K

ista

Un

gdo

msg

ård

20

12

Ve

rksa

mh

ets

pla

n

I vår verksamhetsplan hittar du information om vårt uppdrag, resurser, hur vi lever upp till intressenternas krav, behov och förväntningar, mångfalds- och jämställdhetsarbete, delaktighet och inflytande, nätverkande, kompetensutveckling, miljöarbete, preventivt arbete, våra prioriterade frågor och kvalitetsgarantier samt budget.

Bromma KFUK-KFUM Box 1104

164 22 Kista 08-7526456

kfum-garden.nu

2

INNEHÅLL

Inledning ............................................................................................................................................................... 6

Beskrivning av föreningen ................................................................................................................................ 6

Tidigare erfarenheter av verksamhetsområdet ................................................................................................ 7

Uppdrag ................................................................................................................................................................ 7

Resurser ................................................................................................................................................................ 8

Ekonomi ........................................................................................................................................................... 8

Medarbetare .................................................................................................................................................... 8

Kompetensresurser .......................................................................................................................................... 8

Styrelsen .............................................................................................................................................................. 8

Kansliet ................................................................................................................................................................ 9

Kista ungdomsgård .............................................................................................................................................. 9

Hur vi lever upp till intressenternas krav, behov och förväntningar .....................................................................10

Mångfalds- och jämställdhetsarbete ....................................................................................................................10

Målsättning .....................................................................................................................................................11

Metoder ..........................................................................................................................................................11

Do it yourself ..................................................................................................................................................... 11

Genusperspektiv ................................................................................................................................................ 11

Normkritisk pedagogik ...................................................................................................................................... 12

Kartläggning av jämställdhetsintegrering .......................................................................................................... 13

Checklistor ......................................................................................................................................................... 13

O/lika ................................................................................................................................................................. 15

Kön spelar roll .................................................................................................................................................... 16

MOD- Mångfald och dialog................................................................................................................................ 16

Jämställdhetsstrategi 2009-2013 KFUK-KFUM Sverige ..................................................................................... 16

Utbildning .......................................................................................................................................................... 17

Kommunikation ................................................................................................................................................. 17

Rekrytering ........................................................................................................................................................ 17

Resursfördelning ................................................................................................................................................ 18

Bromma KFUK-KFUM:s jämställdhetshandlingsplan 2011-2013 ....................................................................... 18

3

Bromma KFUK-KFUM:S Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling för Kista ungdomsgård ...... 19

Uppföljning ......................................................................................................................................................21

Delaktighet och inflytande ...................................................................................................................................21

Målsättning .....................................................................................................................................................22

Metoder ..........................................................................................................................................................22

Dialog ................................................................................................................................................................. 22

Idédagboken ...................................................................................................................................................... 22

Stormöten .......................................................................................................................................................... 22

Pengar direkt ..................................................................................................................................................... 22

Kulturstöd för unga och coacher ....................................................................................................................... 22

Uppföljning ......................................................................................................................................................23

Nätverkande ........................................................................................................................................................23

Målsättning .....................................................................................................................................................23

Metoder ..........................................................................................................................................................23

Uppföljning ......................................................................................................................................................23

Medarbetarsamling (MAS) ..............................................................................................................................23

Oktoberdagarna ..............................................................................................................................................24

Storföreningsnätverket....................................................................................................................................24

Fryshusandan ..................................................................................................................................................24

Forum för Eldsjälar ..........................................................................................................................................24

Järvaandan ......................................................................................................................................................24

Youth work ......................................................................................................................................................25

KFUK-KFUM SVERIGE .......................................................................................................................................25

LSU Sveriges ungdomsorganisationer ............................................................................................................... 25

Sektor 3 Tankesmedjan ..................................................................................................................................... 25

Social Venture Network ..................................................................................................................................... 26

YMCA YWCA ....................................................................................................................................................26

Förvaltningens samordningsstruktur för ungdomsverksamheterna.................................................................26

Myndigheter i Samverkan (MYS) och Områdesgruppen ..................................................................................26

Nätverksblomman ...........................................................................................................................................26

4

Kompetensutveckling ...........................................................................................................................................27

Målsättning .....................................................................................................................................................27

Metoder ..........................................................................................................................................................27

Uppföljning ......................................................................................................................................................27

Helheten ..........................................................................................................................................................27

Sensus .............................................................................................................................................................28

Utveckling av grupp och ledare – UGL .............................................................................................................28

Effektivare grupper och ledare – EGOL ............................................................................................................28

Utvecklingssamtal ...........................................................................................................................................29

Bromma KFUK-KFUM:S Kompetenspolicy ........................................................................................................29

Syfte ................................................................................................................................................................... 29

Kompetens......................................................................................................................................................... 29

Kompetensutveckling ........................................................................................................................................ 29

Individuell kompetensutvecklingsplan.............................................................................................................30

Utbildningar, konferenser, seminarier och forskning .......................................................................................30

Nätverk ............................................................................................................................................................30

Miljöarbete ..........................................................................................................................................................30

Målsättning .....................................................................................................................................................31

Metoder ..........................................................................................................................................................31

Uppföljning ......................................................................................................................................................31

Preventivt arbete .................................................................................................................................................32

Målsättning .....................................................................................................................................................32

Metoder ..........................................................................................................................................................32

Uppföljning ......................................................................................................................................................32

164 united .......................................................................................................................................................32

STAN-programmet (Stockholms Tobaks- Alkohol- och Narkotikapolitiska program) .......................................33

Policy mot klotter och liknande skadegörelse på Kista ungdomsgård ..............................................................35

Stadens brottsförebyggande program .............................................................................................................35

Våra prioriterade frågor och kvalitetsgarantier för 2012 .....................................................................................36

Prioriterade frågor för 2012 .............................................................................................................................36

5

Öka besökarnas upplevelse av delaktighet och inflytande ............................................................................... 36

Öka besökarnas upplevelse av trygghet och tillit till personalen ...................................................................... 38

Utveckla samverkan med lokala föreningar ...................................................................................................... 38

Kvalitetsgarantier för 2012 ..............................................................................................................................39

Bromma KFUK-KFUM garanterar besökarna: .................................................................................................... 39

Budget .................................................................................................................................................................39

6

INLEDNING

BESKRIVNING AV FÖRENINGEN

Bromma KFUK-KFUM är en del av KFUK-KFUM Sverige, som i sin tur är en del av två globala ungdomsrörelser,

YMCA och YWCA. Tillsammans finns dessa organisationer i ca 130 länder och når ca 70 miljoner människor och

erbjuder en bredd av aktiviteter att både prova på och fördjupa sig i. I Sverige samlar KFUK-KFUM cirka 400

föreningar och 60 000 medlemmar. Den viktigaste delen av vår organisation är våra lokalföreningar, men det finns

en stödjande organisation även på regional och nationell nivå.

De flesta aktiviteter vi erbjuder unga människor kan göras i många andra

organisationers regi. Det finns många basketklubbar, ungdomsgårdar och scoutkårer

därute. Men att vara med i KFUK-KFUM handlar om så mycket mer än själva

innebandyspelandet eller lägervistelsen. Det handlar om attityd och idé. Om varför

och hur vi gör saker, inte bara vad vi gör. Det handlar om helheten - Body Mind

Spirit.

KFUK-KFUM har en enkel grundfilosofi: Vi tror att alla människor, inte minst unga, har behov av fysisk aktivitet,

ökad kunskap och tid för reflektion för att kunna utvecklas och må bra. Vår logotyp, den röda triangeln,

symboliserar dessa tre byggstenar – BODY, MIND & SPIRIT.

BODY handlar om människans behov av en sund kropp. Med en hälsosam livsstil ökar förutsättningarna för ett

gott liv. Vi erbjuder drogfria miljöer där fysiska aktiviteter uppmuntras.

MIND handlar om människans behov av att ständigt lära sig mer, att stärka sitt självförtroende och viljan att

använda sina förmågor för att nå sina mål.

SPIRIT handla om människans behov av att hantera existentiella frågor. Vi erbjuder miljöer och aktiviteter där

barn och unga känner sig trygga att utforska frågor om tro, mening, moral och etik.

Bokstäverna i förkortningen KFUK-KFUM står för Kristliga Föreningen av Unga Kvinnor och Män. Man behöver

varken vara troende eller gå i kyrkan för att få vara med. Alla är välkomna till KFUK-KFUM, oavsett nationalitet,

kön, social ställning, sexuell läggning, politisk uppfattning kulturell eller religiös tillhörighet. Inom KFUK-KFUM är

det viktigt att respektera människan och hennes möjligheter. Därför är KFUK-KFUM en samlingsplats för alla unga

människor, som vill hitta en gemenskap och bli respekterade för sin egen skull.

KFUK-KFUM gemenskapen innebär nationella och internationella kontakter och stora möjligheter till

erfarenhetsutbyte. KFUK-KFUM är världens äldsta och största ungdomsrörelse - en internationell rörelse med

många verksamheter. Internationellt samarbete är en självklarhet då KFUK och KFUM finns över nästan hela

jordklotet. Svenska KFUK-KFUM bedriver en omfattande internationell verksamhet i form av Sida-stött partnerskap

tillsammans med länder i Afrika, Mellanöstern, Syd- och Centralamerika samt i Östeuropa.

För närvarande har Bromma KFUK-KFUM en partnerförening i KFUM Östra Jerusalem där de driver ett projekt

tillsammans med demokrati och ledarutveckling.

Bromma KFUK-KFUM erbjuder en mångfald av aktiviteter för både gammal som ung. Fokus ligger på ungdomar, då

det är en barn- och ungdomsförening. Bromma KFUK-KFUM erbjuder verksamhet som volleyboll, innebandy,

klättring och scouting. Det finns också en mångfald av fritidsaktiviteter som bedrivs i gruppform som teater, dans,

sång, animation, tjej- och killgrupper. Bromma KFUK-KFUM driver idag ungdomsgård i Kista på Jyllandsgatan 16 på

uppdrag av stadsdelsförvaltningen.

7

På somrarna arrangeras en mycket uppskattad daglägerverksamhet med sportläger, teaterläger, animationsläger,

ungdomsläger Body Mind Spirit, Youth leadership training camp, grÖNa dar, kultur- och dagkollo på Kärsö.

Tillsammans med KFUM Söder/Fryshuset driver Bromma KFUK-KFUM i föreningsallians med KFUM Kärsögården

som är ett aktivitetscenter på nära 70 000 kvm grönområden med omfattande barn- och ungdomsverksamhet,

med ett socialt perspektiv.

Bromma KFUK-KFUM arbetar även med olika projekt. Vi har en skolsatsning i Hässelby Gårdsskolan med tjej- och

killgrupper. Vi driver även projektet 164 united i Kista.

TIDIGARE ERFARENHETER AV VERKSAMHETSOMRÅDET

Bromma KFUK-KFUM har på entreprenad bedrivit verksamhet på KFUM-gården Kista 5 sedan 1979 där den

huvudsakliga uppdragsgivaren har varit Stockholm Stad, Rinkeby-Kista Stadsdelsförvaltning. Den nu gällande

entreprenaden drivs även den på uppdrag av Stockholm stad Rinkeby-Kista Stadsdelsförvaltning Både området,

verksamheten på gården och föreningen har förändrats och påverkats av utvecklingen. Personalen på gården har

startat upp nya verksamheter för att möta områdets behov och förändring. Det finns idag en ungdomsgård och

fritidsklubb för ungdomar med behov av särskilt stöd i åldrarna 12-22 år.

Dessa två drivs av samma huvudman Bromma KFUK-KFUM.

Projekten SANT (Sniffning, Alkohol, Narkotika, Tobak), MOD (Mångfald Och Dialog), Bättre klimat i skolan, Bättre

arbetsklimat i klassrummet, Tjejkraft i Kista, 164 united m.m. har initierats av ledare från gården i samarbete med

skolan och andra instanser för att informera och påverka barn- och ungdomars synsätt, attityder, värderingar och

inställning till varandra. Även Kista SC och Kista Scoutkår startades av personal på KFUM-gården för att möta och

komplettera områdets behov.

KFUM-gårdens personal har under åren initierat och deltagit i flertalet olika nätverk i området med fokus på barn

och ungdomar. KFUM-gården var med och startat nätverket Tjejfokus i Stockholm som arrangerade tjejfestivalen

PUMA. Under de 30 år KFUM-gården varit verksam i området har personalen byggt upp en god kännedom, relation

och samverkan med bl.a. föreningar, skolor, myndigheter, barn- och ungdomsinstanser samt boende i området.

Inom KFUK-KFUM bedrivs såväl omfattande social-, läger- och ungdomsgårdsverksamhet, av det slag som anbudet

omfattar, på ett stort antal anläggningar runt om i landet. Personal- och ledarutbildning har skett kontinuerligt

bl.a. genom både interna och externa kurser och konferenser. Enligt KFUM-gårdens kvalitetssäkringsmodell har

verksamheten kontinuerligt utvärderats och omformats för att följa utvecklingen i samhället och det föränderliga

behovet hos de lokala barnen och ungdomarna.

