa att uppgiftskyddsombudet inte tar emot instruktioner som gäller utförandet av dessa uppgifter. Han eller hon får inte avsättas eller bli föremål för sanktioner av den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet för att ha utfört sina uppgifter. Dataskyddsombudet ska rapportera direkt till den personuppgiftsansvariges eller personuppgiftsbiträdets högsta förvaltningsnivå.

4. Den registrerade får kontakta dataskyddsombudet med avseende på alla frågor som rör behandlingen av dennes personuppgifter och utövandet av dennes rättigheter enligt denna förordning.

5. Dataskyddsombudet ska, när det gäller dennes genomförande av sina uppgifter, vara bundet av sekretess eller konfidentialitet i enlighet med unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt.

6. Dataskyddsombudet får fullgöra andra uppgifter och uppdrag. Den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet ska se till att sådana uppgifter och uppdrag inte leder till en intressekonflikt.

Artikel 39

Dataskyddsombudets uppgifter

1. Dataskyddsombudet ska ha minst följande uppgifter:

a) Att informera och ge råd till den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet och de anställda som behandlar om deras skyldigheter enligt denna förordning och andra av unionens eller medlemsstaternas dataskydds bestämmelser.

b) Att övervaka efterlevnaden av denna förordning, av andra av unionens eller medlemsstaternas dataskyddsbestämmelser och av den personuppgiftsansvariges eller personuppgiftsbiträdets strategi för skydd av personuppgifter, inbegripet ansvarstilldelning, information till och utbildning av personal som deltar i behandling och tillhörande granskning.

c) Att på begäran ge råd vad gäller konsekvensbedömningen avseende dataskydd och övervaka genomförandet av den enligt artikel 35.

d) Att samarbeta med tillsynsmyndigheten.

e) Att fungera som kontaktpunkt för tillsynsmyndigheten i frågor som rör behandling, inbegripet det förhandssamråd som avses i artikel 36, och vid behov samråda i alla andra frågor.

2. Dataskyddsombudet ska vid utförandet av sina uppgifter ta vederbörlig hänsyn till de risker som är förknippade med behandling, med beaktande av behandlingens art, omfattning, sammanhang och syften.


1 (5)


HUDDINGE KOMMUN



HandläggarePia Bastholm Rahmner08-535 [email protected]

Socialnämnden

Agenda 2030-delegationens slutbetänkande ”Världens utmaningar - världens möjligheter”, SOU 2019:13 - remissvar

Förslag till beslutSocialnämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet, daterat den 7 maj 2019, till kommunstyrelsen som sitt yttrande i ärendet.

SammanfattningRegeringen beslutade den 10 mars 2016 att tillsätta en kommitté i form av en nationell delegation för att stödja och stimulera Sveriges genomförande av Agenda 2030 (dir. 2016:18) för en hållbar utveckling. Delegationens förslag har nu remitterats till myndigheter under regeringen, samtliga kommuner och landsting och övriga intressenter. Förslaget presenteras i 17 mål för en hållbar global utveckling.Förvaltningen ställer sig positiv till Agenda 2030 och tycker att det är ett mycket bra initiativ för att uppnå ett globalt hållbart samhälle. Målen i Agenda 2030 är abstrakta och formulerade på en övergripande nivå och bör brytas ner till konkreta delmål i förvaltningens verksamhetsplan för att få den effekt som eftersträvas. Det är inte rimligt att varje nämnd utgår från en egen bedömning av Agenda 2030. Gemensamma tillämpningsanvisningar för kommunen bör formuleras och beslutas av fullmäktige.Idag arbetar förvaltningen med många frågor som berör målen i Agenda 2030 så som exempelvis barnkonventionen för att stärka barns rättigheter i samhället. Förvaltningen står även inför många framtida utmaningar som hänger ihop med den demografiska utvecklingen och en åldrande befolkning, det vill säga frågor som behöver samordnas på en övergripande nivå för att sedan kunna tas hand om i kommunens ordinarie processer.

Beskrivning av ärendet

BakgrundI september 2015 antog FN:s medlemsstater Agenda 2030 för hållbar utveckling.


2 (5)


Agendan är en handlingsplan för omställning till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet som ska främja fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen. Regeringen beslutade den 10 mars 2016 att tillsätta en kommitté i form av en nationell delegation för att stödja och stimulera Sveriges genomförande av Agenda 2030 (dir. 2016:18). I tilläggsdirektiv den 26 januari 2017 (dir. 2017:8) beslutade regeringen om en justerad tidplan för delegationens delredovisningar samt att delegationen, utöver de ursprungliga direktiven, i sin slutredovisning ska lämna förslag till hur arbetet med att genomföra Agenda 2030 fortsättningsvis ska bedrivas. Kommittén har tagit namnet Agenda 2030-delegationen. Utredningen tar i sitt betänkande upp flera förslag som syftar till att skapa goda förutsättningar för att nå de mål som Sverige har förbundit sig till genom att anta agendan. Det är inom de centrala och ordinarie styrprocesserna i riksdagens och regeringens arbete som delegationen identifierat att det finns potential att förbättra och förstärka arbetet för att effektivt kunna genomföra arbetet med hållbar utveckling. Delegationens förslag riktar sig därför till regeringen och riksdagen och syftar till att skapa långsiktighet i arbetet och politisk förankring för ett stärkt genomförande av Agenda 2030.

17 mål för hållbar utvecklingAgenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Samtliga 17 mål har brutits ner till ett antal delmål.De 17 målen är:Mål 1. Avskaffa fattigdom i alla dess former överallt

Mål 2. Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk

Mål 3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnandeför alla i alla åldrarMål 4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för allaMål 5. Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmaktMål 6. Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla


3 (5)


Mål 7. Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för allaMål 8. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för allaMål 9. Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovationMål 10. Minska ojämlikheten inom och mellan länderMål 11. Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbaraMål 12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönsterMål 13. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenserMål 14. Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utvecklingMål 15. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.Mål 16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåerMål 17. Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

Sveriges utmaningarFör att hållbar utveckling ska vara ett effektivt övergripandemål för all politik behövs det utvecklade former för samordning och styrning, samt ett ledarskap som agerar långsiktigt och flexibelt. Agenda 2030 betonar nödvändigheten av alla samhällsaktörers delaktighet och att genomförandet är ett gemensamt ansvar. Agendan förutsätter förändrade förhållningssätt och beteenden på både individ-och samhällsnivå. Att utveckla och skapa former för dialog för att säkerställa bredd och långsiktighet behöver vara en del av arbetet med att genomföra agendan. Det finns även behov av information och kommunikation om Agenda 2030. Det är en viktig del i att öka kännedomen och kunskapen om hållbar utveckling, liksom för att bibehålla och öka innovation, engagemang och förändrade beteenden i riktning mot hållbar utveckling.

Stärkta förutsättningar för lokal och regional nivåEn stor del av ansvaret för de åtgärder som bidrar till genomförandet av Agenda 2030 ligger på kommuner och landsting. Delegationen anser att det är angeläget att Agenda 2030 och hållbar utveckling får ökat genomslag i kommuner och landsting samt att agendan integreras i ordinarie styrning och ledning.


4 (5)


Som ett led i genomförandet är det angeläget att kommuner och landsting fullt ut använder den potential för hållbar utveckling som finns inom ramen för offentligupphandling och att Upphandlingsmyndigheten har kapacitet och resurser att ge ett tillräckligt stöd.

RemittenterBetänkandet har remitterats till myndigheter under regeringen, samtliga kommuner och landsting och övriga intressenter. Kommunstyrelsen i Huddinge kommun har i sin tur remitterat ärendet vidare till samtliga nämnder, råd och beredningar, Huddinge Samhällsfastigheter AB och Huge Bostäder AB.

Förvaltningens synpunkterMålen i Agenda 2030 är abstrakta och formulerade på en övergripande nivå och bör brytas ner till konkreta delmål i förvaltningens verksamhetsplan/handlingsplan för att få den effekt som eftersträvas.Både socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt kommunens Mål & Budget (MoB) ger nämnden uppdrag inom nämndens kärnverksamhet som ligger i linje med målen i Agenda 2030, framför allt mål 1-3 men även 5, 8, 10. Genom att följa SoL och HSL, samt genomföra uppdragen i MoB bidrar nämnden till att förverkliga Agenda 2030. Det är inte rimligt att varje nämnd utgår från en egen bedömning av Agenda 2030. Gemensamma tillämpningsanvisningar för kommunen bör formuleras och beslutas av fullmäktige. När direktiv kommer från statlig nivå och innebär ökade kostnader för kommunen anser förvaltningen att full ekonomisk kompensation ska ges till kommunen.

Idag arbetar förvaltningen med många frågor som berör målen i Agenda 2030 så som exempelvis barnkonventionen för att stärka barns rättigheter i samhället. Förvaltningen står även inför många framtida utmaningar som hänger ihop med den demografiska utvecklingen och en åldrande befolkning, det vill säga frågor som behöver samordnas på en övergripande nivå för att sedan kunna tas hand om i kommunens ordinarie processer. Det står uttryckligen i Agenda 2030 att ”ingen ska lämnas utanför” och att Agenda ska genomföras med särskild hänsyn till de människor som har sämst förutsättningar, det vill säga målgrupper som tillhör nämndens ansvarsområde.

Ekonomiska och juridiska konsekvenserI dagsläget ser inte förvaltningen hur Agenda 2030 påverkar förvaltningens ekonomi eller vilka juridiska konsekvenser det kan få.


5 (5)



Marianne Saur HedlundTf. bitr. socialdirektör och kvalitetschef

BilagorRemisshandlingar:

1. Remissmissiv 2. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga

utredningar/2019/03/sou-201913/ (hämtad 2019-05-08)

Beslutet delgesKommunstyrelsens förvaltning, Björn Rosborg

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga%20utredningar/2019/03/sou-201913/

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga%20utredningar/2019/03/sou-201913/

REMISSMISSIVKOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

1 (1)

Datum Diarienummer2019-04-08 KS-2019/1074.109

HUDDINGE KOMMUN

Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 [email protected] kommunKommunstyrelsens förvaltning141 85 Huddinge

Kommunalvägen 28 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

HandläggareAntonina [email protected]

Remissinstanser:Samtliga nämnder, råd och beredningarHuddinge Samhällsfastigheter ABHuge Bostäder AB

Remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaningar - världens möjligheter, SOU 2019:13Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 29 maj 2019.

Handläggare: Björn Rosborg, kansliavdelningen, kommunstyrelsens förvaltning.

Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3.

Patrick StenbackaSektionschef

DelgesKommunstyrelsen, delegationsbeslut A:7.10


1 (2)


HUDDINGE KOMMUN



HandläggareKristina Bergström [email protected]

Socialnämnden

Förslag till föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökningar av barn och unga i samhällsvård, dnr. 640/2019 - remissvar


SammanfattningSocialnämnden har ombetts att yttra sig avseende föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökningar av barn och unga i samhällsvård. I konsekvensutredningen framkommer det att hälsoundersökningar förekommer i relativt låg utsträckning. Det beror sannolikt på att socialtjänsten möter hinder i att hitta rätt vårdgivare och att hälso- och sjukvården anser att det saknas resurser för att genomföra hälsoundersökningar. Förvaltningen ställer sig positiv till Socialstyrelsens förslag om föreskrifter och allmänna råd som vägledning till kommuner och landsting. Alla barn och unga som placeras enligt socialtjänstlagen bör hälsoundersökas för att ansvara för att ge barn och unga goda uppväxtvillkor.

Beskrivning av ärendetDet har från kommunstyrelsens förvaltning inkommit en begäran om socialnämndens synpunkter på remiss avseende Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd och hälsoundersökningar av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Både svensk och internationell forskning visar att barn och unga i samhällsvård har betydligt fler hälsoproblem avseende förekomst av psykisk ohälsa, dålig tandhälsa och låg vaccinationstäckning. Läkarundersökningar av barn som placeras enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga syftar till att identifiera sjukdom, skada eller funktionsnedsättning som kan ha betydelse för vården. Varje barn som blir föremål för LVU ska socialnämnden begära läkarundersökning av hälso- och sjukvården.


2 (2)


I socialtjänstlagen 6 kap. 7 § 1 och 3 framgår att socialnämnden i fråga om de barn som vårdas i familjehem, jourhem, annat enskilt hem eller hem för vård eller boende ska medverka till att de får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden, samt verka för att de får den hälso- och sjukvård som de behöver.När det gäller barn som placeras enligt socialtjänstlagen (SOL) ska hälsoundersökning i anslutning till en placering utanför hemmet ha ett bredare syfte och ska vara mer heltäckande än undersökningen enligt LVU. Här föreslås att de allmänna råden ska vara vägvisande vad hälsoundersökningen ska innehålla. Socialtjänsten i Huddinge stöter på hinder i kontakten med hälso- och sjukvården när det gäller hälsoundersökningar av barn på grund av att det är svårigheter att nå rätt vårdgivare och att hälso- och sjukvården anser att det är tidskrävande resurser som krävs. Det innebär att socialtjänsten inte begär hälsoundersökningar för barn som placeras enligt SOL utanför det egna hemmet. För att göra en hälsoundersökning inom hälso- och sjukvårdslagen måste ett samtycke av vårdnadshavare lämnas.

Förvaltningens synpunkterFörvaltningen ställer sig positiv till att Socialstyrelsen skapar föreskrifter och allmänna råd som vägledning till socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Samverkan bör ske genom att i lokala BUS (barn och unga i behov av särskilt stöd) utveckla gemensamma överenskommelser och rutiner för att få till stånd hälsoundersökningar för barn placerade utanför hemmet.


Kristina Bergström StorbySektionschef

Bilagor1. Remissmissiv2. Konsekvensutredning3. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård,

Socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Beslutet delgesSocialstyrelsen Kommunstyrelsen

2019-05-07 Dnr 4.1.640/2019

Rättsavdelningen Anna Giertz [email protected]

SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm

Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52

[email protected] www.socialstyrelsen.se

Konsekvensutredning – förslag till föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökningar av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

1. Bakgrunden till förslaget 1.1 Kunskap om ohälsa hos barn och unga i samhällsvård Både svensk och internationell forskning visar att barn och unga i samhällsvård har betydligt fler hälsoproblem än andra jämnåriga. De har t.ex. hög förekomst av psykisk ohälsa, dålig tandhälsa och låg vaccinationstäckning. En rad studier visar också att barn i samhällsvård har en hög överrisk för fysisk och psykisk ohälsa i vuxen ålder.1 I Sverige har olika studier visat bl.a. följande.

• Barn som var placerade i familjehem visade en lägre vaccinationstäckning än för andra barn, färre syn- och hörselkontroller vid fyraårskontrollen än för andra barn och det fanns brister i uppföljningen av tandhälsan.2

• Barn som var utredda av socialtjänsten och som undersöktes av läkare visade på en hög grad av fysisk och psykisk ohälsa. Vartannat barn remitterades för fortsatt utredning och vård inom hälso- och sjukvården samt tandvården.3

• Knappt 6 % av de barn som placerades med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL, genomgick en hälsoundersökning. För barn som var place-rade enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,

1 Healthcare in Europe for Children in Societal Out-of-homecare, MOCHA, Hjern/Vinnerljung, May 2018, s. 2-5. Organisatoriska modeller för att barn och unga i familjehem och på institution ska få hälso- och sjukvård och tand-vård. En systematisk litteraturöversikt och utvärdering av etiska, sociala och juridiska aspekter, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, 2018, s. 8-9. Kartläggning av interventioner med syfte att tillgodose placerade barns och ungas rätt till utbildning och hälso- och sjukvård, Socialstyrelsen, 2013, artikelnummer 2013-1-7, s. 14-15. 2 Fosterbarns hälsa – det medicinska omhändertagande av samhällsvårdade barns hälsa i Malmö. Stefan Kling, Nor-diska folkhögskolan för folkhälsovetenskap, år 2010. 3 Socialstyrelsen (2015). Utsatta barns hälsa. Resultatet av en undersökning av fysisk och psykisk hälsa hos barn vars behov utreds av socialtjänsten.

2

LVU, var andelen 29 %. Av de barn som genomgick en hälsoundersökning hade 30 % dålig tandhälsa, 29 % led av depression och ångest, 36 % led av någon form av trauma, 24 % hade en neuropsykiatrisk diagnos och 1 % vi-sade tecken på att ha varit utsatt för fysisk misshandel. En stor andel av bar-nen hade uteblivit från de normala hälsokontrollerna inom tandvården och hälso- och sjukvården.4

• Resultat från hälsokontroller vid olika SiS-hem visade bl.a. att 53 % av poj-karna och 75 % av flickorna hade minst ett behandlingskrävande somatiskt ohälsotillstånd som antingen var oupptäckt eller var känt men bristfälligt om-händertaget. 15 % av flickorna hade ett livs- eller funktionshotande hälsopro-blem. Samma siffra var 7 % för pojkarna. Det fanns ett stort behov av tand-vård och 69 % av ungdomarna fick minst en form av psykofarmaka. Två av tre ungdomar hade någon gång blivit diagnosticerade med adhd, autism, ut-vecklingsstörning eller annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.5

• Personer som varit placerade under uppväxten hade varit på färre kontroller i tandvården under uppväxten jämfört med de som aldrig varit placerade. Akuta tandvårdsbesök var däremot vanligare bland dem som någon gång varit placerade under uppväxten. De som varit placerade hade också fler skadade eller saknade tänder, hade sämre tandhälsa och låg tandvårdskonsumtion.6

• Av barn och unga på SiS särskilda ungdomshem hade 71 % av barnen och de unga minst en fastställd psykiatrisk diagnos, 45 % hade minst två dokumente-rade diagnoser och 20 procent hade minst tre samtidiga diagnoser. Adhd var den vanligast förkommande diagnosen (44 %), följt av missbruk (23 %), upp-förandestörning (16 %), PTSD (16 %), autism (13 %) ångestsyndrom (12 %) och depression (11 %). Fyra procent hade en intellektuell funktionsnedsätt-ning.7

Sammanfattningsvis visar kunskap att barn och unga i samhällsvård är en grupp med hög risk för olika typer av ohälsa.

1.2 Socialnämndens ansvar för placerade barn och unga Om ett barns vårdnadshavare inte i tillräcklig utsträckning kan tillgodose barnets behov har socialnämnden i varje kommun ett långtgående ansvar för att ge bar-net goda uppväxtvillkor. Socialnämnden ska enligt 5 kap. 1 § SoL bl.a. verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden och se till att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver. Om ett barn eller ungdom behöver vårdas eller bo i ett annat hem än

4 Randsalu LS, Laurell L. Children in out-of-home care are at high risk of somatic, dental and mental ill health. Acta Paediatrica, 2018;107:301-06. 5 Hälsokontroller för SiS-ungdomar, En studie av hälsoproblem och vårdbehov hos ungdomar på fyra särskilda ung-domshem, S Kling, B Vinnerljung, A Hjern, Institutionsvård i fokus, nr. 4, 2016. 6 Tandhälsa bland unga vuxna som varit placerade – registerstudie av tandhälsa och tandvårdskonsumtion bland 20–29 åringar som varit placerade i heldygnsvård under uppväxten, Socialstyrelsen 2016. 7 Vård för barn och unga i HVB utifrån deras samlade behov -Förutsättningar och former för integrerad och annan specialiserad vård, Socialstyrelsen, 2019, Bilaga 2: Enkätundersökning om förekomst av dokumenterade psykiatriska diagnoser och kliniska symtom hos unga inom Statens institutionsstyrelse (SiS), utförd under 2018.

3

det egna ska socialnämnden se till att barnet eller den unge tas emot i ett familje-hem, HVB eller stödboende. Socialnämnden ansvarar också för att den som har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård.8 Av 6 kap. 7 § 1 och 3 SoL framgår att socialnämnden i fråga om de barn som vårdas i ett familjehem, jourhem, annat enskilt hem eller ett hem för vård eller boende ska medverka till att de får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden, samt verka för att de får den hälso- och sjukvård som de behöver. Av förarbetena till punkten 3 framgår bl.a. att socialtjänsten och den som vårdar barnet ska vara aktiva för att få till stånd de undersökningar, insatser och behandlingar som barnet eller den unge kan vara i behov av inom hälso- och sjukvården.9

Socialnämnden ska upprätta en vårdplan för varje barn som placeras i familje-hem, HVB eller stödboende. Vårdplanen ska innehålla åtgärder och insatser som andra huvudmän ansvarar för, som t.ex. hälso- och sjukvård. Med vårdplanen som grund görs en genomförandeplan. Genomförandeplanen ska beskriva hur in-satserna ska genomföras och konkretisera innehållet i vårdplanen. Syftet med ge-nomförandeplanen är att bidra till att vården planeras, bedrivs målinriktat och följs upp.10 Det ska också framgå av genomförandeplanen vilka åtgärder som planeras för att barnet eller den unge ska få sina behov av hälso- och sjukvård och tandvård tillgodosedda.11 1.3 Lagregler om hälsoundersökningar för barn och unga som placeras ut-anför hemmet Den 15 april 2017 trädde nya lagbestämmelser i kraft som syftar till att stärka placerade barns och unga personers (0–20 år) tillgång till hälso- och sjukvård. Bakgrunden var bl.a. att eftersom placerade barn och unga som grupp betraktad har sämre fysisk och psykisk hälsa än andra är det angeläget att försummade hälso- och sjukvårdsbehov kan tillgodoses under vårdens genomförande, och det oavsett om placeringen sker med stöd av SoL eller LVU. När barn och unga pla-ceras utanför det egna hemmet är det också särskilt viktigt att utredningen inne-håller tillräcklig information om barnets utveckling, fysiska och psykiska status samt tandstatus för att säkerställa att barnet får den hälso- och sjukvård som alla barn har rätt till.12 En bestämmelse, 11 kap. 3 d § SoL, innebär att socialnämnden, om det inte är obehövligt, ska underrätta landstinget om att ett barn eller en ung person 18–20

8 6 kap. 1 § SoL. 9 Prop. 2012/13:10 s. 80 f. 10 11 kap. 3 § SoL samt 5 kap. 1 a § socialtjänstförordningen. 11 7 kap. 3 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS (2012:11) om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende. 12 SOU 2015:71 s. 435 samt prop. 2016/17:59 s. 33-35.

4

år ska erbjudas en hälsoundersökning i anslutning till att vård utanför det egna hemmet inleds.13 En motsvarande skyldighet för landstingen att erbjuda hälsoundersökningar av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet finns i en särskild lag, lag (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Enligt förarbetena till lagen ska undersökningen syfta till att följa upp tidigare insatser inom hälso- och sjukvården som t.ex. vaccinationer och syn- och hörseltest. Man behöver uppmärksamma fysisk och psykisk ohälsa, identifi-era oupptäckta funktionssvårigheter sjukdomar och andra hälsoproblem. Hälso-undersökningen ska ge ett underlag för en medicinsk bedömning av barnets eller den unges behov av hälso- och sjukvård. Hälsoundersökningen kan också utgöra en del av underlaget till den vårdplan eller genomförandeplan som socialnämn-den ska upprätta. I förarbetena till lagen anges även att det t.ex. kan behövas fö-reskrifter om syfte och omfattningen av hälsoundersökningen, närmare bestäm-melser om erbjudandet och genomförandet av hälsoundersökningen.14

1.4 Läkarundersökning enligt LVU och hälsoundersökningar av asylsö-kande Hälsoundersökningen i anslutning till en placering utanför hemmet motsvaras inte av den läkarundersökning som ska göras inför en ansökan om vård med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Läkar-undersökningen enligt 32 § LVU syftar istället till att identifiera sjukdom, skada eller funktionsnedsättning som kan ha betydelse för behovet av vård enligt LVU och för planering av vården. Hälsoundersökningen i anslutning till en placering utanför hemmet har ett bredare syfte och ska vara mer heltäckande än läkarun-dersökningen enligt LVU. Läkarundersökningen enligt 32 § LVU ersätter såle-des inte en hälsoundersökning i anslutning till en placering.15

I 7 § lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. anges att ett landsting ska, om det inte är uppenbart obehövligt, erbjuda vissa utlänningar en hälsoundersökning. Det är vanligt att ensamkommande barn och unga genom-går denna typ av hälsoundersökning. Hälsoundersökningen erbjuds för att upp-märksamma eventuell ohälsa och behov av smittskyddsåtgärder, samt för att in-formera om möjligheten att få del av hälso- och sjukvård och tandvård.

Det finns ingenting som hindrar att asylsökande barn och unga som ska place-ras, ofta ensamkommande, också - eller istället - genomgår en hälsoundersök-ning i anslutning till en placering, det vill säga enligt lag (2017:209) om hälsoun-dersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet.

13 Trots att alla landsting från och med den 1 januari 2019 heter regioner så kommer namnet ”landsting” användas i det följande då det är det begrepp som fortfarande anges i lagstiftningen. 14 Prop. 2016/17:59 s. 33-35. 15 Prop. 2016/17:59 s. 35.

5

Socialnämnden behöver i anslutning till en placering följa upp om och när barnet eller den unge eventuellt genomgått en hälsoundersökning för asylsö-kande. Den hälsoundersökningen behöver, anges det i förarbetena, motsvara den hälsoundersökning som avses generellt för placerade barn och unga.16

1.5 Överenskommelser om barn och unga Landsting och kommuner har en lagstadgad skyldighet att ingå överenskommel-ser om samarbete i fråga om barn och unga som vårdas utanför det egna hem-met.17 Med vård utanför det egna hemmet avses alla barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet med stöd av SoL eller LVU. Syftet med överenskom-melserna ska vara att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan huvudmännen, un-derlätta planeringen och genomförandet av vården. Överenskommelserna kan ut-formas efter lokala och regionala förhållanden och kan bl.a. innehålla gemensamma målsättningar, ansvarsfördelning och övergripande rutiner för samarbete. De kan handla om konsultation i frågor som kräver medicinsk kom-petens och tvärprofessionell kompetens för att bedöma barns behov. Överens-kommelserna kan även handla om rutiner för hälsoundersökningar av placerade barn och unga. Vidare framförs att det är angeläget att frågor om samarbetet mellan SiS och hälso- och sjukvården uppmärksammas i arbetet med överens-kommelserna.18

Utformningen och innehållet i överenskommelserna skiljer sig åt. En del över-enskommelser är övergripande och beskriver generellt hur samverkan ska ske. I andra fall innehåller överenskommelserna särskilda delar som specifikt handlar om hälsoundersökningar av placerade barn. Dessa delar kan vara relativt detalje-rade och utgörs av rutiner för hur varje moment i samband med en hälsounder-sökning ska gå till. Det kan till exempel avse vilket underlag socialtjänsten ska tillhandahålla inför en undersökning, hur samtycke till undersökningen ska in-hämtas, var undersökningen ska utföras (t.ex. på en vårdcentral eller barnklinik) och inom vilken tidsram.

En del överenskommelser innehåller också detaljer kring vad undersökningen ska innehålla, ofta baserat på vad som anges i BBIC samt hur utlåtandet till soci-altjänsten ska utformas och vilken information som ska delges socialtjänsten.19 Vissa överenskommelser innehåller även olika typer av formulär eller blanketter, t.ex. formulär för samtycke vid inhämtande av uppgifter inför hälsoundersök-ningen. En del överenskommelser omfattar alla placerade barn och unga, medan vissa överenskommelser inte omfattar ensamkommande barn och unga. I knappt

16 Prop. 2016/17:59 s.35. 17 Se 16 kap. 3 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL, och 5 kap. 1 d § SoL. 18 Prop. 2016/17:59 s. 26-27. 19 BBIC (Barns behov i centrum) beskriver ett arbetssätt för socialtjänstens barn- och ungdomsvård och innehåller en struktur för handläggning, genomförande och uppföljning av myndighetsutövningen i den sociala barn- och ungdoms-vården. BBIC riktar sig till socialtjänsten och utgörs av utbildning och stödmaterial. BBIC är framtaget av och ägs av Socialstyrelsen.

6

hälften av landstingen/regionerna finns det en särskild överenskommelse för undersökning av tandhälsan.20

2. Beskrivning av problemet och vad Socialstyrelsen vill uppnå

Placerade barn och unga är en grupp med hög förekomst av ohälsa. Med anled-ning av den nya lagstiftningen om hälsoundersökningar av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet inledde Socialstyrelsen under 2018 ett arbete med att undersöka behovet av föreskrifter och allmänna råd.

Det saknas statistik över hur många hälsoundersökningar som genomförts de senaste åren, men en kartläggning som genomfördes av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, år 2017 visade att endast 25 % av de barn som placerade enligt SoL genomgick en hälsoundersökning. Andelen var högre när det avsåg place-ringar med stöd av LVU. För 19 % av barnen saknades det helt information om de hade genomgått en hälsoundersökning eller inte. Endast cirka 10 % av barnen i båda grupperna har fått sin tandhälsa undersökt.21

I samband med arbetet att ta fram författningsförslaget har Socialstyrelsen för-sökt ta reda på hur hälsoundersökningarna idag genomförs och vad de innehåller. I detta arbete har myndigheten haft kontakter med olika landsting och kommu-ner, bl.a. i form av studiebesök och andra möten. Nedan redovisas en samman-fattning av de synpunkter och erfarenheter som framkommit i dessa kontakter.

2.1 Socialtjänsten och hälsoundersökningar SKL:s kartläggning visade på ett behov av fortsatt implementering av överens-kommelserna mellan kommuner och landsting. Kartläggningen visade också att socialtjänsten uppgav att det fanns flera hinder i arbetet, t.ex. att svårigheter med att nå rätt vårdgivare och olika arbetsuppgifter i samband med att beställa hälso-undersökningen uppfattades som tidskrävande och svårt.22 I arbetet med att ta fram författningsförslaget har Socialstyrelsen på olika sätt tagit del av liknande synpunkter.

Det har även framkommit att kunskapen om möjligheten att begära en hälso-undersökning i anslutning till en placering inte alltid finns. Det finns också en osäkerhet hos socialtjänsten kring skillnaden mellan en hälsoundersökning i samband med placering och läkarundersökningen som kan utföras med stöd av 32 § LVU. Även om det finns viss kännedom om överenskommelserna med landstingen så uppger socialtjänsten att man ändå inte beställer hälsoundersök-ningar i någon större omfattning, särskilt inte när det gäller placeringar med stöd av SoL. Man har inte heller implementerat en rutin kring hur man ska bedöma behovet av en hälsoundersökning, det vill säga om undersökningen är obehövlig

20 Nationell kartläggning om hälsoundersökningar av barn och unga inför placering, Sveriges Kommuner och Lands-ting, juni 2017. 21 Nationell kartläggning om hälsoundersökningar av barn och unga inför placering, Sveriges Kommuner och Lands-ting, 2017. 22 Nationell kartläggning om hälsoundersökningar av barn och unga inför placering, Sveriges Kommuner och Lands-ting, 2017.

7

eller inte. Socialtjänsterna uppger dock att man ser ett behov av ett förtydligande av vad en hälsoundersökning ska innehålla. Det finns också ett behov av tydliga utlåtanden från sjukvården om vilken eventuell ohälsa och vilka vårdbehov det enskilda barnet har. De socialtjänster som upplever att samverkan fungerar anser att resultaten från hälsoundersökningarna är värdefulla i planeringen och genom-förandet av placeringen.

När det gäller ensamkommande barn och unga så uppger socialtjänsterna att dessa individer oftast blir erbjudna den hälsoundersökning som finns för asylsö-kande enligt 7 § lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.. Det är ofta den gode mannen som begär att detta ska göras, vilket också delvis förklarar varför det blir av. Det finns ofta mer kunskap och väl utarbetade rutiner för dessa undersökningar både hos socialtjänsten och inom landstingen.

Det finns ensamkommande barn och unga som genomgår en hälsoundersök-ning enligt lag (2017:209) om hälsoundersökningar för placerade barn och unga, men det är inte det vanligaste. Om socialtjänsten saknar kännedom om barnet el-ler den unge har gjort en hälsoundersökning för asylsökande, finns det social-tjänster som istället remitterar barnet eller den unge till en hälsoundersökning för placerade barn och unga.23

2.2 Hälso- och sjukvården och hälsoundersökningar Socialstyrelsen har inför framtagande av föreskrifter även haft olika kontakter med olika landsting och personal som genomför hälsoundersökningar. Följande har bland annat framkommit i samband med studiebesök och andra möten.24

Det finns ett behov av styrning kring innehållet i hälsoundersökningen, vad den ska omfatta och hur den ska genomföras. Med tanke på den höga förekoms-ten av ohälsa borde i princip alla barn som placeras erbjudas en hälsoundersök-ning. Det kan vara en fördel att hälsoundersökningarna görs på vissa utvalda ställen så att relevant kompetens byggs upp. Det är också viktigt att tillräckligt med tid avsätts för undersökningen. Den psykiska hälsan behöver uppmärksam-mas särskilt. Det kan finnas behov av att en psykolog gör bedömningar och be-hov av att använda olika typer av bedömningsinstrument. Detta är viktigt ef-tersom det till exempel kan vara svårt att skilja på symptom på trauma och symptom på funktionsnedsättningar.

Det har vidare framförts av personal som idag genomför denna typ av under-sökningar att det är viktigt att det görs en tvärprofessionell bedömning och bar-net får komma till tals. Barnet eller den unge är ofta den viktigaste informations-källan i hälsoundersökningen. Barnen vill och kan berätta om sin hälsa. Personalen som möter barn och unga i samhällsvård behöver ha en traumamed-vetenhet. Det är viktigt med kunskap om misshandel, övergrepp och försum-melse av barn. Det är också viktigt med god samverkan mellan hälso- och sjuk-vården, socialtjänsten och andra aktörer. Sekretessen hos socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården orsakar ibland problem i samverkan. De olika

23 SKL:s kartläggning 2017 samt samtal med företrädare för olika socialtjänster i samband med studiebesök och andra kontakter under 2018, se diarienummer 4.1-13129/2018. 24 Studiebesök i Region Skåne, Uppsala samt Sörmland under perioden augusti-november 2018. Kontakter har även skett med andra regioner, bland annat Gävleborg och Norrbotten, diarienummer 4.1-13129/2018.

