Embed Size (px)
Citation preview
Sida 1(11) FÖRVALTNINGSRÄTTEN D O M Malm I STOCKHOLM 2013-12-17 22539-13 Allmänna avdelningen Meddelad i Enhet 15 Stockhohn
KLAGANDE Föreningen Nordulv, 875003-6868 c/o Jakob Norstedt-Moberg Kompassvägen 10 891 78 Bonässund
MOTPARTER 1. Naturvårdsverket 106 48 Stockhohn
2. Ombud för sakägama: Lantbrukamas Riksförbund Skåne Box 24 243 21 Höör
ÖVERKLAGAT BESLUT Naturvårdsverkets beslut 2013-09-20, se bilaga 1
SAKEN Tillstånd till skyddsjakt efter en varg i Skåne län
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten bifaller överklagandet och upphäver Naturvårdsverkets
beslut.
Dok.Id 407477 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Tegeluddsvägen 1 08-561 680 00 08-561 680 01 måndag - fredag 115 76 Stockholm E-post: 09:00-15:00
Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN D O M 22539-13 I STOCKHOLM Allmäima avdelningen
BAKGRUND
Naturvårdsverket beviljade den 15 augusti 2013 tillstånd till skyddsjakt
efter en varg i Skåne län inom det område som avgränsas på en karta i
bilaga 2 till beslutet (Dm. NV-06252-13 m.fl.) Beslutet gällde under tiden
den 21 augusti- den 11 september 2013.
Förvaltningsrätten i Stockhohn upphävde beslutet i dom den 9 september
2013 (mål m 19968-13). Domen överklagades till Kammarrätten i
Stockhohn som den 10 oktober 2013 avskrev målet med motiveringen att
giltighetstiden för det överklagade beslutet löpt ut och att Naturvårdsverket
har fattat ett nytt beslut om skyddsjakt avseende samma varg. Lars
Andersson, som också var part i målet hos kammarrätten, överklagade den
29 november 2013 kammarrättens avskrivningsbeslut till Högsta
förvaltningsdomstolen, som ännu inte har tagit ställning till överklagandet.
Naturvårdsverket beviljade den 20 september 2013 återigen tillstånd till
skyddsjakt efter en varg i Skåne län inom det område som avgränsas på en
karta i bilaga 2 till beslutet (Dm. NV-06902-13). Beslutet gällde
omedelbart och under tiden den 25 september - den 9 oktober 2013.
Skälen för beslutet framgår av bilaga 1.
YRKANDEN M.M.
Föreningen Nordulv (Föreningen) överklagar Naturvårdsverkets beslut den
20 septeniber 2013 om skyddsjakt efter en varg i Skåne län och yrkar dels
att beslutet tills vidare inte ska gälla (inhibition) och dels att beslutet
upphävs.
Naturvårdsverket anser att överklagandet ska avslås.
Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN D O M 22539-13 I STOCKHOLM Allmärma avdelningen
Lantbrukamas Riksförbund Skåne (LRF Skåne) anser att överklagandet
ska avslås.
Förvaltningsrätten beslöt den 24 september 2013 att beslutet om skyddsjakt
tills vidare inte ska gälla mtiU dess målet avgjorts slutiigt eller
förvaltningsrätten dessförinnan beslutar annat.
Föreningen anför i huvudsak följande. Litispendens föreligger eftersom
Naturvårdsverkets beslut om skyddsjakt den 15 augusti 2013 har upphävts
av förvaltningsrätten men överklagats till kanmiarrätten av
Naturvårdsverket. Sedan skyddsjaktbeslutet fattades har inga ytterligare
vargangrepp skett. Skyddsjakt har inte varit befogad eftersom varg inte
fmns kvar i området. Det fmns andra lämphga lösningar för att uppnå
syftet med beslutet. Jordbruksverkets bestämmelser tillåter att får tas in om
det finns en omedelbar fara för rovdjursangrepp. Alla angrepp under
september har skett inom ett mycket litet område. Andarum. Även
angreppen i augusti skedde i ett begränsat område, bara en tiondel av
skyddsjaktområdet. Skadoma är begränsade till en tiondel av
skyddsjaktområdet och tillfälliga, eftersom ingen varg etablerat revh och
inte fmns stadigvarande i oimådet. Stängsling på kort sikt av hela
skyddsjaktområdet är därför mte nödvändigt, utan bör utföras enligt plan
för att förebygga framtida skador. Stängslingen kan med enkla medel
förbättras avsevärt. Rovdjursangrepp av tiUfälHg karaktär innebär mte
allvarlig skada som ger rätt till ersättning från staten enligt miljöbalken. (se
EG-domstolens dom C-247/85) Det finns också andra faror och risker för
en farbesättning fömtom vargangrepp, bl.a. hundangrepp och lodjur. Det
finns inga speciella behov och särdrag vad gäller farskötsel och
vargangrepp i Skåne, varför inga särskilda hänsyn behöver tas enligt
artikel 2 i art- och habitatdhektivet. I andra vargtäta områden i landet
klarar man farskötsehi med minimala problem tack vare förebyggande
åtgärder. Projekt som endast gynnar företag och enskilda är inte tilhäckliga
som skäl att meddela dispens enligt artikel 16 c i art- och habitatdnektivet.
Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN D O M 22539-13 I STOCKHOLM . Allmänna avdelningen
Den skandinaviska vargpopulationen utgör inte del av den finska eller den
ryska vargstammen och är oerhört viktig för att uppnå gyimsam
bevarandestatus i Sverige och Norge. Det är mte känt vilken varg som rör
sig i området eller om det eventuellt är fler än en varg. Ingen provtagning
på spillning eller annan identifiering har skett. Vargen eller vargama kan
vara genetiskt viktiga. Det är fråga om godtycklig jakt på varg inom
skyddsjaktområdet och inte förenligt med hur skyddsjakt ska bedrivas. Till
stöd för sin talan ger föreningen hi Naturvårdsverkets handbok för
artskyddsförordningen, en karta över angreppen i Skåne, en artikel ur
Svensk Jakt den 27 september 2013 och en vetenskapUg skrift om
vargpopulation från 2012.
