1

Kommunal Västs

övergripande

verksamhetsplan 2017

Viktiga jobb värda

att älska

- dygnets alla

timmar

Kommunals vision

2

Innehåll

Kommunals värdegrund och varumärke .................................................................. 3

Visionen ........................................................................................................... 3

Meningen med föreningen (syfte).......................................................................... 3

Grundläggande värderingar ................................................................................. 3

Framgångsfaktorer/kärnvärden ............................................................................ 3

Kommunals löften ............................................................................................. 3

Kommunals verksamhetsplan 2017 ........................................................................ 4

Nuvarande situation ......................................................................................... 4

Mål 2017 – Inriktning 2017 ............................................................................... … 9

Övergripande inriktning och organisation ............................................................. .. 9

Projekt och utredningar .................................................................................... 10

Stadgar, program, riktlinjer för hela Kommunal ..................................................... 10

Aktuella program och riktlinjer ......................................................................... 10

Beslutsforum................................................................................................. 12

Samverkan ................................................................................................... 12

Kommunals interna dokument, riktlinjer och policyprogram ......................................... 12

Aktuella underplaner ....................................................................................... 12

Ekonomiska konsekvenser ................................................................................. 13

Uppföljning ................................................................................................ ..15

3

Kommunals värdegrund och varumärke

Visionen

Viktiga jobb värda att älska – dygnets alla timmar.

Meningen med föreningen (syfte)

Kommunals uppgift är att tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsplatsen, arbetsmarknaden och i samhällslivet i övrigt.

Kommunal skall arbeta för goda anställningsvillkor och arbetsförhållanden, för god arbetsmiljö, samt för inflytande, utbildning och utvecklingsmöjligheter för medlemmarna.

Kommunal skall arbeta för att främja medlemmarnas ekonomiska och sociala villkor i samhället och deras delaktighet i ett rikt kulturliv.

Kommunal skall också verka för en samhälls-

utveckling på demokratisk, socialistisk och

feministiskt grundval, innebärande allas lika

värde, social rättvisa, generell välfärdspolitik,

full sysselsättning, jämställdhet mellan kvinnor

och män samt internationell facklig solidaritet.

Grundläggande värderingar

Alla människors lika värde

Frihet

Rättvisa

Solidaritet

Demokrati

Framgångsfaktorer/kärnvärden

Närvarande Kommunal ska vara en närvarande organisation.

Vi finns alltid där. På arbetsplatsen, i

medlemmarnas vardag, i debatten och i maktens

korridorer.

Proffsig Kommunal levererar effektivt och hjälpsamt. Vi har kunniga och kompetenta fackliga företrädare som förstår medlemmarnas vardag för att de själva är en del av den. I andra frågor som rör medlemskapet är vi alltid tillgängliga och

serviceinriktade, både på plats, på telefon och i

sociala medier.

Handlingskraftiga Kommunal är en organisation som går från ord till

handling. Vi tar initiativ för medlemmarnas bästa,

varje dag. När det behövs tar vi fajten.

Kommunals löften

Alltid på din sida Kommunal står alltid på medlemmens sida. I allt från enskilda förhandlingar om uppsägningar till opinionsbildande rapporter talar vi för

medlemmens bästa utifrån ett vardagsnära

perspektiv.

Vi tar fajten Kommunal tar fajten när det behövs. Vi tar inte

bara konflikter i det stora. Vi är beredda att

ifrågasätta arbetsgivaren och tala för medlemmens

sak även i vardagliga mindre problem på

arbetsplatsen.

4

Kommunals

verksamhetsplan 2017

Nuvarande situation

Vad ser vi i omvärlden? Hur gick det 2016 kopplat till målen? Vilka insikter har vi fått? Vad tror vi om framtiden?

Nulägesanalys 2016

Vi ser att inriktningen i bransch ger resultat och är en framgångsfaktor.

Vi ser nyttan och möjligheten med organisationsförändringen (t ex det lokala arbetsmiljöarbetet, bransch och KLOK). Den skapar dock en otydlighet kring vilket uppdrag sektionen och förtroendevalda har och vilken kunskap som behövs.

Det finns idag många verktyg och metoder men vi har svårt att omsätta dem i praktiken. Processtödet behöver utvecklas.

Avdelningen arbetar inte strukturerat med kongressens beslut om verksamhetsinriktning. Vi behöver bli tydligare om vart vi är på väg.

Medlemmarna har inte tillräckligt inflytande över sitt yrke och sina villkor.

Vi har stärkt vårt varumärkesarbete men behöver utveckla bevakningen av organisationsområdet.

Var är Kommunal idag och vad tror vi om framtiden

En sammanfattande bild av var Kommunal är idag kopplat till våra mål och vad vi tror är viktigt framåt för att uppnå dem. Kommunal befinner sig i ett allvarligt läge samtidigt som det är ett gyllene tillfälle för förändring. Kommunal har förutsättningar till att bli den arbetsplatsnära fackliga organisation som vi vill vara, där medlemmarna är och känner att de vill vara Kommunal. 2015 uppfyllde Kommunal Väst återigen målet om fler medlemmar. Ökningen under 2015 uppgick till 623. Under januari och februari 2016 uppdagades felaktigheter inom Kommunal i media, som resulterade i en medlemsminskning i avdelningen på ca 800 medlemmar.

Medlemmarna tycker helt enkelt inte att deras fackförbund lever upp till deras förväntningar. Detta visar flera av varandra oberoende undersökningar. Inget annat fackförbund uppvisar så dåliga nöjdhetssiffror som Kommunal. Detta var ett faktum även före medias granskning våren 2016. Medlemmarna är dock mer nöjda med sina förtroendevalda på arbetsplatserna än med Kommunal som organisation. Det visar anseendemätningen som genomfördes i februari 2016. Delvis vet vi vad som behöver göras. Redan i varumärkesplattformen som antogs 2013 pekas det arbetsplatsnära, en hög servicegrad och ett tydligare branschtilltal ut som viktiga fokusområden för att förändra bilden av Kommunal. Under 2015 har ytterligare viktiga steg tagits. Ett axplock av dessa steg redovisades under respektive mål. Kommunal är medlemmarna. Vi måste jobba stenhårt för att över en halv miljon medlemmar runt om i hela landet ska känna att de är en viktig del av Kommunal med möjlighet att påverka sitt yrke och sin vardag. Vi vill att de ska gilla och tala väl om Kommunal. Det finns bland de förtroendevalda ett stort engagemang, en vilja att förbättra och förändra samt en stark ansvarskänsla. Samtidigt är det viktigt att förstå att vi är i ett allvarligt läge. Alltid på medlemmens sida bör användas som ett urvalsinstrument för vad vi väljer att göra och inte göra. Vi behöver, såväl centralt som lokalt, prioritera hårdare. Vi behöver ha koll på medlemmars behov, förväntningar och drivkrafter. Vi behöver uthålligt och systematiskt:

Vårda relationen till nuvarande medlemmar, återrekrytera de som begär utträde och rekrytera nya medlemmar.

