e onom

EkonomErdEmonstrErarGreklands kommuner i kris

rEkord i utbildning600 ekonomer får chansen

ny budgEt mEd gEnus Genusbudget, en ny utmaning

KRÖNIKAN

Tidning för kommunal ekonomi och styrning

#1 2010

långvägarE på rätt platsRoger Lavrell har gått långa vägen

Tidning för kommunal ekonomi och styrning

#2 2010

kommunal

Bernt Jakobson: Strålande tider, härliga tider!KRÖNIKAN

Clarry vill studera på

distans. 27

Visst går det att bygga billigare.

Det är som bekant onödigt att uppfinna hjulet igen. Lika onödigt tycker vi att det är att specialrita skolor, äldreboenden och kontor - när det finns beprövade lösningar som kan produceras kostnadseffektivt och som vi vet fyller sin funktion. Som industriellt byggföretag har vi en teknisk plattform, en materialplattform och standardiserade koncept för en mängd olika byggnader. Det innebär färre fel, lägre kostnad - och en nöjdare kund. Vad väljer du?

6

Friskolor överklagar bidragsbeslut 6Sedan årsskiftet kan friskolor överklaga bidragsbeslut direkt till förvalt­ningsrätterna. I mitten på mars väntade drygt 350 ärenden på avgörande.

Ekonomer på stridsfot 16Politiker och banker ställer till det, kommunerna får betala. I Grekland stänger ekonomikontoret och alla reser till Aten för att demonstrera.

Pojken med guldbyxorna 18Förvaltningschef Roger Lavrell kallades Pojken med guldbyxorna – han höll alltid budget. Ekonomi och verksamhetskunskap är två framgångsfaktorer.

Med genus i budgeten 25Politikerna i Göteborg vill genussäkra budgeten. Eva Hessman, budgetchef, ser det som ett bra tillfälle att vidga ekonomrollen.

Aktuellt i Kommunal Ekonomi

www.kommunalekonomi.seAnsvarig utgivare: Anneli Lagebro SLL, Box 2230, 104 22 Stockholm08-737 5312anneli.lagebro@rev.sll.seRedaktör: Thomas Pettersson, Acta Skrivkultur, Odinsgatan 20 A, 411 03 Göteborg,tel 031-13 02 56, acta.skrivkultur@telia.comGrafisk form och layout: LTS Kommunikation AB

Annonser: Ad 4 you media AB,tel 08-556 960 12tommy@ad4you.seFrågor om din prenumeration: 026-12 81 85E-post: prenumeration@kef.seOmslagsbild: Stefan Bohlin Tryck och repro: Litorapid Media, Göteborg 2010ISSN 0282-0099Kommunal Ekonomi är TS-kontrollerad.

Tidning för kommunal ekonomi och styrningUtges av Föreningen Sveriges Kommunalekonomer

4 Ordförande Anneli Lagebro oroas av ryckig ekonomi.

8 Bokslut. Svaga prognoser ett bekymmer för ekonomen.

10 Marknad. Konkurrensen ska bli bättre med ny lag.

21 Utbildning. Nära 600 ekonomer får chansen.

27 Unga ekonomer. Sociala medier utmanar kommunsektorn.

28 Forskarsidorna. Att klassificera investeringar.

34 Krönikan. Härliga tider väntar, enligt Bernt Jakobson.

Nästa nummer av Kommunal Ekonomi ut kommer den 15 juni.

INNEHÅLL

Clarry vill studera på

distans. 27

18

Gå in på KEF:s hemsida! Där hittar du fler artiklar om kommunal ekonomi.

25

16

LEDARE

Snabba ryck försvårar

Håll koll! n Finansdagarna 2010 har ett högintressant program.

Det är valår, både Mats Odell och Thomas Östros talar om

hur den kommunala eko­nomin ser ut efter valet – om rätt parti vinner.

ANNELI LAGEBRO

Ordförande, Föreningen Sveriges Kommunalekonomer

BjÖRN BRORstRÖM

koMMEk på gångn Nästa vecka släpps KOMMEK­program­met. Här finns något för alla, utan tvekan. Varför inte boka in seminariet Framti­dens kommuneko­nom? Eller ta reda på vad seminariet Revolution i kom­munhuset betyder för ekonomerna. Och någon gång ska man väl tänka stort: Lyssna på SEB:s Klas Eklund som talar om vårt klimat och hållbar tillväxt.

Kika på programmet och boka in någ­ra höjdardagar i Malmö 18–19 augusti.

FÖR FyRA månader sedan ställde jag på ledarplats frågan om hösten 2009 skulle gå till historien under benämningen: Kriserna som kom av sig. Bakgrunden var både den ekonomiska situationen och pandemin. I båda fallen kan vi konstatera att det inte blev så illa som först befarat.

I dEttA nummer har vi bland annat tittat närmare på den ekonomiska ”krisen”. Det finns förstås en del engångsintäkter i form av utdelning från SKL och sänkta premier för avtalsförsäk-ringar som förklarar en del. Jag tror dock att det är bra att också hålla i minnet att skatteintäkterna är en så totalt dominerande intäktspost i en kommun eller ett landstings budget att bara några promilles skillnad mellan prognoserna ger effekter på många miljo-ner kronor.

dEt IFRåGAsättANdE som nu kommer av att man sparat för mycket måste nog ses mot bakgrund av att det alltid är mycket lättare att förbruka en ny miljon kronor än att spara samma belopp i befintlig verksamhet. Om ekonomer och politiker överlag reage-rar snabbare på negativa signaler än positiva kan man väl fundera på. Själv tycker jag inte att man ska tolka det som att ekonomer och politiker hellre vill spara än spendera. Enligt min uppfattning handlar det snarare just om att det är så mycket lättare att göra det senare. Om man däremot ska spara i verksamhet som redan rullar och går behövs bra framförhållning, ett tydligt budskap om varför man måste dra ner och sedan uthållighet.

dEN RycKIGhEt som man nu upplever på många håll kan nog tyvärr inte sägas kännetecknas av framförhållning, tydlighet och uthållighet. Ryckigheten riskerar att försvåra behovet av effektivi-seringar på längre sikt, inte minst mot bakgrund av de demogra-fiska förändringarna.

NäR NI läser detta är det dock troligen 2011 som står i fokus. Blir det åter dags att försöka mobi-lisera för nytt kristänkande 2011 eller kommer regeringens vårproposition i april att ge besked om nya tillskott? Om de får fortsatt förtroende att styra landet vill säga. Det skadar dock inte

att fundera lite på det som har varit och vilka lärdomar vi kan ta med oss för framtiden.

Till SiST … … noterar vi att Arvidsjaurs kommun skapat en egen sida på Facebook. Efter två veckor har sidan 800 vänner. Sidan ska vara en mötesplats för utflyttade Arvidsjaursbor och personer från kom­munen som vill tipsa om händelser. Man vill också skydda varumärket Arvidsjaur på Facebook.

EkonoMi à la SurpriSEn Kommunsektorns oväntade överskott 2009 ger förstås det nationella kom­munforskningspro­grammet intressant material att studera.

– Både politikers och ekonomers trovärdighet har fått sig en törn, det märks på diskus­sionerna, säger Björn Brorström, föreståndare på KFi.

Forskarna ska öka kunskapen om vad som händer i en ekonomiskt instabil situation. Med förhoppningen att vi ska vara bättre förberedda nästa gång.

– En lärdom är nog att man ska ha lite is i magen när den ekonomiska utveck­lingen är så svårbedömd, säger Björn Brorström som talar om kommuners krisreaktioner på KOMMEK.

Hur grön är er verksamhet?Handen på hjärtat: hur gröna är verk-samheterna i din kommun? Klarar din kommun en miljöekonomisk granskning om miljöaktivisterna knackar på stads-husporten? Och hur är det med de kommunala bolagen? En ny lag ska hindra kommu-ner och landsting att konkurre ra med näringslivet. Får din kommun grönt ljus om Konkurrensverket hälsar på?

Men, oroa dig inte! På KOMMEK 2010 lär du dig det du behöver veta för att verksamheterna ska få grönt kort av miljöaktivister, revisorer, statliga hand-läggare och nyfi kna journalister. I april presenteras programmet för KOMMEK 2010 i Malmö – där hittar du det mesta av det bästa som rör kommu-nal ekonomi.

KOMMEK arrangeras av Föreningen Sveriges Kommunalekonomer, Sveriges Kommuner och Landsting, Region Skåne och Malmö Stad i samarbete med Sydexpo.

Välkommen till Malmö 18–19 augusti 2010

Malmö18–19 augusti 2010

www.kommek.se

T V Å I N S P I R E R A N D E D A G A R F Ö R D I G S O M A R B E TA R M E D E K O N O M I I K O M M U N E R , L A N D S T I N G O C H R E G I O N E R .

6 Kommunal Ekonomi #2 2010

BIL

D: S

MÅ

LAN

DSP

OST

EN /

JER

Ry S

AN

DB

ERG

Alltid på väg

EHR

ENST

RÅ

HLE

BB

DO

Intelligent belysning från Svevia anpassar mängden ljus efter behovet. Det kan spara 60 % av energikostnaderna för gatubelysning i din kommun. Systemet tar hänsyn till trafi kintensiteten, mängden dagsljus, sikten och andra viktiga faktorer. Kontakta oss så berättar vi mer, till exempel om våra erfarenheter från intelligent belysning i Göteborg. Du hittar oss enklast på svevia.se

Det behöver bara varatänt när någon är där.

3010236-2tg_Svevia_IntelligentBelysning_210x297.indd 1 10-03-22 09.57.46

Från årsskiftet till mitten av mars fick de tolv förvaltningsrätterna in drygt 350 överklaganden som gällde hur

kommunerna tillämpar skollagen, enligt statistik som Kommunal Ekonomi bett förvaltningsrätterna sammanställa. I de allra flesta fall handlade det om att frisko-lor och fristående förskolor var missnöjda med bidragsbeslut.

– Den vanligaste orsaken är otydliga beräkningsunderlag. Kommunen har inte förklarat och motiverat sitt beslut, trots att lagen kräver det, säger susanne johansson hedström, förbundsekonom på Friskolor-nas riksförbund.

stEFAN schER dRIvER Victum Gym-nasium i Helsingborg. När skolan startade 2002 fick den 74 000 kronor i bidrag per läsår för varje elev på omvårdnadsprogram-met. I november fick han veta att bidraget för 2010 bara skulle bli 72 000 kronor.

– Det ändrade våra ekonomiska för-utsättningar dramatiskt. Vi överklagade beslutet för att markera att vi ansåg att det inte är rimligt, säger Stefan Scher.

Beskedet om den nya bidragsnivån hade

förvaltningen skickat ut direkt efter skol- och fritidsnämndens budgetbeslut. När Stefan Scher protesterade bjöd förvalt-ningen in honom för att ge en förklaring. Bakom den sänkta bidragsnivån låg bland annat att kommunen tidigare subventione-rat omvårdnadsprogrammet, men nu var stödet borttaget.

– Vi skickade en kopia av nämndens beslut, men borde ha varit mer utförliga. I fortsättningen ska vi motivera varje bi-dragsbeslut tydligare och visa vilka beräk-ningar som ligger bakom, säger Agneta Persson, ansvarig för gymnasieplanering-en i Helsingborg.

Victum drog tillbaka sin överklagan. Stefan Scher ändrade inte uppfattning om sänkningen, men fick klart för sig hur kommunen räknade och ville inte lägga tid och resurser på att driva en process.

dEt FINNs FlER fall där överklagan dragits tillbaka när parterna väl fått kon-takt, och därför rekommenderar Frisko-lornas riksförbund sina medlemmar att i första hand vända sig direkt till kommu-nen om ett bidragsbeslut inte känns rätt.

Regeringen har genomfört flera regel-ändringar för att skapa lika villkor för skolan, förskolan och skolbarnsomsorgen, oberoende av om huvudmannen är offent-lig eller enskild. I en lagrådsremiss i slutet av februari slog regeringen fast att lika villkor inte bara handlar om att fristående skolor ska kompenseras om en kommun skjuter till mer pengar till de kommunala skolorna. Motsvarande ska gälla om en kommun behöver spara och minskar re-surserna till den egna verksamheten – då ska den även kunna minska bidragen till fristående skolor.

sKl APPlådERAR Att det nu blir tyd-ligare regler för vilka kostnader som ska ingå i kommunernas bidrag till fristående skolor. Friskolornas riksförbund välkom-nar också förändringen.

– Men klara regler får vi först när lagen har prövats och det kommer knappast ske före sommaren, säger Susanne Johansson Hedström.

Samtidigt konstaterar hon att kommu-nernas möjlighet att sänka bidragen kan få stora konsekvenser.

– En liten friskola kan få svårt att ställa om eftersom den har mindre marginaler att röra sig med.

Fortfarande råder också oklarheter kring riksprislistan. Efter oväntat stora skillnader i listan för 2010 gav regeringen Skolverket i uppdrag att senast den 31 mars förklara hur gapet uppstått. En temporär lista gäller till sista juni.

otydliga bidragsbeslut bakom överklagandenBidragen till fristående skolor och förskolor har skapat hundratals tvister sedan årsskiftet. Men när friskolorna överklagar bidragsbeslut beror det ofta på att kommunerna inte har förklarat hur de räknar.

TExT TORBJöRN TENFäLT

Rätt PRIs. Lilla Virestads skola i Älmhults kommun är en av många friskolor som överklagat ett kommunalt bidragsbeslut. I mars beslutade utbildningsnämnden att betala ut ett engångsbelopp om 100 000 kronor till skolan. Friskolan har dock inte dragit tillbaka sitt överklagande. På bilden Thomas Harrysson och Daniel Upphäll från ekonomiska föreningen Virestad friskola.

Alltid på väg

EHR

ENST

RÅ

HLE

BB

DO

Intelligent belysning från Svevia anpassar mängden ljus efter behovet. Det kan spara 60 % av energikostnaderna för gatubelysning i din kommun. Systemet tar hänsyn till trafi kintensiteten, mängden dagsljus, sikten och andra viktiga faktorer. Kontakta oss så berättar vi mer, till exempel om våra erfarenheter från intelligent belysning i Göteborg. Du hittar oss enklast på svevia.se

Det behöver bara varatänt när någon är där.

3010236-2tg_Svevia_IntelligentBelysning_210x297.indd 1 10-03-22 09.57.46

8 Kommunal Ekonomi #2 2010

det skulle bli ett riktigt, riktigt svagt år. I stället blev 2009 ett rekordår för många för många kommuner och landsting med ett överskott på

cirka 14 miljarder för hela sektorn.Och där stod politiker, anställda och allmänhet och

undrade, snopet och ilskna, om man sparat i onödan. På en kommunal blogg ställer exempelvis en engage-rad medborgare några arga frågor om svaga budget-prognoser i allmänhet, och föregående års i synnerhet: ”Det visar sig nu att ert eget ekonomikontor gissat fel på 100 eller 110 miljoner kronor … när det återstår bara två månader av budgetåret”.

