KTH Företagssamverkan - Global Reporting · 17 Excitera Innovation Challenge 18 KTH Holding söker hävstångseffekt 19 KTH-relaterade fonder 20 En investering som kan rädda liv

KTH Företagssamverkan

Gra

fisk

fo

rm o

ch p

rod

uk

tio

n: G

loba

l re

port

inG

tr

yck:

e-p

rin

t, 2

010

KTH Företagssamverkan skapades den 1 juli 2008 genom att delar av KTH:s universitets-förvaltning bröts loss och bildade grunden till en ny skola. KTH Företagssamverkan har rektors uppdrag att stödja KTH:s samverkan med näringslivet, studenternas etablering på arbetsmarkanden samt kommersialisering och nyttiggörande av KTH:s kompetens och forskning.

Etableringen av en särskild skola för samverkan återspeglar den vikt som KTH lägger vid att KTH:s utbildning och forskning ska göra nytta i samhället. I den senaste utveck-lingsplanen, för perioden 2009–2012, betonar KTH:s styrelse och ledning vikten av ökad samverkan på såväl lokal och nationell som internationell nivå. Ett intensifierat samspel och samarbete med näringslivet inom både forskning och utbildning är en förutsättning för att KTH ska kunna behålla och långsik-tigt stärka sin konkurrenskraft och sitt varu- märke.

KTH Företagssamverkan har således fått ett angeläget och utmanande uppdrag. En viktig utgångspunkt i allt vårt arbete är att samverkansuppgiften inte ska betraktas som en separat tredje uppgift. En väl fungerande samverkan måste framför allt återspeglas i det sätt som KTH löser den första och andra upp- giften, d.v.s. i vår utbildning och i vår forskning.

Samverkan handlar om att skapa attraktiva utbildningar och om att göra våra studenter eftertraktade på arbetsmarknaden. Med minskande ungdomskullar, ökad konkurrens om studenterna och allt större behov av livs- långt lärande är samspelet med näringslivet

KTH:s utbildning och forskning ska göra nytta i samhället

en ödesfråga. Samverkan handlar också om att säkerställa att vår forskning leder till nya produkter, nya tjänster och nya innovationer. Det kan ske via start av nya företag men fram- för allt genom att vår forskning nyttiggörs i redan existerande verksamheter. Fungerande samverkansformer är också helt nödvändiga om vi ska kunna konkurrera om framtida forskningsmedel. Allt fler forskningsfinansiärer kommer att kräva att vi kan visa att vår forskning gör nytta – både för mänskligheten och för tillväxten i Sverige och Europa.

KTH Företagssamverkans uppdrag skiljer sig således väsentligt från övriga skolors och det har varit en stimulerande utmaning att söka utveckla fungerande organisation, bemanning och rutiner för skolans olika verksamheter. Nu när vårt första hela verksamhetsår är till ända kan jag med glädje och tillfredsställelse konstatera att det varit ett år fyllt av entusiasm och entreprenörsanda. Jag tackar mina medarbetare för att flertalet verksamheter börjat finna sina former och jag känner förväntan och till- försikt inför framtida utmaningar.

Eric GiertzProfessor i industriell ekonomi och organisa-tion samt Dekan för KTH Företagssamverkan

2 | KTH Företagssamverkan Affärsutveckl ing och ti l lväxt | 3

Affärsutveckling och tillväxtHistoriskt har KTH, genom nära samarbete med svenska storföretag och affärsverk, spelat en viktig roll för den industriella utveckling-en. Men KTH är inte längre en lika självskri-ven samarbetspartner för globala storföretag med svenska rötter. Numera konkurrerar KTH om företagens gunst med andra tekniska universitet i Sverige och utomlands. I dag formulerar många företag strategier för sitt samarbete med universitet och parallellt ser universiteten över samarbetsformerna med näringslivet.

Som Sveriges största tekniska universitet har KTH ett särskilt ansvar för att forsknings-resultat nyttiggörs. KTH kan väsentligt bidra till att företag i Sverige får ökad konkurrens-kraft. Även offentliga forskningsfinansiärer ställer numera krav på att teknisk forskning ska komma till nytta. Därmed accentueras vikten av nära samverkan med näringslivet.

När vi studerar samspelet mellan forsk-ning, företagande, innovation och tillväxt är det uppenbart att utvecklingen sker i alltmer komplexa mönster. För KTH handlar det inte längre bara om att samarbeta med enstaka storföretag eller att stötta nyföretagande. Vi måste systematiskt samspela med många olika företag – unga som gamla och till- verkande såväl som tjänsteproducerande. Vi måste också samverka med instituten och vi måste stimulera rörligheten mellan akademi och näringsliv.

