����������

��

�

��

���

����

���

� �

����

��

��

�

�� �������������� ��

Carl von Linnés väg 2, 757 56 Uppsala418 10 00

418 10 01Må-fre säkrast kl 10-12

danmark-funbo.forsamling@svenskakyrkan.se

www.svenskakyrkan.se/danmark-funboVi samarbetar med Sensus.

KyrkofullmäktigeJan-Erik Bergmark, ordförande 36 10 76KyrkorådetAgneta Hellman ordförande31 70 85

Carl von Linnés väg 2757 56 Uppsala

Margareta Hemström

ann.thornblad@ordochvision.se

Ann &örnblad

Magnus Aronson s. 2, 6, 7, 8, 9, 10 och 14

Lenanders Gra'ska AB

Tankar – Allt vad du vill att människor ska göra för dig ........................................ 3Samtal om mångfald ..........................4– 6Kalendarium .................................... 7– 10Nu tändas tusen juleljus ........................ 11Välkommen So'a ................................. 12Resebrev från ”down under” ........... 12–13Notiser ........................................... 14– 15Mötesplatser .......................................... 16

- brev hem i brevlådan- personlig service via telefon- e-post - webben

2 Kontakt nr 4/11

Kontakt nr 4/11 3

När det är som allra mörkast omkring oss nås vi av julens glädjebudskap om att Gud själv kommer till oss som ett litet barn, för att ge oss kär-lek och väcka vår medkänsla.

Alla våra stora världsreli-gioner manar oss att vara kärleksfulla medmänniskor. Det kan uttryckas lite olika men det är samma kärna. Det kan formuleras nega-tivt ”Det som du inte själv vill utsättas för ska du heller inte utsätta andra för” eller positivt som i den kristna Gyllene regeln ”Allt vad du vill att människor ska göra för dig. Det ska du också göra för dem.”

Det låter så enkelt. Vi vet vad vi ska göra. Vi kan enkelt stämma av mot vårt eget inre. Vi ska möta våra

medmänniskor med varm medkänsla, precis som vi själva vill bli bemötta.

Det låter så enkelt men det 'nns starka krafter inom oss, som gör det svårt. I den primitiva delen av hjärnan, som vi kall-lar reptilhjärnan, 'nns livets drivkrafter som är helt inriktade på att hitta föda och fortplantning och rädda oss från skada och smärta. Vi skulle inte överleva utan de här drivkrafterna. Men om de lämnas att på egen hand härska över oss så skapar de splittring.

När vi möter det som skrämmer, det som på något sätt är ansträngande och plågsamt, så vaknar reptilhjärnan blixtsnabbt och vill driva oss att ”(y,

fäkta eller spela död”. När vi möter en medmänniska som inte bekräftar oss, som vi inte känner igen oss i, som vi upplever jobbig, så är det lätt att vi re(exmäs-sigt stänger henne ute. Vi låtsas inte se henne, vi (yr bort eller vi anfaller henne genom att t ex förtala henne. Vi sätter en osynlig gräns och undviker att lära känna henne.

Hoppfullt nog så rymmer människans hjärna mycket mer än den här primitiva delen. Vi är utrustade för att medvetet kunna ta ansvar för våra krafter. Vi är kallade att använda vår förmåga att känna, tänka och vilja till att kärleksfullt förvalta skapelsen, med Guds hjälp.

Tänk om vi kunde hjälpas åt att ta makten över re(exerna från reptil-hjärnan. Det kräver att vi är vaksamma på vad det är som väcks hos oss i mötet med andra människor. Lus-ten att (y, försvara sig eller spela död är helt naturlig. Men Gud kan ge oss kraft att stå emot re(exen för att i stället stanna upp och möta vår medmänniska. Det är då vi kan känna igen oss själva i den andre, det är så vår medkänsla väcks.

Med önskan om Guds välsignelse inför Advent, Jul och Nyår!!

Foto Ann %örnblad

4 Kontakt nr 4/11

Eva har en svägerska som är från Senegal och hon reagerar på att så många svenskar frågar henne ”Var kommer du ifrån”, bland det första de gör. När hon är i Frankrike får hon aldrig den frågan.

– Ja, det blir exkluderande, att personen utgår ifrån att du inte kan vara svensk. Kanske är jag adopterad. En trevligare fråga är då vilket är ditt andra moders-mål? säger Atef när vi trä*as en måndag i oktober för att prata mångfald och hur de tolkar begreppet.

– Jag associerar direkt till integration, fortsätter han. Mångfald handlar om att motverka fördomar och diskriminering. Om integrationen fungerar så pratar människor med varandra istället för om varandra.