Ha en bra medlems- och förtroendemannadialog.

Tydliggöra renodla/fokusera på rätt sakfrågor, det vill säga de frågor som påverkar medlemmarnas vardag på jobbet.

Vidareutveckla gemensam infrastruktur som underlättar ett arbetsplatsnära fackligt arbete.

Fokus på målgruppsanalys, kanalval och mätbarhet av insatser. Det rör allt från stöd till förtroendevalda, organiseringsarbete, medlem- och omvärldsanalys till intern samordning och ansvarsfördelningen, uppföljningen av riktlinjer och internkontroll.

Inom varje bransch skapa gemensamma bilder och berättelser där medlemmarna känner igen sig och där alla talar om samma utmaningar och goda exempel. Därefter skapa strategier och aktiviteter.

Vi behöver vara mer lösningsorienterade i vad vi gör och säger.

Vi ska mer aktivt kommunicera fackliga framgångar i stort och smått.

Ta varje tillfälle att synliggöra helheten och en pågående förändringsresa.

5

Vi vill att medlemmar ska känna sig stolta över sitt yrke och över det fackliga medlemskapet. Medlemmar ska i varje kontakt med sin fackförening känna att de frågor som Kommunal ägnar sig åt handlar om dem och deras villkor på jobbet.

Omvärlden

Hur vi ser på världen, påverkar vad vi gör, vilket avgör vilka resultat ni når. Nedan beskrivs omvärlden utifrån en sammanfattning av översynsutredningens trendrapport (2015). I trendrapporten skiljer översynsutredningen på drivkrafter och trender. Drivkrafter är stora ”megatrender” som ger upphov till andra trender och konsekvenser. Drivkrafterna utvecklas ofta långsamt, men sveper sedan med sig allt och ritar helt om kartan för organisationer och nationer. För att vara en relevant kraft för medlemmarna idag och imorgon gäller det att ha koll på vad som förändras i omvärlden och dra rätt slutsatser. Drivkrafter som påverkar hela samhället Globalisering gör världen mer internationaliserad och integrerad. Den leder till djupare samarbeten mellan länder och ömsesidiga beroendeförhållanden. Arbetsmarknaden blir mer internationell och staters inflytande minskar samtidigt som det ökade arbetskraftutbudet ställer krav på lägre trösklar in till arbetsmarknaden. Digitaliseringen och automatiseringen, fler tjänster digitaliseras och allt fler saker kopplas samman på nätet för att underlätta våra liv. Vi gör allt mer i parallella digitala världar, privat och professionellt. Vi lever i ett dygnet-runt samhälle, där kraven på tillgänglighet ökar.

Urbaniseringen löper vidare och i Sverige är det några få storstadsregioner som ökar sin befolkning, medan flertalet kommuner tappar invånare. Det blir stora skillnader mellan stad och land. Kommunerna måste samarbeta mer och kanske gå samman. Samtidigt ökar konkurrenstänkande om arbetskraft och invånare mellan kommunerna. Nu utreds också större ekonomiska regioner. Nya mer kollektivt orienterade värderingar Den generationen som nu är i färd med att etablera sig på arbetsmarknaden är en grupp med starkt familjeorienterade värderingar. De drömmer om ett ordnat vuxenliv med familj, arbete och bostad. De har större behov av att känna sammanhang i livet. Den som blir vuxen först vinner. I Global Youth, Kairos Futures ungdomsstudie från 2013, kan man se att många ungdomar tycker att individualiseringen har gått för långt. Hela 70

procent tycker att politiken är för kortsiktig och man längtar efter gemensamma mål och långsiktighet. Samhällstrender Drivkrafterna mynnar ut ett antal samhällstrender som påverkar både samhälle och arbetsliv:

Låg ekonomiskt tillväxt i Europa

Tuffare offentlig ekonomi

Allt mer krävande välfärdskonsumenter

Ökat individuellt ansvar

Polarisering av politiken

Ökad migration

Växande klyftor leder till social och politisk oro

Samhällets sårbarhet ökar

Allt fler är mobila och uppkopplade

Ökade krav på miljö och god etik

Sociala medier – en explosion av utbud och kanaler

Arbetslivstrender och fackliga trender Mot ett mer flexibelt arbetsliv Arbete är på väg att bli något man gör, inte något man går till, undantaget alla yrken som är bundna til en plats, vilket inte minst gäller kommunalare. För medlemmar i Kommunal innebär det flexibla arbetslivet ofta att arbetsgivarna vill hantera deras anställningar och arbete på ett för dem flexibelt sätt. Till exempel genom slimmade organisationer, ”just in time”, detaljstyrning, delade turer, sms-anställningar m.m. Vanligare med psykisk ohälsa bland unga Den psykiska ohälsan ökar i Sverige. Framförallt gäller detta lättare psykiska besvär som mildare depressioner och ångestproblem. Speciellt drabbade är kvinnor. Inte bara unga upplever press och stress, utan även vuxna i ett allt mer krävande arbetsliv. Arbetslivet blir mer mångkulturellt Arbetsmarknaden blir mer mångkulturell och Sveriges befolkning präglas allt mer av mångfald. Den kulturella och etniska mångfalden i Sverige ökar. Detta är en följd av ett ökat flyktingmottagande, ökad rörlighet inom EU samt nya regler för arbetskraftinvandring som även underlättar för arbetsgivare att rekrytera från länder utanför EU. Förväntningarna på att kunna ta emot och inkludera människor från andra länder och kulturer ökar. Ökad teknikanvändning inom vård och omsorg Arbetssituationen förändras genom ny teknik och nya verktyg. Till exempel kan det bli mer vanligt med sjukvård i hemmet genom automatisering och teknikutveckling. Tekniken kommer att underlätta för vårdtagare och vårdgivare, men ställer stora krav på kompetens, tekniksäkerhet och användbarhet. Tekniken möjliggör också för arbetsgivarna övervakning och bevakning av de anställda

6

Större andel osäkra jobb

Andelen osäkra jobb ökar. Förespråkarna menar att detta gör det lättare för grupper som haft det svårt att komma in på arbetsmarknaden att få jobb, medan kritiker anser att de inte leder till fasta jobb och att arbetsgivare snarare systematiserar användandet av tillfälliga anställningar istället för att planera långsiktigt.

Ökad upplevd tidsbrist

Den moderna människan känner sig mer tidspressad och stressad än någonsin tidigare. Många upplever ”så många möjligheter – så lite tid”. Många försöker helt enkelt klämma in alltfler aktiviteter under dygnets vakna timmar.

