Kallelse/underrättelse

Kommunstyrelsen

Tid: 2017-04-18 kl. 13:30

Plats: Tranemosalen

Föredragningslista

Öppet sammanträde punkterna 1-20

Ärende Dnr Föredragande

1. Redovisning Jämställdhetskartan KS/2017:226 13.30 Jonny Wedin

2. Rapportering av strategiskt

folkhälsoarbete till kommunstyrelsen

KS/2017:242 13.40 Karin Eliasson

3. Riktlinjer för ekonomiskt bistånd KS/2017:90 13.50 Solveig

Eldenholm

4. Inspektion Ängslyckan KS/2016:300

5. Utbyggnad Gudarpsgården KS/2017:202

6. Rapport enligt Lex Sarah ekonomi KS/2016:292

7. Rapport enligt Lex Sarah personuppgift KS/2017:120

8. Rapport enligt Lex Sarah bruten sekretess KS/2015:620

9. Rapport enligt Lex Sarah hantering KS/2017:159

10. Motion om utbildning i mänskliga

rättigheter

KS/2016:517 15.00 Lars-Gunnar

Karlsson

2

Ärende Dnr Föredragande

11. Motion om inrättande av

ungdomsfullmäktige i Tranemo kommun

KS/2016:520

12. Upphandling av skolskjutsar och

färdtjänst

KS/2017:211 15.00 Thomas Åman

13. Politikerluncher 2016 KS/2016:34

14. Information Handlingsplan Tranäng

15. Anslutning Kroksjöns camping KS/2016:903 15.00 Pernilla

Kronbäck

16. Bostadsförsörjningsplan KS/2016:684

17. Ombyggnad av Tranängskolan och

Limmaredskolan inför höstterminen 2017

KS/2017:192 15.30 Karl-Johan

Ohlin

18. Valärende - Avsägelse från alla politiska

uppdrag från Lars Vesterlund (M)

KS/2017:260

19. Valärende - Avsägelse samtliga politiska

uppdrag, Marianne Hörnqvist (M)

KS/2017:281

20. Information från förvaltningen

21. Utredning enligt 6 kap § 8a

föräldrabalken, S. A

Sekretess

15.45 Anna

Wahlström

22. Utredning enligt 6 kap § 8a

föräldrabalken, H. A

Sekretess

23. Utredning enligt 6 kap § 8a

föräldrabalken, F. A

Sekretess

24. Delegeringsbeslut KS/2017:2

25. Delgivningar KS/2017:187,

KS/2017:231,

KS/2017:3

26. Utskottsprotokoll KS/2017:32

27. Domar KS/2016:93,

KS/2017:279

3

Ärende Dnr Föredragande

28. Rapporter

29. Övrigt

Tranemo, 2017-04-06

Tony Hansen (S)

Ordförande Ida Josefsson

Processekreterare

PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet 2017-03-09

§ 37

Redovisning Jämställdhetskartan (KS/2017:226)

Allmänna utskottets beslut • Noterar informationen.

Ärendet

Förvaltningen har fått i uppdrag att redovisa vilket arbete som gjorts med Jämställdhetskartan, medel avsattes i budgeten för 2016.

Föredragning och debatt Tf funktionschef Jonny Wedin föredrar ärendet och svarar på frågor.

Status Kommunstyrelsen

JÄMSTÄLLDHETSKARTAN

• Projekt startades 2011 med projektmedel från tillväxtverket i början anslutning kostnadsfritt, nu kostar det 40 tsk/år

• Åskådliggöra jämställdhet på lokal nivå, jämförelsetal

• Utgångspunkt avsaknaden av jämställdhetsperspektiv i stadsplaneringen

• Syfte och mål sammanställa könsbaserad statistik på lokal nivå

• Start 8 kommuner i Västra Götaland i dagsläget 31 kommuner även Skåne ,Halland och Kronoberg

Jämställdhetskartan

• Digital jämställdhetskarta under hösten 2012 uppgifter matades in från SCB , Bolagsverket, kommuner

• Begreppet TOJ skapades tillgänglighet och jämställdhet

• Mäta de av regeringen satta nationella målen för jämställdhet på lokal nivå,

• Könsfördelning med indikatorer Privata sektorn, kommunala sektorn, ideella sektorn, branscher

Regeringens jämställdhetsmål • Kvinnor och män ska ha samma makt att forma

samhället som att forma sitt liv (övergripande mål) 1 En jämn fördelning av makt och inflytande i samhället 2 Ekonomisk jämställdhet 3 Jämställd utbildning 4 Jämn fördelning av det obetalda hem- och

omsorgsarbetet 5 Jämställd hälsa 6 Målet är att mäns våld mot kvinnor skall upphöra

Svenljunga

• Lena Lövgren utvecklingsstrateg • Gick med 2014 utan kostnad • Ej använt stadigvarande • Maj 2016 försvann statligt stöd • 40 tsk per år , 2016 fick ej gehör för att fortsätta • Jämförelsetal kändes tveksamma • Lägga tid på inrapportering • Föreningsuppgifter ej uppdaterade

Tranemo

• Avsatt 25 tsk i budget 2016 tvekade då man skulle ha 40 tsk om skulle gå med

• Det var svårt att få tag i någon medarbetare som konkret jobbade med jämställdhetskartan, byte av medarbetare

• Olika sätt att rapportera gav ej tillförliterliga resultat i inrapporterade resultat

• Svårighet att se man kunde leverera statistik i data ,våld i nära relationer, förskoleplats per kön etc

Tranemo

• Tveksamhet att gå med • Valt att fokusera på hur det övriga

jämställdhets/mångfaldsarbetsuppgifter hanteras , partsammansatt arbetsgrupp är tillsatt som har för avsikt att arbeta en ny mångfaldsplan

• Innehållande aktiviteter med en årlig lönekartläggning

PROTOKOLLSUTDRAG Omsorgs- och folkhälsoutskottet 2017-03-16

§ 79

Riktlinjer för ekonmiskt bistånd (KS/2017:90)

Omsorgs- och folkhälsoutskottets förslag till kommunstyrelsen • Antar riktlinje för ekonomiskt bistånd

Ärendet Tidigare riktlinjer för ekonomiskt bistånd har funnits i Tranemo kommun sedan 2011. Behov av revidering av riktlinjerna fanns och ett arbete har därför gjorts på Myndighetsfunktionen inom Omsorgssektionen för att ta fram aktuella riktlinjer.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-02-01 Riktlinjer ekonomiskt bistånd

Föredragning och debatt Myndighetschef Anna Wahlström föredrar ärendet.

Beslutet skickas till Omsorgssektionen Ekonomifunktionen

Status Kommunstyrelsen

Vår ref: Anna Wahlström Funktionschef myndighetsfunktionen Datum:2017-02-01 Dnr: KS/2017:90

Tjänsteskrivelse om Riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Förslag till beslut • Antar riktlinje för ekonomiskt bistånd

Ärendet Tidigare riktlinjer för ekonomiskt bistånd har funnits i Tranemo kommun sedan 2011. Behov av revidering av riktlinjerna fanns och ett arbete har därför gjorts på Myndighetsfunktionen inom Omsorgssektionen för att ta fram aktuella riktlinjer.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-02-01 Riktlinjer ekonomiskt bistånd

Föredragning och debatt

Förslag till beslut på sammanträdet

Beslutsgång

Uppgift om hur beslutet kan överklagas

Beslutet skickas till Omsorgssektionen Ekonomifunktionen

Handlingar som ska följa beslutet vid expediering

Status

Solveig Eldenholm Anna Wahlström

Sektionschef Funktionschef

1

RIKTLINJER

Riktlinje ekonomiskt bistånd

2

Styrdokument Handlingstyp: Riktlinje ekonomiskt bistånd Diarienummer: KS/2017:90 Beslutas av: Fastställelsedatum: ??? Dokumentansvarig: Myndighetschef Revideras: Minst vart 4:e år Följs upp av: Omsorgssektion Tidigare versioner: Giltig t o m: 2021-06-01

3

Innehåll

1. Inledning 6

2. Allmänt om ekonomiskt bistånd 6 2.1. Barnperspektivet allmänt ........................................................................... 7

3. Handläggning av och beslut om ekonomiskt bistånd 7 3.1. Förmedling av egna medel ......................................................................... 8

4. Barnperspektiv - handläggning 8

5. Det ekonomiska biståndets omfattning samt konstruktion 10 5.1. Försörjningsstöd enligt 4 kap 1§ och 3 §§ socialtjänstlagen ................ 10 5.2. Bistånd enligt 4 kap. 2 § socialtjänstlagen .............................................. 10 5.3. Den enskildes ansvar enligt 4 kap. 4 och 5 §§ socialtjänstlagen ......... 10 5.4. Hushållstyp ................................................................................................ 11

6. Försörjningsstöd 4 kap. 1och 3 §§ socialtjänstlagen 11 6.1. Riksnorm, schabloniserat försörjningsstöd enligt 4 kap. 3§ punkt 1 . 12 6.2. Icke schabloniserat försörjningsstöd enligt 4 kap 3 § punkt 2

Socialtjänstlagen ......................................................................................... 13

7. Bistånd för livsföring i övrigt, 4 kap. 1§ Socialtjänstlagen 19 7.1. Glasögon/kontaktlinser ............................................................................. 20 7.2. Tandvård ..................................................................................................... 20 7.3. Barnomsorgskostnad ................................................................................. 20 7.4. Hemtjänstavgift.......................................................................................... 20 7.5. Möbler, husgeråd, TV mm ....................................................................... 21 7.6. Flyttkostnader ............................................................................................ 23 7.7. Alternativ medicinsk behandling och psykoterapi .............................. 24 7.8. Rekreation och semester ........................................................................... 24 7.9. Umgängeskostnader ................................................................................. 24 7.10. Inköp av disk- och tvättmaskin ............................................................... 25 7.11. Installation av telefon ................................................................................ 25 7.12. Kläder .......................................................................................................... 25 7.13. Spädbarnsutrustning ................................................................................. 26 7.14. Fickpengar .................................................................................................. 26 7.15. Specialkost .................................................................................................. 27 7.16. Uteätare ....................................................................................................... 28 7.17. Kostnader för rättshjälpsavgift ................................................................ 28 7.18. Begravningskostnader .............................................................................. 28 7.19. Återföreningsresa, återvandringsresa .................................................... 29

4

7.20. Bredband ..................................................................................................... 30

8. Skulder 30 8.1. Hyresskulder .............................................................................................. 31 8.2. El-skulder .................................................................................................... 33 8.3. Skuld för social service ............................................................................. 33 8.4. Bilskulder .................................................................................................... 33 8.5. Barnomsorgsskulder ................................................................................. 34 8.6. Skatte- och bostadsbidragsskulder ......................................................... 34

9. Biståndsberättigade 35 9.1. Arbetslösa ................................................................................................... 35 9.2. Arbetslösa och studerande ....................................................................... 36 9.3. Ungdomar ................................................................................................... 36 9.4. Föräldrar med minderåriga barn i hemmet ........................................... 37 9.5. Personer som vistas på kriminalvårdsanstalt ........................................ 37 9.6. Personer indragna i arbets- och bankkonflikt ....................................... 38 9.7. Vuxenstuderande....................................................................................... 38 9.8. Sjukskrivna ................................................................................................. 39 9.9. Personer med missbruksproblem............................................................ 39 9.10. Utlandsvistelse ........................................................................................... 40 9.11. Eftervård ..................................................................................................... 40 9.12. Personer som är utsatta för hot och våld i nära relationer................... 41 9.13. Företagare eller personer med fria yrken ............................................... 41 9.14. EU medborgare .......................................................................................... 42 9.15. Papperslösa ................................................................................................. 43

10. Bistånd till särskilda ändamål samt ekonomiska stöd- och hjälpinsatser 43

11. Bidrag under hänvisning till kommunens yttersta ansvar enligt 2 kap 1 § socialtjänstlagen 44

12. Återkrav - återbetalning 45 12.1. Förskott på förmån .................................................................................... 46

13. Förbehållsbelopp och skattejämkning 46

14. Beräkningsgrunder 47

15. Tillgångar 48

16. Jobbstimulansen 49

5

17. Överklagande av beslut 50

6

1. Inledning

Enligt 4 kap 1§ socialtjänstlagen har den som inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av kommunstyrelsen för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.

Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.

Begreppet skälig levnadsnivå är delvis reglerad genom den så kallande riksnormen. Begreppet ska dock också ge uttryck för att samhällets hjälp inte bara ska avse vad som direkt behövs för den enskildes grundbehov, utan hjälpen ska också ha viss kvalité.

Socialtjänsten ska, under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras situation frigöra och utveckla sin och andras sociala situation.

Verksamheten ska bygga på respekt för människans självbestämmande och integritet.

2. Allmänt om ekonomiskt bistånd

Syftet med försörjningsstöd och bistånd för livsföring i övrigt är primärt att avhjälpa en ekonomisk bristsituation.

Allt bistånd till den enskilde ska lämnas planmässigt och på ett sådant sätt att det inte är passiviserande. Det är viktigt för såväl den enskilde som för samhället att hjälpen ges på ett sådant sätt att några negativa effekter inte uppkommer. Hjälpen får inte lämnas slentrianmässigt.

Frågan om det egna ansvaret har stor betydelse för bedömning av rätten till bistånd (t ex vid egen uppsägning eller vid underlåtelse att vara aktiv arbetssökande).

7

2.1. Barnperspektivet allmänt

Under hänvisning till FN:s barnkonvention ska barnperspektivet särskilt beaktas i utredning rörande ekonomiskt bistånd för barnfamiljer.

En grundtanke i den konvention, som Förenta Nationernas generalförsamling antog 1989, är att barn har fullt och lika människovärde och att jämställdhet gäller - alla barn har lika värde (1 kap. 2 § socialtjänstlagen).

I det praktiska arbetet innebär detta att olika förslag till lösningar måste analyseras och vägas mot varandra inför ett beslut om ekonomiskt bistånd. Även om barnets bästa inte alltid är avgörande för vilka beslut som fattas, ska det alltid beaktas, utredas och redovisas.

3. Handläggning av och beslut om ekonomiskt bistånd

Enligt 4 kap §§ 1-4 socialtjänstlagen förutsätts att det ekonomiska biståndet utges efter beslut av kommunstyrelsen.

Av särskild delegationsordning framgår hur olika beslut delegeras.

Beslut av mera principiell karaktär eller i övrigt av större vikt ska underställas arbetsutskottet vare sig biståndet ligger inom fastställd delegation eller ej.

I samband med utredning ska ekonomiska beräkningar utföras, där sökandens inkomster jämförs med tillämpad norm för försörjningsstöd. Om de egna inkomsterna understiger det beräknade beloppet för försörjningsstöd kan behov av försörjningsstöd föreligga.

Överstiger inkomsterna det beräknade beloppet för försörjningsstöd föreligger som regel inte rätt till ekonomiskt bistånd. Särskilda skäl och individuell bedömning kan dock innebära att rätt till bistånd ändå kan föreligga.

Hjälpbehovet ska dokumenteras som styrker behovet av bistånd och där också genomförandeplan och eventuella överenskommelser dokumenteras.

8

Om rätt till bistånd inte föreligger ska beslutet delges skriftligt med besvärshänvisning. Även i de fall där beslut om bistånd som ges löpande ändras.

3.1. Förmedling av egna medel

Bistånd enligt 4 kap 1§ socialtjänstlagen kan även beviljas i form av förmedling av egna medel.

Socialsekreterare gör, efter ansökan från den enskilde, en utredning av behovet och fattar beslut. Arbetsplan ska upprättas tillsammans med den enskilde, där det tydligt framgår vilka medel som kommunstyrelsen ska förmedla och vilka utgifter som kommunstyrelsen ska ombesörja utbetalning till. Behovet av fortsatt förmedling ska övervägas minst en gång per år. Den fullmakt som ligger till grund för förmedlingen kan när som helst sägas upp av den enskilde. Den enskilde har då rätt att få ut de medel som finns på förmedlingskontot.

4. Barnperspektiv - handläggning

I arbete med ekonomiskt bistånd finns det särskild anledning att fokusera på barn i familjer vid långvarigt ekonomiskt bistånd.

Barnperspektivet i handläggningen innefattar:

• Att i samarbete med föräldrarna uppmärksamma barnets behov och situation med tydlig koppling till den ekonomiska situationen.

• Att vid behov och i samråd med föräldrarna göra hembesök för att bedöma vilket bistånd familjen behöver med hänsyn till barnets behov.

• Att vid behov och i samråd med föräldrarna tala med barnet, med beaktande av dess ålder och mognad, för att bedöma vilket bistånd familjen behöver med hänsyn till barnets behov.

9

• Att bedöma vad som är barnets bästa utifrån en helhetsbedömning, med stöd i lokala riktlinjer och policydokument, barnkonventionen och med hjälp av de kunskaper som finns om barn och barns behov.

• Att upprätta genomförandeplaner för hur självförsörjning ska uppnås.

• Att bevaka barns behov inom särskilt viktiga områden som t.ex. boende, umgänge med föräldrar, hälsa, fritidsaktiviteter, skolaktiviteter och ungdomars ferieinkomster.

• Att dokumentera hur barnets behov beaktats, vilka eventuella överväganden som gjorts och hur detta påverkat beslutet. Detta gäller såväl vid negativa som positiva beslut.

För rätten till bistånd gäller att sökande står till arbetsmarknadens förfogande för heltidssysselsättning. Deltidssysselsättning medger inte rätt till ekonomiskt bistånd med mindre än att arbetsförmåga styrks med intyg. I familjer med flera barn kan det dock ibland vara rimligt att en av föräldrarna har lägre sysselsättningsgrad än heltid för att orka med och ha tid för sina sysslor både i hemmet och på arbetsplatsen. Ur ett barnperspektiv torde det vara rimligt att en av föräldrarna i en familj kan medges avsteg från kravet på full sysselsättning efter särskild prövning.

För att barn som lever i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd ska ha möjlighet till stimulerande aktiviteter på fritid och skollov, ska bistånd utöver gällande norm kunna utgå efter individuell prövning. Exempel på sådana kostnader kan vara hobbyverksamhet, idrottsutövning, skolresor, resor och läger under skollov och viss hemutrustning. Ekonomiskt bistånd utöver norm till telefoninnehav och barns kläder kan utgå efter särskild prövning och om det är till barnets bästa.

Vid beräkning av ekonomiskt bistånd till umgängesbarn, oavsett biståndets varaktighet ska riksnorm för försörjningsstöd gälla, både vad gäller personliga kostnader som hushållets gemensamma.

Barns/skolungdomars (upp till 21 år) inkomster skall inte beaktas vid bedömning av rätten till bistånd så längre inkomsterna inte överstiger ett prisbasbelopp per kalenderår.

10

5. Det ekonomiska biståndets omfattning samt konstruktion

5.1. Försörjningsstöd enligt 4 kap 1§ och 3 §§ socialtjänstlagen

Bistånd i form av försörjningsstöd är en konsekvens av socialtjänstens principer om normalisering, självbestämmande och aktivering av den enskildes egna resurser. Del av försörjningsstödet lämnas för skäliga kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV- avgift och utgör riksnormen. Riksnormen möjliggör en generalisering av vissa kostnader utan att den sökande ska behöva detaljredovisa sina utgifter. Utanför riksnormen ligger kostnader som inte kan schabloniseras.

Handläggare ska uppmuntra och stödja självständighet och eget ansvar för ekonomin. Då det finns skäl att befara att försörjningsstödet inte ska komma till avsedd användning kan, istället för kontant utbetalning, hjälp med betalning av räkningar från socialkontoret att lämnas.

5.2. Bistånd enligt 4 kap. 2 § socialtjänstlagen

Genom denna paragraf ges kommunen befogenhet men inte skyldighet att utge bistånd i andra fall än de som anges i 4 kap. 1§ socialtjänstlagen. Detta kan gälla bistånd för behov som inte omfattas av nämnda paragraf liksom stöd med högre belopp än vad som gäller enligt 4 kap. 1§ och 3 §§ socialtjänstlagen.

5.3. Den enskildes ansvar enligt 4 kap. 4 och 5 §§ socialtjänstlagen

Kommunstyrelsen får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik och annan kompetenshöjande verksamhet. Om den enskilde utan godtagbara skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisas enligt 4 kap 4 § socialtjänstlagen, får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas enligt 4 kap 5§ socialtjänstlagen.

11

5.4. Hushållstyp

Personer som bor i ett hushåll får i första hand anses ha inkomster och utgifter ihop. Detta bygger på förutsättningen att personer som bor tillsammans beräknas leva billigare är personer med skilda hushåll. Därför är riksnormen beräknad utifrån att makar och sammanboende inte behöver lika stora bidrag som två ensamstående.

Gifta par har enligt bestämmelserna i äktenskapsbalken underhållsskyldighet gentemot varandra. Detta gäller även under betänketid vid skilsmässa. Ett par, av samma eller olika kön, som bor ihop under äktenskapsliknande förhållanden ska bedömas på samma sätt som ett gift par.

När det gäller parrelationer där det förekommer våld har kommunstyrelse ett särskilt ansvar och måste därför ta ett större ansvar för den vårdutsatta partnern.

Myndiga ensamstående föräldrar, som ännu inte fått eget hushåll och är bosatta i föräldrahemmet, ska räknas som en familj för sig och ekonomiskt bistånd ska utgå som till ensamstående.

För omyndiga föräldrar, ensamstående eller sammanboende, ska, med hänsyn till deras föräldrars underhållsskyldighet, hela familjens ekonomiska situation beaktas vid prövning av rätten till bistånd. Den omyndiges föräldrar är dock inte underhållsskyldiga för sitt barnbarn.

6. Försörjningsstöd 4 kap. 1och 3 §§ socialtjänstlagen

Försörjningsstödet bygger på principen med månatliga belopp, som gör det möjligt för den enskilde biståndstagaren att planera på längre sikt än en månad. Den enskilde ska kunna spara till räkningar, som har annan periodicitet än månad.

I 4 kap. 3 § socialtjänstlagen anges de poster i den dagliga livsföringen som försörjningsstödet är avsett att lämnas för. Posterna delas i i två kategorier, en riksnorm och en icke schabloniserad del.

12

6.1. Riksnorm, schabloniserat försörjningsstöd enligt 4 kap. 3§ punkt 1

De kostnadsposter som anses vara nödvändiga vardagsutgifter och lämpliga att ingå i en schabloniserad del i ett försörjningsstöd kallas riksnorm.

Riksnormen omfattar följande poster:

Personliga kostnader

• Livsmedel

• Kläder och skor

• Lek och fritid

• Hälsa och hygien

• Barn- och ungdomsförsäkring

Gemensamma hushållskostnader

• Förbrukningsvaror

• Dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift

6.1.1. Livsmedel

Utgångspunkten är att möjliggöra en näringsmässigt fullvärdig kost. Det förutsätts att all mat tillreds i hemmet. För ensamhushåll beräknas en någon högre kostnad med hänsyn till att det kan bli dyrare med små förpackningar.

6.1.2. Kläder och skor

Kostnadsberäkningen täcker det vardagliga behovet av kläder under året. Även kostnad för skoreparationer samt tillbehör som väska, klocka och paraply ingår.

13

6.1.3. Lek och fritid

Beräkningarna avser sådana aktiviteter som är rimligt att alla får möjlighet till, t ex att läsa böcker och tidningar, lyssna på musik och att utöva någon idrott eller motsvarande. Även inköp av begagnad cykel och skidor ingår.

6.1.4. Hälsa och hygien

Här upptas kostnader för tvål, tandkräm, blöjor, mensskydd, hårklippning, etc.

6.1.5. Förbrukningsvaror

Här ingår varor för skötsel och vård av bostaden, klädvård m m.

6.1.6. Dagstidningar, telefon, radio- och TV-avgift

Här ingår en ettårsprenumeration på en daglig tidning, abonnemangs- och samtalsutgifter, TV-avgift samt brevpapper, kort och frimärken.

6.2. Icke schabloniserat försörjningsstöd enligt 4 kap 3 § punkt 2 Socialtjänstlagen

En individuell prövning av om dessa kostnader är skäliga måste alltid göras. Vid en skälighetsbedömning bör en jämförelse göras mellan den enskildes kostnader och en låginkomsttagares.

Poster utanför riksnorm:

• Boende

• Hushållsel

14

• Arbetsresor

• Hemförsäkring

• Medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa

6.2.1. Boende

6.2.1.1. Förhyrd bostad

Försörjningsstöd lämnas till bostadshyra inklusive uppvärmning, i den mån antalet rum i bostaden och bostadens standard med hänsyn till familjens storlek, sammansättning, hälsotillstånd, förekomst av rörelsehinder och liknande omständigheter är att anse som hälsotillstånd, förekomst av rörelsehinder och liknande omständigheter är att anse som skälig. Med skäligt antal rum avses normalt två boende per rum, kök och vardagsrum oräknat. Bostadskostnaden inkluderar även avgift till hyresgästförening. För ensamstående ungdom anses normalt en lägenhet om ett rum och kök utgöra skälig bostadsstandard. Övriga tillägg som t ex tvättmaskin, torktumlare, frys och fläkt kan beviljas efter särskild prövning.

Hyreskostnaden ska relateras till hyresnivån hos Tranemo Bostäder AB och bör inte överstiga vad en låginkomsttagare i kommunen har möjlighet att kosta på sig. Högsta godtagbara hyra regleras årligen och justeras med procentsats motsvarande utfallet hos Tranemo Bostäder AB.

Vid behov av försörjningsstöd längre än tre sammanhängande månader ska socialtjänsten verka för att en person eller familj, so är beroende av bistånd och bebor en bostad som, enligt ovan angivna faktorer inte bedöms som skälig, flyttar till annan billigare bostad.

Efter fyra månader beräknas boendekostnaden till det billigare alternativ, som finns att tillgå.

Faktorerna som kan påverka bedömningen är bl.a.

• Förankring i närmiljön

• Familjestorlek

15

• Om behovet är tillfälligt eller långvarigt (vilket i detta fall innebär överstigande tre månader)

6.2.1.2. Inneboende

Vid beräkning av den faktiska boendekostnaden för en inneboende beaktas vad bostadsinnehavaren och den inneboende avtalat, om kostnaden är skälig.

6.2.1.3. Ägd bostad/bostadsrätt

Att bo i eget hus innebär i regel en högre bostadsstandard än att bo i hyresrätt. Det är därför många gånger rimligt att den enskilde säljer eller belånar sin fastighet och använder pengarna till sin försörjning, i stället för att ekonomiskt bistånd ska utgå under en längre tid.

Det kan dock finnas sociala eller humanitära skäl för att försörjningsstöd ska beviljas även vid boende i egen fastighet. Följande faktorer kan påverka bedömningen:

• Familjestorlek

• Förankring i närmiljö och eventuell risk för problem eller anpassningssvårigheter vid bostadsbyte

• Kostnad för alternativ bostad i förhållande till boendekostnaden i den egna fastigheten

• Om behovet ej tillfälligt eller långvarigt

• Hur längre familjen varit bosatt i den egna fastigheten

För den som nyligen köpt fastigheten och uppenbarligen inte klarar kostnaderna finns knappast skäl till försörjningsstöd i den omfattningen att kvarboende blir möjligt. En ekonomisk förlust vid försäljning motiverar inte försörjningsstöd till boendekostnad i den egna fastigheten. Rätten till bistånd är inte avsedd att skydda mot sådana förluster. För den som haft fastighet en längre tid kan ökade kostnader och/eller inkomstförändringar ha ändrat den ekonomiska situationen.

16

Även om de fasta löpande utgifterna för fastigheten i stort kan klaras, krävs också en buffert för reparations- och underhållskostnader. Vid bedömning om en familj på sikt kan klara boende i egen fastighet, måste hänsyn tas även till dessa kostnader. Även om den sökande inte på sikt klarar boende i egen fastighet behövs en rimlig tid (max sex månader) att sälja bostaden, om det inte finns skäl som talar för fortsatt bistånd för att kunna behålla fastigheten.

I det fall försörjningsstöd ska utgå till boende i egen fastighet under en avvecklingsperiod, bör detta tydligt framgå av handlingar i ärendet. Inför prövning av försörjningsstöd till boende i egen fastighet skall uppgifter redovisas om när fastigheten är inköpt och till vilket pris. Bostadslån och topplån skall redovisas var för sig med angivande av långivare, årlig ränta och årlig amortering samt tidpunkter för betalning. Driftkostnader skall vara redovisade med kostnader för uppvärmning, VA-renhållning, skälig försäkring, fastighetsavgift, avgift till samfällighet, vägförening eller liknande och eventuella övriga löpande kostnader.

Förutsättning för ytterligare lån eller uppskov med amortering skall vara prövade. Amortering skall ej inkluderas i boendekostnaden. Om skattejämkning inte söks eller bedömts ha fastställts med för långt belopp skall den enskilde uppmanas att omedelbart söka jämkning hos Skatteverket.

Vid prövning av försörjningsstöd till den som bor i bostadsrättslägenhet gäller i princip samma bedömning som för boende i egen fastighet.

6.2.1.4. Uppvärmningskostnader

Personer som bor i bostad utan centralvärme kan beviljas försörjningsstöd till kostnader för bränsle. Kostnaderna ska dock vara skäliga, här kan Försäkringskassans normer för beräkning av uppvärmningskostnader vid bedömning av rätt till bostadsbidrag vara till hjälp vid en skälighetsbedömning. Utgifterna ska styrkas med kvitton på gjorda inköp.

17

6.2.1.5. Hushållsel

Bistånd beviljas till faktiskt skälig kostnad. Vid bedömning av skälig kostnad utöver den fasta kostnaden för hushållet, ska utgångspunkten vara Konsumentverkets beräkningar. Då elpriserna varierar är det den beräknade medelförbrukningen av hushållet för olika hushållsstorlekar enligt nedan som är vägledande, men får inte ses som ett tak. Möjligheten till individuella bedömningar ska finnas.