Naturvårdsverket anför i huvudsak följande. Litis pendens föreligger mte
eftersom giltighetstiden för det tidigare skyddsjaktbeslutet har löpt ut, det
nya beslutet avser en senare tidsperiod då ansökan inkom först den
12 september 2013 och nya omständigheter föreligger. Bestämmelsema
om fridlysning och dispens i miljöbalken och artskyddsförordnmgen är inte
tillämpliga i förevarande fall där beslutet om skyddsjakt fattats med stöd av
23 a och b §§ jaktförordningen. Huvudregeln är att får sommartid ska
hållas på bete eller på annat sätt vistas utomhus (4 kap. 6 § Statens
j ordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:15) om
djurhållning mom lantbruket m.m. Det är tillåtet enligt 7 § samma kapitel
att hålla får inne hela dygn om det finns en omedelbar fara för
rovdjursangrepp som rimligen inte kan undamöjas på annat sätt. Eftersom
det fmns 400 fårbesättningar mom det aktuella området och det varit svårt
att förutse var nästa vargangrepp kan komma att ske skulle det ha varit
fråga om att samtliga fårbesättningar skulle hållas iime nattetid, vilket mte
vore lämpligt. Ekonomisk ersättning i efterhand är ingen annan lämplig
lösning för att förhindra skada. Komplettering av nuvarande stängsling
skulle omfatta 420 000 m stängsel i området och skulle ta en stor
arbetsinsats i anspråk, varför det inte heller är en lämplig lösning på kort
sikt. Vid tidpunkten för beslutet hade tte vargangrepp skett på får under en
Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN D O M 22539-13 I STOCKHOLM Allmänna avdelningen
kort tid inom ett begränsat geografiskt område. Naturvårdsverket bedömde
därför att det fanns en påtaglig risk för flera angrepp som kunde mnebära
ytterligare allvarliga skador. Rekvisitet allvarlig fara var därför uppfyllt vid
tidpunkten för beslutet. Det handlade inte om att bevilja skyddsjakt med
hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller andra tvingande orsaker som har
ett allt överskuggande alhnäninttesse. Skyddsjakt är inte ett självändamål i
sig utan en del av flera viktiga verktyg i viltförvaltningen. Vid tidpunkten
för beslutet fanns ingen annan lämplig lösning som inom rimlig tid och till
en rimlig kostnad kunde förväntas uppnå tilfräcklig effekt. Endast
skyddsjakt återstod. Uppgiftema om antal dödade fär är hämtade från
Länsstyrelsens hemsida och från det förra beslutet om skyddsjakt. Summan
dödade far före Naturvårdsverkets beslut och efter beslutet är 34 stycken
vid åtta angrepp på drygt en månad. Även om DNA-test inte har utförts på
den aktuella vargen kan man utgå ifrån tillgänglig information om var de
mest genetiskt värdeftiUa (invandrade) vargama befinner sig och utesluta
att det är fråga om en sådan varg. Det är heller inte sannolikt att den
aktuella vargen är en avkomma till en invandrad varg (en s.k. Fl :a), vilka
inte är lika genetiskt värdeftiUa. Den aktuella vargen är inte avgörande för
en gynnsam bevarandestatus hos vargstammen. Till stöd för sin talan ger
Naturvårdsverket m beslutet den 15 augusti 2013 om skyddsjakt efter en
varg i Skåne län.
LRF Skåne anför i huvudsak följande. Litis pendens föreligger mte.
Området med vargangrepp omfattar en fjärdedel av Skånes yta. Det finns
ca 400 fårbesättningar inom området och inom skyddsjaktområdet ca
175 fårbesättningar med ca 6 300 far. Tre vargangrepp har skett i
Andarum. Den 3 september 2013 dödades 7 fär, den 7 september dödades
2 far och den 8 september dödades 1 far. Totalt har 10 far dödats och ett
stort antal får rivits inom skyddsjaktområdet mellan den 3-8 september
2013. Under perioden maj - den 8 september har över 45 får dödats och ett
stort flertal skadats. Det är uppenbart att det finns en överhängande risk för
att vargangreppen kommer att fortsätta. Fårägama lägger ned omfattande
Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN D O M 22539-13 I STOCKHOLM Allmänna avdehiingen
tid på att öka bevakningen av faren under dagar och nätter, eller ser till att
fåren tas m för instälhiing eller till skyddshagar om sådana finns. De allra
flesta har varken ekonomiska eller praktiska möjhgheter att på kort sikt
skydda fåren genom stängslingsåtgärder. Den totala sttäckan som måste
stängslas in beräknas till 400 000 m. Kostnaden beräknas tiU 54 kr per
löpmeter för lättstängslade marker och upp till 120 kr per löpmeter för
besvärligare terräng. Den totala kostnaden skulle lågt beräknat uppgå till
20 miljoner kr för stängslmg beräknat på 175 fårbesättningar. Många
fårägare använder flyttbara stängsel när faren betar på åkermark efter andra
eller ttedje skörden. De är inte tilhäckliga mot vargangrepp. Kostnaden för
att skydda fåren blfr så hög att det är osäkert om det är ekonomiskt möjUgt
att bedriva verksamheten vidare. Den summa som länsstyrelsen avsatt för
rovdjurstängsel täcker inte på långa vägar fårägamas kostnader. Ersättning
för rovdjursstängsél kan enbart sökas av den som har EU-stöd för sm mark.
Regeringen har aviserat att det inte kommer finnas några ekonomiska
medel tillgänghga för stängsling efter den 18 oktober 2013. Ersättning för
stängsel beviljas i nordöstra Skåne men de senaste åtta vargangreppen har
skett i sydöstta Skåne. Fårägama som bedriver farskötsel i mindre
omfattning, som hobbyverksamhet, kommer inte att kunna skydda faren
genom att hålla dem inne eller på marker nära gård eller boningshus. Fåren
betar ofta på ängs- och betesmarker utom synhåll från gården och är utsatta
för risk. Under de ca sju veckor som vargen befiinnit sig i Skåne har
fårägama stallat in djuren för att skydda deni. Det är inte ekonomiskt eller
praktiskt möjligt under den långa tid som vargen varit i området. Brist på
vinterfoder med utslaktning av far kan bli en följd. Om markema med
beteskrav inte sköts riskerar markägama sanktionsavgifter. Det finns inga
undantag för varg och andra rovdjur. Det är påfrestande för en farägare att
upptäcka att fär har skadats eller dödats av varg, vilket kan leda tUl att de
lägger ned verksamheten. Skyddsjakt bör påbörjas snarast efter angrepp
annars är det ett verkningslöst verktyg i rovdjursförvaltningen. Till stöd för
sin talan ger LRF Skåne in en tidigare inlaga till kammarrätten och en
skrivelse från EU-kommissionen.
