KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL SocN 19 2012 … · Vaggeryd och Värnamo kommun. ... till Båtsmansgården på grund av ombyggnadsarbeten på Lysmaskvägen. • att sex personer …

KARLSHAMNS KOMMUN

Socialnämnden

PROTOKOLL SocN 19

2012-08-28

PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED SOCIALNÄMNDEN

Plats och tid: Omsorgsförvaltningens sammanträdesrum, Rådhuset, Karlshamn kll3.50- 15.10

Deltagande (markerade med x, i ledamots ställe tjänstgörande suppleant med xx)

Ledamöter x Jan-Åke Berg (S), ordförande x Lars Bergenvass (FP), l v ordf, x Ulla Birgersson (M), 2 v ordf x Berith Gustavsson, (S) x Anitha Fredriksson, (MP) x Ingrid Hagberg Hake, (S)

Ulla Olofsson, (M)

Tjänstemän

Ersättare x Sirleka Kabilainen (S) x Tommy Alm (S)

Zofia Lindgren (S) xx Fredrik Nordin (M)

Annelie Myr beck, tf ilirvaltningschef Inger Lilja, nämndssekreterare

Tid för justering: 2012-08-30

Vid sammanträdet behandlade ärenden: §§ 224 - 237

Justeringsledamöter

Jan-Åke Berg OrdfOrande

Inger Lilja Nämndssekreterare

Lars Bergenvass Justeringsledamot

Justering av protokollet har tillkännagivits på kommunens anslagstavla i Rådhuset 2012-08-30

Inger Lilja

l

KARLSHAMNS KOMMUN

Socialnämnden

Innehållsförteckning

§ Årende

224 Godkännande av dagordning

225 Ordfårandens information

PROTOKOLL SocN 19

2012-08-28

226 Förvaltningschefens information 227 Protokoll från Omsorgsförvaltningens samverkansgrupp 2012-06-11

samt 2012-06-27

228 Yttrande över motion om riktlinjer får alkoholservering. 229 Förslag till fortsatt arbete avseende planering av Karlshamns

konnnuns bostadsförsöljning, remissyttrande till kommunstyrelsen 230 Samordnad fastighetsforvaltning, remissyttrande till kommunstyrelsen 231 Rapportering av icke verkställda beslut inom Socialnämndens

ansvarsområde kvartal II 2012

232 Förslag till detaljplan fOr del av fastigheterna Stilleryd 2:49 och Karlshamn 7 :l m fl

233 Förslag till detaljplan fOr fastigheten Matvik l :54 m fl Hällaryd

234 Informationsärenden 235 Meddelanden, rapporter och beslut som rör nämndens verksamhet. 236 Rapporter frän kontaktpolitiker 237 Avtaclming av ledamot och ersättare i Socialnämnden

2

KARLSHAMNS KOMMUN

Socialnämnden

§224

Godkännande av dagordning

Socialnämndens beslut

att godkänna dagordningen

Sammanfattning

PROTOKOLL SocN 19

2012-08-28

Dagordningen har varit utsänd tillledarnöter och ersättare tillsammans med ka11elsen till dagens sammanträde.

3

KARLSHAMNS KOMMUN

Socialnämnden

§ 225

Ordförandens information


PROTOKOLL SocN 19

2012-08-28

att ta informationen till protokollet.

Sammanfattning

Ordföranden informerar, tillsammans med tffårvaltningschefen, om:

• studiebesök 2012-08-17 vid Galaxen, Värnamo. Galaxen är en öppen ungdomsmottagning som är en del av socialtjänsten. Mottagningen är till får ungdomar i åldern 13-25 år och deras familjer i frågor som rör alkohol och droger. Galaxen är ett samarbetsprojekt mellan Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo kommun.

OrdfOranden informerar vidare om:

• Socialstyrelsens statistik avseende biståndshushåll och utbetalda belopp for ekonomiskt bistånd på riks-, läns- och kommunnivå, maj 2012. Ordforanden redogör for järnforande statistik for Blekingekommunerna.

4

KARLSHAMNS KOMMUN

Socialnämnden

§226

Förvaltningschefens information '


PROTOKOLL SocN 19

2012-08-28

att ta informationen till protokollet.

Sammanfattning

Tf förvaltningschef Annelie Myrbeck informerar om:

• nya förutsättningar för Projekt IFO gällande kvarteret Rörmokaren. Visionen att samla IFOs verksamhet i en gemensam lokal består. Nästa planeringsmöte äger rum den l O september. Dm SocN 2012/449

• planerat samarbete mellan Brottsförebyggande Rådet (BRÅ), Systembolaget och Omsorgsförvaltningen avseende gatubilden utanför Systembolagets butik på Drottninggatan

• Nämnden inbjuds att deltaga i 2012 års chefsdag med inriktning mot ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete den 25 september kl 08.30- 12.00. Ordföranden meddelar att Nämnden kommer att vara representerad.

• att Lysmaskens HVB-verksamhet, fr om den 24 maj 2012, varit förlagd till Båtsmansgården på grund av ombyggnadsarbeten på Lysmaskvägen.

• att sex personer under sommaren 2012 varit sysselsatta i Omsorgsförvaltningens verksamheter inom ramen för projektet Fler i Arbete (FIA). Av dessa sex personer har två fått en förlängd anställning under ett år.

5

KARLSHAMNS KOMMUN

Socialnämnden

§227

PROTOKOLL SocN 19

2012-08-28

Protokoll från Omsorgsförvaltningens samverkansgrupp 2012-06-11 samt 2012-06-27


att notera att ledamöter i Socialnämnden framfOr synpunkter på medarbetarnas bristande möjligheter till delaktighet i fårändringsprocessen som avser organisationsfOrändring för socialsekreterare inom enheterna Barn- och Familj samt Vuxen.

att i övrigt ta informationen till protokollet.

Sammanfattning Protokoll från Omsorgsförvaltningens samverkansgrupp 20I2-06-1 I samt 2012-06-27 delges nämnden

Beslutsunderlag Protokoll från Omsorgsförvaltningens samverkansgrupp 20 I 2-06-1 I samt 2012-06-27

6

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL

Omsorgsförvaltningens samverkansgrupp 2012-06-11

Tid:

Plats:

Närvarande:

Ordförande:

sekreterare:

Justering:

2012-06-11

Sammanträdesrummet omsorgskontoret, Rådhuset

För arbetsgivaren:

För Kommunal:

För Vision:

För SACO:

För Vårdförbundet

Övriga närvarande:

Annelie Myrbeck

Ingrid Mattsson

Annelie Myrbeck Agneta Gårdesten Kerstin Gustafson Maria Thomasson Siri Näslund

Annelie Myrbeck Doris Zetterqvist Elna Thomasson Ingrid Svanberg

Kerstin Gustafson Ylva Eriksson Christin Floren

Agneta Gårdesten

Maria Thomasson

Siri Näslund

Ingrid Mattsson Faruk Saric

Justering

Justering äger rum 2012-06-19.

Arbetsgivaren meddelar att dagens förhandlingspunkt angående organisationsförändring gällande socialsekreterare inom enheterna barn- och familj samt vuxen utgår.

Föregående protokoll

EkonomiuppfOijning 2012-05-31

Faruk Saric föredrar ekonomiuppföljning för socialnämnden per 2012-05-31, prognosen per helår visar på ett överskott på 83 000 kronor.

Faruk Saric föredrar ekonomiuppföljning för omsorgsnämnden per 2012-05-31, prognosen per helår visar på ett underskott på l 572 000.

Uppföljning av synpunkter och klagomål fOrsta tertialet 2012

FSG erhåller redovisning av inkomna synpunkter och klagomål till omsorgsförvaltningen under perioden 2012-01-01-04-30. Inom hemtjänsten redovisas totalt 6 synpunkter/klagomål, inom särskilt boende 8 synpunkter/klagomål, inom LSS stöd och service 2 synpunkter/klagomål.

Övriga verksamheter inom omsorgsförvaltningen kommer att lämna sina redovisningar vid nästa FSG.

Rutiner för fOrvallning av enskildas privata medel inom omsorgsförvaltningens verksamheter

FSG delges förslag till reviderade rutiner för förvaltning av enskildas privata medel inom omsorgsförvaltningen. Förändring/revideringen gäller kvittohantering.

Revideringen är föranledd av ett möte med överförmyndarnämnden där synpunkter framförts om hur personalen hanterar brukares kvitton.

/A;·~ ' l

FSG har inga synpunkter på revideringen.

Redovisning av ohälsotalen 2012-01-01-04-30

Jämf6rt med föregående år samma period har korttidssjukfrånvaron ökat medan långtidssjukfrånvaron har minskat något.

Totalt uppgår sjukfrånvaron till 8,7 dagar per anställd fOr perioden för förvaltningen. Total frånvaro uppgår till 22,9 dagar per anställd. sjukfrånvaron är störst med 8,7 dagar och därefter kommer f6räldraledighet med 4,8 dagar och semester 3,6 dagar.

Jämfört med föregående år samma period har föräldraledighet ökat med l dag per anställd. sjukfrånvaro och semester har ökat med 0,4 dagar per anställd respektive 0,2 dagar per anställd.

503 (42 %) personer av förvaltningens l 200 anställda har inte haft någon sjukfrånvaro alls.

Antalet medarbetare som under det senaste året haft fler än 6 sjuktillfållen är 77, jämfört med året innan så är det en ökning med 4 personer.

Information om ett gemensamt IFO

T f förvaltningschefen informerar om att diskussionen förs om ett gemensamt IFO. Utgångspunkten är att alla inom Individ- och familjeomsorgen ska arbeta tillsammans, idag är verksamhetsområdet utspritt i sex olika lokaler.

När man som klient kommer till IFO ska man så snabbt och lätt som möjligt få den hjälp man behöver, vilket underlättar om alla inom IFO finns under "ett tak".

För att socialnämnden ska kunna ta ett inriktningsbeslut om ett gemensamt IFO har fastighetschef Ulf Olsson har fått i uppdrag att ta fram ett underlag till socialnämndens sammanträde i juni månad.

Under alla avseende kommer detta att bli en fördyrad kostnad för IFO.

Vid protokollet

Justeras:

För SACO

r'~ t,u~1JJt7fl ~~homasson 'L

För Vårdförbundet

För Kommunal

~Arr· (Jttl/Jit-~~ ··, --·· Kerstin Gust~ _



Tid:

Plats:

Närvarande:

Ordförande:

sekreterare:

Justering:

2012-06-27


För arbetsgivaren:

För Vision:

För SACO-SSR:


Annelie Myrbeck

Ingrid Mattsson

Annelie Myrbeck Agneta Gårdesten Xhevat Latifi

Annelie Myrbeck Elna Thomasson

Agneta Gårdesten

Xhevat Latifi

Ingrid Mattsson

Organisationsförändring gällande socialsekreterare inom enheterna barn- och familj samt vuxen, MBL § l l.

§l

Arbetsgivaren har påkallat förhandlingen.

§2

Arbetsgivarens förslag till organisationsförändring fr o m 2012-09-0 l är att flytta över tre årsarbetare, socialsekreterare från vuxenenheten till barn- och familj enheten. Två årsarbetare, socialsekretare, blir då kvar i enheten för socialpsykiatrin, varav en årsarbetare delar ~änsten mellan missbruk och socialpsykiatrin. Motiveringen till att denna tjänst ska ligga kvar i vuxenenheten är att 0,5 årsarbetare har samma arbetsuppgifter som den kvarvarande tjänsten och att arbetsuppgifterna som riktar sig mot missbruk är avgränsade och kan handläggas fristående. Sårbarheten med att bara vara en handläggare bedöms också vara för stor.

Målet med den föreslagna förändringen är • att förbättra arbetsmiljön för nuvarande enhetschef • att stärka barnperspektivet • att säkerställa kvaliten i verksamheten.

Bedömning av arbetsmiljökonsekvenser/riskanalys samt utredning i ärendet se bilaga.

§3

SACO-SSR framför att denna processen med organisationsförändringen har gått alldeles för fort. Arbetstagarna på Vuxenenheten känner att de haft för lite tid på sig att ta fram arbetsmiljökonsekvenser.

För att få delaktighet framför Vision och SACO-SSR till arbetsgivaren att man i fortsättningen tar med arbetslagarparterna från början i diskussionerna, när man påbörjar ett förändringsarbete.

Arbetslagarparterna har inga synpunkter på själva förslaget om organ i sa t i o nsfö ränd r i ng.

§4

Förhandlingen förklaras avslutad 2012-06-27.

_ Vid protokollet

/ ,)<\~;lA,'-~ll(±\\~--lngri<ill Mattsson

Justeras:

För arbetsgivaren

$:rmd.-v; ktl4re«'-C--Annelie Myrbeek

För Vision

{;~;J?/lt~ Agneta Gårdesten

För SACO-SSR

X/&t't/t:?i Jd~Jt' Xhevat Lati fi

MISSIV l TJÄNSTEUTLÅT ANDE l (2) 2012-05-23

Organisationsförändring gällande socialsekreterare inom enheterna barn- och familj samt vuxen Dnr SocN 20111675

Bakgrund 2012-01-01 verkställdes en ny organisation med målet att öka samutnyttjandet av våra resurser och dänned öka kvaliten, tillgängligheten och servicen samt skapa bättre samverkan med såväl interna som externa sarnverkanspartner. Förändringen irmebar bl.a. en sammanslagning av missbruks och socialpsykiatrins handläggare samt verkställighet. Beslutet byggde då på ett års erfarenhet då enhetschefen för socialpsykiatrin vikarierade tillfälligt för båda grupperna. Sammanslagningen har medfort samordningsvinster för klienter med samsjuklighet genom utökad samverkan både internt och externt. De positiva samordningsvinsterna har tillvaratagits och säkerställts genom bl.a. upparbetade rutiner

Enhetschefens uppdrag inom vuxenenheten har nu visat sig vara för omfattande. T j ärrstens innehåll måste därför förändras för att säkerställa arbetsmilj ö och kval i ten för klienterna. Vidare har det under vårens processkartläggning mellan barn- och familj och vuxenenheten uppdagats skillnader i handläggningsprocessen mellan enheterna samt att barnperspektivet i vuxenenheten behöver utvecklas. Detsamma gäller informationsutbytet mellan enheterna. De identifierade bristerna måste skyndsamt åtgärdas för att säkerställa lagens intentioner och rättssäkerheten gentemot klienten. En organisatorisk forändring bedöms som nödvändig för att utveckla och säkerställa kvalilen i verksamheten.

Förslag på förändring Arbetsgivaren avser att flytta över 3 årsarbetare, socialsekreterare, från vuxenenheten till barn- och farniljeenheten. 2 årsarbetare, socialsekreterare, blir då kvar i enheten för socialpsykiatrin, varav l årsarbetare delar tjänsten mellan missbruk och socialpsykiatrin. Motiveringen till att denna tjänst ska ligga kvar i vuxenenheten är att 0,5 årsarbetare har samma arbetsuppgifter som den kvarvarande tjänsten och att arbetsuppgifterna som riktar sig mot missbruk är avgränsade och kan handläggas fristående. Sårbarheten med att bara vara en handläggare bedöms också vara för stor.

Karlshamns Kommun • Omsorgsförvaltningen Rådhuset • Besöksadress Kungsgatan 27 • 374 81 Karlshamn· Tfn 0454-817 00 ·Fax 0454-817 60

E-post: [email protected] · Internet: www.karlshamn.se

2

Målet med den föreslagna förändringen är:

• att fårbättra arbetsmiljön får nuvarande enhetschef • att stärka barnperspektivet • att säkerställa kvalilen i verksamheten

Förslag till beslut

Efter information i OSG IFO samt förhandling i FSG har förvaltningschefen, med stöd av erhållen delegationsrätt, för avsikt att besluta att handläggarna inom vuxenenheten organisatoriskt flyttar från vuxenenheten till barn- och familjeenheten enligt förslag.

En effekt av fårslaget blir att namnen på enheterna behöver ses över.

Tidsplan APT 15 och 16 maj inklusive framtagning av konsekvensanalyser SocN 29 maj (information) OSG4juni FSG 11 juni

2012-05-23

Elna Thomasson Verksamhetschef

Annelie Myrbeck T fförvaltningschef

KARLSHAMNS KOMMUN

Socialnämnden

§ 228

PROTOKOLL SocN 19

2012-08-28

2012.374

Yttrande över motion angående riktlinjer för stadigvarande serveringstillstånd


att avge yttrande i enlighet med upprättat förslag samt

att föreslå Kommunfullmäktige besluta att avslå motionen om riktlinjer for stadigvarande serveringstillstånd

Sammanfattning Nya Moderaterna har till kommunfullmäktige i Karlshamn inlämnat en motion rörande riktlinjer for stadigvarande serveringstillstånd.

Motionären föreslår

• att kommunstyrelsen vid omarbetande av riktlinjerna för alkoholservering möjliggör förlängd serveringstid till kl 03 .00

• att kommunstyrelsen vid ornarbetandet av riktlinjerna medger att uteserveringar kan erhålla förlängt öppethållande, dock längst enligt deras befintliga tillstånd, samt

7

• att kommunen genomför uppföljningar varje kvartal for respektive sökande

Socialnämndens yttrande i anledning av motionen ska vara Kommunledningsförvaltningen tillhanda senast 2012-09-28.

Beslutsunderlag Motion från Nya Moderaterna 2012-04-23: Riktlinjer for stadigvarande serveringstillstånd F örslag till yttrande 2012-08-15 med anledning av motion om riktlinjer för stadigvarande serveringstillstånd Missiv 2012-08-15: Motion om riktlinjer för stadigvarande serveringstill stånd.

KARLSHAMNS KOMMUN

Socialnämnden

§ 228 forts

Yrkanden

PROTOKOLL SocN 19

2012-08-28

Ulla Birgersson (M) och Fredrik Nordin (M) yrkar på att Socialnämnden beslutar föreslå Kommunfullmäktige att bifalla motionen. Jan-Åke Berg (S) yrkar, med instämmande från Anitha Fredriksson (MP), på att Socialnämnden avger yttrande i enlighet med upprättat forslag varvid Kommunfullmäktige föreslås besluta att avslå motionen.

Proposition

8

Vid avslutande överläggningar konstaterar ordforanden att två yrkanden toreligger nämligen Ulla Birgerssons med fleras yrkande samt Jan-Åke Bergs med fleras yrkande. Ordforanden ställer de bägge yrkandena under proposition varvid han finner att Socialnämnden beslutat bifalla Jan-Åke Bergs med fleras yrkande.

Protokollet ska skickas till Kommunstyrelsen

YTTRANDE 2012-08-15

Kommunfullmäktige

Yttrande över motion angående riktlinjer fOr stadigvarande serveringstillstånd.

Bakgrund Nya Moderatema har till kommunfullmäktige i Karlshamn inlämnat en motion rörande riktlin j er för stadigvarande serveringstillstånd.

Motionären föreslår • att kommunstyrelsen vid omarbetande av riktlinjerna för alkoholservering

möjliggör förlängd serveringstid till kl 03.00 • att kommunstyrelsen vid muarbetandet av riktlinjerna medger att uteserveringar

kan erhålla förlängt öppethållande, dock längst enligt deras befintliga tillstånd, samt

• att kommunen genomför uppföljningar varje kvartal för respektive sökande

Socialnämndens övervägande

Av Karlshamns kommuns Alkohol och drogpolitiska program framgår att Karlshamns övergripande alkohol- och drogpolitiska mål är att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. I programmet konstateras att det för att uppnå målet krävs insatser av tillgänglighets- och efterfrågebegränsande karaktär som påverkar kommuninvånarnas attityder, värderingar och vanor.

Socialnämnden menar att motionens förslag om förlängda serveringstider står i direkt motsatsförhållande till det Alkohol- och drogpolitiska programmets intentioner då tillgängligheten ökar snarare än begränsas.

Socialnämndens uppdrag består bl a i att främja folkhälsan genom att motverka och förebygga missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel.

Socialnämnden är av den bestämda uppfattning att längre öppethållande och serveringstid kan leda till ökad alkoholkonsumtion vilket i sin tur innebär ökad risk för alkoholrelaterade problem för individen, för familjen och för samhället.

r-~-n-Jan-Åke Berg Ordförande Socialnämnden

Karlshamns Kommun • Omsorgsförvaltningen Rådhuset • Besöksadress Kungsgatan 27 • 374 81 Karlshamn· Ttn 0454-817 00 ·Fax 0454-817 60


Socialnämnden föreslås besluta

att avge yttrande i enlighet med upprättat förslag samt

att föreslå Kommunfullmäktige besluta att avslå motionen om riktlinjer för stadigvarande serveringstillstånd

rvr: t7 Jan-Åke Berg Ordförande Socialnämnden

Karlshamns Kommun • Omsorgsförvallningen

2 (2)

Rådhuset • Besöksadress Kungsgatan 27 • 374 81 Karlshamn· Tfn 0454-817 00 ·Fax 0454-817 60 E-post: [email protected] · Internet: www.karlshamn.se

Handläggare Inger Lilja [email protected]

MISSIV 2012-08-15

Socialnämnden

Motion om riktlinjer för stadigvarande serveringstillstånd Dur SocN 2012/374

Sammanfattning

l (2)

Nya Moderaterna har till kommunfullmäktige i Karlshamn inlämnat en motion rörande riktlinjer for stadigvarande serveringstillstånd.

Motionären fareslår • att kommunstyrelsen vid omarbetande av riktlinjerna for

alkoholservering möjliggör forlängd serveringstid till kl 03.00 • att kommunstyrelsen vid omarbetandet av riktlinjerna medger att

uteserveringar kan erhålla forlängt öppethållande, dock längst enligt deras befintliga tillstånd, samt

• att kommunen genomfår uppfoljningar varje kvartal for respektive sökande

Socialnämndens yttrande i anledning av motionen ska vara Kommunledningsfårvaltningen tillhanda senast 2012-09-28.

Socialnämndens övervägande Det är Socialnämndens bestämda uppfattning att längre öppethållande och serveringstid kan leda till ökad alkoholkonsumtion vilket i sin tur innebär ökad risk får alkoholrelaterade problem for individen, for familjen och for samhället. Framtaget yttrande beskriver Socialnämndens uppfattning i frågan.

Beslutsunderlag Motion från Nya Moderaterna 2012-04-23: Riktlinjer for stadigvarande serveringstillstånd Förslag till yttrande 2012-08-15 med anledning av motion om riktlinjer för stadigvarande serveringstilstånd Missiv 2012-08-15: Motion om riktlinjer for stadigvarande serveringstillstånd.



REMISS

2012-05-11

{Socialnämnden}

Begäran om yttrande

2012/217.

Ärende: Motion om riktlinjer för alkoholservering

Handläggare:

Telefon/E-post:

Besvaras senast:

-Arne! e Hultman Registrator

Aili Martinsson, Assistent

0454-81104, [email protected]

2012-09-28

Karlshamns kommun • Kommunledningsförvaltningen • Kommunkansliet Rådhuset· 374 81 Karlshamn Tfn 0454-81100· Fax0454-81040

E-post: [email protected]· Hemsida: www.l<arlshamn.se

Motion till kommunfullmäktige i Karlshamn 2012-04-23

Riktlinjer för stadigvarande serveringstillstånd

l de riktlinjer som beslutades för 4 år sedan och som enligt uppgift, skall revideras i år, vill moderaterna ha följande förändringar Sida 7, stycke 3:3 om Uteserveringar. Att sista meningen i första stycket stryks helt (Senare serveringstid än kl 01.00 medges inte för uteserveringar) Detta innebär att kommunen kan, om det bedöms lämpligt, medge längre serveringstid på uteserveringar än i dag.

Sid 8 stycke 4 Normal serveringstid i Karlshamns Kommun är klockan 11.00-01.00. l de fall Polismyndigheten i Blekinge län beviljar tillstånd för offentlig tillställning kan serveringstiden förlängas till klockan 03.00. Resten av första stycket stryks helt. Detta innebär att Karlshamns Kommun ger invånarna i Karlshamn samma möjlighet som dem i exempelvis Ronneby, Karlskrona, Kalmar och Kristianstad där krogar med danstillstånd redan idag har möjlighet att få tillstånd till 03.00 ..

E-mail från Kalmarpolisens teamchef i ärendet

-Efter vårt samtal idag kan jag kort sammanfatta vår inställning till förlängd serveringstid till följande:

Sedan 2006 har vi i Kalmar mätt antalet fall av misshandel i offentlig miljö i de krogrelaterade områdena. Vi har gått från 305 anmälningar 2006 till 182 anmälningar 2011. Arbetet som bedrivits har varit långsiktigt med mycket kontakter mellan oss, krögarna, ordningsvakterna och kommunens alkoholhandläggare. Syftet har varit att få en gemensam syn på hur vi vill ha det i miljön runt krogama på den mest brottsfrekvanta tiden helger mellan 22-04.

När frågan har lyfts om förlängd serveringstid har vi inte sett några hinder för att pröva detta under l års tid med uppfåljningar varje kvmtal för respektive sökande. Villkoren har varit att det endast är de ställen som har danstillstånd som kommer i fråga. Vi kommer inom kort delta på uppföljningsmöte med de två näringsställena som i nuläget har s k 03-tider. Vad vi har kunnat se är att det blir köbildning till dessa två ställena när övriga stänger vid 01 eller 02. Det är i nuläget för tidigt att säga om våld i offentlig miljö har ökat i Kalmar. Närmare uppföljning kommer att ske. Viktigt är att dialogen förs med de inblandade parterna och att s k krogkontroller görs regelbundet av polisen och alkoholhandläggaren på kommunen.

Enligt ök

Lotto Petersson Teamchef /Polisteam l i Kalmar

ATT kommunstyrelsen vid ornarbetandet av riktlinjerna för alkoholservering möjliggör förlängd serveringstid till klockan 03.00 ATT kommunstyrelsen vid ornarbetandet av riktlinjerna medger att uteserveringar kan erhålla förlängt öppethållande, dock längst enligt deras befintliga tillstånd. samt A TT kommunen genomför uppföljningar varje kvartal för resf~~~~~e söka.n~e' ; ..

Marco Paulsson (M) Gruppledare Karlshamn

<")"'

'···--'

KARLSHAMNS KOMMUN

Socialnämnden

§ 229

PROTOKOLL SocN 19

2012-08-28

2012.457

Förslag till Bostadsf6rsörjningsprogram för Karlshamns kommun samt Handlingsplan 2012-2017


att ställa sig bakom framtaget förslag till Bostadsförsörjningsprogram samt Handlingsplan för 2012-2017

Sammanfattning

9

Bostadsförsörjningsprogrammet har en tydlig koppling till översiktsplanen och till intentionerna i kommunens Vision 2017 samt till andra styrdokument Programmet syftar till

• att ange inriktning och mål för framtida byggande och bostadsplanering baserat på vad människor efterfrågar

• att utgöra en gemensam planeringsförutsättning • att vara en hjälp för strategisk planering för markförvärv

och detaljplanering • att vara ett instrument för att förverkliga kommunens Vision

2017 samt att genomföra intentionerna i Gemensam plattform för Karlshamns kommun (överenskommelse i samverkan mellan Socialdemokraterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna för mandatperioden 2011-2014).

Kommunstyrelsen beslöt under§ 178/12 att remittera föreliggande förslag till berörda nämnder och styrelser samt till Karlshamnsbostäder AB och att remissyttranden skall vara kommunstyrelsen tillhanda senast oktober 2012.

Beslutsunderlag Omsorgsförvaltningens missiv 2012-08-20 Förslag till Bostadsförsörjningsprogram för karlshamns kommun samt Handlingsplan 2012-2017. Förslag 2012-06-08 till Bostadsförsörjningsprogram samt Handlingsplan 2012-2017 Missiv 2012-06-08 till Kommunstyrelsen Bostadsförsörjningsprogram samt Handlingsplan 2012-2017 Kommunstyrelsen 2012-06-19 § 178 Förslag till Bostadsförsörjningsprogram för Karlshamns kommun samt Handlingsplan 2012-2017

Protokollet ska sldcl{as till Kommunstyrelsen

Omsorgsförvaltningen Handläggare Inger Lilja [email protected]

MISSIV /TJÄNSTEUTLÅTANDE l (2) 2012-08-20

Socialnämnden

Förslag till Bostadsförsörjningsprogram för Karlshamns kommun samt Handlingsplan 2012-2017 Dnr SocN 2012/457 700

Sammanfattning Bostadsförsörjningsprogrammet har en tydlig koppling till översiktsplanen och till intentionerna i kommunens Vision 2017 samt till andra styrdokument. Programmet syftar till

• att ange inriktning och mål får framtida byggande och bostadsplanering baserat på vad människor efterfrågar

• att utgöra en gemensam planeringsfårutsättning • att vara en hjälp får strategisk planering får markfårvärv och

detaljplanering • att vara ett instrument får att fårverkliga kommunens Vision 2017

samt att genomfåra intentionerna i Gemensam plattform får Karlshamns kommun (överenskommelse i samverkan mellan Socialdemoluaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna får mandatperioden 2011-20 14).

Kommunstyrelsen beslöt tmder § 178/12 att remittera föreliggande fårslag till berörda nämnder och styrelser samt till Karlshamnsbostäder AB och att remissyttranden skall vara kommunstyrelsen tillhanda senast oktober 2012.

Beslutsunderlag Omsorgsförvaltningens missiv 2012-08-20 Förslag till Bostadsförsörjningsprogram för karlshamns kommun samt Handlingsplan 2012-2017. Förslag 2012-06-08 till Bostadsförsörjningsprogram samt Handlingsplan 2012-2017 Missiv 2012-06-08 till Kommunstyrelsen Bostadsförsörjningsprogram samt Handlingsplan 2012-2017 Kommunstyrelsen 2012-06-19 § 178 Förslag till Bostadsförsöt:jningsprogramfor Karlshamns kommun samt Handlingsplan 2012-2017




att ställa sig bakom framtaget förslag till Bostadsförsörjningsprogram samt Handlingsplan för 2012-2017.

Protokollet ska sliickas till Kommunstyrelsen

IJA~L ~-,r~ - "' - ? . ""'--yr k Inger Lilja

Tf förvaltningschef Nämndssekreterare

2

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 7 , __ " ---- --~"'::_":_::,--_:::::=::_::::::_c__ __ _

Kommunstyrelsen 2012-06-19

§ 178 2011116

Förslag till bostadsförsörjningsprogram för Karlshamns kommun samt Handlingsplan 2012-2017

Kommunstyrelsens beslut

209

att remittera föreliggande förslag till berörda nämnder och styrelser samt till Karlshamnsbostäder AB och att remissyttranden skall vara kommunstyrelsen tillhanda senast oktober 2012.

Sammanfattning

Bostadsförsörjningsprogrammet har en tydlig koppling till översiktsplanen. Programmet är bl.a. underlag för prioritering av de detaljplaner som behöver upprättas för att klara bostadsutbyggnaden enligt översiktsplanens utbyggnadsförslag av bostäder. Intentionerna i bostadsförsörjningsprogrammet har en klar koppling till kommunens Vision 2017 samt andra styrdokument

Syftet med programmet är: att ange inriktning och mål för framtida byggande och bostadsplanering baserat på vad människor efterfrågar att utgöra en gemensam planeringsförutsättning att vara en hjälp för strategisk planering och markförvärv att vara ett instrument för att förverkliga kommunens Vision 2017 samt att genomföra intentionerna i Gemensam plattform för Karlshamns kommun (överenskommelse i samverkan mellan Socialdemokraterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna för mandatperioden 2011-2014)

Beslutsunderlag

• Kommundirektörens tjänsteskrivelse 2012-06-08 • Bostadsförsörjningsprogram Karlshamns kommun 2012-2017 • Handlingsplan 2012-2017 för bostadsförsörjning • Kommunstyrelsens arbetsutskott protokoll 2012-04-1 O § 99 • Kommunstyrelsens arbetsutskott protokoll 2012-05-08 § 111.

Protokollet ska skickas till

Berörda nämnder och styrelser Karlshamnsbostäder AB bevakningslista

------ --------

2012-06-08

Till Kommunstyrelsen

Bostadsförsörjningsprogram samt Handlingsplan 2012-2017

Bakgrund

l Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) fastställs att:

"valje kommun skall planera bostadsförsäljningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsäljningen förbereds och genomförs"

Soverkel anger också att det är en strategisk viktig fråga för kommunerna att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen en gång för varje mandatperiod.

Enligt kommunstyrelsens beslut § 222/2009 har en bostadsenkäl genomförts rned särskilt fokus på äldre personer. Enkäten har därefter sänts ut till berörda tjänstemän inom kommunen för synpunkter. Inkomna synpunkter och enkäten i sig har föranlett ett beslut l kommunstyrelsen§ 62/2011 att ett bostadsförsörjningsprogram för Karlshamns kommun skall upprättas. Bostadsförsörjningsprogrammet baserar sig på ovan nämnda behovsen käl, undersökning/förstudie avseende Boendeplan för äldre, gällande styrdokument, Länsstyrelsens Bostadsmarknadsenkät 2012 samt diskussioner med berörda parter.

