Klassisk sociologisk teori

KLASSISK SOCIOLOGISK TEORIMarx, Weber, Durkheim & Simmel

onsdag 27 november 13

Vad är teori?En tolkning av den sociala verkligheten (modeller, förklaringar och beskrivningar)

Verktyg för analysen av fenomen, händelser och handlingar

Olika typer av teorier:

Närhelst en teori framstår för dig som den enda tänkbara, se då detta

som ett tecken på att du varken förstått teorin eller det problem den är

avsedd att lösa

Karl Popper

Deskriptiva (förklarande, beskrivande) ⬌ Normativa (hur något borde vara)

Mikroteori (individ-/aktörsperspektiv) ⬌ Makroteori (samhälls-/strukturperspektiv)

Konfliktteori (konflikt är normalt) ⬌ Konsensusteori (samförstånd är normalt)


Hur teori kan användas?

Samhällsvetenskaplig analys:

1. Underbygg din poäng/tes empiriskt2. Etablera dialog mellan empiri och teori3. Var reflexiv4. Anlägg ett kritiskt perspektiv


Karl Marx (1818-1883)

Journalist, debattör och politisk aktivist

Utgångspunkt: Det kapitalistiska samhället, eller snarare, maktrelationen mellan samhällsklasser (de som äger produktionsmedlen och proletärerna)


Historisk materialismProduktionsförhållandena formar samhället politiskt, socialt och kulturellt:- Människor skapar sin tillvaro utifrån befintliga ramar- Kultur, tänkande och medvetande är konsekvenser av materiella aspekter

Olika produktionsförhållanden genom historien:URKOMMUNISM (Jägar-/samlarsamhället)SLAVSAMHÄLLET (Flodkulturerna, antiken)FEODALISMEN (Medeltiden)KAPITALISMEN (Från 1500-talet och still going strong...)


Produktivkrafter: Viktiga sociala och ekonomiska faktorer som används i produktionen (arbetskraft, verktyg, råvaror kunskap)

Om produktivkrafterna påverkas kan basen förändras...

...liksom vid konflikt i basen, t ex mellan kapitalister och proletärer (t ex revolution)

BAS

Produktionsförhållande

ÖVERBYGGNAD

Idéer, ideologier, identiteter, kultur, moral och annat formbart


Alienation

Det ligger i människans natur att arbeta självständigt, skapande och intentionellt

Vid lönearbete uppstår alienation (”främlingskap”)

...särskilt då arbetet är monoton, dåligt betalt och inte ger någon upplevelse av slutproduktionen

...vilket leder till frustration, meningslöshet och bristande engagemang


Mervärde

Arbetaren skapar ett större värde än den ersätts för; tillräckligt för att överleva med inte ens i närheten av det värde den skapar

Kapitalistiska systemets inneboende problem:- Många exploateras av ett fåtal: uppdelning mellan de vinstmaximerande kapitalisterna och de som vill ha ett stimulerande arbete och dräglig levnadsnivå- Därför uppstår också spänningar och motsättningar...-...som kommer att leda till kapitalismens undergång i en social revolution, där ett nytt produktionssätt uppstår


Den dominerande ideologinHur kan detta orättvisa system överleva?

Den dominerande ideologin: Ett system av föreställningar som ger felaktig bild av verkligheten, som gynnar samhällets dominerande grupper.

Den härskande klassens föreställningar tenderar att bli sanningar, övriga klasser drabbas av ”falskt medvetande”

Ett jobb på McDonalds kanske är dåligt avlönat och unga blir exploaterade, men enligt McDonalds handlar det om jobb med utvecklingsmöjligheter och en väg in på arbetsmarknaden (falskt medvetande)


Max Weber (1864-1920)

Sociolog och nationalekonom

Samhällsvetenskapernas fader i Tyskland

Verstehen: Förstå människors situation och varför de handlar som de gör... (istället för erklären, förklara)

...för att hitta drivkrafterna bakom våra handlingar generellt

Idealtyper: Samhället går inte att förstå fullt ut. Renodlade och stereotypa idealtyper hjälper oss i studiet.


Protestantiska etiken

Varför slår kapitalismen igenom efter 1500-talet?

Protestantiska rörelsen (särskilt kalvinismen) inriktade sig ofta på asketiskt leverne: arbetet var ett kall och konsumtion dåligt. Leder till kapitalackumulation.