Sida 7 FÖRVALTNINGSRÄTTEN D O M 22539-13 I STOCKHOLM Alhnänna avdelningen
SKALEN FOR AVGÖRANDET
Giltighetstiden för det överklagade beslutet om tillstånd till skyddsjakt
efter en varg i Skåne län har löpt ut.
Förvaltningsrätten finner dock att det finns skäl att ändå pröva målet i sak,
dels eftersom frågan om litis pendens kan ha betydelse för framtida beslut
om skyddsjakt efter varg, och dels eftersom Kammarrätten i Stockholm har
avskrivit Naturvårdsverkets överklagande av förvaltningsrättens dom i
mål m. 19968-13 med motivermgen att Naturvårdsverkets argument i
överklagandet till stor del är desamma som omfattas av det nu överklagade
beslutet.
Litis pendens
Föreningen gör gällande att det föreligger s.k. litis pendens eftersom
Naturvårdsverkets beslut om skyddsjakt den 15 augusti 2013 har upphävts
av Förvaltningsrätten i Stockholm genom dom den 9 september 2013 i
mål m. 19968-13 som överklagats av Naturvårdsverket till Kammarrätten i
Stockholm. Föreningen anför bl.a. att målen rör exakt samma ärende, att
skyddsjaktområdet är identiskt, att de angrepp som omfattades av det sedan
tidigare pågående ärendet anförs som argument för det nya beslutet, att det
är samma parter och att det är kort tid mellan de två besluten.
Naturvårdsverket menar däremot att det inte föreligger litis pendens ttots
att det tidigare beslutet överklagats eftersom giltighetstiden för det första
beslutet om skyddsjakt hade löpt ut när ansökan om skyddsjakt kom m till
verket och det nya beslutet avser en senare tidsperiod. LRF Skåne anser
inte heller att det föreligger litis pendens eftersom det tidigare beslutet
formellt har löpt ut och ytterligare omständigheter har tillkommit.
Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN D O M 22539-13 I STOCKHOLM Allmänna avdelningen
Med litis pendens avses att ett mål inte far tas upp till prövning om samma
sak redan är föremål för prövning i ett annat pågående mål.
Förvaltningsrätten konstaterar att principen om litis pendens inte hindrar
Naturvårdsverket att fattat ett nytt beslut om skyddsjakt efter att
giltighetstiden för ett tidigare beslut om skyddsjakt har löpt ut, även om det
första beslutet om skyddsjakt har överklagats till domstol och äimu inte har
avslutats och vunnit laga kraft. En fömtsätttiing för att fatta ett nytt beslut
om skyddsjakt är dock att det framkommit nya omständigheter efter att det
första beslutet om skyddsjakt meddelades och att dessa nya omständigheter
mte redan har varit föremål för prövning i den pågående
domstolsprocessen.
Nya omständigheter
I förevarande faU har Naturvårdsverket grundat det nu överklagade beslutet
om skyddsjakt på en ny ansökan från LRF Skåne den 12 september 2013.
Naturvårdsverket har i det nu överklagade beslutet konstaterat att det nya
beslutet avser tid efter den 11 september 2013 och beviljat skyddsjakt för
en senare tidsperiod än det första beslutet som skyddsjakt som var föremål
för förvaltningsrättens prövning i mål m 19968-13. Av beslutet framgår att
sökanden LRF Skåne anfört att ett stort antal angrepp har skett i Skåne
mom det av Naturvårdsverket beslutade skyddsjaktområdet efter beslutet
om skyddsjakt den 15 augusti 2013. Enligt LRF Skåne står det utom allt
tvivel att det är samma varg. De senaste vargangreppen på far i Skåne har
ägt rum den 3 september 2013 i närheten av Andarum samt den
7 september 2013 och den 8 september 2013 i Andarum.
Förvaltningsrätten konstaterar att de tte vargangreppen i Andarum den
3 september, den 7 september och den 8 september 2013 som
Naturvårdsverket har lagt tiU grund för det nya beslutet om skyddsjakt
visserligen har inttäffat efter att Nattirvårdsverket meddelade det tidigare
Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN D O M 22539-13 I STOCKHOLM Alhnänna avdelningen
beslutet om skyddsjakt, men innan giltighetstiden för det tidigare
skyddsjaktbeslutet löpte ut den 11 september 2013 och innan
förvaltningsrätten meddelade dom den 9 september 2013 i mål m. 19968-
13. Dessa vargangrepp borde därför enligt förvaltningsrättens mening
redan ha kunnat åberopas som nya omständigheter i den redan pågående
domstolsprocessen hos förvaltningsrätten.
Av förvaltningsrättens dom den 9 september 2013 framgår att
Naturvårdsverket har anfört att det efter Naturvårdsverkets beslut om
skyddsjakt den 15 augusti 2013 hade skett ytterUgare ett vargangrepp
natten till den 16 augusti 2013. Naturvårdsverket har således i den då
pågående domstolsprocessen hänvisat till nya vargangrepp som inträffat
under tiden för handläggningen av målet i förvaltningsrätten. Av domen
framgår emeUertid inte om även de tte vargangreppen i början av
september 2013 har beaktats i den då pågående domstolsprocessen.
Mot denna bakgrund fmner förvaltningsrätten att det inte står klart att de
tre vargangreppen i september 2013 redan har varit föremål för prövning i
en domstolsprocess. Dessa omständigheter får därför anses utgöra sådana
nya omständigheter som kan ligga till grund för ett nytt beslut om
skyddsjakt.
Syftet med beslutet om skyddsjakt
Naturvårdsverket har som grund för beslutet om skyddsjakt den
20 september 2013 hänvisat till 23 a § jaktförordningen där det anges att
skyddsjakt får meddelas för att förhindra allvarlig skada på t.ex. egendom
om det inte finns någon annan lämpUg lösning och om det mte försvårar
upprätthållandet av en gyrmsam bevarandestatus hos vargens bestånd i dess
naturliga utbrednmgsområde. Naturvårdsverket har även hänvisat till
bestämmelsen i 23 b § samma förordning att beslut om skyddsjakt far
Sida 10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN D O M 22539-13 I STOCKHOLM Allmänna avdelningen
fattas även om någon skada inte har infräffat, fömtsatt att det finns en stor
sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå.