Den senaste tiden har varit omvälvande i samhället med den globala finanskrisen och en snabb konjunkturnedgång. Bostadssektorn är påverkad och en stor osäkerhet råder om efterfrågan och vad som kan komma att produceras.

Syfte

Bostadsförsörjningsprogrammet har en tydlig koppling till översiktsplanen. Programmet är bl. a. underlag för prioritering av de detaljplaner som behöver upprättas för att klara bostadsutbyggnaden enligt översiktsplanens utbyggnadsförslag av bostäder. Intentionerna i bostadsförsörjningsprogrammet har en klar koppling till kommunens Vision 2017 samt andra styrdokument

Syftet med programmet är: • att ange inriktning och mål för framtida byggande och bostadsplanering baserat på vad

människor efterfrågar • att utgöra en gemensam planeringsförutsättning

Karlshamns Kommun · strategiska Enheten Rådhuset· Besöksadress: Kungsgatan 27 · 374 81 Karlshamn· Tel 0454-810 00 ·Fax 0454-81760

E-post:[email protected] · Hemsida: http://www.karlshamn.se postgiro 1 03 94-5 · Bankgiro 991-1777

• att vara en hjäiRJQLstrategisk QL:;mering för markförvärv och detaljQianering ________ _ • att vara ett instrument för att förverkliga kommunens Vision 2017 samt att genomföra

intentionerna i Gemensam plattform för Karlshamns kommun (överenskommelse i samverkan mellan Socialdemokraterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna för mandatperioden 2011-2014)

Föreliggande förslag har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av: Elisabet Rosengren, projektledare Magnus Runesson, exploateringsingenjör Johanna Brodd, markförvaltare Lena Lund, controller Katarina Bondesson, nämndesekreterare omsorgsförvaltningen Mikael Bäckman, planarkitekt Håkan Myhre, marknadsansvarig, Karlshamnsbostäder AB

Arbetet har fortlöpande stämts av med kommundirektören, förvaltningschefen för omsorgsförvaltningen samt Karlshamnsbostäders VD

Under februari/mars 2012 har medborgardialoger genomförts på följande orter:

Hällaryd Svängsta Ringamåla Aryd Halahult Mörrum Asarum Karlshamn

Vid ovan nämnda möten har det framkommit synpunkter och förslag som föreliggande förslag till Bostadsförsörjningsprogram har tagit hänsyn till.

Kommunstyrelsen beslutade 2012-05-08 § 140 att kommundirektören får i uppdrag att ta fram ett förslag till handlingsprogram med prioriteringsordning för olika boendeformer samt att redovisning ska ske till kommunstyrelsen i juni 2012.

Beslutsunderlag o Denna skrivelse o Förslag till Bostadsförsörjningsprogram 2012-2017 o Förslag till Handlingsplan

Kommunstyrelsen beslutar

att remittera föreliggande förslag till berörda nämnder och styrelser samt till Karlshamnbostäder AB och att remissyttranden skall vara kommunstyrelsen tillhanda senast oktober 2012

Bengt Mattsson Kommundirektör

Elisabet Rosengren Utredningssekreterare

Karlshamns Kommun ·strategiska Enheten Rådhuset· Besöksadress: Kungsgatan 27 · 374 81 Karlshamn· Tel 0454-810 00 ·Fax 0454-81760

E-post:[email protected] · Hemsida: http://www.karlshamn.se postgiro 1 03 94-5 ·Bankgiro 991-1777

----------

Karlshamn 2012-06-08

Handlingsplan 2012-2017 för bostadsförsörjning

Oavsett om det i kommunen handlar om obalans mellan antalet lägenheter på marknaden och antalet bostadssökande, eller att utbudet inte motsvarar det som efterfrågas, är brist på bostäder inte alltid detsamma som nybyggnadsbehov. Ett ökat utbud kan uppstå genom en ökad omsättning av bostäder i beståndet. Det kan även vara så att man behöver få till flyttkedjor för att möjliggöra eller underlätta generationsväxling i olika delar av beståndet. statistiken och de genomförda undersökningarna tyder på att bostadsbehovet under perioden fram till 2017 är i balans och att någon större nybyggnation inte är nödvändigt. Men detta sagt utifrån antagandet att befolkningsutvecklingen följer prognoserna. Rörligheten på bostadsmarknaden är i kommunen ganska låg och det dåliga konjunkturläget och räntetaket och förväntad ränteutveckling har starkt bidragit till detta. Inte desto mindre behöver kommunen stimulera, verka för och skapa förutsättningar för nyproduktion och utökning av antalet bostäder för att öka rörligheten och skapa positiva flyttkedjor samt skapa förutsättningar för större inflyttning till kommunen. En klar fokus på flerbostadshus i de centrala delarna för respektive ort, med tyngdpunkt på Karlshamn, Asarum och Mörrum, gärna i markplan skulle medverka till bättre flyttkedjor och därmed också bättre förutsättningar för nyinflyttning. Bostädernas utformning och planering bör vara långsiktig så att bostaden kan fungera över tid för olika åldersgrupper utan särskilt anpassning.

Kommunens Vision 2017 med målsättningen 33.000 invånare, de undersökningar l enkäter som har genomförts samt nuläget talar för att en prioritering av flerbostadshustillskottlägenheter företrädesvis hyresrätter- krävs för att utvecklingen skall gå i önskvärd riktning. Ett särskilt fokus bör läggas på bostäder som kan fungera som seniorboende och bostäder som har hög tillgänglighet men som ändå inte klassificeras som Trygghetsboenden.

Då en kommun, oftast, inte är den som bygger bostäder krävs ett antal åtgärder som kan stimulera och bana väg för både det egna bostadsbolaget samt andra entreprenörer. Att skapa förutsättningar, utarbeta snabbare processer (plan, beslut mm) är kommunens viktigaste verktyg för att stimulera bostadsmarknaden

Detaljplaner

• Se över detaljplaneprocessen, i synnerhet behövs det detaljplaner för tomter för flerbostads bebyggelse.

• Ha färdiga och detaljplanerade områden för flerbostadshusändamål i beredskap för presumtiva intressenter

___ •_ kål d~_områden_(lJ!pekade för bostadsändamål i översiktsplan 2007) som fortfarande anses vara lämpliga finnas kvar som potentiella bostadsområden f Oversiktsplan 203Ö

• Utöka möjlig bostadsmark i den nya översiktsplanen så att kommunen har tillräcklig markreserv för kommande bostadsbebyggelse

• Skapa förutsättningar för framtagande av flexibla och hållbara detaljplaner. Flexibiliteten bör exempelvis avspeglas i detaljplanernas ambition att:

• möjliggöra varierad typ av bebyggelse såsom t ex par- och kedjehus, friliggande villor mm

• uppmuntra till nytänkande vad gäller byggnadstekniska, energi-, och anläggningslösningar,

• underlätta etappvis utbyggnad och exploatering

En detaljplan förväntas reglera vad som är allmänna platser, kvartersmark och vattenområden. Begreppet allmän platsmark omfattar bia gator, torg och parker medan kvartersmark kan vara ett kvarter med exempelvis bostäder, handel och kontor. Detaljplanen fastställer planområdets användning och utformning. Utformningsbestämmelser brukar reglera byggnadsvolym (byggnadsyta och byggnadshöjd), avstånd från hus till tomtgräns, rättigheter att dra fram ledningar eller gångvägar över någon annans mark mm

• Att skapa långsiktig strategi för uppdatering av föråldrade detaljplaner i områden med pågående generationsväxling och därmed bidra till den rörliga bostadsmarknadens flexibilitet

• Framförhållning med detaljplanerna för flerbostadsändamål är också oerhört viktigt för att kunna erbjuda entreprenörer lämplig mark, ibland med ganska så kort varsel

• 2012 börja en förutsättningslös diskussion om detaljplanering av de områden som har utpekats för bostadsändamål i översiktsplanen 2007 och där detaljplanerna inte är påbörjade.

• Trots att vi i nuläget har tillräckligt med tomter för småhus kommer behovet att vara ungefär konstant även längre fram i liden (med variationer beroende på konjunkturen och ränteläget). Det är därför viktigt att ha god framförhållning när det gäller att detaljplanera områden utpekade som bostadsändamål, även för villabebyggelse.

Planering

• Planera för nytt boende i största möjliga utsträckning i så nära anslutning som möjligt till redan befintlig bostadsbebyggelse för att kunna dra nytta av existerande infrastruktur och/ eller skapa tillräckligt underlag (kritisk massa) för servicetjänster i området. Planarbetet är i det här sammanhanget oerhört viktigt för att planera boende, serviceinrättningar samt närhandel på ett koordinerat säll

• Tänk framåt. .. dvs vid nybyggen bygga så att boendet kan fungera även på gamla dar redan från början. Planera för fler träffpunkter och gemensamhetslokaler i anslutning till flerbostadsområden

• Nytänkande i nybyggnationen - lägenheter som kan fungera både som bostad för barnfamiljer och studentboende allteftersom behoven och efterfrågan förändras.

• En tät dialog med Karlshamnsbostäder AB och privata fastighetsägare krävs.

• Anordna gemensamma inspirations- och kunskapsseminarier för att stimulera till nytänkande.

2

Markförsörjning/markreserv

• Ett mera strategiskt förhållningssätt när det gäller markförvärv. Långsiktighet i förvärven.

• Prioriterade markförvärv/fastighetsförvärv för flerbostadsändamål bör i första hand ske i kommunens tätorters centrala delar

• Inventera "hål" i central bebyggelse på de olika orterna och förbered för centrumförtätning och undersök möjligheterna till förvärv om inte kommunen äger fastigheterna. Även här behövs flexibla detaljplaner

• Avsätta särskilda resurser för strategiska markförvärv för bostadsändamål -flerbostadsbebyggelse. Även redan bebyggda fastigheter kan vara av intresse

strategisk prisbild

• Se över prisbilden för tomter avsedda för flerbostadshus

• Se över prisbilden och taxesättningen för anslutningsavgifter VA

Karlshamnsbostäder AB

• Tydliga ägardirektiv till Karlshamnsbostäder AB att under perioden 2012-2017 utöka hyreslägenhetsbeståndet med 50 nya lägenheter- utformade så att dessa kan fungera för olika åldersgrupper och med hög tillgänglighet

strategiska allianser och samverkan

• "strategiska allianser" och gott samarbete med kommunens fastighetsägare och entreprenörer både inom kommunen och utanför kommungränserna skapar förutsättningar för etableringar och bostadsbyggande.

• Aterkommande möten med hyresgästföreningen, Fastighetsägarnas branschorganisation samt mäklarna i kommunen

Omvärlden

• Det bör ligga som ett prioriterat område att bevaka omvärlden t ex ESS (European Spallation Source) i Lund, Försvarets nyrekryteringar och framtida andra händelser i vår omgivning. Vi bör ha en beredskap och vilja att "fånga tillfället" dvs på ett effektivt och snabbt sätt kunna dra fördelar av vad som händer i omvärlden och också ha en beredskap för hur vi avvärjer händelser i omgivningen som inte är positiva för kommunen

• En kraftfull marknadsföring av kommunen och fördelarna med att bo här. Vi som bor i kommunen vet detta redan. Marknadsföringen bör inrikta sig på marknadsföring regionalt och nationellt

• Riktade insatser för utflyttade- återvändarsatsning

Nedanstående tabell över kommunens orter och bostadsförsörjning fördelat på olika boendeformer anger det önskade bostadsbyggandet per år för att nå kommunens målsättningar om 33 000 invånare år 2017. Ovan listade aktiviteter bidrar på ett effektivt sätt till att skapa de bästa förutsättningar för att förverkliga detta och göra Karlshamn till en attraktiv boendekommun.

3

ONSKVART BYGGANDE 2012-2017 Ort och år Ord boende Villa Senior~ Trygghets- Särsklit Ungdom Totalt

flerbostadshus Tomter boende boende boende

Karlshamn 2012 10 15 25 50

Karlshamn 2013 27 15 10 52

Karlshamn 2014 15 15 10 10 50

Karlshamn 2015 15 40 55

Karlshamn 2016 15 10 10 35

Karlshamn 2017 15 10 10 35

Asarum 2012 5 5 10 10 30

Asarum 2013 5 5 10 10 30

Asarum 2014 5 5 10 10 30

Asarum 2015 5 5 10 10 30

Asarum 2016 5 5 10 10 30

Asarum 2017 5 10 10 25

Mörrum Björkenäs 2012 15 2 7 24

Mörrum Björkenäs 2013 2 5 7





Svängsta 2012 10 1 5 16

Svängsta 2013 10 1 5 16

Svängsta 2014 10 1 5 16

Svängsta 2015 10 1 11

Svängsta 2016 10 1 11

Svängsta 2017 10 1 11

Hällaryd Guö Köpegårda 5 10 15 2012

Hällaryd Guö Köpagärda 20 5 10 35 2013

Hällaryd Guö Köpagärda 5 5 2014



Hällaryd Guö Köpagärda 2017

177 158 207 85 10 20 657

4

1. Sammanfattning ............................................................................................................ 2

2. Bakgrund ........................................................................................................................ 2

3. Syfte ................................................................................................................................ 3 3.1. Vision ...................................................................................................................................................... 3 3.2. Plattformen ............................................................................................................................................. 3

4. Underlag ......................................................................................................................... 4 4.1 . Boende för äldre ..................................................................................................................................... 4 4.2. Framtidens boende ................................................................................................................................. 6 4.3. Befolkning ............................................................................................................................................... 8 4.4. Övriga ................................................................................................................................................... 11

4.4.1. Fastighetsägarna ........................................................................................................................... 11 4.4.2. Mäklarna ........................................................................................................................................ 12 4.4.3. Hyresgästföreningen ..................................................................................................................... 12

4.5. Tomtkö .................................................................................................................................................. 13

5. Nuläge. Mark för bostadsändamål ............................................................................. 13 5.1 ................................................................................................................................................................ 13 5.2. Översiktsplan 2007 ............................................................................................................................... 13

6. Behov och efterfrågan ................................................................................................ 16

7. Vad skall byggas ......................................................................................................... 19 7.1. Kommunen ........................................................................................................................................... 20 7.2. Per ort ................................................................................................................................................... 21

8. Plan för framtiden ........................................................................................................ 23

1. Sammanfattning

Kommunen har planeringsansvaret för sin bostadsförsörjning, och skall skapa förutsättningar för att alla skall kunna leva i bra bostäder. Kommunen skall också främja ändamålsenliga åtgärder så att bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Bostadsförsörjning är inte enbart en fråga om nyproduktion utan också till stor del fokuserad på det befintliga bostadsbeståndet. Utbudet på bostadsmarknaden styrs av antalet bostäder som blir lediga för köp eller hyra. Det gäller både hyreslägenheter och boende i villor och bostadsrätter. Nyproduktion underlättar rörligheten i beståndet genom att ge upphov till byten av bostäder med flyttkedjor av varierande längd.

Antalet äldre invånare beräknas öka och de kommer att bo kvar längre i sina hem med hjälp av hemtjänst och hemsjukvård och andra riktade serviceåtgärd er. Åtgärder som har prioriterats syftar till att ge det ordinarie bostadsbeståndet en högre grad av tillgänglighet, både i och utanför huset.

Då en kommun i regel inte bygger bostäder själv, ligger den viktigaste åtgärden för bostadsförsörjning på att stimulera och underlätta för byggande, ombyggnader och förtätning. En god framförhållning vad gäller markförsörjning och planarbete är en av de viktigaste åtgärderna. Bostadsproduktionen bör i första hand lokaliseras till områden där redan befintliga investeringar och serviceinrättningar utnyttjas. Det är också viktigt att kommunen har en god framförhållning vad avser infrastruktur till utpekade möjliga bostadstomter.

Det enklaste och snabbaste sättet att få goda flyttkedjor som underlättar nyinflyttning är att fokusera på bra och funktionellt boende för de äldre åldersgrupperna så att dessa lämnar sina villor till försäljning. Det är inte nödvändigt att endast fokusera på de redan vedertagna boendeformerna för denna åldersgrupp utan även titta på andra alternativ i redan befintlig bebyggelse.

Om kommunens målsättning om 33 000 invånare år 2017 och nyskapande av ca 100 bostäder per år fram till 2017 skall kunna förverkligas krävs det nytänkande och flexibilitet och dialog med berörda. Då bostadsmarknaden är mycket känslig för konjunktursvängningar, förändringar av boränta och oförutsedda yttre faktorer, bör bostadsförsörjningsprogrammet revideras årligen för att bibehålla sin aktualitet.

2. Bakgrund

l Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000: 1383) fastställs att:

"varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs"

Soverkel anger också att det är en strategisk viktig fråga för kommunerna att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen en gång för varje mandatperiod.

Enligt kommunstyrelsens beslut § 222/2009 har en bostadsenkät genomförts med särskilt fokus på äldre personer. Enkäten har därefter sänts ut till berörda tjänstemän inom kommunen för synpunkter. Inkomna synpunkter och enkäten i sig har föranlett ett beslut l kommunstyrelsen § 62/2011 att ett bostadsförsörjningsprogram för Karlshamns kommun skall upprättas. Bostadsförsörjningsprogrammet baserar sig på ovan nämnda behovsenkät, undersökning/förstudie avseende Boendeplan för äldre, gällande styrdokument, Länsstyrelsens Bostadsmarknadsenkät 2012 samt diskussioner med berörda parter.

Den senaste tiden har varit omvälvande i samhället med den globala finanskrisen och en snabb konjunkturnedgång. Bostadssektorn är påverkad och en stor osäkerhet råder om efterfrågan och vad som kan komma att produceras.

2

Möjligheterna att producera nya bostäder på marknadens villkor är starkt beroende av pris- och hyresnivå i det befintliga beståndet. Hushållens betalningsvilja, den ekonomiska efterfrågan, är endast något högre för nyproduktion än för en bostad på den befintliga marknaden. Om skillnaden är för stor väljer man hellre att bo i en begagnad lägenhet.

3. Syfte

Bostadsförsörjningsprogrammet har en tydlig koppling till översiktsplanen. Programmet är bl. a. underlag för prioritering av de detaljplaner som behöver upprättas för att klara bostadsutbyggnaden enligt översiktsplanens utbyggnadsförslag av bostäder. Intentionerna i bostadsförsörjningsprogrammet har en klar koppling till kommunens Vision och andra styrdokument

Syftet med programmet är: • att ange inriktning och mål för framtida byggande och bostadsplanering baserat på vad

människor efterfrågar • att utgöra en gemensam planeringsförutsättning • att vara en hjälp för strategisk planering och markförvärv • att vara ett instrument för att förverkliga kommunens Vision 2017 samt att genomföra

intentionerna i Gemensam plattform för Karlshamns kommun (överenskommelse i samverkan mellan Socialdemokraterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna för mandatperioden 2011-2014)

3.1. Vision Bostadsförsörjningsprogrammet utgår från kommunens Vision 2017 som det övergripande styrdokumentet l Visionen framgår följande vad avser bostäder och boende:

"Bostadsmarknaden är i balans med en rörlighet i efterfrågan och med möjligheter till ökad inflyttning. Det finns både lägenheter och tomter för olika behov som stämmer med efterfrågan. De äldre planerar med valfrihet sitt boende vilket ökat den sociala gemenskapen. Under visionsperioden uppförs ca 1000 nya bostäder i tätorterna, på landsbygden och i kustremsan. De ungas och de äldres boendebehov ska särskilt beaktas. Genom en medveten och sektorsövergripande politik har möjligheter och önskemål om att bo på den tätortsnära landsbygden ökat och flera barnfamiljer bor nu i attraktiva landsbygdslägen."

l Visionen anges ett antal kärnområden (Trygghet, vård och omsorg för barn och äldre, Utbildning samt Arbete och integration). Därutöver pekar man på ett antal Utvecklingsområden där Attraktivt Boende är ett av dessa.

"Kommunen ska erbjuda attraktiva miljöer där livskvalitet och trygghet kan kombineras med ett bra boende, arbete och studier. Bostadsmarknaden ska erbjuda möjligheter till ökad inflyttning. Det ska finnas lägenheter och tomter som ger möjligheter till ett blandat boende som stämmer väl överens med efterfrågan. Inom 10 år ska ca 1000 nya bostäder uppföras. l befintlig bebyggelse på landsbygden och i kustremsan ska förtätningar ske."

3.2. Plattformen l dokumentet "Gemensam plattform för Karlshamns kommun - Överenskommelse i samverkan mellan Socialdemokraterna - Folkpartiet - Centerpartiet - Kristdemokraterna" kan man läsa följande

"Karlshamn ska erbjuda attraktiva miljöer där livskvalitet och trygghet kan kombineras med ett bra boende, arbete och studier. En av förutsättningarna för en positiv utveckling i kommunen är tillgången på centrumnära bostäder. För att ytterligare skapa bra tillväxtförutsättningar för hela kommunen behövs nya spännande bostäder. Eftersom efterfrågan på bostäder är störst kring centralorterna, kommer vi i första hand att söka efter

3

möjligheter att bygga där. Med en attraktiv och målmedveten satsning ska Karlshamns nya mark- och bostadsområden marknadsföras. För att säkerställa det framtida bostadsbyggandet i kommunen behövs en långsiktig planering och genomförandeplan Tillsammans med programmet för boende för äldre, ska ett flerårigt bostadsförsörjningsprogram tas fram."

Vidare i samma dokument anges:

"Det program som fastlagts av kommunfullmäktige kring byggande av bostäder för äldre, och särskilda boenden, kommer att uppgraderas under 2011 och vara utgångspunkt och målsättning för detta byggande. Detta innebär att fler bostäder för äldre och fler särskilda boenden byggs på nära avstånd till kommunal och kommersiell service och till olika kommundelscentra."

"Vi känner det också angeläget att medverka till att nya grepp och flexibla lösningar prövas i strävan efter att bo till rätt pris. Bra och prisvärda ungdomsbostäder är också målsättningar när vi tar fram nya bostäder."

Intentionerna i dessa ovan nämnda och beskrivna styrdokument har varit ledande och styrande i arbetet med Bostadsförsörjningsprogrammet

4. Underlag

Att undersöka efterfrågan, och framförallt framtida efterfrågan, är komplicerat. Det är svårt att få en helhetsbild av alla de individuella preferenser som styr var människor väljer att bo. Det är också svårt att förutse framtida attitydförändringar och trender som kan komma att påverka utvecklingen på bostadsmarknaden. Konjunkturen och de ekonomiska förutsättningarna är också styrande för människors val av boende. Som underlag för bostadsförsörjningsprogrammet har i detta kapitel beskrivna dokument samt sammanfattningar av de diskussioner som har förts i respektive kommundel används för att skapa ett program som balanserar efterfrågan med tillgängliga markresurser

4.1. Boende för äldre Utifrån undersökningen har en sammanställning tagits fram 'Bostadssituation för seniorer i Karlshamns kommun'. Denna kompletterande analys bygger på bostadssituationen för hushåll med minst en person 50 år eller äldre. Utifrån befolkningsprognoser som fanns tillgängliga våren 201 O skulle antalet hushåll med en eller flera medlemmar 50 år eller äldre ha ökat marginellt under 201 O fram till 31 december 2013. Ökningen förutspås bli knappt 150 hushåll och fram till och med 2019 en ökning på cirka 500 hushåll. Huvuddelen av ökningen av antalet hushåll återfinns i den äldsta åldersgruppen, alltså i de hushåll där minst en medlem är 70-79 år.

4.1.1 Trygghetsbostäder Sedan 2006 finns en ny boendeform för äldre att tillgå, trygghetsbostäder. Bostäderna upplåts med hyresrätt och i anslutning till trygghetsbostaden ska en gemensamhetslokal med yta för gemensamma måltider finnas. Där ska finnas en värd/värdinna som ansvarar för att hålla daglig kontakt med hyresgästerna, skapa gemenskap och socialt innehåll i vardagen. Målgruppen för dessa bostäder skall vara personer över 70 år som är i behov av trygghet och sociala kontakter men som inte behöver bo i särskilt boende. Under 201 O har 32 lägenheter tillskapats på Matrosgatan och tre på Eklunden i Hällaryd. För dessa båda boenden har förutsättningarna varit fördelaktiga (närhet till gemensamhetslokaler och dylikt). Möjligheten att tillskapa ytterligare trygghetsbostäder är stark beroende på att dessa förutsättningar finns. Bryggeritomtens etapp tre innehåller 12 - 15 nya trygghetsbostäder men är beroende på att ekonomiska förutsättningar kan erhållas. Trycket från bostadssökande är stort på dessa lägenheter. l januari 2011, finns det r.irka 400 personer i kö till detta trygghetsboende. Av dessa 400 personer är cirka 80

4

personer inte bosatta i kommunen.

4.1.2 Seniorbostäder Det finns idag ingen bestämd definition av begreppet seniorbostad. Varje hyresvärd bestämmer själv om de tycker en viss lägenhet är lämplig för boende över 55 år. Därför är det viktigt att alltid läsa noga i lägenhetsbeskrivningen om vad som ingår i lägenheten. En riktlinje många hyresvärdar jobbar efter är att en seniorbostad ska vara tillgänglig: - Ha tillgång till hiss, eller befinna sig på markplan - Ha inga eller låga trösklar - Ha ett rymligt badrum Sedan år 2000 har ett antal seniorbostäder tillskapats i Karlshamn. Bostadsrättsföreningarna H inseblick och Garvaregården är de enda som har de faciliteter som anses erforderliga. Några nya är inte planerade. Däremot byggs idag de nya bostäderna med en utformning som motsvarar seniorbostädernas. Det som saknas är de gemensamma delarna och den sociala samhörigheten.

4.1.3 Parboende Sedan 2006 innehåller socialtjänstförordningen en paragraf som säger att makar, sambor eller registrerade partners som har beviljats särskilt boende ska beredas plats i samma boende om de begär det. Med boende ska avses "samma rum, lägenhet eller särskilda boende". Omsorgsnämnden i Karlshamn menar att både den uttalade viljeinriktningen och den verkställighet som möjliggjort för makar att bo tillsammans, samt den planering som föreslås i framtida om- och nybyggnad, säkerställer makar/pars önskemål om att få bo tillsammans om de inte längre kan bo kvar i den gemensamma bostaden.

4.1.4 Särskilt boende Det särskilda boendet är en boende- och vårdform där den boende ska kunna utveckla sina resurser och leva ett självständigt liv samtidigt som den enskilde vid alla tider på dygnet ska erhålla de tjänster och få det stöd som han/hon behöver för att klara sin tillvaro och känna sig trygg (service, sysselsättning, omvårdnad och tillsyn dygnet runt). l det särskilda boendet finns tillgång till personal som kan bedöma när det finns behov av social eller medicinsk vård och personer som kan svara för att sådan vård ges. Särskilt boende hyrs på samma sätt som andra bostäder, med vanligt hyreskontrakt och kan berättiga till bostadsbidrag. Lägenheten består vanligtvis av ett rum med pentry (trinett) samt toalett och dusch. Den enskilde får själv möblera sin lägenhet, ofta med undantag av sängen.

4.1.5 Seniorboenden Den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som trädde i kraft den 1 januari 2011 innebär att kommunen inte kan kräva av sitt bostadsbolag att det vidtar åtgärder som inte är lönsamma för bolaget. Att bygga och driva trygghetsbostäder där gemensamhetslokaler och värd/värdinna ingår som service, kostar pengar- vilket inte alltid kan försvaras inför andra hyresgäster. Därför planerar Karlshamnsbostäder att satsa på fullt tillgänglighetsanpassade bostäder. Dessa kan företrädesvis erbjudas till äldre personer. Det som skiljer denna boendeform från trygghetsbostäder är främst att här garanteras inte gemensamhetslokaler, det finns ingen värd/värdinna som ansvarar för att hålla daglig kontakt med hyresgästerna och det finns ingen absolut åldersgräns. Med en strategisk placering av Träffpunkterna kan Karlshamnsbostäder anordna trygga boenden i närheten av dessa. För en ytterligare nivå kan Karlshamnsbostäder, i likhet med Matrosgatan 18, tillskapa dessa boenden nära de särskilda boendena.

l en förstudie- Boendeplan för äldre- som har tagits fram under hösten 2011, kartläggs behovet av framtida boende för äldre. Resultaten av Förstudien sammanfattas här nedan.

5

• Bedömningen som gjordes 2006, att det till år 2017 behövs ytterligare 35-50 särskilda boenden/trygghetsboenden/seniorboenden är bekräftad

• För att begränsa behovet av särskilda boenden, och därmed omfattande kostnader, är det nödvändigt med fortsatta insatser som kompletterar den enskildes förmåga att leva ett värdigt liv. Boendemiljön måste fungera när ohälsan tilltar och beroendet av stöd från anhöriga eller personal i vård- och omsorgsarbete ökar. Den övervägande delen av de äldre kommer fortsättningsvis att bo kvar i det egna hemmet. Omsorgsnämnden kommer att fortsätta sitt arbete med att prioritera insatserna som påverkar inom detta område såsom lättillgängliga träffpunkter, anhörighetsstöd, fixarljänster av olika slag, ändamålsenlig hemljänst, bostadsanpassning samt förenklad biståndshand läggning. Därför är det av allra största vikt att det finns en helhetssyn på möjligheten att bo kvar i egen bostad genom att samhället bidrar till att tillhandahålla hög tillgänglighet, goda kommunikationer, god service och möjlighet till gemenskap.

• Östralycke byggs om och till så att ett tillskott på 36 boenden skapas samtidigt som arbetsmiljön och brandsäkerheten förbättras. Om- och tillbyggnaden på Östralycke ska kunna ske i etapper

• Karlshamnsbostäder kommer för sin del att utveckla boendekoncept som möjliggör för äldre att bo kvar i sin egen bostad, helt tillgänglighetsanpassade bostäder

Karlshamns kommuns befolkningsutveckling för åren 201 O samt för 2020 för åldersgruppen 80 år och äldre ser ut som följer: Ar 2010: 2021 personer Ar 2020: 2357 personer Åldersgruppen 80 år och äldre kommer enligt statistiken att öka med 336 personer under åren 201 O- 2020. Vid en mycket förenklad uträkning kan man säga att Karlshamns kommun har idag 327 särskilda boenden vilket motsvarar 16 %av 2021. Vid en generalisering kan man anta att det år 2020 krävs minst 377 särskilda boenden, det vill säga en ökning på -50 boenden.

4.2. Framtidens boende Framtidens boende i Karlshamn måste basera sig på en framtidstro och en tro på kommunens utveckling och folkökning. Om man studerar befolkningsprognoserna och kombinerar detta med de undersökningar/enkäter som har genomförts skulle Karlshamns kommun inte ha något större behov av nybyggnation. Men om man lägger till ytterligare aspekter så som den demografiska förändringen samt önskemål/krav på framtida boende hos kommuninvånarna samt de omvärldsfaktorer som kan påverka i positiv riktning, skulle en nybyggnation motsvarande ca 100 boende/per år vara önskvärt.

Under 201 O genomfördes en enkätundersökning - med särskild fokus på äldre -för att undersöka hur karlshamnsbor ser på sin nuvarande bostadssituation och hur de önskar utforma ett framtida boende. Målgruppen för enkäten var karlshamnsbor i åldern 20-79 år. Enkätens resultat presenterades i slutrapporten "Framtidens boende i Karlshamn". Ur slutrapporten drags även fram en separat rapport för att särskilt belysa bostadssituationen för seniorer i Karlshamn (hushåll med minst en person 50 år eller äldre). Sammanfattande resultat av undersökningen redovisas under kapitel 6"Behov och efterfrågan"

4.2.1 Faktorer som kan påverka bostadsbyggande

Bostadsbyggandet påverkas av många omvärldsfaktorer som konjunktur, räntor, bankernas kreditgivning, demografi, kundernas köpkraft och byggherrens förmåga att hantera situationen på ett bra sätt.

6

Bankernas lånetak som sattes 201 O till 85 procent av fastighetens marknadsvärde har- enligt bl. a. Boverkets analyser- haft en hämmande verkan på nybyggnation av enfamiljshus. Bolånetaket påverkar också skiften av befintliga villor/parhus och bostadsrätter.

Till detta har de senaste 2 årens finansinstabilitet på marknaden samt Riksbankens räntsprognoser gjort att bostadsbyggandet kan komma att ske i en långsammare takt än det önskvärda.

Köpkraften hos presumtiva köpare av villor eller bostadsrätter har minskat och också betalningsviljan/förmågan att betala allt för höga hyror. Då produktionskostnaden för nybyggda flerbostadshus/hyreslägenheter är hög, genererar det en hyresnivå som ligger på ca 1 300 kr/kvm viket ger en hyra på drygt 7 500 kr/månad för en lägenhet på 70 kvm. Kommuninvånarnas betalningsvilja skiljer sig dels beroende på ort och dels beroende på åldersgrupp och familjestruktur, men betalningsviljan/förmågan i genomsnitt i kommunen är 6 250 kr/ månad.

