Kan man förena matproduktion

med bevarande av biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster?

Gabriella Johansson

BIO600 Examenskurs i botanik 15 hp Institutionen för biologi och miljövetenskap

2013 mars-juni

Handledare: Gunilla Almered Olsson, Globala studier

2

Sammanfattning Den här studien undersöker om det är möjligt att kombinera naturvård och matproduktion för att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden. Studiens syfte är att undersöka hur en kombination mellan aktivt jordbruk och naturreservat påverkar ett områdes ekosystemtjänster utifrån markanvändning. Studien bygger på tidigare forskning och egna fältundersökningar i studieområdet Stora Överön (Kungälv). Ett skärgårdslandskap som brukats på ungefär samma sätt i flera hundra år och som från 2005 är naturreservat och ingår i EU:s nätverk för skyddade områden, Natura 2000. Den förändrade markanvändningen mellan 1849 och 2013 har fastställts genom användning av en historisk karta från Lantmäteriet och genom intervjuer med brukaren och förvaltaren på Stora Överön, Roy Andersson. Inrättandet av naturreservat är idag den viktigaste åtgärden för att bevara unika naturmiljöer och kulturlandskap. Kulturlandskapsreservaten är i behov av årlig skötsel p.g.a. att dessa miljöer är skapade av jordbruksdrift i flera tusen år och därmed skapat miljöer som arter anpassat sig till. Både forskare och politiker har på senare tid börjat inse att det behövs en förändring i styrmedel som gynnar bevarandet av jordbruk som har en kontinuitet till äldre markanvändning. Studien visar att aktivt jordbruk som anknyter till äldre markanvändning inom ett naturreservat kan vara ett bra medel för att bevara just viktiga äldre jordbrukslandskap och ekosystemtjänster. En lång kontinuitet i jordbrukets markanvändning gynnar den biologiska mångfalden, medan engagerade och innovativa jordbrukare har gett en ökning av naturreservatets besökare och lett till en ökning av antalet kulturella ekosystemtjänster.

3

Abstract This study examines whether it is possible to combine nature conservation and food production in order to conserve and sustainably use biodiversity. The aim is to study if a combination of active agriculture and nature reserve management affects an area's ecosystem services. The study builds on previous research and own field investigations in the study area Stora Överön (Kungälv). This area in the archipelago has been used for agriculture in much the same way for hundreds of years and 2005 it became a nature reserve and it is a part of the EU's network of protected areas, Natura 2000. The use of land change between 1849 and 2013 has been determined by use of an historic map from Lantmäteriet and interviews with the farmer and attendant at Stora Överön, Roy Andersson. The establishment of nature reserves is today the largest mean to preserve unique natural environments and cultural landscapes. Cultural reserves are in need of annual care because these environments are created by farming for thousands of years and have create environments that species has adapted. Both scientists and politicians have recently begun to recognize the need for a change in policy instruments that promote the conservation of agriculture that has continuity to old farming. The study shows that active agricultural related to older land use within a nature reserve can be a great mean of preserving important older agricultural landscape and ecosystem services. A long continuity in land use benefit biodiversity, while dedicated and innovative farmers increase the number of visitors to the reserve and the number of cultural ecosystem services.

   

4

Innehållsförteckning Sammanfattning ...................................................................................................................................... 2 

Abstract ................................................................................................................................................... 3 

Innehållsförteckning ............................................................................................................................. 4 

1. Bakgrund ............................................................................................................................................. 5 

1.1. Syfte och frågeställningar .......................................................................................................... 6 

1.2. Avgränsningar ............................................................................................................................ 6 

2. Metod och material .............................................................................................................................. 7 

2.1. Studieområde – Stora Överön ................................................................................................... 7 

2.2. Markanvändning och ekosystemtjänster ................................................................................. 7 

3. Kulturlandskapet ................................................................................................................................. 7 

3.1. Jordbrukets historia ................................................................................................................... 8 

3.2. Naturbetesmarker .................................................................................................................... 10 

3.3. Stadsnära områden .................................................................................................................. 11 

4. Naturreservat och skötsel .................................................................................................................. 12 

5. Miljöersättningar och miljömål ......................................................................................................... 14 

5.1. Miljöersättning ......................................................................................................................... 14 

5.2. Sveriges miljömål, naturvårdspolitik och landsbygdsprogram ........................................... 15 

5.3. EU:s miljö- och jordbrukspolitik ............................................................................................ 15 

6. Ekosystemtjänster .............................................................................................................................. 16 

6.1. Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet ............................................................................. 17 

7. Överön ............................................................................................................................................... 20 

7.1. Naturreservatet Nordre Älvs Estuarium ................................................................................ 20 

7.2. Överön West ............................................................................................................................. 22 

8. Resultat .............................................................................................................................................. 23 

8.1. Markanvändning ...................................................................................................................... 23 

8.2. Ekosystemtjänster .................................................................................................................... 25 

9. Analys och diskussion ....................................................................................................................... 27 

9.1. Att kombinera matproduktion och naturvård ...................................................................... 27 

9.2. Jämförelse mellan jordbruk och naturvård ........................................................................... 28 

9.3. Framtiden? ................................................................................................................................ 28 

10. Slutsatser ......................................................................................................................................... 29 

10. Referenslista .................................................................................................................................... 31 

5

1. Bakgrund Samtidigt som efterfrågan på mat, energi och vatten ökar så går stora mängder jordbruksmark förlorad. Exploateringsgraden i vårt samhälle ökar och idag är det ett globalt problem att produktiv mark går förlorad. Mark som aldrig kommer kunna återställas.1 Jordbruksmarkerna upptar mer än en tredjedel av världens landyta och driftsformer i jordbruket måste därför gå mot en hållbar markanvändning. Jordbruk ska inte bara handla om matproduktion. För att inte förlora viktiga ekosystemtjänster behöver gränsen mellan natur och jordbruksmark suddas ut.2 Under det senaste seklet har människan insett att olika naturmiljöer är viktiga att bevara för att behålla artdiversiteten och under de senaste decennierna även för att bevara viktiga ekosystemfunktioner. På 1990-talet utökades den svenska naturvården från att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden till att inkludera andra viktiga faktorer. När Sveriges miljökvalitetsmål kom förstärktes insikten att det fanns ett behov av att koppla ihop olika verksamheter för att åstadkomma ett ännu effektivare naturvårdsarbete.3 Det krävs en gemensam planering från alla samhällsaktörer som försöker ha inflytande över naturvärdena, de som nyttjar markerna, exempelvis brukare, markägare, myndigheter och ideella organisationer.4 Det historiska jordbrukslandskapet har skapat miljöer för många djur- och växtarter och ökat den biologiska mångfalden under flera tusen år. Men när jordbruket intensifierades och landskapet förändrades minskade också biodiversiteten.5 Traditionell markanvändning har historiskt sätt bidragit till förändringar i landskapet och fått nya ekosystem att etablera sig. Arter anpassade sig till nya metoder att bruka marken och bidrog till förändring av den biologiska mångfalden. Inom naturvårdsarbete har det här spelat en viktig roll då traditionell markanvändning, främst slåtter och naturbete, idag ses som den bästa skötselåtgärden för att bevara unika miljöer med kulturella värden och för att gynna många av de arter som är knutna till jordbrukslandskapet.6 Betydande markanvändning i tätortsnära landskap idag är rekreationsaktiviteter t.ex. hästhållning och till viss del också för reservat av natur- och kulturvärden. Dessutom gör det ökade intresset för friluftsliv ofta att skogsmarker prioriteras högre än öppna landskap inom samhällsplaneringen.7 Det finns olika åsikter om vad som ska prioriteras samtidigt som vi närmar oss en framtid då lokal matproduktion kommer att få större betydelse med tanke på globalt minskande resurser och ökande konflikter.8 Sveriges regering har i år tagit beslut om att säkerställa ekosystemtjänster och biologisk mångfald genom planering, optimering och effektivisering av naturvårdsinsatser i landskapets alla ekosystem.9 För att ta till vara på landarealer som står under stor press från olika aktörer 1 Edman, T., Larsson, K. och Lindeberg, G. (2013), Exploatering av jordbruksmark 2006-2010 2 Meyer von Bremen, A-H. (2013), Sveriges Natur nr 2, Naturskyddsföreningen 3 Almstedt Jansson, M., Ebenhard, T. och de Jong, J. (2007), Ett forskningsprogram blir till, Biodiverse nr.3, s. 3-5, CBM 4 Almstedt Jansson, M., Ebenhard, T. och de Jong, J. (red.) (2011), Naturvårdskedjan – för en effektiv naturvård, s.86, CBM 5 Winqvist, C. (2013), Ekologiskt lantbruk, biologisk mångfald och ekosystemtjänster – i ett landskapsperspektiv 6 Almstedt Jansson, M., Ebenhard, T. och de Jong, J. (red.) (2011), Naturvårdskedjan – för en effektiv naturvård, s.128-146, CBM 7 Naturvårdsveket (2012), Sammanställd information om Ekosystemtjänster 8 Granath, J. (2012), Peak Soil: nu hårdnar konkurrensen om marken, Miljöforskning 9 Bratthall, E. och Löfroth, M. (2013), Beslut om uppdrag till handlingsplan för grön infrastruktur

6

och intressen anser regeringen att det kan vara en viktig del i utvecklingen att väga in både det ekologiska bevarandet av naturvärden och det producerande jordbruket för att nå politiska mål om biologisk mångfald och ekosystemtjänster.10

1.1. Syfte och frågeställningar Många av dagens naturreservat är en del av jordbrukets kulturlandskap och är därför i behov av skötsel för att den biologiska mångfalden ska bevaras. Samtidigt förlorar vi viktiga jordbruksmarker, betesmarker och kulturvärden som en följd av att mindre jordbruk tvingas lägga ned på grund av den ökade ekonomiska konkurrensen på den globala marknaden. Inom tätortsnära regioner finns ett tryck för att bebygga jordbruksmarker, vilket bidrar till en minskning av den biologiska mångfalden, påverkan på hela ekosystem och de funktioner, produkter och tjänster de bidrar med. Politiker har under de senaste åren tagit beslut om att det behövs en bättre samverkan mellan kulturvård, naturvård och friluftsliv, för att tillgodose olika värden i landskapet. Mot den här bakgrunden är det intressant att undersöka om det är möjligt att kombinera naturvård och matproduktion i syfte att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden. Syftet med den här studien är att undersöka hur en kombination av jordbruk och naturvård påverkar ett områdes ekosystemtjänster. Ett fungerande exempel på kombinationen mellan naturreservat och aktivt jordbruk, Stora Överön, används som en fallstudie i detta projekt. Min studie är framförallt baserad på tidigare forskning i andra områden och eget fältarbete på Stora Överön och målet är att besvara följande frågeställningar:

Hur ser markanvändningen på Stora Överön ut idag? Hur har markanvändningen förändrats under de senaste 100 åren? Vilka ekosystemtjänster finns på Stora Överön idag? Kan jordbruk i naturreservat, i kulturlanskapsmiljöer, ge både matproduktion och

andra ekosystemtjänster?