Föreningen har gjort gällande att det inte har skett några ytterUgare
vargangrepp sedan beslutet fattades den 20 september 2013 och att det inte
längre finns varg kvar i området. Föreningen menar att skadoma som skett
är begränsade tUl en tiondel äv skyddsjaktområdet och tUlfälUga, eftersom
ingen varg etablerat revfr och inte finns stadigvarande i området. Skadorna
är därför enligt föreningen inte av den art att de uppnår allvarlig skada.
Naturvårdsverket menar däremot att rekvisitet allvarUg fara var uppfyllt
vid tidpunkten för beslutet eftersom fre vargangrepp på far hade skett
under en. kort tid inom ett begränsat geografiskt område och att verket dä
bedömde att det fanns en påtaglig risk för flera angrepp som kunde
innebära ytterligare allvarliga skador.
Någon närmare definition av vad som avses med allvarlig skada finns inte i
direktivet eller i rättspraxis. Enligt förvaltningsrättens mening följer det
dock av ordalydelsen att skadan,mte endast kan vara avlägsen och
obetydlig, utan måste vara konkret och av kvalificerad art samt varaktig
över tiden. En skadebedömning måste vidaré göras i varje enskilt fall och
orsakema tiU'skadans uppkomst måste beaktas vid denna bedömning.
Såsom förvaltningsrätten konstaterat ovan har de tre vargangreppen på får
under tiden den 3-8 september 2013 inttäffat mnan giltighetstiden för det
tidigare beslutet om skyddsjakt löpt ut. Angreppen har skett i ett begränsat
geografiskt område och inom en kort tidsperiod. Vid de tre angreppen har
totalt tio får dödats och fyra får skadats.
Såyitt framkommit i målet har däremot inga ytterUgare vargangrepp skett
inom skyddsjaktområdet efter den 8 september 2013. Det har inte heller
framkoinmit att några vargangrepp skulie ha skett under tiden från den
Sida 11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN D O M 22539-13 I STOCKHOLM. Allmänna avdehiingen
12 september 2013 då den nya ansökan om skyddsjakt gavs in fram tiU den
20 september 2013 då Naturvårdsverket fattade det nya beslutet om
skyddsjakt.
Mot denna bakgrund finner förvaltningsrätten att mga konkreta
omständigheter i uttedningen visar att det vid tidpunkten för
Naturvårdsverkets beslut den 20 september 2013 förelåg en risk för
ytterligare vargangrepp inom det aktuella skyddsjaktområdet. Det är
således inte heller visat att det vid tidpunkten för beslutet förelåg en risk
för allvarlig skada som är konkret och av kvalificerad art samt varaktig
över tiden. Eftersom syftet att förhindra allvarlig skada inte har varit
uppfyllt vid tidpunkten för beslutet har Naturvårdsverket inte heller haft
fog för sitt beslut den 20 september 2013 att bevilja skyddsjakt efter varg.
Såvitt framkommit har mte heller några ytterligare vargangrepp uittäffat
under tiden som målet handlagts hos förvaltningsrätten. Det överklagade
• beslutet ska därför upphävas.
Vid denna utgång saknar förvaltningsrätten anledning att även pröva de
övriga grundema som föreningen anfört i överklagandet.
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Detta beslut kan överklagas. Information om hur man överklagar framgår
avbilaga2(DV3109/lA).
Haske Dggenkolbe
Rådman
Nämndemännen Eva Berg Arbro, Wåge Johansson och Agneta Lydig har
deltagit i avgörandet.
NATUR VÄRDS f#i VERKET
SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY
FÖRVÄLTNiNSSRÄTTEN ISTOCKHOLI
2013 -09- 2 3 Må,nr:,^^5.1^.'!l.......
[M. tb i i j_^^. - ^nhet )0
Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 GötcHamplin @naturvardsverket.se
BESLUT 2013-09-20 Ärendenr:
NV-06902-13
LRF Skåne. Box 24 243 21 HÖÖR
Ansökan om skyddsjakt efter en varg i Skåne län
Beslut Naturvårdsverket beviljar tillstånd till skyddsjakt efter en (1) varg i Skåne län inom det område som avgränsas på kartan i bilaga 2 till detta beslut.
Beslutet tas med stöd av 9,15,23 a, 23 b och 24 d §§ jaktförordmngen (1987:905) samt ined beaktande av skyddsreglema i artikel 12 i Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 pm bevarande av Uvsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet) och undantagsreglerna bettäffande jakt oeh förvaring av jaktbyte i artikel 16 sariima direktiv samt artikel 9 i Bemkonventibnen.
Naturvårdsverket beslutar vidare att nedan angivna villkor ska gälla för skyddsjakten.
Beslutet gäller under tiden från och med den 25 september 2013 till och med den 9 oktober 2013.
Naturvårdsverket beslutar med stöd av 59 .§ jaktförordmngen att detta beslut skä gälla även om det överklagas. Hur beslutet kan överklagas, se bilaga 1.
Villkor
När jakt får bedrivas Skyddsjakt är tillåten under perioden från och med den 25 september 2013 tiU och med den 9 oktober 2013. Skyddsjakten far inte starta innan Länsstyrelsen i Skåne gett klartecken. Detta ska ske i samråd med j aktledaren.
BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 E-POST: [email protected] !NTERNET:WWW.NATURVÅRDSVERKET.SE
NATURVÅRDSVERKET 2(10)
Vilka som får utföra jakten Jaktiedare utses i samråd med länsstyrelsen. Jaktledaren utser i samråd med länsstyrelsen de personer som fär jaga med stöd av detta beslut.
Jakdedaren ska innan jakten inleds försäkra sig om att samtUga jägare har kunskap om sina skyldigheter och vilka villkor som gäller vid denna skyddsjakt.
Jakten ska genomföras i samråd med länsstyrelsen som även på lämpUgt sätt ska följa jaktens genomförande.
Jakhnetoder Jakten får ske under hela dygnet. Elekttonisk bildforstärkare far användas vid skyddsjakten.
Var jakten far bedrivas Skyddsjakt far bedrivas inom det område som markerats på bifogad karta, se bilaga 2. Jakten får ske på annans jaktområde.
Anmälan av fälld eller påskfuten varg Jaktledaren ska omedelbart anmäla till länsstyrelsen när en varg fällts eller påskjutits.
Avfysning Länsstyrelsen ska omedelbart avlysa jakten om en varg fällts eller påslgutits innan jakttiden löpt ut. Om eftersök visar att det påskjutna djuret är oskadat far länsstyrelsen besluta om fortsatt jakt mom den tid beslutet gäller.