Planprocessen kan ofta bli en långvarig process, i synnerhet om planerna överklagas. Att hantera överklaganden medför vanligtvis en försening om ett till två år. Denna försening betraktas inte som en normal del i processen och räknas inte in i projektets tidsplan från början, men är ändå oftast förväntad. Denna typ av hinder går knappast att undvika, men andelen överklaganden kan minskas något genom att i ett tidigt skede minimera faktorer som kan komma att bli överklagade. Från byggherrens sida kan detta handla om att tillsammans med kommunen säkerställa planinnehållet i största möjliga mån, så att det lever upp till samhällskraven. En demokratisk förankring av planarbetet- redan i inledningsstadiet-genom t ex dialogmöten på den berörda orten och lyhördhet i samband med detta kan vara ett sätt att dels öka medborgarinflytanden och dels minska antalet överklaganden.

Den försening som överklaganden för med sig möjligtvis skulle kunna minskas genom en effektivare handläggning hos de instanser som behandlar ärendet. Först och främst krävs att kommunen gör ett bra planarbete för att undvika att detaljplanen behöver omarbetas i ett senare skede och på så sätt förlänga processen.

4.2.1.2 Faktorer som påverkar i Karlshamn

Regionen

Regionförstoringen som innebär att Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län kommer att bilda en storregion Sydsverige 2019 ger Karlshamn en annan regional placering än nuvarande. Med förbättrade kommunikationer inom den nya regionen kan en Karlshamns strategiska placering få en större attraktivitet som boendeord. Men om möjligheten kan utnyttjas beror på vår vilja att vara förutseende och ha god framförhållning på bostadsbyggnationen.

Lund ESS MAX IV

Under 2009 stod det klart att två världsledande forskningsanläggningar, European Spallation Source (ESS) och MAX IV, kommer att byggas i Lund inom de närmaste tio åren. ESS är ett planerat flervetenskapligt forskningscentrum baserat på världens mest kraftfulla neutron källa.

Det finns beräkningar och kalkyler som pekar effekten på bostadsmarknaden kan bli en ökad efterfrågan på cirka 500 bostäder per år i Skåne. Med tanke på den "överhettade" bostadsmarknaden i Malmö och Lund och arbetssättet (labb-tid i anläggningen och forskning därefter) i den nya anläggningen, kan Karlshamn vara ett alternativboende för de som efterfrågar boende som en följd av etableringen. Förväntningarna som skapas i kommunerna runt om och i nära anslutning till Lund kan ha en prishetsande effekt och markpriset kan komma att bli högt. Aterigen kan Karlshamn- vid bra framförhållning - kunna erbjuda attraktiva och prisvärda tomter.

7

Försvaret

201 O ersattes värnpliktsutbildningen av en ny frivillig militär grundutbildning som genomfördes för första gången 2011. Efter den 1 juli 2010 ska ingen utbildas med plikt om inte försvarsberedskapen kräver det. Det innebär att försvarsmakten kommer att rekrytera på frivillighetsbasis-man söker jobb inom försvaret som man söker andra jobb. Anställningen är på kontraktsbasis på mellan 4-8 år. Försvaret vill dessutom komma ifrån kasernboendet För Blekinges del innebär det ett rekryteringsbehov på 600-800 personer som efter sin kontraktstid kommer att lämna försvaret för jobb inom det civila samhället. Det kommer att behövas bostäder under tiden för grundutbildningen och därefter jobbtillfällen. Målgruppen för rekryteringen är åldersmässigt 18-45 år och den delen av de nyrekryterade har med stor sannolikhet familj. Med en framförhållning för att möta den efterfrågan kan befolkningsprognoserna bli betydligt mer positiva.

Stillerydsområdet

l Stilleryd pågår skapandet av ett centrum för transport och logistikverksam heter. Det stora nu plansprängda området i anslutning till hamnen skall fyllas med verksamheter. Med hamnen som nav förväntas en kraftig ökning av antalet arbetstillfällen inom området. Inom några år kan uppemot 500 personer komma att ha sin arbetsplats där. Merparten av dessa förväntas bo i Karlshamn vilket kommer att skapa behov av ett antal nya bostäder i kommunen.

Det planerade handels- och verksamhetsområdet Västerport kommer när det är utbyggt också att ge sysselsättning åt något hundratal arbetande på lite längre sikt (10-15 år). Även dessa behöver någonstans att bo.

Blekinge Tekniska Högskola och NetPort

En klart uttalad och kvantitetssatt målsättning för utvecklingen av Högskolan och NetPort är enligt följande:

• 2000 helårsstudenter knutna till Karlshamn11 DO nya arbetstillfällen • 2200 fler Karlshamnsbor • 1 DO fler forskare inom NetPorts fokusområden • 125 nya företag inom NetPorts fokusområde

Ett stort arbete och stort engagemang från alla i NetPort- Karlshamns kommun, Blekinge Tekniska Högskola samt NetPort och näringslivet- verkar för att målsättningen ovan skall uppnås. Det krävs en framförhållning på bostadsbyggandet för att tillförsäkra studenter och de inflyttade ett attraktivt boende.

Kommuninvånarnas synpunkter

Under 2D1 O genomfördes en enkätundersökning - med särskild fokus på äldre- för att undersöka hur karlshamnsbor ser på sin nuvarande bostadssituation och hur de önskar utforma ett framtida boende. Målgruppen för enkäten var karlshamnsbor i åldern 20-79 år. Enkätens resultat presenterades i slutrapporten "Framtidens boende i Karlshamn". Ur slutrapporten drags även fram en separat rapport för att särskilt belysa bostadssituationen för seniorer i Karlshamn (hushåll med minst en person 50 år eller äldre). Sammanfaltande resultat av undersökningen redovisas under kapitel 6"Behov och efterfrågan"

4.3. Befolkning

Karlshamns kommun har haft en förhållandevis stabil befolkningsutveckling jämfört med övriga kommuner i Blekinge. 2010 hade Karlshamns kommun ett positivt flyttnetto 213. Antalet inflyttande har varit det högsta sen 2006 och antalet utflyttade var det lägsta under senaste femårsperioden. Detta trots att befolkningsprognosen visade på negativa siffror.

8

Karlshamns kommun har en högre andel pensionärer än riket som helhet, medan såväl antalet barn och ungdomar som andelen i förvärvsarbetande ålder är lägre. Detta ger en högre medelålder i Karlshamn än Sverige i övrigt. Antalet pensionärer förväntas att öka, vilket ställer krav på ett genomtänkt bostadsbyggande för de äldre åldersgrupperna. Flyttningarna är klart den viktigaste komponenten när det gäller att snabbt påverka den demografiska utvecklingen över tid. Genom att påverka flyttnetto över åldersgruppen får man en snabb förändring av medelåldern och kan få en bättre åldersbalans. Men för att yngre människor, människor i arbetsför ålder skall flytta in till kommunen, måste kommunens attraktivitet öka. Ett sätt att göra detta är att tillhandahålla eller verka för att lämpliga bostäder för dessa åldersgrupper finns att tillgå.

Nedanstående tabell visar hur flyttningarna ser ut för de olika kommundelarna under perioden 2000-201 O. Det är en mycket tydlig trend att Karlshamn och Asarum ökar sin befolkning medan de övriga kommundelarna minskar. störst minskrining ser vi i Svängsta om man ser till antalet. Ser man till befolkningsmängden 2000 och jämför med antalet utflyttade under perioden ser man att Halahult har haft den största utflyttningen i förhållande till befolkningsmängden.

Befolkningsutveckling per kommundel 2000-2010

Karlshamn

Asarum

Mörrum

Svängsta

Hällalyd

Aryd

Halahult

Ringamåla

12000

10000

8000

6000

4000

2DDD

D

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 12514 12497 12549 12686 12685 12900 12995 12967 12896 12957 13084 570 7732 '1725 7782 7731 7763 7774 7773 7811 7789 7779 7866 134 5002 4959 4982 4977 4982 4953 5080 4950 4990 4952 4983 -19 2383 2375 2358 2329 2363 2346 2315 2297 2274 2235 2261 -122 1378 1379 1373 1371 1370 1376 1385 1421 1408 1391 1364 -14

736 733 723 741 741 731 720 719 719 702 707 -29 364 361 355 346 347 335 321 308 298 306 299 -65 619 619 617 598 596 591 590 579 585 596 579 -40

Karlshamn Asarum Mörrum Svängsta H~illaryd Aryd Halahull Ringamåla

l !ll2000 1112001 DW02 1:12003 1112004 ill2005 1112006 IJ2007 1112008 llli2009 02010 l

9

Befintliga befolkningsprognoser för Karlshamns kommun fram till 2020 visar mer eller mindre oförändrad befolkningsmängd. Prognoserna är beräknade rent statistiskt och tar inte hänsyn till omvärldsfaktorer, se avsnitt 4.2.1 Ulan att fördjupa sig alltför mycket i befolkningsstatistiken och demografin kan man tydligt se tendenserna. Allt äldre befolkning och allt större andel äldre i förhållande till personer i arbetsför ålder. Flest inflyttade till kommunen är personer i åldersgruppen 25-39 år vilket är positivt. Kan vi öka den gruppens inflyttning och även stimulera och öka inflyttning av åldersgruppen 40-64 skulle det vara bra för kommunen ur ett ekonomiskt och socioekonomiskt perspektiv. Men det kräver att vi kan erbjuda attraktivt boende.

Karlshamnsbostäder AB

Marknaden Karlshamnsbostäders bedömning av bostadsläget kan sammanfattas enligt nedan. Efterfrågan på bostäder har inneburit en förbättring så att vakansläget är mycket lågt. Tre anledningar till behov av nyinvesteringar kan finnas.

• Antalet äldre som önskar byta från villa till lägenhet • Äldre som önskar flytta från lägenheter med låg tillgänglighet till hög kommer

att öka. • Befolkningstillväxt

Osäkerhetsfaktorn är inflyttningen där kommunens mål inte uppfylls. Befolkningsutvecklingen är i stort plus minus noll. Kommunens vision om 1000 nya bostäder till 2017 innebär ca 100 per år. Om man vi antar att nivån skall vara 100 nya bostäder per år och 60 % är villor och 40 % flerbostadshus så skall 40 flerbostadshus byggas årligen. Om Karlshamnsbostäder skall behålla sin marknadsandel innebär det 20- 25 av dessa. Karlshamnsbostäder gör en bedömning av att behov av 100 nya lägenheter är för mycket med tanke på befolkningsökningen och den efterfrågan som har varit aktuell. Man gör en skattning av behovet ligger på ca 50 lägenheter per år Karlshamnsbostäder har då med sina 79 byggda lägenheter motsvarat sin andel på marknaden. Under 2012-13 kommer det att färdigställas drygt 40 lägenheter på Bryggeritomten. Det motsvarar 75 % av troligt behov. Dessutom kommer troligen 1 O bostäder i flerbostadshus att färdigställas på Riggenhuset samt 10-12 i kvarteret Helsingborg. Utifrån en marknadsbedömning -och om kommunen inte får en befolkningstillväxt- är behovet av flera bostäder inte troligt förrän under 2014. l KABO:s bedömning har inte kommunens olika kommundelar bedömts.

Erfarenheten visar också- vid ett överskott- att det är Karlshamnsbostäder som i sista ledet av bostadskarriären blir utan hyresgäst. Bostadsområdena med mindre attraktivitet får flera vakanser. Endast om det sker en befolkningsökning uteblir denna effekt.

Karlshamnsbostäders egen planering ser ut som framgår av tabellen nedan

Karlshamnsbostäder -2010 2011 2012 2013 2014 2015

Matrosgatan 32 o o o o o Skyttevägen KHN o 24 o o o o Möllabacken o o o o 10 10 Asarum Seniorer o o o o o o Mörrum Seniorer o o 7 7 o o Hällaryd Seniorer o o o o o o

Summa 32 24 7 7 10 10

10

Projektens lönsamhetsnivå~

Det är väsentligt alt bostadsbyggnadsprojekten har en egen lönsamhetsbedömning. Den totala produktionskostnaden får inte överstiga 19 000 kronor per kvm om hyran högst kan sättas till 1 300 kronor per kvm och år. Hyresnivån på 1 300 kr kvm och år är den bedömning man kan göra om vad betalningsviljan är i centrala Karlshamn.

Karlshamnsbostäder ser uppenbara problem på att klara 19 000 kr per kvm i total produktionskostnad. Ett skäl är att projekten är för små och alt de fasta kostnaderna (byggadministration mm) skall täckas på en liten byggarea.

Vidare skall affärsmässighet råda vid investeringsbedömningarna. Det innebär alt olika projekt har olika lönsamhetsberäkningar, särskilt vad avser riskpremien respektive förväntad värdeutveckling. l Karlshamn kan riskpremien sättas lägre och förväntad värdeutveckling högre medan det i Mörrum är tvärtom. Samtidigt är hyressättningen också tvärtom.

Tabellen visar Karlshamnsbostäders nuvarande bostadsinnehav fördelade på ort.

Ort Antal lägenheter

Fridhem 227

Karlshamn S 540

Karlshamn N 446

Asarum 433

Mö rum 325

Svängsta 159

Ringamåla 8 Hällaryd 26

Totalt 2164

4.4. Övriga

4.4.1. Fastighetsägarna Fastighetsägarna Syd har under 2010 gjort en undersökning bland sina medlemmar i ett antal kommuner på temat" Varför byggs det så få hyreslägenheter". Någon undersökning i Karlhamn har inte genomförts men enligt fastighetsägarna kan resultatet av de undersökningar som gjorts tolkas generellt för alla kommuner. Det som framkommer i rapporterna är

"Vid nyproduktion av hyresbostäder är de största hindren enligt de tillfrågade fastighetsägarna marktilldelningen, det vill säga möjligheten alt få köpa kommunal mark, samt byggkostnaderna. Därnäst är det främst betalningsviljan hos hyresgästerna, hyressättningssystemet och markkostnaderna som anses vara ganska stora eller stora hinder för nyproduktion av hyresbostäder."

Och vidare från rapporterna framgår: "Undersökningen visar att ett antal hinder påverkar intresset för alt påbörja produktion av hyresbostäder. Hindren varierar beroende på om det är ett förtätningsprojekt i områden med befintlig bebyggelse eller en nyproduktion. Enligt undersökningen är byggkostnader det största hindret för att fastighetsägare ska vara intresserade av att förtäta sitt bestånd med hyresbostäder. Därefter följer tillgänglighetskravet, parkeringsnormen och hyressättningssystemet En möjlighet för att öka intresset att förtäta kan vara att byggherrar överväger industriellt byggande eller jämför de svenska kostnaderna för byggmaterial med

11

j

prisbilden utomlands. Kreativa lösningar i samband med krav på tillgänglighet och en liberalare tillämpning av Plan- och bygg lagen, är andra möjligheter som kan öka intresset för förtätning av hyres bostadsbeståndet. En friare och mindre styrd hyressättning är en annan möjlighet som skulle kunna öka intresset för att förtäta sitt bestånd.

En generell synpunkt som framförs av fastighetsägarna i Karlshamns kommun är att det råder brist på färdiga, detaljplanelagda tomter för flerbostadshus.

4.4.2. Mäklarna

Mäklarinsikt är Mäklarsamfundets rikstäckande undersökning om den svenska bostadsmarknaden och det är mäklarna (medlemmarna) över hela Sverige som gör bedömningar av den svenska bostadsmarknaden utifrån den marknad de verkar på, i dagliga kontakter och samtal med sina kunder. Rapporterna är sammanställda på riksnivå samt på länsnivå. Av rapporterna framgår mäklarnas syn på hur bostadsmarknaden utvecklas, och hur människor funderar och agerar när de närmar sig köp- eller sälj beslut.

l rapporten över Blekinge sorn presenterades i mars 2011 (avser mäklarnas bedömning för marsmaj 2011) kan följande utläsas. (Källa: Mäklarinsikt. Mäklarinsikt är Mäklarsamfundets undersökning om bostadsmarknaden.)

"50 procent av fastighetsmäklarna i Blekinge bedömer att priserna på småhus kommer att ligga stilla, 33 procent bedömer sjunkande och 17 procent av de tillfrågade fastighetsmäklarna i Blekinge bedömer stigande priser. Landets fastighetsmäklare bedömer att antalet småhus till salu kommer att blir fler med bibehållet köpintresse. Bostadsrättsmarknaden bedöms på ett likartat sätt.

Skick Blekinges fastighetsmäklare fick även svara på frågan om hur det vanligen ser ut när det äldre paret säljer villan. Frågan ställdes ur ett underhål/sperspektiv. Så här rangordnar länets fastighetsmäklare skicket:

1. Huset är i så pass dåligt skick att det påverkar försäljningspriset

2. Huset är i bra skick

3. Huset är i dåligt skick framför allt inomhus

4. Huset är i dåligt skick framför allt utomhus

De allra flesta vill inte ha alltför stort renoveringsbehov i sitt nya hus enligt mäklarnas bedömning."

4.4.3. Hyresgästföreningen Hyresgästföreningen är inte så aktiv när det gäller framtida nyetableringar utom vid hyressättning av dessa. Däremot framför man en stor oro vad avser det eftersatta underhåller både hos de privata hyresvärdarna och hos allmännyttan. Man föreslår från hyresgästsföreningen ett antal mer eller mindre konkreta förslag på hur det eftersatta underhållet kan förbättras och påskyndas. Bl a föreslår man följande:

• Inför skattefria underhålls- och investeringsfonder för hyresfastigheter • Inför ROT-avdrag till hyresrätter • Inför miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter • Se över byggmetoderna vid nybyggnation, om byggnation samt renovering för att minska

kostnaderna

Detta har ingen direkt bäring för Karlshamns bostadsförsörjningsprogram, men man bör ha detta som en input i resonemanget.

12

4.5. Tomtkö l tomtkön finns 180 personer som anmält sitt intresse för att köpa en tomt. Antalet personer har de sista åren ökat sakta men säkert.

Det är svårt att utifrån tomtkön skapa sig en bild av hur många som egentligen är intresserade av att köpa en tomt. En del har varit uppsatta i kön sedan denna upprättades i början av ?O-talet. De finns en stor efterfrågan av havsnära tomter och då gärna med utsikt över havet, tillgång till båtbrygga är en annan faktor som ofta lyfts fram. Det är även efterfrågan av centrala tomter så som Skogsborg och i befintliga bostadsområden så som Högadal, Rosenkällan och Dalgången har många visat intresse för att få bygga nytt.

Den som stått längst i tomtkön registretades 1971 vilket gör att det är svårt att använda tomtkön som ett relevant underlag för hur många som egentligen är intresserade av tomtköp. En förändring av tomtkön där det exempelvis blir en årlig avgift skulle kunna hålla tomtkön mer aktuell än i dagsläget. En årlig avgift gör även att de som registrerat sig måste vara aktiva en gång om året för att behålla sin plats och därmed visa att de fortfarande är intresserade.

5. Nuläge. Mark för bostadsändamål

5.1. Lediga tomter För tillfället finns endast ett fåtal ej sålda kommunala tomter, ca 20 st utspridda i Mörrum, Asarum, Hällaryd, Svängsta. En privat fastighetsägare har dessutom ett antallediga tomter i Strömma samt någon enstaka i Matvik. Asarumsdalen är på gång,

Nedanstående tabell visar på områden där detaljplanen är klar och där exploatering kan påbörjas eller har påbörjats.

Vettekulla Västra 11 tomter Vettekulla Östra 42 tomter varav 38 kommunala Vettekulla, 15 tomter Ostra Skogsborg, 15tomter Matvik 50 tomter Guö 39 tomter varav 4 kommunala Flygfältet Asarum 40-50 tomter Tegelbruksviken 13tomter Mörrum Rälsvägen 42 tomter Hällaryd 8 tomter varav 2 byggklara Aryd, 6 tomter Svängsta, Aborresjön, Öjavad 30-40 tomter

5.2. Översiktsplan 2007 Översiktsplanen 2007 pekar på ett antal möjliga utbyggnadsområden för bostäder. Av sammanställningen nedan framgår dels områden som är utpekade för bostadsändamål 2007 dels resultatet av detta fram till slutet av 2011.

13

Ort Antal Typ Kommentarer Aktuellt? Karlshamn

Ej aktuell för Bellevue 30-50 Nyetablering närvarande

Ej aktuell för Stenhag_en 30-50 Flerbostadshus närvarande

Detaljplanearbete Mieån 60-80 Flerbostadshus ej påbörjat Ja

Ej aktuell för Rosenvägen 20-30 Nyetablering närvarande

SkytteväQen 30-40 Förtätning 24 lgh klara. Möjligt Ja delvis med ytterligare förtätning Detaljplanearbete

Slackholmsområdet 30-60 Villa/parhus ej påbörjat Ja Detaljplanearbete

Dala 20 Villa/parhus ej påbörjat Ja Finns färdiga detaljplaner (2 st kommunala områden samt 2 privata), Vettekulla Västra exploatering

50- pågår beräknas Matvik/Vettekulla 200 Villa vara klart ht2012 Ja

Detaljplan klar, exploatering påbörjad försäljning beräknas ske h!

Vettekulla Västra 11 Villor 2012 Ja Detalj plan klar, projektering pågår 381omter

Vettekulla Östra 42 Villor kommunala Ja Vettekulla PG-Persson 15 Villor Detaljplan klar Ja

Matvik 50 Detaljplan klar

Bostäder och Ej aktuell för Sternö diabasbrott verksamhet närvarande

Cityhuset 10 Flerbostadshus Ja Riggenhuset Flerbostadshus Boende på taket Ja

På ca 8 år sikt, planarbete ej

stationsområdet Flerbostadshus påbörjat Ja Norrköping 40 Flerbostadshus Planarbete påbörjat Ja

Helsingborg 15 Flerbostadshus Planarbete påbörjat Ja Projektering pågår, klart för försäljning

Skogsborg höst 2012

Uppsala 27 Flerbostadshus Tidigast 2013 Planarbete pågår Asarum

Ombyggnad, E lämpligt för Lindemohemmet 60 förtätninQ äldreboende Ja

14

Detaljplan klar, exploateras etappvis, etapp 1

Asarum väster om Villor/parhus, beräknas vara klar centrum 15-25 marklgh under ht/vt 2012 Ja

Detaljplan och exploatering klart,

blandade ute till försäljning Asarumsdalen, norra 17 boendeformer sedan ht 2011 Ja

Marklägen heter, detaljplan ej

Björkliden 5-15 Nyetablering påbörjad ja

Valllmov/Biåklintsv 10-20 Nyetablering Detaljplan ej klar ja

Granefors 15-20 Nyetablering Ej detaljplan ja Byggnation påbörjad, finns

Strömma 30-40 Nyetablering lediga tomter

Ja

Mörrum

Jeppahalla/Höralyckan 5 Förtätning Detaljplan finns Ja

Mellanbäcksvägen 5-15 Nyetablering, villor Ej detaljplan Ja Ej detaljplan för

Kastanjegården 10-15 Nyetablering, villor bostäder Ja Nyetablering,

Hästaryd 20-60 förtätning Ej detaljplan

Rälsvägen Detaljplan klar Ja

Ekbacken Flerbostadshus

Svängsta Ja Nyetablering

Brovägen 5-15 marklgh Detaljplanelagt Ja Nyetablering

Recordvägen 10-30 marklgh Detaljplanelagt Ja Outnyttjade bygg rätter,

Abborresjön 30 Nyetablering detaljplan klar Ja möjligt med

Mariegården 10-15 Nyetablering flerbostadshus

Hällaryd Byggnation klar, finns 2 lediga tomter kvar enligt exploatörens

Matviks stenbrott Nyetablering hemsida Ja

Hällaryd 6:1 5-10 Nyetablering 6 tomter klara

Aryd/Guö/Köpegårda Ja Villor/parhus, detaljplan klar, Kärnhem exploatör

Guö 10-30 NvetablerinQ efter Ja

15

markanvisningstävli ng

Planarbete ej Köpegårda 10-30 Förtätning påbörjat

Landsbygden Ja Mö j Ii g t först efter

Björkenäs 10 Nyetablering omb E:22

6. Behov och efterfrågan

Målet för den strategiska planeringen är att ha framförhållning och beredskap för olika stadier i samhällsplaneringen. Bostadsförsörjningsprogrammet är en viktig länk i denna planering och är ett gemensamt verktyg i kommunens boendeplanering. Det första steget mot en god bostadsplanering las i kommunens översiktsplan. Genom att analysera framtida utvecklingsriktningar för bebyggelse kan kommunen göra strategiska investeringar och skapa en god markberedskap. En god markberedskap bäddar för en god planberedskap vilket i sin tur förbättrar kommunens framförhållning i samordningen mellan tillgänglig mark och bostadsbehov i kommunen. På så sätt är det lättare att tillgodose olika intressen och fördela marken på ett sätt som bäst uppfyller kommunala riktlinjer och mål. En god planberedskap ger förutsättningar för en god projektberedskap, d.v.s. att ha ett antal olika bygg- och planprojekt som löper samtidigt och som tidsmässigt avlöser och följer varandra.

En god beredskap i alla tre momenten -mark, planoch projekt- ger förutsättningar för att bygga men innebär inte att det byggs. Det är därför viktigt att hela tiden ha beredskap för betydligt fler projekt än vad som krävs för att i verkligheten tillgodose målet om 1000 nya bostäder t o m 2017.

2010 genomförde kommunen en enkätundersökning "Framtidens boende i Karlshamn" och under 2011 genomfördes en förstudie" Boendeplan för äldre". Dessa dokument ger en ganska klar bild av behov och efterfrågan av bostäder i kommunen. Resultaten av dessa har vägts samman och bostadsplaneringen baserar sig på dessa resultat.

Sammanfattande beskrivning av resultatet av enkätundersökningen "Framtidens boende i Karlshamn" ger vid handen följande:

• Generella iakttagelser är att 6 av 1 O hushåll eller 7 av 1 O personer bor i småhus (villa eller fristående hus eller radhus). Detta är särskilt markant utanför centralorten Karlshamn. Genomsnittsbostaden är på cirka 100 kvm, i centralorten Karlshamn något mindre (cirka 90 kvm) och något större än 100 kvm på övriga orter. En stor del av bostäderna i kommunen är uppdelade på flera plan. Detta gäller primärt utanför centralorten.

• Endast 5 procent av bostäderna är anpassade så att en person i rullstol ska kunna röra sig runt i bostaden och sköta dagliga sysslor som hygien, matlagning, tvätt med mera. Sämst anpassade är bostäder i flera plan och lägenheter på andra våning eller högre utan hiss. Bäst anpassade är lägenheter i flerfamiljshus med hiss.

• När det gäller önskemål om en ny bostad söker många ett något mindre hem, gärna i ett plan. Jämfört med nuvarande fördelning av bostadstyper ökar andelen hushåll som söker lägenhet eller radhus på bekostnad av den fristående villan. Man vill något oftare ha en bostadsrätt än en äganderätt.

16

• Äldre och de allra yngsta önskar små bostäder, barnfamiljer och yngre par är mest intresserade av egna fristående villor.

• Hög standard på vitvaror och bra förrådsutrymmen, samt egen trädgård med mera är egenskaper som efterfrågas mest. Minst intresse är det för samlingslokaler och gemensam matsal.

• Det är primärt yngre, särskilt barnfamiljer och par som värdesätter hög standard på vitvaror, bra förråd och annat positivt direkt kopplat till det egna hemmet och den egna vardagen. Äldre är mer intresserade av läget och utsikten.

• Yngre personer är mest intresserade av att flytta till en av dem enligt ovan beskriven önskebostad. Många av de yngre kan tänka sig att lämna Karlshamns kommun. Bland dem som flyttar inom kommunen gäller det i första hand att finna ny bostad antingen på hemorten eller i förekommande fall i centralorten Karlshamn.

• En analys av en kombination av flyttbenägenhet och valet av bostad ger vid handen att unga är mest benägna att flytta. Vidare ser vi en tendens bland äldre att om möjligt söka mindre boende- från villa till radhus eller lägenhet.

• De allra äldsta (65 - 79 år) söker i förekommande fall oftast mindre bostäder ibland centralt. Även hyresrätter är efterfrågade i denna grupp.

• Tar vi in befolkningsprognoserna för de kommande tio åren och jämkar samman dessa med resultaten av föreliggande undersökning visar det sig att i åldersgruppen 20- 79 år kan jämfört med nuläget, ett visst överskott av bostäder uppkomma. Lägger vi till den förväntade ökningen av äldre (80 år eller äldre) ser vi att nuvarande bostadsbestånd i stort sett är i balans med antal hushåll.

Nuvarande boende

• De intervjuade i åldern 20- 79 år fördelas på olika typer av hushåll:

- Barnfamilj 22 % - Par utan barn 40-64 år 20 % - Par utan barn 65-79 år 14% - Ensamstående 40-64 år 13 % - Ensamstående 20-39 år 12 % -Ensamstående 65-79 år 10% - Par utan barn 20-39 år 7 % - Bor hos föräldrar 3 %

• Av de intervjuade bor 60% i småhus (villa/fristående hus eller radhus/parhus) och 40 % i lägenhet i flerfamiljshus. Fördelningen småhus/lägenheter varierar mycket mellan kommundelarna.

• 55% av hushållen äger sin bostad, 31 %bor i hyresrätt och 14% i bostadsrätt.

• 53 % av hushållen bor i mer än ett plan.

• En klar majoritet (75 %) av hushållen har flyttat till sin nuvarande bostad från en annan bostad i kommunen. Enda påtagliga avvikelsen från detta mönster är att cirka hälften (48 %) av hushåll bestående av ensamstående 20- 39 år har flyttat in till kommunen från annan kommun.

Önskemål och krav på ny bostad

17

• När det gäller typ av bostad och upplåtelseform förefaller den fristående villan vara mindre attraktiv än radhuset respektive lägenhet i flerfamiljshus. Fördelningen mellan typer av ny bostad gäller i allt väsentligt för alla områden i kommunen. Efterfrågan på lägenheter är alltså stor inte bara i centralorten utan också bland hushåll boende på övriga orter i kommunen. Hyresrätterna är ungefär lika efterfrågade idag som tidigare medan bostadsrätten vinner på bekostnad av äganderätten.

• När det gäller den vidare utformningen av bostaden visar det sig att en yta på mellan 50 och 100 kvm efterfrågas oftast. Däremot sjunker efterfrågan för såväl mycket små som större bostäder. l genomsnitt är den tänkta nya bostaden också några kvadratmeter mindre än den nuvarande (nuvarande är i genomsnitt 100 kvm, en tänkt ny 96 kvm). De två typer av hushåll som vill ha mer utrymme är yngre ensamstående (från 59 till 96 kvm) och yngre par (102 till128 kvm).

• Jämför vi mellan olika orter ser vi att endast de som idag bor i Karlshamn i genomsnitt önskar sig något större bostad (från 90 till 95 kvm). Särskilt de som idag bor i Asarum (från 114 till 100 kvm), Mörrum (från 105 till 94 kvm) och Hällaryd, Aryd eller Halahult (116 till 90 kvm) önskar väsentligt mindre bostad.

• En övervägande majoritet (77 %) vill helst ha en enplansbostad. Denna önskan är i allt väsentligt lika oavsett var man bor idag. De enda som föredrar en bostad i flera plan är par utan barn i åldern 20 - 39 år.

• Så gott som alla (93 %) vill att det skall finnas P-plats för minst en bil vid den nya bostaden.

• På frågan om var man helst vill bo visar det sig att mellan 30 och 38 % inte har någon uttalad preferens. Vidare ser vi att den vanligaste önskan är att bo kvar där man bor idag, följt (på alla orter utom Karlshamn) av en stor grupp som föredrar att flytta in till Karlshamn.

• Frågan om hur viktigt det är med tillgång till olika typer av service i anslutning till (nya) bostaden ger till svar att viktigast är livsmedelsaffär, kollektivtrafik samt läkare och apotek, medan bibliotek uppfattas som minst viktigt. Några klara entydiga mönster i fråga om skillnader i viktighet mellan de fem orterna finns inte. Möjligen kan en tendens till att "försvara" befintlig men eventuellt hotad service finnas på orter som Mörrum och Svängsta/Ringamåla. Detta skulle i så fall gälla kollektivtrafik och bankservice.

• Frågan om vikten av olika egenskaper som direkt berör den tänkta nya bostaden och dess närmaste omgivningar är att förrådsutrymmen och standard på vitvaror uppfattas som viktigast. Därefter kommer egenskaper som läge och utsikt.

• Den genomsnittliga betalningsviljan per hushållligger på 6 250 kronor per månad. Par 20 - 39 år visar störst betalningsvilja (i genomsnitt cirka 7 650 kr per månad). Generellt är betalningsviljan större hos yngre och större hushåll. Ensamstående 65- 79 år är den grupp som i genomsnitt upplever sig kunna betala de minsta beloppen (knappt 5 000 kr per månad) för ett nytt boende. Hushåll som idag bor i Karlshamn och Asarum är i genomsnitt beredda att betala upp mot 6500 kr per månad medan boende på övriga orter inte är villiga att betala mer än något mellan 5 500 och 6 000 kronor per månad.

