Ke 2010 05

e onom

Föreningsmöte i malmöStaffan Mobergny ordförande

PlaneradosäkerhetOsäker kalkylräddar bygget

revisorerunder luPPStrid omväsentlighet

KRÖNIKAN

kommunal

tid För

allaBodil Jönsson drog

storpublik på KOMMEKKRÖNIKAN Bo Basun: Revisor? Inget att vara ledsen över!

Medlemstidning för Föreningen Sveriges Kommunalekonomer

#5 2010

Clarry behöver

inga manualer.

23

Rusta dig för framtidens välfärdFyll på med kunskap

pwc.com/se/komrev

Du som är förtroendevald har en spännande och utmanande fyraårs period framför dig. Som nyvald i politiken är det viktigt med kunskaper, stöd och stimulans för att klara av uppdraget på bästa sätt och för att du ska kunna bidra till att göra skillnad. Är du förtroendevald och har varit med i politiken ett tag? Då kanske du behöver påfyllnad med både nya kunskaper och idéer.

Dessa fem utbildningsblock skulle enligt vår uppfattning utgöra en bra tvådagars grundutbildning för era nya förtroendevalda:

Offentlighet och sekretess•Ekonomi för förtroendevalda – ta kommandot över ekonomin•Ett ärendes gång – behov av samverkan för att få styrbarhet•Ledning och styrning – hur skapar vi en effektiv styrprocess•Från grundlag till kommunallag – vad har vi att förhålla oss till•

Vi erbjuder även påbyggnadsutbildningar. Kontakta Micaela Hedin, 0706-22 78 72, [email protected], och diskutera just era behov.

KommunalEk_Oktober_2010_210x297.indd 1 2010-09-29 09:53:49

10

Granskning av granskarna 8Reaktionerna på rapporten Vad påpekar de sakkunniga? är blandade. Alla är överens om att rapporten gör stor nytta, men resultaten tolkas olika.

Ordförandeskifte i Malmö 10I ett fullsatt Malmö Börshus höll KEF sitt årsmöte. Fyra nya styrelsemed-lemmar, en ny ordförande och en galopperande konsult inramade mötet.

Folkvandring till KOMMEK 15KOMMEK 2010 höll ställningarna som ekonomernas MEKKA. Nästa gång blir det sannolikt mässa i ett nytt konferenscenter i stadsdelen Hyllie.

10 år med SKYREV 30Sveriges kommunala yrkesrevisorer fyller 10 år. Att certifiera revisorer är en grundbult i verksamheten, men föreningen har en diger agenda.

Aktuellt i Kommunal Ekonomi

www.kommunalekonomi.seAnsvarig utgivare: Staffan MobergRevisionskontoret, 105 35 Stockholm08-508 29 [email protected]ör: Thomas Pettersson, Acta Skrivkultur, Odinsgatan 20 A, 411 03 Göteborg,tel 031-13 02 56, [email protected] form och layout: LTS Kommunikation AB

Annonser: Ad 4 you media AB,tel 08-556 960 [email protected]ågor om din prenumeration: 026-12 81 85E-post: [email protected]: André de Loisted Tryck och repro: Litorapid Media, Göteborg 2010ISSN 0282-0099Kommunal Ekonomi är TS-kontrollerad.Utges av Föreningen Sveriges Kommunalekonomer

4 Ordförande. Staffan Moberg ser nya uppgifter för KEF och landet.

7 Kalkyl. Med planerad osäkerhet räddas projekten.

13 Utbyte. Finanskris i fokus för GFOA

19 Kompetens. Ta Steget slog nytt besökarrekord.

20 All tid. Internet i tiden av Bodil Jönsson.

36 Forskarsidorna. Marknad behöver styras och värderas.

42 Krönikan. Revisorn har ett spännande jobb, tycker Bo Basun.

Nästa nummer av Kommunal Ekonomi kommer ut den 7 december.

INNEHÅLL

Clarry behöver

inga manualer.

23

Gå in på KEF:s hemsida!Där hittar du fler artiklar om kommunal ekonomi.

Rusta dig för framtidens välfärdFyll på med kunskap

pwc.com/se/komrev

Du som är förtroendevald har en spännande och utmanande fyraårs period framför dig. Som nyvald i politiken är det viktigt med kunskaper, stöd och stimulans för att klara av uppdraget på bästa sätt och för att du ska kunna bidra till att göra skillnad. Är du förtroendevald och har varit med i politiken ett tag? Då kanske du behöver påfyllnad med både nya kunskaper och idéer.

Dessa fem utbildningsblock skulle enligt vår uppfattning utgöra en bra tvådagars grundutbildning för era nya förtroendevalda:

Offentlighet och sekretess•Ekonomi för förtroendevalda – ta kommandot över ekonomin•Ett ärendes gång – behov av samverkan för att få styrbarhet•Ledning och styrning – hur skapar vi en effektiv styrprocess•Från grundlag till kommunallag – vad har vi att förhålla oss till•

Vi erbjuder även påbyggnadsutbildningar. Kontakta Micaela Hedin, 0706-22 78 72, [email protected], och diskutera just era behov.

KommunalEk_Oktober_2010_210x297.indd 1 2010-09-29 09:53:49

Vad påpekar de sakkunniga?

2008 års bokslut

SKYREV - Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer

http://www.skyrev.se/[2010-10-03 15:48:59]

Hänt..

KalendariumOm föreningen

Certifiering

God sed

Utbildning

InformationNormsamling

Bli Medlem

NFLGA

Länkar

Sök

Kontakt

Platsannonser

Tyck till..

English

Cookies

Webmaster

Copyright©SKYREV

Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer

En garant för kommunal yrkesrevision av högsta kvalitet

Branschföreningen för kommunala yrkesrevisorer

Rekommendationen om prövning av densakkunniges oberoende (R2) är nu klar ochfastställd av styrelsen.

Dokumentet "Projektplan - innehåll ochdisposition" har ändrat status från vägledning(V2) till rekommendation (R3).

SKYREV har skrivit till Finansdepartementet ombl a behovet av stöd för arbetet med attutveckla, normera och kvalitetssäkra denkommunala yrkesrevisionen. Läs mer...

Enkätom utbildningsbehov inomSKYREV

(endast för medlemmar)

Skyrevs årsstämma, seminarier och Skyrev Academy 16-17 september2010. Här finns dokumentationen.

Inbjudan till kurs:

Verksamhetsrevision – en vägledningför kommunala yrkesrevisorerLäs mer... Anmälan..

SKYREVs normsamling för denkommunala sektorn Beställ den nu!

Komplementet nr 2 till Normsamling2008 är nu klart och kan fritt hämtashär

FöreningsbladetJuni

Stadsrevisionen i Göteborg sökerVerksamhetsrevisor

.

830

15

ledarenya viktiga uppgifter

”makt intresserar mig inte. Jag

gillar siFFror.” n Åsa Högberg, nybliven

ekonomidirektör i Gotlands kommun

Krets 7 förbättrarn Under försom-maren arrangerade Gävle-Dala kretsen inspirationsdagar för kretsens medlemmar på fyra orter. När-mare 140 medlem-mar lät sig inspireras, i första hand av metodövningar för att känna på LEAN-konceptet.

Vi ville engagera och aktivera våra medlemmar. Det gick bra, utvärdering-arna visade att medlemmarna var myck-et nöjda och ville se en fortsättning, säger kretsordförande Jörg Bassek.

Nu fortsätter kretsen med en 3-stegs utbildning med inriktning mot förändrings- och förbättringsarbete. Tanken är att kursdeltagarna ska kunna utveckla processerna inom ekonomi-funktionen, men också utveckla proces-ser ute i verksamheterna.

– Vi kommer att varva kursdagar med jobb hemma i den egna organi-sationen. Och vi kommer att dela ut någon form av pris till den bästa arbets-insatsen, säger han.

tidningen i hetluftenn I Karlstads kommunfullmäktige dela-des Kommunal Ekonomi ut till ledamö-terna inför ett budgetmöte. Tidningen innehöll en sammanställning av partier-

nas kommunekono-miska program och refererades livfullt i tidningsdebatten efter mötet. Tid-ningens redaktion är glad över sitt enkla bidrag. Och så hop-pas vi att politikerna tecknar en förmånlig grupprenumeration. Så man kan slipa på argumenten i god tid nästa gång.

SOM NyvAld ordförande i föreningen blev jag uppringd av tid-ningens redaktör som lät meddela att jag hade 2 500 tecken till mitt förfogande att skriva några ”kloka” saker som skulle inleda detta nummer av tidningen.

Först måste jag säga att det känns oerhört roligt och spännande att ha fått förtroendet som ny ordförande. Det finns många saker att göra för att förnya och utveckla föreningen. Inte minst hoppas jag att vi ska kunna ta en större och synligare plats i samtalet och debatten om kommunal ekonomi och utveckling. I detta har också tidningen en viktig roll som utöver att rapportera också ska diskutera, provocera och kanske ibland irritera i frågor som rör vår sektor. En förhoppning och vilja som jag vet att jag delar med den nya och kloka styrelse som ska leda föreningen de kommande två åren.

FRAMGåNGSSAGAN KOMMEK genomförde sin 12:e mässa i nygamla lokaler. På samma område genomfördes också den allra första mässan 1985. Sedan starten har mer än 30 000 deltagare besökt drygt 500 seminarier och ska man tro de utvärderingar som är gjorda så har också de flesta lärt sig något. Många hade synpunkter på att årets lokaler inte var de bästa för 3000 människor att samtidigt visats i. Därför kändes det extra roligt att ett nytt, modernt och välventilerat mässcentrum är utlovat till KOMMEK 2012.

dEt GåR inte att hoppa över vad som hänt i Sveriges kommuner och landsting efter valet. I Europa har främlingsfientliga partier sedan länge vunnit terräng. Nu sällar sig också Sverige till raden av länder där rädsla, intolerans och fördomar tagit mandat i våra nyvalda för-

samlingar. Nu finns främlingsfientligheten representerade i 245 av våra kommuner och i 15 landsting.

MåNGFAld Och pluralism har länge varit hon-nörsord i Sverige. Vi har länge arbetat med mångfalds-strategier och mångfaldsplaner som viktiga instrument

för att utveckla vår verksamhet. Vi har talat om Diversified Management och vikten av att vår personalsammansättning ska spegla befolknings-sammansättningen. Men ännu har vi långt till detta mål.

Ännu sorterar vi bort människor med fel efter-namn, fel utseende och fel kultur när vi rekryte-rar. Vi låter folk med höga utbildningar och goda

språkkunskaper köra taxi, städa eller jobba i jourbu-tiken på hörnet. Aldrig förr har det känts så angeläget som nu att visa på hur mångfald och pluralism kan berika vårt samhälle och våra arbetsplatser. Aldrig förr har det varit så viktigt som nu att lyckas med integrationen. Annars kan vi få en mångfald utan samhälle.

INSpIRERAR. Jörg Bassek.

e onom

Partierna i valet 20108 frågor omvår ekonomi

ekonomenoch vår itEkonomisystem i skarpt fokus

KRÖNIKAN

kommunal

Duo i Debatt

Tidning för kommunal

ekonomi och styrning #1 2010

Tidning för kommunal

ekonomi och styrning #3 2010

Niklas Wykman vs Jytte Gutland på Finansdagarna

KRÖNIKAN Karin Hydén: Våga spela på bortaplan!

STAFFAN MOBERG

Ordförande, Föreningen Sveriges Kommunalekonomer

Namnteckning

www.hypergene.se | supporting successful decisions

I ett exempel från Hypergenes

kommunpaket ser vi hur en verk-

samhetschef, på ett enkelt sätt,

kan analysera sjukfrånvaron på

sina ansvar. Analys kan göras

ända ner på person och sjukfrån-

varotillfälle.

Hypergene Beslutsstöd revolutionerar verksamhetsstyrningen för kom-muner. I en komplett, sammanhållen produkt erbjuder vi de effektivaste tillämpningarna för rapporter, analyser, budget/prognos, konsolidering,nyckeltal och verksamhetsplaner. På ett pedagogiskt sätt lanseras verk-samhetsstyrningen till hela verksamheten baserat på data från ekonomi,personal och verksamhetssystem.

Hypergene Beslutsstöd revolutionerar.

Hypergene_annons_A4.indd 1 2010-10-01 10.11

6 Kommunal Ekonomi #5 2010

NOtISER

Svenska kommuner och landsting i samverkan

En idé som går från klarhet till

klarhet

Kommuninvest erbjuder samtliga svenska kommuner

och landsting en effektiv finansförvaltning.

I rollen som en samhällsnyttig Kommungäld intar

verksamheten en särställning i omvärlden.

Vi skapar mervärden som var och en inte kan

åstadkomma på egen hand. Tillsammans bär vi

på en bra idé.

www.kommuninvest.se

Collie

r av

Wol

fgan

g G

essl

.

eKonom i Kommunvalet n För Uddevallas finanschef Ronald Rombrant och Lysekilspartiet gick det bra i kommunalvalet. Partiet gick fram med nära 100 röster vid valet i Lysekil, men får inget nytt mandat i fullmäktige utöver de två partiet redan har. Rombrant är grundare av Lysekilspartiet vars viktigaste programpunkt är att sanera kommunens ekonomi.

n Regeringsrätten har fastslagit att avknoppningen av två hemtjänstenheter i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd strider mot kommunallagens förbud mot gynnande av enskilda företag.

