Kraftverket vår granne

vår granne

10 TILLSAMMANS I GEMENSAM SPELGLÄDJE

12 REN ENERGI

17 LIVET MED KÄRNKRAFT

18 KLIPPA UT MINNESSPELET

Alla har vi grannar

1 | 2009

kraftverket

NaapurinaVoimala_SWE.indd 1 3.8.2009 14.19

Fortums kärnkraftverk har producerat elektricitet i Lovisa i mer än tre decennier.

Under denna tid har kärnkraften väckt livlig diskussion bland både förespråkare

och motståndare. Majoriteten av invånarna i Lovisanejden förhåller sig ändå posi-

tivt till Fortum och kärnkraften. Säkerheten vid kraftverket, de goda drifterfaren-

heterna och de välfunge-

rande grannförhållande-

na har förstärkt invånar-

nas positiva inställning.

Fortums aktuella projekt

gällande uppförandet av

en ny kärnkraftverksen-

het på ön Hästholmen i

Lovisa har stort under-

stöd, vilket naturligtvis är

en förutsättning för reali-

sering av projektet.

Parallellt med kärn-

kraftsprojektet utreder

Fortum, i samarbete med

Lovisa stad, möjligheter-

na att uppföra en landba-

serad vindkraftspark norr

om kraftverket. Alla ty-

per av energiproduktion,

inklusive kärnkraft och

vindkraft, har fördelar och

nackdelar. Fortum strävar

efter att, i samarbete med

regionens invånare och det omgivande samhället, fi nna långsiktiga lösningar som

bygger på hållbar utveckling och minimering av produktionsolägenheterna.

Det är viktigt att kommunicera öppet med grannarna. Ett gott exempel på öp-

pen kommunikation är den diskussion med invånarna som fördes vid bedömning-

en av miljökonsekvenserna av projektet Lovisa 3. Kärnkrafts- och vindkraftspro-

jekten tarvar ännu många utredningar och lösningsbedömningar. Jag är övertygad

om att våra goda grannförhållanden ger utmärkta förutsättningar för detta arbe-

te. Ett gott grannförhållande innebär bland annat att kunna diskutera och kom-

municera öppet och med respekt för varandra, trots att åsikterna ibland går i sär.

Fortum deltar aktivt i livet i Lovisanejden och stöder många av regionens eve-

nemang. Exempel på företagets engagemang är byggandet av ett sjörövarskepp på

badstranden, reparationen av taket på Bastion Ungerns paviljong samt stödjan-

det av fotbollsträningar för barn och unga, Sibeliusdagarna och evenemanget Re-

novera Ger Mera. Därtill stöder Fortum ungdomsidrotten och olika idrottsfören-

ingar. Stödet och engagemanget är en del av Fortums samhällsansvarsarbete, som

utförs tillsammans med de lokala invånarna.

Fortums verksamhetsidé är att vara ett förstklassigt el- och värmebolag och en

föregångare ifråga om hållbar utveckling. Vi utvecklar fortlöpande vår verksam-

het och vårt samarbete med grannarna. Fortum är ett välfungerande energibolag

och en god granne.

23 46

10

121416

1718

LEDARE

ALLA HAR VI GRANNAR

AKTUELLT

AKTIVA PENSIoNÄRSDAGAR I LoVISA:kulturpåverkare Tuija-riitta Lindholm

ALLA TILLSAMMANS I GEMENSAM SPELGLÄDJEHarri isotalo sparrar fotbollens juniortränare

UTSLÄPPSFRI ENERGI

FRÅGA HJÖRDIS

FRAMTIDEN: koldioxidfri energi, vågkraft och elbilar

KoLUMNEN: Livet med kärnkraftverk

MINNESSPEL

kraftverket vår granne är Fortum Lovisa kraftverks granntidning som delas ut till närområdets hem.

chefredaktör: peter Tuominen, [email protected]: Fortum Lovisa kraftverketatomvägen 700, pB 23, 07901 Lovisa, växel: 010 45 55011www.fortum.fi

redaktion: peak press & productions oyskepparegatan 2, 07920 Lovisa, tfn 019 535 552www.peakpress.netredaktionschef: Noora Lintukangasad: Milla ketolainenredaktörer: päivi ahvonen, seppo iisalo, reija kokkola och Harri Mannonensvensk översättning: staffan MöllerFotografer och illustratörer: päivi ahvonen, kristina Elo, susa Heiska, Lauri Henttonen, Tomi parkkonen och jukka salminen

Tryckeri: art-print

| InnEhÅll |

Bästa granne

| lEDarE | Peter Tuominen, Intressebevakningschef

10 BiLD: pÄiVi aH

VoN

EN

BiLD: pÄiVi aH

VoN

EN


Vissa har skogen som granne och andra järnvägen. Den närmaste

grannen kan bo vägg i vägg eller på en kilometers avstånd. Grannen

kan överraska med en korg äpplen på hösten eller irritera genom att

klippa sin gräsmatta tidigt på söndagsmorgonen. Grannen kan vara

till stor hjälp då man är bortrest genom att hålla ett vakande öga på

hemmet. Grannen kan hjälpa en vän i nöden genom att låna ut en ste-

ge, ägg eller en borrmaskin. Grannarna är en väsentlig del av boendet

och grannsämjan är viktig. Gott grannskap bygger på förtroende.