8

aktörerna kan uppleva en osäkerhet kring i vilken omfattning de kan dela in-formation med varandra. Det kan uppstå diskussioner kring detta och det finns ofta behov av stöd i dessa frågor.

Sjukvården behöver information och någon form av medicinskt underlag om barnet eller den unge före undersökningen. Det kan dock variera vilken aktör det är som samlar in underlaget, i vissa fall är det hälso- och sjukvården och inte so-cialtjänsten som samlar in det medicinska underlaget som t.ex. journaler från elevhälsan eller barnhälsovården. Socialtjänsten behöver dock alltid tillhanda-hålla relevant information om barnet som framgår av deras utredning. Förkun-skapen om barnets hälsohistoria och annan bakgrund är viktig för att kunna an-passa och utföra undersökningen på ett bra sätt i det enskilda fallet.

2. 3 Sammanfattning Även om det saknas säkra siffror så visar tillgänglig kunskap att hälsoundersök-ningar i anslutning till en placering alltjämt genomförs i en relativt låg utsträck-ning. Detta beror sannolikt främst på att socialtjänsterna inte begär en hälsoun-dersökning. Detta kan inte i sig åtgärdas genom att föreskrifter eller allmänna råd tas fram, utan istället behövs det mer kunskap om regelverken och samver-kan med hälso- och sjukvården behöver utvecklas.

Socialstyrelsen bedömer att det finns ett behov av närmare precisera vad en hälsoundersökning ska innehålla. Regelverket behövs för att närmare ange syftet och omfattningen av undersökningen. Författningen kan på så sätt säkerställa att alla barn och unga som placeras erbjuds en hälsoundersökning med ett likartat innehåll. Det är också viktigt att undersökningen genomförs utifrån den kunskap som finns om vanligt förekommande hälsoproblem hos placerade barn och unga. Undersökningarna kan då leda till att deras behov av hälso- och sjukvård och tandvård i större utsträckning upptäcks och åtgärdas. Regelverket förtydligar också att det är viktigt att socialnämnden kan ta del av resultatet av undersök-ningen, så att barnet eller den unges behov av hälso- och sjukvård kan följas upp under placeringstiden. Om hälsobehoven är utredda så finns det också en bättre möjlighet att säkerställa att barnet eller den unge i övrigt får de insatser och det stöd som hen behöver, t.ex. i samband med skolgången.

2.4 Beskrivning av författningsförslaget Författningen avser att närmare precisera vad en hälsoundersökning ska inne-hålla. Regelverket omfattar alla vårdgivare som utför denna typ av hälsounder-sökningar. Det är landstingen som avgör på vilket sätt de vill organisera genom-förandet av hälsoundersökningarna. Regelverket förutsätter att det finns samtycke till undersökningen. I vissa fall behöver vårdnadshavarna samtycka, i andra fall kan barnet eller den unge själv samtycka till att genomgå undersök-ningen. Oavsett vilket så är det viktigt att betona att hälsoundersökningen är fri-villig, i likhet med annan hälso- och sjukvård.

Författningsförslaget anger att syftet med hälsoundersökningen är att den ska ge ett underlag för en medicinsk bedömning av barnets eller den unges behov av hälso- och sjukvård eller tandvård. Syftet är också att ge underlag för social-nämndens planering och uppföljning av vården. Resultatet av undersökningen kan även användas av hälso- och sjukvårdens i de fortsatta kontakterna med bar-net eller den unge.

9

Vidare anges i förslaget att en hälsoundersökning ska omfatta fysisk, psykisk och oral hälsa. Undersökningen ska även vara sådan att tecken på fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning kan uppmärksammas.

Av praktiska skäl är regelverket delvis uppdelat efter vilken del av hälsan som undersöks, fysisk och psykisk hälsa respektive oral hälsa. Detta har främst sin grund i att det är olika typer av verksamheter och professioner som utför under-sökningarna.

Förslaget anger vidare att uppgifter om barnets eller den unges hälsa ska häm-tas in inför undersökningen. De allmänna råden till 5 och 8 §§ anger vilken typ av uppgifter som bör hämtas in för att underlaget ska ge en bild av barnets eller den unges hälsohistoria, tidigare behandlingar och eventuell ohälsa. Hälsoundersökningen ska omfatta de undersökningar och provtagningar som behövs samt ett samtal med barnet eller den unge. I de allmänna råden till 6-7 §§ (fysisk och psykisk hälsa) samt 9-10 §§ (oral hälsa) anges vad för typ av kontrol-ler, undersökningar och bedömningar som bör göras.

Paragraf 11 anger att vårdgivaren ska göra en bedömning av barnet eller den unges vårdbehov, samt när remittering ska ske. Den sista bestämmelsen i författ-ningslaget, 12 §, anger att de bedömningarna som gjorts ska dokumenteras i ett utlåtande samt att socialnämnden ska få ta del av utlåtandet. Detta förutsätter att det inte finns hinder enligt reglerna om sekretess eller tystnadsplikt.

3. Alternativa lösningar och effekter om ingen reglering kommer till stånd

Ett alternativ till reglering är att fortsatt förlita sig på en utveckling av de över-enskommelser och lokala rutiner som finns avseende samarbete i fråga om barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet.25 De överenskommelser som ti-digare nämnts är dock fortfarande relativt olika till sitt innehåll. Vissa är detalje-rade, medan andra utgörs av mer övergripande måldokument. Med hänsyn till den kunskap som finns om ohälsan hos barn och unga i samhällsvård är det, enligt Socialstyrelsen mening, rimligt att det finns ett nat-ionellt regelverk som anger vad en hälsoundersökning ska innehålla. Barn och unga i samhällsvård som erbjuds en hälsoundersökning bör genomgå en sådan med ett likartat innehåll, oavsett i vilket landsting hälsoundersökningen utförs.

Socialstyrelsen bedömer dock att det finns saker som är mindre lämpligt att reglera på nationell nivå, t.ex. detaljer kring på vilket sätt samtycke till under-sökningen kan inhämtas och om det är socialnämnden eller vårdgivaren som in-hämtar de uppgifter som behövs som underlag inför hälsoundersökningen. Överenskommelserna kommer också fortsatt fylla en funktion i att säkerställa att det finns en samverkan mellan kommun och landsting så att hälsoundersökning-arna utförs på ett ändamålsenligt sätt.

25 Lagbestämmelser om överenskommelserna finns i 16 kap. 3 § punkt 3 HSL samt 5 kap. 1 d § SoL.

10

4. Berörda av regleringen Landsting, vårdgivare av hälso- och sjukvård samt tandvård, kommuner (social-tjänsten), barn och unga som placeras med stöd av SoL eller LVU, jourhem/fa-miljehem, HVB, stödboenden och SiS-hem.

5. Barnkonsekvensanalys Förslaget syftar till att säkerställa att barn som placeras får en hälsoundersök-

ning med ett visst innehåll. Eftersom placerade barn är en utsatt grupp som ofta har eftersatta hälsobehov är hälsoundersökningen en viktig del i att säkerställa att behoven upptäcks och att socialnämnden får kännedom om vilka behov det enskilda barnet har och på så sätt kan anpassa placeringen utifrån det. En del av kvaliteten i hälsoundersökningen är att barnen själva förstår varför undersök-ningarna görs och att resultaten av undersökningen tas om hand på ett sätt som gynnar det enskilda barnet.

I författningsförslaget förtydligas att barnet eller den unge ska få möjlighet att komma till tals. Barnet eller den unge själv är ofta en viktig informationskälla för den personal som utför hälsoundersökningen. Ett bra samtal förutsätter att den personal som utför undersökningen har kunskap om hur man samtalar med barn eller unga personer. Undersökningen kan även behöva anpassas utifrån att barnet kan ha varit utsatt för omsorgsbrister, övergrepp eller trauma. Många barn som placeras har levt under stark stress, varit utsatta för olika sorters trauma och kan ha svårt att lita på andra människor. Bland professionen kallas detta ibland för ”traumamedveten vård”. Oavsett barnets eller den unges historia är en hälso-undersökning i sig en integritetskänslig situation och det är därför viktig att den alltid genomförs på ett sätt så att barnet eller den unge förstår varför undersök-ningen genomförs, att undersökningen är frivillig och att situationen upplevs som trygg och säker. Detta går hand i hand med kravet på att barnets bästa ska beaktas när hälso- och sjukvård ges.26

Hälsoundersökningens innehåll och det sätt den utförs på kan ytterst säker-ställa att barn i samhällsvård tillförsäkras de rättigheter som uttrycks i FN:s kon-vention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Flera av artiklarna i barnkon-ventionen är relevanta i sammanhanget. Konventionen anger t.ex. i artikel 12 att varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling anges i artikel 6 och varje barns rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård anges i artikel 24. I kommentaren till barnkonventionen betonas också att konventionsstaterna måste säkerställa att alla barn, oavsett t.ex. kön, etnisk bakgrund eller funktionsnedsätt-ningar har tillgång till hälso- och sjukvård.27 Det är bland annat mot bakgrund av detta som förslaget särskilt pekar på behovet av att samtala med barn, att man uppmärksammar och undersöker förekomsten av funktionsnedsättningar och att man inför undersökningen bör ta reda på om barnet har behov av kommunikat-ionsstöd för att kunna kommunicera. 26 5 kap. 6 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). 27 FN:s konvention om barnets rättigheter. New York den 20 november 1989. Utrikesdepartementet; 1990. SÖ 1990:20. Artikel 2 om icke-diskriminering ska läsa tillsammans med övriga artiklar.

11

Eftersom många barn och unga som är placerade har olika typer av funktions-nedsättningar, är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsned-sättning också viktig att beakta vid hälsoundersökningar av placerade barn och unga. I artikel 25 anges att personer med funktionsnedsättning har rätt att åtnjuta bästa möjliga hälsa och utan diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster för personer med funktionsnedsättning med beaktande av jämställdhetsperspektivet. För barn med funktionsnedsättning innebär konventionen preciseringar och kompletteringar av de rättigheter som anges i barnkonventionen.28

6. Bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på

Förslaget grundar sig på bemyndigandet i 1 § förordningen (2017:212) om häl-soundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet; Social-styrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om hälsoundersökningar enligt la-gen (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet.

7. Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Syftet med hälsoundersökningen är att den ska ge underlag för en medicinsk

bedömning av barnets eller den unge personens behov av hälso- och sjukvård samt tandvård. Tidig upptäckt av sjukdom, funktionsnedsättning eller hälsopro-blem i samband med en hälsoundersökning kan bidra till minskat lidande för den enskilda individen samt minska olika typer av samhällsekonomiska kostnader som kan uppstå i samband med ohälsa hos människor. I detta sammanhang är det värt att notera att även om mer ohälsa upptäcks, vilket i sig kan leda till ökad vårdkonsumtion, utgörs gruppen placerade barn och unga av individer som av olika skäl inte alltid fått den omsorg eller den vård som alla barn har rätt till. So-cialstyrelsen har inte inom ramen för detta arbete haft möjlighet att beräkna vare sig eventuella samhällsekonomiska kostnadsbesparingar eller en eventuell ökad vårdkonsumtion.29

Många av de åtgärder som följer av författningsförslaget utförs redan idag av landsting och kommuner. I praktiken innebär det att socialtjänsten lägger tid på att beställa undersökningen, ha kontakter med vården och ibland följer med bar-net eller den unge vid besöket. I andra fall kan det vara en vårdnadshavare, en familjehemsförälder eller en god man som följer med vid besöket. Det kan vara både personal inom socialtjänsten eller vid en vårdenhet som är involverad i att hämta in underlag inför undersökningarna i form av t.ex. patientjournaler. Själva undersökningen utförs av hälso- och sjukvårdspersonal vid en vårdcentral eller

28 Se t.ex. artikel 7, Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. New York den 13 december 2006. Utrikesdepar-tementet; 1990. SÖ 2008:26. 29 Se mer kring diskussion om etiska, sociala och juridiska aspekter av hälsoundersökningar av placerade barn och unga i SBU:s rapport, Organisatoriska modeller för att barn och unga i familjehem och på institution ska få hälso- och sjukvård och tandvård, 2018.

12

barnklinik. Med hänsyn till detta är det svårt att tydligt särskilja vilka kostnads-mässiga konsekvenser som är en direkt följd av att det finns en lag och vad som är en direkt konsekvens av det aktuella författningsförslaget. Det är därför viktigt att notera att författningsförslaget främst utgör ett förtydligande av lagen och att flera av de kostnader som redovisas i denna utredning uppstod redan i samband med att lagen trädde ikraft i april 2017. Regeringen har i samband med att lag-stiftningen kom aviserat att landstingen ska ersättas med 10 miljoner kronor om året för hälsoundersökningar av placerade barn och unga.30

7.1 Beräkningar av förslaget För att kunna redogöra för kostnadsmässiga konsekvenser har Socialstyrelsen

beräknat vad olika moment i en hälsoundersökning kan antas ta för tid i anspråk för vissa yrkeskategorier. I nedanstående tabell redovisas månadslönerna för dessa yrkeskategorier.31

Yrkeskategori Månadslön, kr

Månadslön kr, inkl. soci-ala avgifter och tillägg32

Timlön, kr

Läkare 42 000 77 280 483

Barnläkare 77 900 143 336 896 Sjuksköterska 36 700 67 528 422 Tandläkare 47 400 87 216 545 Specialisttandläkare 69 500 127 880 799

Tandsköterska 26 800 49 312 308

Medicinsk sekrete-rare/vårdadministra-tör

26 500 48 760 305

Psykolog 38 000 69 920 437

Verksamhetschef 46 200 85 008 531

7.2 Antalet berörda barn och unga Uppgifter om placerade barn och unga finns i Socialstyrelsens register med upp-gifter om socialtjänstens insatser för barn och unga. Till och med 2016 redovisas enbart heldygnsinsatser för barn och unga med fullständigt personnummer. Detta innebär att asylsökande barn, framförallt ensamkommande barn, inte ingår i nu tillgänglig statistik heldygnsinsatser. Dessa barn och unga omfattas dock av la-gen om hälsoundersökningar och således även av författningsförslaget.

30 Prop. 2016/17:59 s. 43. 31 Statistiska centralbyråns lönestatistik, 2017 års löner, samt avseende specialisttandläkare - www.tjänstetandla-karna.se/arbetsvillkor. Tabell 4, medelvärde, visar det generella löneläget i oktober månad 2018 för specialisttandlä-kare. 32 Tillväxtverket; Ekonomiska effekter av nya regler s. 16. Schablon om 84% som inkluderar semesterersättning, ar-betsgivaravgifter samt en overheadkostnad.

http://www.tjänstetandlakarna.se/arbetsvillkor.%20Tabell%204

http://www.tjänstetandlakarna.se/arbetsvillkor.%20Tabell%204

13

Enligt Socialstyrelsens nationella register om socialtjänstinsatser till barn och unga år 2016 redovisas det nytillkomna barn och unga som påbörjat minst en heldygnsinsats under det aktuella året och som inte erhållit någon heldygnsinsats vare sig enligt SoL eller LVU under de föregående fem åren. Totalt rör det sig om 7 365 barn och unga. Förenklat uttryckt kan man alltså anta att antalet barn och unga som placeras för första gången i t.ex. familjehem eller på HVB varje år är cirka 7 000 individer.33

7.3 Antal hälsoundersökningar och statistik Sedan lagen trädde i kraft 2017 har det utförts hälsoundersökningar men det sak-nas både regional och nationell statistik över hur många som faktiskt utförts. So-cialstyrelsen saknar idag lagstöd att inhämta uppgifter från primärvården till pa-tientregistret, vilket delvis förklarar avsaknaden av statistik.

Det finns en KVÅ-kod (klassifikation av vårdåtgärder) - UB001 – som an-vänds av vissa vårdgivare för att rapportera utförda hälsoundersökningar. År 2017 rapporterades 239 åtgärder i Sverige enligt KVÅ koden UB001.34

7.4 Beräkningar av administrativa kostnader

Ledningssystem

Enligt föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är verksamhetschef ansvarig för rutiner och proces-ser i sin verksamhet. Författningsförslaget om hälsoundersökningar för placerade barn och unga kan leda till att verksamheter som utför denna typ av hälsounder-sökningar behöver se över och eventuellt revidera sina rutiner. Det kan antas att det är motsvarande en verksamhetschef som utför detta arbete. Socialstyrelsen uppskattar att detta arbete kan ta omkring fyra timmar till en kostnad om 2 124 kr.

Syfte och omfattning

Lagen som anger att landstingen ska erbjuda en hälsoundersökning till barn och unga som placeras trädde i kraft den 1 april 2017 och alla landsting/regioner har arbetat fram överenskommelser och regionala rutiner för vilka vårdenheter som ska utföra undersökningen och vad som ska undersökas.35 Socialstyrelsen bedö-mer att författningsförslaget kan komma att medföra justeringar i dessa rutiner och arbetssätt beroende på hur uppdraget utförs idag, vilket sannolikt varierar över landet och från region till region.

Verksamheter som utför hälsoundersökningar av placerade barn och unga kan behöva anpassa sina arbetssätt för att kunna ta emot dessa individer på ett bra sätt utifrån vad de har varit utsatta för. För att tillgodose att rätt kompetens finns

33 Denna siffra inkluderar inte barn utan personnummer, t.ex. asylsökande barn. Siffran inkluderar inte heller barn eller unga som placeras i stödboende. 34 Uppgift hämtad ut Socialstyrelsens patientregister. Både den öppna och den slutna vården är uppgiftsskyldiga till patientregistret, oavsett privat eller offentlig regi. Primärvården omfattas dock inte av uppgiftsskyldigheten. 35 Se SKL:s kartläggning 2017 samt avsnitt 1.4 angående regionala överenskommelser.

14

tillgängligt för uppdraget om hälsoundersökningar kan verksamheten behöva re-krytera ny personal för att uppnå kravet. Arbetet med innehåll och omfattning av hälsoundersökning av barn och unga bör verksamheten diskutera och planera för. För de verksamheter som inte har utfört några hälsoundersökningar tidigare kommer de behöva arbeta med att ta fram rutiner för innehållet i dem samt pla-nering av vilka personalgrupper som ska delta. Hur stor denna arbetsinsats kan bli varierar sannolikt men Socialstyrelsen gör ett antagande. Socialstyrelsen upp-skattar att om en verksamhetschef arbetar i två veckor (80 timmar) med att se över rutiner som t.ex. samverkan med socialtjänsten, att planera för att rätt per-sonal ska finnas tillgänglig samt att i övrigt anpassa verksamheten utifrån de be-hov som kan finnas vid hälsoundersökningar av placerade barn och unga. Den uppskattade arbetsinsatsen för en verksamhetschef om 80 timmar, uppgår till 42 504 kr. Utöver detta kan det behövas vidareutbildning av befintlig personal. Författningsförslaget ställer dock inga krav på någon särskild utbildning. Som ett exempel har Region Skåne utbildningstillfällen för personal som ska arbeta med hälsoundersökningar av placerade barn och unga. Kursen genomförs två gånger per år och pågår under en dag. Kursen som hålls av Kunskapscentrum för Barn-medicin i Region Skåne är främst avsedd för specialister i allmänmedicin samt barn- och ungdomsmedicin, men även läkare under specialisttjänstgöring kan gå kursen.36

Inhämtande av underlag inför undersökningen av fysisk och psykisk hälsa

Inför undersökningen inhämtas journalanteckningar samt annan erforderlig dokumentation från socialtjänsten, men också från andra vårdgivare. I privat verksamhet såväl som i offentligt bedriven verksamhet, utförs arbetet med att re-kvirera, beställa journaler samt annan nödvändig dokumentation, ofta av en me-dicinsk sekreterare eller vårdadministratör på en vårdcentral eller vid en barnkli-nik. Socialstyrelsen uppskattar att arbetet med att inhämta journal samt annat underlag till en timme per hälsoundersökning till en kostnad om 305 kr för en medicinsk sekreterare respektive vårdadministratör. I de fall då journaler ska in-hämtas och om vårdkontakterna ligger flera år tillbaka, kan tiden för att rekvirera underlaget ta längre tid än ovan uppskattats och beräknats. Inläsning av materi-alet uppskattas till omkring en timme och kostnaden blir för läkare 483 kr samt barnläkare 896 kr. Sjuksköterska kan också behöva läsa den unges journal för att förbereda sig inför hälsoundersökningen och Socialstyrelsen uppskattar insatsen till ca 30 minuter till en kostnad om 211 kr.

För privata vårdgivare som inte har tillgång till regionernas journalsystem kan det ta längre tid för att inhämta underlag inför undersökningen. Socialstyrelsen gör ett antagande och uppskattar tidsåtgången till två timmar för en läkare på en vårdcentral till en kostnad om 966 kr.

Undersökningen av fysisk och psykisk hälsa

Det saknas information om hur arbetet är organiserat hos alla de vårdgivare som idag utför denna typ av hälsoundersökning. Socialstyrelsen baserar antagandena om vilka personalkategorier som kan ingå i arbetet utifrån information som

36 https://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/utbildningar/utbildningar/halsoundersokning-pa-begaran-av-soci-altjanst---grundkurs-for-lakare-mars-2019/

15

framgår t.ex. av regionala överenskommelser samt information som framkommit vid studiebesök och kontakter i övrigt med landsting och vårdgivare.

Hälsoundersökningen avseende den fysiska och psykiska hälsan görs ofta av läkare och sjuksköterskor vid en vårdcentral eller barnklinik. Oftast arbetar flera olika yrkeskategorier tillsammans för att utföra hälsoundersökningen, beroende på vilka behov som finns, t.ex. läkare, sjuksköterskor och psykologer.

Socialstyrelsen uppskattar att tidsåtgången för ett besök i samband med en hälsoundersökning i genomsnitt tar omkring en timme.37 Vid detta tillfälle un-dersöks den fysiska och psykiska hälsan. Kostnad för den tidsåtgången om en timme är för läkare 483 kr, för barnläkare 896 kr samt för en sjuksköterska 422 kr. Vid vissa enheter finns psykologer anställda och ansvarar för att undersöka den psykiska hälsan. Socialstyrelsen uppskattar tidsåtgången till en timme till en kostnad om 437 kr.

Enligt författningsförslaget bör den psykiska hälsan, om det finns skäl för det, bedömas med hjälp av en standardiserad bedömningsmetod. Det finns flera olika metoder att tillgå för verksamheterna. En sådan är t.ex. SDQ och den kräver ingen licenskostnad för verksamheterna.38 Socialstyrelsen uppskattar dock att verksamheten behöver besluta om vilken metod som ska användas i sin verk-samhet och det kan – beroende på hur verksamheten ser ut - behövas tid för dis-kussion innan beslut kan tas. En uppskattning av tid för detta arbete för verksam-hetschefen uppgår till två timmar till en kostnad om 1 063 kr.

Rapportering av hälsoundersökningen görs av medicinsk sekreterare i verk-samhetens journalsystem om tidsåtgången uppskattas till 30 minuter och 152 kr. Om det vid undersökningen framkommer att den unge behöver ytterligare under-sökningar i vården och en remiss ska skickas till rätt instans uppskattas ytterli-gare 30 minuter tas i anspråk för dokumentation till en kostnad för läkare 242 kr och för barnläkare 448 kr.

Inhämtande av underlag inför undersökningen av oral hälsa

Inför undersökningen hos tandvården ska ett underlag för bedömning av barnets eller den unges orala hälsa inhämtas. Detta förbereds genom att journaler inhäm-tas och att kontakter tas med berörd socialtjänst och i vissa fall även andra vård-givare. Dessa kontakter med t.ex. socialtjänsten samt inläsning beräknas sam-manlagt ta en timme för en tandläkare med en kostnad om 545 kr. För en specialisttandläkare blir kostnaden istället 799 kr. Att rekvirera, beställa en jour-nal av socialtjänsten eller annan vårdgivare, görs i regel av en medicinsk sekrete-rare i tandvården. Tidsåtgången för att rekvirera en journal uppskattas till 30 mi-nuter till en kostnad om 152 kr.

Undersökningen av oral hälsa

Undersökning av den orala hälsan görs av en tandläkare vid t.ex. Folktandvården eller vid annan tandvårdsklinik vid ett tillfälle. Information om tidsåtgång för undersökning har inhämtats från Kunskapscentrum barnhälsovård i Region

37 Uppskattning som bygger på information från b.la. tre olika landsting – Sörmland, Uppsala och Skåne. 38 The Strengths and Difficulties Questionnaire, SDQ, en bedömningsmetod för att mäta barn eller ungdomars psy-kiska hälsa. Se mer på Socialstyrelsen metodguide http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodgui-denforsocialtarbete/sdq. Se även SBU:s rapport 2018 Organisatoriska modeller för att barn och unga i familjehem och på institution ska få hälso- och sjukvård och tandvård, s. 33.

16

Skåne. De avsätter cirka en timme för en tandhälsoundersökning per individ. Kostnad för tidsåtgången för tandläkare blir 545 kr. Tandsköterska en timme 308 kr. För dokumentation och rapportering av besöket uppskattas en tidsåtgång till 30 minuter till en kostnad om 152 kr för en administrativ assistent.

Om undersökningen av den orala hälsan behöver utföras av specialisttandlä-kare, blir kostnaden istället 799 kr vid en tidsåtgång om 1 timme. Även en tandsköterska kan delta i arbetet, till en timkostnad av 308 kr. I vissa fall kan det behövas narkos för att kunna utföra undersökningen av den orala hälsan. Social-styrelsen har dock inte beaktat denna eventuella kostnad i beräkningarna.

Remittering

Om det vid hälsoundersökningen framkommer att barnet eller den unge behö-ver ytterligare undersökningar i vården och en remiss ska skickas till någon an-nan vårdgivare uppskattas ytterligare 30 minuter tas i anspråk för dokumentation och andra åtgärder. Kostnaden för detta blir 273 kr för en tandläkare, 242 kr för en läkare eller 448 kr för barnläkare. I samband med remittering kan även sjuk-sköterska samt medicinsk sekreterare vara delaktig i förfarandet till en arbets-kostnad (30 min) om 211 kr respektive 153 kr.

Utlåtande

När en hälsoundersökning har utförts vid en vårdenhet ska en bedömning gö-ras av det medicinska och odontologiska hälsotillståndet. Bedömningen ska do-kumenteras i ett utlåtande och ska delges socialnämnden. På vilket sätt denna in-formationsöverföring sker reglerar inte föreskriften, utan det kan ske på det sätt som bedöms lämpligt eller efter de lokala rutiner som bestämts inom ramen för samverkan mellan socialtjänsten och vårdgivarna. Socialstyrelsen uppskattar att tidsåtgången för dokumentation, övrigt efterarbete samt att delge informationen till socialnämnden till sammanlagt en timme. Läkare, barnläkare samt tandläkare är ansvarig för bedömningen och utlåtandet men även sjuksköterska och medi-cinsk sekreterare kan vara delaktiga i detta arbete.

7.5 Sammanställning - totala administrativa kostnader för hälsoundersök-ning av fysisk, psykisk och oral hälsa Tabellerna nedanför visar en sammanställning av uppskattade administrativa kostnader (tidsuppskattning samt löneuppgifter) per hälsoundersökning av hälso- och sjukvårdspersonal vid undersökning av fysisk och psykisk hälsa samt oral hälsa i hälso- och sjukvården respektive tandvården.

Vårdcentral Barnklinik

Fysisk och psykisk

hälsa

Tidsåtgång, minuter,

personalkategori

Administrativ

kostnad, kr


personalkategori

Administrativ

kostnad, kr

Journalinhämt-

ning

60 min. medicinsk

sekreterare 305

60 min. medicinsk sek-

reterare 305

Inläsning 60 min. läkare 483 60 min. barnläkare 896

30 min. sjuksköterska 211 30 min sjuksköterska 211

17

Hälsoundersök-

ning 60 min. läkare 483 60 min. barnläkare 896

60 min. sjuksköterska 422 60 min. psykolog 437

60 min. sjuksköterska 422

Rapportering i

journalsystem

30 min. medicinsk sekrete-

rare 152

30 min. medicinsk sek-

reterare 152

Skriva utlåtande

till socialnämnd 60 min. läkare 483 60 min. barnläkare 896

60 min. sjuksköterska 422 60 psykolog 437

TOTALT 2 961 4 652

Tandvårdsklinik, tandläkare Tandvårdsklinik, specialisttandläkare

Oral hälsa Tidsåtgång, minuter,

personalkategori

Administrativ

kostnad, kr


personalkategori

Administrativ kostnad,

kr

Journalinhämt-

ning

30 min. medicinsk

sekreterare 152

30 min. medicinsk

sekreterare 152

Inläsning 60 min. tandläkare 545 60 min. specialisttand-

läkare 799

30 min. tandskö-

terska 154 30 min. tandsköterska 154

Tandhälsounder-

sökning 60 min. tandläkare 545

60 min. specialisttand-

läkare 799

60 min. tandsköterska 308 60 min. tandsköterska 308

Rapportering i

journalsystem

30 min. medicinsk

sekreterare 152

30 min. medicinsk

sekreterare 152

Skriva utlåtande

till socialnämnd 60 min. tandläkare 545

60 min. specialisttand-

läkare 799

Totalt 2 401 3 163

Kostnaderna för undersökning av fysisk och psykisk hälsa blir sammanfattnings-vis 21 807 765 mkr om 100 % (7 365 st) av nyplacerade barn och unga genom-går en undersökning vid vårdcentral, och 34 261 980 mkr om undersökningen genomförs vid barnklinik med specialistutbildad personal. Om 80 % respektive 60 % genomgår undersökningen blir totalkostnaden istället 17 446 212 mkr (27 409 584 mkr barnklinik) respektive 13 084 659 mkr (20 557 188 mkr barnkli-nik).

För tandhälsoundersökningen blir de sammanlagda kostnaderna 17 683 365 mkr om 100 % (7 365 st) av nyplacerade barn och unga genomgår undersökning, respektive 14 146 692 mkr (80%) eller 10 610 019 mkr (60%). Om undersök-ningen genomförs i specialisttandvården blir totalkostnaden istället 23 295 495 mkr (100 %) respektive 18 636 369 mkr (80%) eller 13 977 297 mkr (60 %). So-cialstyrelsen vill dock betona att detta är uppskattningar som bygger på vissa an-taganden och att en del av dessa kostnader uppstod redan i och med att lagen

18

trädde i kraft 2017. Alla kostnader som redovisas i denna utredning kan således inte anses vara en direkt konsekvens av det aktuella författningsförslaget.

7. 6 Alternativt beräkningssätt - kostnader beräknat efter ersättning per ut-förd hälsoundersökning Man kan även beräkna landstingens kostnader för hälsoundersökningarna utifrån vilken ersättningsnivå som ges per hälsoundersökning. I ett försök att visa en to-talkostnad åskådliggör tabellen nedan den totala ersättningen till vårdgivare uti-från ett antagande om antal utförda hälsoundersökningar och hur många nytill-komna barn och unga som placerades under år 2016.39 Socialstyrelsen räknar på två olika ersättningsnivåer.

Antal barn och

unga40

Schablon ersättning

2 080 kr* Ersättning 5 000 kr** 7 365 15 319 200 36 825 000 80 % av 7 365 12 255 360 29 460 000 60 % av 7 365 9 191 520 22 095 000

*Ersättning om 2 080 kr enligt SKL:s PM om Hälso- och sjukvård åt asylsökande under år 2017

** Information från region Skåne om ersättning till verksamheten

När det gäller ersättning i tandvården rapporteras den delen av undersökningen som åtgärd 108 i referensprislistan, vilket är utredning inklusive undersökning utförd av tandläkare och ersätts ca 1 725 kr.41 Socialstyrelsen har dock inte till-gång till någon samlad information om landstingens ersättning för tandhälsoun-dersökningar under 2018. Nedan tabell visar på totala ersättningen till vårdgivare utifrån ett antagande om antal orala hälsoundersökningar och hur många nytill-komna barn och unga som placerades under år 2016, se not 36. Socialstyrelsen tillämpar samma antagande som vid undersökning av den fysiska och psykiska hälsan.

Antal barn och unga

Ersättning i tandvården -

Utredning inkl. undersökning 1 725 kr42

7 365 12 704 625

80 % av 7 365 10 163 700

60 % av 7 365 7 622 775

39 Statistik för år 2017 är inte publicerad ännu. 40 Nytillkomna heldygnsplaceringar under år 2016, Socialstyrelsens register om socialtjänstinsatser till barn och unga. 41 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, Referensprislista år 2019. 42 Referensprislistan; https://www.tlv.se/tandvard/referensprislista.html. Åtgärd 108 utredning inkl. undersökning ut-förd av tandläkare

https://www.tlv.se/tandvard/referensprislista.html

19

8. Bedömning av om regleringen överensstämmer med el-ler går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges an-slutning till Europeiska unionen

Den EU-lagstiftning som kan vara relevant att nämna i sammanhanget är det så kallade tjänstedirektivet.43 Tjänstedirektivet omfattar dock inte tjänster som är förbehållna reglerade yrken inom hälso- och sjukvården och som utförs för att bedöma, bibehålla eller återställa patienters hälsotillstånd.44 En närmare definit-ion av hälso- och sjukvård och vad som omfattas av undantaget saknas i direkti-vet, och frågan behandlas inte närmare i förarbetena till lagen.45 Socialstyrelsen bedömer att författningsförslaget inte står i konflikt med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU.