UPPDRAG

Bromma KFUK-KFUM bedriver idag, på uppdrag av Rinkeby-Kista Stadsdelsförvaltning, Kista ungdomsgård samt

verksamhet på kvällstid för 10-12 åringar på Jyllandsgatan 16 i Kista. Nuvarande uppdrag löper fram till 2012-06-

30.

Verksamheten bedrivs som en öppen verksamhet. Med öppen verksamhet menas en verksamhet som är öppen för

alla, oavsett bakgrund, nationalitet, kön eller personlig förmåga. Fritidsformen är till sin karaktär obunden och

inbjuder till spontana besök.

Bemanningsschema med öppettider om vi får fortsatt förtroende att driva verksamheten:

8

Dag Öppettider 10-12 år t.o.m. 120630

Öppettider 13-15 år t.o.m. 120630

Öppettider 10-12 år fr.o.m. 120701

Öppettider 13-15 år fr.o.m. 120701

Antal i tjänst

Möten

Måndag 17:30-20:00 17.00-20.00 18.00-21.30 3

Tisdag 17:30-20:00 18:00-22:00 17.00-20.00 18.00-21.30 3

Onsdag 17:30-20:00 18:00-22:00 18.00-21.30 3 APT varje vecka

Torsdag 17:30-20:00 18:00-22:00 17.00-20.00 18.00-21.30 3

Fredag 17:30-20:00 18:00-23:30 17.00-20.00 18.00-00.00 4

Lördag 18:00-23:00 18.00-00.00 3

Om en behovsanalys skulle visa att det finns ett behov av utökade eller ändrade öppettider är Bromma KFUK-

KFUM öppna för diskussion.

Uppdraget omfattar de krav och riktlinjer som beskrivs i förfrågningsunderlaget.

RESURSER

EKONOMI

För drift av Kista ungdomsgård med utökat uppdrag för 10-12 åringar, enligt den nya uppdragsbeskrivningen, får

Bromma KFUK-KFUM 2 200 000 SEK/år. Utöver detta söker personalen medel från olika stiftelser och fonder.

MEDARBETARE

Bromma KFUK-KFUM medarbetare har sammantaget lång verksamhetserfarenhet.

Bromma KFUK-KFUM har en stabil och sammansvetsad personalgrupp.

Större delen av medarbetarna är Fritidsledare eller har annan för verksamheten adekvat utbildning eller

erfarenhet.

Bromma KFUK-KFUM medarbetare har ett stort kontaktnät på olika nivåer, i och utanför

organisationen.

Bromma KFUK-KFUM medarbetare är delaktiga i vårt kvalitetssäkringssystem och kan därigenom i

högsta grad påverka sin egen arbetssituation.

Detta borgar för en hög verksamhetskvalitet.

KOMPETENSRESURSER

STYRELSEN

Ordförande Malin Samzelius är utbildad socionom och diakon.

Vice ordförande Emilie Rodén är personalvetare och arbetar med utbildning.

Sekreterare Christina Holmqvist arbetar som ekonom på Stockholms Läns Landsting.

Kassör Göran Brunnberg är egen företagare i fastighetsbranschen.

9

Ledamot Jan Johansson har arbetat med barn och ungdomsfrågor i hela sitt yrkesverksamma liv både praktiskt och

administrativt. Har arbetat både som föreståndare för ungdomsgård och som tjänsteman med barn och

ungdomsfrågor.

Ledamot Torbjörn Johansson arbetar som kanslichef på GAF Golfadministratörernas förening. Torbjörn har tidigare

arbetat som sportchef på Svenska Volleybollförbundet och dessförinnan Generalsekreterare på Svenska

Rugbyförbundet. Torbjörn är utbildad idrottspedagog.

Ledamot Peter Jansson har över 20 års erfarenhet som socialchef, omsorgschef och ställföreträdande

sjukvårdsdirektör samt tio år som utredare. Driver idag egen konsultfirma.

KANSLIET

Eva-Maria Väfors är kanslichef. Har arbetat som fritidsledare på Jyllandsgatan 16 1986-1989. Därefter arbetat med

verksamhetsfrågor inom föreningen fram till 2006. Ansvarar idag för ekonomi, personal, sporthallsuthyrning,

bidrag, handläggare styrelsen, stiftelsen samt fastighetsbolagen.

Anna Paganus - Fritidspedagog och har arbetat i Kista på Jyllandgatan 16 som pedagogisk ansvarig för

fritidshemmet och som biträdande enhetschef 2000-2011. Idag anställd som projektkoordinator och är ansvarig

för all barn- och ungdomsverksamhet, sommarläger, arrangemang, skolsamarbeten, vision & verksamhetsgruppen,

jämställdhetsprojekt samt hemsidan.

Erik Ekberg började som ung lägerdeltagare och har successivt växt i föreningen till en kompetent och ansvarsfull

ledare. Är idag projektledare för all idrottsverksamhet i föreningen och studerar på KTH.

Måddan Wasell är kontorsassistent.

KISTA UNGDOMSGÅRD

ENHETSCHEFEN är utbildad fritidsledare och har varit verksam som föreståndare på Södra och Norra Järva sedan

1979. Har fortlöpande utbildat sig med chefsutbildningar, men även inom bl.a. bokföring, kommunikation och

förändringsarbete, genus- och jämställdhetsfrågor, arbetsmiljöfrågor och KFUK-KFUM kunskap både nationellt och

internationellt. Se meritförteckning (bilaga 4).

HELTID 1 är utbildad fritidsledare

HELTID 2 har gått Skarpnäcks fritidsledarkurs steg 1 och 2.

HELTID 3 började med ett års utvecklingsanställning på gården 2006. Blev därefter tillsvidareanställd och har gått

många av våra interna ledarutbildningar.

DELTID 1 har gått Lidingö Folkhögskolas fritidsledarutbildning.

DELTID 2 har lång erfarenhet av arbete med barn och ungdomar både från Akalla och Rinkebys ungdomsgård där

han tidigare varit anställd. Han har även tidigare arbetat som ungdomsvärd i området.

Vi har idag fem timledare, men är i rekryteringsfas av en sjätte.

TIMLEDARE 1 är utbildad fritidsledare och anställd på gården i över 15 år. Arbetar även som fritidsledare på Adolf

Fredriks musikskola. Har arbetat som fältassistent för Kungsholmens stadsdelsförvaltning.

10

TIMLEDARE 2 har gått socialpedagogiska ungdomsprogrammet och är ansvarig för Hip Hop studion och

verksamheten kring denna.

TIMLEDARE 3 arbetar även på Reactor och på Ungdomens hus i Rinkeby.

TIMLEDARE 4 har tidigare arbetat på andra ungdomsgårdar i stadsdelen.

TIMLEDARE 5 konstnär, teologistuderande och musiker. Har varit med och arrangerat större festivaler som till

exempel Peace and Love i Borlänge.

TIMLEDARE 6 Inte klart i skrivande stund. Vi söker en kvinnlig medarbetare med kompetens inom främst musik

och kultur.

HUR VI LEVER UPP TILL INTRESSENTERNAS KRAV, BEHOV OCH FÖRVÄNTNINGAR

Att inom ramen för de resurser vi får disponera, så effektivt som möjligt leva upp till de krav, behov och

förväntningar som våra intressenter har på verksamheten.

För att kunna leva upp till ovanstående måste vi först och främst vi varje år definiera vilka våra intressenter är och

sedan ta reda på vilka krav, behov och förväntningar de har. Därefter gör vi en utvärdering för att se om vi, med

vår verksamhet, lever upp till dessa. Detta är sedan det underlag som vi vid planering använder för att se på vilka

områden förbättringar måste göras. Dessa förbättrings- och utvecklingsområden kallar vi för våra prioriterade

frågor. Vidare beskrivs de kvalitetsgarantier vi utlovar våra brukare, dessa ska vara välkända av brukarna.

Verksamheten ska bedrivas på så sätt att den uppfyller de krav och arbetar för de mål som är uppsatta i

förfrågningsunderlaget och dess kravspecifikation.

MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSARBETE

Kista ungdomsgård ska vara en mötesplats där alla skall kunna delta på lika villkor. Därför färgas

verksamhetsutvecklingen ständigt av det högprioriterade och ständigt aktiva mångfalds- och jämställdhetsarbetet.

Mångfald är ett brett begrepp. Det handlar både om yttre olikheter såsom exempelvis hudfärg, kön och ålder och

om inre olikheter som egenskaper och erfarenheter vilka gör oss till olika individer. Ett samhälle med mångfald

som grund förutsätter jämlikhet och jämställdhet.

Bromma KFUK-KFUM har i linje med KFUK-KFUM alltid utgått från FN:s barnkonvention och särskilt beaktat det

som sägs där om att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut, att barnen har rätt att komma till tals, att alla barn

har samma rättigheter och lika värde och att varje barn har rätt till liv och utveckling. Vi vill spegla det svenska

samhället och vara en del av en organisation som verkar för ett samhälle fritt från diskriminering. Bromma KFUK-

KFUM ser att det finns en strukturell diskriminering av vissa människor i samhället. När vi pratar om diskriminering

utgår vi ifrån de diskrimineringsgrunder som finns i svensk lagstiftning: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Denna

diskriminering vill vi utrota genom att arbeta förebyggande med bland annat normkritisk pedagogik.

Bromma KFUK-KFUM har på uppdrag sedan många år tillbaka drivit LSS-verksamhet i huset under namnet

Fritidsklubben. Det har skapat en naturlig plattform för integrering av funktionshindrade i den ordinarie

verksamheten. Här får de funktionshindrade lära känna ledare och verksamheten och känner sig lättare trygga att

besöka den öppna verksamheten på kvällstid. Bromma KFUK-KFUM tar även aktivt del i Stockholms stads projekt

Fritid för alla. Bromma KFUK-KFUM arbetar aktivt för att utveckla samverkan med föreningar som arbetar med

barn och ungdomar med funktionsnedsättning med bland annat gemensamt läger och aktivitetsutbyte.

Verksamheten är redan idag anpassad för att integrera ungdomar med funktionsnedsättning.

11

Jämställdhet handlar om att utnyttja vår potential, förutsättningar och resurser. Om att stärka KFUK-KFUM i en tid

där ungas organiseringsformer förändras och föreställningar om vad som är ”manligt” och ”kvinnligt” begränsar

verksamhetens bredd – hindrar tjejer från att börja skejta och killar från att dansa. Med jämställdhet vill vi

inspirera och engagera. Upplysa och utmana. Utveckla och framåtsträva!

MÅLSÄTTNING

Visionen är att Kista ungdomsgård ska vara en frizon från förtryck och ojusta värderingar.

Alla anställda på Kista ungdomsgård ska ha kunskap om vad jämställdhets- och mångfaldsarbetet innebär.

Kista ungdomsgård ska vara en mötesplats där alla skall kunna delta på lika villkor.

Kista ungdomsgård ska ha en jämlik besökargrupp med 50% tjejer och 50% killar under året.

METODER

DO IT YOURSELF

KFUK-KFUM:s egna miniguide med några av de mest handfasta tipsen på hur en praktiskt kan arbeta och tänka om

en vill utveckla sin förening till en mer jämställd sådan. Miniguiden får alla nyanställda och vid APT finns en

återkommande punkt om just jämställdhet där vi aktivt diskuterar ledarskap och hur vi leder jämställt.

GENUSPERSPEKTIV

Bromma KFUK-KFUM arbetar medvetet och uttalat utifrån ett genusperspektiv i sina verksamheter. Bland annat

arbetar vi ständigt aktivt med att öka medvetenheten om genus i personalgruppen för att alla besökare och

medlemmar på gården ska bemötas på lika villkor. Det sker genom fortlöpande utbildning inom området samt

egna workshops och värderingsövningar.

Kön är den biologiska skillnaden mellan kvinnor och män. Genus är den sociala skillnaden mellan kvinnor och män.

Detta innebär att utifrån det ”kön” som individen föds med behandlas hon/han olika ifrån samhället. Genus kan

betecknas som "socialt" kön, det vill säga det som samhället enligt dess förespråkare konstruerar som kvinnlighet

och manlighet. Att se något ur ett genusperspektiv är att ha denna konstruktionskaraktär i åtanke.

Eftersom vi vet att genus är något som vi hela tiden skapar, kan vi alltså skapa nya former för genus, som inte blir

begränsande eller ojämnställda. Det handlar om att öppna ögonen och börja agera. Därför vill vi aktivt uppmuntra

unga i vår verksamhet att pröva andra roller för att utvecklas så mycket som möjligt.