Älgarna på bilden fotograferades på ön Hästholmen, strax utanför

kraftverkets staket. Även älgarna har kraftverket som granne.

ALLA HAR VI GRANNAR

grannsämja

O

TEXT: Noora LiNTukaNGas | BiLD: pEak prEss

kraftverket vår granne 3


4 kraftverket vår granne

4

5

2

1

72

aktuelltsaMMaNsTÄLLT aV Noora LiNTukaNGas

1. SvartholmTroTs aTT turtrafiken till svartholm upphör 16.8 kan man åka till sjöfästningen med vattenbuss under vecko-sluten fram till slutet av augusti. Båtarna, som trafikerar lördag och söndag, avgår till svartholm klockan 12 med returresa klockan 16. Det finns alltså ännu gott om tid att kvista över till svartholm på picknick eller för att avnjuta vitlökssniglar på öns sommarkafé. Ytterligare information: www.saaristolinja.com

4. Sommarfest i UngernForTums personal samlades till trevlig samvaro i Bastion ungern en lördag i början av juni. stämningen vid rekreationsevenemanget, som leddes av Heikki paasonen, var gemytlig. personalen och deras familjer bjöds på program för alla åldrar.

Barnen underhölls av den medryckande duon pel-lekaija pum och cirkusövningar under ledning av satu peistola från Lovisanejdens dansinstitut och cirkussko-la. programmet omfattade även en lekfull fototävling, ponnyridning, guidade turer längs Ehrensvärdsstigen och eftermiddagssvängom i paviljongen. Musiken ljöd i den ljusa sommarkvällen ända fram till midnatt.

uNDEr kraFTVErkETs ÅrsrEVisioN, soM iNLEDs 23.8, FÅr LoVisa Ta EMoT oMkriNG 500 kÄrNkraFTsEXpErTEr. DEN TiLLFÄLLiGa arBETskraFTEN sTaNNar ca. FEM VEckor i LoVisa.

2. LöpartröjorI evenemangeT Helsinki city run, som gick av stapeln i maj, deltog ett lag från kraftverket. Ett tjugotal mer eller mindre garvade halvmaratonlöpare startade iförda löpartröjor som hade designats enkom för dagen. Tex-ten på tröjorna löd hoppfullt ”Lovisa 3 - endast tillstån-det saknas”.

Hur ser Lovisa ut från Hästholmen?

6

3. Elbilen i stanpyTTIs skärgårdsmarknad går av stapeln 14-15.8 i Lököre i Broby. Evenemanget arrangeras nu för sjut-tonde gången och besökarna kan bekanta sig med Fortums elbil.

Elbilen kan bekantas även i Lovisa på evenemanget renovera Ger Mera 29-30.8.Ytterligare information: www.pyhtaa.fi/Palvelut/Saa-ristomarkkinat, www.wanhassa-wara-parempi.fi

3 >

BiLDEr: pÄiVi aH

VoN

EN

3



5. Café Port förnyadeskraFTverkeTs moTTagnIngscen-Tral, café port, fick en ny framto-ning i våras då kaféets gamla kon-struktioner ersattes med modernare lösningar. skjutdörrarna byttes ut mot fasta väggar, vilket gjorde lo-kalen trivsammare och enhetligare. Lokalen fick även en panoramavägg, som pryds av ett stort landskapsfo-tografi taget av fotokonstnär arto Wiikari från Lovisa.

alla grupper som besöker kraft-verket får stifta bekantskap med café port. under kaffestunden be-rättar guiderna om verksamheten vid kraftverket och visar en presen-tationsvideo. En ny, levande multi-mediapresentation av kraftverket är under arbete.

7. Finsk mästare i innebandypeIk salmInen, som arbetar som kranförare på Lovisa kärnkraftverk, är nybliven finsk mästare i innebandy i Helsingfors’ laget ssV:s speltröja. Från och med hösten kommer peik att spela i Lovisa Tor igen.

3888personer besökte

kraftverket ifjol

6. Lovisadagen och Konsternas NattlovIsadagen arrangeras tisdagen den 25 augusti. under dagen står marknadsstämningen högt i tak på Lovisa torg. Musiken och dansuppvisningarna, som börjar på eftermiddagen, håller på fram till klockan 20.30.

segelföreningen ÖNs arrangerar seglatsen Dunkahäll runt för lättbåtar och surfbräden på Lovisaviken och vid idrottspaviljongen väntar guider på att få visa Ehrensvärdsstigen för besökarna. Lovisa Flygare ordnar fartfyllda uppvisningar på planen vid svenska skolcentret och på kvällen håller Bonga slott sina dörrar öppna för besökare. på alexanderska gården kan man följa med konstnärer i arbetstagen och på biblioteket spelar punkbandet snotty Fingers. När mörkret faller på tar Östra Nylands Guider och Lovisa stads Goda inwånare besökarna på en guidad tur i staden med start från torget klockan 19.30.Ytterligare information och tidtabeller finns på Lovisa stads webbsidor på adressen www.loviisa.fi.