Besiktning av fälld varg Skytten ska uppvisa den fällda vargen samt skottplats/fallplats för länsstyrelsens besiktningsman. Fälld varg far inte flyttas från fallplatsen mnan djuret besiktigats av besiktningsmannen.
Hantering av fälld varg I enlighet med 33 § jaktforordnmgen tillfaller en fälld varg staten och omhändertas av länsstyrelsen i samråd med polisen för vidarebefordran till Statens veterinärmedicinska anstalt för obduktion. Kopia på detta beslut samt uppgifter om djurets kön samt tidpunkt (datum och klockslag), plats (koordinater i rikets nät) och hur djuret fällts öakönetod) ska bifogas djuret.
Länsstyrelsens övriga åtgärder i samband med skyddsjakten Länsstyrelsen meddelar till polismyndigheten när jakt får ske samt vilka som utsetts att utföra jakten. Länsstyrelsen meddelar även poUsmyndigheten att jakten är slut om djuret fälhs eller påskjutits innan jakttiden löpt ut.
För att säkerställa att jakten sker på ett effektivt sätt samt att rätt vargmdivid blfr föremål för jakt bör länsstyrelsens personal vara behjälpUg med lokaUsering av vargen samt på lämpUgt sätt följa jaktens genomförande och håUa kontakt med utsedd jaktiedare.
?JATURVARDSVERKET 3(10)
Länsstyrelsen utser en besiktningsman som besiktigar det faUda djuret samt ombesörjer för länsstyrelsens räkning, och i samråd raed poUsmyndigheten, omhändertagande av det fällda djuret. Om djuret "endast påskjutits ansvarar skytt och jaktledare för att eftersök genomförs.
Länsstyrelsen överlämnar senast,30 dagar efter avslutad jakt eUer efter att beslutet upphört att gälla, en skriftUg rapport till Naturvårdsverket om vilka erfarenheter som vunnits i samband med skyddsjakten. Rapporten, som också utgör rapporteringsunderlag tiU kommissionen i enlighet ined artikel 16.2 i art-och habitatdirektivet, behöver i det fåll vargen fällts eller tiUvaratagits även innehåUa uppgifter om djurets kön, skyttens namn, adress och telefonnummer samt tidpunkt (datum och klockslag), plats (koordinater i rikets nät) och hur djuret faUts (jakönetod).
Bakgrund
Ansökan Sökandena har den 12 september 2013 till Naturvårdsverket inkommit med en ansökan om skyddsj akt efter en varg i Skåne län. De anför i sin ansökan och i komplettering den 13 september 2013 bland annat följande. Ett stort antal angrepp har skett i Skåne inom det av Naturvårdsverket beslutade skyddsjaktsområdet efter beslutet om skyddsjakt den 15 augusti 2013. Att det är samma varg står ufom allt tvivel.
De senaste värgangreppen på far i Skåne: 3/9 -13 I närheten av Andarum. Sju döda och fyra far fick svåra skador. 7/9-13 Andarum. Två döda far. 8/9-13 Andarum. Minst ett far dödat.
Totalt har åtta angrepp skett sedan den 4 augusti 2013 raed ca 35 döda och ett stort antal skadade far.
Ätgärder för att minimera angrepp är, utifrån vad som är rimUgt för en djurägare, vidtagna. De upprepade angreppen i Skåne iiiider dé senaste sex veckoma visar hur sv&t det är att förhindra att denna varg angriper får. Under perioden som vargen har varit inom det aktuella området har många farägare stallat in sina far för natten eller flyttat dera tiU säkrare beten närmare gården. Man har sett över sma stängsel och förstärkt med nya elfrådar och stolpar samt röjt undan gräs och annan vegetation. Ökad tillsyn har skett under hela perioden. Vissa tider har man suttit på vak på nättema. Eftersom det finns marker med betestvång sä måste en del får vistas i hagar som är mycket svåra att stängsla.
Yttranden Naturvårdsverket har inhämtat ytttandé.från Länsstjrelsen i Skåne län och från Viltskadecenter.
NATURVÅRDSVERKET 4(10)
Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen anför i yttranden den 13 september 2013 bland annat följande. Länsstyrelsens bedömning är att de tte senaste angreppen på får som har föranlett ansökan har orsakats av samma varg som sedan början av augusti 2013 vid fem tillfällen angripit far. SamtUga åtta angrepp har skett mom det skyddsj aktsområde som är angivet i Naturvårdsverkets tidigare beslut om skyddsjakt på en varg. Länsstyrelsen anser att lämpUga åtgärder för att förhindra nya angrepp av det som bedöms vara samma varg inom det aktuella området skuUe vara rovdjursstängsling och i de faU det är möjligt, noggrann översyn och komplettering av befintiiga stängsel till åtminstone ett godtagbart skydd mot varg. Det aktueUa området hyser dock en mycket stor mängd fårbesättningar (enligt uppgift från LRF Sk&ie i motsvarande storleksordning 420 000 m stängsel) och många av dessa betesmarker ligger i kuperad, stenig terräng eller saknar idag stängslmg mot vatten. På lång sikt är det rimhgt att lämpliga, förebyggande stängslingsåtgärder kan genomföras i merparten av området fömtsatt att det finns en viss statiig ersättmng för uppsättande av rovdjursstängsel. Länsstyrelsen bedömer dock att det mte är möjhgt ätt utföra dessa åtgärder för att förhindra nya angrepp på får av samma varg på kort sikt. Länsstyrelsen anser därför att det saknas lämpliga, kortsiktiga lösningar för att förhindra att de frekventa angreppen fortsätter och anser därför att skyddsjakt på en varg uiom det tidigare beviljade skyddsjaktsområdet skyndsamt bör beviljas.
Viltskadecenter Viltskadecenter anser att det i det aktuella fallet i Skåne finns två lämpliga förebyggande åtgärder. Altemativ ett är att använda akutåtgärder dfrekt efter det första angreppet för att förhindra ytterUgare skador i samma besättning. Altemativ två är att avUva vargen.