• Flyttviljan är högst bland yngre personer och det är också dessa som tror att flytten kommer att ske relativt snart. Det visar sig också att de allra äldsta har något högre beredskap att flytta inom de närmaste fyra åren än personer i åldern 50 - 65 år.

• Intresse/behov av olika typer av service som en hjälp för att klara vardagen finns i första hand för "bevakning mot brott". Detta är en tjänst som i genomsnitt efterfrågas av 72 % av hushållen i kommunen. Efterfrågan är högst bland yngre hushåll (omkring 80 % ), den sjunker sedan något med ålder (ned mot cirka 60 %) bland de allra äldsta. Två av de

18

områden som frågades efter rör hjälp eller avlastning vid vård av anhörig. Ungefär vart fjärde hushåll anser att denna typ av hjälp bör finnas i betydligt högre utsträckning än idag (cirka 1 till 2 % av hushållen har denna service idag). Nivån är relativt hög också bland yngre hushåll men den når som väntat sin högsta nivå bland äldre par utan barn. Resultaten här torde vara resultat av en sammanblandning mellan viss altruistisk välvilja och ett verkligt behov. l övrigt kan nämnas att ljänster som snöskottning och storstädning/fönstertvätt är generellt efterfrågade. Detta inte minst bland äldre hushåll. Olika typer av hjälp med barnpassning, läxhjälp, fritidsverksamhet etcetera är primärt efterfrågad bland barnfamiljer och yngre par (blivande barnfamiljer?). Slutligen visar det sig att hjälp att lära sig använda dator är oftast efterfrågad bland de äldre hushållen.

7. Vad skall byggas

Det är viktigt att komma ihåg att kommunen inte bygger några bostäder. Det måste finnas intresserade byggherrar/investerare som ser det som långsiktigt lönsamt att investera i bostäder för att byggandet skall komma till stånd. Det handlar därför om att tillhandahålla/erbjuda ett brett utbud av attraktiv byggbar mark för olika typer av bostäder/boendeformer. Det är också viktigt att hålla en god planberedskap och att planarbetet bedrivs så effektivt och med ett underifrånperspektiv och delaktighet att processen kortas ner och bl a överklaganden minimeras.

Boendeplanering och strategi för framtida önskat byggande är också viktiga som underlag för samredningen av kommunala investeringar samt för bedömningar och analyser av framtida servicebehov. Man kan säga att kommunens planmonopol är ett av de viktigaste instrument för att påverka bostadsutbyggnaden i önskad riktning!.

En framförhållning vad gäller framtida markbehov för bostadsbyggande bör vara långsiktig då byggprocessen är relativ lång och medger inte "snabba utryckningar" när behov av bostäder uppstår.

Genom utformningen av överlåtelseavtal/exploateringsavtal vid försäljning av kommunal mark till exploatör kan kommunens ställa villkor som styr inriktningen på byggandet i önskad riktning. En bedömning av läge och upplåtelseform kan kanske motivera differentierade markpriser.

Det egna bolaget- Karlshamnsbostäder AB- kan genom ägardirektiv styras av kommunen genom särskilda riktlinjer. Den nya lagen från januari 2011 (Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag) .kan i vissa fall ställa hinder i vägen då bolaget ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer.

En god samverkan mellan kommunen och potentiella exploatörer/byggherrar har också stor betydelse för bostadsbyggandet. Kompetens och flexibilitet i bemötandet utgör en bra plattform för framtida och långsiktiga relationer som främjar bostadsbyggande.

Under 201 O genomfördes en enkätundersökning- med särskild fokus på äldre- för att undersöka hur karlshamnsbor ser på sin nuvarande bostadssituation och hur de önskar utforma ett framtida boende. Målgruppen för enkäten var karlshamnsbor i åldern 20-79 år med fokus på åldersgruppen 50-79 år med en kompletterande undersökning av åldersgruppen 80-Enkätens resultat sammanställdes i rapporten Framtidens boende i Karlshamn".

Generellt från rapporten kan sägas följande: Karlshamns kommun är en villatät kommun- 7 av 10 personer bor i småhus (villa, fristående hus eller radhus). Särskilt tät med småhusboende hittar vi utanför centralorten Karlshamn. Genomsnittlig boendeyta är på ca 100 m2, något mindre i centralorten och något större på övriga orter.

Viktigt att notera -framför allt med tanken på den demografiska bilden -är att endast 5 % av bostäderna är anpassade för personer med fysiska funktionshinder.

19

Kommunens invånare är mycket bil beroende, ca 70 procent använder den regelbundet för att veckahandla eller för att ta sig till och från jobbet. Ett mindre undantag är Karlshamns tätort där man i större utsträckning än på övriga orter går eller cyklar.

Generellt visar också enkätundersökningen att- de fall man skulle tänka sig att byta bostad -söker många ett något mindre boende, gärna i ett plan. Jämfört med nuvarande fördelning av bostadstyper ökar andelen hushåll som söker lägenhet eller radhus på bekostnad av den fristående villan. Man vill oftast ha bostadsrätt än äganderätt. Om dessa planer ska kunna förverkligas- och bidra till en gynnsam flyttkedja- kräver denna nyproduktion av lägenheter.

Äldre och de allra yngsta önskar små bostäder, barnfamiljer och yngre par är mest intresserade av egna fristående villor.

Primärt de yngre och särskilt barnfamiljer och par är de som värdesätter hög standard direkt kopplat till det egna boendet. De äldre kan tänka sig lägre standard men prioriterar läget och utsikten.

De flesta i undersökningen vill ha hög standard på vitvaror och bra förrådsutrymmen, samt gärna en liten trädgård i sitt nya boende. Samlingslokaler och matsalar är av mindre intresse. Däremot är trygghet- som mjukt värde- högt prioriterat.

Yngre personer är intresserade av bostad med hög standard och kan tänka sig att lämna kommunen. Om man flyttar inom kommunen är det den egna orten eller centralorten Karlshamn som är prioriterat.

En analys av materialet beträffande flyttbenägenhet och valet av bostad visar en tydlig tendens att unga människor är mest benägna att flytta och att tendensen bland de äldre är att om möjligt söka mindre boende- från villa till radhus eller lägenhet.

Gruppen 65-79 år söker oftast mindre bostäder och gärna centralt. Hyresrätter är efterfrågade bland denna åldersgrupp.

Rapporten gör ett statistiskt konstaterade att, med tanke på befolkningsprognoserna för den närmaste tiden och analysen av enkätundersökningen, kommunen har det antal bostäder man behöver. l åldersgruppen 20-79 talar man t o m om ett visst överskott. Bland de äldre över 80 år konstaterar man att nuvarande bostadsbestånd i stort sett är i balans med antal hushåll. Notera att befolkningsstatistiken pekar på en minskande befolkning. Om befolkningsprognosen tas som en "sanning" och det inte produceras/tillförskaffas nytt boende kan en sådan prognos bli en själv uppfyllande profetia.

Rapporten baserar sig på ovanstående och tar inte med i beräkningen Karlshamns kommuns målsättning av 33 000 invånare. Målsättningen innebär en satsning på nyinflyttare och för dessa behövs boende. Detta kan tillförsäkras genom nybyggnation av t ex trygghetsboende, seniorboenden eller annan form av boende för äldre så att befintliga villor, egna hus kan göras tillgängliga för en yngre generation (gärna nyinflyttade) samtidigt som en bra och högkvalitativt boende tillförsäkras de äldre.

7.1. Kommunen

Generellt för kommunen gäller att vi, för perioden fram till 2017 har det antal villa/småhustomter vi behöver. Därmed inte sagt att kommunen inte skall tillförsäkra sig mark för sådan bebyggelse inför framtiden, då vi vet av erfarenhet att processen att "producera" en villatomt ibland kan bli väldigt lång. att oavsett bostadsort prioriterar gruppen åldersgruppen 65+ mindre bostäder i förhållande till nuvarande boende. Hyresrätter är att föredra.

20

invånarna prioriterar relativ hög standard på vitvaror och utrustning samt bra förrådsutrymmen betalningsviljan/betalningsförmågan är i obalans med nyproduktionskostnaden oavsett ort- om man flyttar- är tendensen att flytta från villa/fristående hus till radhus eller lägenhet i flerfamiljshus standard på boendet är viktigt nära till service (affär, apotek, vårdcentral etc) nytt begrepp vad gäller boende för äldre -trygga boenden (fullt tillgänglighetsanpassade bostäder). Ombyggnad av befintliga bostäder (inom Karlshamnsbostäders bestånd)

Lediga småhus är det som i störst utsträckning genererar längst flyttkedjor och bidrar till ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Genom nyproducerade bostäder kan lediga småhus frigöras genom att äldre hushåll flyttar från hus till nyproduktion. Det ger möjlighet för andra hushåll att byta bostad då långa flyttkedjor skapas. Det krävs dock att etttillräckligt attraktivt boende till acceptabla priser kan erbjudas husägare för att de skall välja all flytta till lägenhet. Men detta resonemang är mycket baserat på att konjunkturen är gynnsam och ränteläget för bostadslån ligger på en acceptabel nivå.

7.2. Per ort Behovet av bostäder och olika typer av bostäder skiljer sig mellan orterna. Detsamma gäller flyttbenägenhet och val av ort vid eventuellt byte av bostadsort. Preferenserna ser olika ut också vad gäller val av bostad beroende på åldersgrupp. Viktig komponent i detta är också tillgången till mark för bostadsbyggande då efterfrågan på lägenhetsboende är störst i de centrala delarna på orten med närhettill service.

7.2.1 Karlshamn

Befolkning Relativ ung befolkning. Klart fler 20-29 än 70+ än genomsnittet för kommunen. Många enpersonshushåll. Arbetar i huvudsak på bostadsorten. Lägst användning av bil i kommunen.

Nuvarande bostad Cirka 2/3 av hushållen bor i lägenhet. Nästan varannan bostad är mindre än 75 kvm. Var tredje bostad saknar egen p-plats. Ca 30% äger sin bostad. Cirka hälflen har bott i nuvarande bostad i 5 år.

Ny bostad Drygt 50% vill bo i småhus. 40% vill äga bostaden. Om man flyttar, vill man flytta till större bostad och accepterar i regel också högre bostadskostnad än boende i andra kommundelar. 70% kan tänka sig en ny bostad i Karlshamn. 18 % kan tänka sig att bo i Asarum. Mycket få ser andra boendeorter som alternativ.

Behov Karlshamn har del högsta behovet av boende - utifrån de genomförda undersökningarna. l stort sett är behovet störst när del gäller lägenhelsboende. Åldersgrupperna som har angett ett behov av boende i Karlshamn utgörs av ungdomar samt äldre 50-79 år. Behovet av centrumnära lägenheter är mycket stort. Något behov av nytillskott av tomter under perioden är inte nödvändig. Det finns ett stort behov av boende för äldre såsom trygghetsboende och seniorboende. Bostadsbyggandel bör under perioden inrikta sig på lägenhelsbygge, gärna genom förtätning. Val av ort vid eventuell flyttning är att antingen flytta inom den egna orten eller flytta till Karlshamn respektive Asarum. Detta gör att behovet av nya bostäder kan bli ganska hög.

21

7.2.2 Asarum

Befolkning Barn och vuxna 30-49 år överrepresenterade i jämförelse med andra kommundelar. Åldersgruppen 20-29 och 60 +klart underrepresenterade likaså enpersonshushållen. Relativt få pensionärer- ca 21 %. Egna bilen mycket viktig och kollektivtrafiken används sparsamt.

Nuvarande bostad 86% av hushållen bor i småhus. Genomsnittlig bostadsyta är ca 114 kvm. Endast 4% saknar pplats. 79 %. Man bor länge i sin bostad - 71 % har bott i nuvarande bostad längre tid än 5 år. 80 % av har bott i kommunen tidigare på annan ort men endas 27% just i Asarum.

Ny bostad 69 % vill bo i småhus. Drygt hälften vill äga den nya bostaden. Genomsnittlig yta runt 100 kvm. Ganska hög betalningsvilja för den nya bostaden. Den nya bostaden bör ligga i Karlshamn eller Asarum. Endast ett fåtal kan tänka sig att bo i andra kommundelar.

Behov Behoven i Asarum är liknar dem i Karlshamn, men med en övervikt på villor/parhus och marklägen heter. För perioden finns tillräckligt med tomtmark för den typen av bebyggelse. Hyresrätter efterfrågas av äldre och då med en central placering. En förtätning av centrum borde prioriteras.

7.2.3 Mörrum

Befolkning Jämfört med kommunen totalt bor här färre unga 20-29 år och fler i ålder 60-79 år. Relativt få förvärvsarbetande- 50%- beroende på åldersstrukturen. Den egna bilen är viktig för att uträtta ärenden.

Nuvarande bostad Drygt 20 % bor i lägenhet och restesten i småhus. Genomsnittytan på bostaden är 105 kvm 8 % saknar p-plats. 70% äger sin bostad. Man bor länge i sin bostad- i genomsnitt 15 år. 79% har även tidigare bott i kommunen, varav 40 % i Mörrum.

Ny bostad Mer än 1/3 av hushållen vill i framtiden bo i lägenhet. 35 vill hyra sin bostad och 46 vill äga den. Man vill- om man flyttar- flytta till en mindre bostad på ca 94 kvm. Betalningsviljan är relativt låg. 71 %vill flytta inom Mörrum, 52 % kan tänka sig Karlshamn och 25% kan överväga Asarum.

Behov Viljan att flytta från orten är lägst jämfört med andra orter i kommunen. Man vill helst bo kvar i Mörrum. Om tanken följs fullt ut kommer vi inom en period fram till 2017 behöver utöka bostadsbeståndet med flerbostadshus. Även här bör dessa i största möjliga mån förläggas i centrumnära lägen alternativt vid ån. Något behov att ytterligare mark för småhus föreligger inte fram till2017.

7.2.4 Svängsta/Ringamåla

Befolkning Åldersgrupperna 60-69 respektive 80+ är markant överrepresenterade. Endast 15 procent enpersonshushåll. 48 % förvärvsarbetar och 36 av dessa pendlar till en arbetsplats utanför kommunen. Den egna bilen är viktig för att uträtta ärenden.

Nuvarande bostad 25 % bor i lägenhet och resterande i småhus. Genomsnittytan för bostaden är 102 kvm. 26 % är under 75 kvm. 90% har tillgång till p-plats. 64% har även tidigare bott i kommunen, varav 36% i Svängsta/Ringamåla. Man har bott i ca 15 år i sin bostad.

22

Ny bostad Mer än vart tredje hushåll vill bo i lägenhet. 30 % vill hyra sin bostad och 56 % vill äga den. Mycket låg vilja att betala hög månadskostnad. Om man flyttar, vill man ha ungefär samma storlek på sin bostad. Det finns ingen klar favoritort man kan tänka sig att flytta till Karlshamn. Svängsta/Ringamåla och Asarum är tänkbara för drygt 40% av hushållen. Men man kan tänka sig att flytta även utanför kommunen.

Behov Svängsta har till stor del äldre befolkning som inom en nära framtid kommer att vilja flytta till annat boende. Behovet av flerbostadshus, marklägen heter, trygghetsboende eller liknande anpassat för en äldre befolkning borde prioriteras på orten. Även här är mark öronmärkt för tomter och villabebyggelse tillgodosett inom perioden.

7.2.5 Hällaryd, Aryd, Halahult

Befolkning Åldersgruppen 20-39 är klart underrepresenterade och åldersgruppen 50-59 i motsvarande grad överrepresenterade. Endast 15% ensamhushålL 57% förvärvsarbetar, varav 31 % på hemorten och resterande pendlar. Den egna bilen är mycket viktig för att uträtta ärenden.

Nuvarande bostad 95% av hushållen bor i villa och 93% äger sin bostad. Det är den största andelen småhus i relation till befolkningen som bor i småhus jämför med hela kommunen. Alla har minst en p-plats. Snittytan är på 116 kvm och man har bott i bostaden i ca 18 år. 30 % av hushållen har bott på orten tidigare och ytterligare 41 % på annan ort i kommunen.

Ny bostad 43 % vill bo i lägenhet. Önskemål om hyresrätt respektive bostadsrätt ligger på ca 26 % för varje bostadsform. Man vill flytta till en mindre bostad, ca 90 kvm och betalningsviljan för den nya bostaden är låg. De flesta vill bo på samma ort alternativt flytta till Karlshamn. Behov Orten/orterna har högst andel villor som boendeform men samtidigt vill en stor andel av invånarna bo i lägenhet vid eventuell flyttning. En satsning på flerbostadshus, gärna i markplan efterfrågas och behövs. Därefter bör man tillgodose behovet av trygghetsboenden.

8. Plan för framtiden

Oavsett om det i kommunen handlar om obalans mellan antalet lägenheter på marknaden och antalet bostadssökande, eller att utbudet inte motsvarar det som efterfrågas, är brist på bostäder inte alltid detsamma som nybyggnads behov. Ett ökat utbud kan uppstå genom en ökad omsättning av bostäder i beståndet. Det kan även vara så att man behöver få till flyttkedjor för att möjliggöra eller underlätta generationsväxling i olika delar av beståndet. statistiken och de genomförda undersökningarna tyder på att bostadsbehovet under perioden fram till 2017 är i balans och att någon större nybyggnation inte är nödvändigt. Men detta sagt utifrån antagandet att befolkningsutvecklingen följer prognoserna. Rörligheten på bostadsmarknaden är i kommunen ganska låg och det dåliga konjunkturläget och räntetaket och förväntad ränteutveckling har starkt bidragit till detta. Inte desto mindre behöver kommunen stimulera, verka för och skapa förutsättningar för nyproduktion och utökning av antalet bostäder för att öka rörligheten och skapa positiva flyttkedjor samt skapa förutsättningar för större inflyttning till kommunen. En klar fokus på flerbostadshus i de centrala delarna för respektive ort, med tyngdpunkt på Karlshamn, Asarum och Mörrum, gärna i markplan skulle medverka till bättre flyttkedjor och därmed också bättre förutsättningar för nyinflyttning. Bostädernas utformning och planering bör vara långsiktig så att bostaden kan fungera över tid för olika åldersgrupper utan särskilt anpassning.

23

En framkomlig väg?

• Först och främst komma igång med detaljplaneprocessen, i synnerhet behövs det detaljplaner för tomter för flerbostadsbebygge\se.

• Låt de områden som är utpekade för bostadsändamål i översiktsplan 2007 -och inte är strukna av olika anledningar- ligga kvar som utpekade bostadsområden. Utöka möjlig bostadsmark i den nya Översiktsplanen så att kommunen har tillräcklig markreserv för kommande bostadsbebyggelse.

• Planera för nytt boende i största möjliga utsträckning i nära anslutning som möjligt till redan befintlig bostadsbebyggelse för att kunna dra nytta av existerande infrastruktur och/ eller skapa underlag (kritiskt massa) för servicetjänster i området. Planarbetet är i det här sammanhanget oerhört viktigt och att boendet, serviceinrättningar samt närhandel planeras på ett koordinerat sätt.

• Flexibilitet i planarbetet • Tänka framåt. .. dvs vid nybyggen bygga så att boendet kan fungera även på gamla dar

redan från början. Planera för fler träffpunkter och gemensamhetslokaler i anslutning till flerbostadsom råden.

• Nytänkande i nybyggnationen - lägenheter som kan fungera både som bostad för barnfamiljer och studentboende allteftersom behoven och efterfrågan förändras.

• Trots att vi i nuläget har tillräckligt med tomter för småhus kommer behovet att vara ungefär konstant även längre fram i tiden (med variationer beroende på konjunkturen och ränteläget). Det är därför viktigt att dels ha god framförhållning när det gäller att detaljplanering av områden utpekade för bostadsändamåL

• Framförhållning med detaljplanerna för flerbostadsändamål är också oerhört viktigt för att kunna erbjuda entreprenörer lämplig mark, ibland med ganska så kort varsel.

• 2012 börja en förutsättningslös diskussion om detaljplanering av de områden som har utpekats för bostadsändamål i Översiktsplanen 2007 och där detaljplanerna inte är påbörjade.

• Tydliga ägardirektiv till Karlshamnsbostäder AB • "Strategiska allianser" och gott samarbete med kommunens fastighetsägare och

entreprenörer både inom kommunen och utanför kommungränserna skapar förutsättningar för olika etableringar och bostadsbyggande.

• Det bör ligga som ett prioriterat område att bevaka omvärlden t ex LSS i Lund, Försvarets nyrekryteringar och framtida andra händelser i vår omgivning. Vi bör ha en beredskap och vilja att "fånga lil\fället" dvs på ett effektivt och snabbt sätt kunna dra fördelar av vad som händer i omvärlden och också ha en beredskap för hur vi awärjer händelser i omgivningen som inte är positiva för kommunen.

• En kraftfull marknadsföring av kommunen och fördelarna med att bo i Karlshamns kommun. Vi som bor i kommunen vet detta redan. Marknadsföringen bör inrikta sig på marknadsföring regionalt och nationellt.

• Riktade insatser för utflyttade- återvändarsatsning.

24

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL SocN 19

2012-08-28

10

Socialnämnden

~··

§230 2012.456

Förslag till yttrande avseende samordnad fastighetsförvaltning


att uttala sin oro över den låga andelen hyresrätter i Allmännyttans verksamhet

att i övrigt ställa sig positiv till samordnad fastighetsförvaltning i enlighet med kommundirektörens förslag 2012-05-09

Sammanfattning Kommunstyrelsen beslöt under § 138/11 att ge kommundirektören i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att utreda och utarbeta ett förslag till hantering av kommunkoncernens samlade fastighetsförvaltning.

Arbetsgruppen har tagit fram tre olika alternativ till lösningar. Kommunstyrelsen beslöt under § 36/12 att anslå medel for konsekvensbeskrivning av de tre föreslagna alternativen.

Kommundirektören har, i tjänsteskrivelse 2012-05-09, bl a föreslagit kommunfullmäktige besluta att målsättningen for kommunens fastighetsförvaltning ska vara en samordnad fastighetsförvaltning i huvudsak i enlighet med "Totalalternativet", med den modifiering som föreslås av konsulten.

Kommunstyrelsen beslöt under§ 177/12 att remittera den detaljerade konsekvensbeskrivningen till Karlshamnsbostäder AB, Karlshamnsfastigheter AB samt kommunens nämnder och styrelser för synpunkter:

Beslutsunderlag Omsorgsförvaltningens missiv 2012-08-20 Förslag avseende samordnad fastighetsförvaltning. Kommundirektörens tjänsteskrivelse 2012-05-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-06-05 § 138 Kommunstyrelsen 2012-06-19 § 177 Konsekvensanalys, alternativ samordnad fastighetsförvaltning, Karlshamns kommun

Protokollet ska skickas till Kommunstyrelsen


MISSIV /TJÄNSTEUTLÅTANDE l (2) 2012-08-20

Socialnämnden

Förslag avseende samordnad fastighetsförvaltning Dnr SocN 2012/456 700

Sammanfattning Kommunstyrelsen beslöt under§ 138/11 att ge kommundirektören i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att utreda och utarbeta ett fårslag till hantering av kommunkoncernens samlade fastighetsförvaltning.

Arbetsgruppen har tagit fram tre olika alternativ till lösningar. Kommunstyrelsen beslöt under§ 36/12 att anslå medel får konsekvensbeskrivning av de tre föreslagna alternativen.

Kommundirektören har, i tjänsteslaivelse 2012-05-09, bl a föreslagit kommunfullmäktige besluta att målsättningen får kommunens fastighetsförvaltning ska vara en samordnad fastighetsförvaltning i huvudsak i enlighet med "Totalalternativet", med den modifiering som föreslås av konsulten.

Kommunstyrelsen beslöt under§ 177/12 att remittera den detaljerade konsekvensbeskrivningen till Karlshamnsbostäder AB, Karlshamnsfastigheter AB samt kommunens nämnder och styrelser får synpunkter.

Beslutsunderlag Omsorgsförvaltningens missiv 2012-08-20 Förslag avseende samordnad fastighetsförvaltning. Kommundirektörens tjänsteskrivelse 2012-05-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-06-05 § 138 Konununstyrelsen 2012-06-19 § 177 Konsekvensanalys, alternativ samordnad fastighetsförvaltning, Karlshamns kommun




att ställa sig positiv till samordnad fastighetsförvaltning i enlighet med kommundirektörens förslag 2012-05-09

Protokollet sim skickas till Kommunstyrelsen

~~· Annelie Myrbeck Tf förvaltningschef

..__I -n·,.:~rL?a c~~ Nämndssekreterare

2

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 7 ~ -------·----- -···- -------- ·-- --------------

Kommunstyrelsen 2012-06-19

§ 177 20111301

Samordnad fastighetsförvaltning


att uppdra åt kommundirektören att tillsätta en Lokalförsörjningsgrupp enligt uppdragsbeskrivning "Steg l".

207

att remittera den detaljerade konsekvensbeskrivningen till Karlshamnsbostäder AB, Karlshamnsfastigheter AB samt kommunens nämnder och styrelser för synpunkter. Förslag till slutligt ställningstagande ska presenteras så att kommunstyrelsen kan besluta i oktober 2012.

Sammanfattning Arbetet med att samordna kommunens fastighetsförvaltning omfattande hela kommunkoncernen har pågått under ett antal år. Samordning har skett mellan kommunen och kommunägda bolagen i viss utsträckning, men en fördjupad och utökad samordning är att önska. Kommunstyrelsen beslöt 2011-04-19, § 13 8 att ge kommundirektören i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp får detta arbete, att utse en projektledare, upphandla och teckna avtal med lämpligt konsultföretag med syfte att till den l november 2011 utreda och utarbeta ett fårslag till hantering av kommunkoncernens samlade fastighetsförvaltning.

Efter genomförd offertförfrågan har konsultföretaget F asticon AB anlitats att göra en förstudie. Förstudien skulle ta fram ett antal möjliga scenarier samt lista får- och nackdelar med respektive alternativ. Arbetsgruppen har tagit del av och utvärderat

· konsultföretagets olika förslag samt också kompletterat utredningen med egna förslag till lösningar. Tre alternativ har tagits fram.

Det slutliga beslutet bör dock baseras på en detaljerad konsekvensbeskrivning av dessa alternativ och konsekvensbeshivningen föreslås remissbehandlas av Karlshamnsbostäder AB, Karlshamnsfastigheter AB samt kommunens nämnder och styrelser. Dessutom bör förslaget behandlas av de fackliga organisationerna.

Kommunstyrelsen beslutade 2012-02-21 § 36 att anslå medel för konsekvensbeshivning av de tre föreslagna alternativen. Konsultföretaget Fasticon AB har anlitats för att även göra den djupare konsekvensbeskrivningen.

Beslutsunderlag

• Kommundirektörens tjänsteskrivelse 2012-05-09 • Konsekvensanalys, alternativ samordnad fastighetsförvaltning • Kommunstyrelsens arbetsutskott protokoll 2012-06-05 § 138.

KARLSHAMNS KOMMUN

Kommunstyrelsen

Protokollet ska skickas till

Karlshamnsbostäder AB Karlshamnsfastigheter AB Kommunens nämnder och styrelser bevakningslista

PROTOKOLL 1{87 _____________ 208- -

2012-06-19

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-06-05

§ 138 20111301


Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen

att uppdra åt kommundirektören att tillsätta en Lokalförsörjningsgrupp enligt uppdragsbeskrivning "Steg l". Förslag till slutligt ställningstagande ska presenteras så att kommunfullmäktige kan besluta i oktober 2012

att remittera den detaljerade konsekvensbeskrivningen till Karlshamnsbostäder AB, Karlshamnsfastigheter AB samt kommunens nämnder och styrelser för synpunkter.

Sammanfattning Arbetet med att samordna kommunens fastighetsförvaltning omfattande hela kommunkoncernen har pågått under ett antal år. Samordning har skett mellan kommunen och kommunägda bolagen i viss utsträckning, men en fördjupad och utökad samordning är att önska. Kommunstyrelsen beslöt 2011-04-19, § 13 8 att ge kommundirektören i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp för detta arbete, att utse en projektledare, upphandla och teclma avtal med lämpligt konsultföretag med syfte att till den l november 2011 utreda och utarbeta ett förslag till hantering av kommunkoncernens samlade fastighetsförvaltning.

Efter genomförd offertförfrågan har konsultföretaget Fasticon AB anlitats att göra en förstudie. Förstudien skulle ta fram ett antal mö j liga scenarier samt lista för- och nackdelar med respektive alternativ. Arbetsgruppen har tagit del av och utvärderat konsultföretagets olika förslag samt också kompletterat utredningen med egna förslag till lösningar. Tre alternativ har tagits fram.

Det slutliga beslutet bör dock baseras på en detaljerad konsekvensbeskrivning av dessa alternativ och konsekvensbeskrivningen föreslås remissbehandlas av Karlshamnsbostäder AB, Karlshamnsfastigheter AB samt kommunens nämnder och styrelser. Dessutom bör förslaget behandlas av de fackliga organisationerna.

Kommunstyrelsen beslutade 2012-02-21 § 36 att anslå medel för konsekvensbeskrivning av de tre föreslagna alternativen. Konsultföretaget Fasticon AB har anlitats för att även göra den djupare konsekvens beskrivningen.

Beslutsunderlag

• Kommundirektörens tjänsteskrivelse 2012-05-09 • Konsekvensanalys, alternativ samordnad fastighetsförvaltning

2012-05-09

Kommunstyrelsen


Bakgrund

Arbetet med att samordna kommunens fastighetsförvaltning omfattande hela kommunkoncernen har pågått under ett antal år. Samordning har skett mellan kommunen och kommunägda bolagen i viss utsträckning, men en fördjupad och utökad samordning är att önska. Kommunstyrelsen beslöt 2011-04-19, § 138 att ge kommundirektören i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp för detta arbete, att utse en projektledare, upphandla och teckna avtal med lämpligt konsultföretag med syfte att till den l november 2011 utreda och utarbeta ett förslag till hantering av kommunkoncernens samlade fastighetsförvaltning.

Efter genomförd offertförfrågan har konsultföretaget Fasticon AB anlitats att göra en förstudie. Förstudien skulle ta fram ett antal möjliga scenarier samt lista för- och nackdelar med respektive alternativ. Arbetsgruppen har tagit del av och utvärderat konsultföretagets olika förslag samt också kompletterat utredningen med egna förslag till lösningar. Tre alternativ har tagits fram.

Det slutliga beslutet bör dock baseras på en detaljerad konsekvensbeskrivning av dessa alternativ och konsekvensbeskrivningen föreslås remissbehandlas av Karlshamnsbostäder AB, Karlshamnsfastigheter AB samt kommunens nämnder och styrelser. Dessutom bör förslaget behandlas av de fackliga organisationerna.

Kommunstyrelsen beslutade 2012-02-21 § 36 att anslå medel för konsekvensbeskrivning av de tre föreslagna alternativen. Konsultföretaget Fasticon AB har anlitats för att även göra den djupare konsekvens beskrivningen.

Sammanfattning och överväganden Förstudien 2011-09-30 pekar på ett antal olika alternativ men betonar samtidigt betydelsen av att- oavsett valt alternativen strategisk lokalplaneringsgrupp tillsätts. Konsekvensanalysen av de tre föreslagna vägvalen lyfter upp behovet av en sådan grupp ännu tydligare. Oavsett vilket av alternativen som föredras måste hela lokalförsö1jningsprocessen definieras och införas och att roll- och ansvarsbeskrivningar tas fram för att full effekt av åtgärderna skall uppnås.

\

\

"----------·--·-· Konsekvensanalysen och de tre alternativen bygger på att inte förändra ägandeskapet av fastighetsbeståndet i någon större omfattning för att bland annat minska kostnaderna (ingen stämpelskatt).

Av uppdragsrapporten från Fasticarr 2012-05-15 framgår de olika konsekvenserna . av alternativen. Konsulten har dessutom lagt till ytterligare ett alternativ som är en modifierad variant av totalalternativet Konsekvensanalysen för respektive alternativ beskrivs utifrån följande kriterier:

l. Organisatoriska konsekvenser. san1ordning renodling omställning

2. Ekonomiska konsekvenser. effektiviteten i kommunens lokalförsörjning effektiviteten i den kommunala fastighetsförvaltningen tillkommande och avgående resursbehov

3. Legala konsekvenser avseende: arbetsrättsliga frågor, verksamhetsövergång, anställningsvillkor etc. - lagen (2007:1091) om offentlig upphandling ("LOU"), leekal-kriterier -lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag

Med bakgrund av föreliggande material i ärendet förordar kommundirektören Totalalternativet med den modifiering som föreslås av konsulten. Förslaget ger slörsl fOrdelar Ol:h är förhållamlevis smidig all genomföra. Del bör dock påpekas all den här typen av organisatoriska förändringar är tidskrävande och kräver dialog med medarbetarna. Den potentiella besparingen (höjd produktivitet) på mellan 14 och 21 milj o ner kronor är att betraktas som teoretisk och det verkliga utfallet beror till stor del på effektivisteringen genom en tydlig lokalförsörjningsprocess samt att modeller för internhyressättning upprättas. För att på bästa sätt kunna dra nytta av en sådan organisatorisk förändring torde ett två-stegs införande vara mest effektivt.