Hushållsstorlek 1 person 2 personer

3 personer

4 personer För varje ytterligare person i hushållet

Förbrukning per månad

150

kWh

220

kWh

260

kWh

300

kWh

+ 20 kWH

6.2.2. Arbetsresor och vissa andra resor

Arbetsresor är accepterad kostnad utanför riksnorm vid beräkning av försörjningsstödets storlek. I vissa fall kan även andra resor godkännas, t ex vid:

• Aktiv arbetssökande

• Deltagande i arbetsmarknadsåtgärd

• Godkända studier

• Regelbunden kontakt med IFO

• Sjukresor

• Resor till och från arbetet med egen bil accepteras om allmänna kommunikationer saknas, inte kan användas p.g.a. arbetstider eller om bil krävs i arbetet (intyg från arbetsgivare erfordras ).

18

Om resan till arbetet företas via förskola, kan bilinnehav accepteras om sådan resa med allmänna kommunikationer bedöms medföra stor olägenhet.

Kostnader för resor i samband med umgänge med barn, med vilka man inte sammanbor se 7.10.

Bedöms allmänna kommunikationer inte kunna utnyttjas, accepteras bilinnehav och kostnader för resor med egen bil vid behov av bil till arbete, barnomsorg eller av sociala skäl. Bilens värde får inte överstiga 100% av gällande prisbasbelopp.

Om bilinnehav accepteras, godkänns också kostnader för:

• Bensin, olja, däck och trafikförsäkring till en kostnad som motsvarar Skatteverkets accepterade kostnad för milersättning

• Besiktning (under ordinarie inställelseperiod)

• Nödvändigt underhåll/reparationer, max 10 % av basbeloppet per år

• Bilskatt

Vid behov av bistånd till enstaka resor (ej arbets- eller umgängesresor) utgår ersättning motsvarande Västra Götalandsregionens ersättning för resor med egen bil i samband med sjukresa.

För de personer som är arbetssökande görs en individuell bedömning huruvida bilinnehav ska accepteras. Vid denna bedömning bör följande faktorer beaktas:

• Bostadens läge

• Tillgång till allmänna kommunikationer

• Yrkesområde- kompetens

• Är flyttning till arbetsort möjlig?

19

6.2.3. Hemförsäkring

Alla hushåll förutsätts inneha hemförsäkring, varför kostnad för hemförsäkring accepteras och beviljas särskilt utanför normen för försörjningsstöd. Vid kortvarigt bidragsbehov (upp till tre månader) beräknas hemförsäkringen månadsvis. Vid längre behov kan hela års- eller halvårspremien beviljas vid ett tillfälle.

Bistånd beviljas med faktisk kostnad till grundförsäkring som omfattar rättsskydd, ansvar, överfall och egendomsskydd. Egendomsskydd beviljas maximalt för ett lösöresbelopp på 300 000 kr. Möjlighet till nedsatt premie via fackförening ska beaktas. Extra försäkringar såsom allrisk- olycksfall- och hemplusförsäkring etc. ingår inte i det som betecknas som grundförsäkring.

Alla som är folkbokförda på en adress täcks av lägenhetsinnehavarens hemförsäkring. Det gäller personer som har någon form av hushållsgemenskap med lägenhetsinnehavaren t.ex. unga vuxna som bor kvar hemma hos föräldrarna eller syskon eller kamrater som delar lägenhet. Inneboende utgör undantag och ska uppmanas skaffa en egen hemförsäkring.

6.2.4. Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa

Avgift till fackförening och arbetslöshetskassa ska godkännas och medräknas vid den ekonomiska beräkningen. Om avgifterna dras direkt från lönen, ska detta noteras i den ekonomiska beräkningen.

7. Bistånd för livsföring i övrigt, 4 kap. 1§ Socialtjänstlagen

Försörjningsstödet är avsett att täcka de mest grundläggande behoven. Därutöver kan ett hushåll ha behov till livsföring i övrigt.

20

7.1. Glasögon/kontaktlinser

Om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, beviljas bistånd till glasögon. Behov av specialglas, fotokromatiska glas eller annat ska vara motiverat ur medicinsk synpunkt och styrkas med läkarintyg. Bidrag till glasögonbågar beviljas med 2 % av gällande prisbasbelopp. Ekonomiskt bistånd till kontaktlinser beviljas endast om styrkt medicinskt behov föreligger.

7.2. Tandvård

Ekonomiskt bistånd ska beviljas till akut tandvård oavsett kostnad. Med akut tandvård avses den behandling som tandläkaren vid tidpunkten bedömt vara av akut karaktär och som kräver omedelbar behandling.

Föreligger ytterligare behov av behandling ska detta styrkas skriftligen i ett kostnadsförslag från tandläkare. Om behovet är styrkt och om den enskilde inte själv kan tillgodose detta kan ekonomiskt bistånd beviljas med max 20% av gällande prisbasbelopp. Sökandes egen möjlighet att på sikt själv bekosta sin tandvård, exempelvis genom de möjligheter till avbetalning som tillhandahålls av tandläkaren, ska alltid beaktas.

7.3. Barnomsorgskostnad

Kostnad motsvarande kommunal barnomsorgsavgift accepteras om sökanden i övrigt är berättigad till bistånd.

Eftersom barnomsorgstaxan är inkomstrelaterad, är det viktigt att kontrollera att avgiften är korrekt.

7.4. Hemtjänstavgift

Kostnad för hemtjänst accepteras om sökanden i övrigt är berättigad till ekonomiskt bistånd.

21

7.5. Möbler, husgeråd, TV mm

Med utgångspunkt från en person bakgrund (normaliseringsprincip, eget ansvar, rimlighet, lämplighet för eget boende etc.), aktuell situation och bedömning av den sökandes möjlighet att själv framåt klara behovet av utrustning för eget boende får det prövas på vilken nivå utrustningen blir aktuell. I första hand prövas om finansiering kan ske på annat sätt t ex via banklån etc. Möjligheterna att själv förbättra sin situation och skaffa kompletterande utrustning framöver får tillskrivas stor betydelse. Behovsbedömningen är alltid individuell.

• Unga människor som flyttar från föräldrahemmet skall normalt planera sin flyttning och sätta undan en del i förväg. De får vanligen en del utrustning hemifrån, och får nöja sig med begagnat och skaffa sig utrustning efterhand.

• För studerande kan det anses normalt att bi i möblerat rum.

• För de som är under 18 år är det en fråga om föräldrarnas ansvar enligt föräldrabalken. Dock kan det finnas sociala skäl till varför de behöver egen bostad.

• För boende i fastighet som saknar kabel-TV och andra möjligheter att se digital- TV kan kostnaden för inköp av digitalbox till lägsta kostnad utan abonnemang medräknas som godtagbar utgift vid beräkning av ekonomiskt bistånd.

7.5.1. Nödvändig hemutrustning

I vissa fall, t ex vid separationer kan, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, bistånd beviljas till nödvändig hemutrustning. Den hjälpsökande skall inte ha möjlighet att med hjälp av banklån eller avbetalningsköp skaffa sig utrustningen.

Bidrag till nödvändig hemutrustning kan beviljas med högst

Hushållstyp % prisbasbeloppet/år

22

Ensamstående 25 %

samboende/makar 30 %

per barn 5 %

I nödvändig hemutrustning ingår:

• Säng / sängkläder

• Köksmöbler

• Handdukar

• Städ- och köksutrustning

• Soffa och soffbord

• Matta

• Lampor

• Dammsugare

• TV

Beslut om hemutrustning ska föregås av hembesök. Inköp av hemutrustning ska alltid verifieras.

7.5.2. Fullständig hemutrustning

Nyanskaffning

Hushållsstorlek

Andel av prisbasbeloppet i %

1 person 50%

23

2 personer 60 %

3 personer 70 %

4 personer 85 %

7.5.3. Ersättning av förslitna varor

Bistånd kan beviljas för att ersätta förslitna varor såsom möbler, hemtextilier, utrustning för matlagning, städning och klädvård med belopp som max motsvarar posterna för hemutrustning i Konsumentverkets hushållskostnader per år.

Hushållsstorlek Andel av prisbasbeloppet i %

1 person 15%

2 personer 17%

3 personer 20%

4 personer 23%

5 personer 27%

6 personer 29%

7 personer 31%

7.6. Flyttkostnader

Vid prövning om rätt till bistånd till flyttkostnader föreligger, är det viktigt att ta hänsyn till sökandens egna upplevelser av sin situation och till att behoven växlar mellan olika individer och grupper i samhället.

24

Vid flyttning av arbetsmarknadsskäl ska möjligheten att få bidrag från arbetsförmedlingen undersökas. I de fall sådant bidrag ej kan beviljas kan bistånd till flyttkostnader komma ifråga upp till 50 % av gällande prisbasbelopp.

7.7. Alternativ medicinsk behandling och psykoterapi

Bistånd till olika typer av behandling - i Sverige eller utomlands - som sjukvårdshuvudmannen av olika skäl inte tillgodoser, kan för den enskilde bedömas utgöra skälig levnadsnivå om behandlingen är motiverad ur medicinsk synpunkt. Under hänvisning till kommunens yttersta ansvar enligt 2 kap 2 § Socialtjänstlagen kan den enskilde ges den hjälp som han behöver. Dessa ärenden ska prövas av arbetsutskottet.

7.8. Rekreation och semester

Rekreation kan i vissa fall bedömas ingå i skälig levnadsnivå. Ett exempel är en familj med flera barn som under lång tid på grund av ekonomiska problem inte kunnat få någon form av semester.

Socialnämnden måste göra en noggrann individuell behovsprövning för att ta reda på om det för en enskild person ska anses ingå i skälig levnadsnivå att få bistånd för vistelse på hälsohem eller för annan rekreation.

Vid bedömning av rätt till bistånd till barnfamiljer ska barnperspektivet beaktas. Dessa ärenden ska prövas av arbetsutskottet.

7.9. Umgängeskostnader

Kostnad för umgänge med barn, med vilka man inte sammanbor, kompenseras med belopp motsvarande normen för försörjningsstöd för det antal dagar umgänget omfattar. Vid kostnader för umgänge skall reglerna om underhållsskyldighet enligt Föräldrabalken och lagen om allmän försäkring iakttas.

25

I Socialstyrelsens vägledning avseende ekonomiskt bistånd (s. 69 och 80) anses bl.a. att socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för att en förälder ska kunna umgås med sitt barn som bor på annan ort. Med annan ort kan även avses en ort utanför Sverige. Avgörande för vad som bör vara skälig kostnad för resor och hur ofta bistånd bör ges till kostnader för umgänge bör anpassas till vad en familj i allmänhet har råd med. Barnperspektivet innebär att barnets situation och behov ska lyftas fram. Behovet kan naturligtvis skifta från barn till barn beroende på bl.a. ålder, men normalt har alla barn behov av umgänge med båda sina föräldrar.

7.10. Inköp av disk- och tvättmaskin

I vissa fall kan det vara skäligt att bevilja bistånd utöver norm till inköp av diskmaskin och/eller tvättmaskin. Behovet av diskmaskin och skall vara medicinskt betingat och styrkt med läkarintyg. Tvättmaskin och diskmaskin skall vara av stor betydelse för att klara normal livsföring. I de fall medicinska skäl föreligger för att bevilja tvätt- eller diskmaskin skall möjligheten undersökas först om bostadsanpassningsbidrag kan beviljas. Bistånd till disk- och tvättmaskin kan beviljas med max 15 % av prisbasbeloppet vardera.

7.11. Installation av telefon

Kostnader för installation av telefon ingår ej i försörjningsstödet. Bistånd till telefoninstal-lation kan beviljas när särskilda skäl föreligger. Om installationen avser vuxna med barn, skall barnperspektivet iakttas.

Personer som har betalningsanmärkningar får inget eget abonnemang. De måste betala in depositionsavgift till Telia eller skaffa en borgensman. Bistånd till deposition kan beviljas, när särskilda skäl föreligger, mot återkrav. Dessa ärenden prövas av arbetsutskottet.

7.12. Kläder

Kostnaden för kläder ingår i riksnormen. Till personer som har behov av grundutrustning eller komplettering avseende kläder, exempelvis inför vistelse på

26

behandlingshem, kan bistånd beviljas med skäligt belopp, dock högst 5 % av basbeloppet.

Med hänvisning till barnperspektivet kan bistånd över norm beviljas till barnet med högst 5 % av basbeloppet. Klädutrustning vid särskilda tillfällen som konfirmation, skolavslutningar o.d. kan komma i fråga.

7.13. Spädbarnsutrustning

I de fall föräldrarna helt saknar ekonomiska möjligheter att skaffa utrustning för ett väntat barn, beviljas bistånd med högst 12 % av basbeloppet vid enkelbörd och vid flerbarnsbörd upp till ett belopp motsvarande 6 % av basbeloppet för varje barn över ett. I denna summa är kostnad för barnvagn inkluderad. Storleken av biståndet får anpassas till om syskon finns i familjen.

7.14. Fickpengar

För icke pensionsberättigad, som för vård vistas på institution av något slag och är berättigad till försörjningsstöd, skall bistånd till fickpengar beviljas med 3 % av basbeloppet per månad.

För att vara berättigad till bistånd skall den sökande ha en inkomst som understiger fickpenningsbeloppet plus övriga godkända utgifter.

Poster som ingår i fickpengsbeloppet är:

• kläder - skor

• lek och fritid

• hälsa och hygien telefon och enstaka bussresor

27

Biståndet skall prövas individuellt och vara ett led i det sociala behandlingsarbetet. Avvikelsen från normbelopp från fickpengar kan ske när det på respektive institution förekommer särskild regel om fickpengsstorlek.

7.15. Specialkost

Kosttillägg kan beviljas om behovet är styrkt genom läkarintyg.

Konsumentverket (KO) gör beräkningar av vilka merkostnader som kan uppkomma för vissa specialkoster i jämförelse med den kost som normalt rekommenderas från Livsmedelsverket.

Specialkoster som medför en merkostnad i förhållande till den kost som normalt

rekommenderas är:

• Glutenfri kost

• Komjölksproteinfri (mjölkallergi) kost

Annan dietkost kan förekomma exempelvis laktoskost, diabeteskost mm, men dessa har av konsumentverket inte bedömts föranleda merkostnader.

7.15.1. Merkostnad per månad

Glutenfri kost har en merkostnad på 4 055 kr/år för kvinnor, 4 930 kr/år för män och 2 950 kr/år för barn. Beräkningen för barn är ett genomsnitt för åldrarna 2-9 år. Merkostnad för komjölksproteinfri kost kan variera mycket, den kräver en individuell bedömning. Därför måste enligt KO en beräkning göras av den faktiska kostnaden som hushållet har för mjölkersättning innan någon merkostnad kan räknas ut.

Komjölksproteinfri kost - schabloniserad merkostnad per år:

• 1 485 kr + faktisk kostnad för mjölkersättning för en kvinna.

28

• 2 040 kr + faktisk kostnad för en man.

• 850 kr + faktisk kostnad för ett barn.

Schabloniserad förbrukning per år vid komjölksproteinfri kost enligt KO:

• 73,2 lit. mjölk- och 38,4 l fil/yoghurtersättning för kvinna

• 90 lit. mjölk- och 45,6 l fil/yoghurtersättning för man

• 72 lit. mjölk- och 27,6 l fil/yoghurtersättning barn

Förbrukningen multiplicerat med priset på produkten ger den faktiska kostnaden.

7.16. Uteätare

Person som saknar matlagningsmöjligheter i sin bostad, kan erhålla ett tillägg utöver norm med 15 % av basbeloppet.

7.17. Kostnader för rättshjälpsavgift

Rättshjälpsavgift betraktas som godtagbar utgift vid prövning av ekonomiskt bistånd.

7.18. Begravningskostnader

Begravningskostnader kan beviljas om dödsboets tillgångar (OBS! ej behållning) inte täcker kostnaderna för begravningen. Bouppteckning eller dödsboanmälan skall uppvisas vid ansökningstillfället. Dödsbodelägarnas ekonomiska situation kan i vissa fall ha betydelse för bedömningen av om ekonomiskt bistånd kan beviljas. Därvid bör särskild hänsyn tas till eventuella utfallande försäkringar efter den avlidne. Det skall observeras att rättsutslag säger, att om dödsbodelägare betalat begravningskostnaderna

29

innan ansökan om ekonomiskt bistånd görs faller inte rätten till bistånd, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.

Ekonomiskt bistånd kan beviljas till begravningskostnad med skäligt belopp, dock högst 50 % av prisbasbeloppet. Såväl förtäring som gravsten bör kunna ingå i biståndet. Beslut om begravningskostnad kan beviljas mot återbetalning enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen, under förutsättning att den avlidne får tillbaka överskjutande skatt eller att någon försäkring betalas ut.

7.18.1. Kostnader i samband med närståendes begravning

Den som är berättigad till ekonomiskt bistånd kan, vid nära anhörigs bortgång, beviljas

t ex:

• resa till begravning inom Norden (med lämpligaste färdsätt)

• blommor i samband med begravning (max 1 % av gällande prisbasbelopp)

• inköp eller hyra av kläder (för vuxna max 2,5 % av prisbasbeloppet, för barn max 1 % av prisbasbeloppet)

Med nära anhörig avses förälder, make/sambo, egna eller makes barn och syskon eller annan person som stått sökanden nära.

7.19. Återföreningsresa, återvandringsresa

Ekonomiskt bistånd beviljas inte till kostnader för återförening, rekognosering eller återvandringsresor.

30

Undantag kan göras när Röda korset beviljat hjälp till resekostnaden för ensamkommande barn som ska förenas med föräldrarna i Sverige. Vid sådan resa kan bistånd beviljas till egenavgift mot återkrav.

7.20. Bredband

Bredbandskostnader kan beviljas med max 0,5 % av basbeloppet per månad och hushåll.

8. Skulder

Betalning av skulder går inte att omedelbart hänföra till bestämmelserna i 4 kap 1 § första stycket socialtjänstlagen om hjälp till försörjning och livsföring i övrigt.

Den hjälpsökande kan dock vara berättigad till bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen för att kunna betala skulder som uppkommit även innan han blivit berättigad till hjälp. Mycket stor vikt måste läggas vid rehabiliteringsaspekten. Att mer eller mindre okritiskt ersätta enskilda personers skulder genom ekonomiskt bistånd bör emellertid inte komma ifråga. I första hand måste vederbörande utnyttja de möjligheter som står till buds att få skulden avskriven. Bistånd skall inte beviljas till dessa kostnader.

Skatte- och underhållsskulder samt böter är det t ex möjligt att enligt särskilda regler få avskrivna eller eftergivna. Man bör också ta hänsyn till att det i och för sig inte är speciellt ovanligt med skulder och att skulder som sådana i vanliga fall knappast betraktas som någon egentlig psykisk belastning för den enskilde. Att någon rent allmänt tycker att det vore bra att slippa dras med skulderna i framtiden är inte skäl att ge den enskilde ekonomiskt bistånd för att kunna betala dem.

Det är först när en ekonomisk sanering framstår som den enda egentliga utvägen för en person att i framtiden försörja sig och de sina genom eget arbete, som kommunstyrelsen kan ha skyldighet att ge bistånd till hans skulder. Bistånd till böter, skatteskulder eller liknande ska däremot aldrig beviljas.

31

Från kommunstyrelsens sida måste man också ge akt på att inte borgenären i själva verket blir den som drar mest nytta av att gäldenären får sin skuld reglerad genom bistånd. Därför är det nödvändigt att vara uppmärksam på vilken typ av skuld det är fråga om, hur den uppkommit och relationen mellan borgenären och gäldenären. Skulder som uppkommit i affärsverksamhet bör inte regleras genom det allmännas försorg. Då är konkurs eller ackord de utvägar som står den enskilde företagaren till buds om verksamheten inte kan drivas vidare. Skulder till släktingar och vänner bör den enskilde inte heller få bistånd till. Likaså är det orimligt att ge bistånd där man har anledning att misstänka någon form av skentransaktion mellan parterna. Inte heller bör man ge bistånd där det är fråga om skuld på en kapitalvara som personen ifråga lämpligen kan återlämna.

Genom skuldsaneringslagen (2006:548) åläggs kommunerna att lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till personer som är så hårt skuldsatta att de själva inte klarar av att reda ut sin situation.

Avsikten är att den skuldsatte med kommunens medverkan ska försöka förändra förutsättningarna för återbetalning eller försöka nå en uppgörelse med fordringsägarna så att skulderna helt eller delvis kan återbetalas. Lyckas inte detta ska den enskilde hänvisas att ansöka om skuldsanering hos Kronofogden.

Kommunens skyldighet att bistå den enskilde gäller även under skuldsaneringsförfarandet och under löptiden för avbetalningsplanen.

8.1. Hyresskulder

Det kan finnas anledning att inom individ- och familjeomsorgen behandla hyresskuld, som hyresgästen inte själv kan klara av, på ett annat sätt än andra skulder. Skälet är de allvarligare konsekvenser en hyresskuld kan få för försörjningen och livsföringen i övrigt än vad som vanligen är fallet med andra skulder. Detta genom risken för att en hyresskuld kan leda till uppsägning och avhysning.

Avhysning är den sista fasen i en process som börjar med hyresskuld och fortsätter med uppsägning, då kommunstyrelsen informeras, och lagsökning/ansökan om handräckning hos kronofogden samt ansökan om avhysning hos Kronofogdemyndigheten.

32

Omständigheterna när hyresskulden uppstod är i princip inte avgörande för rätten till bistånd. Denna regel är dock inte ovillkorlig. Om det t ex finns lediga lägenheter i kommunen så är det nödvändigtvis inte hyresskulden som skall betalas. Om det är möjligt att få en annan bostad och detta i övrigt anses rimligt så bör ansökan om bistånd till hyresskulden kunna avslås. Ibland kan det också vara uppenbart att någon sätter i system att trots att han har ekonomiska möjligheter att erlägga hyran, upprepade gånger ådrar sig hyresskuld - i förlitan på att socialtjänsten ”ställer upp”. Om detta inte kan stävjas genom formen eller villkoren för biståndet kan det vara motiverat att avslå ansökan om ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen till hyresskulden, även om detta skulle innebära risk för uppsägning och vräkning.

Så snart en hyresskuld lett till uppsägning underrättas kommunstyrelsen, som skickar brev till den enskilde med erbjudande om möjlighet att ansöka om bistånd. I de fall det finns barn i hushållet som riskerar uppsägning ska kommunstyrelsen aktivt kontakta familjen och inte enbart avvakta att den enskilde tar kontakt.

Kommunstyrelsens ansvar är särskilt stort om avhysningen verkställs. Kommunens yttersta ansvar, enligt 2 kap 2 § socialtjänstlagen, för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver gäller även i de fall rätt till bistånd enligt 4 kap 1 § första stycket socialtjänstlagen inte föreligger. Omständigheterna i det enskilda fallet får bestämma vad nämnden i den situationen bör göra, men kommunstyrelsen bör alltid ha en representant närvarande då avhysningen verkställs.

Hyresskulder skall prövas av arbetsutskottet med undantag av sådan hyresskuld som är att hänföra till 4 kap 1 § socialtjänstlagen avseende högst tre månader.

I samband med handläggning av ärenden rörande hyresskuld ska barnperspektivet särskilt beaktas.

33

8.2. El-skulder

Liksom hyresskuld kan det finnas anledning till att behandla el-skulder, som den sökande inte kan klara av, på annat sätt än andra skulder med tanke på de allvarliga konsekvenser en avstängning av elleveransen kan få.

I de fall där ansökan om ekonomiskt bistånd görs och elströmmen är eller riskerar att bli frånkopplad, kan kommunstyrelsen försöka träffa överenskommelse med elleverantören om att strömmen skall kunna tillkopplas alternativt ej frånkopplas under max fyra veckor. Under denna tid skall utredning av ansökan göras och möjlighet skapas för arbetsutskottet att pröva ärendet. Kommunstyrelsen skall svara för uppbörds- och återkopplingskostnaderna oavsett om ekonomiskt bistånd till skulden beviljas eller inte samt förbrukningskostnaderna under fyraveckorsperioden.

El-skulder skall prövas av arbetsutskottet med undantag av sådan el-skuld som är att hänföra till 4 kap 1 § socialtjänstlagen avseende högst tre månader.

8.3. Skuld för social service

Ekonomiskt bistånd till uppkommen skuld för hemtjänst eller annan social service kan beviljas om ekonomiska och/eller sociala skäl finns och förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.

Skuld för social service överstigande tre månader skall prövas av arbetsutskottet.

8.4. Bilskulder

Vid försäljning av bil kan godkännas att skuld på bilen återbetalas, innan den sökande använder pengarna till sin försörjning. Den sökande måste dock kunna verifiera att skulden härrör från bilköpet.

34

8.5. Barnomsorgsskulder

Ekonomiskt bistånd till uppkommen skuld för barnomsorg kan beviljas om ekonomiska och/eller sociala skäl finns och förutsättningarna i övrigt är uppfyllda. Vid prövning om rätten till bistånd avseende barnomsorgsskulder ska barnperspektivet särskilt beaktas.

8.6. Skatte- och bostadsbidragsskulder

Kommunstyrelsen ska inte ge bistånd till skatteskulder, böter eller skadestånd.

Kvarstående skatt och bostadsbidragsskuld kan beviljas under följande förutsättningar:

• att personen har inkomster jäms med norm sista uppbördsdatum

• att personen erhållit bistånd under minst 9 månader av det aktuella inkomståret

• att man kan förmoda att personen varit omedveten om att skulden uppstått

• att skulden uppkommit genom felaktigt dragen skatt på inkomst

Alla ovanstående punkter skall vara uppfyllda innan bistånd beviljas. Beviljas bistånd till skatteskuld, kan handläggaren besluta om en summa motsvarande 10 % av prisbasbeloppet per år.

Om bistånd beviljats under ovanstående förutsättningar ligger ansvaret hos den enskilde att förhindra uppkomsten av en liknande situation. Hänsyn skall inte tas till skatteskuld som uppkommit genom att den enskilde begärt för hög skattejämkning i förhållande till sina ränteutgifter.

35

9. Biståndsberättigade

9.1. Arbetslösa

Frågan om ekonomiskt bistånd till arbetslösa måste i första hand lösas genom arbetslöshetsförsäkringen. Ekonomiskt bistånd kan beviljas till arbetslösa som inte är berättigade till A-kassa eller som komplettering till sådan inkomst. Innan hjälp beviljas den hjälpsökande skall han kunna styrka att han sökt men inte kunnat få arbete genom arbetsförmedlingen eller på egen hand.

Personer som p.g.a. medicinska skäl, levnadssätt, etc. inte anses "stå till arbetsmarknadens förfogande" har rätt till bistånd om deras behov inte kan tillgodoses på annat sätt genom t ex aktivitetsersättning eller sjukersättning.

En individuell och tydlig bedömning av de sociala skälen skall göras. En arbetsplan skall upprättas och beslutet tidsbegränsas.

Den som är arbetslös har inte rätt till bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen om hans behov tillgodoses genom de åtgärder i övrigt som samhället ställer till förfogande till arbetslösa. Kommunstyrelsen förutsätter att var och en gör vad den kan för att få arbete och därigenom själv tillgodoser sina ekonomiska behov.

Det är av vikt att kommunstyrelsen, när den skall ta ställning till bistånd åt den som är arbetslös, har god kontakt med arbetsförmedlingen och i samarbete med arbetsförmedlingen och den enskilde aktivt försöker finna rätt form för hjälp.

För att anses som aktivt arbetssökande skall den sökande:

• vara anmäld på arbetsförmedlingen vid första arbetslösa dag och hålla regelbunden kontakt med förmedlingen.

• söka alla lediga arbeten som man har kompetens för, såväl kvalificerade som okvalificerade

• själv vara aktiv i sitt arbetssökande

36

• i god tid söka arbete vid en förväntad arbetslöshet

Ovan beskrivna punkter måste alltid beaktas med utgångspunkt från individens förmåga och sociala situation.

9.2. Arbetslösa och studerande

Kommunstyrelsen får enligt 4 kap 4 § socialtjänstlagen begära, att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet, om den enskilde inte kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadsåtgärd och

• inte fyllt 25 år, eller

• har fyllt 25 år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser eller

• följer en utbildning med tillgång till finansiering men, under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.

Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, om det så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål.

Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats, får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas enligt 4 kap 5 § Socialtjänstlagen. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten.

9.3. Ungdomar

Föräldrarna har en underhållsskyldighet som stadgas i 7 kap. 1 § Föräldrabalken.

Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år. Går barnet i skolan vid denna tidpunkt eller återupptas skolgången innan barnet fyller 19 år, är föräldrarna underhållsskyldiga så länge skolgången pågår, dock längst till dess barnet fyller 21 år.

37

Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförbar grundutbildning. För ungdomar som har avslutat treårig gymnasieutbildning och är under 19 år, och vill fortsätta på gymnasieskolans specialkurser eller folkhögskola har föräldrarna underhållsskyldighet.

Ansöker hemmavarande barn som fyllt 16 år men inte 18 år om ekonomiskt bistånd skall innan prövning sker alltid föräldrarna, efter samråd med den sökande, kontaktas.

Om ungdomar som föräldrarna är underhållsskyldiga för önskar flytta hemifrån under av sociala skäl, skall skälen prövas särskilt efter utredning kring ungdomens sociala situation. För socialtjänstens medverkan i dessa situationer fordras att hjälpen utformas så att den stärker ungdomens förmåga att leva ett självständigt liv. Beslut i dessa ärenden fattas av arbetsutskottet.

9.4. Föräldrar med minderåriga barn i hemmet

En av föräldrarna och ensamstående förälder har rätt att stanna hemma och vårda barn i hemmet under den tid som föräldrapenning, motsvarande sjukpenningsbeloppet, betalas ut. Vilka krav som därefter kan ställas i fråga om förvärvsarbete måste prövas utifrån antalet barn samt övriga praktiska, ekonomiska och sociala synpunkter.