Tidsanvändningsundersökningar från SCB visar att både kvinnor och män i genomsnitt har fått mer ”fritid” sedan början av 90-talet. Svenskar ägnar mindre tid åt hushållsarbete och svenska män ägnar mindre tid åt förvärvsarbete.

Förväntningar på facket

Ett skifte sker mot nätverksorganisering och fokus på egennytta och utveckling. Fler förväntar sig idag att deras fackliga engagemang ska ha tydlig nytta och mervärde – inte ”bara” när man som medlem behöver hjälp och stöd utan även kontinuerligt. De som vill engagera sig vill göra det på sina villkor. Det ställs högre krav på mer professionella organisationer, där medlemmar förväntar sig att bli behandlade som både medlemmar och kunder.

Kommunals mål 2015, uppföljning Ett axplock av vad vi har gjort och vilka insikter vi har fått. Mål: Vi är fler medlemmar än vid föregående årsskifte Medlemsökningen under 2015 uppgick till 7 569 fler medlemmar i förbundet och 623 för avdelningen. Det var särskilt glädjande att det andra tertialet gav ett positivt resultat då vi under många år tappet medlemmar under just det andra tertialet. Den stora medlemsökningen står att finna i fler antal inträden, men framförallt färre utträden. Både färre begärda utträden och färre utträden på grund av bristande betalning. Under året har flera rekryteringsaktiviteter genomförts, bland annat sökordsoptimering med hänvisning till Kommunal Direkt och en sommarkampanj där förtroendevalda värvade nya medlemmar. Men framförallt har medlemsrekryteringen nu blivit en del av linjeorganisationen, där vi arbetar mer strukturerat och uthålligt, än vad vi tidigare gjort.

I december 2015 var det 521 957 medlemmar i förbundet. Krisen och dess efterverkningar resulterade i en medlemsminskning på drygt 14 000 medlemmar till august 2016.

Under våren 2016 arbetade Kommunal med att återrekrytera de medlemmar som begärt utträde. På respektive avdelning ringde medlemmar, förtroendevalda och branschombudsmän upp samtliga de medlemmar som begärt utträde. Lite drygt 2000 medlemmar återrekryterades. Detta gjordes utifrån två element: Åtgärdsplan – vi rättar till felen och Avtalsrörelse – nu handlar det om din lön. I varje medlemsdialog avvägdes var fokus skulle ligga. Vi visade på att det är bra att felaktigheter har kommit upp och att detta är fjärran från facklig verksamhet. Vårt uppdrag handlar om att förbättra lön och arbetsvillkor.

Det är farligt att tro att de medlemmar som är kvar är nöjda. Det är de inte, medlemmar är generellt inte nöjda med Kommunal. Det har flera medlemsstudier visat före krisen och det visar bland annat TNS SIFO undersökningen från februari 2016. Det behöver bli uppenbart för alla medlemmar varför man är medlem. Oavsett om man är passiv eller aktiv handlar det om att flytta fram positioner mot bättre arbetsvillkor och lön. Medlemsdialogen behöver växlas upp. Vi behöver förbättra användningen av digitala kommunikationskanaler. Vi har 200 000 mejladresser till medlemmar. Dessa medlemmar fick först av alla kännedom om Annelie Nordströms avgång vid kommande kongress och de fick också först ta del av åtgärdsplanen. Vi behöver samla in fler mejladresser för att kunna kommunicera via mail. Att hålla i och utveckla det arbetsplatsnära fackliga arbetet är avgörande. Genom fler aktiva medlemmar, som är starka i sig själva, kommer vi att få fler nöjda medlemmar. Kommunal behöver i varje läge visa att vi är relevanta och varför det är viktigt att vara medlem. Vi behöver vårda relationen till nuvarande medlemmar, återrekrytera de som begär utträde och rekrytera nya medlemmar.

Mål: Medlemmarna upplever att Kommunal förbättrar löner och arbetsvillkor samt att vi är ett bra stöd i jobbet och i yrkesutvecklingen.

Det arbetsplatsnära fackliga arbetet är avgörande för att lyckas med målet. Vi har fortfarande olika syn på vad de innebär och det finns mycket at utveckla. I översynsutredningen trycker vi på behovet av det arbetsplatsnära fackliga arbetet och i stadgeutredningen ger vi förslag på stadgeändringar för att skapa förutsättningarna. Vi tydliggör även förväntningar på olika roller i organisationen. Det arbetsplatsnära fackliga arbetet tillsammans med kärnvärdena ”proffsiga, handlingskraftiga och närvarande” har idag stor plats i Kommunals utbildningar för att möjliggöra ”tändandet av den fackliga gnistan” på arbetsplatserna.

7

Ett sätt att bli mer arbetsplatsnära är genom att bilda klubbar/arbetsplatsklubber. Grunden för arbetsplatsklubbar sattes 2014-2015 och det föreslagna målet för den kommande kongressperioden är 1 500 nya. Vi behöver på alla arbetsplatser skapa insikten om att medlemmar i Kommunal har möjlighet att påverka situationen på jobbet. Genom det arbetsplatsnära fackliga arbetet blir medlemmarna starka i sig själva och kan driva frågor som är viktiga på den egna arbetsplatsen, tillsammans med arbetsplatsombud och skyddsombud. Detta gäller om det finns stöd i lagar och avtal, eller inte. Förhandling är ett verktyg, medlemmars dialog med arbetsgivare är ett annat. Vi behöver göra det enkelt för medlemmarna att driva en enskild fråga på arbetsplatsen. I det arbetsplatsnära fackliga arbetet får sektioner en viktig coachande roll där de bidrar med sina kunskaper och erfarenheter. Att sprida goda exempel är en viktig del för att kunna dra lärdomar om andras goda resultat och slippa uppfinna hjulet på nytt. Det arbetsplatsnära fackliga arbetet behöver genomsyra alla roller i organisationen. Vi talar om medlemmarnas arbetssituation och konsekvenser på jobbet. Det ska vi göra oavsett om vi är på arbetsplatserna eller på DN-debatt. Det behöver finnas en rör tråd där medlemmarnas fokus alltid är utgångspunkten. Organiseringsarbetet, är ett annat sätt att driva arbetsplatsnära fackligt arbete, åtta avdelningar arbetar med organisering. Ju mer aktiva Kommunal är på arbetsplatserna, desto mer konstigheter ser vi kopplat till att avtalen inte följs. Det arbetsplatsnära fackliga arbetet hjälper oss att värna kollektivavtalen. Varje sektion gjorde 2015 en handlingsplan för uppfyllande av riktlinjer i Kommunals arbetsmiljöarbete. RSO ha haft konferens om riktlinjerna samt om hur Kommunal lokalt ska arbeta med den nya föreskriften från Arbetsmiljöverket om organisatorisk och social arbetsmiljö. Avtalsrörelsen har anpassats för att vara mer arbetsplatsnära. Stora insatser har gjorts genom medlemsmöten och medlemsfikor. Dessa har förtroendevalda anordnat för att få medlemmarna att berätta om sin arbetssituation och för att få medlemmar att bidra med avtalsförslag. Systemet för inlämning av avtalsförslag digitaliserades för att medlemmar skulle kunna lämna avtalsförslag direkt på hemsidan. 2015 fick Kommunal in 9 922 stycken enskilda avtalsförslag och totalt stod 55 991 personer bakom dessa. Förra avtalsrörelsen fick Kommunal in ca 2 500 avtalsförslag. Även antalet motioner till kongressen 2016 slog rekord.