Viltskadecenter hänvisar i övrigt tiU yttranden läinnade i samband med tidigare ansökan om skyddsjakt efter eh varg i Skåne län (ärende NV-06252-13). Viltskadecenter anförde i ytttanden den 8 och 11 augusti 2013 bland annat följande, VUtskadecenter föreslår att Naturvårdsverket tillstyrker ansökan om skyddsjakt. Flera vargar har det senaste året uppehålUt sig i/passerat genom länet. En dödades i ttafiken i Skåne den 29 december 2012 och en varg som dokumenterats i. Skåne befinner sig nu i Dalsland erdigt DNA-analyser fiån spUkdng, Det finns dock ingen dokumenterad stationär förekomst av varg i länet I länet har 11 vargangrepp på tamdjur dokumenterats under de senaste 12 månaderna. Hur många av dessa som har anknytning tiU den varg som står för angreppen under den senaste tiden är inte möjUgt att avgöra. Fler än tte av angreppen har dock mttäfiat inom en yta som motsvarar ett genomsnittligt vargrevfr i Skandinavien. Viltskadecenter har vid tidigare skyddsjaktsärenden tUlämpat principen att skyddsjakt bör beviljas vid minst fre dokumenterade angrepp på tamdjur av samma varg/vargpar eUer minst fyra dokumenterade angrepp på tamdjur av samma familjegmpp. I områden med relativt låga/medelhöjga tätheter av tamdjur (<50 besättningar/10 kvadratmil) betyder ovanstående antal angrepp ofta att vargen/vargarna är mer benägna än genomsnittetsvargen att angripa tamdjur. I områden med relativt höga tätheter av tamdjur(>50 besättningar/lO kvadratmil) innebär det stora antalet tamdjursbesättningar på en begränsad yta att bidrag till förebyggande åtgärder
NATURVÅRDSVERKET 5(10)
som till exempel rovdjursavvisande stängsel inte är en lämplig lösning eftersom de skuUe förbruka en oproportionerligt stor andel av de medel som nationeUt är tillgängliga för ändamålet (se Naturvårdsverkets vägledning - Prioritering av förebyggande ätgärder vid rovdjursangrepp i särskilt tamdjurstäta områden, 2011-04-14).
Viltskadecenter anförde i yttrande den 13 augusti,2013 att länsstyrelsens förslag tUl område för skyddsjakt i detta faU är ett lämpUgt område, men att det är praktiskt om det kan utökas ifall det sker nya angrepp.
Skäl
Juridiska förutsättningar for skyddsjakt Beslut om skyddsjakt efter varg kan bland annat fattas med stöd av 23 a och 23 b §§ jaktförordningen. För att skyddsjakt ska kmma medges krävs att fömtsättningama i 23 a § jaktförordningenär uppfyUda. Skyddsjakt får enligt bestämmelsema meddelas för ätt förhindra allvarlig skada på t.ex. egendom om det inte finns någon annan lämplig.lösning och om det infe försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Av 23 b § samma förordning framgår att beslut om skyddsjakt efter varg far fattas även om någon skada inte har inträffat, fömtsatt att det finns en stor sannolikhet för att allvarUg skada kommer att uppstå.
Naturvårdsverkets bedömning Naturvårdsverket viU inledningsvis framhålla att Förvaltningsrättens i Stockholm dom den 9 september 2013 (mål nr 19968-13) med iqjphävande av Naturvårdsverkets tidigare beslut avsåg skyddsjakt för tiden från och med den 21 augusti 2013 till och med den 11 september 2013. Den ansökan.om skyddsjakt som Naturvärdsverket nu har att ta ställning till inkom den 12 september 2013 -och avser därmed tid efter den 11 september 2013.
Naturvårdsverket gör en samlad bedömning i varje enskilt fall. Naturvårdsverket bedömer omfattningen ay skador, om skadeförebyggande åtgärder genomförts, vilka inöjligheter till förebyggande av skada som finns samt möjlighet till annan lämplig lösning än.skyddsjakt. Naturvårdsverket beaktar också vargstammens utveckling i landet som helhet.
Förhindrande av allvarlig skada Rovdjurspolitiken pekar på att skyddsjakt främst ska gäUa enstaka individer i situationer med allvarUga skadeproblem eller olägenheter som inte rimUgen kan lösas på annat sätt. Naturvårdsverket har möjUghet att fatta beslut om skyddsjakt efter bland annat varg för att förhindra allvarUg skada på bosk^.
Varg i det aktuella området i Skåne har under perioden från och med den 4 augusti 2013 tUl och med den 8 september 2013 dödat 34 och skadat fem får. Naturvårdsverket bedömer med hänvisning ttU de omfattande angrepp av varg på får som skett under en kort tid inom ett begränsat geografiskt område att det finns en påtagUg risk för flera angrepp som kan innebära allvarlig skada.
NATURVÅRDSVERKET 6(10)
Eftersom skadan har skett just inom ett begränsat geografiskt område bedömer Naturvårdsverket att det är sannoUkt att det är samma individ som har orsakat skadoma.
Annan lämplig lösmng
Vidtagna åtgärder
Det iaktuella området täcker chka en Värdedel av Skånes yta och inrymmer chka 400 fårbesättningar. Under perioden som vargen har varit mom området har många farägare stallat in sina får för natten eUer flyttat dem till säkrare beten närmare gården. Man har sett över sina stängsel och förstärkt med nya elttådar och stolpar samt röjt undan gräs och annan vegetationen. Ökad tiUsyn har skett under hela perioden. Vissa tider har man suttit på vak under nättema. Eftersom det fitons marker med betestvång så måste en del av fåren vistas i hagar som är mycket svåra att stängsla. Naturvårdsverket bedömer, mot bakgrund av det stora antalet färbesättnmgar som berörs i detta fall, att bidrag till förebyggande åtgärder som tiU exempel rovdjursawisande stängsel inte är en lämpUg lösning då det skulle medföra mycket stora kostnader.
I de drabbade besättningarna har efter angrepp även så kaUade akutåtgärder (såsom ljud, skrämmor, ehiät och lapptyg) prövats. Genom att angreppen har skett på olika besättningar har dock det förebyggande arbetet försvårats genom att det har varit svårt att fömtse var angrepp kan komma att ske. Det är enUgt Naturvårdsverkets bedömning mte rimligt att kräva att samtUga 400 besättningar i området ska vidta dessa akutåtgärder varför det inte kan ses som en lämpUg åtgärd.