En arbetslös person bör inte tvingas att utnyttja ersättningsdagar redan före barnets födelse. En arbetslös person som har barn bör kunna spara fyra veckors föräldrapenning under förutsättning att personen står till arbetsmarknadens förfogande.

9.5. Personer som vistas på kriminalvårdsanstalt

Ur rehabiliteringssynpunkt är det i regel av intresse att den som är föremål för kriminalvård på anstalt får behålla sin bostad.

De faktorer som kan påverka bedömningen är bl. a

38

• lämpligheten av eget boende

• strafftidens längd

• tidigare bostadsförhållanden (hur har vederbörande klarat lägenhet tidigare)

• kan den sökande själv eller maka/make/sambo betala hela eller delar av hyran

• hyrs lägenheten möblerad eller omöblerad

• rimlig bostadsstorlek och kostnad

Vid kortare fängelsevistelser, exempelvis en eller två månader har den sökande ofta tid på sig att planera för sin frånvaro och kan i viss utsträckning själv välja tidpunkt för vistelsen. I sådant fall bör krav ställas att man förutsett och planerat för att betala hyran under anstaltsvistelsen.

Bistånd till bostadskostnad kan beviljas under fängelsetiden i högst sex månader om inte speciella skäl föreligger. För magasinering av möbler kan bistånd beviljas under fängelsevistelsen.

9.6. Personer indragna i arbets- och bankkonflikt

Personer indragna i arbets- och bankkonflikt har rätt till försörjningsstöd efter samma grunder som andra hjälpbehövande. Biståndet är emellertid förenat med återbetalningsskyldighet, vilket den bidragssökande skall informeras om vid ansökningstillfället.

9.7. Vuxenstuderande

Huvudregeln när det gäller vuxna studerande på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå är att de skall kunna försörja sig själva genom de stödformer som finns inom studiemedelssystemet. Studiemedel är avsedda att täcka levnadskostnader och studiematerial endast under studietiden. Om en studerande aktivt söker arbete i god tid innan studieuppehåll men ändå inte får arbete eller får vänta på att lönen skall betalas ut

39

kan rätt till ekonomiskt bistånd föreligga. Ekonomiskt bistånd utgår i så fall från terminsslutet.

Bistånd utgår till terminsstart. Från terminsstart och till utbetalningsdag av studiemedel bör bistånd beviljas som förskott på förmån/ersättning då studiemedel utgår retroaktivt från terminsstarten. När det gäller innestående lön kan det bli aktuellt med bistånd mot återbetalnings eller som förskott på ersättning.

I akuta nödsituationer kan ekonomiskt bistånd beviljas även under pågående termin.

Beslut om ekonomiskt bistånd under studietid, annat än i akut nödsituation, kan beviljas upp till 20 veckor om den enskilde inte kan få studiemedel och studierna är behövliga ur arbetsmarknads synpunkt. Detta gäller dock endast studier på grundskole- och gymnasienivå.

9.8. Sjukskrivna

Nedsatt eller bristande arbetsförmåga skall styrkas med läkarintyg. Den enskilde kan vara berättigad till ekonomiskt bistånd som komplettering om sjukpenningen understiger gällande norm. Även om den enskilde inte har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan skall bristande arbetsförmåga styrkas med läkarintyg.

9.9. Personer med missbruksproblem

De allmänna reglerna om möjligheten att ställa krav på biståndssökande kan inte i samma utsträckning användas för människor som har allvarliga missbruksproblem. Vägrar dessa personer helt eller i stor utsträckning att medverka i socialtjänstens arbete för att utarbeta en handlingsplan eller att göra en utredning så kan detta dock utgöra grund för att reducera biståndet.

Socialtjänsten kan inte ställa krav på att en person med allvarligt missbruksproblem ska följa en viss behandlingsplan för att vara biståndsberättigad. Däremot kan det ställas

40

krav på att personer som visserligen har pågående missbruk, men som inte visar att de av medicinska skäl är arbetsoförmögna, deltar i arbetssökarverksamhet som förutsättning för rätt till ekonomiskt bistånd.

Krav på deltagande i praktik eller arbetsträning enligt 4 kap 4 § SoL ska tillämpas på personer med missbruksproblem om de sökande anger att arbetslösheten är orsak till behovet av ekonomiskt bistånd.

Kravet på deltagande i en viss praktik eller arbetsträning ska alltid föregås av ett övervägande om den enskildes medverkan vid en denna arbetsplats är lämplig.

När det gäller personer med påvisbart pågående missbruk kan försörjningsstödet reduceras om det är uppenbart att biståndet inte används till avsett ändamål.

9.10. Utlandsvistelse

Huvudregeln när det gäller vistelser utomlands är att ekonomiskt bistånd inte utgår:

• för den som är arbetslös och ska vara aktivt arbetssökande

• för den som genom utlandsvistelse underlåter att fullfölja uppgjord arbetsplan

• vid förlorad arbetsinkomst t ex lön, aktivitetsersättning, a-kassa etc.

Den som är ålderspensionär och uppbär försörjningsstöd eller den som av andra skäl inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande mister inte rätten till försörjningsstöd om vistelsen inte överstiger fem veckor per år.

Ekonomiskt bistånd bör dock inte utgå för att bekosta utlandsresa.

9.11. Eftervård

Bistånd kan beviljas i direkt anslutning till avslutad vård eller behandling för att tillförsäkra den biståndsberättigade tillfredsställande förhållanden t ex till kostnader för

41

viss hemutrustning, kläder, poliklinisk behandling etc., med högst 25 % av prisbasbeloppet per år.

Sökandens egna inkomster skall beaktas. Förebyggande ekonomiska åtgärder skall planeras före och under behandlingstiden tillsammans med handläggare på respektive behandlingsenhet.

9.12. Personer som är utsatta för hot och våld i nära relationer

En av målsättningarna i kommunstyrelsens insatser för personer som är utsatta för våld i nära relationer är bl. a att tillgodose deras behov av skydd och stöd. En av dessa skyddsåtgärder kan vara boende på kvinnojour eller liknande. Boende på kvinnojour eller liknande är förenat med kostnader och de personer som är i behov av skyddat boende har inte alltid möjligheter att själv stå för dessa kostnader. Kommunstyrelsens biståndsbedömning bör i dessa fall tillämpas generöst, så att ingen i behov av stöd ska bli utan detta på grund av bristande ekonomisk förmåga eller svårigheter för utredaren att inhämta erforderliga uppgifter. I dessa fall ska kommunstyrelsen i sin biståndsbedömning inte ta hänsyn till eventuell underhållsskyldighet mellan de parter som hotet eller våldet har förekommit.

9.13. Företagare eller personer med fria yrken

Egna företagare förväntas kunna klara sin försörjning via inkomster från sitt företag, men det finns inte något lagligt stöd att generellt utesluta företagare från rätten till försörjningsstöd. Aktiebolag representerar en realiserbar tillgång liksom vissa handelsbolag och enskilda firmor. Egna företagare, som driver en icke lönsam verksamhet, bör avveckla sitt företag och ställa sig till arbetsmarknadens förfogande för att vara berättigad till försörjningsstöd.

Undantag kan göras i följande fall:

• Behovet av bistånd är kortvarigt (högst 3 månader), därefter ger firman åter inkomster.

42

• Företagaren uppbär bidrag från Arbetsförmedlingen under 6 månader och det under den tiden finns utsikter att företaget ger inkomster.

• Om verksamheten i firman ger en viss inkomst och den sökande bedöms inte vara möjlig att placera på lönearbetsmarknaden inom överskådlig tid, kan efter särskild prövning övriga medlemmar i hushållet erhålla bistånd.

Sökande med fria yrken (konstnärer, författare, musiker, artister, frilans etc.) har ofta F-skattsedel, eftersom detta är ett krav från deras uppdragsgivare. Deras ansökan om försörjningsstöd eller annat ekonomiskt bistånd ska prövas på samma sätt som för andra hel- eller deltidsarbetslösa, d.v.s. de ska vara inskrivna på arbetsförmedlingen och söka alla tillgängliga lämpliga arbeten.

9.14. EU medborgare

EU medborgare och deras familjemedlemmar ska behandlas som svenska medborgare vid tillämpningen av socialtjänstlagen, om de har uppehållsrätt. Under de första tre månaderna har EU-medborgaren och dennes familjemedlemmar en ovillkorlig uppehållsrätt. Efter tre månaders vistelse åligger det socialtjänsten att självständigt bedöma om en person har uppehållsrätt vid tidpunkten för ansökan om ekonomiskt bistånd. Uppehållsrätten prövas främst utifrån 3 a Kap i utlänningslagen (2005:716) och 3 a Kap i utlänningsförordningen (206:97).

Om en person har uppehållsrätt ska socialtjänsten tillämpas fult ut, dvs. likabehandling. Detta betyder t.ex. att en bedömning av om Tranemo är vistelse- eller bosättningskommun enligt 2 a Kap socialtjänstlagen ska göras och även i övrigt ska samma krav ställas som gäller för svenska medborgare eller andra personer bosatta i Tranemo. Saknar personen uppehållsrätt ska han eller hon bedömas som papperslös, se nedan.

43

9.15. Papperslösa

Med papperslös avses en person som befinner sig i Sverige utan tillstånd. I denna grupp ingår personer som har fått ett utvisningsbeslut, personer vars uppehållstillstånd har löpt ut eller återkallats och personer som aldrig har sökt uppehållstillstånd. Hit hör också EU medborgare och deras familjer som saknar uppehållsrätt.

Papperslösa saknar legal bosättning i Sverige. Socialtjänstens ansvar är därför begränsat till stöd och hjälp i akuta situationer (nöd) när personen vistas i kommunen (2 a kap 2§ SoL). Vilket stöd och hjälp som är att anse som akut ska på samma sätt som för andra personer som omfattas av bestämmelsen bedömas efter en individuell prövning. Det finns inga särskilda bestämmelser som gäller specifikt för papperslösa utan de ska behandlas på samma sätt som andra personer som vistas i kommunen och söker stöd från socialtjänsten. Kommunens ansvar kvarstår så länge personen visats i kommunen och inte får sitt behov tillgodosett på annat sätt.

10. Bistånd till särskilda ändamål samt ekonomiska stöd- och hjälpinsatser

Riktlinjer för ekonomiskt bistånd måste vara av generell karaktär och kan därför inte täcka in alla de situationer som kan uppstå vid prövning av rätten till bistånd. Olika skäl kan föreligga för att avsteg från de generella riktlinjerna kan behöva göras.

Lika lite som det går att få generella riktlinjer att täcka alla situationer, är det möjligt att ange alla där avsteg skall göras. I många fall är det en bedömningsfråga om och i så fall hur avsteg skall göras. Ärenden, där det kan finnas skäl att göra avsteg från riktlinjerna för ekonomiskt bistånd skall föras till arbetsutskottet.

Har vid prövning av bistånd framkommit, att rätt till bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen inte föreligger, skall ansökan avslås. Det finns dock situationer där det kan finnas skäl för kommunstyrelsen att utge ekonomisk hjälp för att förhindra ett kommande hjälpbehov. Beslut om sådan ekonomisk hjälp fattas med stöd av 4 kap 2 § socialtjänstlagen.

44

Om behovet avser belopp högst motsvarande hushållets norm under en månad för försörjningsstöd, kan handläggare fatta beslut enligt 4 kap 2 § socialtjänstlagen högst två gånger inom loppet av ett år.

Innan beslut enligt 4 kap 2 § socialtjänstlagen fattas, måste handläggaren alltid ta ställning till eventuell rätt till bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen.

11. Bidrag under hänvisning till kommunens yttersta ansvar enligt 2 kap 1 § socialtjänstlagen

I 2 kap 1 § socialtjänstlagen stadgas kommunens yttersta ansvar som innebär att kommunstyrelsen har skyldighet att se till så att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Om någon saknar rätt till ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 och 3 §§ socialtjänstlagen så kvarstår ändå skyldigheten att se till så att ingen lider nöd. Bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen kan då beviljas på en lägre nivå än försörjningsstödet enligt 4 kap 3 § socialtjänstlagen. Beslut om ekonomiskt bistånd beviljas alltid enligt 4 kap 1 §, även om hänvisning i beslutsmotiveringen görs till 2 kap 1 § socialtjänstlagen.

När den enskilde erhåller bistånd under hänvisning till kommunens yttersta ansvar är det extra viktigt att biståndet utformas på ett sådant sätt att den enskilde inte lider nöd, men att det ändå utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att på sikt leva ett självständigt liv. Exempel på hur biståndet kan utformas är genom utbetalning av kontanta medel, rikspresentkort, busskort, biljett till hemkommun och/eller måltider på servicehus. Hänvisning till kommunens yttersta ansvar ska tillämpas restriktivt och endast för att undvika nödläge.

Om den sökande missbrukat eller på annat sätt vid upprepade tillfällen hanterat sina inkomster ovarsamt, skall rikspresentkort eller måltider ges. Om en person genom upprepad misskötsamhet visar uppenbar oförmåga att själv hantera kontanter skall försörjningsstöd betalas ut med kortare intervaller än månadsvis. Utbetalning av bistånd med hänvisning till kommunens yttersta ansvar skall alltid föregås av bedömning enligt nedan:

45

• Vad har personen själv gjort för att lösa situationen?

• Vad är nödvändigt?

• Finns det mat, eller är bara kontanterna slut?

• Finns det minderåriga barn?

• Inträder dessa situationer vid speciella tillfällen?

• Vad är orsaken till att personen hamnat i denna situation?

• Finns pågående missbruk?

När en förälder vid upprepade tillfällen försätter sina barn i en situation utan mat för dagen kan det bli aktuellt att göra anmälan till behandlingsgruppen angående bristande föräldraförmåga.

Om en umgängesförälder saknar mat i hemmet inför umgängestillfället, bör det särskilt bedömas om det är lämpligt att föräldern tar emot sitt barn vid detta tillfälle eller om umgänget kan ske vid annat tillfälle. Här är dock viktigt att stor hänsyn tas till barnets behov av sin förälder.

12. Återkrav - återbetalning

Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen har utgetts obehörigen eller med för högt belopp, får kommunstyrelsen återkräva vad som har betalats ut för mycket.

Om någon i annat fall än som avses i 9 kap 1 § socialtjänstlagen första stycket tagit emot sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får kommunstyrelsen återkräva vad som har betalats ut för mycket.

46

I övrigt får kommunstyrelsen endast återkräva bistånd som den enskilde erhållit enligt 4 kap 1 § om det lämnats:

• som förskott på en förmån eller ersättning

• till den som är indragen i arbetskonflikt, till den som pga. förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar

Har ekonomiskt bistånd lämnats med stöd av annat lagrum än 4 kap 1 § socialtjänstlagen, får kommunstyrelsen återkräva hjälpen om den getts under villkor om återbetalning.

Beslut som avser ekonomiskt bistånd som kan komma att återkrävas skall vara skriftligt. Beslutsmotiveringen skall innehålla uppgifter om den eller de omständigheter som utgör grund för återbetalning och beslutet skall delges den enskilde skriftligt. I samband med beslutet bör det även upprättas ett avtal om hur återbetalningen till kommunstyrelsen ska genomföras.

12.1. Förskott på förmån

En första förutsättning för ekonomiskt bistånd ska anses som förskott på förmån är att biståndet avser samma tidsperiod som den sökta förmånen.

En andra förutsättning för att det ekonomiska biståndet ska kunna krävas tillbaka är att man från början gjort klart att det utbetalda ekonomiskt biståndet är ett förskott och att den återbetalningsskyldige inte blir i behov av ekonomiskt bistånd för att kunna fullgöra återbetalningen. Beslut om bistånd som utgår såsom förskott på förmån ska skriftligt delges den enskilde.

13. Förbehållsbelopp och skattejämkning

Den enskildes möjligheter att få skattejämkning skall beaktas. De vanligaste förekommande fallen då skattejämkning kan komma ifråga är för resekostnader till och

47

från arbetet, räntekostnader, vid ojämn inkomst alternativt vid inkomst endast del av året. Vidare bör observeras möjligheten att erhålla skattebefrielse för t ex feriearbetande ungdom. Ansökan om skattejämkning, befrielse m.m. sker på fastställd blankett till Skatteverket.

Särskilt bör beaktas bestämmelserna för erhållande av förbehållsbelopp samt att befrielse från eller nedsättning av skatteavdrag kan beviljas då den skattskyldige har nedsatt arbetsförmåga, långvarig ej självförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan därmed jämförlig anledning.

14. Beräkningsgrunder

Inkomster som tas upp vid ekonomisk beräkning efter skatteavdrag:

• inkomst av arbete

• sjukpenning/föräldrapenning

• sjuk-/aktivitetsersättning

• pension

• arbetslöshetsersättning

• ersättning vid arbetsmarknadsutbildning

• barnbidrag/studiebidrag

• flerbarnstillägg till allmänt barnbidrag

• underhållsstöd/barnpension

• bostadsbidrag

• övriga studiestöd enligt studiestödsbestämmelserna

• arvodesdelen av familjehemsersättning, kommunbidrag, vårdbidrag eller annat arvode

• skatteåterbäring

48

• ränteinkomster

• realisationsinkomster t ex vid försåld bil eller hus

• vinster

Inkomster som inte tas upp vid beräkning av ekonomiskt bistånd:

• omkostnadsersättning för familjehem, vårdbidrag och kontaktperson.

• extra tillägg till studiebidrag som uppbärs av ungdom i familj

• handikappersättning, i handikappersättningen ingår ofta kostnader för handikappet, dessa utgifter skall inte medräknas.

• barns/skolungdomars inkomster som understiger 100 % av prisbasbeloppet per år

15. Tillgångar

Kontanter, banktillgodohavanden, aktier, obligationer, aktiesparfonder eller andra lätt realiserbara tillgångar skall användas innan rätt till bistånd föreligger. Dock föreligger rätt för ålderspensionär att inneha banktillgodohavanden etc. med ett belopp motsvarande 50 % av prisbasbeloppet för ensamstående och med ett belopp motsvarande 100 % av prisbasbeloppet för makar/sammanboende utan att rätten till bistånd därmed äventyras.

Barn tillåts ha banktillgodohavanden med högst 15 % av prisbasbeloppet per barn om det är gåvor från anhöriga, t ex dopgåvor och födelsedagspresenter. Om barnen har sparade medel som föräldrarna sparat till dem skall dessa ses som familjens tillgång och tas med som inkomst vid beräkningen.

Vid den ekonomiska prövningen skall även hänsyn tas till andra tillgångar som t ex bilinnehav, egen fastighet och kapitalvaror. Vid biståndsbehov skall i första hand bilar

49

och övriga motorfordon avyttras för att friställa medel till försörjningen. Detta avser inte fordon som accepterats. Avyttringstiden bör inte överstiga fyra veckor. Bistånd till uppehälle kan under denna tid beviljas mot återbetalning om realisationsvinst förväntas.

16. Jobbstimulansen

Jobbstimulansen riktar sig alltså till enskilda som har arbetsförmåga. Den är utformad som en särskild beräkningsregel som innebär att 25 % av nettoinkomst av anställning under vissa förhållanden inte ska beaktas vid prövningen av ekonomiskt bistånd.

Jobbstimulansen gäller alla som har fått ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd minst sex månader i följd och som får eller har arbete och arbetsinkomst eller ökar sin arbetsinkomst. Jobbstimulansen gäller alltså även om den enskilde har haft vissa arbetsinkomster under sexmånadersperioden. Det finns inget krav på att den enskilde har fått försörjningsstödet från samma kommun under sexmånadersperioden.

Jobbstimulansen är personlig och gäller inte hushållet som helhet. Om hushållet är berättigat till ekonomiskt bistånd gäller jobbstimulansen för den eller de personer i hushållet som uppfyller kriterierna för jobbstimulansen.

Jobbstimulansen i form av den särskilda beräkningsregeln gäller i 24 månader. Tiden ska vara sammanhängande. Även om den enskilde är självförsörjande under någon del av tvåårsperioden löper tiden för jobbstimulansen på under den påbörjade tvåårsperioden.

Om den enskilde flyttar till en ny kommun under pågående period med jobbstimulans omfattas han eller hon fortfarande av den särskilda beräkningsregeln. Socialnämnden i den nya kommunen behöver då utreda hur mycket som återstår av den tvåårsperiod som jobbstimulansen ska gälla. Som ovan nämnts behöver nämnden den enskildes samtycke till att kontrollera en sådan uppgift med den tidigare kommunen.

Det finns ingen gräns i socialtjänstlagen för hur många gånger en biståndssökande kan få jobbstimulansen. Om den enskilde efter tvåårsperioden åter får försörjningsstöd sex månader i följd gäller jobbstimulansen och den särskilda beräkningsregeln därefter på nytt.

50

17. Överklagande av beslut

Om den enskilde erhåller avslag på sin ansökan om ekonomiskt bistånd ska den enskilde alltid erhålla ett skriftligt beslut, med åtföljande utredning och beslutsmotivering. Till detta ska den enskilde också erhålla en skriftlig besvärshänvisning om hur man går till väga om man är missnöjd med beslutet och vill se en ändring av detta. I möjligaste mån ska denna också lämnas muntligen.

Handläggaren har också ett ansvar för att aktivt informera den enskilde om möjligheten att vara behjälplig med att formulera sin överklagan om den enskilde så önskar.

PROTOKOLLSUTDRAG Omsorgs- och folkhälsoutskottet 2017-03-16

§ 80

Inspektion Ängslyckan (KS/2016:300)

Omsorgs- och folkhälsoutskottets förslag till kommunstyrelsen • Noterar informationen

Ärendet I samband med inspektionen vid Ängslyckan den 14 juni 2016 fann Inspektion för vård och omsorg (IVO) skäl att ställa krav på åtgärder från kommunstyrelsen i Tranemo. Kommunstyrelsen skulle säkerställa att lokalerna vid Ängslyckan ger förutsättningar för vård och boende av god kvalitet utifrån varje ungdoms rätt till integritet och säkerhet. Bakgrunden till åtgärdskravet var att barn och ungdomar som delade lägenhet inte kunde låsa sina rum. Under mars/april 2017 kommer antal ungdomar som är inskrivna vid Ängslyckan att minska från 12 till sex, vilket innebär att det kommer att bo en ungdom i varje lägenhet. IVO har bedömt att förändringen är adekvat för att uppfylla kravet på integritet och säkerhet och avslutar därför ärendet.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-03-06 Beslut IVO

Föredragning och debatt Sektionschef omsorg Solveig Eldenholm föredrar ärendet.

Beslutet skickas till Omsorgssektionen

Status Kommunstyrelsen

Vår ref: Solveig Eldenholm Sektionschef omsorg Datum:2017-03-06 Dnr: KS/2016:300

Tjänsteskrivelse - svar från IVO avseende tillsyn på Ängslyckans HVB

Förslag till beslut • Noterar informationen

Ärendet I samband med inspektionen vid Ängslyckan den 14 juni 2016 fann Inspektion för vård och omsorg (IVO) skäl att ställa krav på åtgärder från kommunstyrelsen i Tranemo. Kommunstyrelsen skulle säkerställa att lokalerna vid Ängslyckan ger förutsättningar för vård och boende av god kvalitet utifrån varje ungdoms rätt till integritet och säkerhet. Bakgrunden till åtgärdskravet var att barn och ungdomar som delade lägenhet inte kunde låsa sina rum. Under mars/april 2017 kommer antal ungdomar som är inskrivna vid Ängslyckan att minska från 12 till sex, vilket innebär att det kommer att bo en ungdom i varje lägenhet. IVO har bedömt att förändringen är adekvat för att uppfylla kravet på integritet och säkerhet och avslutar därför ärendet.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-03-06 Beslut IVO

Föredragning och debatt

Förslag till beslut på sammanträdet

Beslutsgång

Uppgift om hur beslutet kan överklagas

Beslutet skickas till Omsorgssektionen

Handlingar som ska följa beslutet vid expediering

Status

Solveig Eldenholm Sektionschef omsorg

PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet 2017-03-09

§ 42

Utbyggnad Gudarpsgården (KS/2017:202)

Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut

• Godkänner förslag att avvakta utbyggnad av Gudarpsgården tills utredning om vård och omsorgsboende behov i Tranemo kommun är genomförd och nytt beslut i ärendet fattas.

Reservation Lars Vesterlund (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag.

Ärendet I samband med Kommunfullmäktige 2016-11-28 , § 127 togs beslut om investeringsbudget för 2017 som innefattade en utbyggnad av Gudarpsgården för att tillskapa flera vård- och omsorgsboendeplatser. Beslutet togs i enlighet med beslut som Kommunfullmäktige fattade 2013-02-04 § 18 avseende anpassning av lokalförsörjningsplan och ombyggnation av Gudarpsgården. Med anledning av att förvaltningen fått i uppdrag att utreda behov av vård- och omsorgsboende samt en analys och förslag till geografisk placering där hänsyn tas till aktuell demografi tillsammans med förväntad utveckling utifrån befolkningsprognos för kommande 10 år. Planering och dimensionering av vård- och omsorgsboende bör vara långsiktigt hållbart och därför bör utbyggnad av Gudarpsgården vänta tills nytt beslut i ärendet tas med hänsyn till den utredning som genomförs under året enligt uppdrag i Budget 2017. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-03-02

Föredragning och debatt Sektionschef Solveig Eldenholm föredrar ärendet och svarar på frågor.

Förslag till beslut på sammanträdet Lars Vesterlund (M) föreslår att ärendet avslås.

2 (2)

Beslutsgång Ordföranden ställer Vesterlunds förslag mot förvaltningens och finner att allmänna utskottet bifaller förvaltningens förslag.

Beslutet skickas till Omsorgssektionen

Status Kommunstyrelsen

Vår ref: Solveig Eldenholm Sektionschef omsorg Datum:2017-03-02 Dnr: KS/2017:202

Tjänsteskrivelse - Utbyggnad av Gudarpsgården

Förslag till beslut • Godkänner förslag att avvakta utbyggnad av Gudarpsgården tills

utredning om vård och omsorgsboende behov i Tranemo kommun är genomförd och nytt beslut i ärendet fattas.

Ärendet I samband med Kommunfullmäktige 2016-11-28 , § 127 togs beslut om investeringsbudget för 2017 som innefattade en utbyggnad av Gudarpsgården för att tillskapa flera vård- och omsorgsboendeplatser. Beslutet togs i enlighet med beslut som Kommunfullmäktige fattade 2013-02-04 § 18 avseende anpassning av lokalförsörjningsplan och ombyggnation av Gudarpsgården. Med anledning av att förvaltningen fått i uppdrag att utreda behov av vård- och omsorgsboende samt en analys och förslag till geografisk placering där hänsyn tas till aktuell demografi tillsammans med förväntad utveckling utifrån befolkningsprognos för kommande 10 år. Planering och dimensionering av vård- och omsorgsboende bör vara långsiktigt hållbart och därför bör utbyggnad av Gudarpsgården vänta tills nytt beslut i ärendet tas med hänsyn till den utredning som genomförs under året enligt uppdrag i Budget 2017. Besluts underlag Tjänsteskrivelse 2017-03-02.

Föredragning och debatt

Förslag till beslut på sammanträdet

Beslutsgång

Uppgift om hur beslutet kan överklagas

Beslutet skickas till Omsorgssektionen

Handlingar som ska följa beslutet vid expediering

Status

Solveig Eldenholm Sektionschef omsorg

PROTOKOLLSUTDRAG Omsorgs- och folkhälsoutskottet 2017-03-16

§ 77

Rapport enligt Lex Sarah ekonomi (KS/2016:292)

Omsorgs- och folkhälsoutskottets förslag till kommunstyrelsen • Noterar information

Beslutsmotivering Utredning visar att den rapporterade händelsen varit ett missförhållande för den enskilde, men inte av allvarlig karaktär. Någon anmälan till tillsynsmyndigheten, Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) görs därför inte.

Ärendet Skriftlig rapport lex Sarah enligt 14 kap 3 § SoL lämnades in den 18 april 2016 och avser ekonomiska övergrepp. Händelsen uppmärksammades den 9 mars 2016 och är polisanmäld. Rapporten har blivit liggande till följd av oklara rutiner i samband med att tidigare lex Sarah-utredare slutade sin tjänst och uppmärksammandes den 26 januari 2017. Den bristande hanteringen av ärendet har i sig rapporteras enligt lex Sarah. Vad har hänt? Den 9 mars 2016, vid morgonbesöket, berättar brukaren för sin kontaktperson att hen saknar två av sina guldringar. Brukaren kan inte ange när ringarna användes senast. Brukaren tror att ringarna kan ha försvunnit någon gång under januari/februari 2016. Varför har det hänt? Det vi vet är att två guldringar saknas. Varför ringarna saknas och när de försvann är oklart. Brukaren kan inte redogöra exakt för när ringarna användes sist eller beskriva i detalj hur ringarna ser ut. Ringarna kan ha försvunnit någon gång under perioden januari – 8 mars 2016, ett tidsspann på nästan tio veckor. Det finns ett flertal olika förklaringar till varför ringarna kan ha försvunnit (stöld, gåva, städats/tappats bort etc.). Det går inte att med säkerhet säga att en stöld har skett. Risk och konsekvens Ja, risk för stöld finns alltid. Risken uppfattas dock som ytterst liten.