Steg 1: Lokalförsörjningsgrupp med följande konsekvenser

Tydligare ansvarsfördelningen mellan brukarna, kommunen och fastighetsförvaltningen. Tydligare relationer genom att formella avtal tecknas mellan alla parter Ökar fokus på effektiviteten inom respektive verksamhet och större kostnadsmedvetenhet hos alla parter Kommunen får genom den samlade lokalförsörjningsprocessen en total överblick över brukarnas behov av lokaler på såväl kort som lång sikt. Vilket underlättar framtida beslut avseende eventuell nybyggnation, försäljning, rivning, uthyrning, inhyrning etc. Underlättar kommunens styrning av lokalanvändningen Genom av kommunen beslutade service- och funktionsnivåer kan brukarna fokusera mer på sin kärnverksamhet Avses skapa incitament för brukarna och kommunen att effektivisera lokalanvändningen Behov av dedicerade resurser för att samordna kommunens lokalförsöijning tillkommer

2

Steg l föreslås starta snarast och pågå under 2012-2013. Parallellt med detta skall förberedelser för övergång till det modifierade Totalalternativet göras.

Lokalförsörjningsgruppen föreslås bestå av representanter för Karlshamnsbostäder AB, Karlshamnsfastigheter AB, Fastighetsenheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen, Omsorgsförvaltningen samt Kommunledningsförvaltningen och gruppens arbete föreslås ledas av förvaltningschefen Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Steg 2: Införande och genomförande av det modifierade Totalalternativet med start 2013 med följande konsekvenser:

Ökad samordning uppnås då förvaltning och driftverksamheterna avseende de kommunala verksamhetslokalerna samlas i en enhet, vilket för den sammantagna verksamheten ger goda möjligheter till att skapa en kvalitativ och kostnadseffektiv organisation med nödvändiga spetskompetenser som kan åstadkomma den potentiella effektivitetshöjningen och dätmed reduktion av kostnader. Kommunen kan öka fokus på strategisk resursanskaffning, fastighetsägande, utveckling och beställarrollen i förvaltningsfrågor. Kommunen behöver tillföra resurser för att utveckla sin planeringsfunktion för lokalförsörjning och sin beställarkompetens avseende lokalanskaffning och fastighetsförvaltning. Tydligare beställar-leverantörsförhållande avseende förvaltningen och driften av verksamhetslokaler vilket på sikt leder till en ökad kostnadsmedvetenhet och effektivitet. Sannolikt behöver ingen LOU upphandling genomföras av kommunen avseende förvaltning från K-lokaler. Krav på struktur, ordning och reda samt en affärsmässig redovisning i ett aktiebolag, ger förutsättningar för en enhetlig ekonomisk uppföljning av förvaltade fastigheter. Förutsättningar för en mer långsiktig och strukturerad förvaltning av kommunens lokaler skapas då ett bolag normalt kan upprätthålla en större integritet gentemot ägaren än en fastighetsavdelning. Utökat behov av administrativa funktioner vid överföring av verksamheten från fastighetskontoret till ett nytt bolag, K-lokaler. Omställningsprocess gällande överföring av personal från Karlshamns kommun till K-lokaler, tids- och resurskrävande, hänsynstagande till företagskulturer alternativt skapandet av dessa etc.

Nuläge

i<:S/Korn.muoen

S'tadsvapnetl Karlshar-no AB

3

Modifierad Totallösning

Nybildad -Lokalptaneringsgrupp

l<ommunen ... J -~-"""""""'"""'""'""""""'~"'~'"""'~"""'"""'~ -~"""'""""""'~"'""""'~~~~N'"'-""mNOm"m~N<~""'

Karbhamns1astlgheter AB

stadsvapnet i l<arlshamn A~

Nybildat mod~rbolag

l{ar!-shamns.bo.sUider AB

Observera att ovanstående lösning är genomfårbar även utan att bilda ett nytt moderbolag for fastighetsfårvaltningen. Föreslagen lösning ger en mera samlad ägarstyrning av kommunens fastighetsverksamhet

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktiges beslut

att målsättningen får kommunens fastighetsförvaltning ska vara en samordnad fastighetsförvaltning i huvudsak i enlighet med "Totalaltemativet", med den modifiering som föreslås av konsulten

att uppdra åt kommunstyrelsen att bereda ärendet för slutligt ställningstagande infor infarande och genomfårande med start 2013

Kommunstyrelsens beslut för egen del, under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut


att uppdra åt kommundirektören att tillsätta en Lokalförsörjningsgrupp enligt uppdragsbeskrivning "Steg l". Förslag till slutligt ställningstagande ska presenteras så att kommunfullmäktige kan besluta i oktober 2012.

att remittera den detaljerade konsekvensbeskrivningen till Karlshamnsbostäder AB, Karlshamnsfastigheter AB samt kommunens nämnder och styrelser för synpunkter

att förhandla förslaget till slutligt ställningstagande med de fackliga organisationerna inf6r beslut i kommunfullmäktige hösten 2012

4

Beslutsunderlag

Kommundirektörens kompletterande tjänsteskrivelse 2012-01-31 Kommundirektörens tjänsteskrivelser 2011-11-25 Förstudie 2011-09-3 O Kommunstyrelsens arbetsutskott protokoll2012-02-07 § 38 Konsekvensanalys, alternativ samordnad fastighetsförvaltning. Uppdragsrapport 2012-05-15

Bengt Mattsson Kommundirektör

Elisabet Rosengren Utredningssekreterare

5

fasticon t 'ppdragsra ppon

3/2012-05-15

i J'r•.h m

1-,. 1--:u.! ,

llo Magnus Persson

Konsekvensanalys, alternativ samordnad fastighetsförvaltning

Karlshamns Kommun

Konsekvensanalys Karlshamns kommun UPPDRAGsRAPPORT l sid 2 (34)

Slutrapport 2012-05-15 fasticon

Konsekvensanalys Karlshamns kommun UPPDRAGSRAPPORT l sid 3 (34)

Innehåll Sammanfattning ........................................................................................................................ 5

Övergripande ............................................................................................................................................................. 5 Genomgående alternativ .......................................................................................................................................... 5 Minialternativ ............................................................................................................................................................. 6 Mellanalternativ ......................................................................................................................................................... 6 Totalalternativ ............................................................................................................................................................ 7 Alternativ totallösning .............................................................................................................................................. 8

1 Inledning ................................................................................................................................. 9

2 Beskrivning av alternativ ....................................................................................................... 11

3 Genomgående alternativ ....................................................................................................... 12

3.1 strategisk lokalplaneringsgrupp organiseras ..................................................................................................... 12 3.2 Dotterbolag till Karlshamnsfastigheter bildas för Haldafastigheten ............................................................. 13 3.3 Utvecklingsbolag bildas under Stadsvapnet.. .................................................................................................... 14 3.4 Personaldimensionering sker baserat på arbetsuppgifterna ..................................................................... ...... 14

4 Minialternativ ....................................................................................................................... 17

4.1 Konsekvenser ........................................................................................................................................................ 17

5 Mellanalternativ .................................................................................................................... 18

5.1 KABO och fastighetkontoret vs K-drift.. ......................................................................................................... 18 5.2 LOU ............................ : .......................................................................................................................................... 19 5.3 Anskaffning av tjänster från K-drift .................................................................................................................. 20 5.4 Arbetsrättsliga frågor/Verksamhetsövergång .................................................................................................. 20 5.5 Konsekvenser ........................................................................................................................................................ 21

6 Totalalternativ ...................................................................................................................... 23

6.1 Förvaltning av kommunens verksamhetslokaler överförs till ett nytt bolag, K-lokaler och huvuddelen av driftspersonalen överförs till detta bolag ................................................................................................. 24 6.1.1 Karlshamns kommun vs K-lokaler ................................................................................................................. 24 6.1.2 Beställarorganisation, Karlshamns kommun ................................................................................................. 25 6.1.3 Tillkommande resursbehov K-lokaler ............................................................................................................ 25 6.1.4LOU ............................................................................................................................................................... 25 6.1.5 Anskaffning av tjänster från K-lokaler ........................................................................................................... 25 6.1.6 Arbetsrättsliga frågor/Verksamhetsövergång ............................................................................................... 25 6.1. 7 Konsekvenser ..................................................................................................................................................... 26

6.3 K-lokaler hyr de fastigheter som ägs av kommunen och efter tillförsel av tjänster hyrs de ut till respektive verksamhet ......................................................................................................................................... .26 6.3.1 Konsekvenser .................................................................................................................................................... 27

6.4 Agandet av Karlshamnsfastigheter AB övergår från Stadsvapnet till KAB0 ............................................. 27 6.4.1 Konsekvenser ..................................................................................................................................................... 27

S!utrap)Jort 2012-W)-15 fosticon


6.5 Det nybildade utvecklingsbolaget läggs ägarmässigt under KAB0 .............................................................. 28 6.5.1 Konsekvenser ..................................................................................................................................................... 28

6.6 Koncernförhållande, generellt ............................................................................................................................ 28 6.6.1 Den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ............................................................. 29 6.6.2 Konsekvenser .................................................................................................................................................... 29

7 Alternativ totallösning ....................................................................................................... 31

7.1 Konsekvenser .............................................................................................................................................. 32

8 Förslag till övergripande genomförandeplan ..................................................................... 32

8.1 Utformning av K-drift alt K-lokaler .................................................................................................................. 32 8.2 Genomförande K-drift alt K-lokaler ................................................................................................................. 33 8.3 Utformning av utvecldingsbolag ........................................................................................................................ 33 8.4 Genomförande utvecklingsbolag ....................................................................................................................... 33 8.5 Genomförandeaktiviteter lokalförsörjning, Karlshamns Kommun ............................................................. 34

SlutrapDort 2012··05··15 fasticon

Konsekvensanalys Karlshamns kommun UPPDRAGSflAPPORT l sid 5 (34)

SAMMANFATTNING

Konsekvenserna av föreslagna alternativen för samordning av fastighetsförvaltningen inom Karlshamns kommun är sammanfattningsvis:

Övergripande

Då ingen förändring av ägandet av kommunens verksamhetslokaler föreslås uppstår inga kostnader för stämpelskatt etc. och det formella ägandet ligger kvar hos kommunen. Övriga eventuella förändringar av fastighetsägandet sker genom överföring av aktier varför dessa förändringar inte innebär några betydande tillkommande kostnader. Erfarenhetsmässigt torde det vara ett rationellt beslut att inte ändra ägarbilden i större omfattning än vad som föreslås då kostnaderna i samband med ett överförande av kommunens fastigheter oftast inte möts av en motsvarande kostnadssänkning avseende fastighetsfötvaltningen över tiden. Det bör dock observeras att kommunen måste bibehålla alternativt anskaffa de resurser som krävs för att upprätthålla fastighetsägaransvaret och det beställaransvar de olika alternativen innebär i framtiden.

Genomgående alternativ

strategisk lokalplaneringsgrupp organiseras

1. Möjliggör ökad effektivitet inom lokalförbrukningen och bör bidra till sänkta kostnader 2. Tillkommande resurser för samordning av lokalförsörjning uppstår 3. Hela lokalförsörjningsprocessen bör definieras och införas inklusive roll- och ansvarsbeskrivningar för

att full effekt skall uppnås

Kommentar: Övervägande positiva konsekvenser

Dotterbolag till Karlshamnsfastigheter bildas för Halciafastigheten

1. Bör eventuellt genomföras vid en planerad försäljning av fastigheten då stämpelskatt för lagfart utgår vid överföringen av fastigheten till det nya bolaget

Kommentar: Beroende av framtida köpates önskemål

Utvecklingsbolag bildas under Stadsvapnet.

1. Möjliggöra renodling av Karlshamnsbostäder AB och kommunala fastighetskontoret på fastighetsfötvaltning

2. Tillkommande resurser för utvecklingsbolaget uppstår

Kommentar: Ökad renodling men också tillkommande resursbehov

Personaldimensionering sker baserat på arbctsuppgiftetna

1. Höjd produktivitet med 10 till15% vilket motsvarar en besparing på mellan 14 och 21 miljoner kronor per åt

I<01nmen tar: Positiva konsekvenser

slutrapport 2012-05-15 fasticon

Konsekvensanalys Karlshamns kommun UPPDRAGSRAPPOIU l sid G (34)

Minialternativ

I ovanstående figur illustreras de förändringar som minimialternativet och de genomgående alternativen innebär vs nuläget, tillkommande enheter i röd f.-irg.

1. Vissa synergier avseende t. ex. reception etc. och evenhtella möjlighet till ett visst samutnyttjande av maskiner, systemstöd etc.

2. Risk för problem orsakade av att olika kulhtter, arbetssätt och rutiner samlokaliseras

Kommentar: Inga konsekvenser avseende samordnad fastighetsförvaltning

Mellanalternativ

Mellanalternativ

I ovanstående figur illustreras de förändringar som mellanalternativet och de genomgående alternativen innebär vs nuläget, tillkommande enheter i röd farg.

1. Renodling av och uppdelning mellan fastighetsförvaltning och fastighetsdrift 2. Simpar största möjliga kritiska massa avseende fastighetsdrift vill<et maximerar potentialen för

s tordriftsfördelar 3. Såväl kommunen som KABO skall tillämpa LOU vid upphandling vilket kan riskera att den

kmnmunala verksatnheten kan kotnma att förlora ansvaret för utförandet av fastighetsdriften

I<ommentar: Krav på upphandling enligt LOU avseende fastighetsdriften blir sannolikt tillämpligt inom hela komtnunens fas tighetsinnehav vilket kan ge stora konsekvenser på den kotnmunala fastlghetsverksmnheten.

slutrapport 2012·05·15 fasticon


Totalalternativ

Nuläge

I ovanstående figur illustreras de förändringar som totalalternativet och de genomgående alternativen innebär vs nuläget, tillkommande enheter i röd fårg.

1. Samlad ägarstyrning för kommunens fastighetsverksamhet genom direktiv tillmoderbolag 2. Kommunen kan ha maximalt fokus på strategisk resursanskaffning, fastighetsägande,

utveckling och beställarrollen i fötvaltningsfrågor 3. Sannolikt behöver ingen LOU upphandling genomföras av kommunen avseende fötvaltning

från K -lokaler 4. Tydligare krav och större integritet genom att verksaraheten utförs i alctiebolagsfot1n 5. Tydligare fokus på kärnverksamheten för såväl brukare som fastighetsfötvaltare 6. Lägre kostnader för kringtjänster för lokalanvändare genom att stordriftsfördelar kan

utnyttjas 7. Vissa skattefördelar kan uppstå avseende framtida försäljning av dotterbolag 8. LO U-upphandling skall genomföras av Karlshamsfastigheter AB avseende förvaltning 9. KABO:s status som allmännyttigt bostadsbolag blir osäker beroende på ev. smittorisk från

dotterbolag avseende verksamhetskriteriet

Kommentar: Positiva konsekvenser avseende renodling, styrning och effektivitet Karlshamnsbostäder AB status som allmännyttigt bostadsbolag kan riskeras.

Slutmpport 2012·05·15 fasticon


Alternativ totallösning

Nuläge

~: Karlshamns~ , fastigheter AB

"''" r~'


I ovanstående figur illustreras de förändringar som den alternativa totallösningen och de genomgående alternativen innebär vs nuläget, tillkommande enheter i röd färg.

1. Samma som totalalternativet, förutom nedanstående punkter 2. Karlshamnsbostäder AB: s status som allmännyttigt bostadsbolag bibehålls sannolikt 3. Reduktion av antalet enheter vilka bedrivet fastighetsverksamhet

K_oinmentar: Positiva konsekvenser.

Slutrapport 2012--05-lS fasticon

l<onsekvensanalys l<arlshamns kommun UPPDRAGSRAPPORT l sid 9 (34)

1 INLEDNING

Hösten 2011 genomförde Fasticon en förstudie avseende samordnad fastighetsfötvaltning i Karlshamns kommun. Utifrån den då presenterade slutrapporten har en av kommunen utsedd arbetsgrupp tagit fram tre alternativ för det fortsatta arbetet.

I detta uppdrag ingår utförandet av en konsekvensanalys av de tre föreslagna alternativen avseende följande delar:

1. Generella för- och nackdelar med respektive alternativ 2. Eventuella ekonomiska konsekvenser baserade på Fasticans erfarenhet och relevanta

övergripande nyckeltal 3. Eventuella personahnässiga konsekvenser i samband med verksamhetsövergång, t. ex.

hantering av semesterskuld, inrangering av kollektivavtal etc. 4. Övergripande tidsatt genomförandeplan 5. Evenh1ella konsekvenser !ned avseende på LOU

Analysen omfattar följande tre alternativ:

A. Minialternativ

En strategisk lokalplaneringsgrupp !ned företrädare från olika verksamheter organiseras för optimering och minimering av kapitalbindning. Karlshamnsfastigheter bildar ett dotterbolag för Haldafastigheten med ett uppdrag att föreslå åtgärder för eliminering av underskotten. I övrigt genomförs inga förändringar frånsett möjligen en fysisk samlokalisering av all fastighetsverksatnhet. Nytillkollllnande utvecklingsbolag organiseras inom Stadsvapnet.

B. Mellanalternativ

En strategisk lokalplaneringsgrupp organiseras enligt pkt A ovan. Ett särskilt bolag för att hantera förvaltning av samtliga fastigheter inom kommunen, Karlshamnsbostäder AB samt Karlshamnsfastigheter AB bildas, K-drift. Huvuddelen av personal överförs till driftbolaget Inga ägarförändringar frånsett alternativet med Haldafastigheten, som kan lösas enligt pkt A ovan. Nytillkollllnande utvecklingsbolag organiseras inom Stadsvapnet.

C. Totalalternativ

En strategisk lokalplaneringsgrupp bildas enligt pkt A ovan. Fastighetsförvaltningen sttuktureras och överförs i tre bolag, verksamhetsfastigheter, lokalfastigheter (Karlshalnnsfastigheter) och bostadsfastigheter (Karlshalnnsbostäder), med bostadsbolaget som moder. Personalbemanning sker baserat på arbetsuppgifterna. Bolaget fö1: verksamhetsfastigheter hyr de fastigheter som ägs av kommunen och efter tillförsel av tjänstet hyrs de ut till respektive verksamhet. Nytillkommande utvecklingsbolag som avser fastigheter organiseras under bostadsbolaget.

Avsikten är det skall finnas möjligt att inledningsvis direkt kunna välja det alternativ som bedöms som bäst eller hantera förändringen av fastighetsfötvaltningen stegvis. Vid en stegvis förändring genomförs 1ninimialternativet initialt och i nästa steg väljs endera medelalternativet eller totalalternativet

Slutrappo1t 20\2-05··15 fasticon


Verksamheten och fastigheterna inom följande enheter omfattas av analysen och berörs av ovanstående alternativ:

Karlshamnsbostäder AB (KABO) Karlshamnsfastigheter AB (!<-Fastigheter) SamhällsbyggnadsföiYaltningen, fastighetskontoret Samhällsbyggnadsförvaltningen, driftgruppen Samhällsbyggnadsförvaltningen, vaktmästargrupp 1 och 2

Konsekvenserna av respektive alternativ beskrivs med utgångspunkt från:

1. Organisatoriska konsekvenser. - samordning -renodling - omställning

2. Ekonomiska konsekvenser. - effektiviteten i kommunens lokalförsörjning - effektiviteten i den kommtmala fastighetsföiYaltningen - tillkommande och avgående resursbehov

3. Legala konsekvenser avseende: - arbetsrättsliga frågor, verksamhetsövergång, anställningsvillkor etc. -lagen (2007:1091) om offentlig upphandling ("LOU"), teckal-kriterier - lagen om alhnännyttiga kommunala bostadsaktiebolag

Slutrapport /.01.2-Ql)-15 fosticon


2BESKRIVNINGAV ALTERNATIV

De av kommunens arbetsg11.1pp presenterade alternativen har i nedanstående uppställning delats upp i de aktiviteter som respektive alternativ innehåller och som konsekvensbeskrivningen i följande avsnitt bygger på:

A. Genomgående alternativ, ingående i samtliga huvudalternativ

a. strategisk lokalplaneringsgrupp organiseras b. Dotterbolag till Karlshamnsfastigheter bildas för Haldafastigheten c. Utvecklingsbolag bildas under Stadsvapnet. d. Personaldinlensionering sker baserat på arbetsuppgifterna, ingår ej i

minialternativet

B. Minialternativ

a. Genomgående alternativ enligt pkt A ovan b. Fysisk samlokalisering av all fastighetsverksamhet inom Karlshamns kommun,

ingen övrig samordning

C. Mellanalternativ

a. Genomgående alternativ enligt pkt A ovan b. Gemensamt driftsbolag Karlshamnsdrift AB (K-drift) bildas för driften av

samtliga fastigheter inom kommunen. c. Huvuddelen av driftspersonalen inom kommunen och KABO överförs till K

drift.

D. Totalalternativ

a. Genomgående alternativ enligt pkt A ovan b. Förvaltningen av kommunens verksamhetslokaler överförs till nytt dotterbolag

Karlshamnslokaler AB (K-lokaler) ägt av KABO c. Huvuddelen av driftspersonalen inom kommunen och KABO samt all personal

inom fastighetskontoret överförs till K-lokaler. d. K-lokaler hyr de fastigheter som ägs av kommunen och efter tillförsel av tjänster

hyrs lokalerna ut till respektive verksamhet e. Agandet av K-fastigheter övergår från Stadsvapnet till KABO

Avsikten är det skall finnas möjlighet att inledningsvis direkt kunna välja det alternativ som bedöms som bäst eller hantera förändringen av fastighetsföivaltningen stegvis. Vid en stegvis förändring genomförs minimialternativet initialt och i nästa steg väljs endera mellanalternativet eller totalalternativet

Tillkommande alternativ

Baserat på konsekvensanalysen av totalalternativet föreslår Fasticon en modifierad modell av alternativet villren bedöms tillföra ytterligare positiva konsekvenser. Se vidare avsnitt 7.

fasticon


3 GENOMGÅENDEALTERNATIV

Dessa altemativ ingår i samtliga tre huvudalternativ:

a. strategisk lokalplaneringsgrupp organiseras b. Dotterbolag till Karlshamnsfastigheter bildas för Halciafastigheten c. Utvecklingsbolag bildas under Stadsvapnet. d. Personaldimensionering sker baserat på arbetsuppgifterna, ingår ej i minialternativet

3.1 strategisk lokalplaneringsgrupp organiseras

Med ambitionen att skapa ett effektivare lokalutnyttjande inom de kommunala verksamheterna är etableringen av en strategisk lokalplaneringsgmpp en förutsättning.

Dock bör denna åtgärd kompletteras med att en tydlig lokalförsörjningsprocess införs tillsammans med roll- och ansvarsbeskrivningar i relation till denna samt att modeller för internhyresavtal upprättas.

Med utgångspunkt i information från SKLs "Förvaltningsnyckeln 2006- Nyckel- och jämförelsetal för kommunal fastighetsförvaltning" har en summarisk övergripande analys utförts avseende hur yteffektiviteten inom Karlshamns kommun kan komma att utvecldas vid införandet av en strategisk lokalplaneringsgrupp och övriga ovan nämnda åtgärder.

Denna indikerat att kan det finnas betydande möjligheter till att öka lokaleffektiviteten inom de kommunala verksamheterna som helhet. Stotleken på den identifierade potentialen är ytterst osäker då beräkningen är baserad helt på teoretiska värden och därför bör en !ner detaljerad analys genomföras innan potentialen med säkerhet kan fastslås. I vilket fall som helst så visar analysen vill<en teoretisk ekonomisk utväxling en effektivisering i linje med ril<Sgenomsnittet skulle komma att ha.

Karlshamn börläge Effel<tiviserings-

Karlshamn nuläge Riksgenomsnitt baserat på potential

riksgenomsnitt

Verksamhetsyta, m2 181083 156435 24648

Betokning 31185

Yta/invånare 5,8 5,0

Totalkostnad, ksek, Karlshamn 105480 91123 14357

Tot kost sek/m2, Karlshamn 2011 582

3.1.1 Konsekvenser

Vid införandet av en strategisk lokalplaneringsgmpp tillsammans med definierad lokalförsörjningsprocess, roll- och ansvarsbeskrivningar i relation till denna samt modeller för internhyresavtal kan följande konsekvenser fötväntas.

1. Tydligare ansvarsfördelningen mellan brukarna, kommunen och fastighetsfötvaltningen.



2. Tydligare relationer genom att formella avtal tecknas mellan alla parter

3. Ökar fokus på effektiviteten inom respektive verksamhet och stötte kostnadsmedvetenhet hos alla parter

4. Kommunen får genom den samlade lokalförsörjningsprocessen en total överblick över btukarnas behov av lokaler på såväl kort som lång sikt. Vill<et underlättar framtida beslut avseende eventuell nybyggnation, försäljning, rivning, uthyrning, inhyrning etc.

5. Underlättar kommunens styrning av lokalanvändningen

6. Genom av kommunen beslutade set-vice- och funktionsnivåer kan bt1Jlmrna fokusera mer på sin kärnverksamhet

7. Avses skapa incitament för brukarna och kommunen att effektivisera lokalanvändningen

8. Behov av dedicerade resurser för att samordna kommunens lokalförsörjning tillkommer

3.2 Dotterbolag till Karlshamnsfastigheter bildas för Haldafastigheten

Halciafastigheten har under ett antal år genererat betydande underskott föt kom1mmen och det finns inte något som tyder på att denna trend kommer att brytas. Den ekonomiska situationen och den välgrundade uppfattningen att det finns aktörer som förmodligen är mer lämpade att hantera den här typen av fastigheter innebär att överföringen av fastigheten till ett separat bolag främst är avsett att underlätta en framtida försäljning. Detta innebär i sin tur att etableringen av ett nytt bolag och den därpå följande överföringen av fastigheten inte bör genomföras innan en köpare av fastigheten är identifierad och dennes önskemål avseende i vilken form fastigheten önskas förvätvas då stämpelskatt kommer att utgå. Dock kan såväl etableringen av bolaget som överföringen förberedas i förväg så att detta inte senare försenar en eventuell försäljning.

Då Halciafastigheten är den absolut dominerande fastigheten i K-fastigheter, 33 300m2 av totalt 45 514m2 så innebär en försäljning att förvaltningen av dc återstående fastigheterna, 12 214m2 lmappast försvarar att den nuvarande organisationsformen bibehålls. Förmodligen bör fötvaltningen och eventuellt ägandet, se avsnitt 7, överföras till den enhet som slutligen kommer att fötvalta komrotmens verksamhetsfastigheter.

3.2.1 Konsekvenser

Vid en överföring av I-Ialdafastigheten till ett separat bolag och en därpå följande försäljning kan följande konsekvenser fötväntas.

1. Stämpelskatt för lagfart utgår vid överföringen av fastigheten till det nya bolaget om inte överföringen kan ske genom fastighetsreglering.

2. Samordning av Karlshamnsfastigheters kvarvarande fastighetsbestånd torde betyda möjligheter till en effektivare förvaltning genom samordning med förvaltningen av de

SlutrRpport /012~05-15 fasticon


kommunala verksamhetslokalerna.

3. Inkomstskatt utgår på den eventuella realisationsvinst som avyttringen av fastigheten medför. Ingen beskattningsbar realisationsvinst torde uppkomma om fastigheten överlåts till skattemässigt värde.

4. Inga övriga legala konsekvenser då K-fastigheter redan i nu läget är skyldiga att tillämpa lagen (2007:1091) om offentlig upphandling ("LOU"), och då inga anställda fluns i bolaget

3.3 Utvecldingsbolag bildas under Stadsvapnet

Etableringen av ett utvecklingsbolag under ko11111lunens holdingbolag Stadsvapnet innebär att ytterligare en enhet inom kommunen blir verksrun inom fastighetsomtådet. Dock kan denna enhet inom ramen för nuvarande s huktur fokusera på kommunens behov av fastighetsutveckling och därmed möjliggöra att KABO och kommunens fastighetsenhet helt kan fokusera på ägande och förvaltning av de befmtliga fastighetsbestånden varför en renodling uppnås. För att tydliggöra rollerna mellan enheterna och för att undvilm suboptimering ko11111ler alternativet dock att kräva tydlig ägarstyrning. Vidare kommer det att krävas att dedicerad kompetens tillskapas i bolaget för att detta skall kunna fylla sin roll vill<et innebär ett tillkommande resursbehov.

3.31 Konsekvenser

Vid en etablering av ett utvecklingsbolag under Stadsvapnet kan följande konsekvenser förväntas.

1. Enhet med tydligt fokus på fastighetsutveckling etableras

2. Möjliggör att övriga enheter i den nuvarande organisationen kan fokusera på ägande och förvaltuing

3. Kräver att dedicerade kompetenser tillskapas

4. Kräver tydlig ägarstyrning för att undvika suboptimering och möjliggöra samordning

5. Förändringen innebär inga legala konsekvenser

3.4 Personaldimensionering sker baserat på arbetsuppgifterna

Ingen fullskalig beräkning av villm personalresurser som bör åtgå vid förvaltningen av det kommunala fastighetsbeståndet har genomförts inom ramen för denna analys. Som ett alternativ har därför en övergripande kostnadsanalys avseende fastighetsförvaltningen genomförts vilken indikerar villm övergripande möjligheter till effektivitetshöjning som det flnns inom nuvarande organisation. Om detta sedan kommer att ha någon inverkan på den nuvarande hemrumingen är beroende av hur stor del av den berörda verksanilieten som kommer att bedrivas med egen personal respektive externa entreprenörer samt vilka servicenivåer som beslutas.

Effektivitet är ett begrepp inom ekonomi och organisationsteori som beskriver hut väl en organisation kan omvandla resutser till produkter och tjänster och i begreppet ingår både produktivitet och kvalitet. Då kvalitet är ett relativt 1nått vilket inte är helt lätt att mäta objektivt har analysen i huvudsak inriktats mot produktiviteten i verksamheterna. Dock bör det observeras att KABO har en uttalad och medveten strategi i relation till bolagets vision och aff:itside att

Slt1tmpport .?0 l ?.-O.S- tr;- fosticon

UPPDRAGSRAPPORT l sid 15 (34)

leverera en hög tillgänglighet, service och kvalitet i relation till samtliga fötvaltnings och driftstjänster. Detta för att skapa tydliga mervärden i form av nöjda hyresgäster, förebygga underhåll, motverka skadegörelse och klotter mm. Denna strategi kräver dock en något högre bemanning. Vidare uppges att KABO medvetet kostnadsför åtgärder som likväl skulle ktmnat föras till bolagets balansrälming, vilket också kan ha en inverkan på de redovisade kostnaderna.

Karlshamns kommun å andra sidan utför årligen 12-13 Mkr i planerat underhåll i befintligt bestånd medan det egentliga behovet uppges kunna uppgå till ca 30-40 Mkr. Detta kan i motsats till underhållskostnaderna i KABO indilcera att kostnaderna för planerat underhåll är för låga i jämförelsen.

Sammanfattningsvis bör det obsetveras att analysen baserat på ovanstående osäkerhet skall betraktas som en indlliation men att resultatet detta till trots med hög sannolikhet är realistiskt att uppnå.

Analysen har utförts med utgångspunkt från Fasticans och SABO:s generella kostnadsnyckeltal vill<a baseras på erfarenheter från ett stort antal kommuner, allmännyttiga och kommersiella fastighetsägare. Nyckeltalen revideras årligen baserat på nya erfarenheter och den generella kostnadsutvecklingen i branschen.

Produktiviteten har analyserats baserat på de kvadratmeterkostnader som redovisats åren 2009 t.o.m. 2011 för Karlshamnsbostäder AB, för åren 2009 t.o.m. 2010 för K-fastigheter samt för åtet 2010 för fastighetskontoret. Dessa kostnader har jämförts med Fasticans och SABO:s ovan nämnda nyckeltaL De funktioner som analyserats är administration & ledning, fastighets- och 1narkskötsel, felavhjälpande underhåll, reparationer, planerat underhåll och städning. Eftersom uppdelningen av kostnaderna på respektive funktion inte kunnat göras fullt ut baserat på erhållen information ger analysen endast en jämförelse at totalkostnaden för de analyserade funktionerna. Vilka nyckeltal som använts framgår av nedanstående tabell.

Kr/m2

Administration & ledning

l Fa.stil~hetss.kötsel, markskötsel, l Felavhjällpatade uh, lokalvård

Planerat underhåll

kostnader

89,05

86,66

55,76

81,83

313,3

Bostäder

Lågt

35

55

40

90

220

Högt Lågt Högt

40 20 25

60 40 45

45 o o

110 70 90

255 130 160

Baserat på ovanstående nyckeltal samt erhållen information har den övergripande analysen av de totala kostnaderna för fastighetsförvaltning genomförts där det indil<eras att den totala bedömda besparingspotentialen sannoliktät mellan 15 och 25% eller ca 21 till36 miljoner kronor/år.