Och politikerna säger inte emot. ”Jag håller med om att vi inte kan ha så dåliga prognoser. Det är skäm-migt.” svarar en KS-ledamot. ”Dåliga prognoser har vi levt med nu en längre tid, vilket är förödande för verksamheterna”, konstaterar en annan.*

På SKL kan biträdande chefsekonom stefan Acker by förstå om trovärdigheten fått sig en törn. Både den egna organisationen och ekonomerna i verk-samheten får stå till svars för att ha kommit med dubbla budskap.

– Ja, jag kan förstå reaktionerna. Det är klart eko-nomerna ute i verksamheterna undrar vad vi håller på, när vi ändrar våra prognoser så kraftigt. Men skatte-underlagsprognoserna är just prognoser, det är viktigt att komma ihåg.

hUR UPPstOd då överskottet? Ja, ytterst var det förstås en svårbedömd lågkonjunktur som inte slog så hårt som befarat, men också tillfälliga intäkter av olika slag. Förutom de besparingar och andra lokala åtgärder som många kommuner och landsting hann genomföra under 2009 så skedde det stora föränd-ringar på intäktssidan.

Kommunernas ekonomiska förutsättningar bör-jade vända under några sommarmånader förra året. I juni kom besked om SKL:s återbetalning i storle-ken en miljard och vid samma tid kom besked om en premie sänkning från AFA Försäkring om 2,3 miljar-der kronor. Under augusti kom så en reviderad skat-teunderlagsprognos som innebar en uppräkning av

skatteintäkterna 2009 med nära en miljard kronor, en uppvärdering som fortsatte med oktober- och

decemberprognoserna (och även i februariprognosen 2010).

I november kom så beskedet om ytterligare en pre-miesänkning från AFA, värd 2,9 miljarder kronor. I SKL:s ekonomirapport i oktober var dock förbundets bedömning fortfarande att sektorn skulle gå en mil-jard back.

– I den bedömningen beaktades inte sänkningen av AFA-premien i november, samtidigt som vi under-skattade både skatteintäkter och effekten av bespa-ringsåtgärderna, säger Stefan Ackerby.

dEN stÖRstA ÖvERRAsKNINGEN stod kanske AFA Försäkring för. Efter ett riktigt svagt 2008 med stora börsförluster gav framförallt regeringens tuffa krav på Försäkringskassan oväntat snabb effekt. Kunde inte kommunerna fått snabbare besked?

Nja, förklarar Stefan Ackerby, AFA jobbar med premieförmögenhetsanalys och räknar framåt i tiden: hur mycket premie behöver vi ta ut, givet förutsätt-ningarna.

– Vi är kund hos AFA, inte ägare. Och vi får fak-tiskt tidiga indikationer om utvecklingen numera. Vi fick redan i oktober signaler om att ytterligare en sänkning var på väg. Problemet är att vi måste avvakta det formella styrelsebeslutet.

Den minnesgode ekonomen kommer kanske ihåg AFA:s agerande för några år sedan. Då kom man med

BOKslUt

stEFAN AcKERBy.

Nä, vargen kom inte. Så kan man sammanfatta budgetåret 2009 inom kommun­sektorn. Nu lever politiker och ekonomer med ett hyggligt utgångsläge inför 2011. Men med en trovärdighet som naggats i kanten på många håll.TExT THOMAS PETTERSSON ILLUSTRATION LASSE WIDLUND

OtAcKsAMt. Ska ekonomin 2010 vara lika svårbedömd?

prognoser i motvind

Kommunal Ekonomi #2 2010 9

SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00

www.scb.se

SCB:s analysmodell med

SCB genomför undersökningar med både Nöjd-Kund-Index (NKI) och Nöjd-Medarbetar-Index (NMI) åt kommuner och myndigheter.

I våra kundundersökningar med NKI får kunderna sätta betyg på den verksamhet som undersöks. Exempel på kundundersökningar är elevundersökningar och hyresgästs-undersökningar.

I våra medarbetarundersökningar med NMI får medarbetarna sätta betyg på sin arbetssituation. Enkäten som används är utvecklad av experter inom frågekonstruktion och i samarbete med våra kunder.

SCB:s undersökningar med NKI och NMI ger:• resultat fokuserat på förbättringsarbete• jämförbarhet både inom den egna verksamheten och med andra organisationer• jämförbarhet över tid

För mer informationtfn: 08-506 949 10, e-post: kund_personalenkat@scb.se

Nöjd-Kund-Index och

Nöjd-Medarbetar-Index

Effekt

Betygsindex

Bemötande

Prioritera!Lägre prioritet

Bevara

Prioriteringsmatris

Förbättra om möjligt

Kompetens

InformationRättssäkerhet

Prioriterings-matrisenär undersökningens viktigaste resultat. I den nedre hög ra delen av matrisen återfinns de om-råden som i detta exempel är särskilt angelägna att upp-märksamma.

Tillgänglighet

Effektivitet

▲

▲

Delaktighet

Integritet

motsatt besked i december: en premiehöj-ning med en procent. Proteststormen fick AFA att backa den gången.

Nu hörs förstås inga protester och frå-gan är väl om ekonomer och politiker överlag reagerar snabbare på negativa sig-naler än positiva. Budskapen om behovet av snabba besparingar var många under hösten 2008. På KEF:s ekonomichefsdagar i januari var Volvo Lastvagnar det goda exemplet och berättade om sin höga be-redskap för en lågkonjunktur. Kanske gick det väl snabbt på sina håll?

– Jag vet att många kommuner fick lite panik, några kommuner tog tillbaka bud-geten. Andra såg krisen som en möjlighet och vidtog åtgärder som behövde genom-föras i vilket fall, säger Stefan Ackerby.

När sedan ekonomin förbättrades ledde inte det till några nya budgetbeslut

– Kommunledningarna lät budgeten ligga kvar, extrapengarna fick stärka upp resultatet, säger han.

vAd BlIR då effekten av överskottet? Ja, SCB:s siffror blev klara lagom till en het avtalsrörelse och flera fackförbunds-företrädare var snabbt ute för att inteckna delar av överskottet som löneutrymme. Varpå SKL:s förhandlingsdelegation lika snabbt sa nej: det är tillfälliga pengar och fel läge för långsiktiga åtaganden.

Ute i kommunerna verkar man resonera på samma sätt.

– Man är försiktig med permanenta kostnadsökningar, däremot satsar många på tillfälliga aktiviteter under 2010. Alla räknar med ett tufft år 2011, men nu fal-ler vi ifrån en högre nivå. Vårproppen blir viktig, säger Stefan Ackerby.

Vad är då SKL:s erfarenhet så långt? Det blir inga nya rutiner i kontakten med kommunerna och inga nya krisråd. Och omvärldsbevakningen har ju redan stärkts upp genom nye chefekonomen Mats Kinn­wall. Däremot har osäkerheten aktualise-rat behovet av stabilare kommunekono-mi. En pålitligare intäktssida kan man få genom att beräkna skatteunderlaget över flera år. Men, det är komplicerat och inget SKL egentligen förespråkar, berättar Ste-fan Ackerby.

– Däremot välkomnar vi den kommande utredningen om stabilisering av den kom-munala ekonomin. Vi anser att ska vara tillåtet att gå med överskott, att reservera pengar för kommande år när man kan tvingas underbalansera budgeten.

*Situationen blir inte bättre av att även Statis-tiska centralbyrån, SCB, räknat fel. Myndigheten räknade fel på kommunsektorns finansiella sparande. Plus 2,4 miljarder skulle vara minus 2,2 miljarder, meddelade SCB i slutet på mars.

10 Kommunal Ekonomi #2 2010

Kommuner och landsting som driver verksamhet som kan konkurrera med privata företag får se upp. Lagstift­ningen har skärpts och Konkurrensverket uppmanar kommunsektorn att se över sin verksamhet. Verket kommer också att driva ett antal ärenden i domstol.TExT BJöRN JERKERT

MARKNAd

BILD: UPPSALA KONSERT OCH KONGRESS

OsUNd KONKURRENt? Uppsala konsert och kongress är ett av de kommunala bolag som anmälts till Konkurrensverket. Anmälan kan komma att prövas i Stockholms tingsrätt.

sedan årsskiftet kan kom-muner och landsting tvingas lägga ned verksamheter om de

konkurrerar med privata företag på en fungerande marknad. 16 ärenden låg i mitten av mars för utredning i Konkurrensverket och en del av dem kommer att avgöras i den domstol som ska specialisera sig på sådana mål, Stockholms tingsrätt.

Näringslivets organisationer har i årtionden drivit på om regler mot illojal konkurrens från kommuner som ju med hjälp av skatter har helt andra ekonomiska förutsättningar än privata företag.

stEFAN sAGEBRO äR jurist på Konkurrensverket och tycker att den gamla lagstiftningen var tandlös och att det är bra att man nu får verktyg mot kommuner som missbrukar sin dominerande ställning eller sysslar med sådant de inte har rätt till. Bred-band, restaurang och hotell samt sophantering är några branscher som verket prioriterar i sin granskning.

– Att välja rätt ärenden är viktigt, säger han.

De 16 fall man nu ser på är upp-skattningsvis bara en tredjedel av de anmälningar som hittills kommit in. Tre av de 16 har dessutom initierats av verket självt. Fem fall har anmälts av Sveriges hotell och restaurangfö-retagare, SHR. Där ingår exempelvis en restaurang vid silvergruvan i Sala som kommuner driver.

– Verksamheten är en helhet där personalen används till olika upp-gifter. Det handlar både om vård av industrihistoriska byggnadsminnen och om säkerheten vid besök i gru-van. Vi har provat med entreprena-der tidigare, säger kommunalrådet carola Gunnarsson (c).

Den nya lagen har dock gjort att kommunen sett över sina verksam-heter och nu lägger ned en återvin-ningscentral.

Trelleborg är en av få kommuner som på eget initiativ gjort en total-inventering. Där hittade man bland annat en butik för försäljning av grus

och byggvaror där en nedläggning nu diskuteras.

– Det är en svår nöt, för den är uppskattad av invånarna och ingen privat på orten säljer grus, säger kommunalrådet Ulf Bingsgård som är moderat och positiv till privatfö-retagande. Han tror att man väntar till efter valet med att besluta i den känsliga frågan.

Ett bageri där LSS-personer job-bar vill man inte att lägga ned och troligen inte heller kommunens kon-ferensanläggning.

Konkurrensverket håller inte bara koll på de kommuner som döms att stänga verksamheter utan också de som frivilligt lovar att rensa ut af-färsrörelser. Örebro har exempelvis sagt att man ska sälja sin konferens-anläggning i Kilsbergen och har nu några månader på sig att göra det för att fallet inte ska tas upp igen.

vERKEt GER dOcK inga för-handsbesked till kommuner utan bara allmänna råd och hänvisar till advokater eller SKL. De som hamnar i domstol riskerar för övrigt inget straff för att de drivit verksamheten utan kan bara dömas att lägga ned den för att slippa ett vite som dess-utom kan höjas successivt.

En del kommuner och landsting tar hjälp SKL i kontakterna med ver-ket. SKL har också haft tre välbesök-ta seminarier runt om i landet och ska tillsammans med andra aktörer under våren hålla fem informations-möten.

– Det hade behövts en analys inn-an man införde den här lagstiftning-en. Det här är ett väldigt komplicerat område, diffust när det gäller den kommunala kompetensen, och på många håll vill ju ingen annan driva verksamheten, säger lena dahlman, jurist på SKL.

Hon tycker inte att den nya lagen behövdes och tror att det blir svårt att tillämpa den.

– Många kommer att bli besvik-na. Anmälningarna är ofta torftiga och krymper ihop när man ser vad som ligger bakom en viss kommunal verksamhet, säger hon.

Tuff konkurrenslag utmanar kommunsektorn

Kommunal Ekonomi #2 2010 11

v i vill släcka varje röd lampa. Budgetproces-sen är ett sådant om-

råde. Vissa kommuner lägger jobbet tidigare under året, det blir lättare för tjänstemännen. Då får man å andra sidan en osäkerhet på resurssidan, säger Ulf Ericsson.

De deltagande kommunerna

körde KEF:s Ta Pulsen sam-tidigt med KFi:s studie, två mätningar som kompletterade varandra bra.

– KFi:s jämförande studie är bra för att utveckla ekonomi-funktionens roll i organisatio-nen. Ta Pulsen ger underlag för att utveckla rutinerna i organi-sation, säger han.

Tanums resultat var alltså bra, till och med bättre än vad ekonomichefen förväntat sig på vissa områden.

– Jag trodde att tjänstemän-nen ansåg att ekonomistyr-ningen tar för stor plats och

går före verksamheten. Så var det inte. Kopplingen ekonomi och verksamhet kan vi dock bli bättre på, det visade resultaten.

Förutom de nämnda studi-erna så har årsredovisningarna jämförts och redovisningsprin-ciperna granskats enligt RKR:s normer. I samarbete med KEF och KFi ska genomlysningen av verksamheten resultera i en rapport och ett nytt användar-vänligt verktyg.

– Det är dags för stödfunktio- nerna att benchmarka lika effek-tivt som kärnverksamheterna, konstaterar Ulf Ericsson.

Tanum vill släcka röda lampor

jäMFÖRElsER

I Tanums kommun kan ekonomichef Ulf Ericsson glädja sig åt bra resultat i KFI:s brukarstudie. Men det går alltid att bli bättre.

jäMFÖRdA KOMMUNER4 Sotenäs 4 Munkedal4 Lysekil

4 Strömstad4 Tanum 4 Mark

släcKtA lAMPOR. Ekonomichef Ulf Ericsson har god nytta av brukar­studien.

jäMFÖRdA. Även kommuner ­ nas årsredovisningar har studerats.

Förra året publicerade Kommunforskning i Västsverige, KFi, en

benchmarkstudie på ekonomi-funktionen i nio västsvenska kommuner. Nu har Gustaf Kastberg följt upp studien genom att studerat hur eko-nomifunktionen uppfattas av brukarna, det vill säga tjänste-män och politiker.

stUdIEN hAR OMFAttAt

tjänstemän med budgetan-svar och kommunstyrelsens ledamöter samt ordförande och vice ordförande i nämnderna.

– Vi använde samma arbets-sätt som i den förra studien, vi utarbetade frågorna tillsam-mans, berättar han.

För tjänstemännens del dela-des frågorna upp fyra områ-den: behjälplighet, service- och

kunskapsnivå, rapportkvalitet och ekonomisystemet.

– Ingen kommun fick alarme-rade dåliga siffror, det var inga allvarliga missnöjesyttringar. Men visst skiljer sig kommu-nerna åt resultatmässigt.

En sak som framgår av ma-terialet är att kommunerna har sin styrka i det mer traditio-nella ekonomiarbetet. Över-lag får kommunerna lägst värden när det gäller tjänster som att ta fram åtgärdsplaner, göra konsekvensbeskrivningar och analyser. Tjänstemännen tycker också att ekonomerna är sämre på att individanpassa underlaget och att kunskapen om verksamheten kunde vara bättre. Samtidigt håller ekono-merna en hög servicenivå och tillgänglighet och hjälper gärna till vid förfrågningar.