2 (2)

Den enskilde har inte uttalat några allvarliga konsekvenser av det inträffade. Dock hade den ena ringen ett affektionsvärde, eftersom den var brukarens förlovningsring. Åtgärder När brukaren berättade att ringarna saknades hjälpte kontaktpersonen brukaren att leta igenom bostaden, men ringarna kunde inte återfinnas. Brukaren har haft svårt för att beskriva hur ringarna såg ut. Kontaktpersonen har därför under några veckors tid, genom uteslutningsmetoden, hjälpt brukaren att få fram en någorlunda beskrivning av ringarna. Därefter har en polisanmälan om stöld gjorts den 15 april 2016 tillsammans med en rapport lex Sarah. Områdeschef hemtjänst har informerat personalen om det inträffade samt om lagstiftningen lex Sarah på arbetsplatsträff. Uppföljningen av händelsen har skett med områdeschef för hemtjänsten den 15 februari 2017. Ringarna har fortfarande inte hittats. Polisen har heller inte återkopplat anmälan. Vad kan göras för att det inte ska hända igen? Riktlinjer för hantering av vårdtagarnas privata medel kommer att revideras under året. Även om den inte har någon direkt koppling till enskildas ägodelar, kommer implementering medföra diskussion kring hur vi som verksamhet hanterar det som är andras värdesaker.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-02-13 Utredning om lex Sarah ekonomi, 2017-02-13

Föredragning och debatt Verksamhetsutvecklare/Socialt ansvarig samordnare Louise Bertilsson föredrar ärendet.

Beslutet skickas till Sektionschef omsorgssektionen Områdeschef hemtjänst Verksamhetsutvecklare/Socialt ansvarig samordnare

Status Kommunstyrelsen

Vår ref: Louise Bertilsson Verksamhetsutvecklare Datum:2017-02-13 Dnr: KS/2016:292

Tjänsteskrivelse lex Sarah ekonomi

Förslag till beslut • Notera information

Beslutsmotivering Utredning visar att den rapporterade händelsen varit ett missförhållande för den enskilde, men inte av allvarlig karaktär. Någon anmälan till tillsynsmyndigheten, Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) görs därför inte.

Sammanfattning av ärendet Skriftlig rapport lex Sarah enligt 14 kap 3 § SoL lämnades in den 18 april 2016 och avser ekonomiska övergrepp. Rapporten har blivit liggande utan åtgärd till följd av oklara rutiner och uppmärksammandes den 26 januari 2017. En brukare har meddelat sin kontaktperson att hen saknar två guldringar. Ringarna har eftersökts i bostaden, men inte hittats. Händelsen har polisanmälts som stöld, även om det inte går att säkerställa att ett brott begåtts. Riktlinjer för hantering av vårdtagares privata medel kommer att revideras under året. Även om den inte har någon direkt koppling till enskildas ägodelar, kommer implementering medföra diskussion kring hur vi som verksamhet hanterar det som är andras värdesaker.

Ärendet Skriftlig rapport lex Sarah enligt 14 kap 3 § SoL lämnades in den 18 april 2016 och avser ekonomiska övergrepp. Händelsen uppmärksammades den 9 mars 2016 och är polisanmäld. Rapporten har blivit liggande till följd av oklara rutiner i samband med att tidigare lex Sarah-utredare slutade sin tjänst och uppmärksammandes den 26 januari 2017. Den bristande hanteringen av ärendet har i sig rapporteras enligt lex Sarah.

Vad har hänt? Den 9 mars 2016, vid morgonbesöket, berättar brukaren för sin kontaktperson att hen saknar två av sina guldringar. Brukaren kan inte ange när ringarna användes senast. Brukaren tror att ringarna kan ha försvunnit någon gång under januari/februari 2016.

Varför har det hänt? Det vi vet är att två guldringar saknas. Varför ringarna saknas och när de försvann är oklart. Brukaren kan inte redogöra exakt för när ringarna användes sist eller beskriva i detalj hur ringarna ser ut. Ringarna kan ha försvunnit någon gång under perioden januari – 8 mars 2016, ett tidsspann på nästan tio veckor. Det finns ett flertal olika förklaringar till varför ringarna kan ha försvunnit (stöld, gåva, städats/tappats bort etc.). Det går inte att med säkerhet säga att en stöld har skett.

Risk och konsekvens Ja, risk för stöld finns alltid. Risken uppfattas dock som ytterst liten. Den enskilde har inte uttalat några allvarliga konsekvenser av det inträffade. Dock hade den ena ringen ett affektionsvärde, eftersom den var brukarens förlovningsring.

Åtgärder • När brukaren berättade att ringarna saknades hjälpte kontaktpersonen

brukaren att leta igenom bostaden, men ringarna kunde inte återfinnas. Brukaren har haft svårt för att beskriva hur ringarna såg ut. Kontaktpersonen har därför under några veckors tid, genom uteslutningsmetoden, hjälpt brukaren att få fram en någorlunda beskrivning av ringarna. Därefter har en polisanmälan om stöld gjorts den 15 april 2016 tillsammans med en rapport lex Sarah.

• Områdeschef hemtjänst har informerat personalen om det inträffade samt om lagstiftningen lex Sarah på arbetsplatsträff.

• Uppföljningen av händelsen har skett med områdeschef för hemtjänsten den 15 februari 2017. Ringarna har fortfarande inte hittats. Polisen har heller inte återkopplat anmälan.

Vad kan göras för att det inte ska hända igen? Riktlinjer för hantering av vårdtagarnas privata medel kommer att revideras under året. Även om den inte har någon direkt koppling till enskildas ägodelar,

kommer implementering medföra diskussion kring hur vi som verksamhet hanterar det som är andras värdesaker.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-02-13 Utredning om lex Sarah ekonomi, 2017-02-13

Föredragning och debatt

Förslag till beslut på sammanträdet

Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken

Beslutet skickas till Sektionschef omsorgssektionen Områdeschef hemtjänst Verksamhetsutvecklare/Socialt ansvarig samordnare

Status

Solveig Eldenholm Louise Bertilsson Sektionschef Verksamhetsutvecklare

Vår ref: Louise Bertilsson Verksamhetsutvecklare Datum: 2017-02-13 Dnr: KS/2016:292

Tranemo kommun, Omsorgssektionen Postadress: 514 80 Tranemo, Besöksadress: Storgatan 26 Telefon: 0325-57 60 00 Telefax: 0325-771 32 Direkt: 0325-57 62 43 E-post: louise.bertilsson@tranemo.se / www.tranemo.se 1 (3)

Utredning lex Sarah ekonomi

Rapport lex Sarah Skriftlig rapport lex Sarah enligt 14 kap 3 § SoL lämnades in den 18 april 2016. Den avser ekonomiska övergrepp i form av stöld. Händelsen uppmärksammades den 9 mars 2016 och kan ha skett någon gång under årets första månader.

Rapporten har blivit liggande till följd av oklara rutiner i samband med att tidigare lex Sarah-utredare slutade sin tjänst. Ärendet kom till undertecknads kännedom den 26 januari 2017. Den bristande hanteringen av ärendet har i sig rapporteras som lex Sarah.

Vad har hänt? Den 9 mars 2016, vid morgonbesöket, berättar brukaren för sin kontaktperson att hen saknar två av sina guldringar. Dessa har legat i en plastkopp intill sängen. Brukaren hade planerat för att använda ringarna på ett kalas kvällen före och då upptäckt att de saknades.

Brukaren kan inte ange när ringarna användes senast. Brukaren tror att ringarna kan ha försvunnit någon gång under januari/februari 2016.

Varför har det hänt? Det vi vet är att två guldringar saknas. Varför ringarna saknas och när de försvann är oklart. Brukaren kan inte redogöra exakt för när ringarna användes sist eller beskriva i detalj hur ringarna ser ut. Ringarna kan ha försvunnit någon gång under perioden januari – 8 mars 2016, ett tidspann på nästan tio veckor. Det finns ett flertal olika förklaringar till varför ringarna kan ha försvunnit (stöld, gåva, städats/tappats bort etc.). Det går inte att med säkerhet säga att en stöld har skett.

Vad kan göras för att det inte ska hända igen? Riktlinjer för hantering av vårdtagarnas privata medel kommer att revideras under året. Även om den inte har någon direkt koppling till enskildas ägodelar, kommer implementering medföra diskussion kring hur vi som verksamhet hanterar det som är andras värdesaker.

I övrigt är det svårt att förebygga att privata tillhörigheter försvinner i ordinärt boende.

2 (3)

Åtgärd direkt När brukaren berättade att ringarna saknades hjälpte kontaktpersonen brukaren att leta igenom bostaden, men ringarna kunde inte återfinnas. Brukaren har nedsatt syn.

Brukaren har haft svårt för att återge hur ringarna såg ut. Under de efterföljande veckorna har därför kontaktpersonen försökt att få fram en beskrivning av ringarna från brukaren. Genom uteslutningsmetoden, att beskriva de ringar som fanns kvar i bostaden för brukaren, har kontaktpersonen kunnat få fram en någorlunda beskrivning. Därefter har en polisanmälan om stöld gjorts den 15 april 2016 tillsammans med en rapport lex Sarah om ekonomiska övergrepp.

Planerade åtgärder Områdeschef hemtjänst har informerat personalen om det inträffade samt om lagstiftningen lex Sarah på arbetsplatsträff.

Uppföljning Uppföljningen av händelsen har skett med områdeschef för hemtjänsten den 15 februari 2017. Ringarna har fortfarande inte hittats. Polisen har heller inte återkopplat anmälan.

Risker Ja, risk för stöld finns alltid. Ny personal tillkommer och livssituationer för redan anställd personal kan förändras. Risken uppfattas dock som ytterst liten.

Konsekvenser Den enskilde har inte uttalat några allvarliga konsekvenser av det inträffade. Dock hade den ena ringen ett affektionsvärde, eftersom den var brukarens förlovningsring.

Beslut Utredning visar att den rapporterade händelsen varit ett missförhållande för den enskilde, men inte av allvarlig karaktär. Någon anmälan till tillsynsmyndigheten, Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) görs därför inte.

Genomförd handläggning • Samtal med chefen

• Samtal med personal

• Utredning

• Beslut

3 (3)

Louise Bertilsson

Verksamhetsutvecklare/Socialt ansvarig samordnare

PROTOKOLLSUTDRAG Omsorgs- och folkhälsoutskottet 2017-03-16

§ 76

Rapport enligt Lex Sarah personuppgift (KS/2017:120)

Omsorgs- och folkhälsoutskottets förslag till kommunstyrelsen • Noterar informationen

Beslutsmotivering Utredningen visar att den rapporterade händelsen inneburit brister i hantering av personliga uppgifter och att verksamheten behöver revidera riktlinjer och skapa rutiner för hemsidan. Bristerna bedöms dock inte ha medfört ett allvarligt missförhållande för den enskilde. Det bedöms inte heller finnas någon påtaglig risk för att ett allvarligt missförhållande kan uppstå. Händelsen anmäls därför inte till tillsynsmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt 14 kap. 7 § SoL.

Sammanfattning av ärendet Ett personnummer tillsammans med en beskrivning av risk för vårdskada (enskilds hälsa) har publicerats i en fil bestående av ca 200 sidor på kommunens hemsida inför kommunstyrelsens möte den 13 februari 2017.

Ärendet En risk för vårdskada enligt lex Maria utreddes i december 2016 och anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) den 29 december. Ärendet föredrogs för kommunstyrelsens omsorgs- och folkhälsoutskott den 19 januari. Handlingarna till mötet skickades ut elektroniskt den 13 januari. När lex Maria-ärendet anmäldes till utskottsmötet råkade MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) klicka i att lex Maria-anmälan skulle ingå i ärendematerialet. Normalt är det endast tjänsteskrivelsen och utredningen om vårdskada/risk för vårdskada som behandlas på utskottsmötet. Dessa handlingar innehåller inga personuppgifter utan är skrivna avidentifierade.

2 (4)

En anmälan lex Maria innehåller bland annat uppgift om vårdgivarens namn, patientens personnummer och en beskrivning av vad som skett. Anmälan brukar ha sekretessmarkering i diariet, men saknade det denna gång. Vid konvertering till elektroniska handlingar fick anmälan en sekretessmarkering. Det innebär att dokumentet inte kan öppnas. Därför reagerade inte ledamöterna eller processekreteraren i utskottet på att anmälan fanns med i utskicket. Ärendet lämnades sedan vidare till kommunstyrelsens möte den 13 februari. Handlingarna till det mötet skickades till ledamöterna elektroniskt och publicerades på kommunens hemsida den 2 februari. I samband med ett politiskt gruppmöte den 7 februari observerades att handlingarna som publicerats på kommunens hemsida öppet visade anmälan till IVO, medan samma elektroniska handlingar var sekretesskyddade. Den 8 februari meddelar politiken förvaltningen det inträffade. Medarbetare på enheten för medborgarservice och processtöd, som administrerar de politiska handlingarna, konstaterar att anmälan till IVO inte har sekretessmarkering i diariesystemet. En sådan registreras omgående och handlingarna på hemsidan uppdateras. Anmälan med brukarens personnummer finns inte längre tillgänglig på hemsidan efter klockan 15:58 den 8 februari. Den fil som publicerats på hemsidan har fått 78 förfrågningar under den tid som den låg ute med synlig anmälan (2 februari – 8 februari). Med förfrågningar avses både sökmotorer och personer. Det kan jämföras med januari månads handlingar som totalt fått 108 förfrågningar sedan den lades ut. Vid kontroll av de elektroniska handlingarna i ärendet den 9 februari upptäcks att även en annan handling ”Intern utredning av risk för vårdskada” också fått sekretessmarkering, trots att sådan saknas i diariesystemet. Kontakt har tagits med datainspektionen den 15 februari som konstaterar att kommunen brutit mot personuppgiftslagen (PUL) genom att publicera en känslig uppgift och uppvisa osäkerhet i tekniska lösningar för att skydda personuppgifter (13 § och 31 § PUL). Därefter har kommun agerat korrekt genom att omgående ta bort uppgiften och börjat se över sina rutiner.

3 (4)

Varför har det hänt? MAS har av misstag bifogat anmälan lex Maria till IVO som handling när ärendet lämnats till de politiska organen. Anmälan har normalt sekretessmarkering eftersom den innehåller personuppgift. Markeringen hade missats denna gång. När handlingarna sedan paketerats för utskick till ledamöterna elektronsikt har systemet lagt på sekretessmarkering trots att detta saknas i diariet. Inför publicering på hemsidan har ingen kontroll gjorts om aktuella handlingar är lämpliga för publicering eller inte. Detta förutsätts nämligen vara bedömt sedan tidigare. Varför anmälan och en annan handling fått sekretessmarkering i det elektroniska utskicket trots att sådan saknats i diariet är ännu inte utrett. Det ska utredas av medborgarservice och processtöd. Kontakt med den enskilde Personlig kontakt har tagits med den enskilde för att beskriva vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Hen har inte rapporterat några konsekvenser till följd av det inträffade. Åtgärder på lång sikt Rutinen för handläggning av risk för vårdskada, lex Maria, har följts. Däremot är det lämpligt att den revideras så att det tydligt framgår när en handling ska sekretessmarkeras och inte. Riktlinjer för kommunens hemsida finns, men saknar uppgift om hantering av personuppgifter. Förvaltningen behöver också revidera vilka som är PUL-ansvariga (personuppgiftslagen) inom kommunen. Vidare behöver en kontroll av programmet LexMeeting göras så att inga systembrister finns i hanteringen av känsliga uppgifter vid konvertering till elektroniska handlingar.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-02-09 Utredning lex Sarah personuppgift, 2017-02-09

Föredragning och debatt Verksamhetsutvecklare/Socialt ansvarig samordnare Louise Bertilsson föredrar ärendet.

4 (4)

Beslutet skickas till Sektionschef omsorgssektionen Sektionschef servicefunktionen Verksamhetsutvecklare/SAS omsorgssektionen

Status Kommunstyrelsen

Vår ref: Louise Bertilsson Verksamhetsutvecklare Datum:2017-02-09 Dnr: KS/2017:120

Tjänsteskrivelse om lex Sarah personuppgift

Förslag till beslut • Notera informationen

Beslutsmotivering Utredningen visar att den rapporterade händelsen inneburit brister i hantering av personliga uppgifter och att verksamheten behöver revidera riktlinjer och skapa rutiner för hemsidan. Bristerna bedöms dock inte ha medfört ett allvarligt missförhållande för den enskilde. Det bedöms inte heller finnas någon påtaglig risk för att ett allvarligt missförhållande kan uppstå. Händelsen anmäls därför inte till tillsynsmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt 14 kap. 7 § SoL.

Sammanfattning av ärendet Ett personnummer tillsammans med en beskrivning av risk för vårdskada (enskilds hälsa) har publicerats i en fil bestående av ca 200 sidor på kommunens hemsida inför kommunstyrelsens möte den 13 februari 2017.

Ärendet En risk för vårdskada enligt lex Maria utreddes i december 2016 och anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) den 29 december. Ärendet föredrogs för kommunstyrelsens omsorgs- och folkhälsoutskott den 19 januari. Handlingarna till mötet skickades ut elektroniskt den 13 januari. När lex Maria-ärendet anmäldes till utskottsmötet råkade MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) klicka i att lex Maria-anmälan skulle ingå i ärendematerialet. Normalt är det endast tjänsteskrivelsen och utredningen om vårdskada/risk för vårdskada som behandlas på utskottsmötet. Dessa handlingar innehåller inga personuppgifter utan är skrivna avidentifierade.

En anmälan lex Maria innehåller bland annat uppgift om vårdgivarens namn, patientens personnummer och en beskrivning av vad som skett. Anmälan brukar ha sekretessmarkering i diariet, men saknade det denna gång. Vid konvertering till elektroniska handlingar fick anmälan en sekretessmarkering. Det innebär att dokumentet inte kan öppnas. Därför reagerade inte ledamöterna eller processekreteraren i utskottet på att anmälan fanns med i utskicket. Ärendet lämnades sedan vidare till kommunstyrelsens möte den 13 februari. Handlingarna till det mötet skickades till ledamöterna elektroniskt och publicerades på kommunens hemsida den 2 februari. I samband med ett politiskt gruppmöte den 7 februari observerades att handlingarna som publicerats på kommunens hemsida öppet visade anmälan till IVO, medan samma elektroniska handlingar var sekretesskyddade. Den 8 februari meddelar politiken förvaltningen det inträffade. Medarbetare på enheten för medborgarservice och processtöd, som administrerar de politiska handlingarna, konstaterar att anmälan till IVO inte har sekretessmarkering i diariesystemet. En sådan registreras omgående och handlingarna på hemsidan uppdateras. Anmälan med brukarens personnummer finns inte längre tillgänglig på hemsidan efter klockan 15:58 den 8 februari. Den fil som publicerats på hemsidan har fått 78 förfrågningar under den tid som den låg ute med synlig anmälan (2 februari – 8 februari). Med förfrågningar avses både sökmotorer och personer. Det kan jämföras med januari månads handlingar som totalt fått 108 förfrågningar sedan den lades ut. Vid kontroll av de elektroniska handlingarna i ärendet den 9 februari upptäcks att även en annan handling ”Intern utredning av risk för vårdskada” också fått sekretessmarkering, trots att sådan saknas i diariesystemet. Kontakt har tagits med datainspektionen den 15 februari som konstaterar att kommunen brutit mot personuppgiftslagen (PUL) genom att publicera en känslig uppgift och uppvisa osäkerhet i tekniska lösningar för att skydda personuppgifter (13 § och 31 § PUL). Därefter har kommun agerat korrekt genom att omgående ta bort uppgiften och börjat se över sina rutiner.

Varför har det hänt? MAS har av misstag bifogat anmälan lex Maria till IVO som handling när ärendet lämnats till de politiska organen. Anmälan har normalt sekretessmarkering eftersom den innehåller personuppgift. Markeringen hade missats denna gång. När handlingarna sedan paketerats för utskick till ledamöterna elektronsikt har systemet lagt på sekretessmarkering trots att detta saknas i diariet. Inför publicering på hemsidan har ingen kontroll gjorts om aktuella handlingar är lämpliga för publicering eller inte. Detta förutsätts nämligen vara bedömt sedan tidigare. Varför anmälan och en annan handling fått sekretessmarkering i det elektroniska utskicket trots att sådan saknats i diariet är ännu inte utrett. Det ska utredas av medborgarservice och processtöd. Kontakt med den enskilde Personlig kontakt har tagits med den enskilde för att beskriva vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Hen har inte rapporterat några konsekvenser till följd av det inträffade. Åtgärder på lång sikt

• Rutinen för handläggning av risk för vårdskada, lex Maria, har följts. Däremot är det lämpligt att den revideras så att det tydligt framgår när en handling ska sekretessmarkeras och inte.

• Riktlinjer för kommunens hemsida finns, men saknar uppgift om hantering av personuppgifter. Förvaltningen behöver också revidera vilka som är PUL-ansvariga (personuppgiftslagen) inom kommunen.

• Vidare behöver en kontroll av programmet LexMeeting göras så att inga systembrister finns i hanteringen av känsliga uppgifter vid konvertering till elektroniska handlingar.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-02-09 Utredning lex Sarah personuppgift, 2017-02-09

Föredragning och debatt

Förslag till beslut på sammanträdet

Beslutsgång

Uppgift om hur beslutet kan överklagas

Beslutet skickas till Sektionschef omsorgssektionen Sektionschef servicefunktionen Verksamhetsutvecklare/SAS omsorgssektionen

Status

Solveig Eldenholm Louise Bertilsson Sektionschef Verksamhetsutvecklare/SAS

Vår ref: Louise Bertilsson Verksamhetsutvecklare Datum: 2017-02-09 Dnr: KS/2017:120

Omsorgssektionen Postadress: 514 80 Tranemo, Besöksadress: Storgatan 26 Telefon: 0325-57 60 00 Telefax: 0325-771 32 Direkt: louise.bertilsson@tranemo.se E-post: louise.bertilsson@tranemo.se / www.tranemo.se 1 (4)

Utredning lex Sarah personuppgift

Rapport lex Sarah Två skriftliga rapporter lex Sarah enligt 14 kap 3 § SoL inkom den 8 februari 2017. Rapporterna avser brist i handläggning (ex bristande information, ej hållna tidsgränser, ej korrekt hantering av skyddade personuppgifter).

Vad har hänt? En risk för vårdskada enligt lex Maria utreddes i december 2016 och anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) den 29 december. Ärendet föredrogs för kommunstyrelsens omsorgs- och folkhälsoutskott den 19 januari. Handlingarna till mötet skickades ut elektroniskt via LexMeeting den 13 januari.

När lex Maria-ärendet anmäldes till utskottsmötet råkade MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) klicka i att lex Maria-anmälan skulle ingå i ärendematerialet. Normalt är det endast tjänsteskrivelsen och utredningen om vårdskada/risk för vårdskada som behandlas på utskottsmötet. Dessa handlingar innehåller inga personuppgifter utan är skrivna avidentifierade.

MAS har delgering på att göra anmälan lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. En anmälan lex Maria innehåller bland annat uppgift om vårdgivarens namn, patientens personnummer och en beskrivning av vad som skett. Anmälan brukar ha sekretessmarkering i diariet, men saknade det denna gång.

I LexMeeting fick dock anmälan en sekretessmarkering. Det innebär att handlingen inte kan öppnas och läsas. Därför reagerade inte ledamöterna eller processekreteraren i utskottet på att anmälan fanns med i utskicket.

Ärendet lämnades sedan vidare till kommunstyrelsens möte den 13 februari. Handlingarna till det mötet har dels skickats till ledamöterna via LexMeeting den 2 februari, men även publicerats på kommunens hemsida den 2 februari klockan 11:39.

I samband med ett politiskt gruppmöte den 7 februari observerades att handlingarna som publicerats på kommunens hemsida öppet visade anmälan till IVO, medan samma handlingar i LexMeeting var sekretesskyddade. Den 8:e februari klockan 10:00 meddelar politiken förvaltningen det inträffade.

Medarbetare på enheten för medborgarservice och processtöd, som administrerar de politiska handlingarna, konstaterar att anmälan till IVO inte har någon

2 (4)

sekretessmarkering i diariesystemet. En sekretessmarkering läggs omgående och handlingarna på hemsidan uppdateras. Anmälan med brukarens personnummer finns inte längre tillgänglig på hemsidan efter klockan 15:58 den 8 februari.

Den fil som publicerats på hemsidan har fått 78 förfrågningar under den tid som den låg ute med synlig anmälan (2 februari – 8 februari). Med förfrågningar avses både sökmotorer och personer. Det kan jämföras med januari månads handlingar som totalt fått 108 förfrågningar sedan den lades ut.

Vid kontroll den 9 februari av aktuellt ärende i LexMeeting upptäcktes att även en annan handling ”Intern utredning av risk för vårdskada” också fått sekretessmarkering i LexMeeting trots att sådan saknas i diariesystemet.

Varför har det hänt? MAS har av misstag bifogat anmälan lex Maria som handling när ärendet lämnats till de politiska organen. Det är inte brukligt att anmälan finns med eftersom det finns en tjänsteskrivelse som beskriver handläggningens gång.

I diariet läggs anmälan normalt med sekretess eftersom den innehåller personuppgift i form av personnummer. Så hade inte gjorts denna gång.

När handlingarna sedan paketerats för utskick till ledamöterna via LexMeeting har systemet lagt på sekretessmarkering trots att detta saknas i diariet. Vid utskottsmötet har man inte reagerat på att handlingen varit med eftersom den hade sekretessmarkering i det elektroniska dokumentsystemet.

Inför publicering på hemsidan har ingen kontroll gjorts om aktuella handlingar är lämpliga för publicering eller inte. Detta förutsätts nämligen vara bedömt sedan tidigare..

Varför anmälan och en annan handling fått sekretessmarkering i LexMeeting trots att sådan saknats i diariet är ännu inte utrett. Det ska utredas av medborgarservice och processtöd. De har tagit kontakt med leverantören av systemet och ska testa flödet igen.

Nu finns en osäkerhet kring hur handlingarna hanteras i LexMeeting. Lägger programmet själv in sekretessmarkeringar och finns det risk att sekretessmarkeringar tas bort?

Vad kan göras för att det inte ska hända igen? • Rutinen för handläggning av risk för vårdskada, lex Maria, har följts. Däremot är

det lämpligt att den revideras så att det tydligt framgår när en handling ska sekretessmarkeras och inte.

• Riktlinjer för kommunens hemsida finns, men saknar uppgift om hantering av personuppgifter. Denna behöver därför revideras. Förvaltningen behöver också

3 (4)

se över vilka som är PUL-ansvariga (ansvariga för personuppgiftslagen) inom kommunen.

• Vidare behöver en kontroll av LexMeeting göras så att inga systembrister finns i hanteringen av känsliga uppgifter.

Åtgärd direkt Handlingen har omgående tagits bort när misstaget rapporterades.

Kontakt har tagits med datainspektionen den 15 februari som konstaterar att kommunen brutit mot personuppgiftslagen (PUL) genom att publicera en känslig uppgift och uppvisa osäkerhet i tekniska lösningar för att skydda personuppgifter (13 § och 31 § PUL). Därefter har kommun agerat korrekt genom att omgående ta bort uppgiften och börjat se över sina rutiner.

Planerade åtgärder LexMeeting ska testas. Riktlinjer och rutiner ska uppdateras, likaså ansvaret för PUL.

Risker Det är den mänskliga faktorn som medfört att situationen uppstått. Risken för att en liknande situation ska uppstå igen bedöms som mycket liten.

Genomgång har skett av vilka handlingar som av misstag skulle kunna publiceras på hemsidan i politiska sammanhang. Det är endast anmälan lex Maria som innehåller någon form av känsliga uppgifter (hälsa) samt personnummer på enskild. Eftersom handlingen innehåller personuppgifter och uppgift om enskilds hälsa ska den alltid sekretessmarkeras. Med sekretessmarkering sker ingen publicering av uppgift på hemsidan.

Vad är risken med att ett personnummer publiceras? Det skulle kunna användas för ID-kapning, vilket i sin tur kan få allvarliga konsekvenser för den enskilde. Den som vill missbruka ett personnummer kan dock idag få fram personnummer ganska enkelt. Uppgifterna finns hos Skatteverket och är därmed offentliga uppgifter. I och med digitaliseringen är informationen tillgänglig via flera olika onlinetjänster (exempelvis ratsit.se, merinfo.se och upplysning.se). Att söka den typ av information via publicerade politiska protokoll och handlingar bedöms därför som minimal.

Vad är risken med att uppgift om enskilds hälsa publiceras? En avidentifierad uppgift medför ingen risk. För att risk ska finnas förutsätts att namn, personnummer eller annan uppgift som kan identifiera den enskilde publiceras samtidigt. Det kan det då leda till att den enskilde upplever ett obehag, känner sig kränkt och/eller otrygg.

Individärenden hanteras i kommunstyrelsens utskott (bildnings- och kulturutskottet samt omsorgs- och folkhälsoutskott) på delegation. Dessa handlingar skickas antingen ut

4 (4)

via post före mötet eller presenteras på sittande möte. Någon publicering av dagordning eller handlingar för dessa möten görs inte på hemsidan.

Utredningen av Lex Meeting pågår. Rimligt är att förvaltningen redovisar för politiken vad utredningen kommit fram till när den är klar.

Konsekvenser Personlig kontakt har tagits med den enskilde för att beskriva vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Hen har inte rapporterat några konsekvenser till följd av det inträffade.

Beslut: Utredningen visar att den rapporterade händelsen inneburit brister i hantering av personliga uppgifter och att verksamheten behöver revidera riktlinjer och skapa rutiner för hemsidan. Bristerna bedöms dock inte ha medfört ett allvarligt missförhållande för den enskilde. Bristerna bedöms inte heller kunna leda till att en risk för ett allvarligt missförhållande kan uppstå. Händelsen anmäls därför inte till tillsynsmyndigheten, Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) enligt 14 kap. 7 § SoL.

Genomförd handläggning • Samtal med chef

• Samtal med personal

• Samtal med politiker

• Samtal med datainspektionen

• Dokumentgranskning

• Utredning

• Beslut

Louise Bertilsson

Verksamhetsutvecklare/Socialt ansvarig samordnare

PROTOKOLLSUTDRAG Omsorgs- och folkhälsoutskottet 2017-03-16

§ 75

Rapport enligt Lex Sarah bruten sekretess (KS/2015:620)

Omsorgs- och folkhälsoutskottets förslag till kommunstyrelsen • Noterar informationen

Beslutsmotivering Utredningen visar att den rapporterade händelsen inte varit ett allvarligt missförhållande, men att det funnits en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande. Detta fram tills att skrivarna installerades med sekretesskyddande brevlådefunktion. Händelsen borde ha anmälts till tillsynsmyndigheten, Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) enligt 14 kap. 7 § SoL hösten 2015, men det är oklart om det gjorts. Anmälan finns inte i diariet och bekräftelse från IVO saknas. Anmälan har därför gjorts 1 mars 2017.

