kongress Mvh Zvi Wirschubsky leg läkare, Doktor i ... fileOnsdag 7 september 2011 Apoteksmäsan 7-8 september 2011, Kistamässan 1 ApoteksmässAn 7-8 sept, kIstAmässAn kongress nr

1Apoteksmäsan 7-8 september 2011, KistamässanOnsdag 7 september 2011

ApoteksmässAn 7-8 sept, kIstAmässAn

kongressnr 1 Onsdag 7 september 2011

kongresstIDnIng ApoteksmässAn , kIstAmässAnnr 1 Onsdag 7 september 2011

ApoteksmässAn, kIstAmässAn 7-8 septembernr 1 Onsdag 7 september 2011

kongresstIDnIng

ApoteksmässAn, kIstAmässAn 7-8 september

nr 1 Onsdag 7 september 2011

kongresstIDnIng

Dagens rubriker• 09.15-10.00Frånom-

regleringtillenstabilmarknad

• 09.15-10.00Värktablet-ter–santochfalsktomvårvanligastemedicin

• 09.15-11.00Kosttillskottochläkemedel

• 10.15-11.00Såbyggerviensäkrareläkeme-delsdistributionihelaEuropa

• 10.15-11.00Vadfårmansägaomläkemedel

• 10.15-11.00Antibioti-karesistens–Etthotmotpatientsäkerheten

• 13.00-13.45Vilkaärsjukdomarnabakomdjurreceptet?

• 13.00-14.30HälsaförHuden

• 14.00-14.45Aktuelltomdemenssjukdomarochläkemedel

• 14.00-14.45Egenvårdavsällskapsdjur

• 14.30-16.00Matsommedicin

• 15.00-15.30Utbildningstärkerdinpositionpåarbetsmarknaden!

• 15.00-15.45OTCihan-deln-omkvalitet,säker-hetochkompetens

Varsågod, din kongresstidning"Välkommen att ta del av Nymedicin Sveriges konferenstidning för Apoteksmäs-san. Vi har försökt publicera läs- och nyhetsvärda sammanfattningar av nästan alla föredrag för att besökare liksom utställare ska få behållning av föredragen även om man väljer gå på annan föreläsning".

God läsning önskarMvh Zvi Wirschubsky leg läkare, Doktor i Medicinsk Vetenskap. Ansvarig utgivare

I april 2011 presenterade Sveriges Apoteksförening apoteksbranschens första årsrapport sedan omreglering-en. Årsrapporten visar att det har skett en stor ökning av antalet apotek i hela landet.

2010 var det första helåret med en ny apoteksmarknad i Sverige. Sve-riges Apoteksförening har sam-manställt unik statistik från sina medlemmar för att ge en bild av utvecklingen i branschen. Årsrap-porten innehåller uppgifter om omsättning, antal apotek, kund-besök, expedierade recept och per-sonalsammansättning. Ett viktigt konstaterande, med 2010 års bok-slut i handen, är att apoteksmark-naden har lyckats leva upp till för-väntningarna.

– Att omregleringen har varit en succé för att uppnå målsättning-

Från omreglering till en stabil marknad

Johan Wallér, VD, Sveriges Apoteksförening

0915 - 1000

arna med reformen går inte att ta miste på. Det går idag fler apotek per invånare och öppettiderna är längre än någonsin. Ett brett servi-ceutbud har också börjat utvecklas hos de olika aktörerna, något som kunderna uppskattar, säger Johan Wallér, VD på Sveriges Apoteks-förening.

Efter omregleringen har det i Sve-rige öppnats upp 202 nya apotek. Det är en ökning med 22 procent på lite mer än ett år. Nya apotek har öppnats upp i stort sett i alla län i Sverige – inklusive på lands-bygden.

Till skillnad från vad många tror går det dessutom fler apotek per invånare i Norrbotten jämfört med Stockholm. Apotekstätheten i lan-det har ökat sedan omregleringen. Från 10 000 invånare per apotek till dagens 8 300 invånare per apotek. Även öppettiderna har ökat efter omregleringen. Idag har apoteken i Sverige öppet i genomsnitt 53 tim-

mar i veckan. Vissa apotek har öp-pet upp till 100 timmar i veckan.

– Hela branschen är inspirerad till att ständigt utveckla kvaliteten i servicen till kunden. Apoteken spe-lar också en viktig roll i vårdkedjan och vi kommer arbeta vidare för att förbättra patientsäkerheten och för att avlasta primärvården, säger Jo-han Wallér, VD på Sveriges Apo-teksförening.

Referens: Sveriges Apoteksförening

Nytt nummer av din kongresstidning imorgon

2 Onsdag 7 september 2011Apoteksmässan 7-8 september 2011, Kistamässan

Ansvarig utgivare: Zvi Wirschubsky, 0708-485692

Citera gärna tidningen, men källan Nymedicin Sverige måste anges.Tryckeri: Markbladet Tryckeri AB i Kinna

Nymedicin Sverige bedriver framgångsrik medicinsk kom-munikation till målgrupper som allmänheten, patienter, media, läkare, vårdpersonal (exempel kan ges) m fl. Ledstjärnan för Nymedicin Sveriges oberoende verksamhet är trovärdighet, vederhäftighet, och tillgänglighet. Nymedicin Sverige arbetar exekutivt och pragmatisk.

Bland Nymedicins uppdrags-givare finns läkemedelsföretag, hälsokostföretag, svensk och internationell medicinsk press, patientorganisationer, medi-cinska myndigheter och forsk-ningsinstitut samt sjukhus m. fl. Zvi Wirschubsky Leg. Läk.,

Total Medicinsk Kommunikation

Zvi Wirschubsky

Doktor Medicinsk Vetenskap. Medicin och Vetenskapsjourna-list/redaktör/konsult medlem Svenska Sällskapet för Medicinjournalister, Svenska Föreningen för Vetenskapsjour-nalistik, National Association Science Writers (USA), Konsult vid Newswise, USA, New York Academy of Sciences m. fl.

Kontakt:Mob: +46 (0)70 848 56 92 E-mail: [email protected] hemsida: nymedicin.com. Nymedicin- Sverige innehar F-skattsedel.

Välkommen att kontakta oss för t.ex. presentation av vad Ny-

Torr HUD?- inte nu längre!

Till hela familjen!

HELoSAN är en mjukgörande och fuktighetsbevarande allround-salva. Den passar till alla typer av torr och känslig hud.

Helosan är särskilt lämpad att användas på utsatta områden som händer, fötter, armbågar och knän.

Salvan innehåller inga färgämnen och är parfymfri.

Välkommen till vår monter J:40!

Pharmaxim www.pharmaxim.com

Helosan_KISTAmässan_sept11.indd 1 2011-08-31 11:56:05

medicin Sverige kan erbjuda ert företag när det gäller medicinsk kommunikation

Företaget Nymedicin Sverige är inriktat på total medicinsk kommunikation. Bland dess verksamheter ingår bevakning och dokumentation av medicinska konferenser med publicering av t ex broschyrer m.m., skapande av konferenstid-ningar, omvärldsbevakning av medicinska nyheter och studier.

Receptbelagda läkemedelReceptfria läkemedelDjurläkemedelHälsokostNaturläkemedelKosttillskottVitaminerMineralerHudvårdKroppsvårdMunvårdFotvårdÖgonvårdKosmetikaButiksinredningButikslösningarBemanningKläderSkyltarErotikprodukterBarnartiklarHjälpmedel

Produktgrup-per på mässan

Hej, hörde du vad dom sa påRapport i går kväll?Det blir svårare att hänga med när man börjar höra lite dåligt. Ring Hörsellinjen 0771-888000. www.horsellinjen.se Hörselskadades Riksförbund Telefonnummer 116 111

Mejl & Chatt bris.se

”När jag blir stressad får jag ont i magen.”

Till BRIS kan du ringa och skriva om stort och smått.


Föredraget kommer att ge en övergripanden bild om använd-ning av receptfria värktabletter.

En genomgång om vad dessa lä-kemedel har för nytta och risker kommer förhoppningsvis ge en övergripande bild till publiken. Det har skrivits mycket i massme-dia och det är bra att kunna tydlig-göra vad som är sant och vad som är falskt.

Allmänhetens attityd till recept-fria värktabletter kan variera men i och med att det har kommit fler och fler nya preparat kan det inne-bära en ökad risk för förväxling och dubbelmedicinering.