Kulturen styr de materiella förhållandena (jfr Marx)


Handlingstyper (idealtyper för handling)

Traditionella: seder och vanor

Affektuella: känslobaserade handlingar

Värderationella: handlingar utifrån övertygelse/värderingar istället för egna konsekvenser

Målrationella: handlingar för att rationellt/effektivt uppnå ett visst mål


Auktoritetstyper(idealtyper för auktoriteter)

Traditionella: kungatron som går i arv, lärare/elev, föräldrar/barn

Känslomässighet: auktoritet och dragningskraft hos en unik karismatisk person med extraordinära egenskaper

Rationella: makt utövas av person som tillskrivits rätten att göra det

Karisma rutiniseras - blir rutin och slutar vara karismatisk


Organisationstyper(idealtyper för organisationer)

Traditionella organisationer med traditionella handlingar och traditionell auktoritet

Karismatiska rörelser med affektuella handlingar och karismatisk auktoritet

Byråkratiska förvaltningar med målrationella handlingar och rationell auktoritet


ByråkratiWeber såg byråkratin var på frammarsch och att rationalisering präglade hela samhället. Vi är på väg att bli fångar i det rationella samhällets järnbur.

Byråkrati som idealtyp:- Specialisering: Uppdelning av uppgifter- Hierarki: Över- och underordning i organisation- Regler: Verksamhet styrs av regler- Avpersonifiering: Alla hanteras lika enligt regler- Positioner: Tjänster har kompetenskrav och befordran enligt givna kriterier- Offentlig/privat roll


McDonaldisering: Rationalisering DeLuxe

En tillämpning och utveckling av Webers byråkratiidealtyp av George Ritzer:

Effektivitet - snabbt och praktiskt

Kalkylerbarhet - allt ska gå att räkna, beräkna och kvantifiera

Förutsägbarhet - så få överraskningar som möjligt

Kontroll - ta bort den ”mänskliga faktorn” helt

Rationaliteten kan leda till irrationalitet


Èmile Durkheim (1858-1917)

Professor i sociologi och pedagogik

Strukturalismens och funktionalismen fadersgestalt: Det är de strukturella krafterna som står i fokus för studiet av samhället


Det kollektiva medvetandetSamhället är större än summan av sina delar, en självständig existens som står ovanför individerna - det kollektiva medvetandet

Jordbrukssamhället: Homogent och stark social kontroll - starkt och tydligt kollektivt medvetande

Moderna samhället: Specialiseringen har lett till heterogent och differentierat samhälle, med svagt och abstrakt kollektivt medvetande

Vi har gått från mekanisk solidaritet (baserad på social kontroll och sammanhållning) till organisk solidaritet (där vi är beroende av varandra)


SjälvmordetDet mest individualistiska handlandet? Enligt Durkheim är det kollektiva krafter som driver fram självmord.

Altruistiska självmord - svag individualisering - människor offrar sig för kollektivet

Egoistiska självmord - stark individualisering - brist på socialt sammanhang

Fatalistiska självmord - ingen individualisering - människans inre driv dör i ett alltför kontrollerat samhälle

Anomiska självmord - total individualisering - inga normer, självdestruktivitet


Heligt och profant

Heligt - extraordinärt, bryter mot rutiner, saker vi håller högt, ser framemot och njuter av

Profant - vanliga normala företeelser

Med religionens minskande betydelse har det heliga ersatts med nya heliga företeelser: Kalle Anka @ 15:00, Melodifestivalen, VM-final i ishockey - vilka visar på kollektiv extas


JämförelseMARX WEBER DURKHEIM

Människan blir till i världen (strukturen). Strukturen är ett historiskt skede. Människan kan förändra strukturen.

Människans handlingar formar strukturen

Människan blir till i världen (strukturen)

Normativ Deskriptiv Normativ/deskriptiv

Konfliktteori: Konflikter utifrån makt (klasskamp)

Symbolisk interaktionism: samhället består av dess enskilda interaktioner

Funktionalism (varje del har en funktion för samhällskroppen)

Bas-överbyggnad, alienation, den dominerande ideologin Idealtyper, McDonaldisering Solidaritet, heligt och profant,

kollektivt medvetande


Georg Simmel (1858-1918)

Samhället som händelse: uppstår i människors växelverkan i stunden. Ingen egen kraft.

Människors olika motiv ger upphov till det som är intressant att studera (politiska, ekonomiska, sociala, estetiska, erotiska, religiösa)

Sociala typer: Flanören, medlaren, den fattige, girigbuken, den slösaktige, äventyraren - teoretiska karaktärer; ingen är en av dem, utan bär drag av dem


FrämlingenFri att komma och gå (i ett socialt sammanhang), men hör inte hemma där

Nära och avlägsen: hamnar ofta i relationer präglade av terapi och bekännelser


Documents

Klassisk sociologisk teori