Ärendet Den 19 maj 2015 skrev en handläggare ut ett Beslut om särskilt boende på kopiatorskrivaren samtidigt som en assistent kopierade ansökningsblanketter. Papperna blandades med varandra. Assistenten samlade ihop papperna och la ut dem i väntrummet. Handläggaren saknade utskriften av beslutet och hittade det omgående i väntrummet, innan någon besökare varit där. På myndighetsfunktionen fanns vid tillfället för händelsen en kopiatorskrivare och bordsskrivare. Båda saknade sekretesskyddande brevlådefunktion, alltså att man måste logga in för att få ut sina utskrifter. Det förekom alltså att handläggare skrev ut och kopierade papper samtidigt och att dessa kunde blandas med varandra. Den 14 oktober 2015 uppdaterades bordsskrivaren och den 3 december 2015 uppdaterades kopiatorskrivaren med brevlådefunktion.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2015-10-13 Utredning Risk för bruten sekretess 2015-10-13

2 (2)

Föredragning och debatt Verksamhetsutvecklare/Socialt ansvarig samordnare Louise Bertilsson föredrar ärendet.

Beslutet skickas till Sektionschef omsorgssektionen Verksamhetsutvecklare/Socialt ansvarig samordnare (SAS)

Status Kommunstyrelsen

Vår ref: Yvonne Skogh-Andersson/Louise Bertilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/Verksamhetsutvecklare Datum:2015-10-13/2017-03-01 Dnr: KS/2015:620

Tjänsteskrivelse Risk för bruten sekretess

Förslag till beslut Notera informationen

Beslutsmotivering Utredningen visar att den rapporterade händelsen inte varit ett allvarligt missförhållande, men att det funnits en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande. Detta fram tills att skrivarna installerades med sekretesskyddande brevlådefunktion. Händelsen borde ha anmälts till tillsynsmyndigheten, Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) enligt 14 kap. 7 § SoL hösten 2015, men det är oklart om det gjorts. Anmälan finns inte i diariet och bekräftelse från IVO saknas. Anmälan har därför gjorts 1 mars 2017.

Ärendet Den 19 maj 2015 skrev en handläggare ut ett Beslut om särskilt boende på kopiatorskrivaren samtidigt som en assistent kopierade ansökningsblanketter. Papperna blandades med varandra. Assistenten samlade ihop papperna och la ut dem i väntrummet. Handläggaren saknade utskriften av beslutet och hittade det omgående i väntrummet, innan någon besökare varit där. På myndighetsfunktionen fanns vid tillfället för händelsen en kopiatorskrivare och bordsskrivare. Båda saknade sekretesskyddande brevlådefunktion, alltså att man måste logga in för att få ut sina utskrifter. Det förekom alltså att handläggare skrev ut och kopierade papper samtidigt och att dessa kunde blandas med varandra. Den 14 oktober 2015 uppdaterades bordsskrivaren och den 3 december 2015 uppdaterades kopiatorskrivaren med brevlådefunktion.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2015-10-13 Utredning Risk för bruten sekretess 2015-10-13

Föredragning och debatt

Förslag till beslut på sammanträdet

Beslutsgång

Uppgift om hur beslutet kan överklagas

Beslutet skickas till Sektionschef omsorgssektionen Verksamhetsutvecklare/Socialt ansvarig samordnare (SAS) omsorgssektionen

Status

Solveig Eldenholm Louise Bertilsson Sektionschef Verksamhetsutvecklare/SAS

Vår ref: Yvonne Skogh-Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum: 2015-10-13 Dnr: KS/2015:620

Tranemo kommun, Omsorgsförvaltningen Postadress: 514 80 Tranemo, Besöksadress: Storgatan 26 Telefon: 0325-57 60 00 Telefax: 0325-771 32 Direkt: 0325-5762 43 E-post: louise.bertilsson@tranemo.se /www.tranemo.se 1 (2)

Utredning risk för bruten sekretess

Rapport lex Sarah Skriftlig rapport lex Sarah, enligt 14 kap 3 § SoL, lämnades in den 4 september 2015. Rapporten avser brist i handläggning (ej korrekt hantering av skyddade personuppgifter) som inträffade den 19 maj 2015.

Vad har hänt? Den 19 maj skrev en handläggare ut ett Beslut om särskilt boende på kopiatorskrivaren samtidigt som en assistent kopierade ansökningsblanketter. Papperna blandades med varandra. Assistenten samlade ihop papperna och la ut dem i väntrummet. Handläggaren saknade utskriften av beslutet och hittade det omgående i väntrummet, innan någon besökare varit där.

Varför har det hänt? På myndighetsfunktionen fanns vid tillfället för händelsen en kopiatorskrivare och en bordsskrivare. Båda saknade sekretesskyddande brevlådefunktion, det vill säga att man loggar in på skrivaren för att få ut sina utskrifter. Alla utskrifter som gjordes blev alltså liggandes ”öppet” i skrivaren till dess att handläggaren hämtade dem. Skrev en annan handläggare ut eller kopierade dokument samtidigt kunde dessa blandas med varandra. Den 14 oktober 2015 uppdaterades bordsskrivaren med brevlådefunktion och den 3 december 2015 fick kopiatorskrivaren samma funktion installerad.

Vad kan göras för att det inte ska hända igen/planerade åtgärder? Installera brevlådefunktion på skrivarna. Denna åtgärd är genomförd hösten 2015.

Åtgärd direkt Det utskrivna beslutet hämtades.

2 (2)

Sammanfattning Ett sekretessbelagt beslut har på grund av skrivarsituationen på myndighetsutövning hamnat i en bunt med blanka ansökningar som lades ut i väntrummet. Något allvarligt missförhållande uppstod inte eftersom beslutet omgående hämtades.

Risker Kan det hända igen: Ja tills skrivare/kopiator är sekretessanpassade

Konsekvenser Konsekvens är att sekretessen skulle kunna brytas och att personens integritet kan skadas. Ett fullständigt personnummer riskerar att lämnas ut och andra känsliga uppgifter om den enskildes ekonomi, hälsa och behov.

Beslut Utredningen visar att den rapporterade händelsen inte varit ett allvarligt missförhållande, men att det funnits en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande. Detta fram tills att skrivarna installerades med sekretesskyddande brevlådefunktion. Händelsen borde ha anmälts till tillsynsmyndigheten, Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) enligt 14 kap. 7 § SoL hösten 2015, men det är oklart om det gjorts. Anmälan finns inte i diariet och bekräftelse från IVO saknas. Anmälan görs därför 1 mars 2017.

Genomförd handläggning • Samtal med personal

• Samtal med IT

• Utredning

• Beslut

Louise Bertilsson

Verksamhetsutvecklare/Socialt ansvarig samordnare

PROTOKOLLSUTDRAG Omsorgs- och folkhälsoutskottet 2017-03-16

§ 74

Rapport enligt Lex Sarah hantering (KS/2017:159)

Omsorgs- och folkhälsoutskottets förslag till kommunstyrelsen • Noterar informationen

Beslutsmotivering Utredning visar att den rapporterade händelsen varit ett missförhållande och är en risk för missförhållande, men inte av allvarlig karaktär. Någon anmälan görs därför inte till tillsynsmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Sammanfattning av ärendet En händelse rapporterades enligt lex Sarah den 18 april 2016. Rapporten blev dock liggande i diariesystemet utan åtgärd och uppmärksammandes först den 27 januari 2017. Rapporten har därefter utretts. Som en följd av den långa handläggningstiden har händelsen i sig rapporterats som ett missförhållande den 21 februari 2017. Orsaken till den långa handläggningstiden bedöms bero på bristande rutiner i verksamheten.

Ärendet En händelse rapporterades enligt lex Sarah den 18 april 2016. Rapporten blev dock liggande i diariesystemet utan åtgärd och uppmärksammandes först den 27 januari 2017. Rapporten har därefter utretts och den långa handläggningstiden har i sig anmälts som ett missförhållande enligt lex Sarah den 21 februari 2017. Varför har det hänt? Rutin för handläggning av anmälningar av missförhållanden – lex Sarah är från 2011 och beskriver en annan organisation än den förvaltningen har idag. Rutinen har inte varit allmänt känd utan legat i en digital dokumentationsmapp som endast ett fåtal personer haft tillgång till. Under 2015 utreddes allvarligare lex Sarah-rapporter av två olika projektledare. Den sista avslutade sin anställning den 8 januari 2016. Uppdraget lades därefter på MAS (som i sin yrkesroll normalt utreder lex Maria) i avvaktan på rekrytering av verksamhetsutvecklare/socialt ansvarig samordnare. Den tjänsten tillsattes 1

2 (3)

augusti 2016. Kunskap om utredning och handläggning av lex Sarah försvann med byte av personal, eftersom organisationen saknade kända rutiner. Vad kan göras för att det inte ska hända igen? Verksamheten behöver säkerställa att rutiner finns dokumenterade om lex Sarah och att dessa är kända. Verksamheten ska fungera utan att vara personbunden. Rutinen för handläggning av anmälningar av missförhållanden – lex Sarah behöver omarbetas och uppdateras så att den överensstämmer med nuvarande organisation. Rutinen behöver också antas politiskt eftersom det är kommunstyrelsen som är ansvarig nämnd för att missförhållanden/risk för missförhållanden utreds och åtgärdas. Dokumentet behöver sedan göras tillgängligt och känt. Ett sådant arbete är redan påbörjat. Numer publiceras alla gällande riktlinjer, rutiner och instruktioner för sektionen på kommunens Intranät istället för i digitala mappar. Risk och konsekvenser Risken för att en liknande situation ska uppstå igen bedöms som minimal. I dag finns en fungerande organisation och behovet av goda rutiner är identifierat. Den enskilde har i ursprungsärendet inte lidit några allvarliga konsekvenser av det inträffade, inte heller av den försenade utredningen. Att ärendet haft lång handläggningstid bedöms vara ett missförhållande, men inte av allvarlig karaktär. Verksamheten är idag uppbyggd kring person istället för funktion och är därmed inte tillräckligt rustad för att stå på egna ben. Detta är en risk för missförhållande, men risken bedöms inte som allvarlig.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-03-07 Utredning om lex Sarah hantering 2017-03-07

Föredragning och debatt Verksamhetsutvecklare/Socialt ansvarig samordnare Louise Bertilsson föredrar ärendet.

Beslutet skickas till Sektionschef omsorgssektionen Verksamhetsutvecklare/Socialt ansvarig samordnare

3 (3)

Status Kommunstyrelsen

Vår ref: Louise Bertilsson Verksamhetsutvecklare Datum:2017-03-07 Dnr: KS/2017:159

Tjänsteskrivelse lex Sarah hantering

Förslag till beslut • Notera informationen

Beslutsmotivering Utredning visar att den rapporterade händelsen varit ett missförhållande och är en risk för missförhållande, men inte av allvarlig karaktär. Någon anmälan görs därför inte till tillsynsmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Sammanfattning av ärendet En händelse rapporterades enligt lex Sarah den 18 april 2016. Rapporten blev dock liggande i diariesystemet utan åtgärd och uppmärksammandes först den 27 januari 2017. Rapporten har därefter utretts. Som en följd av den långa handläggningstiden har händelsen i sig rapporterats som ett missförhållande den 21 februari 2017. Orsaken till den långa handläggningstiden bedöms bero på bristande rutiner i verksamheten.

Ärendet En händelse rapporterades enligt lex Sarah den 18 april 2016. Rapporten blev dock liggande i diariesystemet utan åtgärd och uppmärksammandes först den 27 januari 2017. Rapporten har därefter utretts och den långa handläggningstiden har i sig anmälts som ett missförhållande enligt lex Sarah den 21 februari 2017.

Varför har det hänt? Rutin för handläggning av anmälningar av missförhållanden – lex Sarah är från 2011 och beskriver en annan organisation än den förvaltningen har idag. Rutinen har inte varit allmänt känd utan legat i en digital dokumentationsmapp som endast ett fåtal personer haft tillgång till. Under 2015 utreddes allvarligare lex Sarah-rapporter av två olika projektledare. Den sista avslutade sin anställning den 8 januari 2016. Uppdraget lades därefter på MAS (som i sin yrkesroll normalt utreder lex Maria) i avvaktan på rekrytering

av verksamhetsutvecklare/socialt ansvarig samordnare. Den tjänsten tillsattes 1 augusti 2016. Kunskap om utredning och handläggning av lex Sarah försvann med byte av personal, eftersom organisationen saknade kända rutiner.

Vad kan göras för att det inte ska hända igen? Verksamheten behöver säkerställa att rutiner finns dokumenterade om lex Sarah och att dessa är kända. Verksamheten ska fungera utan att vara personbunden.

• Rutinen för handläggning av anmälningar av missförhållanden – lex Sarah behöver omarbetas och uppdateras så att den överensstämmer med nuvarande organisation. Rutinen behöver också antas politiskt eftersom det är kommunstyrelsen som är ansvarig nämnd för att missförhållanden/risk för missförhållanden utreds och åtgärdas. Dokumentet behöver sedan göras tillgängligt och känt. Ett sådant arbete är redan påbörjat. Numer publiceras alla gällande riktlinjer, rutiner och instruktioner för sektionen på kommunens Intranät istället för i digitala mappar.

Risk och konsekvenser Risken för att en liknande situation ska uppstå igen bedöms som minimal. I dag finns en fungerande organisation och behovet av goda rutiner är identifierat. Den enskilde har i ursprungsärendet inte lidit några allvarliga konsekvenser av det inträffade, inte heller av den försenade utredningen. Att ärendet haft lång handläggningstid bedöms vara ett missförhållande, men inte av allvarlig karaktär. Verksamheten är idag uppbyggd kring person istället för funktion och är därmed inte tillräckligt rustad för att stå på egna ben. Detta är en risk för missförhållande, men risken bedöms inte som allvarlig.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-03-07 Utredning om lex Sarah hantering 2017-03-07

Föredragning och debatt

Förslag till beslut på sammanträdet

Beslutsgång

Beslutet skickas till Sektionschef omsorgssektionen Verksamhetsutvecklare/Socialt ansvarig samordnare

Status

Solveig Eldenholm Louise Bertilsson Sektionschef Verksamhetsutvecklare

Vår ref: Louise Bertilsson Verksamhetsutvecklare Datum: 2017-03-07 Dnr: KS/2017:159

Omsorgssektionen, Postadress: 514 80 Tranemo, Besöksadress: Storgatan 26 Telefon: 0325-57 60 00 Telefax: 0325-771 32 Direkt: 0325-57 62 43 E-post: louise.bertilsson@tranemo.se / www.tranemo.se 1 (3)

Utredning lex Sarah hantering

Rapport Lex Sarah Skriftlig rapport Lex Sarah enligt 14 kap 3 § SoL inkom den 21 februari 2017 och avser brist i rättssäkerhet vid handläggning.

Vad har hänt? En händelse rapporterades enligt lex Sarah den 18 april 2016. Rapporten blev dock liggande i diariesystemet utan åtgärd. Rapporten kom till undertecknads kännedom den 27 januari 2017 och har därefter utretts. Som en följd av den långa handläggningstiden har händelsen i sig rapporterats som ett missförhållande den 21 februari 2017.

Varför har det hänt? Enligt 7 kap 1 § socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om lex Sarah, SOSFS 2011:5, ska verksamheten ha rutiner som beskriver hur skyldigheten att rapportera, utreda, avhjälpa och undanröja missförhållanden och risker för missförhållanden görs.

Rutin för handläggning av anmälningar av missförhållanden – lex Sarah är från 2011. Den beskriver samtliga delar av verksamhetens skyldigheter, men är utarbetade efter en annan organisation än den förvaltningen har idag. Rutinen har heller inte varit allmänt känd utan legat i en digital dokumentationsmapp som endast ett fåtal personer haft tillgång till. Rutinen borde ha uppdaterats redan årsskiftet 2014/2015 när uppdraget att utreda mer allvarliga missförhållanden lades på annan yrkesroll än chef.

Under 2015 utreddes allvarligare lex Sarah-rapporter av två olika projektledare. Den sista avslutade sin anställning den 8 januari 2016. Uppdraget lades därefter på MAS (som i sin yrkesroll normalt utreder lex Maria) i avvaktan på rekrytering av verksamhetsutvecklare/socialt ansvarig samordnare. Den tjänsten tillsattes 1 augusti 2016. Kunskap om utredning och handläggning av lex Sarah försvann med byte av personal, eftersom organisationen saknade kända rutiner.

Övriga dokument Det finns en process utarbetad för lex Sarah av medborgarservice- och processtöd. Den beskriver flödet, men inte vad ett missförhållande/risk för missförhållande är eller vem, när och hur utredningen ska gå till.

2 (3)

Rutin för registrering av avvikelser (missförhållanden, risk för missförhållanden, vårdskada samt risk för vårdskada) är under bearbetning. Behov av förtydligande av vad en avvikelse är har uppmärksammats i samband med sammanställningen av patientsäkerhets- och kvalitetsberättelsen för år 2016.

Under 2016 arbetades en rutin för analys av avvikelser fram som tar sikte på delen att avhjälpa och undanröja. Implementeringen av rutinen behöver följas upp och eventuellt behöver den också revideras.

Vad kan göras för att det inte ska hända igen? Verksamheten behöver säkerställa att rutiner finns dokumenterade om lex Sarah och att dessa är kända. Verksamheten ska fungera utan att vara personbunden.

• Rutinen för handläggning av anmälningar av missförhållanden – lex Sarah behöver omarbetas och uppdateras så att den överensstämmer med nuvarande organisation. Rutinen behöver också antas politiskt eftersom det är kommunstyrelsen som är ansvarig nämnd för att missförhållanden/risk för missförhållanden utreds och åtgärdas. Dokumentet behöver sedan göras tillgängligt och känt. Ett sådant arbete är redan påbörjat. Numer publiceras alla gällande riktlinjer, rutiner och instruktioner för sektionen på kommunens Intranät istället för i digitala mappar.

• När det gäller rutinen för registrering av avvikelser är den under revidering.

• Rutinen för analys av avvikelser behöver följas upp och utvärderas under året.

Åtgärd direkt Utredning av den ”missade” rapporten påbörjades inom 14 dagar efter det att undertecknad fick kännedom om den. Ärendet är utrett och åtgärder vidtagna.

Planerade åtgärder Se rubrik ”Vad kan göras för att det inte ska hända igen?”,

Risk Risken för att en liknande situation ska uppstå igen bedöms som minimal. I dag finns en fungerande organisation och behovet av goda rutiner är identifierat.

Konsekvenser Den enskilde har i ursprungsärendet inte lidit några allvarliga konsekvenser av det inträffade, inte heller av den försenade utredningen. Att ärendet haft lång handläggningstid bedöms vara ett missförhållande, men inte av allvarlig karaktär.

3 (3)

Verksamheten är idag uppbyggd kring person istället för funktion och är därmed inte tillräckligt rustad för att stå på egna ben. Detta är en risk för missförhållande, men risken bedöms inte som allvarlig.

Beslut Utredning visar att den rapporterade händelsen varit ett missförhållande och är en risk för missförhållande, men inte av allvarlig karaktär. Någon anmälan görs därför inte till tillsynsmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Genomförd handläggning • Samtal med chef

• Samtal med personal

• Dokumentgranskning

• Utredning

• Beslut

Louise Bertilsson

Verksamhetsutvecklare/Socialt ansvarig samordnare

PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet 2017-03-23

§ 50

Motion om utbildning i mänskliga rättigheter (KS/2016:517)

Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut

• Motionen antas. • SKL:s utbildning ska genomföras på arbetsplatsträffar på samtliga

verksamheter i kommunen under 2017.

Ärendet Jonas Blank (V) har 2016-06-17 lämnat en motion angående utbildning i mänskliga rättigheter. Jonas Blank (V) anser att alla anställda i Tranemo Kommun ska få en grundutbildning i mänskliga rättigheter för att stärkas i sina yrken och roller inom de olika kommunala verksamheterna. Förvaltningen har undersökt möjligheten att genomföra utbildning enligt motionärens intentioner. Därvid har förvaltning tagit fram två förslag till utbildning. Sveriges kommuner och landsting (SKL) erbjuder en kostnadsfri webbutbildning på cirka 20 minuter att genomföra. Denna kan genomföras på arbetsplatsträffar och chef kan öppna för diskussion med sina anställda. Se länk: https://skl.se/demokratiledningstyrning/manskligarattigheterjamstalldhet/overenskommelsemrutvecklingsarbete/webbutbildningkompetensutveckling.8400.html Det andra förslaget är att organisationen Human Rights anordnar utbildningstillfällen för samtliga kommunanställda. Förvaltningen har varit i kontakt med generalsekreteraren Jenny Jansson Pearce på organisationen. Human Rights har lovat återkomma med offert men efter flera påtryckningar från förvaltningen har organisationen inte återkommit. Förvaltningen var även kontakt med Anna Jakobsson som arbetar som regionutvecklare på Västra Götalandsregionen. VG-regionen har tidigare genomfört utbildningar inom mänskliga rättigheter för förtroendevalda och offentligt anställda. Idag genomförs utbildning på förfrågan och enbart i mindre omfattning. Att utbilda samtliga anställda på Tranemo kommun var ett uppdrag de inte hade möjlighet till. Förvaltningen har varit i kontakt med Jonas Blank (V) 2017-02-13 och 2017-02-20 för att ge motionären tillfälle att utveckla sitt förslag.

2 (2)

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-02-13 Motion om utbildning i mänskliga rättigheter KS/2016:7505

Föredragning och debatt Sektionschef Lars-Gunnar Karlsson föredrar ärendet och svarar på frågor.

Beslutet skickas till Jonas Blank (V) Samtliga sektioner

Status Kommunstyrelsen

Vår ref: Sanna Blomgren Processekreterare Datum: 2017-02-13 Dnr: KS/2016:517

Svar på Motion om utbildning i mänskliga rättigheter

Förslag till beslut • Motionen antas.

• SKL:s utbildning ska genomföras på arbetsplatsträffar på samtliga verksamheter i kommunen under 2017.

Ärendet Jonas Blank (V) har 2016-06-17 lämnat en motion angående utbildning i mänskliga rättigheter. Jonas Blank (V) anser att alla anställda i Tranemo Kommun ska få en grundutbildning i mänskliga rättigheter för att stärkas i sina yrken och roller inom de olika kommunala verksamheterna.

Förvaltningen har undersökt möjligheten att genomföra utbildning enligt motionärens intentioner. Därvid har förvaltning tagit fram två förslag till utbildning. Sveriges kommuner och landsting (SKL) erbjuder en kostnadsfri webbutbildning på cirka 20 minuter att genomföra. Denna kan genomföras på arbetsplatsträffar och chef kan öppna för diskussion med sina anställda. Se länk: https://skl.se/demokratiledningstyrning/manskligarattigheterjamstalldhet/overenskommelsemrutvecklingsarbete/webbutbildningkompetensutveckling.8400.html

Det andra förslaget är att organisationen Human Rights anordnar utbildningstillfällen för samtliga kommunanställda. Förvaltningen har varit i kontakt med generalsekreteraren Jenny Jansson Pearce på organisationen. Human Rights har lovat återkomma med offert men efter flera påtryckningar från förvaltningen har organisationen inte återkommit.

Förvaltningen var även kontakt med Anna Jakobsson som arbetar som regionutvecklare på Västra Götalandsregionen. VG-regionen har tidigare genomfört utbildningar inom mänskliga rättigheter för förtroendevalda och offentligt anställda. Idag genomförs utbildning på förfrågan och enbart i mindre omfattning. Att utbilda samtliga anställda på Tranemo kommun var ett uppdrag de inte hade möjlighet till.

Förvaltningen har varit i kontakt med Jonas Blank (V) 2017-02-13 och 2017-02-20 för att ge motionären tillfälle att utveckla sitt förslag.

2 (2)

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-02-13 Motion om utbildning i mänskliga rättigheter KS/2016:7505

Föredragning och debatt

Förslag till beslut på sammanträdet

Beslutsgång

Beslutet skickas till Jonas Blank (V) Samtliga sektioner

Status

Lars-Gunnar Karlsson Sanna Blomgren Sektionschef Processekreterare

PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet 2017-03-09

§ 39

Motion om inrättande av ungdomsfullmäktige i Tranemo kommun (KS/2016:520)

Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut

• Motionen avslås

• Ger förvaltningen i uppdrag att göra en utredning angående intresse och eventuellt inrättande av ungdomsfullmäktige.

Ärendet Jonas Blank (V) har 2016-06-17 lämnat en motion angående inrättande av ungdomsfullmäktige i Tranemo kommun. Jonas Blank (V) anser att vi som kommun kan stärka den demokratiska andan bland våra ungdomar. Motionären menar att med ett ungdomsfullmäktige så erbjuds kommunens ungdomar att få ta del av den politiska processen som kan påverka deras vardag både direkt och indirekt. Förvaltningen har undersökt möjligheten med att inrätta ungdomsfullmäktige i Tranemo Kommun. I arbete med svar av denna motion har förvaltningen varit kontakt med ungdomssamordnare Lars Persson på Ängelholms kommun och avdelningschef Fritid/förening/folkhälsa Lena Eriksson i Alingsås kommun. Exempel Alingsås 2010 beslutades det om att inrätta ett ungdomsfullmäktige i Alingsås kommun. I ungdomsfullmäktige sitter 47 ledamöter och 23 ersättare. Ledamöterna är representerade från samtliga grundskolor 7-9 och gymnasium i kommunen och utsedda via skolval vilket sker varje år då mandatperioden är ett år. Ungdomsfullmäktige utser varje år ett ungdomsråd. Rådet består av 9 ledamöter. Syftet med rådet är att förbereda sammanträdena till ungdomsfullmäktige, träffa politiker och kunna vara remissinstans och intressepart i frågor från nämnderna mellan ungdomsfullmäktiges sammanträden. Presidiet i ungdomsfullmäktige består av ordförande och vice ordförande från ungdomsrådet samt en sekreterare från förvaltningen. Alla ungdomar i Alingsås kommun från 7:e klass till och med gymnasiet har rätt att lämna förslag till ungdomsfullmäktige. Samtliga sammanträden och utbildningar sker på skoltid.

2 (3)

Ansvarig nämnd är kultur och Fritid. Under denna nämnd finns en anställd med 50 % av sin tjänst som ungdomssamordare vilket innebär att vara en länk mellan ungdomarna och förvaltningen och att vara ett stöd i processen. Ungdomsfullmäktige får varje år tilldelat 300 000kr och ungdomsrådet 200 000kr som de har beslutanderätt över. Exempel Ängelholm 2012 antogs förslaget om ungdomsfullmäktige i Ängelholms kommun. Ungdomsfullmäktige har 37 platser men består idag av 15-20 ledamöter beroende på intresset. Ledamöterna som representerar kommunens skolor (7-9 och gymnasium) och fritidsgårdar blir valda via skolval med en mandatperiod på ett år. Ansvarig verksamhet är barn- och utbildningsförvaltningen, som har en anställd ungdomssamordare på 50 % och ett ungdomsombud på 50 %. Ungdomssamordnarens och ungdomsombudens arbetsuppgifter är att hålla kontakten med ledamöterna, informera på skolor och leda sammanträdena. Sammanträdena infaller fyra gånger om året och är utformade som dialogmöten mellan ungdomarna och politikerna och dagordningen består oftast av ärenden som ungdomar berörs i. Politikerna möter ungdomarna på vanligtvis ungdomarnas ”mark”. T.ex. fritidsgård. Politiker som representeras på dessa möten är ordförande och vice ordförande från nämnderna, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Ungdomsfullmäktige har ingen beslutanderätt utan ses som ett organ att inhämta synpunkter och yttranden från. Utifrån den information förvaltningen tagit del av är förslag till beslut att avslå motionen och att starta en utredning av ärendet. Utredningen ska vara klar årsskiftet 2017/2018 för att inrättas skolstarten hösten 2018. En utredning bör bland annat innefatta:

• Deltagande, en utredning behöver göras om intresse finns för eventuellt ungdomsfullmäktige.

• Struktur och syfte. Vad är syftet och hur ska strukturen se ut? Vem har rätt att väcka motion/lämna förslag och vilket beslutanderätt har organet.

• En annan aspekt att ta hänsyn till i utredningen är kostnader. Det bör utredas och beslutas om ungdomarna ska ha tillgång till egen kassa att förfoga över. Det bör även beräknas kostnader på utbildningar, studieresor och fika med mera.

3 (3)

Det behövs ta ställning till om tjänsten som ungdomssamordnare bör inrättas vid kommunen. Förvaltningen har varit i kontakt med Jonas Blank (V) 2017-02-20 för att ge motionären tillfälle att utveckla sitt förslag.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-02-17 Motion om inrättande av ungdomsfullmäktige i Tranemo Kommun KS/2016:520

Föredragning och debatt Sektionschef Lars-Gunnar Karlsson föredrar ärendet och svarar på frågor.

Förslag till beslut på sammanträdet Tony Hansen (S) föreslår följande tillägg i beslutet: Ger förvaltningen i uppdrag att göra en utredning angående ”intresse och eventuellt” inrättande av ungdomsfullmäktige.

Beslutsgång Ordföranden frågar på Hansens tillägg och finner att allmänna utskottet bifaller detta.

Beslutet skickas till Jonas Blank (V) Servicesektionen

Status Kommunstyrelsen

Vår ref: Sanna Blomgren Processekreterare Datum: 2017-02-17 Dnr: KS/2016:520

Svar på Motion om inrättande av ungdomsfullmäktige i Tranemo kommun

Förslag till beslut • Motionen avslås

• Ger förvaltningen i uppdrag att göra en utredning angående inrättande av ungdomsfullmäktige.