Värktabletter – sant och falskt om vår vanligaste medicin

Växande användning av alternativ medicin under graviditet ökar behov av mer kunskap

Sahra Barzi, Leg Apotekare, MedInfo, Läkemedelsverket

0915 - 1000

Sahra Barzi

Men hälso- och sjukvårdspersonal behöver evidensbaserad informa-tion om dess användning, skriver Jon Adams, huvudförfattare till en översikt som publiceras i senaste numret av Journal of Advanced Nursing.

Adams är också verkställande di-rektör för nätverket för forskare inom folkhälsa av komplementär och alternativ medicin (NORPH-CAM).

Översikten visar att det finns be-hov av större respekt och samar-bete mellan konventionella och alternativa utövare, och förbättrad kommunikation med patienterna om den ökande användningen av KAM.

Universitetsarbetande medlem-mar i NORPHCA gick igenom attityder från mer än 3000 hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar med gravida kvinnor från Austra-lien, Kanada, USA, Storbritannien, Tyskland, Nya Zeeland och Israel.

Studierna som var baserade på in-tervjuer eller enkäter, publicerades mellan 1999 och 2009. 13 studier publicerades under de senaste fem åren.

Översikten gav upphov till oro då de flesta läkare inte har någon ut-bildning i KAM och liten förstå-else för farmakologin i alternativa behandlingar och deras eventuella risker för gravida kvinnor.

"Sjuksköterskor och barnmorskor har nyligen efterlyst att deras ut-bildning ska omfatta KAM utbild-ning" sa Adams.

Dessutom har ett antal medicinska organisationer och styrelser, bland annat australiska barnmorske och sjukskötarfederationen, utfärdat ståndpunkter att stödja kopplingen mellan klinisk vård med utbildning och kunskap om CAM.

Forskarna hoppas att deras översikt kommer att bli det första steget att utveckla en kunskapsbas om detta viktiga ämne och ge viktiga insik-ter för de som leder, utövar och får mödravård.

De viktigaste resultaten från de

senaste studierna under 2008 och 2009 inkluderar:

- En undersökning av 343 barn-morskor från Kanada och Nya Zeeland fann att 72 procent hade rekommenderat eller erbjudit KAM. De vanligaste remisserna gick till homeopater (51 procent), akupunktörer (50 procent), natur-läkare (48 procent), kiropraktorer (36 procent), massörer (31 pro-cent) och osteopater (20 procent).

- Alla utom en av de 381 obstetris-ka avdelningar som deltog i en tysk undersökning sa att de erbjudit minst en KAM terapi, akupunktur (97 procent), homeopati (93 pro-cent) och aromaterapi (77 procent) i toppen av listan.

- 78 procent av de 227 barnmor-skor som deltog i en amerikansk studie rapporterade användning av KAM och 89 hänvisar en patient till KAM leverantörer.

De tre vanligaste behandlingarna var naturläkemedel (85 procent), farmakologisk/ biologisk behand-ling (82 procent) och åtgärder inom kropp och själ (80 procent).

- En studie av 401 amerikan-ska förlossningsläkare fann att 98 procent rutinmässigt godkänt, be-handlat med eller hänvisat patien-ter till minst en KAM behandling. Rörelseterapier toppar listan på 86 procent, följt av biofeedback och akupunktur (båda 80 %).

Adams skriver att KAM:s popu-laritet, inklusive akupunktur, kiro-praktik, naturmedicin, örtmedicin och yoga, har vuxit kraftigt de se-naste åren.

"Användningen av KAM under graviditet har varit föremål för de-batt mellan yrkesverksamma och beslutsfattare runt om i världen och det är uppenbart att det finns ett verkligt behov av att utveckla en integrerad metod för förlossnings-vård”.

Zvi Wirschubsky

h t t p : / / o n l i n e l i b r a r y. w i l e y.c o m / d o i / 1 0 . 1 1 1 1 / j . 1 3 6 5 -2648.2010.05510.x/abstract

Kompletterande och alternativ medicin (KAM) är allt mer populärt i förlossnings-vården

Säg nej till skräpet. Delta med ossi Skräpplockardagarna.www.hsr.se/skrapplockardagar


Senia Johansson, vetenskaplig expert, Farm. Dr. Svensk Egen-vård

Skillnaden mellan kosttillskott och läkemedel – Vad gäller? Vad gör branschorganisationen för att få säkrare kosttillskott?

Vid otillräckligt energi- och nä-ringsintag kan maten kompletteras med kosttillägg för att energi- och näringsintaget ska bli förbättrat. Kosttillägg betraktas som ett livs-medel för speciella medicinska än-damål och är till för personer med olika sjukdomar eller åkommor som kräver speciell kost. Produk-terna som är energi- och näringsri-ka ska användas som kostbehand-ling under medicinsk övervakning och ersätter helt eller delvis vanlig mat eller andra livsmedel för sär-skilda näringsändamål. Livsmedel för speciella medicinska ändamål är inte läkemedel och används inte som medicinsk behandling för att förebygga, bota eller lindra sjukdo-mar.

Föreläsningen kommer att belysa skillnaden mellan kosttillskott och livsmedel för speciella medicinska ändamål ur ett regulatoriskt per-spektiv, bland annat när det gäller hälsopåståenden och anmälnings-rutiner. Föreläsningen kommer också att beröra hur dessa produk-ter får förskrivas.

Säkra sportpreparat finns det?

Senia Johansson, vetenskaplig expert, farm dr, Svensk Egenvård

Trots medias alla varningar för kosttillskott så orsakade kosttill-skott inte ett enda dödsfall i Sve-rige under 2010. Rent näringsmäs-sigt behöver vi inte kosttillskott eftersom vi kan få i oss allt som kosttillskott innehåller genom ma-ten. Däremot finns inte alltid tiden

0915 – 1100

Moderatorer: Ingrid Atteryd, VD Svensk Egenvård

till att planera sin matlagning och därför känner många att kosttill-skott är ett bra komplement. Där-för är det viktigt att konsumenter inte riskerar att bli sjuka av kost-tillskott. Säkra kosttillskott inne-bär till exempel att de inte ska vara giftiga och inte ge upphov till be-svär och sjukdom på kort eller lång sikt. Det kan till exempel handla om farliga bakterier, odeklarerade allergiframkallande ämnen eller främmande föremål. Konsumenten ska också kunna lita på att de kost-tillskott de äter är korrekt märkta. För att kunna leverera säkra kost-tillskott på marknaden krävs kun-skap och rutiner.

Svensk Egenvård har, tillsam-mans med branschen, tagit fram branschriktlinjer och ett certi-fieringssystem för kosttillskott. Certifieringen, som bygger på branschriktlinjen, innebär att före-taget kan bevisa att de jobbar med ständiga förbättringar för att kost-tillskotten ska vara säkra. Ett annat område som växer är sportpreparat och 15 % av de som regelbundet tränar styrka tar någon form av till-skott. Nästa steg för Svensk Egen-vård är att ta fram branschriktlinjer och certifiering för sport-och vikt-minskningsprodukter.

Föreläsningen kommer att belysa skillnaden mellan kosttillskott och läkemedel ur ett regulatoriskt per-spektiv, bland annat när det gäller säkerheten. När det gäller biverk-ningar av ett läkemedel måste de stå i rimlig proportion till den för-del som behandlingen medför, där man kan acceptera ganska många och svåra biverkningar för ett läke-medel som botar cancer eftersom fördelen med behandlingen är så stor. Men kan man kompromissa med livsmedelssäkerhet och kost-tillskottens säkerhet? Vidare kom-mer föreläsningen att belysa vad branschorganisationen gör för att få säkrare kosttillskott samt sport- och viktminskningsprodukter.

Växtbaserade läkemedel och na-turläkemedel tillsammans med konventionella läkemedel – ger det biverkningar och interaktioner?

Barbro Gerdén, läkare,Läkemedelsverket

Att naturligt inte alltid är säkert borde vara allmänt känt men fö-refaller inte alltid att vara det. Biverkningsrapporteringen för växtbaserade läkemedel och na-turläkemedel är dock begränsad. Liksom för vanliga läkemedel finns troligen en underrapportering av biverkningar.