På Kista ungdomsgård driver vi bland annat tjej- och killgrupper samt arrangerar en del läger för tjejer respektive

killar. Arbetet med könssegregerade grupper kräver en tydlig målsättning, en klar struktur, positiva förväntningar

och tillitsskapande övningar. Därefter kan samma övningar göras i könsblandade grupper. På en del

ungdomsgårdar där syftet endast är att stärka tjejerna kan det leda till en bekräftelse av föreställningen att tjejer

är sämre, svagare och mindre värda än killarna. Man uttrycker då underförstått att mansrollen är fullkomlig och

statisk, och inte behöver påverkas. Killar får i enkönad grupp möjlighet att identifiera sig med killar och

uppmärksamma variationer inom det egna könet. Tjejer får möjlighet att identifiera sig med andra tjejer och inse

vidden av att vara tjej. På detta sätt kan stereotyper motarbetas. Det handlar inte om att ”förbättra” killar och

tjejer, utan att frigör dem från hur kön manifesteras i vardagen. Det handlar om att som pedagog/ledare föra

medvetna samtal om vem som skapar och sätter gränser för hur tjejer respektive killar får vara och göra. Vi på

Kista ungdomsgård anser att i skilda kill- och tjejgrupper kan de ge ungdomarna möjlighet att öva upp

12

kompetenser som de kanske inte får möjlighet eller utrymme att utveckla, eller kanske inte ens törs pröva, när det

andra könet är med. I tjej- respektive killgrupper kan man stärka barnens könsidentitet samtidigt som man kan

stimulera varje barn att utmana stereotypa handlingar och mönster.

Bromma KFUK-KFUM har tagit fram en Genuslathund för Kista ungdomsgård.

GENUSLATHUND KISTA UNGDOMSGÅRD

1. Vi säger inte pojkar/killar och flickor/tjejer, utan till exempel kompisar, kamrater eller barnen och

ungdomarna.

2. Vi uppmuntrar alla barn och ungdomar till alla lekar/aktiviteter och när vi ger förslag på lekar/aktiviteter

gör vi det inte enligt könsrollstänk, utan snarare tvärtom.

3. Vi förutsätter inte att ett barn eller en ungdom ”är” på ett visst sätt, till exempel lugn, vild, busig eller

försiktig, utifrån barnens kön.

4. Vi pratar, kramar, uppmuntrar och ser alla barn och ungdomar lika mycket.

5. Vi kommenterar inte barnens eller ungdomarnas kläder. Däremot bekräftar vi givetvis ett barn eller en

ungdom som stolt visar upp ett nytt plagg. Vi försöker då använda neutrala ord som till exempel skön eller

varm istället för tuff eller söt.

6. Vi ser till att materialet som finns tillgängligt, t.ex. böcker inte har ett innehåll som konserverar

könsrollerna

NORMKRITISK PEDAGOGIK

Bromma KFUK-KFUM arbetar med normfokuserad pedagogik både inom den egna personalgruppen och i grupper

med ungdomar. Normfokuserad pedagogik handlar om att belysa de normer och strukturer som leder till bland

annat diskriminering och att belysa normgruppers fördelar.

Normgrupp kallar vi den grupp av människor som följer en viss norm. Genom att i värderingsövningar belysa

normerna och förväntningarna som leder till diskriminering ifrågasätter vi det system som vi vill tala om. Om vi

endast talar om vilka som är utanför och hur de känner sig förlorar vi hela dimensionen av att det är ett

förtryckande system som ligger bakom diskriminering. Vi missar varför avvikarna blir avvikare. Vi riskerar också att

återupprepa normer och att inte förändra något. Det är en del av normen att de som tillhör normen får tycka till

om avvikarnas villkor och diskutera dem. Risken är också mycket stor om deltagarna skapar ett ”vi” som ska tycka

till om ”dem”, att osynliggöra någon i gruppen som inte alls hör till det ”vi” som skapats. Ofta hamnar då fokus på

att skapa förståelse och tolerans för de som avviker i sammanhanget; kvinnor, HBTQ-personer (homosexuella,

bisexuella, transpersoner och queer), personer med funktionsnedsättningar, personer som inte ses som svenskar

eller andra minoriteter. ”Är det rätt att homosexuella ska få adoptera?” är en klassisk fråga i värderingsövningar.

Tanken med frågan är givetvis god – man varför frågar vi inte om det är rätt att heterosexuella ska få adoptera?

Varför förutsätter vi att heterosexuella är bra på att ta hand om barn, men att det kan diskuteras om homosexuella

är det? Eller så talar vi om vad tjejer skulle behöva för att kunna ta mer utrymme i verksamheten. Fokus blir då på

att ge tjejer redskap, istället för att titta på de orsaker som gör att tjejer inte får lika mycket plats som killar, och se

att det inte är tjejer som behöver redskap utan formen som behöver förändras. Detta kallar vi i motsats till

normfokuserad pedagogik för toleranspedagogik.

13

Att använda normfokuserad pedagogik kan kännas ovant till en början, men det går ganska snabbt att komma in i

det. Som ledare upptäcker vi att det är bekvämare att övningarna inte handlar om att tycka till om svaga gruppers

villkor och att färre kränkningar uppstår. Med normfokuserad pedagogik har ledaren större möjlighet att sätta ned

foten om kränkningar sker.

Att arbeta med normkritisk pedagogik påverkar ofta på djupet. Den så kallade toleranspedagogiken riskerar att

sortera upp världen i ”vi” och ”dom” medan normkritiskt tänkande innebär att den egna identiteten får sig en törn.

Man tvingas helt enkelt ifrågasätta sin egen roll i ett komplicerat socialt system. Men Bromma KFUK-KFUM anser

att synliggöra de normer som styr samhället hjälper också till att stärka demokratin på sikt.

KARTLÄGGNING AV JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING

Kartläggning genomförs regelbundet var fjärde år enligt 4 R-modellen för att synliggöra eventuella könsmönster i

verksamheten. Nästa kartläggning sker 2013.

1R Representation (antal kvinnor och män, flickor och pojkar)

2R Resurser (budget, brukartid, information, material, yta etc)

3R Resultat (analys av 1R och 2R. Kostnader ställs i relation till insatser för båda könen och effekter av

dessa.)

4R Realisera (nya mål och åtgärder föreslås för att komma till rätta med eventuell ojämställdhet i

verksamheten).

Representation Könsfördelning bland ungdomsgårdens besökare, verksamhet, ledning och beslutsfattare.

Manuellt framtagen besökstatistik, könsuppdelad, för föregående års verksamhet.

Resurser Hur väl är ungdomsgården anpassad för flickor – pojkar. Vad gör flickor och vad gör pojkar? Hur ser

könsfördelning ut i aktivitetsrum, Hur fördelas kostnader vid inköp?

Resultat Enhetschef och personal reflekterar vid gemensamma träffar över könsfördelning i det framtagna

underlaget. I vilken utsträckning uppfylls verksamhetens mål för respektive kön? Tillvaratas flickors och pojkars

behov, intressen önskemål och rättigheter?

Realisera För att säkerställa att flickors och pojkars intressen tillgodoses i lika hög grad tar enhetschefen och

personalen uppdaterar handlingsplanen med rutiner och insatser för fortsatt arbete på ungdomsgården. Planen

ska följas upp och utvärderas vart fjärde år.

CHECKLISTOR

Vi använder oss av ett flertal checklistor för kommunikation och information, rekrytering och beslutsfattande för

att säkerhetsställa och ständigt utveckla mångfalden på Kista ungdomsgård.

BROMMA KFUK-KFUM:S CHECKLISTA FÖR KOMMUNIKATION OCH INFORMATION

Målet med vår verksamhet är att alla ska känna sig välkomna, oavsett könsidentitet, sexualitet, funktion, etnicitet

och ålder. Tänk därför igenom nedanstående frågor när ni tar fram och publicerar nytt material.

14

Är materialet könsneutralt och icke diskriminerandet skrivet?

Vilka sanningar tas för givna? Det kan exempelvis röra sexualitet, kön och etnicitet. Kanske förutsätter vi i

en text om föreningens nya dansklasser att medlemmen är en ung, heterosexuell tjej, vilket gör att vi

omedvetet riktar informationen till den gruppen, i tilltal och bilder. Detta får som konsekvens att andra

grupper inte blir inkluderade. Fundera på vilka sanningar som kan utläsas i materialet. Fundera på vilka

sanningar som kan utläsas i materialet, och vilka sanningar som saknas.

Se över bilder. Visas en grupp (kön, etnicitet, funktion, ålder osv.) på en majoritet av bilderna? Visas

gruppen på ett stereotypt sätt, såsom aktiva killar och passiva tjejer? Om det är så, byt för att visa på

möjligheten att bryta mot normer och att vi har förebilder av båda kön inom våra verksamheter.

Vilka blir direkt berörda av beslutet/informationen? Vilka ska känna till innehållet? Se till att använda

informationskanaler som når de berörda.

Delge informationen på ett sätt som gör den tillgänglig. Är texten skriven på ett enkelt och tydligt sätt?

Tänk igenom val av textstorlek, typsnitt och layout så att informationen blir tydlig. Tänk på att alla inte är

seende, känner sig bekväma med ett akademiskt språk eller talar flytande svenska.

BROMMA KFUK-KFUM:S CHECKLISTA FÖR REKRYTERING

Checklistan kan användas både vid rekrytering av ny personal, förtroendevalda, ledare och deltagare.

Se över era rekryteringsvägar, vilka nätverk och kanaler använder ni? I vilka sammanhang syns ni? Det är

lätt hänt att en för enkelhetens skull fastnar i att rekrytera personer från redan kända sammanhang. Se till

så att informationen når personer från olika grupper och kontexter.

Annonser. Om ni har annonser, fundera på vilka signaler de sänder ut. Om ni tycker att det är svårt att

avgöra, kan ni se vilka som söker sig till er, det kan säga något om vilka signaler som ni sänder ut. Tänk

igenom hur ni formulerar annonsen/uppdragsbeskrivningen så att den inte låter som att den enbart riktar

sig till en grupp. Var också noga med att de eventuella bilder ni har med, inte enbart riktar sig till en

grupp.

Krav. Vilka krav ställs? Fundera igenom alla kraven är nödvändiga, eller om något av kraven kan tas bort

för att öppna upp för fler grupper av sökanden.

Ha en bred rekryteringsgrupp med personer med olika perspektiv, erfarenheter och bakgrunder, och

framförallt grundläggande kunskap om jämställdhet och normer.

Om det är svårt att hitta personer till ledaruppdrag, erbjud lösningar som går ut på att flera kan dela på

samma uppdrag.

Fråga två eller tre gånger! Studier har visat att män ofta tackar ja direkt till förtroende uppdrag, medan

kvinnor tackar nej första gången. Frågar du däremot en eller två gånger till ökar chansen att hon vill vara

med.

BROMMA KFUK-KFUM:S CHECKLISTA FÖR BESLUTSFATTANDE

Checklistans syfte är att fungera som ett stöd för arbetsgruppens arbete, för att säkerställa att vi utvecklar vår

verksamhet i linje med KFUK-KFUM:s jämställdhetsstrategi. Ofta tänker vi inte på att ett beslut kan få olika

konsekvenser för olika grupper, därför måste vi aktivt analysera vilka effekter ett beslut får för att undvika att

omedvetet gynna en grupp.

15

Målet med vår verksamhet är att alla ska känna sig välkomna, oavsett könsidentitet, sexualitet, funktion, etnicitet

och ålder. Tänk därför igenom nedanstående frågor innan ni fattar ett beslut.

Hur ser gruppen som förberett beslutet ut? Har de grupper som kommer att påverkas av beslutet fått

vara med och påverka dess utformning?

Vilka grupper påverkas av beslutet? Direkt och indirekt?

Får beslutet diskriminerande eller exkluderande konsekvenser – kortsiktigt eller långsiktigt, direkt eller

indirekt? Om ja – anpassa beslutet så att det inte blir diskriminerande eller exkluderande.

Gynnar beslutet en viss grupp? Män, kvinnor, funktionshindrade, heterosexuella, hbtq-personer, en viss

etnisk grupp etc. Om ja – varför ska gruppen gynnas? I vissa fall kan det vara motiverat att gynna en

grupp, tänk då noga igenom varför just den gruppen ska gynnas.

Missgynnar beslutet en viss grupp? Direkt eller indirekt? Om ja – hur går det att undvika?· Om beslutet

handlar om att tilldela resurser, vilken grupp gynnas av resurserna? Även en till synes neutral verksamhet,

kan ha en majoritet medlemmar eller utövare som tillhör en viss grupp. Tänk igenom om någon grupp

konsekvent gynnas när ni fördelar resurser. Resurser kan vara pengar, lokaler, material, utrustning,

ledarinsatser m.m.

Om beslutet handlar om att tilldela resurser, vilken grupp gynnas av resurserna? Även en tillsynes neutral

verksamhet, kan ha en majoritet utövare som tillhör en grupp. Tänk igenom om någon grupp konsekvent

gynnas när ni resursfördelar.