1.2. Avgränsningar Begreppet ekosystemtjänster är stort och innefattar både ekonomiska, samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och tekniska delar. Därför har jag begränsat mig till de ekosystemtjänster som är mest relevanta när det gäller jordbruk i den här studien, de producerande och kulturella ekosystemtjänsterna – se ytterligare text om ekosystemtjänster under kapitel 5. Det diskuteras mycket om hur man ska kunna ekonomiskt värdesätta ekosystemtjänster och genom ekonomiska värden jämföra dem med andra resurser. Det här har jag valt att inte gå in på. Arbetets exempelområde Stora Överön har fått sätta gränserna geografiskt och för naturtyperna. Stora Överön domineras av naturbetesmarker i kustnära områden och detta har inneburit att studien har huvudfokus på dessa naturtyper.

10 Smith F.P. et al. (2012), Biodiversity and agriculture: Production frontiers as a framework for exploring trade-offs and evaluating policy, Environmental science & policy 23 (2012) 85-94

7

2. Metod och material

2.1. Studieområde – Stora Överön Studien är baserad på undersökningar från ett exempelområde där naturreservat kombineras med matproduktion (köttproduktion). Gården och företaget Överön West ligger på Stora Överön, vid Nordre älv i Kungälvs kommun och drivs av Roy Andersson och Susanne Sjöland. Med hjälp av intervjuer och egna undersökningar har den aktuella markanvändningen och områdets ekosystemtjänster fastställts.

2.2. Markanvändning och ekosystemtjänster För att identifiera förändrad markanvändning har en karta från laga skifte (1849-01-19, Lantmäteriet, aktbeteckning 14-trb-116) jämförts med dagens kartor över Stora Överön. Västkuststiftelsen har bidragit med en karta över naturtyper baserad på skötsel (2005-06-27, Skötselplan för naturreservatet Nordre älvs estuarium, skala 1:20 000, diarienummer 511-68074-2003) och dagens marktyper har dessutom identifierats med hjälp av Eniro och Google Earth. Utifrån kartorna och med komplettering från intervjuer med Roy Andersson har en karta över dagens markanvändning tagits fram. Ekosystemtjänsterna har tagits fram utifrån markanvändning med fokus på producerande och kulturella tjänster, se mer under kapitel 6. Data från detta har erhållits genom fältstudier på Stora Överön, intervjuer med Roy Andersson och Susanne Sjöland samt från skötselplanen över naturreservatet Nordre älvs estuarium.

3. Kulturlandskapet Om människan förändrar ett landskap bidrar det oftast till att arter minskar, som när en opåverkad urskog förvandlas till en producerande kulturskog. Tvärtemot gäller dock i naturbetesmarker och andra kulturlandskap som funnits i flera tusen år. Om störning, i form av bete eller annan hävd, upphör så slås många arter ut p.g.a. igenväxning.11 Med tanke på att jordbruket idag omfattar en tredjedel av jordens landyta så är det inte så konstigt att det är just det här landskapet som har stor betydelse för att behålla många arter och ekosystemtjänster och är känsligt för förändringar, som intensifiering eller extensifiering.12 Hela världen är idag präglad av hur människan nyttjat resurser och använt mark för matproduktion eller bosättning. I Sverige började den här förändringen strax efter senaste istiden, för cirka 13 000 år sedan, och har sedan dess präglat hur landskapet kom att utvecklas fram till idag då all natur i industrialiserade områden är mark som blivit påverkad av människan.13

11 Olsson, R. (red.) (2008), Mångfaldsmarker, s.14, HagmarksMistra/CBM 12 Meyer von Bremen, A-H. och Rundgren, G. (2013), Jorden vi äter, s.107-122, Naturskyddsföreningen 13 Almstedt Jansson, M., Ebenhard, T. och de Jong, J. (red.) (2011), Naturvårdskedjan – för en effektiv naturvård, s.96-109, CBM

8

Landskapet förändras ständigt och kulturlandskapet har sitt ursprung i det första jordbruket med tamdjur som infördes för 6000 år sedan.14 Skogar i Syd- och Mellansverige öppnades upp av huggning, bränder, bete och åkermark. Det här landskapet har under flera tusen år präglat habitat och arter. Genom odling och boskapsskötsel skapades biotoper som aldrig funnits tidigare och som vilda djur och växter anpassade sig till, vilket visade sig vara positivt för den biologiska mångfalden. Arter kunde bilda nya konstellationer som saknas i naturlandskap.15

3.1. Jordbrukets historia Efter att jordbruk infördes har landskapet kännetecknats av åker, betesmarker och ängar under flera tusen år. När människorna sedan blev fler och boskapsskötseln ökade utökades också ängsbruket, och ängsmark kom att bli en av de artrikaste miljöerna i jordbrukslandskapet.16 Särskilda anpassningar till skötsel uppkom och karakteristiska organismsamhällen skapades efter olika bruksformer eller småbiotoper i jordbrukslandskapet.17 Förändringen av landskapet började inte på allvar förrän efter jordbruksreformerna på 1800-talet i och med expansionen av städer. Innan dess hade landskapet sett ungefär likadant ut i flera tusen år. Först blev ängar till betesmark och/eller användes till vallodling för att sedan bli till skog, allt till följd av ändrad skötsel, överutnyttjade marker eller övergivning.18 Senare blev kombinationsjordbruk till monokulturer av antingen säd eller köttproduktion och stadsnära områden trängdes ut av bebyggelse och infrastruktur. Kvar runt städerna blev ett fåtal kulturlandskap som allt eftersom slutade brukas och som idag är igenväxta skogslandskap för rekreation och friluftsliv.19 Småskaliga jordbruk har under de senaste årtiondena övergivits för att de inte överlever i dagens globala marknad där ekonomisk lönsamhet är främsta drivkraft med stora ökningar av avkastning per areal. De stora jordbruken har blivit ännu större vilket lett till stor förändring av landskapet. De senaste årtiondenas ökade användning av bekämpningsmedel påverkar inte bara den biologiska mångfalden utan även jorden och vattnets ekosystem.20 Den kraftiga industrialiseringen av jordbruket tog fart på 1950-talet då konstgödsel, kraftfoder och fossila bränslen infördes. Tidigare baserades matproduktion i hög grad på naturgödsel och med djuren som dragare, vilket krävde stora arealer betesmarker för sommarbete och slåtterängar för vinterfoder. Men när konstgödsel infördes kunde foder odlas på gödslad åkermark och de naturliga fodermarkerna behövdes inte längre i samma utsträckning. Det här gör att dagens produktionssystem i jämförelse med äldre odlingssystem är beroende av många olika externa energikällor (se figur 1).21

14 Olsson, A. G. (1991), Agro-ecosystems from Neolithic time to the present 15 Almstedt Jansson, M., Ebenhard, T. och de Jong, J. (red.) (2011), Naturvårdskedjan – för en effektiv naturvård, s.96-109, CBM 16 Bernes, C. (2011), Biologisk mångfald i Sverige, s.120-125 17 Lennartsson, T. (2010), Biologisk mångfald och traditionell markanvändning, CBM 18 Almstedt Jansson, M., Ebenhard, T. och de Jong, J. (red.) (2011), Naturvårdskedjan – för en effektiv naturvård, s.134-135, CBM 19 Bernes, C. (2011), Biologisk mångfald i Sverige, s.120-125 20 Björklund J. (2012), Ekosystemtjänster i jordbruket och dess koppling till produktionsintensiteten, SLU 21 Lennartsson, T. (2010), Biologisk mångfald och traditionell markanvändning, CBM

9

Figur 1. Skillnaden mellan traditionellt tvåsädessystem och dagens system baserat på konstgödsel. (Lennartsson, T. (2010), Biologisk mångfald och traditionell markanvändning, CBM) Då gammal jordbruksmark försvinner är det framförallt natur- och kulturvärden som går förlorade. Fler åkerholmar med obrukade små områden har försvunnit ur landskapet vilket trängt undan vilda arter och minskat den biologiska mångfalden. Kulturlandskapets mosaikartade struktur som dessutom gått förlorad är bl.a. viktig för spridningen av organismer och för att behålla artsammansättningen.22 De arter som idag är hotade förekommer därför främst i områden som fortfarande innehåller rester från det gamla jordbrukslandskapet eller har kvar traditionell hävd, som slåtter och bete.23 Strukturomvandlingen har inte enbart förändrat landskapsstrukturen och artsammansättningen utan också haft kraftig påverkan på markens bördighet och minskat markens innehåll av organiskt kol.24 Det är alltså inte bara natur- och kulturvärden som försvinner när det sker en förändring i markanvändning, det är även markens produktionsförmåga som går till spillo.25 Innan andra världskriget var det den lokala ekologin som begränsade och reglerade jordbruket, men också geologiska och klimatiska förutsättningar. Det var jordmån, landskapets odlingshinder, markorganismer och väderförhållanden som styrde produktionen.26 Jordbruket betyder mycket för dagens landskapsbild och samtidigt som det traditionella jordbruket bevarar stora delar av den biologiska mångfalden och andra ekosystemtjänster orsakar jordbruk idag också stora miljöproblem. De här problemen handlar oftast om kväve- och fosforutsläpp som orsakar övergödning, användning av växtskyddsmedel eller storproduktion med nötkreatur som bidrar med växthusgaser. När brukare överger sina gårdar påverkar det också landskapet och den biologiska mångfalden negativt på samma sätt som det 22 Björklund J. (2012), Ekosystemtjänster i jordbruket och dess koppling till produktionsintensiteten, SLU 23 Lennartsson, T. (2010), Biologisk mångfald och traditionell markanvändning, CBM 24 Björklund J. (2012), Ekosystemtjänster i jordbruket och dess koppling till produktionsintensiteten, SLU 25 Edman T., Larsson K. och Lindeberg G. (2013), Exploatering av jordbruksmark 2006-2010, Jordbruksverket 26 Björklund J. (2012), Ekosystemtjänster i jordbruket och dess koppling till produktionsintensiteten, SLU