Bland rapporterna om biverkning-ar av naturläkemedel som finns i det svenska biverkningssystemet dominerar, liksom för vanliga läke-medel, hudreaktioner följt av andra allergiska reaktioner och leverreak-tioner. Vad gäller hudbiverkningar kan noteras att Läkemedelsverket var medvetna om risken för kon-takteksem av Tea Tree Oil då pro-dukter med sådant innehåll god-kändes som naturläkemedel. Inga biverkningar har rapporterats för Tea Tree Oil sedan 2005.

I slutet av 1990-talet uppmärk-sammades interaktioner mellan johannesörtpreparat och ett stort antal olika läkemedel med minskad effekt av läkemedlen som resultat. Som exempel kan nämnas mins-kad effekt av p-piller med genom-brottsblödningar men också gra-viditet som följd. Rapporter finns också om avstötningsreaktioner på grund av minskad koncentration av ciklosporin liksom minskade ni-våer av warfarin. Kännedom om medicinering med växtbaserade läkemedel och natur-läkemedel är av stor betydelse i an-slutning till kirurgiska ingrepp, inte minst för att undvika påverkan på blodets koagulationsförmåga.

Det är av största vikt att verksam-ma inom hälso- och sjukvården ställer direkta frågor till patienter om eventuellt intag av växtbase-rade läkemedel och naturläkeme-del. Konsumenter/patienter måste också vara medvetna om vikten att kommunicera sitt intag av sådana produkter. Misstänkta biverkning-ar och interaktioner bör rapporte-ras av hälso- och sjukvården (under 2012 utökad med farmaceuter) för att bidra till ökad kunskap. Nume-ra finns också möjlighet till konsu-mentrapportering av biverkningar till Läkemedelsverket.

Med rätt egenvård lever fler fris-kare och längre. Det gynnar inte bara individen utan sparar också resurser för samhället. Föreningen Svensk Egenvård organiserar pro-ducenter och leverantörer av natur-

läkemedel, växtbaserade läkemedel, hälsolivsmedel, kosttillskott och naturliga hudvårdsprodukter på den svenska marknaden. Läs mer på www.svenskegenvard.se

Tillsyn av kosttillskott?

Anita Laser Reuterswärd, dr i nutrition, LivsmedelsverketVad är tillåtet att påstå i rekla-men och på förpackningar?

Reklam för läkemedel som endast kan fås via recept är inte tillåten. Reklam för receptfria läkemedel och naturmedel får förekomma, men måste följa vissa riktlinjer. Så-dan reklam riktar sig ofta till män-niskor som är sjuka och trötta, och därför mindre kritiska än de annars skulle varit.

Konsumentverket har utfärdat riktlinjer för marknadsföring av naturmedel (KOVFS 1993:4). I korthet gäller följande:• i reklam för naturmedel får det

inte stå att preparaten kan bota eller lindra sjukdomar som krä-ver läkarvård,

• reklamen får inte heller vilse-leda konsumenten genom an-tydningar, oklarheter, överdriv-na påståenden eller genom att utelämna viktig information,

• särskilda restriktioner gäller marknadsföring som riktas till gravida kvinnor eller mark-nadsföring som gäller barn un-der åtta år men är avsedd för föräldrarna,

• det får inte stå i reklamen att naturmedlet saknar biverk-ningar,

• på förpackningen ska det stå “Har ej genomgått för läkeme-del föreskriven kontroll”,

• det är tillåtet att låta “nöjda kunder” uttala sig i reklamen, eller att låta en läkare rekom-mendera medlet, men alla så-dana uttalanden måste vara tillförlitliga.

Referenser http://www.dolceta.eu/sverige/Mod1/Tobak-alkohol-och-halsoreklam.htmlhttp://www.reklamombudsman-nen.org/default.aspx

Kosttillskott och läkemedel

Barbro GerdenIngrid Atteryd

Senia Johansson


Richard Bergström, Director General, EFPIA (European Fe-deration of Pharmaceutical In-dustries and Associations)

Europas utmaningar för folkhäl-san kan endast lösas genom håll-bara partnerskap, enligt press-meddelandet från EFPIA.

För bara några dagar sedan nådde EU:s ministerråd slutsatser som uttryckligen ta upp behovet av att tänka om strategier för sjukvården och liknande investeringar i Eu-ropa. De betonade behovet av att skapa modern, ansvarig, effektiv, och ekonomiskt hållbar hälso-och sjukvårdssystem som ger rättvis tillgång till hälsovård för alla. De uppgav att investeringar i hälsa bör erkännas som ett bidrag till ekonomisk tillväxt, men erkände att ekonomiska och andra resurser är knappa.

Dessa är välkomna kommentarer. Det är nu viktigt att EFPIA och branschen har ett nära samarbete med myndigheterna i Bryssel och

Så bygger vi en säkrare läkemedelsdistribution i hela Europa

Vad får man säga om läkemedel?

1015 - 1100

Ragnhild Johnson, Inspektionen, Läkemedelsverket

Nya aktörer har kommit på mark-naden som t ex apotek/apoteksked-jor och detaljhandlare som säljer OTC (Over The Counter) med nya grepp om marknadsföring av läkemedel.

”Men läkemedel får inte exponeras på samma villkor som limpa och fa-lukorv”, skriver Ragnhild Johnson i sin föreläsning som finns tillgäng-ligt på nätet hos läkemedelsverket

Många reglerMarknadsföring av läkemedel omges av många regler som finns i Humanläkemedelsdirektivet, LVFS 2009:6, Marknadsföringsla-gen, Läkemedelslagen, EG:s för-ordning om konsumentskydds-samarbete samt Radio och TV lagen.

Läkemedelslagen innehåller för-bud av marknadsföring av icke godkända läkemedel, reklam till barn samt receptbelagda läkemedel till allmänheten

i medlemsstaterna för att han-tera dessa frågor.De värdefulla upptäckter som läkemedelsindustrin leverera kan ge ett viktigt bidrag till europeiska medborgares hälsa och effektiviteten i det europe-iska sjukvårdssystemet. Detta är dock en tid av stor ekonomisk utmaning för medlemsstaterna, och vi inser att EFPIA och dess medlemmar måste arbeta med medlemsstaterna för att hjälpa dem att reagera. Det viktiga är att undvika åtgärder som har oönskade konsekvenser - för starkt fokus på kostnader, sna-rare än värde, kommer att un-derminera värdefull innovation och därmed minska patientens nytta.

EFPIA medlemmar har visat sitt åtagande att samarbeta med regeringar för att överbrygga bristande finansiering och vi bjuder varje regering att tala med oss om deras behov. EF-PIA har förbundit sig att hitta lösningar som fungerar på kort sikt utan att ha internationella följdeffekter och utan att skada värdefull innovation.

Richard Bergström kommente-rade, "Framtiden för Europas pa-tienter ser ljusare ut än någonsin. Genombrott i vårt sätt att förstå biologi och hur den mänskliga kroppen fungerar har resulterat i en större portfölj av läkemedel än någonsin tidigare. Men det finns stora utmaningar i att leverera dessa till patienter och på ett rätt-vist sätt. "

"Våra företagsledare och nationella medlemsföreningar träffas för att bekräfta sitt åtagande att arbeta med EU:s institutioner och med-lemsstaternas regeringar för att hitta lösningar på samhällets behov idag och imorgon. Vi kommer att fortsätta att lyssna på våra intres-senter och tillgodose deras behov. Det är en mycket viktig dagord-ning i vilken alla intressenter be-höver arbeta på sådana frågor som ett hälsosamt åldrande, otillfreds-ställda medicinskt behov, mäta och belöna värdet av nya läkemedel och mer effektiva förebyggande stra-tegier. Förbättrad läkemedelsan-vändning, kreativ finansiering och smartare leverans av omsorg be-hövs för att balansera de tre målen

för patienternas tillgång, stöd för värdefull innovation och hållbar budget. Nytänkande, nya tankesätt och nya partnerskap kommer att bli viktiga", tillade Bergström.

Referens. Översatt från Press med-delande (engelska) från EFPIA, Brussel 14 juni 2011 http://www.efpia.org/

För reklam till allmänheten finns speciella krav där det ska klart framgå att meddelandet är en an-nons och att produkten är ett lä-kemedel. Reklamen får inte heller leda till användningsområde som inte är ändamålsenlig.