Ett led i att lyfta kommunalarnas arbetsvillkor är genom branschspecifika rapporter. Kommunals utredare undrade, på bloggen 2015, vad som skulle hända om det fungerade på samma sätt inom barnomsorgen som det gör på många håll inom hemtjänsten. ”Klockan 13.00–13.15 varje tisdag, torsdag och fredag får Albin social stimulans med den röda bilen. Tre gånger om dagen är det dags för blöjbyte…” Inte så bra konstaterande utredaren och slog ett slag för rapporten ”Gör plats för proffsen – en annan hemtjänst är möjlig”. I en annan rapport ”Pensionen är en kvinnofälla” lyfts att en majoritet av Kommunals kvinnliga pensionärer inte kan försörja sig på sin pension som följd av dagens löner och arbetsvillkor… 7 av 10 är beroende av garantipension. I rapporten ”Men vem kör egentligen? – om den upphandlade busstrafiken” lyfts branschen trafik som varit föremål för stora förändringar och där ett kraftfullt lokalt arbete skett. År 2015 visade det sig än en gång hur viktigt det är att hålla i och inte springa på en ny boll innan föregående är klar. I februari 2015 kom Kammarrättens dom som gav Kommunal rätt att det är arbetsgivaren som ska betala för arbetskläder i hemtjänsten. Genom Kommunals strukturerade och långsiktiga strävanden får nu arbetsplats efter arbetsplats fria arbetskläder. Övertagande av personal vid upphandlingar inom trafik är en annan fråga där vi arbetat uthålligt och vunnit segrar. En viktig slutsats är att vi måste våga låta saker ta tid. Det tar tid innan saker landar. Det tar tid innan saker förändras. När vi arbetar strukturerat och uthålligt vinner vi stora segrar! Mål: Kommunal är en proffsig, handlingskraftig och närvarande fackförening som ger bra service Kommunal är medlemmarna. Under de senaste åren har mycket kraft ägnats åt att skapa en ”vi-känsla” och att hitta former för att det är medlemmarna som styr Kommunal. Det är utifrån medlemmarnas behov, förväntningar och krav som Kommunal ska utvecklas mot visionen: Viktiga jobb värda att älska – dygnets alla timmar. För att nå dit har det arbetsplatsnära fackliga arbetet en avgörande roll (se föregående mål). Kommunal rör sig framåt, med tydligare mål, mer enhetlighet och en tydligare viljeinriktning. Den röda tråden mellan arbetsplatser – avdelningar – förbundskontor fungerar dock inte tillfredsställande. Varken utifrån att fånga upp tidiga signaler på arbetsplatserna eller utifrån att hålla i och hålla ihop det arbete som sker.

8

Internkommunikation uppfattas ofta som spretig och där information ”trillar in från alla håll”. Åtgärder har påbörjats. För att vi ska dra åt samma håll och fortsätta att utveckla vi-känslan behöver internkommunikationen, samordningen, ansvarsfördelningen och uppföljningen utvecklas. Vi behöver även säkerställa att vi ”lever som vi lär”. Under krisen i januari uppdagades felaktigheter inom Kommunal. Riktlinjer och internkontroll kommer att ses över 2016-2017. Utvärderingen av KLOK (Kommunals lokalavdelningar) visade att det är en bra organisationsform. Den har dock inte satt sig i hela organisationen. Den behöver fortsätta att utvecklas och förbättras. Generellt behöver vi bli bättre på att skruva mer på det vi håller på med och hålla i vårt utvecklingsarbete. När vi gör samma saker över hela landet blir vi enormt starka. Vi arbetar åt rätt håll, men behöver bli bättre på att förklara helhet och sammanhang. Det behöver bli tydligt hur en enskild sak hänger ihop med ett sammanhang. För att vilja vara med behöver man veta varför. Idag har vi 25 000 arbetsplatsombud. Vi ska bli 50 000. Utgångspunkten för alla förtroendevalda är att vara medlemsnära och medlemsrelevanta. En viktig aspekt att ha med sig till alla roller inom organisationen är att vi är dåliga på representation när det gäller utlandsfödda, privatanställda och unga. När vi har gått igenom alla avdelningsstyrelser visar det sig att det endast finns en avdelningsstyrelseledamot född utanför Europa. I organisationsarbetet fångar vi upp medlemmar från grupper som är dåligt representerade. De får erfarenhet av fackligt arbete och kan senare ta på sig uppdrag i andra delar av organisationen. Under 2016 föreslår stadgeutredningen kongressen att utveckla medlemsdemokratin. Arbetsplatsombuden ska direkt efter utbildning få mandat till förhandling. Det nya medlemssystemet fungerar bra, likaså avgiftssystemet. I december 2015 lanserades nya kommunal.se. Webbplatsen har medlemsfokus utifrån att ge service och svar på medlemmars frågor. Vi arbetar för att bli bättre på att det som är stort på arbetsplatserna även ska finnas på kommunal.se. Vi har nu också en inloggning på mina sidor med bankid. Det digitala behöver bli en naturlig del i allt vi gör. Vi ska diskutera fackliga frågor digitalt, likväl som på medlemsmöten. Under 2016 ska KomMed utvecklas ytterligare för att ännu bättre stödja organisationen i det fackliga arbetet. Vi behöver även säkerställa att det går snabbt och lätt att komma i kontakt med medlemscentren och Kommunal Direkt och ett fortsatt utvecklingsarbete för att ge bättre service än idag är därmed prioriterat. Antalet samtal till medlemscentren har fortsatt varit högt, den nya avgiftsmodellen till trots.