10

idag är negativt för miljön att marker överutnyttjas, då också biologisk mångfald går förlorad.27 Äldre jordbruksmark med bevarad hävd blir mer och mer sällsynt och det här har ökat värdet på de kulturlandskap som finns kvar. Idag finns rekommendationer att jordbruksföretag, all sorts matproduktion, ska omvandlas till ett multifunktionellt system (figur 2) där det inte enbart är spannmål och kött som produceras. Idag uppmärksammas också andra kollektiva nyttigheter som biologisk mångfald, landskapsbild, kulturmiljövärden eller rekreation.28

Figur 2. Ett multifunktionellt perspektiv på matproduktion (IAASTD, 2010)

3.2. Naturbetesmarker I tusentals år har betesmarker varit en viktig foderkälla för jordbrukarnas djur. Miljön fodermark innehåller både viktiga kulturminnen och stora mängder växter och vilda djur. I en naturbetesmark i Sverige kan man hitta runt 40 växtarter per kvadratmeter och många av de arterna kan man hitta endast där. Men det är också många andra organismgrupper som trivs i betesmarkerna, inte minst insekter och fåglar. Definitionen av en naturbetesmark är en gräsmark som betas av tamdjur och inte gödslas eller besprutas. Den här typen av markanvändning bidrar till höga naturvärden och kopplar samman jordbruket med naturvård.29 Betesdjuren påverkar miljön i en betesmark och det är framförallt tre viktiga effekter som påverkar; vegetationshöjden hålls nere, förna motverkas och det skapas en störning. Betet bidrar till en näringsfattig miljö där starkväxande arter inte har en fördel, vilket gynnar lågväxta arter. Motverkan av förna gör att groning gynnas och frösättning blir enklare.

27 Almstedt Jansson, M., Ebenhard, T. och de Jong, J. (red.) (2011), Naturvårdskedjan – för en effektiv naturvård, s.96-109, CBM 28 Björklund, J. (2003), Med fokus på ekosystemtjänster i det europeiska jordbruket – nu behövs dialog och samarbete, SLU 29 Olsson, R. (red.) (2008), Mångfaldsmarker – Naturbetesmarker – en värdefull resurs, s.9-29, HagmarksMistra/Centrum för biologisk mångfald

11

Störningen från betet och trampskador har medfört en mängd anpassningar hos växter, så som tidig blomning, omblomning, taggighet eller svåråtkomlig (rosettväxter).30 Bete betraktas idag som en skötselmetod i naturvårdssammanhang, men skiljer sig mellan biotoper, djurslag, betesintensitet och tidpunkt. Bete är inte bara ett sätt att föra bort biomassa, det handlar också om att tillåta ostörd blomning och reproduktion.31

3.3. Stadsnära områden Allt eftersom en stad växer och mer bostäder, industrier och infrastruktur byggs är det på bekostnad av skogs- och odlingsmarker. Som figur 3 visar har mycket betesmark och åker exploaterats mellan 2006 och 2010, allra mest i Skåne län men även relativt mycket i Västra Götaland, närmare bestämt så mycket som totalt 400 ha. 32 Historiskt sett ligger städer oftast i anslutning till högproduktiv mark med hög biologisk mångfald eller i anslutning till vatten. Vilket gör att de grönområden som blir kvar när en stad expanderar ofta är artrika natur- och kulturmiljöer. Det var också framförallt de mest artrika områdena som sparades p.g.a. att de miljöerna ansågs vara en viktig del av människans livsmiljö, både när det gäller estetik, pedagogik och medicin.33

Figur 3. Exploaterad areal (ha) per län under tiden 2006-2010. (Edman T., Larsson K. och Lindeberg G. (2013), Exploatering av jordbruksmark 2006-2010)

30 Almstedt Jansson, M., Ebenhard, T. och de Jong, J. (red.) (2011), Naturvårdskedjan – för en effektiv naturvård, s.141, CBM 31 Almstedt Jansson, M., Ebenhard, T. och de Jong, J. (red.) (2011), Naturvårdskedjan – för en effektiv naturvård, s.133-136, CBM 32 Edman T., Larsson K. och Lindeberg G. (2013), Exploatering av jordbruksmark 2006-2010, Jordbruksverket 33 Almstedt Jansson, M., Ebenhard, T. och de Jong, J. (red.) (2011), Naturvårdskedjan – för en effektiv naturvård, s.73-85, CBM

12

För att arter ska kunna leva kvar i städer och stadsnära områden måste alla artens habitatkrav finnas tillgängliga inom en viss radie. Många av dessa habitat är det människan som sköter i och runt om städerna, vilket kan vara t.ex. skötsel av parker, odling av kolonilotter och även golfbanor. Gamla träd och områden runt vatten har prioriterats när städer växer fram, men även skogsområden för friluftsliv eller motion. Det här har gjort att många områden i och runt om städer idag har kvar höga naturvärden, men att de trängs längre och längre bort p.g.a. ökande befolkning och exploatering av bebyggelse och infrastruktur.34 För att naturvärden inklusive ekosystemtjänster ska finnas kvar i städer och stadsnära områden krävs en landskapsplanering där gröna korridorer mellan stad och land kan främja rörelsefrihet för olika organismer inom den biologiska mångfalden.35

4. Naturreservat och skötsel

Naturvårdsverket beskriver naturvård som att dess ”uppgift handlar både om att skydda värdefulla områden och arter och att möta människors behov av att nyttja naturen och allt som naturen ger”.36 Idag handlar naturvårdsarbetet inte bara om att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden. Naturvård har under de senaste decennierna uppmärksammats och växt i politiska sammanhang och 1987 lanserades bl.a. begreppet hållbar utveckling av bruntlandskommissionen, som har integrerat naturvård med andra sektorer. Hållbar utveckling består av tre dimensioner; ekologisk, socio-kulturell och ekonomisk, för att utgöra en helhetsbild i framtidsutveckling.37 Naturvårdsarbetet är i ständig förändring och påbörjades i Sveriges när de första nationalparkerna inrättades 1909. Då var syftet att lämna storslagen natur orörd för att bevara den till framtiden och spara till vetenskapliga ändamål och naturtillgångar. Men i början på 1900-talet förstod man inte att det krävdes mänsklig störning i form av hävd för att bevara kulturlandskap och habitat för den biologiska mångfalden. Det tog lång tid innan man kom till insikt med att även aktiviteter som naturbete spelade en stor roll för ett områdes artdiversitet. Det var inte bara nationalparker som avsattes redan i början på 1900-talet, det var även områden för rekreation som bevarades i anslutning till stora städer.38 Begreppet naturreservat infördes som områdesskydd 1967 i samband med att Naturvårdsverket bildades och det här kom att betyda mycket för Svensk naturvård.39 Idag utgör naturreservaten ca 85 % av all skyddad natur i Sverige, men av den här arealen är det fortfarande ca 75 % som ligger i fjällmiljö.40 Att ”skydda” områden till döds, då många växte igen och naturvärden försvann, var ett stort misstag i den tidiga naturvården i Sverige. Idag är Naturvårdsverket och Länsstyrelsen väl medvetna om att det både finns områden som kräver så lite mänsklig påverkan som möjligt, för att naturvärdena ska bevaras, samtidigt som det finns områden där skötsel är ett måste för att det ska ha en positiv framtidsutveckling. Trots det finns idag fortfarande många

34 Mats Hellmark (red.) (2007), Naturen till din tjänst, Svenska naturskyddsföreningens årsbok 2007, s.48-49 35 Almstedt Jansson, M., Ebenhard, T. och de Jong, J. (red.) (2011), Naturvårdskedjan – för en effektiv naturvård, s.48-59, CBM 36 Lindahl, A. H. (2012), Naturvård, Naturvårdsverket 37 Hägerhäll, B. (red.), (1988), Vår gemensamma framtid, Världskommissionen för miljö och utveckling 38 Emanuelsson, U. (2009), Ett sekel av svensk naturvård, Nationalencyklopedin 39 Emanuelsson U. (2009), Ett sekel av svensk naturvård, Nationalencyklopedin 40 Höjer, O. (2012), Naturreservat – vanlig och stark skyddsform, Naturvårdsverket

13

naturreservat som behöver störning men som inte sköts, så kallade ”pappersparker”, vilket framförallt beror på bristen på pengar.41 Såväl naturen som jordbruket är i behov av fungerande ekosystem och genom skyddade områden, från exploatering, bevaras viktiga funktioner och tjänster. Traditionell hävd är något som måste bevaras och fortgå för att bevara den biologiska mångfalden kopplad till äldre jordbruksmarker och kulturlandskap.42 Traditionell hävd som skötselkomponent är allt från åkerbruk, nyttjande av eld och vatten, bete och ängsslåtter. De här är alla exempel på historisk markanvändning som bidrar med relevanta ekologiska komponenter, så som biotoper, processer och dynamiska förlopp som många arter kräver.43 Sverige undertecknade konventionen för biologisk mångfald i Rio de Janeiro 1992 och har alltså förbundit sig att bevara Sveriges arter. Det här har sedan skrivits in i Sveriges egna miljökvalitetsmål och man arbetar med en rödlista för alla hotade arter. Rödlistan visar att det är nästan hälften av de växt- och djurarter som är missgynnade eller hotade i Sverige idag är knutna till jordbrukslandskapet. Det här visar på vikten av behovet att skydda och åtgärda dessa landskap för att följa konventionen för biologisk mångfald.44 För att skydda den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet är det viktigt att se till hela landskapsbilden. Värdet för ett skyddat område i jordbrukslandskapet ökar om det är i ett nätverk av flera andra liknande områden. Det är alltså viktigt att ta hänsyn till landskapsperspektiv och metapopulationer när ett naturreservat ska bildas.45

Figur 4. Arealfördelning av naturtyper inom naturreservat i Sverige. Nedanför gränsen för fjällnära skog. (Arby, G. (2010), Naturreservat i Sverige, Naturvårdsverket)

41 Arby, G. (2010), Naturreservat i Sverige, Naturvårdsverket 42 Höjer O. et al. (2009), Svenskt naturskydd 100 år, Naturvårdsverket 43 Almstedt Jansson, M., Ebenhard, T. och de Jong, J. (red.) (2011), Naturvårdskedjan – för en effektiv naturvård, s.128-146, CBM 44 Smith, H. och Ahnström, J. (2010), Mångfunktionellt jordbruk 45 Smith H. (2010), Behövs ett landskapsperspektiv när vi skyddar biologisk mångfald i jordbrukslandskapet?