– Resultatet förvånar inte. Studier visar att decentralise-rade organisationer behöver ett mer aktivt stöd från eko-nomifunktionen, som skapar förutsättningar för exempelvis individanpassad information. Men det finns en gräns för hur proaktiv en ekonomifunktion kan vara, utan att tassa in på politikernas område.

dEN ANdRA brukargrup-pen, politikerna, fick lite färre frågor, samlade i två frågebat-terier som handlade dels om hur politikerna bedömer eko-nomifunktionens insatser vid

kontakten med dem, dels hur viktig ekonomifunktionen var för exempelvis effektivitetsför-bättringar.

Är det en resursfråga, vilken ekonomifunktion som klarar jämförelsen bäst?

– Nej, studien ger inga be-lägg för att mer pengar ger en bättre ekonomifunktion. Inte heller utbildningsnivå eller lokaliseringen av ekonomerna ger något större genomslag, sä-ger han.

nöjda brukare ingen resursfråga

Mer pengar ger till ekonomerna ger inte nödvändigtvis tjänstemän och politiker bättre service. Det är ett av

resultaten av Gustaf Kastbergs jämförande brukar studie av ekonomifunktionen i sex kommuner.

TExTER THOMAS PETTERSSON

12 Kommunal Ekonomi #2 2010

Det finns ett ökat intresse för att samla kommu nala stödfunktioner i Shared Service Centers, SSC. Region Skåne och Västra Göta­landsregionen är mitt i processen och ämnet har ett eget seminarium på KOMMEK.TExT THOMAS PETTERSSON

”tar ett ssc för stor hänsyn till sina kunder i förvaltningen försvinner mycket av poängen, att standardisera och jobba storskaligt.”

AdMINIstRAtION

stÖdFORsKARE. Gustaf Kastberg forskar gärna på ekonomi funktioner.

ALLT FLER VÄLJER HYPERGENE EOS

Med Hypergene EOS tar kommuner ett strategiskt grepp kring sin verksamhetsstyrning. EOS är marknadens effektivaste beslutsstöd. I en och samma produkt fi nns tillämpningar för rapporter, analyser, nyckeltal, budget och verksamhetsplaner. Produktens användar-vänlighet och öppna plattform ger en framtidssäker lösning med nöjda användare.

TA DEL AV EOS FÖRDELAR

Under våren besöker vi fl era orter i landet. Välkommen att anmäla dig till någon av presentationerna på www.hypergene.se.

Hypergene levererar beslutsstöd till kommuner som bland annat Botkyrka, Kävlinge, Lund, Nynäshamn, Staffanstorp, Värnamo och Ängelholm samt Sveriges Kommuner och Landsting. Hypergene EOS kan avropas via Logicas ramavtal med Kammarkollegiet (före detta Verva).

Komplett beslutsstöd för kommuner.

Trenden går mot delad service lÖNsAM sERvIcE. Göteborgs Stads Intraservice måste

vara effektivt, annars kan det bli tal om outsourcing.

Inte så konstigt, menar Gustaf Kastberg, verksam vid Lunds universitet, Institutionen för Service Ma-nagement. Nu slår pendeln tillbaka och 1980-talets

kommunala decentraliseringsvåg har nått vägs ände.– Det som sker nu är en selektiv centralisering av

funktioner som kanske inte skulle ha lagts ut över-huvudtaget. Nu ligger fokus på kostnadseffektivitet och bättre service, säger han.

Gustaf Kastberg har följt etablerandet av Göteborgs Stads eget SSC, Intraservice, under tre år med start 2005. Han vet alltså ganska väl vad som väntar skå-ningar och västra götalänningar framöver.

Det grundläggande problemet, anser han, är att det finns en inbyggd konflikt i relationen SSC contra beställar en (Göteborg stadskansli i det här fallet ) och ägaren (kommunen).

BEställAREN Och ssc förväntas uppföra sig som om man befinner sig på en marknad. Men, med det avgörande förbehållet att båda aktörernas agerande i slutänden måste gynna ägaren, kommunen i det här fallet. Det gäller att konstruera en bit fungerande marknadsekonomi inom ramen för en planekonomi.

I fallet Intraservice valde man dessutom att styra verksamheten med en opolitisk nämnd där ledamöter-na var tjänstemän från de förvaltningar och bolag som servicecentret skulle serva.

– Tar ett SSC för stor hänsyn till sina kunder i för-valtningen försvinner mycket av poängen, att stan-dardisera och jobba storskaligt. Och går man åt andra hållet, blir man för standardiserad, upplevs man inte som en bra leverantör, konstaterar Gustaf Kastberg.

I etablerandet av ett SSC kan man urskilja tre pro-cesser som delvis löper parallellt. Grunden för verk-

samheten läggs med externalisering av arbetsuppgif-ter: att identifiera, bryta ut, definiera och samla ihop de tjänster som ska utföras på SSC. Relativt enkelt när det gäller rutintjänster som kundfakturor, men svå-rare när det gäller komplexa och verksamhetsintegre-rade tjänster som IT.

Är det då en poäng att skilja ut IT från ekonomi, att ha separata servicecenter för olika stödfunktioner?

– Nej, det blir billigare att samla exempelvis IT, perso nal och ekonomi i en organisation. Och man får en enklare och tydligare styrning, säger han.

NästA stEG äR att skapa affärsrelationen. Hur ska SSC styras ekonomiskt? Där finns det lite olika modeller och viktigt är förstås att inte hamna i snåriga interna avtal som kräver mycket jobb att underhålla.

I den sista fasen, internaliseringen, gäller det för par-terna att maximera nyttan av den nya organisationen.

– Inrättar man ett SSC så blir det väldigt styrande för verksamheten. Nu kan inte socialtjänsten i stads-delsnämnderna här i Göteborg välja att arbeta med egna lösningar. Samtidigt är det ju här vinsterna ligger.

När ett SSC väl är etablerat inträffar något intres-sant. Då kan det nämligen bli aktuellt att konkurrens-utsätta och outsorca verksamheten.

– Den tanken har funnits med hela tiden i Göte-borg. Är man inte nöjd med resultat och kostnadsef-fektivitet är det möjligt att man lägger ut verksamhe-ten, säger Gustav Kastberg.

Frågan är hur etablerandet av SSC inom kommun-sektorn står sig mot den skärpta konkurrenslagstift-ning som trädde i kraft vid årsskiftet. Lagens ande-mening är att kommunsektorn ska hålla sig borta verksamheter som kan drivas av näringslivet.

– Det kan bli intressant. Näringslivet har ju skjutit in sig på ”horisontella” verksamheter som gym och an-nat. Ett SSC hör ju till den ”vertikala” delen, inom or-ganisationen, där blir det nog svårare att argumentera för att verksamheten är konkurrensbegränsande.

*Gustaf Kastberg är också knuten till Kommunforskning i Västsverige, KFi och Centrum för forskning om offentlig sektor, CEFOS. Hans studie heter Shared Service Center, En longitudinell studie av organisering och styrning av en ny kommunal serviceverksamhet CEFOS Rapport 2009:2

ALLT FLER VÄLJER HYPERGENE EOS

Med Hypergene EOS tar kommuner ett strategiskt grepp kring sin verksamhetsstyrning. EOS är marknadens effektivaste beslutsstöd. I en och samma produkt fi nns tillämpningar för rapporter, analyser, nyckeltal, budget och verksamhetsplaner. Produktens användar-vänlighet och öppna plattform ger en framtidssäker lösning med nöjda användare.

TA DEL AV EOS FÖRDELAR

Under våren besöker vi fl era orter i landet. Välkommen att anmäla dig till någon av presentationerna på www.hypergene.se.

Hypergene levererar beslutsstöd till kommuner som bland annat Botkyrka, Kävlinge, Lund, Nynäshamn, Staffanstorp, Värnamo och Ängelholm samt Sveriges Kommuner och Landsting. Hypergene EOS kan avropas via Logicas ramavtal med Kammarkollegiet (före detta Verva).

Komplett beslutsstöd för kommuner.

14 Kommunal Ekonomi #2 2010

Efter Rådet för kommunal redovisnings, RKR:s, praxisstudie av 2003 års bokslut genomförde undertecknad, tillsammans med Ola Eriksson,

en studie där vi granskade de sakkunniga revisorernas rapporter i 16 kommuner och jämfört de påpekande som skett i dessa rapporter med vad respektive kommun sva-rat i praxisstudien (se Kommunal Ekonomi nr 3, 2005). Studien pekade på brister i tillsynen och att revisorerna inte utgjorde någon drivkraft för att öka efterlevnaden av redovisningsrekommendationer utgivna av RKR. Det var snarare så att de formuleringar som fanns i gransknings-rapporterna motverkade en ökad efterlevnad!

Efter RKR:s praxisstudie av 2008 års bokslut har en motsvarande studie genomförts. Denna gång var urvalet något större och 38 granskningsrapporter har inklude-rats i undersökningen. Förutom granskningsrapporterna har vi använt data från RKR:s praxisundersökning och de granskade kommunernas årsredovisningar. De gran-skade kommunerna hade i genomsnitt 12,37 upplysnings-

fel och 3,68 värderingsfel. Urvalet är gjort för att propor-tionell spegla de olika byråernas marknadsandel, men riktat mot kommuner och landsting som enligt praxis-undersökningen är medvetna att de inte fullt ut följer re-kommendationer och lagstiftning.

Studien visar att utformningen av granskningsrappor-terna varierar högst väsentligt. Olika praxis inom olika byråer är en förklaring, men även inom en och samma byrå, förekommer det stora variationer i struktur och innehåll. Även de sakkunniga revisorernas förmåga och/eller vilja att upptäcka och påpeka fel och avvikelser va-rierar kraftigt.

jäMFÖRt MEd dEN studie som genomfördes avseende sakkunnigas granskningsrapporter av 2003 års bokslut, förefaller det ändå generellt som om revisorerna i högre omfattning än tidigare påpekar avvikelser. De fel och avvikelser som påpekas är delvis, men inte alltid, samma avvikelser och fel som framkom i RKR:s praxisstudie. Detta indikerar att antalet fel och avvikelser förmodligen är ännu fler än vad som framkom av RKR:s praxisunder-sökning.

Fokus i granskningsrapporterna förefaller ligga på avvikelser av värderings- och klassificeringskaraktär. Man kan också konstatera att kommunerna och lands-tingen blivit bättre på att upplysa om sådana avvikelser i årsredovisningarna, även om man inte, vilket lagstift-ningen kräver, anger skälen till avvikelserna. Gransk-ning indikerar emellertid att materialitetsgränsen ligger väldigt högt inom den kommunala sektorn. Även om det i de flesta fall är svårt, att utifrån det underlag jag haft tillgång till, bedöma hur stora värderingsfelen är, så finns det i underlaget ett antal exempel där det framgår hur stor påverkan avvikelsen har på resultat och ställning. Utifrån dessa fall kan man konstatera att fel, som i vissa

revisionsbyråerna lägger ribban högt

REdOvIsNING

”Fel, som i vissa fall utgör flera procent av verksam­hetens kostnader och om de beaktats hade raderat ut hela årets resultat, betraktas inte som väsentliga!”

håRdA BUd. Inom näringslivet kan värderingsfel i en årsredovis­ning betraktas som bokförings­brott, enligt en dom i Högsta domstolen för några år sedan.

En studie av de sakkunniga revisorernas granskning av årsredovisningar har genomförts. Det påpekas fler

avvikelser idag än tidigare, men toleransnivå och väsentlighetskriterier är fortfarande väldigt högt satta,

konstaterar Torbjörn Tagesson på RKR.

Kommunal Ekonomi #2 2010 15

50 000 kronor är rätt mycket för en kanelbulle, men inte för ett hus.I många kommuner och landsting upplever politiker och tjänstemän att det styrsystem som använts under en lång tid inte längre fungerar effektivt. Ofta finns en vilja att på ett tydligare sätt kommunicera till kommun-invånarna vad de får för sina skattepengar. Att koppla ihop punkterna.

För mycket fokus läggs på förhandlingar om pen-gar och för lite på vad som faktiskt händer med dem.

Även om viljan till förändring är stark kan det vara svårt att komma igång. Vår roll i arbetet är att hjälpa till att ta ut riktningen. Att agera piloter i utvecklingsprocessen och erbjuda just den struktur och de verktyg som organi-sationen behöver. Vi kallar det ”connecting the dots”.

www.ekan.com

Ekan annons 2 kom ek 186x80 (4.0).indd 1 09-02-09 09.20.53

fall utgör flera procent av verksamhetens kostnader och om de beaktats hade raderat ut hela årets resultat, inte be-traktas som väsentliga! Ingen hänsyn verkar heller tas till den enskilda kommunen/landstingens resultat och finan-siella ställning, då man avgör vad som anses vara väsent-ligt. Inte i något fall har man påpekat att summan av de felaktiga uppgifter som upptäckts, inneburit att felen sammantaget betraktas som väsentliga.

NäR dEt GällER upplysningsfel är det endast i undan-tagsfall som sådana påpekas i granskningsrapporterna. Trots detta hävdar man i 26 av granskningsrapporterna att man även granskat noter och tilläggsupplysningar. Endast i fyra fall anmärker man explicit på brister i notapparaten, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att kommunerna och landstingen i urvalet i genomsnitt saknar över 12 obli-gatoriska upplysningar!

Även om fel och avvikelser påpekas i betydligt högre grad än i studien av 2003 års granskningsrapporter, är det bara i undantagsfall som man i sammanfattningen indike-rar att det finns allvarliga brister. I det övergripande utlå-tandet ger de sakkunniga revisorerna normalt ut låtande i stil med att årsredovisningen ger en rättvisande bild av resultat och ställning och att den i allt väsentligt uppfyller lagstiftningens krav och är upprättad enligt god redovis-ningssed. Detta även om man i rapporten har påpekat flera avvikelser och fel. Undantaget gäller avvikelser från lag-stiftningens krav avseende pensionsredovisningen vilket de sakkunniga revisorerna från en av byråerna i de flesta fall påpekar i en inskjuten bisats. I några fall förefaller det som om de sakkunniga revisorerna ”brottas” med avväg-ningar mellan professionella normer och en vilja att inte uttryckligen avstyrka fastställandet av årsredovisningen.

sAMMANtAGEt kan man konstatera att med hänsyn taget till de noterade avvikelsernas typ och omfattning, pekar studiens resultat på att toleransnivån och väsentlighetskriterierna fortfarande verkar vara väldigt högt satta inom den kommunala revisionen.

TORBJöRN TAGESSON

Docent i företagsekonomi vid Lunds universitet

TillfälligT undanTag för uppHandlingarn Regeringen har föreslagit att statliga och kommunala myn­digheter inte ska behöva tillämpa lagen om offentlig upphand­ling, LOU, när de köper varor eller tjänster från exempelvis ett aktiebolag eller någon annan juridisk person som de helt eller delvis äger, är medlem i eller har tillsatt.