Att utveckla nära kontakter och fungerande nätverk med ledande befattningshavare i när- ingsliv samt departement och myndigheter är den uppgift jag prioriterar högst. Utgångs-punkten för mitt arbete är att systematiskt ut-

veckla samarbetsformer som bidrar till att KTH gör verklig nytta i samhället, stärker sitt varumärke och fortsätter utvecklas till ett ledande tekniskt universitet i Europa.

Avdelningen Affärsutveckling och tillväxt, som bildades i augusti 2009, ska bygga allianser med företag och organi-sationer som kan utveckla sina affärer genom att nyttig-göra KTH:s forskning. Avdelningen ska även skapa relatio-ner till små och medelstora företag. Målet är att KTH:s forskning nyttiggörs och att forskningen leder till bättre affärer och ökad tillväxt i svenskt näringsliv. Avdelningen har hittills koncentrerat sin verksamhet till tre områden:■ utveckling av former för samverkan med företag och

organisationer inom KTH:s strategiska forskningsom- råden, bl.a. genom konferensen Teknik och Tillväxt

■ utveckling av samverkansformer för att stimulera rör-ligheten mellan akademi och näringsliv, bl.a. i projek-tet Industrial Faculty

■ kartläggning av hur universitetsforskning nyttiggörs och av kommersialiseringsprocesserna runt KTH, i pro-jektet Industrial Footprint.

Affärsutveckling och tillväxt i korthet

Enrico Deiaco Chef Affärsutveckling och tillväxt

Innehållsförteckning

■ 3 Affärsutveckling och tillväxt ■ 4 Starka företagsrelationer – en framtidsinvestering ■ 5 Teknik och Tillväxt bygger broar mellan akademi och näringsliv ■ 7 Plattformar – en grund för strategiska partnerskap ■ 8 Nya initiativ inom transportområdet ■ 9 Universitet är viktiga tillväxtmotorer

■ 11 Kommersialiseringsstöd ■ 12 KTH Innovation stödjer kommersialisering ■ 14 Värdefullt med kunnig partner ■ 15 KTH har outsourcad inkubatorverksamhet■ 15 Mekanisk handske hjälper muskelsvaga ■ 16 Startup! ger nya affärsplaner■ 17 Excitera Innovation Challenge ■ 18 KTH Holding söker hävstångseffekt ■ 19 KTH-relaterade fonder ■ 20 En investering som kan rädda liv

■ 21 Karriärstöd ■ 22 ”Inspirerad på ett bra sätt” – en dag med KTH Karriär ■ 25 Aktiv start på karriären

■ 27 Alumni- och HR-relationer ■ 28 Karriärrapporten ■ 29 Vad gör egentligen en ingenjör? ■ 30 FFLA lyfter fram kvinnliga förebilder ■ 32 Young Professionals ger nya kontakter ■ 34 Alumniåterträff i Shanghai

■ 35 Livslångt lärande ■ 36 KTH Executive School ■ 37 En dag med Executive Program in Industrial Management ■ 40 KTH Education ■ 40 Uppdragsutbildning ■ 41 Skräddarsydd uppdragsutbildning för TeliaSonera ■ 44 Vidarutbildning för yrkesverksamma ■ 45 Fördjupade kunskaper om järnvägssignalering

46 Medarbetare KTH Företagssamverkan


Starka företagsrelationer – en framtidsinvesteringKTH betonar i den senaste utvecklingsplanen vikten av att utveckla samverkans-formerna med näringsliv, offentliga aktörer och forskningsinstitut. Ett viktigt verktyg är att stärka olika former av personalunioner, vilket bl.a. resulterat i lansering av begreppet ”Industrial Faculty”.

– Jag vill starkt uppmuntra uppbyggnad av en ”Industrial Faculty”, som består av anställda hos samarbetspartners som på olika sätt är knutna till KTH, t.ex. genom adjungeringar eller affilieringar, säger Peter Gudmundson, rektor på KTH.

– Men personalunioner kan även innebära att lärare/forskare vid KTH arbetar deltid exempelvis på ett forskningsinstitut eller i näringslivet. Omfattningen av personalunioner bör enligt min mening öka väsentligt. Det är viktigt att anställda i näringslivet aktivt enga- gerar sig och medverkar i vår verksamhet och det är lika viktigt att våra lärare och forskare förstår näringslivets villkor och behov,

fortsätter han. Tankarna på en

Industrial Faculty och en mer systematisk personalrörlighet resulterade under 2009 i att KTH Företagsam- verkan, tillsammans med konsultföretaget McKinsey (som arbetat

pro bono), dels genomfört ett antal intervjuer med VD:ar i större svenskrelaterade bolag och dels studerat hur ledande utländska universitet systematiserat samspelet med viktiga samarbetspartners. En av slutsatserna är att företagen vill ha en bättre kontakt och dialog med universitet på hög strategisk nivå.