Den borgerliga majoriteten i nämnden beslutade 2007 att avknoppa enheterna till Vantörs hemtjänst AB för 69 500 kronor. Beslutet överklagades av miljöpartis-

ten Jonas Eklund. Regeringsrätten konstaterar att

bolaget bara betalat för inven-tarierna, trots att 300 brukare följde med i avknoppningen. ”Det totala värdet av verksamheten måste dock i vart fall anses klart överstiga värdet på inventarierna” står det i domen.

Kommunens beslut ska upp-hävas och regeringsrättens dom väntas få effekt på andra avknopp-ningsaffärer.

Vantörs Hemtjänst AB - stockholm.se

http://www.stockholm.se/-/Serviceenhetsdetaljer/?enhet=772df335e8ab4628be0aa90d83faebf6&pdf=[2010-10-04 22:31:25]

Vantörs Hemtjänst AB

Vantörs Hemtjänst utför hemtjänst dygnet runt,årets alla dagar i Hagsätra och Rågsved. Somkund kan du välja oss som utförare. Du får enegen kontaktman med toppbetyg i bemötandeoch respekt enligt Stockholms stadskvalitetsundersökning . Vi är välförankrade ochvälkända i Hagsätra/Rågsved. Vår personallokalligger mitt i området vilket innebär att vi snabbtkan vara på plats vid behov.

Typ av serviceHemtjänst (Omsorg om personer medfunktionsnedsättning), Hemtjänst (Äldreomsorg)

Kontakt och adress

Adress Göksholmsbacken 23124 74 Bandhagen

Telefon 08-749 96 00

Fax 08-749 96 04

E-postanita.godhe@ vantor.nu,[email protected]

Annica Eriksson, GruppchefRågsved

Välj vad som ska skrivas ut i informationsbladet

Fakta om hemtjänsten (Äldreomsorg)

Mer om oss

Hitta hit

Skapa informationsblad

�

�

�

Skapa informationsblad

n Muthärvan i Göteborg växer. I början av oktober pågick fem olika förundersökningar och ytterligare två kommunala bolag kan bli aktuella för förundersökning. Och härvan kommer att fortsätta växa, enligt statsåklagare Nils-Erik Schultz. Det kan bli åtal för uppåt 15-20 perso-ner.

Reaktionerna på de misstänkta mutbrotten är starka. Politiker och ledarskribenter landet runt oroar sig över omfattningen och över möjlighe-ten att fler skandaler ska avslöjas

”Muthärvan i Göteborg har gett dåligt namn åt stadens samförståndsanda. Men än värre att föreställningen om Sverige som ett land utan korruption i förvaltningen inte längre håller”, skriver exempelvis DN på ledarplats. Före detta kommunalrådet Göran Johansson vill dock inte se mutaffären som ett utslag av Göteborgsan-dan. Snarare är det ett branschproblem:

– Göteborg är inte ensamt om problematiken. Jag tror att det här är ett fenomen du kan finna även på andra håll, säger han till GT.

Korruptionsskandalen växer

MUtAFFäREN. Överst ses tjänstemän på besök i byggmästare Allbäcks semestervilla. Nederst en pressad Stefan Allbäck.

FRAMåt. Ronald Rombrants Lysekils-partiet gjorde ett bra val.

avKnoppad hemtjänst stoppas

Kommunal Ekonomi #5 2010 7

Konsulten thomas lillskogen vill att kommunpolitiker och tjänste män accepterar att framtiden är osäker

och att det inte går att få en exakt prislapp för ett byggprojekt. Det är bättre att få ett ungefärligt grepp om osäkra kostnader, än en detaljerad bild av det man redan vet.

- Vinsten ligger i att man får fram infor-mation om att det man tänkt göra kanske

blir för dyrt. Får man grepp om vilka de osäkra kostnaderna är, och ungefär hur höga de kan bli, ökar chansen att kalky-lerna håller. Det gör att man kan välja ett bättre alternativ, säger Thomas Lillskogen.

hAN tAR väStläNKEN som exem-pel. När han bedömde kostnaderna för vägprojektet började han med att dela upp anläggningen i 6–7 kostnadsposter.

– Det får inte vara för många. När man gjort det beräknar man totalkostnaden och får fram var den mest osäkra posten finns.

Osäkerheten kan ligga i till exempel marknaden för entreprenörer, opinionslä-get eller lagstiftningen.

Kanske behöver man ha en bättre dialog med allmänheten för att tillmötesgå deras behov och på det sättet undvika kostsam-ma överklaganden.

FÖR Att Få fram vilka generella faktorer som kan påverka kostnaden rekommen-derar Thomas Lillskogen att en grupp er-farna personer sätter sig ner för att bedöma vilka delar av projektet som är osäkra.

En ensam kommunalekonom eller tek-nisk chef som sitter på sin kammare och

tänker når inte samma resultat. Det är också viktigt att dra nytta av erfarenheter från liknande projekt. Vad gjorde att kal-kylerna sprack? Hur påverkades arbetet av konjunkturen?

– MåNGA vIll bedöma kostnaderna på skruv- och mutternivå, men det är ingen mening att göra kalkyler över vad be-tongen kostar. Att många så gärna ägnar sig åt detaljer beror ofta på att de känner sig trygga och säkra med dem, konstaterar Thomas Lillskogen.

Successivprincipen resulterar inte i ex-akta värden, utan i ett kostnadsintervall. För den som vill ha konkreta siffror kan det vara svårsmält.

– Det är ofta en lång process att få poli-tiker och höga chefer att tänka så.

thOMAS lIllSKOGEN sprider prin-cipen som utbildare och moderator och har haft uppdrag i flera kommuner, bland annat Norrköping, Linköping och Göte-borg. Hans bolag ProjektKvalitet AB och ytterligare en handfull konsulter i Sverige jobbar med metoden, som uppfanns av den danske professorn och byggnadsin-genjören Steen Lichtenberg i början på 1970-talet.

– Skaffa ett helikopterperspektiv för att snabbt få grepp om de osäkra delarna. Fo-kusera på ett fåtal poster. Metoden funge-rar i tidiga skeden, så fort man har en upp-fattning om vilken sorts anläggning man vill ha, men vänta gärna till en förstudie är klar så att det finns någon form av under-lag, summerar Thomas Lillskogen.

Strunta i vad betongen kostar när du ska bygga ett badhus. Lyft i stället blicken och försök få en bild av de osäkra utgiftsposterna. Successivprincipen hjälper kommunerna att bedöma kostnader och undvika spruckna investeringskalkyler. TExT TORBJöRN TENFäLT BILD VäNERSBORG ARENA

räkna på osäkra kostnader

ObERäK-NElIG?Hur mycket kan en kom-munal arena kosta? Genom att räkna enligt successivprin-sipen blir det lättare att räkna på total-kostnaden.

n Konsulten thomas lillskogen pekar på fyra förklaringar till att investeringskalkylen för ett byggprojekt ofta spricker:1. överdriven optimism (glädjekalkyler).2. Dålig överblick och för

stor inriktning på detaljer.3. För mycket fokus på det man redan vet, för litet på det okända.4. Dålig styrning. För lite tid avsatt för att blicka framåt.vill du veta mer? Gå in på www.kef.se och anmäl dig till KEF:s seminarium Succesiv kalkylering den 7 december i Stockholm.

däRFÖR SpRIcKER KAlKylEN


REvISION

Slottsgatan 8, 722 11 Västerås • 021-18 35 35www.a-data.nu

Ett samtal till oss ger dig en lösning – inte ett ärendenummer

Har du tröttnat på bökiga ekonomisystem? – Utmärkt!

Med dig som användare i fokus skapar vi ett effektivt standardsystem skräddarsytt för kommunal verksamhet.

Allt samlat i EN teknisk plattform. Utan onödig information och betungande utbildningsinsatser.

Dessutom är det lätt och smidigt att integrera med befintliga system.

Nu har rapporten om de sakkunniga revisorernas granskning av årsredovisningar varit offentlig en tid. Rapportförfattaren torbjörn tages-

son har mött många yrkesrevisorer, både i formella och informella sammanhang efter publiceringen.

– Reaktionerna överlag har varit att man ser att det finns en förbättringspotential, och att man tar rappor-ten på allvar. Samtidigt ska vi komma ihåg att det är läg-stanivån som granskas, säger han.

En återkommande diskussion har varit om de sak-kunniga skulle ha nytta av standardiserade formule-ringar i revisionsberättelsens sammanfattning. Det skulle kunna vara ett stöd för de sakkunniga och ut-veckla redovisningsseden. I stället för det trubbig for-mulerade godkännandet av årsredovisningen skulle man nå en mer nyanserad och lättbegriplig bedömning, tror Torbjörn Tagesson.

En tung invändning mot rapporten har varit att re-visorernas och rapportförfattarens syn på vad som är väsentliga ekonomiska avvikelser går isär.

– Revisorerna har för ensidig syn på väsentlighetskri-teriet. De borde även se hur avvikelserna slår på resulta-tet, inte bara på kostnadsmassan, säger han.

KEF hAR FINANSIERAt rapporten. Kansliets Ola Eriksson drar revisorernas syn på väsentlighetskriteriet ett steg längre:

– Granskningen visar att revisorerna inte gör samma väsentlighetsbedömningar som RKR. Rådet har ju mar-kerat vad som är väsentligt och en förutsättning för att avvika från detta är att man upplyser om - och motive-

rar- avvikelsen Och RKR:s rekommendationer utgår från lagstiftningen. Hur ska man se på det?

En invändning mot rapporten har varit att den inte tar hänsyn till de prioriteringar som de sakkunniga tvingas göra av ekonomiska skäl.

– Så kan det vara. Man kan fundera på hur mycket kommuner och landsting lägger på sin revision, jämfört med exempelvis näringslivet, säger Torbjörn Tagesson.

Men på KEF:s kansli håller Ola Eriksson inte med: – Det tar inte särskilt lång tid för en kunnig revisor

att upptäcka och påpeka upplysningsfelen i en årsredo-visning. Rapporten fokuserar ju på fel som är lätta att upptäcka, säger han med eftertryck.

En tredje vanlig invändning mot rapporten är att den skriftliga revisionsberättelsen bara fångar en del av kommunaktionen mellan de sakkunniga revisorerna och redovisningsansvariga. Sant, medger Torbjörn Ta-gesson. Å andra sidan, vad är poängen om dialogen inte resulterar i att felen rättas till i årsredovisningen?

Hur höjer man då kvaliteten på granskningen? Ja, om Torbjörn Tagesson får ge några råd så kommer bättre upphandlingskvalitet högt upp på listan. Erfarenheten visar exempelvis att kommuner med egna revisorer ock-så har bättre kvalitet på den köpta granskningen.

– Det beror förmodligen på att man får bra stöd från yrkesrevisorerna i upphandlingen, säger han.

Bättre intern kontroll och mer utbildning är andra vägar att gå. Kanske ska man skilja på att vara förvalt-ningsrevisor och räkenskapsrevisor. Frågan är om man kan vara expert på allting när kraven och komplexiteten i verksamheten ökar?

granskade granskare skapar debattNyttig, men kontroversiell. KEF:s rapport Vad påpekar de sakkunniga? skapar de-batt. I ena ringhörnan har vi tre tunga yrkesrevisorer, i den andra författaren och föreningens kanslichef. Och diskussionen lär fortsätta.TExTER THOMAS PETTERSSON

Torbjörn Tages-son.

Ola Eriksson.


”Kommunstyrelsen har ansvaret”

på Ernst & Young tycker Mikael Sjölander att utgångspunk-ten för en diskussion om de

sakkunnigas granskning måste vara att det är kommunstyrelsen som är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen

– Det är inte re-visorernas ansvar. Vi ska basera vår granskning på vä-sentlighet och risk med utgångspunk-ten att politiker och medborgare inte får en felaktig bild av kommunens fi-nansiella läge, säger Mikael Sjölander, ansvarig för strukturkapital offentlig verksamhet inom Ernst & Young.

Revisorerna ska ägna sig åt särskilt riskfyllda områden. Därför är det viktigt att inte rapportera alla mindre fel och brister – då finns risken att man tappar bort väsentligheterna.

Flera av de brister som framförs i rapporten kan mycket väl kan vara kända av revisionen, men har inte rapporterats i de skriftliga formella revisionsrapporterna.

Ernst & Young har gått igenom de uppdrag som omfattas av rapporten. De fel och avvikelser som förekom-mer bedöms inte vara så väsentliga att de skulle ha rapporterats på annat sätt.

– Vi använder oss alltid av en check-lista över lagar och rekommendatio-ner vilket innebär att vi väl vet vilka avsteg som kan finnas. Och vi följer principen om väsentlighetsbelopp som utgångspunkt för granskningen.

Så länge summan av alla noterade fel understiger detta belopp anses resultatet vara så pass rättvisande att bristerna inte skall noteras i revi-sionsberättelsen.

Mikael Sjölander håller inte med om att alla slutsatser i rapporten är väsentliga ur revisionssynpunkt. Men, det är bra med en studie av de sakkunnigas granskning:

– Vi kommer att ta upp och gå ige-nom rapporten vid våra nationella metodmöten. Vi har redan nu gått igenom ett antal uppdrag och har rannsakat oss själva vad gäller vår rapportering.

på PWC tycker per-åke brunström att det är bra att revisionsbyråerna får feedback på det man gör. Och

att det blir fokus på en del av den kommu-nala revisionen som kanske förtjänar mer uppmärksamhet.