14

Ett stort problem idag, förutom att det är så små arealer av jordbruksmarken som är skyddad (figur 4), är att det inte finns något enskilt marknadsintresse för att få jordbruksmarken bevarad. Det är som ett exempel bara 20 % av Sveriges kommuner som idag har en policy för att bevara åkermark.46 De privata marker som har höga naturvärden kräver idag att det finns intresse hos markägaren/brukaren att skydda dessa på bästa sätt och att det finns miljöersättningar från länsstyrelser och EU för att bedriva en bra naturvårdsskötsel. Utvecklingen av naturvårdsarbetet har bidragit till att alla naturreservat i Sverige idag ska ha ett nedtecknat syfte, föreskrifter och en skötselplan.47

5. Miljöersättningar och miljömål Många jordbrukare söker idag miljöstöd via Länsstyrelsen och Jordbruksverket. Det här har blivit en viktig del i naturvården inom jordbrukslandskapet då det är svårt att bevara viktiga naturmiljöer på privat exploaterad mark. Miljöersättningar och andra ekonomiska styrmedel har bromsat utarmningen av den biologiska mångfalden och bidrar till en uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål, men är bara en liten bit av det som krävs för att bevara alla viktiga komponenter i kulturlandskapet.48

5.1. Miljöersättning Alla jordbrukare kan få ersättning för att sköta marker som bevarar kultur- och naturvärden. Miljöersättning är ett åtagande under en 5 års period som skrivs under för att markerna ska skötas enligt avtal. Det finns en rad olika miljöersättningar att söka, bl.a. för betesmarker och slåtterängar, vallodling, ekologisk produktion eller skötsel av våtmarker.49 Det är Jordbruksverket som står för utbetalning och reglering, medan det är berörd länsstyrelse som sköter handläggning och beslutsfattning. Hälften av all finansiering av miljöersättningar kommer från EU:s jordbruksfond för landskapsutveckling och resterande genom olika svenska medel.50 Det är ca 900 miljoner kronor som årligen går till hävd av slåtter- och betesmarker och grundersättningen ligger på ungefär 1100 kronor per hektar.51 Man kan se miljöersättningarna som ett medel för att minska jordbrukets intensitet och öka heterogeniteten, vilket bidrar med mer ekologiskt jordbruk och vallodling och ökat antal arealer av naturbetesmarker och andra småbiotoper.52

46 Edman T., Larsson K. och Lindeberg G. (2013), Exploatering av jordbruksmark 2006-2010, Jordbruksverket 47 Höjer, O. et al. (2009), Svenskt naturskydd 100 år, Naturvårdsverket 48 Bernes, C. (2011), Biologisk mångfald i Sverige, s.145-149 49 Jordbruksverket (2013), Nyheter och översikt 2013 50 Svedlund, L. et al. (2008), Kombination av styrmedel till kultur- och naturmiljövärden i odlings- och skogslandskapet, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen 51 Olsson, R. (red.) (2008), Mångfaldsmarker, s.171, HagmarksMistra/CBM 52 Smith H. (2010), Behövs ett landskapsperspektiv när vi skyddar biologisk mångfald i jordbrukslandskapet?

15

5.2. Sveriges miljömål, naturvårdspolitik och landsbygdsprogram Sveriges miljöarbete är idag starkt inriktat på de 16 miljökvalitetsmål som sattes 1999.53 Alla målen ligger till grund för många av de natur- och kulturvårdsåtgärder som görs och är viktiga underlag för statlig finansiering till olika myndigheter.54 Till ett av dessa mål hör ”Ett rikt odlingslandskap” och ”Ett rikt växt- och djurliv”. För att klara målet ”Ett rikt odlingslandskap” (figur 5) krävs det ett bevarande och ett hållbart nyttjande genom dagens jordbruk. Målet innefattar att man ska bevara alla befintliga ängs- och betesmarker och sköta dem på ett hållbart sätt.55 För att arbeta med det här målet har regeringen beslutat om ett landsbygdsprogram (2007-2013) som verktyg för att bevara höga naturvärden på landsbygden. Det betalas som nämnt ut miljöersättningar för att jordbrukare fortsätter med en skötsel av exempelvis naturbetesmarker och slåtterängar.56

Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och

kulturmiljövärdena bevaras och stärks.57 Figur 5. Miljökvalitetsmålet ”Ett rikt odlingslandskap” Regeringen skrev 2001 att naturvårdspolitik och folkhälsoarbete hänger samman. Att naturvården är en viktig förutsättning för att ett aktivt och upplevelserikt friluftsliv ska fortsätta och utvecklas. De skriver också att ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga är en viktig grund för en bra naturvårdspolitik. Allting handlar inte om bevarande idag, det är en lika viktig del att utnyttja naturen på ett hållbart sätt.58

5.3. EU:s miljö- och jordbrukspolitik EU:s jordbrukspolitik utgår främst från att öka produktionen och bidra till en bättre levnadsstandard hos jordbrukarna. Men den innehåller också åtgärder för att minska belastningen på miljön. Det handlar om att jordbrukarna både ska producera livsmedel och bevara viktiga naturmiljöer för den biologiska mångfalden och andra viktiga ekosystemtjänster. Den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) utgår från att alla länder inom EU ska få samma möjligheter att bedriva ett bra och hållbart jordbruk. Mycket av de pengarna som betalas ut idag går till framförallt gårdsstöd, som är baserat på jordbrukarens markarealer, medan en mindre del går till landsbygdsprogrammet som fokuserar på miljöåtgärder.59 Natura 2000 är EU:s egna nätverk för skyddade områden och har som mål att stoppa utrotningen av hotade arter och habitat. Nätverken utses med stöd från art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet och bygger på att arter och dess habitat ska nå gynnsam

53 Naturvårdsverket (2013), Sveriges miljömål 54 Svedlund, L. et al. (2008), Kombination av styrmedel till kultur- och naturmiljövärden i odlings- och skogslandskapet, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen 55 Kumm, K-I. (2011), Den svenska kött- och mjölkproduktionens inverkan på biologisk mångfald och klimat 56 Carlgren, A. (2008), Hållbart skydd av naturområden 57 Naturvårdsverket (2012), Ett rikt odlingslandskap 58 Miljödepartementet (2001), En samlad naturvårdspolitik 59 Europeiska unionen (2012), Den gemensamma jordbrukspolitiken – Ett partnerskap mellan EU och jordbrukarna

16

bevarandestatus, som i sin tur bygger på utbredningsområde, populationsstorlek, livsmiljö, struktur och funktion. Alla länder inom EU har som skyldighet att upprätta Natura 2000 områden och att se till övervaka dessa. Det ska finnas mål, göras inventeringar, identifiera hotbilder och göras en skötselplan för varje område. Men bevarandet innebär inte stopp av markanvändning eller utveckling av samhället utan att bevara områdets befintliga naturvärden; ”Om mänsklig verksamhet, till exempel jordbruk, är tillåten inom dessa områden måste den utföras i överensstämmelse med målsättningen att bevara arterna och livsmiljöerna”. Det finns också krav på att ingenting utanför dessa områden får hota områdets naturvärden, vilket ger en större spridning på bevarandet av arter och ekosystemtjänster.60

6. Ekosystemtjänster Ekosystem och dess tjänster är en förutsättning för människans liv och utan den biologiska mångfalden hade vi inte överlevt.61 Miljödepartementet har utifrån Sveriges miljökvalitetsmål skrivit etappmål om bl.a. biologisk mångfald och ekosystemtjänster, att ”den biologiska mångfalden är en förutsättning för allt liv på jorden och utgör basen för de ekosystemtjänster som är nödvändiga för mänsklighetens existens”.62 I januari 2013 gav regeringen ut en riktlinje (kommittédirektiv) om att ”synliggöra värdet av ekosystemtjänster”. Sammanfattningsvis föreslår de metoder för att värdera ekosystemtjänster och för att synliggöra värdet av dessa i samhället. De skriver att det är viktigt att sprida kunskapen om ekosystemtjänster för att nå Sveriges miljökvalitetsmål.63 Människan är en del av det komplexa samspel mellan djur, växter, mikroorganismer och miljön runt omkring som vi kallar ekosystem. Allting i ett ekosystem påverkar varandra och bidrar med ekosystemtjänster som gör att det komplexa systemet fungerar.64 Millennium ecosystem assessment (MA)65 visar att 15 av de 24 studerade ekosystemtjänster håller på att fasas ut från våra ekosystem. Ekosystemtjänster som är livsviktiga för människan och andra organismer, då de upprätthåller viktiga system i vårt samhälle.66 Ekosystemtjänster brukar delas upp i stödjande, reglerande, producerande och kulturella (figur 6), tjänster som regleras av både biotiska och abiotiska processer i ekosystemen. Ekosystemtjänsterna kan bl.a. utgöras av nedbrytare, rovdjur på skadeinsekter, pollinerare och arter/habitat som motverkar utsläpp av kväve och fosfor. Tjänsterna kan också utgöras av olika funktioner i ekosystemet så som reglering av klimat, avrinning, skydd mot översvämning, påfyllning av grundvatten, vattenrening, bullerdämpning och luftfiltrering.67

60 Naturvårdsverket (2013), Natura 2000 61 Hellmark, M. (red.) (2007), Naturen till din tjänst, Svenska naturskyddsföreningens årsbok 2007 s. 26 62 Miljödepartementet (2008), Biologisk mångfald och ekosystemtjänster 63 Miljödepartementet (2013), Kommittédirektiv – synliggöra värdet av ekosystemtjänster 64 Millenium Ecosystem Assessment (2005), Ecosystems and Their Services 65 Millenium Ecosystem Assessment (2005) 66 Carlgren A (2008), Hållbart skydd av naturområden, Regeringen 67 Almstedt Jansson, M., Ebenhard, T. och de Jong, J. (red.) (2011), Naturvårdskedjan – för en effektiv naturvård, CBM, s.76