Informationen ska vara anpassad till den man vänder sig till. Detta gäller särskilt vid information till allmänheten eller sjukvården

Läkemedelslagen 21 b § reglerar även marknadsföring av registrerat homeopatika som registrerade tra-ditionella växtbaserade läkemedel (TVBL)

Enligt LVFS 2009:6 är marknads-föring varje form av information som syftar till att främja förskriv-ning, leverans, försäljning eller konsumtion av läkemedel.

Marknadsföringen måste till alla delar överensstämma med sam-manfattningen av produktens egenskaper (produktresumen).

Marknadsföring som riktas till allmänheten ska ha med uppgif-ter som läkemedlets namn och generiska benämning, om läke-

medlet innehåller endast en aktiv beståndsdel. Man måste ha med upplysningar som är nödvändiga för att läkemedlet ska användas på ett korrekt sätt och en lätt läsbar uppmaning att noga ta del av in-formationen på bipacksedeln

I marknadsföring till allmänheten får det inte förekomma rekom-mendation av hälso- och sjuk-vårdspersonal

Kraven på marknadsföring till förskrivareInformationen ska vara grundläg-gande och förenlig med samman-fattningen produktresumen. Det måste finnas med datum då doku-mentationen upprättades eller se-nast reviderades och informationen ska vara så exakt och utförlig att mottagaren kan bedöma nytta/risk

Läkemedelverket har olika verktyg för tillsyn bl a upplysningar och handlingar men även föreläggande och förbud. Vid handläggning av marknadsföringsärenden samlar man ihop information från olika parter för att sedan i möte bestäm-ma om ärendet bryter mot lagen eller inte.

1015 - 1100

Richard Bergström

Marknadsföringsärenden där ver-ket påtalat vissa följder kan t ex vara att företaget gjort avsteg från produktresumen i sin marknadsfö-ring eller att det saknas informa-tion av särskild betydelse. Andra ärenden är att det inte framgår att produkten är läkemedel eller att det saknas uppmaning att noga ta del av bipacksedeln

Referens: Ragnhild Johnsson 2010-08-30 http://www.lakeme-delsverket.se

Blåbären minskarStoppa det oansvariga skogsbruket som hotar blåbären

i våra södra skogar.

SMS:a MEDLEM till 72 900. (normal SMS-taxa)Medlemskapet kostar 24 kr/mån

Läs mer på naturskyddsforeningen.se

DN_mtrldag101202_Naturskyddsf_bjorn.indd 1 10-11-30 10.27.43


Temahalvdag för Apotekschefer och Läkemedelsansvariga1300 – 1530

Anna Wollin, generikasamord-nare, TLV

Generiskt utbyte – så bidrar apo-teken till att vi får mer hälsa för pengarna

Argumenten för generika är att de sparar pengar för regering och ger mer hälsa för pengarna. Men dis-kussion om generika har tagit fart med artiklar i media. Kritik har bla inriktat sig på påverkan på miljön, risken med förväxlinga pga olika färger av utbytbara läkemedelspro-dukter, risk för allergiska reaktio-ner av ämnen i generika, och att några generikaföretag inte deltar Läkemedelsförsäkringen.

Dick Malmlund, Säkerhetsexper

Säkerhet – en del av försäljningenBrottstatistik som kan vara rele-vant för området. Statistiken kom-mer att visa att egna åtgärder är nödvändiga av flera skäl. Ett av skälen är att polisen i framtiden kommer att ha bristande resurser och bristande kunskap eftersom utvecklingen går så snabbt. När kontanterna minskar i samhället så kommer intresset för annat som det finns avsättning för. Apoteks-produkter är helt klart ett intres-sant produktområde i dessa sam-manhang.

Stöld/snatteriDick Malmlund kommer att ta upp frågor som; hur ser utveckling-en ut? vilka produkter stjäls mest? vad kan man göra? vilka tekniska hjälpmedel finns det att tillgå?

KortbedrägerierVilken typ av angrepp begås mot kortsystemet? vad kan man göra

för att undvika att drabbas?

RånHur hanteras kontanterna som fortfarande är 30 % av omsättning-en i handeln? Hur kan jag tänka som en rånare för att titta på de egna bristerna?

Andra punkter som tas upp är in-tern brottslighet; regler, rutiner, ut-bildningen, information, kontrollerPolicy vid inträffad brottslighet

Rättigheter/skyldigheterEn genomgång av gällande lag-stiftning och praxis

Anna Beckman Gyllenstrand, In-spektionen, Läkemedelsverket

Apoteksmarknaden – hur fungerar våra apotek? Nulä-get på apoteksmarknaden. Läkemedelsverket är en av tillsyns-myndigheterna på apoteksområ-det. Läkemedelsverket utfärdar fö-reskrifter, beviljar tillstånd att driva apotek samt utövar tillsyn.

Sedan omregleringen trädde i kraft juli 2009 har antalet apotek i Sve-rige ökat markant. Det finns idag nästan 1300 apotek med tillstånd, att jämföra med 918 i juni 2009.

Läkemedelsverkets tillsyn över apoteken består av fältinspektioner och administrativ tillsyn. Under våren 2011 inspekterades 33 apo-tek spridda över landet och tillhö-rande samtliga apotekskedjor. Vid en inspektion granskas normalt hela verksamheten vid apoteket. Administrativ tillsyn är när ett fy-siskt besök inte bedöms vara nöd-vändigt utan frågeställningar istäl-let kan belysas skriftligen eller per telefon.

Sofia Kälvemark-Sporrong, Lektor Uppsala Universitet

Apotekschef och etik Sofia Kälvemark Sporrong kom-mer att i sin föreläsning diskutera de speciella utmaningar man har som apotekschef när det gäller yr-kesetik och där bl a utgå från egna forskningsresultat.

Ökad arbets- och ekonomisk komplexitet inom sjukvården och apotekskulturen har lett till ökad efterfrågan på handläggande av vardagliga etiska frågor. Det ökade kravet från den moderne apoteks-konsumenten har också lett till hö-gre arbetsstress hos personalen. Ett ofta återkommande etisk ut-maning som leder till ökad stress är prioritering av besökare. Yngre personal rapporterade högre stress än äldre kollegor. Många apotek efterfrågade därför support t ex strukturerade möten där man kan diskutera etiska frågor. Trots att det redan finns etiska ko-der för apotekare så visar forskning att dessa bör kompletteras med strukturerat stöd från apoteksche-fen. Sofia Kälvemark Sporrong kom-mer i sitt föredrag att även ta upp etiska motsättningar mellan pa-tientnytta och vinst, mellan per-sonalens arbetsmiljö och kravet på tillgänglighet

Anna Beckman Gyllenstrand

Sofia Kälvemark Sporrong

Dick Malmlund

Vilka är sjukdomarna bakom djurreceptet?

1300 - 1345

Hans Kindahl, Veterinär och pro-fessor i obstetrik och gynekologi, Lötsberga Djurklinik.

Du får ett djurrecept i handen som skall expedieras. Är du nyfiken på vad det är för sjukdomar som med-icinen skall användas till? Finns det mediciner som används på ovänta-de grunder? Seminariet vänder sig till alla som arbetar inom apoteken med recepthantering.

AFRIKAS HORN. AKUT LÄGE. MÄNNISkOR DÖR.

Ge 50 kronor genom att sms:a LÄKARE till 72 970 eller sätt in ditt bidrag på PG 90 06 03-2 nu. Märk talongen med “akutfonden.” Ditt bidrag går i första hand till Afrikas horn, i andra hand till andra akuta kriser.

Varje gåva spelar roll. www.lakareutangranser.se/akutfond

Svår torka, höga matpriser, begränsad tillgång till sjukvård och en långvarig konflikt i Somalia har lett till den största hungerkatastro-fen på flera decennier på Afrikas horn. Snabba insatser är direkt avgörande för de drabbade.

Hans Kindahl


Marie Lodén

Mats Berg

Docent Jan Källman, Överlä-kare och FoU-chef, Universitets-sjukhuset Örebro. Ordförande, Svenska Infektionsläkarfören-ingen.

Jan Källman kommer i sin före-läsning att ta upp den mycket all-varliga utmaningen med antio-biotikaresistens och initiativen att få vårdpersonal att följa uppsatta hygienregler.