9. Överväganden enligt 14 kap. 3 § regeringsformen En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör enligt 14 kap. 3 § rege-ringsformen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som föranlett den. Bestämmelsen ger således uttryck för en proportionalitetsprin-cip. Författningsförslaget innebär vissa nya krav på landstingen och utgör där-med en inskränkning i den kommunala självstyrelsen. Syftet med författnings-förslaget är att placerade barn och unga ska erbjudas en likartad undersökning i hela landet och vara av viss kvalitet. Regelverket bedöms vara tydligt utan att vara onödigt detaljerat. Med hänsyn till detta bedömer Socialstyrelsen att regel-verket kan anses utgöra en sådan inskränkning i den kommunala självstyrelsen som är proportionerlig.

10. Effekter för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt

Det finns ingen statistik eller annan uppgift över antalet utförda hälsoundersök-ningar eller om dessa utförs i verksamheter som bedrivs i privat eller offentlig regi.

Som generella siffror för vården kan det dock nämnas att år 2016 köpte lands-tingen verksamhet från privata utförare för 40,5 miljarder kronor, vilket utgör 16 procent av de totala kostnaderna. Stockholm köpte mest, 25,7 procent, och Jämt-land-Härjedalen köpte minst, 3,4 procent. Landstingen köpte verksamhet främst inom primärvård och somatisk specialistvård.46

Antalet vårdcentraler i Sverige är ungefär 1 144 stycken, varav 42 % drivs i privat regi. Andelen privata vårdcentraler inom primärvården varierar över lan-det, från t.ex. 12 % i Region Jämtland-Härjedalen till 53 % i Region Stockholm. Antalet sjukhus uppgår i Sverige till cirka 100 stycken. I den siffran ingår sex

43 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden, tjänstedirektivet. 44 Se skäl 22 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden och 2 § lag (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden. 45 Se prop. 2008/09:187 Genomförande av tjänstedirektivet, s. 42 och Näringsutskottets betänkande 2009/10:NU6 ge-nomförande av tjänstedirektivet, s. 7. 46 Sveriges kommuner och landsting (2017) Köp av verksamhet 2016.

20

regionsjukhus och övriga är länsdels-och universitetssjukhus. Antalet privatägda sjukhus i Sverige uppgår till fyra stycken.47

Tidsåtgången för olika moment i samband med en hälsoundersökning bedöms vara desamma oavsett om hälsoundersökningen genomförs av en privat vårdgi-vare eller i offentlig regi. I detta hänseende hänvisas därför till de beräkningar som anges under punkt 6. Kostnadsmässiga och andra konsekvenser.

Det saknas underlag för att bedöma om författningsförslaget skulle kunna på-verka hur landstingen väljer att köpa denna tjänst, eller om privata utförare t.ex. skulle välja att tacka nej till denna typ av uppdrag på grund av de nu föreslagna reglerna. Socialstyrelsen har inte heller identifierat några konsekvenser i övrigt som bedöms särskilt relevanta för företag som bedriver den aktuella typen av hälso- och sjukvård.

Med hänsyn till vad som nu anförts bedömer Socialstyrelsen att förslaget inte får sådana effekter av betydelse för företagens arbetsförutsättningar, konkurrens-förmåga eller villkor i övrigt att ytterligare bedömningar enligt 7 § förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning behöver göras.

17. Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och informationsinsatser

Avsikten är att författningen ska träda i kraft omkring årsskiftet 2019/2020. Denna typ av hälsoundersökningar utförs redan idag, men det kan krävas ett visst arbete för att implementera regelverket i de verksamheter som idag utför undersökningarna. Eftersom det är en ny författning behövs inga övergångsbe-stämmelser.

Socialstyrelsen avser att genomföra riktade informationsinsatser till berörda aktörer som t.ex. samtliga regioner. Det är även viktigt att kunskapen om hälso-undersökningar av placerade barn och unga ökar hos socialtjänsten. Detta kan bl.a. ske genom att befintliga handböcker och andra former av kunskapsstöd re-videras, vilket pågår under 2019.

18. Kontaktperson Anna Giertz Jurist

E-post: anna.giertz@socialstyrelsen Telefon: 08-247 31 23

47 Sveriges kommuner och landsting; Statistik om hälso- och sjukvård och regional utveckling, samt Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv, SOU 2018:55, s.48 ff.

mailto:anna.giertz@socialstyrelsen

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen

HSLF-FS 2019:xx Utkom från trycket den xx xx 2019

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökningar av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet;

beslutade den xx xx 2019.

Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 1 § förordningen (2017:212) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utan-för det egna hemmet samt beslutar följande allmänna råd.

Tillämpningsområde 1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas vid hälsoundersökningar enligt lagen (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet.

Med unga avses i dessa föreskrifter och allmänna råd personer som fyllt 18 men inte 21 år.

Ledningssystem 2 § Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår att varje vårdgivare ansvarar för att det finns de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller kraven som ställs i dessa föreskrifter.

Syfte och omfattning 3 § Hälsoundersökningens syfte är att ge underlag för 1. en medicinsk bedömning av behovet av hälso- och sjukvård samt

tandvård hos ett barn eller en ung person som vårdas utanför det egna hemmet,

2. hur socialnämnden ska verka för att barnet eller den unge ska få sitt behov av hälso- och sjukvård och tandvård tillgodosett, samt

3. hälso- och sjukvårdens och tandvårdens fortsatta kontakt med bar-net eller den unge.

2

HSLF-FS 2019:xx

4 § Hälsoundersökningen ska omfatta områdena fysisk, psykisk och oral hälsa.

Genom hälsoundersökningen ska även tecken på förekomsten av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning uppmärksam-mas.

Fysisk och psykisk hälsa 5 § Som ett underlag inför hälsoundersökningen ska uppgifter om barnets eller den unges fysiska och psykiska hälsa hämtas in

1. om sådana uppgifter finns, och 2. om det inte finns hinder enligt bestämmelserna om sekretess i of-

fentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller tystnadsplikt i pa-tientsäkerhetslagen (2010:659).

Allmänna råd Uppgifter bör hämtas in från den förlossningsjournal som avser barnet eller den unge, barnhälsovårdsjournal, journal från elevhälsan, journal från barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet, journal från barn- och ungdomsmedicinsk verksamhet, och socialnämndens personakt om barnets eller den unges fysiska

och psykiska hälsa.

6 § I hälsoundersökningen ska ingå 1. en genomgång av de uppgifter som enligt 5 § ska hämtas in, 2. de undersökningar av och provtagningar på barnet eller den unge

som behöver göras, samt 3. ett samtal med barnet eller den unge.

Allmänna råd Hälsoundersökningen bör anpassas till barnets ålder och mognad, samt barnets eller den unges behov av kommunikationsstöd.

Om det finns anledning att anta att barnet eller den unge kan ha varit utsatt för omsorgsbrister, övergrepp eller trauma bör detta be-aktas vid hälsoundersökningen.

I hälsoundersökningen bör ingå

fgfdgfgd

HSLF-FS 2019:xx

3

en kroppsundersökning, kontroll av hörsel och syn, bedömning av utveckling och tillväxt, observation av psykiska funktioner, ställningstagande till behovet av vaccination, ställningstagande till pågående läkemedelsbehandling, frågor om levnadsvanor, såsom t.ex. sömn, kost, fysisk aktivitet

och tobaksanvändning, frågor om reproduktiv och sexuell hälsa, och frågor om livslust och framtidstro samt förekomsten av dödstan-

kar.

7 § Med utgångspunkt i vad som har framkommit vid hälsounder-sökningen ska en bedömning göras av

1. barnets eller den unges fysiska och psykiska hälsotillstånd, och 2. om det finns tecken på funktionsnedsättningar.

Allmänna råd I bedömningen bör ingå om barnet eller den unge har

kroniska besvär eller upprepade infektioner i t.ex. öron, ögon,

njurar och urinvägar, kroniska smärttillstånd, fetma eller undervikt, astma, allergier och eksem, beroende eller missbruk, varit utsatt för våld eller andra övergrepp, och självskadebeteende.

Vid bedömningen av det psykiska hälsotillståndet bör en standardise-rad bedömningsmetod användas.

Oral hälsa 8 § Som ett underlag inför hälsoundersökningen ska uppgifter om barnets eller den unges orala hälsa hämtas in 1. om sådana uppgifter finns, och 2. om det inte finns hinder enligt bestämmelserna om sekretess i of-

fentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller tystnadsplikt i pa-tientsäkerhetslagen (2010:659).

Allmänna råd Uppgifter bör hämtas in från

4

HSLF-FS 2019:xx

tandvårdsjournal, barnhälsovårdsjournal, och socialnämndens personakt om barnets eller den unges orala

hälsa.

9 § I hälsoundersökningen ska ingå 1. en genomgång av de uppgifter som enligt 8 § ska hämtas in, 2. de undersökningar av och provtagningar på barnet eller den unge

som behöver göras, samt 3. ett samtal med barnet eller den unge.

Allmänna råd Hälsoundersökningen bör anpassas till barnets ålder och mognad, barnets eller den unges behov av kommunikationsstöd, kontinuiteten i tidigare tandvårdsbehandling, och barnets eller den unges förmåga att kunna samarbeta vid under-

sökningen. Om det finns anledning att anta att barnet eller den unge kan ha varit utsatt för omsorgsbrister, övergrepp eller trauma bör detta be-aktas vid hälsoundersökningen.

10 § Med utgångspunkt i vad som har framkommit vid hälsounder-sökningen ska en bedömning göras av barnets eller den unges orala hälsotillstånd.

Allmänna råd I bedömningen bör ingå om barnet eller den unge har extraorala avvikelser, orala sjukdomar, risk- och orsaksfaktorer för orala sjukdomar, och avvikelser i bettet och bettutvecklingen.

Vårdbehov 11 § Vårdgivaren ska med hälsoundersökningen som underlag göra en bedömning av vilket vårdbehov barnet eller den unge har. Om den undersökande vårdgivaren inte kan tillgodose vårdbehovet, ska barnet eller den unge remitteras till någon annan vårdgivare.

fgfdgfgd

HSLF-FS 2019:xx

5

Utlåtande 12 § De bedömningar som anges i 7, 10 och 11 §§ ska dokumenteras i ett utlåtande. Socialnämnden ska få ta del av utlåtandet, om det inte finns hinder enligt bestämmelserna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen (2010:659). ___________ Denna författning träder i kraft den ………. Socialstyrelsen OLIVIA WIGZELL

Anna Giertz

TJÄNSTEUTLÅTANDESOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN

1 (2)


HUDDINGE KOMMUN

Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 [email protected] kommunSocial- och äldreomsorgsförvaltningen141 85 Huddinge


HandläggareAnna Forsberg08-535 [email protected]

Socialnämnden

Storsthlms rekommendation, Personer med missbruk/beroende av spel om pengar, tilläggsöverenskommelse - Dnr S/18/0097-27

Förslag till beslutSocialnämnden i Huddinge kommun beslutar att anta tilläggsöverenskommelse gällande samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar.

SammanfattningDet har inkommit en rekommendation från Storstlm gällande deras och Hälso- och sjukvårdsförvaltningens förslag till en överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län och Stockholms läns landsting om samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar. Storsthlm rekommenderar kommunerna i länet att anta denna överenskommelse.

Beskrivning av ärendetStorsthlm och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har tagit fram ett förslag till en överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län och Stockholms läns landsting om samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar. Storsthlm rekommenderar kommunerna i länet att anta denna överenskommelse.Från den 1 januari 2018 finns nya tillägg i socialtjänstlagen som innebär att missbruk/beroende av spel om pengar likställs med missbruk/beroende av alkohol och andra substanser. Landstinget och kommunerna har ett gemensamt ansvar att tillhandahålla stöd och behandling för denna grupp. Överenskommelsen är en tilläggsöverenskommelse till överenskommelserna ”Samverkan kring personer med missbruk/beroende” och ” Samverkan kring personer med psykisk sjukdom/psykisk funktionsnedsättning. Genom tilläggsöverenskommelsen uppfylls kraven i lagstiftningen om en överenskommelse mellan kommun och landsting om samarbete kring personer som har ett missbruk/beroende av spel om pengar.


2 (2)


Förvaltningens synpunkterFörvaltningen har deltagit i arbetet med framtagandet av tilläggsöverenskommelsen och har haft möjlighet att lämna synpunkter under arbetets gång. Förvaltningen lämnar sitt godkännande utan övriga synpunkter.

Annmarie SandbergSocial- och äldreomsorgsdirektör

Eva SegerströmT.f. Verksamhetschef

BilagorBilaga 1. Rekommendation, Storsthlm. Bilaga 2. Tilläggsöverenskommelse, Storsthlm och Stockholms läns landsting.

Beslutet delgesStorsthlm, [email protected]

Tilläggsöverenskommelse

Samverkan kring personer

med missbruk/beroende av

spel om pengar _____________________________________________________________________

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Version 1 2018-09-24

Tilläggsöverenskommelse gällande samverkan kring personer med missbruk/ beroende av spel om pengar Från den 1 januari 2018 gäller nya regler i socialtjänstlagen (2001:453), (SoL), och i hälso-

och sjukvårdslagen (2017:30), (HSL). Lagändringen innebär bland annat att kommunerna och

landstinget ska ingå en överenskommelse om samarbete i fråga om personer som

missbrukar spel om pengar.

Med författningsändringarna i 5 kap. 9 a § SoL samt i 16 kap. 3 § HSL har landstinget och

kommunerna ett gemensamt ansvar att tillhandahålla stöd och behandling till personer med

missbruk/beroende av spel om pengar1.

Genom tilläggsöverenskommelsen efterlevs ändring i SoL (2001:453), (SFS2 2017:809) och HSL

(2017:13), (SFS 2017:810). Ansvarsfördelning mellan huvudmännen har slagits fast i propositionen

God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården (prop. 2012/13:77) och

propositionen Samverkan om vård, stöd och behandling vid spelmissbruk (prop. 2016/17:85).

Överenskommelsen är ett tillägg till de regionala överenskommelserna mellan Stockholms läns

landsting (SLL) och kommunerna i Stockholms län: Samverkan kring personer med missbruk/beroende

(2017) och Samverkan kring personer med psykisk sjukdom/psykisk funktionsnedsättning (2012).

Genom lagändringen är missbruk/beroende som gäller spel om pengar likställt med missbruk/beroende av alkohol och andra substanser. Ändringen ska inte tolkas som att kommunerna

ges ett ansvar för behandling grundad i HSL, vilket är landstingens ansvar.

Målgrupper Målgrupper för överenskommelsen är:

• Personer med ett missbruk/beroende av spel om pengar

• Anhöriga och närstående i behov av råd och stöd3

1 Se definitioner av spelmissbruk och beroende i bilaga 1 2 Svensk författningssamling 3 I begreppen anhöriga/närstående inkluderas barn

Innehållet i detta dokument ska arbetas in i överenskommelserna ”Samverkan kring personer

med missbruk/beroende” och Samverkan kring personer med psykisk sjukdom/psykisk

funktionsnedsättning när dessa revideras. Denna tilläggsöverenskommelse upphör då att gälla.

Bakgrund Cirka två procent av befolkningen (16–84 år) i Sverige bedöms ha ett problemspelande, vilket

motsvarar cirka 134 000 personer. Av dessa uppskattas 31 000 personer ha allvarliga problem

(beroendesyndrom). Spelproblem är vanligare bland män jämfört med kvinnor (25–44 år). I

åldersgruppen 18–24 år är andel med risk för spelproblem störst.

Spel om pengar kan leda till psykisk och somatisk ohälsa samt negativa sociala konsekvenser såsom

ekonomiska problem, våld i nära relation, arbetslöshet och kriminalitet. Samsjuklighet med annat

missbruk/beroende, psykisk och somatisk ohälsa är vanligt bland personer med ett

missbruk/beroende av spel om pengar. En betydande risk för suicid föreligger.

Missbruk/beroende av spel om pengar drabbar även anhöriga/närstående då spelandet kan leda till

ekonomiska och sociala konsekvenser samt psykisk och somatisk ohälsa.

Personer med ett missbruk/beroende av spel om pengar förekommer inom landstingets och

socialtjänstens verksamheter. Individen kan själv söka hjälp för andra orsaker än

spelmissbruk/spelberoende.

Syfte • Förbättra förutsättningarna för personer med ett missbruk/beroende av spel om pengar att

få vård, stöd och behandling

• Förbättra information, råd och stöd till anhöriga/närstående

• Utveckla samverkan mellan kommunerna och landstinget

Mål • På kort sikt: personer med ett missbruk/beroende av spel om pengar identifieras och erhåller

stöd och behandling

• På lång sikt: minskad förekomst av psykisk, somatisk ohälsa och negativa sociala

konsekvenser av ett missbruk/beroende av spel om pengar

• Personer med missbruk/beroende av spel om pengar har samma möjlighet till vård, stöd och

behandling som de med ett missbruk/beroende av alkohol och andra substanser

• Information, råd och stöd erbjuds till anhöriga och närstående

Ansvarsfördelning mellan hälso- och sjukvård och kommunerna • Ansvarsfördelningen mellan hälso- och sjukvård och kommun är densamma för missbruk av

spel om pengar som för annat missbruk

• Hälso- och sjukvårdens ansvar enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är att behandla

spelberoende, precis som vid andra psykiatriska sjukdomstillstånd

• Socialtjänstens ansvar enligt Socialtjänstlagen (SoL) är att förebygga och motverka missbruk

av spel om pengar på samma sätt som vid övrigt missbruk

• Samordnad Individuell Plan (SIP) ska tillämpas vid behov av samordning mellan hälso- och

sjukvården och socialtjänsten

Landstinget åtar sig att:

• Säkerställa att det finns uppdaterade riktlinjer för verksamheter kring samverkan och

konsultationer

• Identifiera spel om pengar i basutredning, diagnostisera och erbjuda behandling

• Erbjuda närståendeutbildningar

• Genom landstingets kvalitetsarbete säkerställa att personal har kännedom om var de kan

hänvisa personer i behov av behandling för sitt beroende av spel om pengar

• Upprätta en anmälan till socialtjänsten vid oro för att ett barn far illa.

Kommunerna åtar sig att:

• Efter behovsbedömning erbjuda psykosociala stödinsatser och/eller behandling som är att

betrakta som socialtjänst

• Säkerställa att personal har kunskap att identifiera och utreda behov av stöd vid missbruk av

spel om pengar

• Hänvisa och motivera individen till kontakt med landstinget om de kan vara i behov av

insatser som faller inom hälso- och sjukvårdens ansvar

• Säkerställa att det finns uppdaterade riktlinjer och/eller interna rutiner för handläggning av

ärenden med missbruk av spel om pengar

• Säkerställa att det finns uppdaterade interna rutiner för samordning mellan enheter

Kommunerna och landstinget åtar sig båda att:

• Erbjuda stöd till anhöriga/närstående

• Identifiera kunskapsbehov hos personalen kring missbruk/beroende av spel om pengar

• Med individens samtycke kalla till Samordnad Individuell Plan (SIP) vid behov av samordning

av insatser från huvudmännen

• Erbjuda insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap där individens behov står i centrum

• Uppmärksamma personer med ett spelmissbruk/spelberoende inom hälso- och sjukvården

och kommunerna

• Erbjuda behandlings-, vård-, och stödinsatser anpassade efter behoven hos både män och

kvinnor

• Vid behov och med individens samtycke samverka med andra relevanta aktörer/huvudmän,

till exempel kriminalvården

Kommunerna och landstinget åtar sig gemensamt att:

• Erbjuda samordnade insatser till personer med ett spelmissbruk/spelberoende och samtidigt

missbruk/beroende och psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom (samsjuklighet)

• Säkerställa processer och riktlinjer för systematisk uppföljning av de åtaganden som ingår i

tilläggsöverenskommelsen samt för avvikelser i samverkan.

Utvecklingsbehov

• Ökad kunskap inom hälso- och sjukvården och kommunerna avseende tecken och symtom

på missbruk/beroende av spel om pengar

• Ökad kunskap inom hälso- och sjukvården och kommunerna för hänvisning till landstingets

beroendevård och kommunernas stödinsatser

• Regionalt vårdprogram kring kunskaps-, stöd-, och vårdinsatser samt behandlingsstöd

inkluderat gemensamma insatser och samverkan mellan huvudmännen

• Ökat brukar- och patientinflytande

Uppföljning och indikatorer Tilläggsöverenskommelsen följs upp av Regionala samrådet för psykiatri- och beroendefrågor och de

lokala samråden enligt de struktur- och processindikatorer som anges i överenskommelsen mellan

Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län, Samverkan kring personer med

missbruk/beroende (2017).

Bilaga 1 Begrepp – Spel Spelproblem – ett samlingsbegrepp Spelproblem är ett samlingsbegrepp som beskriver de negativa sociala, ekonomiska eller

hälsomässiga konsekvenser som spel om pengar kan få, oavsett hur stora eller små problemen är.

Spelproblem kan handla om allt från enstaka negativa konsekvenser till många allvarliga problem på

flera områden.

Hasardspelssyndrom Hasardspelssyndrom är en psykiatrisk diagnos för spel om pengar enligt DSM 5 (Diagnostic and

Statistical Manual of mental disorders) som omfattar även substanssyndrom, det vill säga ett

beroende av alkohol och/eller narkotika.

Problemspelande Problemspelande är ett mått på spelproblem som främst mäts genom PGSI (Problem Gambling

Severity Index). I begreppet ingår inte grupper med viss risk. För att klassificeras som

problemspelande krävs minst 3 av 21 poäng. Begreppet används i rapporterna från

befolkningsstudien Swedish longitudinal gambling study (Swelogs).

Riskabelt spelande Riskabelt spelande omfattar allt från personer som ligger i riskzonen för att utveckla ett spelproblem

till personer som har ett spelberoende. Folkhälsomyndigheten använder begreppet i den nationella

folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor; fyra frågor hämtade från PGSI.

Spelberoende Spelberoende är en allvarlig form av spelproblem och betyder att problemen är så allvarliga att det

kan vara ett kliniskt beroende. Spelberoende är en specifik diagnos, t.ex. i officiell svensk hälso och

sjukvårdsstatistik som använder sig av WHOs diagnossystem ICD10 (International Classification of

Diseases). Inom ICD är spelberoende en diagnos på impulskontrollstörning.

Spelproblem Spelproblem är ett mått på allvarliga spelproblem som mäts genom PGSI. För att klassificeras som en

person med spelproblem krävs minst 8 av 21 poäng. Detta kallas ibland spelberoende.

Överdrivet spelande I folkhälsopolitiken ingår 11 målområden. I målområdet om alkohol, narkotika, dopning, tobak och

spel om pengar ingår att minska skadeverkningar av överdrivet spelande. Som indikatorer för

överdrivet spelande ingår förutom spelproblem även indikatorn spelande bland barn och unga som

inte har åldern inne för att få spela (18 år utom för Casino Cosmopol som har 20 år).

Begrepp – Beroende/missbruk

Begreppen missbruk respektive beroende har olika betydelse för kommunerna och hälso- och

sjukvården utifrån uppdrag och enligt SoL och HSL:

Beroende I sjukvården ställs diagnoser enligt ICD-systemet (ICD-10). I ICD-10 finns diagnosen

spelberoende. Spelberoende kategoriseras medicinskt som ett beroende av samma slag som alkohol-

narkotika- och läkemedelsberoende.

Missbruk I SoL (2001:453), används benämningen ”missbruk”. Någon enhetlig definition av missbruk, finns inte

i SoL eller i dess förarbeten. Spelmissbruk för Socialtjänstens ansvar är sedan 1 januari 2018

detsamma som vid övrigt missbruk, enligt SoL 5 kap. 9 a § SoL.

Begrepp anhöriga/närstående

Begreppen anhörig respektive närstående har olika betydelse för kommunerna respektive hälso- och

sjukvården enligt HSL och SoL

Anhöriga Stöd till anhöriga/anhörigstöd är reglerat i SoL (5 kap.10§). Med anhörig avses; ”person inom familjen

eller de närmaste släktingarna”

Närstående Stöd till närstående är reglerat i HSL (kapitel Krav på hälso- och sjukvården 2 b § och 3 kap.

patientlagen (2014:821), Lag (2014:822). Med närstående avses ”person som den enskilde anser sig

ha en nära relation till”.


1 (3)


HUDDINGE KOMMUN



HandläggareAnette [email protected]

Socialnämnden

Utredning om enprocentregeln - remissvar

Förslag till beslutSocialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande Utredning om enprocentregeln - remissvar daterat 2019-01-15, som sitt svar och överlämnar det till kommunstyrelsen.

SammanfattningEnprocentregeln innebär att ca en procent av budgeten för ett byggprojekt (vid nybyggnation, om- eller tillbyggnad) avsätts till bild- eller formkonstnärlig gestaltning. Utredningen föreslår att Huddinge kommun ska tillämpa enprocentregeln och göra avsättningar till konstnärlig gestaltning när kommunen bygger nya verksamhetslokaler och större parkanläggningar på allmänna platser som finansieras med skattemedel. Utredningen anser att regeln bara ska tillämpas på anläggnings- och byggprojekt med en budget på över 5 miljoner. För att möjliggöra ett långsiktigt och systematiskt arbetssätt bör konstsatsningarna utgå från en fast årlig budget. Utredningen föreslår att kommunen tar fram en konstpolicy som reglerar syfte och mål med Huddinges satsningar på konst.Förvaltningen ser enprocentregeln som en bra metod för att skapa ett stabilt och mer långsiktigt ekonomiskt utrymme för konsten i planeringen och byggandet av offentliga miljöer.

Beskrivning av ärendetKonstnärlig gestaltning i det offentliga rummet bidrar till att utveckla Huddinge som en attraktiv kommun för invånare, besökare och näringsliv. Utredningen har, på uppdrag av kommunfullmäktige, med ett brett perspektiv undersökt hur kommunen ska arbeta med frågor rörande konstnärlig gestaltning vid ny-, om- och tillbyggnationer av byggnader, lokaler och anläggningar. Enprocentregeln innebär att ca en procent av budgeten för ett byggprojekt (vid nybyggnation, om- eller tillbyggnad) avsätts till bild- eller formkonstnärlig gestaltning.


2 (3)


Enprocentregeln framstår mer som en ekonomisk princip som fått två områden att mötas – byggsektorn och kultursektorn – än som en rigid och riksövergripande regel med enhetliga tillämpningsföreskrifter. Huvuddelen av Huddinges offentliga konst tillhör kommunens fastighetsbolag som under åren gjort stora satsningar inom området. Men även i Huddinges offentliga miljöer, såsom parker, torg eller lekplatser, förekommer konstnärlig gestaltning om än i begränsad utsträckning. Utredningen föreslår att Huddinge kommun ska tillämpa enprocentregeln och göra avsättningar till konstnärlig gestaltning när kommunen bygger nya verksamhetslokaler och större parkanläggningar på allmänna platser som finansieras med skattemedel. Utredningen anser att regeln bara ska tillämpas på anläggnings- och byggprojekt med en budget på över 5 miljoner. För att möjliggöra ett långsiktigt och systematiskt arbetssätt bör konstsatsningarna utgå från en fast årlig budget. Vill man ha flera handlingsalternativ med olika ekonomiska utfall är det bara att utgå från olika procentsatser och ändra de investeringsområden som regeln ska tillämpas inom. Utredningen föreslår att kommunen tar fram en konstpolicy som reglerar syfte och mål med Huddinges satsningar på konst. Utifrån den beslutade konstpolicyn och aktuella projektlistor på kommande projekt från samhällsbyggnadsavdelningen ansvarar kultur- och fritidsförvaltningen årligen för att ta fram beslutsunderlag till relevant politiskt forum rörande vilka områden och byggprojekt som ska bli föremål för konstnärlig gestaltning samt ekonomisk fördelning dem emellan. Kommunens tillämpning av enprocentregeln och dess regelverk och processer bör utvärderas efter 3 år för att se om syftet med reformen uppfyllts och att arbetet bedrivs effektivt.

Förvaltningens synpunkterFörvaltningen ser enprocentregeln som en bra metod för att skapa ett stabilt och mer långsiktigt ekonomiskt utrymme för konsten i planeringen och byggandet av offentliga miljöer.


3 (3)



BilagorUtredning om enprocentregeln – konstnärlig gestaltning vid ny- om- och tillbyggnationer.

Beslutet delgesKommunstyrelsenKommunstyrelsens förvaltning

REMISSMISSIVKOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

1 (1)

Datum Diarienummer2018-10-22 KS-2017/1461.676

HUDDINGE KOMMUN

Postadress Besök Tfn 08-535 300 00 [email protected] kommunKommunstyrelsens förvaltning141 85 Huddinge

Kommunalvägen 28 Tfn vxl 08-535 300 00 www.huddinge.se

HandläggareAntonina [email protected]

Remissinstanser:Samtliga nämnderHuddinge Samhällsfastigheter ABHuge Bostäder ABHuddinge konstnärsklubbKulturföreningen Lyktan

Utredning om enprocentregelnBifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 28 februari 2019.

Handläggare: Björn Rosborg, kansliavdelningen, kommunstyrelsens förvaltning.

Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3.

Patrick StenbackaTf. chef administrativa sektionen

DelgesKommunstyrelsen, delegationsbeslut C:7.8

DiarienummerKS-2017/1461.676

Kommunstyrelsens förvaltning 2018-09-24

Utredning om enprocentregeln - konstnärlig gestaltning vid ny- om- och tillbyggnationer

HandläggareBjörn Rosborg, utredare, ksfTove Sandahl Fransson, kulturstrateg, kufPeter Bergman, enhetschef, kuf

InnehållSammanfattning ...................................................................................................4

1. Inledning ..............................................................................................................51.1 Bakgrund........................................................................................................51.2 Syftet ..............................................................................................................51.3 Avgränsning ...................................................................................................51.4 Metod, material och genomförande ...............................................................51.5 Disposition .....................................................................................................5

2. Varför är konstnärlig gestaltning viktig? .............................................................62.1 Konsten berättar och ger upphov till reflektion och insikt….........................62.2 …samtidigt som den främjar kreativitet och dialog…...................................62.3 …och därmed gör Huddinge attraktivare.......................................................6

3. Begreppet – enprocentregeln ...............................................................................73.1 Definition .......................................................................................................73.2 Tillämpning....................................................................................................7

3.2.1 Tolkningen av regelns tillämpning och omfattning ................................83.2.2 Enskilda satsningar eller en pott/fond.....................................................83.2.3 Beslut och organisation...........................................................................83.2.4 Bättre processer efterfrågas.....................................................................9

4. Utblick – erfarenheter från några utvalda kommuner........................................104.1 Haninge ........................................................................................................10

4.1.1 Processen, förvaltning och ägande........................................................104.1.2 Visdomsord och erfarenheter ................................................................10

4.2 Karlstad ........................................................................................................104.2.1 Processen, förvaltning och ägande........................................................114.2.2 Visdomsord och erfarenheter ................................................................11

4.3 Sundbyberg ..................................................................................................124.3.1 Processen, förvaltning och ägande........................................................124.3.2 Visdomsord och erfarenheter ................................................................12

5. Läget i Huddinge kommun ................................................................................135.1 Konstnärlig gestaltning i Huddinge kommun ..............................................13

5.1.1 Översiktsplan 2030 ...............................................................................135.1.2 Parkprogrammet....................................................................................135.1.3 Huddinge kommuns råd för fysisk planering........................................145.1.4 Fastighetsbolaget...................................................................................145.1.5 Huddinges kulturkostnader ...................................................................14

6. Slutsatser och rekommendationer ......................................................................156.1 Rekommendation .........................................................................................15

6.1.1 Principiellt ställningstagande ................................................................156.1.2 Ekonomiska konsekvenser....................................................................156.1.2.1 Handlingsalternativ ............................................................................156.1.3 Ägande och förvaltande ........................................................................166.1.4 Regelverk och process ..........................................................................16

Bilaga – utblick på ytterligare tre kommuner ........................................................18

4 (20)

Utredning om enprocentregeln

SammanfattningKonstnärlig gestaltning i det offentliga rummet bidrar till att utveckla Huddinge som en attraktiv kommun för invånare, besökare och näringsliv. Den offentliga konsten speglar vår historia och nutid, men är också en betydelsefull beståndsdel i att bygga broar och skapa möten mellan människor oavsett bakgrund. Utredningen har, på uppdrag av kommunfullmäktige, med ett brett perspektiv undersökt hur kommunen ska arbeta med frågor rörande konstnärlig gestaltning vid ny-, om- och tillbyggnationer av byggnader, lokaler och anläggningar. Enprocentregeln innebär att ca en procent av budgeten för ett byggprojekt (vid nybyggnation, om- eller tillbyggnad) avsätts till bild- eller formkonstnärlig gestaltning. I utredningens utblick redovisas många kommuner som ger återkommande uppdrag i konstnärlig gestaltning. Inriktning, omfattning och arbetssätt skiljer sig emellertid åt mellan de olika kommunerna. Enprocentregeln framstår mer som en ekonomisk princip som fått två områden att mötas – byggsektorn och kultursektorn – än som en rigid och riksövergripande regel med enhetliga tillämpningsföreskrifter. Huvuddelen av Huddinges offentliga konst tillhör kommunens fastighetsbolag som under åren gjort stora satsningar inom området. Men även i Huddinges offentliga miljöer, såsom parker, torg eller lekplatser, förekommer konstnärlig gestaltning om än i begränsad utsträckning. Utredningen föreslår att Huddinge kommun ska tillämpa enprocentregeln och göra avsättningar till konstnärlig gestaltning när kommunen bygger nya verksamhetslokaler och större parkanläggningar på allmänna platser som finansieras med skattemedel. Utredningen anser att regeln bara ska tillämpas på anläggnings- och byggprojekt med en budget på över 5 miljoner. För att möjliggöra ett långsiktigt och systematiskt arbetssätt bör konstsatsningarna utgå från en fast årlig budget. Trots svårigheter med att uppskatta storleken på de investeringar som modellen baseras på är det inte osannolikt, mot bakgrund av byggtakten i kommunen, att enprocentregeln skulle generera avsättningar till konstnärlig gestaltning på runt 5 miljoner årligen. Vill man ha flera handlingsalternativ med olika ekonomiska utfall är det bara att utgå från olika procentsatser och ändra de investeringsområden som regeln ska tillämpas inom. Utredningen föreslår att kommunen tar fram en konstpolicy som reglerar syfte och mål med Huddinges satsningar på konst. Utifrån den beslutade konstpolicyn och aktuella projektlistor på kommande projekt från samhällsbyggnadsavdelningen ansvarar kultur- och fritidsförvaltningen årligen för att ta fram beslutsunderlag till relevant politiskt forum rörande vilka områden och byggprojekt som ska bli föremål för konstnärlig gestaltning samt ekonomisk fördelning dem emellan. Som en följd kommer det att behövas ökning av de personella resurserna för att administrera tillämpning av enprocentregeln. Kommunens tillämpning av enprocentregeln och dess regelverk och processer bör utvärderas efter 3 år för att se om syftet med reformen uppfyllts och att arbetet bedrivs effektivt.