– Vi kommer att beakta resultaten i båda praxisundersökningarna framöver, säger han.

Ett bekymmer är att det verkar finnas ett förväntningsgap på den skriftliga rap-porteringen.

– Revisionsberättelsen och sakkunnig-rapporten fångar inte upp all feedback som revisionen ger redovisarna. Många brister rättas till på vägen och det sker mycket muntlig kommunikation under gransk-ningen, säger han.

Han tar ett exempel: om aktualiserings-graden för pensionsskulden är 90 procent och den obligatoriska tilläggsupplysningen saknas görs förmodligen ingen anmärk-ning, eftersom beräkningen är gjord med tillräcklig säkerhet.

– Ingen utomstående riskerar att bli vil-seförd. Däremot påpekar jag det muntligt för ekonomichefen. Om aktualiserings-

graden varit 30 procent hade vi inte släppt iväg årsredovisningen utan komplettering, säger han.

Problemet med praxisstudien är att nyanserna saknas. I en muntlig dragning finns utrymme för mer information medan den skriftliga rapporten koncentreras till väsentligheterna

– Däremot blir jag orolig över att alla kanske inte förstår vad vi rapporterar. Re-visorer och ekonomer använder ett fack-språk, här finns det risk för missförstånd.

En ren revisionsberättelse innebär ex-empelvis inte att årsredovisningen är helt utan felaktigheter. Är bristerna så stora att läsaren blir vilseförd ska årsredovisningen stoppas innan den når kommunfullmäk-tige eller förhållandet framgå i sakkunnig-rapport och revisionsberättelse. Och visst finns det saker att förbättra:

– Vi kan behöva standardisera formu-leringarna i revisionsberättelsens sam-manfattning. Och vara mera noga med att förklara vad formuleringarna står för, ex-empelvis ” väsentlighet och risk”.

”verkar vara ett förväntningsgap”

på KPMG är uppfattningen att det är väldigt positivt att undersökningen gjorts.

Däremot menar man att rapporten om de sakkunniga utgår från ett redovisningsperspektiv. Revisorer arbetar alltid utifrån väsentlighets-principen.

– Årsredovisningen ska förstås i allt väsentligt vara korrekt och stämma med lagar och rekommendationer, säger tommy Eriksson som ansvarar för kommunsektorn.

KPMG har tagit undersökningen på stort allvar.

– Vi drar nytta av undersökningens resultat för att ytterligare förbättra våra granskningar, trots att vårt resultat var förhållandevis bra. Vi har redan kört en extra intern utbildning om rådets rekom-mendationer, säger han.

Han anser dock inte att samtliga notera-de avvikelser nödvändigtvis innebär stora brister i granskningsarbetet. Undersök-ningen visade få värderingsfel, något som revisorerna fokuserar på.

– Den stora volymen är ju upplys-ningsfel och de är sällan att betrakta som allvarliga. Min uppfattning är att RKR:s

rekommendationer kräver onö-digt mycket detaljredovisning. Mer än vad som krävs för att årsredovisningen ska fungera för skattebetalare, långivare och andra.

– Det är kommunstyrelsens ansvar att ha en intern kontroll på sin bokslutsprocess. Att rätta uppenbara fel är inte revisionens

huvudsakliga uppdrag utan det måste han-teras av kommunens interna kvalitetssäk-ring. Det händer faktiskt att man sänder tillbaka årsredovisningen om bristerna är för stora, berättar han.

– Granskningens omfattning och inrikt-ning styrs av resurser och prioriteringar. Rapporten sätter fingret på att revisionen av räkenskaperna ibland utförs med för små medel, anser Tommy Eriksson:

– Vi gör en projektplan för alla gransk-ningar. Men om du har 100 000 kronor måste du inrikta granskningen på ”rätt” saker. Vi ska granska att bokslutet i allt väsentligt är materiellt riktigt. Dessutom granskas måluppfyllelsen för verksam-het och det finansiella. Därför kan vi inte granska varje detalj i den skriftliga presen-tationen.

”för mycket detaljreglering”

Per-Åke Brunström.

Mikael Sjölander.

Tommy Eriksson.


tre välbesökta seminarier in-ledde föreningens samling, så de flesta mötesdeltagarna

var redan på plats i Börshusets stora sal när ordförande Anneli lage-bro klirrade i ett glas och sorlet dämpades

– Ja, jag ska inte hålla något mid-dagstal om ni trodde det, sade en leende ordförande utan förklarade i stället mötet öppnat varvid möte-sordförande bo Gertsson ledigt och säkert lotsade församlingen genom dagordningen.

Intressant blev det förstås när

verksamhetsberättelserna för de gångna två åren gicks igenom. Ola Eriksson kunde berätta om en för-ening i stark expansion, lättast att avläsa i det ökade antalet kursda-gar: Summa 1 953 kursdeltagare mot 1 394 för föregående tvåårsperiod. Föreningens beslutade satsning på förvaltningsekonomer och ökad bemanning på kansliet var förkla-ringen.

UNdER 2008 NåddE föreningen sin högsta omsättning någonsin: närmare 10 miljoner kronor. Och

den positiva trenden verkade hygg-ligt stabil. Men, så inträffade finans-krisen Nedgången drabbade såväl kursverksamhet, konsultinsatser och tidningens annonsförsäljning.

– Behovet av kompetensutveck-ling verkar vara lägre i kristider, an-märkte han lite syrligt och konsta-terade att telefonerna slutade ringa på kansliet.

Omsättningen sjönk till 7,1 mil-joner kronor under 2009. Beslutad verksamhet och särskilda satsningar kunde ändå genomföras då lägsta nivån för det egna kapitalet aldrig underskreds. När det så var dags för revisor Stefan Wänglund pas-sade han på att vara lite elak, apropå kritiken mot revisorer i KEF-finan-sierade studien Vad granskar de sakkunniga?

– Jag kan inte anklagas för att inte kollat bokslutets noter. Av den enkla anledningen att det inte fanns några.

FÖRENINGSMÖtEt

finanskrisen bromsade in Kefs uppgång

Föreningsmöte i Malmö, då ska det vara sol, glada miner och kära återseenden. Så var det även den här gången. Minus vädret regnet dränkte Malmö och det gällde att kryssa rätt mellan vattenpölarna om man skulle hinna i tid till mötets högtidliga öppnande.

AvtAcKAd. Föreningen avtackade Anneli Lagebro med ett smycke av X-Models artisten Efva Attling. Det kan ju passa en före detta ordförande, tyckte Staffan Moberg.

pRISAd. Stefan Ackerby tar emot kommun-ekonomernas Nobelpris, Årets Kommunaleko-nom 2010.


finanskrisen bromsade in Kefs uppgång

Församlingen skrattade gott och när revisor Wänglund redogjort för gransk-ningen så avslutade han med ett stillsamt påpekande.

– Det är absolut ingen fara med fören-ingens ekonomi. Men den nya styrelsen kan behöva hålla ett öga på utvecklingen, avslutade han.

dEt bESlUtAdES OM ansvarsfrihet för styrelsen innan verksamhetsplanen för de kommande åren kom upp på bordet. En plan präglad av en viss försiktighet, inga nya kostnadskrävande åtaganden. I det sammanhanget beslutade även mötet att höja årsavgiften en 50-lapp för att göra föreningen något mindre konjunkturbe-roende.

Så var det dags för val till styrelsen. Fyra nya styrelsemedlemmar och en ny ordfö-rande skulle väljas, och valberedningens Kerstin Ryding matchade fram de före-slagna kandidaterna till enhälliga ”ja” från församlingen.

Nyvalde ordförande Staffan Moberg fick så genomföra sitt första uppdrag: att avtacka förre ordföranden Anneli lage-bro. Staffan Moberg påminde om hennes första tid:

– Du började fråga om attesträtt och de-legationsordningar då skruvade vi på oss lite besvärat. Sedan blev det ordning och reda! sade Staffan och summerade före-ningens starka utveckling under de fyra åren.

Så avslutades ordinarie föreningsmöte mötet och ordet gick till systerorganisa-tionen GFOA:s ordförande len brittain. Han tackade för inbjudan och eftersom han verkar i Toronto passade han också på att tacka hela Sverige för ishockeyspelaren Mats Sundin.

När det var dags för en av kvällen höjd-punkter, utdelandet av priset till Årets Kommunalekonom kom pristagaren Ste-fan Ackerby som en överraskning för alla som inte hunnit glutta i Kommunal Eko-nomi. Och överraskad blev Stefan Ack-erby när han fick beskedet.

– Anneli måste ha slagit fel nummer, tänkte jag. Sedan blev jag väldigt glad. Många jag ser upp till har fått priset, sa han samtidigt som han avslöjade:

– Jag är ju egentligen nationalekonom, men det kanske går bra ändå.

EFtER EN KORt introduktion om Ta Steget och ett uppskattat föredrag från KPA om kunskap, beredskap och hante-ring av pensionsmedlen var det dags för att avrunda föreningsmötet

Det var affärsinvecklingskonsulten Nils-Greger Mårtensson som dök upp, be-styckad med ett antal powerpoint som han rev av i ett rasande tempo.

– Vad ser ni nu, vad ser ni nu? En massa bilder som kommer farande från olika håll, konstaterade konsult Mårtensson för en publik som glatt lät sig förvirras.

dEN RApptUNGAdE KONSUlt Mår-tensson visade sig ha en förbättringsagen-da för det mesta inom kommunsektorn. Han introducerade bland annat Pay-and-play på dagis, där man betalade styckevis för ungarna aktiviteter.

– Men ungarnas sovstund kostar inget. Då kan ju personalen jobba med annat, konstaterade konsult Mårtensson nöjt.

Om det är sant att ett gott skratt för-länger livet, så har mötesdeltagarna många goda år framför sig. Och en tempo-stark avrundning på ett välorganiserat förenings möte var det.

lApp på lUcKAN. Fören-ingsmötet i Malmö Börshus var fullsatt till sista plats. Jonny Sundin stod för en kul och tempostark avslutning.

FRåN SlättA. Ritha Persson och Arja Laaksonen från Skara kommun var med på föreningsmötet för första gången. Skönt att vara på plats när KOMMEK börjar, var de överens om.

UppSvENSKAR. Från Upplands-Bro kom-mun hade Mari Johansson, Camilla Beronius, Ann Jansson och Peter Ottosson slutit upp. Nöjda, även med eftermiddagens seminarier.

väStKUStbOR. Bertil Andersson, Jörgen Karlsson och Helen Jonsson från Sotenäs kommun tyckte att dagen bör-jat bra. Och såg fram mot KOMMEK.

”Jag är ju egent-ligen national-ekonom, men det kanske går bra ändå.” STEFAN ACKERBY EFTER ATT HA FÅTT PRISET SOM ÅRETS KOMMUNALEKONOM.


Ett enkelt val.Offentlig sektor över hela världen står inför samma utmaningar. En åldrande befolkning där allt färre ska göra mer för fler, en ökad konkurrens om arbetskraften, allt högre krav på service och tillgänglighet samt behov av att förenkla och effektivisera det interna arbetet är några av utmaningarna. Med fokus på värdeskapande stöttar vi offentliga aktörer i förändringsarbetet – från strategi till implementering.

www.deloitte.se

fyra nya i styrelsenCarina junttiJobb: Ekonomichef i Hapa-

randa kommun . Under

många år inom vården, bland

annat på sjukhem. Har även

arbetat som central ekonom

i Kalix kommun.Utbildning: Magister-examen i ekonomi, Luleå

Tekniska Universitet samt

utbildad undersköterska.

viktigast: Att ge stöd och

utbildning till kommuneko-

nomer. Fritid: Familjen, hemmet,

resor och hästar.

Kristina bertovJobb: Budgetchef vid lands-tinget i Jönköpings län. Har tidigare jobbat som gymnas-tiklärare, apotekstekniker och säljare.Utbildning: Civilekonom, marknadsföring på Högsko-lan i örebro. viktigast: Att ekonomrol-len utvecklas och upplevs som attraktiv och spännande.Fritid: Familj och vänner. Gärna några träningspass i veckan.

riCKard simonssonJobb: Ekonomidirektör i örebro läns landsting, tidigare analysansvarig Kommun invest och ekonom i örebro kommun.Utbildning: Magister-examen från Förvaltnings-högskolan vid Göteborgs universitet viktigast: Hur kan ekono-mistyrningen i kommuner och landsting bli mer utveck-lingsorienterad och bidra till ett effektivare samhälle.Fritid: Idrott och jakt.

anniKa hellbergJobb: Ekonomiadministrativ chef vid barn- och ungdoms-förvaltningen i Vallentuna kommun. Har tidigare arbe-tat på utbildningsdeparte-mentet, arbetsmarknadssty-relsen och statskontoret. Utbildning: Fil kand, natio-nalekonomisk inriktning, vid Stockholms universitet. viktigast: Förvaltningsper-spektivet. Kompetensutveck-ling, i synnerhet Ta stegets kompetensplanering för ekonomer. Fritid: Familj och vänner.

FÖRENINGSMÖtEt


Läs det här och tjäna 529.000 SEK På Refero är vi specialiserade på att finna kapitalläckage och sedan se till att våra kunder får sina pengar tillbaka.Titta gärna in på www.refero.se så får du mer information om hur vi arbetar. Du är också alltid välkommen att ringa oss på 08-22 61 50.