Bakgrunden till bestämmelsen är att regeringsrätten i ett avgörande slagit fast att kommuner i princip alltid måste upphandla från sina företag. Många har tidigare gjort be­dömningen att upphandlingsskyldighet inte föreligger i dessa fall. Undantaget är temporärt, men en särskild utredare har tillsatts för att utreda behovet av ett eventuellt permanent undantag

TrängSElSkaTT i göTEborgn I enlighet med en framställan från Väg­verket och Göteborgs kommun föreslår finansdepartementet att trängselskatt ska införas i Göteborgs kommun. Trängsel­skatten ska bidra till avlastning på de mest trafikerade vägarna i centrala Göteborg och medverka till att dels minska kvävedioxidutsläppen, dels minska trafiken på genomfartsleder.

bESluT oM fyra rEgionEr n Regeringen vill permanenta Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Även Hallands läns landsting och Gotlands

kommun får samma regionala ansvar. Försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning har pågått i över tio år i Skåne och Västra Götalands län

De nya regionerna får ansvar för regional tillväxt och transportin­frastrukturplanering. De får också använda beteckningarna regionfull­mäktige och regionstyrelse, dock inte vid val.

16 Kommunal Ekonomi #2 2010

FINANsKRIsEN

George Matziouris hamnar i kläm när Grekland bromsar. För egen del med fryst lön och sämre pensionsvillkor, men fram­för allt i sin roll som ekonomichef i en kommun där regeringens sparpaket slår hårt mot både invånare och personal.

Ilskan mot den grekiska regeringens åtstramningspaket är stark på kom-munkontoret i Kessariani, en knapp mil

utanför centrala Aten. George Matziouris sitter bakom höga glasrutor, omgiven av sin kanslipersonal, men kommer ut ur skrubben när en välbekant stämma fyller lokalen.

– Det är inte rätt att vi ska tvingas betala notan när det är politikerna och bankerna som ställt till det, dundrar Evangeldos Pli­tos, lokal fackordförande för de kommu-nanställda.

Kanslister, socialsekreterare och chefer – alla är med i samma fack och George Mat-ziouris vill höra vilka nya protestaktioner som är planerade. Han har flera gånger varit med om att stänga förvaltningen och tillsammans med den övriga personalen bege sig in till Atens centrum, där demon-strationerna avlöst varandra under vintern.

– Kommunen har så lite pengar att vi måste prioritera. Viktigast är att alla våra 340 anställda får sina löner och att den nödvändigaste servicen till invånarna fungerar, säger George Matziouris.

dE sENAstE MåNAdERNA har han haft flera samtal med borgmästaren om behovet av nya pengar.

– Vi måste vända oss till staten om allt: från matleveranser och bränsle till bus-sarna till de skrivpapper vi behöver här på kontoret.

George Matziouris bor själv i kommu-nen och ser Greklands tilltagande kris när han går längs huvudgatan Ethnikis Antis-taseos. Butikerna är halvfulla och trots att vårsolen flödar över Kessariani är kafébor-

den inte lika upptagna som de brukar vara. Som ekonom har han förstå-else för att regeringen måste göra något åt det stora budgetunderskot-tet som förra året landade på 12,7 procent. Men när Grekland försöker ta sig ner till EU:s balanskrav måste nedskärningarnas plågor fördelas jämnare, anser Matziouris.

hAN hAR ARBEtEt som ekonom på kommunkontoret i 18 år och avancerade till ekonomichef för ett år sedan. Vart tredje år kommer han att utsättas för en granskning av en utomstående kom-mitté som består av en grupp sakkunniga personer med lång erfarenhet av arbete i kommunala förvaltningar.

– De ska bedöma om jag gör ett bra jobb, eller om någon annan skulle klara det bätt-re. De vill se att alla papper är i ordning och att inga pengar betalas under bordet.

Efter gymnasiet läste George Matziouris ekonomi på universitetet under fyra år och byggde några år senare på med en master-examen. Efter en kort tid som revisor i ett privat företag sökte han sig till offentliga sektorn.

– Här är anställningstryggheten mycket större än i näringslivet.

Inkomsten är däremot betydligt lägre än vad han skulle kunna få som ekonomichef i ett privat företag. I månadslönen på cirka 2050 euro ingår 130 euro i chefstillägg.

– Med tanke på ansvaret borde lönen vara högre, men det är så det är, säger han och slår ut med armarna.

George Matziouris har i likhet med andra offentliganställda i Grekland en inkomst med flera delar. Grundlönen är 1345 euro. Ovanpå på den får han 575 euro i olika påslag som kallas bonus, men som inte har någon koppling till prestation. Utöver chefstillägget kan han få ytterligare 35 euro om han gifter sig och 18 euro per barn.

– Ja, ja, jag borde väl gifta mig, säger han när en medarbetare påpekar att ekonomic-hefen varit ungkarl i många år.

Oavsett civilstånd får alla offentligan-ställda dessutom två extra grundlöner per år - en hel till jul, en halv till påsk och en halv till sommarsemestern.

REGERINGEN vIll FRysA lönen och minska bonusdelen och med de övriga åt-gärderna minskar George Matziouris köp-kraft betydligt. Enligt fackets beräkningar handlar det i snitt om en försämring av de offentliganställdas privatekonomi med 20-25 procent.

Trots att den närmaste framtiden ser mörk ut har han inga planer på att byta ar-betsgivare.

– Jag gillar att lösa problem och här finns det ju en hel del att ta itu med, säger George Matziouris.

TExT TORBJöRN TENFäLT BILD MAGNUS HARTMAN

dRABBAd. Utgifterna är större än intäkterna för ekonomichef George Matziouris i kommunen Kessariani, en mil från Aten.

i grekland slår krisen hårt mot kommunerna

Kommunal Ekonomi #2 2010 17

FAcKEts RÖst. – Regeringen struntar i oss,

dundrar fackordförande Evangeldos Plitos.

Gör det möjligtObservera att en fonds historiska avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Värdet på fondandelarna kan både öka och minska till följd av marknadens utveckling och det är inte säkert att man får tillbaka hela det insatta kapitalet. Faktablad, informations-broschyr samt hel- och halvårsrapport fi nns på Nordeas bankkontor samt på www.nordea.se. Fonden förvaltas av Nordea Fonder AB.

Komplettera placeringarna med företagsobligationerInstitutionella Företagsobligationsfonden - en fond med:

• etisk granskning• förvaltningsteam specialiserat på

företagsobligationer sedan 1998• valutasäkring till svenska kronor

Vill du veta mer? 08-579 42 243nim.ic.swe@nordea.com nordea.se/instforetag

Vill du veta mer? 08-579 42 243

tUNG våR I GREKlANdGrekiska regeringen presenterade i början av mars ett sparpaket som innehöll besparingar på 5 miljarder euro. Paketet innebar höjd moms, höjd skatt på alkohol, tobak, bensin, bilar och båtar samt sänkt lön för of­fentliganställda och frysta pensioner.

”vi måste vända oss till staten om allt: från matleveranser och bränsle till bussarna till de skrivpapper vi behöver här på kontoret.”

18 Kommunal Ekonomi #2 2010

PORtRätt

pojkEn mEd guldbyxornaSå kallade kollegorna Roger Lavrell för att han alltid höll budget. Och visst skimrar det lite om hans resa från mät­biträde i Eskilstuna till för­valtningschef i Katrineholm.

När Roger lavrell växte upp i Eskilstuna under tidigt 1960-tal drömde han om att bli flygare. Lite senare, i tonåren, såg han sig själv som välpolerad banktjänsteman i vit skjorta och slips.

I stället blev han allt-i-allo på en ingenjörsbyrå. Och sedan mätbiträde och utsättare på stadsingenjörskontoret i Eskilstuna kommun. Därefter sadlade han om till ekonom och avancerade till administrativ chef. Nu är han chef på Service- och teknikförvaltningen i Katrineholm och basar över 300 anställda och en budget på 200 miljoner kronor. Sällan har väl ordet ”lång-vägare” passat bättre!

– Ja, jag tänker ofta på den resa jag har gjort. Idag tror jag det är svårare att avancera på det sättet, de formella kraven är större. På gott och ont, säger han.

Den formella kompetensen har han själv saknat ibland, men det

TExT THOMAS PETTERSSON BILD STEFAN BOHLIN

däR BORtA! Roger Lavrell visar upp kommunens markarbeten för nya logistikcentrat.

Kommunal Ekonomi #2 2010 19

Stå inte stilla, fråga dig alltid: hur går jag vidare nu?

Komplettera dig själv, skaffa dig de kunskaper och kom­petenser du behöver för att utveckla din yrkesroll.

Var inte rädd för dina kol­legor. Kommunicera mycket och ofta, sök upp dina medarbetare.

1.

2.

3.

tRE Råd På REsANhar han kompenserat genom att läsa in nödvän-diga kunskaper. En titt i hans CV ger begrep-pet ”livslångt lärande” rätt innebörd. Där hittar man bland mycket annat företagsekonomi på Komvux, datakurser, revisionsutbildning, uni-versitetskurser i ekonomistyrning och beslut-smodeller samt interna kurser i ledarskap och personalekonomi.

– Jag har sällan läst in utbildningar i förväg. I stället har jag kompletterat med de utbildningar jag behövt när jag hamnat i en ny roll.

AvGÖRANdE FÖR dEN kommunala kar-riären var när han fick första ekonomjobbet i samband med en kommundelsreform i Eskils-tuna 1986. Dels fick han en chef som blev lite av en förebild, dels fick han ta ett stort ansvar i den nybildade organisationen

– Kommundelschefen trodde inte på mig först. Han tyckte jag hade för lite av både erfarenhet och ekonomiutbildning. Men se-dan lade han på mig alltmer ansvar. Vi har fortfarande kontakt, jag tackar honom än idag för att han vågade ge mig chansen.

Erfarenheterna från den första tiden som ekonomiansvarig på-verkar honom fortfarande, i hans sätt att leda förvaltningen.

– Jag släpper gärna fram personer jag tror på. I stället för att plocka in vikarier på kontoret kan man låta folk från fältet prova på att ta ansvar en bit upp i organisationen, säger han.

Det är viktigt att få chansen, att ges möjligheten att få lära nytt

och ta ansvar. Och det är inte farligt att miss-lyckas, om man bara gjort sitt allra bästa.

– Det är ett budskap jag för fram till alla chefer i kommunen. Jag hoppas att det kan på-verka andra, säger han.

MEN, åtER tIll EsKIlstUNA och kom-mundelen Nyfors-Fristaden. Där blev han känd som Pojken med guldbyxorna. Varför då? undrar vi nyfiket.

– Jo, jag var bra på att hålla kommundelens budget. Genom att vara ute mycket i verksam-heten lärde jag mig verkligheten bakom siffror-na. Att hålla budget har nog varit min ekono-miska spetskompetens genom åren, säger han.

Under tiden i Eskilstuna hann han också med att undervisa blivande omsorgspersonal i ämnet kommunal ekonomi på Mälardalens högskola. Lite extra gnuggning fick stu-denterna förstås i hans egen paradgren – budgetprocessen.

– Vi satte upp ett budgetspel där studenterna fick spela olika roller och lära sig processen. Det var både roligt och ett bra sätt lära sig, berättar han.

Efter många år i samma kommun var det dags att pröva något nytt. Nu som ”tvåa”, administrativ chef, på dåvarande tekniska förvaltningen i Eskilstunas grannkommun Katrineholm.

– Det var lockande att lära sig ekonomin runt vatten och av-lopp. Dessutom var det roligt att jobba med riktiga pengar! säger han och skrattar.

Roger lavrell om… intresset för ekonomi ”Det har jag nog från uppväxten med en ensamstående mamma som hade koll på våra pengar, ner på minsta öret. När jag blev lite äldre ville jag jobba på bank, ha ett ordentligt jobb, gå omkring i slips och vit skjorta och göra mamma glad.”

… det svåra i chefsjobbet ”Det svåra att hitta en ny Roger! Jag hade ju alltid varit nummer två, vilket innebar att man ofta både gjorde sitt eget jobb och även stöttade chefen. Att hitta någon som jag kunde lita på i min gamla roll var avgörande. ”

… hårt och mjukt på tekniska”Katrineholms-kuriren skrev att jag var ’en mjukis i en hård verk-samhet’ när jag började här. Jag gillar personalfrågor och personal-ekonomi. Men bara mjuk kan man inte vara. Vi håller på att lägga ut städningen på entreprenad, det är ett tufft beslut som berör 63 personer – då måste man veta vad man vill.”

EFtERtäNKsAM. Roger Lavrell diskuterar gärna ekonomi, chefsskap och lärande.

20 Kommunal Ekonomi #2 2010

Kvalitetssäkring

GIS Kartor

Planering

Larmhantering

Insatsrapportering

Digital nyckel

Mobilitet i vård och omsorg

Vill du veta mer? Besök www.sttcondigi.com

Bor: Centralt i Eskilstuna. Familj: Gift med Ingalill, två vuxna barn.

Utbildning: Ett-årig kameral utbildning, tre-årig företagseko-nomi på Komvux, revisionsut-bildning, datautbildning, högsko-lestudier i kommunal ekonomi, ekonomistyrning, beslutsmodel-ler. Ett otal interna utbildningar : chefsskap, personalekonomi, VA-ekonomi, med mera.

Yrkesliv: Mätbiträde och utsät-tare, därefter ekonomiansvarig, ekonomisekretare och stf för-

valtningschef i Eskilstuna kom-mun. Sedan administrativ chef, tf ekonomichef och sedan 2008 förvaltningschef i Katrineholms kommun. Lärare i kommunal ekonomi, Mälardalens högskola.

Fritidsintressen: Friskis och svettis, Eskilstuna ölkultur (föreningsdriven pub med eget bryggeri), militärhistoria och skidåkning. Övrigt: ”Njuter av en god cigarr, vårdar mina cigarrer ömt i en humidor. Har köpt en liten BMW Roadster för att få känna lite fartvind”.

KORt OM ROGER lAvREll

Idag har VA-verksamheten brutits ut och lagts i ett separat bo-lag. Den nuvarande service och teknikförvaltningen är ovanligt brokig med allt från sporthallar, friluftsliv, kostverksamhet och transportservice till gator/park och anläggning. Över 300 anställ-da, säsongsarbetare inräknade, en budget på 200 miljoner kronor och investeringar för 50-75 miljoner kronor om året.

– Den här förvaltningen kräver goda kunskaper i redovisning. Vi levererar ju mycket interna tjänster, det är en hel del att hålla reda på, säger Roger Lavrell

Självklart har han stor nytta av sin ekonomibakgrund ”jo, jag vet vilka frågor jag ska ställa till min ekonom”.

Men det var nära att det inte blev något nytt chefs-jobb. En hjärtinfarkt för två år sedan gjorde frugan Inga-lill tveksam till om tågpend-ling Eskilstuna-Katrineholm varje dag och ett förvalt-ningschefsjobb verkligen var en bra kombination.

– Jag såg inte chefsjobbet som ytterligare en belast-ning, utan en möjlighet att jobba mera effektivt och färre timmar. Jag har alltid haft lätt att delegera ansvar, det är en del av mitt ledar-skap. De spetskompetenser som dina medarbetare har ska de utveckla, säger han.

I dEN NyA BEFAttNINGEN äR han i händelsernas centrum. Är det inte akuta frågor om snöröjning och halkiga trottoarer så är det varumärkesbyggande industrisatsningar. Kommunen satsar hårt på logistik, närmare 100 miljoner kronor satsas på att bygga en kombiterminal för omlastning mellan tåg och lastbil.