5 (20)


1. Inledning

1.1 Bakgrund 2015 inkom ett medborgarförslag om att Huddinge kommun bör införa enprocentregeln. Enprocentregeln innebär att ca en procent av budgeten vid ny-, om-, eller tillbyggnationer av byggnader, lokaler och anläggningar investeras i konstnärlig gestaltning och utsmyckning. Ärendet behandlades i kommunfullmäktige den 14 november 2016. I protokollet från sammanträdet står att ”huruvida enprocentregeln är lämplig att tillämpas på samtliga av kommunens ny- om- och tillbyggnationer eller om ställningstagandet till konstnärlig gestaltning ska ske särskilt i varje projekt bör dock utredas” och kommunstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden fick tillsammans uppdraget att göra en sådan utredning.

1.2 Syftet Syftet med utredningen är att med ett brett perspektiv undersöka hur kommunen ska arbeta med frågor rörande konstnärlig gestaltning vid ny-, om- och tillbyggnationer av byggnader, lokaler och anläggningar. De förslag och rekommendationer som utredningen presenterar ska innefatta översiktliga processbeskrivningar och kostnads- och konsekvensanalyser. Det ska även framgå av utredningen vem som ska äga, förvalta och ansvara för konsten samt vilka eventuella regelverk och riktlinjer som behöver tas fram.

1.3 Avgränsning Utredningen omfattar inte privata fastighetsägare som tillhandahåller kommunal service på sin fastighet eller utbyggnad av allmän plats där gatukostnadsreglementet tillämpas. Inte heller omfattas allmänna anläggningar som finansierats med exploateringsbidrag från privata fastighetsägare.

1.4 Metod, material och genomförande Forskning inom området har studerats, liksom dokument från Konstnärsnämnden, fastighetsbolag och andra kommuner. Några inom området framträdande kommuner har också intervjuas för att få en djupare insikt om tillämpningen av och omfattningen på deras respektive system.

1.5 Disposition I kapitel två förklaras varför konstnärlig gestaltning är viktig och i det därpå följande kapitlet förklaras begreppet enprocentregeln, dess historik och tillämpning. I det fjärde kapitlet presenteras några goda exempel på kommuner som arbetat länge och systematiskt med denna fråga och i det femte beskrivs nuläget i Huddinge kommun rörande konstnärlig gestaltning. Det avslutande sjätte kapitlet innehåller slutsatser och rekommendationer.

6 (20)


2. Varför är konstnärlig gestaltning viktig?

2.1 Konsten berättar och ger upphov till reflektion och insikt… Ett konstverk kan säga något om platsen den befinner sig i genom att berätta en historia, få oss att tänka i nya banor samt aktiverar synen på den miljö som berörs. Här finns en potentiell kraft i att belysa nya värden och samtidigt omförhandla platsens villkor. Konsten kan både vara av tillfällig karaktär eller mer permanent i sin utformning. Konsten kan även vara nyttobaserad, exempelvis genom att verka identitets- och trygghetsskapande. Den konstnärlig gestaltning främjar då folkhälsan genom att skapa delaktighet och trygghet i lokalsamhället. Offentlig konst är en viktig beståndsdel i samhället eftersom den erbjuder direkt tillgång till gestaltning och visuella uttryck. Den offentliga konstens plats i samhället är att förse invånare med konstverk som ger upphov till frågor, diskussioner och kunskap, men inte minst förskjuter den perspektiv. Konsten blir då en viktig del i att förvalta, men också förnya, vårt gemensamma kulturarv.

2.2 …samtidigt som den främjar kreativitet och dialog… En konstnär med ett utsmyckningsuppdrag tar sig an platsen genom ett samspel av research, kreativitet och närvaro. Processen liknar forskarens då den ofta är undersökande och analyserande och utgår numera allt oftare från samhällsfrågor. På senare år har den offentliga konsten öppnat upp för en dialog med invånare inom ramen för deltagandeprocesser. Exempelvis kan unga vara delaktiga i det konstnärliga arbetet och medverka till att konstverket gestaltar historier specifika för platsen och sin samtid. På så sätt blir offentlig konst del av vårt kulturarv och en viktig del av platsens identitet. På så vis skänker konsten framtida generationer värden att vara stolt över.

2.3 …och därmed gör Huddinge attraktivareKonstnärlig gestaltning i det offentliga rummet bidrar till att utveckla Huddinge som en attraktiv kommun för såväl invånare, besökare och näringsliv. Den offentliga konsten speglar vår historia och nutid, men är också en betydelsefull beståndsdel i att bygga broar och skapa möten mellan människor oavsett bakgrund. Huddinge expanderar och i byggandet av två regionala stadskärnor är det viktigt att kommunen agerar möjliggörare för innovation och möten över gränser. Konsten står inte för sig själv utan är en del av det offentliga samtalet genom att både understödja och tydliggöra olika demokratiska processer, och därigenom vara tillgänglig för alla och på lika villkor.Det är också viktigt att betona att konsten genererar estetiska värden, uppmuntrar till en levande stadsmiljö samt förstärker en positiv och samtida bild av Huddinge.

7 (20)


3. Begreppet – enprocentregeln

3.1 Definition Enprocentregeln innebär att ca en procent av budgeten för ett byggprojekt (vid nybyggnation, om- eller tillbyggnad) avsätts till bild- eller formkonstnärlig gestaltning. Redan 1937 sjösattes principer i en statlig utredning som avsåg statliga nybyggnationer.1

Genom enprocentregeln kunde ett stabilt och mer långsiktigt ekonomiskt utrymme skapas för konsten i planeringen och byggandet av offentliga miljöer. Med dagens perspektiv på 1900-talet är det tydligt att enprocentregeln haft en stor betydelse för konstnärers medverkan och konstens plats i utformningen av modernismens offentliga byggnader och miljöer.Enprocentregeln har aldrig varit en enhetlig regel utan mer en ekonomisk princip som fått två politikområden att mötas; byggsektorn och kultursektorn och där kultursektorn tillförs anslag från en mer penningstark sektor. Men även byggbolag och fastighetsföretag kan ses som vinnare då den byggnadsanknutna konsten tillför byggnaderna ett mervärde.

3.2 Tillämpning2 Konstnärsnämnden är en statlig myndighet under kulturdepartementet och har regeringens uppdrag att främja konstnärers villkor bl.a. genom att sprida kunskap om konstnärers förutsättningar för konstnärligt skapande. År 2013 beslöt nämndens styrelse att genomföra en undersökning om, och i så fall hur, stat, kommuner och landsting idag tillämpar enprocentregeln, eller om regeln ersatts av andra former av samverkan för konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer.3 Några exempel på undersökningens resultat: 44 kommuner och 11 landsting/regioner uppger att man fattat principbeslut

om enprocentregeln, men betydligt fler än de som fattat principbeslut, 67 procent av kommunerna och 96 procent av landsting/regioner, ger konstnärer uppdrag i konstnärlig gestaltning.

Intresset för offentlig miljö, stora ombyggnadsbehov och kultursamverkansmodellen har skapat ett nyväckt intresse för enprocentregeln.

Att offentliga beställare genomför offentlig upphandling innebär att fler konstnärer kan komma i fråga. Upphandlingsförfarandet måste dock förenklas och konstnärlig kompetens är viktig i en beslutsfattande jurygrupp.

Konstnärlig gestaltning av offentlig miljö är en tydligt definierad och ekonomiskt betydelsefull arbetsmarknad för bild- och formkonstnärer. I runda tal kan konstateras att det gav minst 300 konstnärer gestaltningsuppdrag och minst 50 konstnärer deltog i planerings- och byggprojektgrupper under 2011.

1 Proposition 1937:572 Ingen regel utan undantag – enprocentregeln för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö. Rapport från Konstnärsnämnden 2013. 3 Undersökningen är avgränsad till den byggnadsanknutna konsten, situationer där konstnärer ges i uppdrag att konstnärligt gestalta offentliga miljöer.

8 (20)


3.2.1 Tolkningen av regelns tillämpning och omfattningInom vilka områden tillämpas enprocentregeln och vilka ”byggprojekt” omfattas? Rör det enbart verksamhetslokaler eller ska också bostäder och yttre miljöer som parker och vägar inkluderas? En snabb utblick på några kommuner 2013 visade också att tillämpningen skiljde sig åt. Haninge avsatte exempelvis en procent av kommunens lokalinvesteringsbudget medan Värnamo utgick från kommunens nettoinvesteringsbudget och Göteborgs stads riktlinjer gällde vid ny, om- och tillbyggnader av lokaler och bostäder.Konstnärsnämndens utredning från 2013 visar att av de kommuner som tillämpar enprocentregeln använder samtliga den när det gäller nybyggnation av lokaler, men enbart 60 procent vid om- och tillbyggnad. Än färre, endast 30 procent, använder regeln för den yttre miljön, dvs. byggnation av park, vägar och andra allmänna platser.Regeln omfattar de egna förvaltningarna och betydligt mer sällan allmännyttiga bolag. Det senare enbart i 24 procent av kommunerna och 13 procent av landstingen/regionerna. Av Konstnärsnämndens utredning framgår dock att även om kommunen inte tillämpar enprocentregel för de allmännyttiga fastighetsbolagen så svarade fem stycken, varav Huddinge var en, att man ändå rekommenderar att det avsätta medel för offentlig konst.

3.2.2 Enskilda satsningar eller en pott/fond Enligt Konstnärsnämnden är det vanligast att enprocentregeln tillämpas inom ramen för enskilda byggprojekt. Det finns emellertid kommuner som uppger att man avsätter/fonderar en procent av investeringsanslaget för all ny-, om-, och tillbyggnad under året. Beloppet är då inte direkt kopplat till något enskilt byggprojekt, utan det är fullt möjligt att satsa på konstnärlig gestaltning på valfri plats i kommunen. Flera har också angivit att det bara är byggprojekt över en viss storlek som kommer i fråga för konstnärlig gestaltning, men med en ”fondmodell” finns möjlighet att samla medel även från mindre byggprojekt och använda dem flexibelt för olika gestaltningsuppdrag.

3.2.3 Beslut och organisationVar tas besluten rörande den konstnärliga gestaltningen i offentlig miljö; på politisk nivå eller på förvaltningsnivå? Och i vad mån finns det organiserat förvaltningsövergripande samverkansgrupper? Det vanligaste är att den nämnd som hanterar kulturfrågorna också beslutar om uppdragen om konstnärlig gestaltning – det kan vara kultur-, kultur- och fritids- eller kultur- och utbildningsnämnd. I några enstaka fall är det inom en teknisk nämnd eller en samhällsbyggnadsnämnd. Många kommuner har instiftat konstnärliga råd som är sammansatta på olika sätt men har det gemensamt att de bereder förslag inför ett förvaltningschefs- eller politiskt beslut. Ibland beslutar de även själva om den konstnärliga gestaltningen.

9 (20)


3.2.4 Bättre processer efterfrågas4

Enligt Sveriges Television råder det generellt positiva tongångar kring enprocentregeln. Men i den granskning SVT gjorde hösten 2016 framhåller konsthandläggare i landsting/regioner att hanteringen av enprocentregeln kräver bättre processer och tydligare riktlinjer. Förståelse för att den konstnärliga processen tar tid och att det måste finnas utrymme för att kunna inkludera den estetiska kompetensen i byggprocessen är grundläggande för att nå framgång. Därför krävs i första hand vägledande policydokument, men även rutiner som säkerställer att man också tillämpar dem.

4 Publicerad på SVTs hemsida 17 november 2016

10 (20)


4. Utblick – erfarenheter från några utvalda kommuner Som framgår av kapitel tre så är det många kommuner som ger återkommande uppdrag i konstnärlig gestaltning. Nedan har gjorts ett axplock av några av de kommuner som medvetet och systematiskt arbetat med varianter på enprocentregeln och brukar framhållas som goda exempel på dess tillämpning.

4.1 HaningeRegeln om avsättningar av medel för konstnärlig gestaltning har funnits i kommunen i 18 år och kan ha varit kontroversiell då den infördes, men ligger i dag helt i linje med att göra stad av förorten. De medel som genereras genom enprocentregeln styrs inte av var det byggs, vilket betyder att det finns ett stort mått av frihet rörande var den konstnärliga gestaltningen ska placeras. Framför allt satsas på konst i anslutning till allmänna platser som torg och parker eller i verksamhetslokaler som skolor och allaktivitetshus etc.5 Några explicita kriterier för gestaltningen utöver att den ska tas fram i delaktighet med brukare eller olika målgrupper finns inte.

4.1.1 Processen, förvaltning och ägandeFörst identifieras en plats eller ett område med behov av offentlig konst. Sedan bestäms den typ av konstverk som eftersöks i ett uppdragsprogram. Intendenten på kultur- och fritidsförvaltningen tar fram ett förslag på tre konstnärer för samrådsgruppen. Brukare och samverkansgrupper finns också med i processen så att verket ska vara välkommet när det är på plats. En samrådsgrupp – bestående av verksamhetschef med konstansvar, konstintendent, stadsarkitekter, stadsträdgårdsmästare, tre förtroendevalda och även ibland med representanter från gatu- och markavdelningen – bereder ärendet innan kultur- och fritidsnämnden fattar beslut. Varje konstnärlig gestaltning kommer till som ett enskilt projekt och följer en rad rutiner, dvs. allt från skissuppdrag till besiktning av konstverket. Det är framför allt kultur- och fritidsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen som är involverade i processen. De som beslutar är kultur- och fritidsnämnden efter bredning i samrådsgruppen. Kultur- och fritidsnämnden äger konstverket och ansvarar för driften.

4.1.2 Visdomsord och erfarenheterFramgångsfaktorer är bland annat att inte komma in för sent i plan- och byggprocessen och vara tydliga i avtalsskrivning med konstnärer så att det klart framgår vem som gör vad och vem som ansvarar för vad. Det är också viktigt att säkerställa i beställningarna att verken ska kunna driftas över tid.

4.2 KarlstadSyftet med att införa enprocentregeln var dels att få in mer konst i det offentliga rummet, dels att konsten skulle bli en del i byggprocessen. Utredningen om hur

5 Medlen söks årligen genom ett tjänsteutlåtande rörande investering.

11 (20)


det skulle organiseras gjordes av teknik- och fastighetsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen tillsammans. Reglerna tillämpas bara på objekt med en budget på över 5 miljoner. Och på listan över dessa objekt väljer rådet ut dem man anser bör ha en konstnärlig gestaltning. Detta betyder att vissa gestaltningar i anslutning till ett byggprojekt kan få en större budget medan andra projekt blir helt utan konstverk. Beslut och budget ligger hos teknik- och fastighetsnämnden och dess förvaltning.

4.2.1 Processen, förvaltning och ägandeDet är rådet för konstnärlig gestaltning som föreslår vilka projekt som omfattas av konstnärlig gestaltning och det är teknik- och fastighetsnämndens arbetsutskott som fattar beslutet. Om man väljer att enbart anlita en konstnär så får en extern ledamot ur rådet i uppdrag att skriva ett konstnärligt program för projektet. Sedan väljs ett antal potentiella utförare, konstnärer, ut och presenteras för hela rådet. Därefter bestäms vilken konstnär som är lämplig utifrån de kriterier på konstnär och på verk som finns i det konstnärliga programmet, vilket är i linje med det arbetssätt som statens konstråd tillämpar. Rådet kan också välja att ha en öppen intresseanmälan och därur välja tre konstnärer som ges skissuppdrag. De fasta kriterierna för bedömning av skissuppdrag är platsens identitet, konstnärligt uttryck och originalitet, konstnärlig intention, realiserbarhet, brukarperspektivet samt drift och underhåll.Utöver ovanstående kriterier tillkommer även mer specifika inför varje uppdrag utifrån dess särart. Det slutliga beslutet tas av arbetsutskottet i teknik- och fastighetsnämnden. Det är dock inte den konstnärliga kvalitén som bedöms utan enbart vad som är tekniskt genomförbart. Det konstnärliga ansvarar rådet för och vid ett röstningsförfarande är de externa i majoritet.I rådet sitter representanter från kultur- och fritidsförvaltningen, teknik- och fastighetsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen. Sedan tas projektledaren för aktuellt bygge med i processen som rör just det projektet.Rådet tar fram förslag och beslut fattas i teknik- och fastighetsnämndens arbetsutskott.Teknik- och fastighetsförvaltningen äger och förvaltar den konstnärliga gestaltningen.

4.2.2 Visdomsord och erfarenheterFramgångsfaktorer är att involvera alla berörda förvaltningar i arbetet så att alla har ett tydligt ansvar. Det är också viktigt att projektledarna för byggprojekten kommer tidigt in i processen så att man t.ex. undviker att ett verk inte går att genomföra av tekniska skäl.

12 (20)


4.3 SundbybergSundbyberg håller på att ta fram ett förslag till ny översiktsplan som förväntas fastställas under våren 2018 och som avser Sundbybergs utveckling till 2030. I planen har regelverk kring enprocentregeln blivit mer specifikt än det är idag: ”Enprocentregeln är den ekonomiska princip som anger att en (1) procent av produktionskostnaden vid ny-, om- och tillbyggnation ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Detta gäller hus, gator, torg och parker. Produktionskostnaden definieras som byggkostnader inklusive byggherrekostnader. Vid husproduktion exkluderas kostnader för VA, markköp och -arbete. Undantagna från huvudregeln är projekt under 200 prisbasbelopp samt projekt av övervägande teknisk karaktär t.ex. stambyten, tillgänglighetsanpassningar, ventilation eller liknande.”Under hösten 2017 tog kultur och fritidsförvaltningen fram ett kulturpolitiskt program i vilket även stadens konstpolicy ska beskrivas. I dagsläget finns det inga officiella kriterier för den konstnärliga gestaltningen.

4.3.1 Processen, förvaltning och ägandeStadsledningskontoret (Exploateringsenheten/Planenheten), Kultur och fritid och Stadsmiljö och service (Projektenheten) är de förvaltningar som är involverade i systemet. Ansvaret för gestaltningen ligger hos förvaltningen som driver projektet och den konstansvarige har en rådgivande roll. Ansvaret för stadens fasta konstsamling ligger hos Stadsmiljö och service däremot förvaltas samlingen av Kultur och fritidsförvaltningen i ett bra samarbete med tidigare nämnd förvaltning.

4.3.2 Visdomsord och erfarenheterEn framgångsfaktor är att skapa en ordentlig budget för skötsel/underhåll av den fasta konsten och rutiner kring vilken förvaltning som tar ansvar för vad, i fall av återkommande skötselrutiner och eventuella skador.För att konsten ska kunna ha möjlighet att påverka helhetsgestaltningen så är det bäst när konsten kan blandas in så tidigt som möjligt i processen.

För ytterligare tre exempel på kommuner som tillämpar enprocentregeln i en eller annan form – Järfälla, Sundsvall och Göteborg – se bilaga.

13 (20)


5. Läget i Huddinge kommun

5.1 Konstnärlig gestaltning i Huddinge kommunHuddinge kommun har inte arbetat aktivt med enprocentregeln men ger regelbundet uppdrag till konstnärer rörande offentlig miljö. Eftersom det inte finns något heltäckande register över den offentligt ägda konsten är det något oklart var den beställda konsten går att finna i dagsläget. Tefatsrondellerna i Kungens kurva hör hit, liksom konstverken vid rulltrappan i Flemingsberg. I flera park- och torgupprustningar har på senare år olika konstnärliga inslag inbegripits, exempelvis ekorrarna i Skeppsmyreparken och lekskulpturer i Visättra naturlekplats. Det har också drivits flera projekt där Huddingebor getts möjlighet att påverka sin yttre miljö. Som exempel kan nämnas Visättra entré där boende fick lämna in bilder och föremål som representerade Visättra och som sedan tolkades till dekorativa mönster i markbeläggningen. Under hösten 2016 tog kultur och fritidsförvaltningen fram en process för beställande och framtagande av offentlig konst som tillämpades i samband med planeringen av ett nytt torg; Karin Boyes plats. Processen utmynnade i att en konstnär fick uppdraget att gestalta torget med en skulptur som anknyter till den kända författarinnan.I Huddinges offentliga miljöer, såsom parker, torg eller lekplatser, förekommer dock konstnärlig gestaltning i begränsad utsträckning. Huvuddelen av kommunens offentliga konst tillhör kommunens fastighetsbolag som under åren gjort stora satsningar inom området. Utöver detta finns också en stor koncentration av offentliga konstverk i anslutning till Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge genom Stockholms läns landsting och Södertörns högskola genom fastighetsbolaget Akademiska Hus.

5.1.1 Översiktsplan 2030Huddinge kommuns översiktsplan 2030 är vägledande i arbetet med den fysiska miljön och har därmed en stor betydelse för den långsiktiga utvecklingen.Den övergripande inriktningen i översiktsplanen är en långsiktig hållbar utveckling genom att skapa levande stadsmiljöer som underlättar ett bra vardagsliv samtidigt som större grönområden värnas och klimatutsläppen minskar.I översiktsplanen lyfts bland annat vikten av att satsa mer på utformningen av det offentliga rummet, det vill säga gator, parker, torg och andra mötesplatser, och att komplettera dessa platser med offentlig konst.

5.1.2 ParkprogrammetI Huddinge kommuns parkprogram anges att fler konstnärliga utsmyckningar ska skapas i den offentliga miljön. De senaste två åren har därför trafik och landskapssektionen samverkat med kultur och fritidsförvaltningen i specifika projekt.

14 (20)


5.1.3 Huddinge kommuns råd för fysisk planeringHuddinge kommuns råd för fysisk planering är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen. Rådets uppgift är att planera, genomföra och utvärdera möten/rådslag med invånarna där man belyser kommunens förslag till fysisk planering för olika områden utifrån ett flertal aspekter – utformning/gestaltning, miljö, trygghet, näringsliv och social hållbarhet. Rådet ska även värna och utveckla skönhetsvärden hos byggnader och i den fysiska miljön i Huddinge och årligen dela ut skönhetspriset till en byggnad eller anläggning som förtjänar uppmärksamhet för sitt bidrag till ett vackrare Huddinge.

5.1.4 Fastighetsbolaget I ett remissvar hösten 2016 till ett medborgarförslag angående konstnärlig utsmyckning angav Huge Fastigheter AB att de installerar konst som tas med i investeringsbudgeten för de olika byggprojekt som Huddinge beställer av fastighetsbolaget. Dessa investeringsmedel beslutas av Huddinge kommun. Det kan vara olika typer av konst som byggs in i fastigheterna och som ska tillföra hyresgästerna mervärden utöver arkitekturenEtt utkast till konstpolicy togs också fram under begynnelsen av 2017 med målet att den skulle beslutas av styrelsen i september. Då det fanns mer akuta frågor på agendan inför delningen av bolaget kom policyn aldrig att fastställas. Emellertid har det även tidigare, utan policy men av ”gammal hävd”, avsatts en halv procent vid nybyggnationer. Regeln har dock inte varit ett skall-krav utan många gånger har en lägre procentsats (eller ingen alls för vissa projekt) använts, särskilt vid större investeringar. En upphandlad konsult har använts vid den konstnärliga utsmyckningen och kostnaderna för denne har ingått i den halva procenten. Processen har gått till så att konsulten gjort ”grundarbetet” och tar fram ett förslag med hjälp av en jury med representanter från Huge, KSF och verksamheten. Befintlig konst finns dokumenterad och registrerad. En särskild värdering ska göras av den lösa konsten som uppgår till ca 400 objekt och betingar ett ungefärligt värde på 2 miljoner.

5.1.5 Huddinges kulturkostnaderI Myndigheten för kulturanalys rapportering konstateras att Sveriges kommuner lägger allt mer pengar på kultur. Samtidigt kan noteras i mätningar av kommunernas kulturkostnader per invånare att Huddinge hamnar långt ner på listan. Kulturen stod för ca 1,3 procent av kommunens budget 2016 och Huddinge är därmed långt ifrån att vara bland länets tre bästa kommuner inom det området.6

6 Myndigheten för kulturanalys, Samhällets utgifter för kultur 2016, Kulturfakta 2017:4

15 (20)


6. Slutsatser och rekommendationerSyftet med utredningen har varit att undersöka hur kommunen ska arbeta med frågor rörande konstnärlig gestaltning vid ny-, om- och tillbyggnationer av lokaler och anläggningar. De rekommendationer som lämnas innefattar ett förslag till principiellt ställningstagande, ekonomiska konsekvenser med handlingsalternativ samt översiktliga processbeskrivningar.

6.1 Rekommendation6.1.1 Principiellt ställningstagandeKonsten berättar och ger upphov till reflektion och insikt samtidigt som den främjar kreativitet, dialog och gör Huddinge attraktivare. Mot den bakgrunden finns skäl att tillämpa enprocentregeln (1 procent) och göra avsättningar till konstnärlig gestaltning när kommunen bygger nya verksamhetslokaler och större parkanläggningar på allmänna platser som finansieras med skattemedel. Bland flera av de kommuner som studerats kan man se att det finns ett ”golv” för när principen ska tillämpas även om nivån på golvet varierar. Utredningen föreslår att regeln bara ska tillämpas på objekt med en budget på över 5 miljoner.För att möjliggöra ett långsiktigt och systematiskt arbetssätt bör konstsatsningarna utgå från en fast årlig budget. Det innebär större frihet då den konstnärliga gestaltningen inte måste vara kopplad direkt till ett specifikt byggprojekt. Hur en sådan fast årlig budget bäst skulle kunna utformas måste bli ett uppdrag att titta vidare på om kommunen väljer att tillämpa enprocentregeln. Kommunens tillämpning av enprocentregeln och dess regelverk och processer bör utvärderas efter 3 år för att se om syftet med reformen uppfyllts och att arbetet bedrivs effektivt.

6.1.4.4 Ekonomiska konsekvenserBehovet av verksamhetslokaler är stort och enligt Huddinge Samhällsfastigheter AB är det inte orealistiskt att nyproduktionen hamnar på mellan 400-500 miljoner/år de kommande åren. Även samhällsbyggnadsinvesteringar förväntas vara omfattande den närmsta tiden, däremot är beloppen för de större parkanläggningarna som föreslås omfattas av principen betydligt lägre. Det bör dessutom påpekas att anläggandet av en park kan helt eller delvis finansieras av externa fastighetsägare och avseende den delen får inte kommunen enligt lag ställa krav på medfinansiering av konst. Trots vissa svårigheten med att uppskatta storleken på de investeringar som modellen baseras på är det inte osannolikt, med tanke på byggtakten i kommunen, att enprocentregeln skulle generera avsättningar till konstnärlig gestaltning på runt 5 miljoner årligen.

6.1.2.1 HandlingsalternativVill man ha flera handlingsalternativ med olika ekonomiska utfall är det bara att utgå från olika procentsatser och ändra de investeringsområden som regeln ska tillämpas inom.

16 (20)


Om även Huge Bostäder AB skulle avsätta medel för konstnärlig gestaltning motsvarande en procent av sina nyinvesteringar skulle de ovan angivna beloppen öka med ytterligare ca 2 miljoner då Huge planerar att investera runt 1 miljard under de kommande fem åren i nyproduktion (200 miljoner årligen i genomsnitt). Detta borde dock i sådana fall regleras i kommunens ägardirektiv.

6.1.3 Ägande och förvaltandeFör lokaler som kommunen beställer av Huddinge Samhällsfastigheter AB står fastighetsbolaget för investeringen i byggnation, inklusive den konstnärliga gestaltningen, och bör då äga och förvalta den. Avseende konstnärlig gestaltning som genereras av byggandet av parkanläggningar måste kommunen avsätta medel i investeringsbudgeten och äger då gestaltningen och måste då avsätta resurser för dess drift och underhåll.

6.1.4 Regelverk och process 6.1.4.1 Konstpolicy Utredningen föreslår att kommunen tar fram en konstpolicy som reglerar syfte och mål med kommunens satsningar på konst samt den procentsats som ska avsättas vid nybyggnationer.

6.1.4.2 BeslutsprocessUtifrån den beslutade konstpolicyn och aktuella projektlistor på kommande projekt från samhällsbyggnadsavdelningen ansvarar kultur- och fritidsförvaltningen årligen för att ta fram beslutsunderlag till relevant politiskt forum rörande vilka områden och byggprojekt som ska bli föremål för konstnärlig gestaltning samt ekonomisk fördelning dem emellan.

6.1.4.3 Riktlinje för konstnärlig gestaltningRiktlinjer som tydliggör roller och ansvar vid framtagande av konstnärliga gestaltningsprojekt bör tas fram. Riktlinjerna ska även beskriva den process som kommunen tillämpar samt innefatta plan för underhåll och eventuell gallring.

6.1.4.4 Projektgrupp För att genomföra ett fastställt konstprojekt ska kultur- och fastighetsförvaltningen ansvara för att en projektgrupp tillsätts. Projektgruppen bör ha teknisk kompetens, kunskap om berörda projekt, konstkompetens och kunskap om verksamheten eller eventuell tematik. Detta innebär att projektgruppen bör bestå av representanter från natur- och byggnadsförvaltningen, samhällsbyggnadsavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning, kultur- och fritidsförvaltningen, representant från verksamheten (t.ex. skola) och/eller civilsamhället samt eventuellt Huddinge Samhällsfastigheter AB. Vid behov tas extern konstkonsult in (alternativt används intern kompetens) som då måste finansieras inom budgeten för det specifika konstprojektet. Utöver konstpolicy och riktlinje för konstnärlig gestaltning följer projektgruppens arbete den rådande processen för konstnärlig gestaltning.Det huvudsakliga ansvaret för regeln kommer ligga på kultur- och fritidsnämnden i nära samarbete med övriga berörda förvaltningar och Huddinge samhällsfastigheter AB. Utifrån Huddinges framtida befolkningsökning och den byggtakt det innebär kommer behovet av kompetens både vad gäller

17 (20)


beslutsprocessen och varje specifikt projekt behöva utökas i form av personella resurser på kultur- och fritidsförvaltningen. Uppskattningsvis kommer det sammantaget att röra sig om minst 1 årsarbetstid beroende på byggtakt. Vid behov tas som beskrivet ovan extern konstkonsult in som då finansieras av respektive konstprojekt.

18 (20)


Bilaga – utblick på ytterligare tre kommunerJärfällaEnprocentregeln infördes redan i mitten av 60-talet. Regeln är idag inskriven i kommunens översiktsplan och gäller främst skolor, förskolor, gruppboenden, äldreboenden, och i viss mån andra kommunala verksamheter.Regeln tillämpas enbart vid nybyggnation. Det förekommer dock att kommunen skjuter till medel vid ombyggnation och då finns ett maxtak på 100 tkr för inköp av konstverk. Det finns ingen pott utan konstnärlig gestaltning sker i varje enskilt projekt.Kulturförvaltningen har ett samarbetsavtal med bygg- och miljöförvaltning. Halvårsvis har kulturförvaltningen möten med fastighetschef och projektledare på bygg- och miljöförvaltningen. Utifrån en lista på byggobjekt fattar man sedan beslut om vilka insatser man ska göra. Processen, förvaltning och ägandeEn projektledare utses och presenterar tre konstnärer för en mindre arbetsgrupp. Vid en planerad utsmyckning på en skola så består gruppen exempelvis av projektledaren, rektor och specialintresserad (bildlärare). Vid större projekt anlitas konstkonsult. Representant från fastighetsavdelningen är enbart med som stöd för planeringen. Vald konstnär får betalt för skiss, och arvoderas under arbetets gång till slutbesiktning av konstverk är på plats.Efter färdigställandet av den konstnärliga gestaltningen äger och förvaltar respektive enhet/verksamhet skapelsen. Visdomsord och erfarenheterFramgångsfaktorerna i själva det praktiska arbetat är att ha små arbetsgrupper och med uttalat brukarfokus. Tänk långsiktigt och brett och var införstådd med eventuella tekniska problem. Betänk exempelvis att en konstnärlig gestaltning som en fontän inte bara är ett vackert uttrycksfullt konstverk, utan att den fordrar mycket anläggningsarbete, fungerar bara under en viss tid av året och kräver mycket underhåll.

Sundsvall Redan på 90-talet fastställde kommunen ett styrdokument där det slås fast att det vid all ny- och ombyggnation ska avsätta mellan en halv till en procent för konstnärlig gestaltning. Det är en förhandling vid varje tillfälle med fastighetsförvaltningen om storleken på procentsatsen för konsten. Bygger man exempelvis ett värmeverk i skogen så kanske inget avsätts, medan det kan bli en procent om det är något annat med en större kontaktyta mot befolkningen såsom en simhall eller en förskola. Systemet håller på att ses över till förmån för en fast årlig budget istället, vilken skulle baseras på en procentsats på ett genomsnitt av vad som ska byggas över tid.