Det bör obsetvetas att denna besparingspotentialnormalt inte kan realiseras i sin helhet och att uppnådd produktivitetshöjning endera kan utnyttjas för besparingar eller för kvalitetshöjning. Då det med stor sannolikhet fmns utvecklingsbehov som bör tillfredsställas inom den kommunala



fastighetsverksamheten blir den slutliga uppnådda besparingseffekten något lägre än vad ovanstående beräkningar indikerar.

Dock kommer med stötsta sannolikhet en besparing på 1 O till 15 % pet år att kunna uppnås vilket representerar ett värde av 14 till21miljoner kronor.

3.4.1 Konsekvenser

Vid en dimensionering av personalen baserat på arbetsuppgifterna efter genomförandet av mellan- eller totalalternativet kan följande konsekvenser förväntas.

1. Höjd produktivitet med 10 till 15% vilket motsvarar en besparing på mellan 14 och 21 miljoner kronor per år.

Sl11trapport 2012-05-15 fasticon

Konsekvensanalys Karlshamns kommun UPPDRAGSRAPPORT l sid 17 {34)

4 MINIALTERNATIV

a. Genomgående alternativ Se avsnitt 3 ovan

b. Fysisk samlokalisering av all fastighetsverksamhet

I ovanstående figw: illustreras de förändringar som mintinialternativet och de genomgående alternativen innebär vs nuläget, tillkommande enheter i röd farg.

En fysisk samlokalisering av all fastighetsverksamhet torde kunna innebäta ett minskat totalt ytbehov för de berörda verksamhetet11a, samutnyttjande av vissa funktioner t. ex. reception etc. och eventuellt möjlighet till ett viss samutnyttjande av maskiner, systemstöd etc.

Dock kan erfarenhetsmässigt ingen höjd effektivitet inom fastighetsverksamheten fö1väntas uppnås genom en samlokalisering utan någon form av organisatorisk samordning. Generellt innebär det dessutom en viss risk för att olika kulturer, arbetssätt och rutiner kan orsaka problem vid en samlokalisering.

4.1 Konsekvenser

Vid en fysisk samlokalisering av all fastighetsverksamhet kan följande konsekvenser förväntas.

1. Vissa synergier avseende t.ex. reception etc. och eventuellmöjlighet till ett viss samutnyttjande av maskiner, systemstöd etc.

2. Ingen effektivisering kan fö1väntas om ingen organisatorisk samordning genomförs.

3. Risk för problem orsakade av att olika kulturer, arbetssätt och mtiner

Slutrapport 20l2·05-1S fasticon


5 MELLANALTERNATIV


b. Gemensamt driftsbolag Karlshamns Drift AB (I<-drift) bildas för driften av samtliga fastigheter inom kommunen.

c. Huvuddelen av driftspersonalen överförs till bolaget.

Mellanalternativ

I ovanstående figur illustreras de fätändringar som mellanalternativet och de genomgående alternativen innebär vs nuläget, tillkommande enheter i röd färg.

Inom ramen för detta alternativ samordnas och överförs alla fastighetsrelaterade utEörarfunktioner inom Karlshamns kommuns fastighetsförvaltning och samtliga fastighetsskötare, driftstekniker, och hantverkare från KABO, driftgruppen och vaktmästargmpperna inom Samhällsbyggnadsförvaltningen till K-drift.

KABO och kommunens fastighetsenhet tedmar driftsavtal direkt med K-drift avseende utförandet av metparten driftstjänster gällande respektive enhets fastigheter. Överföringen av personal aktualiserar sannolikt reglerna gällande övergång av verksamhet.

Genom att skapa K -drift och överföra driften av fastigheterna dit kommer verksamheten att omfatta största möjliga volym dvs. kommunens totala fastighetsbestånd omfattande totalt ca 427 000 kvm lokaler och bostäder. Vidare blir bolagets verksamhetsinriktning och kärnverksamhet att fokusera på att bedriva fastighetsrelaterade servicetjänster till marknadsmässiga villlwr på en konkurrensutsatt marknad. Det måste dock skapas systemstöd för modern fastighetsdrift, organisatorisk struktur och affårsmässig ekonomistyrning och redovisning. Genom detta skapas förutsättningar för att langsiktigt bedriva och utveckla denna setviceverksamhet

I detta alternativ samlas samtliga inlduderade kompetenser inom de berörda organisationerna i ett gemensamt bolag villcet ökar möjligheten till en positiv utveclding och anskaffning av nödvändiga spetskompetenser inom fastighetsdrift.

5.1 KABO och fastighetskontoret vs K-drift

K -drift blir "intern serviceentreprenörer" med ett helhetsansvar för merparten av leveranser och

fasticon


utveckling av driftstjänster inom Karlshamns kommuns fastighetsbestånd. Detta ger, som nämnts ovan ökade möjligheter att utveclda organisationen och tillföra/ sammanföra ytterligare spetskompetenser inom kritiska nyckelflmktioner. En kritisk volym och omfattning av verksamheten medför också ökade förutsättningar att fortsättningsvis utveclda en professionell och kostnadseffektiv driftsorganisation. En viktig aspekt i detta sammanhang är att se över gränsdragningenmellan vad man betecknar som strategiskt viktiga funktioner vilka skall utföras i egen regi kontra vad som beteclmas som bastjänster villm både kan utföras i egen regi samt läggas ut på samarbetspartners eller externa entreprenörer.

För att skapa ett tydligt avtalsförhållande bör KABO och fastighetskontoret som beställare av driftstjänster upprätta ett regelrätt förfrågningsunderlag för att "handla upp driftstjänster" på ett strukturerat och marlmadsmässigt sätt. Se nedan beträffande hur sådana tjänster förhåller sig till LOU. På detta sätt skapas ett tydligt avtalsförhållande och gränsdragningar mellan KABO resp. fastighetskontoret som beställare och K -drift som eventuell leverantör. U cifrån ett tydligt förfrågningsunderlag med angivna kvalitets och servicenivåer kan också K-drift kall<ylera och beräkna villm resurser som krävs för att nå upp till beställarnas krav. Vidare kommer samordningen också att skapa grunden för ett långsil<rigt förändringsarbete som kan stärka både kundorientering, kvalitet och kostnadseffektivitet gällande driften av kommunens fastighetsbestånd. Om kommunen avser eller senare beslutar att avyttra utförandeverksamheten till den externa marimaden så är detta alternativ dock ett passande inledande steg i en sådan process.

5.2 LOU

LOU tillämpas för offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster samt av byggkoncessioner. I det fortsatta resonemanget förutsätts att de ~änster som avses tillhandahållas av K-drift till Karlshamns kommun och till KABO inte omfattar några tjänster som omfattas av lagen (2007:1 092) om upphandling inom otmådena vatten, energi, transporter och posttjänster. Om sådana tjänster omfattas bör en ny bedömning göras.

Utgångspunkten är att en myndighets anskaffning av varor eller tjänster från en annan juridisk person, även om den senare juridiska personen ingår i samma koncern som den som vill anskaffa varan eller tjänsten, medför upphandlingsskyldighet Det finns emellertid vissa situationer då undantag från upphandlingsskyldigheten föreligger.

Anskaffning av tjänster mellan å ena sidan en konunun och å andra sidan ett av kommunen helägt dotterbolag kan undantas från skyldigheten att upphandla tjänsterna genom en tillf:-illig lagstiftning som trädde ikraft den 15 jnli 2010 (in house-reglerna).

In honse-reglerna innebär att ett kontrakt i LOU:s mening inte skall anses föreligga om avtalet i fråga sluts mellan å ena sidan en upphandlande myndighet som är en statlig eller kommunal myndighet, och å andra sidan en leverantör som är en juridisk person som den upphandlande myndigheten helt eller delvis äger. För att det förut sagda skall gälla måste dock de så lmllade Teckal-kriterierna vara uppfyllda. Kriterierna utgörs av kontroll- och verksanilietskriterierna som innebär att:

• den upphandlande myndigheten utövar en kontroll över den juridiska personen som motsvarar den som den utövar över sin egen förvaltning ~mntrollkriteriet), och

stutrapport 2012-05-15 fosticon


• i fall då den juridiska personen eller den gemensamma nämnden även utför verksamhet tillsammans med någon annan än den upphandlande myndigheten, denna verksamhet endast är av marginell karaktär (verksamhetsk:riteriet).

Kontrolllcriteriet innebär att myndigheten slmll utöva en kontroll över den fristående enheten motsvarande den kontroll som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Kontrollen skall vara effektiv, med det krävs inte att den är identisk. Kontrollen kan även utövas indirekt genom ett mellanliggande bolag.

Verksamhetskriteriet innebär att den fristående enheten utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med de ägande myndigheterna. Så är fallet om företaget huvudsakligen utövar verksamhet åt de ägande myndigheterna och all annan verksamhet endast är av marginell karaktär .. In honse-reglerna som redogjorts för ovan ingår i en till±:-illig lagstiftning som trädde ileraft den 15 juli 201 O. Nyss nämnda undantagsregel för in honse-anskaffningar föreslås i en av regeringen framlagd proposition (Proposition 2011 /12:1 06) gälla permanent i Sverige från och med den 1 januari 2013, och då med ett visst vidgat tillämpningsområde.

5.3 Anskaffning av tjänster från K-drift

Tjänster som KABO köper från K-drift träffas inte av de så kallade in honse-reglerna och måste därför upphandlas enligt LOU. Tjänster som kommemen köper från K-drift måste sannolikt också upphandlas enligt LOU då tjänsterna som tillhandahålls kommunen förmodligen inte utgör huvuddelen av K-drift:s verksamhet. Detta kan i klartext innebära att K-drift vid en upphandling kan komma att förlora rollen somleverantör av driftstjänster till såväl kommunen som till KABO.

5.4 Arbetsrättsliga frågor/Verksamhetsövergång

Överföring av personal från KABO och driftgrnppen och valrtrnästargtupperna inom Samhällsbyggnadsförvaltningen till K-drift

En överföring av personal anställda inom KABO och driftgruppen och vaktmästargrupperna inom Samhällsbyggnadsförvaltningen till K-drift kan aktualisera de arbetsrättsliga reglerna om verksamhetsövergång.

F ör det fall de arbetsrättsliga reglerna om verksamhetsövergång aktualiseras övergår som huvudtegel också de rättigheter och skyldigheter som på grund av anstälh1ingsavtal och anställningsförhållanden gäller vid tidpunkten för övergången till förvärvaren.

Innebörden av att ett förvärv anses vara en "övergång" i lagens mening innebär således att rättigheter och skyldigheter med oförändrat innehåll automatiskt förs över på förvärvaren/ den nya arbetsgivaren. Lagen medför ett automatiskt partsbyte i anställi1ingsavtalet genom att förvärvaren träder in på arbetsgivarsidan istället för överlåtaren. Vidare kan förvärvaren enligt regler i Medbestämmandelagen (SFS 1976:580) bli bunden av överlåtarens kollektivavtal om frågan inte hanteras inför förvärvet. De arbetsrättsliga regler som gäller vid övergång av verksamhet är tvingande till förmån för arbetstagarna. Reglerna bygger på ett EG-ditektiv.

Enligt Medbestämmandelagen måste en överlåtare inför en transaktion som kan bedömas vara en övergång av verksarnhet genomföra fackliga förhandlingar. Förhandlingar skall ske med de fackförbund som är parter i det kollektivavtal som överlåtaren är bunden av. Även på förvärvarens sida måste fackliga förhandlingar ske rörande transaktionen.

slutrapport 2012-05-15 fostlcon


Enligt lag skall en verksamhetsövergång i sig inte utgöra saklig grund för att säga upp arbetstagare. Detta uppsägningsförbud hindrar dock inte uppsägningar som sker av ekonomiska, tekniska eller organisatoriska skäl, om det finns grund för att påstå att uppsägningarna skulle ha vidtagits helt oberoende av övergången.

Uppsägningsförbudet aktualiseras dock om övertalighet uppstår enbart på grund av övergången eller om förvärvarens önskemål får styra överlåtarens uppsägningar av vissa arbetstagare. En eventuell övertalighet skall hanteras av förvärvaren gentemot de anställda.

Det skall slutligen noteras att en anställd har en laglig rätt att stanna kvar i anstälhung hos överlåtaren. Överlåtaren har i sådant fall en skyldighet att i första hand omplacera den anställde.

5.5 Konsekvenser

Vid bildandet av ett gemensamt driftsbolag och överföring av berörd personal kan följande konsekvenser förväntas.

1. Renodling av rollen som serviceentreprenör

2. Tydligare beställar-leverantörsförhållande avseende förvaltningen och driften av verksamhetslokaler vilket på sil<t leder till en ökad kostnadsmedvetenhet och effektivitet.

3. Skapar förutsätu1ingar för att till viss del arbeta med externa kunder. Observeras bör dock att - ramen sätts av den kommunala kompetensen enligt kommunallagen

4. KABO och fastighetskontoret kan öka sitt fokus på strategisk resursanskaffning, utveckling och beställarrollen i driftsfrågor.

5. Utökat behov av lednings- och administrativa funktioner vid överföring av verksamheten från KABO och fastighetskontoret till ett nytt bolag, K-drift, d.v.s. tilllmnunande resurser.

6. Underlättar en eventuell framtida konkurrensutsätming eller outsourcing av kommunens behov av fastighetsdrift.

7. Uppnår största möjliga kritisk volym för de berörda funktionerna vilket ger goda möjligheter till att skapa en effektiv organisation med nödvändiga spetskompetenser.

8. Arbetsrättsliga regler om verksamhetsövergång aktualiseras sannoW<t när berörd personal överförs fråu KABO och fastighetskontoret till K-drift.

9. Tjänster som kommunala bolag köper från K-drift skall upphandlas enligt L OU. Tjänster som konununen köper från K-drift måste sannolikt också upphandlas enligt LOU då inte tjänsterna som tillhandahålls kommunen utgör huvuddelen av K-drifts verksamhet. Vilket kan innebära att K -drift förlorar rollen som leverantör av driftstjänster till såväl kommunen som till KABO

1 O. Omställningsprocess gällande övetföring av personal från KABO och fastighetskontoret till K -drift, tids- och resurskrävande, hänsynstagande till företagskulturer alternativt skapandet av dessa etc.



slutrapport 2012-05-15 fosticon

UPPDRAGSRAPPORT l sid 23 (34)

6 TOTALALTERNATIV


b. Förvaltning av kommunens verksamhetslokaler överförs till nytt dotterbolag Karlshamnslokaler AB (!<:-lokaler) ägt av KABO

c. Huvuddelen av berörd personal överfårs till K-lokaler.

d. K-lokaler hyr de fastigheter som ägs av kommunen och efter tillförsel av tjänster hyrs de ut till respektive verksamhet

e. Ägandet av K-fastigheter övergår från Stadsvapnet till KABO

f. Det nybildade utvecklingsbolaget läggs ägarmässigt under KABO

Nuläge

I ovanstående figur illustreras de förändringar som totalalternativet och de gen01ngående alternativen innebär vs nuläget, tillkommande enheter i röd fårg.

För att totalt samordna fastighetsförvaltningen inom kommunen samlas i detta alternativ all fastighetsverksamhet i en tmderkoncern till Stadsvapnet AB. I denna underkoncern föreslås KABO utgöra moderbolaget och därför överförs ägandet av KAFA från Stadsvapnet AB till KABO. Även det framtida utvecklingsbolaget placeras ägarmässigt under KABO.

Vidare överförs förvaltning av kommunens verksamhetslokaler till ett nytt dotterbolag, K-lokaler vilket också placeras ägarmässigt under KABO. Samtlig personal inom fastighetskontoret och samtliga fastighetsskötare, driftstekniker, och hantverkare från driftgruppen och vaktmästarg1:upperna inom samhällsbyggnadsförvaltningen avses överföras till detta nybildade bolag K-lokaler.

Genom ovanstående åtgärder skapas en fastighetskoncern där KABO utgör moderbolaget, heL'igt av StadsvapnetAB, med dotterbolagen KAFA, K-lokaler och det framtida utvecklingsbolaget.

slutrapport 2012·05·15 fasticon

Konsel<vensanalys Karlshamns kommun UPPDRAGSRAPPORT l sid 24 (34)

6.1 Förvaltning av kommunens verksamhetslokaler överförs till ett nytt bolag, K-lokaler och huvuddelen av driftspersonalen överförs till detta bolag

Inom totalalternativet överförs Karlshamns kommuns fastighetsförvaltning och drift avseende verksamhetslokaler till ett aktiebolag K-lokaler. Kommunen tecknar ett förvaltningsavtal direkt med K -lokaler avseende utförandet av merparten av förvaltnings och driftstjänster gällande verksamhetsfastigheter. Berörd personal anställda inom fastighetskontoret och, driftgruppen och vaktmästargrupperna inom Samhällsbyggnadsförvaltningen överförs och organiseras inom ramen för K-lokaler. Överföringen av personal aktualiserar sannolikt reglerna gällande övergång av verksamhet.

Det kan vara värt att observera att i detta alternativ förändras inte ägandet av kommunens verksamhetslokaler utan dessa avses även fortsättningsvis ägas av kommunen. Detta innebär att inga kostnader för stämpelskatt etc. uppstår men också att kommunen fortsättningsvis har fastighetsägaransvaret och att detta ansvar bör inkluderas i en ny beställatroll av fastighetsförvaltning inom kommunen, se vidare pkt 6.1.2 nedan.

V alet att skapa K-lokaler och överföra förvaltningen av verksamhetsfastigheterna dit bygger på att bolagets verksamhetsinriktning och kärnverksamhet fokuseras på att bedriva fastighets- och förvaltningsverksamhet till marknadsmässiga villkor på en om så väljs konkurrensutsatt marknad. Det krävs dock att det skapas systemstöd för modernt fastighetsföretagande, organisatorisk stmktur, affarsmässig ekonomistyrning och redovisning. Genom detta skapas förutsättningar för att långsiktigt bedriva och utveclda fastighets- och förvaltningsverksamhet samt nödvändiga resurser för att underhålla och utveclda kommunens fastighetsbestånd på ett effektivt sätt.

6.1.1 Karlshamns kommun vs K-lokaler

K-lokaler blir "intern entreprenör" med ett helhetsansvar för metparten av leveranser och utveckling av förvaltnings- och driftstjänster inom Karlshamns kommun. Detta skapar goda möjligheter att utveckla organisationen och tillföra/ sammanföra ytterligare spetskompetenser inom kritiska nyckelfunktioner villca bl.a. skall kunna hantera behovet av planerat underhåll, energieffektiviseringsåtgärder m. m. En viktig aspekt i detta sammanhang är att se över gränsdragningen mellan vad man betecknar som strategiskt viktiga funktioner vilka skall utföras i egen regi kontra vad som betecknas som bastjänster villca både kan utföras i egen regi samt läggas ut på samarbetspartners eller externa entreprenörer.

Ä ven otn kommunens ansvar för verksamhetsfastigheterna i detta alternativ minimeras då dessa hyrs ut till K-lokaler bör kommunen som beställare av främst planerat yttre underhåll upprätta ett regelrätt förfJ:ågningsw1derlag för att upphandlingen av det sker på ett strukturerat och marknadsmässigt sätt. Senedan beträffande hur sådana ~änster förhåller sig till LO U.

I detta alternativ kommer det att ställas krav på att hyresavtalen mellan kommunen som hyresvärd och K-lokaler som hyresgäst och hyresavtalen vid återuthyrningen till de kommunala verksamheterna med K-lokaler som hyresvärd utformas så att de eftersträvade effekterna uppnås.

I huvudsak bör det vid uthyrningen av fastigheterna till K-lokaler säkerställas att ansvaret avseende det långsiktiga bevarandet av värdet på de kommunal egendomen avseende t. ex. yttre

Slutrapport2012-05-15 fasticon


planerat underhåll med tydlighet överförs till K-lokaler. Och även vid denna långtgående ansvarsöverföring till K-lokaler måste kommunen säkerställa att avtalet följs upp och att det långsiktiga upprätthållandet av fastigheternas värde inte riskeras.

Genom hyresavtalen mellan K-lokaler och de kommunala verksamheterna skapas förutsättningar för tydliga gränsdragningar mellan bmkare och fastighetsfät-valtare gällande vem som skall ansvara för vad i lokalerna genom de interna hyresavtal som skall upprättas. Det är av stor betydelse att dessa hyresavtal utformas på ett sådant sätt att de eftersträvade effekterna uppnås. Detta kommer i sig att skapa gmnden för ett långsiktigt förändringsarbete som skall stärka både kundorientering, kvalitet och kostnadseffektivitet gällande förvaltningen och driften av kommunens fastighetsbestånd.

6.1.2 Beställarorganisation, Karlshamns kommun

Den nya organisationsstru1<turen innebär att kommunen, även om en stor del av fastighetsägaransvaret övergår till K-lokaler måste stärka rollen som fastighetsägare då personalen anställda inom det nuvarande fastighetskontoret kommer att organiseras inom K-lokaler. Inom kommunen måste fortsatt finnas funktioner vilka ansvarar för kommunens fastighetsrelaterade verksamheter med ansvar för långsiktig strategisk planering, resursförsörjning samt den mån beställarrollen i förvaltningsfrågor finns kvar.

6.1.3 Tillkommande resursbehov K-lokaler

Då K-lokaler blir ett nytt bolag och dess föregångare fastighetskontoret inte har någon egen personal inom ekonomi och administration uppstår det ett behov av att en sådan funktion upprättas och bemannas. Förmodligen ftnns det resurser inom Samhällsbyggnadsförvaltningen som kan bli aktuella att utföra dessa arbetsuppgifter inom K-lokaler.

6.1.4 LOU

Se pkt 5.2 ovan

6.1.5 Anskaffning av tjänster från K-lokaler

Förutsatt att Karlshamns kommun utövar sådan kontroll över K-lokaler som medför att kontrolllrriteriet uppfylls och att K-lokaler utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med Karlshamns kommun behöver kommunen inte upphandla tjänster från K-lokaler enligt LOU.

Eventuella tjänster som kommunala bolag köper från K-lokaler träffas dock inte av inhousereglerna och måste därför upphandlas enligt LOU. Detta kan utgöra ett hinder för fulla samordningseffekter inom fastighetskoncernen främst mellan K -lokaler och KAF A. Det ska dätv:id noteras att de tjänster som K-lokaler tillitandahåller annat kommunalt bolag medför risk för att K-lokaler inte längre kan anses utföra huvuddelen av sin verksamhet tillsanunans med Karlshamns kommun, vill< et sku1le medföra att kommunen måste upphandla tjänster från Klokaler enligt LOU.

6.1.6 Arbetsrättsliga frågor/Verksamhetsövergång

En överföring av merparten av personal inom fastighetskontoret och samtliga fastighetsskötare, driftstekniker, och hantverkare från driftgruppen och vaktruästargrupperna inom

slutrapport 2012-05~15 fostlcon

Konsekvensanalys Karlshamns kommun UPPDRAGSRAPPORT f sid 26 (34)

Samhällsbyggnadsfö1valtningen aktualiserar sannolikt de arbetsrättsliga reglerna om verksamhets övergång.

Se vidare under pkt 5.4 ovan angående verksamhetsövergång

6.1. 7 Konsekvenser

Vid en överföring av förvaltningen av de kommunala verksamhetslokalerna och berörd personal till K-lokaler kan följande konsekvenser fö1väntas.

1. Ökad samordning uppnås då förvaltning och driftverksamheterna avseende de kommunala verksamhetslokalerna samlas i en enhet, vill<et för den sammantagna verksamheten ger goda möjligheter till att skapa en kvalitativ och kostnadseffektiv organisation med nödväniliga spetskompetenser som kan åstadkomma den potentiella effektivitetshöjningen och därmed reduktion av kostnader.

2. Kommunen kan öka fokus på strategisk resursanskaffning, fastighetsägande, utvecliling och beställarrollen i förvaltningsfrågor.

3. Kommunen behöver tillföra resurser för att utveckla sin planeringsfunktion för lokalförsörjning och sin beställarkompetens avseende lokalanskaffning och fastighetsförvaltning.

4. Tydligare beställar-leverantörsförhållande avseende förvaltningen och driften av verksamhetslokaler vilket på sikt leder till en ökad kostnadsmedvetenhet och effektivitet.

5. Sannolikt behöver ingen LOU upphandling genomföras av kommunen avseende förvaltning från K-lokaler.

6. K.rav på strul<tur, ordning och reda samt en affarsmässig redovisning i ett al<tiebolag, ger förutsättningar för en enhetlig ekonomisk uppföljning av förvaltade fastigheter.

7. Fö11.1tsättningar för en mer långsil<tig och strukturerad förvaltning av kommunens lokaler skapas då ett bolag normalt kan upprätthålla en stötte integritet gentemot ägaten än en fastighetsavdeilling.

8. Utökat behov av administrativa funktioner vid överföring av verksamheten från fastighetskontoret till ett nytt bolag, K-lokaler.

9. Omställningsprocess gällande överföring av personal från Karlshamns kommun till K-lokaler, tids- och resurskrävande, hänsynstagande till företagskulturer alternativt skapandet av dessa etc.

6.3 K-lokaler hyr de fastigheter som ägs av kommunen och efter tillförsel av tjänster hyrs de ut till respektive verksamhet

Denna del av totalalternativet skapar en struktur och ansvarsfördelning som tydligt bidrar till att renodla rollerna mellan fastighetsförvaltare och brukare. Detta innebär att fastighetsföivaltningen

slutrapport 2012-05·-15 fasticon


kan fokusera på sin kärnverksamhet och på bästa möjliga sätt förvalta kommunens fastigheter i ett livscykelperspektiv d.v.s. att upprätthålla eller uppnå definierade kvaliteter tilllägsta kostnad över tiden. Det innebär också att brukarna kan fokusera på sin kärnverksamhet och inte behöver lägga några större resurser på lokalfrågan. Vidare torde alternativet innebära en reduktion av kostnaderna för kringtjänster då en enhet inom kommunen genomför all upphandling och då kan dra nytta av de stordriftsfördelar som skapas.

F ör att dessa positiva konsekvenser skall uppnås krävs det dock att såväl avtalsvilllmr och servicenivåer för hyresförhållandet definieras på ett tydligt sätt.

Ur legal synvinkel skall det noteras att beträffande arrendeavtal och hyreskontrakt gäller ett särskilt undantag enligt LO U. Sådana kontrakt behöver därför normalt inte upphandlas. Undantaget gäller dock inte för ännu ej uppförda byggnader. I situationer där en fastighet säljs till en entreprenör för att bebyggas av denne och där kommunen senare hyr in sig i den uppförda byggnaden kan förfarandet komma att betraktas som en förtäckt byggentreprenad som rätteligen borde ha upphandlats enligt LOU.

Beträffande lokalförsörjning se även pkt 3.1 ovan.

6.3.1 Konsekvenser

Vid en överföring av förvaltningen av de kommunala verksamhetslokalerna och berörd personal till K-lokaler kan följande konsekvenser förväntas

1. Tydligare fokus på kärnverksamheten för såväl brukare som fastighetsförvaltare

2. Lägre kostnader för kringtjänster genom att stordriftsfördelar kan utnyttjas

3. Interna avtalsvilllmr och servicenivåer måste utarbetas och beslutas

6.4 Ägandet av Karlshamnsfastigheter AB övergår från Stadsvapnet till KABO Avsikten med totalalternativet är att skapa en koncernstruktur omfattande all fastighetsverksamhet inom Karlshamns kommun och det är då logiskt att KAFA ägarmässigt överförs från Stadsvapnet tillmoderbolaget KABO. Då det inte finns någon anställd personal i KAFA, och då bolaget både före och efter överförandet skall tillämpa LOU vid upphandling innebär denna del av totalalternativet inga ekonomiska eller legala konsekvenser av vikt. Dock innebär det att fastighetsverksamheten samlas i dennya koncernen och att därför en samordningseffekt möjliggörs.

Överlåtelsen av KAPA till KABO torde inte medföra några inkomstskattekonsekvenser, försåvitt inte aktierna i KAPA anses utgöra lageraktier för Stadsvapnet AB. Frågan om aktierna i KAPA anses utgöra lageraktier för Stadsvapnet AB bör bli föremål för utredning innannågra eventuella omstrul<tureringsåtgätder vidtas. Eventuell kapitalvinst som uppkommer i Stadsvapnet AB genom överlåtelsen av KAF A är skattefri för det fall överlåtna aktier är närings betingade.

6.4.1 Konsekvenser



Vid en överföring av ägandet av KAFA till KABO kan följande konsekvenser förväntas

1. Inga betydande legala konsekvenser uppstår

2. Inga ekonomiska konsekvenser uppstår otn Stadsvapnets aktier i KAF A är näringsbetingade vilket bör utredas

3. Samordning av fastighetsverksamheten inom kommtmenmöjliggörs genom koncernstrukturen

6.5 Det nybildade utvecklingsbolaget läggs ägarmässigt under KABO

Det under pkt 3.3 beskrivna utvecklingsbolaget placeras i totalalternativet ägarmässigt under KABO vilket är helt i linje med etableringen av en kommunal fastighetskoncern. Bolaget är inte bildat och därför innebär det inga övriga konsekvenser.

6.5.1 Konsekvenser

Då ägandet av utvecklingsbolaget läggs under KABO kan följande konsekvenser förväntas

1. Samordning av fastighetsverksamheten inom kommunen möjliggörs genom koncernstrukturen

6.6 Koncernförhållande, generellt

En koncern enligt detta alternativ kan generellt ge vissa skattefördelar avseende moms och inkomstskatt vid en eventuell framtida försäljning av ett eller flera av de fastighetsägande dotterbolagen. Ur ett momsperspektiv kan en sådan tillderkoncern stärka möjligheten att få avdrag för moms på externa kostnader, t.ex. mäklare, advokat, etc., vid en försäljning av aktier i ett fastighetsbolag. Ur ett inkomstskatteperspektiv är det vanligt förekommande att låta fastighetsbolag ägas via ett holdingbolag, för att därigenom minska risken för att en framtida avyttring av aktierna i ett fastighetsbolag blir skatteplil<tig. Som huvudregel är kapitalvinst som uppkommer vid ett holdingbolags försäljning av ett fastighetsbolag skattefri medan ett fastighetsbolags kapitalvinst vid direktförsäljning av fastighet är skatteplil<tig. En holdingbolagsstruktur medför även en ökad möjlighet att undvika stämpelskatteuttag vid överlåtelse av fastighet om fastighetsbolaget säljs istället för att göra en direktförsäljning av bolagets fastighet/ er.

Att placera fastigheter i flera dotterbolag till ett holdingbolag medför att vinster som uppkommer i ett bolag inte per automatik kvittas mot fätluster uppkomna i ett annat bolag, eftersom respektive bolag utgör egna skattesubjekt. För att kunna kvitta vinster mot förluster och på så sätt uppnå en lägre total beskattning måste koncernbidrag ges från bolag som genereratvinst till bolag som gått med förslut. Inom aktiebolagsrätten gäller generellt att koncernbidrag kan ges mellan helägda svenska aktiebolag inom samma koncern.

Observeras bör att det enligt den nya lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag föreligger särskilda begränsningar avseende möjligheten att göra värdeöverföringar från ett bolag som enligt lagens definition utgör ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag. Utgångspunkten är att summan av de belopp som aktieägaren har skjutit till

Sltltmpport 20 12~05-15 fast l con


bolaget som betalning för aktier (såväl kontant som genom apportegendom) multipliceras med den genomsnittliga statslåneräntan plus en procentenhet. Resultatet utgör högsta möjliga belopp för värdeöverföringar under ett räkenskapsår. Vidare fmns en takregel som innebär att värdeöverföringarna under ett räkenskapsår inte får överstiga hälften av föregående års vinst. Begränsningarna är således relativt ingripande i förhållande till vad som gäller för andra aktiebolag. Det föreligger dock ett antal viktiga undantag då begränsningarna inte ska tillämpas. Ett av undantagen är det fall då det sker överföring av överskott som uppkommit under föregående räkenskapsår och värdeöverföringen görs mellan två bolag inom samma koncern som bägge är allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Till exempel gäller undantaget således för koncernbidrag mellan två allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som har samma moderbolag, men gäller inte för koncernbidrag från ett allmännyttigt kommunalt bostadsal<tiebolag upp till moderbolaget eller till ett systerbolag om inte bolaget är ett allmännyttigt kommtmalt bostadsal<tiebolag. Se även pkt 6.6.1 nedan

Vid en holdingbolagsstruktur enligt ovan kommer samtliga bolag i koncernen att vara upphandlande enheter enligt LOU. Den s.k. in honse-lagstiftningen kommer inte att vara tillämplig på transaktioner som sker mellan koncernbolagen, utan tjänster mellan bolagenmåste upphandlas enligt LOU.