BiLD: pÄiVi aH

VoN

EN




pensionärsdagar

Tuija-Riitta Leppämäki blev fru Lindholm då hon gifte

sig med sin Alf tidigare under sommaren. Den aktiva

pensionären är en av regionens kulturpåverkare.

Aktiva

lugneT vIlar över TuIja-rIITTa och alF lInd-

holms hem på Chiewitzgatan i Lovisa. Sammanslag-

ningen av två lägenheter gav hemmet både ljus och

rymd. För några år sedan, då Tuija-Riitta började säll-

skapa med Alf, flyttade hon till Lovisa från Helsing-

fors hektiska centrum. Då paret övervägde att flytta

ihop var Alf lite bekymrad över att Tuija-Riitta skul-

le behöva lämna sitt vackra hem i huvudstaden. Efter-

som Alf arbetar på Lovisa kraftverk föll det sig natur-

ligt att den pensionerade bankdirektören skulle flyt-

ta till Lovisa. Trots att Tuija-Riitta såg sitt eget bank-

kontor genom fönstret på Fredriksgatan i Helsing-

fors, skedde flytten till Lovisa utan större vemod.

– Jag sade till Alf att ett hem inte handlar om väg-

gar. Jag tog med mig möbler och andra föremål till

Lovisa och nu har jag ett underbart hem här, säger

Tuija-Riitta med ett stort leende. Tuija Riitta saknar

inte pulsen i Helsingfors. Efter allt fläng och mycket

annat än solskensdagar känns livet i slow city rätt

och riktigt.

– Jag blev genast förtjust i Lovisa.

– Kanske vi som alltid bott här är blinda för stadens

skönhet och fördelar, säger Alf begrundande.

Tuija-Riitta har bott största delen av sitt liv i Åbo

och Helsingfors. Kanske ett hem i väster skulle ha va-

rit ett naturligare alternativ än ett i öster, eftersom

släkten har ett sommarnöje i Pikis i närheten av Åbo.

Tuija-Riitta konstaterar ändå med glimten i ögat att

TEXT: rEija kokkoLa | BiLDEr: susa HEiska

I LoVISA

>>




>> hon nu kommit närmare sina rötter.

– Jag är född i Viborg.

Alf, som har sina rötter i Liljendal, slog sig ned i Lo-

visa år 1975 efter att ha gjort en sväng via Forsby. Han

började som processkötare på Fortum år 1976 och har

således en lång karriär vid samma företag bakom sig.

Idag arbetar Alf som arbetsledare.

– Jag har fortfarande några år kvar till pensione-

ringen, men sedan har vi gott om tid för golfspel, som

är vår gemensamma passion, säger Alf .

Tuija-Riitta har själv varit aktiv och tagit kontakt

med människor i Lovisa.

– Vi har haft otroligt många gäster.

romanTIsk FörlovnIng

Amors pilar träffade Tuija-Riitta och Alf på valborgs-

mässoaftonen för några år sedan. Tuija-Riitta var på

besök hos en vän som hade flyttat till Lovisa. Vänner-

na beslöt att kvista över till den lokala restaurangen

Zilton, där även Alf tog emot våren.

O Tuija-Riitta har själv varit aktiv och tagit kontakt med människor i Lovisa.


BÅDa Har kÖrT ”rÄTTisiTikka”.

Den första träffen ledde till nya träffar och den ro-

mantiska förlovningen skedde år 2006 i Gula Bergen

i Shanghai. Den kinesiska kulturen har alltid fascine-

rat Tuija-Riitta, vilket ledde till att Alfs belöningsre-

sa efter 30 års trogen tjänst gick till just Kina. Alf fri-

ade till Tuija-Riitta i gryningen i Huangshanbergens

hänförande vackra landskap.

– Traditionen bjuder att de som förlovar sig går

upp på berget, där de låser fast ett lås i en kätting och

sedan kastar ner nycklarna. De gjorde även vi, säger

Tuija-Riitta och Alf.

Fast paret följde inte traditionen till punkt och

pricka, eftersom de båda har var sin nyckel hängan-

de i en halskedja av guld.

– Vi gifte oss i Liljendal i juni, omgivna av en stor

skara bröllopsgäster. Istället för att ge bröllopsgåvor

bad vi gratulanterna betala in en slant på ett välgö-

renhetskonto.

– Vi kommer att donera pengarna till ungdomsar-

bete i Lovisa, säger Tuija-Riitta.

Paret förenas även av medlemskap i välgörenhets-

organisationen Odd Fellow.

– Och vi har båda haft en ”rättisitikka”, säger pa-

ret med en mun.

InTe av kärlek allena

Tuija-Riitta har, delvis på grund av sitt arbete som

bankdirektör, alltid varit aktiv i olika föreningar.

Hennes ordförandeskap och andra uppdrag har varit

så många att hon inte ens försöker räkna dem. Som

bekant går zebrans ränder aldrig ur.

– Jag visste från början att jag även behöver annat

än kärlek - att jag inte bara kan sitta hemma och säga

till Alf att här är jag, gör mig lycklig. Jag behöver vän-

ner, sysselsättning, en hobby och kultur.