19 (20)


Processen, förvaltning och ägandeDen ansvarige för regeln på kultur- och fritidsförvaltningen går igenom fastighetsförvaltningens objektlistor för att få en uppfattning om vad som är på gång. En första åtgärd är att bilda en referensgrupp. Om det exempelvis skulle röra en skola behövs då utöver den ansvarige på kultur- och fritidsförvaltningen någon som har tekniska kunskaper och arbetar med själva byggnationen, en lärare från skolan, en intendent från museet och en extern konstnärlig konsult. Det anses viktigt att en majoritet har konstnärlig kompetens. Gruppen träffas på/vid byggnationen och går igenom förutsättningarna. Vad går att göra tekniskt, var och vad är lämpligt att göra utifrån skolans erfarenheter av var elever vistas t.ex. Utifrån detta bestämmer man sedan plats. Förfrågningsunderlag görs sedan som en LOU-upphandling. Upphandlingen annonseras och sker i fler olika steg. Först krävs en intresseanmälan där man lämnar en konstnärlig beskrivning. Efter det gör referensgruppen det första urvalet utifrån en poängsättning/viktning individuellt som sammanställts av den ansvarige tjänstemannen och presenteras sedan för gruppen och diskuteras. Redan där brukar ett antal förslag utkristalliseras. I nästa steg har två förslag valts ut och blir arvoderade (30 tkr) för att göra en skiss eller modell av förslaget. I det skedet är det viktigt att försöka kvalitetssäkra kostnaderna för förslaget och om det är realistiskt att skapa det till offererad kostnad. Ett vinnande förslag koras och väldigt få, om inga, överklaganden brukar göras. På lång sikt måste all konstnärlig gestaltning underhållas och förvaltas. Däremot är det inte helt glasklart vem som ska göra detta. Ibland är det stadsbyggnadskontoret, ibland fastighetsförvaltningen, ibland museet. Kommunen själv anser att man är otydlig på denna punkt. Visdomsord och erfarenheterUtifrån de erfarenheter man har tror Sundsvall att det är bättre med en ”budgetpott” än att varje objekt ska generera ett visst belopp för konstnärlig gestaltning just där. Man bli helt enkelt friare att använda medlen och kan då göra det på de ställen som bäst behöver det. Vid upphandlingen måste man vara glasklar över vad som ska eller inte ska ingå. Fundamentet och vem som står för det brukar vara en stötesten för vissa konstverk.

GöteborgSyftet med enprocentregeln i Göteborg är att skapa ett stabilt och mer långsiktigt ekonomiskt utrymme för konsten i planeringen och byggandet av offentliga miljöer. Regeln är ett verktyg för hela staden som får byggsektorn och kultursektorn att mötas.I Göteborg drev kulturnämnden fram regeln och stadsledningskontoret arbetade fram ett tjänsteutlåtande, inte kulturförvaltningen. Processen tog två år innan regeln fastställdes. Kulturnämnden blev processägare och redovisar arbetet till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. ”Vi ser det inte som enbart en

20 (20)


kulturfråga, utan det är en ”hela-staden-fråga” och Göteborg konst arbetar tvärsektoriellt i alla projekt” säger en av de intervjuade.Varje konstprojekt är olikt det andra och metodutveckling sker hela tiden. Tumregeln är att 1 procent av den beslutade byggkostnaden avsätts. Regeln om 1 procent tillämpas inte på samtliga av kommunens ny- om- och tillbyggnationer av byggnader, lokaler och anläggningar utan sunt förnuft och relevans styr. Det bidrar i sin tur till att förtydliga och ge skäl till för varför konsten är viktig. Det är beställaren som ska motivera gestaltningen.Rutinbeskrivning är nu på gång angående investeringar. Varje nämnd äger sin egen budget, och samverkar kring beställningar. Konsten ska vara ett strategiskt viktigt verktyg att arbeta med. Beställaren har alltid sista ordet. Inte som med Stockholm konst, som hanterar budget och upphandlingsprocesser ”in house”.Göteborg tillämpar en lägsta kostnadsnivå på 300 tkr när regeln ska tillämpas. Det kan dock finnas behjärtansvärda fall, där budgeten är mindre. Det finns inget kostnadstak.Processen, förvaltning och ägandeAlla förvaltningar och byggande bolag som anlitas av kommunen är involverade i processen. Administrationen är uppdelad där Göteborg konst inom kulturförvaltningen processleder och hjälper i upphandling. Göteborg konst är en resurs för hela staden. Urvalsprocessen om den konstnärliga gestaltningen är viktig. Göteborg konst måste presentera en bra ”sakframställan” i varje enskilt fall. Detta möjliggörs med hjälp med konstkonsulter i bedömningsgrupper. Slutgiltigt beslut har beställaren. Om det är park och natur så är det den förvaltningen som beslutar i slutändan.Vem som äger och förvaltar den konstnärliga gestaltningen beror på vem som äger marken. Kommunen praktiserar ”delad vårdnad” om den offentliga konsten. Park och naturförvaltningen förvaltar om det rör kommunens investeringar. Om det är en privat aktör så ligger ansvaret hos dem.Visdomsord och erfarenheterDet är viktigt att poängtera att offentlig konstnärlig gestaltning är en hela staden fråga. Det är viktigt att få med sig fastighetskontoret och att de skriver in offentlig konst i markanvisningarna för då får man även med de privata aktörerna. Det är också betydelsefullt att projekten återrapporteras till politikerna en gång per år. Det är då man kan få med sig utvecklingspotentialen och att hålla regeln ständigt aktuell. En konstjurist är bra att ha, samt en konstenhet med sakkunskap.


1 (4)


HUDDINGE KOMMUN




Socialnämnden

Granskning av kommunens systematiska brandskyddsarbete inom särskilt boende


SammanfattningDe förtroendevalda revisorerna i Huddinge kommun har givit KPMG AB i uppdrag att granska rutinerna kring kommunens systematiska brandskyddsarbete inom särskilt boende. Uppdraget ingår i revisionsplanen för 2018. Det övergripande syftet med granskningen var att bedöma huruvida socialnämnden och äldreomsorgsnämnden (nu vård- och omsorgsnämnden) genom styrning, uppföljning och intern kontroll säkerställt ett skäligt brandskydd vid särskilda boenden enligt de krav som ställs i lagstiftning och förordning. Granskningen resulterade i följande rekommendationer: 1) Följa upp att brandskyddskontrollerna genomförs och att brandskyddspolicyns riktlinjer efterlevs på enhetsnivå. 2) Säkerställa att nämndernas verksamheter har enhetliga rutiner i syfte att säkerställa ett enhetligt brandskyddsarbete. 3) Utarbeta en förvaltningsspecifik utbildnings- och övningsplan för att säkerställa att personal vid verksamheterna deltar regelbundet i brandskyddsutbildning.Förvaltningen anser att det behöver göras en grundläggande genomgång av det systematiska brandskyddsarbetet på samtliga boenden/verksamheter inom förvaltningens ansvarsområde. Förvaltningen kommer därav, tillsammans med säkerhetsavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning, ta fram en plan för hur rekommendationerna i rapporten från KPMG AB ska genomföras.


UppdragKommunen driver flera särskilda boenden där kommunen genom direkt ägande eller nyttjanderätt har ansvar för brandskyddet. Detta är verksamheter där konsekvenserna av en brand kan bli särskilt stora. De förtroendevalda revisorerna


2 (4)


i Huddinge kommun har därav givit KPMG AB1 i uppdrag att genomföra en granskning av det systematiska brandskyddsarbetet som utförs vid kommunens boenden (bilaga 1). Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2018.

Övergripande syfte och tillvägagångsättGranskningens övergripande syfte har varit att bedöma huruvida socialnämnden och dåvarande äldreomsorgsnämnden (nu vård- och omsorgsnämnden) genom styrning, uppföljning och intern kontroll säkerställt ett skäligt brandskydd vid särskilda boenden enligt de krav som ställs i lagstiftning och förordning. För att svara på det övergripande syftet kommer följande sju revisionsfrågor att besvaras:- Är lag om skydd mot olyckor inarbetad i ansvariga nämnders säkerhets – och

arbetsmiljöarbete? - Är roll - och ansvarsfördelningen mellan fastighetsägare och hyresgäst

tydliggjord avseende det förebyggande arbetet med brandsäkerhet?- Finns dokumenterade rutiner för inventering och kontroll av brandskyddet,

efterlevs dessa och åtgärdas de brister som framkommer?- Är brandskyddsarbetet ändamålsenligt dokumenterat vid de boenden som

omfattas av granskningen?- Finns uppdaterade skriftliga redogörelser avseende brandskyddet?- Tillhandahålls utbildning för enhetschefer och personal avseende brandskydd

och systematiskt brandskyddsarbete? - Sker en tillräcklig återrapportering till ansvariga nämnder? Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer/avstämningar med berörda tjänstemän och politiker samt träffar med sex kommunala boenden.

ResultatDet finns tydliga gränsdragningar avseende ansvarsfördelningen mellan fastighetsägare och hyresgäster. På enhetsnivå finns det dokumenterade roll- och ansvarsbeskrivningar. De som har ansvar för att kontrollera brandskyddet använder sig av checklistor i vilka resultatet av kontrollerna dokumenteras. Vid kontrollerna beskrivs även de åtgärder som eventuellt krävs för att undanröja brister i brandskyddet. Granskningen visar att fyra av sex boenden har dokumenterat sina brandskyddskontroller ändamålsenligt. Således har två boenden inte uppvisat en tillräcklig dokumentation över brandskyddskontrollerna. Vid dessa boenden har dock enhetschefen framhållit att kontrollerna genomförts.

1 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity.


3 (4)


Personal på de granskade boendena har genomgått brandförsvarsförbundets utbildning och detta har dokumenterats på boendena. Det finns en kommunövergripande utbildningsplan för hur ofta personal ska delta i brandskyddsutbildning, dock saknar förvaltningen en utbildnings- och övningsplan. Det är ett krav att varje förvaltning har en sådan plan enligt brandskyddspolicyn. Återrapportering av brandskyddstillbud sker i den årliga arbetsmiljörapporten för respektive nämnd. Denna återrapportering skiljer sig dock åt mellan respektive nämnd. I brandskyddspolicyn står det att kommunens centrala säkerhetsfunktion ska, som ett led i kvalitetsarbetet, regelbundet följa upp hur ovanstående riktlinjer fungerar i praktiken. Det har i granskningen dock framkommit att säkerhetsfunktionen inte följer upp hur riktlinjerna fungerar i praktiken. Den sammanfattande bedömning utifrån granskningens syfte är att socialnämnden och äldreomsorgsnämnden delvis säkerställt att brandskyddsarbetet utförs enligt de krav och riktlinjer som återfinns i lagar och föreskrifter. Systematiken i brandskyddsarbetet har dock inte säkerställts. Exempelvis har kommunen under 2017 och 2018 inte haft en tillräcklig uppföljning av brandskyddsarbetet för att kunna avgöra om brandskyddsarbete faktiskt genomförts ute på enheterna. Den centrala säkerhetsfunktionen har inte efterlevt riktlinjerna avseende uppföljning av efterlevnad av brandskyddspolicyn.

RekommendationerMed anledning av genomförd granskning rekommenderas socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden att:- Följa upp att brandskyddskontrollerna genomförs och att brandskyddspolicyns

riktlinjer efterlevs på enhetsnivå. - Säkerställa att nämndernas verksamheter har enhetliga rutiner i syfte att

säkerställa ett enhetligt brandskyddsarbete (ex. checklista).- Utarbeta en förvaltningsspecifik utbildnings- och övningsplan för att

säkerställa att personal vid verksamheterna deltar regelbundet i brandskyddsutbildning.

Förvaltningens synpunkterFörvaltningen anser att det behöver göras en grundläggande genomgång av det systematiska brandskyddsarbetet på samtliga boenden/verksamheter inom förvaltningens ansvarsområde. Ett välfungerande brandskyddsarbete har stor betydelse för säkerheten och tryggheten för boende såväl personal. Rapporten från KPMG AB visar att ett urval av sex särskilda boende inom socialförvaltningens totalt 42 särskilda boenden har granskats. Urvalet av boenden som granskats kommer från äldreomsorgen, funktionshinderområdet och socialpsykiatrin. Resultatet från KPMG AB:s rapport stämmer väl överens med förvaltningens egen stickprovsundersökning på 10 slumpmässigt utvalda verksamheter inom socialförvaltningen. Syftet med förvaltningens egen granskning var att kontrollera hur det systematiska brandskyddsarbetet fungerar


4 (4)


ute i verksamheterna. Förvaltningens kontroller utfördes hösten 2018 på uppdrag av nämnden (dåvarande socialnämnden och äldreomsorgsnämnden) som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet av förvaltningens kontroller (bilaga 2) överensstämmer med resultatet från granskningen av KPMG AB. Efter resultatet från dessa två rapporter kommer förvaltningen att, i samarbete med säkerhetsavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning, ta fram en planering för hur rekommendationerna i rapporten från KPMG AB ska genomföras och hur det systematiska brandskyddsarbetet med regelbundenhet bör följas upp.

Ekonomiska och juridiska konsekvenserDet systematiska brandskyddsarbetet ingår i förvaltningens ordinarie uppdrag och rekommendationerna från KPMG medför inte några ytterligare ekonomiska eller juridiska konsekvenser för förvaltningen.


Marianne Saur Hedlund Tf bitr. socialdirektör och kvalitetschef

BilagorBilaga 1. Granskning av systematiskt brandskyddsarbete på kommunens

boenden. Rapport KPMG AB, Huddinge kommun 2019-03-18Bilaga 2. Systematiska kontroller brandskydd - En redovisning från 10

verksamheter inom socialförvaltningen. Kvalitetsenheten 2019-05-02

Beslutet delgesKommunstyrelsenKommunstyrelsens förvaltning, Pekka Pöljö

Bilaga: Revisionsrapport: Granskning av systematiskt brandskyddsarbete på kommunens boenden

Huddinge kommun Till:Revisorerna Socialnämnden

Vård- och omsorgsnämnden

För kännedom:Kommunfullmäktige

2019-03-25

Revisionsrapport: Granskning av systematiskt brandskyddsarbete på kommunens boenden

De förtroendevalda revisorerna i Huddinge kommun har uppdragit till KPMG AB att genomföra en granskning av det systematiska brandskyddsarbetet som utförs vid kommunens boenden. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2018. Granskningens övergripande syfte har varit att bedöma huruvida socialnämnden och dåvarande äldreomsorgsförvaltningen (nu vård- och omsorgsnämnden) genom styrning, uppföljning och intern kontroll säkerställt ett skäligt brandskydd vid särskilda boenden enligt de krav som ställs i lagstiftning och förordning.

Med anledning av genomförd granskning rekommenderar vi socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden att:— Följa upp att brandskyddskontrollerna genomförs och att brandskyddspolicyns riktlinjer efterlevs

på enhetsnivå. — Säkerställa att nämndernas verksamheter har enhetliga rutiner i syfte att säkerställa ett enhetligt

brandskyddsarbete (ex. checklista).— Utarbeta en förvaltningsspecifik utbildnings- och övningsplan för att säkerställa att personal vid

verksamheterna deltar regelbundet i brandskyddsutbildning.

Revisionen beslutar att överlämna rapporten till nämnderna för yttrande senast i juni 2019 och för kännedom till kommunfullmäktige.

För Huddinge kommuns förtroendevalda revisorer

Svante Axelsson Ulrika WennbergOrdförande Vice ordförande

© 2019 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.

Document classification: KPMG Confidential

Granskning av systematiskt brandskyddsarbete på kommunens boendenRapportHuddinge kommun

KPMG AB

2019-03-18

Antal sidor 17

1© 2019 KPMG AB. All rights reserved.

Document classification KPMG Confidential

Huddinge kommunGranskning av systematiskt brandskyddsarbete på kommunens boendenRapport2019-03-18

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning och rekommendationer 21.1 Rekommendationer 3

2 Inledning 42.1 Syfte, revisionsfråga och avgränsning 42.2 Avgränsning och ansvariga nämnder 52.3 Revisionskriterier 52.4 Metod 5

3 Resultat av granskningen 63.1 Styrdokument 63.2 Brandskyddsarbete på boendena 93.3 Tillsyn 14

4 Slutsats och rekommendationer 154.1 Rekommendationer 17




1 Sammanfattning och rekommendationerKPMG har av Huddinge kommuns revisorer fått i uppdrag att granska rutinerna kring kommunens systematiska brandskyddsarbete inom särskilt boende. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2018.Det övergripande syftet med granskningen har varit att bedöma huruvida socialnämnden och äldreomsorgsnämnden genom styrning, uppföljning och intern kontroll säkerställt ett skäligt brandskydd vid särskilda boenden enligt de krav som ställs i lagstiftning och förordning. Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor har den som äger en byggnad och den som bedriver verksamhet där, det yttersta ansvaret för brandskydd. Det innebär en skyldighet att i skälig omfattning hålla utrustning för livräddning vid brand och att i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Systematiskt brandskyddsarbete syftar i första hand till att förebygga uppkomst av bränder och i andra hand till att minska konsekvenserna om brand ändå uppstår. Det är viktigt att det förebyggande arbetet är strukturerat och inte personberoende.Lagen om skydd mot olyckor finns inarbetad i nämndernas riktlinjer avseende arbetsmiljöarbete. I beskrivningen av arbetsmiljöuppgifter står det att ansvariga för arbetsmiljön även ska bedriva systematiskt brandskyddsarbete i enlighet med Statens räddningsverks allmänna råd (SRVFS 2004:3). Kommunen har även en brandskyddspolicy från 2002 med riktlinjer för brandskyddsarbetet. Med anledning av detta bör kommunen arbeta för att göra riktlinjerna i brandskyddspolicyn kända bland verksamheterna.Det finns tydliga gränsdragningar avseende ansvarsfördelningen mellan fastighetsägare och hyresgäster. På enhetsnivå finns det dokumenterade roll- och ansvarsbeskrivningar. De som har ansvar för att kontrollera brandskyddet använder sig av checklistor i vilka resultatet av kontrollerna dokumenteras. Vid kontrollerna beskrivs även de åtgärder som eventuellt krävs för att undanröja brister i brandskyddet. Vår granskning visar att fyra av sex boenden har dokumenterat sina brandskyddskontroller ändamålsenligt. Således har två boenden inte uppvisat en tillräcklig dokumentation över brandskyddskontrollerna. Vid dessa boenden har dock enhetschefen framhållit att kontrollerna genomförts. Personal på de granskade boendena har genomgått brandförsvarsförbundets utbildning och detta har dokumenterats på boendena. Det finns en kommunövergripande utbildningsplan för hur ofta personal ska delta i brandskyddsutbildning, dock saknar social- och äldreomsorgsförvaltningen en utbildnings- och övningsplan. Det är ett krav att varje förvaltning har en sådan plan enligt brandskyddspolicyn. Återrapportering av brandskyddstillbud sker i den årliga arbetsmiljörapporten för respektive nämnd. Denna återrapportering skiljer sig dock åt mellan respektive nämnd. I brandskyddspolicyn står det att kommunens centrala säkerhetsfunktion ska, som ett led i kvalitetsarbetet, regelbundet följa upp hur ovanstående riktlinjer fungerar i




praktiken. Det har i granskningen dock framkommit att säkerhetsfunktionen inte följer upp hur riktlinjerna fungerar i praktiken. Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningens syfte är att socialnämnden och äldreomsorgsnämnden delvis säkerställt att brandskyddsarbetet utförs enligt de krav och riktlinjer som återfinns i lagar och föreskrifter. Systematiken i brandskyddsarbetet har dock inte säkerställts. Exempelvis har kommunen under 2017 och 2018 inte haft en tillräcklig uppföljning av brandskyddsarbetet för att kunna avgöra om brandskyddsarbete faktiskt genomförts ute på enheterna. Den centrala säkerhetsfunktionen har inte efterlevt riktlinjerna avseende uppföljning av efterlevnad av brandskyddspolicyn.

1.1 RekommendationerUtifrån genomförd granskning rekommenderar vi socialnämnden och äldreomsorgsnämnden att:

— Följa upp att brandskyddskontrollerna genomförs och att brandskyddspolicyns riktlinjer efterlevs på enhetsnivå.

— Säkerställa att nämndernas verksamheter har enhetliga rutiner i syfte att säkerställa ett enhetligt brandskyddsarbete (ex. checklista).

— Utarbeta en förvaltningsspecifik utbildnings- och övningsplan för att säkerställa att personal vid verksamheterna deltar regelbundet i brandskyddsutbildning.




2 InledningVi har av Huddinge kommuns revisorer fått i uppdrag att granska det systematiska brandskyddsarbete som utförs vid kommunens boenden. Uppdraget ingår i revisionen för år 2018.Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor har den som äger en byggnad och den som bedriver verksamhet där, det yttersta ansvaret för brandskydd. Det innebär en skyldighet att i skälig omfattning hålla utrustning för livräddning vid brand och att i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.I statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3), står att ett skäligt brandskydd innebär att det även bör bedrivas ett systematiskt brandskyddsarbete. Systematiskt brandskyddsarbete syftar i första hand till att förebygga uppkomst av bränder och i andra hand till att minska konsekvenserna om brand ändå uppstår. Det är viktigt att det förebyggande arbetet är strukturerat och inte personberoende. Detta gäller både det förebyggande arbetet samt de delar som måste fungera när en eventuell brand uppstår. I arbetet ingår att både arbeta med byggnadstekniska och organisatoriska bitar. För vissa byggnader eller anläggningar där konsekvenserna av en brand kan bli särskilt stora ska en så kallad skriftlig redogörelse för brandskyddet upprättas. Kommunen driver flera särskilda boenden där kommunen genom direkt ägande eller nyttjanderätt har ansvar för brandskyddet. Detta är verksamheter där konsekvenserna av en brand kan bli särskilt stora. Som en del i sitt granskningsuppdrag ser revisorerna anledning att granska det systematiska brandskyddsarbetet vid särskilda boenden.

2.1 Syfte, revisionsfråga och avgränsningDet övergripande syftet med granskningen har varit att bedöma huruvida socialnämnden och äldreomsorgsnämnden genom styrning, uppföljning och intern kontroll säkerställt ett skäligt brandskydd vid särskilda boenden enligt de krav som ställs i lagstiftning och förordning. För att svara på det övergripande syftet kommer följande sju revisionsfrågor att besvaras:

- Är lag om skydd mot olyckor inarbetad i ansvariga nämnders säkerhets – och arbetsmiljöarbete?

- Är roll - och ansvarsfördelningen mellan fastighetsägare och hyresgäst tydliggjord avseende det förebyggande arbetet med brandsäkerhet?

- Finns dokumenterade rutiner för inventering och kontroll av brandskyddet, efterlevs dessa och åtgärdas de brister som framkommer?

- Är brandskyddsarbetet ändamålsenligt dokumenterat vid de boenden som omfattas av granskningen?

- Finns uppdaterade skriftliga redogörelser avseende brandskyddet? - Tillhandahålls utbildning för enhetschefer och personal avseende brandskydd

och systematiskt brandskyddsarbete?




- Sker en tillräcklig återrapportering till ansvariga nämnder?

2.2 Avgränsning och ansvariga nämnderGranskningen omfattar socialnämnden och äldreomsorgsnämndens brandskyddsarbete under 2017 och 2018.

2.3 RevisionskriterierVi kommer att bedöma om kommunens brandskyddsarbete uppfyller:

— Kommunallagen 6 kap. 6 §— Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) 3 kap.— Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor— Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt

brandskyddsarbete, SRVFS 2004:3— Statens räddningsverksföreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet,

SRVFS 2003:10— Kommunens säkerhetspolicy

2.4 MetodGranskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer/avstämningar med berörda tjänstemän och politiker samt träffar med sex kommunala boenden.




3 Resultat av granskningen3.1 Styrdokument

3.1.1 Bakgrund Grunden för systematiskt brandskyddsarbete är vad som brukar benämnas som brandskyddspolicy. I den ska kommunen ange vad verksamheten och de ansvariga cheferna beslutar kring brandskyddet. Policyn ska gälla inom hela verksamheten och det är viktigt att den är väl förankrad i ledningen och känd i hela organisationen. Brandskyddspolicyn kan även vara integrerad som en del av verksamhetens säkerhetspolicy.Innehållet i en brandskyddspolicy bör beskriva målsättning för brandskyddsarbetet, hur brandskyddsarbetet ska bedrivas samt organisation och ansvarsfördelning. Det är således av vikt för kommunstyrelsen att i brandskyddspolicyn övergripande redogöra för den viljeriktning som kommunen har avseende brandskydd. Vidare bör organisation och ansvarsfördelning beskrivas så att det tydligt framgår vilka som har ansvar för de olika delarna av brandskyddsarbetet. Det bör även finnas en utbildningsplan som klargör vilken personal som ska genomgå olika brandskyddsutbildningar och övningar samt hur ofta det ska ske.Ansvar för brandskydd regleras av Lagen om skydd mot olyckor, LSO 2003:778. I lagen anges Sveriges kommuners ansvar kopplat till brandskydd. Enligt lagen är den som äger och bedriver verksamhet i en byggnad eller anläggning ansvarig för brandskyddet. Det innebär att den har skyldighet att i skälig omfattning ha utrustning för livräddning vid en eventuell brand; skyldighet att vidta åtgärder för att förebygga brand samt hindra eller begränsa skador vid en eventuell brand. Enligt Statens räddningsverks (numera MSB) författningssamling 2004:3 krävs en helhetssyn avseende brandskyddsarbetet. Således är det av stor vikt att ägare och nyttjare av byggnader har kunskaper om sitt ansvar avseende brandskydd, hur brandskyddsåtgärder samverkar och hur de bidrar till att minska riskerna. Ett ändamålsenligt brandskyddsarbete behöver därför bedrivas systematiskt och kontinuerligt och utgå från de brandrisker som finns.

3.1.2 IakttagelserBrandskyddspolicy7 maj 2001 antog kommunfullmäktige en säkerhetspolicy som ligger till grund för Huddinge kommuns övergripande riktlinjer för brandskydd. Kommunstyrelsen beslutade sedan om Övergripande riktlinjer för brandskydd avseende Huddinge kommuns verksamheter (brandskyddspolicy) i december 2002 och reviderade policyn i maj 2005. Syftet med de övergripande riktlinjerna uppges vara att dessa ska ligga till grund för kommunens arbete med att uppfylla skyldigheterna enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap 2 §. Policyn beskriver att ansvaret för brandskyddsarbetet delas mellan fastighetsägaren och den verksamhet som bedrivs i fastigheten. Enligt policyn ska således fördelningen




av ansvaret tydligt regleras i avtal mellan verksamheten och fastighetsägaren. Den som bedriver verksamhet har ansvar för att se till att den bedrivs på ett säkert sätt och har även skyldighet att kontrollera delar av brandskyddet samt att påtala risker så att dessa undanröjs alternativt undanröja riskerna på egen hand. Till stöd för egenkontrollerna ska det finnas checklistor med anvisningar och råd om viktiga kontrollpunkter. Enligt policyn ska egenkontrollerna bedrivas inom samtliga verksamheter och resurser ska avsättas så att en effektiv och regelbunden kontrollverksamhet kan bedrivas i syfte att uppnå ett systematiskt brandskyddsarbete. Enligt brandskyddspolicyn ska varje verksamhet och dess fastighet ha en brandskyddsbeskrivning, det vill säga driftsinstruktioner av tekniska anordningar. Beskrivningen ska innehålla lokalens användningsområde, brandtekniska installationer, brandcellsindelning, utrymningsvägar samt släckutrustning. Samtliga verksamheter ska ha en brandskyddsansvarig, dessa är vanligtvis enhetschefer eller motsvarande. Brandskyddsansvarig har bland annat i uppgift att representera verksamheterna vid tillsyn från Södertörns brandförsvarsförbund. Enligt de verksamheter som vi träffat eftersträvas följsamhet till policyn. Dock anser varken kommunens Säkerhetschef eller de verksamheter som vi träffat att policyn är tillräckligt känd bland verksamheterna och att det således inte är ett dokument som styr verksamheternas brandskyddsarbete. Säkerhetschefen lyfte fram kommunens program för trygghet och säkerhet som ett övergripande dokument som syftar till att vägleda verksamheternas säkerhetsarbete. Programmet för trygghet och säkerhet antogs av Huddinge kommunfullmäktige 18 juni 2018 och i dokument beskrivs att det är tänkt att ta ett samlat grepp om arbetet med trygghet och säkerhet i hela kommunen. I programmet förklaras att innehållet riktar sig till alla kommunens nämnder, förvaltningar och anställda samtidigt som det utgör en plattform och utgångspunkt för övriga kommungemensamma riktlinjer och andra styrdokument. Syftet med programmet är att definiera ansvarsområden för Huddinge kommuns arbete med trygghet och säkerhet samt fastställa övergripande mål för verksamheten i fem ansvarsområden. I programmet beskrivs brandskyddsarbetet övergripande och till stor del på samma sätt som i brandskyddspolicyn. Brandskyddsarbetet är dock mer utförligt beskrivet i brandskyddspolicyn jämfört med i Programmet för trygghet och säkerhet. Till sist står det i brandskyddspolicyn att kommunens centrala säkerhetsfunktion ska, som ett led i kvalitetsarbetet, regelbundet följa upp hur ovanstående riktlinjer fungerar i praktiken. Detta i syfte att säkerställa att brandskyddsarbetet fungerar och att riktlinjerna i policyn är realistiska. Det har i granskningen dock framkommit att säkerhetsfunktionen inte följer upp hur riktlinjerna fungerar i praktiken. Utbildnings- och övningsplanKommunen har en centralt framtagen övergripande utbildningsplan som bland annat avser utbildningar i brandskyddsarbete. Enligt den övergripande utbildningsplanen ska kommunens medarbetare genomgå Södertörns brandförsvarsförbunds brandskyddsutbildning vart fjärde år. Enligt Huddinge kommuns brandskyddspolicy ska samtliga förvaltningar även upprätta en utbildningsplan avseende systematiskt brandskyddsarbete. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har inte en aktuell plan för utbildning avseende systematiskt brandskyddsarbete.




Organisation och ansvarsfördelningAnsvaret för det systematiska brandskyddsarbetet framgår i kommunens brandskyddspolicy där det övergripande ansvaret åligger förvaltningschefen. Enligt socialnämndens och äldreomsorgsnämndens respektive beslut avseende ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter framgår det att förvaltningsdirektören vidarefördelar arbetsmiljöuppgifter inom nämndernas verksamheter. I bilagan till beslutet beskrivs vad som innefattas av arbetsmiljöuppgifter. Där framgår att en del av arbetsmiljöuppgifterna innebär att bedriva systematiskt brandskyddsarbete i enlighet med Statens räddningsverks allmänna råd (SRVFS 2004:3). Kommunen har tillsammans med Huge Fastigheter utarbetat en brandskyddsklausul som beskriver den generella ansvarsfördelningen mellan hyresvärdar och hyresgäster. Klausulen upprättades innan Huddinge Samhällsfastigheter bildades, men används även vid de hyresobjekt där de är hyresvärdar. Klausulen beskriver ansvar för utbildning, dokumentation, utrymningsplanering, släckutrustning och brandlarm/ brandvarnare. För dessa områden beskrivs vem av hyresvärden och hyresgästen som ansvarar för periodisk kontroll, åtgärder av brister, bekostnad av åtgärd samt huruvida det ska göras en årlig inspektion av området.

3.1.3 KommentarerHuddinge kommuns övergripande riktlinjer för brandskydd/säkerhetspolicy har ett relevant och ändamålsenligt innehåll. Dokumentet reviderades senast 2005 och samtliga som vi talat med har berättat att brandskyddspolicyn inte upplevs vara tillräckligt känd bland verksamheterna. Således finns det en risk att verksamheterna inte efterlever brandskyddspolicyn i sitt brandskyddsarbete. Med anledning av detta bör kommunen arbeta för att göra riktlinjerna i brandskyddspolicyn kända bland verksamheterna. Det program för trygghet och säkerhet som vi tagit del av bör inte ses som en uppdaterad version av kommunens brandskyddspolicy då endast delar av brandskyddspolicyns innehåll finns med i programmet. Ansvarsfördelningen för det systematiska brandskyddsarbetet beskrivs tydligt i brandskyddspolicyn. Även ansvarsfördelningen mellan de granskade verksamheterna och fastighetsägare är tydlig och dokumenterad i gränsdragningslistor. Vi bedömer att det finns en risk att systematiken i brandskyddsarbetet blir lidande av att det inte genomförs regelbundna uppföljningar av hur verksamheterna efterlever riktlinjerna i brandskyddspolicyn. Avsaknad av en central uppföljning och styrning kan leda till att verksamheterna inte arbetar enhetligt med brandskyddsarbetet. Därmed bör den centrala säkerhetsfunktionen, som ett led i kvalitetsarbetet avseende brandskydd, följa upp verksamheternas efterlevnad av brandskyddspolicyns riktlinjer. Granskningen visar att Huddinge kommun erbjuder alla anställda vid boendena möjlighet att delta i de utbildningar som ska göras var fjärde år genom Södertörns brandförsvarsförbund. Social- och äldreomsorgsförvaltningen saknar dock en egenutbildnings- och övningsplan för verksamheterna. Enligt brandskyddspolicyn ska varje förvaltning utarbeta en sådan plan. Genom utbildning och övning av verksamhetens medarbetare ökar deras möjlighet att hantera brandskyddsarbete.




Därmed bör social- och äldreomsorgsförvaltningen utarbeta en utbildnings- och övningsplan.