17

Figur 6. Ekosystemtjänster uppdelade i de fyra grupperna enligt Millenium ecosystem assessment. (Millenium Ecosystem Assessment (2005), Ecosystems and Their Services) Ekosystem och ekosystemtjänster har höga värden för människan och är en förutsättning för vår fortsatta utveckling. Rent vatten och ren luft är något naturen ger oss så länge det finns fungerande ekosystem.68 Biologisk mångfald är en av förutsättningarna för ett fungerande ekosystem och det handlar om ett landskap med många olika naturtyper, arter och genetisk variation. Lanskapets sammansättning är viktig för den genetiska variationen som i sin tur är viktig för att arter ska kunna anpassa sig, till exempelvis klimatförändringar.69 Kulturhistoria, rekreation, tillgänglighet och upplevelse är några av de värden som kan kopplas till kulturella ekosystemtjänster och är direkt kopplade till människan. Även andliga och religiösa värden, kunskap, undervisning och inspiration hör dit. Människan har ett behov av närhet till naturen, mer eller mindre, för ett behov av god hälsa och livskvalitet. Forskning visar att vistelse i naturen minskar stress och trötthet, samt ger möjlighet till rekreation. Stödjande, reglerande och producerande ekosystemtjänster bidrar dessutom med ökad effekt på de kulturella tjänsterna, då ett fungerande ekosystem ger högre upplevelsevärde.70 Kulturella dimensioner av ekosystemen så som andliga upplevelser och friluftsupplevelser är alltså också viktiga för människans välbefinnande.71

6.1. Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Jordbruket producerar inte bara livsmedel utan också andra nödvändiga ekosystemtjänster (figur 7). Ekosystemtjänster är viktiga och nödvändiga för att jordbruket i sig ska fungera. Det gäller t.ex. ekosystemtjänster som nedbrytning och pollinering vilka bidrar till att

68 Hellmark, M. (red.) (2007), Naturen till din tjänst, Svenska naturskyddsföreningens årsbok 2007 s.18-25 69 Lindborg, R. et al. (2006), Naturbetesmarker i landskapsperspektiv – en analys av kvaliteter och värden på landskapsnivå, CBM 70 Lindborg, R. et al. (2006), Naturbetesmarker i landskapsperspektiv – en analys av kvaliteter och värden på landskapsnivå, CBM 71 Smith, H. och Ahnström, J. (2010), Mångfunktionellt jordbruk

18

jordbruksekosystemet med produktion av mat fungerar och bibehåller en mängd andra livsnödvändiga funktioner, exempelvis den biologiska mångfalden.72 Jordbrukets markanvändning fragmenterar landskapet, ekosystem och arters livsmiljöer, men markanvändningen är också en förutsättning för många ekosystemtjänster. Jordbruk påverkar kulturlandskapets värden både positivt och negativt beroende på förändring i markanvändning. Påverkan sker exempelvis beroende på antal betesdjur, hur stora betesfållorna är och vid byte av betesdjur. Dessutom påverkars värdena och ekosystemtjänster vid restaurering, övergivande, ökad/minskad hävd och bebyggelse.73

Figur 7. Exempel på ekosystemtjänster som jordbrukslandskapet bidrar med. (Alison G. Power, 2010, Ecosystem services and agriculture: tradeoffs and synergies) Det är framförallt de stödjande, reglerande och producerande ekosystemtjänsterna som är viktiga för att ett jordbruk ska fungera, men kulturella ekosystemtjänster är också en viktig del i systemet. Jordbrukets ekosystemtjänster definieras ofta som ”naturliga processer och förhållanden som ger förutsättningar för naturens och människors liv”.74 Naturvårdsverket fick i uppdrag av regeringen 2012 att sammanställa information om viktiga ekosystem och ekosystemtjänster. Dessutom skulle faktorer som påverkar dessa identifieras. Naturvårdsverket valde då ut sex stycken ekosystemtjänster som är viktiga i jordbrukslandskapet, med motiveringen att de har högt ekonomiskt värde, påverkas av val av markanvändning och påverkar dessutom varandra. Dessa sex ekosystemtjänster var Livsmedel från odlade landväxter, Livsmedel från tama landdjur, Pollinering, Biologisk kontroll av skadegörare, Landskapskaraktär- kulturarv och Estetiska värden.75

72 Smith, H. (2010), Multifunktionellt jordbruk: nyttjande av biologisk mångfald för hållbar jordbruksproduktion och ekosystemtjänster, Lunds Universitet 73 Lindborg, R. et al. (2006), Naturbetesmarker i landskapsperspektiv – en analys av kvaliteter och värden på landskapsnivå, CBM 74 Eksvärd, J. (2006), Jordbruket och ekosystemtjänsterna, ur Ekosystemtjänster – nya möjligheter för näringslivet och för miljön? 75 Naturvårdsveket (2012), Sammanställd information om Ekosystemtjänster

19

Här nedan är en sammanfattning av tre av Naturvårdsverkets sex utvalda ekosystemtjänster, som alla finns representerade i studieområdet, Överön: Livsmedel från tama landdjur Djurhållning i sig bidrar inte bara med livsmedel utan upprätthåller dessutom åkermark och vallodling och är alltså dessutom en del av ekosystemtjänsten Livsmedel från odlade landväxter. Betesdjur bidrar dessutom till ett öppet landskap och traditionell hävd av både naturbetesmarker, skog och våtmarker, som i sin tur bidrar med positiva effekter på både Pollinering och Biologisk kontroll. Men det här gäller enbart djur som går ute på bete och inte djur som hålls på stall, som kan ha den motsatta effekten på landskapet.76 Landskapskaraktär – Kulturarv/-historia Kulturarv är en viktig roll i hur vi uppfattar ett landskap, så som historiska element och jordbrukslandskapets kvalitet. Jordbruket har en flera tusen år gammal historia som fortfarande visar spår från både brons- och järnåldern, vilket ger marker och användningen av dem ett högt kulturhistoriskt värde.77 Estetiska och upplevelsevärden Landskapets karaktär ger en viss känsla för området, dess geologi, jordart, vegetation och markanvändning spelar en viktig roll i hur vi uppfattar det. Odlingslandskapet i sig är en källa till både estetisk, spirituell och psykologisk inspiration för många. När fler idag bor i städer och naturturismen har ökat, har den här estetiska inspirationen av naturen fått en större betydelse och gör att landskapskaraktären är av större vikt.78 Jordbrukslandskapet och kanske framförallt kulturlanskapet har i flera tusen år haft ett speciellt värde för människan. Inte bara när det gäller produktion av livsnödvändiga produkter utan också skapandet av kulturella värden för den enskilda människan. Det öppna landskapet ger inspiration och rekreation och dessutom ger Sveriges allemansrätt möjlighet till ett aktivt friluftsliv.79 De kulturella ekosystemtjänsterna är de enda tjänsterna som är icke-materiella, om man kan räkna kretslopp som materiellt? De kulturella tjänsterna är det människan psykologiskt får av naturen och det är tjänster som inte går att ersätta, exempelvis likt producerande och tekniska lösningar på reglerande tjänster. För jordbrukets del går många av ekosystemtjänsterna att värdesätta ekonomiskt, men när det gäller de kulturella tjänsterna i jordbruket är det svårt. Det går inte att sätta ett ekonomiskt värde på en psykologisk upplevelse.80

76 Naturvårdsveket (2012), Sammanställd information om Ekosystemtjänster 77 Lindborg, R. et al. (2006), Naturbetesmarker i landskapsperspektiv – en analys av kvaliteter och värden på landskapsnivå, CBM 78 Naturvårdsveket (2012), Sammanställd information om Ekosystemtjänster 79 Hellmark, M. (red.) (2007), Naturen till din tjänst, Svenska naturskyddsföreningens årsbok 2007 80 Hernándes-Morcillo, M., Plieninger, T. & Bieling, C. (2013), An empirical review of cultural ecosystem service indicators, Ecological indicators 29

20

7. Överön Stora och Lilla Överön ligger i Kungälvs kommun, på norra sidan ute på spetsen där Nordre älv mynnar i havet (se figur 9). Det är en hällmarksrygg som sticker ut i havet och som efter landhöjning gått från att vara ö till halvö. Här finns betade strandängar (tidigare slagna), gräsmarker och stora arealer utmarksbeten med fukt-, klipp- och ljunghedar. Floran är rik och har en mängd indikatorer på lång kontinuitet i hävden. Området är också en betydelsefull lokal för sjöfåglar som rast- och övervintringsplats samt häckning.81

Figur 9. En översikt över var Överön ligger i Kungälvs kommun och en detaljerad karta över Stora Överön. (Crawford, R., Hogedal, Å. och Ström, K. (2009) Naturens pärlor – Stora Överön, Kungälvs kommun)

7.1. Naturreservatet Nordre Älvs Estuarium Stora Överön har varit landskapsskyddat sedan 70-talet, på grund av en unik skärgårdsmiljö mellan salt- och sötvatten och de bevarade naturbetesmarkerna som mer eller mindre har betats ända sedan 1600-talet. 2005 tog man beslut om att göra området till naturreservat och det är nästan hela Stora och Lilla Överön som tillhör naturreservatet Nordre älvs estuarium, som dessutom ingår i EU:s ekologiska nätverk Natura 2000. Hela reservatet är 7086 ha och av dem är 1482 ha landområde, med ett antal stora och även många små öar (figur 8).82

81 Alexandersson, H. (2004), Naturreservatet Nordre älvs estuarium i Göteborg, Kungälv och Öckerö kommuner, Skötselplan tillhörande länsstyrelsen 82 Lawett, E. (2005), Bevarandeplan för Natura 2000-området SE0520043 Nordre älvs estuarium

21

Roy Andersson som driver gården Överön West (läs mer i kapitel 7.2.) och är aktiv brukare inom reservatet, med bas på Stora Överön, är förvaltare och har som ansvar att markerna ska hållas betade på ett antal öar inom Natura 2000-området. Reservatet bildades i syfte att bevara ett stort sammanhängande estuarium i ett relativt oexploaterat tillstånd och bevara dess intilliggande landskapsområden med känslig flora och fauna. Det står också i skötselplanen för naturreservatet att det välhävdade odlingslandskapet ska bevaras, så som strandängar och naturbetesmarker.83 Länsstyrelsen i Västra Götalands län, i sammarbete med reservatsförvaltarna Västkuststiftelsen, har satt upp en skötselplan för naturreservatet Nordre Älvs estuarium som innefattar Stora Överön. Området är indelat i olika naturtyper (se figur 10) och på Stora Överön är det framförallt klipphed, öppen hagmark, öppen utmark, gräsbärande åker och havsstrandäng, som alla är i behov av någon form av hävd och framförallt bete.84

Figur 8. Nordre älvs estuarium, avgränsningar för naturreservatet. (Länsstyrelsen, Nordre älvs estuarium, 2013)

83 Alexandersson, H. (2004), Naturreservatet Nordre älvs estuarium i Göteborg, Kungälv och Öckerö kommuner 84 Alexandersson, H. (2004), Naturreservatet Nordre älvs estuarium i Göteborg, Kungälv och Öckerö kommuner

22

Figur 10. Urklipp ur Nordre älvs estuariums skötselplan. Visar naturtyper och avgränsningar (2005-06-27, Skötselplan för naturreservatet Nordre älvs estuarium, skala 1:20 000, diarienummer 511-68074-2003).