Andra åtgärder
En generell åtgärd som skuUe kurma komma i fiåga är att se över befintUga stängsel altemativt sätta upp rovdjursawisande stängsel. Varg är ett relativt nytt inslag i Skåne och det saknas därför, tiU skiUnad från tiU exempel i Värmland, rovdjursawisande stängsel på många platser. Det handlar emellertid i så faU i det aktueUa området om chka 420 000 m stängsel, enUgt uppgift från länsstyrelsen och Lantbrukamas riksförbund. Länsstyrelsen ger bidrag med 40 löper löpmeter. För tiden fram tiU den 1 september 2013 hade bidrag beviljats för rovdjursawisande stängsel med 2 082 40 kr. För att täcka hela behovet av rovdjursawisande stängsel skulle det krävas 16 800 000 kr i bidrag. Även om det skulle var ekonomiskt möjligt vore det pä kort sikt och med täta angrepp mte rimUgt att tidsmässigt hinna vidta denna åtgärd. Särskilt som många av betesmarkerna är kuperade och steniga eUer har långa ostängslade delar mot vatten, viUcet försvårar stängslingsarbetet Stängsling kan således mte heUer ses som en lämpUg åtgärd i detta fall. Det är inte heller fråga om en sådan situation att flytt kan anses vara en lämplig åtgärd.
Enligt kommissionen (se mål C-342/05 punkt 13) är ekonomisk ersättning för den skada som har uppstått ett exempel på en annan möjUg lämpUg lösning. Det
NATURVÅRDSVERKET 7(10)
finns redan ett väl utbyggt system för rovdjursersättning i Sverige. Av viltskade-förordiungen (2001:724) följer bl.a. att Sametinget lämnar ersättoing för skador på ren som orsakas av varg och att länsstyrelsen länmar ersättning för skada av vilt på annat än ren. Avsikten har aldrig varit att systemet med ersättning för rovdjursskador ska ersätta möjUgheten att få skyddsjakt beviljad. Det skulle i så faU innebära att skyddqakt efter rovdjur aldrig skulle kunna bevUjas med hänvisning till möjUgheterna i viUskadeförordmngen. Systemen är i stäUet tänkta att fiingera p^alleUt. Naturvårdsverket vill i detta sammanhang betona att det endast var kommissionen som i sin talan som part nämnde ekonomisk ersättmng som en möjUg annan åtgärd. Domstolen tog mte ställning tiU denna fråga som därför mte omnämns i domskälen i ovan nämnda rättsfall. Det saknas därmed enhgt Naturvårdsverkets mening skäl för att tillmäta den av kommissionen näranda åtgärden ekonomisk ersättning avgörande betydelse vid tUIämpningen av detta kriterium för skyddsjakt i Sverige. I sammanhanget kan nämnas att kommissionen generellt inte har haft några invändningar mot Sveriges tiUämpning av artikel 16.1 i art- och habitatdfrektivet avseende skyddsjakt efter varg.
Vidare viU Naturvårdsverket framhålla att en ersättmng i efterhand för uppkommen skada inte i sig förhindrar att skada uppkommer. Redan av ordalydelsen i artikel 16.1 art- och habitatdfrektivet respektive 23 a § jaktförordningen följer därför att ekonomisk ersättning inte kan bettaktas som en annan lämpUg lösmng för att förhindra skada. Stöd för detta resonemang fmns i EU-kommissionens vägledning där det framgår att en annan lämplig lösnmg just måste lösa det problem eUer den specifika situation som Ugger tUl grund för ansökan om sl ddsjakt/undantag enligt artikel 16.1 i art- och habitatdfrektivet
Det finnis således mgen annan lämplig åtgärd som mom rimlig tid och till en rimUg kostnad i detta fall kan förväntas uppnå tillräcklig effekt. Endast skyddsjakt återstår.
Upprätthållande av en gynnsam bevarandestatus Vargstammen i Sverige har enligt VUtskadecenter ökat från sju föryngringar år 2000/2001 tiU preluninärt 30 föryngringar vmtem 2012/2013. Ytterligare fem föryngringar har skett i revfr belägna tvärs över riksgränsen meUan Sverige oeh Norge. Inventeringama visar att vargstammen i Sverige och Skandinavien fortsätter att växa.
I Sverige fmns nu fyra kända invandrade vargar. Dessa är de mest genetiskt värdefulla vargama. Genom den mventering som bedrivs finns kunskap om var dessa individer befinner sig. En varg i Jimsele, två vargar (ett par) finns i Tiveden och en varg i Prästskogen i Gävleborgs län. Sannolikheten för att det skulle vara en av dessa som befmner sig i Skåne är därför närmast obefintiig. Det är även högst osannolikt att ytterUgare en varg som kommit från öster, Finland/Ryssland, först skuUe ha vandrat genom norra Sverige, som nästan är vargfritt, tiU Mellansverige, där den huvudsakliga vargstammen befinner sig och där eventuella partners finns, och sedan ha vandrat vidare tiU Skåne.
NATURVÅRDSVERKET 8(10)
Avkommor av invandrade vargar kaUas Fl :or. Av dessa har ungarna till vargparet i Tiveden, vilka föddes våren 2013, störst genetiskt värde eftersom de är avkommor av två invandrade vargar. Dessa ungar befinner sig i revfret i Tiveden, Genom inventeringen vet man äyen var majoriteten av övriga Fl :or befmner sig. Mot bakgrund av detta bedömer Naturvårdsverket efter tidigare uppgift från Skandulv att sannolikheten för att vargen i Skåne skulle vara en Fl :a är mindre än 10 procent. Naturvårdsverket bedömer dock att det inte skulle försvåra upprätthåUandet av en gynnsam bevarandestatus för arten om en Fl:a skulle skjutas eftersom de finns i ett relativt stort antal (ca 24-27 vargar). Avkommor från Fl :or, så kallade F2:or, är mte lika genetiskt viktiga som sina föräldrar och de finns i stort antal (se bifogad karta, bilaga 3) från VUtskadecenter 2013 över landets samtiiga kända familjegrupper av vargar där färgmarkeringar visar var invandrade vargar och Fl :or befiimer sig (grå markering visar övriga vargar). Vargstammen har under de senaste åren inte bara ökat i antal utan dessutom bUvit bätfre ur genetisk synpunkt
Även ora DNA-test inte utförts på den aktueUa vargen kan man utifirån tiUgängUg information ora var de mest genetiskt värdeftiUa (invandrade) vargama befinner sig utesluta att det är fiiåga om en sådan varg. Det är heUer inte sannolikt att den aktueUa vargen är en avkomma tUl en invandrad varg.
Sammanfattning Naturvårdsverket bedömer att risken är stor för fortsatta allvarliga skador, att andra rimliga lämpUga lösningar saknas samt att den aktuella vargen inte är avgörande för en gynnsam bevarandestatus. Ansökan om skyddsjakt kan därför beviljas.