FÖRENINGSMÖtEt

finanskrisen sätter agendanDe amerikanska ekonomerna är fortfarande upptagna med finanskrisens verkningar. Samtidigt gäller det att inte tappa bort framtidsfrågorna, berättade GFOA:s Len Brittain.

det är snudd på tradition att KEF:s ameri-kanska systerorganisation GFOA* gästar årsmötet och KOMMEK. I år var det nyvalde

ordförande Len Brittain med familj som var på besök. Och som imponerades av KOMMEK, bland annat.

– Det första som slog mig var anslutningen. Er mässa drog nästan lika mycket besökare som vi har på våra konferenser. Och då har vi 17 600 medlemmar och en population på närmare 340 miljoner, säger han.

len brittain är finanschef i hemstaden Toronto. Han ska verka under ett år och samtidigt sköta jobbet. Det låter tufft, men organi-sationen är vältrimmad.

– Jag gick bredvid förre ordföranden under ett år. Och när jag lämnat pos-ten är jag kvar i ledningen under ytterligare ett år. Vi är alltid tre personer som hjälps åt, berättar han.

på KOMMEK KäNdE han igen mycket av problem-ställningarna: utveckla effektiviteten, finansierings-frågor, utvärderingsfrågor. Och effekterna av den globala finanskrisen lever ju alla kommunekonomer med.

Hemstaden Toronto har klarat nedgången hyggligt. Det ekonomiska utgångs-läget avgör hur illa krisen drabbar städer och stater.

– I Toronto har vi en di-versifierad ekonomi, staden har lite skulder och en stabil

ekonomi. I exempelvis Kalifornien var läget svårt re-dan innan finanskrisen.

Även om ekonomi vänder uppåt tar det tid innan Toronto får del av tillväxten

– Vår största enskilda inkomstpost är fastighets-skatter. Vi har inga inkomst- eller omsättningsskatter. Våra inkomster faller inte så snabbt i en lågkonjunk-tur, men ökar inte heller i en högkonjunktur, konsta-terar han.

Den viktigaste frågan för GFOA är fortfarande han-teringen av finanskrisen.

– Vi hjälper de lokala myndigheterna att överleva finanskrisen. Vi har ett program, Fiscal First Aid, som är en verktygslåda för förvaltningschefer, berättar han.

Men GFOA försöker också blicka framåt. Inom de kommande åren kommer många ekonomer att gå i pension. Det gäller att vara förberedd, så att man inte tappar kompetens och kunskaper.

– Vi har också ett program för att attrahera unga ekonomer att arbeta inom offentlig sektor. Det finns en ung generation som inte bara ser till sin egen kar-riär, dem vill vi fånga upp, säger han.

Allt MER Av GFOA:s seminarier och utbildning sker via internet. Långa avstånd, krympande budgetar och teknikmognad har påskyndat utvecklingen

– Våra medlemmar förväntar sig det av oss och vi kan ju kompetensutveckla fler för samma pengar. Nät-utbildningar slår inte det personliga mötet, men om valet står mellan ingen utbildning och nätutbildning så är valet lätt.

Besöket i Sverige var första utlandsresan och lite längre fram väntar ett besök i Sydafrika.

– Vi kan lära oss av varandra över gränserna, just öppenheten är en fördel med offentlig verksamhet. Så slipper vi upprepa andras misstag.

*GFOA betyder Government Finance Officers Association

på bESÖK. Torontos finans-chef Len Brittain är GFOA:s ordförande. Staden har klarat finanskrisen hyggligt, i motsats till många andra städer.


FÖRENINGSMÖtEt

En handlingens kvinna som ville komma i mål. Det mesta blev som hon föresatte sig. Nu tackar Anneli Lage bro för sig efter fyra år som ordfö-rande för KEF.TExT MAGDALENA HELANDER

–vI hAR lycKAtS utöka kursverksam-heten, framför allt för förvaltningsekono-mer och så har vi fler medlemmar, säger Anneli lagebro som exempel på vad hon är nöjd med.

Hon nämner även utvecklingen av kans-liet, som har gått från två till fyra anställ-da. I början var det en hel del ordning- och redafrågor. Nu fungerar alla rutiner. Fler anställda har inneburit en ökad utbild-ningssatsning samt utveckling av webb- och nyhetsbrev.

Anneli har även tillsammans med sty-relsen ändrat på arbetsformerna för genom att dela på arbetsuppgifterna i ett tidnings- respektive ett verksamhetsutskott .

En förhoppning som hon hade som ny ordförande var att KEF bättre skulle möta behoven hos förvaltningsekonomerna samt satsa på föreningens unga medlemmar.

Anneli poängterar att många förvalt-ningsekonomer är unga, men att styrelsen kunde ha varit ännu bättre på att engagera yngre ekonomer.

Under en tid fanns ett ungdomsutskott kopplat till tidningen. Kanske borde de ha varit tydligare knutna direkt till styrelse-arbetet.

– Det är lite tråkigt att vi inte har nått ända fram, men vi mäktade inte riktigt med allt samtidigt.

UNdER ANNElIS två första år som ordförande hade den offentliga ekonomin ett uppsving, för KEF innebar det fler ut-bildningsdagar. Föreningsmötet beslutade 2008 att styrelsen kunde använda en del av det egna kapitalet.

– Vi satsade, men samma år dippade hela marknaden för kurser. Många kommuner införde kurs- och resestopp. Så det har va-rit lite ansträngande.

Hon är ändå nöjd, tycker att KEF ut-vecklats och uppnått mycket. Själv har hon dessutom förvärvat otippad kompetens.

– Det som var helt nytt för mig tidigare var tidningsarbete, men det betyder inte

att jag startar tidning nu, säger hon med ett skratt.

Istället kommer Anneli att koncen-trera sig på jobbet som revisionsdirektör i Stockholms läns landsting.

Och så ska hon och maken låta bygga nytt hus på landet. Och bara vara medlem i KEF.

Så hon tackar för sig och önskar den nya styrelsen lycka till.

– I fyra år har jag drivit arbetet i fören-ingen som ordförande och totalt blev det åtta år i styrelsen. Nu är det dags för nya krafter som kan hitta nya former för att fortsätta utveckla föreningens verksam-het.

ordföranden gick i mål

SläppER KlUbbAN. Anneli Lagebro kan se tillbaka på fyra händelserika år. Nu blir det revision i Stockholmslandstinget för hela slanten.


det låg förväntan i luften när KOMMEK invigdes. Ny lokal, Baltiska hallen, och ny invigningstala-re i form av Svinarps kommunalråd lars-Göran

bengtsson. Inledningstalaren äntrade talarstolen, lätt svettig i pannan, och förkunnade att han var glad att vara på ”KÅMMICK”:

Det kan ju vara skönt, så slipper man några tråkiga möten i kommunstyrelsen.

Kommunalrådet (skådespelaren Anders Jansson) kunde berätta att Svinarp minsann gjort sitt bästa för att stärka kommunkassan med lite nya djärva grep:

Vi har sålt av en del kommunal egendom. Vi har exem-pelvis sålt en vägbula till Lycksele kommun för 12 000. Och vi har börjat med annonsplatser på äldreomsorgens rollatorer, förkunnade kommunalrådet.

Så vAR dEt dags för kommunminister Mats Odell. Valrörelse, konstaterade åhörarna snabbt. Minister Odell ägnade nämligen mer tid åt redogöra för vad ”jag

och mitt parti” ville göra med övervakningskameror och kamphundar än åt aktuella kommunalekonomiska frågeställningar.

Han påminde också om att förra KOMMEK arrang-erades sista veckorna innan finanskrisen. En kris som Mats Odell ansåg att alliansregeringen hanterat så bra att Sverige klarat sig undan med blotta förskräckelsen, trots en BNP-sänkning med över 5 procent under 2009.

ävEN OM MINIStERN sköt de kommunekonomiska frågorna till kommande utredningar så hann han i alla fall med att oroa sig över hur den framtida välfärden skulle finansieras. Där räckte inga skattehöjningar i världen och bara fler arbetade timmar kunde klara de framtida behoven.

Han hann också med att berömma Malmö för deras hyresmodell som inneburit större hyresskillnader. Mera marknad var receptet, både vad gällde att få fart på byg-gandet och när det gällde hyressättning.

Så var det dags. Årets KOMMEK lockade nästan lika många besökare som rekordåret 2008. Programmet fick många lovord och de provisoriska lokalerna fungerade hyggligt.

Nästa gång arrangeras KOMMEK i nybyggda mässlokaler i Hyllie sydväst om Malmö

KOMMEK 2010

stark man invigde KommeK

StARKE MAN. Svinarp – lite bättre än Hörby! Det är kommu-nens slogan, berättade kommu-nalrådet Lars-Göran Bengtsson.

TExT THOMAS PETTERSSON KOMMEK-BILDER ANDRé DE LOISTED


KOMMEK 2010

Lär av Norge, där har de inga bo-stadsköer, var ministerns budskap.

Och som en påminnelse om al-liansregeringens insatser för den kommunala ekonomin höll Mats Odell fram jobbskatteavdragets ef-fekter för alla kommunanställda.

Det skulle ha kostas kommun-sektorn motsvarande 38 miljarder att åstadkomma den inkomstök-ningen för sina anställda.

på dEN EFtERFÖlJANdE press-konferensen fick kommunministern frågan om han ångrade de (alltför?) frikostiga bidragen till kommun-sektorn 2009.

– Inte alls. Det var en unik sats-ning som skapad stabilitet för kom-muner och landsting, sa ministern som inte ville ge några utfästelser om ytterligare bidrag.

Så var det dags för Malmös egen starke man, Ilmar Reepalu, att hälsa välkommen till Malmö. Han kom med invigningens stora nyhet: han hälsade nämligen årets KOMMEK-besökare välkomna till ett nytt mässområde i stadsdelen Hyllie 2012. Därmed skingrade han en del frågetecken om KOMMEK:s fram-tid – och det var kanske den bästa välkomsthälsningen för många be-sökare och utställare.

på seminariet om sociala medier började lena carlsson på Kreafon med lite enkel handuppräckning. Hur

många har Facebook? Jodå, ganska många i publiken sträckte upp handen. Linkedin? Betydligt färre. Bloggare? Nu var det någon enda tveksam hand. Twitter? Inte en enda …

Budskapet var att sociala medier kommit för att stanna – nu gäller det att hitta rutiner och arbetssätt som får dem att göra nytta både i din egen profession och för verksam-heten.

Möjligheten att profilera sig själv och sina kunskaper ska inte underskattas och möj-ligheten att nätverka är väl närmast obe-gränsad. Men man bör noga skilja privat och yrkesliv. Och tänka på vad man som kom-munal tjänsteman skriver om jobbet, även på en privat blogg.

– En bloggande rektor som skriver om egna spritvanor är kanske inte så lyckat, sa Lena och visade en väl maskerad skärm-dump.

FÖR vERKSAMhEtEN INNEbäR det nya informationsvägar, intern dialog och möj-ligheter till effektivare rekrytering. Gröna Lund hade exempelvis sökt nya medarbe-tare på Facebook och försöket har fått flera efterföljare.

Men, visst finns det risker. Både Lena och Perry tog upp de sociala riskerna, tekniska

risker, sekretessrisker och risken för tids-spill. Men att förbjuda Facebook för att ris-ken för virus och trojaner ökar?

– Nä, då är faktiskt mejlen ett större pro-blem, avgjorde perry Göransson, infor-mationssäkerhetschef på Stockholms läns landsting

Det enda raka är att lära personalen han-tera de nya medierna effektivt och ansvars-fullt.

– Vi ska ge 42 000 landstingsanställda en webbsäkerhetsutbildning. Och se till att vi har effektiva virus- och säkerhetsprogram, berättade han.

IdAG äR FUNGERANdE internet och interna nätverk avgörande för vår arbetsför-måga.

– Idag tål vi inte att internet ligger nere i 15 minuter. För några år sedan rörde det sig om timmar, sade Perry Göransson.

Att då inskränka tillgängligheten på web-ben är inte särskilt logiskt.

– Det kan ju verka underligt att jag som säkerhetskille förespråkar största möjliga tillgänglighet. Men det är faktiskt oftast tek-nikerna som vill begränsa tillgängligheten, sade han.

Fotnot: Under hösten kommer arrangeras utbildningar om sociala medier av KEF. Kursdagarna är den 16:e och 18:e november i Stockholm respektive Göteborg.

bland surfare och bloggare Sociala medier är här för att stanna. Nu gäller det att börja låta dem jobba för oss också. Lena Carlsson och Perry Göransson gav några handfasta tips.

MEdIE MOGNAd. Många av er använ-der Facebook, men få Linkedin. Ovan-ligt, konstaterade Perry Göransson. Lena Karlsson pra-tade om möjlighe-terna att profilera sig själv.

I vAlEt. Mats Odells tal präglades av valrörelsen. Och han passade på att klargöra jobbskatteavdragets betydel-se för kommunsektorns anställda.


KOMMEK 2010

tung trio värnade redovisningenJag sticker ut hakan och påstår att den

äldre generationen ekonomer kan ha problem med att ta redovisningen på

fullt allvar, sade Anders haglund och syftade på att kommunernas årsredovis-ning länge hade status som ett internt dokument.

Uppe på podiet intog KEF:s kanslichef Ola Eriksson, revisionsdirektör Susanne Kangas och professor björn brorstöm olika positioner i synen på redovisningens roll och hur den kan förbättras.