Förvaltningen bidrar med gatu- och markanläggningsarbeten för närmare 25 miljoner kronor.

– Det är tufft och framsynt av kommunen att göra den här sats-ningen. Och roligt att vara med och påverka och se verksamheten ta form, säger Roger Lavrell.

Kommunal Ekonomi #2 2010 21

KOMPEtENs

Svenskt rekord i ekonom­utbildning, det kan man kalla den satsning som är på gång inom lands­tingsvärlden. Nära 600 ekonomer får chansen till kompetensutveckling med hjälp av EU­pengar. Västra Götalandsregionen är initiativtagare.

Utbildningssatsningen började egent-ligen som en följd av planerna på att starta ett Shared Service Center

inom Västra Götalandsregionen, VGR, med start hösten 2010. Poängen med ett service-center är ju dels att effektivisera admi-nistrationen, dels frigöra resurser för mer komplicerade ekonomsysslor som analys, omvärldsbevakning och strategifrågor. Och det skulle i sin tur kräva en hel del kompe-tensutveckling, konstaterade ekonomiavdel-ningen med Mats Friberg i spetsen.

Nu hade regionen nytta av sin omvärlds-bevakning. På Regionkansliet kunde Pernilla thorvald konstatera att Europe-iska socialfonden, ESF, utlyst 50 miljoner kronor i stöd inom programområdet Kom-petensförsörjning. Borde inte kompetens-utveckling av regionens ekonomer falla inom ramen för programmet?

På Ett MÖtE MEd landstingskollegor i Stockholm i april 2009 redogjorde Mats Friberg för planerna på ett kompetens-utvecklingsprojekt och möjligheten till ESF-pengar. Ansökningstiden var kort och det gällde att få med fler landsting i båten, annars skulle projektet falla. Intres-set fanns där och Landstinget i Dalarna, Region Skåne, Jämtlands läns landsting och Landstinget Halland hann med att underteckna ansökan till ESF.

– Intresset för projektet var stort, men tiden var kort. Vi är glada för att pro-

jektet fick den anslutning det fick, säger Mats Friberg.

Nu fick projektledningen pengar till en förstudie som genomfördes hösten 2009 i de fem deltagande organisationerna. Det visade sig att samtliga landsting stod inför en liknande situation som VGR: ökande krav på effektivare administration och be-hov av kompetensutveckling för ekono-merna. Inom förstudien sändes en omfat-tande enkät ut, både till ekonomerna och till deras chefer .

– Vi frågade vilka kompetenser eko-nomerna hade nu, och vilka de ansåg sig behöva för att klara morgondagens ar-betsuppgifter. Och vi ställde samma typ av frågor till arbetsgivarna, berättar Mats Friberg.

Frågorna ställdes enligt Olve-modellens uppdelning av ekonomens roller i kam-rer-coach-pedagog och analytiker för att metodiskt ringa in behoven och underlätta analysen av svaren*.

MAN KAN ENKElt summera svaren med att ekonomerna förväntades kunna mer av allt inom samtliga fyra områden, med tyngdpunkten mot coachning och analys.

Resultatet av förstudien sändes in till-sammans med nödvändig projektbeskriv-ning. Och så, i november beviljades de sökande landstingen närmare 8,8 miljoner kronor ur fonden för genomförandet.

– Vi räknar med att vi i genomsnitt har

runt 8 000 kronor per person att satsa, säger Mats Friberg.

I NUläGEt jOBBAR projektgruppen hårt med att formulera utbildningsbeho-ven, så att det går att sy ihop någon form av anpassade utbildningspaket. Sedan ska det formuleras en kravspecifikation för att kunna upphandla utbildningarna under våren. Till sin hjälp har projektledningen en styrgrupp och en referensgrupp.

– De flesta ekonomer behöver förmod-ligen mer av pedagogik. Det kan bli ett basblock i utbildningarna, men inget är bestämt ännu, säger projektledaren Monika Ejserholm.

Ett pilotprojekt ska genomföras och ut-värderas under sensommaren. Sedan rullar utbildningspaketen igång under hösten och hela projektet kommer att vara ge-nomfört innan juni 2011.

Projektets uppläggnings styrs av ESF:s krav på innehåll, processer, utvärdering och rapportering. Men, det sker utan större bekymmer och framförallt Pernilla Thorvald har god erfarenhet att guida EU-finansierade projekt till genomförande.

– Det här är väldigt roligt och stimule-rande. Och det är verkligen en unik sats-ning, säger hon.

TExT THOMAS PETTERSSON BILD HENRIK BRUNNSGÅRD

REKORdtRIO. Mats Friberg, Pernilla Thorvald och Monika Ejserholm leder landstingens utbildningssatsning. Utbildningsprojektet ska vara genomfört innan juni 2011.

*Vill du läsa mer om professor Nils Olves modell och ekonomens roller, leta upp KE 6 2009 på www.kommunalekonomi.se

unik satsning på landstingsekonomer

KOMPEtENs

distansutbildning med turboeffektMinns du gamla tiders Hermodskurser med tjocka, bruna kuvert som väntade i brevlådan efter jobbet? Nu har distansutbildning tagit ett jättesprång tack vare in­ternet och hemdatorer. På Högskolan i Skövde skapar man ett campus på distans.

PIONjäR. Nomie Eriksson menar att e­learning bara har börjat utvecklas.

DET KRÄVS FEM SPELUTVECKLARE

FÖR ATT FÅ TILL DEN HÄR GATAN

WWW.HIS.SE/2009

Fota taggen med mobilen

och kolla in fi lmen !

Ladda ner din taggläsare här:

SMS:a his tagg till 72 500

Spelutvecklare sitter inte bara och utvecklar nya spel

eller grafi kdemon. Flera av dem som läst dataspels-

utveckling/grafi k jobbar idag med 3D-visualisering.

Till exempel har Alex här på bilden tagit fram en

modell av hur människor rör sig i stadsmiljöer. Vill

du också utveckla nya spel eller kanske planera städer

i datorn? Börja karriären med att läsa till spelutveck-

lare på Högskolan i Skövde, årets studentstad.

TExT THOMAS PETTERSSON

22 Kommunal Ekonomi #2 2010

– Vi står bara i början när det gäller e-learning och distansutbildning. Arbetssätten utvecklas hela tiden, säger Nomie Eriksson, prefekt på institutionen för teknik och sam-hälle och även knuten till Förvalt-ningshögskolan och KFi.

Idag kan vissa av högskolans utbildningsprogram läsas helt på distans. Då är basen ett kommu-nalt lärcentra där studenterna ingår i bestämda studiegrupper. Kursens innehåll och kommunikation med studenterna förmedlas via både direktsända och inspelade föreläs-ningar, kurshemsidor, en lärplatt-form och e-post. Studenthandled-ning och seminarium sker med hjälp av videokonferenser på lärcentrat el-ler via internet där studenterna sit-ter hemma uppkopplade med dator och headset.

dEt äR EN Ny pedagogisk situation som ger stora möjligheter

till direktkontakt lärare-student. Men det kräver också viss teknikmognad och erfarenhet för att hantera de nya kommunikations-vägarna

– Vi anställde en utbildningscoach förra året. Det var nödvändigt, det är mycket teknik och logistik som ska skötas för att allt ska fungera. Och våra lärare ska kunna koncen-

trera sig på att utbilda, berättar hon. Ett alternativ som passar den som

jobbar heltid är det helt nätbaserade kurserna. Då ligger föreläsning-arna inspelade på nätet för hugade studenter att logga in på och ta del av så ofta de vill. Men, glöm långa, sömniga salsföreläsningar. De in-spelade föreläsningarna är kortare, koncentrerade till innehållet och pedagogiskt anpassade till det nya mediet. Och ensam behöver man aldrig vara. Utbildningscoachen sät-ter samman virtuella grupper, som möts på nätet.

– En del av våra studenter möts på något lärcentra för att se de inspe-lade föreläsningarna tillsammans i stället för att sitta ensamma hemma. De tycker de behöver den sociala kontakten och möjligheten att dis-kutera direkt, säger Nomie Eriks-son.

Den intresserade kan exempelvis läsa grund- och fortsättningskurser om 7,5 poäng i Organisation och le-darskap eller Projektledning.

– På organisationskurserna har vi många deltagare från kommuner och landsting. Då har man nytta av sina lärcentra, säger hon.

Att E­lEARNING Och distans-utbildning fortfarande är under utveckling gör det hela stimulerande och roligt, inte minst för Nomie och hennes undervisande kollegor.

– Det fanns lärare som trodde att de skulle sysslolösa när vi började spela in föreläsningarna – men det har väl snarast blivit tvärtom. Vi lär oss hela tiden av hur studenterna använder våra utbildningar och an-

passar oss efter det, säger hon och fortsätter:

– Vi drar nytta av distansutbild-ningarna på olika sätt. Vi har kurser för ekonomer här på campus med många omtentor, extern redovis-ning exempelvis. Då har vi använt föreläsningar från våra distansut-bildningar som studenterna kunnat logga in på och pluggat extra. Det är väldigt effektivt, både för studenter-na och för oss.

dIstANsUtBIldNING Och ny teknik öppnar nya möjligheter. Kommunalekonomerna systeror-ganisation GFOA i USA anordnar seminarier och utbildningsträffar på nätet sedan en tid. Även KEF har börjat känna sig för.

– Jo, vi samarbetar med ett e-learningföretag och ska göra någon form av marknadsundersökning. Sedan kommer vi att köra något enkelt pilotprojekt, berättar Ola Eriksson.

Vissa ämnen ligger förstås bättre till än andra för e-learning. Att exempelvis dela upp föreningens grundkurs i redovisning i ett antal inspelade avsnitt och kombinera det med kunskapskontroller skulle kunna vara hanterbart, funderar han.

– Det handlar förstås till stor del om resurser. Ju högre grad av inter-aktivitet, desto större krav på att teknik och logistik fungerar. Vi får pröva oss fram och hålla det enkelt till en början.

It Och sAM­hällE. Distans­utbildning är en del av Högskolan i Skövdes IT­profil.

Kommunal Ekonomi #2 2010 23

Ekonomi- ochverksamhetsstyrning i Karlskrona kommun

Intensiva kurser på hemmaplan, i sam­arbete med den lokala högskolan. Det var modellen när Karlskrona kommun arrangerade ett kunskapslyft för ekono­mer och ekonomiassistenter.

KOMPEtENs

TExT THOMAS PETTERSSON

ta steget på upploppet

Nu växlar KEF upp inför slutspurten. Ta Steget, föreningens modell för kompetensplanering för ekonomer, närmar sig lansering på marknaden.

Fast först ska modellen vässas och vridas ytterligare några varv. När detta

skrivs är det några dagar kvar tills cirka 25 personer samlas för att gå igenom de 40-tal kompetensområden som ska ingå i modellen. Deltagarna kommer från olika projektgrupper som sedan i höstas jobbat fram underlaget till Ta Steget.

När modellen är helt klar kommer dels enskilda medlemmar i KEF kunna skatta sina kompetensutvecklingsbehov via för-eningens hemsida, dels kommer föreningen under sommaren att ta fram en metodskrift och en handledning för att kunna jobba

med modellen. Tanken är att kunna sälja modellen inklusive konsultarbete till ar-betsgivarna inom kommun och landsting.

Förhoppningen är att kunna lansera Ta Steget lagom till KOMMEK i augusti.

FRAM tIll dEss hAR ovan nämnda grupp jobbat igenom materialet, besvarat frågor och haft synpunkter om förbätt-ringsområden. Under resten av våren arbetar fyra pilotprojekt med materialet: Landstinget Dalarna, Örebro universi-tetssjukhus samt Marks och Mölndals kommuner. I juni är det sedan dags för

föreningens styrgrupp att säga sitt. Slut-ligen ska materialet finslipas och sedan är det augusti.

Syftet med modellen är att kunna fung-era som underlag för beslut om olika typer av kompetensutveckling för ekonomer i offentlig sektor. Modellen mäter kun-skapsnivå, erfarenhet och visar om indivi-den har ett utvecklingsbehov eller kanske redan har en tillfredställande nivå. Varje mätning sker inom ett eller flera av de 40-tal kompetensområden som modellen omfattar.

TExT MAGDALENA HELANDER

Mer kompetensutveckling för peng-arna, det var en grundtanke när ekonomichef Bengt Nilsson med

kollegor på ekonomikontoret i Karlskrona gjorde en storsatsning för några år sedan.

– Jag ville höja kompetensnivån på våra ekonomer och assistenter så att vi blev kända och attraktiva för andra arbetsgiva-re. Bra både för våra medarbetare och för kommunen – då måste vi skärpa oss för att kunna behålla vår personal.

NåGRA MEdARBEtARE gjorde en kompetensanalys av både ekonomer och ekonomiassistenter med stöd av pengar från Europeiska Socialfonden. Utbild-ningspartner blev Högskolan i Blekinge, en naturlig partner i sammanhanget.

Resultat av kompetensanalysen och samarbetet med Högskolan i Blekingen blev att ekonomerna erbjöds en 10-po-ängs utbildning (gamla poängsystemet) i Ekonomi och styrning medan assisten-

terna erbjöds en 5-poängs utbildning. För många av assistenterna var det deras första kontakt med högskolan, berättar Bengt Nilsson och fortsätter:

– En poäng med att lägga utbildningen på högskolan var att få den validerad, den skulle stärka upp både CV och självförtroende.

Föreläsningar, grupparbeten, tentor och annat klarades av på dagtid, men kurslit-teraturen fick förstås klara av hemma vid köksbordet. Teori och praktikfall blan-dades, och så långt det gick hämtades de praktiska exemplen från den egna verk-samheten.

– Vi gjorde så att ekonomerna bytte förvaltningar med varandra för jobba med praktikfallen, så lång det gick. Dels för att bryta gamla mönster, dels för att ge förvaltningarna chansen att pröva lite nya idéer.

stUdIEtAKtEN MOtsvARAdE lite mer än kvartsfart, och nog frestade studi-

erna på ibland när den löpande verksamhe-ten skulle klaras av samtidigt.

– Det var ganska tuff studietakt, absolut. Om vi gör en liknande satsning ska vi nog sänka tempot lite, funderar Bengt Nilsson.

Det var sammanlagt 38 anställda som gick utbildningarna, 23 ekonomer och 15 ekonomiassistenter. Allt till det facila priset av 250 000 kronor, eller drygt 6 000 kronor per diplomerad kursdeltagare.

Och vIsst hAR utbildningarna lett till en kompetenshöjning på ekonomsidan, synlig exempelvis i det faktum att ett antal ekonomiassistenter numera jobbar med redovisningsuppgifter.

– Genom att ordna kurser för personalen på hemmaplan så får man mycket kompe-tensutveckling för pengarna. Å andra sidan: på öppna kurser så får man del av andras erfarenheter, kan skapa nätverk och mycket annat nyttigt. Idealet är väl att kunna göra både och, summerar Bengt Nilsson.

kunskapslyft i karlskrona

AttRAKtIvA. Utbildningen har höjt ekonomernas kompetens.