O/LIKA

I Bromma KFUK-KFUM:s olika forum för diskussion, både bland personalen och bland ungdomar använder vi oss

ofta av metoder från andra upplagan av boken O/LIKA. O/LIKA innehåller konkreta verktyg för att arbeta med

frågor som rör fördomar, normer, diskriminering och likabehandling. O/LIKA fokuserar på normer inom samhället

och inom grupper. Övningarna syftar till att granska hur normer formar och påverkar oss. Genom metoderna

arbetar deltagarna med att ifrågasätta värderingar och attityder, samt att ta ställning och agera. Övningarna i

O/LIKA bygger på att inkludera deltagarna och ta tillvara deras erfarenheter, tankar och kompetens. Flera av

metoderna gör direktskillnad i grupperna som de används i. Boken riktar sig både till ungdomar och vuxna.

Första upplagan av O/LIKA togs fram i samarbete mellan flera olika ungdomsorganisationer som är specialiserade

på frågorna som boken berör och på interaktiva övningar. Den första upplagan vann 2008 Svenska publishingpriset

i klassen läromedel. Motiveringen löd: ”För en imponerande och modig bok som genom sin interaktivitet manar till

handling”. Andra upplagan baseras på erfarenheter från workshops med över 40 000 ungdomar och flera tusen

vuxna.

Boken ges ut av LSU Sveriges ungdomsorganisationer där KFUK-KFUM Sverige är medlemmar. LSU är samarbets-

och intresseorganisationen för ungdomsorganisationer i Sverige. LSU utvecklar unga ledare och deras

organisationer samtidigt som de arbetar för att förbättra ungas villkor i Sverige och världen. Deras verksamhet sker

inom två områden: ledarskap och organisationsutveckling samt ungdomspolitik och påverkansarbete. Genom att

anordna utbildningar för unga ledare, möjliggöra samarbeten med andra organisationer och se till att unga blir

delaktiga i politiska beslut, i Sverige och världen.

16

KÖN SPELAR ROLL

Kön spelar roll är ett nätverk av organisationer som arbetar med frågor som rör unga och jämställdhet. Nätverket

vill väcka intresse, skapa tillfällen för möten och spridande av material, metoder och arbetssätt rörande arbetet

med unga och jämställdhet. Under 2009 och 2010 var KFUK-KFUM och Jämt framåt aktiva i KSR. Bromma KFUK-

KFUM använder sig av mycket material och metoder från just KSR i sitt metodarbete med jämställdhet.

MOD- MÅNGFALD OCH DIALOG

KFUK-KFUM:s dåvarande egna studieförbund var bland annat en av huvudmännen för MOD. MOD är ett

pedagogiskt koncept för att arbeta med mångfalds- och diskrimineringsfrågor. MOD bygger på folkbildningens

ideal om lärande och delaktighet där utgångspunkten är deltagarnas egna erfarenheter, upplevelser och

reflektioner. Syftet är att bidra till att skapa insikt och nya handlingsmönster såväl på ett personligt som på ett

samhälleligt plan.

MOD vill bidra till en samhällsutveckling där människor med olika världsuppfattningar, livstolkningar och livsstilar

kan leva sida vid sida utan diskriminering och förtryck. MOD utgår från alla människors lika värde och rättigheter

enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. MOD inkluderar alla diskrimineringsfrågor i sitt

angreppssätt, men fokuserar särskilt på dynamiken kring etnicitet och/eller kön.

MOD är ett helhetskoncept som bygger på dialogpedagogik, ett processinriktat ledarskap och deltagarnas egna

upplevelse, vilket innebär att man utgår från de specifika deltagarna i gruppen. Därför har MOD ofta mer långsiktig

effekt - eftersom deltagarna upptäcker att det handlar om dem och deras egna värderingar.

Bromma KFUK-KFUM har sedan många år använts sig av material och utbildning inom MOD.

JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI 2009-2013 KFUK-KFUM SVERIGE

KFUK-KFUM har tagit fram en jämställdhetsstrategi som ska ligga till grund för jämställdhetsarbetet inom rörelsen.

Målet för KFUK-KFUM:s jämställdhetsarbete är att rörelsen ska ha en jämn könsfördelning, rättvis resursfördelning

och att tjejer och killar, kvinnor och män ska ha lika möjligheter på alla nivåer och i rörelsens alla områden.

KFUK-KFUM är världens största och äldsta ungdomsrörelse. Vi skapar mening för stunden och framtiden. Vi vill

erbjuda mötesplatser och verksamhet för barn och unga oberoende av kön, ålder, etnicitet, religion, sexualitet,

funktionsduglighet och klass. Vi är på god väg, men vi är inte framme än. KFUK-KFUM är inte jämställt. Vi speglar

samhället, men vi vill vara bättre än så. Den här strategin visar vår vilja att arbeta aktivt för att alla barn och unga

hör hemma i vår rörelse. Vi är på gång!

OM STRATEGIN

KFUK-KFUM:s jämställdhetsstrategi uppmärksammar att det finns flera faktorer som samverkar med kön när det

gäller ojämlika maktordningar. Exempel på faktorer är ålder, etnicitet, religion, sexualitet, funktionsduglighet och

klass. Det kallas att strategin har ett intersektionellt perspektiv.

Jämställdhet är en demokrati- och rättvisefråga. Men det handlar också om trovärdighet - vi är till för alla!

MÅL

Målet för KFUK-KFUM:s jämställdhetsarbete är att rörelsen ska ha jämn könsfördelning, rättvis resursfördelning

och att tjejer och killar, kvinnor och män ska ha lika möjligheter på alla nivåer och i rörelsens alla områden.

17

För att nå dit ska ett jämställdhetsperspektiv integreras i och genomsyra alla beslut och frågor samt all

verksamhet. Jämställdhetsarbete ska inte ske separat utan vara en naturlig del av det vardagliga arbetet.

FYRA UTVECKLINGSOMRÅDEN

Genom kartläggning och strategidiskussioner har fyra områden identifierats som bör prioriteras i KFUK-KFUM:s

jämställdhetsarbete.

Utbildning

Kommunikation

Rekrytering

Resursfördelning

UTBILDNING

DELMÅL 1 KUNSKAP OCH MEDVETENHET OM GENUS- OCH JÄMSTÄLLDHETSFRÅGOR

GENOMSYRAR RÖRELSEN PÅ ALLA NIVÅER

Hur? Utbildning i genus- och jämställdhetsfrågor samt härskarteknikerna för styrelser, anställda, förtroendevalda

och ledare.

DELMÅL 2 ALLA KFUK-KFUMS UTBILDNINGAR OCH UTBILDNINGSMATERIAL ÄR

JÄMSTÄLLDHETSSÄKRAT

Hur? Gå igenom befintliga utbildningar och utbildningsmaterial utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Ändra eller

lägg till där det behövs.

KOMMUNIKATION

DELMÅL 3 ALL INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION ÄR GENUSMEDVETEN

Hur? Utbildning i genusmedveten kommunikation för informatörer och anställda.

DELMÅL 4 ALLT KOMMUNIKATIONSMATERIAL ÄR JÄMSTÄLLDHETSSÄKRAT

Hur? Gå igenom befintligt kommunikationsmaterial såsom hemsidor, broschyrer och foldrar utifrån ett

jämställdhetsperspektiv. Nytt kommunikationsmaterial skapas utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

REKRYTERING

DELMÅL 5 RÖRELSEN HAR EN JÄMN KÖNSFÖRDELNING PÅ ALLA NIVÅER

Hur? Arbeta för en jämn könsfördelning i hela rörelsen och på alla nivåer genom medveten och riktad rekrytering.

Vi har inte för många killar inom idrotten. Men för få tjejer! Hur kan vi få in fler tjejer?

18

DELMÅL 6 KFUK-KFUM HAR FÖREBILDER FÖR BÅDE TJEJER OCH KILLAR I ALLA OMRÅDEN OCH

PÅ ALLA NIVÅER

Hur? Arbeta för att hitta förebilder/ambassadörer där ett kön är underrepresenterat. Till exempel vid

informationstillfällen eller evenemang. En tjej i de fall där tjejer är underrepresenterade, till exempel inom

idrotten. En kille i de fall där killar är underrepresenterade, till exempel i det internationella engagemanget såsom

praktikantprogrammet.

RESURSFÖRDELNING

DELMÅL 7 FÖRENINGARS/KÅRERS RESURSER FÖRDELAS RÄTTVIST UTIFRÅN KÖN

Hur? Arbeta för en rättvis resursfördelning utifrån kön i verksamheterna. Resurser är pengar, tillgång till lokaler,

tid, tillgång till information med mera. Gör en kartläggning av hur resurserna fördelas utifrån kön och åtgärda

eventuella brister.

DELMÅL 8 STYRELSERNAS RESURSER FÖRDELAS RÄTTVIST UTIFRÅN KÖN

Hur? Arbeta för en rättvis fördelning av styrelsens resurser utifrån kön. Får tjejer och killar samma utrymme i din

styrelse? Gör en kartläggning av hur resurserna fördelas utifrån kön och åtgärda eventuella brister.

BROMMA KFUK-KFUM:S JÄMSTÄLLDHETSHANDLINGSPLAN 2011-2013

Bromma KFUK-KFUM har en handlingsplan för Kista ungdomsgård knuten till jämställdhetsstrategin.

Delmål Aktivitet Deadline Ansvarig Uppföljning/Kostnad

Ökad kunskap och medvetenhet i genus-, jämställdhetsfrågor, härskarteknikerna hos all fast personal

Utbildning Juni 2013 Enhetschef Medarbetarsamtal Kompetensutvecklingsplan

Allt kommunikationsmaterial ska vara jämställdhetssäkrat

Gå igenom befintligt kommunikationsmaterial såsom hemsidor, broschyrer och foldrar utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Nytt kommunikationsmaterial skapas utifrån ett jämställdhetsperspektiv

December

2011

-

Jimmy Ulrika Anna Informationsansvarig

APT Januari APT

En jämn könsfördelning personalgruppen

Medveten och riktad rekrytering

- Enhetschef Verksamhetsberättelse Verksamhetsplan

En jämn könsfördelning i besökargruppen; 50% killar 50% tjejer

Använda checklistorna Arbeta ut ett genusperspektiv

Januari

varje år

Enhetschef All personal

Sammanställning av statistik vid varje årsslut. Verksamhetsberättelse Rapport till uppdragsgivare

Dokumentera jämställdhetsintegrering

Kartläggning genom 4R

modellen

2014 Enhetschef

Verksamhetsberättelse

19

BROMMA KFUK-KFUM:S LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING

FÖR KISTA UNGDOMSGÅRD

ALLMÄNT

Det räcker inte att behandla alla lika – istället måste ambitionen vara att behandla alla utifrån vars och ens

förutsättningar. I själva verket kan ambitionen ”att behandla alla lika” i praktiken innebära ett stort osynliggörande

av alla som exempelvis inte är heterosexuella, medelålders, med full funktionsförmåga, födda i Sverige och passar

in i den traditionella kvinno-/mansrollen.

För att personer som inte känner igen sig i standardmallen ska uppleva sig välkomna, sedda och bekräftade, krävs

alltså ett mer aktivt agerande än att bara behandla alla lika.

Likabehandlingsplanen för Kista ungdomsgård syftar till att främja barns, ungdomars, vuxnas lika rättigheter

oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att

förebygga trakasserier och annan kränkande behandling.

Inför varje terminsstart planerar personalen hur man ska arbeta med barn/ungdomarna med koppling till varje

diskrimineringsgrund.

För att öka personalens medvetenhet om förekomsten av diskriminering, trakasserier och annan kränkande

behandling ska kompetensutveckling planeras in regelbundet.

Likabehandlingsplanen skall utvärderas och uppdateras varje år.

Ledarna skall ha god kännedom om innehållet i Kista ungdomsgårds Likabehandlingsplan.

FRÄMJA > LIKABEHANDLING

En verksamhet som har mening och väcker lust motverkar trakasserier och andra kränkande handlingar.

Verksamheten skall organiseras och utformas på ett sätt som främjar likabehandling, goda relationer och

trygga miljöer samt skyddar barnen mot alla former av kränkningar.

Vi skall ha nolltolerans, vi tolererar inga trakasserier och oegentligheter.

Personalen på ungdomsgården skall vara en god förebild, respektera barnens känslor och ta barnens

upplevelser på allvar.

UPPTÄCKA > TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING

Vid misstanke eller inkommande uppgift om att kränkande behandling förekommer skall vi meddela

personalgruppen som även fungerar som en antimobbinggrupp som skall arbeta både förebyggande och

utredande. För att tidigt upptäcka trakasserier och andra kränkande behandlingar skall vi utreda uppgifterna med

de inblandade genom samtal med barn, personal och vårdnadshavare.

För att förhindra trakasserier och kränkande behandlingar skall vi cirkulera runt i de olika verksamhetsrummen

inomhus samt i mån av möjlighet vid olika områden utomhus t.ex. fotbollsplanen, skateparken, klätterställningen

och vid dolda utrymmen.

20

Om någon inom personalen misstänks för att kränka eller trakassera en elev skall föreståndaren och styrelsen

informeras och handlingen utredas.

Genom personalgruppen/antimobbningsgruppen skall ledningen, personalen, barnen och vårdnadshavare ha en

god kommunikation när trakasserier eller andra kränkande handlingar upptäcks. Det skall finnas goda rutiner för

att följa upp det som skett.