7.2. Överön West På Stora Överön finns det två gårdar och den ena drivs av Roy Andersson och Susanne Sjöland, som har köttdjursuppfödning. Verksamheten på gården, Överön West, är KRAV-märkt och man producerar både nöt- och lammkött.85 Marken är omkring 48 ha åker och 100 ha bete.86 Det har funnits nötkreatur på Stora Överön i flera hundra år och Roy är nionde generationen som tog över gården 1982 efter sin far. Förutom köttproduktion som bidrar till bete på markerna bedriver Roy dessutom som entreprenör restaurering av igenvuxna betesmarker, ljungbränning m.m. Förutom kor av raserna Aberdeen Angus och Hereford (15 vuxna, 15 kalvar, 11 ungdjur - 2 år och 15 ungdjur - 1 år (2013)) och Pälsfår (58 tackor med 1,8 lamm/tacka (2013)), som betar markerna mellan maj och september, har gården dessutom Islandshästar (ca 25 st) som går ute året om.87 Roys huvudsakliga strävan sedan han övertog gården 1982 har varit att bevara det öppna betade landskapet för dess historiska och estetiska värde. Det här återspeglas även i hans tankar på att öppna upp gamla slåtterängar och ta tillbaka andra historiska traditioner, men som han säger ”om det finns tid, pengar och efterfrågan”. Både Roy och Susanne har oändligt med idéer och efter att Roy tog över gården har det skett mycket förändringar, inte bara ökat betestryck i många områden utan även ökad spridning av kunskap om det gamla kulturlandskapet och ett ökat besöksantal till området. Det är mycket på gång på gården, inte bara när det gäller djurskötsel och markanvändning. Det ena huset är ombyggt och där drivs idag Öas pub och café, som är en verksamhet med livespelningar, quiz och andra evenemang. Det serveras mat varje fredag och på söndagar i

85 Överön West AB (2013) 86 Gröna gårdar (2010), Roy Andersson - Överön West 87 Överön West AB (2013)

23

februari och mars drivs en caféverksamhet då det också ges möjlighet att gå tipspromenad. På ön anordnas också guidade naturvandringar några gånger om året i samarbete med Naturskyddsföreningen och Västkuststiftelsen. Pågående aktivitet i år är ombyggnad av övervåningen på boningshuset till ett Bed and Breakfast med 4 rum och Roy och Susanne deltar dessutom i ett EU-projekt om en cykelled i Södra Bohuslän där Stora Överön och Rörö ska kopplas in i nätverket, vilket troligen kommer öka besöksantalet ännu mer.

8. Resultat

8.1. Markanvändning Det är öppna marker på nästan samma platser idag som det var 1849 (se figur 11 och 12). Det finns ett antal stenmurar kvar som visar landskapets kulturhistoria. Kartorna visar också att gräsmarkerna blivit färre och att några växt igen. Vilket beror på att det idag är vallodling eller bete på många av de platser som tidigare var åker eller ängar för slåtter. Dessutom har större maskiner på senare tid hindrat brukaren från att slå de mindre gräsbärande åkermarkerna som finns innanför stenmurarna, där det idag istället enbart är bete p.g.a. otillgänglighet i och med större maskiner. Igenväxningen beror framförallt på varierat betestryck eller byte av betesdjur som lett till att buskar och träd lyckats etablera sig på vissa ställen. Se skillnaden i markanvändning i tabell 1.

Figur 11. Karta över Stora Överön, från laga skifte 1849-01-19 (Lantmäteriet, aktbeteckning 14-trb-116, beställd 2013-05-07)

24

Figur 12. Karta över Stora Överön idag (http://kartor.eniro.se: Stora Överön) Tabell 1. Markanvändning 1849 och 2013.

Markanvändning år 1849: Markanvändning idag (2013): Betesmark – kor Betesmark – kor, får & hästar Slåttermark - Ängs- och vasslåtter Vallodling + Bete Åker Vallodling + Bete Boende (3 gårdar) Boende (2 gårdar + sommarhus, totalt ca 40 hus)

Kartan över dagens markanvändning (figur 13) visar att de största delarna av ön idag används för nötkreaturs- eller hästbete. Det är även en del fårbete, men fåren betar framförallt intilliggande öar. Det finns en begränsad mängd gräsmarker som används till vallodling, för vinterfoder till djuren. Stora Överöns bebyggelse bidrar dessutom med en del privata trädgårdar och biodling (som dock inte ingår i reservatet). Det sker även en del röjning av sly årligen för att bevara det öppna landskapet.

25

Figur 13. Markanvändning påStora Överön. Fördelning av betesdjur 2013.

8.2. Ekosystemtjänster Jordbruk idag som har kvar delar av traditionell markanvändning, framförallt slåtter eller bete, bidrar till bevarandet av biologisk mångfald. Fortsatt brukande av historiska jordbruksmarker ger både matproduktion och produktion av ekologiska och kulturhistoriska värden. Stora Överön är inget undantag, där sker en produktion av en mängd olika ekosystemtjänster som ger landskapet ett högt ekologiskt och kulturellt värde (tabell 2). Tabell 2. Producerande och kulturella ekosystemtjänster på Stora Överön.

Producerande: Kulturella: Livsmedel – nöt och lamm Kulturhistoria Djurfoder – vallodling Kulturell mångfald Fårskinn Estetik Livsmiljö Platskänsla Turism Kunskap Rekreation Inspiration Undervisning

Utifrån geografi, ekologi och naturtyper sker en traditionell markanvändning, när det gäller köttproduktion, på Stora Överön med bete och vallodling. Både naturtyp och markanvändning har betydelse för vilka ekosystemtjänster som finns i olika miljöer (se figur 14). Jordbruket på Stora Överön bidrar till ett öppet kulturlandskap som bevarar kulturhistoriska värden. Bete och ekologisk vallodling, som ger ca 650 rundbalar ensilage per år (tabell 3), bidrar med biologisk mångfald och viktiga livsmiljöer för många organismer, både växter och djur. Dessutom skapar gräsmarker och betesdjur andra ekosystemtjänster, så som estetik, platskänsla, rekreation och inspiration. Se vidare koppling mellan markanvändning och ekosystemtjänster i figur 14.

26

Figur 14. Uppdelning av markanvändning, naturtyper och ekosystemtjänster på Stora Överön. *Turism etc. sker i hela området Öas pub & café som drivs av Roy Andersson och Susanne Sjöland på gården är också en ekosystemtjänst i sig då det ger området ett högre kulturellt värde och bidrar med ökad turism och kunskap, med ca 800 besökare per år (tabell 3). Det Bed and breakfast som ska öppnas kommer även det bidra till turism och en ökad kulturell mångfald. Tabell 3. Överön west:s omsättning (2012).

Ekosystemtjänst Specifikation Livsmedel: Sålt nötkött: 500 kg

Slaktade djur: 10 kvigor & stutar + 2 kor Lamm: ca 60 st Fårskinn: ca 60 st Djurfoder: ca 650 rundbalar ensilage á 600kg Turism: Öas pub & café, ca 800 personer/år Friluftsliv/naturvandring: ca 20 personer/vandring

Naturreservatet ger ett rikt friluftsliv och det är många som kommer till Stora Överön för att vandra, fiska eller bada, beroende på säsong. De guidade naturvandringarna som sker några gånger om året, med grupper upp emot 20 personer, bidrar dessutom med ekosystemtjänsterna kunskap, undervisning och rekreation. Det finns även planer på att starta ett konstcafé med lokala konstnärer och kanske även återuppliva gamla traditioner, som t.ex. att använda vass och fårull till olika ändamål, vilket skulle kunna öka det kulturhistoriska värdet av området samt ytterligare bidra till de kulturella och sociala ekosystemtjänsterna.

27

9. Analys och diskussion

9.1. Att kombinera matproduktion och naturvård Gården på Stora Överön är ett bra exempel på där brukare lyckas kombinera matproduktion och naturvård p.g.a. engagemang och skapande av många olika ekosystemtjänster som också bidrar till ekonomisk vinst för jordbruksföretaget. Om man jämför med många andra mer exploaterade områden är Överön fortfarande präglad av traditionell markanvändning och ökar därav det historiska och ekologiska värdet. Markanvändningen på Stora Överön har inte förändrats särskilt mycket de senaste hundra åren, det är endast slåtter som inte finns kvar idag, vilket är ganska unikt. Med intensifieringen av jordbruket har många kulturlandskap försvunnit och så även den traditionella kunskapen att bruka dessa miljöer. Ett aktivt jordbruk i ett traditionellt kulturlandskap för därför inte med sig enbart bevarandet av biologisk mångfald och kulturhistoria utan också många andra kulturella ekosystemtjänster. Ett brukande av småskaliga kulturlandskap bevarar mycket historisk kunskap om att bruka gjorden på ett hållbart sätt. Kunskap som kanske kan vara till nytta för att utveckla dagens jordbruk till ett hållbart system som bevarar ekosystemtjänster. Kombinationen mellan småskaligt jordbruk och naturreservat i denna studie visar också att ett antal olika ekosystemtjänster, inta bara mat, produceras här. För att bevara ett kulturlandskaps historiska värde krävs det en hävdregim som bevarar lanskapets ekologiska värde. Det ställer krav på jordbrukarens hävdmetoder och kreativitet för att bevara bl.a. den biologiska mångfalden. I Camilla Winqvists studie om ekologiskt lantbruk (Ekologiskt lantbruk, biologisk mångfald och ekosystemtjänster – i ett landskapsperspektiv, 2013) tar hon upp att det gjorts studier som visat på att mångfalden ökar inom en gradient från konventionellt jordbruk till ekologiskt och ännu mer inom naturreservat som brukas. Det är framförallt utan användning av bekämpningsmedel och med traditionella brukningsmetoder som den biologiska mångfalden gynnas. Dessutom har naturreservat ofta längre kontinuitet när det gäller skötsel och markanvändning vilket borde bidra med att ett ekologiskt jordbruk som ligger inom ett naturreservat har en relativt stor positiv effekt på den biologiska mångfalden. Naturreservat drar till sig besökare p.g.a. rörelsefriheten på ett annat sätt en ett jordbrukslandskap. Eftersom människor i städer idag kommer längre och längre bort från aktivt jordbruk p.g.a. växande städer samtidigt som besöken i naturreservat ökar i stadsnära områden borde kombinationen vara idealisk för att skapa ett band mellan producent och konsument, då det öppna landskapet och de betande djuren blir mer tillgängliga för människan. Naturreservatet kräver dessutom större försiktighet från besökarens sida, då det ofta är förbud mot en mängd olika aktiviteter, vilket minskar miljöpåverkan. Med många satsningar på de kulturella ekosystemtjänsterna visar Stora Överön på en lyckad kombination av matproduktion och naturvård. Det finns möjlighet till rekreation, friluftsliv och andra aktiviteter, så som naturvandringar som bidrar till ökad spridning av inspiration och kunskap. Idag bidrar landsbygdsprogrammet mycket med att se till att bevara viktiga jordbrukslandskap. Utan ersättningar för olika betesdrifter eller andra skötselåtgärder hade jordbrukare idag inte klarat av att prioritera alla marker på samma sätt. Något annat som