24 Kommunal Ekonomi #2 2010

AKtUEll

Hallå där!

tRE vANlIGA POlIcyBRIstER1 Otydliga mål i policyn. Vad betyder ”bästa möjliga avkastning”

i praktiken?

2 Mindre bra valda mål. Om en pensionsfonds policy anger att av­kastningen ska överskrida viss nivå är det konkret. Men i många fall är konsolidering viktigare än avkastning. Då bör det vara konsoli­deringen som lyfts fram i policyn.

3 Begränsningar som ursprungligen syftat till att minska risken kopie­ras till andra policyer där begränsningarnas formuleringar i stället medför ökad risk.

det var något halvår se-dan. Vi hade en mängd kunder som ställde

frågor om placeringspolicyer. Ingen hade tagit ett samlat grepp så då bestämde vi oss för att sammanställa något, säger Ulf carleson på Carnegie.

Studien tar både fasta på ”hur alla gör”, liksom på plus och minus i de över 100 policy-er Ulf Carleson och hans kol-leger har gått igenom. Hälften kommer från offentlig sektor, hälften från organisationer som företag, fackförbund, stiftelser, kyrkor och försäkringsbolag.

dEt äR MINdRE intressant att se vilken organisation som har skrivit policyn, anser han, jämfört med vilket syfte pengarna har som förvaltas. Likviditet, pensionsåtagande, donationsfond eller ett sakför-säkringsbolag? De kräver olika typer av policyer eftersom behoven av placeringar skiljer.

– Vi har fokuserat på det vi är bra på, finansiella placeringar. Vi har inte tittat på etik, miljö, beslut eller ansvar. Vi har heller inte frågat om man följer sina policyer, skulle vi göra det svarade nog 99 procent ja.

Några tydliga mönster träder fram ur studien. En bra policy är pedagogisk och lättförstålig. Den ska kunna läsas av place-ringskommittéer där lekmän ofta ingår. Då blir det förvir-rande och upp till tolkning

om det i policyn står ”bästa möjliga avkastning”. De bästa exemplen på policyer är egen-producerade.

– Det är tydligt att det inte alltid är storleken som avgör. Många bra policyer har skrivits internt där antalet personer som kan bolla idéer är begränsat.

Studien visar också att kon-sulter gärna trycker på place-ringar de själva är experter på, utifrån vilka tillgångslag och produkter som lyfts fram, eller utesluts.

– Därför är det vik-tigt när man skriver sin policy att ta in råd från flera håll, så att inte viktiga placeringsmöjlighe-ter försvinner, uppmanar han.

I MåNGA POlIcyER står det vilken rating som gäller för köp av obligationer, men ofta inte för ägande. Det har ställt till det för många, inte minst under den ekonomiska krisen.

Samtidigt är det svårt att skriva in en förberedelse inför kommande kriser, det är givet-vis inte säkert att nästa kris bjuder på samma utmaningar som denna.

– En sak som slog oss när vi granskade alla policyer var också det som inte finns där.

Exakt vad det var vill Ulf Carleson ogärna avslöja här, utan låter det bli en cliffhanger till Finansdagarna i maj.

Då berättar han resten.

policystudie på finansdagarnaDon efter person, eller i detta fall policy efter behov. Investmentbanken Carnegies studie av finanspolicyer visar att det återstår en hel del att göra för att få till de där väl valda placeringarna. På Finans­dagarna i maj får du hela historien.

TExT MAGDALENA HELANDER

FINANsstUdIE. Ulf Carlesson på Carnegie har studerat över 100 kapitalpolicyer.

Jörg bassek, ny kretsordförande för Dalarnas­Gävleborgs län.varför tar du det här upp­draget?

– Just nu är det viktigt att diskutera ekonomrollen. Jag vill bidra till att ekonomer inte bara räknar siffror, utan även skapar mervärde med tillgängliga medel.

vad skulle du vilja lyfta fram i ekonomrollen?

– Jag har sex moment jag utgår från: kundens behov i fokus, rätt kompetens i organisationen, tillgång till beslutsfattare, förbättra och utveckla processer genom att sträva efter bra model-ler som beskriver aktuella utmaningar som ledar till ständiga förbättringar. För-sta tiden vill jag skapa ett intresse för att arbeta med ständiga förbättringar.

hur ska det gå till?

– Styrelsens strategi under 2010 är att få fler medlem-mar som engagerar sig. Vi börjar med att erbjuda alla våra medlemmar en inspi-rationsdag under våren. Vi undersöker också vilka aktiviteter som är viktiga för våra medlemmar.

vad ska inspirationsdagen handla om?

– Den riktar sig till alla som vill ha grundläggande kun-skap om förändrings- och förbättringsarbete kopplat till Lean-produktion. Vi för-klarar filosofin bakom Lean-produktion och hur den hör ihop med de vanligaste verktygen. Kursen är till stor del en praktisk workshop. Vi har som mål att hjälpa deltagarna att se potentialen inom sin organisation, iden-tifiera falska och verkliga behov samt vilka aktiviteter som kostar, men tillför inte kunderna någon nytta.

Kommunal Ekonomi #2 2010 25

Eva tar på sig genus- glasögonen

EKONOMROllEN

sPONsRAd jäMställdhEtRegeringen har avsatt 145 miljoner kro­nor för jämställdhetsarbete i kommuner, landsting och regioner. Det är SKL som fördelar pengarna, efter ansökan från kommuner och landsting. Göteborgs Stads stadskansli har fått två miljoner kronor för att införa genusperspektivet i budget­ och uppföljningsprocessen.

vIdGAd ROll. Budgetchef Eva Hessman letar genusfällor i budgetprocessen.

TExT THOMAS PETTERSSON BILD STEFAN BOHLIN

Jämställdhet handlar mycket om ekonomi. Göteborgs stad har därför bestämt sig för att genusperspektivet ska in i budget­ och uppföljningsprocessen. Rätt tänkt, anser budgetchef Eva Hessman och ser uppdraget som en chans att vidga eko­nomrollen.

talar man om genusfrågan i termer av osynliga strukurer och köns-maktsordning måste genusper-

spektivet bli en del av det löpande ekono-miarbetet.

– Tanken är att genusperspektivet ska in i alla relevanta delar av våra beslutsun-derlag. I stället för att bli sidoprojekt som lever sitt eget liv, säger Eva hessman.

En förutsättning är förstås att kommu-nens budget- och uppföljningsprocess har gott förtroende bland politikerna.

– I stället för att lägga frågan på genus-specialister har politiken lagt ansvaret på oss ekonomer. Och det ska vi väl ta som något positivt, att man har förtroende för att vi får något gjort.

KOMMUNEN sÖKER NU en projektan-ställd genusvetare med inriktning mot na-tionalekonomi som ska hjälpa budgetpro-cessledningen att upptäcka genusfällorna. I det första skedet handlar det om att jobba reaktivt, att man analyserar effekterna av fattade politiska beslut. Hur slår skatte-sänkningar ur ett genusperspektiv, frågade exempelvis en vänsterpartist i fullmäktige.

– När vi gör en känslighetsanalys för ef-fekterna av att höja och sänka skatten har vi aldrig haft med det perspektivet. Nu vet vi att skattesänkningar gynnar män, det beror på inkomststrukturen, säger hon.

Men, ska ekonomerna ta på sig ännu en omfattande arbetsuppgift? Ja absolut, an-ser Eva Hessman.

– Vi ekonomer har kontroll över siffror-

na. Om vi inte har med genusperspektivet i våra underlag tänker ingen på att fråga efter den. Vi kan inte säga att vi gör en hel-täckande ekonomisk analys om vi gör det jobbet, säger hon.

Att dRIvA GENUsBUdGEtPROcEssEN

är ett sätt att höja statusen på jobbet och vidga ekonomrollen. Och det finns andra fält som väntar: hållbar miljö, FN:s barn-konvention, migrationsfrågorna.

– Kan vi hjälpa politiken att innehållsde-klarera besluten så flyttar vi fram position för vår profession. Vi ska inte vänta på po-litikens initiativ, det ska ingå i vårt arbets-sätt, tycker jag.

Att sätta på sig genusglasögonen har re-dan gett henne några a-ha upplevelser.

– Jag lyssnade på en dragning om en kol-lektivtrafiksatsning. Om man analyserade effekten så var det faktiskt en kvinno-satsning. Det var ytterligare ett politiskt argument för satsningen, men det tappades bort.

EvA Och KOllEGORNA har redan lagt ut några styrande genusfrågor inför höstens budgetuppföljning. Nästa steg är att förbereda politikerna för budgeten 2011 och utbilda verksamhetsfolket.

– Puuh… vi blir alldeles svettiga när vi tänker på allt jobb. Och 2010 är ett skräck-år: valet, osäker ekonomi, en jättestor SDN-förändring … Vi får vara pragmatis-ka och ta ett steg i taget, helt enkelt, säger hon.

”Kan vi hjälpa politiken att innehållsdeklarera besluten så flyttar vi fram position för vår profession. vi ska inte vänta på politikens initia­tiv, det ska ingå i vårt arbetssätt.”

Kommunal Ekonomi #2 2010 27

UNGA EKONOMER

Medborgar-dejting via sociala medierSex av 21 landsting spärrar Facebook­konton för sina anställda. Samtidigt finns 37 av landets kommuner på Twitter. Sociala medier och offentlig förvaltning verkar ha en komplicerad relation.TExT ANNIKA ERIKSSON BILD HENRIK BRUNNSGÅRD

På GåNGSKL utreder frågor kring offent­lighetsprincipen och sociala media, och räknar med att bli klara under våren. Inom kort ska även E­delegationen få i uppdrag att ta fram riktlinjer för hur myndigheter ska använda sociala medier. KOMMEK kom­mer att ägna ett seminarium åt sociala media, och har också startat en Facebookgrupp där man kan följa arbetet med mässan. KEF har redan starta Facebookgruppen ”KOMMEK 2010” där intres serade kan skapa kontakter inför mässan.

tWIttRAR. Mattias Jansson.

sociala medier är som gjorda för offentliga myndigheter. Här har

de en möjlighet att få en dialog med dem som faktiskt betalar deras anställdas löner, säger Karl­Erik Norlander, utbild-ningsledare på KEF.

Men han tror också att den direkta kontakten är något som gör många otrygga, man är van att sitta ganska skyddad som offentlig tjänsteman. Liknande tankar har Mattias jansson, kommunchef i Katrineholm. I Katrineholm har man där-emot valt en annan väg. Sedan augusti satsar kommunen stort på sociala medier och Mattias Jansson finns på Facebook, bloggar och twittrar regelbun-det sedan dess. Det är ett bra sätt att öka transparensen, dela med sig av vad som händer i kommunen.

– Men det bästa med sociala medier är informationen som

går åt andra hållet, det jag får veta av medborgarna. Jag har fått kontakt med människor jag aldrig skulle ha mött i nå-got annat sammanhang, säger Mattias Jansson.

lena carlsson, strateg på kommunikationsbyrån Krea-fon, har specialiserat sig på socia la medier.

– Sociala medier handlar om dialog och nätverk. Bägge delar är värdefullt för en kommun eller ett landsting.

FÖR EN KOMMUN som finns på Facebook är det till exempel lätt att skapa grupper som ”Dagisföräldrar”, eller ”Snö-röjning vintern 2010”. Många kommuner använder sig redan idag av möjligheten att starta

bloggar kring viktiga projekt som berör många medborgare.

Hon tycker också att sociala medier borde användas oftare som ett sätt att hålla koll på hur kommunen uppfattas av omgivningen, kanske skaffa en tjänst som talar om varje gång namnet på kommunen före-kommer i bloggar.

Men Lena Carlsson rekom-menderar att man skapar en policy för hur organisationen ska förhålla sig till tjänstemän-nens användande av sociala medier. Vilken roll får en tjäns-teman i direktkontakt med medborgarna? Kan en förtro-endevald och en tjänsteman vara Facebook-kompisar?

jUst sOcIAlA MEdIER

och tjänstemännens roll har bloggaren och processledaren på kommunledningskontoret i Uppsala, christofer Nilsson, funderat mycket på. Han driver bloggen Den framtida kommunen och hoppas på så vis kunna starta en diskussion om hur tjänstemannarollen ska se ut i framtiden.

– Idag är väldigt få 60- och 70-talister kommuntjänste-män, hur ska de lockas till yr-ket? Nätet känns som helt rätt arena för att diskutera det.

dElAd MENING. Facebook – en tillgång eller ett hinder på jobbet?

28 Kommunal Ekonomi #2 2010

FORsKARhÖRNAN

att kategorisera forskning

PIERRE dONAtEllA

Forskarredaktör och utredare vid Kommunforskning i västsverige

Ny IKE­RAPPORt OM INKOMstUtjäMNINGn I föregående nummer av Kommunal Ekonomi behandlades det kommunalekonomiska utjämningssystemet i en artikel författad av Ernst Jonsson, verksam vid Institutet för kommunal ekonomi. Nu har han färdigställt ytterligare en rapport om utjämningssystemet.

Ett system för kommunalekonomisk utjämning har till syfte att skapa fiskal rättvisa mellan kommuner. I enlighet med syftet skall alla kommuner ges likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamhet, det vill säga ha möjlighet att tillhandahålla service av likvärdig omfattning och kvalitet till samma skattesats. Det innebär att skillnader i skattekraft och kostnader, som beror på faktorer utanför kommunernas kontroll, skall utjämnas.

En ständigt aktuell fråga är om inkomstutjämningen bidrar till att fiskal rättvisa uppnås. För att besvara frågan menar Ernst Jonsson, professor emeritus vid Institutet för kommunal ekonomi, att följande två frågor måste besvaras:

• Hur stor del av skillnaderna i skattekraft kan inte påverkas från kommunernas sida?

• Hur stor del av de opåverkbara skillnaderna i skatte kraft skall utjämnas?

Först efter att dessa frågor besvarats är det möjligt att bedöma om inkomstutjämningen behöver föränd­ras för att fiskal rättvisa skall uppnås.

I den nyutkomna IKE­rapporten Inkomstutjämningen mellan kommuner – bidrar den till att fiskal rättvisa uppnås? tar sig Ernst Jonsson an de två frågorna. Rapporten kan beställas från Institutet för kommunal ekonomi, e­postadress: ike@fek.su.se

KAlENdARIUMn Fredag 23 april: Förvaltningshögskolans dag

n Torsdag 3 juni: KEFU­dagen

ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND

det finns många olika sätt att kategorisera forskning på. Det vanligaste sättet är sanno-likt att utgå från akademisk disciplin, det vill

säga en kategorisering utifrån ämnestillhörighet. Ett annat alternativ är att utgå från forskningens bud-skap. Av en sådan kategorisering framgår att de två

artiklarna som återfinns på de följande sidorna har frågan om effektivitet som en gemensam nämnare.

dEN FÖRstA ARtIKElN är författad av jonas Fjertorp från Företagsekono-miska institutionen vid Lunds univer-sitet. I artikeln presenteras en metod

för klassificering av kommunala investe-ringar. Den andra artikeln är författad av tina Olsson på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universi-tet. I artikeln redogör Olsson för erfarenheter från en utvärdering av behandlingsmetoden multisystematisk terapi som används för att behandla unga personer med allvarliga beteendeproblem.