UTREDA > TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING.

Så snart Bromma KFUK-KFUM får kännedom om trakasserier eller annan kränkande behandling har Bromma KFUK-

KFUM skyldighet att utreda. Om personal är inblandad i det inträffade skall föreståndaren och styrelsen ta ansvar

för utredningen.

Utredningen kan gälla;

Barn – Barn

Barn – Personal

Personal – Barn

Personal – Personal

Utredningen skall inkludera samtal med utsatt person samt med utövare.

Vårdnadshavare och föreståndare/styrelse skall informeras.

Ärendet skall utredas och en åtgärdsplan upprättas.

Utredningen skall omfatta alla berörda parter och allsidigt belysa det inträffade.

Vid varje enskilt fall skall en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra

myndigheter bör göras.

Varje ärende skall dokumenteras och följas upp.

ÅTGÄRDA > TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING

Utifrån utredningar av trakasserier eller annan kränkande behandling är det viktigt att genast besluta om och

genomföra insatser/åtgärder. Dessa skall syfta till att kränkningarna upphör samt förhindra att de återkommer.

Åtgärderna skall dokumenteras och uppföljas kontinuerligt.

Vid varje enskilt fall skall en bedömning göras av vilka åtgärder som skall vidtas:

INDIVID-NIVÅ

samtal med den utsatta samt den eller de som utsätter

samtal med berörd personal på ungdomsgården samt vårdnadshavare

informera enhetschefen

utforma handlingsplan för det utsatta barnet samt för den/de som utsätter.

21

Handlingsplanen skall utformas, utvärderas och följas upp av elev och berörd personal i samverkan med

vårdnadshavare.

GRUPP-NIVÅ

se över om gruppsammansättningen behöver förändras

arbeta med teman och ha diskussioner om till exempel kränkningar, våld, mobbning och trakasserier i

olika konstellationer

samarbetsövningar i olika konstellationer

MILJÖN OCH VERKSAMHETEN

förändra strukturer där det behövs i miljön och verksamheten

fler vuxna som ser barnen i parken

ORGANISATION OCH SAMHÄLLE

Om inte Bromma KFUK-KFUM besitter den kompetens som behövs för att åtgärden ska kunna vidtas skall Bromma

KFUK-KFUM söka hjälp från:

Styrelsen

Barn- och ungdomspsykiatrin

Sociala myndigheter

Polis

Övriga organisationer

UPPFÖLJNING

Uppföljning sker enligt handlingsplaner, kvalitetssäkringsmodellen och verksamhetsberättelsen.

DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE

Arbetet med besökarnas delaktighet och inflytande har varit en ständig kärnfråga för personalen under alla år och

vi arbetar ständigt med att förbättra våra metoder och förhållningssätt för att skapa de bästa förutsättningarna för

detta i vår verksamhet. Med utgångspunkt från vårt kvalitetssäkringssystem som omfattar till exempel

omvärldsanalys (ny forskning m.m.) och brukarintervjuer (enkäter m.m.) utvecklar vi ständigt vårt arbete med

delaktighet och inflytande.

Kista ungdomsgård är ett hus som ska bygga på delaktighet och inflytande från våra besökare. Besökarna ska i alla

möjliga situationer, små som stora, ges möjlighet att vara med och påverka. Det betyder att det mesta som händer

på våra scener och i verksamheten är det besökarna som föreslår och iscensätter. Om de t.ex. vill uppträda på

scenen, hänga upp en utställning, visa en film, spela in en demoskiva, trycka tröjor, arrangera ett skate event, lära

sig mer om något som rör musik, dans eller kultur så ska det vara självklart att prata med oss i personalen så att vi

tillsammans kan hitta ett sätt att genomföra idén.

22

MÅLSÄTTNING

Att alla besökare upplever att de har möjlighet till inflytande och delaktighet i gårdens verksamhet.

METODER

Att alla initiativ som leder till eller skulle kunna leda till aktivitet dokumenteras, följs upp och att återkoppling till

alla besökare sker. En mer detaljerad beskrivning finns i bilaga 9 Besökarnas delaktighet och inflytande.

DIALOG

Personalen har en kontinuerlig dialog med ungdomarna om deras intressen, behov, önskemål och förväntningar på

verksamheten som sedan ligger till grund för verksamhetsutvecklingen.

IDÉDAGBOKEN

Arbetet med att få alla besökare att förstå deras många möjligheter sker bl.a. genom att samtliga initiativ och

förslag skrivs in i idédagboken gällande inflytande. När ett förslag kommer upp från en besökare så ber vi denne

skriva ner eller beskriva den så vi kan notera den. Sedan delas informationen ut till alla som jobbar. På

personalmöten så bestäms det att en av oss följer upp detta.

STORMÖTEN

Stormöten hålls varje månad där ungdomarna har möjlighet att lyfta frågor, behov och synpunkter som rör

verksamheten i huset. Det kan omfatta allt som t.ex. bygga om i huset, göra en resa, ordna en konsert. Inbjudan till

stormöten går bland annat ut via Facebook, hemsida, mejl, affischering på gården och i området samt sms-utskick.

PENGAR DIREKT

Besökare på Kista ungdomsgård har en frivillig möjlighet att gratis bli medlemmar i Bromma KFUK-KFUM. De

medlemskapen ger oss en mindre summa pengar från vårt förbund som vi har valt att gå direkt in i en pott som vi

valt att kalla Pengar direkt. Ungdomarna kan ansöka ur potten för att genomföra aktiviteter för, eller tillsammans

med, andra ungdomar i stadsdelen. Det är inte bara medlemmar som kan söka utan är öppet för alla att söka.

KULTURSTÖD FÖR UNGA OCH COACHER

Kista ungdomsgård har satsat på att utbilda personalen till coacher för kulturstöd för att direkt kunna stödja

ungdomarna i deras möjlighet till delaktighet och inflytande. Av vår personal är sex redan utbildade coacher. Allt i

linje med ”Kultur i ögonhöjd” - strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm.

Lärandet som sker på unga människors fria tid, det informella lärandet, får allt större betydelse i den unges

framtida möjligheter i yrkeslivet. Kulturstödsarrangemanget är ett exempel på träning i både planering,

23

genomförande och utvärdering. Att ta ansvar och projektleda blir något som är lättillgängligt. Därför har och

kommer Bromma KFUK-KFUM:s personal att fortsätta prioritera utbildning av coacher för kulturstöd i huset.

Bromma KFUK-KFUM har som policy att all fast personal ska vara utbildade coacher.

UPPFÖLJNING

Kvalitetssäkringsmodell

Idédagboken

Brukarintervju

Övrig uppföljning - utöver uppföljning via verksamhetsplan respektive verksamhetsberättelse kommer

uppföljning ske vid samverkansmöten/nätverksmöten samt vid avrapporteringsmöten till

uppdragsgivaren Rinkeby- Kista Stadsdelsnämnd.

NÄTVERKANDE

Som förening finns KFUK-KFUM representerade i ett flertal nätverk där vi kan hitta bland annat kunskap,

erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Nätverken är inte alltid låsta för personal utan kan även inkludera

besökare.

MÅLSÄTTNING

Inhämta kunskap och hitta nya samarbetspartners vilket utvecklar verksamheten från de aktuella nätverk Bromma

KFUK-KFUM aktivt deltar i.

METODER

Bromma KFUK-KFUM ska aktivt delta i de aktuella nätverk som rör vår målgrupp.

UPPFÖLJNING

Uppföljning sker genom kvalitetssäkringsmodellen, verksamhetsberättelse, samverkansmöten/nätverksmöten

samt vid avrapporteringsmöten till uppdragsgivaren Rinkeby- Kista Stadsdelsnämnd.

MEDARBETARSAMLING (MAS)

Anställda inom KFUK-KFUM Stockholmsregionen Stockholm Gotland träffas regelbundet för erfarenhetsutbyte och

diskussioner kring ämnen som deltagarna väljer. Under våren 2012 kommer träffarna handla om ledarvård och

rekrytering av nya medlemmar.

24

OKTOBERDAGARNA

Oktoberdagarna omfattar tre dagar i oktober varje år då representanter från KFUK-KFUM Sveriges ungdoms- och

fritidsgårdar träffas för erfarenhetsutbyte, personalutbildning, diskussioner kring valda ämnen, seminarier och

samverkan.

STORFÖRENINGSNÄTVERKET

Varje år samlas anställda inom KFUK-KFUM från hela Sverige för erfarenhetsutbyte och föreningsutveckling.

Storföreningsträffarna syftar till att förmedla information mellan föreningarna, öka samarbetet och bidra till att

kollegor och föreningar ökar sitt nätverk inom KFUK-KFUM.

FRYSHUSANDAN

Bromma KFUK-KFUM är en del av Fryshusandan. Riksnätverket Fryshusandan är en ideell riksorganisation för

ideella föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet. Ändamålet är att för dessa möjliggöra utbyte av

idéer, erfarenheter, metoder och kontakter över gränserna samt främja arbetet med att starta, driva och utveckla

sådan verksamhet.

Riksnätverket Fryshusandan består av lokalavdelningar spridda över landet. Geografiskt har nätverket idag

spridning från Tomelilla i söder till Gällivare i norr, med huvudsäte i Stockholm.

Nätverket erbjuder en rad förmåner till sina medlemmar, som till exempel:

– Ett nationellt nätverk för samverkan och utbyte

– Utbildningar

– Årligt riksläger (5–8 augusti 2012)

– Inbjudan till särskilda events på Fryshuset, t.ex. Forum för Eldsjälar

– Konferenser och andra läger

– Möjlighet till medieutrymme och marknadsföring

– Rabatterade priser till särskilda events

– Tävlingar

FORUM FÖR ELDSJÄLAR

1995 startade Forum för eldsjälar som idag är en årlig konferens på Fryshuset där Bromma KFUK-KFUM deltar. Tre

dagar av inspiration, kunskap och nya kontakter. Om ungdomar, framtid, kraft och förändring. Ett möte för dig som

bryr dig om unga. Fokus ligger på att ge deltagarna verktyg för att arbeta med unga till exempel ge lärare verktyg

för att arbeta med stökiga ungdomar i sin skolan, fältassistenter kan få lära sig att möta olika kulturer eller hur

man skapar en attraktiv fritidsgård. Deltagarna ska kunna gå ut till sina egna kommuner och verksamheter med

idéer och ny inspiration och på så sätt skapa nya relationer mellan unga och vuxna. Syftet är också att deltagarna

skall bygga nätverk med varandra och med utställarna på torget.

JÄRVAANDAN

Kista ungdomsgård Kista är medlem i Järva andan. Med Järva andan vill stadsdelsförvaltningarna i Rinkeby-Kista

och Spånga-Tensta fördjupa samarbetet ytterligare. Alla som arbetar med brottsförebyggande och trivselskapande

25

arbete inbjuds att delta i Järva andans nätverk av goda krafter. Genom att stödja, samverka och ställa upp för

varandra visar vi omtanke och gemenskap där även små insatser kan göra stor skillnad.

YOUTH WORK

Youth Work Sverige är ett nationellt projekt initierat av KFUM Sverige, med stöd från Ungdomsstyrelsens EU-fond.

Vårt uppdrag är att introducera begreppet Youth Work i Sverige och skapa en plattform för den offentliga sektorn

och civilsamhället att mötas och diskutera ungdomsarbete.

Genom tre konferenser i vår, i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommer vi att använda begreppet Youth Work

som en språngbräda för att skapa relationer och samverkan mellan ideella och professionella. Vi har haft två

lyckade konferenser under 2011 och ser därför vikten av att fortsätta med just detta samverkansarbete. Bromma

KFUK-KFUM är själklart med i detta arbete.

KFUK-KFUM SVERIGE

Bromma KFUK-KFUM är en del av KFUK-KFUM Sverige och får då ta del av flera olika nätverk. Här följer ett par

exempel.

LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER

LSU är samarbets- och intresseorganisationen för ungdomsorganisationer i Sverige. LSU utvecklar unga ledare och

deras organisationer samtidigt som vi arbetar för att förbättra ungas villkor i Sverige och världen.

Hur arbetar LSU?

Vår verksamhet sker inom två områden: ledarskap och organisationsutveckling samt ungdomspolitik och

påverkansarbete. Genom att anordna utbildningar för unga ledare, möjliggörasamarbeten med andra

organisationer och se till att unga blirdelaktiga i politiska beslut, i Sverige och världen.

Vilken slags medlemsorganisationer har LSU?

Våra medlemsorganisationer har olika verksamhet som baseras på till exempel intressen, politik, religion, etnicitet,

sexualitet eller funktionalitet. Gemensamt är att vi är unga som har gått samman i olika organisationer för att vi vill

förändra, umgås och utvecklas.