För Ola Eriksson var det ingen tvekan: den kommunala redovisningen är till för att medborgarna ska ha insyn och kon-troll.

OM MEdbORGARNA SKA kunna utkrä-va ansvar i valen måste redovisningen var tillgänglig för dem. Och vi har en ny aktör, Konkurrensverket, som också ställer krav på öppenhet och jämförbarhet, sade han.

Eftersom Ola Eriksson genomfört Rå-det för kommunal redovisnings praxisun-dersökning hade han haft anledning att fundera över bristerna i tillämpningen. Ett iögonenfallande exempel är redovisningen av pensionsskulden:

– Blandmodellen är inte bra. Men det är heller inte acceptabelt att bryta mot lagen och redovisa enlig fullfonderingsmodellen, sade han

Han hittade också många anledningar till redovisningens sviktande kvalitet, allt-

ifrån medveten politisk manipulering till bristande kompetens och kontroll.

För Björn Brorström var redovisningens primära målgrupp inte medborgarna, utan kommunpolitikerna.

– Vi har ju representativ demokrati, konstaterade han enkelt och framhöll sam-tidigt att årsredovisningarna idag faktiskt var betydligt bättre än för 20 år sedan.

bJÖRN bRORStRÖM konstaterade att redovisningen utmanas. Nu senast i den nya lagen om redovisning av bidrag till infra-struktur där han förespråkade ett pragma-tiskt synsätt från ekonomernas sida.

– Däremot är jag kritisk till den fria av-skrivningstiden, sade han.

Han ansåg också att vi har en redovis-ningsmodell som fungerar under normala ekonomiska förhållanden:

– När vi drabbas av kriser eller annat får vi problem redovisningen. Då kom-mer också de politiska ingrepp som stör oss ekonomer. Vi behöver en mer uthållig redovisningsmodell.

Susanne Kangas intog en mellanposi-tion: redovisningen är till för både med-borgare och politiker. Hon påminde också om redovisningens kanske främsta upp-gift: att koppla ihop verksamhet och in-satta resurser:

– Vi måste återrapportera till medbor-garna vad de får för sina skattepengar. Det är viktigt, sade hon

Hon kunde också berätta om den påver-kan som kommunekonomer kan utsättas för, exempelvis för att dölja ett allt för po-sitivt resultat:

– Då undviker man diskussion om var-för man inte satsat pengar på vissa områ-den när resultatet ändå är bra. Och det kan vara ett sätt att skaffa en liten sparbössa inför kommande år.

Hur ska man då få en bättre tillämp-ning av lagar och rekommendationer? Ja, Björn Brorström ville undersöka vad som ligger bakom avvikelserna i praxisunder-sökningen.

Kanske är vissa av rådets rekommen-dationer inte tillräckligt bra, sade han en smula självkritiskt.

– Ja, det kan vara dags för RKR att ta ytterligare ett steg när vi ser hur tillämp-ningen sviktar, funderade Susanne Kangas

äR dEt tIll och med motiverat med mera av rättslig prövning? undrade mode-rator Haglund

– Nja, det krävs kunskaper vi inte kan förvänta oss av förvaltningsrätterna. Då får vi problem med auktoriteten, ansåg Ola Eriksson.

Ola Eriksson hade även dagens mest drastiska förslag på hur man åstadkommer ökad kvalitet på årsredovisningar:

– Vi kanske ska utse Årets Sämsta Års-redovisning, sa han till församlingens för-tjusning.

Det var fullsatt när moderator Anders Haglund öppnade semina-riet Kommunal redovisning – är det så noga? Rubriken var för-stås retorisk och syftade främst på RKR:s praxisundersökning av 2008 års bokslut.

”vi behöver en mer uthållig redovisningsmodell.”

tRIO MEd SpEtS. Ola Eriksson, Susanne Kangas och Björn Brorström intog olika positioner till redovisningen.


– Mobilitet i vård & omsorg sttcondigi.com

Finanskris och lågkonjunktur bildade klangbot-ten när chefekonomerna från SKL, LO och två av storbankerna tittade i kristallkulan.

Swedbanks cecilia hermansson spådde en knagglig utveckling med svag tillväxt och svag inflation, farligt nära risken för deflation. Annika Winsth befarade att 2011 blir sämre än 2010, men betraktade sig ändå som optimist:

– Vi ser trots allt en viss tillväxt i USA och USA är inte heller allt. Ekonomin går betydligt bättre i andra delar av världen, till exempel i Tyskland.

Den svenska ekonomin har svängt tillbaka snabbare än Mats Kinnwall, chefekonom på SKL, hade trott att den skulle göra.

– Det stora BNP-fallet borde ha lett till större pro-blem för kommunsektorn. Att det inte blivit så beror tills stor del på att sektorn tagit sitt ansvar och hållit ordning på ekonomin.

hAN vAR OcKSå noga med att skilja mellan kon-junkturer och den långsiktiga utvecklingen. I framtiden ska färre personer försörja en större grupp äldre och sjuka.

– Det som hänt nu är att vi har plåstrat över de under-liggande problemen.

Cecilia Hermansson betonade vikten av att ha goda statsfinanser.

– Det gör att vi kan föra en ekonomisk politik och har kunnat acceptera lägre skatteintäkter och kunnat föra en expansiv penningpolitik, sa hon.

dEN EGNA ROllEN som nationalekonomiska orakel orsakade chefekonomerna en hel del vånda.

– Det är obehagligt om folk tar det vi säger som facit. Den som lyssnar måste också göra en egen bedömning, sa Annika Winsth.

Kollegerna nickade instämmande och var eniga om att de ger sin beskrivning, som inte kan och inte ska stå oemotsagd. Den ödmjuka hållningen hindrade dem däremot inte från att ge goda råd om hur kommunerna kan förbereda sig på den fortsatta utvecklingen.

– I ett läge när vi inte vet om det kommer ett bakslag ska man vara så pass försiktig att man kan hantera en nedgång, sa Cecilia Hermansson.

Hon underströk också att kommunerna har en viktig uppgift i att skapa bra jordmån för eldsjälar och entre-prenörer. Ett bra samarbete mellan kommuner och näringsliv leder ofta till tillväxt.

LO:s chefekonom lena Westerlund efterlyste ett jämnare flöde av pengar till kommuner och landsting. Om skatteintäkterna var mer spridda över året skulle det bli lättare att planera. Hon varnade också för en överdriven försiktighet:

– Jag tycker inte att man ska buffra för mycket för eventuella nedgångar. Blir det jättekris måste staten gå in. Staten kan och bör gripa in om det blir stora problem.

Mats Kinnwall höll inte med:– Jag tror inte vi ska lita på att staten kommer in

efteråt och täpper igen hålen.Han rådde kommunalekonomerna att hellre utgå från

att det blir sämre än från att konjunkturen är på väg upp.– Hoppas på det bästa, men förebered er för det

värsta, sa Mats Kinnwall.

Chefekonomer med rätt att spekuleraChefekonomerna blickade framåt åt lite olika håll, men var ense om att inte vilja bli betraktade som facit.

– Den som lyssnar på oss måste göra en egen bedömning, sa Annika Winsth, Nordea.

hÖRväRdA. Lyssna på oss, men gör egna bedömningar, manade Nordeas Annika Winsth.

TExT TORBJöRN TENFäLT

KOMMEK 2010


KOMMEK 2010

Jag mötte en tatuerad kvinna när jag fjällvandrade i somras. Hon hade tatu-erat Våga ta steget på sin högra vrist.

Det måste vi också göra – våga ta steget, sade KEF:s Jörg bassek.

För visst är kompetensutveckling en ut-maning. Att inte alltid väja trygga hörnet. Att döma av intresset är det många i KEF som både vågar och vill. Hela 551 personer hade nämligen anmält sig till seminariet om Ta Steget, föreningens mest välbesökta seminarium någonsin. Ola Eriksson och Nils-hugo Johansson inledde med att be-rätta om Ta Stegets bakgrund. Viktigast var kanske att färre än var tionde fören-ingsmedlem har en egen kompetensplan.

Att dEt INtE finns några kompetens-planer kanske delvis förklarar varför vi tappade kursdeltagare under 2009, sade Ola Eriksson

Projektledaren Nils-Hugo Johansson berättade om det omfattande jobbet att

hitta en fungerande modell. Han visade också hur utdata från ekonomernas en-kätsvar och arbetsgivarens önskemål kan matchas mot varandra. I dagsläget ska fyra områden vara klara att lanseras som en webbenkät den 1 oktober.

MÖlNdAl hAR fungerat som pilotpro-jekt och lena lundkvist berättade gärna om både plus och minus med självskatt-ningsverktyget. Fördelarna var många, ansåg mölndalsekonomerna, och listade vad Ta steget kan användas till: • Lyfta fram och använda befintlig kompe-

tens.• Planera utbildningsinsatser.• Dokumentation/förståelse för ekonom-

roller.• Egen kompetensplanering.• Medarbetarsamtal.• Rekryteringsprofil.

– Dessutom skapades det en stark ”vi-känsla”. Och ett kollektivt självförtroende

för oss ekonomer som grupp, sa hon.Nackdelarna då? Ja, det hade tagit be-

tydligt längre tid att gå igenom webbenkä-terna än beräknat. Och att terminologin inte är enhetlig ute i verksamheterna vilket ställde till bekymmer när frågorna ska tol-kas av de svarande.

ENKätFRåGORNA GAv ANlEdNING

till eftertanke. Och tillfälle att rannsaka både sig själva och organisationen.

Vem är jag som ekonom egentligen? Vilka olika uppgifter och roller har jag och ska jag egentligen ha i vår nuvarande orga-nisation? frågade sig Lena Lundkvist.

För den utomstående åhöraren verkade problematiseringen av kompetensplane-ringen vara en minst lika stor poäng som själva enkäten.

– Det är ett unikt redskap som är speci-alutvecklat för oss, sa Lena Lundkvist och gav samtidigt en eloge till KEF som tagit sig an den viktiga frågan.

rekordmånga ville ta stegetSeminariet Ta Steget handlade om kompetensutveckling. Och ett möte i fjällvärl-den. Och en tatuerad kvinna. Jörg Bassek band ihop de osammanhängande ele-menten.

pOSItIvA. Ett bra verktyg för oss, tyckte Emma Brissman och Eva Johansson från Varbergs kommun. Båda tänkte göra webbenkäten, men Eva måste förstås bli medlem först.

StORA KlIv. – Att göra Ta Steget har stärkt oss ekonomer som grupp, sade Lena Lundkvist från Mölndals kommun.

FUNdERSAM. Personalchef Lars Millberg i Töre-boda kommun var positiv till Ta Steget. Men såg samtidigt faran i att efterfrågan blir större än vad ar-betsgivaren förmår tillfredställa.

INtRESSERAdE. Ann-Louice Östlund, Falkenbergs kommun och Angela Vicoi, Psykiatri Skåne kunde se både fördelar och svårigheter med Ta Steget. Och var nyfikna på att göra webbenkäten.


KOMMEK 2010

För tio år sedan gjorde författaren och fysikpro-fessorn bodil Jönsson stor succé med boken Tio tankar om tid. Nu har hon skrivit uppföljaren

Tio år senare och noterar att de sociala mediernas stora utbredning gjort att det ibland är svårt att erinra sig hur samhället fungerade utan dem.

– Jag delar in tiden i före och efter Google. Är det verkligen värt att livet passerar medan Facebook pågår? Jag är inte helt säker på det.

bOdIl JÖNSSON OROAdE sig över de nya medier-nas förmåga att stjäla tid och efterlyste tid för efter-tanke och visioner. När arbetslivet rationaliserats har mellanleden försvunnit – till exempel de planerare som tidigare gett utrymme för framförhållning, återkopp-ling och analys.

– I samma stund man får en idé vill man att den ska vara genomförd. Vi har tappat tålamodet.

I sin bok har hon uppfunnit en ny tidsålder – prenäs-sansen. I den har framtiden krupit in i nuet. Avståndet mellan ”nu” och ”sedan” har försvunnit och vi vill ha allt genast. Inom ekonomin visar sig prenässansen ge-nom att det är tron på framtiden som styr.

Bodil Jönsson stack inte under stol med att hon ogil-lar utvecklingen och beskrev den senaste tioårsperioden som en blindtarm.

– Det har aldrig funnits så många kokböcker som nu. Men det har heller aldrig lagats så lite mat …

SAMtIdIGt JäKtAR vI mindre i dag än för tio år sedan, hävdade Bodil Jönsson. Numera är det helt OK att inte ha gjort något särskilt i helgen och semestern behöver inte vara särskilt spektakulär för att vänner och arbetskamrater ska tycka att den var både intressant och avundsvärd.

Människor har tagit larmen om utbrändhet på allvar. Men i stället för att använda den lediga tiden till person-liga möten och verkliga upplevelser fyller vi den med att googla, chatta, messa, twittra och facebooka.

– Vi är offer för tidsandan, men vi skapar den också. Trots att de senaste tio åren inte är Bodil Jönssons fa-

voritdecennium, framhöll hon att även sådant man inte tycker är bra påverkar utvecklingen i någon riktning och ofta leder till något som ändå känns positivt.

– Hade vi inte haft Bush hade vi nog inte fått Obama.

livet före och efter googleFacebook, mejl och sms ökar stressen, men samtidigt har svenskarna blivit mer avslappnade.