– De historiska relationerna mellan företag och universitet håller på att luckras upp idag, säger Enrico Deiaco, chef för Affärsutveckling och tillväxt. FoU bedrivs på en global marknad där företag kan söka kunskap i vilket land och med vilka universitet de vill. Att vårda relationer kommer därför att bli än viktigare i framtiden.

Analyserna kommer att resultera i konkreta förslag som kan introduceras under 2010. Avsikten är att etablera en mer systematisk dialog och samverkan med näringslivet – både när det gäller forskning och undervisning.

Mörka krismoln hängde över talarna från fordonsindustrin, men där fanns också hopp och tilltro till de möjligheter för energibran-schen och transportmedelsindustrin som uppstår i kölvattnet av hårdare miljökrav och klimathot.

– Med nya gröna tekniska lösningar och produkter som svar på de ökade miljökraven har Sverige möjlighet att ta en internationell tätposition. Men det kräver att företagen mitt i krisen har råd att satsa på forskning och utveckling, sa Lars Holmqvist, VD för Clepa, de europeiska fordonsunderleverantörernas förening.

Talare och åhörare i den fullsatta föreläs-ningssalen på KTH vittnade om det akuta läget

inom fordonsindustrin. Den finansiella krisen har påskyndat en dramatisk omstrukturering inom personbilsindustrin och slagit hårt mot tillverkare av kommersiella fordon. Samtidigt; teknikskiften och miljökrav öppnar också nya möjligheter för både etablerade och nya företag. Klas Wåhlberg, VD för tågtillverkaren Bom- bardier Transportation i Västerås, märker av den växande marknaden för miljövänligare, bekvämare och snabbare tåg. Sverige är en bra marknad att testa ny teknik på.

– Försäljningen av 980 tågvagnar av Reginamodellen till Kina hade inte varit möjlig utan en hemmamarknad, och det framgångsrika samarbetet med KTH inom Järnvägsgruppen, Gröna Tåget och ECO2

Teknik och Tillväxt är en återkommande konferensdag arrangerad av KTH Företagsam-verkan i syfte att bygga broar mellan näringslivet och akademin. Teknik och Tillväxt tar utgångspunkt i näringslivets strategiska utmaningar och debatterar de samhälleliga konsekvenserna av strukturförändringar i dagens näringsliv. År 2009 hade Teknik och Tillväxt temat grön teknik inom energi och transporter. Åhörarna fick tillfälle att lyssna på och ställa frågor till företagsledare, investerare och beslutsfattare samt ta del av det senaste på forskningsfronten. Konferensdagen lockade cirka 600 deltagare.

Teknik och Tillväxt bygger broar mellan akademi och näringsliv


Vehicle Design, säger han.Under såväl förmiddagens paral-

lella konferenser ”Transportmedels-industrin – en framtidsbransch!” och ”Förny- bar energi – en tillväxtbransch!” som den samhällspolitiska konferensen efter lunch, lyftes Sveriges unika tradition av framgångs-rikt samarbete mellan näringslivet, akademin och staten fram. Det var ingen slump att energi och transportmedel var temat på 2009 års Teknik och Tillväxt. Båda är områden där KTH har forskning i världsklass och mång-åriga industrisamarbeten.

Enligt Energimyndighetens VD Tomas Kåberger har intresset för att kommersialisera energiforskningsresultat – och möjligheterna att lyckas – ökat.

– Sammankopplingen av energi och fordons- branscherna som nu sker är mycket spännande. Nu börjar det verkligen hända saker, energi-effektivitet har blivit en nödvändighet även i fordonsindustrin, säger han med påtaglig entusiasm i rösten.

Svenska företag har stora möjligheter att ligga i framkant av den växande marknaden för förnybar energi och energieffektivisering. Lennart Billfalk, senior advisor och tidigare forskningsdirektör på Vattenfall, underströk dock vikten av att det utbildas fler ingenjörer. Det börjar bli brist på kompetens i energi-branschen.

– Starka forskningsmiljöer attraherar duktiga studenter och forskare. Vattenfall vill vara med och stödja KTH:s arbete med att bygga upp dessa miljöer och bli ett internatio-nellt konkurrenskraftigt tekniskt universitet, säger Billfalk.