3.2 Brandskyddsarbete på boendena

3.2.1 BakgrundSkador till följd av bränder blir ofta kostsamma och skapar stora besvär för de boenden som drabbas. Bostäder och arbetsplatser kan bli obrukbara på grund av att återställningsarbetena ofta är komplicerade. Verksamheter blir i sådana fall tvungna att flytta till provisoriska lokaler.Det yttersta ansvaret för brandskyddet ligger hos den som är ansvarig för den totala verksamheten, det vill säga förvaltningschef eller motsvarande. Till sin hjälp kan förvaltningschefen utse en brandskyddsansvarig som kan skapa en särskild brandskyddsorganisation/grupp med uppgift att planera, utföra och följa upp brandskyddsarbetet. Uppgiften kan således delegeras, men inte ansvaret. Utöver detta bör det finnas en brandskyddskontrollant på varje enhet som genomför kontroller med hjälp av en checklista. Brandskyddsansvarig kan även inneha rollen som brandskyddskontrollant. Brandskyddskontrollanten ska ansvara för att kontrollerna genomförs regelbundet och att eventuella fel rapporteras. I de fall flera ägare eller nyttjare verkar inom en byggnad bör en dokumentation upprättas för varje enskild verksamhet och i sådana fall bör en sammanställning finnas över de sammantagna riskerna och det övergripande brandskyddet. Det räcker dock inte med att upprätta dokument för att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Det måste även omsättas i praktiken. Statens räddningsverks allmänna råd (2004:3) gör också gällande att dokumentationen bör upprättas/sammanställas av personer inom den egna verksamheten som är väl förtrogna med den verksamhet som bedrivs.

3.2.2 IakttagelserBoendena De boenden som granskats är sex till antalet. Fyra av dessa är så kallade särskilt boende. Ett av de granskade boendena har elva platser som samtliga är till för personer med demenssjukdom. Ett annat boende är till för äldre och har 68 platser uppdelat på två enheter. Ytterligare två av de granskade boendena är särskilda boenden med en gemensam enhetschef. Boendena består av åtta lägenheter och en gemensam lokal respektive nio lägenheter och en gemensam lokal. De två sista boendena är så kallade stödboenden med en gemensam enhetschef. Ett stödboende är en placeringsform inom socialtjänsten där barn och unga i åldern 16-20 år kan tas emot i ett eget boende med individanpassat stöd. Stödboendet innebär ett mer självständigt boende än HVB. Organisation och ansvarsfördelningTre av de sex boendena har Huddinge Samhällsfastigheter (HusF) som hyresvärd och ytterligare två har Huge Bostäder som hyresvärd. Samtliga dessa boenden upplever att dialogen med hyresvärdarna fungerar väl och att de får efterfrågad hjälp vad gäller




brandskyddsarbetet. De tre boendena som numera har HusF som hyresvärd hade tidigare Huge Bostäder som hyresvärd. Dessa tre boenden har särskilt framhållit att samarbetet med hyresvärden har stärkts sedan bytet. Ett av boendena har en privat hyresvärd. Även dialogen mellan den privata hyresvärden och boendet uppges fungera väl. Enhetscheferna erhåller från hyresvärdarna, vanligtvis Huge och HusF, de ritningar och underlag som behövs för att säkerställa att utrymningsvägarna är fria från hinder. Det är fastighetsvärdens uppgift att hjälpa till att uppdatera ritningar och underlag.På samtliga boendena är det enhetscheferna som har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön och därmed brandskyddsarbetet. Vid varje boende har enhetschefen delegerat brandskyddskontroller och utbildning av nyanställda eller brukare till så kallade brandskyddsansvariga/brandskyddsombud. Det är dock enhetschefernas ansvar att säkerställa att kontrollerna genomförs. Brandskyddsombuden har i uppgift att regelbundet kontrollera utifrån en checklista. Vidare har brandskyddsombuden i uppgift att informera nyanställda och i vissa fall nyinflyttade brukare om dokumentation och riktlinjer rörande brandskyddsarbetet. Till exempel har vissa boenden en brandskyddspärm och samtliga boenden har en utrymningsplan. I de fall då en fysisk brandskyddspärm inte finns på boendet, hittar personalen dokumentationen på kommunens intranät. Genomgången av dokumentationen har beskrivits som ett led i att säkerställa att kunskapsnivån är tillräckligt hög bland samtliga anställda. Brandskyddsombuden får en särskild utbildning av brandförsvarsförbundet som beskrivs utförligare nedan. Vid ett av de granskade boendena utser personalen en person inför varje arbetspass som har det övergripande ansvaret för en eventuell utrymning under just det arbetspasset. En sådan diskussion har förts på ytterligare ett boende. Där har personalen gemensamt kommit överens om att man inte ska arbeta på det sättet. Detta då personal kan vara upptagna med exempelvis ett omvårdnadsmoment och således inte ha möjlighet att omgående sätta igång samt leda utrymningsarbetet. Det nuvarande arbetssättet skapar en bättre flexibilitet och bättre förutsättning att inleda utrymningen omgående, menar enhetschefen. BrandskyddskontrollerPå samtliga sex boenden har enhetscheferna framfört att brandskyddskontroller genomförs. Vid kontrollerna ska brandskyddskontrollanten gå igenom följande saker:

Brandfatlig-, explosiv vara- Verksamhetsanknuten (tillstånd, föreståndare, förvaring, skyltar)

Utrymningsplanering- Utrymningsplan samt ev. uppdatering av planen- Utrymningsväg (fri framkomlighet)

Brandcellsgränser- Branddörr, glas och vägg- Dörrhållarmagneter, freeswings-dörrstängare- Automatiska dörrstängare




Dörr i utrymningsväg – funktion och beslagning- Lås- och nödutrymningsbeslag- Väsentlig funktion (dörrlås i utrymningsväg)- Dörrfunktion (öppna/stäng)

Utrymningsskyltar, nödbelysning- Genomlysta utrymningsskyltar (elansluten)- Efterlysande utrymningsskyltar

Släckutrustning- Handbrandsläckare inkl. skyltning

Släcksystem- Släcksystem i datarum- Släcksystem i spisfläkt- Portabelt sprinklersystem

Brandlarm och brandvarnare- Batteridrivna brandvarnare (där krav finns)

Övrigt- Brandfiltar- Första hjälpen-utrustning- Placering av sopkärl, papperskorgar och containers utomhus

Fyra boenden har redovisat dokumentation över genomförda kontroller av brandskyddet hos verksamheterna. Kontrollerna har dokumenterats i checklistor. De fyra checklistor som redovisats för oss visar att dessa skiljer sig åt. Vid ett intervjutillfälle med en tjänsteman framgick det att verksamheterna kan få hjälp från den centrala säkerhetsfunktionen för att utveckla en checklista. Ett par enhetschefer har berättat att de fått deras checklista från brandförsvarsförbundet. Resterande enhetschefer har antingen på egen hand letat rätt på en checklista eller så vet de inte var deras checklista kommer från. Det finns en centralt framtagen checklista i Huddinge kommun. Säkerhetschefen har dock framhållit att checklistan inte är användarvänlig och att utformningen av den därför ska ses över under 2019. Brandskyddskontrollerna genomförs med varierad regelbundenhet på boendena. De två boendena som inte dokumenterat sina kontroller har kontrollerat brandskyddet en gång per kvartal. Två av boendena har genomfört kontrollerna varannan månad och de resterande två har kontrollerat brandskyddet varje månad. På de boenden som inte dokumenterat sina kontroller har det vid ett par tillfällen upptäckts att någon brukare har plockat ned sitt brandlarm. Det inträffar även att brukarna inte släpper in kontrollanten i lägenheten vid kontrollerna. Utbildning och övningSödertörns brandförsvarsförbund arrangerar brandskyddsutbildningar för kommunens personal. Dels en grundläggande utbildning och dels en mer utförlig och avancerad utbildning. Enligt riktlinjerna i den övergripande utbildningsplanen ska all personal som arbetar vid social- och äldreförvaltningens boenden genomgå den grundläggande brandskyddsutbildningen vid nyanställning. Därefter ska personalen genomgå




utbildningen minst en gång vart fjärde år. Under utbildningen tränas personalen i bland annat utrymning och brandlarmens funktioner. Granskningen visar att de olika boendena anmäler sin personal till brandskyddsutbildningen olika ofta. Personal på några av de granskade verksamheterna har genomfört utbildningen oftare än var fjärde år. All personal på boendena, förutom tre, har utbildats i systematiskt brandskydd de senaste fyra åren. Kommunen har även en webutbildning rörande brandskydd. Vid träffarna med enhetscheferna på boendena har det framkommit att webutbildningen används i varierande grad. Vid några boenden har den beskrivits som obligatorisk och att all personal genomfört utbildningen varje år de senaste åren. Vid andra boenden har webutbildningen beskrivits som ett komplement som personalen kan använda sig av om de upplever att de behöver stärka sina kunskaper inom brandskyddsarbete. Det finns inte några riktlinjer i utbildningsplanen för hur ofta webutbildningen ska genomföras. Brandförsvarsförbundets fördjupade utbildning som är särskilt riktad till brandskyddsombud ska kommunens brandskyddsombud genomgå i samband med att de inleder sitt uppdrag som ombud. Cirka en månad innan vår intervju med enhetschefen på ett av boendena hade det tidigare brandskyddsombudet slutat, något som medförde att det nyutsedda brandskyddsombudet ännu inte hunnit genomföra den fördjupade brandskyddsutbildningen. Med anledning av detta hade enhetschefen och det nytillträdda brandskyddsombudet tagit ett gemensamt ansvar för brandskyddsarbetet fram till dess att ombudet genomfört utbildningen. Avseende brandövningar har det framgått att dessa genomförs med varierande kontinuitet. Södertörns brandförsvarsförbund assisterar verksamheterna i utrymningsövningar som enligt säkerhetschef helst ska genomföras en gång per år. Ett boende övar två gånger per år och har gjort så under de senaste åren. Fyra av de resterande boendena har genomfört övningar en gång per år. Avseende det sista boendet har inte enhetschefen kunnat redogöra för huruvida några utrymningsövningar har genomförts under det senaste åren och kan inte heller redogöra för när den senaste övningen genomfördes. ArbetsplatsträffarSamtliga boenden har arbetsplatsträffar (APT) cirka en gång i månaden för att diskutera arbetet generellt. Alla boenden diskuterar arbetsmiljön vid dessa träffar. Det är dock endast ett boende som har brandskydd som stående punkt och således diskuterar brand vid varje APT. På ett annat boende diskuterar personalen brandskyddspärmen en gång per år. Vid samtliga boenden har brandskyddsarbetet uppgetts diskuteras vid behov på APT. På de två särskilda boendena, som har en gemensam enhetschef, har gemensamma APT en gång i månaden. Vid APT är brandskyddsarbetet generellt inte en del av agendan utan inkluderas i den punkt som rör arbetsmiljöarbetet. Enhetschefen framförde att ett framtida mål är en bättre samverkan mellan de två boendena avseende brandskyddsarbetet så att de boendena kan lära från varandra och att gemensamma rutiner utformas.




TillbudTillbuden ska rapporteras i avvikelsehanteringssystemet KIA. Personal har fått genomgång av vilka händelser som ska rapporteras samt hur de ska rapporteras. De mer allvarliga tillbuden redovisas vid nämndsammanträden. Vid de granskade boendena har enhetscheferna och brandskyddsombuden beskrivit att det genomförs en årlig uppföljning av samtliga tillbud som rapporterats hos enheten. I den årliga uppföljningen sammanställer inte enhetscheferna brandtillbud i en särskild kategori. Tillbuden ingår även i de två nämndernas arbetsmiljörapport och det är förvaltningens HR-chef som ansvarar för att de är en del av arbetsmiljöarbetet. De två nämnderna skiljer sig i redovisningen av tillbud. Äldreomsorgsnämnden har en mer utförlig och kategoriserad redovisning med diagram över respektive skadeorsak/risk som har rapporterats under det senaste året. Till exempel är en sådan kategori brand. Socialnämnden saknar redovisning för olika typer av tillbud/olycksfall. Anledningen till att det i rapporten för äldreomsorgen 2018 finns ett diagram med indelning utifrån skadeorsaker och inte i socialnämnden beror på att det i KIA endast går att skapa dessa diagram på verksamhetsnivå och äldreomsorgsnämnden bestod 2018 bara av en verksamhet vilket gjorde detta möjligt. För socialnämndens arbetsmiljörapport på nämndnivå går inte detta på grund av att nämnden 2018 innehöll flera verksamheter. När vi talade med HR-chefen framkom det dock att det går att hämta informationen om skadeorsaker på verksamhetsnivå inom socialnämnden från KIA och sammanställa dessa i ett diagram utanför KIA.

3.2.3 Kommentarer Vid intervjuer har det framgått att enhetscheferna på de granskade boendena i hög grad är medvetna om sitt ansvar för brandskyddsarbetet i verksamheterna. Därtill har fyra av sex verksamheter dokumenterat genomförda kontroller av brandskyddet utifrån verksamhetens checklista. Vidare har nästintill samtliga anställda genomgått antingen brandförsvarets utbildning eller kommunens interna webutbildning inom de senaste fyra åren. Samtliga verksamheter har även förteckning på vilka av de anställda som genomfört brandskyddsutbildning. Social- och äldreomsorgsförvaltningen bör dock arbeta för att säkerställa att all personal har genomgått brandförsvarsförbundets utbildning inom de senaste fyra åren. Av de verksamheter som vi träffat har samtliga en brandskyddsorganisation med en tydlig roll- och ansvarsfördelning. Det finns dokumenterat vem det är som har huvudansvaret för brandskyddet på enheten, vanligtvis enhetschefen. Vidare finns det dokumenterat vem/vilka som uppgifterna att kontrollera brandskyddet har delegerats till (brandskyddsombud). Vid en av de granskade verksamheterna utser personalen en person inför varje arbetspass som har det övergripande ansvaret för en eventuell utrymning under just det arbetspasset. Vi har noterat att checklistorna har varit utformade på olika sätt och att enhetscheferna inte känner till varifrån checklistorna kommer. Det medför att det inte är säkerställt att samtliga verksamheter kontrollerar samma delar av brandskyddet. Vidare har två verksamheter inte dokumenterat sina brandskyddskontroller. Således finns det brister i dokumentationen av brandskyddsarbetet och den dokumentation som finns skiljer sig




delvis åt. Detta bör socialnämnden och äldreomsorgsnämnden åtgärda. För att säkerställa ett enhetligt och systematiskt brandskyddsarbete bör kommunen kontrollera att brandskyddsarbetet genomförs utifrån de centrala riktlinjerna i brandskyddspolicyn. Granskningen visar att incident- och tillbudsrapportering kopplat till det systematiska brandskyddsarbetet ska ske via KIA. En sammanställning görs till årsrapporten och ingår i nämndernas arbetsmiljörapporter. Tillbuden ingår även i de två nämndernas arbetsmiljörapport. De två nämndernas redovisning av tillbud skiljer sig dock åt. Detta bör åtgärdas, framför allt genom att socialnämnden tillämpar en kategoriserad redovisning av tillbuden/olycksfallen i likhet med äldreomsorgsnämndens redovisning.

3.3 Brandtillsyn

3.3.1 IakttagelserI Huddinge kommun ansvarar Södertörn Brandförsvarsförbund för tillsynen enligt lag om skydd mot olyckor (SFS 2003: 778). Intervallet bestämmer brandförsvaret utifrån aktuell riskbild. Vår granskning visar att det genomförts tillsyner vid samtliga verksamheter under de senaste åren. Vid dessa tillfällen har brister och risker i brandskyddsarbetet påpekats och åtgärdsförslag lämnats. De brister som påpekats har i vissa fall varit allvarliga. Brandförsvarsförbundet har sedan följt upp att verksamheterna har åtgärdat de brister och risker som påpekats vid tillsynen. Vid de granskade boendena har uppföljningarna visat att bristerna åtgärdats på ett ändamålsenligt sätt. Vid två boenden har brandförsvarsförbundet ännu inte hunnit följa upp den senaste tillsynen.

3.3.2 Kommentarer och bedömningarVerksamheterna har regelbundna tillsyner där brandskyddsansvarig går igenom brandsäkerhetsorganisationen med brandförsvarsförbund. Förbundets uppföljningar av verksamheterna visar att ändamålsenliga åtgärder vidtagits för att åtgärda påpekade brister.




4 Slutsats och rekommendationer Revisionsfrågor Svar

Är lag om skydd mot olyckor inarbetad i ansvariga nämnders säkerhets – och arbetsmiljöarbete?

Ja. Lag om skydd mot olyckor finns inarbetat i granskade nämnders dokument gällande säkerhets- och arbetsmiljöarbete.

Är roll - och ansvarsfördelningen mellan fastighetsägare och hyresgäst tydliggjord avseende det förebyggande arbetet med brandsäkerhet?

Ja. Gränsdragningen mellan fastighetsägare och hyresgäst regleras i dokumenterade gränsdragningslistor. I dessa listor framgår det vem som ansvarar för vad avseende fastighetens brandskydd. Granskningen visar att samtliga boenden har dokumenterade roll- och ansvarsbeskrivningar.

Finns dokumenterade rutiner för inventering och kontroll av brandskyddet, efterlevs dessa och åtgärdas de brister som framkommer?

Ja. Kommunen har en ändamålsenlig brandskyddspolicy som innehåller riktlinjer rörande kontroll och inventering. Därtill tydliggörs riktlinjerna avseende inventering i gränsdragningslistorna mellan hyresgäst och hyresvärd. Granskningen visar dock att brandskyddspolicyn inte är tillräckligt känd ute i verksamheterna.

Är brandskyddsarbetet ändamålsenligt dokumenterat vid de boenden som omfattas av granskningen?

Delvis. Fyra av sex boenden har uppvisat en ändamålsenlig och utförlig dokumentation av sitt brandskyddsarbete.Vid två boenden har inte brandskyddskontrollerna dokumenterats. Vid dessa boenden har dock enhetschefen framhållit att kontrollerna genomförts. Under de senaste tre till fyra åren har det inte genomförts någon central uppföljning av brandskyddsarbetet på boendena.




Finns uppdaterade skriftliga redogörelser avseende brandskyddet?

Delvis. Kommunen har en brandskyddspolicy från 2002. Policyn behövs göras känd bland verksamheterna. Kommunens program för trygghet och säkerhet kan ses som ett komplement till brandskyddspolicyn. Programmet beskriver dock brandskyddsarbetet mer övergripande i jämförelse med brandskyddspolicyn och kan därför inte anses ha ersatt densamma.

Tillhandahålls utbildning för enhetschefer och personal avseende brandskydd och systematiskt brandskyddsarbete?

Delvis. Personal på de granskade boendena har genomgått brandförsvarsförbundets utbildning och detta har dokumenterats på boendena. Det finns en kommunövergripande utbildningsplan för hur ofta personal ska delta i brandskyddsutbildning, dock saknar social- och äldreomsorgsförvaltningen en utbildnings- och övningsplan. Detta ska varje förvaltning utarbeta enligt brandskyddspolicyn. Personalen på de olika boendena skiljer sig åt i hur ofta de genomför utbildningen. Detta trots att det finns en central riktlinje om hur ofta de ska utbildas.

Sker en tillräcklig återrapportering till ansvariga nämnder?

Nej. Återrapportering av brandskyddstillbud sker i den årliga arbetsmiljörapporten för respektive nämnd. Någon uppföljning av det systematiska brandskyddsarbetet genomförs inte.




Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningens syfte är att socialnämnden och äldreomsorgsnämnden delvis säkerställt att brandskyddsarbetet utförs enligt de krav och riktlinjer som återfinns i lagar och föreskrifter. Systematiken i brandskyddsarbetet har dock inte säkerställts. Exempelvis har kommunen under 2017 och 2018 inte haft en tillräcklig uppföljning av brandskyddsarbetet för att kunna avgöra om brandskyddsarbete faktiskt genomförts ute på enheterna. Den centrala säkerhetsfunktionen har inte efterlevt riktlinjerna avseende uppföljning av efterlevnad av brandskyddspolicyn.

4.1 RekommendationerUtifrån genomförd granskning rekommenderar vi socialnämnden och äldreomsorgsnämnden att:

— Följa upp att brandskyddskontrollerna genomförs och att brandskyddspolicyns riktlinjer efterlevs på enhetsnivå.

— Säkerställa att nämndernas verksamheter har enhetliga rutiner i syfte att säkerställa ett enhetligt brandskyddsarbete (ex. checklista).

— Utarbeta en förvaltningsspecifik utbildnings- och övningsplan för att säkerställa att personal vid verksamheterna deltar regelbundet i brandskyddsutbildning.

Datum som ovanKPMG AB

Andreas Endrédi Patrik HellbergCertifierad kommunal revisor Granskare

Max CollbergGranskare

Detta dokument har upprättats enbart för i dokumentet angiven uppdragsgivare och är baserat på det särskilda uppdrag som är avtalat mellan KPMG AB och uppdragsgivaren. KPMG AB tar inte ansvar för om andra än uppdragsgivaren använder dokumentet och informationen i dokumentet. Informationen i dokumentet kan bara garanteras vara aktuell vid tidpunkten för publicerandet av detta dokument. Huruvida detta dokument ska anses vara allmän handling hos mottagaren regleras i offentlighets- och sekretesslagen samt i tryckfrihetsförordningen.

SYSTEMATISKA KONTROLLER BRANDSKYDD 1

SOCIALFÖRVALTNINGEN2019-05-02

Systematiska kontroller brandskyddEn redovisning från 10 verksamheter inom socialförvaltningen

2 SYSTEMATISKA KONTROLLER BRANDSKYDD


Pia Bastholm Rahmner

© Pia Bastholm Rahmner och Huddinge kommun 2019

ISBN 91-85565-02-4www.huddinge.se

SammanfattningSocialförvaltningens ledningsgrupp (dåvarande social- och äldreomsorgsförvaltningen) föreslog och nämnderna har godkänt att 2017 års systematiska kontroll ska inriktas på brandskydd i verksamheter där brukare vistas.

Syftet med att utföra brandskyddskontrollerna i verksamheter där brukare vistas var delvis för att inventera hur brandskyddsarbetet fungerar men även för att hitta förbättringsområden. Resultatet av kontrollerna ska användas till att förbättra brandskyddsberedskapen och göra verksamheterna till en ännu tryggare och säkrare plats för brukare och personal.

De systematiska brandskyddskontrollerna har genomförts i ett urval av10 verksamheter. Kontrollerna har utförts med hjälp av en checklista som har tagits fram i samarbete med säkerhetssamordnare på kommunstyrelsens förvaltning. Tjänstemannen som har genomfört kontrollerna har ställt frågorna i checklistan till respektive enhetschef och brandskyddskontrollant på plats i verksamheterna.

Ett tydligt resultat av brandskyddskontrollerna visar att verksamheterna saknar styrning och ledning i vad som ska kontrolleras, hur kontrollerna ska utföras och hur ofta de ska göras. Idag utför verksamheterna kontrollerna olika på grund av avsaknaden av gemensamma riktlinjer. Verksamheterna påtalade även ett behov av att dokumentationen av brandskyddskontrollerna behöver ses över och vissa verksamheter föreslog att kontrollerna skulle dokumenteras digitalt istället som idag i pärmar.


InnehållSammanfattning 3Bakgrund och syfte 5

Systematiska kontroller brandskydd 5Verksamheternas ansvar 5Syfte med brandskyddskontrollerna 5

Tillvägagångssätt vid brandskyddskontrollerna 6Checklista 6Urval av verksamheter 6

Resultat 71. Ansvar systematiskt brandskyddsarbete 72. Checklista, riskinventering och dokumentation av brandskyddsarbetet 83. Utrymning vid brand 114. Utbildning av personal 12

Förbättringsområden utifrån verksamheternas behov 14Checklista för vad, hur och hur ofta brandskyddskontroller ska utföras 14Dokumentation av brandskyddskontrollerna behöver utvecklas 14Behov av riskinventering i verksamheterna 14Begreppsförvirring kring utbildning till brandskyddskontrollant 15

Bilaga 1. Checklista systematisk kontroll av brandskydd 16


Bakgrund och syfteSystematiska kontroller brandskyddSystematiska kontroller är en del av internkontrollen i kommunen. Enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) ska fastighetsägare och den som bedriver verksamhet i en fastighet utföra ett systematiskt brandskyddsarbete. Detta innebär att kommunen enligt lag måste bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA) i de lokaler där kommunen bedriver verksamhet.

Systematiska kontroller kan användas för att minska identifierade risker men det kan också handla om att nämnden mer förutsättningslöst granskar en process eller ett verksamhetsområde för att kontrollera ändamålsenligheten. Förvaltningens ledningsgrupp föreslog och nämnderna har godkänt att 2017 års systematiska kontroll skulle inriktas på brandskydd i verksamheter där brukare vistas.

Verksamheternas ansvarVerksamhetens ansvar i det systematiska brandskyddsarbetet är i första hand organisation och ledning. Det innebär att det på varje enhet ska finnas en utsedd person, vanligtvis en enhetschef, som är ansvarig för brandskyddet. Enhetschefen delegerar sedan utförandet av kontrollerna till en medarbetare som är utsedd till verksamhetens brandskyddskontrollant. Det är också verksamhetens ansvar att de medarbetare som arbetar på plats har genomgått utbildning, att utbildningen dokumenteras och att det finns tillräcklig information om hur personalen ska agera vid brand. Inventarier såsom brandsläckare, sprinklers är vanligtvis fastighetsägarens ansvar. Det ska även finnas en gränsdragningslista mellan hyresgäst (det vill säga verksamheten) och fastighetsägaren där det framgår vem som ansvarar för vad.

Syfte med brandskyddskontrollernaSyftet med att utföra brandskyddskontrollerna i verksamheter där brukare vistas var delvis för att inventera hur brandskyddsarbetet fungerar men även för att hitta förbättringsområden. Resultatet av kontrollerna ska användas till att förbättra brandskyddsberedskapen och göra verksamheterna till en ännu tryggare och säkrare plats för brukare och personal.

Kontrollerna har gjorts genom besök i verksamheter där brukare vistas.


Tillvägagångssätt vid brandskyddskontrollernaDe systematiska kontrollerna har genomförts i 10 verksamheter där brukare vistas, vilket innebär att biståndskansliet inte ingått i urvalet. Kontrollerna har utförts av en tjänsteman på kvalitetsenheten som har gjort besök i verksamheterna. Besöken bokades i förväg så att ansvarig enhetschef var på plats. Kontrollerna har utförts under november och december 2018.

ChecklistaKontrollerna har utförts med hjälp av en checklista som är framtagen av säkerhetssamordnare på kommunstyrelsens förvaltning (KSF). Tjänstemannen som har genomfört kontrollen har ställt frågorna utifrån checklistan till respektive enhetschef och brandskyddskontrollant i verksamheten. Syftet med frågorna var att få en övergripande bild av hur de olika delarna av det systematiska brandskyddsarbetet fungerar. Frågorna i checklistan handlade om utbildning, rutiner, ansvar inom verksamheten, strategi vid eventuell brand samt genomförande av brandskyddskontroller med mera (se checklista bilaga 1).

Checklistan förtestades på en enhet där brukare vistas dagligen. Vid förtestet deltog, förutom enhetschefen och ett skyddsombud, en säkerhetssamordnare och en brandskyddsingenjör från kommunstyrelsens förvaltning. Testet visade att frågorna var begripliga och användbara.

Urval av verksamheterUrvalet av de 10 verksamheterna har gjorts av förvaltningens lokalstrateger. Urvalet baserades på en fördelning mellan förvaltningens olika typer av verksamheter där brukare vistas, se tabell nedan.

Verksamhet Verksamhetsområde Fastighetsägare 1 SÄBO ÄO HusF2 SÄBO ÄO HusF3 Dagverksamhet ÄO HusF4 Dagverksamhet ÄO Privat5 Dagverksamhet ÄO HusF6 Träfflokal AoF Privat7 Daglig verksamhet FO HusF8 Korttidshem FO HusF9 Boendeenhet IFO Privat10 Boendeenhet IFO HusF


ResultatNedan redovisas resultatet från de 10 brandskyddskontrollerna utifrån fyra områden:

1. Ansvar systematiskt brandskyddsarbete2. Checklista, riskinventering och dokumentation av brandskyddsarbetet3. Utrymning vid brand4. Utbildning av personal

Under varje område redovisas de tillhörande kommentarerna från verksamheterna.

1. Ansvar systematiskt brandskyddsarbeteJa Nej

Finns det en utsedd person med ansvar för brandskyddet? 9 1

Finns det en brandskyddskontrollant? 8 2

Finns det en gränsdragningslista mot fastighetsägaren? 6 4

Om ni behöver hjälp med någon fråga angående brandskydd, vet ni vem ni ska vända er till?

7 3

Ansvarig personDe flesta verksamheter, 9 av 10, vet att det är enhetschefen som har det yttersta ansvaret för brandskyddsarbetet och 8 av 10 har en namngiven brandskyddskontrollant.

Kommentarer från verksamheterna:

Finns mycket information på Insidan men det är svårt att hitta vad som gäller för just den egna verksamheten. Skulle vara lättare ifall man kunde sortera upp informationen utifrån ansvar i något årshjul om vad som ska kontrolleras och hur ofta. Vad man är ålagd att göra inom kommunal verksamhet skulle kunna framgå tydligare och mer överskådligt på Insidan.

Gränsdragningslista mot fastighetsägaren 6 av 10 verksamheter saknar en gränsdragningslista mot fastighetsägare, det vill säga en lista som specificerar vem som är ansvarig för de olika delarna i brandskyddsarbetet (exempelvis vem som ansvarar för att brandsläckaren fungerar). 2 av 4 som saknar en gränsdragningslista tillhör privata fastighetsbolag.



Vi vet inte vem vi ska vända oss till för till exempel kontroll av brandslang eller brandsläckare. Det vore bra med en tydligare ansvarsfördelning och att den som är ansvarig sedan gör det utan att vi behöver påminna dem. Nu har det varit lite si och så med det.

Önskar en förbättrad kommunikation med fastighetsskötaren/fastighetsbolaget efter att de har gjort sina kontroller så att vi vet status och ifall det är någonting som behöver åtgärdas.

Vi är missnöjda med fastighetsägaren. Kommunikationen fungerar inte bra. När vi felanmäler någonting som exempelvis en trasig dörr eller spis så tar det extremt lång tid innan de kommer och lagar. Det är dålig service.

Vi har efterlyst att få en nödutgångsskylt hos fastighetsägaren men det tar tid.

Vi önskar en karta över utrymning på dörren – men vem är ansvarig? Vore bra med ett besök från säkerhetssamordnaren på KSF till enheten.

Viktigt att de som är ansvariga gör sig synliga och tydliggör vilka frågor som hör hemma var – vi saknar en beskrivning över ansvarsfördelningen.

Gränsdragningslista önskas – hur får man tag i den?

Verksamhetens kännedom om vem som ska kontaktas vid frågor angående brandskyddet7 av 10 uppger att de vet vem de ska kontakta vid problem eller frågor som rör brandskyddsarbetet.


Om vi behöver hjälp med någonting så vet vi att vi ska ringa till säkerhetsavdelningen men inte till vem.

Borde finnas en samordning centralt. Det borde bli tydligare vem som är ytterst ansvarig och vilka krav som ställs på verksamheterna.

2. Checklista, riskinventering och dokumentation av brandskyddsarbetet

Ja Nej

Finns brandritningar för verksamheten som beskriver brandskyddet?

7 3

Finns en rutin för brandskyddskontrollanten? Hur ser rutinen ut?

7 3

Finns en kontrollplan (checklista) med intervaller för hur ofta de olika kontrollpunkterna i brandskyddet ska kontrolleras?

6 4

Finns dokumenterade kontroller sparade? 6 4

Finns det en dokumenterad riskinventering/riskanalys över vilka risker för brand som finns i lokalen?

5 5


Brandritningar7 av 10 berättar att det finns ritningar som beskriver brandskyddet i verksamheten.

Rutin för brandskyddskontrollanten7 av 10 uppger att det finns en rutin för brandskyddskontrollanten att följa vid kontrollerna. Rutinen innebär oftast att de går efter en checklista.

Checklistor för kontrollerna6 av 10 uppger att det har en checklista att gå efter vid kontrollerna av brandskyddsarbetet.


Det borde finnas mallar för hur checklistorna ska se ut med exempel från ett SÄBO – vad behöver kontrolleras och hur ofta ska kontrollerna utföras. Nu är det lite godtyckligt att vi själva får bestämma det, det innebär ju även att man gör olika på olika boenden. Det måste finnas tydliga exempel som beskriver vad som ska göras och frekvensen. För att få en djupare kunskap så borde det även framgå på checklistan varför de olika punkterna ska kontrolleras så att vi får en djupare förståelse av hur viktigt det är med ett omfattande brandskyddsarbete. Det måste även vara enkelt att uppdatera checklistan och det blir det ju om det finns en lista som är framtagen centralt – där alla gör lika.

Vi behöver vägledning och hjälp för att göra en lokal rutin/checklista för det systematiska brandskyddsarbetet på enheten. Bra ifall man tydliggör med exempel på hur en lokal rutin ska se ut.

Paketlösning så att vi har ”någonting att hålla oss i”. Det måste vara en enkel checklista för det är så mycket som ska kontrolleras, inte bara brandskyddsarbetet, så det gäller att det är enkelt, tydligt, begripligt och användarvänligt annars är risken att man inte fyller i den. Det är lätt att man bara fyller i en checklista så det blir gjort men man har inte nått målet.

Rutinerna måste vara anpassade efter verksamhetens utformning och behov. Det skulle vara bra att få instruktioner om hur brandskyddsarbetet ska gå till i verksamheten och exempel på hur en checklista ska se ut för just våran verksamhet som är en frivillig verksamhet för besökarna.