6.6.1 Den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag

Genomförs totalalternativet är det oldart om KABO kommer att kvalificera sig som ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag enligt den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Ett av kraven som uppställs på alhnännyttigt kommunalt bostadsal<tiebolag är att de i sin verksamhet huvudsakligen skall fö1valta fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt. Vid bedömningen av bolagets verksamhet är det oldart om man ska se isolerat på den verksamhet som bolaget bedriver självt eller om man även skall räkna in den verksamhet som bolagets dotterbolag bedriver. Totalalternativet innebär att I<:ABO kommer att äga dotterbolagen K-lokaler och !<:AF A vars verksamhet kommer att omfatta förvaltning av samtliga kommunalt ägda fastigheter ~okaler för kommunens egen verksamhet samt lokaler för annan verksamhet). Om totalalternativet genomförs avser bostadslägenheterna drygt 4 7 % av den totalt förvaltade ytan vill<et torde innebära att fö1valtningen av bostadslägenheterna inte kan anses utgöra KABO:s huvudsakliga verksamhet om även dotterbolagens verksamheter ska räknas in.

6.61 Konsekvenser

Vid en koncernbildning enligt totalalternativet kan följande konsekvenser fö1väntas.

1. Samordning av fastighetsverksamheten inom kommunen möjliggörs genom koncernstrukturen

2. Samlad ägarstyrning för kommunens fastighetsverksamhet genom direktiv till I<:ABO.

3. Vissa skattefördelar kan skapas avseende framtida försäljning av ett eller flera av de fastighetsägande dotterbolagen

4. Möjliggör koncernbidrag indian saintliga helägda bolag med de begränsningar som gäller l<:ABO för det fall I<:ABO är att betrakta som alhnännyttigt bostadsaktiebolag.

slutrapport 2012-05-15 fosticon


5. KABO:s status som allmännyttigt bostadsbolag blir osäker beroende på ev. smittorisk från dotterbolag avseende verksamhetskriteriet.

slutrappott 2012-05-15 fosticon


7 ALTERNATIV TOTALLÖSNING

Genom en modifiering av totalalternativet kan osäkerheten avseende KABO:s fortsatta status som alltnånnyttigt bostadsaktiebolag och frågeställningen avseende K-fastigheters:s skyldighet att tillämpa LOU vid upphandling av fastighetsfötvaltning och drift elimineras. Genom denna förändring uppnås också en ytterligare renodling av den kommunala fastighetsverksamheten då antalet fastighetsverksamma legala enheter reduceras.

Nuläge

fu~

"'~, Karlshamnsr Jastigheter AB 1'\\,~


I ovanstående figur illustreras de förändringar som den alternativa totallösningen och de genomgående alternativen innebär vs nuläget, tillkommande enheter i röd f.-irg.

Förslaget bygger på att bolaget K-lokaler inte bildas utan dess roll ersätts av K-fastigheter. Dock bildas initialt ett nytt bolag som istället för KABO avses bli moderbolag i koncernen. K-lokaler:s tänkta roll enligt totalalternativet övertas alltså av K-fastigheter vilket innebär att verksamhetsövergången från kommunen istället för till K-lokaler sker till K-fastigheter. Vidare överförs ägandet både av K-fastigheter och KABO till det nybildade moderbolaget.

Detta innebär att KABO:s status som alhnännyttigt bostadsbolag sannolikt bibehålls (dock förutsatt att även övriga krav på allmännyttiga bostadsbolag uppfylls) och att förvaltningen av Kfastigheter:s fastigheter inte behöver handlas upp enligt LOU då K-fastigheter innehåller den kommunala lokalfötvaltningen. Vidare minskas antalet enheter vilka bedriver fastighetsverksamhet inom kommunen då de i totalalternativet ingående bolagen K-lokaler och K-fastigheter slås samman. Eftersom huvuddelen av K-fastigheter:s verksamhet sannolikt kommer att kunna anses bedrivas tillsammans med kommunen torde verksamhetskriteriet i in honse-reglerna uppfyllas. Följden blir att kommunen inte måste upphandla tjänster som tillhandahålls av K-lokaler enligt LO U.

I övrigt bedöms denna alternativa lösning innebära att samma effekter och konsekvenser som eftersträvas i totalalternativet uppnås.

Troligen torde inte överlåtelsen av K-fastigheter och KABO till det föreslagna nybildade holdingbolaget medföra några inkomstskattekonsekvenser, försåvitt inte aktierna i K-fastigheter respektive KABO anses utgöra lageraktier för Stadsvapnet AB. Frågan om aktierna i Kfastigheter respektive KABO anses utgöra lageraktier för Stadsvapnet AB bör bli föremål för utredning innannågra eventuella omstruktureringsåtgärder vidtas. Eventuell kapitalvinst som

slutrapport 201.2-05-15 fasticon

Konsekvensanalys Karlshamns kommun l sid 32 (34)

uppkanuner i Stadsvapnet AB genom överlåtelsen av K-fastigheter och KABO är skattefri för det fall överlåtna aktier är näringsbetingade.

Det bör obesetveras att det inte är nödvändigt att skapa det ovan beskrivna "nya" moderbolaget men att konsekvenserna avvseende samlad ägarstyrning av kommunens fastighetsverksamhet, enligt avsnitt 7.1 pkt 1nedan i så fall uteblir.

7.1 Konsekvenser

Vid en koncernbildning enligt detta alternativ kan följande konsekvenser fätväntas

1. Sa1nlad ägarstyrning för kommunens fastighetsverksamhet genom direktiv till moderbolag.

2. Vissa skattefördelar kan skapas avseende framtida försäljning av ett eller flera av de fastighetsägande dotterbolagen

3. Möjliggör koncernbidrag mellan samtliga helägda bolag med de begränsningar som gäller KABO för det fall KABO är att betrakta som allmännyttigt bostadsaktiebolag

4. I<ABO:s status som allmännyttigt bostadsbolag kan sannolikt bibehållas

5. Genom sammanslagningen av de i totalalternativet ingående bolagen K-lokaler och Kfastigheter elimineras K-fastigheter:s skyldighet att tillämpa LOU vid upphandlingen av fastighetsfötvaltningstjänster då denna utförs med egen personal.

6. Sannolikt behöver ingen LOU upphandling genomföras av kommunen avseende fötvaltning från K-fastigheter då K-fastigheter:s fastighetsinnehav volymmässigt utgör mindre än 10% av kommunens och K-fastigheter därmed torde kunna anses utföra huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med kommunen.

8 FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE GENOMFÖRANDEPLAN

Detta avsnitt baseras på scenariot att Karlshamns kommun beslutar att genomföra samordningen av den kommunala fastighetsfötvaltningen enligt de i denna rapport föreliggande alternativen.

N edanstående bedömningar av genomförandetider avser utförandet av själva förändringen och inte när full effekt uppnås. V ad avser uppnåendet av den identifierade effektivitetspotentialen inom fastighetsförvaltningen kan denna inte förväntas uppnås förrän efter 2 till3 år. Medan den indikerade lokaleffektiviseringen inte kan fätväntas nå sin fulla ekonomiska effekt förrän efter 5 till1 O år. Detta beror på att fastigheter först måste friställas och därefter säljas, rivas eller utnyttjas för andra ändamål för att den uppnådda lokaleffektiviseringen inom verksatnhetsfötvaltningarna skall ge full effekt på kommemens lokal- och fastighetskostnader.

8.1 Utformning av K-drift alt K-lokaler

Inledande aktiviteter, projektgrupp tillsätts och leds av kommunens representant

1. Övergripande organisationsstruktur och rollbeskrivningar för bolagets organisation

fasticon


utformas och beslutas. 2. Övergripande servicenivåer för förvaltningen formuleras avseende t.ex. inställelse

tid, ronderingsfrekvens, jour alt beredskap etc. 3. Beslut avseende vilka funktioner som skall utföras med egen personal respektive

läggas ut på entreprenad. 4. Baserat på det berörda lokalfastighetsbeståndet utförs en fullskalig dimensionering

av de personella resurser som kommer krävas. S. Systembehov för verksamheten deflnieras avseende t.ex., redovisning,

fastighetsregister, hyresavisering, arbetsorder etc. Eventuella beflntliga system kartläggs och analyseras med utgångspunkt från framtida behov.

6. Kompetenskartläggning av berörd personal genomförs för att identifiera eventuella gap mellan rollbeskrivningar och tillgängliga resurser

7. Utformning av mallar för generella förvaltningsavtal enligt Aff.

F ör denna del av genomförandet bedöms genomförande tiden till ca 6 månader

8.2 Genomförande K-drift alt K-lokaler

1. Bolaget etableras 2. Ledningen för bolaget tillsätts 3. Tillgångar och resurser överförs, maskiner, möbler, system etc. 4. System upphandlas S. Personal överförs och tillsätts 6. Utvecklingsprogram utformas 7. Processet och mtiner för verksamhetens bedrivande utformas och implementeras

Denna del av genomförandet sker efter pkt 8.1 slutförts och genomförande tiden bedöms till ca 6 månadet

8.3 Utformning av utvecklingsbolag

Inledande aktiviteter, projektgmpp tillsätts och leds av koinmtmens representant

1. Övergripande organisationsstmktur och rollbeskrivningar för bolagets organisation utformas och beslutas.

2. Beslut avseende villm funktioner som skall utföras med egen personal respektive externa resurser.

3. Ev. systembehov för verksamheten defmieras

För denna del av genomförandet bedöms genomförande tiden till ca 3 månadet

8.4 Genomförande utvecklingsbolag

1. Bolaget etableras 2. Ledningen för bolaget tillsätts 3. Ev. system upphandlas 4. Personal tillsätts S. Processet och rutiner för verksamhetens bedrivande utformas och implementeras

Denna del av genomforandet sket efter pkt 8.3 slutförts och genomförande tiden bedöms till ca 6 månader


Konsekvensanalys Karlshamns kommun UPPDRAGSI<APPORT l sid 34 (34)

8.5 Genomförandeaktiviteter lokalförsörjning, Karlshamns kommun

Inledande aktiviteter, projektgrnpp tillsätts och leds av kommunens representant

1. Rollbeskrivning och organisatorisk placering för kommunens samordnade lokalförsörjning utformas och beslutas.

2. Systembehov för verksamheten deftnieras. Eventuella befintliga system kartläggs och analyseras med utgångspunkt från framtida behov.

3. Lokalstrategen rekryteras 4. Riktlinjer för utformning av internhyressystem utformas 5. Lokalstyrgruppen etableras 6. Internhyressystem inklusive avtalsmallar utformas av lokalstyrgruppen under

ledning av lokalstrategen och föreläggs kommunen för beslut 7. Ev. system upphandlas

För denna del av genomförandet bedöms genomförande tiden till mellan 6 och 12 månader

Slutrappo1t 2012~0.5-15 fasticon

KARLSHAMNS KOMMUN

Socialnämnden

PROTOKOLL SocN 19

2012-08-28

Il

§ 231 2012.70

Rapporteringsskyldighet enligt 16 kap. 6f § Socialtjänstlagen av ej verkställda beslut enligt Socialtjänstlagen 4 kap. l§ per kvartal Il år 2012

'


att ta rapporten till protokollet

Sammanfattning Efter riksdagsbeslut ska alla kommuner med början den l juli 2006 var tredje månad li.lmna rapport till Länsstyrelsen angående beslut som inte verkställts inom tre månader. Fr om 20 l O ska denna rapportering ske till Socialstyrelsen. Kommunens socialni.lmnd är vidare skyldig att anmäla till Socialstyrelsen om en beviljad insats har avbrutits och inte verkställts på nytt inom tre månader.

Rapport ska li.lmnas till kommunfullmäktige (statistik) samt till kommunens revisorer och Socialstyrelsen (individbaserade rapporter).

Per kvartal II år 2012 finns, inom Socialnämndens ansvarsområde, ett gynnande beslut enligt 4 kap. l § SoL som ej verkställts inom 3 månader.

K vartalsrapport har tillställts Socialstyrelsen.

Beslutsunderlag OmsorgsfOrvallningens tjänsteutlåtande 2012-07-30 K vartalsrapport per kvartal II år 2012

Antal

l.

TJÄNsTEUTLÅTANDE 2012-07-30

Socialnämnden

Rapporteringsskyldighet enligt 16 kap. 6f § Socialtjänstlagen av ej verkställda beslut enligt Socialtjänstlagen 4 kap. l§ per kvartal II år 2012.

Efter riksdagsbeslut ska alla kommuner med början den l juli 2006 var tredje månad lämna rapport till Länsstyrelsen angående beslut som inte verkställts inom tre månader. Fr om 2010 ska denna rapportering ske till Socialstyrelsen. Kommunens socialnämnd är vidare skyldig att anmäla till Socialstyrelsen om en beviljad insats har avbrutits och inte verkställts på nytt inom tre månader.

Rapport ska lämnas till kommunfi.Jllmäktige (statistik) samt till kommunens revisorer och Socialstyrelsen ( individbaserade rapporter).

Per kvartaiii år 2012 finns, inom Socialnämndens ansvarsmmåde, ett gynnande beslut enligt 4 kap. l § SoL som ej verkställts inom 3 månader.

Kvmialsrappmi har tillställts Socialstyrelsen.

Typ av bistånd Beslut Man Kvinna datum

Familjehem 120205 x

Beslutsunderlag Omsorgsförvaltningens tjänsteutlåtande 2012-07-30 K vartalsrapport per kvartal II år 2012

Omsorgsförvaltningen

Verkställt datum l Annan kommentar Ansvarsförbindelse kontaktsvård Frivården. Beslutet kan ej verkställas förrän efter villkorlig frigivning.

Rådhuset· Besöksadress: Kungsgatan 27 · 374 81 Karlshamn· Tel 0454-81700 ·Fax 0454-81760 E-post: [email protected] · Hemsida: http://www.karlshamn.se

postgiro 1 03 94-5 ·Bankgiro 991-1777

KARLSIIAMNS KOMMUN

Socialnämnden

§232

PROTOKOLL SocN 19

2012-08-28

2011.426

Förslag till detaljplan för del av fastigheterna Stilleryd 2:49 och Karlshamn 7:1 m fl, Asarum, Karlsharnus kommun


att avstå från att avge synpunkter på förslag till program för del av fastigheterna Stilleryd 2:49 och Karlshamn 7: l m fl, Asanun, Karlshamns kommun

Sammanfattning

12

Byggnadsnämnden har översänt förslag till program för detaljplan för del fastigheterna Stilleryd 2:49 och Karlshamn 7:1 m fl, Asarum, Karlshamns kommun.

Programmet syftar till att utreda möjligheterna att revidera delar av gällande detaljplaner och planlägga för industri- och hamnändamål samt planlägga mark som idag inte omfattas av någon plan för att utveckla industriområdet vilket innebär att Karlshamns C kan avlastas från godståg. Del av järnvägen kommer också att elektrifieras. Inom området finns strandskydd som avses att upphävas i samband med att planen vinner laga kraft. Inom planområdet ska två vägar namnsättas och förslag till namnsättning har tagits fram.

Synpunkter ska vara Samhällsbyggnadsförvaltningen tillhanda senast den l O september 2012.

Beslutsunderlag Omsorgsförvaltningens missiv 2012-08-20 Förslag till programfor detaljplanför del av fastigheterna Stilleryd 2:49 och Karlshamn 7:1 mjl, Asarum, Karlshamns kommun, Blekinge län Detaljplan 2012-06-27 för del av fastigheterna Stilleryd 2:49 och Karlshamn 7:1 m fl, Asarum, Karlshamns kommun, Blekinge län Byggnadsnämndens kungörelse om utställning 2012-06-27

Protokollet ska sidekas till Samhällsbyggnadsförvaltningen


MISSIV l TJÄNsTEUTLÅTANDE l (2) 2012-08-20

Socialnämnden

Förslag till program för detaljplan för del av fastigheterna Stilleryd 2:49 och Karlshamn 7:1 m fl, Asarum, Karlshamns kommun, Bleldnge län Dnr SocN 2012/426 700

Sammanfattning Byggnadsnämnden har översänt förslag till program för detaljplan för del fastigheterna Stilleryd 2:49 och Karlshamn 7:1 m fl, Asarum, Karlshamns kommun.

Programmet syftar till att utreda möjligheterna att revidera delar av gällande detaljplaner och planlägga för industri- och hamnändamål samt planlägga mark som idag inte omfattas av någon plan för att utveckla industriområdet vilket innebär att Karlshamns C kan avlastas från godståg. Del av järnvägen kommer också att elektrifieras. Inom området finns strandskydd som avses att upphävas i samband med att planen vinner laga kraft. Inom planområdet ska två vägar namnsättas och förslag till namnsättning har tagit s fram.

Synpunkter ska vara Samhällsbyggnadsförvaltningen tillhanda senast den l O september 2012.

Beslutsunderlag Omsorgsförvaltningens missiv 2012-08-20 Förslag till programfor detaljplan för del av fastigheterna Stilleryd 2:49 och Karlshamn 7: l m fl, Asarum, Karlshamns kommun, Blekinge län Detaljplan 2012-06-27 för del av fastigheterna Stilleryd 2:49 och Karlshamn 7:lm fl, Asarmn, Karlshamns kommun, Blekinge län Byggnadsnämndens kungörelse om utställning 2012-06-27


att avstå från att avge synpunkter på förslag till program för del av fastigheterna Stilleryd 2:49 och Karlshamn 7:1 m fl, Asanun, Karlshamns kommun, Blekinge län



Protokollet ska skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen

m1elie Myrbe Tf förvaltningschef

2

I~~ a Nämndssekreterare

fS KARLSHAMN

KARLSl-IAMNS KOMMUN Omsorgsförvaltningen

------=----~

2012 -07- o 9 Diar/enr. · D/~r ap/anbetackn.

hTD Dnr: 2010/653.214

2012-06-27

KUNGÖRELSE OM UTSTÄLLNING

Förslag till detaljplan för del av fastigheterna Stilleryd 2:49 och Karlshamn 7:1 m fl, Asarum, Karlshamns kommun, Blekinge län

Ett fårslag till detaljplan får del av fastigheterna Stilleryd 2:49 och Karlshamn 7:1 mfl i Stilleryd har tidigare varit ute på samråd. Nu ges tillfälle att lämua synpunkter på det bearbetade fårslaget under tiden 9 juli- l O september 2012.

Planområdet är beläget ca 2 kilometer väster om Karlshamns centrum. Planens syfte är att revidera delar av gällande detaljplaner och planlägga för industri- och hamnändamål samt planlägga mark som idag inte omfattas av någon plan för att utveckla industriområdet norrut. En godsbangård och kombiterminal planeras i den södra delen av planområdet vilket innebär att Karlshamn C kan avlastas från godståg. Del av järnvägen kommer också att elektrifieras. Inom området finns strandskydd som avses att upphävas i samband med att planen vi1mer laga kraft. Inom planområdet ska två vägar namnsättas och förslag till namnsättning har tagits fram.

Byggnadsnämndens ställningstagande till behovet av en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är att det inte kan uteslutas att ett genomförande av detaljplanen kan få betydande miljöpåverkan i den mening som avses i planoch bygglagen, PBL, och att en MKB därfår krävs. En MKB har tagits fram för planen.

Under utställningstiden finns handlingarna utställda på Stadsmiljöavdelningen, Rådhuset i Karlshamn samt tillgängliga på Karlshamns bibliotek och på kommunens hemsida www.karlshamn.se/planer.

Frågor angående detaljplanefårslaget besvaras av stadsmiljöavdelningens ha11dläggare på telefon 0454-816 56, under tiden6 augusti- 10 september 2012. Den som villlämna synpunkter ska göra det skriftligen senast den lO september 2012. Den som inte senast under utställningstiden framfort synpunkter på fårslaget kan förlora rätten att överklaga beslutet att anta planen. Synpunkterna lämnas till Karlshamns kommun, Samhällsbyggnadsfårvaltningen, Rådhuset, 374 81 Kmlshamn eller per e-post: [email protected]

Byggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsförvaltningen Rådhuset· 374 81 Karlshamn· Tel 0454-81650 · Fax 0454-81403, 81680

E-post: [email protected] · Hemsida: http://www.karlshamn.se postgiro 1 03 94-5 · Bankgiro 991-1777

~ KARLSHAMN

2012 -07- o 9 ---- IJ'iarlepTaiit:iGi'äckn. Diarienr.

J;; G, Il f1f6

Dnr: 2010/653.214

2012-06-27

Detaljplan för del av fastigheterna Stilleryd 2:49 och Karlshamn 7:1 m fl, Asarum, Karlshamns kommun, Blekinge län

NAMNBEREDNING

Bakgrund Byggnadsnämnden beslutade 2001-02-28 att beredning av namnförslag ska ske parallellt med planarbetet, i de fall det gäller namnsättning inom nya planområden. Förslag till namn på gator, vägar, kvarter, allmänna platser och områden tas fram av en namnberedningsgrupp. Namnen fastställes av byggnadsnämnden.

Namnförslag Upprättande av rubricerad detaljplan pågår. Samråd genomfördes under tiden 16 maj - 27 juni 2011. Utställning genomfårs under tiden 7 juli - l O september 2012. Inom planområdet ska två vägar narnnsältas, se karta på nästa sida. Området nås från Vekerumsvägen, Munkahusvägen och Södra Stillerydsvägen.

Inom Stilleryds hamn- och industriområde finns sedan tidigare namnen Nordsjövägen, Kattegattvägen, Skageracksvägen och Östersjövägen. Då dessa namngavs angavs som motiv att fartyg som anlöper hamnen har seglat på dessa hav vars namn använts som fårled i vägnamnen. I området finns också vägnamnen Södra Stillerydsvägen och Oxhagavägen. I utkanten av hamn- och industriområdet finns norroch västerut vägnamn som härrör från båtsmän och kaptener som t ex Båtsman Skottes väg och Kapten Holms väg.

Frågan om namnsättning av den väg, nuvarande Metallvägen och dess förlängning, som ska trafikfårsörja området österifrån har tidigare väckts av Karlshamns Hamn AB. Namnberedningsgruppen ansåg det då vara lämpligt att namnge denna vägsträckning enligt samma kategori som merparten av vägarna inom Stillerydsområdet och föreslog namnet Öresundsvägen. Detta namn samt Atlantvägen fanns som alternativ då Nordsjövägen, Kattegattvägen och Skageracksvägen namngavs 1991. Byggnadsnämnden har tillstyrkt det föreslagna vägnamnet Öresundsvägen och samråd har genomförts, vägnamnet har dock inte antagits. Frågan om namnbytet avses ingå i nu aktuellt och mbricerat ärende. Negativa synpunkter framfördes under samrådet rörande namnbytet. Inga namnfårslag lämnades under samrådet rörande rubricerat ärende.

Namnberedningsgruppen beslutar mot bakgrund av ovan och ärendet i övrigt att inför utställningsskedet föreslå vägnamnen Atlantvägen och Örcsundsvägen. Såväl Kapten Holms väg som Östersjövägen finns redan idag inom plan området. I och med rubricei·at planfårslag fårlängs/justeras dessas sträckning enligt karta på nästa sida.

1ti KARLSHAMN

D nr: 2010/653.214 2012-06-27

Under den tid som planförslaget är utställt för granskning går det bra att lämna synpunkter på namnfårs laget. Synpunkterna ska lämnas skriftligen, se kungörelsen. Frågor rörande namnfårslaget besvaras av stadsmiljöavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen på telefon 0454-816 57 under tiden 19- 20 juli samt 23 augusti- l O september 2012.

KARLSHAMNS KOMMUN

Socialnämnden

§ 233

PROTOKOLL SocN 19

2012-08-28

2012.567

Förslag till program för detaljplan for del av fastigheten Matvik l :54 m fl (Matyiks hamn) Hällacyd, Karlshamns kommun


att avstå från att avge synpunkter på förslag till program for del av fastigheten Matvik I :54 m fl, (Matviks hamn) Hällaryd, Karlshamns kommun, Blekinge län

Sammanfattning Byggnadsnämnden har översänt forslag till program för detaljplan för del av fastigheten Matvik l :54 m fl (Matviks hamn).

13

Syftet med aktuell planläggning är att Matviks hamns potential som centralpunkt eller bashamn for skärgårdsområdet ska tas tillvara och utvecklas som resurs för såväl boende som friluftsliv och turism. Planen innebär att strandskydd inom delar av planområdet upphävs.

Synpunkter ska vara Samhällsbyggnadsförvaltningen tillhanda senast den I O september 2012.

Beslutsunderlag Omsorgsförvaltningens missiv 2012-08-20 Förslag till programfor detaljplanför del av fastigheten Matvik 1:54 m fl, (Matviks hamn) Hällaryd, Karlshamns kommun, Blekinge län Detaljplan 2012-06-27 får del av fastigheten Matvik l :54 m fl, (Matviks hamn) Hällaryd, Karlshamns kommun, Blekinge län. Byggnadsnämndens kungörelse om utställning 2012-07-04

Protokollet sim skickas till Samhällsbyggnadsforvaltningen

Omsorgsforvaltningen Handläggare Inger Lilja [email protected]

MISSIV l TJÄNsTEUTLÅTANDE l (l) 2012-08-20

Socialnämnden

Förslag till program för detaljplan för del av fastigheten Matvik 1:54 m fl, (Matviks hamn) Hällaryd, Karlshamns kommun, Bleldnge län Dnr SocN 2012/567 700

Sammanfattning Byggnadsnämnden har översänt forslag till program fOr detaljplan for del av fastigheten Matvik l :54 m fl (Matviks hamn).

Syftet med aktuell planläggning är att Matviks hamns potential som centralpunkt eller bashamn for skärgårdsmmådet ska tas tillvara och utvecklas som resurs for såväl boende som friluftsliv och turism. Planen irmebär att strandskydd inom delar av planområdet upphävs.

Synpunkter ska vara Samhällsbyggnadsforvaltningen tillhanda senast den lO september 2012.

Beslutsunderlag Omsorgsforvaltningens missiv 2012-08-20 Förslag till programför detaljplan för del av fastigheten Matvik l: 54 m fl, (Matviks hamn) Hällaryd, Karlshamns kommun, Blekinge län Detaljplan2012-06-27 fOr del av fastigheten Matvik l :54 m fl, (Matviks hamn) Hällaryd, Karlshamns kommun, Blekinge län. Byggnadsnänmdens kungörelse om utställning 2012-07-04


att avstå från att avge synpunkter på fOrslag till program for del av fastigheten Matvik l: 54 m fl, (Matviks hamn) Hällaryd, Karlshamns kommun, Blekinge län

Protokollet ska skickas till SamhällsbyggnadsfOrvaltningen

" ~y' -----/?r"'>=; c:;.;x:::. ""--· Inger L ja Nämndsselcreterare



! '

Dnr: 2003/2036.214 2012-07-04

!l -----.. ---::-:-:-::::-:-::::-:-:::-::-:-7:":"1 KARLSHAMNS KOMMUN

Omsorgsförvaltningen ------

KARLSHAMN 2012 -07- o 5 Diarienr.

KUNGÖRELSE OM SAMRAD

Detaljplan för del av fastigheten Matvik 1:54 m fl. (Matviks hamn), Hällaryd, Karlshamns kommun, Blekinge län

Under tiden fr o m den 9 juli 2012 t o m den l O september 2012 pågår samråd rörande forslag till detaljplan fOr rubricerat område. Planområdet är beläget i Matviks hamn. Syftet med aktuell planläggning är att Matviks hamns potential som centralpunkt eller bashamn for skärgårdsområdet ska tas tillvara och utvecklas som resurs for såväl boende som friluftsliv och turism. Planen innebär att strandskydd inom delar av planområdet upphävs. Samråd har tidigare genomforts om programforslag fcir området, vilket legat till grund fcir det nu aktuella detaljplaneforslaget

Byggnadsnämndens forslag till ställningstagande är att ett genomforande av föreslagen detaljplan inte innebär någon betydande miljöpåverkan i den mening som avses i planoch bygglagen, PBL, och att en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, dänned inte erfordras.

Samrådshandlingar finns under samrådstiden tillgängliga på Stadsmiljöavdelningen, Rådhuset i Karlshamn och på biblioteken i Karlshamn och Hällaryd, under ordinarie öppettider. Del av samrådsmaterialet kommer också att finnas tillgängligt på Karlshamns kommuns hemsida: www.karlshamn.se/planer

För att informera intresserade om planarbetet kommer ett allmänt samrådsmöte att hållas onsdagen den 15 augusti 2012, Id. 18:00 i Rådhussalen, Rådhuset i Karlshamn. Välkomna!

Frågor angående detaljplanen besvaras av stadsmiljöavdelningens handläggare på telefon 0454-81 O 3 8 under tiden 9 - 13 juli samt 13 augusti - l O september 2012. Den som vill lämna synpunkter ska göra det skriftligen senast den 10 september 2012. Synpunkterna lämnas till Karlshamns kommun, Samhällsbygguadsfcirvaltningen, Rådhuset, 374 81 Karlshamn eller per e-post: [email protected]

Byggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsförvaltningen Rådhuset· 374 81 Karlshamn· Tel 0454-81650 · Fax 0454-81403, 81680

E-post: [email protected] · Hemsida: http://www.karlshamn.se postgiro 1 03 94-5 ·Bankgiro 991-1777

KARLSHAMNS KOMMUN

Socialnämnden

§ 234

Informationsärenden


PROTOKOLL SocN 19

2012-08-28

att ta informationen till protokollet

Sammanfattning

14

Vid Socialnämndens sammanträde 2012-08-28 länmas information i följande ärende:

• Antal hushåll med försörjningsstöd,juli 2012 Dnr SocN 2012/78

• Lägesrapport 2012-08-02 avseende lågtröskelboende å Bäckegården,juni-juli 2012 Dnr SocN 2012/806

• Individ- och Familjeomsorgens organisation- organisationsförändring gällande socialsekreterare inom enheterna Barn- och Familj samt Vuxen. Dm SocN 20111675

• sJutrapport avseende projekt för hälsofrämjande insatser för nyanlända flyktingar i Karlshamns kommun Dm SocN 20111473

Utbetalningar av försörjningsstöd per månad

Antal hushåll med försörjningsstöd (samtliga) - Utbetalningar av försörjningsstöd Förs.-/lntrod.gruppen per månad

1 Ar i··- •Jan ··· l ··· Feb 'f; M\3H? r.f~ •April t· Mai - L 'Juni "l ,Jtili' - ' .Ai)g l Sept l Okf 1 'Nov· Dec 2007 l 160 l 172 l 165 l 164 l 173 l 166 l 185 l 167 l 147 150 163 166

.2008 . '!63. - l .. 163' ::p '1i68 : •l. -~.83". -JY "i.$o' 'l' :·'J76i J , 1!:10 l ')54 •:\1'•78 l - 175 188 202 2009 l 219 l 194 l 247 l 378 l 220 l 240 l 246 l 178 l 203 219 227 247

·-. 20 to -. r z4o • A ·-·· • z34 .··•···. 1-·-· . ·zo2' , l> 232 • 'l :: 2z3· · r 231.r t -•zztT J. - 1.9.s_ ' ·r :22o • · 215. 234 269 2011 l 243 l 219 l 239 l 240 l 245 l 250 l 242 l 235 l 214 230 255 292

· 2012 .. · 1 .. 234 r·· 245 .• v ''2st· .,,. '2&1 :a. i2.6g+ .1 -24!7''. -1 :?'z9' r·· -- -- r• • .. 1·•-

Antal hushåll med försörjningsstöd (16-24 år)- Utbetalningar av försörjningsstöd Förs.-/lntrod.gruppen per månad

Ar - r : Jarri' l Fel)' lP M?cS ,, •. ,l).prfl' 1: •Mai r• .Juni' • .Julr - '.Apg, •..• "· Sef:>f - .• bkt. Nov Dec 67 69 81 65 51 60 55 57

123 tkr 180 tkr 233 tkr 136 tkr 124 tkr 107 tkr 122 tkr 152 tkr 2007 l 54 l 58 l 57 l 67

130 tkr 106 tkr 113 tkr 218 tkr -"81'' -- . 7:.9''- --: · -·ro•· .,.··• '\'$t·. (' z.? z .. ,. :()3··· 15 82 237 tkr 197 tkr · 21+tkr 1173tkr ·-1:82'tkr 167lkr 238tkr 288 tkr

.• 2008' -+ 59> 'l '64 -, •67•? l . 73 l ·. ·- · . · • •. tt8 tkr ·' •. - 140 t~r•:e; t76 'tkr •. • 22'1 tkr

2009 l 79 91 99 94 97 86 95 68 74 85 81 91 ~~ ~~ ~~ ~~ ~~ ~~ ~~ ~~ ~~ ~1~ ~~ 2M~

·.··z·o·o····· '•r· ·.····a·a··. ··· ······a··7-. · ·.·"o2' "· ·• '"83' • .,.,, •·84·-.... · .. -.·.· --.··-· .. • ··a.·1·.··.--- · "a·g··. --'"''.· ·. -7·.·7· , ..... , -- ··a·1··· ··- ,. ·a·6 - ·1 .·.·- .·94 .... ·.· .. ·· .1·06 •... " -- '( ·.· --"~· ... :• •···· . - ............ ,- •• : - ' ·--·- .. : ''\".---.·--· ·.;.J ·1·.:- ·. 222tkr 221 tkr 276tkr 172tkr 273tkr· '-l88tkr 213tkr 152tkr 156tkr 176tkr l··· 235tkr 286tkr

2011 98 57 59 70 72 63 54 51 48 64 l 67 175 tkr 286 tkr 342 tkr 382 tkr 297 tkr 245 tkr 212 tkr 334 tkr 311 tkr

zo1.z· ··. -4a,.-. <?4.? • <sr· .49.'·;, -.ss • . 223.t~r c- 220.-.tkp <. 237Jkr: ·- 255 tkr ·• · 31'8 tkr _

Anm: Till och med januari 2011 har ''Antal hushå/116-24 år'' angett det totala antalet hushåll där en eller flera medlemmar är 16-24 år; Från och med februari anges antalet hushåll där registerledaren är 16-24 år.