Ärendet Jonas Blank (V) har 2016-06-17 lämnat en motion angående inrättande av ungdomsfullmäktige i Tranemo kommun. Jonas Blank (V) anser att vi som kommun kan stärka den demokratiska andan bland våra ungdomar. Motionären menar att med ett ungdomsfullmäktige så erbjuds kommunens ungdomar att få ta del av den politiska processen som kan påverka deras vardag både direkt och indirekt. Förvaltningen har undersökt möjligheten med att inrätta ungdomsfullmäktige i Tranemo Kommun. I arbete med svar av denna motion har förvaltningen varit kontakt med ungdomssamordnare Lars Persson på Ängelholms kommun och avdelningschef Fritid/förening/folkhälsa Lena Eriksson i Alingsås kommun. Exempel Alingsås 2010 beslutades det om att inrätta ett ungdomsfullmäktige i Alingsås kommun. I ungdomsfullmäktige sitter 47 ledamöter och 23 ersättare. Ledamöterna är representerade från samtliga grundskolor 7-9 och gymnasium i kommunen och utsedda via skolval vilket sker varje år då mandatperioden är ett år. Ungdomsfullmäktige utser varje år ett ungdomsråd. Rådet består av 9 ledamöter. Syftet med rådet är att förbereda sammanträdena till ungdomsfullmäktige, träffa politiker och kunna vara remissinstans och intressepart i frågor från nämnderna mellan ungdomsfullmäktiges sammanträden. Presidiet i ungdomsfullmäktige består av ordförande och vice ordförande från ungdomsrådet samt en sekreterare från förvaltningen. Alla ungdomar i Alingsås kommun från 7:e klass till och med gymnasiet har rätt att lämna förslag till ungdomsfullmäktige. Samtliga sammanträden och utbildningar sker på skoltid.

2 (3)

Ansvarig nämnd är kultur och Fritid. Under denna nämnd finns en anställd med 50 % av sin tjänst som ungdomssamordare vilket innebär att vara en länk mellan ungdomarna och förvaltningen och att vara ett stöd i processen. Ungdomsfullmäktige får varje år tilldelat 300 000kr och ungdomsrådet 200 000kr som de har beslutanderätt över. Exempel Ängelholm 2012 antogs förslaget om ungdomsfullmäktige i Ängelholms kommun. Ungdomsfullmäktige har 37 platser men består idag av 15-20 ledamöter beroende på intresset. Ledamöterna som representerar kommunens skolor (7-9 och gymnasium) och fritidsgårdar blir valda via skolval med en mandatperiod på ett år. Ansvarig verksamhet är barn- och utbildningsförvaltningen, som har en anställd ungdomssamordare på 50 % och ett ungdomsombud på 50 %. Ungdomssamordnarens och ungdomsombudens arbetsuppgifter är att hålla kontakten med ledamöterna, informera på skolor och leda sammanträdena. Sammanträdena infaller fyra gånger om året och är utformade som dialogmöten mellan ungdomarna och politikerna och dagordningen består oftast av ärenden som ungdomar berörs i. Politikerna möter ungdomarna på vanligtvis ungdomarnas ”mark”. T.ex. fritidsgård. Politiker som representeras på dessa möten är ordförande och vice ordförande från nämnderna, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Ungdomsfullmäktige har ingen beslutanderätt utan ses som ett organ att inhämta synpunkter och yttranden från. Utifrån den information förvaltningen tagit del av är förslag till beslut att avslå motionen och att starta en utredning av ärendet. Utredningen ska vara klar årsskiftet 2017/2018 för att inrättas skolstarten hösten 2018. En utredning bör bland annat innefatta:

• Deltagande, en utredning behöver göras om intresse finns för eventuellt ungdomsfullmäktige.

• Struktur och syfte. Vad är syftet och hur ska strukturen se ut? Vem har rätt att väcka motion/lämna förslag och vilket beslutanderätt har organet.

• En annan aspekt att ta hänsyn till i utredningen är kostnader. Det bör utredas och beslutas om ungdomarna ska ha tillgång till egen kassa att förfoga över. Det bör även beräknas kostnader på utbildningar, studieresor och fika med mera. Det behövs ta ställning till om tjänsten som ungdomssamordnare bör inrättas vid kommunen.

Förvaltningen har varit i kontakt med Jonas Blank (V) 2017-02-20 för att ge motionären tillfälle att utveckla sitt förslag.

3 (3)

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-02-17 Motion om inrättande av ungdomsfullmäktige i Tranemo Kommun KS/2016:520

Föredragning och debatt

Förslag till beslut på sammanträdet

Beslutsgång

Beslutet skickas till Jonas Blank (V) Servicesektionen

Status

Lars-Gunnar Karlsson Sanna Blomgren Sektionschef Processekreterare

PROTOKOLLSUTDRAG Bildnings- och kulturutskottet 2017-03-16

§ 18

Upphandling av skolskjutsar och färdtjänst (KS/2017:211)

Bildnings- och kulturutskottets förslag till kommunstyrelsen • Ger förvaltningen i uppdrag att upphandla skolskjuts och färdtjänst

tillsammans i en upphandling. • Ger förvaltningen i uppdrag att anlita Optiplan som stöd i

upphandlingen till en kostnad på 399 tkr vilket finansieras inom befintlig budgetram.

• Ger kommunstyrelsen i uppdrag att utse två politiker som ska ingå i en referensgrupp.

Beslutsmotivering Idag använder förvaltningen sig av Optiplan (nedan kallad företaget) för planering av skolskjuts. Utöver detta har förvaltningen även köpt en så kallad optimering av nuvarande skolskjutstrafik. Företaget erbjuder även ett strukturerat stöd vid upphandling av skolskjuts. En metodik i fyra faser:

1. Förstudie 2. Optimering 3. Upphandling 4. Implementering.

För att få en djupare förståelse för tjänsten se bilaga Offert, Konsultinsatser i samband med upphandling av skolskjutstrafik. Förvaltningen ser att det stöd som företaget ger resulterar i en professionell upphandling vilket ger bättre kvalitet och en effektivare skolskjuts. Det saknas idag kompetens och personella resurser på förvaltningen att på egen hand genomföra en så pass här stor upphandling. Skolskjuts och färdtjänst är idag tjänster för närmare 16 mnkr per år. Tänker vi ett avtal på tre år med option på förlängning ett år handlar det om totalt 64 mnkr. En väl utför upphandling kan i sista änden spara mycket pengar.

Ärendet Förvaltningen har idag ett avtal som innefattar både skolskjuts och färdtjänst sedan 2014 och som löper ut 2018. Därav måste upphandling påbörjas snarast för att upphandlingen ska vara klar innan årsskiftet. Detta för att ge den tilldelade

2 (2)

entreprenören förutsättningar att iordningställa vagnparken inför starten augusti 2018. Förvaltningen ser en vinst i att hålla ihop både skolskjuts och färdtjänst i en och samma upphandling. Företagets idé är också att tillsätta en referensgrupp som ger bättre förutsättningar att göra förstudie, optimering och bra underlag för upphandlingsunderlaget. Referensgruppen blir en viktig part för att fastställa villkor som utgår från skolskjutsreglementet men även vika krav vi ska ställa på entreprenören avseende säkerhet, miljö etc. Priset för upphandling av skolskjutsdelen är 280 tkr och färdtjänstdelen är 140 tkr. Beställer vi allt utgår en rabatt på 5 % vilket ger slutpriset 399 tkr. Förvaltningen har inte förhandlat priset ytterligare men så kommer ske om förvaltningen får uppdraget att upprätta ett avtal om upphandling. Det finns även möjlighet att avstå någon del etc. Förvaltningen har samarbetat med företaget under två år och finner samarbetet som väl fungerande. Därav har nyligen ett avtal om skolskjutsplanering förlängts med ytterligare två år. Likaså har detta kompletterats med ett verktyg för att hantera all ansökan och korrespondens om skolskjuts helt elektroniskt framöver.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-03-03 Offert, Konsultinsatser i samband med upphandling av skolskjutstrafik

Föredragning och debatt Sektionschef Thomas Åhman föredrar ärendet och svarar på frågor.

Förslag till beslut på sammanträdet

Beslutsgång

Uppgift om hur beslutet kan överklagas

Beslutet skickas till Lärandesektionen Ekonomifunktionen

Status Kommunstyrelsen

Vår ref: Thomas Åhman Sektionschef Datum:2017-03-03 Dnr: KS/2017:211

Upphandling av skolskjuts och färdtjänst

Förslag till beslut • Ger förvaltningen i uppdrag att upphandla skolskjuts och färdtjänst

tillsammans i en upphandling. • Ger förvaltningen i uppdrag att anlita Optiplan som stöd i

upphandlingen till en kostnad på 399 tkr vilket finansieras inom befintlig budgetram.

• Ger kommunstyrelsen i uppdrag att utse två politiker som ska ingå i en referensgrupp.

Beslutsmotivering Idag använder förvaltningen sig av Optiplan (nedan kallad företaget) för planering av skolskjuts. Utöver detta har förvaltningen även köpt en så kallad optimering av nuvarande skolskjutstrafik. Företaget erbjuder även ett strukturerat stöd vid upphandling av skolskjuts. En metodik i fyra faser:

1. Förstudie 2. Optimering 3. Upphandling 4. Implementering.

För att få en djupare förståelse för tjänsten se bilaga Offert, Konsultinsatser i samband med upphandling av skolskjutstrafik. Förvaltningen ser att det stöd som företaget ger resulterar i en professionell upphandling vilket ger bättre kvalitet och en effektivare skolskjuts. Det saknas idag kompetens och personella resurser på förvaltningen att på egen hand genomföra en så pass här stor upphandling. Skolskjuts och färdtjänst är idag tjänster för närmare 16 mnkr per år. Tänker vi ett avtal på tre år med option på förlängning ett år handlar det om totalt 64 mnkr. En väl utför upphandling kan i sista änden spara mycket pengar.

Ärendet Förvaltningen har idag ett avtal som innefattar både skolskjuts och färdtjänst sedan 2014 och som löper ut 2018. Därav måste upphandling påbörjas snarast för att upphandlingen ska vara klar innan årsskiftet. Detta för att ge den tilldelade

entreprenören förutsättningar att iordningställa vagnparken inför starten augusti 2018. Förvaltningen ser en vinst i att hålla ihop både skolskjuts och färdtjänst i en och samma upphandling. Företagets idé är också att tillsätta en referensgrupp som ger bättre förutsättningar att göra förstudie, optimering och bra underlag för upphandlingsunderlaget. Referensgruppen blir en viktig part för att fastställa villkor som utgår från skolskjutsreglementet men även vika krav vi ska ställa på entreprenören avseende säkerhet, miljö etc. Priset för upphandling av skolskjutsdelen är 280 tkr och färdtjänstdelen är 140 tkr. Beställer vi allt utgår en rabatt på 5% vilket ger slutpriset 399 tkr. Förvaltningen har inte förhandlat priset ytterligare men så kommer ske om förvaltningen får uppdraget att upprätta ett avtal om upphandling. Det finns även möjlighet att avstå någon del etc. Förvaltningen har samarbetat med företaget under två år och finner samarbetet som väl fungerande. Därav har nyligen ett avtal om skolskjutsplanering förlängts med ytterligare två år. Likaså har detta kompletterats med ett verktyg för att hantera all ansökan och korrespondens om skolskjuts helt elektroniskt framöver.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-03-03 Offert, Konsultinsatser i samband med upphandling av skolskjutstrafik

Föredragning och debatt

Förslag till beslut på sammanträdet

Beslutsgång

Uppgift om hur beslutet kan överklagas

Beslutet skickas till Lärandesektionen Ekonomifunktionen

Handlingar som ska följa beslutet vid expediering

Status

Thomas Åhman Sektionschef

PROTOKOLLSUTDRAG Bildnings- och kulturutskottet 2017-03-16

§ 17

Politikerluncher 2016 (KS/2016:34)

Bildnings- och kulturutskottets förslag till kommunstyrelsen • Noterar informationen.

Ärendet 2016-03-14 beslutade kommunstyrelsen att tre politikerluncher skulle genomföras under 2016, 11 april, 10 oktober och 21 november. Kommunstyrelsen fick i uppdrag att genomföra luncherna. Den 11 april och 10 oktober besöktes gymnasiet. Den 21 november fick politikerlunchen ställas in på grund av återbud. Områden som diskuterades var, Mötesplats för unga över 18 år Vad är integration för dig? Hur kan vi bättre integrera våra nyanlända i t.ex. skolan? Gymnasiet 2016-04-11: Mötesplats för unga över 18 år Mycket av diskussionerna kretsade kring att studenterna efterfrågade en lokal ”liknande en fritidsgård” eller allaktivitetshus, för 18 år och uppåt. I den bör det finnas replokaler, Tv med möjlighet att kolla på sport, fik, karaoke/singstar, LAN, filmklubbar, dans etc. I anslutning till lokalen önskades även en skatepark i Tranemo, men även fiskeplatser/grillplatser där det går att hyra båtar efterfrågades. Den stora skillnaden som önskas är att personalen inte ska bete sig på ett likartat sätt som på en fritidsgård, utan snarare såsom personal uppträder i fik/bibliotek eller andra offentliga miljöer.

Gymnasiet 2016-10-10: Vad är integration för dig? Diskussionerna handlade mycket om vikten av att bli en del av samhället och det når man genom deltagande i gemensamma aktiviteter som t.ex. idrott, TV-spel och annat och att man lär sig saker tillsammans och av varandra.

2 (2)

Gymnasiet 2016-10-10: Hur kan vi bättre integrera våra nyanlända i t.ex. skolan? Här återkom tankarna på en mötesplats för unga över 18 år, ett allaktivitetshus med möjlighet till fika, musik, kultur, men även föreningslivet lyftes fram både gällande idrott men också kultur. Det talades också om att en organiserad ”integrationsdag” skulle kännas påtvingat och konstlat, bättre då att till exempel inom ramen för någon förening skapa en film om t.ex. etnicitet. Allt man gör och lär sig tillsammans förenar. Effekterna av politikerluncherna ska främst ses som demokratifrämjande. Av de synpunkter som inkommit har inga direkta åtgärder genomförts.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-02-22

Föredragning och debatt

Förslag till beslut på sammanträdet

Beslutsgång

Beslutet skickas till Servicesektionen Lärandesektionen

Status Kommunstyrelsen

Vår ref: Ida Josefsson Processekreterare Datum:2017-02-22 Dnr: KS/2016:34

Tjänsteskrivelse angående uppföljning av politikerluncher 2016

Förslag till beslut • Noterar informationen.

Ärendet 2016-03-14 beslutade kommunstyrelsen att tre politikerluncher skulle genomföras under 2016, 11 april, 10 oktober och 21 november. Kommunstyrelsen fick i uppdrag att genomföra luncherna. Den 11 april och 10 oktober besöktes gymnasiet. Den 21 november fick politikerlunchen ställas in på grund av återbud. Områden som diskuterades var, Mötesplats för unga över 18 år Vad är integration för dig? Hur kan vi bättre integrera våra nyanlända i t.ex. skolan? Gymnasiet 2016-04-11: Mötesplats för unga över 18 år Mycket av diskussionerna kretsade kring att studenterna efterfrågade en lokal ”liknande en fritidsgård” eller allaktivitetshus, för 18 år och uppåt. I den bör det finnas replokaler, Tv med möjlighet att kolla på sport, fik, karaoke/singstar, LAN, filmklubbar, dans etc. I anslutning till lokalen önskades även en skatepark i Tranemo, men även fiskeplatser/grillplatser där det går att hyra båtar efterfrågades. Den stora skillnaden som önskas är att personalen inte ska bete sig på ett likartat sätt som på en fritidsgård, utan snarare såsom personal uppträder i fik/bibliotek eller andra offentliga miljöer.

Gymnasiet 2016-10-10: Vad är integration för dig? Diskussionerna handlade mycket om vikten av att bli en del av samhället och det når man genom deltagande i gemensamma aktiviteter som t.ex. idrott, TV-spel och annat och att man lär sig saker tillsammans och av varandra. Gymnasiet 2016-10-10: Hur kan vi bättre integrera våra nyanlända i t.ex. skolan? Här återkom tankarna på en mötesplats för unga över 18 år, ett allaktivitetshus med möjlighet till fika, musik, kultur, men även föreningslivet lyftes fram både gällande idrott men också kultur. Det talades också om att en organiserad ”integrationsdag” skulle kännas påtvingat och konstlat, bättre då att till exempel inom ramen för någon förening skapa en film om t.ex. etnicitet. Allt man gör och lär sig tillsammans förenar. Effekterna av politikerluncherna ska främst ses som demokratifrämjande. Av de synpunkter som inkommit har inga direkta åtgärder genomförts.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-02-22

Föredragning och debatt

Förslag till beslut på sammanträdet

Beslutsgång

Beslutet skickas till Servicesektionen Lärandesektionen

Status

Lars-Gunnar Karlsson Ida Josefsson Sektionschef Processekreterare

PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet 2017-03-23

§ 51

Anslutning Kroksjöns camping (KS/2016:903)

Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut • Godkänner kalkyl och föreslår att ärendet tas med i 2018 års

investeringsbudget. • Tranemo kommun anser att Trafikverket bör ta den större delen av

finansieringen.

Sammanfattning av ärendet En ny trafiklösning i anslutning till Kroksjöns camping ska genomföras. Den totala kostnaden för kommunen beräknas uppgå till 3 600 000 kronor. Kalkylen är framtagen gemensamt av Tranemo kommun och Trafikverket. Trafikverket ser att det finns medel för åtgärder om cirka 2-3 år. Ett avtal mellan Tranemo kommun och Trafikverket för genomförande av dessa åtgärder kommer att utarbetas av Trafikverket.

Ärendet Vid AU den 2017-02-09 beslutades följande: • Återkomma med kostnadsfördelning mellan stat och kommun samt en

totalkostnad för projektet. • Förvaltningen får även i uppdrag att återkomma med uppgift om eventuella

avtal med fastighetsägare i området att ta hänsyn till.

2 (3)

Förvaltningen har tillsammans med Trafikverket budgeterat enligt följande: Kalkyl för ombyggnad vid avstängning av avfart till Kroksjöns camping från RV 27

Förskjuten trevägskorsning rv 27 och

refug vid rastplatserna för (passage för gångtrafikanter) rv 27 2 500 000

Ny väg norr om Kroksjön från Lövstagatan fram till trevägskorsningen rv27 1000 000

Avgrävning Lövstagatan korsning mot RV 27 och avstängning väg efter avfart Snarås 100 000

Total kostnad för kommunen 3 600 000

Den förskjutna trevägskorsningen och refugen vid rastplatsen bekostas av Trafikverket och Tranemo kommun. Kostnaderna upptagna i kalkylen ovan är 50 % av totalkostnaden dvs. den kostnad som Tranemo kommun ska finansiera. Den nya tvärförbindelsen samt avgrävning av Lövstagatan korsning mot rv 27 bekostas till 100 % av Tranemo kommun. Kalkylen är framtagen gemensamt av Tranemo kommun och Trafikverket. Trafikverket ser att det finns medel för åtgärder om cirka 2-3 år. Trafikverket kommer att ta fram skisser på rastplatsernas utformning. I detta arbete kommer Tranemo kommun vara delaktiga. I och med dessa åtgärder kommer det att bli en permanent sänkning förbi Kroksjöns camping till 70 km/h. I anslutning till Campingen kommer

3 (3)

förmodligen hastighetskameror sättas upp i syfte att öka trafiksäkerheten för gångtrafikanters passage över riksväg 27.

Ett avtal mellan Tranemo kommun och Trafikverket för genomförande av dessa åtgärder kommer att utarbetas av Trafikverket.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-03-07

Föredragning och debatt Sektionschef Pernilla Kronbäck föredrar ärendet och svarar på frågor.

Förslag till beslut på sammanträdet Crister Persson (C) föreslår att Trafikverket bör ta den större delen av finansieringen.

Beslutsgång Ordföranden frågar på Perssons tillägg och finner att allmänna utskottet bifaller detta.

Beslutet skickas till Ekonomifunktionen Näringsliv- och strategisektionen

Status Kommunstyrelsen

Vår ref: Markus Nyström Samhällsplanerare Datum:2017-03-07 Dnr: KS/2016:903

Tjänsteskrivelse gällande väginvesteringar Kroksjöns camping

Förslag till beslut • Godkänner kalkyl och anslår medel ur 2018 års investeringsbudget.

Sammanfattning av ärendet En ny trafiklösning i anslutning till Kroksjöns camping ska genomföras. Den totala kostnaden för kommunen beräknas uppgå till 3 600 000 kronor. Kalkylen är framtagen gemensamt av Tranemo kommun och Trafikverket. Trafikverket ser att det finns medel för åtgärder om cirka 2-3 år. Ett avtal mellan Tranemo kommun och Trafikverket för genomförande av dessa åtgärder kommer att utarbetas av Trafikverket.

Ärendet

Vid AU den 2017-02-09 beslutades följande: • Återkomma med kostnadsfördelning mellan stat och kommun samt en

totalkostnad för projektet. • Förvaltningen får även i uppdrag att återkomma med uppgift om eventuella

avtal med fastighetsägare i området att ta hänsyn till.

Förvaltningen har tillsammans med Trafikverket budgeterat enligt följande: Kalkyl för ombyggnad vid avstängning av avfart till Kroksjöns camping från RV 27 Förskjuten trevägskorsning rv 27 och refug vid rastplatserna för (passage för gångtrafikanter) rv 27 2 500 000 Ny väg norr om Kroksjön från Lövstagatan fram till trevägskorsningen rv27 1000 000

Avgrävning Lövstagatan korsning mot RV 27 och avstängning väg efter avfart Snarås 100 000

Total kostnad för kommunen 3 600 000 Den förskjutna trevägskorsningen och refugen vid rastplatsen bekostas av Trafikverket och Tranemo kommun. Kostnaderna upptagna i kalkylen ovan är 50 % av totalkostnaden dvs. den kostnad som Tranemo kommun ska finansiera. Den nya tvärförbindelsen samt avgrävning av Lövstagatan korsning mot rv 27 bekostas till 100 % av Tranemo kommun. Kalkylen är framtagen gemensamt av Tranemo kommun och Trafikverket. Trafikverket ser att det finns medel för åtgärder om cirka 2-3 år. Trafikverket kommer att ta fram skisser på rastplatsernas utformning. I detta arbete kommer Tranemo kommun vara delaktiga. I och med dessa åtgärder kommer det att bli en permanent sänkning förbi Kroksjöns camping till 70 km/h. I anslutning till Campingen kommer förmodligen hastighetskameror sättas upp i syfte att öka trafiksäkerheten för gångtrafikanters passage över riksväg 27. Ett avtal mellan Tranemo kommun och Trafikverket för genomförande av dessa åtgärder kommer att utarbetas av Trafikverket.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-03-07

Föredragning och debatt

Förslag till beslut på sammanträdet

Beslutsgång

Uppgift om hur beslutet kan överklagas

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ekonomifunktionen (när beslut handlar om ekonomi)

Handlingar som ska följa beslutet vid expediering

Status

Pernilla Kronbäck Markus Nyström Sektionschef Samhällsplanerare

PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet 2017-03-09

§ 38

Bostadsförsörjningsplan (KS/2016:684)

Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut

• Antar bostadsförsörjningsplanen.

Ärendet Vid AU den 23 februari 2017 beslutades om att ta kontakt med Länsstyrelsen för att utreda vilka kompletteringar som krävs för att få bostadsförsörjningsplanen godkänd och därmed uppfylla ett av de villkor som krävs för att kunna söka stöd för ökat bostadsbyggande. Länsstyrelsen hade i sitt remissyttrande konstaterat att analysen kan göras bättre. Kontakten med Länsstyrelsen resulterade i följande svar från dem: ”Jag har nu läst igenom vårt yttrande igen och jag kan konstatera att vi pekar på saker som kan utvecklas, men vi skriver samtidigt att riktlinjerna i stort uppfyller lagkraven, så min bedömning är att de visst kan användas för att visa på ett bostadsförsörjningsbehov. För att riktlinjerna ska bli ännu mer användbara för er i kommunen kan ni dock gärna arbeta med en lokal analys av olika gruppers behov av bostäder i just er kommun, för att på så sätt snabbast kunna nå ert övergripande mål om en bostadsmarknad i balans.” (Torbjörn Sahl, Länsstyrelsen) Detta tolkar förvaltningen som att bostadsförsörjningsplanen och de delar som visar på ett bostadsbehov uppfylls. Bostadsförsörjningsplanen har kompletterats med ett nytt diagram (ses nedan) över befolkningsutvecklingen (sida 25 i bostadsförsörjningsplanen)), detta för att visa på en befolkningstillväxt som är särskilt skönjbar från 2014. Även villkoret om befolkningstillväxt uppfylls nu vid ansökan om stöd för ökat bostadsbyggande.

2 (2)

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-02-24 Bostadsförsörjningsplan 2017-2021

Föredragning och debatt Samhällsplanerare Markus Nyström föredrar ärendet och svarar på frågor.

Beslutet skickas till Näringsliv och strategisektionen Ekonomifunktionen

Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Bostadsförsörjningsplan

Status Kommunstyrelsen

Vår ref: Markus Nyström Samhällsplanerare Datum:2017-02-24 Dnr: KS/2016:684

Bostadsförsörjningsplan för antagande

Förslag till beslut • Antar bostadsförsörjningsplanen.

Ärendet Vid AU den 23 februari 2017 beslutades om att ta kontakt med Länsstyrelsen för att utreda vilka kompletteringar som krävs för att få bostadsförsörjningsplanen godkänd och därmed uppfylla ett av de villkor som krävs för att kunna söka stöd för ökat bostadsbyggande. Länsstyrelsen hade i sitt remissyttrande konstaterat att analysen kan göras bättre. Kontakten med Länsstyrelsen resulterade i följande svar från dem: ”Jag har nu läst igenom vårt yttrande igen och jag kan konstatera att vi pekar på saker som kan utvecklas, men vi skriver samtidigt att riktlinjerna i stort uppfyller lagkraven, så min bedömning är att de visst kan användas för att visa på ett bostadsförsörjningsbehov. För att riktlinjerna ska bli ännu mer användbara för er i kommunen kan ni dock gärna arbeta med en lokal analys av olika gruppers behov av bostäder i just er kommun, för att på så sätt snabbast kunna nå ert övergripande mål om en bostadsmarknad i balans.” (Torbjörn Sahl, Länsstyrelsen) Detta tolkar förvaltningen som att bostadsförsörjningsplanen och de delar som visar på ett bostadsbehov uppfylls. Bostadsförsörjningsplanen har kompletterats med ett nytt diagram (ses nedan) över befolkningsutvecklingen (sida 25 i bostadsförsörjningsplanen)), detta för att visa på en befolkningstillväxt som är särskilt skönjbar från 2014. Även villkoret om befolkningstillväxt uppfylls nu vid ansökan om stöd för ökat bostadsbyggande.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-02-24 Bostadsförsörjningsplan 2017-2021

Föredragning och debatt

Förslag till beslut på sammanträdet

Beslutsgång

Uppgift om hur beslutet kan överklagas

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ekonomifunktionen (när beslut handlar om ekonomi)

Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Bostadsförsörjningsplan

Status

Pernilla Kronbäck Markus Nyström

Sektionschef Samhällsplanerare

1

Bostadsförsörjningsplan Tranemo kommun

Riktlinjer för

bostadsförsörjningen 2017-2021

2

Styrdokument Handlingstyp: Bostadsförsörjningsplan Diarienummer: KS/2016:684 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: XXX Dokumentansvarig: Samhällsplanerare Revideras: Minst vart 4:e år Följs upp av: Näringsliv och strategisektion Tidigare versioner: Ange tidigare diarienr Giltig t o m:

3

Innehåll

1 Inledning 4 1.1 Syfte ............................................................................................................... 4 1.2 Bakgrund ...................................................................................................... 4 1.3 Mål och inriktning ....................................................................................... 5

2 Visioner och mål 6 2.1 Nationella visioner och mål ............................................................................. 6 2.2 Regionala visioner och mål .............................................................................. 7 2.3 Kommunens visioner och mål ......................................................................... 7

2.3.1 Tranemo kommuns Strategiska plan ............................................... 8 2.3.2 Översiktsplan för Tranemo kommun .............................................. 8

3 Bostadsmarknaden i Sverige – ett kortfattat sammandrag 10 3.1 Bostadssituation för utsatta grupper ............................................................ 11

3.1.1 Hemlösa ............................................................................................. 12 3.1.2 Bostäder för ungdomar .................................................................... 13 3.1.3 Bostäder för studenter ...................................................................... 13 3.1.4 Bostäder för nyanlända .................................................................... 13 3.1.5 Bostäder för äldre ............................................................................. 14

3.2 Statistiska centralbyråns demografiska prognos ........................................ 14

4 Bostadsmarknadsanalys Västra Götaland 2016 15

5 Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Västra Götaland 16

6 Möjligheter att styra bostadsbyggandet 17 6.1 Planering och markägande ............................................................................ 17 6.2 Kommunens fastighetsbolag ......................................................................... 17 6.3 Exploateringsprocessen .................................................................................. 18

7 Dagens bostadssituation 19 7.1 Bostadsbyggande ............................................................................................. 19 7.2 Befintligt bostadsbestånd ............................................................................... 20 7.3 Hushållens sammansättning .......................................................................... 23

8 Befolkningsutveckling 25 8.1 Befolkningsprognoser ..................................................................................... 27

9 Bostadsbehov 29 9.1 Behov för ensamstående ........................................................................... 30 9.2 Behov för familjer ...................................................................................... 30 9.3 Behov för ungdomar ................................................................................. 30 9.4 Behov för äldre och funktionshindrade.................................................. 30

4

Bilaga 1. Planerad bostadsbyggnation 31

1 Inledning

En väl fungerande bostadsmarknad är en viktig grundförutsättning för stadens tillväxt och välfärd. Enligt lag ska kommunen planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa goda förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Tranemo kommun har en vision och kommunövergripande mål – Lev livet på den gröna sidan! Ambitionen är att Tranemo kommun skall erbjuda ett boende i en naturskön kommun i storstadens närhet. I Tranemo kommun skall det finnas ett boende som passar alla – oavsett om man vill bo i en större ort, på landsbygden eller sjönära. Planerna för bostadsbyggandet i Tranemo kommun sammanfattas per tätort i bostadsförsörjningsplanen. Tätorterna i Tranemo kommun är Tranemo, Limmared, Länghem, Dalstorp, Ambjörnarp, Ljungsarp, Nittorp, Uddebo och Grimsås. Tillförlitligheten i bedömningen av färdigställande bostäder är störst i början av planeringsperioden. Därefter ökar osäkerheten och är mer beroende av konjunkturförändringar, planeringsprocessen och markägarens vilja till exploatering.