Gör en paketlösning på Insidan som vi kan hämta. Hur ska man sköta brandskyddsarbetet - vad man ska göra, hur man ska göra, hur ofta det ska kontrolleras, vilken utbildning ska vi gå, riskinventeringslistor med mera. Det måste vara lätt att hitta – idag gör vi våra egna checklistor efter förmåga. Vi använder en hemmagjord checklista – har hittat en mall på insidan för fastigheter som inte ägs av fastighetsägaren och för enkelhetens skull så kontrolleras allt en gång i månaden.

Vi har tagit fram en checklista själva – behöver finnas en centralt så att vi vet vad som förväntas av oss.

Vi har tagit fram egna checklistor på vad som ska kontrolleras och hur ofta men saknar exempel på hur listorna ska se ut från förvaltningen. Vad är


det kommunen vill att vi tittar på? Finns det någon framtagen lista som vi ska använda? Ifall det finns så är det otydligt var man hittar den. Finns inte på Insidan. Vi behöver utveckla den checklista vi har idag till att bli mer specifik.

Behöver framgå tydligare vad det är som ska kontrolleras så att till exempel alla SÄBO gör lika.

Borde vara reglerat vad och hur ofta kontrollerna ska utföras så att verksamheterna i kommunen gör någorlunda lika. Bra ifall en sådan lista tas fram centralt från till exempel säkerhetsavdelningen som läggs ut på Insidan. Ifall checklistan skulle vara digital skulle den vara lättar att hantera.

Dokumentation av kontrollerna6 av 10 uppger att de har dokumenterat och sparat kontrollerna.


Önskemål om instruktioner vad brandskyddspärmen ska innehålla. En mer praktisk och lättöverskådlig brandpärm behövs. Den som finns

idag är inte överskådlig – behövs mer styrning centralt över vad som ska finnas i pärmen. Detta behövs dels för att på ett enkelt sätt kunna visa vad som har gjorts när bland annat Södertörns brandförsvar kommer på inspektion. Det ska även framgå hur delegeringen på boendet styrs.

Dokumentationen av brandkontrollerna behöver förbättras men hur vill man att vi förvarar kontrollerna (elektroniskt eller i pärm) och hur länge ska kontrollerna sparas?

Dokumentation – hur vill man att den ska sparas och hur länge? Borde ske elektroniskt eller via en app så att det sparas centralt och att systemet gör en påminnelse om att nu är det dags igen så att man kan hålla ordning på alla kontroller. Lätt annars att det glöms bort i allt annat kontrollerande.

Var hittar man information om till exempel hur länge dokumenterade brandskyddskontroller ska sparas i pärmen på enheten?

Det tekniska brandskyddet som fastighetsägaren kontrollerar borde dokumenteras digitalt istället för som idag att de registrerar i en bok i brandskyddskåpet. Då skulle det bli lättare att se när fastighetsägaren kommer, vad de har kontrollerat, vilka fel som upptäcktes och när kontrollen/felanmälan är gjord.

Dokumentationen kunde vara bättre då dokumentation saknas för ett år då enhetschefen var föräldraledig. Idag dokumenteras kontrollerna inte en gång i månaden.

Brandpärmen behöver uppdateras då den är flera år gammal. Finns ingen systematik och ingen dokumentation om de kontroller som

görs. Personalen kontrollerar med jämna mellanrum att nödutgångarna är fria och att de fungerar.


RiskinventeringHälften av verksamheterna, 5 av 10, uppger att de gör en riskinventering/analys över vilka risker för brand som finns i lokalen.


Finns ingen riskinventeringslista i dagsläget men det finns ett behov av en lista. Vad riskinventeringen ska innehålla borde tas fram centralt. Från centralt håll vet man ju vilka risker som finns på exempelvis ett SÄBO och vad man behöver tänka extra på just i den här miljön. Vi tänker kanske inte på allt som risker utan det borde vi få hjälp med. Vi har haft funderingar kring trinettköken i de boendes rum men vi kommer inte längre.

Vi behöver göra en riskinventering skriftligt. Det finns ingen nedskriven lista över risker men personalen är informerade om hur man exempelvis hanterar ljus och rökning. Ljus tänds bara när anhöriga är med och röka får man göra ute på anvisade platser.

Vi vet exempelvis inte hur man ska hantera telefonladdare – är det en risk? Mycket är otydligt för oss. Ringer man KSF så säger de att datorerna ska

stå på och bara stängas av under helgen men pratar man med Södertörns brandförsvar så ska skärmarna till datorn stängas av varje dag – vad gäller?

Vi har ett dumt lås på ytterdörren så vi kan inte låsa för då går det inte att öppna inifrån, det vill säga man måste ha nyckel för att komma ut. Vi skulle behöva göra en riskinventering tillsammans med hyresvärden.

3. Utrymning vid brandJa Nej

Finns rutin för brand och utrymningsstrategi? 8 2

Är personalen insatt i rutinen för brand och utrymningsstrategi?

91 1

Finns rutin för att kontrollera vilka som befinner sig i lokalen i händelse av utrymning?

9 1

Har verksamheten haft övning (med eller utan brukare)? 52 5

Finns det beskrivet hur brandlarmet, eventuell sprinkler fungerar?

7 3

Utrymningsstrategi8 av 10 uppger att de har en rutin för brand och utrymningsstrategi och 9 av 10 säger att personalen är insatt i denna rutin (en verksamhet har inga skriftliga rutiner utan bara muntligt framförd information). 9 av 10 berättar att de har en rutin för att kontrollera vem som befinner sig i lokalen.

1 Varav en verksamhet svarat att det finns en muntlig rutin.2 Varav en verksamhet svarat att de har utfört övning med brukare.



Vid eventuell brand kan vi på SÄBO inte kontrollera hur många anhöriga som är i huset.

Brandövning och kännedom om larmets funktionHälften av verksamheterna, 5 av 10, uppger att de har haft brandövning. En av verksamheterna har haft övning tillsammans med brukare. 7 av 10 beskriver att de vet hur brandlarmet fungerar, det vill säga ifall det hörs i lokalen eller ifall det går direkt till larmcentralen.


Önskar larm på alla handenheter som all personal bär med sig.

4. Utbildning av personalJa Nej

Har brandskyddskontrollanten en dokumenterad brandskyddskontrollutbildning?

6 4

Finns en rutin för att säkerställa att alla medarbetare går grundläggande utbildning i brandskydd och släckning?

9 1

Finns en rutin för att informera nyanställda om brandskydd? 10 0

Finns det dokumenterat vilka som gått brandskyddsutbildningen? 8 2

Brandskyddskontrollantens utbildning 6 av 10 uppger att brandskyddskontrollanten har gått en brandskyddskontroll-utbildning.


Utbildningen måste återkomma kontinuerligt. Det är svårt att hitta på Insidan som för övrigt är rörig och svårsökt. Likaså är kontrollantutbildningen svår att hitta på Insidan.

Hittar inte kontrollantutbildningen på Insidan. Insidan är svår att hitta på. Finns det en kontrollantutbildning? Idag genomförs kontrollantutbildningen sällan och är svår att hitta. Finns det en specifik kontrollantutbildning? Var hittar man den? Borde

tydligare framgå.

Medarbetares brandskyddsutbildning9 av 10 uppger att det finns en rutin för att säkerställa att all personal får gå den grundläggande utbildningen i brandskydd och släckning.



Står olika information om hur ofta personalen ska gå utbildningen. Är det 3 eller 4 år? Södertörns brandförsvar och Insidan säger olika.

Dokumentation av brandskyddsutbildning8 av 10 dokumenterar vilka i personalen som har gått brandskyddsutbildningen.Kommentarer från verksamheterna:

Vart ska det dokumenteras att personalen har gått den grundläggande utbildningen?

Nyanställdas brandskyddsutbildningSamtliga verksamheter uppger att de informerar nyanställd personal om brandskydd.


Vid introduktionsgenomgången får nyanställd personal en genomgång var branddörrarna finns, att inget ska blockera dörrarna med mera. Men detta gäller inte timvikarier och elever.


Förbättringsområden utifrån verksamheternas behov Checklista för vad, hur och hur ofta brandskyddskontroller ska utförasEtt tydligt resultat från kontrollerna visar att verksamheterna saknar styrning och ledning i vad som ska kontrolleras, hur kontrollerna ska utföras och hur ofta de ska göras. Idag utför verksamheterna kontrollerna olika på grund av avsaknaden av gemensamma riktlinjer. Några av verksamheterna berättar att de har hämtat en checklista från en annan kommuns hemsida, en annan verksamhet utgick från den generella checklistan i kommunernas informationssystem om arbetsmiljö och gjorde en lokal rutin utifrån den. Ytterligare en verksamhet beskriver att de själva har tagit fram en checklista utifrån Södertörns brandförsvars hemsida om vad som verkar rimligt för dem att kontrollera i sin specifika verksamhet. För att underlätta och hjälpa verksamheterna med brandskyddsarbetet, men även för att skapa ett enhetligt arbetssätt i organisationen, önskar de att förvaltningen tar fram konkreta och tydliga mallar för checklistor som är anpassade efter den specifika verksamheten som bedrivs.

Dokumentation av brandskyddskontrollerna behöver utvecklasVerksamheterna önskade ett förtydligande kring hur de ska dokumentera kontrollerna. Ett flertal verksamheter föreslog att dokumentationen skulle bli enklare att hantera ifall den lagrades digitalt istället för som idag i pärmar. Några verksamheter uppger att det är svårt att komma ihåg när kontrollerna ska utföras eftersom de olika kontrollpunkterna ska kontrolleras med olika intervall. Ifall dokumentationen istället sparades digitalt skulle även systemet med automatik kunna påminna om när i tiden det är dags att utföra en kontroll.

Behov av riskinventering i verksamheternaDe flesta verksamheterna berättar att de saknar en riskinventeringslista. De vanligaste riskerna som de idag hanterar handlar om att inte använda levande ljus och var rökning är tillåten. Dessa risker finns oftast inte nedskrivna utan berättas muntligt vid APT och nyanställningar. Verksamheterna upplever att de ibland har svårt att bedöma ifall exempelvis trinettkök, mobilladdare eller datorskärmar utgör en risk. Även i riskinventeringen påtalar verksamheterna att de önskar vägledning från förvaltningen eller säkerhetssamordnare från KSF.


Begreppsförvirring kring utbildning till brandskyddskontrollant I verksamheterna råder en viss förvirring kring ifall brandskyddskontrollanten ska gå en specifik utbildning till kontrollant eller ifall de ska gå den grundläggande utbildningen i brandskydd och släckning.


Bilaga 1. Checklista systematisk kontroll av brandskyddEnhet: Närvarande: Datum: Testledare:

SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE

Nr Finns följande: Ja Nej Kommentar

1. Utsedd person med ansvar för brandskyddet?

Denna person ansvarar för att SBA utförs, att det dokumenteras och att brister rapporteras.

2. En brandskyddskontrollant?

Person som utför kontrollen.

3. Har brandskyddskontrollanten en dokumenterad brandskydds-kontrollutbildning?

När genomfördes utbildningen? Får inte vara äldre än 4 år?

4. En rutin för brandskyddskontrollanten? Hur ser rutinen ut?

Rutinen bör bestå av hur ofta kontrollerna ska göras, hur dessa dokumenteras och hur verksamheten gör för att rapportera fel och brister.Finns det dokumenterat när ansvarig person senast gjorde en kontroll av brandskyddet?

5. Brandritningar för verksamheten som beskriver brandskyddet?


För att kontrollanten ska veta vad som ska kontrolleras behöver det finnas en ritning som beskriver vart i byggnaden brandskyddet finns.

6. En kontrollplan (checklista) med intervaller om hur ofta de olika kontrollpunkterna i brandskyddet ska kontrolleras?

Olika kontrollpunkter har olika intervall, vissa ska göras löpande (dokumenteras månadsvis), månadskontroller, kvartal, halvår eller helår. Till exempel ska utrymningsvägar kontrolleras löpande om även det räcker med att dokumentera dessa månadsvis.

7. Finns dokumenterade kontroller sparade?

Ska finnas en per månad.8. En gränsdragningslista mot

fastighetsägaren?

Vem gör vad? För att veta vem som är ansvarig för att kontrollera t.ex. handbrandsläckaren så måste vi ha en gränsdragningslista med fastighetsägaren.

9. Finns det en dokumenterad riskinventering/riskanalys över vilka risker för brand som finns i lokalen?

Exempelvis får man använda levande ljus?Får man inte det så har vi ju inte några risker med detta men om man får använda, hur ska vi säkerställa att ingen glömmer ett levande ljus och vad kan hända om ljuset lämnas utan uppsikt?UTRYMNING



10. Rutin för brand och utrymningsstrategi?

Finns det skriftliga rutiner som säger vad personalen ska göra i händelse av brand? Ringer någon 112? Ska alla boende/brukare utrymma ut ur byggnaden? Vart ska de i så fall samlas osv?Om det brinner inne på ett boende rum- vad gör personalen då? Om det brinner i gemensamhetsutrymmen, korridorer – vad gör personalen då?

11. Är personalen insatt i rutinen för brand och utrymningsstrategi?

12. Har verksamheten haft övning (med eller utan boende/brukare)? Finns en rutin för övning? Hur ofta har man övning? Hur gör man när man övar? Prata på APT räcker inte?

13. Finns det beskrivet hur brandlarmet, eventuell sprinkler fungerar?

14. Rutin för att kontrollera vilka som befinner sig i lokalen i händelse av utrymning?

Hur säkerställer vi att alla boende/brukare samt personal och besökare har tagit sig ut?

15. Om brandlarmet går, går det till räddningstjänsten eller enbart lokalt i byggnaden? Hörs larmet i hela byggnaden även om en begränsad del är av byggnad är påverkad?

16. Om ni behöver hjälp med någon fråga angående brandskydd, vet ni vem ni ska vända er till?


Exempelvis om någon brandskyddsutrustning exempelvis en nödutgångsskylt skulle vara trasig?

UTBILDNING PERSONAL


17. En rutin för att säkerställa att alla medarbetare går grundläggande utbildning i brandskydd och släckning?

>75% ska ha utbildning.

Rutinen säkerställer att stora delar av personalen har utbildning och att den är genomförd minst vart 4e år. Rutinen bör även hantera nyanställda (fast anställning, längre vikariat, timanställda som jobbar regelbundet osv.)

18. En rutin för att informera nyanställda om brandskydd?

19. Finns det dokumenterat vilka som gått brandskyddsutbildningen?

Utbildningen ska genomföras för varje anställd minst vart 4e år. För att veta vilka som har gått utbildningen och när ska det finnas dokumenterat.

Testledare: Enhetschef:

Datum för signatur Datum för signatur

Signatur Signatur

Namnförtydligande Namnförtydligande


1 (3)


HUDDINGE KOMMUN




Socialnämnden

Systematiska kontroller av brandskydd - en redovisning från 10 verksamheter inom socialförvaltningen

Förslag till beslutSocialnämnden tar del av förvaltningens systematiska kontroller av brandskydd från 10 verksamheter inom socialförvaltningen.

SammanfattningKvalitetsenheten har på uppdrag av förvaltningens ledningsgrupp, med nämndens godkännande, utfört systematiska kontroller av brandskyddet i 10 utvalda verksamheter inom socialförvaltningen 2018. Syftet med kontrollerna var att få ökad kunskap om hur brandskyddsarbetet fungerar i verksamheterna men även för att hitta förbättringsområden.Resultatet av kontrollerna visar att verksamheterna saknar styrning och ledning i vad som ska kontrolleras, hur kontrollerna ska utföras och hur ofta de ska göras. Idag utför verksamheterna kontrollerna olika på grund av avsaknaden av gemensamma riktlinjer.Förvaltningen anser att ett välfungerande brandskyddsarbete har stor betydelse för säkerheten och tryggheten för brukare såväl som för personal. Förvaltningen föreslår därför att förvaltningen, tillsammans med kommunens säkerhetssamordnare, tar fram en planering för hur det systematiska brandskyddsarbetet i verksamheterna kan underlättas och hur arbetet bör följas upp.


Bakgrund och uppdragSystematiska kontroller är en del av internkontrollen i kommunen. Enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) ska fastighetsägare och den som bedriver verksamhet i en fastighet utföra ett systematiskt brandskyddsarbete. Detta innebär att kommunen enligt lag måste bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete i de lokaler där kommunen bedriver verksamhet.


2 (3)


Förvaltningens ledningsgrupp föreslog och nämnderna har godkänt att 2017 års systematiska kontroll skulle inriktas på brandskydd i 10 verksamheter där brukare vistas. Detta arbete blev fördröjt och utfördes hösten 2018.

Syfte och tillvägagångsättSyftet med att utföra brandskyddskontrollerna i verksamheter där brukare vistas var delvis för att inventera hur brandskyddsarbetet fungerar men även för att hitta förbättringsområden. Resultatet av kontrollerna ska användas till att förbättra brandskyddsberedskapen och göra verksamheterna till en ännu tryggare och säkrare plats för brukare och personal.Kontrollerna har utförts av en tjänsteman på kvalitetsenheten som har gjort besök i verksamheterna. Till sin hjälp hade tjänstemannen en checklista som är framtagen tillsammans med en säkerhetssamordnare på kommunstyrelsens förvaltning (KSF). Besöken bokades i förväg så att ansvarig enhetschef var på plats.

Resultat Resultatet från kontrollerna visar på ett antal förbättringsområden (se rapport bilaga 1):

Checklista för vad, hur och hur ofta brandskyddskontroller ska utföras

För att underlätta och hjälpa verksamheterna med brandskyddsarbetet, men även för att skapa ett enhetligt arbetssätt i organisationen, önskar de att förvaltningen tar fram konkreta och tydliga mallar för checklistor som är anpassade efter den specifika verksamheten som bedrivs.

Dokumentation av brandskyddskontrollerna behöver utvecklas

Verksamheterna önskade ett förtydligande kring hur de ska dokumentera kontrollerna. Ett flertal verksamheter föreslog att dokumentationen skulle bli enklare att hantera ifall den lagrades digitalt istället för som idag i pärmar. Några verksamheter uppger att det är svårt att komma ihåg när kontrollerna ska utföras eftersom de olika kontrollpunkterna ska kontrolleras med olika intervall. Ifall dokumentationen istället sparades digitalt skulle även systemet med automatik kunna påminna om när i tiden det är dags att utföra en kontroll.

Behov av riskinventering i verksamheterna

De flesta verksamheterna berättar att de saknar en riskinventeringslista. De vanligaste riskerna som de idag hanterar handlar om att inte använda levande ljus och var rökning är tillåten. Dessa risker finns oftast inte nedskrivna utan berättas muntligt vid APT och nyanställningar. Verksamheterna upplever att de ibland har svårt att bedöma ifall exempelvis trinettkök, mobilladdare eller datorskärmar utgör en risk. Även i riskinventeringen påtalar verksamheterna att de önskar vägledning från förvaltningen eller säkerhetssamordnare från KSF.


3 (3)


Förvaltningens synpunkterEfter förvaltningens systematiska kontroller av brandskyddet inom 10 utvalda verksamheter (bilaga 1) samt KPMG AB granskning av brandskyddsarbetet på sex av kommunens särskilda boende (bilaga 2) anser förvaltningen att det behöver göras en grundläggande genomgång av det systematiska brandskyddsarbetet på samtliga verksamheter inom förvaltningens ansvarsområde. Ett välfungerande brandskyddsarbete har stor betydelse för säkerheten och tryggheten för brukare såväl som för personal. Efter resultatet från dessa två rapporter föreslår förvaltningen att förvaltningen, i samarbete med säkerhetsavdelningen på KSF, tar fram en planering för hur brandskyddsarbetet ute i verksamheterna på bästa och säkraste sätt ska genomföras.

Ekonomiska och juridiska konsekvenserDet systematiska brandskyddsarbetet ingår i förvaltningens ordinarie uppdrag och bedöms därför inte medföra några ytterligare ekonomiska eller juridiska konsekvenser för förvaltningen.


Marianne Saur HedlundTf. bitr. socialdirektör och kvalitetschef

BilagorSystematiska kontroller brandskydd – en redovisning från 10 verksamheter inom socialförvaltningen. Kvalitetsenheten, maj 2019.


SOCIALFÖRVALTNINGEN2019-05-02




Pia Bastholm Rahmner

© Pia Bastholm Rahmner och Huddinge kommun 2019

ISBN 91-85565-02-4www.huddinge.se

SammanfattningSocialförvaltningens ledningsgrupp (dåvarande social- och äldreomsorgsförvaltningen) föreslog och nämnderna har godkänt att 2017 års systematiska kontroll ska inriktas på brandskydd i verksamheter där brukare vistas.

Syftet med att utföra brandskyddskontrollerna i verksamheter där brukare vistas var delvis för att inventera hur brandskyddsarbetet fungerar men även för att hitta förbättringsområden. Resultatet av kontrollerna ska användas till att förbättra brandskyddsberedskapen och göra verksamheterna till en ännu tryggare och säkrare plats för brukare och personal.

De systematiska brandskyddskontrollerna har genomförts i ett urval av10 verksamheter. Kontrollerna har utförts med hjälp av en checklista som har tagits fram i samarbete med säkerhetssamordnare på kommunstyrelsens förvaltning. Tjänstemannen som har genomfört kontrollerna har ställt frågorna i checklistan till respektive enhetschef och brandskyddskontrollant på plats i verksamheterna.

Ett tydligt resultat av brandskyddskontrollerna visar att verksamheterna saknar styrning och ledning i vad som ska kontrolleras, hur kontrollerna ska utföras och hur ofta de ska göras. Idag utför verksamheterna kontrollerna olika på grund av avsaknaden av gemensamma riktlinjer. Verksamheterna påtalade även ett behov av att dokumentationen av brandskyddskontrollerna behöver ses över och vissa verksamheter föreslog att kontrollerna skulle dokumenteras digitalt istället som idag i pärmar.


InnehållSammanfattning 3Bakgrund och syfte 5

Systematiska kontroller brandskydd 5Verksamheternas ansvar 5Syfte med brandskyddskontrollerna 5

Tillvägagångssätt vid brandskyddskontrollerna 6Checklista 6Urval av verksamheter 6

Resultat 71. Ansvar systematiskt brandskyddsarbete 72. Checklista, riskinventering och dokumentation av brandskyddsarbetet 83. Utrymning vid brand 114. Utbildning av personal 12

Förbättringsområden utifrån verksamheternas behov 14Checklista för vad, hur och hur ofta brandskyddskontroller ska utföras 14Dokumentation av brandskyddskontrollerna behöver utvecklas 14Behov av riskinventering i verksamheterna 14Begreppsförvirring kring utbildning till brandskyddskontrollant 15

Bilaga 1. Checklista systematisk kontroll av brandskydd 16


Bakgrund och syfteSystematiska kontroller brandskyddSystematiska kontroller är en del av internkontrollen i kommunen. Enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) ska fastighetsägare och den som bedriver verksamhet i en fastighet utföra ett systematiskt brandskyddsarbete. Detta innebär att kommunen enligt lag måste bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA) i de lokaler där kommunen bedriver verksamhet.

Systematiska kontroller kan användas för att minska identifierade risker men det kan också handla om att nämnden mer förutsättningslöst granskar en process eller ett verksamhetsområde för att kontrollera ändamålsenligheten. Förvaltningens ledningsgrupp föreslog och nämnderna har godkänt att 2017 års systematiska kontroll skulle inriktas på brandskydd i verksamheter där brukare vistas.

Verksamheternas ansvarVerksamhetens ansvar i det systematiska brandskyddsarbetet är i första hand organisation och ledning. Det innebär att det på varje enhet ska finnas en utsedd person, vanligtvis en enhetschef, som är ansvarig för brandskyddet. Enhetschefen delegerar sedan utförandet av kontrollerna till en medarbetare som är utsedd till verksamhetens brandskyddskontrollant. Det är också verksamhetens ansvar att de medarbetare som arbetar på plats har genomgått utbildning, att utbildningen dokumenteras och att det finns tillräcklig information om hur personalen ska agera vid brand. Inventarier såsom brandsläckare, sprinklers är vanligtvis fastighetsägarens ansvar. Det ska även finnas en gränsdragningslista mellan hyresgäst (det vill säga verksamheten) och fastighetsägaren där det framgår vem som ansvarar för vad.

Syfte med brandskyddskontrollernaSyftet med att utföra brandskyddskontrollerna i verksamheter där brukare vistas var delvis för att inventera hur brandskyddsarbetet fungerar men även för att hitta förbättringsområden. Resultatet av kontrollerna ska användas till att förbättra brandskyddsberedskapen och göra verksamheterna till en ännu tryggare och säkrare plats för brukare och personal.

Kontrollerna har gjorts genom besök i verksamheter där brukare vistas.


Tillvägagångssätt vid brandskyddskontrollernaDe systematiska kontrollerna har genomförts i 10 verksamheter där brukare vistas, vilket innebär att biståndskansliet inte ingått i urvalet. Kontrollerna har utförts av en tjänsteman på kvalitetsenheten som har gjort besök i verksamheterna. Besöken bokades i förväg så att ansvarig enhetschef var på plats. Kontrollerna har utförts under november och december 2018.

ChecklistaKontrollerna har utförts med hjälp av en checklista som är framtagen av säkerhetssamordnare på kommunstyrelsens förvaltning (KSF). Tjänstemannen som har genomfört kontrollen har ställt frågorna utifrån checklistan till respektive enhetschef och brandskyddskontrollant i verksamheten. Syftet med frågorna var att få en övergripande bild av hur de olika delarna av det systematiska brandskyddsarbetet fungerar. Frågorna i checklistan handlade om utbildning, rutiner, ansvar inom verksamheten, strategi vid eventuell brand samt genomförande av brandskyddskontroller med mera (se checklista bilaga 1).

Checklistan förtestades på en enhet där brukare vistas dagligen. Vid förtestet deltog, förutom enhetschefen och ett skyddsombud, en säkerhetssamordnare och en brandskyddsingenjör från kommunstyrelsens förvaltning. Testet visade att frågorna var begripliga och användbara.

Urval av verksamheterUrvalet av de 10 verksamheterna har gjorts av förvaltningens lokalstrateger. Urvalet baserades på en fördelning mellan förvaltningens olika typer av verksamheter där brukare vistas, se tabell nedan.

Verksamhet Verksamhetsområde Fastighetsägare 1 SÄBO ÄO HusF2 SÄBO ÄO HusF3 Dagverksamhet ÄO HusF4 Dagverksamhet ÄO Privat5 Dagverksamhet ÄO HusF6 Träfflokal AoF Privat7 Daglig verksamhet FO HusF8 Korttidshem FO HusF9 Boendeenhet IFO Privat10 Boendeenhet IFO HusF


ResultatNedan redovisas resultatet från de 10 brandskyddskontrollerna utifrån fyra områden:

1. Ansvar systematiskt brandskyddsarbete2. Checklista, riskinventering och dokumentation av brandskyddsarbetet3. Utrymning vid brand4. Utbildning av personal

Under varje område redovisas de tillhörande kommentarerna från verksamheterna.

1. Ansvar systematiskt brandskyddsarbeteJa Nej

Finns det en utsedd person med ansvar för brandskyddet? 9 1

Finns det en brandskyddskontrollant? 8 2

Finns det en gränsdragningslista mot fastighetsägaren? 6 4

Om ni behöver hjälp med någon fråga angående brandskydd, vet ni vem ni ska vända er till?

7 3

Ansvarig personDe flesta verksamheter, 9 av 10, vet att det är enhetschefen som har det yttersta ansvaret för brandskyddsarbetet och 8 av 10 har en namngiven brandskyddskontrollant.


Finns mycket information på Insidan men det är svårt att hitta vad som gäller för just den egna verksamheten. Skulle vara lättare ifall man kunde sortera upp informationen utifrån ansvar i något årshjul om vad som ska kontrolleras och hur ofta. Vad man är ålagd att göra inom kommunal verksamhet skulle kunna framgå tydligare och mer överskådligt på Insidan.

Gränsdragningslista mot fastighetsägaren 6 av 10 verksamheter saknar en gränsdragningslista mot fastighetsägare, det vill säga en lista som specificerar vem som är ansvarig för de olika delarna i brandskyddsarbetet (exempelvis vem som ansvarar för att brandsläckaren fungerar). 2 av 4 som saknar en gränsdragningslista tillhör privata fastighetsbolag.



Vi vet inte vem vi ska vända oss till för till exempel kontroll av brandslang eller brandsläckare. Det vore bra med en tydligare ansvarsfördelning och att den som är ansvarig sedan gör det utan att vi behöver påminna dem. Nu har det varit lite si och så med det.

Önskar en förbättrad kommunikation med fastighetsskötaren/fastighetsbolaget efter att de har gjort sina kontroller så att vi vet status och ifall det är någonting som behöver åtgärdas.

Vi är missnöjda med fastighetsägaren. Kommunikationen fungerar inte bra. När vi felanmäler någonting som exempelvis en trasig dörr eller spis så tar det extremt lång tid innan de kommer och lagar. Det är dålig service.

Vi har efterlyst att få en nödutgångsskylt hos fastighetsägaren men det tar tid.

Vi önskar en karta över utrymning på dörren – men vem är ansvarig? Vore bra med ett besök från säkerhetssamordnaren på KSF till enheten.

Viktigt att de som är ansvariga gör sig synliga och tydliggör vilka frågor som hör hemma var – vi saknar en beskrivning över ansvarsfördelningen.

Gränsdragningslista önskas – hur får man tag i den?

Verksamhetens kännedom om vem som ska kontaktas vid frågor angående brandskyddet7 av 10 uppger att de vet vem de ska kontakta vid problem eller frågor som rör brandskyddsarbetet.


Om vi behöver hjälp med någonting så vet vi att vi ska ringa till säkerhetsavdelningen men inte till vem.

Borde finnas en samordning centralt. Det borde bli tydligare vem som är ytterst ansvarig och vilka krav som ställs på verksamheterna.

2. Checklista, riskinventering och dokumentation av brandskyddsarbetet

Ja Nej

Finns brandritningar för verksamheten som beskriver brandskyddet?

7 3

Finns en rutin för brandskyddskontrollanten? Hur ser rutinen ut?

7 3

Finns en kontrollplan (checklista) med intervaller för hur ofta de olika kontrollpunkterna i brandskyddet ska kontrolleras?

6 4

Finns dokumenterade kontroller sparade? 6 4

Finns det en dokumenterad riskinventering/riskanalys över vilka risker för brand som finns i lokalen?

5 5


Brandritningar7 av 10 berättar att det finns ritningar som beskriver brandskyddet i verksamheten.

Rutin för brandskyddskontrollanten7 av 10 uppger att det finns en rutin för brandskyddskontrollanten att följa vid kontrollerna. Rutinen innebär oftast att de går efter en checklista.

Checklistor för kontrollerna6 av 10 uppger att det har en checklista att gå efter vid kontrollerna av brandskyddsarbetet.


Det borde finnas mallar för hur checklistorna ska se ut med exempel från ett SÄBO – vad behöver kontrolleras och hur ofta ska kontrollerna utföras. Nu är det lite godtyckligt att vi själva får bestämma det, det innebär ju även att man gör olika på olika boenden. Det måste finnas tydliga exempel som beskriver vad som ska göras och frekvensen. För att få en djupare kunskap så borde det även framgå på checklistan varför de olika punkterna ska kontrolleras så att vi får en djupare förståelse av hur viktigt det är med ett omfattande brandskyddsarbete. Det måste även vara enkelt att uppdatera checklistan och det blir det ju om det finns en lista som är framtagen centralt – där alla gör lika.

Vi behöver vägledning och hjälp för att göra en lokal rutin/checklista för det systematiska brandskyddsarbetet på enheten. Bra ifall man tydliggör med exempel på hur en lokal rutin ska se ut.

Paketlösning så att vi har ”någonting att hålla oss i”. Det måste vara en enkel checklista för det är så mycket som ska kontrolleras, inte bara brandskyddsarbetet, så det gäller att det är enkelt, tydligt, begripligt och användarvänligt annars är risken att man inte fyller i den. Det är lätt att man bara fyller i en checklista så det blir gjort men man har inte nått målet.

Rutinerna måste vara anpassade efter verksamhetens utformning och behov. Det skulle vara bra att få instruktioner om hur brandskyddsarbetet ska gå till i verksamheten och exempel på hur en checklista ska se ut för just våran verksamhet som är en frivillig verksamhet för besökarna.

Gör en paketlösning på Insidan som vi kan hämta. Hur ska man sköta brandskyddsarbetet - vad man ska göra, hur man ska göra, hur ofta det ska kontrolleras, vilken utbildning ska vi gå, riskinventeringslistor med mera. Det måste vara lätt att hitta – idag gör vi våra egna checklistor efter förmåga. Vi använder en hemmagjord checklista – har hittat en mall på insidan för fastigheter som inte ägs av fastighetsägaren och för enkelhetens skull så kontrolleras allt en gång i månaden.

Vi har tagit fram en checklista själva – behöver finnas en centralt så att vi vet vad som förväntas av oss.

Vi har tagit fram egna checklistor på vad som ska kontrolleras och hur ofta men saknar exempel på hur listorna ska se ut från förvaltningen. Vad är


det kommunen vill att vi tittar på? Finns det någon framtagen lista som vi ska använda? Ifall det finns så är det otydligt var man hittar den. Finns inte på Insidan. Vi behöver utveckla den checklista vi har idag till att bli mer specifik.

Behöver framgå tydligare vad det är som ska kontrolleras så att till exempel alla SÄBO gör lika.

Borde vara reglerat vad och hur ofta kontrollerna ska utföras så att verksamheterna i kommunen gör någorlunda lika. Bra ifall en sådan lista tas fram centralt från till exempel säkerhetsavdelningen som läggs ut på Insidan. Ifall checklistan skulle vara digital skulle den vara lättar att hantera.

Dokumentation av kontrollerna6 av 10 uppger att de har dokumenterat och sparat kontrollerna.