Det är nog inte så konstigt att Tuija-Riitta har enga-

gerat sig i kultur- och miljölivet i Lovisa. Hon är ord-

förande för Lovisa kultur- och miljörörelse r.f., som

bland annat ordnar evenemanget Renovera Ger Mera.

– Äran för evenemangets stora framgång tillkom-

mer inte mig, men föreningen måste ju ha en ordfö-

rande, säger Tuija-Riitta med ett leende.

Den socialt aktiva damen säger att hon har sut-

tit på första parkett då hon bekantat sig med sin nya

hemstad och dess invånare.

– Om jag inte hade blivit hemmastadd i Lovisa

skulle felet ha varit helt och hållet

mitt eget. Via Alf har jag träffat och

blivit bekant med både ursprungliga

och inflyttade lovisabor.

Som före detta bankdirektör kän-

ner Tuija-Riitta företagsvärlden som sin egen ficka.

Makens arbete på kraftverket har aldrig givit upp-

hov till laddade diskussioner. Det samma anser Alf:

– Jag har både kärnkraftsförespråkare och -mot-

ståndare bland mina vänner och jag respekterar de-

ras åsikter. En av företagets finaste verksamhets-

principer är den så kallade nollinjen, vilket innebär

att de som arbetar på Fortum aldrig dricker alkohol

under arbetsdagen eller ens dagen innan. Det åter-

speglar företagets och de anställdas syn på säkerhe-

ten, säger Alf. •



| samhällsansvar |

Samhällsansvar och sponsring

Specialläraren och ”spelaren i tredje division”, Harri Isotalo

från Lovisa, sparrar fotbollens juniortränare inom ramen för

programmet Fortum Tutor. Programmets målsättning är att

tända spelgnistan hos juniorspelarna.

Med samhällsansvar avses närmast företa-gens strävan att verka ansvarsfullt både i sitt eget samhälle och utomlands. Företagsansvar, ansvarsfull företagsverksamhet, gott före-tagsmedborgarskap och företagsverksamhet enligt principen för hållbar utveckling är syno-nyma begrepp till ordet samhällsansvar.

under senare tid har man diskuterat en ny marknadsekonomi, som beaktar miljöns och samhällets behov bättre än dagens. om det enda syftet i version ”kapitalism 1.0” var att generera vinst till aktieägarna, är ”kapitalism 2.0” en modell där företagen tar ansvar för det omgivande samhället, om än ytligt och

ofta i pr-syfte. i version ”kapitalism 3.0” är ansvaret genuint och en lönsam del av före-tagens kärnverksamhet.

Ylioppilaslehti konstaterade redan år 2004 att ”betoningen av samhällsansvaret har skapat en marknad där företagen och fören-ingarna kan mötas på ett naturligt sätt. Den traditionella idrottssponsringen har lidit av dopingskandalerna och nu söker företagen riskfria objekt.”

på ung i Finlands (Nuori suomi) webbsidor kunde man läsa följande år 2007: ”Företagen ser idrottsandan och det rena spelet i bar-nens och ungdomarnas idrott som uppfost-

rande, medan proffsidrotten ofta upplevs som underhållning och medial verksamhet. Företagen nådde sina sponsringsmål främst inom segmenten ungdomsidrott, motions-evenemang och nationell toppidrott.”

Verkställande direktör ritva hanski-pit-käkoski på Mainostajien Liitto skrev tidigare i år i tidskriften Ekonomi att sponsringstren-den håller på att förändras. ”idrotten är fort-sättningsvis viktig. kulturboomen, som inföll i början av 2000-talet, har börjat avta medan samhälleligheten är på frammarsch.”

TEXT: Harri MaNNoNEN | BiLD: ToMi parkkoNEN

– jag var en reservmålvakT i brandsläckarformat,

som aldrig fick spela. Min uppgift var att kasta sten.

Så började Harri isotalos fotbollskarriär i Lovii-

san Rientos juniorlag.

Idag är Isotalo speciallärare, fotbollstränare och trä-

narutbildare. Han valdes nyligen in i det nationella

programmet Fortum Tutor, som är initierat av Boll-

förbundet och finansieras av Fortum. Programmet går

ut på att utveckla träningen av juniorspelare under 12

år. Programmets 41 tutorer finns i bland annat Marie-

hamn, Rovaniemi, Vasa och Villmanstrand.

Vid sidan om att förbättra träningskvaliteten har

tutorerna till uppgift att inspirera ungdomarna och

hjälpa dem att finna motionens och idrottens glädje.

Alla bör få spela - ingen skall behöva stå på sidan och

kasta sten. Tutorprogrammets slogan är: ”Fotboll är

världens mest talade språk. Det behövs inga ord då

man har en boll.”

Tränarbesök av Tre slag

Ordet tutor, som är latin, betyder förmyndare, be-

skyddare eller studieledare.

Vad gör en juniortränartutor i praktiken?

– Jag åker till fotbollsplanen och följer med trä-

ningen och efter träningen diskuterar jag den med

tränaren, svarar Harri Isotalo.

– Det är modell A. Modell B innebär att jag själv tar

hand om en del av träningen och modell C att jag drar

hela träningspasset.

Tutorerna i programmet Fortum Tutor har ettår-

iga avtal, som löper ut i april nästa år. Tutorerna ut-

bildas av Finlands Bollförbund.