1.1 Syfte Bostadsförsörjningsplanen syftar till att underlätta kommande beslut om investeringar, budgetstrategier och andra nödvändiga beslut för att samordna kommunens fysiska utveckling och befolkningstillväxt i enlighet med översiktsplanens inriktning. Riktlinjerna i bostadsförsörjningsplanen anger inriktningen för Tranemo kommuns bostadsförsörjning och ställningstagande för att uppnå målen.

1.2 Bakgrund I Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) meddelas att varje kommun ska planera för och ange riktlinjer för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas under varje mandatperiod. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska minst innehålla: • Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet,

• Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och

5

• Hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen.

Kommunen har planmonopol och kommunen kan genom sin planering ge marknaden de förutsättningar och ramar som den behöver för att fungera på ett effektivt sätt. Därför är det viktigt att kommunens process och ställningstaganden blir synliga och tydliga. Kraven på kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen är nu tydligare. Varje kommun ska i riktlinjer antagna från och med 2014 redovisa vilka hänsyn de har tagit till nationella och regionala mål, och till andra planer och program som har betydelse för bostadsförsörjningen. Det regionala perspektivet ska finnas med i riktlinjerna. Länsstyrelsen och andra regionala organ ska också ha möjlighet att yttra sig över kommunens planering av bostadsförsörjningen. Om en kommuns riktlinjer inte motsvarar kraven kan regeringen förelägga kommunen att arbeta fram nya. Detta förtydligades i reglerna om kommunernas ansvar för bostadsförsörjning (Lag 2000:1383) som ändrades från den 1 januari 2014 (Lag 2013:866). Riktlinjerna ska också vara underlag för kommunerna i deras uppgift att främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet i sitt arbete med planläggning. Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet fördes den 1 januari 2014 in i plan- och bygglagen (2010:900) som ett sådant allmänt intresse som kommunerna ska främja. Planering för bostadsförsörjning handlar om att analysera och bedöma behovet av bostäder utifrån den befolkning som finns i kommunen. Stämmer utbudet av bostäder och boendeformer med dagens behov? Kommer utbudet att svara upp mot den framtida efterfrågan? Kommunerna behöver kunskap för att kunna planera vad som behöver byggas nytt och veta vilka anpassningar de behöver göra i sitt befintliga bestånd. Kommunen styr inte ensidigt över utvecklingen på bostadsmarknaden. Den behöver ske i samverkan med andra aktörer, som fastighetsägare och byggherrar. Kommunens roll är bland annat att kontinuerligt analysera läget på bostadsmarknaden och skapa förutsättningar för den önskade utvecklingen. En väl förankrad bostadspolitisk strategi är viktig för att kunna fatta snabba beslut när det behövs. Därför är det viktigt att ta fram kunskap även i kommuner där det inte är aktuellt med någon utbyggnad för tillfället. Den dagen någon visar intresse för att bygga bostäder bör kommunen vara beredd och ha en klar uppfattning om vilken inriktning som är lämplig för kommunens utveckling.

1.3 Mål och inriktning Bostadsförsörjningsplanen utgör riktlinjer för kommunens ambition om expansion och utveckling och bostadsbyggandets omfattning. Planens mål är att eftersträva en balans mellan tillgång och efterfrågan för hyresrätter, bostadsrätter, äganderätter och tomter för eget byggande. Planen visar planerade expansionsområden, hur många bostäder som planeras byggas under perioden samt boendeform. Det ger information och tydliggör kommunens planer för den egna organisationen, allmänheten och exploatörer på bostadsmarknaden.

6

Bostadsförsörjningsplanen tar avstamp i att invånarantalet skall öka med 0,5 % jämfört med föregående år. De framtida stationssamhällena i Länghem och Grimsås med snabba kommunikationer till målorter som Borås och Värnamo är en av anledningarna till att inflyttningen till kommunen ökar. Bostadsförsörjningsplanen ska ta höjd för en stor efterfrågan, både från kommunens invånare och från intresserade som vill flytta till kommunen. Planen har tagits fram utifrån områden i kommunen där detaljplan redan är upprättad och områden där planarbete pågår eller är nära förestående.

2 Visioner och mål

2.1 Nationella visioner och mål Regeringens målsättning är att det fram till år 2020 ska byggas minst 250 000 nya bostäder. Delmålet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Delmålet för byggandet är: • Långsiktigt hållbara byggnadsverk.

• Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning.

• En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. Delmålet för samhällsplaneringen är: • En tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer,

tätorter och landsbygd.

• Ett regelverk och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på effektivitet samtidigt som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande säkerställs.

• Goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, etablering av företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas.

Övergripande nationellt mål för samhällsbyggnad, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en, ur social synpunkt, god livsmiljö där en långsiktig god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Genom bostadsförsörjningsplanen och övrig planering arbetar kommunen för en god livsmiljö ur social synpunkt. Prioritering av nybyggnation i anslutning till kollektivtrafikstråk och gång- och cykelvägar är en del i detta, liksom att medborgardeltagandet är en viktig del i planeringen av nya bostäder samt förändringar i det befintliga bostadsbeståndet.

7

2.2 Regionala visioner och mål Tranemo kommun tillhör Västra Götalandsregionen varför en bostadsförsörjningsplan behöver ta fasta på de regionala mål, visioner och program som anger inritningen för regionens utveckling. Vision Västra Götaland – Det goda livet är en vision för territoriet Västra Götaland. Det centrala inslaget i visionen är Det goda livet. Det definieras enligt följande: • En god hälsa

• Arbete och utbildning

• Trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet

• En god miljö där de förnybara systemen värnas – naturen, boendet och arbetslivet

• Möta behoven hos barn och ungdomar

• Uthållig tillväxt, som skapar resurser för alla, och ett rikt kulturliv Visionen anger att boende- och livsmiljöer har hög kvalitet och människor har delaktighet i samhällslivet. Strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 har tagits fram med grund i det ansvar regering och riksdag gett regionen att samordna och driva det regionala utvecklingsarbetet i Västra Götaland. Strategin sätter ramarna för tillväxt- och utvecklingsarbetet i Västra Götaland till år 2020. Strategin utgör det huvudsakliga verktyget för samarbete och för att i samverkan i Västra Götaland genomföra Vision Västra Götaland, och för att kanalisera resurser för tillväxt och utveckling från lokala, regionala, nationella aktörer och från EU. Strategin utgör Västra Götalands regionala utvecklingsprogram (RUP), enligt förordning 2007:713 om regionalt tillväxtarbete. Strategin anger vikten av att skapa en regional framtidsbild som stödjer hållbar utveckling i Västra Götaland. Denna framtidsbild bör innehålla lösningar på kollektivtrafikförsörjning /.../ minska boendesegregationen i våra större städer.

2.3 Kommunens visioner och mål Kommunfullmäktige beslutade under 2014 om en vision för hur kommunen ska se ut, vara och upplevas. Visionen lyder: ”Tranemo kommun är vårt naturliga val av bostadsort. Här bor vi i en naturskön kommun i storstadens närhet. Här finns ett boende som passar alla – oavsett om man vill bo i en större ort, på landsbygden eller sjönära. Vi bor i ett samhälle som jobbar för att vara ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart, där vi känner oss friska och trygga i en bra välfärd. Hos oss är mångkulturen en tillgång eftersom vårt samhälle är öppet och generöst.

8

Tranemo kommun har ett rikt förenings- och kulturliv. Kulturupplevelser är en viktig del av livet och fritiden är rik och varierad. Med stolthet lyfter vi fram våra kulturskatter och turistmål. Kommunen, föreningarna och näringslivet har utvecklat en nära samverkan där ideella krafter och goda idéer tas tillvara – på det området är Tranemo kommun bland de bästa i Sverige. Välutbyggda kommunikationer skapar möjligheter för medborgare. Det är enkelt och stimulerande att driva företag i Tranemo kommun där grogrunden finns för ett växande näringsliv. I Tranemo kommun känner du dig välkommen. Vi verkar för en stark känsla av samhörighet. Vi skapar mötesplatser som möjliggör inflytande och delaktighet i hela kommunen. Närheten till varandra bygger relationer för framtiden.”

2.3.1 Tranemo kommuns Strategiska plan Strategisk plan beskriver ett antal högt prioriterade områden av betydelse för kommunens utveckling i ett flerårigt perspektiv.

Den är en konkretisering av visionen och ska ge ledning till verksamheten, peka ut handlingsriktningar, prioriterade områden och långsiktiga mål, men går inte in på hur man praktiskt ska agera. Det återstår att tolka och bryta ner detta dokument i mera detaljerade skrivningar som ska ligga till grund för planering och uppföljning.

Ett styrdokument är giltigt i högst fyra år, om inga särskilda skäl finns för undantag, t.ex. kommunens vision. Därefter krävs en revidering och ett nytt beslut om dokumentet ska fortsätta gälla. Tranemo kommuns Strategiska plan anger följande gällande bostäder: Kommunens möjlighet att erbjuda attraktiva boenden är en viktig tillväxtfaktor. Närhet till skolor, service, kultur, tysta områden, grönområden, bad och friluftsliv är faktorer som har stor betydelse för boendets kvalitéer. Attraktiva boendemiljöer skapas genom att bostäder planeras på ett sådant sätt att de ovan nämnda faktorerna finns tillgängliga för alla. I denna planering måste långsiktig hållbarhet vara vägledande. I takt med demografiska förändringar krävs fler alternativa boendemöjligheter. En varierad bostadsförsörjning ska kunna erbjudas i hela kommunen, där efterfrågan finns. Tranemo kommun ska verka för att det finns boenden för alla i livets olika skeenden samt vara en föregångare till miljövänligt byggande och boende. Vi bör sträva efter att erbjuda attraktiva boendemiljöer. Boendeplaneringen skall bidra till ett inkluderande samhälle och motverka socialt skiktade områden.

2.3.2 Översiktsplan för Tranemo kommun Tranemo kommuns översiktsplan (ÖP 2009), är ett strategiskt dokument som bland annat visar kommunens vilja över var bostäder skall byggas. Översiktsplanen skapar förutsättningar för och ger möjligheter att genomföra bostadsbyggnation.

9

Tranemo kommun består av ett antal orter med olika karaktär och styrkor. Gemensamt erbjuder alla dessa orter och dess invånare ett starkt och livfullt samhälle och ett konkurrerande näringsliv. Det nätverk av vägar som sammanbinder orterna gör det möjligt att bostäder, näringsliv, service och sociala aktiviteter kan ses som resurser, inte bara för den enskilda orten utan också för de närliggande samhällena. Detta är en av hörnstenarna för Tranemo kommuns framgångsrika företag och över 200 föreningar. Den viktigaste resursen är dock människorna i de respektive orterna och deras strävan att utveckla den egna orten. Utgångspunkten i ÖP 2009 är att planera ett samhälle som är hållbart ekonomiskt, socialt kulturellt och miljömässigt. Förslagen till åtgärderna i orterna syftar till att påverka utvecklingen i denna riktning, både för orterna och för kommunen i sin helhet. Den viktigaste generella åtgärden är att styra utvecklingen i samhällena Tranemo och Limmared, till att fungera som samverkande huvudort för Tranemo kommun och på så sätt få en attraktiv och stark centralort. Den andra generella åtgärden är att stimulera utvecklingen av geografiskt tydliga och hållbara centrumplatser för varje ort. Nya bostäder för äldre, service och allmänna kommunikationer bör med fördel placeras tillsammans i dessa centrumplatser. Trygghetsboende kan alternativt utvecklas på platser med befintlig boendeservice för äldre och funktionshindrade. Ytterligare bör nya bostäder byggas i anslutning till befintlig bebyggelse i områden som fortfarande har möjlighet att förtätas. För att studera och planera orternas utveckling föreslås att fördjupade översiktsplaner löpande tas fram för de större samhällena. Under rubriken ”Boende” i översiktsplanen kan man utläsa följande: • En stark och attraktiv centralort är nödvändig för hela kommunens utveckling.

Tranemo och Limmared ska vara kommunens centralort. På sikt är det därför viktigt att Tranemo och Limmared växer samman till en stark centralort som har en tillräcklig stor befolkning för att uthålligt behålla service och allmänna kommunikationer och bli till en ”trivsam småstad”.

• Kommunen ska behålla och bidra till att utveckla en levande landsbygd. Möjligheterna för boende och arbete ska underlättas. Landsbygdsfrågorna ska ges stor tyngd vid planering och beslutsfattande.

• Tranemo kommun har en stor resurs i sina många sjöar. Därför vill Tranemo kommun erbjuda sjönära boende. Alla strandnära områden i anslutning till tätorterna ska dock värderas med hänsyn till deras förutsättningar för växt- och djurlivet, tillgänglighet och funktion för allmänheten och sjönära ny bebyggelse.

• Tillgången på attraktiva tomter för bostäder ska ökas. Tillgången av tomter för villor, flerfamiljshus och andra boendeformer ska alltid vara god.

• Tranemo kommun har två dominerande upplåtelseformer idag, äganderätt för villor och hyresrätter inom lägenhetsbeståndet. Ett varierat byggande förutsätter fler

10

alternativa upplåtelseformer. Kommunen ska stimulera varierande upplåtelseformer. Detta underlättas genom samverkan mellan kommunen, Tranemobostäder och övriga aktörer inom byggsektorn.

• Samhällsbyggandet ska ha inriktningen att både personer som har full rörlighet eller någon form av funktionsnedsättning ska kunna leva och använda den byggda miljön. Syftet är att så många som möjligt ska kunna delta på lika villkor.

• Med en ökande andel äldre i befolkningen är det viktigt att öka tillgången på anpassade bostäder för att möta behovet från äldre och personer med funktionsnedsättning. Tranemo kommun ska underlätta byggandet av seniorboende, trygghetsboende och andra boendeformer anpassade för dessa grupper.

• På grund av att många funktionsnedsättningar kommer med stigande ålder, kan vi förvänta oss fler personer med behov av anpassningar för att underlätta boendet. Det är viktigt att underlätta kvarboende och möjligheten till vård i hemmet. Boendefrågan behöver också lösas för personer som av någon anledning har svårt att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden.

3 Bostadsmarknaden i Sverige – ett kortfattat sammandrag

Det finns drygt 4,5 miljoner permanentbostäder i Sverige enligt Statistiska centralbyråns beräkningar (år 2013). Av dessa är 44 procent småhus och 56 procent lägenheter i flerbostadshus. Knappt 37 procent av bostäderna upplåts med hyresrätt, 41 procent med äganderätt och 22 procent ägs av bostadsrättsföreningar. Av hyresbostäderna ägs 51 procent av privata fastighetsägare, knappt 48 procent av kommunala bostadsverksamheter (allmännyttan) och resterande del, cirka 1 procent, av andra offentliga ägare. Bostadsmarknaden i Sverige utgörs av flera olika boendeformer; hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt. Drygt två tredjedelar av befolkningen (16-84 år) bor i bostad med bostadsrätt eller med äganderätt. Med äganderätt avses egnahem och ägarlägenheter. Med bostadsrätt avses den rätt som en medlem i en bostadsrättsförening har på grund av att föreningen upplåter en lägenhet med bostadsrätt till medlemmen. På många tillväxtorter ökar befolkningen snabbare än antalet bostäder. Nästan hela Sveriges befolkningsökning sker i storstadsregionerna och på de större högskoleorterna. Bostadspriserna och konsumenternas belåning har under lång tid ökat i Sverige. Viktiga bakomliggande drivkrafter är ökad disponibel inkomst och låga räntor. Även urbaniseringen och den minskade andelen hyreslägenheter påverkar efterfrågan. För att motverka att prisökningarna får samhällskadeliga effekter har ett bolånetak införts som gjort det svårare att köpa bostad utan besparingar.

11

Den svenska bostadsmarknaden har trots, eller på grund av, prisökningarna regionalt präglats av en brist på bostäder under en lång rad år. Det är dock främst i landets tillväxtregioner, huvudsakligen i storstadsregioner och i universitetsstäder som efterfrågan mer regelmässigt överstigit utbudet av bostäder. Bristen på matchning av utbud och efterfrågan på bostäder riskerar att medföra negativa konsekvenser dels på individnivå för de personer som inte kan hitta en bostad, dels ur ett samhällsperspektiv. I vissa regioner i landet påverkar bristen på bostäder troligen näringslivets möjligheter att locka till sig och anställa personal. Bostadsbristen kan alltså ses som ett hinder för tillväxt och konkurrenskraft och riskerar även att orsaka sociala problem eftersom det främst är de grupper i befolkningen som har sämre ekonomiska förutsättningar som får svårt att finna en bostad.

3.1 Bostadssituation för utsatta grupper

Boverket har i ett stort antal rapporter belyst etableringshinder på bostadsmarknaden och där fokuserat på sociala grupper som kan ha svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. För att unga vuxna som flyttat hemifrån och invandrare som flyttat till Sverige ska ha en chans till ett boende måste de mötas av ett utbud av lediga lägenheter med rimliga krav. Detsamma gäller personer som av olika skäl blivit vräkta eller tvingats lämna marknaden för egenägda bostäder till följd av skuldsättning. För dessa grupper är hyresbostadsmarknaden det enda alternativet. De kommuner som i 2014 års bostadsmarknadsenkät uppger att de har brist på bostäder uppger att det framför allt är ungdomar, asylsökande och äldre som har svårt att hitta en bostad som de kan eller är villiga att betala för. Boverket har sammanfattat länsstyrelsernas regionala bostadsmarknadsrapporter 2014 med att bostadsbyggandet ökat men att ökningen inte varit tillräcklig för att möta de behov som finns när det gäller hyresrätter. Bostadsbyggandet har ökat det senaste året i flera län men det är inte tillräckligt för att möta de behov som finns. Det råder fortsatt underskott på framför allt hyresrätter, oavsett läge på bostadsmarknaden. Flera grupper efterfrågar samma bostäder, främst små lägenheter. Behovet är stort för nyanlända, ungdomar och äldre personer som behöver ett mindre och mer tillgängligt boende. Samtliga analyser lyfter svårigheten att få fram bostäder till nyanlända. I många län gör invandringen att befolkningen ökar eller bidrar till att en minskning inte sker. De flesta länsstyrelserna uppmärksammar den demografiska utvecklingen och visar på ett behov av bostäder riktade till äldre. Urbaniseringen påverkar bostadsförsörjningen. Sveriges befolkningsutveckling är en stor utmaning för kommuner som inte är en storstad eller universitetsstad. I många län är det framför allt kommunen med länets största stad som står för majoriteten av befolkningstillväxten medan de omgivande kommunerna har en minskad befolkning. Av 2014 års regionala bostadsmarknadsanalyser framgår att många personer på grund av svag ekonomi inte har möjlighet att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden och heller inte har möjlighet att efterfråga nyproducerade lägenheter. Det rör sig främst om

12

unga, studenter och nyanlända. Situationen beskrivs i vissa län som problematisk eftersom socialtjänsten i kommunerna får ta ett större ansvar för att hjälpa personer som hamnat utanför den ordinarie bostadsmarknaden. Fastighetsägarna har börjat ställa högre krav på sina hyresgäster. I flera analyser nämns att underskott på hyresrätter, vilket är en boendeform som många svaga grupper efterfrågar, har gjort att fastighetsägarna blivit mer noggranna med vem de hyr ut till. Detta har lett till att ekonomiskt svaga grupper har fått det svårare på bostadsmarknaden genom att det ställs hårdare krav på att sökanden skall ha en fast inkomst, goda boendereferenser och inte tidigare betalningsanmärkningar eller skulder. Den lokala marknaden styr i stor utsträckning efterfrågan på nyproducerade bostäder och byggföretagen bygger sällan i miljöer där hushållens betalningsvilja och betalningsförmåga är för låg. Flera byggherrar märker av en ökad efterfrågan på små yteffektiva bostäder och påpekar att de små bostäderna går lättast att sälja. Detta kan delvis förklaras av hushållens ekonomi, som bland annat påverkas av bankernas amorteringskrav och bolånetak. En följd av stark efterfrågan och höga bostadspriser är att det blir ännu svårare för hushåll med sämre ekonomi att efterfråga en bostad av god kvalitet. Från en teoretisk utgångspunkt är det inte självklart att marknaden erbjuder en lösning för bostadssituationen för utsatta grupper. Även om utsatta hushåll får bidrag som gör det möjligt att betala hyran kan det finnas ett motstånd hos en hyresvärd mot att hyra ut en lägenhet till en person som kan upplevas störande för sina grannar eller på annat sätt skapa oro. För utsatta hushåll kan kommunens socialtjänst därför vara den enda garanten för en bostad. I de flesta kommuner hyr kommunen lägenheter från såväl allmännyttan som från privata fastighetsägare för att sedan hyra ut bostaden i andra han till personer som inte själva kan hyra en bostad.

3.1.1 Hemlösa Hemlös är enligt Socialstyrelsens definition från 1999 en person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ. Regeringen har gett samtliga länsstyrelser i uppdrag att ge kommunerna stöd och råd i arbetet med att motverka hemlöshet, i synnerhet bland barnfamiljer som drabbas av vräkning. Uppdraget innebär också att länsstyrelserna ska verka för att kommunerna har aktuella riktlinjer för bostadsförsörjning som omfattar gruppen hemlösa. Regeringen har under ett par år haft en särskild hemlöshetssamordnare. Hemlöshetssamordnaren lämnade sin slutrapport till regeringen den 30 juni 2014. Hemlöshetssamordnaren efterfrågar att staten underlättar boendesituationen för svaga grupper genom någon form av stöd för socialt boende. Hemlöshetssamordnaren anser att det är nödvändigt att vidare utreda vilka möjligheter att få tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden som står till buds för resurssvaga grupper, som idag står helt utanför denna. Möjligheterna att tillhandahålla någon form av hyresreglerat boende för personer som inte på annat sätt kan ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden är något som bör diskuteras och undersökas.

13

3.1.2 Bostäder för ungdomar Unga flyttar främst till tillväxtregioner och de får allt svårare att etablera sig på den reguljära bostadsmarknaden. Unga har dessutom svårt att konkurrera eftersom de är nya på marknaden, har färre kontakter, kortare kötid på bostadsförmedlingen och ofta sämre ekonomi. Den övervägande delen unga har heller inte förutsättningar att kunna köpa en bostadsrätt eller en bostad med äganderätt. Tillföljd av de stora barnkullarna runt 1990 har gruppen ungdomar i åldern 19-24 år vuxit betydligt under 2000-talet. Enligt SCB når antalet unga i åldrarna 19-24 år en topp 2013 då det beräknas finnas närmare 800 000 unga kvinnor och män i dessa åldrar. Det är omkring 180 000 fler än bottenåret 2001, då antalet uppgick till drygt 620 000. I svaren på bostadsmarknadsenkäten uppger kommunerna att ungdomar och studenter är den mest utsatta gruppen på bostadsmarknaden eftersom de ofta har en osäker inkomst, lågt sparande och inga referenser från tidigare hyresvärdar. Vissa län uppger att det finns lediga lägenheter men att dessa inte motsvarar ungdomar och studenters behov, eftersom de grupperna ofta efterfrågar bostäder i centrala lägen med rimlig storlek och hyra. Det finns vissa skillnader i problematiken mellan ungdomar och studenter eftersom ungdomar utanför utbildning och arbete beskrivs ha det än svårare då de inte representeras av någon högskola eller något universitet och inte har tillgång till studentbostäder. I vissa län finns det kommuner som har ungdomsbostäder men antalet är lågt.

3.1.3 Bostäder för studenter Många av de regionala bostadsmarknadsrapporterna beskriver att det finns brist på lägenheter för studenter. Situationen för ungdomar och studenter är alltså svår och ofta efterfrågar de samma typ av bostäder. De regionala bostadsmarknadsanalyserna visar att studenter och ungdomar i flera år har varit en utsatt grupp på bostadsmarknaden och att det i de flesta län byggs för lite bostäder för att behovet ska bli tillgodosett.

3.1.4 Bostäder för nyanlända Allt fler personer med uppehållstillstånd tvingas bo kvar i anläggningsboenden i väntan på en kommunplats eftersom kommunerna inte förmår erbjuda så många bostäder som behövs för att möta behoven. Bostadsbrist är ett av de främsta hindren för mottagande av nyanlända. Framför allt är det brist på bostäder i kommuner med goda arbetsmarknadsförutsättningar. Det största hindret är bristen på hyresrätter. I glesbygdskommuner kan det finnas tillgängliga bostäder, men där är bristen på kommunikationer till centralorten i stället ett reellt hinder som får många nyanlända att avstå från att flytta dit. För att de 9 300 personer som just nu bor i Migrationsverkets anläggningsboende ska kunna bosätta sig i en kommun och starta sitt vardagsliv, behövs det som det ser ut nu cirka 6 500 bostäder (mars 2015).

14

Även hyresnivån på de lägenheter som finns att tillgå är avgörande. Brist på lägenheter med en rimlig hyra drabbar också nyanlända flyktingar i stor utsträckning. I svaren på 2012 års bostadsmarknadsenkät uppgav var femte kommun att bristen på lägenheter med rimlig hyresnivå är ett problem när det gäller att tillgodose behovet av bostäder för nyanlända som deltar i kommunens flyktingmottagande. Liksom ungdomar och studenter konkurrerar nyanlända med andra grupper på bostadsmarknaden, främst om stora hyresrätter. I flera fall samarbetar kommunerna med allmännyttan eller med privata hyresvärdar för att lösa boendesituationen för nyanlända till kommunen.

3.1.5 Bostäder för äldre I propositionen Värdigt liv i äldreomsorgen beskrevs att Sverige i många avseenden har ett modernt bostadsbestånd. En stor del av beståndet behöver dock rustas upp och renoveras för att förbättra tillgängligheten, vilket har en avgörande betydelse för om dessa bostäder ska vara tillgängliga för äldre. När det gäller bostäder för äldre finns tre vanliga typer av bostadsformer. Seniorbostäder är vanliga bostäder som riktar sig till medelålders eller äldre, ofta de som är äldre än 55 år. Särskilt boende är ett boende med service och omvårdnad för äldre som kommunerna är skyldiga att tillhandahålla enligt socialtjänstlagen. Boende i särskilt boende förutsätter ett biståndsbeslut från kommunen om att en person ska få bo där. Trygghetsbostäder är bostäder med gemensamhetsutrymmen där vårdpersonal finns tillgängligt vissa tider. Trygghetsbostäder är vanligtvis till för de som är äldre än 70 år men olika definitioner förekommer.

3.2 Statistiska centralbyråns demografiska prognos Enligt Statistiska centralbyråns prognoser förväntas befolkningsstrukturen förändras. Befolkningen väntas få en ökande andel äldre. År 2011 var 19 procent av befolkningen 65 år eller äldre och år 2060 beräknas 25 procent av befolkning vara i dessa åldrar. Barn och unga i åldern 0–19 år utgjorde 2011 23 procent av befolkningen. Denna andel förväntas hålla sig kring samma nivå. Trots att antalet personer i de mest yrkesaktiva åldrarna 20–64 år ökar något så minskar ändå deras andel i befolkningen. År 2011 bestod befolkningen till 58 procent av personer 20–64 år och 2060 beräknas den andelen ha minskat till 52 procent. År 2060 kommer det enligt prognosen att finnas 0,92 unga och gamla på varje person i åldrarna 20–64 år.