Önskemål om instruktioner vad brandskyddspärmen ska innehålla. En mer praktisk och lättöverskådlig brandpärm behövs. Den som finns

idag är inte överskådlig – behövs mer styrning centralt över vad som ska finnas i pärmen. Detta behövs dels för att på ett enkelt sätt kunna visa vad som har gjorts när bland annat Södertörns brandförsvar kommer på inspektion. Det ska även framgå hur delegeringen på boendet styrs.

Dokumentationen av brandkontrollerna behöver förbättras men hur vill man att vi förvarar kontrollerna (elektroniskt eller i pärm) och hur länge ska kontrollerna sparas?

Dokumentation – hur vill man att den ska sparas och hur länge? Borde ske elektroniskt eller via en app så att det sparas centralt och att systemet gör en påminnelse om att nu är det dags igen så att man kan hålla ordning på alla kontroller. Lätt annars att det glöms bort i allt annat kontrollerande.

Var hittar man information om till exempel hur länge dokumenterade brandskyddskontroller ska sparas i pärmen på enheten?

Det tekniska brandskyddet som fastighetsägaren kontrollerar borde dokumenteras digitalt istället för som idag att de registrerar i en bok i brandskyddskåpet. Då skulle det bli lättare att se när fastighetsägaren kommer, vad de har kontrollerat, vilka fel som upptäcktes och när kontrollen/felanmälan är gjord.

Dokumentationen kunde vara bättre då dokumentation saknas för ett år då enhetschefen var föräldraledig. Idag dokumenteras kontrollerna inte en gång i månaden.

Brandpärmen behöver uppdateras då den är flera år gammal. Finns ingen systematik och ingen dokumentation om de kontroller som

görs. Personalen kontrollerar med jämna mellanrum att nödutgångarna är fria och att de fungerar.


RiskinventeringHälften av verksamheterna, 5 av 10, uppger att de gör en riskinventering/analys över vilka risker för brand som finns i lokalen.


Finns ingen riskinventeringslista i dagsläget men det finns ett behov av en lista. Vad riskinventeringen ska innehålla borde tas fram centralt. Från centralt håll vet man ju vilka risker som finns på exempelvis ett SÄBO och vad man behöver tänka extra på just i den här miljön. Vi tänker kanske inte på allt som risker utan det borde vi få hjälp med. Vi har haft funderingar kring trinettköken i de boendes rum men vi kommer inte längre.

Vi behöver göra en riskinventering skriftligt. Det finns ingen nedskriven lista över risker men personalen är informerade om hur man exempelvis hanterar ljus och rökning. Ljus tänds bara när anhöriga är med och röka får man göra ute på anvisade platser.

Vi vet exempelvis inte hur man ska hantera telefonladdare – är det en risk? Mycket är otydligt för oss. Ringer man KSF så säger de att datorerna ska

stå på och bara stängas av under helgen men pratar man med Södertörns brandförsvar så ska skärmarna till datorn stängas av varje dag – vad gäller?

Vi har ett dumt lås på ytterdörren så vi kan inte låsa för då går det inte att öppna inifrån, det vill säga man måste ha nyckel för att komma ut. Vi skulle behöva göra en riskinventering tillsammans med hyresvärden.

3. Utrymning vid brandJa Nej

Finns rutin för brand och utrymningsstrategi? 8 2

Är personalen insatt i rutinen för brand och utrymningsstrategi?

91 1

Finns rutin för att kontrollera vilka som befinner sig i lokalen i händelse av utrymning?

9 1

Har verksamheten haft övning (med eller utan brukare)? 52 5

Finns det beskrivet hur brandlarmet, eventuell sprinkler fungerar?

7 3

Utrymningsstrategi8 av 10 uppger att de har en rutin för brand och utrymningsstrategi och 9 av 10 säger att personalen är insatt i denna rutin (en verksamhet har inga skriftliga rutiner utan bara muntligt framförd information). 9 av 10 berättar att de har en rutin för att kontrollera vem som befinner sig i lokalen.

1 Varav en verksamhet svarat att det finns en muntlig rutin.2 Varav en verksamhet svarat att de har utfört övning med brukare.



Vid eventuell brand kan vi på SÄBO inte kontrollera hur många anhöriga som är i huset.

Brandövning och kännedom om larmets funktionHälften av verksamheterna, 5 av 10, uppger att de har haft brandövning. En av verksamheterna har haft övning tillsammans med brukare. 7 av 10 beskriver att de vet hur brandlarmet fungerar, det vill säga ifall det hörs i lokalen eller ifall det går direkt till larmcentralen.


Önskar larm på alla handenheter som all personal bär med sig.

4. Utbildning av personalJa Nej

Har brandskyddskontrollanten en dokumenterad brandskyddskontrollutbildning?

6 4

Finns en rutin för att säkerställa att alla medarbetare går grundläggande utbildning i brandskydd och släckning?

9 1

Finns en rutin för att informera nyanställda om brandskydd? 10 0

Finns det dokumenterat vilka som gått brandskyddsutbildningen? 8 2

Brandskyddskontrollantens utbildning 6 av 10 uppger att brandskyddskontrollanten har gått en brandskyddskontroll-utbildning.


Utbildningen måste återkomma kontinuerligt. Det är svårt att hitta på Insidan som för övrigt är rörig och svårsökt. Likaså är kontrollantutbildningen svår att hitta på Insidan.

Hittar inte kontrollantutbildningen på Insidan. Insidan är svår att hitta på. Finns det en kontrollantutbildning? Idag genomförs kontrollantutbildningen sällan och är svår att hitta. Finns det en specifik kontrollantutbildning? Var hittar man den? Borde

tydligare framgå.

Medarbetares brandskyddsutbildning9 av 10 uppger att det finns en rutin för att säkerställa att all personal får gå den grundläggande utbildningen i brandskydd och släckning.



Står olika information om hur ofta personalen ska gå utbildningen. Är det 3 eller 4 år? Södertörns brandförsvar och Insidan säger olika.

Dokumentation av brandskyddsutbildning8 av 10 dokumenterar vilka i personalen som har gått brandskyddsutbildningen.Kommentarer från verksamheterna:

Vart ska det dokumenteras att personalen har gått den grundläggande utbildningen?

Nyanställdas brandskyddsutbildningSamtliga verksamheter uppger att de informerar nyanställd personal om brandskydd.


Vid introduktionsgenomgången får nyanställd personal en genomgång var branddörrarna finns, att inget ska blockera dörrarna med mera. Men detta gäller inte timvikarier och elever.


Förbättringsområden utifrån verksamheternas behov Checklista för vad, hur och hur ofta brandskyddskontroller ska utförasEtt tydligt resultat från kontrollerna visar att verksamheterna saknar styrning och ledning i vad som ska kontrolleras, hur kontrollerna ska utföras och hur ofta de ska göras. Idag utför verksamheterna kontrollerna olika på grund av avsaknaden av gemensamma riktlinjer. Några av verksamheterna berättar att de har hämtat en checklista från en annan kommuns hemsida, en annan verksamhet utgick från den generella checklistan i kommunernas informationssystem om arbetsmiljö och gjorde en lokal rutin utifrån den. Ytterligare en verksamhet beskriver att de själva har tagit fram en checklista utifrån Södertörns brandförsvars hemsida om vad som verkar rimligt för dem att kontrollera i sin specifika verksamhet. För att underlätta och hjälpa verksamheterna med brandskyddsarbetet, men även för att skapa ett enhetligt arbetssätt i organisationen, önskar de att förvaltningen tar fram konkreta och tydliga mallar för checklistor som är anpassade efter den specifika verksamheten som bedrivs.

Dokumentation av brandskyddskontrollerna behöver utvecklasVerksamheterna önskade ett förtydligande kring hur de ska dokumentera kontrollerna. Ett flertal verksamheter föreslog att dokumentationen skulle bli enklare att hantera ifall den lagrades digitalt istället för som idag i pärmar. Några verksamheter uppger att det är svårt att komma ihåg när kontrollerna ska utföras eftersom de olika kontrollpunkterna ska kontrolleras med olika intervall. Ifall dokumentationen istället sparades digitalt skulle även systemet med automatik kunna påminna om när i tiden det är dags att utföra en kontroll.

Behov av riskinventering i verksamheternaDe flesta verksamheterna berättar att de saknar en riskinventeringslista. De vanligaste riskerna som de idag hanterar handlar om att inte använda levande ljus och var rökning är tillåten. Dessa risker finns oftast inte nedskrivna utan berättas muntligt vid APT och nyanställningar. Verksamheterna upplever att de ibland har svårt att bedöma ifall exempelvis trinettkök, mobilladdare eller datorskärmar utgör en risk. Även i riskinventeringen påtalar verksamheterna att de önskar vägledning från förvaltningen eller säkerhetssamordnare från KSF.


Begreppsförvirring kring utbildning till brandskyddskontrollant I verksamheterna råder en viss förvirring kring ifall brandskyddskontrollanten ska gå en specifik utbildning till kontrollant eller ifall de ska gå den grundläggande utbildningen i brandskydd och släckning.


Bilaga 1. Checklista systematisk kontroll av brandskyddEnhet: Närvarande: Datum: Testledare:

SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE


1. Utsedd person med ansvar för brandskyddet?

Denna person ansvarar för att SBA utförs, att det dokumenteras och att brister rapporteras.

2. En brandskyddskontrollant?

Person som utför kontrollen.

3. Har brandskyddskontrollanten en dokumenterad brandskydds-kontrollutbildning?

När genomfördes utbildningen? Får inte vara äldre än 4 år?

4. En rutin för brandskyddskontrollanten? Hur ser rutinen ut?

Rutinen bör bestå av hur ofta kontrollerna ska göras, hur dessa dokumenteras och hur verksamheten gör för att rapportera fel och brister.Finns det dokumenterat när ansvarig person senast gjorde en kontroll av brandskyddet?

5. Brandritningar för verksamheten som beskriver brandskyddet?


För att kontrollanten ska veta vad som ska kontrolleras behöver det finnas en ritning som beskriver vart i byggnaden brandskyddet finns.

6. En kontrollplan (checklista) med intervaller om hur ofta de olika kontrollpunkterna i brandskyddet ska kontrolleras?

Olika kontrollpunkter har olika intervall, vissa ska göras löpande (dokumenteras månadsvis), månadskontroller, kvartal, halvår eller helår. Till exempel ska utrymningsvägar kontrolleras löpande om även det räcker med att dokumentera dessa månadsvis.

7. Finns dokumenterade kontroller sparade?

Ska finnas en per månad.8. En gränsdragningslista mot

fastighetsägaren?

Vem gör vad? För att veta vem som är ansvarig för att kontrollera t.ex. handbrandsläckaren så måste vi ha en gränsdragningslista med fastighetsägaren.

9. Finns det en dokumenterad riskinventering/riskanalys över vilka risker för brand som finns i lokalen?

Exempelvis får man använda levande ljus?Får man inte det så har vi ju inte några risker med detta men om man får använda, hur ska vi säkerställa att ingen glömmer ett levande ljus och vad kan hända om ljuset lämnas utan uppsikt?UTRYMNING



10. Rutin för brand och utrymningsstrategi?

Finns det skriftliga rutiner som säger vad personalen ska göra i händelse av brand? Ringer någon 112? Ska alla boende/brukare utrymma ut ur byggnaden? Vart ska de i så fall samlas osv?Om det brinner inne på ett boende rum- vad gör personalen då? Om det brinner i gemensamhetsutrymmen, korridorer – vad gör personalen då?

11. Är personalen insatt i rutinen för brand och utrymningsstrategi?

12. Har verksamheten haft övning (med eller utan boende/brukare)? Finns en rutin för övning? Hur ofta har man övning? Hur gör man när man övar? Prata på APT räcker inte?

13. Finns det beskrivet hur brandlarmet, eventuell sprinkler fungerar?

14. Rutin för att kontrollera vilka som befinner sig i lokalen i händelse av utrymning?

Hur säkerställer vi att alla boende/brukare samt personal och besökare har tagit sig ut?

15. Om brandlarmet går, går det till räddningstjänsten eller enbart lokalt i byggnaden? Hörs larmet i hela byggnaden även om en begränsad del är av byggnad är påverkad?

16. Om ni behöver hjälp med någon fråga angående brandskydd, vet ni vem ni ska vända er till?


Exempelvis om någon brandskyddsutrustning exempelvis en nödutgångsskylt skulle vara trasig?

UTBILDNING PERSONAL


17. En rutin för att säkerställa att alla medarbetare går grundläggande utbildning i brandskydd och släckning?

>75% ska ha utbildning.

Rutinen säkerställer att stora delar av personalen har utbildning och att den är genomförd minst vart 4e år. Rutinen bör även hantera nyanställda (fast anställning, längre vikariat, timanställda som jobbar regelbundet osv.)

18. En rutin för att informera nyanställda om brandskydd?

19. Finns det dokumenterat vilka som gått brandskyddsutbildningen?

Utbildningen ska genomföras för varje anställd minst vart 4e år. För att veta vilka som har gått utbildningen och när ska det finnas dokumenterat.

Testledare: Enhetschef:

Datum för signatur Datum för signatur

Signatur Signatur

Namnförtydligande Namnförtydligande


1 (2)


HUDDINGE KOMMUN



HandläggareKristina Wahlqvist08-535 300 00

Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse - Huddinge Ungdomsmottagning 2018

Förslag till beslutSocialnämnden tar del av patientsäkerhetsberättelse 2018 för Ungdomsmottagningen, egen regi, Huddinge kommun.

SammanfattningDen 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:259) PSL, att gälla. Syftet med lagen är att öka patientsäkerheten för att minska och förhindra vårdskador. Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse med en beskrivning om vad man har gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelse. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har utarbetat en patientsäkerhetsberättelse enligt gällande lagstiftning.

Beskrivning av ärendetDen 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:259) PSL, att gälla. Syftet med lagen är att öka patientsäkerheten för att minska och förhindra vårdskador. I lagen tydliggörs vårdgivarens ansvar att arbeta förebyggande genom att bedriva ett så kallat patientsäkerhetsarbete. En tidplan ska upprättas för de åtgärder som inte kan vidtas omedelbart. Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse med en beskrivning om vad man har gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. En negativ händelse innebär en händelse som har medfört vårdskada, ett tillbud är en händelse som kunnat medföra vårdskada. Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses.Förvaltningen har identifierat följande åtgärder för att öka patientsäkerheten under 2019.

Se över rutiner för granskning och förbättring av journalföring


2 (2)


Alla medarbetare ska under året genomgå en utbildning i SEXIT, ett systematiskt frågeformulär för tidig upptäckt av psykisk ohälsa. Samt införa SEXIT och utvärdera införandeprocessen och resultatet av användandet

Fortsätta och vidareutveckla samverkan med skolhälsovården, BUP, skolor och mötesplatserna.

Förvaltningens synpunkterMålet i verksamheterna är att öka patientsäkerheten och att uppfylla en nollvision vad det gäller allvarliga vårdskador. Att riskmedvetenheten finns hos alla medarbetare och att vi uppnår ett organisatoriskt lärande för att få ett hållbart och långsiktigt engagemang för patientsäkerheten. Genom identifierade strategier kan social- och äldreomsorgsförvaltningen öka patientsäkerheten ytterligare.


Eva SegerströmTf. verksamhetschef

BilagorPatientsäkerhetsberättelse, Huddinge Ungdomsmottagning 2018

Patientsäkerhetsberättelse för Huddinge Ungdomsmottagning

År 2018

Ansvarig för innehållet

Kristina Wahlqvist----------------------------------

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING 1

ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 1Vårdgivaren 2Verksamhetschef 2Medarbetare 3

STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING 3

UPPFÖLJNING GENOM EGENKONTROLL 4

SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA VÅRDSKADOR 4

RISKANALYS 4

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS RAPPORTERINGSSKYLDIGHET SAMT PERSONALENS KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER PÅ KVALITETEN 4

HANTERING AV KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER FRÅN ANDRA ÄN PERSONAL 5

SAMVERKAN MED PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE 5

ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER FÖR KOMMANDE ÅR 6

1

Sammanfattning

Besöksstatistiken för Huddinge Ungdomsmottagning visar på en ökning hos kuratorerna samt ungefär samma resultat som föregående år hos barnmorskorna och läkarna. Ett samarbete med kommunens resursenhet för nyanlända påbörjades under hösten 2017, det arbetet har under 2018 implementerats i ordinarie verksamhet. Under hösten har två barnmorskor haft mottagning på ett av våra gymnasier, riktat till två gymnasier, för att fånga upp fler pojkar samt nyanlända ungdomar, det arbetet pågick under hela 2018.

Övergripande mål och strategierSFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§

Omcertifiering av HBTQ certifieringResultat: Omcertifieringen genomfördes i mars 2018. Då upprättades en handlingsplan som vi jobbar utifrån. På varje personalmöte finns det en HBTQ punkt i dagordningen så sätt säkerställs det systematiska arbetet kring HBTQ.

Revidera och förändra materialet kring nyanlända.Resultat: Vi har i början av 2018 implementerat arbetet kring nyanlända i ordinarie verksamhet. Efter det gjordes en revidering och omarbetning av materialet utifrån de resultat vi fått från ungdomarna.

Utvärdera HGY (Huddinge gymnasium) projektetResultat: Projektet skulle leda till att vi fick mer kontakt med killar på HGY. Utvärderingen visade på att vi fått kontakt med många killar och därför bestämde vi att implementera detta i ordinarie verksamhet. Under hela 2018 och delar av 2019 kommer vi att vara på Sågbäcksgymnasiet varannan onsdag och jobba uppsökande där.

Omarbeta och utveckla åk 9 studiematerialResultat: Under våren 2019 skapades en arbetsgrupp som jobbade med revideringen och översyn av det befintliga materialet. Under vår planeringsdag hade vi en genomgång av det nya materialet. Under hösten 2018 användes det för åk 9. På planeringsdag i december 2018 gjordes de sista korrigeringarna innan materialet var fastställt.

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1

IVO, Inspektionen för vård och omsorgIVO är tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen. Tillsynen gäller såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvård. Den syftar till att granska om vården och omsorgen följer gällande lagar och föreskrifter och därmed säkerställa en god kvalitet och hög säkerhet för den enskilde individen.

PatientnämndenVarje landsting och kommun ska enligt lag vara ansluten till patientnämnd. Den ska vara fristående och bidra till att höja patientsäkerheten och vårdens kvalitet, men har inga

2

möjligheter att vidta sanktioner. De ska framför allt stödja den enskilde individen och guida vidare till rätt instans för synpunkter och klagomål.

VårdgivarenSocialnämnden i Huddinge kommun är utifrån avtal med SLL vårdgivare enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Nämnden har det yttersta ansvaret för att planera, leda och kontrollera verksamheten så att kravet på en god och säker vård uppfylls. Den ska ha kännedom om händelser i verksamheten som medfört eller hade kunnat medföra en vård skada. Den enskilde ska erbjudas trygg och lättillgänglig vård med god kontinuitet och säkerhet. Den ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med den enskilde och bedrivas med respekt för dennes integritet och självbestämmande.

Verksamhetschef Enligt (2017:30) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) o (2017:80) och Hälso- och sjukvårdförordningen (HSF) ska det finnas en utsedd verksamhetschef för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom ansvarsområdet. Verksamhetschefen utsedd av vårdgivaren och är för sin befattning anmäld till IVO vårdgivarregister.

Verksamhetschefen: är i sitt uppdrag direkt underställd nämnden och har det samlade ledningsansvaret inom sitt

ansvarsområde. får och så måste, om sakkompetens saknas, enligt HSF 4 kap. § 5 uppdra åt sådana

befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig sakkompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter.

har det yttersta ansvaret för att regelverk, riktlinjer och rutiner är kända och efterlevs hos samtliga tjänstgörande vårdpersonal.

I ansvaret ingår att se till att resursanvändning och bemanning är optimal för att uppnå god och säker vård samt att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att anmäla hälso- och sjukvårdspersonal som utgör en patientsäkerhetsrisk till Socialstyrelsen.

Verksamhetschefen ansvarar även för att alla medarbetare engageras och har rätt kompetens och befogenheter för att bedriva en god och säker vård. Det lokala patientsäkerhetsarbetet ska säkerställas för att förebygga vårdskador. I det ingår att säkerställa följsamhet i för verksamheten utarbetade riktlinjer och rutiner, samt vid behov vidta åtgärder och upprätta en tidsplan för de åtgärder som inte sker omedelbart. Medarbetarna ska involveras i arbetet och delges de resultat som framkommit.

Verksamhetschefen behöver inte ha sakkompetens och har enligt hälso- och sjukvårdsförordningen, HSF 4 kap. § 5, för Ungdomsmottagningens lokala hälso- och sjukvårdsarbete specifikt uppdragit detta ansvar till mottagningens olika legitimerade befattningshavare.

Medicinskt ledningsansvar (MLA) på mottagningen

Utför loggkontroller i TakeCare en gång per månad där slumpvis 10 loggar plockas ur systemet.

Ansvarar för att i samverkan med gynekologkonsult uppdatera mottagningens lokala rutiner.

Har det dagliga ansvaret för att rätt bemanning finns på plats.

3

Medarbetare

Alla medarbetare ska aktivt medverka i och främja utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet som är en integrerad del i den dagliga verksamheten.

All legitimerad hälso- och sjukvårdspersonalen har ett eget yrkesansvar enligt patientsäkerhetslagen. Den legitimerade personalen har skyldighet att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och ska bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls.

All personal har skyldighet att följa de riktlinjer och rutiner som styr hälso- och sjukvården när de utför dessa arbetsuppgifter.

All personal har också skyldighet att rapportera risker och negativa händelser till verksamhetschef.

Legitimerad personal har som ansvarsområde att se över att medicinsk utrustning fungerar och rapportera eventuella brister till verksamhetschef.

Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 §

Gruppledare utför loggkontroller av journalsystemet TakeCare. Vid eventuella felaktigheter tas detta upp med berörd medarbetare och verksamhetschef och en avvikelse skrivs.

Mottagningen har byggt upp tydligare rutiner kring avvikelserapportering. Arbetet med detta fortskrider tillsammans med verksamhetschef och MLA

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2

Alla laboratorieprover som skickas till laboratorium (Unilabs) skrivs ner på en lista för att bockas av när provsvar ankommer till mottagningen. Samtliga barnmorskor har ansvar för sina provtagningar för att säkerställa att alla prover som skickas besvaras.

Alla ungdomar som kommer på nybesök informeras om journalsystemet TakeCare och att mottagningen är en så kallad skyddad enhet.

SMS avisering används i TakeCare vid tidbokning. Rutin för SMS kontakt med ungdomar finns på mottagningen.

Under året har ett antal avvikelser gjorts på datasystemet TakeCares förmåga att hålla en hög uppkoppling till SLL. Arbetet fortgår kring utökad fiber hastighet för att öka patientsäkerhetsarbetet vid journalföring. En lex Maria har gjorts till IVO angående bristande rutin vid överlämning av provsvar till kollega vid ledighet. Ny rutin har

4

upprättats och IVO har avslutat ärendet och tyckte att tillräckliga åtgärder har gjorts för att undvika att misstaget händer igen.

Uppföljning genom egenkontrollSOSFS 2011:9, 5 kap. 2§

MLA gör en logg granskning på 10 slumpmässigt utvalda loggar i TakeCare en gång per månad.

Verksamheten tar fram statistikuppgifter varje år för att kunna jämföra mot tidigare år samt andra ungdomsmottagningar. Statistik gällande antal besök, kön och STI.

Samverkan för att förebygga vårdskadorSOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §

Verksamhetens personal består av hälften barnmorskor och hälften kuratorer. Ett nära samarbete råder för att främja ungdomens psykosociala- och kroppsliga hälsa. Vid behov arbetar vi tvärprofessionellt och vid vestibulit behandling så arbetar vi alltid i tvärprofessionella team.

Mottagningen har en regelbunden samverkan med BUP, socialtjänsten samt Mini-Maria.

RiskanalysSOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §

Varje vecka har all personal gemensamt personalmöte där både barnmorskor och kuratorer har möjlighet att lyfta frågor kring risker och behov av genomgång av rutiner där både gruppledare och verksamhetschef är med.

Vid behov träffar vi andra vårdgivare för ex överföring av ungdom/patient.

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet samt personalens klagomål och synpunkter på kvaliteten SFS 2010:659, 6 kap. 4 § SOSFS 2011:9, 5 kap 3§, SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 §

Vid personalmöte finns på dagordningen en stående punkt där risker och avvikelser tas upp. I slutet av varje år sammanställer vi och går igenom samtliga avvikelserapporter.

Verksamhetschefen tar emot avvikelserapporter från personal på mottagningen, avvikelsen och eventuella åtgärd diskuteras på enhetsmöte. Verksamhetschefen gör bedömning av en avvikelse, om en IVO anmälan ska göras. Verksamhetschef registrerar avvikelserna i W3D3 och åtgärder som involverar annan verksamhet vidarebefordras av verksamhetschefen till rätt instans/verksamhet.

När det gäller IT frågor kan verksamheten vända sig till både till kommunens IT avdelning, CGM samt SLL IT avdelning.

5

Arbetsgruppen på mottagningen har gemensam extern handledning där dilemman och händelser lyfts.

Mottagningen följer kommunens rutiner för klagomålshantering. Mottagningen har klagomålsbroschyrer väl synliga i väntrummet från både kommun och patientnämnd.

Hantering av klagomål och synpunkter från andra än personalSOSFS 2011:9, 5 kap. 3 § SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 §

Mottagningen har få klagomål. När ett klagomål inkommer informeras verksamhetschef. Därefter kontaktas den enskilde av verksamhetschef eller gruppledare för att snabbt få en kontakt och åtgärda händelsen.

Anmälan av händelser som har medfört eller har kunnat medföra en allvarlig vårdskada (lex Maria) HSLF-FS 2017:40, HSLF-FS 2017:41

Syftet med lex Maria är att personalen ska rapportera om någon har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom i samband med hälso- och sjukvård. En anmälan görs för att få en bedömning av IVO om vårdgivaren vidtagit tillräckliga åtgärder utifrån inträffad händelse eller om ytterligare åtgärder behöver vidtas.

Vårdgivaren (socialnämnden) ansvarar för att händelser som lett till eller hade kunnat leda till allvarlig vårdskada anmäls till IVO . Huddinge kommuns socialnämnd har för Ungdomsmottagningen delegerat anmälningsskyldigheten till verksamhetschefen.

Samverkan med patienter och närståendeSFS 2010:659 3 kap. 4 §

Vid en eventuell vårdskada bjuder vi alltid in den enskilde och eventuellt dennes närstående för en gemensam händelseanalys.

Ungdomsmottagningen arbetar alltid på uppdrag av ungdomen, vilket innebär att patienten har stor bestämmanderätt.

Vid utvecklingen av vestibulit behandling har ungdomar/patienter varit delaktiga samt att vi utvärderar med enkät efter varje avslutad behandling.

ResultatSFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3

Antal besök till respektive yrkesgrupp 1/12-2015 till 1/12-2018. Presenterat som 2016-2018.

6

54695746 5767

1343 1358 1479

400 461 479

2016, totalt 7212 besök 2017, totalt 7565 besök 2018, totalt 7 727 besök0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

BarnmorskaKuratorLäkare

Övergripande mål och strategier för kommande år

Mål 2019

Se över våra rutiner för granskning och förbättring av journalföring Under året gå en utbildning i SEXIT, ett systematiskt frågeformulär för tidig upptäckt

av psykisk ohälsa. Samt införa SEXIT och utvärdera införandeprocessen och resultatet av användandet

Fortsätta och vidareutveckla samverkan med skolhälsovården, BUP, skolor och mötesplatserna


1 (4)


HUDDINGE KOMMUN



HandläggareÅsa [email protected]

Socialnämnden

Individ- och familjeomsorgens rapport av beslut som inte verkställts inom tre månader första kvartalet 2019

Förslag till beslutSocialnämnden beslutar att godkänna individ- och familjeomsorgens rapport och överlämnar den till kommunfullmäktige för kännedom.

SammanfattningKommunen är skyldig att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om en beviljad insats inte har verkställts inom tre månader. Kommunen ska på motsvarande sätt också rapportera om en insats har avbrutits och inte verkställts på nytt inom tre månader. Under första kvartalet 2019 har 23 beslut inom individ- och familjeomsorgens område rapporterats till IVO.

Beskrivning av ärendetI lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL) finns bestämmelser som syftar till att stärka rättssäkerheten för den enskilde som har beviljats insats. Enligt SoL och LSS ska socialnämnden varje kvartal lämna en rapport till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) över beslut som inte har verkställts inom tre månader. Om IVO bedömer att insatsen inte har verkställts inom skälig tid har de skyldighet att ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av en särskild avgift. Förvaltningsrätten kan, när den fastställer avgiften, ta hänsyn till hur lång tid dröjsmålet med verkställandet av insatsen pågått samt hur allvarligt dröjsmålet anses vara. Under första kvartalet har 17 beslut inom individ- och familjeomsorgens område inte verkställts i rätt tid, ett gällande kontaktperson för barn och unga, 11 gällande kontaktfamilj för barn och unga, fem gällande familjehem för barn och unga. Av ärenden som tidigare rapporterats som inte verkställda har under första kvartalet fem ärenden verkställts och ett avslutats av annan orsak.


2 (4)


Rapport 31 mars 2019

Insats Besluts-datum/ avbrotts-datumRapport datum

Antal dagar beslutet inte har varit verkställt

Orsak Enhet

Övrig info

Flicka/kvinna eller pojke/man

Kontakt-familj SoL 4:1

2018-01-10

2019-03-31

445 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagare

Barn

Mamma fått kontakt-person

P


2018-01-10

2019-03-31


Barn

Mamma fått kontakt-person

P


2018-02-21

2019-03-31

403 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagareFamilj för syskonpar

Barn

Pojken hörsel-skadad

P


2018-02-21

2019-03-31

403 Resursbrist, saknar lämplig uppdragstagareFamilj för syskonpar

Barn

Syskon som är hörsel-skadad

P


2018-11-09

2019-03-31


Barn P


2018-06-27

2019-03-31


Barn

3 syskon för gemen-sam KF

P


2018-06-27

2019-03-31


Barn


P


3 (4)




Orsak Enhet

Övrig info



2018-06-27

2019-03-31


Barn


F


2018-12-02

2019-03-31


Barn F


2018-12-02

2019-03-31


Barn P


2018-12-02

2019-03-31


Barn P

Kontakt-person SoL 4:1

2018-12-03

2019-03-31


Ungdom F

Familje-hems-placeringSoL 4:1

2017-08-10

2019-03-31


Familje-hemOmpla-cering till nytt jourhem

F


2018-05-17

2019-03-31


Familje-hemAvbrott på individ-nivå

P


4 (4)




Orsak Enhet

Övrig info



2018-05-17

2019-03-31


Familje-hemAvbrott på individ-nivå

F


2018-04-25

2019-03-31


Familje-hemPlanerad verkställighet i april

P


2018-08-09

2019-03-31


Familje-hemPlanerad verkställighet i april

P


Eva SegerströmTf. verksamhetschef

Beslutet delgesKommunfullmäktige


1 (2)


HUDDINGE KOMMUN



HandläggareLars Axelsson08-535 312 [email protected]

Socialnämnden

Val av ledamöter socialnämndens referensgrupp för tematiska strategier.

Förslag till beslutsocialnämnden beslutar att

1. nämndens referensgrupp för tematiska strategier ska bestå av tio ledamöter med en representant vardera från de partier som finns representerade nämnden.

2. utse följande ledamöter eller ersättare att ingå i nämndens referensgrupp för tematiska strategier: N.N (KD), N.N (M), N.N (C), N.N (L), N.N (HP), N.N (DP), N.N (S), N.N (V), N.N (MP) och N.N (SD).

SammanfattningI Plan för samhällsbyggnad och lokalförsörjning i Huddinge har nämndens behov av lokaler fastställts och de tematiska strategierna ska fungera som vägledning för förvaltningen vid om- och nybyggnation av särskilda boenden för nämndens målgrupper. Genom att nämnden utser ledamöter som bildar en referensgrupp ökar nämndens möjlighet till delaktighet och bred politisk förankring i arbetet med att ta fram strategier som säkerställer att nämndens verksamhet kan bedrivas på ett kvalitetsmässigt, ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.

Beskrivning av ärendetSom ett komplement till Plan för samhällsbyggnad och lokalförsörjning i Huddinge som årligen beslutas av Samhällsbyggnadsutskottet ska respektive nämnd ta fram tematiska strategier för sin egen verksamhet.

De tematiska strategierna utgörs av politiska ställningstaganden och innehåller grundläggande kvalitetskrav som säkerställer de egenskaper för lokaler och boenden som är viktiga för verksamheten och kommunen i stort. Målsättningen är att planera lokaler och boende för en hållbar lösning där lokalerna ska kunna användas flexibelt för långsiktigt nyttjande när verksamheten förändras.


2 (2)


I de tematiska strategierna beskrivs vad som krävs för att verksamheterna ska kunna bedrivas på ett kvalitetsmässigt, ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. De tematiska strategierna innebär att nämndens delaktighet i avgörande frågor i lokalprocessen stärks.

Genom att utse en referensgrupp med en representant vardera från de partier som finns representerade i vård- och omsorgsnämnden förbättras nämnden möjligheter aktivare ta del av arbetet med att ta fram beslutsunderlag, tematiska strategier som säkerställer att nämnden verksamheten kan bedrivas på ett kvalitetsmässigt, ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.

Förvaltningens synpunkterFörvaltningen återkommer med tids- och aktivitetsplan kring arbetet med att ta fram tematiska strategier samt med en sammanställning av olika boendeformer kommande behov av olika boendeformer inom nämndens ansvarsområde.


Helen TrostemoEkonomichef

Documents

Kallelse till socialnämnden · SOCIALNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (3) 6 Förslag till föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökningar av barn och unga i samhällsvård, dnr