I gemensam spelglädje

källor: www.ek.fi, Tidskriften Ekonomi 2/09, www.nuorisuomi.fi, Ylioppilaslehti 05/04, www.wikipedia.org

alla TIllsammans




O Harri Isotalo påstor att tutorverksam-heten gör träningarna mer planerade.

Varje tutor har en eller flera föreningar vars tränare hon

eller han sparrar. Isotalos föreningar är FC Lovisa och LPJ

eller Lapinjärven Pallojunnut.

mångsIdIgheT Från Far TIll doTTer

Då Harri Isotalo talar om FC Lovisa använder han ordet ”vi”.

Hans dotter emmi började spela fotboll i föreningen som

åttaåring och pappa blev tränare för laget.

Han har även tränat FC Lovisas herrlag i division fyra.

– Jag märkte rätt snabbt att mina 24 juniorflickor var

mer motiverade än spelarna i herrlaget, säger Isotalo.

– Som bäst tränade vi fyra gånger i veckan. I snitt deltog

18,7 flickor i träningarna, vilket är bättre än bra.

Harri Isotalo tror på mångsidighet: flickorna spelade

även ishockey och innebandy ihop. Han var själv engage-

rad i flera grenar som yngre.

– På småstadsvis spelade vi ishockey och fotboll, friidrot-

tade när tillfälle gavs, spelade tennis och tävlade i skidåk-

ning.

TränIngens röda Tråd

Efter fullgjord värnplikt arbetade Harri Isotalo som klass-

lärare i flera år och därefter blev det studier i pedagogik vid

Helsingfors universitet.

Isotalo, som har spelat fotboll i Loviisan Riento, Lovisa Tor,

FC Lovisa, Tikkurilan Palloseura och kotkaklubben Peli-Kar-

hut, säger att han är ”spelare i tredje divisionen.” Varför blev

han då inte ligaspelare?

– Det kryllar av folk som försöker förklara bort saker och

ting… jag vill inte göra det.

Harri Isotalos dotter Emmi går i Sottungsby idrottsbe-

tonade gymnasium i Vanda och spelar fotboll i Tikkurilan

Palloseuras ligalag.

– Jag ville ge min egen dotter möjlighet att inte behöva för-

klara bort saker som äldre, konstaterar Harri Isotalo.

– Jag vill signalera att Lovisa kan ge duktiga flick- och

pojkspelare. Vi har hittat den röda tråden i våra träningar.

TuTorverksamheTens resulTaT: en säsongsplan

Tutorerna har förbundit sig att arbeta 200 timmar under

året. Harri Isotalo, som är tutor för sexton lag, strävar efter

att besöka lagens träningar minst tre gånger.

Vad kan programmet Fortum Tutor ge för resultat?

– Jag tror inte att programmet leder till att LPJ:s junio-

rer vinner sina matcher med 4 - 0, säger Isotalo skrattande.

Tutorverksamheten gör träningarna mer planerade.

– Kanske någon av tränarna gör upp en träningsplan el-

ler rentav en säsongsplan.

Tusentals finländska barn och ungdomar spelar fotboll.

Målsättningen är att alla skall får delta i spelandet och fin-

na motionens njutning. •

läs mer om TuTorerna och programmeT ForTum TuTor på webbadressen www.fortumtutor.fi


| mIlJÖ |

vIndkraFTen, som är både förnyelsebar och ut-

släppsfri, hör till de snabbast växande energiproduk-

tionsformerna i världen. De länder som producerar

mest vindel är Tyskland, Spanien, USA, Indien och

Danmark. Sverige har idag cirka 1 100 vindkraftverk,

medan antalet möllor i Finland endast är drygt 100.

År 2008 producerade de finländska vindkraftver-

ken 143 megawatt elektricitet, vilket motsvarar cir-

ka 0,3 procent av elkonsumtionen i Finland. Flera nya

projekt är dock på gång och avsikten är att flerfaldi-

ga antalet vindkraftverk under

de närmaste åren.

Den största potentialen

finns i kust-, skärgårds-, fjäll-

och havsområdena. I offentlig-

heten har man diskuterat upp-

förande av upp till 2 000 - 3 000 nya vindmöllor, men

antalet kan vara överdimensionerat.

Målsättningen är att öka den vindkraftsbaserade el-

produktionen till minst 2 000 megawatt fram till år

2020, vilket innebär att vindelen skulle öka mer än

trettonfalt från idag.

TeknologIn ännu I uTvecklIngsFasen

Vid vindkraftsproduktion omvandlas vindens energi

till elektricitet via en roterande rörelse som driver en

generator. Produktionen är som effektivast då vind-

hastigheten är 12 - 14 meter i sekunden. Strävan är att

placera vindmöllorna i områden där vinden är jämn

och kraftig.

Effekten har under de senaste åren höjts avsevärt

genom förstoring av möllorna. Tidigare var vindmöl-

lorna i genomsnitt 45 meter höga, men idag är 90 me-

ter en vanlig höjd. Orsaken till att möllorna görs hö-

gre är att vinden är kraftigare högre upp.