Medlemscentren har väl utvecklade och effektiva samtalsprocesser, men totala tillgängligheten till centrena blir trots detta för låg (65 procent). Under 2016 har därför nya kontaktvägar och kanaler utvecklats för medlemmarna att nå medlemscentren vilket ökat tillgängligheten dramatiskt. Tillgängligheten för Kommunal Direkt har gått från 92 procent 2014 till 77 procent 2015. Kommunal Direkt har haft ett fortsatt fokus på att utveckla och effektivisera samtalsprocesserna under 2015. Det är viktigt att komma ihåg att Kommunal alltid står på medlemmarnas sida och vi ska ta oss an medlemmars behov om det så rör medlemskap, trygghet, arbetsrätt eller arbetsmiljö. På alla nivåer inom Kommunal behövs förståelse för den egna rollen i förändringsresan och för vilka frågor som är viktiga för medlemmar och därmed även för Kommunal som organisation. Mål: Kommunal uppfattas som en organisation som har stort förtroende Vi uppvisar mycket dåliga förtroendesiffror. Medlemmarna tycker inte att deras fackförbund lever upp till berättigade förväntningar, allmänheten har lågt förtroende för Kommunal och den egna organisationen efterfrågor ett tydligare sammanhang. Detta visar flera av varandra oberoende undersökningar. Krisen, i januari 2016, där felaktigheter inom Kommunal uppdagades i media i kombination spädde ytterligare på den negativa bilden av Kommunal. Under februari 2016 genomfördes en ny medlemsundersökning. Medlemmarna är inte nöjda med oss. Inget annat fackförbund har så dåliga nöjdhetssiffror. De förtroendevalda på arbetsplatserna har dock ett bättre anseende än vad Kommunal nationellt har. Positivt är att svarsfrekvensen i TNS SIFO-undersökningen var mycket hög. Det visar att medlemmarna är engagerade och bryr sig om Kommunal. 1 Insikten om att Kommunal är medlemmarna behöver få större operativt genomslag i vad vi säger och vad vi gör. Vi behöver komma tillbaka till den fackliga idén och där medlemmarna är i centrum. Detta behandlar vi i översynsutredningen. En hel del viktig gemensam infrastruktur som underlättar arbetet är redan på plats eller på väg att sjösättas – det arbetsplatsnära fackliga arbetet (inklusive organiseringsarbetet och arbetsplatsklubbar). Kommunals hemsida, KomMed, Kommunal Direkt, Medlemscenter och branschskräddade nyhetsbrev är några exempel. Kommunals utredare fortsätter att göra rapporter som får genomslag och som lyfter upp medlemmarnas situation. _______________________________ 1 Förhandsinfo- Färdig SCB-rapport finns på Kommunikation

160226

9

Lokala och regionala siffror går hem, minirapporter uppskattas och är att Kommunals lokala verksamhet kan stärka rapporterna med lokala exempel. I sociala medier generellt arbetar Kommunal aktivt för att synliggöra medlemmarnas vardag och visa på det arbete som görs för att förbättra arbetsvillkor och löner. Genom ett ökat fokus på att lyfta upp guldkorn i vardagen har Kommunal fått positiv uppmärksamhet. Inom Kommunal saknas idag gemensamma bilder om branscherna och om vilka frågor som är viktigast för medlemmarna. Både internt och externt kan Kommunal uppfattas som spretigt och med olika budskap. En lärdom är att vi behöver prata utifrån helhet och sammanhang och på så sätt kan vi börja flytta positioner. Det måste bli tydligt för alla hur en sak vi driver hänger ihop med helheten. Allt vi gör behöver starta hos medlemmarna. Det är medlemmarna som är i centrum. Det är utifrån medlemmars behov, förväntningar och drivkrafter (idag och i morgon) som Kommunal drivs framåt. Kommunal ska utforma gemensamma berättelser om de tolv branscherna, där medlemmarna känner igen sig och där vi alla talar om samma prioriterade utmaningar. Detta är avgörande för att vi som organisation ska uppfattas som tydlig och för att vi ska kunna ta fram rätt strategier och aktiviteter. Vårt förtroende kan inte byggas upp med en flashig kampanj. Det här kräver ett helt nytt arbete där medlemmarna kommer i centrum på riktigt. Vi behöver arbeta väldigt mycket med Kommunals anseende. Vi behöver ha en bra medlems- och förtroendemannadialog. Detta är ett långsiktigt arbete. Det kommer att ta flera år, att bygga upp en stolthet hos medlemmarna och de förtroendevalda – där medlemmarna är och känner att de vill vara Kommunal.

Mål 2017

Fler medlemmar än vid föregående årsskifte

Medlemmarna upplever att vi förbättrar löner och arbetsvillkor och är ett bra stöd i jobbet och yrkesutvecklingen

Kommunal är en proffsig, handlingskraftig och närvarande fackförening

Kommunal uppfattas som en organisation med ett stort förtroende

Inriktning Kommunal avd Väst 2017 Under kongressperioden prioriterar vi:

Vi ska öka förtroendet och förbättra anseendet för Kommunal

Vi ska öka antalet förtroendevalda. Genom att arbeta strategiskt med rekryteringen i hela avdelningen ska vi förbättra representativiteten av de prioriterade grupperna - 50 % av de ca 2 000 vi behöver öka med ska tillhöra de prioriterade grupperna

Avdelningen ska vara arbetsplatsnära - 50 st nya förhandlingsorganisationer - 180 st nya arbetsplatsklubbar

Under 2017 prioriterar vi:

Organisera förhandlingsorganisationer och arbetsplatsklubbar där vi ”redan finns” - 50 st arbetsplatsklubbar under 2017 - 30 st förhandlingsorganisationer under 2017

Förbättra, utveckla och genomföra fler medlemsutbildningar

Identifiera och stärka ledare som kan ta uppdrag och uppgifter - 500 st nya företrädare

Övergripande inriktning och

organisation

I det läge Kommunal befinner sig i handlar det nu om att fokusera på organisering, rekrytering och kommunikation. Kommunals verksamhet ska kännetecknas av att vara närvarande, proffsig och handlingskraftig. En förutsättning är att fullfölja de processer som beslutas enligt ”KLOK”. En ökad fokusering kommer innebära att vi också måste välja bort saker vi gjort tidigare. Kommunal som organisation ska fokusera på våra kärnuppgifter, att öka antalet medlemmar och fler aktiva på arbetsplatsen. För att kunna öka organisationsgraden och medlemsantalet måste vi teckna kollektivavtal på fler arbetsplatser. Kongressen slog också fast vikten av ett arbetsplatsnära fackligt arbete på medlemmarnas arbetsplatser. Det handlar bl.a. om att öka antalet arbetsplatsombud och öka antalet aktiva klubbar. För att öka antalet arbetsplatsombud och aktiva klubbar är medlemsutbildningar en viktig del. I detta arbete är det viktigt att stärka bransch- och yrkesfrågor.