15

4 Bostadsmarknadsanalys Västra Götaland 2016

Länsstyrelsen i Västra Götaland gör årligen en bostadsmarknadsanalys av bostadsmarknadsenkäten som regionens samtliga kommuner får svara på. Bostadsmarknadsanalysen kommer i valda delar att sammanfattas här nedan. Befolkningen ökar Befolkningen i Västra Götalands län växer och det är framförallt länets större tätorter som ökar sin befolkning. Befolkningen förväntas växa till 1,9 miljoner invånare år 2030 och antalet äldre över 80 år beräknas öka med 50 procent fram till 2030. Underskott på bostäder i 44 kommuner Fler kommuner än någonsin uppger att det föreligger ett underskott på bostäder. År 2016 bedömer 44 kommuner att det råder obalans på bostadsmarknaden i form av ett underskott på bostäder i kommunen som helhet. Motsvarande siffra för bedömningen i kommunernas tätort är 46 kommuner. Störst är behovet av hyresrätter och större bostads- och äganderätter. Bostadsbyggandet ökar och särskilt i storstadsområdet Bostadsbyggandet ökar och 2015 färdigställdes 6 300 bostäder. I jämförelse med snittet 2010–2014 är det en ökning med cirka 30 procent, i jämförelse med antalet färdigställda 2014 är det en ökning med cirka 14 procent. Bostadsbyggandet är koncentrerat till storstadsområdet och cirka 70 procent av bostäderna som färdigställdes 2015 byggdes i Göteborgsområdet. Antalet påbörjade bostäder ökar också och når en volym om 6 000 bostäder 2015. Kommunernas höjda förväntningar på bostadsbyggandet kan leda till ökade volymer Kommunernas förväntningar över antalet bostäder som kan påbörjas 2016 och 2017 når nivåer om 10 000 respektive 12 000. Länsstyrelsen brukar i sin uppskattning, med hänsyn till historisk utveckling och framtida växlande konjunkturlägen, skriva ner kommunernas förväntningar med cirka 30 procent. Med detta gör Länsstyrelsen bedömningen att det skulle kunna påbörjas omkring 7 000 bostäder 2016 respektive cirka 8 500 bostäder 2017. Trångboddhet – en konsekvens av underskottet på bostäder Underskottet på bostäder medför en ökad trångboddhet, framförallt för större barn-familjer. Trångboddheten får långtgående konsekvenser och påverkar bland annat barns möjlighet till läxläsning och ro. Det krävs ett förhöjt bostadsbyggande för att motverka en utökad trångboddhet och segregation i länets olika bostadsområden. Hemlöshet – både ett individuellt och strukturellt problem Hemlösheten har ökat men också förändrat karaktär. I Västra Götalands län var 5 500 hemlösa i Socialstyrelsens senaste kartläggning. I gruppen hemlösa finns numera en lägre andel med missbruks-

16

och beroendeproblem samt psykisk ohälsa vilket visar att hemlösheten blivit ett strukturellt problem, främst orsakat av bristen på billiga hyresrätter. Stort behov av bostäder för unga och nyanlända Bostadsbristen, och framför allt bristen på hyresrätter, har varit ett av de största hindren för nyanlända med uppehållstillstånd att påbörja sin etablering i samhället. I början av maj 2016 bodde 9 633 människor, varav 2 451 barn som beviljats uppehållstillstånd, kvar på Migrationsverkets anläggningsboenden. Enligt kommunernas svar i årets bostadsmarknadsenkät är det brist på bostäder för nyanlända i 48 av länets 49 kommuner. Motsvarande siffra för behovet av bostäder för unga är 41 kommuner. Underskottet på bostäder påverkar den regionala tillväxten Underskottet på bostäder påverkar den regionala tillväxten och bromsar utbudet av arbetskraft. För att sysselsättningen och produktionen inte ska minska krävs ett förhöjt bostadsbyggande i stadsnära lägen. 19 kommuner saknar riktlinjer för bostadsförsörjningen Trots det ansträngda läget på bostadsmarknaden är det 19 kommuner i länet som saknar riktlinjer för bostadsförsörjningen. Flera kommuner har påbörjat ett arbete med riktlinjer för bostadsförsörjningen. Tillsammans med en utvecklad samverkan, såväl intern som extern, är riktlinjer en förutsättning för ett ökat bostadsbyggande på både kort och lång sikt.

5 Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Västra Götaland

Länsstyrelsen konstaterar i sin rapport Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Västra Götalands län rapportnummer 2015:53 att det i regionen behöver byggas 7800 nya bostäder varje år den kommande tioårsperioden. Vidare menar Länsstyrelsen att kommunerna behöver utveckla det strategiska proaktiva arbetet genom planberedskap och samverkan. De ser även att det finns ett behov av enklare och mindre bostäder som fångar upp målgrupper som står utanför bostadsmarknaden idag.

17

6 Möjligheter att styra bostadsbyggandet

6.1 Planering och markägande I Sverige har kommunen ett stort ansvar för planering av mark- och vattenområden. Den fysiska planeringen styrs av kommunen genom översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser och endast kommunen kan besluta att ta fram och anta planerna. Det innebär i förlängningen att kommunen genom planer bestämmer lämpliga platser att bygga bostäder. Fysisk planering kan skapa förutsättningar för god livsmiljö genom att bland annat lyfta upp frågor som trygghet och jämställdhet samt innefatta en god medborgardialog. Det är viktigt att kommunen verkar för att det finns en planeringsberedskap och att det finns planlagd mark för bostäder för att möjliggöra kommunens målsättning med en befolkningstillväxt på 0,5 % per år. Beroende på konjunkturen kan antalet bostäder som byggs däremot variera. Aktörernas bedömning av bland annat produktionskostnader, marknadens efterfrågan och betalningsförmågan är en viktig del i val av upplåtelseform och i vilken ordning bebyggelse ska uppföras. Upplåtelseform kan inte styras genom detaljplan vilket gör att ett samarbete mellan kommunen och byggherrar är viktigt. Genom att arbeta med en aktiv markpolitik, ha mål och strategier för markförvärv och markanvisning kan kommunen ytterligare påverka bostadsbyggandet. En aktiv markpolitik med god framförhållning att förvärva mark som täcker behoven för bostäder, verksamheter och allmänna ändamål ökar kommunens möjlighet att reglera när, hur och vad som byggs samt bostadskostnaderna. Med tillgång till kommunägd mark ökar möjligheterna att påverka bostadsutvecklingen. Det blir lättare att genomföra strategier, planer och att uppnå såväl sociala mål och visioner som miljömål. I de fall en exploatör är intresserad av ett område kan marktilldelning ske antingen för ett område med antagen detaljplan eller med pågående detaljplaneläggning. Marktilldelning ger exploatören företrädesrätt att inom området under viss tid fullfölja byggintentionerna. Även när exploatören äger marken har kommunen viss möjlighet att reglera när och hur exploateringen ska genomföras, detta görs vid träffande av ett exploateringsavtal (civilrättsligt avtal). Denna möjlighet till påverkan är dock väsentligt mindre än när kommunen själv äger marken.

6.2 Kommunens fastighetsbolag Kommunens fastighetsbolag Tranemobostäder AB är ett viktigt bostadspolitiskt instrument. Bolagets affärsidé är att; Tranemobostäder skall erbjuda hållbara hem som kan lätt anpassas efter livets alla behov och önskemål. En nära och personlig service

18

tillsammans med ett flertal mötesplatser skapar en attraktiv och växande marknad för bolaget och kommunen. Tranemobostäders vision är att; alla som vill bo i vår trevliga kommun skall kunna hitta sitt boendealternativ hos oss. Oavsett om du föredrar markplan med egen trädgårdstäppa och egen tvättstuga eller trivs bäst i mer traditionella hyreshus har vi alternativ i någon av våra 13 tätorter. Tranemobostäder AB verkar i konkurrens med andra aktörer på marknaden för bostäder och lokaler inom Tranemo kommun. Av antalet hyresrätter i kommunen ägs merparten av Tranemobostäder AB. Efterfrågan på lägenheter är större än på länge. Under 2016 kommer Tranemobostäder att arbeta med utveckling av möjliga projekt för byggnation. För att säkerställa en hög kvalité i Tranemobostäders fastigheter görs en fortsatt satsning på underhåll under 2016. Det är också en förutsättning för att bibehålla en hög uthyrningsgrad. Antalet vakanta lägenheter har minskat under året, framförallt under årets sista månader. Snittet under 2015 var 41 st. (5 %) vilket är en minskning med 10 lägenheter jämfört med föregående år. I slutet av året har man uppnått målet på mindre än 25 vakanta lägenheter. Antalet av/omflyttningar har ökat från 139 under 2014 till 154 under 2015, vilket ger en flyttningsfrekvens på 18,8 %. SABO-företagen redovisar ett snitt på 16,5 % för 2014.

6.3 Exploateringsprocessen Det är viktigt att vara medveten om att exploateringsprocessen tar lång tid. Från ansökan om planbesked för att förändra markanvändningen, det vill säga intresse för planläggning, till att det finns uppförda bostäder tar det i fördelaktiga fall cirka tre år.

19

7 Dagens bostadssituation

7.1 Bostadsbyggande Bostadsbyggandet i Tranemo kommun har under åren 2000-2014 varit cirka nio bostäder per år. De åren som avviker positivt är 2004 och 2006 då nyproduktionen var totalt 49 bostäder. Variationen 2000-2014 av småhus och flerbostadshus framgår av diagrammet nedan.

Figur 1: Antal nybyggda bostäder i Tranemo kommun åren 2000-2014

20

7.2 Befintligt bostadsbestånd Nedan följer definitioner av hustyper och boendeformer: SMÅHUS Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). FLERBOSTADSHUS Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. ÖVRIGA HUS Övriga hus avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, till exempel byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. UPPLÅTELSEFORM Lägenheternas upplåtelseform utgår från ägarförhållandet och inte hur de boende förfogar över lägenheterna. HYRESRÄTT Småhus med hyresrätt avser lägenheter som ägs av andra ägare än fysiska personer, dödsbon eller bostadsrättsföreningar. Flerbostadshus och övriga hus med hyresrätt avser lägenheter som inte är ägarlägenheter och som ägs av andra ägare än bostadsrättsföreningar. BOSTADSRÄTT Småhus, flerbostadshus och övriga hus med bostadsrätt avser lägenheter som ägs av bostadsrättsföreningar. ÄGANDERÄTT Småhus med äganderätt avser lägenheter som ägs av fysiska personer eller dödsbon. Flerbostadshus och övriga hus med äganderätt avser ägarlägenheter.

21

En jämförelse av antal lägenheter efter hustyp och upplåtelseform 2014-12-31 med Västra Götalandsregionen och hela riket visar att Tranemo kommun har fler hyresrätter i Småhus men färre bostadsrätter.

Figur 2: Småhus -Andel lägenheter efter hustyp, upplåtelseform (Källa SCB 2014-12-31)

Figur 3: Flerbostadshus -Andel lägenheter efter hustyp, upplåtelseform (Källa: SCB 2014-12-31)

22

Figur 4: Fördelning mellan bostäder i flerbostadshus och småhus i Tranemo kommun år 2014

23

Figur 5: Fördelning mellan hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter i Tranemo kommun år 2014

7.3 Hushållens sammansättning Lägenhetsregistret tillsammans med folkbokföringen kopplar samman personer och hushåll med lägenheter. Ett hushåll utgörs av samtliga som är folkbokförda i samma bostad. För hela Sverige är den vanligaste hushållstorleken hushåll med en person och därefter två personer. Den vanligaste hushållstorleken i Tranemo kommun är hushåll med två personer därefter hushåll med en person.

Antal hushåll Andel av samtliga hushåll Antal personer

Andel av samtliga personer

1 person 1587 32,2 1587 13,6 2 personer 1755 35,7 3510 30,2 3 personer 582 11,8 1746 15 4 personer 660 13,4 2640 22,7 5 personer 217 4,4 1085 9,3 6 personer 76 1,5 456 3,9 7+ personer 45 0,9 358 3,1 uppgift saknas .. .. 258 2,2 samtliga hushåll 4922 100 11640 100

Tabell 1. Antal och andel hushåll samt personer efter hushållsstorlek i Tranemo kommun år 2014

24

Antal hushåll

Antal personer

Antal Andel Antal Andel ensamstående utan barn 1587 32,2 1587 13,6 ensamstående med barn 0-24 år 227 4,6 605 5,2 ensamstående med barn 25+ år 61 1,2 128 1,1 sammanboende utan barn 1514 30,8 3028 26 sammanboende med barn 0-24 år 1171 23,8 4656 40 sammanboende med barn 25+ år 75 1,5 231 2 övriga hushåll utan barn 144 2,9 392 3,4 övriga hushåll med barn 0-24 år 139 2,8 742 6,4 övriga hushåll med barn 25+ år 4

13

uppgift saknas 0

258 2,2 TOTALT 4922 99,8 11640 99,9

Tabell 2. Antal och andel hushåll och personer efter hushållstyp i Tranemo kommun år 2014 (det är barnen som avses gällande 0-24 år och 25 +)

25

8 Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen Tranemo kommun har sedan 2000 varit negativ. 2014 vände den negativa trenden och befolkningen uppgick i december 2016 till 11 776 personer.

Figur 6: Befolkningsutveckling i Tranemo kommun åren 2010-2016

Folkmängden i Tranemo kommun fördelat på ålder och kön visar på ett underskott jämfört med riket i helhet på män och kvinnor i åldern 25-44 år (se diagram nedan).

26

Figur 7: Folkmängd i Tranemo kommun efter ålder och kön år 2014

27

8.1 Befolkningsprognoser

Figur 8: Befolkningsprognos för Tranemo kommun fram till och med 2035. Källa: SCB

Utifrån SCB;s befolkningsprognos skulle Tranemo kommun ha omkring 12200 invånare 2035. Antaganden som är gjorda är att fruktsamheten antas följa fruktsamhetsutvecklingen i riket enligt SCB:s riksprognos under prognosperioden. En regional justering har gjorts så att fruktsamhetsnivån antas ligga 10 procent högre än i riket, vilken är den genomsnittliga nivån för Tranemo kommun jämfört med riket under åren 2010-2015. Dödligheten antas följa den antagna dödlighetsutvecklingen i riket enligt SCB:s riksprognos under prognosperioden. En regional justering efter kön och ålder har gjorts, baserad på observerad dödlighet för Tranemo kommun i förhållande till riket under åren 2006–2015, enligt: • dödlighetsrisken för personer i åldern 20-64 år antas för män vara 34 procent lägre

än i riket och för kvinnor 20 procent lägre än i riket

• dödlighetsrisken för personer i åldern 65-90 år antas för män vara 1 procent lägre än i riket och för kvinnor 13 procent lägre än i riket.

• Ingen regional justering har gjorts för personer under 20 år eller över 90 år.

28

Den inrikes inflyttningen till Tranemo kommun under prognosperioden baseras på ett glidande medelvärde för den årliga genomsnittliga inflyttningen under åren 2010-2015 och framåt. Immigrationen till Tranemo kommun under prognosperioden antas uppgå till 0,12 % av invandringen till riket för 2015 års riksprognos. Det motsvarar en genomsnittlig andel för perioden 2010-2015. Den inrikes utflyttningen och emigrationen från Tranemo kommun baseras under prognosperioden på de observerade utflyttningsriskerna per ålder och kön åren 2010–2015. Länsstyrelsen konstaterar i sin rapport Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Västra Götalands län rapportnummer 2015:53 att befolkningen i Tranemo år 2025 antas vara 12384 invånare. Detta är ett betydligt högre antagande än SCB;s antagande i figur 8. Tranemo kommun har införskaffat två befolkningsprognoser från SCB. En om nuvarande trend löper på utan riktade insatser eller uttalad vilja att ändra visar på 12 150 invånare år 2030. En med en antagen befolkningsökning med 0,5 % per år genom inflyttning visar på 12 520 inv. I våra bedömningar har vi antagit en befolkningsökning med 0,5 % per år fram till 2030, och med cirka 25-30 nya bostäder per år, vilket i stort även stämmer med bedömningar från Länsstyrelsen och Boverket.

Figur 9: Befolkningsprognos för Tranemo kommun fram till och med 2035 med en årlig inrikes inflyttning med 0,5 %

29

9 Bostadsbehov

Med bra kommunikationer till bland annat Värnamo och Borås (Göteborg) är Tranemo kommun en kommun som är attraktiv att bo och arbeta i. Det är nära till skola, arbete och natur. Statistiken visar historiskt att befolkningen minskat i Tranemo kommun (2000-2013). Dock ser vi en ökning under 2014 till 11 640 invånare för att under 2015 minska till 11 619. Tranemo kommun antar att en befolkningsökning kommer att ske med cirka 0,5 % årligen (jämfört med föregående år). Detta innebär att befolkningen i kommunen ökar med cirka 55-60 personer per år. I snitt bodde det 2,36 personer per hushåll i Tranemo kommun (antal personer dividerat med antal hushåll 2014). Med den befolkningsökning som vi antar dvs. cirka 60 personer per år bedöms en byggnation på cirka 25-30 bostäder per år vara nödvändig (befolkningsökning per år dividerat med genomsnittligt antal personer i hushåll). Detta ligger också i linje med Länsstyrelsen bedömning som anger ett bostadsbyggande på cirka 30 bostäder per år (inklusive bostadsreserv dvs. 1 % av kommunens bostadsbestånd). Här presenteras bostadsbehoven utifrån: • Ensamstående

• Familjer

• Ungdomar

• Äldre och funktionshindrade

• Nyanlända

• Hemlösa

Tranemo kommun har inrättat en Lokalplaneringsgrupp. Gruppen har fått ett permanent uppdrag att i april varje år se över lokalbehovet inför kommande budgetarbete. Gruppens arbete fokuserar på förskolelokaler, gruppboende för dementa, servicebostäder LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och utslussningsbostäder för ensamkommande. Behovet av boendeplatser inom LSS och boende för ensamkommande barn ses över och bevakas på både lång och kort sikt.

30

9.1 Behov för ensamstående Tabell 2 visar att Ensamstående utan barn är den vanligaste sammansättningen av ett hushåll i Tranemo kommun. Därefter kommer Sammanboende utan barn. Behov för ensamstående är varierande. Olika grupper ställer olika krav, exempelvis kan ungdomar som söker sitt första egna boende finna en hyresrätt med låg hyra attraktiv. Likaså kan separerade med barn önska en större bostadsrätt med närhet till skola, goda kommunikationer och övrig samhällsservice. En generell analys av behovet för ensamstående bör vara mindre hyreslägenheter med en förhållandevis låg hyra.

9.2 Behov för familjer Barnfamiljer efterfrågar till största del närhet till förskola, skola och pendlingsmöjligheter. Det framtida planeringen bör omfatta bostadsområden med flexibilitet att bygga villor i egen regi liksom rad och kedjehus. I takt med utbyggnad av nya bostadsområden är det viktigt att behovet av utbyggnad av förskola, skola och infrastruktur beaktas

9.3 Behov för ungdomar Enligt Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys är ungdomar den grupp som har det särskilt svårt på bostadsmarknaden. Utbudet av små och billiga hyreslägenheter är i dagsläget litet. Det är därför önskvärt med bostäder som riktar sig till gruppen ungdomar. Goda pendlingsmöjligheter till arbete och studier i regionen gör det möjligt för ungdomar att bo kvar.

9.4 Behov för äldre och funktionshindrade Med en ökande andel äldre i befolkningen är det viktigt att öka tillgången på anpassade bostäder för att möta behovet från äldre och personer med funktionsnedsättning. Tranemo kommun ska underlätta byggandet av seniorboende, trygghetsboende och andra boendeformer anpassade för dessa grupper. På grund av att många funktionsnedsättningar kommer med stigande ålder, kan vi förvänta oss fler personer med behov av anpassningar för att underlätta boendet. Det är viktigt att underlätta kvarboende och möjligheten till vård i hemmet. Boendefrågan behöver också lösas för personer som av någon anledning har svårt att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Det ökade antalet personer i gruppen 80 år och äldre kommer på sikt att leda till ett ökat behov av platser i gruppbostäder för äldre. För de närmast liggande fem åren har ett behov om ytterligare elva platser i gruppbostad nyligen redovisats. Fram till år 2030 behövs ytterligare ett tiotal platser.

31

Bilaga 1. Planerad bostadsbyggnation

I Tranemo kommun domineras stadsbilden idag av småhus. Kommunens ambition är att, i enlighet med översiktsplanen, skapa en stark och attraktiv centralort. Parallellt med detta ska kommunen behålla och bidra till att utveckla en levande landsbygd.

Tranemo kommun har tagit fram en prioriteringsordning för detaljplaner. Prioriteringsordningen indelas i olika klasser enligt nedan:

Klass 1:

Detaljplanen är en förutsättning för att kommunens egen verksamhet ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Arbetet får inte stanna av på grund av orsaker kommunen har rådighet över

Klass 2:

Detaljplanen är viktig för kommunens utveckling och finns i strategisk utpekad viktig ort. Planarbetet kan stå still om planer i Klass 1 behöver resurserna.

Klass 3:

Detaljplanen är viktig för kommunens utveckling. Planarbetet kan stå still om planer i Klass 1 och 2 behöver resurserna.

Prioriteringsordningen är som följer: Prioritet 1

Namn Ort Objekt På-börjad

Sam-råd

Gransk-ning

Antag-ande

Laga-kraft

Naturvårdsplan Kommun-omfattande

X X X x x

Prästgården Tranemo Skola/förskola X X

ÖP Kommun-omfattande

Aktualitets-förklaring

FÖP Länghem Fördjupad översiktsplan

Den fördjupade översiktsplanen för Länghem är ett led i att förtäta en redan etablerad centrumort. Förskolan växer och ytterligare plats för ny förskola behöver utredas. Det finns ytterst få byggklara fastigheter för flerbostadshus och även villatomter fattas i centrala delar av orten. Mot bakgrund av det har Tranemo kommun beslutat att upprätta en Fördjupad översiktsplan för Länghem. Den Fördjupade översiktsplanen kommer inbegripa cirka 200 nya bostadsenheter. Redan idag finns en stark bostadsefterfrågan i Länghem. Närheten till Borås är framförallt avgörande på efterfrågan. För närvarande tar det cirka

32

15 minuter med bil in till Borås. Restiden förväntas minska avsevärt med de nya regiontågen. I den Fördjupade översiktsplanen kommer kommunen se över möjligheten med bland annat ny förskola, vård och omsorgsboende, nya gång och cykelvägar samt ett framtida resecentrum i anslutning till stationen. Prioritet 2 Namn Fastig-

het Ort Objekt På-

börjad Samråd Granskning Antagande Lagakraft

Mejeri-backen

Gud-arp 39:1

Tranemo Flerbostads-hus

X X X X

Kommun-huset

Gud-arp 4:48

Tranemo Service/ Kontor

X X

Ingestorp Inges-torp övre 3:147

Läng-hem

Bostäder X X

Förskola Läng-hem

Ny förskola

Exempel på Tranemo kommuns arbete med förtätning av centralorten är Mejeribacken i Tranemo. Här planeras för lägenheter med tre våningar samt med en indragen vindsvåning. Prioritet 3 Namn Fastig-

het Ort Objekt På-

börjad Sam-råd

Gransk-ning

Antag-ande

Laga-kraft

Källe-svedjan

Gudarp 3:39 mfl

Tranemo Industri X

Slumsvik Slums-vik 3:13-24 mfl

Månstad Fritidshus/ omvandling

X

Hofsnäs stug-område

Länghem Fritidshus/ omvandling

Radhus-gatan

Dals-torp 1:132 och 1:133

Dalstorp Radhus/ flerbostadshus

Solgårds-gatan

Gudarp 39:1

Tranemo Flerbostads-hus

Ardagh Lim-mared 26:1

Limmared Utvidgning industri

Gulahuset Uddebo 1:41

Uddebo Centrum/ kulturhistoria

33

Prioriteringsordningen ovan ligger väl i linje med översiktsplanen och planeringscykeln för 2016-2021 där planerade insatser i aktuella områden redovisas (se figur 10).

34

Kommundel Område 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Aktör Boendeform Antal bostäder Tranemo Mejeribacken Privat FBH 30 Tranemo park Kommun/Privat FBH 180 Vita villan Kommun FBH Solgårdsgatan Kommun FBH 160 Silverdalen Privat V 28 Järpesbo Privat V 16 Lövängen OS ÄK ER T Par/Rad ? Byggbara tomter 12 Limmared Kindbo Privat FBH Dammgatan Privat Par/Rad 8 Byggbara tomter

Rosenlund Kommun V 18

Byggbara tomter Limmared

Kommun V 13

Länghem Ingestorp Kommun/Privat V/Par/Rad 25-30 Hofsnäs Byggbara tomter

Cypressvägen Kommun V 5

Dalstorp Timmervägen Privat FBH Hjälmå Kommunal FBH/Rad 15 Byggbara tomter Kommun V 19 Detaljplan Tryffelvägen Kommun V 14 Ambjörnarp Grannäs Privat V 20 Byggbara tomter Kommun V 5 Detaljplan

Cedarhillsvägen Kommun V 3-4

Grimsås Byggbara tomter Kommun V 15 Detaljplan

Ängsgatan/Planetvägen Kommun V/Par/Rad 40

Uddebo Byggbara tomter Kommun V 14 Nittorp Byggbara tomter Kommun V 6 Detaljplan Nygårdssjön Kommun V 13 Ljungsarp Byggbara tomter Kommun V 4 Detaljplan Kottstigen Kommun V 10 Sjötofta Byggbara tomter Kommun V 14 Månstad Byggbara tomter Kommun V 2 Hulared Byggbara tomter Kommun V 2-3

Figur 10: Planeringscykel för 2016-2021 i aktuella områden Gul Detaljplan Röd Exploatering Grön Byggnation

35

PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet 2017-03-16

§ 45

Ombyggnad av Tranängskolan och Limmaredskolan inför höstterminen 2017 (KS/2017:192)

Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen • Genomför föreslagna ombyggnader på Tranängskolan och Limmaredsskolan. • Finansiering sker ur investeringspotten 2017 med 1 350 000 kr Ärendet Elevantalet vid såväl Limmaredsskolan som Tranängskolan ökar inför kommande år och därmed behovet av undervisningslokaler. För Limmaredsskolan är ökningen inte numerärt så stor men då det i 5 årsklasser av 7 på låg- och mellanstadiet är fråga om grupper mellan 25 och 30 elever måste klasserna delas större del av skoldagen. Totalt pendlar elevantalet de kommande åren fram till 2022 mellan 175 och 190 elever. Det ställer krav på mer lokaler. Efter noggrann genomgång med representanter för Limmaredsskolan, Lärandesektionen och Tekniska sektionen har dock konstaterats att verksamheten kan inrymmas i befintliga lokaler med nu tillgänglig statistik på elevunderlag minst två år framåt. De åtgärder som krävs nu är uppdimensionering av de lokaler som tidigare varit sär- och träningskola betr. ventilation, brandsäkerhet och IT samt utrivning av div. specialutrustning som hindrar att använda lokalerna effektivt. Dessutom måste de två klassrum som nu finns provisoriskt anordnade i gamla folkbiblioteket permanentas med ljudisolerade väggar, ventilation mm samt kompletteras med ett grupprum För Tranängskolan är det fråga att öka från 7 till 8 klasser på mellanstadiet. Det är ursprungligen byggt för ca 135 elever och 6 klasser men det kommer vara ca 165 elever kommande år. Tidigare har man ökat från 6 till 7 klasser genom att man nyttjar tidigare disponibla lokaler, men för att få in ytterligare en klass krävs en mindre ombyggnad genom att två grupprum läggs ihop till ett klassrum, och ett grupprum anordnas i en fri yta. Även här har en noggrann genomgång skett med representanter för Tranängskolan, Lärandesektionen och Tekniska sektionen. Kostnaden för att genomföra dessa åtgärder beräknas till 1 350 000 kr. Åtgärderna föreslås genomföras så lokalerna kan tas i bruk vid terminsstart i

2 (2)

augusti. Finansiering kan ske genom att ianspråkta tillgängliga medel i investeringspotten i 2017 års investeringsbudget. Åtgärder för att anordna fler skol- och förskolelokaler är ett utpekat projekt i investeringspotten. Parallellt pågår ett arbete med att titta på lokalfrågor i ett större och mer strategiskt sammanhang. En delrapport från det kommer att presenteras under våren som underlag för kommande investeringsbudget.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-03-01

Föredragning och debatt Projektledare Lennart Haglund föredrar ärendet och svarar på frågor.

Beslutet skickas till Tekniska sektionen Lärandesektionen Ekonomifunktionen

Status Kommunstyrelsen

Vår ref: Lennart Haglund Projektledare Datum:2017-03-01 Dnr: KS/2017:192

Ombyggnad Tranängskolan och Limmaredsskolan

Förslag till beslut • Genomför föreslagna ombyggnader på Tranängskolan och

Limmaredsskolan. • Finansiering sker ur investeringspotten 2017 med 1 350 000 kr

Ärendet Elevantalet vid såväl Limmaredsskolan som Tranängskolan ökar inför kommande år och därmed behovet av undervisningslokaler. För Limmaredsskolan är ökningen inte numerärt så stor men då det i 5 årsklasser av 7 på låg- och mellanstadiet är fråga om grupper mellan 25 och 30 elever måste klasserna delas större del av skoldagen. Totalt pendlar elevantalet de kommande åren fram till 2022 mellan 175 och 190 elever. Det ställer krav på mer lokaler. Efter noggrann genomgång med representanter för Limmaredsskolan, Lärandesektionen och Tekniska sektionen har dock konstaterats att verksamheten kan inrymmas i befintliga lokaler med nu tillgänglig statistik på elevunderlag minst två år framåt. De åtgärder som krävs nu är uppdimensionering av de lokaler som tidigare varit sär- och träningskola betr. ventilation, brandsäkerhet och IT samt utrivning av div. specialutrustning som hindrar att använda lokalerna effektivt. Dessutom måste de två klassrum som nu finns provisoriskt anordnade i gamla folkbiblioteket permanentas med ljudisolerade väggar, ventilation mm samt kompletteras med ett grupprum För Tranängskolan är det fråga att öka från 7 till 8 klasser på mellanstadiet. Det är ursprungligen byggt för ca 135 elever och 6 klasser men det kommer vara ca 165 elever kommande år. Tidigare har man ökat från 6 till 7 klasser genom att man nyttjar tidigare disponibla lokaler, men för att få in ytterligare en klass krävs en mindre ombyggnad genom att två grupprum läggs ihop till ett klassrum, och ett grupprum anordnas i en fri yta. Även här har en noggrann genomgång skett

med representanter för Tranängskolan, Lärandesektionen och Tekniska sektionen. Kostnaden för att genomföra dessa åtgärder beräknas till 1 350 000 kr. Åtgärderna föreslås genomföras så lokalerna kan tas i bruk vid terminsstart i augusti. Finansiering kan ske genom att ianspråkta tillgängliga medel i investeringspotten i 2017 års investeringsbudget. Åtgärder för att anordna fler skol- och förskolelokaler är ett utpekat projekt i investeringspotten. Parallellt pågår ett arbete med att titta på lokalfrågor i ett större och mer strategiskt sammanhang. En delrapport från det kommer att presenteras under våren som underlag för kommande investeringsbudget.

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2017-03-01

Föredragning och debatt

Förslag till beslut på sammanträdet

Beslutsgång

Beslutet skickas till Tekniska sektionen Lärandesektionen Ekonomifunktionen (när beslut handlar om ekonomi)

Status

Karl-Johan Ohlin Lennart Haglund Sektionschef Projektledare