Patienter i slutenvården är skär-skilt utsatta för att drabbas av in-fektioner och därför uppmanas varje sjukhus att inrätta ett vård-hygieniskt team samt kravet på att följa uppsatta hygienregler skärps. Några av farorna är t ex brist på en-kelrum på sjukhus och för mycket antibiotika under alltför lång tid, Annat problem kan vara patienter som tar med sig resistenta bakterier hem efter operationer utomlands.

Sveriges infektionsläkare har till-sammans med STRAMA tagit fram ett nationellt 10-punktspro-gram för att minska antibiotika-

Antibiotikaresistens – ett hot mot patientsäkerheten

1055 – 1100

1300 – 1430

resistens inom slutenvården. Man siktar in sig på att minska behovet av antibiotika genom att reducera smittspridning och riskfaktorer för infektioner i vården, att förbättra diagnostiken samt att använda antibiotika på ett rationellt sätt.

Jan Källman betonar att enkelrum ska användas i möjligaste mån i slutenvården och att sjukhus ska ha tillgång till infektionsläkarex-pertis i form av infektionsklinik eller konsultverksamhet. – Trånga utrymmen och överbeläggningar gör att patienter riskerar att smit-tas av multiresistenta bakterier, typ ESBL, säger han.

KortärmatNär det gäller de basala hygienru-tiner pekar man, i dokumentet på, att all personal ska arbeta i kortär-mad arbetsdräkt, utan klocka och ringar för att det ska vara möjligt att rengöra händerna med desin-fektionsmedel före och efter pa-tientkontakt. Långärmade läkar-rockar har visat sig vara en uttalad risk för smittspridning. Flera stu-dier har visat att det växer rikligt med gula stafylokocker, S.aureus, längst ned på rockärmen samt i och

vid fickorna. MRSA är en under-grupp till dessa stafylokocker och de är resistenta mot alla former av penicilliner.

Operationer utomlands en risk-faktorJan Källman betonar också ris-kerna med det ökande antalet ope-rationer utomlands, till exempel i Medelhavsländerna, där resistenta bakterier är betydligt vanligare än i Sverige.

ÖverförskrivningNär det gäller förskrivning av antibiotika tillhör öroninflamma-tion och urinvägsinflammation två sjukdomstillstånd där överförskriv-ning ofta förekommer.– När antibiotika skrivs ut till en patient ska det finnas en plan för när medicineringen ska avslutas, säger Jan Källman. Han betonar också att profylaktisk förskrivning av antibiotika, vid operation, inte bör ske under längre tid än en dag.

Infektionsläkarna och Strama vill införa datoriserade läkemedelsmo-duler där läkaren måste skriva in en diagnos och motivera varför man skriver ut antibiotika. .– Det gör att man måste reflektera över varför man sätter in antibiotika, förklarar Jan Källman.De senaste tre åren har mätningar av antibiotikaförekomst inom slut-envården genomförts vid en be-

stämd dag.– De visar att ungefär en tredjedel av inneliggande patienter står på antibiotika. Några större föränd-ringar har inte skett, konstaterar Jan Källman. Texten ovan är ett utdrag från en artikel ”Slutenvården tar kamp mot resistenta bakterier” skriven av Anna-Lena Bengtsson i tidningen Sjukhusläkaren.

Marie Lodén docent och VD för Eviderm Institute

På apotek hittar vi krämer som bo-tar hudsjukdomar och sådana som lovar skönhet och bromsar ålders-tecken. Produkterna kan klassas som läkemedel, medicinteknik el-ler kosmetika. Sen finns det också naturkosmetik och så kallade ”cos-meceuticals”. Vad är det för skillnad på de olika produkttyperna och vad kan det betyda för konsumenten?

Marie Loden ger i sitt föredrag en överblick av regelverk och mark-nadsföring samt belyser hur man kan värdera krämers effekt och säkerhet. Både läkemedlen och det företag som säljer läkemedlen granskas exempelvis av en myndig-het innan de når kunden, medan kosmetika och medicinteknik säljs utan att någon myndighet har granskad vare sig den produkt el-ler det företag som ligger bakom produkten. Men granskningen i sig behöver inte betyda bättre produk-ter; Det är företagets kunskap och omtanke om konsumenten som styr produktens kvalitet. Medicin-

tekniska lusmedel kan exempelvis vara bättre än läkemedel mot löss. Välgjorda publicerade studier visar också att krämer som klassas som kosmetika kan ha ungefär samma effekt på ålderstecken som recept-belagda läkemedelskrämer.

Beroende på vilken effekt man för-väntar sig av produkterna så vill man att ingredienserna ska stanna på ytan eller tränga in och verka djupare ner i huden. Mineralpuder och solfilter ska exempelvis verka på ytan, medan substanser med farmakologisk effekt gör bäst nytta längre ner. Men både ingrediensers penetrationsförmåga och styrka skiljer sig åt; Vissa saknar påverkan trots att de penetrerar lätt, medan andra har stor påverkan trots att nästan ingenting tas upp. Partiklar, som nanopartiklar, stannar i hu-vudsak på utsidan. Titandioxid är därför ett helt ofarligt men är ändå effektivt solskydd. Men ibland räcker det med ytterst små mäng-der allergiframkallande substanser eller starka vitaminderivat för att få farmakologisk effekt i huden.

Med förfinade vetenskapliga meto-der kan man säkerställa tröskeldoser

för både positiva och negativa effek-ter. Att publicera fynden och vara transparent kring krämers egenska-per underlättar för konsumenten att ta medvetna val. Kan apotekens kompetens ge den evidensbaserade hudvården ett ansikte?

Eksem – den tysta folksjukdomen

Mats Berg, docent, överläkare och verksamhetschef vid Hudklini-ken, Sörmland.

Eksem är mycket vanligt. Bero-ende på vad man innefattar i be-greppet påverkas cirka en tredjedel av befolkningen i varierande grad av eksem som är en dåligt definie-rad sjukdomsterm från 1800-ta-let. I begreppet innefattas atopiskt eksem, handeksem, seborroiskt eksem, kontaktallergiskt eksem, underbenseksem, neurodermit (”klieksem”) med mera.

Diagnostiken kan ofta vara svår liksom orsaksfunderingarna. För-utom förebyggande åtgärder har länge mjukgörande krämer och

Jan Källman

Hälsa för huden: Vad finns i krämerna och hur ska man välja?

kortisonkrämer varit hörnpelarna i behandlingen av olika eksem. Mo-dern eksembehandling ger mycket fler möjligheter än så med till ex-empel olika varianter av ljusbe-handling (bland annat UV-ljus), olika typer av svampmedel mot seborroiskt eksem, utvärtes im-munhämmande medel av ickekor-tisontyp (Protopic och Elidel) och perorala immunhämmande medel (kortison, cyklosporin med flera). Sedan något år finns även ett pe-roralt licensbelagt medel (Toctino) för 3-6 månaders behandling av terapiresistent handeksem; utläk-ningsfrekvensen har varit mer än 50 procent. Det har varit sparsamt med receptfria verksamma medel mot eksem förutom mjukgörande, som mer har en förebyggande ef-fekt, och hydrokortisonkrämer. ”Naturmedlet” Secuvie, som finns i olika utvärtes beredningar, skulle kunna vara ett sådant alternativ. Detta säljs för närvarande som ett kosmetiskt preparat, men studier pågår i Sverige för att testa effek-ten mot bland annat olika eksem.


Docent Sture Eriksson, Överlä-kare i psykogeriatrik Geriatriskt Centrum, NUS

Seminariet kommer att belysa nya och aktuell kunskap om använd-ning av läkemedel vid demens-sjukdomarna och riktar sig i första hand till anställda inom apoteken.

Den farmakologiska behandlingen vid demenssjukdomar följer två linjer; dels avsikten att reducera den kognitiva svikten och dels att minska eller eliminera BPSD- symptom (BPSD = Beteendemäs-siga och Psykiska symptom vid Demenssjukdom.

När det gäller att påverka den kog-nitiva svikten finns idag möjlig-heter att påverka två av hjärnans transmittorsystem nämligen ace-tylkolin-systemet och glutamat-systemet. Vid åtminstone Alz-heimers sjukdom finns brist på acetykolin och acetylkolinesteras-hämmare har påtagliga effekter för

att lindra symptom kopplade till denna brist. Viktiga kliniska effek-ter är förbättrad uppmärksamhet, minskad konfusionsrisk förutom begränsade effekter på en del spe-cifika kognitiva symptom.