– Det är inte längre fint att ha för mycket att göra, sa Bodil Jönsson.


OM tId. Drygt 850 besökare valde Bodil Jönssons seminarium.

lisbeth Johnson, upphandlingschef, halmstads kommun:– Hon satte igång väldigt mycket tankar. Jag har själv svårt att ta till mig alla mejl. Alla väntar sig svar direkt och många skickar kopior som man känner att man måste vara uppdaterad på. Kommer det ett mejl med bilagor får jag ångest. Allt det här tar så mycket tid och jag är rädd att det leder till att man inte tar egna beslut på samma sätt som tidigare – man blir fånge i mejlboxen.

camilla björklund, kundansvarig, lunds universitet: – För mig är de sociala medierna mer en tillgång än ett stressmoment. Google är helt fantastiskt, både i jobbet och privat. Men Bodil ställer viktiga frågor med sin föreläsning. Hennes reflektioner om att vara mer i nuet och inte rikta in sig så mycket på det som ska komma sedan fick mig att tänka till. Det var också skönt satt höra att det inte behöver vara fult att inte ha gjort något särskilt på semestern.

tommy henningsson, programchef Social välfärd, Örebro kom-mun:– Vi har haft mycket diskussioner på jobbet om hur vi i ledningen hanterar vår tid och det här gav mig mycket att tänka på. Det hon sa om återkopplingens betydelse var väldigt bra – ofta springer vi bara framåt och försöker justera det som går fel, men vi tittar sällan tillbaka och tar reda på varför det gick snett. Allt ska gå så fort i dag och det är sällan man tar sig tid att ta lärdom av historien.

tre tanKar om bodil jönsson:


Monica Rosander, föreläsare, Norrköping:– Jag trodde att jag skulle vara seminariele-dare, men KOMMEK är för stort – snarare handlar det om rena föreläsningar. Men det har varit många bra inslag, särskilt det om Oxenstierna och regionerna. ämnet fick en mycket bred belysning och moderatorn lyckades få alla att komma till tals.

Göran Andersson, ekonomichef, härnösand:– Katastrofalt dåliga lokaler – inga fönster och dålig akustik. Vissa av seminarierna var ytliga och höll för låg kvalitet. Föredragshållarna måste veta vilka de talar till och gå mer på djupet. Kanske borde man dela upp program-met i grundseminarier och spetssemi-narier för dem som vill veta mer.

Eva Eklund, departementssekreterare, finansdepartementet:– Alla seminarier har inte hållit en tillräckligt hög standard – det räcker inte att bara ge en bakgrund.Folk som kommer hit har väldigt olika förutsättningar och när det är så många funkar det inte med frågestund. Det krävs att det är en bra moderator som ställer förberedda frågor.

KOMMEK 2010

Var du på KOMMEK i augusti? Missade du Johnny ”Galenkonsulten” Sundin och hans roliga affärsinvecklingsshow…Var du på KOMMEK i augusti? Missade du Johnny ”Galenkonsulten” Sundin

Man tror först att det är en riktig förändringskonsult – men det visar sig snart vara ett väl genomtänkt practical joke!

Boka detta härliga performance till ert nästa festarrangemang eller konferens. Alltid specialskrivet och anpassat till varje tillfälle!

www.johnnysundin.se / 070-530 28 86

...Future Business in the Future?

och hans roliga affärsinvecklingsshow…Var du på KOMMEK i augusti? Missade du Johnny ”Galenkonsulten” Sundin Var du på KOMMEK i augusti? Missade du Johnny ”Galenkonsulten” Sundin

...Future Business in the Future?...Future Business in the Future?

så tycker vi om KommeK!

Sven Svensson, förtroendevald revisor, Motala:Jag fyller 70 i år och hade tänkt lämna mitt uppdrag efter valet. Men så lyssnade jag på Bodil Jöns-son och fick en kick av det. Hon fick mig att känna att jag behövs och fortfarande kan göra nytta, så nu åker jag hem och säger till parti-kamraterna att jag gärna fortsätter i fyra år till.

Julius Nilsson och Oscar Wegland,

utställare pagero

– Det har varit bra dagar för oss. Monterplaceringen har

varit helt OK och vi har haft gott om besökare. Intresset

för e-fakturering och e-betalning växer, det är tacksamt för

oss. KOMMEK är ett led i vår marknadsföring, det är givet

för oss att vara med på mässan.

enkät


Tack för att ni besökte oss på 2010 års KOMMEK mässa

Catella har lång erfarenhet av att förvalta kapital åt både kommuner och landsting.

Ring oss gärna så berättar vi mer, telefon 08-614 25 00.

www.catellafonder.se

provisoriskt KommeK höll ställningenLokalproblemen lyser igenom när mässgeneralen Anders Haglund summerar årets KOMMEK. Men de praktiska bekymren vägdes upp av många bra programpunkter.

Utvärderingen är inte färdig, men Anders haglund är ändå klar över att många deltagare

var missnöjda med mässhallarna runt Malmö stadium. Lokalerna höll inte måttet jämfört med det tidigare mäss-området. Samtidigt konstaterar han att problemen med ljud, temperatur och ventilation inte kan ha kommit som en överraskning.

Arrangörerna har varit tydliga med att årets KOMMEK lokalmässigt var ett provisorium. Om två år blir det nya tag i nya lokaler i Hyllie.

– Efter omständigheterna fungerade det ändå hyfsat bra. Och programmet höll samma nivå som 2008, säger An-ders Haglund.

Han tycker själv att framför allt de

gemensamma semi-narierna var mycket bra. Inte minst semi-nariet där chefeko-nomerna från SKL, LO, Nordea och Swedbank kommen-terade krisen och siade om framtiden.

Årets upplaga av KOMMEK var den tolfte och antalet deltagare var bara marginellt färre än för två år sedan.

– Med tanke på lågkonjunkturen hade vi räknat med en minskning. Men mässan är så pass etablerad och en så viktig mötesplats att många fortsät-ter komma till Malmö, säger Anders Haglund, som också sitter i KEF:s styrelse.


mr valvaKa fiCK sista ordetSå stod han äntligen i talarstolen, Sören Holmberg, och avslutade KOMMEK, flankerad av Aftonbladets Helle Klein och Sydsvenskans Heidi Avellan.

Han avlivade raskt myten om det ”det socialdemokratiska valmaskineriet” som framgångsrika valspurtare. Tvärtom, soci-aldemokratin är svaga sista dagarna innan valet, medan småpartier lyfter sig.

– Nu när ni vet det så behöver ni ju inte sprida myten vidare, sade han.

Ett fenomen som dykt upp under senare val är partitester på internet. Underhåll-ning? Ja, men testerna är inte så oskyldiga. Fler än var fjärde väljare gjorde ett parti-test förra valet och det fanns en statistisk påverkan på någon procent.

Så, det kan lä-saren komma ihåg när nu mandatför-delningen mellan blocken hängde på så få röster. Det kan ha varit parti-testernas fel. Eller förtjänst…

Anders Haglund.

Sören Holmberg.


ORGANISAtION

Jubilar med certifikat

En av grundarna är lennart ledin, tidi-gare revisionsdirektör i Jämtlands läns landsting.

– Jodå, jag och en kollega satt faktiskt på Island och skrev stadgar i samband med ett nordiskt revisionschefsmöte, berättar han

Anledningen till föreningsbildandet var att kommunrevisorerna dels ville höja statusen på yrket genom en certifiering á la FAR, dels sörja för revisorernas kompetensutveckling. Anslutningen var god från första stund. Re-dan efter något år nådde föreningen det da-gens medlemsantal, runt 350 medlemmar.

– Vi kom igång med certifieringen under 2002. Det är fortfarande en grundbult i verk-samheten, berättar Lennart Ledin.

I dAG hAR verksamheten växt. Skyrev har tre kommittéer som arbetar med god sed, information och utbildning. En viktig del av verksamheten är samla, bearbeta och kommentera relevanta regler i föreningens normsamling, en handbok för kommunala yrkesrevisorer. Förra året arrangerades den första utbildningen i egen regi, en sex dagars kurs i verksamhetsrevision. Grunden för utbildningen är en nyskriven och efterfrågad vägledning i verksamhetsrevision (utkommer nästa år).

på KANSlIEt jobbar Anders petersson. Han har 1/3 tjänst (resten av tiden på PWC) för att klara föreningens administration och information. Han fungerar dessutom som sekreterare i kommittéerna och är adjungerad styrelseledamot.

– Det är lite ojämn arbetsbelastning. Inför

årsmötet i september är det alltid mycket att göra. Uppslut-ningen är bra, vi var nästan 120 medlem-mar på årsmötet, berättar han.

Det senaste till-skottet i verksam-heten är ett nord-iskt revisorssamarbete i NFLGA (The Nordic Federation of Local Government Auditors). Föreningen grundades 2009 av norska och svenska kommunrevisorer. Skyrev medver-kade även i en internationell konferens om of-fentlig revision förra året och en ny konferens planeras för 2011.

FRAMtIdSFRåGOR, då? Ja, på utbild-ningssidan står verksamhetsrevision högt på agendan. Sedan ska det tryckas en ny norm-samling nästa år.

– Vi vill också gärna utöka samarbetet med organisationer som KEF, FAR och SKL. Det är viktigt, säger Anders Pettersson.

Det är dags att fira en 10-åring med stil. Sveriges kommunala yrkesrevisor firar nämligen sitt första jubileum. Certifiering av revisorer är en huvuduppgift.

EKONOMIFöreningen finansieras främst genom att arbetsgivaren betalar en summa för varje anställd revisor som är medlem i fören-ingen. Dessutom betalar varje medlem en avgift om 300 kro-nor per år. En mindre summa får man också in på kursavgifter och litteratur.

cERtIFIERINGAll certifiering sker genom en fristående certifieringsnämnd. Grundkraven är relevant akade-misk utbildning, minst fem år i yrket samt nödvändig erfaren-het av kommunal verksamhet. Certifieringen måste förnyas vart femte år.

TExT THOMAS PETTERSSON

SKYREV - Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer

http://www.skyrev.se/[2010-10-03 15:48:59]

Hänt..

KalendariumOm föreningen

Certifiering

God sed

Utbildning

InformationNormsamling

Bli Medlem

NFLGA

Länkar

Sök

Kontakt

Platsannonser

Tyck till..

English

Cookies

Webmaster

Copyright©SKYREV

Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer

En garant för kommunal yrkesrevision av högsta kvalitet

Branschföreningen för kommunala yrkesrevisorer

Rekommendationen om prövning av densakkunniges oberoende (R2) är nu klar ochfastställd av styrelsen.

Dokumentet "Projektplan - innehåll ochdisposition" har ändrat status från vägledning(V2) till rekommendation (R3).

SKYREV har skrivit till Finansdepartementet ombl a behovet av stöd för arbetet med attutveckla, normera och kvalitetssäkra denkommunala yrkesrevisionen. Läs mer...

Enkätom utbildningsbehov inomSKYREV

(endast för medlemmar)

Skyrevs årsstämma, seminarier och Skyrev Academy 16-17 september2010. Här finns dokumentationen.

Inbjudan till kurs:

Verksamhetsrevision – en vägledningför kommunala yrkesrevisorerLäs mer... Anmälan..

SKYREVs normsamling för denkommunala sektorn Beställ den nu!

Komplementet nr 2 till Normsamling2008 är nu klart och kan fritt hämtashär

FöreningsbladetJuni

Stadsrevisionen i Göteborg sökerVerksamhetsrevisor

.

FyllER JäMNt. Skyrevs verksam-het har vuxit snabbt på tio år.

Anders Petersson.


vid det här laget finns det en mycket omfat-tande akademisk litteratur om de nämnda styrfilosofierna, som för övrigt brukar samlas

i begreppet New Public Management. En del forskare menar att förändringarna genomförs för att lösa olika problem medan andra menar att det snarare handlar om moden och trender. Oavsett förklaringar är det viktigt med studier för att skapa förståelse för denna förändring och de andra ständigt pågående föränd-

ringarna.

I dEN FÖRStA artikeln i det här numret uppmärksammar Gustaf Kastberg, som är verksam vid Lunds universitet och KFi, konsekvenserna av att kundval blir allt vanligare i kommuner och landsting. Från början fanns det fanns en stark tilltro till

styrning genom marknadsmekanismer. Forskningen inom området visar emellertid av marknadsmeka-nismerna har begränsad betydelse, en omständighet som enligt Kastberg ställer krav på en annorlunda styrning.

I dEN ANdRA artikeln skriver Ninnie Adrian och lovisa boström, studenter vid Stockholms univer-sitet, om hur kommuner och landsting bör värdera tillgångar vid avknoppning, även det en fråga som är en direkt konsekvens av marknadslösningar. Utifrån sin prisbelönta magisteruppsats redovisas en modell för värdering av avknoppade förskolor.

bådA ARtIKlARNA bEhANdlAR aktuella och viktiga frågor som föranleder ett flertal olika reflek-tioner. Trevlig läsning!

FORSKARhÖRNAN

styrning och värdering

pIERRE dONAtEllA

Forskarredaktör och utredare vid Kommunforskning i västsverige

n CKS kommundag, torsdagen den 11 november.

n KFi-dagen, torsdagen den 18 november.

n KEFU, flerdimensionell styrning i hälso- och sjukvården onsdagen den 8 december.

n Dessutom erbjuder KEFU ett flertal olika seminarier under hösten där datum i skrivande stund inte var fastställda.