– Mångfald går att tillämpa på (era om-råden, det handlar också om en öppenhet för nya och tankar och idéer och inte låsa fast sig vid invanda hjulspår, säger Leif.

– När människor från (era kulturer möts, vilket också innebär att olika tanke-sätt trä*ar samman, blir kommunikatio-nen avgörande, fortsätter Eva. Det är så lätt att utgå ifrån att mitt sätt att tänka är självklart för andra. När jag jobbade som diakon i Vingåker bjöd vi in till ut(ykter ibland, och då deltog familjer från (era olika kulturer. För (era av familjerna var det underförstått att eftersom vi bjöd in till ut(ykt skulle vi också ta hand om deras barn, så jag och mina kollegor 'ck vara tydliga med att nu får var och en ta ansvar för sina barn.

Det leder in samtalet på oskrivna regler och allt det som en person som t ex kom-mer till ett nytt land förutsätts veta. När Atef (yttade till Sverige för tre år sedan var en av de första sakerna han la märke till, hur noga svenskar är med tiderna.

– Om man är bjuden hem till en svensk familj kl sju, ska man aldrig komma för ti-digt, men heller inte för sent. Det är också viktigt att ringa innan man ses och aldrig komma över spontant, säger han.

– Fast det är ganska nytt med kalender-styrning i Sverige, fortsätter Leif. Om man går tillbaka bara 30-40 år i tiden så gick människor över till varandra utan att ringa innan.

– När jag kommer hem till en del

Kontakt nr 4/11 5

invandrarfamiljer vill de inte att jag tar av mig skorna, jag tar av mig dem re(exar-tat för att inte smutsa ner, medan de nog tycker att det blir för intimt om jag går i bara strumplästen, säger Eva.

”Det är inte möjligt för troende männis-kor att göra skillnad på människor.” Det sa bland annat biskop Eva Brunne när hon predikade vid riksdagens öppnade förra hösten, en predikan som ledde till att Sverigedemokraterna reste sig upp och lämnade Storkyrkan i Stockholm. Vi pratar om hur den kristna tron påverkar synen på mångfald och hur den som Leif säger

lägger ”en grundplattform som utgår från människors lika värde, en positiv syn på olikheter och andra människor.”

– Det har man blivit lärd sedan man var barn och sjöng om röda, gula, vita och svarta folk, trots att vi knappt hade några invandrare då, säger han.

– Redan i Moseböckerna står det skrivet att alla människor ska behandlas lika och att man ska dela med sig av skörd och spillsäd till främlingar så att ingen behöver svälta. Om du är troende så känner du igen kyrkan var du än be'nner dig. Kyrkan är världsvid, den har funnits i alla tider och ritualerna går att känna igen, säger Eva.

6 Kontakt nr 4/11

– Jag är katolik, men jag känner igen mig i kyrkorummet i Sävja. Ritualerna är ganska lika, jag går i kyrkan nästan varje söndag och gudstjänsten är i sin form en gränslös kommunikation med människor som vi delar med kristna över hela världen, säger Atef.

– Inom Danmark-Funbo församling har vi en ganska unik situation, eftersom vi inte har någon frikyrklig verksamhet. Vi har därför (era med frikyrklig bakgrund som deltar i vårt församlingsliv. De olika uttrycken från t ex missionsförbundet och pingstkyrkan berikar varandra och vi kan därigenom ha friare gudstjänstformer i Sävja, säger Leif.

– Ja, även ikoner har blivit vanligare i Svenska kyrkan, något vi har lånat från den ortodoxa kyrkan. Jag har själv en ikon på nattduksbordet, säger Eva.

I mångfaldsbegreppet ligger också en ly-hördhet för andra människors tankar och

åsikter och jag frågar om de tycker att den kristna tron och värdegrunden utgör ett stöd vid kon(ikter, som på ett sätt är mångfald som ”krockar”:

– Jag har en tilltro till att Gud kan göra under och förändra situationen, hur hopp-lös den än kan verka, säger Leif.

– Livet är en kamp och du är inte för-skonad från den, även om du är kristen. Ibland brottas jag med Gud, och ifrågasät-ter varför lidandet är så stort, men jag tror å andra sidan att Gud tål lite brottnings-matcher, säger Eva.

– Förlåtelsen är central. Jesus pratade om att vända den andra kinden till, säger Atef. Men ibland behöver man försvara sig. Det 'nns kon(ikter där det är svårt att nå fram till den andra, där en mur reser sig.