Numera är behandling som regel lätt att genomföra och med gan-ska få biverkningar framförallt när plåsterberedningen av rivastigmin används. Vid störning i glutamat-systemet, är sannolikt det vikti-gaste symptomen bristande upp-märksamhet. Memantin blockerar glutamatreceptorerna vilket ger också en mätbar effekt på kogni-tiva funktioner och också en del agitationsformer.

När det gäller farmakologisk inter-vention vid BPSD spelar risperi-done en viktig roll vid psykotiska symptom och vissa former av ag-gressivitet. Viktigt att notera är att rispeidone saknar antidepressiv, anxiolytisk effekt eller effekt på hypermotoriska symtom eller kon-fusionella tillstånd.

Användningen skall där begränsas till de symptom där verifierad ef-fekt finns. SSRI preparat, framför allt de med mycket låg antikolinerg effekt, spelar en avgörande roll vid behandling av emotionell instabili-tet och depressivitet.

Kristina Odensvik, Informa-tionsapotekare inom veterinär-medicinen och docent, Lötsberga Djurklinik.

Egenvård av sällskapsdjurParasiter, både utvärtes (ohyra) och invärtes (maskar), är ett stort om-råde inom egenvården. Vissa para-siter, exempelvis löss på hund, kan djurägaren ofta själv diagnosticera och behandla. Däremot vid miss-tanke om mjällkvalster på katt skall djurägaren hänvisas till veterinär. Om djurägaren frågar om mask på sitt husdjur finns numera Kolla-Masken-lådor för smådjur respek-tive häst att tillgå. Många hästve-terinärer rekommenderar, till och med kräver, att djurägaren kontrol-lera parasitstatus på hästen innan förskrivning av avmaskningsmedel kan ske.

Gränsen mellan egenvård och hän-visning till veterinär är i vissa fall tydlig, men i andra fall mer diffus. Exempelvis skall smärta hos ett djur inte egenvårdas utan djuräga-ren hänvisas till veterinär. En up-penbar risk är att djurägaren be-handlar sitt djur med paracetamol i tron att detta är ett ofarligt läke-medel med tanke på att även små barn behandlas med paracetamol, men för en katt innebär det förgift-ning och död.

Ögon och öron är andra vanliga egenvårdsområden, liksom päls-vård. På senare år har utbudet av schampon och balsam till hund, katt och häst ökat. Att läsa bruks-anvisningen och låta schampo/bal-sam verka den rekommenderade kontakttiden och därefter noggrant skölja ur med mycket vatten är vik-tigt för ett bra resultat. Vad gäller ögon så är ytterst få ögonproblem lämpliga att egenvårda till skillnad mot öronproblem som i många fall kan förebyggas av djurägaren.Käpphästar: Lär dig om parasiter – det lönar sig! Lär dig ditt apoteks egenvårdsprodukter! Läs bruksan-visningen!

Aktuellt om demenssjukdomar och läkemedel

Egenvård av sällskapsdjur

1400 – 1445

1400 – 1445

Sture Eriksson

Kristina Odensvik

Stöd Barncancerfonden PG 90 20 90-0

Tel 020-902090

TRE AV FYRA BARN ÖVERLEVER CANCER

Det sägs att söta djurfår mer uppmärksamhet Hjälp oss att rädda ålen nu!

Sms:a ÅL 100 till 72 900 för att skänka 100 kr eller gå in på naturskyddsforeningen.se/al


Moderator: Per-Gunnar Holmberg, fd chef-redaktör Dagens Medicin

Vad är skillnaden mellan ett kost-tillskott och livsmedel för speciella medicinska ändamål?

Senia Johansson, vetenskaplig expert, farm dr, Svensk Egen-vård

Vilka hälsopåståenden får göras om dessa livsmedel? Dokumentation och registrering. Vem har nytta av mat med dokumenterad medicinsk effekt?(se ovan under seminariet Kosttilskott och läkemedel)

Anders Pesula, leg. Apotekare, Läkemedelsakademin.

Aktuell kunskap är den avgörande framgångsfaktorn för både indivi-der och företag i apoteksbranschen. Med rätt utbildning bidrar du ex. till ökad patientsäkerhet, återkom-mande kunder och för egen del en intressant professionell utveckling.

Inom en kunskapsintensiv bransch är grundutbildningen entrebiljet-ten för individen men sedan följer helt nödvändig kompetensutveck-ling. Dels i form av fortbildning för att behålla kunskap och vara uppdaterad men också genom vi-dareutbildning där nya färdigheter tillkommer.

Vilket mål har jag med min egen

Stefan Branth, överläkare Aka-demiska sjukhuset i Uppsala, med dr i invärtesmedicin.

Livsmedel för speciella medicinska ändamål är intressanta produkter som troligen är en underanvänd medicinskt effektiv resurs inom sjukvården.

Livsmedel för speciella medicinska ändamål (Food for Special Medi-cal Purposes –FSMP, ”medical foods”), är till för personer med olika sjukdomar eller åkommor som kräver speciell kost eller nä-ringstillskott.

För att ett livsmedel ska kunna bli aktuellt att registreras för speciella medicinska ändamål ska effekten ha en medicinsk och näringsmäs-sigt sammansättning som baseras på erkända vetenskapliga principer.

Det finns tre kategorier av regist-rerade livsmedel för speciella än-damål; - Näringsmässigt helt kompletta, att användas som enda näringskäl-la som exempelvis modersmjölks-ersättningar och sondnäringar. - Kompletta sjukdomsspecifika

Mat som Medicin

Utbildning stärker din posi-tion på arbetsmarknaden!

OTC i handeln - om kvalitet, säkerhet och kompetens Farmaciförbundet1500 – 1545

1500 – 1545

1430 – 1600

Stefan Branth

Anders Pesula

Senia Johansson

näringsprodukter för användning eller berikning av kosten vid speci-fika sjukdomar, exempelvis gluten-fria livsmedel eller produkter med minskat proteininnehåll för perso-ner med lever- eller njursjukdomar. - Icke näringsmässigt kompletta med en standardiserad samman-sättning att användas som exem-pelvis kosttillägg. Den sistnämnda gruppens produkter kan ersätta en del av kosten eller användas som komplement anpassad för att upp-nå en mer specifik medicinsk effekt för en viss sjukdom eller tillstånd.

Användningsområdena för livs-medel för speciella medicinska ändamål är således bred och kan många gånger ge goda medicin-ska effekter till gagn för patien-ter och sjukvården. Möjligheten för klinisk medicinsk förskrivning med subvention är idag troligen underutnyttjad. Även patienters möjligheter att köpa vissa av dessa produkter för receptfri egenvård är en outnyttjad resurs trots den allt större kunskapen om dessa nä-ringsprodukters bevisade kliniskt verksamma effekter.

Livsmedel för speciella medicin-

ska ändamål, vilket bland annat inkluderar näringsdrycker och sondnäring är en heterogen grupp livsmedel som i Sverige regleras av Livsmedelsverkets föreskrifter SLVS 2000:15.

kompetensutveckling? Vem mer än jag själv kan ställa krav på min kompetensutveckling? Hur hittar jag rätt vidareutbildning? Kan jag själv bedöma kvaliteten på utbild-ningen? Vilka utbildningsformer lämpar sig för yrkesverksamma? Dessa och fler andra utbildnings-relaterade frågor diskuteras under föredraget

Nästan varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer. Forskning har gjort att många fler klarar sig idag än för bara några decennier sedan. Tre av fyra barn överlever. Men i var fjärde familj inträffar fortfarande det ofattbara. Var med och kämpa för livet. Stöd Barncancerfonden.

TRE AV FYRA BARN ÖVERLEVER CANCER

PG 90 20 90-0

www.barncancerfonden.se

Tel 020-902090


När började Läkemedelsutveckling inom CNS bli en "kloak av ödeläggelse"?Stora läkemedelsfirmor som AstraZeneca, GlaxoSmithKline, Sanofi SA, Merck & Co Inc. - och i mindre grad, Pfizer Inc., Novartis AG och Eli Lilly & Co - har nyligen beslutat att minska sina egna investeringar i sin läkemedelsutveckling inom centrala nervsystemet (CNS). Nedskärningarna, särskilt inom området psykiatri, fortsätter att skicka chockvågor i hela branschen.