AKtIvItEtER I hÖSt

Förändringar sker ständigt. Det är i alla fall svårt att komma på något som är konstant, som aldrig förändras. Detta gäller även verksamheten i offentlig sektor, den är ständigt under förändring. En av de tydliga förändringarna under de senas-te decennierna är ökade inslag av decentralisering, prestationsbedömningar och marknadslösningar.

n Boken utgör en djuplodande beskrivning och analys av Vimmerby som samhälle utifrån ett flertal olika perspektiv. Den överordnade frågan som behandlas är vad som händer i ett samhälle där det finns en blomstrande upplevelseindustri som är kopplad till ett kulturarv. Boken diskuterar flervetenskapligt, det vill säga med bidrag från författare från olika discipliner, hur ett samhälle präglas av att vara förknippat med ett kulturarv, såsom Astrid Lindgren. Det ges både en historisk bild av hur samhället växt fram och en aktuell beskrivning av hur kom-munledningen arbetar med bilden av kommunen idag. Det är en bild som utmärks av det kulturarv som finns men som också måste leva upp till mo-derna samhälleliga värden. Vimmerby beskrivs som ett handlingskraftigt samhälle med starka individer med entreprenörsegenskaper men som också

präglas av ett starkt samhällsengagemang. Det kulturarv som finns i Vimmerby ger upphov till intressanta möten mellan ekonomiska motiv och samhällsnyttiga satsningar, intressen som ibland är svåra att balansera när de ställs mot varandra. Bokens författare skildrar kulturarvets påverkan på samhället utifrån olika aspekter. Bland mycket annat uppmärksammas kommunens agerande, lokaltidningens roll och invånarnas inställning med fokus på ungdomar-nas åsikter.

AStRId lINdGRENS väRldAR I vIMMERby – EN StUdIE OM KUltURARv Och SAMhällSUtvEcKlING.

LEIF JONSSON (RED). NORDIC ACADEMIC PRESS.


kundval kräver ny styrning

KOMMUNFORSKNING

Kundvalsmodeller breder ut sig och blir allt vanligare. Kommuner och landsting står därför inför en ny situation med nya spelregler för hur styrningen av verksamheten måste utformas, enligt Gustaf Kastberg. Problematiken berör alla kommuner eftersom kommuner och landsting inom allt fler områden inte själva avgör om kundval skall introduceras.

En första fråga som är av intresse i sammanhanget är huruvida det behövs någon särskild styrning över huvud taget. Tidigare studier av kommu-

ner och landsting som introducerat kundvalsmodeller vittnar om att det bland inte minst politiker fanns en stark tilltro till kundvalsmodellernas självreglerande kapacitet. Det underliggande resonemanget handlade om att när marknadsmekanismer tillåts råda kommer undermåliga producenter att slås ut, kvaliteten drivas upp och alla bli mer nöjda. En naturlig konsekvens av inställningen var att styrningen av kundvalsmodeller inte blev särskilt aktiv.

Senare studier har emellertid indikerat att inställ-ningen förändrats och att styrningsambitionen ökat i kommuner och landsting som introducerar kundval. Detta på goda grunder. En granskning av litteraturen visar att introduktionen av kundval för med sig vissa effekter som det funnits förhoppningar om, men ock-så att andra effekter uteblir och att negativa effekter uppstår. Skolan är ett bra exempel. Det finns exempel-vis inga entydiga belägg för att elevernas aggregerade prestationer påverkas positivt. Däremot talar gjorda studier för att det sker en ökad segregation. Att segre-gationen ökar samtidigt som elevprestationerna inte förbättras kan ur ett marknadsperspektiv förklaras med hjälp av hur föräldrar väljer. Genomförda studier visar att medan skolors resultat gällande elevprestatio-ner inte tillhör det föräldrarna först och främst väljer efter är social sammansättning bland eleverna något

som uppfattas som desto viktigare. Föräldrarnas sätt att välja skapar därför incitament som inte i för-sta hand handlar om att förbättrade elevprestationer premieras. Liknande problematik har iakttagits i ameri-kanska studier av hur val av sjukvård sker. Det objektivt sett bästa alterna-tiven väljs inte alltid i första hand.

dEt FINNS SålEdES goda skäl att reflektera över hur kommuner och landsting kan och bör utforma sin styrning. Här utvecklas ett reso-nemang som bygger på idén om att kommuner och landsting måste utgå från två olika fokus i sin utform-ning av styrningen: marknadsfokus och produk-tionsfokus. Styrning som har ett produktionsfokus handlar om att utveckla en styrning av egenregin som är anpassad för en marknadssituation. Styrning som har ett marknadsfokus handlar istället om att rikta in styrningen på att skapa en situation där alla producen-ters aktiviteter styrs mot ett mål.

Den produktionsfokuserade styrningen bär spår av traditionell förvaltningsstyrning eftersom målet är att säkerställa en effektiv produktion. Vad som däremot är nytt i en kundvalssituation är att verksamheten måste styras på ett sätt som är anpassat för ett fluktu-erande underlag, vilket ställer krav på en matchnings-

Må

NA

dE

NS

FO

RS

KA

RE

GUStAF KAStbERG4 Fil doktor verksam vid Institutionen för Service Management vid Lunds universitet samt KFi.

Ditt val - TioHundra

http://www.tiohundra.se/1/Globala/Om-TioHundra/Tiohundra-namndforvaltning/ditt-val/[2010-09-28 13:59:24]

E-post till webbredaktör Tipsa en vän Skriv ut

Senast uppdaterad: 17 augusti 2010

Ditt val – vård och omsorg

Du som bor i Norrtälje kommun kan göra ditt eget val inomvård och omsorg. I september 2009 infördes kundval och den1 november 2010 införs även vårdval. Vi har valt att kalla detDitt val – vård och omsorg.

Kundval gäller dig som har ett biståndsbeslut om hemtjänst eller ettordinerat behov av basal hemsjukvård och hemrehabilitering. Du kansjälv välja vilka som ska utföra tjänsterna.

Läs mer om kundvalet

Vårdval innebär att du själv kommer att kunna välja vilkenvårdgivare du vill gå till. Inom vårdval kan du välja vårdcentral,barnavårdscentral, logoped och fotsjukvård.

Som invånare i Norrtälje kommun kommer du i god tid att fåinformation om hur vårdvalet går till.

Roslagshälsans kunder

Viktig information till dig somfår hemtjänst, hemsjukvård ellerhemrehabilitering utförd avRoslagshälsan

TioHundraförvaltningen · Box 801 · 761 28 Norrtälje · Tel 0176-710 00Vårdbolaget TioHundra · Box 905 · 761 29 Norrtälje · Tel 0176-326 000

SökHem Lyssna Webbkarta A till Ö RSS

Barn och unga Vuxna Äldre Aktuellt Om TioHundra Lediga jobb Kontakt

Nämnd & förvaltning

Vårdbolaget TioHundra

Norrtälje sjukhus

Andra vård- ochomsorgsgivare

Forskning, Utveckling ochUtbildning

Om TioHundranämndenOm TioHundraförvaltningenDitt valKundvalVårdvalKontaktPågående projektMedicinskt ansvarigsjuksköterska

Om webbplatsen


rätt pris på förskolanPriset på en förskola, i samband med av-knoppning, bör med en ekonoms ögon sättas med hänsyn till framtida intäkter och kostna-der. Dessa är i sin tur avhängiga såväl interna som externa materiella och immateriella förutsättningar. Ninnie Adrian och Lovisa Boström redovisar en metod som bygger på dessa utgångspunkter.

vi föreslår en modell som påvisar de olika stegen i värderingsprocessen och synliggör de immate-riella tillgångarna. Denna flerstegsprocess skall

utmynna i ett marknadsmässigt värde.Kommunen bör ta ansvar för delar av värderingspro-

cessen då de som tidigare huvudman har större insikt i och kunskap om verksamheten än värderingsexper-terna. Detta motiveras även av att förskolorna fortsätter vara skattefinansierade verksamheter och ytterst vilar kvalitetsansvaret på kommunen. För att stärka tillför-litligheten i värderingen bör två av varandra oberoende värderingsexperter anlitas.

Den kronologiska ordningen för processen i figur 1 är: Kommunen gör en strategisk analys enligt vårt för-slag nedan och fattar även beslut angående vilka krav som skall ställas i avtalet. Då dessa steg är utförda anli-tas externa värderingsexperter som tar del av den stra-tegiska analysen och implementerar denna vid utföran-det av de följande stegen: redovisningsanalys, finansiell analys och framtagande av finansiella nyckeltal. Vidare utmynnar dessa steg i prognoser och förskolans abso-luta värde framräknas av värderingsexperterna, vilket inkluderar den strategiska analysen och förskolans rela-

KOMMUNFORSKNING

förmåga. Resurser som sätts in måste anpassas efter vad som efterfrågas. Om inte matchningen lyckas genereras underskott som i sin tur kan komma att bli betraktade som ej tillåtet stöd till egenregin. Styrningen måste därför inriktas på att skapa en flexibel pro-duktionsapparat som har förmåga att reagera på förändringar i underlaget. Viktiga styrprinciper blir då att intro-ducera väl avgränsade resultatenheter med ett långtgående decentraliserat an-svar. Men också att det finns en idé om vad det kommunala alternativet tillför i form av kvalitet och utformning på service. Andra viktiga men också svåra beslut handlar om vilka utbudspunkter som skall få finnas och vilka som kan-ske måste tas bort.

MålSättNINGEN MEd styrningen som har ett marknadsfokus är att skapa spelregler som gör att de ambitioner som finns i kommunen för innevåna-rna förverkligas. Detta förutsätter att mål och ambitioner uttrycks och att spelregler sedan etableras som gör att alla producenter, både egenregi och alternativa, strävar mot ett uppfyllande av målen. De verktyg som finns att ta till spänner från ekonomiska incita-ment och informationssatsningar till kravställning för tillträde och tydliga kvalitetsregler. Skolverksamheten i Sollentuna kommun är ett exempel på hur en lokal ambition kan artikuleras som gäller alla producenter och hur uppföljningen sedan kan rikta in sig på samtliga verksamma producenter i kommunen.

GENOM Att uppmärksamma de två olika områdena för styrningsfokus för-bättrar kommunerna sina möjligheter att hantera situationen som uppstår vid introduktionen av en kundvalsmodell. Därmed inte sagt att det är enkelt eller oproblematiskt.

Fortsättning: Kundval …

FIGUR 1. Modell för värderingsförfarande, modifiering och vidare-utveckling.

vIll dU läSA MER?Resonemanget i artikeln bygger på iakttagelser som Gustaf Kastberg gjorde i rapporten ”Vad vet vi om kundval? En kunskapsöversikt” (2010). Stockholm: Sveriges kommuner och lands-ting.

rätt pris på förskolan KOMMUNFORSKNING

tiva värde i ett VärdePositioneringsDiagram (VPD), se figur 2. Placeringen i VPD kan därefter summeras i en SWOT-analys där de immateriella tillgångarna över-skådligt synliggörs, se figur 3 nedan.

FÖR KOMMUNERNAS UtFÖRANdE av strategisk analys har vi konstruerat verktyget VPD som ska belysa de komplexa parametrar som utgör förskolans värde. VPD:n resulterar inte i ett värde i form av absoluta tal utan syftet är att ge en bild av förskolans relativa värde baserat på materiella och immateriella tillgångar.

Y-axeln beskriver de interna parametrarna och X-axeln de externa parametrarna. En låg placering längs Y-axeln innebär stora behov av framtida investeringar och en placering långt till vänster på X-axeln innebär en begränsad frihet dvs. de icke-påverkbara faktorerna hämmar den framtida värdeutvecklingen. Båda dimen-sionerna innefattar såväl materiella som immateriella tillgångar. I tabellen nedan ger vi förslag på frågor som kan användas för att generera placeringen i VPD:n. Dessa är indelade i externa och interna dimensioner och graderas i en skala mellan 1(mycket dåligt/svagt) -10 (mycket bra/starkt). Externa frågor ger en placering längs med X-axeln och interna längs med Y-axeln. Var förskolan placerar sig i VPD:n avgör vilken kategori den tillhör:

A: Detta fält indikerar att de externa parametrarna är svaga medan de interna är gynnsamma .

B: Detta fält indikerar att både de externa och interna förutsättningarna är bra. Det mest fördelaktiga fältet som bör inbringa det relativt sett högsta priset för en verksamhet.

C: Detta fält indikerar att både de externa och inter-na förutsättningarna är dåliga. Det minst fördelaktiga fältet, en verksamhet som hamnar här bör inbringa det relativt sett lägsta priset för en verksamhet.

D: Detta fält indikerar att de interna förutsättning-arna är svaga medan de externa är gynnsamma.

Tabell 1 visar frågorna som genererar den fiktiva pla-

ceringen i VPD:n. Frågorna och svaren resulterar i den röda markeringen som visas i figur 2.

En SWOT-analys kan nyttjas för att skapa en uppfatt-ning av förskolans värde och belysa styrkor (S), svaghe-ter (W), möjligheter (O) och hot (T). SWOT-analysen är ett steg i processen för att tydliggöra de immateriella värdena. Syftet med att upprätta en SWOT-analys för förskolan är att skapa ett jämförelseverktyg för katego-risering, vilket vi anser har ett framtida värde för kom-munen.