– Det 'nns ett bibelord som talar om att: Hålla fred med alla människor, så länge det beror på mig. Alltså att vi kan bidra med det vi kan, men vi styr ju inte över andra människor, säger Eva.

Foto Magnus Aronson

Mässa betyder nattvardNär det står mässa i vårt kalendarium, betyder det att vi 'rar nattvard tillsam-mans. Vid våra nattvardsgångar använder vi enbart glutenfritt nattvardsbröd och alkoholfritt nattvardsvin.

Kontakt nr 4/11 7

Kalendarium – 20 november t o m 25 mars

Danmarks kyrka11.00 HögmässaFunbo kyrka11.00 Högmässa. Enkelt kyrkka*e.Sävja kyrka9.30 Familjemässa, barnkö-rerna. Kyrkka*e.19.00 Ungdomsmässa. Vattenspeglar – Gudspärlan och Doppärlan.

Funbo församlingshemFunbo kyrkliga syförenings försäljning.12.30 Försäljning av lotter,

åror, bröd och loppmark-nadsprylar.13.00 Andakt, därefter auktion. Ka*eservering. Dragning på stora lotteriet (senast kl. 16).Sävja kyrka18.00 Sånger i advent, FriTillAria.

Danmarks kyrka11.00 Högmässa. Dan-marks kyrkokör.Bo-Inge Svensson, trumpet.Funbo kyrka11.00 Gudstjänst. Funbo

kyrkokör och barnkör. Kyrkka*e.Sävja kyrka9.30 Gudstjänst. Sävja kyrkokör, Bo-Inge Svens-son, trumpet. Söndags-skola, kyrkka*e.

Funbo kyrka18.00 Adventskonsert med Uppsala Blåsorkester. Birgitta Hallsten, andakt.Sävja kyrka18.00 Bibelstudium om Fi-lipperbrevet: Glädjens brev. LO Eriksson. Servering

8 Kontakt nr 4/11

Danmarks kyrka11.00 Familjegudstjänst. Kyrkka*e i kaplansgården med dragning på Dan-marks kyrkliga syförenings stora lotteri.Funbo kyrka11.00 Högmässa. Enkelt kyrkka*e.Sävja kyrka9.30 Förbönsmässa. Söndagsskola Special, kyrk-ka*e.19.00 Mässa i Taizéanda.

Danmarks kyrka18.00 Konsert med kören Yesterday under ledning av Anders Öman.

Danmarks kyrka11.00 Högmässa. Saxofon.

18.00 Barnkörernas Lucia-tåg.Funbo kyrka11.00 Gudstjänst för SMÅ och stora. Julspel. Julpyssel, kyrk'ka, glöggoch pepparkakor.Sävja kyrka9.30 Gudstjänst. Söndags-skola, kyrkka*e.

Sävja kyrka18.00 Julkonsert med Danmark, Funbo och Sävja kyrkokörer.

Danmarks kyrka11.00 Högmässa. Amanda Martinpelto – sopran.18.00 Julkonsert med Danmark, Funbo och Sävja kyrkokörer.

Funbo kyrka11.00 Gudstjänst. Enkelt kyrkka*e.Sävja kyrka9.30 Mässa. Söndagsskola, kyrkka*e16.00 Ökensand och Äng-lasång. Familjegudstjänst med julavslutning för sön-dagsskolan och barn- och ungdomsgrupperna.

Danmarks kyrka12.00 Samling vid krub-ban.23.00 Midnattsmässa. Danmarks kyrkokör.Funbo kyrka12.00 Samling vid krub-ban, familjen Oldeberg.Sävja kyrka11.00 Samling vid krubban.17.00 Julbön.

Kom, kom, signade Jul! Lördag 17/12 Sävja kyrka 18.00

Söndag 18/12 Danmarks kyrka 18.00(Buss från Vilan kl.17.30)

Funbo Kyrkokör, Sävja KyrkokörDanmarks Kyrkokör, FriTillAriaBacka Anna %orsson och Karin %orsell, &öjt,LarsErik Björk, kontrabas.

Kontakt nr 4/11 9

Danmarks kyrka07.00 Julotta.Funbo kyrka07.00 JulottaSävja kyrka9.30 Julotta

Sävja kyrka11.00 Högmässa.

Danmarks kyrka17.00 Nyårsbön. Anders Öhman, saxofon.Funbo kyrka17.00 Nyårsbön.

Sävja kyrka9.30 Mässa.