28

också spelar stor roll i en brukares överlevnad är såklart också priset på den varan de säljer, i Överöns fall priset på nöt- och lammkött. Det här gör att det troligen varit en mycket större fördel att ligga inom ett naturreservat om det idag inte funnits något landsbygdsprogram, för att man då via förvaltaren av reservatet fått ersättning för olika skötselåtgärder. Naturreservat eller Natura 2000 ställer krav på att markerna nyttjas efter vad som står i skötselplanen på samma sätt som ersättningarna från landsbygdsprogrammet ställer krav på att brukaren sköter markerna efter överenskommelse. Jordbruk är en komplex verksamhet som idag styrs från många olika håll. Ekonomi, världsmarknad, politik, miljöersättningar, landsbygdsprogram, gårdsstöd, brukare, landskap, tillgångar o.s.v. Listan kan göras lång. Det finns många vägar att gå för att jordbruket ska påverka närmiljöer och klimat så lite som möjligt. Vilken väg som är den bästa är idag fortfarande oklar.

9.2. Jämförelse mellan jordbruk och naturvård Om man enbart prioriterar jordbruk i dagens samhälle är det högst troligt att det blir en monokultur av sädeslag eller en stor gård med mjölk- eller köttdjur. Det här bidrar troligen till ett enformigt landskap med låg biologisk mångfald. Det är också ganska troligt att det för med sig stora näringsläckage av fosfor och kväve och att mängden djur på gödslad mark ökar utsläppen av växthusgaser, vilket redan sker i dagens moderna jordbruk. Om det istället är naturvården som prioriteras i ett kulturlandskap, skulle landskapet och den biologiska mångfalden sätta gränsen för typ av markanvändning, det skulle innebära bete på naturbetesmarker och slåtter på övriga gräsmarker, samtidigt som småbiotoper och värdefulla träd skulle bevaras. Naturvårdsperspektivet skulle också kräva ekologiskt jordbruk för att öka biologisk mångfald och minska näringsläckage. Ur naturvårdsperspektivet skulle också landskapet bli mer tillgängligt än det industrialiserade jordbruket som idag är svårt att röra sig i. Prioriterad naturvård i jordbrukslandskap för det närmare människan och breddar utbudet av skapade ekosystemtjänster, ökar det kulturhistoriska värdet och tillgängligheten för friluftsliv. Betesmarker som inte ingår i ett reservat är oftast betesmarker som används för att det finns behov av bete, både landskapsmässigt och utifrån djuren, men bara så länge det finns ett intresse från jordbrukaren. Idag är det nämligen vanligast att djuren går på bete på gödslade gräsmarker, för att ge bättre avkastning, vilket istället för att bidra till biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster har en negativ effekt på miljön. Jordbrukare som inte söker miljöersättning behöver inte ta någon naturhänsyn och då är det framförallt djurhållningen som styr över markanvändning och miljöpåverkan.

9.3. Framtiden? Med en växande befolkning behöver vi hitta nya sätt och styrmedel för att skapa en hållbar matproduktion. Jordbruket kommer dessutom alltid ha en viss negativ påverkan på vår miljö och vårt klimat. Men jordbruket bidrar också med mycket värdefullt, inte bara när det gäller produktionen, och det är något vi måste ta till vara på medan vi fortfarande kan. Vi kanske måste stoppa industrialiseringen av jordbruket, för att bevara den biologiska mångfalden och andra viktiga ekosystemtjänster som är nödvändiga för att människan ska fortsätta leva ett liv i ett tillfredsställande landskap med god miljö. Det här handlar om ekosystemtjänster som vi

29

idag tar för givna som t.ex. pollinering och vattenrening, som är på väg att försvinna om det inte sker en förändring. Precis som reflektionerna i Naturvårdskedjan (Almstedt, Jansson, M., Ebenhard, T., & de Jong, J. 2011) tror jag att odlingssystem i framtiden kanske ska baseras mer på biologisk mångfald, traditionell markanvändning och ekosystemtjänster än monokulturer och fossila bränslen. Att kombinera jordbruk och naturreservat kanske är en bit på vägen, eller åtminstone ett alternativ till en bra väg att gå. Det handlar kanske framförallt om ett ekologiskt jordbruk som fokuserar på naturens ekologi istället för marknadens ekonomi. Att skapa gynnsamma livsmiljöer, minska användningen av bekämpningsmedel och bibehålla en varierad jordbruksproduktion, som Camilla Winqvist (Ekologiskt lantbruk, biologisk mångfald och ekosystemtjänster – i ett landskapsperspektiv, 2013) kommer fram till är det viktigaste för att gynna den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Kanske krävs det brukare som är engagerade att satsa på företagande utöver jordbrukets produktion, så som naturvårdsentreprenörskap eller turism. Utvecklingen ligger i så fall inte i själva markanvändningen utan i satsningar på att öka ekosystemtjänster, kanske framförallt kulturella. Vilket då bidrar till ett bevarande av äldre kulturlandskap och biologisk mångfald. Det handlar kanske inte bara om ett förändrat jordbruk, jag tror vi också måste integrera ekosystemtjänster i stadsnära områden och ta dem i beaktning vid stadsplanering, som Anna Vinge skriver i sin masteruppsats (Ekosystemtjänster i boendemiljö, 2012). Det här handlar också om en framtida matproduktion som kan öka ekosystemtjänsterna i stadsnära områden genom att flytta en del av odlingen in i städerna. Det behövs dessutom, som Johanna Björklund skriver i en artikel (Med fokus på ekosystemtjänster i det europeiska jordbruket, 2003), en dialog och ett samarbete på ett tvärvetenskapligt plan för att nå ett hållbart jordbruk. Ekosystemtjänster kan vara ett viktigt verktyg för att sätta ett pris på jordbrukets produktion av exempelvis öppet landskap, biologisk mångfald och högkvalitativt livsmedel. Det jordbruk vi idag strävar efter är kanske ett multifunktionellt system mellan många olika aspekter utöver mat, så som hälsa, välbefinnande, klimat, landskap, produktion, miljö, arbete och inkomst.

10. Slutsatser För att hitta det vi söker tror jag vi måste jobba tvärvetenskapligt och inkludera ekosystemtjänster i samhällsutvecklingen. Kanske kan det säga oss något att vårt jordbrukslandskap överlevde att brukas på ungefär samma sätt i flera tusen år, men överlever inte den förändring som skett de senaste hundra åren. En utarmning av ekosystem och dess tjänster har skapat stora miljöproblem världen över. Jordbruket har fallit ur samspelet med samhället och står idag vid sidan av. För några hundra år sedan var det inte så och då fanns inte heller de miljöproblem som finns idag. Världen har gått från att vara relativt stabil och förutsägbar till att förändras och bli turbulent. Jordbruket har historiskt ägnat sig åt många delar i samhället, inte bara matproduktion, och därför behöver dagens jordbruk hitta en hållarhet till vårt välutvecklade samhälle, genom att integrera människan och skapa mångfald. Problematiken idag uppstår när ett landskap ägnar sig åt enbart kultur- och landskapsvård eller enbart bedriver intensivt jordbruk. Jordbruket och

30

naturvården måste därför slås samman för att nå hållbar utveckling och bevarandet av ekosystemtjänster. Det behövs engagerade brukare, likt Roy Andersson och Susanne Sjöland på Stora Överön, som på olika sätt integrerar konsumenterna i sitt arbete och ökar antalet ekosystemtjänster vilket bidrar ekonomiskt till den egna verksamheten och skapar intresse och kunskap. Men så länge landsbygdsprogrammet fungerar som det gör idag är det inte till någon fördel att jordbruk ligger inom ett naturreservat. Ett multifunktionellt jordbruk, som kombinerar matproduktion och landskapsvård med exempelvis turism, kan få även en liten jordbruksenhet att överleva ekonomiskt utan miljöersättningar, så som det visats på Överön. Tack! Jag vill för det första ge ett stort tack till Roy Andersson och Susanne Sjöland som lät mig ta del av deras verksamhet på Stora Överön. Dessutom Bengt Larsson på Västkustsitftelsen som svarat på frågor och låtit mig ta del av skötselplanerna över Nordre älvs estuarium och Otterön. Men framförallt vill jag tacka min handledare Gunilla Almered Olsson för projektidé, handledning och engagemang. Även tack till Frank Götmark som gav mig vägledning till Gunilla och ett tack till Göteborgs Universitet och Bente Eriksen Molau för att jag fick möjligheten till att göra den här studien.