10

En översyn av Kommunals studieverksamhet, organiserings- och rekryteringsarbete ska göras från förbundskontoret med sikte på att öka antalet medlemmar och öka den fackliga aktiviteten. Prioriterade villkorsfrågor handlar främst om lön, arbetsmiljöfrågor, arbetstider och anställningsvillkor. Löner och villkor är grundfrågor i det fackliga medlemskapet. Det handlar om den fackliga kampen för jämlikhet och jämställdhet. En viktig arena för att öka jämlikheten och jämställdheten är genom kollektivavtalsförhandlingarna. Samordningen inom LO kommer att vara avgörande inför de avtal som ska skrivas under 2017. Under nästa år kommer en arbetsmiljöstrategi tas fram och arbetsmiljöveckor att genomföras branschvis. Överenskommelsen med arbetsgivarna om heltid som norm är ett arbete som kommer att pågå under fem år och sätta fokus på arbetstidsfrågorna. Detta arbete får inte ske på bekostnad av arbetsmiljön för Kommunals medlemmar. Centralt i detta arbete är att också ha fokus på att minska andelen visstider. Det är ytterst en fråga för att öka jämställdheten och öka framför allt kvinnors livsinkomster, vilket är en förutsättning för en god pension. En central fråga för Kommunal att driva är frågan om välfärdens kvalité som är avgörande för såväl de anställda som för de som brukar välfärdens tjänster och för Sveriges tillväxt. För att uppnå detta måste Proffsen i välfärden stärkas och marknadsstyrningen av välfärden stoppas. Kommunal kommer att driva frågan om mer resurser till välfärden och att välfärdens resurser används effektivt och kvaliteten i välfärdstjänsterna måste öka så att fler medborgare är nöjda.

Projekt och utredningar

Marknadsfunktionen

Fortsatt utvecklingsarbete KLOK och gemensamma arbetsprocesser

Heltidsprojektet

Heltid som norm, Kommunals och SKL:s arbetsgrupp 2016-2021

Försöksverksamhet med juristförsäkring

Åtgärdsplanen

Projekt – NUU (Nätvärket Unga Utredare)

Trampolin, webbportal söka jobb

Kommunikationsorganisation

Stadgar, program och riktlinjer för hela

Kommunal

Stadgar

Stadgar för Svenska Kommunalarbetareförbundet (antaget kongressen 2016)

Aktuella program och riktlinjer Jämlik Jämställdhet (kongressen 2016)

Översynsutredningen (kongressen 2016)

Välfärdspolitiska prioriteringar (kongressen 2016)

Resereglemente för Kommunal (kongressen 2016)

Instruktioner för förtroendevalda revisorer på förbundet och avdelningar (kongressen 2016)

Facklig-politisk plan 2015-2018 (FS feb 2015)

Rätt arbetstid (FS 2015)

Rätt lön – Lönepolitiska utredningen med underrapporter (kongressen 2013)

Välfärd ger näring – Näringspolitisk rapport med underrapporter (kongressen 2013)

Vägval välfärd (FS jan 2013)

Så ska Kommunal uppfattas i framtiden (FS apr 2013)

Övergripande riktlinjer för Kommunals internationella arbete (reviderade FS maj 2013)

Vattna, gödsla, gallra (kongressen 2010)

KLOK – Kommunals lokalavdelningar (FS nov 2009 och feb 2010)

Du leder! Ett program för fackligt ledarskap i Kommunal (FS okt 2008)

Värdera validering – Kommunals syn på validering (FS maj 2005)

Kulturprogram Öppna Sinnen (kongressen 2004)

Integrationspolitiska riktlinjer (FS maj 1999)

11

Referensmaterial Jämställdhetspolitiskt program (kongress 2016)

Kamp med hjärta, Kommunals program för att utveckla den fackliga organisationen (kongress 2004)

SALUT, Fackligt socialt handlingsprogram för förtroendevalda (kongressen 2004)

Utvärdringsrapport Handlingsplan Kommunal 2003 (kongressen 2004)

Kommunal en lärande organisation? (FS jan 2002)

Vi kallar det rättvisa. Handlingsplan för mångfald och mot diskriminering (förbundsmötet 2002)

Läraboken (kongressen 2001)

Högskolestudier för Kommunals medlemmar (FS jun i 2000)

Kompetensstrategi (FS feb 2000)

Människor behöver människor (förbundsmöte juni 1999)

I alla människors vardag (kongressen 2010)

Ansvarsområden

Kongressen/förbundsmötet är förbundets högsta beslutande organ. Kongressen/förbundsmötet bestämmer riktlinjerna för det fackliga arbetet samt uttrycker förbundets ståndspunkter i samhällsfrågor som berör medlemmarna. Förbundsstyrelsen (FS) är förbundets högsta beslutande organ mellan kongressen/förbundsmötets sammanträden. FS leder förbundets verksamhet i överensstämmelse med stadgar och kongressbeslut. FS är beslutande i de frågor som är av principiell art, såsom riktlinjer, policys, vision, mål, prioriteringar och arbetsordning för FS/förbundsledning. FS har till uppgift att samordna, följa upp och vara initiativtagare i frågor som rör förbundets verksamhet. FS beredningsorgan, förbundsledningen, leds av förbundsordföranden, samordnar förbundets arbete samt bereder dess sammanträden. Således bereder förbundsledningen de förslag som ställs till FS. Arbetsplatsombudets roll är i första hand kommunikatörens. Rekrytera medlemmar är också en viktig uppgift och att vara länk mellan arbetskamrater och fack. Den ska vara ett stöd till arbetskamrater. Ombudet har också förutsättningar att kunna förklara meningen med föreningen och föreningens värdegrund. Sektionens roll är i första hand utförarens. Den ska underlätta för medlemsrekryteringen och säkra arbetsplatsombudsorganisationen. Sektionen genomför beslut som fattas av kongress/förbundsmöte, förbundsstyrelse, representantskap och avdelningsstyrelsen. Sektionen stärker sin närvaro på arbetsplatsen och bedriver effektiv opinionsbildning.

Sektionen ansvarar för förhandlingar utifrån aktuell delegationsordning och att bransch-/yrkesfrågorna beaktas. Här kan t ex klubbar vara en användbar struktur. Sektionen har också en viktig roll i verksamhetsplanerings processen i Kommunal. Avdelningens roll är i första hand organisatörens. Den ska ha som uppgift att underlätta för och genomföra beslut som fattas av kongress/förbundsmöte och förbundsstyrelse. Den ger också stöd till sektionerna och ser till att de fungerar.

Avdelningen samordnar verksamhetsplaneringen inom sitt område och i relation till den övergripande verksamhetsplaneringen inom förbundet.

I beslutet om Kommunals lokalavdelningar – KLOK beskrivs på vilket sätt avdelningarna ska utveckla sitt arbetssätt för att möta framtidens utmaningar för att Kommunal ska vara en attraktiv fackförening för alla medlemmar oavsett vem som är arbetsgivare. Avdelningens ordförande leder avdelningsstyrelsens arbete. Styrelsen ansvarar för att utifrån Kommunals mål verksamhetsstyra genom ett strategiskt planerings- och uppföljningsarbete.

