Var källkritisk! Vad kan detta källmaterial berätta om det jag vill veta?

Hur funkar källan i förhållande till min vetenskapliga fråga?

Vilka kritiska invändningar måste jag rikta mot källan innan jag använder den? Vem står bakom källan, i vilket syfte har källan skapats/skrivits?

TumregelVem säger vad, hur, när och varför och med vilken avsikt? Från vilket sammanhang kommer materialet/källan?

”Trögheten, som är en viktig historisk kraft, berör anden i högre grad än materian, ty den senare är ofta snabbare än den förra. Människan använder de maskiner hon skapat, samtidigt som hon bibehåller den mentalitet hon hade före dessa maskiner. Bilisten har ryttarens ordförråd och 1800-talets fabriksarbetare har sina fäders och förfäders bondementalitet. Mentaliteternas historia är historien om historiens långsamhet.”

(Jacques Le Goff, fransk historiker, Annalesskolan)

Varför måste vi kunna se de långa linjerna genom historien? Vi kan då se förändringar, vad som är kontinuitet i historien. Det är lättare att se dramatiska förändringar än det som är varaktigt över tid och rum. Vi kan jämföra vår civilisation med kulturer från andra tider. Vi kan lära av det förflutna, vi kan undvika misstag

i framtiden.

FORNTIDEN

EberNV3A

FORNTID

EN Hur gammal är

människan? Afrika är människans ursprung.

Lucy, ca 3 miljoner år gammal, apa. Gick upprätt, ca 1,15 m.

2 miljoner år sedan. Homo Habilis, den händiga människan. Kunde använda enkla stenredskap.

1,3 miljoner år sedan. Homo Erectus, den upprätta människan. Kände till elden. Spred sig troligen utanför Afrika, till Asien och Europa.

100 000 år sedan. Homo Sapiens Neanderthalensis, den vetande människan. Större hjärnvolym, utvecklade redskapen, hade ritualer. Inte utvecklad talförmåga pga strupen.

EberNV3A

FORNTID

EN Hur gammal är

människan? Ca 50 000 år. Homo Sapiens Sapiens, den moderna människan. Konkurrerade ut Neandertalarna; effektivare redskap och därmed lyckades bättre i jakt. För ca 30 000 år sedan tycks neandertalarna ha ”försvunnit”.

De sista 5000 åren har vi kunnat förmedla oss i skrift och lämnat spår till eftervärlden.

Ca 10 000 f.kr övergår människan från jägar-samlarsamhällen till jordbruksamhälle

Ca 5 000 f.kr utvecklas de första städerna.

3 000 f.kr ansatser till skriftspråk. Metall började användas till redskap och vapen.

EberNV3A

FORNTID

EN Jägare och samlare

Spreds över jordklotet i sökandet efter föda.

Utrotade de största däggdjuren. Klimatförändringarna kan ha påverkat.

Överlevnad: samla annan föda.

Männskan i Afrika blev samlare för ca 50 000 år sedan. För övriga världen ca 10 000 f.kr.

Bofasta samlare fick skapa lösningar vid översvämningar, befolkningsökning etc.

EberNV3A

FORNTID

EN De första jordbrukarna

En långsam process, tvingades att odla för överlevnad. Bofasta.

Främre Orienten (korn, vete), Sydöstasien (ris), Kina (hirs, sojaböor), delar av Afrika (hirs, durra) och Mellanamerika (pumpa, majs).

Började tämja djur. I vissa regioner boskapsuppfödning viktig. Blev nomader, flyttade djuren efter betesmöjligheterna.

Svedjebruk = bränna vegetation för att röja och ge näring åt jorden. Utarmas snabbt. Lägga jorden i träda efter ca 5 år igen. Träda i 20-30 år. Inte så effektivt.

Floderna bra odlingsmöjligheter, slam från vårfloden gav gödning. Leda vattnet via kanaler, konstbevattning. En av människans viktigaste uppfinningar. 15-30 ggr fler människor kunde födas än via svedjebruk. Två skördar per år.

EberNV3A

FORNTID

EN De första européerna

Europa bosätts efter inlandsisens tillbakadragande. Sverige ca 10 000 f.kr.

Ca 4000 f.kr-2800 f.kr restes megaliter (stora stenar), för begravningar och kult, t ex Stonehenge. I Sverige kallas megaliterna dösar och gånggrifter.

EberNV3A

FORNTID

EN Människan lär sig skriva

Före skriften fanns symboler, lerfigurer för kommunikation, särskilda budskap.

Skriften utvecklades ca 3000-1000 f.kr. Sumererna i Mesopotamien/kilskrift, Egypten/hieroglyfer (”heliga tecken”) Kina ca 1500 f.kr, Mexico ca 1000 f.kr. Senare skriftsystem vid Indus och på Kreta.

Man använde material som fanns; papyrus, lera, grönsten.

Alfabet, serie tecken för konsonantljud. Skapat av Fenicierna, handelsmän, i dagens Libanon.

Grekerna utvecklade alfabetet, som lade till vokaler. Alfa, Beta.

Romarna utvecklade grekernas alfabet till latinska bokstäver.

I Kina teckensystem, symboler för idéer och händelser. + alla kan förstå varandra

- lära sig 10 000-tals tecken.

EberNV3A

FORNTID

EN Börjar använda metaller

Började användas för de var vackra. Smycken kom före redskap och vapen. Blev en statussymbol.

Koppar ca 9 500 f.kr. Ev. guld tidigare än så.

3 000 f.kr. tillverkade man brons (fe,Cu) mer lämpat för redskap. Även det för ”rika”.

Järnbearbetning ca 2000 f.kr. i Främre Orienten och Egypten. Gott om järnmalm, mer tillgänglig för alla.

EberNV3A

FORNTID

EN De första

civilisationerna Jordbrukare samman i större byar, några tusen invånare. Jeriko i Jordandalen (ca 8 350 f.kr.), Çatal Hüyük i Mindre Asien (ca 6 250 f.kr).

Specialisering av samhället; hantverkare, ämbetsmän, präster. Möjligt tack vare överskott från jordbruket.

Konstbevattning krävde central ledning och kontroll. Leder till mäktigare politisk ledning.

Spannmålslager, tempel, palats. Nära knutet till prästerskapet.

Byggnationer och idéer ledde till teknologisk utveckling. Man uppfann hjulet, drejskivan, plogen.

De fyra första stora civilisationerna var flodkulturer: Nilen, Tigris & Eufrat, Indus och Huang He (Gula floden).

The End…