Danmarks kyrka18.00 Musik med Mässa. Stjärnan, Uppsala Gossensemble (medlemmar ur Uppsala Domkyrkas gosskör)Funbo kyrka11.00 Gudstjänst för stora och små med stjärnspel. Barnkören. Utdelning av bibel till 6-åringar. Julfest i församlingshemmet. Dans kring granen, 'skdamm.Sävja kyrka9.30 Gudstjänst.

Danmarks kyrka11.00 HögmässaFunbo kyrka11.00 Gemensam guds-tjänst i Danmarks kyrka.Sävja kyrka9.30 Gudstjänst, kyrkka*e

Danmarks kyrka11.00 HögmässaFunbo kyrka11.00 HögmässaSävja kyrka9.30 Mässa, Söndagsskola, kyrkka*e.19.00 Ungdomsmässa

Danmarks kyrka11.00 Högmässa

Funbo kyrka11.00 GudstjänstSävja kyrka9.30 Gudstjänst, Söndags-skola, kyrkka*e.

Danmarks kyrka11.00 HögmässaFunbo kyrka11.00 HögmässaSävja kyrka9.30 Gudstjänst, Söndags-skola, kyrkka*e19.00 Mässa i Taizéanda

Danmarks kyrka11.00 FamiljegudstjänstFunbo kyrka18.00 Gudstjänst för SMÅ och stora. Barnkören. Ljus-vandring.

10 Kontakt nr 4/11

Sävja kyrka9.30 Mässa med förbön. FriTillAria, Söndagsskola, kyrkka*e.

Danmarks kyrka11.00 Högmässa18.00 Klanger och spårTranströmer sjunger TranströmerFunbo kyrka11.00 Gudstjänst. Röda Korset bjuder på kyrkka*e.Sävja kyrka9.30 Familjegudstjänst, kyrk'ka.19.00 Ungdomsmässa

Danmarks kyrka11.00 HögmässaFunbo kyrka11.00 HögmässaSävja kyrka9.30 Mässa. Söndagsskola, kyrkka*e.

Danmarks kyrka11.00 HögmässaFunbo kyrka11.00 GudstjänstSävja kyrka9.30 Gudstjänst. Söndags-skola, kyrkka*e19.00 Mässa i Taizéanda

Danmarks kyrka11.00 FamiljegudstjänstFunbo kyrka11.00 HögmässaSävja kyrka9.30 Mässa med förbön. Söndagsskola, kyrkka*e.

Danmarks kyrka11.00 HögmässaFunbo kyrka11.00 GudstjänstSävja kyrka9.30 Familjegudstjänst, kyrk'ka.19.00 Ungdomsmässa

Danmarks kyrka11.00 HögmässaFunbo kyrka11.00 Högmässa. Sock-enstugans vänner bjuder på kyrkka*e. Brödauktion till förmån för fasteinsam-lingen.Sävja kyrka9.30 Mässa. Söndagsskola, kyrkka*e.

Danmarks kyrka11.00 HögmässaFunbo kyrka11.00 Gudstjänst för stora och små. Barnkören. Vå*-lor i församlingshemmet.Sävja kyrka9.30 Gudstjänst. Söndags-skola, kyrkka*e.19.00 Mässa i Taizéanda

Kontakt nr 4/11 11

För soldaten är våld ett jobb, för gatubar-net en överlevnadsstrategi. I hemmet är våld ett maktmedel.

Varje man och kvinna har rätt att leva liv i trygghet. Ofta bidrar föreställningar om hur en ”riktig” man ska vara till otrygg-het. Ett exempel är när män förväntas vara starka, dominanta och inte visa rädsla eller underlägsenhet. Det leder till att män i högre grad än andra både utövar och drab-bas av våld.

Våldet drabbar Guds avbild – män, kvin-nor och barn vars mänskliga värde och rätt borde ses som heligt för oss alla.

Men en annan väg är möjlig. En tryggare och fredligare tillvaro, bättre möjligheter för unga män att försörja sig och skapa sig en god framtid och en mer mångfasetterad syn på vad det är att vara man, kan ge (er möjligheten att vägra gå våldets väg.

En viktig del av kyrkans arbete i världen är att stärka individen genom att återupp-väcka människors initiativförmåga, att återställa hoppet om möjlighet till utbild-ning, en meningsfull vardag och en trygg tillvaro.

En annan viktig del är fokus på genus

Våldet är en ständig följeslagare i alltför många mäns liv. Hos mannen som tvingas bli soldat, hos tonårskillen som dras in i gängets kriminalitet eller hos gatubarnet. Våldet föds ur maktlösheten. Men det finns hopp. Möjlighet att leva trygg, i sig själv och i samhället, möjlighet till försörjning, utbildning och kunskap om sina rättigheter är steg på vägen till ett bättre liv

var med och tänd hoppets ljus! Ge din julgåva på pg 90 01 22-3, bg 900-1223 eller SMS:a ”HOPP” till 72950 och bidra med 50 kronor.