Rotorbladen har blivit längre och de tekniska lös-

ningarna förbättrats. Idag bedriver man intensivt

forsknings- och utvecklingsarbete för att minska

vindkraftverkens bullerolägenheter. Nya tystare ma-

terial och tekniska lösningar har tagits i bruk. Man

strävar även efter att placera de nya vindkraftverken

i områden där olägenheterna är så små som möjligt.

ForTum har FörbundIT sIg TIll hållbar uTvecklIng

Vindkraften landsteg i Finland år 1986, då Imatran

Voimas vindkraftverk i Kopparnäs i Ingå uppfördes.

I slutet av fjolåret var antalet vindkraftverk i Finland

redan 118.

Tillsvidare har Fortum inga egna vindkraftverk,

men nog andelar i vindkraftsbolag. Däremot driver

Fortum flera vindkraftverksprojekt på olika håll i Fin-

land, bland annat i Lovisa.

Stödjandet av hållbar utveckling och användning-

en av förnyelsebara energikällor är centrala element

i Fortums strategi. Utöver vindkraften satsar Fortum

även på utvecklingen av vågenergi. •

Vindkraftsproducerad elektricitet är ren och fri från utsläpp i mar-

ken, vattnet och luften. Nackdelarna är landskaps- och bullerolä-

genheter i vindmöllornas omgivning.

Utsläppsfri energi

aVsikTEN Är aTT FLErFaLDiGa

aNTaLET ViNDkraFTVErk

uNDEr DE NÄrMasTE ÅrEN.

TEXT: sEppo iisaLo | BiLD: sHuTTErsTock



Lovisa stad beslöt i våras att inleda förhandlingar om byggandet av vindkraftverk öster om Lovisaviken. Fortum deltar i förhandlingarna. Vad handlar det egent-ligen om, Fortums vindkraftschef jouni Tolonen?

– Vi är intresserade av att bygga sju vindmöllor med en eleffekt på cirka 2 - 3 megawatt i området. Vindpar-kens läge i detaljplanen möjliggör anslutning av anlägg-ningarna till kärnkraftverkets ställverk.

har placeringen någon särskild fördel?– Den främsta fördelen är det ringa behovet av nya vägar, kablar och luftledningar.

vilka är buller- och landskapsolägenheterna?– Enligt de preliminära planerna byggs alla sju möllor längs atomvägen, som leder till Hästholmen, på minst 500 meters avstånd från strandlinjen. Vi strävar efter att minimera bullerolägenheterna. Den slutliga place-ringen avgörs på basis av omsorgsfull buller- och reflek-tionsmodellering och olika miljöutredningar.

vilken är tidtabellen för projektet?– Förplaneringen av vindparken och miljökonsekvens-bedömningen inleddes i våras, men vi har ännu inte av-tal med staden om placeringsområdet. Även ett annat företag är intresserat av området och staden förhandlar med båda företagen. om avtal träffas med staden kom-mer möllorna sannolikt att byggas, installeras och tas i drift år 2012.

Snart också i Lovisa?

ViNDkraFTENs aNDEL aV ELproDukTioNEN i

FiNLaND Är iDaG

0,3 %




I denna spalT svarar Hjördis svensson på grannarnas frågor om trädgårdsskötsel. om du har någon kvistig fråga kan du sända den till tidningen kraftverket vår Grannes redaktion på e-postadressen [email protected].

mina äppelträd ger ibland ”för myck-et” äpplen. jag vet inte riktigt vad jag skall göra med skörden. har du något förslag?

Det lönar sig naturligtvis att utnyttja skörden så långt som möjligt. i Lovisa-nejden fi nns fl era musterier, som pres-sar saften ur frukterna. Äppelsaften kan användas hela året. Äppelmos, som kan

användas i bakverk, på plättar, på fi l, i olika maträtter och som sådan, är lätt att göra själv. Bjud in dina vänner till äppel-plockning eller ställ en korg med äpplen utanför huset till de förbipasserandes glädje. Eventuella ”problemäpplen” kan läggas i komposten eller avgiftsfritt föras till en sopstation.

hjälp! mina tomater hinner inte mogna och temperaturen sjunker. vad skall jag göra? plocka de gröna tomaterna och ställ dem i rumstemperatur innanför fönstret. Där mognar de så småningom under hösten. Täck tomaterna med tidningspapper så skrumpnar de inte.

min tomt svämmar över av löv på hösten. vad skall jag göra med löven? Lägg löven i en kompostlåda så hålls de samlade på en liten yta. Låt en del av

löven förmultna under buskarna eller i rabatterna - löven är en utmärkt nä-ringskälla för växterna. De löv som inte får plats i kompostlådan kan du föra till en sopstation.

kan man så gräs även på hösten?ja. Man kan i allmänhet så gräs ända fram till mitten av september. om man sår grä-set på hösten slipper man bevattningen. så dock gräset i så god tid att det hinner slå rot innan kölden sätter in.

vad skall jag göra om det fi nns risk för frost? Nattfrosten i slutet av augusti tar ofta kål på frostkänsliga grönsaker, såsom tomat, pumpa och gurka. skydda växterna med väv, fi lt eller tidningspapper.

Du kan även bespruta växterna med vatten. Trots att vattnet bildar rimfrost på växternas yta, skyddar det mot frysning.