MEd tANKE På hur mycket resurser som kom-munsektorn varje år satsar på verksamheter inom socialtjänsten framhålls att det är viktigt att kostnads-effektiva behandlingsmetoder används, det vill säga

metoder där resultat och kostnaderna för att uppnå resultatet är konkurrenskraftiga jämfört med andra alternativ.

ävEN FjERtORPs ARtIKEl behandlar delvis frågan om effektivitet. Metoden som utvecklats för klassificering av investeringar kan nämligen användas både för planering och uppföljning. En välutvecklad planering möjliggör en effektiv allokering av befintliga resurser och en välutvecklad uppföljning ger svaret på hur resurserna har använts.

EN ANNAN MÖjlIGhEt är att vända på resone-manget som tidigare förts och utgå från skillnader istället för likheter. En sådan kategorisering har bland annat använts i samband med diskussionerna om kraven på de lärosäten som har givits möjlighet att examinera civilekonomer. En åtskillnad har då gjorts mellan forskning i redovisning och forskning om redovisning. Det förstnämnda (forskning i) handlar bland annat om att utveckla metoder, modeller och andra verktyg – en ansats som stämmer väl överrens med Fjertorps forskning. Det sistnämnda (forskning om) handlar däremot om att studera tillämpningen av metoder och modeller. Något som Olssons forskning är ett exempel på.

Kommunal Ekonomi #2 2010 29

nira-modellen – ett sätt att klassificera investeringar

FORsKARE sKRIvER

KlAssIFIcERINGssystEMEt NIRA

Investeringstyp och ­klass Investeringsmål

Nyinvesteringar Expansion

Ny service eller service metod Tillhandahålla ny service eller införa ny metod för att tillhandahålla service

Befintlig service ökad kapacitet (volymökning)

Imageinvesteringar Förbättrad image (trivsel och attraktionskraft)

Reinvesteringar Förnyelse av befintliga tillgångar

Liknande tillgång

Enligt ny standard

Upprätthålla funktion och kapacitet

Upprätthålla funktion, kapacitet och aktuell standard

Anpassningsinvesteringar (Anpassning av befintliga tillgångar)

Rationalisering

Säkerhetsfrämjande

Funktionsfrämjande

Miljöfrämjande

Samma nytta till lägre kostnad

ökad trygghet och säkerhet

Mer funktionell utformning

Mindre miljöpåverkan på naturen

sAMMANställNING Investeringar inom Gatukontoret, Osby kommun

Investeringstyp och –klass Antal summa

Antal Andel (%)

Totalt, tkr Andel (%)

Nyinvesteringar

Ny service eller servicemetod 0 0 0 0

Befintlig service 10 31 9 537 46

Summa nyinvesteringar 10 31 9 537 46

Imageinvesteringar

Summa imageinvesteringar 7 22 1 930 9

Reinvesteringar

Liknande tillgång 7 22 3 260 16

Enligt nya standarder 5 16 3 931 19

Summa reinvesteringar 12 38 7 191 35

Anpassningsinvesteringar

Rationalisering 1 3 200 1

Säkerhetsfrämjande 1 3 358 2

Funktionsfrämjande 1 3 1 514 7

Miljöfrämjande 0 0 0 0

Summa anpassnings­investeringar

3 9 2 072 10

summa 32 100 20 730 100

Må

NA

dE

Ns

FO

Rs

KA

RE

jONAs FjERtORP4 Doktorand vid Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet

Inom ramen för sitt avhandlingsprojekt arbetar Jonas Fjertorp vid Lunds universi­tet bland annat med att utveckla ett klassificeringssystem för kommunala investe­ringar. I artikeln redogörs för klassificeringssystemets utformning och potentiella användningsområden.

Inom den kommunaltekniska sektorn görs omfattande investeringar. Stora behov

ska mättas med begränsade resurser. Strävan mot en ef-fektiv resursanvändning gör uppföljningen angeläget. Vilka typer av investeringar priori-teras? Vad vill vi åstadkomma

med investeringarna? Detta är frågor som behandlas i en på-gående avhandlingsstudie. En central del är att utveckla ett klassificeringssystem för kom-munala investeringar. Genom att klassificera investeringar kan man på ett överskådligt sätt visa hur investeringsmed-len används. I denna artikel presenteras ett förslag på klas-sificeringssystem och hur det kan användas. Investeringar i nio organisationer ligger till grund för utvecklingen av klas-sificeringssystemet.

Klassificeringssystemet NIRA delar in investeringarna i fyra typer: nyinvesteringar, imageinvesteringar, reinveste-

ringar och anpassningsinveste-ringar. Det kan finnas många skäl att göra en investering. I regel finns det dock ett domi-nerande skäl, ett huvudsakligt mål. Det utgör grunden för klassificeringen. Varje investe-ringstyp samlar alltså investe-ringar med en viss typ av mål. Inom investeringstyperna finns det underklasser, som ger ytter-ligare en detaljnivå. I tabellen intill visas det samlade förslaget på klassificeringssystem.

Nyinvesteringar handlar om att anlägga tillgångar vars mot-svarighet inte funnits tidigare. De innebär att servicekapaci-teten expanderas. De sker både i ny service eller servicemetod och i befintlig service.

Imageinvesteringar skiljer sig från nyinvesteringarna. De avser att skapa ett mer ab-strakt mervärde. Målet är att förbättra imagen, trivseln och attraktionskraften. Det hand-lar om att förändra människors uppfattning.

REINvEstERINGAR AvsER

att upprätthålla en funktion eller kapacitet. De handlar om förnyelse. De görs både för att upprätthålla befintliga till-gångars ursprungliga standard och för att uppgradera till nya standarder.

Den sista investeringstypen, anpassningsinvesteringar, avser att anpassa befintliga tillgång-ar. Anpassningarna kan vara av olika karaktär, vilket framgår av klasserna.

En sammanställning utifrån klassificeringssystemet NIRA av investeringarna i Osby kommuns gatukontor under år 2007 presenteras här intill.

30 Kommunal Ekonomi #2 2010

sAMMANställNINGEN

ger en bild av hur olika in-vesteringstyper prioriteras i kommunen. Det är dock inte självklart att den investerings-typ som svarar för den största andelen betraktas som den viktigaste.

Sjönära tomter för bostadsbyggande är högt prioriterade, en-ligt kommunens företrä-dare. De tekniska investe-ringar som tomterna för med sig handlar om att expandera befintlig service. Servicen avser både VA och gator. Expan-sionen i VA-nätet sker även till befintliga fastigheter som inte är anslutna. Att nyinves-teringar i befintlig service är högt prioriterade visar också sammanställningen. De svarar för 46 procent av den totala in-vesteringsvolymen och är den vanligaste investeringstypen.

Den näst vanligaste investe-ringstypen är reinvesteringar, som utgör 35 procent. Reinves-teringar i liknande tillgångar omfattar bland annat utbyte

av ledningar till reningsverket. Reinvestering-ar enligt nya standarder avser bland annat upprustning av

lekplatser så att de uppfyller gällande krav. Även om en viss volym reinvesteringar förefal-ler vara nödvändigt, menar kommunens företrädare att de inte är högst prioriterade.

IställEt äR dEt attraktions-kraften som de pratar sig varma om. Kommunen ska vara att-raktiv och locka till sig nya in-vånare. De menar att en attrak-tiv kommun inte bara handlar om god service och trivsamma bostäder. En av företrädarna säger att ”det är oerhört viktigt vad vi har för image. Vi behöver satsa mycket mer på det”. Att bygga en vandringsled runt en sjö är ett exempel. Det anses bidra till att göra kommunen mer trivsam att bo i. Detsamma gäller investeringar i jul- och sommardekorationer till gatu-miljön. Alla dessa åtgärder faller in i klassificeringssyste-met som imageinvesteringar. Detta är alltså en angelägen typ av investeringar, som svarar för 9 procent av investeringsvoly-men.

En mindre andel av investe-ringsmedlen (10 procent) an-vänds för att anpassa befintliga tillgångar. De avser att byta gatubelysning till lågenergi-

lampor, förbättra trafik-säkerheten och förbättra funk-tionen på en gata.

GAtUKONtOREt I OsBy

är ett exempel på hur klassi-ficeringssystemet kan användas i en förvaltning för att åskåd-liggöra vilka investeringar som görs. Naturligtvis kan det tillämpas även på kommunens övergripande investerings-verksamhet. Klassificerings-systemet har som redovis-ningsverktyg flera potentiella användningsområden.

Planerings- och budgete-ringsarbetet är ett område. Med hjälp av klassificerings-systemet kan man i planering-en styra vilka investeringsty-per och därmed vilka slags mål som ska prioriteras. Det är så-ledes en hjälp för att prioritera mellan investeringsförslag. Om man som i Osbys fall vill skapa en attraktiv kommun som lockar till sig nya invånare, bör investeringar som främjar det målet ha högre prioritet än andra investeringar.

Klassificeringssystemet kan även användas för uppfölj-ning. En sammanställning av genomförda investeringar blir en övergripande uppföljning och ett underlag för diskussion

Rätt PORt. NIRA­modellen

kan hjälpa redovisare att hitta rätt.

www.agl.se

Finansiella strategier   Riskkontroll   Finanspolicy

Vi hjälper dig att balansera finansiella risker och möjligheter! 

Missa inte vår workshop på Finansdagarna den 20 maj tillsammans med Kommuninvest! 

Kommunal Ekonomi #2 2010 31

FORsKARE sKRIvER

kring hur investeringsmedlen används. Dessutom kan må-len för varje investeringstyp ge vägledning om vad upp-följningen av enskilda inves-teringar bör fokusera på. Till exempel torde den ekonomiska effekten vara av större intresse att följa upp vid rationalise-ringsinvesteringar, än vid ima-geinvesteringar. Även vid jäm-förelser med andra kommuner kan klassificeringssystemet komma till användning.

yttERlIGARE Ett använd-ningsområde är att åskådliggöra kommunens investeringsverk-samhet för invånarna. Kanske är det inte alltid så intressant att veta hur mycket investeringar som gjorts inom varje verksam-het, ibland kan det vara mer in-tressant att veta vad kom munen har försökt att åstad komma med investeringarna.

Förhoppningen är att klas-sificeringssystemet kan vara till hjälp i arbetet att skapa en investeringsverksamhet som bidrar till att kommunen upp-når sina mål. Det vore också glädjande om det kunde bidra till att väcka intresse och de-batt kring de långsiktiga frågor som investeringsverksamheten hanterar.

Vill du läsa mer? På www.teknikprogrammet.se finns rapporter från avhandlings­studien tillgängliga. Se bland annat rapport nummer 194. M

åN

Ad

EN

s F

OR

sK

AR

E

tINA M. OlssON4 Post­doc vid Psyko­logiska institutionen, Göteborgs universitet

ILLU

STRA

TIO

N: L

ASS

E W

IDLU

ND

de sammantagna kost-naderna för social-tjänstens verksamhet

utgjorde under 2007 cirka 25–50 procent av de samlade kommunala kostnaderna. Av dessa kostnader uppgick socialtjänstens insatser för barn och unga till drygt 12,2 miljarder kronor under 2007. Det var en ökning med ungefär 12 procent jämfört med 2005. Ökande kostnader betyder att socialtjänstens verksamhetsområde är ett av flera självklara mål när kommunerna behöver skapa balans i den lokala ekono-min. Frågan om ekonomisk balans och effektivitet inom socialtjänsten kan dock inte enbart handla om kostnader.

Socialtjänstens uppgif-ter är bland annat att främja

personlighetsutveckling, förebygga och motverka missbruk, ge skydd och stöd till dem som riskerar att ut-vecklas ogynnsamt samt ge vård och fostran utanför det egna hemmet. Om försök att effektivisera skulle vara detsamma som att mins-ka kostnader skulle det få konsekvenser för de utsatta människor som socialtjäns-ten är till för och stå i strid med sociallagstiftningen. Ansträngningarna att skapa balans inom socialtjänstens verksamhetsområde måste därför handla om såväl kost-nader som behandlingsresul-tat. Med andra ord, istället för att bara försöka minska kostnaderna bör man försöka öka kostnadseffektiviteten. Att maximera kostnadseffek-tiviteten innebär att man får

mest möjliga behandlings-effekt till lägsta möjliga kostnad. Den här artikeln redovisar resultaten från ett försök att öka kostnads-effektiviteten för social-tjänstens insatser till barn och unga.

sOcIAltjäNstENs

INsAtsER tIll ungdomar med allvarliga beteende-problem är ett högpriori-terat område för försök till

kostnadseffektivisering, både beroende på tveksamma resultat och på grund av höga kostnader i samband med in-stitutionsplaceringar. Svenska studier har visat att mellan 40–50 procent av de tonår-ingar som återvänt hem efter en placering utom hemmet, återkommer för nya insatser inom två år efter att place-ringen avslutades. Insatser som avbryts i förtid är också vanligt förekommande i såväl öppenvård som fosterhems- och institutionsplaceringar. När det gäller placeringar uppgår andelen placeringar som avbrutits i förtid till mellan 40 och 70 procent.

sOM Ett svAR på detta har flera kommuner i Sve-rige börjat söka efter nya behandlingsmetoder. En av dessa metoder är multisys-temisk terapi, MST. MST är en intensiv hemmabaserad intervention för unga med allvarliga beteendeproblem. Den utvecklades för krimi-nella ungdomar i USA under 1970-talet som ett alterna-tiv till dyrbara placeringar utanför det egna hemmet. Därefter har MST vidareut-vecklats för att passa för nya målgrupper, som unga krimi-nella med missbruksproblem

ny terapimetod ger resultat – men vad kostar den?

Att skapa balans i den kommunala ekonomin handlar inte endast om att minska kostnadsnivån i verksamhe­terna, det menar Tina Olsson verksam vid Göteborgs universitet. Istället uppmanas kommunerna att söka efter kostnadseffektiva åtgärder. I en nyligen avslutad studie har behandlingsmetoden multisystemisk terapi utvärde­rats för att besvara frågan om den är kostnadseffektiv.

32 Kommunal Ekonomi #2 2010

FORsKARE sKRIvER

LÄS ALLT OM BESLUTEN SOM FORMAR FRAMTIDEN!Riksdag & Departement är nyhetstidningen om politiken i Sverige och EU. Ingen annan tidning ger dig en lika heltäckande och aktuell bild av vad som händer på Helgeandsholmen, i Rosenbad och i Bryssel. I varje nummer får du både kortfattat och i djupare analyser ta del av besluten som kan bli avgörande för framtiden.

SVARSKORT

Erbjudandet gäller t o m 2010-06-30 och endast nya prenumeranter inom Sverige. All kundinformation såsom namn- och adressuppgifter behandlas och lagras elektroniskt hos Titeldata AB och används för behandling av din prenumeration samt förmånliga erbjudanden från Riksdag & Departement eller dess samarbetspartners.

172192

JA TACK! Skicka mig Riksdag & Departement i 10 veckor (10 nr) för endast 99 kronor. Ord. pris är 179 kr. Efter mina 10 nummer får jag ett förmånligt erbjudande om att fortsätta prenumerera på tidningen.