SEKTOR 3 TANKESMEDJAN

KFUK-KFUM Sverige är en av medlemsorganisationerna i Sektor3- Tankesmedjan. Sektor3- Tankesmedjan för det

civila samhället synliggör, granskar och väcker debatt om förutsättningarna för och betydelsen av civila samhällets

organisationer. Utgångspunkten är att Sverige behöver mer av den kraft som finns i allt från knattefotboll till

kooperativa företag och ideella organisationer. Via egna rapporter, seminarier, rundabordssamtal och andra

aktiviteter vill vi lyfta och vrida på perspektiv.

Sektor tre har tre programområden;

Samhällsengagemang i förändring

Skapandet av identitet

Välfärdens förnyelse

26

SOCIAL VENTURE NETWORK

KFUK-KFUM Sverige är en del av Social Venture Network, SVN, är ett internationellt nätverk som arbetar för

långsiktig hållbarhet i affärer och verksamheter. Medlemmarna är företag och organisationer som arbetar lokalt i

varje land med frågor om god etik, miljöhänsyn och socialt ansvar.

YMCA YWCA

KFUK-KFUM är en del av världens största ungdomsrörelser YMCA och YWCA. Vi har goda kontakter och bjuds in på

internationella konferenser, festivaler och utbildningar. Enhetschefen för Kista ungdomsgård arbetade 2000-2006

med att planera och genomföra internationella personalkonferenser på Europanivå. Hon satt även som

huvudansvarig för planeringsgruppen 2004-2006.

Ungdomar från vår verksamhet på gården deltog på den senaste YMCA Europe festival i Prag. Nästa festival är

2013 då vi planerar att åka ned igen med ungdomar från gården.

FÖRVALTNINGENS SAMORDNINGSSTRUKTUR FÖR UNGDOMSVERKSAMHETERNA

Enhetschefen deltar i olika samordningsmöten med övriga ungdomsgårdar och mötesplatser för ungdomar. Det

omfattar även alla möten gällande ungdomsverksamheten i förvaltningen.

MYNDIGHETER I SAMVERKAN (MYS) OCH OMRÅDESGRUPPEN

Vi sitter med i MYS redan idag eftersom vi driver Kista ungdomsgård på entreprenad. Vi sitter även med i

områdesgruppen.

NÄTVERKSBLOMMAN

Bromma KFUK-KFUM har en modell av sina nätverk som figuren av en blomma, där en del blad kan vissna och nya

växa ut.

27

KOMPETENSUTVECKLING

KFUK-KFUM har en tradition av att erbjuda kvalitativa utbildningar till sina anställda, medlemmar och deltagare.

Utbildning av personal på Kista ungdomsgård sker i linje med Bromma KFUK-KFUM:s kompetenspolicy.

Utbildning stärker och håller samman vår rörelse samtidigt som det ger unga människor möjlighet att utvecklas till

sin fulla potential. Vi fokuserar på personlig utveckling, ledarskap och KFUK-KFUM-kunskap. Kompetensutveckling

av personalen ger direkt effekt på verksamhetsutvecklingen.

MÅLSÄTTNING

Målet är att skapa motivation, kraft, arbetsglädje och ökad prestation.

METODER

Utbildning

Utvecklingssamtal och uppföljningssamtal

Kompetensutvecklingsplan

Nätverkande

UPPFÖLJNING

Uppföljningssamtal där enhetschefen tillsammans med den anställda följer upp den individuella

kompetensutvecklingsplanen.

HELHETEN

KFUK-KFUM har ett eget utbildningspaket - Helheten. Det är en av de utbildningar som är återkommande inom

KFUK-KFUM i Sverige. KFUK-KFUM är en stor rörelse och ibland lite svår att förstå. Som medlem och blivande

ledare är det bra att veta vad du är en del i och vilka oändliga möjligheter det finns för dig. Utbildningspaketet

Helheten utmanar dig att förstå och hitta din egen roll i KFUK-KFUM.

* Helheten är också ett ledarutbildningsmaterial som ger dig utrymme

att växa både som ledare och som människa.

* Helheten ger dig ett lärande för livet!

* Helheten har skapats utifrån några av Sveriges mest välkända

ledarutbildningar.

Helheten har arbetats fram i samarbete mellan förbunden i KFUK-KFUM Sverige och Sensus studieförbund.

28

SENSUS

Sensus hette tidigare KFUK-KFUM:s studieförbund och var en del i rörelsen. Idag är Sensus fristående men

samarbetet fortsätter. Till exempel har Sensus varit en stor aktör då Utbildningspaketet Helheten växte fram.

Sensus håller bland annat i utbildningen MOD. MOD står för Mångfald och Dialog och är ett koncept för att

bemöta fördomar och diskriminering.

UTVECKLING AV GRUPP OCH LEDARE – UGL

KFUK-KFUM Sverige har ett samarbete med företaget CORE CODE, som innebär att vi ibland erbjuds ett par

kostnadsfria platser på deras UGL-kurser. Vid dessa tillfällen brukar vi höra av oss till regioner och föreningar inom

rörelsen.

UGL är Sveriges i särklass mest populära ledarskapsutbildning och står för Utveckling av Grupp och Ledare.

EFFEKTIVARE GRUPPER OCH LEDARE – EGOL

Genom KFUK-KFUM Stockholmsregionen erbjuds vi den eftertraktade och välrenommerade kursen EGOL. EGOL

omfattar 4,5 dygn på internat. Syftet är att ge deltagarna möjlighet att utvärdera och utveckla sin förmåga att

Planera och genomföra förändringar

Ge och ta emot feedback

Hantera konflikter

Leda och styra grupparbete

Identifiera och våga ta tag i problem

Lita på sin egen ledarförmåga

EGOL-kursen bygger på övningar som kräver inlevelse och aktivt deltagande.

Genom åren har både UGL och EGOL kurserna utvecklats och skiljer sig idag åt på några väsentliga punkter. Bland

annat skiljer sig metodiken åt. UGL är mycket strukturerad med utarbetad, tydlig handledarmanual som

handledarna skall följa. Det är med hjälp av strukturen som deltagarna lotsas mot de pedagogiska och

gruppsykologiska målen. UGL använder FIRO som förklaringsmodell (FIRO-Fundamental Interpersonal Relationship

Orientation, vedertagen grupputvecklingsteori utvecklad av Will Schutz).

EGOL har en grundstruktur som förväntas användas mycket flexibelt, som en verktygslåda. Det som styr kursens

väg mot de övergripande målen är den unika gruppens egna satta mål samt de specifika behov handledarna

bedömer att just den aktuella gruppen har. EGOL bygger även den på FIRO, men belyser även andra

grupputvecklingsteorier.

29

UTVECKLINGSSAMTAL

Utvecklingssamtal genomförs kontinuerligt med personalen minst två gånger per år och utifrån det underlaget

lägger vi upp en individuell kompetensutvecklingsplan. Uppföljningssamtal sker alltid. Utvecklingssamtalen bygger

på Kommunikologi; en tvärvetenskaplig metadiciplin kopplat till systematisk hjärnforkning. Framgångsrik

utveckling och förändring handlar om att bli medveten om hur du själv och andra kommunicerar, medvetet och

omedvetet. Målet är att skapa motivation, kraft, arbetsglädje och ökad prestation.

BROMMA KFUK-KFUM:S KOMPETENSPOLICY

SYFTE

För att vi inom Bromma KFUK-KFUM ska nå våra mål krävs att medarbetarna har rätt kompetens för sina

arbetsuppgifter. Rätt kompetens är en strategisk fråga och långsiktig investering för oss. Syftet med

kompetenspolicyn är att säkerställa att våra medarbetare alltid har rätt kompetens.

KOMPETENS

Kompetens innebär kunskap, vilja och förmåga att lösa de uppgifter medarbetaren ställs inför. I vilja och förmåga

väger vi även in värderingar, attityder och beteenden. Kompetens handlar även om att inhämta, använda och dela

med sig av kunskap och erfarenheter.

KOMPETENSUTVECKLING

Kompetensutveckling avser olika former av lärande och aktiviteter för att öka förmågan hos medarbetaren och

gruppen att uppnå verksamhetens mål och visioner t ex:

Lärande och utveckling i det befintliga arbetet

Nya eller utvidgade arbetsuppgifter

Utbildningar

Seminarier

Studiebesök

Omvärldsbevakning

Ansvarsfördelning

LEDNINGENS ansvar är att på ett övergripande plan definiera kompetenskrav och säkerställa organisation,

resurser och processer för kompetensförsörjning.

CHEFENS ANSVAR är att tydliggöra verksamhetskraven. Chefen har även ansvar för att årligen genomföra

medarbetarsamtal och upprätta planer för kompetensutveckling med utgångspunkt i verksamhetens mål. Chefen

ansvararför att prioriterad kompetensutveckling genomförs och utvärderas.

MEDARBETAREN TAR ANSVAR för att i dialog med chef nå ställda kompetenskrav och planera för och

genomföra utvecklingsåtgärder i linje med sin kompetensutvecklingsplanen.

30

INDIVIDUELL KOMPETENSUTVECKLINGSPLAN

Bromma KFUK-KFUM använder sig av en framtagen mall för kompetensutveckling. Den används som underlag vid

medarbetarsamtal där den anställde tillsammans med enhetschefen tar fram en individuell

kompetensutvecklingsplan som följs upp och uppdateras regelbundet.

Utbildningen är och skall var kopplad till den inriktning och de mål vi har med verksamheten. Det är också av

största vikt att utbildningen är behovsinriktad och relaterad till ansvar och befogenheter.

Vi arbetar sedan över tjugo år tillbaka med ett kvalitetssäkringssystem när det gäller verksamheten på gården. Den

omfattar även kompetensutveckling som vi anser är nödvändigt för att behålla och ständigt förbättra och utveckla

vår kvalitet.

UTBILDNINGAR, KONFERENSER, SEMINARIER OCH FORSKNING

Personalen har arbetsplatsträffar varje vecka där en stående punkt på dagordningen är utbildning. Här tipsas de

anställda om kompetensutvecklande utbildningar och seminarier. Här diskuteras även gemensamma behov av

utbildningar och seminarier för personalgruppen som helhet.

Enhetschefen är ytterst ansvarig för att hålla verksamheten ajour med aktuell forskning på verksamhetsområdet.

Några källor för information om detta är Fritidsforum, Ungdomsstyrelsen, Fritidsledarskolorna – Folkhögskolor i

samverkan och Utbildningscentrum Lidingö där folkhögskolan har en tvåårig fritidsledarlinje som sker i samverkan

med KFUK-KFUM.

NÄTVERK

Våra nätverk som redovisas under den tidigare rubriken Nätverkande har stor betydelse för personalens

kompetensutveckling.

MILJÖARBETE

KFUK-KFUM arbetar utifrån konceptet "Body, Mind & Spirit" för att främja ungdomars utveckling på ett fysiskt,

intellektuellt och själsligt plan. Klimatfrågan är en naturlig del av detta koncept då det handlar om att visa respekt

för och ta ansvar för sin omvärld, ett viktigt mål för KFUM-KFUK:s verksamhet. Vår organisation vill lära ungdomar

solidaritet över gränser, oavsett om det handlar om nationer, etniciteter eller andra skiljelinjer som dagens unga

möter, och främja en gemensam "spirit". Klimatfrågan är viktig för oss och vi är beredda att använda både Body,

Mind och Spirit för att stoppa klimatförändringarna och skapa ett hållbart samhälle för alla. Vi kräver av dagens

ledare att de ger morgondagens ledare en rättvis start.

Det är vår framtid det handlar om.

Unga utgör en tredjedel av världens befolkning och är de som kommer att ärva en framtid märkt av

klimatförändringar. Därför är det enormt viktigt att nuvarande makthavande generationer agerar på ett effektivt

sätt och att ungas röst kring klimatfrågor hörs tydligt.

Genom FN:s Barnkonvention har unga människor rättigheten att göra sina röster hörda i ämnen som påverkar

och berör dem. Klimatförändringar är verkligen ett sådant ämne. KFUK-KFUM jobbar aktivt för att unga ska

inkluderas i förhandlingar, planer och policys vad gäller klimatarbetet, både nationellt och internationellt. Det är

KFUK-KFUM:s mål att alla medlemsföreningar och enskilda medlemmar ska engagera sig i frågan, eftersom

klimatfrågor är vårt ansvar som global ungdomsrörelse.

31

GENOM FN:S BARNKONVENTION HAR UNGA MÄNNISKOR RÄTTIGHETEN ATT GÖRA SINA RÖSTER

HÖRDA I ÄMNEN SOM PÅVERKAR OCH BERÖR DEM.

För att underlätta förståelsen och engagemanget för klimat- och miljöfrågor har nu KFUM Sverige tagit fram en

skrift som riktar sig till rörelsens medlemmar och föreningar. I skriften Påverka eller påverkas kan man läsa om

EU:s arbete med klimatutmaningarna och se några exempel på hur unga inom KFUM i Sverige och globala YMCAs

arbetar med klimatfrågor. Man får också bra vardagstips på hur man som individ eller förening kan vara en del av

lösning på klimatproblemen. Denna skrift, audioversion och workshop har tagits fram med stöd av Sensus och

Folkbildningsrådet. Att KFUK-KFUM är i framkant när det gäller miljöarbete för att utveckla verksamheten för en

hållbar framtid är ett tydligt mervärde.