Avdelningens funktionella del leds av lokalkontorschefen som också ansvarar för kansli och stödfunktioner. I övrigt organiseras det funktionella arbetet i tre verksamhetsområden med en ansvarig ombudsman för respektive område: Arbetsmiljö Avtal

Organisationsutveckling

Arbetet inom verksamhetsområdena bedrivs i en arbetsorganisation som består av såväl förtroendevalda som anställda.

Förbundskontorets roll är i första hand att samordna Kommunals verksamhet i ett strategiskt helhetsperspektiv. Det görs bl a genom initiativ, utveckling av strategier, utformning av idéer och modeller för hur de politiska besluten (kongress, förbundsmöte/styrelse) ska förverkligas.

Förbundskontoret samordnar också den fackliga kampen globalt, europeiskt och nationellt. Förbundsledningen leder verksamheten. Förbundskontoret ansvarar för hela organisationens förvaltningsadministration.

Förbundskontoret ansvarar för samordningen av verksamhetsplaneringen inom Kommunal.

12

Beslutsforum Kongresser

Förbundsmöten

Förbundsstyrelsesammanträden

Förbundsledningssammanträden

Avdelningarnas representantskap

Avdelningsstyrelsesammanträden

Sektionsmöten

Sektionsstyrelsesammanträden

Klubbmöten

Klubbstyrelsesammanträden

Extern samverkan

LO (Landsorganisationen)

Andra fackliga organisationer

(S) Socialdemokratiska partiet

PSI (Public Services International), den globala fackliga federationen för stats- och kommunanställda

EPSU (European Federation of Public Service

Unions), den europeiska federationen för offentliganställdas förbund

KNS (Nordic Federation of Unions of

Municipal Employers), kommunalanställdas nordiska samarbete

NOFS (Nordic Public Services Unions),

nordens offentliganställdas fackliga samorganisation

ITF (International Transport Workers’

Federation), den globala fackliga federationen

inom trafiksektorn

IUL, internationella unionen för livsmedels-, njutningsmedels och lantarbetareförbund samt förbund inom hotell- och restaurangbranschen (eng IUF, International Union for Food, Agricultural, Hotel, Restaurant, Catering, Tobacco and Allied Workers’ associations

ICU (International Confederation of Chimney

Sweeps Trade Unions) Internationella skorstensfejarfederationen

ETF (European Transport

Workers’ Federation), Europeiska Transportfederationen

NTF (Nordic Transport Workers’ Federation),

Nordiska Transportfederationen

EFFAT (European Federation of Trade Unions in the Food, Agriculture and Tourism sectors and allied branches), Europeiska sammanslutningen av fackförbund inom livsmedels-, jordbruks- och turismsektorerna samt närliggande branscher

Kommunals interna dokument, riktlinjer och policyprogram Övergripande verksamhetsplan och budget 2017

Informationspolicy

Informationssäkerhetspolicy

IT strategi

Personalidé med personalpolitiska handlingsprogram

Alkohol-, drog- och spelpolicy

Gåvor- och representationspolicy

Resereglementet

Kommunals kriskommunikation

Aktuella underplaner

Opinionsbildningsplan

Påverkansplan

Enheternas planer

Avdelningarnas och sektionernas plane

13

Ekonomiska konsekvenser

Budgetprognos 2017-2019

Förbundets uppgift anges i stadgarna. Mål beslutas av kongressen/förbundsmötet. Med detta som utgångspunkt fastställer förbundsstyrelsen årligen en verksamhetsplan och budget samt kommande års medlemsavgift. Tillföljd av vårens stora medlemsminskning har budgetprognosen som fastställdes på Kongressen 2016 behövts revideras för åren 2016-2019.

14

Verksamhetens intäkter

Möjligheterna att bedriva bra verksamhet och nå målen är starkt beroende av de intäkter som kommer från medlemsavgifterna. Utvecklingen av intäkterna från medlemsavgifterna beror till stor del på den procentuella höjning av avgiften som bedöms kunna ske till följd av resultatet av löneförhandlingarna, men också på förändringar av medlemsutvecklingen. Prognosen för medlemsintäkterna år 2017-2019 bygger på en avgiftshöjning med 2 procent per år.

Prognosen bygger på ett antagande om en medlemsminskning på 13 000 medlemmar för år 2016. Därefter antas en medlemsökning med 5 000 medlemmar årligen under åren 2017-2019. De medlemsintäkter som redovisas avser förbundets andel av medlemsavgiften (inklusive försäkringsavgiften).

Verksamhetskostnader

För är 2016 har förbundsstyrelsen beslutat om budget på drygt 617 Mkr i verksamhetskostnader. Förbundsstyrelsen fastställda budget var i balans. I prognosen har ett förändrat antagande gjorts över medlemsutvecklingen år 2016. Till följd av den stora medlemsminskningen som har varit under våren prognostiserar vi därför en medlemsminskning på 13 000 medlemmar för år 2016.

Detta förändrade antagande innebär ett prognosiserat underskott på drygt 18 Mkr för år 2016.

För 2017 budgeteras en oförändrad budgetram på 617 Mk och för år 2018 och 2019 tillåts en kostnadsökning med 1 procent årligen.

Om verksamheten lämnar ett överskott, ska överskottet i första hand användas till konfliktfonden. Beslut om disponering av resultatet fattas årligen av förbundsstyrelsen.

Avgift till LO

LOs roll i opinionsbildningen och som pådrivande i samhällsdebatten är en viktig del av de gemensamma verksamhetsfrågorna för medlemmarna inom LO-familjen. Dessa frågor kommer att ha stor betydelse även i framtiden. Avgiften till LO bestäms av LO-kongressen men bedöms oförändrad under perioden 2017-2019.

Avgiften till arbetslöshetskassan

För de medlemmar som är anslutna till A-kassan inhämtas a-kasseavgiften gemensamt med förbundets avisering/avdrag. Då denna intäkt tillhör A-kassan redovisas den inte ovan.

Medlemsförsäkringar Folksam har aviserat att premien för LO-paketet (inkluderande bl a medlemsolycksfallsförsäkringen och hemförsäkringen) kommer att behöva höjas. Försäkringarna är budgeterade till 88 kronor per medlem och månad år 2016. Vid en preliminär beräkning av premien för åren 2017-2019 måste månadspremien höjas med 2 kronor vilket innebär en antagen premie för år 2017 på 90 kronor per medlem och månad. Inkomstförsäkringen är en obligatorisk försäkring och kostnaden för inkomstförsäkringen inryms i avgiften.

Kapitalavkastning

Förbundets överskott/underskott av kapitalförvaltning budgeteras inte då resultatet kan variera kraftigt mellan åren beroende på de finansiella marknadernas utveckling.