AnnEli EriKsson Avdelningschef Affärsutveckling och kommersialisering, Energimyndigheten

– Konferensdagen har ett när- ingslivs- och tillväxtfokus vil-ket gör att den kompletterar många andra energikonferen-ser som handlar om teknik och klimatfrågor. Det är viktigt för oss att vara här och lyssna av behoven. Incitamenten för förnybar energi är så starka i

energibranschen att jag tror det kommer lyfta efter krisen. Vi har många lovande cleantechbolag i vår portfölj som får affärsutvecklingsstöd av Energi-myndigheten. Jag tror att det finns stora möjlig-heter att skapa en svensk eportindustri inom för-nybar energi i takt med att medvetenheten för kli- matfrågorna samt efterfrågan från nya marknader ökar.

HAssE JoHAnssonForsknings- och utvecklingschef, Scania

– Forskning och utveckling i kreativ och innovativ miljö i nära samarbete med bland annat KTH är nödvändigt för att klara att ligga i täten. Krisen i fordons-industrin är allvarlig, men inget ont som inte har något gott med sig. Miljökraven är en tuff utmaning, samtidigt kan de ut-göra en framgångsfaktor för Scania. Vi måste hela tiden bli bättre och satsar på att effekti-visera transporterna på olika sätt. Men teknikutveckling är svårt och bör ske i små steg – vi måste vara realis-tiska. Förbränningsmotorns död är tämligen över-driven när det gäller tunga fordon, dieselmotorn kommer att finnas kvar och utvecklas för nya alter-nativa bränslen.

Plattformar – en grund för strategiska partnerskap

KTH tillhör de två vinnande konsortierna som ska göra EU till en ledande innovationsmotor inom ICT och hållbar energi. Det prestigefyllda projektet EIT (European Insti-tute of Innovation and Technology) har valt ut KTH som ledande part i två så kallade KIC:s, som har noder i ett fler- tal europeiska städer. Inom ICT-konsortiet ”EIT ICT Labs” består Stockholmsnoden av KTH (i Kista), Ericsson, Telia Sonera och forskningsinstitutet SICS.

– Det här ger KTH enastående möjligheter att utveck-las tillsammans med de ledande universiteten, instituten och industrierna i Europa, säger Gunnar Landgren, vice-rektor på KTH, som är t.f. chef för hela ”EIT ICT Labs”.

KTH ser utnämningarna som en av högskolans största framgångar hittills. Varje KIC beräknas få en omsättning på 1,5 miljarder kronor per år och inom energikonsortiet ”KIC InnoEnergy” ingår förutom KTH även Uppsala univer-sitet, ABB och Vattenfall. Ett innovationscentrum inom miljöteknik och hållbara energilösningar kommer att byg-gas upp på båda universitetens campus.

– Centren blir spännande mötesplatser för att skapa förbindelser mellan näringsliv, forskning och utbildning, vilket förväntas leda till en ny anda av entreprenörskap och kreativitet, säger Ramon Wyss vicerektor på KTH, som har koordinerat ansökningsarbetet från svensk sida.

I den senaste utvecklingsplanen har KTH pekat ut fem tvärvetenskapliga forskningsplatt- formar av stor strategisk betydelse. Dessa är inriktade mot medicinsk och biomedicinsk teknik, informations- och kommunikations-teknik, materialteknik, energiteknik samt transporter. För samtliga tvärvetenskapliga plattformar är dessutom miljöteknik och klimatfrågor särskilt fokuserade. Plattfor-marna är nära kopplade till SRA (Strategic Research Areas), som den svenska regeringen under 2009 beslutade att göra särskilda insatser inom. Genom regeringens SRA-satsning har KTH tilldelats närmare 600 extra miljoner för att bygga upp världsledande forskning under perioden 2010 – 2014. Förnyelse är ledordet för KTH som deltar i elva SRA-program och leder fem av dem.

– Det är av viktigt att KTH bygger upp

strategiska partnerskap och företagskontakter runt plattformarna. Vi måste skapa ett mark- nadstryck och KTH Företagssamverkan har en nyckelroll i det sammanhanget. KTH Före- tagssamverkan har de företagskontakter och den expertis som behövs för att nå ut till före- tag, myndigheter och andra organisationer, säger Björn Birgisson, vicerektor för forskning-ens struktur och innehåll och koordinerings-ansvarig för plattformarna.