Bromma KFUK-KFUM:s egna miljöprogram för Kista ungdomsgård är i tillämpliga delar inriktat mot de miljömål

som framgår av Stockholms stads gällande miljöprogram 2012-2015 som antogs 30 januari 2012. Kista

ungdomsgård utgår även från KFUK-KFUM:s checklista för klimat och miljöåtgärder.

Miljöarbete utvecklas ständigt på gården och påverkar verksamhetsutvecklingen. Vi arbetar för att göra

ungdomarna mer aktiva i miljöarbetet på olika sätt. Delvis genom tydliga återvinningskärl och delvis genom samtal,

diskussioner, workshops och teman. KFUM-gårdens miljöprogram finns uppsatt på den gemensamma

anslagstavlan i hallen.

MÅLSÄTTNING

För att bidra till att den svenska miljöpåverkan minimeras skall all verksamhet inom KFUK-KFUM Sverige bedrivas

med en miljöpåverkan lägre än det svenska riksgenomsnittet.

Det är KFUK-KFUM:s mål att alla medlemsföreningar och enskilda medlemmar ska engagera sig i frågan, eftersom

klimatfrågor är vårt ansvar som global ungdomsrörelse.

METODER

All verksamhet ska utgå från vår miljöpolicy, checklista och miljöprogram.

Revidera ungdomsgårdens miljöprogram vart fjärde år i samverkan med ungdomar på våra stormöten.

UPPFÖLJNING

Uppföljning sker genom kvalitetssäkringsmodellen, verksamhetsberättelse, samverkansmöten/nätverksmöten

samt vid avrapporteringsmöten till uppdragsgivaren Rinkeby- Kista Stadsdelsnämnd.

32

PREVENTIVT ARBETE

Att skapa möjligheter för barn och unga att utvecklas är ledstjärnan för all vår

verksamhet. Det handlar om att sätta barn och unga i centrum, att låta dem ta plats

och få utlopp för sina intressen och viljor. Det handlar om att ta sig tid att lyssna och

uppmärksamma, att engagera och entusiasmera. Genom att göra det får vi så

väldigt mycket tillbaka. Unga människor som tar hänsyn och visar respekt, som tar

ställning och bryr sig om andra, sin omvärld och sig själva. För människor, även

unga, som mår bra och trivs har förmågan att få andra människor att må bra och

trivas.

Det låter så enkelt, och är så enkelt. Bara man gör på rätt sätt.

Bromma KFUK-KFUM kommer fortsätta att vara en del i stadsdelens förebyggande arbete.

Bromma KFUK-KFUM arbetar förebyggande genom olika projekt, metoder och förhållningssätt. Det förebyggande

arbetet är integrerat i verksamhetsutvecklingen.

MÅLSÄTTNING

Ungdomsgårdsverksamheten ska vara en del i stadsdelens förebyggande arbete.

METODER

Genom att regelbundet genomföra omvärldsanalys och undersöka besökarnas behov framgår vilka punktinsatser

som bör göras i det förebyggande arbetet.

Bromma KFUK-KFUM samverkar med preventionsenheten i stadsdelen.

Bromma KFUK-KFUM kommer fortsätta driva projektet 164 united i samverkan med Fältgruppen, närpolisen,

förskolorna och grundskolorna i Kista.

UPPFÖLJNING

Uppföljning sker genom kvalitetssäkringssystemet, regelbundna utvärderingar av projekt, verksamhetsberättelse,

samverkansmöten/nätverksmöten samt vid avrapporteringsmöten till uppdragsgivaren Rinkeby- Kista

Stadsdelsnämnd.

164 UNITED

Kista ungdomsgård är en av initiativtagarna till projektet 164 United. Projektets grund ligger i att arbeta med barn

och ungdomars självkänsla och på så sätt bland annat bejaka mångfalden. Om jag respekterar mig själv så kan jag

även respektera andra.

33

Projektet berör frågor om respekt, trygghet, tillit, empati, genus, normkritik, jämställdhet, HBTQ-frågor och

hedersrelaterade frågor. Projektet är ett samarbete mellan de kommunala förskolorna och grundskolorna samt

Kista närpolis, fältgruppen och Kista ungdomsgård(Kista ungdomsgård/Bromma KFUK-KFUM). Tillsammans arbetar

vi mot samma mål. Att skapa ett tryggt område och klimat för de unga att växa upp och leva i. Projektet fokuserar

på det preventiva arbetet.

Målet med projektet är att eleverna får en ökad psykisk hälsa, starkare självkänsla, större trygghet samt bidra till

ökad förståelse och respekt för varandra. Vi vill förebygga kränkande behandlingar och hårda attityder. Vi vill

införliva ett tankesätt som grundar sig i respekt och empati – att alla är lika mycket värda. Vårt mål är också att

förekomsten av mobbing, trakasserier, skadegörelse, bruk av alkohol och droger minskar på berörda skolor och i

området.

STAN-PROGRAMMET (STOCKHOLMS TOBAKS- ALKOHOL- OCH NARKOTIKAPOLITISKA

PROGRAM)

SAMARBETE OCH SAMVERKAN

Att minska problem med tobak, alkohol och narkotika är en omfattande uppgift. Erfarenheter talar för att arbetet

måste bedrivas på befolknings-, grupp- och individnivå. Det betyder att generella åtgärder (exempelvis

mediainsatser) kompletteras med insatser på gruppnivå (exempelvis insatser i skolor eller för särskilt utsatta

grupper) samt individinriktade insatser (åtgärder för enskilda personer). Ibland vill man nå alla i en befolkning och i

andra fall riktar man sig av olika skäl till vissa grupper eller individer som kan vara i extra behov av stöd eller skydd.

Framgångsrikt arbete kräver därför med nödvändighet både samarbete och samverkan mellan olika aktörer vilka

det finns många av inom det drogpolitiska området.

Bromma KFUK-KFUM är och har varit en aktiv samverkan och samarbetspartner i flertalet nätverk både lokalt,

nationellt och internationellt när det gäller dess frågor. Projektet 164 united är en del i det preventiva arbetet mot

Tobak, alkohol och narkotika.

STRUKTURERAT SAMARBETE

För att nå ungdomar som experimenterar med alkohol eller andra droger måste det finnas ett fungerande

skyddsnät omkring dem i skolan och i lokalsamhället. Ett strukturerat samarbete mellan skola, socialtjänst,

fritidsverksamheter, polis och frivilligorganisationer är avgörande. Intentionen måste alltid vara att sträva efter

samarbete och dialog med ungdomarnas familjer.

Bromma KFUK-KFUM har god kontakt med både socialtjänst, polis och skolornas elevvårdsteam. Kista

ungdomsgård har efter flera år av efterfrågan tilldelats en egen kontaktperson som är socialsekreterare i Rinkeby-

Kista stadsdelsnämnd. Bromma KFUK-KFUM har sedan tidigare en utarbetad drogpolicy på Kista ungdomsgård.

34

DROGPOLICY

Bromma KFUK-KFUM:s har en framtagen drogpolicy för Kista ungdomsgård

Personalen är enig i förhållningssättet och agerandet gällande alkohol, droger och rökning på och utanför

gården.

På Kista ungdomsgård har vi nolltolerans mot alkohol, droger och rökning.

Besökare får ej vara berusade och/eller påverkade inne i våra lokaler.

Inne på gården ska vår drogpolicy finnas synligt uppsatt.

Skyltar om rökning förbjuden ska finnas på gården utanför.

ÅTGÄRDER

Samtal med besökaren där vi meddelar att besökaren får lämna gården och att vi ses nästa dag/vecka och tar ett

samtal med ungdomen under nyktra förhållanden.

Om vi upplever att vi är oroliga och att vi ser ett mönster i deras användande av alkohol, droger och/eller rökning

är det vår skyldighet som tjänstemän och fritidsledare att anmäla detta. Vi informerar alltid först den besökare

som är påverkad att vi kommer att kontakta deras föräldrar, fältgruppen, socialtjänsten eller annan myndighet.

I en akut situation där vi misstänker att någon är påverkad av narkotika eller hanterar det på något sätt kontaktar

vi polisen direkt.

Om en besökare är påverkad och inte kan ta hand om sig själv kontaktar vi i första hand föräldrar och i andra hand

polisen.

Vid en situation där besökaren är så påverkad att besökaren inte är kontaktbar ringer vi 112.

UPPSÖKANDE ARBETE OCH FRITIDSVERKSAMHET

Under tonårstiden blir kamratrelationer allt viktigare och därför är fritiden ett angeläget område för att nå

ungdomar i riskzon. Socialtjänsten har ansvar för att bedriva ett aktivt uppsökande arbete i miljöer där ungdomar

samlas. Det uppsökande arbetet ger möjligheter både att tidigt upptäcka ungdomar med behov av stöd och att få

kunskap om ungdomars villkor samt eventuella riskmiljöer inom stadsdelsområdet.

Fritiden är också ett viktigt område för att erbjuda positiva alternativ och bryta en negativ utveckling. Inriktningen

bör vara att erbjuda strukturerade aktiviteter som bygger på ungdomarnas egna intressen och där föräldrar och

andra vuxna är involverade.

Kista ungdomsgård arbetar med delaktighet och inflytande för att kunna erbjuda strukturerade aktiviteter som

bygger på ungdomarnas egna intressen (se bilaga 9 Besökarnas delaktighet och inflytande). Kista ungdomsgård har

ett gott samarbete med fältgruppen som vi träffar regelbundet både på formella och informella möten. I

projektledningsgruppen för 164 united sitter en representant från huvudkontoret Bromma KFUK-KFUM,

Enhetschefen för Kista ungdomsgård och en representant från Fältgruppen.

35

POLICY MOT KLOTTER OCH LIKNANDE SKADEGÖRELSE PÅ KISTA UNGDOMSGÅRD

Kista ungdomsgårds policy följer Stockholm stad policy mot klotter och liknande skadegörelse.

Ingen form av klotter och liknande skadegörelse accepteras.

Sanering av klotter och liknande skadegörelse inomhus ska ske senast inom en vecka.

Stötande och rasistiskt klotter ska saneras omgående.

Genom att reagera och agera direkt om misstanke finns att ungdomar ägnar sig åt klotter och liknande

skadegörelse ska vi öka möjligheten för våra ungdomar att kunna utvecklas i en miljö fri från riskfaktorer.

All skadegörelse ska polisanmälas och ska fotodokumenteras.

STADENS BROTTSFÖREBYGGANDE PROGRAM

MINSKA BROTTSBENÄGENHETEN (MINSKA ANTALET MOTIVERADE FÖRÖVARE)

Kista ungdomsgård samverkar mellan aktörer som arbetar med barn och ungdomar i närsamhället runt upptäckten

av barn som far illa. Några av dessa är andra ungdomsgårdar i stadsdelen, Rinkeby-Kistas fältgrupp, närpolisen,

rektorer, förskolan, elevvårdsteam, föräldravandrarna och socialtjänsten. Kista ungdomsgård agerar professionellt,

individualiserat och snabbt bemötande i samverkan av de som upptäcks vara i riskzon.

Ett exempel är projektet ”Killar i fokus” som Bromma KFUK-KFUM startade som en direkt reaktion på signaler från

en stor grupp besökare som var i riskzon för brottsbenägenhet. Bromma KFUK-KFUM ville göra det i samverkan

med stadsdelen och sökte medel från olika fonder för utbildning av personal. Bromma KFUK-KFUM arrangerade då

i samverkan med Machofabriken en heldag i Kista kyrka där vi bjöd in personal från alla ungdomsgårdar och

mötesplatser för ungdomar i Rinkeby-Kista stadsdel för att ta del av utbildningen. Utbildningens syfte var att

kompetensutveckla personalen i området. När det gäller våld är män överrepresenterade och vad kan vi som

ledare göra för att bryta de normer som styr killarnas beteende? Hur kan vi lära oss att inte förstärka dessa normer

utan att bryta dem? Machofabriken är ett metodmaterial för dem som arbetar med unga. Det är ett verktyg i

arbetet för ökad jämställdhet och för förebyggande arbete mot våld, med fokus på hur sociala normer för

manlighet kan ifrågasättas och förändras.

LINDRA BROTTENS SKADEVERKNINGAR

Bromma KFUK-KFUM förmedlar kontakt för brottsofferstöd, t.ex. stödcentrum för unga brottsoffer och

kvinnojourer. På ungdomsgårdens toaletter finns det alltid information, lappar och små foldrar som ungdomarna

kan ta med kontaktnummer till olika stödlinjer/organisationer.

MINSKA OBEFOGAD RÄDSLA FÖR BROTT

Adekvat information om risker och öka människors möjlighet till korrekta riskbedömningar .