31

10. Referenslista Agerberg, Elin (2010), Skötselplan för naturreservatet Otterön i Tanums kommun, Länsstyrelsen Västra Götalands län Alexandersson, Hans (2004), Naturreservatet Nordre älvs estuarium i Göteborg, Kungälv och Öckerö kommuner, Skötselplan tillhörande länsstyrelsen via Västkuststiftelsen Almstedt Jansson, Malin, Ebenhard, Torbjörn och de Jong, Johnny (2007), Ett forskningsprogram blir till, Biodiverse nr.3 s. 3-5, CBM, hämtad 2013-05-01 från http://www.biodiverse.se/wp-content/uploads/2011/11/Biodiverse-2007-31.pdf Almstedt Jansson, Malin, Ebenhard, Torbjörn och de Jong, Johnny, (red.) (2011), Naturvårdskedjan – för en effektiv naturvård, CBM:s skriftserie 48, Centrum för biologisk mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Arby, Gunhild (2010), Naturreservat i Sverige, Naturvårdsverket, hämtad 2013-05-02 från http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8233-7.pdf Bernes, Claes (2011), Biologisk mångfald i Sverige, Naturvårdsverket Björklund, Johanna (2012), Ekosystemtjänster i jordbruket och dess koppling till produktionsintensiteten, SLU, hämtad 2013-05-01 från http://www.vaxteko.nu/html/sll/stiftelsen_lantbruksforskning/rapport_slf/RSLF47/RSLF47AV.PDF Björklund, Johanna (2003), Med fokus på ekosystemtjänster i det europeiska jordbruket – nu behövs dialog och samarbete, SLU, Forskningsnytt nr.3, hämtad 2013-06-03 från http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/forskningsnytt/FLN03-03/FLN03-03B.PDF Bratthall, Erik och Löfroth, Michael, (4 april 2013), Beslut om uppdrag till handlingsplan för grön infrastruktur, hämtat 2013-05-01 från http://www.regeringen.se/sb/d/17423/a/213903 Carlgren, Andreas (2008), Hållbart skydd av naturområden, hämtad 2013-05-06 från http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/77/64/45b47165.pdf Crawford, R., Hogedal, Å. och Ström, K. (2009), Naturens pärlor – Stora Överön, Kungälvs kommun hämtad 2013-05-02 från http://www.kungalv.se/upload/3%20Kultur%20och%20Fritid/Bilder%20kulturofritid/Friluftsliv/Naturens_Parlor/09_Stora_Overon.pdf Edman, Tobias, Larsson, Karin och Lindeberg, Greger (2013), Exploatering av jordbruksmark 2006-2010, Jordbruksverket, hämtad 2013-05-02 från http://www.metria.se/Global/Nyheter/Dokument/Exploatering_av_jordbruksmark.pdf Eksvärd, Jan (2006), Jordbruket och ekosystemtjänsterna, ur Ekosystemtjänster – nya möjligheter för näringslivet och för miljön?, hämtad 2013-05-06 från http://www.swedishwaterhouse.se/swh/resources/1203413122445Ekosystemtjanster_seminarierapport.pdf Emanuelsson, Urban (2009), Ett sekel av svensk naturvård, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-05-02 från http://www.ne.se/static/utskick/nyhetsbrev/resources/09v24_prosp_rep4.jsp

32

Europeiska unionen (2012), Den gemensamma jordbrukspolitiken – Ett partnerskap mellan EU och jordbrukarna, hämtad 2013-05-06 från http://ec.europa.eu/agriculture/cap-overview/2012_sv.pdf Granath, Johan (2012), Peak Soil: nu hårdnar konkurrensen om marken, Miljöforskning, Formas, hämtad 2013-06-04 från http://miljoforskning.formas.se/sv/Nummer/September-2012/Innehall/Ovriga-artiklar/Nu-hardnar-kampen-om-marken/ Gröna gårdar (2010), Roy Andersson, Överön West, hämtad 2013-05-02 från http://www.gronagardar.se/gardar/roy-andersson-overon-west/ Hellmark, Mats (red.) (2007), Naturen till din tjänst, Svenska naturskyddsföreningens årsbok 2007 Hernándes-Morcillo, Mónica, Plieninger, Tobias & Bieling, Claudia (2013), An empirical review of cultural ecosystem service indicators, Ecological Indicators 29, tillgänglig på http://www.elsevier.com/locate/ecolind Hägerhäll, Bertil (red.), (1988), Vår gemensamma framtid, Världskommissionen för miljö och utveckling, Stockholm, ISBN 91-518-2159-1 Höjer, Olle (2012), Naturreservat – vanlig och stark skyddsform, Naturvårdsverket, hämtad 2013-05-02 från http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyddad-natur/Naturreservat/ Höjer, Olle et. al (2009), Svenskt naturskydd 100 år, Naturvårdsverket, hämtad 2013-05-02 från http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-8385-4.pdf IAASTD (2008), Agriculture at a Crossroads – International Assessment of Agricultural knowledge, Science and Technology for Development (IAASTD), hämtad 2013-05-20 från http://www.unep.org/dewa/agassessment/reports/IAASTD/EN/Agriculture%20at%20a%20Crossroads_Synthesis%20Report%20(English).pdf Jordbruksverket (2013), Nyheter och översikt 2013, hämtad 2013-05-03 från http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Jordbruksstod/JS11b.pdf Kumm, Karl-Ivar (2011), Den svenska kött- och mjölkproduktionens inverkan på biologisk mångfald och klimat, Jordbruksverket, hämtad 2013-05-06 från http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra11_21.pdf Lawett, Ewa (2005), Bevarandeplan för Natura 2000-området SE0520043 Nordre älvs estuarium, Länsstyrelsen Västa Götalands Län, hämtad 2013-05-06 från http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/natura-2000/bevarandeplaner/Kung%C3%A4lv/nordre-alvs-estuarium-se0520043.pdf Lennartsson, Tommy (2010), Biologisk mångfald och traditionell markanvändning, CBM, hämtad 2013-05-20 från http://www.slu.se/Global/externwebben/centrumbildningar-projekt/centrum-for-biologisk-mangfald/Dokument/bioheritage/faltkompendium2010.pdf Lindahl, Anna Helena (2012), Naturvård, Naturvårdsverket, hämtad 2013-05-02 från http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Naturvard/

33

Lindborg, Regina et al. (2006), Naturbetesmarker i landskapsperspektiv – en analys av kvaliteter och värden på landskapsnivå, CBM, hämtad 2013-05-19 från http://www.slu.se/Global/externwebben/centrumbildningar-projekt/centrum-for-biologisk-mangfald/Dokument/publikationer-cbm/cbm-skriftserie/cbm-skriftserie-12-naturbetesmarker-i-landskapsperspektiv.pdf Länsstyrelsen Västra Götalands län, Naturreservat – Otterön, hämtad 2013-05-08 från http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturreservat/lanets-naturreservat/tanum/otteron/Pages/index.aspx Meyer von Bremen, Ann- Helen (2013), Sveriges Natur nr 2, Naturskyddsföreningen Meyer von Bremen, Ann- Helen och Rundgren, Gunnar (2013), Jorden vi äter, s.107-122, Naturskyddsföreningen Miljödepartementet (2008), Biologisk mångfald och ekosystemtjänster, hämtad 2013-05-06 från http://www.regeringen.se/sb/d/2825/a/15851 Miljödepartementet (2001), En samlad naturvårdspolitik, hämtad 2013-05-06 från http://www.regeringen.se/content/1/c4/28/92/db3974fa.pdf Miljödepartementet (2013), Kommittédirektiv – synliggöra värdet av ekosystemtjänster, hämtad 2013-05-20 från http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/77/31/60529c1b.pdf Millenium Ecosystem Assessment (2005), Ecosystems and Their Services, hämtade 2013-05-19 från http://millenniumassessment.org/en/Synthesis.html Naturvårdsverket (2012), Ett rikt odlingslandskap, hämtad 2013-05-06 från http://miljomal.se/sv/Miljomalen/13-Ett-rikt-odlingslandskap/ Naturvårdsverket (2013), Natura 2000, hämtad 2013-05-25 från http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Naturvard/Skydd-av-natur/Natura-2000/ Naturvårdsverket (2013), Process att bilda naturreservat, hämtad 2013-05-06 från http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledning-amnesvis/Skyddade-omraden/Process-att-bilda-naturreservat/ Naturvårdsveket (2012), Sammanställd information om Ekosystemtjänster, hämtad 2013-05-01 från http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/sveriges-miljoarbete/regeringsuppdrag/2012/ekosystem-ekosystemtjanster/ekosystem-tjanster.pdf Naturvårdsverket (2013), Sveriges miljömål, hämtad 2013-05-06 från http://miljomal.se/sv/Miljomalen/ Olsson, Almered, Gunilla (1991), Agro-ecosystems from Neolithic time to the present, ur The cultural landscape during 6000 years in southern Sweden, Ecological Bulletins No. 41, Berglund (ed.) 1991 Olsson, Roger (red.) (2008), Mångfaldsmarker – Naturbetesmarker – en värdefull resurs, HagmarksMistra/Centrum för biologisk mångfald Power, Alison G. (2010), Ecosystem services and agriculture: tradeoffs and synergies, hämtad 2013-05-19 från http://rstb.royalsocietypublishing.org/content/365/1554/2959.full

34

Smith F. Patrick et al. (2012), Biodiversity and agriculture: Production frontiers as a framework for exploring trade-offs and evaluating policy, Environmental science & policy 23 (2012) 85-94, tillgänglig online på http://www.sciencedirect.com Smith, Henrik (2010), Behövs ett landskapsperspektiv när vi skyddar biologisk mångfald i jordbrukslandskapet?, hämtad 2013-05-02 från http://www.sbf.c.se/www/pdf/Henrik%20Smith.pdf Smith, Henrik (2010), Multifunktionellt jordbruk: nyttjande av biologisk mångfald för hållbar jordbruksproduktion och ekosystemtjänster, Lunds Universitet, hämtad 2013-05-06 från http://www.naturvetenskap.lu.se/o.o.i.s?id=26098&Nr=196 Smith, Henrik och Ahnström, Johan (2010), Mångfunktionellt jordbruk, hämtad 2013-05-02 från http://miljoforskning.formas.se/sv/Nummer/Augusti-2010/Innehall/Temaartiklar/Mangfunktionellt-jordbruk/ Svedlund, Lennart et al. (2008), Kombination av styrmedel till kultur- och naturmiljövärden i odlings- och skogslandskapet, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, hämtad 2013-05-03 från http://www.skogsstyrelsen.se/Global/myndigheten/Skog%20och%20miljo/Landskapet/Kombination%20av%20styrmedel%202%20av%203%20Text%20A4utskrift%20(2).pdf Vinge, Anna (2012), Ekosystemtjänster i boendemiljö, Göteborgs Universitet, hämtad 2013-06-03 från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/31439/1/gupea_2077_31439_1.pdf Winqvist, Caroline (2012), Ekologiskt lantbruk, biologisk mångfald och ekosystemtjänster – i ett landskapsperspektiv, hämtad 2013-05-01 från http://www.slu.se/Documents/externwebben/centrumbildningar-projekt/epok/Publikationer/mngfaldsyntes_webb.pdf Öas pub och café (2012), Historia om gården, hämtad 2013-05-02 från http://oascafe.se/index.php?page=historia-om-garden Överön West AB, hämtad 2013-05-02 från http://www.overonwest.se/