Enrico Deiaco, som även sitter i styrgruppen för de tvärvetenskapliga plattformarna, fram- håller att 2010 blir ett spännande år. Det handlar om att definiera plattformarnas uppgift, vilken kompetens som finns i KTH:s olika skolor, relationerna till SRA-projekten, vilka företagskontakter som är önskvärda och hur kopplingarna ska se ut till de två stora EIT- konsortier som KTH deltar i.

KTH:s fem plattformar är ett sätt att tydliggöra, visualisera och demonstrera KTH:s forskningskompetens för omvärlden. Men plattformarna gör det också lättare att samarbeta och bygga kontakter med näringslivet.


Nya initiativ inom transportområdet

KTH Transport demo lab är namnet på ett spännande samverkansprojekt som håller på att ta form inom Transportplattformen. Det handlar om ett modernt testlabb för att sammanföra den forskning som görs inom KTH och demonstrera energioptimala lös- ningar för framtida fordon. Det säger Jan Wikander, professor på KTH Maskinkon-struktion som ingår i en av de fem skolor som deltar i projektet.

– Redan i dag bedrivs mycket komponent-forskning inom KTH, t.ex. på batterier, bränsleceller, drivsystem och lättviktskonstruk-tioner. Men det är sällan forskningsresultaten integreras i ett större system. Då kan man inte heller göra de systemoptimeringar som behövs i slutändan.

– Det har varit viktigt för oss att involvera KTH Företagssamverkan i projektet för att förnya samverkan med näringslivet och hitta fler partners som är intresserade av miljö-, energi- och säkerhetsfrågor.

Jan Wikander hoppas att projektet ska leda till såväl ett ökat externt intresse som ökad motivation bland studenterna som får stoppa in sin lilla del i ett större sammanhang.

– Målet med KTH Transport demo lab är att demonstrera vilka möjligheter tekniken trots allt erbjuder om man bättre utnyttjar och integrerar all den fordonsrelaterade forskning som finns på KTH.

Scania har tagit initiativ till Scandinavian Transport Innovation Lab (STIL) – en mer

långsiktig satsning på fordonsteknik i Mälar- dalen. I regionen finns ledande forskning och innovation inom transportområdet, men den är inte alltid synkroniserad. För att lyfta fram regionen och skapa en europeisk nod har Scania, tillsammans med KTH initierat en diskussion om att bilda STIL.

– Det görs många bra satsningar inom om- rådet idag, säger Anders Johnson, forsknings-koordinator på Scania. För oss handlar det inte om att skapa nya centra, utan att knyta ihop det som händer i ett gemensamt nätverk.

Efterfrågan på transporter ökar i världen samtidigt med kraven på att bygga ett hållbart samhälle. Ny teknik är lösningen, men ny teknologi och nya material ökar utvecklings- kostnaderna. För Scania handlar det också om att säkerställa framtida kompetensbehov och att studenter utbildas inom rätt områden.

– Varje industri behöver ha en stark akademi i närheten och vi vill jobba med de bästa. KTH är duktiga på många områden och finns dessutom i närheten.

KTH kommer att ha en viktig samman-hållande roll i STIL-nätverket och dess fokusområden.

– Vi vill även dra nytta av de akademiska kopplingar och politiska kontakter som finns, innanför och utanför gränserna, och här är KTH viktigt, säger Anders Johnsson.

Att utveckla transporter med minskad miljöbelastning är en viktig framtidsfråga. Inom den tvärvetenskapliga transportplattformen satsar KTH stort på att hitta nya lösningar. KTH Företagssamverkan har en viktig roll när det gäller att koppla forskningen till konkret samarbete med företag.

Enrico Deiaco, chef för Affärsutveckling och tillväxt vid KTH Företagssamverkan, slog an tonen genom att presentera en sammanfatt-ning av internationell forskning om kommer-sialisering vid de tekniska universiteten. Han konstaterade inledningsvis att i USA och Europa har stor vikt hittills lagts vid att starta inkubatorer för att stimulera kommersialise-ring via nyföretagande, men aktuell forsk-ning visar att andra kommersialiseringsvägar är av större betydelse för nyttiggörande av forskning och teknisk utveckling. Han exemp- lifierade med resultat från internationell forsk-

ning och genom-förda kartläggningar av kommersialise-ringen runt KTH.