Trygghetsvandringar, det vill säga professionellt ledda, strukturerade vandringar med medborgare där särskilt

otrygga platser utpekas, dokumenteras och sedan åtgärdas. Bromma KFUK-KFUM har saknat trygghetsvandringar i

Kista och har själva tagit ansvar för området kring gården tillsammans med besökare. Bromma KFUK-KFUM avser

skapa en ordnad och trivsam yttre miljö genom t.ex. städning, klottersanering, rensa sly och försköna ytor etc.

Kista ungdomsgård har på eget initiativ kontaktat ansvariga för till exempel bortrensning av sly.

36

SAMVERKAN

Den stora förtjänsten med samverkan är att den möjliggör att flera av samhällets institutioner arbetar samtidigt

mot samma mål. Samverkan anses exempelvis som särskilt viktigt för upptäckt av barn med behov av särskilt stöd

och förebyggande arbete som riktar sig till barn i riskzon. I områden där många sociala problem är koncentrerade

är samlade insatser extra viktiga. Att Kista ungdomsgård ska vara en del av de nätverken gällande samverkan kring

barn och ungdomar är självklart. Bromma KFUK-KFUM är övertygad om att samverkan skapar trygghet för barn

och ungdomar. Vi arbetar alla med samma barn och ungdomar och genom ett gemensamt förhållningssätt och

utbyte skapar vi tydliga strukturer och trygghet runt barn och ungdomar i området. Bromma KFUK-KFUM har aktivt

deltagit i framtagandet av en hot och våldsplan tillsammans med övriga ungdomsgårdar och mötesplatser för

ungdomar i Rinkeby-Kista stadsdel.

VÅRA PRIORITERADE FRÅGOR OCH KVALITETSGARANTIER FÖR 2012

Efter utvärdering av vår verksamhet och analys av intressenternas krav har våra besökare kommit fram till följande

områden som under året måste utvecklas.

PRIORITERADE FRÅGOR FÖR 2012

Här följer våra prioriterade frågor för året.

Öka besökarnas upplevelse av delaktighet och inflytande

Öka besökarnas upplevelse av trygghet och tillit till personalen

Utveckla samverkan med lokala föreningar

ÖKA BESÖKARNAS UPPLEVELSE AV DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE

MÅLSÄTTNING

Öka besökarnas upplevelse av delaktighet och inflytande

METODER

Att alla initiativ som leder till eller skulle kunna leda till aktivitet dokumenteras, följs upp och att återkoppling till

alla besökare sker.

DIALOG

Personalen har en kontinuerlig dialog med ungdomarna om deras intressen, behov, önskemål och förväntningar på

verksamheten som sedan ligger till grund för verksamhetsutvecklingen. Det handlar mycket om personalens

förhållningssätt, att vi har skapat ett klimat där det finns möjlighet att påverka, där varje idé tas tillvara och där

den som kommer med en idé alltid får feedback. Det handlar inte om att ge givna svar utan om att ställa frågor i

ett led att vägleda besökaren till att formulera sin idé med mål, syfte och hur den praktiskt skulle kunna

genomföras.

37

IDÉDAGBOKEN

Arbetet med att få alla besökare att förstå deras många möjligheter sker bl.a. genom att samtliga initiativ och

förslag skrivs in i idédagboken gällande inflytande. När ett förslag kommer upp från en besökare så ber vi denne

skriva ner eller beskriva den så vi kan notera den. Sedan delas informationen ut till alla som jobbar. På

personalmöten så bestäms det att en av oss följer upp detta.

STORMÖTEN

Stormöten hålls varje månad där ungdomarna har möjlighet att lyfta frågor, behov och synpunkter som rör

verksamheten i huset. Det kan omfatta allt som t.ex. bygga om i huset, göra en resa, ordna en konsert. Inbjudan till

stormöten går bland annat ut via Facebook, hemsida, mejl, affischering på gården och i området samt sms-utskick.

PENGAR DIREKT

Besökare på Kista ungdomsgård har en frivillig möjlighet att gratis bli medlemmar i Bromma KFUK-KFUM. De

medlemskapen ger oss en mindre summa pengar från vårt förbund som vi har valt att gå direkt in i en pott som vi

valt att kalla Pengar direkt. Ungdomarna kan ansöka ur potten för att genomföra aktiviteter för, eller tillsammans

med, andra ungdomar i stadsdelen. Det är inte bara medlemmar som kan söka utan är öppet för alla att söka.

KULTURSTÖD FÖR UNGA OCH COACHER

Kista ungdomsgård har satsat på att utbilda personalen till coacher för kulturstöd för att direkt kunna stödja

ungdomarna i deras möjlighet till delaktighet och inflytande. Av vår personal är sex redan utbildade coacher. Allt i

linje med ”Kultur i ögonhöjd” - strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm.

Lärandet som sker på unga människors fria tid, det informella lärandet, får allt större betydelse i den unges

framtida möjligheter i yrkeslivet. Kulturstödsarrangemanget är ett exempel på träning i både planering,

genomförande och utvärdering. Att ta ansvar och projektleda blir något som är lättillgängligt. Därför har och

kommer Bromma KFUK-KFUM:s personal att fortsätta prioritera utbildning av coacher för kulturstöd i huset.

Bromma KFUK-KFUM har som policy att all fast personal ska vara utbildade coacher.

UPPFÖLJNING

De prioriterade frågorna behöver följas upp under minst en tvåårsperiod eftersom vi tidigare har använt oss av den

gemensamma mätmetoden baserad på enkäten från KEKS (Kvalitet och kompetens i samverkan). Rinkeby-Kista

stadsdel har nu valt att gå ur KEKS vilket innebär att vi inte kan jämföra första årets nya enkätresultat med något

utan behöver följa upp med samma enkätunderlag under minst två år. Sedan kan vi genomföra en analys av det

samlade resultatet för att få ett mätbart resultat.

38

ÖKA BESÖKARNAS UPPLEVELSE AV TRYGGHET OCH TILLIT TILL PERSONALEN

MÅLSÄTTNING

Öka besökarnas upplevelse av trygghet och tillit till personalen

METODER

Personalens gemensamma förhållningsätt ska bygga på Kommunikologi och Motiverande Samtal

Sätt samtalet i fokus och prioritera det i verksamheten

Sänka volymen i lokalen

Se över den fysiska miljön för att främja samtalet

Nyanställd personal ska utbildas i MI (Motiverande samtal)

Utföra trygghetsvandring med besökarna

Enad personalgrupp med gemensamma normer

All personal ska ha gått Emma, tredje steget i KFUK-KFUM:s egna utbildningspaket Helheten för att öka

personalens trygghet och tillit i personalgruppen som blir en direkt signal till besökarna

Skapa och upprätthålla samverkan mellan oss som arbetar med ungdomar i stadsdelen

Förtydliga de normer, regler och policys som finns i huset

UPPFÖLJNING

De prioriterade frågorna behöver följas upp under minst en tvåårsperiod eftersom vi tidigare har använt oss av den

gemensamma mätmetoden baserad på enkäten från KEKS (Kvalitet och kompetens i samverkan). Rinkeby-Kista

stadsdel har nu valt att gå ur KEKS vilket innebär att vi inte kan jämföra första årets nya enkätresultat med något

utan behöver följa upp med samma enkätunderlag under minst två år. Sedan kan vi genomföra en analys av det

samlade resultatet för att få ett mätbart resultat.

UTVECKLA SAMVERKAN MED LOKALA FÖRENINGAR

Utöver den öppna mötesplatsverksamheten skall de unga ha möjlighet att utveckla sina fritidsintressen i olika

områden som följer stadsdelens uppdrag och ungdomens behov och intressen. Verksamheten ska sträva efter att

fungera som sluss till mer långsiktigt planerad sysselsättning för ungdomarna.

MÅLSÄTTNING

Alla barn och ungdomar som besöker ungdomsgården ska ges förutsättningar för att kunna utveckla sina

fritidsintressen. Personalen på ungdomsgården ska ha god kunskap och kännedom om andra föreningar och kunna

ge stöd för att slussa vidare barnet/ungdomen till annan verksamhet eller förening.

Den interna samverkan och samverkan med föreningar som arbetar med barn och ungdomar ska utvecklas.

Lovprogrammen ska innehålla prova-på aktiviteter och samverkan med andra föreningar.

METODER

Erbjuda prova-på aktiviteter främst i lovprogrammen.

Kontakta fler lokala föreningar i syfte att samverka.

39

Nyttja de interna nätverk inom KFUK-KFUM för att utöka aktivitetsutbudet. Till exempel stärka och utöka

samverkan med KFUK-KFUM Söder/Fryshuset.

UPPFÖLJNING

Uppföljning av i vilken utsträckning åtagandet uppfylls ska följa Kista ungdomsgårds modell för kvalitetssäkring.

Utöver uppföljning via verksamhetsplan respektive verksamhetsberättelse kommer uppföljning även att ske med

kontinuerliga brukarenkäter, uppföljning vid samverkansmöten/nätverksmöten samt vid avstämning och

avrapportering till uppdragsgivande stadsdel.

KVALITETSGARANTIER FÖR 2012

BROMMA KFUK-KFUM GARANTERAR BESÖKARNA:

Att delaktighet och inflytande ska genomsyra verksamheten

Att information om verksamheten ska genomföras enligt vår informationsstrategi

Att öppettiderna skall gälla

Att minst två ledare alltid ska finnas i öppna verksamhetens verksamhetslokaler

BUDGET

Bromma KFUK-KFUM Budget 2012 Konto Benämning Totalt 2-Alvik 9-Kista

3010 Deltagarintäkter 484 000 428 000 56 000

3012 Försäljning 60 000 0 60 000

3021 Övriga bidrag/intäkter/marknader/lotterier 286 000 146 000 140 000

3211 Aktivitetsstöd 100 000 90 000 10 000

3213 Ledarutbildningsbidrag 54 500 54 500 0

3214 Lokalhyresbidrag 125 000 125 000 0

3410 Medlemsavgifter 56 500 56 500 0

3510 Kommunala avtal 2 543 000 0 2 543 000

3610 Projekt och fondbidrag 1 555 000 693 000 862 000

3511 Förvaltning & administration 907 800 907 800 0

3911 Hyresintäkter 625 000 590 000 35 000

SUMMA INTÄKTER 6 796 800 3 090 800 3 706 000

4012 Materialinköp 202 500 162 500 40 000

4013 Matinköp 114 500 30 500 84 000

4015 Möten/planering 22 000 7 000 15 000

4 016 Arrangemang 2 000 1 000 1 000

4140 Avgifter studiebesök/entré mm 62 000 47 000 15 000

4310 Utbildning 32 100 27 100 5 000

5010 Hyra/arrende 807 188 742 667 64 521

5020 El/Värme 134 000 94 000 40 000

5060 Städning/renhållning 86 000 80 000 6 000

40

5070 Rep och underhåll lokaler 75 000 70 000 5 000

5220 Hyra utrustning 50 000 0 50 000

5420 Datakostnader 56 000 12 000 44 000

5430 Reparation & underhåll inventarier 5 000 0 5 000

5480 Arbetskläder/profilkläder 14 000 2 000 12 000

5610 Hyrbil/bensin 48 000 10 000 38 000

5710 Frakt/transportkostnader 43 000 6 000 37 000

5800 Resekostnader 16 000 3 000 13 000

5831 Kost & logi 71 000 4 000 67 000

5930 Information/trycksaker 30 000 10 000 20 000

6110 Kontorsmaterial 8 000 4 000 4 000

6150 Kopieringskostnader 79 000 63 000 16 000

6210 Telefon 26 500 17 500 9 000

6230 Datakommunikation 10 500 6 500 4 000

6250 Porto 13 000 10 000 3 000

6310 Försäkringar 43 900 37 900 6 000

6320 Skadegörelse 10 000 0 10 000

6370 Larmkostnader 7 000 0 7 000

6420 Revisionsarvoden 25 000 25 000 0

6530 Redovisningstjänster/förvaltning 340 000 40 000 300 000

6540 Instruktörsersättningar 25 500 10 500 15 000

6550 Konsultarvoden 50 000 0 50 000

6560 Idea FO 14 000 9 000 5 000

6570 Bank-PG avgifter 7 000 6 000 1 000

6970 Tidningar facklitteratur/TV 9 500 1 500 8 000

6980 Förbunds- och föreningsavgifter 21 000 21 000 0

6991 Övriga kostnader 10 000 5 000 5 000

7210 Löner 3 171 446 1 103 657 2 067 789

7290 Domararvoden 22 500 22 500 0

7291 Förändring semesterlöner 35 000 15 000 20 000

7510 Arbetsgivaravgifter 930 756 331 097 599 659

7533 Särskild löneskatt 81 718 16 065 65 654

7570 Arbetsmarknadsförsäkringar 231 643 66 219 165 423

7590 Lönebidrag -346 000 -70 000 -276 000

7610 Utbildning 39 500 12 000 27 500

7620 Friskvård 18 000 5 000 13 000

SUMMA UTGIFTER 6 796 150 3 090 305 3 705 845

8999 Budget 650 495 155