Tid:

Plats:

Närvarande:

Ordförande:

sekreterare:

Justering:

2012-06-27


För arbetsgivaren:

För Vision:

För SACO-SSR:


Annelie Myrbeck

Ingrid Mattsson

Annelie Myrbeck Agneta Gårdesten Xhevat Latifi

Annelie Myrbeck Elna Thomasson

Agneta Gårdesten

Xhevat Latifi

Ingrid Mattsson

Organisationsförändring gällande socialsekreterare inom enheterna barn- och familj samt vuxen, MBL § 11.

§l

Arbetsgivaren har påkallat f6rhandlingen.

§2

Arbetsgivarens förslag till organisationsförändring fr o m 2012-09-0 l är att flytta över tre årsarbetare, socialsekreterare från vuxenenheten till barn- och familjenheten. Två årsarbetare, social sekretare, blir då kvar i enheten för socialpsykiatrin, varav en årsarbetare delar tjänsten mellan missbruk och socialpsykiatrin. Motiveringen till att denna tjänst ska ligga kvar i vuxenenheten är att 0,5 årsarbetare har samma arbetsuppgifter som den kvarvarande tjänsten och att arbetsuppgifterna som riktar sig mot missbruk är avgränsade och kan handläggas fristående. Sårbarheten med att bara vara en handläggare bedöms också vara för stor.

Målet med den f6reslagna förändringen är • att förbättra arbetsmiljön för nuvarande enhetschef • att stärka barnperspektivet • att säkerställa kvaliten i verksamheten.

Bedömning av arbetsmiljökonsekvenser/riskanalys samt utredning i ärendet se bilaga.

§3

SACO-SSR framför att denna processen med organisationsförändringen har gått alldeles för fort. Arbetstagarna på Vuxenenheten känner att de haft för lite tid på sig att ta fram arbetsmiljökonsekvenser.

För att få delaktighet framfor Vision och SACO-SSR till arbetsgivaren att man i fortsättningen tar med arbetslagarparterna från bötjan i diskussionerna, när man påbörjar ett förändringsarbete.

Arbetslagarparterna har inga synpunkter på själva förslaget om organ i sa t i onsföränd r in g.

§4

Förhandlingen förklaras avslutad 2012-06-27.

Justeras:

För arbetsgivaren

~?'m~~~t~-:4~~ Annelie Myrbee'k

För Vision

~4~J/;~~it-Agneta Gårdesten

För SACO-SSR

/f#rfltf .lot/0' Xhevat Latifi

MISSIV l TJÄNSTEUTLÅT ANDE l (2) 2012-05-23

Organisationsförändring gällande socialsekreterare inom enheterna barn- och familj samtvuxen Dnr SocN 2011/675

Bakgrund 2012-01-01 verkställdes en ny organisation med målet att öka samutnyttjandet av våra resurser och därmed öka kvaliten, tillgängligheten och servicen samt skapa bättre samverkan med såväl interna som externa samverkanspartner. Förändringen innebar bl. a. en sammanslagning av missbruks och socialpsykiatrins handläggare samt verkställighet. Beslutet byggde då på ett års erfarenhet då enhetschefen för socialpsykiatrin vikarierade tillfälligt för båda grupperna. Sannnanslagningen har medfört samordningsvinster för klienter med samsjuklighet genom utökad samverkan både internt och externt. De positiva samordningsvinsterna har tillvaratagits och säkerställts genom bl.a. upparbetade rutiner

Enhetschefens uppdrag inom vuxenenheten har nu visat sig vara för omfattande. Tjänstens innehåll måste därför förändras för att säkerställa arbetsmiljö och kva1iten för klienterna. Vidare har det under vårens processkartläggning mellan barn- och familj och vuxenenheten uppdagats skillnader i handläggningsprocessen mellan enheterna samt att barnperspektivet i vuxenenheten behöver utvecklas. Detsanuna gäller informationsutbytet mellan enheterna. De identifierade bristerna måste skyndsamt åtgärdas för att säkerställa lagens intentioner och rättssäkerheten gentemot klienten. En organisatorisk fOrändring bedöms som nödvändig för att utveckla och säkerställa kvaliten i verksamheten.

Förslag på förändring Arbetsgivaren avser att flytta över 3 årsarbetare, socialsekreterare, från vuxenenheten till barn- och familj eenheten. 2 årsarbetare, socialsekreterare, blir då kvar i enheten för socialpsykiatrin, varav l årsarbetare delar tjänsten mellan missbruk och socialpsykiatrin. Motiveringen till att denna tjänst ska ligga kvar i vuxenenheten är att 0,5 årsarbetare har samma arbetsuppgifter som den kvarvarande tjänsten och att arbetsuppgifterna som riktar sig mot missbruk är avgränsade och kan handläggas fristående. Sårbarheten med att bara vara en handläggare bedöms också vara för stor.



2

Målet med den föreslagna förändringen är:

• att fårbättra arbetsmiljön för nuvarande enhetschef • att stärka barnperspektivet • att säkerställa kvaliten i verksamheten

Förslag till beslut

Efter information i OSG IFO samt förhandling i FSG har förvaltningschefen, med stöd av erhållen delegationsrätt, för avsikt att besluta att handläggarna inom vuxenenheten organisatoriskt flyttar från vuxenenheten till barn- och familjeenheten enligt förslag.

En effekt av förslaget blir att namnen på enheterna behöver ses över.

Tidsplan APT 15 och 16 maj inklusive framtagning av konsekvensanalyser SocN 29 maj (information) OSG4juni FSG Il juni

2012-05-23

Elna Thomasson Verksamhetschef

Annelie Myrbeck T fförvaltningschef

2007-10-16

Bedömning av arbetsmiljökonsekvenser RISKANALYS

~ 2012-05-25

~ Omsorgsförvaltningen

l!ilii~ Barn- och Familjeenheten

Planerade eller föreslagna förändringar/personalminskningar:

Socialsekreterare som tillhör vuxen skall from 120901 ha sin tillhörighet i BOF.

Grupper av arbetstagare som p~verkas av förändringarna ex förskollärare undersköterskor etc l:

Socialsekreterare

Bedömda arbetsmlljökonsekvenser. Eventuella risker för ohälsa/olycksfall: Den enda synpunkt som Inkommit är att det Inte finns något rimligt syfte till organisatlonsförändringen.

Förslag till åtgärder för att eliminera eller minska eventuella arbetsmiljörisker:

Socialsekreterarna inom Barn- och familjeenheten har Informerats om syftet till organlstionsförä ndringen.

Bedömningen gjord av (chef):

E;amverkan har skett vid Al"f V!Ai\.. \iU> N1"l'fl-\ l

.. Lavona Johansson

"

SSR C . ..e. ...... ~ ~( (,--... "

Karlshamns Kommun • Omsorgsförvaltningen Rådhuset • 374 81 Ka~shamn · Tfn 0454·817 00 ·Fax 0454-817 60

E-post: omsorg@ka~shamn.se · Internet: www.karlshamn.se

Individ o Familjeomsorgen

KONSEKVENSANALYS PÅ FÖRSLAGET ATT HANDLÄGGAREN SOM INNEHAR TJÄNST OM 50 % PÅ MISSBRUK KOMMER ATT FINNAS UNDER SOCIALPSYKIATRIN, MEDAN DE RESTERANDE HANDLÄGGARNA KOMMER ATT FINNAS UNDER BARN- OCH FAMILJEENHETEN.

Handläggarna har sinsemellan gjort uppdelningen så att den handläggare med 50 % tjänst handhar anmälningar från polismyndigheten gällande LOB, ringa narkotikabrott, rattfylleri, drograttfylleri, som alla kan leda till en ansökning, samt ansökningar om kontaktpersoner för övriga vuxna, medan de övriga handläggarna handhar övriga anmälningar, ansökningar och löpande ärenden.

Med det nya fårslaget blir ovanstående arbetsuppgifter personbundna och avståndet mellan handläggarna ökar då tillgängligheten till varandra och möjligheten att diskutera tillsammans minskar med två olika chefer och två olika fysiska arbetsplatser.

Detta i sin tur riskerar att medföra att handläggare om 50 % tjänst blir bortglömd vid utvecklingsarbete av missbruk. Det är viktigt att denna handläggare också är delaktig och har god kunskap om vilka möjligheter som fluns for klienterna for att vi ska kunna stötta våra kommuninvånare med denna problematik så likvärdigt som möjligt.

Det finns även risk för att utredningarna kommer att utvecklas åt olika håll då avståndet mellan oss ökar med två olika chefer och två olika fysiska arbetsplatser. När klientens situation gör det möjligt göra handläggaren en utredning efter ASI, som till exempel de flesta kommuner i Skåne län gör utredningar med. Enligt de ledande personerna inom denna utredningsform är det väsentligt att handläggare som utfår ASI diskuterar skattning med varandra får att det ska blir så klientsäkert som möjligt. Det kommer att bli svårt att diskutera skattning när handläggare om 50 % tjänst har en arman chef än de övriga handläggarna, samt då vi kommer att sitta på olika fysiska arbetsplatser.

Det är ologiskt får klienten att komma till Socialpsykiatrin på grund av att de har blivit omhändertagna enligt LOB, begått ringa narkotikabrott, rattfylleri, drograttfylleri. Likställs detta med allvarliga och långvariga psykiska problem i Karlshamns kommun?

I Karlshamns kommun finns det fyra enhetschefer inom IFO och de handläggare, behandlare och boendeassistenter som har missbruk som målgrupp konnner med denna omorganisation att vara uppdelade under

Omsorgsförvaltningen Rådhuset· Besöksadress: Kungsgatan 27 · 374 81 Karlshamn· Tel 0454-81700 ·Fax 0454-81760

E-post: [email protected] · Hemsida: http://www.karlshamn.se postgiro 1 03 94-5 ·Bankgiro 991-1777

samtliga fyra enhetschefer. Det finns risk får att var och en ser till sin del av missbruk och att helheten när det gäller denna målgrupp försvinner, vilket med tiden kan innebära att kommuninvånarna får en sämre vård.

Förslag Missbruks handläggare har fler beröringspunkter med försörjningshandläggarna än med barn- och familjehandläggarna, då vi arbetar utifrån ett vuxenperspektiv och med många gemensamma klienter. Dessutom finns missbruks boendeassistenter redan under enhetschefen för Introduktionoch försörjningsenheten, vilket skulle medföra att det åtminstone endast finns två chefer för de som arbetar med målgruppen och därmed förefaller möjligheten öka att föra utvecklingsarbetet framåt utifrån målgruppens helhet.

Om ovanstående förslag inte är möjligt att genomföra behöver ändå handläggare om tjänst 50 % missbruk tillhöra samma enhet som resterande handläggare och ha samma cheffår tjänsten om 50%, får att säkerställa rättssäkerheten får våra kommuninvånare.

/Maj vor.

2012-05-24

Bedömning av arbetsmiljökonsekvenser RISKANALYS

llltum~ 2012-os-24

~ Omsorgsförvaltningen

~~ IFO l Vuxen

Planerade eller föreslagna förändringar/personalminskningar:

Socialsekreterare på vuxen; byte av chef och lokaler Inga förändringar av arbetsuppgifter

Grupper av arbetstagare som p~verkas av förändringarna ex förskollärare undersköterskor etc):

Socialsekreterare Rollen som le Socialsekreterare

Bedömda arbetsmiljökonsekvenser. Eventuella risker för ohälsa/olycksfall:

Socialsekreterare har synpunkter vilka skickas i bilaga.

Förslag till ~tgärder för att eliminera eller minska eventuella arbetsmiljörisker:

De inkomna synpunkter, bilagorna, kommer att analyseras i samverkan med socialsekreterare tillsammans med enhetschef för att eliminera eventuella risker.

Fördelarna och de gemensamma nämnarna som vi tidigare s~g med Vuxen/Socialpsykiatrin kommer att arbetas vidare med. Fördelarna är att kompetensen i myndighetsutövning och dokumentation p~ IFO spetsas till genom att arbeta p~ likriktigheten i handläggningsprocessen i ett större handläggarkollektiv. Även barnperspektivet kan förstärkas ytterligare.

le Socialsekretares, p~ Vuxen, roll. P~ Barn o Familj finns denna funktion och le socialsekreterare p~ Vuxen kommer inte att arbeta med det uppdraget vilket upplevs som negativt d~ medarbetaren rekryterades i november 2011 med denna funktion. Idag har den le roll blivit ett "ansikte" ut~t att det är denna la kontakt som görs, vilket har blivit etablerat intern och externt, som fungerar positivt idag. Detta innebär en utökning av 36% p~ Vuxen.

Karlshamns Kommun • Omsorgsförvaltningen Rådhuset • 374 81 Karlshamn· Tfn 0454-817 00 ·Fax 0454-817 60


Även socialsekreterare som arbetar 50% Vuxen och 50% i Socialpsykiatrin ser negativa konsekvenser utifr~n sina arbetsuppgifter vilket finns i bilaga.

Bedömningen gjord av (chef): Gabriel la Du Rietz

samverkan har skett med: Medarbetare pa Vuxen

KONSEKVENSANALYS P Å FÖRSLAGET OM att missbrukshandläggningen, exklusive LOB:ar, drograttfylleri, rattfylleri, ringa narkotikabrott och körkortsyttranden, ska tillhöra Barn- och familjeenheten och ha Lavona som chef from l /9 20 12.

Det har varit många förändringar som enligt vår åsikt inte bara har lett till förbättringar, nu kommer ytterligare en förändring! Vi saknar arbetsro och undrar när den ska komma!

Farhågor om chefskapet: Vem ska driva missbruksfrågorna i kommunen när det blir fyra olika chefer somjobbar med samma målgrupp? Ingen av de fyra cheferna har någon längre erfarenhet av missbruksfrågor så hur ska utvecklingsarbetet drivas framåt? Hur ska en bra vård kunna planeras med fyra enheter, fyra chefer när vi som jobbar med klienten sitter på fyra olika arbetsplatser? Vilken chef ska handleda oss i ärendefrågorna när klienten är aktuell på de fyra olika enheterna? Vems åsikter/agenda om bistånd av lägenheter, placeringar, öppenvård osv. ska vi gå efter? Vilken chefkommer ha helhetssynen på missbrukarnas behov i Karlshamn?

Farhågor om utredningsarbetet: Vi har blivit fråntagna våra kollegor som besitter oerhört stor kunskap om missbruk, droglära och tidigare klienter. Våra kollegor är mycket behjälpliga under utredningstiden genom att ge tips och ideer utifrån deras kunskapsområden. Vi behöver därför ha regelbundna möten en gång i veckan med boendeassistenter och behandlare för att våra arbetsuppgifter ska kunna genomföras med en samsyn kring klienten på ett smidigt och enkelt sätt. Mötena skall även ha som syfte att klienten skall få tilldelad den behandlare som kan tillgodoser och matchar just den klientens speciella behov. Vi är också oroade över att våra klienter som ibland är påverkade/onyktra/högljudda ska nekas tillträde till oss pga. det när de kommer tillsammaväntrum somövriga klienter. Missbrukshandläggarna måste kunna göra bedömning om det är okej att ha samtal med dem eller inte och måste få möjlighet att kunna arbeta med klientens behov i det akuta skedet. Exempelvis en akut kontakt med Beroendeenheten. Vi är den enda personalgruppen på Omsorgsförvaltningen som kommer ha samma målgrupp men jobbar på fyra olika enheter, har fyra olika chefer och fyra olika arbetsplatser. Det blir ingen bra arbetssituation och kan resultera i att kommunen tappar kompetent och erfaren personal.

Vi undrar också hur många procent som är tillsatt till missbrukshandläggning och som idag inte utnyttjas? Det som är positivt med forslaget är att vi hoppas på att få 3 stycken l 00 % tjänster som handlägger.

Missbrukshandläggningen behöver: -En mer klientfokuserad organisation där chefer och ijänstemän sätter klienten i fokus istället får organisationen. en chef som vill och kan arbeta med utvecklingsfrågor gällande missbruket i Karlshamn. -En chef som är fysiskt närvarande for att diskutera ärenden med, som kan hjälpa till med akuta ställningstaganden och som kan leda det dagliga arbetet i handläggningsprocessen av vuxna missbrukare. -Klara rutiner och riktlinjer som står kvar trots byte av chef. Inför varje forslag om forändring av arbetssättet måste närmaste chefhålla möte med berörd personal för att diskutera detta. Enligt Karlshamns kommuns personalpolitik ska en ledare involvera, vägleda, stödja och stimulera medarbetarna samt ge forutsättningar for delaktighet och inflytande. När en ändring sedan är beslutat ansvarar chefen for att ändra det i de skriftliga rutinerna. -Tre handläggare på l 00% som endast handlägger vuxna missbrukare och inte har några delade tjänster. - En l :e socialsekreterare på l 00 % med kunskap inom missbruksfrågor som kan hjälpa chefen med utvecklingsarbete, samordning kring handläggningsarbetet, statistik, helhetssynen på inkommande ärenden, ärendefördelning och handledning av kollegor. Det har framkommit att en l :e soc. sekr. har anställts på l 00% på Barn och Familjeenheten vilket vi anser behövs även inom missbruksområdet - ett Vuxenhus, motsvarande Barnahus. Där kan vi samla handläggare, behandlare och andra samarbetspartners for att underlätta för denna utsatta och stigmatiserade målgrupp. Precis som barn har ofta den vuxna missbrukaren många som de behöver ha kontakt med for att all planering ska fungera tex. försörjningsenheten, öppenvårdsenhet, vuxenenheten, boendeassistenter, psykiatrin, Kriminalvården, primärvården etc. Som förslaget nu ligger blir tillgänglighet och planeringsarbete ännu mer försvårat. - Framforallt arbetsro!

Förslag till förändring: Vi utgår från att Omsorgsförvaltningen i Karlshanros kommun vill organiseras till förmån for den klientgrupp vi arbetar med och att det även kan underlätta för den personal som ska jobba

får de respektive målgrupperna. Vi utgår också från att de förändringar som behöver göras i en organisation inte ska göras som en nödlösning för att lösa ett akut problem utan vara genomtänkt. Eftersom vi tycker att lagda förslag är dåligt, ogenomtänkt och ologiskt har vi ett förslag från tjänstemannanivå:

De som arbetar med vuxna personer sitter på en enhet under samma chef. Handläggarna på vuxen har fler beröringspunkter med försörjning än med barn- och familj. Många samordningsvinster kan göras till förmån för klienterna men även för handläggarna. Då blir det ett vuxenhandläggarkollektiv men också perspektiv, och vi som handläggare kan hjälpas åt i handläggning men också med kunskapsöverföring. Det faller sig mer naturligt och logiskt tycker vi än det nu föreslagna. LOB:ar, drograttfylleri, rattfylleri, ringa narkotikabrott och körkortsyttranden hör logiskt sett också samman med denna enhet.

Socialpsykiatrin ska inte ha en nisch med ovanstående arbetsuppgifter, som dessutom kräver ställningstaganden av en l :e socialsekreterare. Som det föreslagna beslutet ser ut idag innebär det att chefen för socialpsykiatrin även ska kunna handleda dessa arbetsuppgifter. Missbrukshandläggarna kan inte heller rälrna med att kunna ta hjälp av varandra på samma sätt som sker idag, om vi ska sitta på fysiskt olika platser och tillhöra två olika enheter. Boenden, lägenheter, Bäckegården och boendeassistenter behöver vara under en och samma chef för att få en helhetssyn på boendesituationen för denna målgrupp.

Karlshamn 2012-05-25

Hälsar

Ellinor Karlsson, Pia Jönsson och Sara Öström Socialsekreterare nuvarande Vuxengruppen

Sökande:

slutrapportering för insatser med stöd av ersättning

enligt§ 37 förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan

Insats (rubrik): Karlshamns kommun Projekt för hälsofrämjande insatser för nyanlända

flyktingar i Karlshamns kommun Tid: Kontaktperson: 2011-09-01-2012-03-15 Lena Blomdahl, tel 0454-813 83

Linda Ekström, tel 0454-813 98

o Behov Redogör kortfattat för de brister som insatsen avsåg att lösa. Uppnådde insatsen en strukturpåverkan? Om inte, vilka hinder fanns?

Bil4a

Målet med insatsen var i slutändan att flertalet av de vuxna flyktingar som p.g.a. hälsoskäl ej kunde delta i etableringsinsatser alternativt avbröt sådana, skulle kunna upprätta eller återuppta en etableringsplan med Arbetsförmedlingen inom två år från mottagande i kommun. Målet var även att flertalet av de ensamkommande flyktingbarnen skulle kunna genomföra sina studier på gymnasiets individuella program rned godkända betyg, inom två år från mottagande i kommun, utan att hindras av hälsobesvär.

o Syfte Beskriv avsikten med insatsen, finns avvikelser från plan?

Projektet i sin helhet syftade till att främja hälsa och att förebygga och lindra ohälsa; att undanröja hinder för språkinlärning och främja ett aktivt deltagande på arbetsmarknaden, som skulle leda till självförsörjning. Projektmedel erhölls endast till den första delen av hela projektiden; d.v.s. personalkostnader för att inventera vilka metoder som redan används/har använts i landet som med fördel har någon typ av evidens, att arbeta fram en metod för Karlshamns kommun samt att utveckla samarbete med andra aktörer för att kunna genomföra metoden. D.v.s förbereda för att sedan kunna söka ytterligare medel för att implementera metoden.

Det visade sig svårt att knyta samverkanspartners till projektet för att arbeta konkret med metoden. Metoden vi har valt har krävt ett nära samarbete med fram

-----+1 fre::;.r,-a~·m,",•.'-l:...::a~fl.clstinget, föFeträdelsevis p-rimärvårderr.-l::l'lndstinget hal ttppgett att-de--l---inte har möjlighet att gå in i ett sådant samarbete, med undantag för barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen.

o Mål med insatsen Uppnåddes målet med insatsen? Redogör för orsaken till avvikelser.

l Målet för den projekttid som kommunen har erhållit medel för har delvis uppnåtts -l

2

en metod för att främja hälsa och lindra ohälsa har tagits fram. Kommunen har valt en beprövad och delvis utvärderad metod som kallas för "Hälsoskola". Metoden utarbetades ursprungligen på Harvard Medical School i USA. Den har använts i Sverige i Södertälje och Botkyrka kommun och sedan 2009 i Malmö. Metoden är väl dokumenterad tack vare projektet i Malmö.

Målet att utveckla ett samarbete med andra aktörer har inte uppnåtts under den aktuella projekttiden med anledning av att den viktigaste parten, primärvården, har uppgett att de inte har möjlighet att avsätta resurser för ett samarbete. Det är dock inte osannolikt att ett samarbete hade kunnat uppnås om projekttiden hade pågått något längre.

• Atgärd och metod Vad var den huvudsakliga åtgärden? Beskriv kortfattat vilka metoder som användes.

Den huvudsakliga metoden var inledningsvis att söka information via Internet om metoder/arbetssätt som redan används eller har använts i landet. Till att börja med tog vi del av olika studier som beskriver sambandet mellan flyktingskap, integration och hälsa. Vi tog även del av studier som har undersökt sambandet mellan inlärning av t ex språk och hälsa. Utifrån detta kunde vi ringa in vissa specifika hälsoproblem och behov som flyktingar ofta har. Vi kunde konstatera att vår erfarenhet av hur svårt det är att erbjuda en person som lider av olika hälsoproblem en bra introduktion, bekräftades av de studier som gjorts på området. ProjektSamordnaren var sedan i kontakt med olika organisationer och verksamheter per telefon och e-post som hade erfarenhet av olika metoder. Det visade sig att de flesta program/kurser som syftade till att förebygga och lindra ohälsa vände sig till andra målgrupper, t ex långtidssjukskrivna. Vi fann dock en metod som utformats specifikt för vår målgrupp, som var väl dokumenterad och delvis utvärderad, den s. k. "Hälsoskolan" i Malmö. Metoden fokuserar på att ge kursdeltagarna professionell information om samhällets hälso- och sjukvårdsinsatser samt information som ger deltagarna egna verktyg och kunskap för att hantera eventuell ohälsa och stress.

ProjektSamordnaren var även på ett studiebesök i Malmö för att titta närmare på Hälsoskolan i praktiken och för att träffa ansvariga personer för verksamheten. Samordnaren för Hälsoskolan i Malmö erbjöd sig att, tillsammans med en av de ursprungliga upphovsmännen i Sverige, finnas som ett stöd för Karlshamns kommun när vi skulle prova metoden i praktiken. Det fanns även möjlighet att, av samma personer, få vårt projekt utvärderat.

ProjektSamordnaren kontaktade i mitten av projekttiden tilltänkta l sarv •'-'anspartners för att bygga 11pp ett samarbete fö.LatlsedanJwnn""'-----+-----1 genomföra Hälsoskolan under våren 2012.

• Samverkan Vilka partners har ni samverkat med? Fungerade samarbetet som tänkt? Hur har styrgruppen och/eller referensgrupp fungerat?

3

Den enskilt viktigaste samverkansparten i projektet har varit Landstinget. ProjektSamordnaren var i kontakt med verksamhetschefen för primärvården i Karlshamn, med barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP) samt med skolhälsovården på kommunens gymnasieskola, m fl. Endast BUP hade möjlighet att tacka ja till att delta i projektet.

Vid studiebesöket i Malmö beskrev samordnaren för Hälsoskolan samma svårigheter med att få till stånd ett samarbete med sjukvården. De fick till slut vända sig till enskilda professionella, mer eller mindre privata kontakter, för att hitta kursledare. Alla kursledare alternativt deras ordinarie verksamheter har erhållit ekonomisk ersättning för sitt deltagande i Hälsoskolan, med undantag för tandvården som har gjort det inom ramen för sin förebyggande verksamhet. Vi trodde inledningsvis att vi skulle ha lättare för att hitta samverkanspartners, eftersom Karlshamns kommun är relativt liten och för att olika verksamheter blir mer direkt berörda av vårt flyktingmottagande, än vad man kan tänka sig att de blir i en stor stad med t ex många olika vårdinrättningar.

Det angivna skälet från tilltänkta samverkanspartners till att inte medverka har framför allt varit resursbrist, i form av tid och pengar. Vår förhoppning var att man skulle tycka att det i förlängningen skulle spara mycket tid och pengar om vi tillsammans kunde genomföra Hälsoskola för den aktuella målgruppen. Vi vet från primärvården och skolhälsovården att många av våra mottagna flyktingar söker för hälsobesvär som hade kunnat avhjälpas med egenvård. Vi vet även att en liten grupp återkommande söker sig till sjukvården för diverse diffusa besvär, som är svåra att diagnostisera. Vi tror att många av dessa personer skulle kunna bli hjälpta av innehållet i Hälsoskolan.

• Jämställdhet Beskriv om och i så fall hur jämställdhetsperspektivet har beaktats i insatsen? Vilka hinder har insatsen mött i så fall?

Ur ett jämställdhetsperspektiv så är det viktigt att beakta såväl kvinnors som mäns specifika behov vid en hälsoskola. Av tidigare erfarenhet är det av vikt att vissa hälsoperspektiv får utrymme i enskilda kvinna- och mansgrupper, för att säkerställa att alla behov kan tillgodoses. l andra delar av hälsoskolan är det viktigt att ha gemensamma teman och diskussion med kvinnor och män tillsammans för att öka medvetenheten om den svenska iämställdhetslaQen.

• Information Beskriv hur ni arbetat med informationsspridning.

------l-"'{,;"'eoom-telefonsamtal-eefl-e-j9ost samt genom att tilfflandahålla skriftligt mater;c., om Hälsoskolan till tilltänkta samverkansparter.

• Implementering Redogör för vilka möjligheter/svårigheter att överföra insatsens resultat och metoder till ordinarie verksamhet.

l Problemen att uppnå samverkan/samarbete med andra aktörer har försvårat och

4

försenat processen. Projekttiden ( 11 090 1-120228) hade oavsett detta varit för kort för att hinna prova vald metod i praktiken. Vid inventering av möjliga deltagare fanns det svårigheter att identifiera dessa då Arbetsförmedlingen har fått direktiv att anpassa sin etableringsplanering utifrån ett heltidsperspektiv, trots att den nyanlände inte har full arbetsförmåga.

l slutet av den aktuella projekttiden genomgick hela Individ- och familjeomsorgen en omorganisation. Projektsamord naren erhöll samtidigt en annan tjänst. Detta gjorde att vi valde att avvakta med implementering av Hälsoskolan. Ambitionen är dock att använda delar av hälsoskolan i den redan befintliga samhällsorienteringen. Diskussioner förs även kring personerna som eventuellt kommer att bli aktuella inom kommunens försörjningsstöd då två års etablering har slutförts. Det torde då vara lättare att identifiera personer i behov av Hälsoskola.

Då det visade sig vara svårt att få tillgång till Landstingets expertis i projektet, bör det skapas ekonomiskt utrymme att köpa de insatser som behövs för att implementera metoden i ordinarie verksamhet.

• Utvärdering Beskriv om/när insatsen hade en extern utvärdering?

l Inte aktuellt.

• Ekonomi R d . t l k e ov1sa era ota a d f d .. . d ostna er ör re ov1snmgspeno l' t f l' d en en 1g1 ÖIJan e:

Utfall Budget Lönekostnader 2011-09-01-2012-02-28 128 000 126 000 28 000 x O, 75ljänst Lönebikostnader 38,98% 49 900 49 110 Externa ljänster - -Lokalkostnader - -Resekostnader 1 000 10 000 Aktiviteter - -Materia/lexpenser - 10 000 Summa 178 900 195 110

• Sammanfattande bedömning Vad gick bra och mindre bra i arbetet!? Orsaker? Vilka tips skulle Du vilja ge framtida insatser som behandlar samma område?

Det gick bra att hitta en användbar metod som inte behövde några större justeringar för att användas i Karlshamn. Den kan dessutom vid behov användas aelVIS, aven om etteKterna aa mte Kan mätas pasamma sätt. Det har varit lätt att få kontakt med ansvariga för Hälsoskolan i Malmö och att få råd och stöd av dem.

Det har gått mindre bra att få tillstånd ett samarbete med övriga aktörer för att gå vidare och pröva metoden i praktiken, eftersom de uppger att de inte har haft resurser till att delta. Tips är att när metoden ska användas praktiskt bör man ha tydligt identifieras målgruppen och deltagarna

5

Ort och datum:

~ J)t;;JcJJ) Lena Blomdahl, Enhetschef

KARLSHAMNS KOMMUN

Socialnämnden

§235

PROTOKOLL SocN 19

2012-08-28

Meddelanden, rapvorter och beslut som rör nämndens verksamhet


att ta rapporterna till protokollet

Sammanfattning

15

Socialnämnden delges 2012-08-28 följande meddelanden, rapporter och beslut som rör nämndens verksamhet:

• Ekonomikontoret 2012-07-23 Anvisningar för delårsrapport per 2012-08-31. Dnr SocN 2012.34

• Kommunfullmäktige 2012-06-18 § 80 Kommunens budget för år 2013 och flerårsplan 2014-2015 med vision för 2017 samt fastställande av skattesats för år 2013. Dnr SocN 2012.37

KARLSHAMNS KOMMUN

Socialnämnden

§ 236

Rapporter från kontaktpolitiker


att ta rapporterna till protokollet

Sammanfattning

PROTOKOLL SocN 19

2012-08-28

• Ulla Birgersson (M) och Jan-Åke Berg (S) rapporterar från Sällskapet Länkarnas invigning av verksamheten i Karlshamn

16

KARLSHAMNS KOMMUN

Socialnämnden

§ 237

PROTOKOLL SocN 19

2012-08-28

Avtackning av ledamot och ersättare i Socialnämnden

Socialnämndens l :e vice ordfårande Lars Bergenvass (FP) och ersättaren i Socialnämnden Fredrik Nordin (M) lämnar sina uppdrag i nämnden.

17

Socialnämnden tackar Lars Bergenvass och Fredrik Nordin för visat engagemang och intresse under deras tid i Socialnämnden och önskar dem lycka till i framtiden.

Documents

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL SocN 19 2012 … · Vaggeryd och Värnamo kommun. ... till Båtsmansgården på grund av ombyggnadsarbeten på Lysmaskvägen. • att sex personer …