Under 2008 genomförde KTH en stor internatio-nell forsknings-utvärdering som visade att KTH:s forskning är internationellt ledande inom många om- råden. Den visade också att relatio-nerna mellan när- ingsliv och forskning är många och vitala och att KTH är en framgångsrik

Universitet är viktiga tillväxtmotorerDen 2 december 2009 stod KTH Företagssamverkan värd för BALTECH, en årlig konferens mellan tekniska lärosäten runt Östersjön. Denna gång stod samverkan mellan universitet och näringsliv samt kommersialisering av forskning på agendan. Temat för konferensen var ”Universities as a Vehicle for Innovation”.

innovationspartner i det svenska samhället. Den internationella utvärderingen belyste,

genom framtagning av nya data, att KTH, räknat per forskningsutgiftsenhet, producerar fler spin-offs än MIT, Stanford och Cambridge samt att antalet patent matchar nivåerna vid andra internationella toppuniversitet. Enrico Deiaco tillade: ”KTH:s industriella avtryck kan ses som en palett över olika kommersiali-seringsvägar. Nyföretagande är en väg, men det finns många andra”. Forskningen kan t.ex. nyttiggöras genom att forskningsresultat paten- teras och licensieras ut till redan existerande före- tag, genom att ingående parter träffar avtal om kommersialisering redan vid start av stora forskningsprojekt, genom att små forsknings- intensiva tjänsteföretag, som har kontakt

Sven Gunnar Edlund, Vinnova, presenterade nya satsningar för tillväxt runt Östersjön.

JAKob KübArsEpp Tallins tekniska universitet och ordföranden i styrelsen för BALTECH.

– BALTECH-konferenserna ger nya bättre idéer att arbeta med och ofta dyker samarbeten upp efteråt.

10 | KTH Företagssamverkan Kommersial iseringsstöd | 11

AtlAs AntibodiesAtlas Antibodies har 13 anställda (årsskiftet 2009/10), varav merparten har en bakgrund från KTH. De håller till i AlbaNova och har sitt laboratorium vägg i vägg med delar av HPR-projektets verksamhet. Alla forskare inom HPR har överlåtit sina immateriella rättigheter från projektet till det gemensamt ägda bolaget Atlasab Intressenter AB – som i sin tur är delägare i Atlas Antibodies. Från början bestod forskarbolaget av cirka 70 forskare och grundare, 2009 var de över 100 delägare. Atlas Antibodies ägs även av universiteten där HPR- projektet bedrivs (KTH och Uppsala universitet) samt de externa investerarna Investor Growth Capital och Scandinavian Life Science Invest.

MAriAnnE HAnsson VD Atlas Antibodies

– Det delade ägandet mel-lan universitet, forskare och finansiärer har många förde-lar. En stor fördel är att fors-karna varken behöver lämna sin forskning eller universi-tetet för att få del i eventu-ella framtida vinster.

med forskningsfronten, utför uppdrag åt andra företag, genom att forsknings-institut sprider forskningsresultat till

sina kunder och delägare eller genom att grupper av forskare bildar gemensamt ägda intressebolag som disponerar rättigheter som andra kan exploatera.

I en efterföljande programpunkt presente-rade Marianne Hansson, VD för Atlas Anti- bodies, ett exempel på det sistnämnda. Atlas Antibodies är ett företag som hanterar pro- duktion, marknadsföring och försäljning av de antikroppar som utvecklas och valideras i HPR (Human Proteome Resourse) Center. HPR-centret driver forskningsprogrammet the Swedish Protein Atlas (HPA) – ett stort forskningsprojekt som finansieras av Knut och Alice Wallenbergs forskningsstiftelse. HPA-programmet lokaliserar och kartlägger mänskliga proteiner i såväl frisk som sjuk vävnad och resultaten publiceras i en allmänt tillgänglig atlas (www.proteinatlas.org). HPA-visionen är att systematiskt utveckla och kvalitetssäkra antikroppar till alla mänskliga proteiner och att använda dessa reagenser för att kartlägga mänskliga proteiner och deras samspel.

Marianne Hansson berättade att alla forskare som deltar i HPR-projektet har överlåtit sina rättigheter på ett gemensamt ägt intressebolag, som i sin tur är delägare i Atlas Antibodies.

Hon framhöll att forskarna därigenom helt kan fokusera på sin forskning och ändå få del i en eventuell kommersiell framgång. Atlas Antibodies AB, som bildades 2006, har fått en bra start och förhoppningarna inför framtiden är stora. Sex månader efter företagets etable-ring lanserades de första 750 produkterna och redan 2008 hade bolaget ett positivt kassaflöde. Produktkatalogen växer snabbt med tio nya validerade antikroppar per dag. Dessutom söker bolaget ett nytt patent var sjätte vecka. Patent som kan resultera i nya möjligheter att diagnostisera och bota t.ex. cancer. Alla investeringar görs av de externa riskkapitalbolag som är delägare i Atlas Antibodies.