Enklast tackar du ja på www.prenservice.seAnge koden 172-172192

SVARSPOSTNR C/O TITELDATA 11040560110 12 STOCKHOLM

Frankeras ej. Riksdag &

Departement betalar portot.

NAMN

FÖRETAG

ADRESS

POSTADRESS

E-POST/ TELEFONNR

Sverige och EU. Ingen annan tidning

Helgeandsholmen, i Rosenbad och i Bryssel. I varje nummer får du både

Riksdag

Nu endast

99:-för 10 nr

och ungdomar med allvarlig psykiatrisk problematik. MST-arbetet organiseras och utförs inom små team bestående av tre till fyra terapeuter och en teamledare. Den rekommen-derade behandlingstiden är fyra till sex månader och att terapeuterna finns tillgängliga dygnet runt, sju dagar i veckan.

MST finns idag i flerta-let av USA:s delstater samt i England, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Irland, Holland,

Norge, Danmark och Sverige. Internationell forskning har visat positiva resultat när det gäller ökad effektivitet.

dEN svENsKA utvärderingen av MST började år 2004. Det är en randomiserad studie där hälften av de 156 familjerna som deltog i studien erbjöds MST och hälften traditionell behandling inom socialtjäns-tens regi. Familjer rekry-terades från 27 kommuner eller stadsdelar. Ungdomarna var vid inklusionstillfället i åldrarna 12–17 år och hade svåra beteendeproblem. I samband med studien gjor-des en cost-benefitanalys. I cost-benefitanalysen är både behandlingsresultatet och kostnaden för MST av intresse. Den fråga som undersöks med hjälp av cost-benefitanalysen är om MST efter två år är en kost-nadseffektiv investering för samhället, det vill säga om den insats som samhället investerat pengar i på effektivast möjliga

sätt uppfyller sitt syfte. Om två insatser ger lika goda behand-lingsresultat, men den ena insatsen uppnår målet till en lägre kostnad, kan den insatsen vara att föredra ur ett samhälls-ekonomiskt perspektiv.

EN UPPFÖljNING två år efter inklusionen visade att båda grupperna hade förbätt-rats och att behandlingsresulta-tet var lika för båda grupperna. Det betyder att ungdomarna minskade sina normbrott och förbättrade sin psykiska hälsa i samma utsträckning i båda grupperna. Ur ett behand-lingsperspektiv var alltså MST lika effektivt som de traditio-nella insatser som erbjuds av socialtjänsten. Ur ett kostnads-perspektiv visade analysen att MST också var effektivt när det gällde att minska användning av socialtjänstens övriga öppen-vårdsinsatser, MST-ungdomar-nas övriga öppenvård kostade cirka 62 100 kronor mindre per ungdom än den andra gruppens öppenvårdsinsatser. Därutöver använde MST-familjerna min-dre av sina egna resurser (resor till och från behandlingstillfäl-len) i samband med behandling, en minskning med cirka 1 000 kronor per familj. Kostnaderna för institutionsplaceringar var däremot lika för båda grup-perna. De minskade kostnader för övrig öppenvård och famil-jernas privata resurser räckte dock inte för att kompensera kostnaden för själva MST-behandlingen som uppgick till 105 400 kronor per ungdom. Resultatet av cost-benefitanaly-sen visade att MST medförde en nettoförlust för samhället, varje MST-ungdom hade kostat i genomsnitt cirka 44 500 kronor mer efter två år än en ungdom som fått traditionella insatser.

FÖRKlARINGAR tIll varför MST har visat sig framgångs-rikt internationellt, men inte i Sverige är spekulativa. Delvis kan det handla om kostnaden för en MST-behandling. Jäm-fört med tidigare studier kostar det mer att genomföra en MST-behandling i Sverige jämfört

med andra länder. Det är dock svårt att jämföra kostnader internationellt och tolka dess betydelse. Vidare kan sociala insatser i Sverige hålla en högre kvalitet än i andra länder. Det vill säga, om man jämför MST med en insats som håller en låg kvalitet kan det visa sig väldigt effektiv från ett behandlings-perspektiv, men om man jämför MST med en insats som håller en hög kvalitet kan det visa sig mindre effektiv. Behand-lingseffektiviteten är alltid en uppskattning i jämförelse med något annat. Kontextu-ella skillnader kan också bidra till skillnaden i utfall mellan studier. Till exempel, i inter-nationell forskning är denna målgrupp vanligtvis behandlad inom rättsväsendet och påfölj-den är i första hand fokuserad på straff. I Sverige omfattas unga lagöverträdare istället av den sociala barnavården.

OFtA ståR ANsvARIGA

chefer inom den kommunala sektorn inför att fatta beslut som syftar till minskade kost-nader för att få en kommunal ekonomi i balans. Samtidigt är kommunens uppdrag att på bästa sätt förvalta de resur-ser som finns till förfogande och erbjuda medborgarna en god service. Precis som det inte är säkert att det dyraste alternativet är det bästa är det inte heller självklart att det billigaste alternativet är det mest kostnadseffektiva. Om fokus bara ligger på kortsiktigt minskade kostnader kan det leda till en ineffektiv kommu-nal verksamhet som inte ger valuta för de resurser som sam-hället investerat. Noggranna val måste därför baseras på en allsidig information som inte enbart handlar om intäkter och kostnader utan också omfat-tar kostnader i förhållande till utfall.

Vill du läsa mer? Hela rapporten finns på www.socialstyrelsen.se och har titeln Multisystematisk terapi för ungdomar med allvarliga beteen­deproblem: Resultat efter två år.

jäMFÖRd. Multistystemisk terapi är en etablerad metod. Nu har den fått ett jämförpris.

Kommunal Ekonomi #2 2010 33

KEF­AKtUEllt

södra kretsenn Spara mindre – och får ut mer! Den 26 april kommer chefsekonom Claes Hemberg från Avanza Bank till södra Kretsen och berättar hur vi ska kunna bli klokare sparare. Platsen är Savoy Hotell i Malmö och vi börjar kl 16.00. Inga avgifter.

n Den 28 april har vi inspirationsdag kring årsredovisning­ar i Malmö. Ta vara på tillfället att få olika infallsvinklar på vad som kan förbättras i våra årsredovisningar. Vad missar vi när det gäller räkenskapsinformation, hur ser nämnder­nas rapportering ut och vad ska vi tänka på när det gäller språk och layout. Dessutom några prisbelönade exempel på årsredovisningar från Lomma och Kristianstad.

västra kretsenn Västra kretsen har en vårkonferens inklusive föreningsmöte den 27–28 maj på Bohusgården. Tema: Ekonomistyrning.

KURsER Och KREtsAKtIvItEtER

Svenska kommuner och landsting i samverkan

En idé som går från klarhet till

klarhet

Kommuninvest erbjuder samtliga svenska kommuner

och landsting en effektiv finansförvaltning.

I rollen som en samhällsnyttig Kommungäld intar

verksamheten en särställning i omvärlden.

Vi skapar mervärden som var och en inte kan åstadkomma på egen hand. Tillsammans

bär vi på en bra idé.

www.kommuninvest.se

Collie

r av

Wol

fgan

g G

essl

.

RäKENsKAPssAMMANdRAGEt sEs ÖvER

KREts NR 1Stockholm, Uppsala och Gotlands länCecilia von SydowSundbybergs stad 179 92 Sundbybergtelefon 08-706 80 00 cecilia.vonsydow@sundbyberg.se

KREts NR 2Södermanlands och östergötlands län Göran BernhardssonOxelösunds kommun613 81 Oxelösundtelefon 0155-380 00 goran.bernhardsson@oxelosund.se

KREts NR 3Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Hallands län Katrin FritzNässjö kommun571 80 Nässjötelefon 0380-518021katrin.fritz@kommun.nassjo.se

KREts NR 4Skåne och Blekinge länTony Henningsson, Helsingborgs stad251 89 Helsingborgtelefon 042-10 50 00tony.henningsson@helsingborg.se

KREts NR 5Västra Götalands länBirgitta GunterbergSkövde kommun541 83 Skövdetelefon 0500-49 87 66birgitta.gunterberg@skovde.se

KREts NR 6Värmlands, örebro och VästmanlandAnn BjörkmanArboga kommunBox 45732 21 Arbogatelefon 0589-870 25ann.bjorkman@arboga.se

KREts NR 7Dalarnas och Gävleborgs länJörg BassekLandstinget Dalarna, Ekonomienheten791 29 Falun telefon 023-49 00 00jorg.bassek@ltdalarna.se

KREts NR 8Västernorrlands och Jämtlands länGöran AnderssonHärnösands kommun871 80 Härnösandtelefon 0611-34 80 97goran.andersson@harnosand.se

KREts NR 9Västerbottens och Norrbottens länAnnaCarin Forsberg Aditro AB Kyrkgränd 5 931 27 Skellefteå telefon 010-4512723 annacarin.forsberg@aditro.com

n Statistiska centralbyrån, SCB, ska se över innehåll och produktionssystem för statistiken som baserar sig på kommuner­nas räkenskapssammandrag, RS. Målet för projektet är att kommunerna och lands­tingen ska få förbättrade förutsättningar för rapporteringen av uppgifter till SCB. Stora delar av arbetet med förbättring av förut­sättningarna för uppgiftslämnandet kommer SCB att bedriva nu under våren 2010.

En av utgångspunkterna för arbetet är enkätsvaren till kommunerna under 2007 som bland annat tog upp frågorna: Vad är svårast i RS att besvara och varför? Vad kan SCB göra för att kommunerna ska kunna besvara RS snabbare?

SCB har tagit kontakt med ett urval av kommuner och SKL för att fördjupa fråge­ställningarna. Några preliminära frågor:

• VerksamhetsindelningVilka problem finns med dagens verk­samhetsindelning? Ge gärna exempel på verksamheter där ni får problem. Hur skulle

verksamhetsindelningen se ut för att ni lättare och med större säkerhet ska kunna lämna uppgifter till SCB?

• Fördelning av kostnaderVilka kostnader behöver fördelas med hjälp av annan hjälpinformation? Vilka nycklar/schabloner används som fördelningsgrund? Hur skulle arbetet med kostnadsfördelning­ar kunna förenklas?

• Kommunövergripande kostnaderHur fördelar ni de kommungemensamma kostnaderna? Har ni synpunkter på hur SCB­nyckeln är uppbyggd?

SCB är också intresserad av hur arbetet med räkenskapssammandraget går till i praktiken, vilka arbetar med blanketten, i vilken turordning fylls blanketten i, vilken hjälp har ekonomerna av ekonomisystemen med mera.

Slutrapporten ska lämnas i november 2011. SCB tar gärna emot synpunkter, så hör av er till: Roger Pettersson tel 08 50694781, roger.pettersson@scb.se

välKOMMEN Att KONtAKtA dIN KEF­KREts!

34 Kommunal Ekonomi #2 2010

KRÖNIKANG

äs

tK

RÖ

NIK

ÖR

EN

BERNt jAKOBsON n Ansvarade tidigare bland

annat för ekonomernas fack­

liga och professionella frågor

inom Akademikerför bundet

SSR. Arbetsmark nads­ och

studentfrågor var hans

fokus, förbundets etiska kod

och Ekonomidagar na några

av projekten. Numera fri

debattör.

Strålande tider, härliga tider!Den ljusnande framtid är vår. I alla fall om man är ekonom och jobbar inom kommunsektorn. SSR:s förre ombudsman Bernt Jakobson ger sin syn på yrkets utveckling och möjligheter.

”det är få akademiska yrken som andas sådan tillförsikt inför framtiden som ekonomens. ”

Under min tid på förbundet så har ekonomens ställning inom organi-sationerna stärkts allt mer. Från att ha innehållit ”allt” så har yrkes rollen gått mot specialisering inom exem-pelvis redovisning, upphandling, IT,

controller, utvärdering, finansiering och budget. Vilket i sin tur har ställt krav på ekonomen att utveckla nya spetskompetenser.

Ekonomens status har också stärkts avsevärt, både inom den egna organisationen och gentemot politiken/beslutsfattarna.

dEttA KAN MAN avläsa genom att studera den positiva löneutvecklingen för ekonomer och specialister inom skrået. Sakta, men säkert, har därför annat än lön blivit intressant för ekonomer (och även för arbetsgivare för att kunna attrahera ekonomkompetens).

Kommuner har blivit allt bättre på att kunna individualisera attraktiva löne- och förmånspaket för ekonomer. I synnerhet gäller detta för ekonomi-chefer!

Ekonomyrket är idag ett kvinno-yrke och det kan innebära att andra krav på löner och förmåner aktuali-seras framöver. Fackliga organisatio-ner måste också anpassa sig till att bli mer individorienterade. Ekono-mer kan inte längre buntas ihop som kollektiv. Och det är, tror jag, precis det som gamla och nya ekonomer önskar sig av en modern facklig organisation.

Det är få akademiska yrken som andas sådan tillförsikt inför fram-tiden som ekonomens. Särskilt eko-nomer med kompetens inom det kommunalekonomiska området.

IdAG KAN MAN säga att marknaden uppvisar brist på flera områden inom just denna profession. Du ekonom som vill använda denna insikt för att byta jobb, höja lönen och skaffa bättre villkor, kompetensutveckla dig eller arbeta utomlands ska givetvis reflektera över dina goda möjligheter. Här kommer några positiva mark-nadsfaktorer:

• 40-talisternas kraftiga pensionsavgångar gör att många ekonomtjänster blir lediga.

• Den svaga tillströmningen av studenter under mit-ten av 2000-talet innebär mindre konkurrens.

• Chefer, och särskilt ekonomichefer, går snart inte att uppbringa.

• Redovisningsinriktade ekonomer är efterfrågade på hela marknaden.

• Kombinationen ekonomi och IT är mycket gångbar.• Omvärldsanalys är ett snabbt växande professionellt

område för ekonomer.• Upphandlare är ett bristyrke. Marknaden söker

med ljus och lykta efter kompetenta ekonomer med upphandlarkompetens och erfarenhet.

• Kombinationen språk och ekonomi är guld värd idag, en internationell arbetsmarknad väntar. Inte bara engelska och/eller tyska, utan nu räknas även kinesiska, ryska, spanska och arabiska som konkurrensfördelar.

• Många länder, både inom och utom EU, vill gärna ha svenska ekonomer. De har en oerhörd respekt för vår offentliga förvaltning och våra akademiska utbildning-ar. Strömmen av svenska ekonomer till Kina, Ryssland, Indien och Brasilien ökar högst påtagligt – cirka 3 000 svenska ekonomer arbetar bara i London! Av någon anledning söker inte svenska ekonomer jobben inom övriga EU.

Detta smörgåsbord av goda faktorer för ekonomer är bara ett axplock av positiva tendenser. Finanskrisens negativa effekter på efterfrågan och sysselsättningen kommer snart att bytas ut mot en reell arbetskrafts-brist, särskilt för akademiker. Så, vill du som ekonom förändra din yrkeskarriär är den rätta tidpunkten nu!

Kommunal Ekonomi #2 2010 35

Posttidning BKommunal EkonomiBox 6767 801 74 Gävle

EY_offentlig_210x260.indd 1 2010-01-26 11:04:20