Fråga Hjördis!



hur får jag bästa möjliga örtskörd? Du har väl friserat örterna under somma-ren? Friseringen gör örterna tätare. om du har planterat örterna i marken, kan du plantera om dem i krukor och fortsätta skördetiden på fönsterbrädet inomhus. Då det blir mörkare och örterna inte läng-re växer skördas återstoden. själv använ-der jag till exempel hela basilikaplantan, inklusive stjälkar, till pesto som jag fryser in. rosmarin, libsticka och många andra örter går utmärkt att torka.

jag har hört att man kan torka örter i mikrougnen. stämmer det? Visst stämmer det. Det går lätt och snabbt att torka örter i mikrovågsugnen. Dess-utom behåller de sin färg bättre. placera några ark hushållspapper på en tallrik och en handfull örter på hushållspappe-ret. ställ in tallriken i mikrougnen och slå på den. Börja försiktigt och kontrollera

att örterna inte bränns. Då örterna känns torra och frasiga är de färdiga.

jag tror att mina träd borde beskäras. när skall man beskära träd?jag vet inte vad du har för träd, men alla träd har sina egna optimala beskärnings-tidpunkter. kontrollera tidpunkten och rådgör med dina beskärningserfarna grannar. Man ser ofta felaktigt beskurna träd. skadorna är svåra eller omöjliga att reparera. Även ett välmående träd far illa av felaktig beskärning.

min man älskar rabarbersylt. slutar rabarbern växa efter försommaren? inte alls. själv får jag rabarbern att växa ännu i augusti genom att rensa bort de gamla bladen. jag lämnar kvar två till tre blad på busken och därefter gödslar jag. rabarbern mår bra och skjuter nya stänglar!

vilka växter vill du själv ha i din träd-gård, hjördis?jag tycker om gamla, tåliga arter både i blom- och nyttoträdgården. Till mina favoritblommor hör bland annat akleja och malva.

i nyttoträdgården sår jag mangold (bladbeta) varje vår. Mangold växte redan i min mormors trädgård. Bladen används som spenat, men smaken är liksom mer förfi nad. jordärtskockan, som var van-ligare än potatisen på 1800-talet, hör också till mina favoriter. jordärtskockan passar utmärkt till soppor, stuvningar och gryträtter. jordärtskockan är förresten släkt med solrosen.

BiLDEr: sHuTTErsTock | iLLusTraTioN: jukka saLMiNEN



| nYhETEr |

Fortum och den svenska anläggningstillverkaren seabased planerar att bygga ett fullskaligt vågkraftverk på sveriges västkust. Då anläggningen är färdig är den störst i världen med en eleffekt på 10 megawatt. Vågkraften är en teknologi i ut-vecklingsfasen, vars möjligheter och potential för närvarande utreds. Energimäng-den i Östersjön bedöms motsvara elbehovet i Finlands samtliga hushåll.

Koldioxidutsläppen i schack

FInlands FörsTa helT eldrivna taxibil började köra i huvudstads-regionen i maj. Eltaxin, som har Helsingfors-Vanda fl ygplats som bas, ger passagerarna ett smakprov på framtidens miljövänliga fordon. Bilen rullar cirka 160 kilometer med fulladdat batteri. Elmotorn är upp till tre gånger effektivare än en traditionell förbränningsmotor och utsläppen uteblir. Motorn spinner nästan helt ljudlöst.

Elbilen kommer bäst till sin rätt i stadstrafi k, där avstånden är korta och hastigheterna låga.

Fortum startade ett nordiskt elbilsprojekt ifjol och de första elbi-larna och laddningsstolparna kommer att dyka upp i Esbo och stock-holm.

De utsläppsfria fordonen syns i trafi ken om några år, då biltillver-karna lanserar laddningsbara hybridbilar och helt eldrivna bilar.

Med elbil avses en hybridbil eller en helt eldriven bil som laddas direkt från elnätet. om elbilen laddas med elektricitet som produce-

rats med bränsle från förnyelsebara energikällor, kan den köras helt utan kodioxidutsläpp.Ytterligare information: www.fortum.fi /sahkoauto

ifjol var hela 92 % av Fortums elproduktion i Eu-området koldioxidfri. Detta kommer fram i rapporten Fortum and climate change 2009, som publicerades i juni.

Fortum har förbundit sig att höja energieffektiviteten vid sina produktionsan-läggningar och uppställt gränser för co2 - utsläppen från företagets fordon. Mål-sättningen är även att minska de fl ygrelaterade koldioxidutsläppen med 10 %. Den engelskspråkiga rapporten Fortum and climate change kan läsas på webbadressen www.fortum.com/sustainability/climate

saMMaNsTÄLLDa aV sEppo iisaLo

O

Elektricitet med vågkraftO

BiLD: Lau

ri HEN

TToN

EN

utsläppsfritt med elbIl

BiLD: Lau

ri HEN

TToN

EN

med elbIl


För mig som huvudstadsbo innebar Lovisa länge en kyrka mitt i gatan och en väl-

kommen glasspaus på vägen till stugan i Luumäki om somrarna. Glasskiosken i

Lovisa hade en underbar chokladglass med päronsmak. Senare kom jag nog att as-

sociera Lovisa till kärnkraft.