Den tydliga kontrasten mellan dessa nedskärningar och den op-timistiska, optimistiska tonen som återspeglas på webbplatsen för So-ciety for Neuroscience (SFN) (se nedan) har förbryllat många indu-striforskare som har ägnat sin kar-riär till CNS läkemedelsutveckling.

Optimism kontra verkligheten i läkemedelsutvecklingens historia Pharmas åtgärder återspeglar ett svar på bristen på nya godkännan-den av läkemedel inom i ett sjuk-domsområde som upplevs som mer utmanande än andra sjukdomar. Det har även konstaterats att "neu-rovetenskap till stor del har varit en begravningsplats för läkeme-delsutveckling." Under tiden tycks SFN:s framgång inom hjärnforsk-ning utgå ifrån att CNS-forskning på alla fronter går framåt offensivt och framgångsrikt mot förbättrade behandlingar.

Denna tvådelning i perspektiv har funnits sedan det amerikanska hjärninitiativet (U.S. Decade of the Brain) under 1990-talet fick framgångar som sildenafil (Via-gra) - ett kardiovaskulärt läkeme-del som slumpmässigt funnit nytta i behandlingen av impotens och som blev ett mystiskt framsteg inom neurovetenskapens forsk-ningsmöjligheter. Med tillkomsten av det mänskliga genomets karta förutspåddes det nära förestående botemedlet mot Alzheimers sjuk-dom liksom nya generationer av antipsykotika, antidepressiva med-el och smärtstillande medel som på grund av nya sjukdomsrelaterade mål, var säkrare och mer effektiva - och kanske ännu billigare - än be-fintliga läkemedel.

Istället saknade många kemiska föreningar (vissa även med läke-medelsliknande egenskaper), som visade aktivitet i djurmodeller för mänskliga sjukdomar, upprepade gånger effekt hos människor med sjukdom. Samtidigt har många av de nyare målen för psykiatriska och neurologiska sjukdomstillstånd ännu inte gett upphov till livskraf-tiga kemiska föreningar.

Dessa resultat beror både på brister i mål-strategi och begränsningar i CNS translationell forskning. Den senare, ofta hänvisad som "dödens dal", har lett till långa debatter om förutsägbarheten av nuvarande djurmodeller, både vild typ och

transgena. Även inom områden som smärta, där flera djurmodeller anses vara nära det mänskliga till-ståndet (mer så än vid depression och schizofreni, där modellernas framgång till stor del grundas på deras förmåga att bedöma aktivi-teten av kända antidepressiva och antipsykotika läkemedel), har tro-värdiga nya mål i smärtvägar miss-lyckats med att visa stark aktivitet i fas II-studier.

Skäl för misslyckanden inom forskning; olika uppfattningar och skuld Det råder aktiv debatt om vad som ledde till den nuvarande situatio-nen inom CNS läkemedelsforsk-ning och vad som kan göras för att rätta till situationen. Detta är en kritisk fråga i samband med för-väntad effekt av sjukdomstillstånd inom CNS, som Alzheimers sjuk-dom, på samhällets ekonomi, allt-eftersom den äldre befolkningen ökar och effektiva behandlingar kvarstår som, minst sagt, utma-nande.

Som typiskt i situationer inom bio-farma där betydande investeringar har resulterat i ett misslyckande, har reaktion fått pendeln att svänga från den ena ytterligheten till den andra. I detta fall svängde pendeln från fantastiska vyer från Hjärnans Årtionde till uppfattningen att CNS är en "dödens dal" eller "klo-ak av ödeläggelse" för läkemedel inom CNS. Detta speglar en bris-tande korrelation mellan löfte, pre-stationer, upptäckter och miljarder dollar som spenderas i dagens neu-rovetenskap och den urusla bristen på konceptuellt nya behandlingar inom psykiatrin.

Om man bortser från överdrifter från farmas senkomna erkännande av de nuvarande bristerna inom CNS läkemedelsutveckling så kan de senaste tre årtiondens optimism inom hjärnforskning faktiskt tyda på att ”kejsaren är naken”. Det råder ingen brist banbrytande vetenskap, med stora brister i sin målsättning och fokuserade applikationer. För att inte nämna ett akut behov av nytänkande mer än ökad finansie-ring.

Att blåsa nytt liv en process, som nu verkar ha delegerats till biotek-nik, kommer att kräva mer än att anta gräset kan vara grönare någon annanstans. Ett erkännande av att

glaset är halvfullt ger istället en ut-märkt utgångspunkt.

Zvi Wirschubsky

Referenser Brain Research Success Stories, Society for Neurosciencehttp://www.sfn.org/index.aspx?pagename=brainResearchSuccessStoriesThe Perfect Storm: CNS Drug Development in Troubleh t t p : / / w w w. c n s s p e c t r u m s .c o m / a s p x / a r t i c l e d e t a i l .aspx?articleid=2625Is Pharma Running Out of Brainy Ideas? http://www.sciencemag.org/content/329/5991/502.sum-marySame brain, new decade: Challenges in CNS drug disco-very in the postgenomic, pro-teomic era http://www.science-direct.com/science/article/pii/S0065774301360414Challenges in the Search for Drugs to Treat Central Nervous System Disorders http://jpet.aspetjournals.org/con-tent/329/2/404.shortProspects for neurodegenerative and psychiatric disorder drug dis-covery http://informahealthcare.com/doi/abs/10.1517/17460441.2011.562497?journalCode=edcAnimal models of neuropsychia-tric disorders http://www.nature.com/neuro/journal/v13/n10/full/nn.2647.htmlOvercoming obstacles to develo-ping new analgesicshttp://www.nature.com/nm/jour-nal/v16/n11/full/nm.2230.htmlTranslational Psychiatry: leading the transition from the cesspool of devastation to a place where the grass is really greener http://www.nature.com/neuro/journal/v13/n10/full/nn.2647.htmlFor CNS Discovery Efforts, is Glass Half Full or Half Empty?http://www.bioworld.com/serv-let/com.accumedia.web.Dispatcher?next=bioWorldHeadlines_article&forceid=57286

Notiser

Bristen på farmacevter riskerar att bromsa apotekens öppningsstakt. Flera apotek runt om i landet har i sommar tvingats att minska sina öppettider eller stänga.

Personalbristen har hittills bara satt några få avtryck i den nya apo-teksvärlden med bantade öppet-tider under sommaren och något långsammare expansionstakt.– Bristen på farmacevter har påverkat oss. I sommar har vi va-rit tvungna att dra ner på öppet-tiderna på några av våra apotek. Personalbristen har bromsat vår expansionstakt, inte drastiskt men något. Vi hade kunnat ha ytter-ligare några apotek i gång nu om tillgången på personal varit bättre, säger affärschef Håkan Magnusson på Icas Cura apoteket. Även Kro-nans droghandel, Doc Morris och Apoteket AB har fått dra ner på expansionstakten eller minska öp-pettiderna på grund av farmacevt-bristen. Thony Björk, ordförande i Sveriges Farmacevtförbund, ser en uppenbar risk att farmacevtbristen hämmar tillväxten på apotek. – Ef-tersom Sveriges apotekstäthet är ett apotek på 8 000 invånare och snittet i Europa ligger på ungefär 4 000 finns potential för fler, säger han. (Dagens Handel, 2011-08-19

Farmacevtbrist hot mot apotekens expansion

Graviditetstest upp 20 procent efter semesternDet är inte bara kronprinsessan som kan glädjas åt ett positivt gra-viditetsbesked efter semestern. En-ligt Apotek Hjärtats statistik ökar försäljningen av graviditetstest ef-ter semestern.Semestern och långhelger är den tid då svenskarna verkar ha tid för varandra. Enligt Apotek Hjärtats statistik ökar försäljning av gravi-ditetstest efter långhelger och se-mestern. I slutet av juli och början av augusti noteras en nästan 20 procentig ökning av försäljningen jämfört med snittet över året. Sam-ma trend syns efter långhelger där veckorna efter midsommar också toppar statistiken.Graviditetstest för hemmabruk är enkla att använda och ger till-förlitliga svar. Testet mäter mäng-den graviditetshormon som ökar snabbt tidigt i graviditeten. För säkrast resultat bör testet inte gö-ras före den dagen då menstruatio-nen är förväntad. (Apotek Hjärtat, 2011-08-18)


Förslaget motiveras främst med att nivåerna inte förändrats sedan i slutet av 1990-talet. För läkemedel föreslås en höjning av den maxi-mala egenavgiften under ett år från 1800 till 2200 kronor.