När kommunen använt denna modell för en förskola har en referenspunkt skapats genom dess placering i VPD:n. Nästa gång en avknoppning genomförs kan den aktuella förskolan placeras i relation till de redan av-knoppade förskolornas placering. Då vår modell bygger på jämförelse kommer verktyget att ge en mer rättvisan-de bild av förskolornas värden ju fler gånger kommunen tillämpar det. Vi vill poängtera att vår modell inte resul-terar i absoluta utan relativa värden.

IMMAtERIEllA tIllGåNGAR INbRINGAR viktig information vid företagsvärdering. Dock medför dess ogripbarhet att värdet är svårare att fastställa än finansiella tillgångar. Våra respondenter menar att im-materiella tillgångar utgör en viktig del av förskolans värde och vår avsikt är att synliggöra detta i VPD:n och SWOT-analysen.

Då finansiering och reglering fortsatt är offentliga är det viktigt att säkerställa kvaliteten i de avknoppade

FIGUR 2. Värdepositioneringsdiagrammet VPD. tAbEll 1. Frågemall för bedömning av en förskola.



KOMMUNFORSKNING

Tre år är lång tid att vänta på en dagis-plats men inte för att bygga en motorväg.Ett sjusiffrigt belopp på en prislapp har helt olika betydelse beroende på om den sitter på en penna eller ett hus. Det handlar om att se saker i sitt sammanhang. Att koppla ihop punkterna.

Varje företag eller organisation har olika förutsätt-ningar och mål. Därför kan utveckling inte köpas i färdiginslagna paket.

Det är här Ekan kommer in. Vi förenar egenskaper med möjligheter. Genom noggranna analyser och utvärder-ingar hittar vi er organisations unika egenskaper och ger er sedan redskap inom styrning, verksamhetsutveckling och införande av IT-system.

Vi kallar det “connecting the dots”.

www.ekan.com

Ekan annons kom ek 186x80 (4.0).indd 1 09-01-20 15.35.35

Må

NA

dE

NS

FO

RS

KA

RE

lOvISA bOStRÖM4 Tidigare student på Stock-holms universitet, Företags-ekonomiska institutionen.

4 Ingick i IKE:s uppsats-grupp.

Må

NA

dE

NS

FO

RS

KA

RE

NINNIE AdRIAN 4 Tidigare student på Stock-holms universitet, Företags-ekonomiska institutionen. 4 Ingick i IKE:s uppsats-grupp.

enheterna. Kommunerna kontrollerar att de uppställda kraven för att få bedriva förskoleverksamhet uppfylls. Vad gäller möjligheten att ställa krav i avtalen råder oe-nighet bland våra respondenter men vi föreslår följande:

• Inkludera en hembudsklausul som förhindrar ome-delbar vidareförsäljning av verksamheten. Vi anser att detta stoppar köpare med kortsiktiga avsikter att töm-ma företaget på tillgångar. En hembudsklausul medför ett lägre pris, vilket bör beaktas.

• Ställa konkreta krav vad gäller barngruppsstorlek och personaltäthet, vilket är avgörande för kvaliteten. Vi anser att 15 barn per tre heltidstjänster är eftersträ-vansvärt, eftersom detta med viss försiktighet ges som riktmärke i Skolverkets allmänna råd.

Det är viktigt att ställa krav i avtalet då priserna för verksamheterna stiger till följd av de nya riktlinjer-na. Detta baserar vi på att högre priser medför större belåning för köparen, vilket i sin tur genererar högre

vinstkrav. För att det ökade vinst-kravet inte skall ha en negativ effekt på kvaliteten menar vi att det finns belägg för kravställning vid överlå-telsen.

Nyckeltalsanalys, redovisnings-analys och finansiell analys

Vad gäller de steg som utförs av externa värderingsexperter visar det teoretiska ramverket och vår empiri att relativt välutvecklade metoder redan finns. Därför ut-vecklas inte resonemang kring dessa steg i denna artikel.

Vår förhoppning är att den föreslagna modellen kan användas vid avknoppning i kommunal verksamhet – och då även inom andra kommunala verksamheter.

FIGUR 3. SWOT-analys, egen modell. I denna figur visar vi hur exemplet från figur 2 och tabell 1 kan samman-fattas.

vIll dU läSA MER?Författarna förmedlar gärna uppsatsen i sin helhet om så önskas. [email protected] [email protected]


KEF-AKtUEllt

Gör det möjligt

Nordea – det självklara alternativet för dig inom kommun och landsting

Genom personliga relationer och hög specialistkom-petens kan vi vara en god partner som fi nns nära dig. Dessutom erbjuder vi konkurrenskraftiga tjänster för kommuner och landsting inom betalningar, placeringar och fi nansiering.

Hör av dig till din kontaktpersoneller närmaste Nordeakontor, så berättar vi mer.

Nor

dea

Ban

k A

B (p

ubl)

Minskade ramstorleken samt ändrade besk på lilla bilden,Ändrade toningen på bakgrunden.MF 21/4 09

Hör av dig till din kontaktperson

Tack för att du besökte oss på KOMMEK!

SÖDRA KRETSENn Den 11 november i Malmö blir det en inspirationsdag om konsten att presentera ett budskap. Vi får tips om att kommunicera med tanke, röst, kropp och powerpoint. Retorikkon-sult Susanne Hedin medverkar, liksom kommun direktör Jan-Inge Hansson från Ängelholms kommunen, en upp-skattad föreläsare och utbildare.

Obs! Det finns fortfarande några platser till Skånes Ekonomidagar den 1–2 december i Helsingborg. Det är en sedvanlig blandning av ekonomi, omvärld, personlig utveckling och lite kultur.

VÄSTERNORRLAND/JÄMTLANDn Krets 8 Västernorrland och Jämt-land anordnar under hösten ett om-fattande utbud av aktiviteter. Uppstarten var en momsutbildning med över 45 deltagare i Härnösand. Därefter anordnas två olika aktiviteter den 30 september: en skolekonomdag om beräkning av ”skolpeng” samt en utbildningsdag om den nya lagstiftningen kring kommunala bostadsbolag.

Under senare delen av hösten anordnas två utbildningar i Jämt-land. Den 14 oktober är det en utbildningsdag i Östersund om den nya stiftelselagen. Avslutningen innan jul kommer att hållas den 2–3 december med ekonomiutvecklingsdagarna på Björknäs-gården i Bräcke.

Kolla föreningens kursutbud på www.kef.se

Nytt FRåN KREtSARNA

KREtS NR 1Stockholm, Uppsala och Gotlands länCecilia von SydowSundbybergs stad 179 92 Sundbybergtelefon 08-706 80 00 [email protected]

KREtS NR 2Södermanlands och östergötlands län Göran BernhardssonOxelösunds kommun613 81 Oxelösundtelefon 0155-380 00 [email protected]

KREtS NR 3Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Hallands län Katrin FritzNässjö kommun571 80 Nässjötelefon [email protected]

KREtS NR 4Skåne och Blekinge länTony Henningsson, Helsingborgs stad251 89 Helsingborgtelefon 042-10 50 [email protected]

KREtS NR 5Västra Götalands länRoger CardellBorås StadKommunledningskansliet

501 80 BoråsTelefon 033-35 70 [email protected]

KREtS NR 6Värmlands, örebro och VästmanlandAnn BjörkmanArboga kommunBox 45732 21 Arbogatelefon 0589-870 [email protected]

KREtS NR 7Dalarnas och Gävleborgs länJörg BassekLandstinget Dalarna, Ekonomienheten791 29 Falun telefon 023-49 00 [email protected]

KREtS NR 8Västernorrlands och Jämtlands länGöran AnderssonHärnösands kommun871 80 Härnösandtelefon 0611-34 80 [email protected]

KREtS NR 9Västerbottens och Norrbottens länIngela Karlsson Kalix kommun Nygatan 4952 81 Kalixtelefon 0923-650 [email protected]

välKOMMEN Att KONtAKtA dIN KEF-KREtS!

KäRNAN. Skånekretsen ekonomidagar anordnas på hemmaplan i Helsing-borg 1–2 december.


Om man i vardagen, för de nya gran-narna, i sällskapslivet eller för den delen under tjänsteresan på tåget eller flyget oförsiktigt råkar nämna att man är revisor kan det ibland skapa en reaktion. Blir någon över-

raskad om jag säger att det inte leder till kommentaren ”Vad intressant!”? Istället ligger det något beklagande i blicken och ett outtalat ”Det var tråkigt att höra, hop-pas du kan hitta en annan födkrok längre fram”. När de får veta att jag arbetar med kommunal revision blir inslaget av beklagan om möjligt ännu mera tydligt …

dEt tycKS vARA en väl bevarad hemlighet att kom-munal revision är något av det mest spännande man kan arbeta med inom offentlig sektor. Vi rör oss inom hela den kommunala sektorn, kommuner, landsting och regioner, allt från förvaltning och kommunägda företag till kommunalförbund, stiftelser och projekt. Våra uppdrag handlar att granska om verksamheten är ändamålsenlig, om resurserna används som avsett, om den interna kontrollen är tillräcklig och självfallet om räkenskaperna är rättvisande. Har någon annan yrkes-kategori ett så brett fält att arbeta med?

vARFÖR EN lOvSåNG till kommunal revision? Tio år av statligt utredande tyder väl på att detta är en

bransch med sällsynt stora svårigheter. Kan så tyckas, men det stämmer inte. Förtroendevalda revisorer, enligt lag ålagda att anlita sakkunniga för granskningen, är en modell som passar det kommunala självstyret. De som har en annan uppfattning rekommenderas att läsa den senaste utredningen om kommunal revi-sion, utförd av Statskontoret.

Det finns förvisso svagheter. Det kan vara otillräckliga resurser, att man inte ”syns” eller en svagt ut-

vecklad dialog, men i det stora hela har den kommunala revisionen utvecklats i en mycket positiv riktning. En tydligare lagstiftning har varit en viktig faktor, liksom arbetet med god revisionssed.

KOMMUNAl REvISION KAN hamna i blåsväder, främst för att de som granskas inte håller med om kritiken. När media skriver om ”skarp kritik” är det lätt att frammana en bild av konflikter. Sanningen är att den ”hårda kritiken” ofta består av slutsatser som alla någorlunda insatta kan skriva under på. Behöver jag nämna att styrelser och nämnder ofta åtgärdar eller försöker åtgärda påtalade brister?

En återkommande svårighet är bilden av revision. Media fokuserar på sådant som ger rubriker. Ibland undrar jag varför en öl eller ett glas vin på skattebetalar-nas bekostnad alltid är en katastrof medan 100 miljoner i underskott knappt omtalas eller debatteras.

MISSFÖRStå MIG Rätt - missbruk av skattemedel ska påtalas och beivras. Men, vad är värst: ett glas öl eller 100 miljoner i underskott till följd av bristande styrning och ledning?

vAd häNdER dE närmaste åren? Kommunal revision måste fortsätta att utvecklas. Vi kan bli bättre! Det är också målet för och skälet till att Skyrev bildades. Vi har under våra första tio år, på egen hand, skapat ett certifieringsinstrument, tagit fram vägledningar och rekommendationer. Skyrev anordnar skräddarsydda utbildningar för sina medlemmar, har bildat ett nor-diskt förbund tillsammans med våra kolleger i Norge (NKRF) och vi har nära kontakter med SKL, Starev med flera som är andra viktiga aktörer.

Med egna satsningar, i samarbete med andra aktörer och med stöd av våra dagliga kontakter med de förtro-endevalda revisorerna kommer Skyrev även framöver att aktivt bidra till att utveckla kommunal revision, god revisionssed och därmed också den kommunala verksamheten!

KRÖNIKAN

en granskning med förtroendeDet verkar vara en väl bevarad hemlighet att kommunal revision är något av det mest spännande man kan arbeta med inom offentlig sektor. Och det finns mer att göra, skriver Bo Basun i sin krönika.

”vad är värst: ett glas öl eller 100 miljoner i underskott till följd av bristande styrning och ledning?”

Gä

St

KR

ÖN

IKÖ

RE

N

bO bASUNn Bo Basun är ordförande

i föreningen Sveriges Kom-

munala Yrkesrevisorer. Han

bor i Härnö-sand och är

revisionsdirektör i Lands-

tinget Västernorrland.


Har du koll påmorgondagenslikviditet?

– Vi hjälper dig

Vår långtidsprognosär verktyget som gerdig koll.

Kontakta din kundansvarigeeller någon av våra beräknings-experter på 08-665 06 80.

KPA9269.indd 1 2010-09-29 08:30:51

Posttidning BKommunal EkonomiBox 6767 801 74 Gävle

Alltid på väg

EHR

ENST

RÅ

HLE

BB

DO

Njut av vintern.Vi sköter om vägarna.

Svevia sköter sedan många år vinterunderhållet på en stor del av det statliga vägnätet. Vår erfarenhet och expertis har också gett oss förtroende hos ett stort antal kommuner. Vi tar helhetsansvar för vinter-underhållet: vi planerar, handlar upp och utför, dygnet runt. Väglaget och väderutvecklingen följer vi minut för minut i våra övervakningscentraler så att vi kan rycka ut precis när det behövs, dag som natt. Det kan vi göra i din kommun också. Upptäck mer på svevia.se

3010236-2tl_Svevia_Snorojning_BAKSIDA_210x260.indd 1 9/28/10 11:04:09 AM

Documents

Ke 2010 05