Under tonåren på 1970-talet kretsade mina tankar kring helt andra saker än

energiproduktion. Min fysiklärare i Suomalainen yhteiskoulu var en ivrig kärn-

kraftsförespråkare. Trots att ämnet fysik aldrig intresserade mig särskilt mycket,

minns jag en fysiklektion speciellt väl.

Min lärare hade besökt Lovisa kraftverk och berättade för klassen om besöket.

”Under resan kunde vi konstatera att kärnkraften är livsfarlig. En fågel, eller

kanske det var en geting, flög mot bussfönstret och dog på fläcken”, sade han li-

te utmanande. Vilken bra vits, tänkte jag ironiskt. Men tydligen fastnade något i

den utleda elevens skalle.

Även musiken tog ställning till kärnkraften på 1980-talet. Under tonåren skrek

min bandspelare ut Eppu Normaalis låt Suomi-ilmiö Uraani halkeaa. Trots att vi

trallade den medryckande låten stup i kvarten, gjorde Eppu Normaalis ställnings-

tagande inget större intryck på mig.

Då det blev aktuellt att flytta till Pernå i närheten av Lovisa för några år sedan,

tänkte jag inte så mycket på kärnkraftverket. Kriminaliteten, sysselsättningsläget,

skolorna och ungdomsverksamheten i Lovisanejden var det som gällde.

Efter olyckan i Tjernobyl är jag övertygad om att nedfallet efter en kärnolycka

sker där det sker, oavsett olycksplatsen. Därför fruktar jag inte en kärnolycka mer

i närheten av kärnkraftverket än på något annat ställe. Kanske stadens skönhet och

idyll lägger sordin på vetskapen om att det på ett stenkasts avstånd finns en ener-

giproducent som ibland får diskussionens vågor att gå höga.

Av någon anledning har våra vänner från Helsingfors aldrig frågat hur det känns

att bo i ett kärnkraftsområde. Däremot verkar avståndet till Helsingfors bekym-

ra dem.

Då mina tankar någon gång går till kärnenergin är det inte

fission eller fusion jag tänker på, utan naturen och säkerheten.

Var och hur skall man producera den nödvändiga energin? Hur

inverkar kraftverket på sysselsättningen och näringslivet? Då

kraftverket byggdes drog det mycket människor till Lovisanej-

den, på gott och ont. Den kraftigt ökade alkoholkonsumtionen

ledde till att stadens första AA-klubb grundades.

Jag har inte hittat de vises sten i Lovisas skogar eller på Lo-

visas stränder. Det vore enklare om man visste hur man vill ha

det och vilken lösning som är den rätta. Kanske vi småstads-

bor därför väljer att tala om vädret och våra vardagsbekymmer.

Vi lever med kärnkraften. Så bara förhåller det sig.

Livet med kärnkraft

reija Kokkola, redaktör | KOlUmnEn |

Kolumnförfattaren flyttade till Pernå för cirka tre år sedan.

BiLD: pÄiVi aH

VoN

EN



mu

iSt

ipe

Li

min

ne

SSp

eL

Irro

ta s

ivut

ja

liim

aa n

e pa

hvill

e.

Leik

kaa

kort

it ir

ti ja

vie

tä

peli-

hetk

i ys

tävi

en k

era!

Lösg

ör

sido

rna

och

klis

tra

dem

på

en p

apps

kiva

. Kl

ipp

seda

n ut

kor

ten

och

spel

a m

inne

sspe

let

med

din

a vä

nner

!

LEIK

KAA

TALT

EEN!

KLIP

PA U

T!

© k

risT

iNa

ELo

© k

r isT

iNa

ELo

© k

risT

iNa

ELo

© k

r isT

iNa

ELo

© k

risT

iNa

ELo

© k

ris T

iNa

ELo

© k

ris T

iNa

ELo

© k

ris T

iNa

ELo

© k

r isT

iNa

ELo

© k

r isT

iNa

ELo

© k

ris T

iNa

ELo

© k

r isT

iNa

ELo


Lovi

isal

aine

n

kris

tina

Elo

on

pitk

än li

njan

taite

ilija

. Hän

kuva

a m

aailm

aa

mie

likuv

ien

ja

satu

mai

sten

hahm

ojen

siiv

ittäm

änä.

kris

tina

Elon

eläm

änilo

iset

öljy

värit

eoks

et

saav

at k

atso

jan

hym

yile

mää

n.

kons

tnär

en

kris

tina

Elo

från

Lovi

sa b

eskr

iver

värld

en m

ed

sinn

ebild

er o

ch

fabe

lfigu

rer.

Henn

es

livsb

ejak

ande

olje

mål

ning

ar få

r

betr

akta

ren

att l

e.

ww

w.k

ristin

aelo

.fi

© k

risT

iNa

ELo

© k

r isT

iNa

ELo

© k

risT

iNa

ELo

© k

r isT

iNa

ELo

© k

risT

iNa

ELo

© k

ris T

iNa

ELo

© k

risT

iNa

ELo

© k

r isT

iNa

ELo

© k

ris T

iNa

ELo

© k

ris T

iNa

ELo

© k

risT

iNa

ELo

© k

r isT

iNa

ELo


Documents

Kraftverket vår granne