För att skyddsjakten ska kunna bedrivas imder sttängt konttoUerade fonner samt med hänsynstagande tUl övrig fauna och den rekreationssökande allmänheten bör jakten bedrivas i samråd med Länsstyrelsen i Skåne län.
För att skyddsjakten ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt anser Naturvårdsverket att skyddsjakt ska få bedrivas hela dygnet, med bildförstärkare och på annans mark.
Verkställighetsförordnande Mot bakgrund av de inttessen som motiverar skyddsjakten och det krav på att det finns en stor sannolikhet för att allvarUg skada kommer att uppstå, vilket fömtsätter en påtagUg och akut risk, ligger det i sakens natur att beslutet bör kunna genomföras skyndsamt för att möjUggöra att ytterUgare skador inte uppstår. Naturvårdsverket bedömer därför att det finns skäl att med stöd av 59 § jaktförordningen föreskriva att detta beslut ska gälla även om det överklagas.
Övrigt Jakt som inte följer dessa vUUcor sker utan stöd av beslutet och i strid med fredningsbestämmelsema i 3 § jaktiagen (1987:259). Sttafibestämmelsema för jaktbrott återfinns i 43 och 44 §§ samma lag.
NATURVÄRDS VERKET 9(10)
Naturvårdsverket erinrar ora bestämmelsema i 11 och 14-16 § § Naturvårds- ' verkets föreskrifter och aUmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002:18) om begränsningar i magasmskapacitet hos halvautomatiska kulvapen samt öm kravet på ammunition klass 1 för kulgevär vid jakt efter varg.
Beslut i detta ärende har fattats av biträdande avdelningschefen Rikard Janson. Vid den slutiiga handläggningen av ärendet här i övrigt deltagit vilthandläggaren Göte HampUn, juristen Hanna Karlsson och sektionschefen Carl Mikael Sttauss, den sistnämnde föredragande.
För Naturvårdsverket
V Rikard Janson Carl Mikael Sttauss
BUagor 1 .Upplysning om hur man, överklagar 2. Karta över aktuellt skyddsjaktsområde 3. Karta från VUtskadecenter
Kopia Länsstyrelsen i Skåne län PoUsmyndigheten i Skåne län Statens Veterinärmedicinska Anstalt Naturhistoriska Riksmuseet VUtskadecenter Landsbygdsdepartementet Milj ödepartementet Skandmaviska vargprojektét (Skandulv) NationeUa rådet för rovdjursfrågor Dfrektoratet i Norge Milj ödepartementet i Norge
NATURVÄRDSVERKET 10(10)
Var ska beslutet överklagas? Nattirvårdsverkets beslut kan Överklagas hos Förvalttimgsrätten i Stockholm Överklagandet ska dock skickas eller lämnas tlH Naturvårdsverket Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit m i rätt tid överiänmar Nattirvårdsverket överklagandet och handlmgama tiil Förvalttimgsrätten.
När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Nattirvårdsverket inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet.
Vad ska överklagandet innehålla? Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat. I skrivelsen ska Ni ange:
Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer,
viUcet beslut sora Ni överklagar t.ex. genora att ange beslutsdattim och ärendenummer,
hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt
om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer.
^ FÖRVALTNINGSRÄTTEN 1 STOCKHOLM
2Ö13 -OS- 2 3 Biiaga^. Karta utvisande iämpligtgeografiskt område
Länsvisen om ansökan GiTi skyddsjakt bevlljas ' '" ^ Aktbi l m:...
I FÖRVÄLTNIMGSRÄTTEN ' 1 STOCKHOLM
2813 -33" 2 3 Målnr:
Aktbil: Enhet:
FINSKRYSKA VARGAR OCH F1 VINTERN 2012-2013
Revir med F1 eller immigrant
5. Skugghöjden (S/Norge) 7. Djurskog (S/Norge)
28. Jangen (S) 22. Fänsstjärn (S) 23. Tansen (W) 17. Homna (W) 15. Draggen (W) 18. Korsån (W/X) 9. Prästskogen (X/Z)
35. Nora (T) 61. Forshaga (S) 62. Kungsskogen (S) 45. Aapua/Tiveden (T/O/BD) 46. Junsele (Y/Z/AC) 75. Kynneliäll (O)
Stationär Immigrant
A Revirm. par med F1
Fl med valpkull/föryngring
Källa: viltskadecenter 2013
> . .Q
Bilaga
HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND
a o Q >
3 •a-o
Den som vil l överklaga, föivaltn in gsrättens beslut ^ka skrtva tilL Kammarrätten i Stockholm. Sktrvelsen ska dock skickas eller lämnas t i l l fSrvaltfiTTi gsrätten.
• För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert över-r klagande måste-.Et skrivelse lia kommit in.tfll för-valtniogsrätten.inom tre veckor &åa den dag då N i fick del av domen/beslutet Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit i n inom tre veckor £dn den . dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag,-midsornmaraÄon, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in hasta, vardag.
Om klagandeii är en part som företcäder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor ftån den dag beslut meddelades.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd rnedde-las. Kammairätten lämniir prövningstfllstånd om
1. det finn.s ardedning att betvivla riktigheten • • • av. det slut som förvaltningsräilen har- '
kommit "till, -
2. det inte utan att s ådant tfllstånd meddelas går ätt bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till,
3. det äi av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller
4. det annars finns synne.rlig;a skäl att pröva överklagandet
Om prövningstfllstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet t i l kammairättea varför man anser att prövningstfll--stånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagandens person-/organisationsnummer,
postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer tfll klagandens, arbetsplats ska också anges samt eventuell finnan adress där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter har lämnats tidigare i målet — och om de fortfarande är aktuella — behöver de inte uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska
• ombudets n imn^ postadress, e-postadress, telefonnummer tfl l arbetsplatsen och mobfltele-fonnummer anges. Om någon person- eHer adressuppgift ändras, ska ändringen utan dröjsmål anmälas til kammarrätten.
2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnnmmer samt dagen för beslutet,
' 3. de skäl' som klaganden anger tiD. stöd för en' "' begäran om prövningstillstånd,
4. den ändring av förvaltningsrättens dom/besliit som klaganden vfl l få tfll stånd,
5. de bevis som klaganden vi l l åberopa och vad han/hon vfl l styrka med varje särskilt bevis.
Adressen tfll' förvaltningsrätten firamgår av domen/beslutet.
www.domstoLse.