Nu tändastusen juleljus

sk10

108

foto: L

eif

Gu

stav

sso

n/ikon

Trygga män skapar trygghet

och maskulinitet. Om man inte arbetar med männens egen maskulinitet och genusroller så blir det svårt att arbeta med jämställdhetsfrågor.

Trygga män väljer inte våldets väg. Trygga män som vet vem de är ger i förlängningen trygga familjer och trygga samhällen.

12 Kontakt nr 4/11

Tanken med utbytet är att nå en djupare förståelse mellan länder och kulturer och samtidigt fördjupa deltagarnas erfarenhet beträ*ande deras yrkesroller.

Nu har jag varit i här i två veckor och verkligen upplevt att syftet med utbytet redan har uppfyllts på många sätt. I teamet har vi olika typer av yrkeserfarenheter. Ma-lin arbetar med kreditkort för ICA, Johan är gymnasielärare, So'e arbetar för Lant-männen, Urs vår gruppledare har varit rek-tor och jag själv är präst i Svenska kyrkan. Tillsammans åker vi runt i rotarydistriktet till de enskilda klubbarna som lägger upp

Kontakt nr 4/11 13

programmet för ett antal dagar. Klubben ordnar också med värdfamiljer som ger oss mat och husrum.

Mest relevant och spännande för mig har varit de yrkespro'lerade besöken (voca-tional visits) som vi alla gör individuellt. Jag har gjort många sådana besök. Bland annat 'ck jag möjlighet att trä*a försam-lingsmedlemmar på ett av den lutherska kyrkans ungdomsläger. Alla ledare på detta läger med cirka hundra deltagare var volontärer. Det australiensiska samhället är mycket beroende av volontärarbete. Detta gäller brandkårer, sjukvård, utbildning och inte minst kyrkorna. Det har varit mycket påtagligt då jag besökte gudstjänster, förskolor, den lutherska skolan och diverse representanter från kyrkorna.

Jag blev efter en tid medveten om att den lutherska kyrkan i Australien inte var särskilt jämförbar med den Svenska Kyrkan trots att vi har gemensamma historiska rötter. Det samfund som jag upplever att vi mest liknar är det man kallar ”&e Unit-ing Church” som är ett samarbete mellan metodister och presbyterianer. Man säger ”Uniting” och inte ”United”, alltså inte

eniga utan enande. Ordet syftar till ett pågående projekt där man arbetar för att komma varandra närmare.

Ett av de mest spännande besöken jag hittills har gjort var tillsammans med ”&e (ying Padre” (den (ygande pastorn) från &e Uniting Church. Jag 'ck möjligheten att (yga med honom till en lammuppföd-ningsstation utanför gruvstaden Broken Hill. En fantastisk upplevelse.

Jag ser fram emot de kommande två veckorna här i Adelaide och önskar alla er där hemma i Sverige allt gott. Min tid här avslutas den första november. Vi ses!

Allt gott!

14 Kontakt nr 4/11

Efter den tragiska olyckan, då en 8-årig (icka dog, för att en gravsten ramlade omkull, har vi fått frågor om hur säkra våra kyrkogårdar är. Vi har nu genomfört en genomgång på både Funbo och Danmarks kyr-kogård och funnit (era gravstenar som går att välta och därför måste åtgärdas. De som saknar piggar eller inte har något fundament har vi lagt ner på marken för att det inte ska ske en olycka. Församlingen kontak-tar berörda gravrättsinnehavare. Det är deras ansvar att se till att gravste-narna står stadigt.

Gravstenarna på våra kyrkogårdar

Kontakt nr 4/11 15

Klanger och spår– Tranströmer sjunger Tranströmer

Tonsatta dikter av Tomas Tranströmer framförda av sång-erskan Emma Tranströmer med ackompanjemang av David Härenstam, gitarr.

Konserten är en hyllning till poeten Tomas Tranströmer och hans roll som livsguide i konsten att vara människa, speglad genom hans dikter. Emmas tankar om Gud och livet knyter ihop konserten med berättelser och insikter om sin fars dikter och om livet i stort. 

JulbasarUppsala Gossensemble(grupp ur Uppsala Gosskör bestående av Dennis Astorsdotter, David Edström, Erik Nyström, David Petterson)

(Buss från Vilan 17.30)

Mötesplatser i Danmark-Funbo församling