KommersialiseringsstödKTH är en framgångsrik innovationspartner i det svenska samhället men har goda förut- sättningar att ytterligare stärka sin roll som generator av nya produkter, tjänster och företag. Därför har KTH de senaste åren satsat på att utveckla ett mer professionellt stödsystem för att dels öka och effektivisera kommersialise-ring och nyttiggörande av KTH:s forskning, dels öka innovationskraften och entreprenör-skapet bland lärare och studenter.

Starten av KTH Företagssamverkan innebär en nysatsning på innovationsstödjande verksamhet. Inom KTH Innovation har vi byggt upp en professionell support för alla forskare och studenter som överväger kommersialisering. Vi har skapat ett marknadsorienterat system med siktet inställt på att bli Sveriges ledande inom kommersialisering av forskning. Vi agerar opartiskt och vi har inga strikta urvalsprocesser eller egna kommersiella incitament, utan tar alltid utgångspunkt i idéägarnas intressen. En annan viktig utgångspunkt är att inte bara stödja nyföretagande, utan också bygga upp processer för annan typ av kommersialisering, t.ex. licensiering och olika typer av samarbete med befintliga företag.

KTH Innovation har nära samarbete med inkubatorn Stockholm Innovation & Growth (STING) samt med flera industriforsknings-institut. Vi samverkar även med affärsplan-tävlingen Venture Cup och studentföreningen Excitera. Vad gäller finansiellt stöd till idé- ägarna har vi ett mycket nära samarbete med Innovationsbron, Almi och Vinnova samt med KTH Holding och till holding relaterade fonder och investerare.

Jag är förväntansfull på vad framtiden har

att bjuda. KTH har av regeringen tilldelats ett av åtta innovationskontor, vilket innebär ökade resurser och vidgade uppgifter för oss på KTH Innovation. Vi ska i nära samarbete med våra regionala partners erbjuda support till forskare vid andra lärosäten i Mälardalen.

KTH stöder studenters entreprenörskap

Utöver det Kommersialiseringsstöd som beskrivs på följande sidor medverkar KTH i många sammanhang för att stimulera innovation och entreprenörskap bland stu-denter. Några exempel:■ Excitera – studentdriven förening som arbetar för att

skapa intresse för entreprenörskap, genom fyra paral-lella projekt; Swedish Game Awards, Excitera Enter-prise Forum, Excitera Mobile Cup och Excitera Innova-tion Challenge, www.excitera.se

■ Venture Cup – genomför en årlig affärsplanstävling, där personer med affärsidéer får feedback, handled-ning, utbildning och inspiration, venturecup.se

■ Gemensamma kurser i innovation och entreprenör-skap anordnas inom ramen för Stockholm School of Entrepreneurship (SSES), som drivs i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm, Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Konstfack, www.sses.se

■ Product Innovation Engineering programme (PIEp) – syftar bl.a. till att etablera ett mer innovativt och bru-karorienterat tänkande i utbildningen, www.piep.se.

Lisa Ericsson Chef KTH Innovation


– Utmaningen är att hitta den bästa affärs-modellen för varje forskningsresultat, säger Lisa Ericsson, avdelningschef på KTH Inno- vation. Det är viktigt att vi har fokus på att det är en lärande process ”Make the winner, not pick the winner” är vårt motto.

KTH Innovation har valt ett arbetssätt öppet för en mängd olika vägar för forskare och studenter som vill kommersialisera sina forskningsresultat och idéer. Med stöd av KTH Innovation kan vägen till marknaden gå via inkubatorer, forskningsinstitut, bildande av bolag eller samarbete med företag. Under 2010 startar KTH Innovation tillsammans med KTH Holding AB även en pilotverksamhet för att stärka licensieringsstödet till forskare.

Det är viktigt att KTH Innovation är synligt

ute hos forskarna och träffar dem i laboratori-erna och vid olika möten. Innovation behöver bli en naturlig och integrerad del i forskningen.

När en forskare har en idé, som kan vara möj- lig att kommersialisera, är det första steget ett möte. Här går KTH Innovation och forskaren gemensamt igenom idén och hittar lämpliga nästa steg för att utveckla idén vidare.

– Vi har utvecklat en stor mängd mallar och checklistor för att utvärdera och utveckla idéer på ett strukturerat sätt. Med hjälp av de verk- tygen och med stöd från oss kan idén utveck-las och man kan avgöra om och hur det finns möjligheter att kommersialisera den.

Om idén visar sig ha potential går man in i en projektfas där KTH Innovation ger utökat stöd. En ansvarig affärsutvecklingscoach följer projektet och ger det stöd som behövs för att komma till en affär.