En promemoria har gått på remiss till berörda instanser under som-maren.

Flera av dem är kritiska till att re-missen skickats ut under semester-tid och med kort svarstid.

”En remiss som skickas ut vid midsommar och som ska vara be-svarad den 8:e augusti omöjliggör alla former av politisk hantering och demokratisk beslutsprocess”, skriver exempelvis Landstinget Sörmland i sitt remisssvar.

I sakfrågan tillhör patientfören-ingarna och handikappförbunden, kanske inte överraskande, de mest negativa. Deras huvudargument är att utsatta medlemmar riskerar att drabbas hårt.

Majoriteten av landstingen, inklu-sive tunga Stockholm och Skåne, är mer positiva. Det gäller också Sveriges Kommuner och Lands-ting, där den socialdemokratiska minoriteten dock lagt in en reser-vation.

Några landsting, exempelvis Ble-kinge, Kalmar och Västmanland, bryter mönstret och avstyrker för-slaget. En genomgående synpunkt bland de negativa instanserna är att en konsekvensanalys av förslaget saknas i regeringens promemoria.

Både Socialstyrelsen och Folkhäl-soinstitutet är försiktigt positiva med vissa reservationer.

Två inom sakområdet förmodat viktiga remissinstanser, Sveriges Apoteksförening och Apotekens Service AB, anser utifrån olika ut-gångspunkter att tidpunkten för höjningen – årsskiftet – är helt olämplig.

Sveriges Apoteksförening lyfter fram risken för en hamstringsvåg före nyår, en period då kundtrycket även i normala fall är stort på apote-ken. Detta skulle enligt föreningen leda till ökade samhällskostnader och risk för att det uppstår brist på

vissa läkemedel. Dessutom gör by-tet av expeditionsstöd på apoteken, som måste vara slutfört innan årets slut, tidpunkten olämplig.

Apotekens Service AB berättar i sitt remissvar att bolaget planerar att byta ut plattformen för hög-kostnadsdatabasen under första kvartalet 2012. En höjning vid årsskiftet skulle kräva att Service-bolaget måste förändra den gamla plattformen för högkostnadsdata-basen, strax före utfasningen. Detta skulle ge bolaget merkostnad i mil-jonklassen, som eventuellt skulle medföra en höjning av den avgift som apoteken betalar till bolaget.

Även Sveriges Farmacevtförbund tycker att tidpunkten är illa vald. Liksom apoteksföreningen och Apotekens Service föreslår man att förändringen senareläggs till den 1 mars.

– Tiden kring jul och nyår är det normalt stor belastning på apo-teken. Nu riskerar vi få en ham-stringsvåg under en sådan period, då också en stor del av personalen har semester. Sammantaget skulle detta vara olyckligt ur patientsä-kerhetssynpunkt, säger förbundets vd Kristina Niemi.

Förbundet har ännu inte svarat på remissen.

– Promemorian ska ha gått ut med post, men vi har av någon anled-ning inte nåtts av den trots att vi stod på sändlistan. Vi har dock ef-ter dialog med departementet fått förlängd tid på oss att svara, till på fredag, säger Kristina Niemi.

Inte heller Farmaciförbundet hade i fredags svarat på remissen. Några svar från Läkemedelsverket och Västra Götalandsregionen fanns då inte heller i departementets dia-rium.

Skrivet av: Nils Bergeå Nygren, Svensk farmaci. Svensk Farmaci, Sveriges Farmacevtförbunds medlemstidning och sajt, är en ny kanal för nyheter och fördjupning inom det dynamiska läkemedels- och apoteksområdet. Har du ett nyhetstips inom området? Kon-takta chefredaktör Nils Bergeå Nygren på 08-507 999 13, 0734-488 996 eller [email protected]

Tidpunkt för höjning får kritik Allt fler köper receptfria läke-

medel i matbutiken

Ny ordförande i Sveriges Apoteksförening 31 augusti 2011

Statliga Apoteket - svenskarnas favorit

Flera tunga remissinstanser tycker att regeringen föreslagit en olämplig tidpunkt att höja högkostnadsskyddet, och vill skjuta på förändringen till mars 2012. De flesta har dock inget emot höjningen i sig, visar Svensk Farmacis genomgång. Socialdepartementet har, som Svensk Farmaci skrev i juni, föreslagit att höja taknivåerna i högkostnads-skyddet för såväl sjukvård som läkemedel vid årsskiftet.

De flesta hushåll väljer att göra sina inköp av receptfria läkemedel på apotek. Men försäljningen i dagligvarubutikerna lockar allt fler. De stora vinnarna är matbutikerna i bostadsområdena. Det visar researchföretaget GFK:s kartläggningar. (Market)

Anders Nyberg, VD Apotek Hjärtat har den 31 augusti 2011 tillträtt som ordförande i Sveriges Apoteksförening efter Cecilia Marlow som avgick i samband med att hon lämnade Kronans Droghandel.

- Apoteksaktörerna står inför flera branschgemensamma utmaningar och jag ser med spänning fram emot dessa och hur vi tillsammans kan skapa bästa möjliga villkor för branschen och för våra kunder, säger An-ders Nyberg.

Sveriges Apoteksförening är branschorganisationen för apoteksaktörer och har idag 13 medlemsföretag som driver cirka 1250 apotek över hela landet.Sveriges Apoteksförening företräder apotek i Sverige och deras ägare och arbetar för att skapa goda förutsättningar för apoteksverksamhet på den svenska marknaden. Apoteksbranschen är en del av den svenska hälso- och sjukvården och ansvarar för en trygg och säker läkemedelsförsörj-ning i hela landet. I vår bransch arbetar människor med stor kunskap om läkemedel, läkemedelshantering, läkemedelsanvändning och hälsofrågor.

Drygt ett och ett halvt år efter avregleringen står det tydligt att det är det gamla statliga Apoteket som fortfarande är svenskarnas favorit. Apoteket får högst betyg både vad gäller service och produktutbud, skri-ver Svenska Dagbladet 3 september 2011.

I en undersökning genomförd av tidningen Market i samarbete med re-searchföretaget GFK framgår det att kännedomen om Apoteket ligger högt över de privata konkurrenterna.

Drygt 80 procent av alla svenskar över 15 år säger att de känner till och har en uppfattning om apotekskedjan Apoteket. Detta kan jämföras med en kännedom till exempel på 35 procent om Apotek Hjärtat och 10 pro-cent om Medstop.

Enligt Market är lika många svenskar idag lika nöjda med Apoteket som de var för ett år sedan. Både vad gäller service och produktutbud hamnar Apoteket AB på första placering, med betydligt högre betyg än andra och tredjeplaceringen.

På frågan om helhetsomdöme hamnar Apoteket på en förstaplacering följt av Apotek Hjärtat samt Kronans Droghandel.

Att det väletablerade Apoteket AB har ett stakare varumärke än konkur-renterna är föga förvånande. På en poängskala från 0-100 har Apotekets varumärke värderats till en styrka på 48 poäng. Apotek Hjärtat och Kro-nans droghandel hamnade på 17 respektive 13 poäng. Även Doc Morris och Cura har stärkt sina varumärken jämfört med för ett år sedan, enligt Markets undersökning.

NotiserNotiser


Apotekens bemannings- och rekryteringspartnerSöker du nytt jobb på apotek eller inom Life Science? Vi hjälper dig till nya möjligheter! Är du nyexaminerad farmacevt eller har jobbat några år – det spelar ingen roll, vi har jobbet för dig.

Välkommen att registrera din CV eller kontakta oss på tel 08- 590 745 80, så berättar vi mer.

www.pharmarelations.se

PharmaRelations är ett snabbt växande konsult- och bemanningsföretag. Våra kunder är företag inom Läkemedel, Medicinteknik, Bioteknik, Egenvård, Dentalvård och Apotek.

Documents

kongress Mvh Zvi Wirschubsky leg läkare, Doktor i ... fileOnsdag 7 september 2011 Apoteksmäsan 7-8 september 2011, Kistamässan 1 ApoteksmässAn 7-8 sept, kIstAmässAn kongress nr