Placeringar sker enligt fastställda placeringsregler.

Grundläggande för Kommunals kapitalförvaltning är att tillgångarna ska förvaltas så att de ger avkastning med ett begränsat risktagande. Placeringar sker i tillgångar som, i viss utsträckning, ska kunna realiseras på kort tid. Målet är att konfliktfonden över tid ska ha en real avkastning på minst 2 procent årligen.

Förbundet har ideella placeringar i Marholmens Fritids- och Konferenscenter där målet är att rörelsen ska bära sina egna driftskostnader. Denna anläggning är förutom en konferensanläggning del av medlemsförmånerna som tidigare kongresser beslutat om.

Avsättning till konfliktfond

Målet är att kapitalavkastningen ska bidra till att konfliktfonden årligen tillförs medel minst motsvarande 2 procent av sina tillgångar plus kompensation för inflation.

Medlemsavgiften

Medlemsavgiften består av tre delar, avdelningarnas andel, förbundets andel samt försäkringsavgift. Avgiften delas in i sex avgiftsklasser.

Av medlemsavgiften utgör förbundets del ca 61 procent och avdelningarnas del ca 39 procent. Försäkringsavgiften går i sin helhet till att täcka kostnaderna för de obligatoriska försäkringarna.

15

Uppföljning

Anmärkning: Uppföljningen är en del i vår process. Kvalitén i vår uppföljning börjar i vår analys av vad som har hänt, hur det ser ut idag och vad vi tror om framtiden och på vilket sätt vi uppfyllt de övergripande målen. Vid start av ny verksamhet krävs alltid noggrann analys, formulering av mål och därmed bedömning av vad och hur det ska mätas. Oavsett vilket system vi använder bygger det på att vi har en kvalitet i den process som föregår mättillfället (utvärderingen).

Kommunals verksamhetsuppföljning Verksamhetsuppföljningen i Kommunal består av både en verksamhetsuppföljning och en ekonomisk uppföljning.

Som en del i arbetet med den kvalitativa verksamhetsuppföljningen publicerar Ekonomienheten varje tertial en rapport med nyckeltal som är kopplade Kommunals mål.

Utöver den kvalitativa verksamhetsuppföljningen redovisas även en ekonomisk uppföljning innehållande en rapport av förbundskontorets ekonomiska utfall jämfört med budget samt en analys av det ekonomiska utfallet.

Nedan framgår de nyckeltal som redovisas till Förbundsstyrelsen.

Mål 1 – Vi är fler medlemmar än vid

föregående årsskifte

Medlemsförändring under perioden

Medlemsutveckling

varav medlemmar under 25 år

varav studenter

Andel medlemmar anslutna till A-kassan

Andel privatanställda medlemmar

Andel medlemmar som har begärt utträde av totalt avflyttade

Andel medlemmar som har begärt utträde pga. missnöje

Andel medlemmar uteslutna pga. bristande betalning

Mål 2 – Medlemmarna upplever att

Kommunal förbättrar löner och

arbetsvillkor samt är ett bra stöd i jobbet

och i yrkesutvecklingen

Arbetsplatsnära fackligt arbete

Andel klubbar på stora privata arbetsplatser

Antal klubbar på stora privata arbetsplatser

Antal arbetsplatsombud

Antal skyddsombud

Andel arbetsplatsombud på arbetsplatser

Andel skyddsombud på arbetsplatser

Antal arbetsplatser med >10 medlemmar utan arbetsplatsombud

Antal medlemmar på arbetsplatser med >10 medlemmar utan arbetsplatsombud

Antal företagsorganisationer på central nivå

Andel bolagsstyrelserepresentation på stora privata företag

Organisationsgrad SKL, visstidsanställda

Organisationsgrad SKL, tillsvidareanställda

RFO-verksamhet

Antal RFO

Antal arbetsplatsbesök

Antal medlemmar som berörs

RSO-verksamhet

Antal RSO

Antal arbetsplatsbesök

Antal medlemmar som berörs

Organisering

Antal nya fackligt aktiva

Antal enskilda samtal

Medlemsnyttan

Medlemmarnas genomsnittliga löneutveckling i %

Andel yrkesverksamma medlemmar med kollektivavtal

Antal företag med medlemmar utan kollektivavtal

Medlemmarnas sysselsättningsgrad

Andel medlemmar med visstidsanställning

Andel medlemmar med tillsvidareanställning

Antalet avslutade tvister

Antalet avslutade klagomålsärenden

16

Mål 3 – Kommunal är en proffsig,

handlingskraftig och närvarande

fackförening som ger bra service

Medlemsservice

Medlemscenter Telefoni- nyckeltal kommer att tas fram

Medlemscenter Medlemsadministration- nyckeltal kommer att tas fram

Kommunal Direkt

Tillgänglighet

Antal ärenden

Ärenden fördelat på följande områden: - Lag och avtalsfrågor - Medlemsfrågor(inträde/

utträde, medlemsavgift) - Lön och ersättningar - A-kassa - Försäkringar/pensioner - Arbetsmiljö

Utveckla och driva organisationen mot ett

hållbart arbetssätt

Antal projekt som utvecklar organisationen

Mål 4 – Kommunal uppfattas som en

organisation med ett stort förtroende

Medlemmarnas tillfredställelse

Lojalitetsindex

NMI (Nöjd kundhetsindex)

Starkt varumärke

Varumärkesindex

Medarbetarnas nöjdhet

NMI

Utöver nyckeltal kopplade till våra mål

redovisas även finansiella nyckeltal:

Finansiella nyckeltal

Medlemsintäkter

Soliditet på justerat kapital över tiden

Justerat eget kapital/medlem

Konfliktfond/medlem

Resultat facklig verksamhet

Verksamhetskostnader/medlem

Verksamhetskostnadernas andel av intäkterna

Kvarvarande budgetpool

Resultat finansiella investeringar

Marknadsvärde placerade medel

Antalet försäkringsärenden hos Folksam

Utbetald försäkringssumma till medlemmarna

Utvärdering av Kommunals verksamhet

sker även genom: Verksamhetsberättelse, beskriver uppföljning

av den verksamhet vi genomfört och vilka resultat vi har uppnått, Administrativa enheten samordnar

Uppföljning av mål

Uppföljning och utvärdering av genomförda aktiviteter/projekt mm

Ekonomiuppföljning, Ekonomienheten ansvarar

Resultatuppföljningar vid våra interna ”mötesplatser”

Statistikuppföljning; bl a hushållens ekonomi, löner och medlemsutveckling, Utredningsenheten och Ekonomienheten ansvarar

Omvärldsanalyser, Ledningsstaben ansvarar

Medlemsundersökningar, Ledningsstaben ansvarar

Interna attitydundersökningar, Personalenheten ansvarar

Interna utvärderingar