– Vissa forskare vill bara forska – inte för- handla med storföretag. Då anpassar vi stödet och kommersialiseringsvägen till det. Andra är drivna på att själva göra marknadsveri-fieringar och ta kontakt med företag – då anpassar vi stödet efter den situationen.

KTH Innovation har ett CRM-system till stöd för sitt arbete. I systemet läggs alla aktivite-ter in: vilka möten som hålls, vilka lösningar man väljer och vilka resultat som uppnås.

– Tack vare CRM-systemet skapar vi ett stort institutionellt minne, som kan användas av

KTH Innovation stödjer kommersialiseringAtt ta en idé eller ett tekniskt forskningsresultat till marknaden kräver engagemang, tid och pengar. För att hjälpa studenter och forskare i denna process finns KTH Inno-vation. Här kan de få professionell rådgivning, kommersiellt stöd och tillgång till ett stort nätverk för att kunna förverkliga sina idéer. Stödet är gratis och oberoende.

Resultat

■ Sedan nystarten av verksamheten 2007 har KTH Innovation haft ett idéinflöde på 272 nya idéer

■ KTH Innovation har haft kontakt med totalt 435 individer på KTH varav 300 är forskare el-ler doktorander och 135 är studenter

■ Av de 300 forskarna är 108 professorer, vilket är drygt 35 procent av samtliga professorer vid KTH. Målet är att inom tre år nå 70 procent av alla professorer.

272nya idéer...

har till exempel gjort en studie kring en mikro- bil, där vi gjorde en undersökning bland 2 000 alumner för att testa idén. Vi fick 600 svar – en mycket hög svarsfrekvens – och värdefull feedback!

Under de närmaste åren kommer KTH Innovations verksamhet att expandera. KTH har fått regeringens uppdrag att bygga ett av åtta innovationskontor i Sverige. Det betyder att KTH får förstärkta resurser för att ge kommersialiseringsstöd till forskare. Uppgrade- ringen till innovationskontor innebär också att KTH inleder ett nära samarbete med Stock- holms Universitet och Mälardalens högskola. KTH inleder också ett strategiskt samarbete med Uppsala universitet som också tilldeltats ett innovationskontor. Samarbetet kommer till en början fokuseras på att bygga upp en regio- nal nod för stöd till forskare på lärosäten i Mälardalen.

– Vi tar nu emot runt 100 idéer varje år. Med den nya organisationen och genom att ytterligare effektivisera vårt arbete kommer vi att kunna ta emot över 250 idéer per år. Vi räknar med att kunna få ut dubbelt så många idéer med framgångsrika avslut.

vem som helst i vårt team. CRM-systemet gör det också möjligt att hela tiden mäta och utvärdera vårt arbetssätt.

KTH Innovation har också utvecklat web- baserade innovationspaneler, där man tar hjälp av användare och potentiella kunder för att få feedback på nya innovationer.

– Många projekt har behov av en tidig mark- nadsfeedback. Genom vårt alumninätverk med 10 500 aktiva alumner kan vi erbjuda detta. Vi

www.kth.se/[email protected]

Illu

stra

tIo

n: I

sto

ckph

oto


En supereffektiv process för andra generatio-nens etanol. Det tog professor Mikael Lind- ström fram tillsammans med sin forskarkol-lega professor Gunnar Henriksson på KTH, som kom med grundidén. De vände sig till KTH Innovation för att få stöd med att få ut

tekniken på marknaden.– Det har varit väldigt

värdefullt att genom hela processen ha en kunnig partner att bolla idéer med, säger Mikael Lindström.

KTH Innovation började med att göra en marknadsanalys för att se om det fanns ett kommer-

siellt intresse för tekniken. Svaret blev ja. Nästa steg var att söka pengar hos Innovationsbron, vars uppgift är att omsätta idéer till affärer.

– KTH Innovation hjälpte oss att göra en

stringent presentation, som resulterade i att vi fick de pengar vi sökte.

Sedan gällde det patentet där KTH Inno- vation utnyttjade sitt breda kontaktnät.

– Vi fick ett bra patentombud, så den processen gick smidigt.

KTH Innovation hjälpte också till att ta kontakt med företag som kunde vara intresserade av att köpa idén. Även här hjälpte man till med att göra genomarbetade presentationer och deltog också i möten med kunder.

Gunnar Henriksson och Mikael bildade bolaget Heli Inovation och arbetar nu på att få ett globalt patent. Bolaget har också fått stöd att få till stånd sekretessavtal och äganderätts-avtal.

– Vi har nu ett avtal klart med ett stort före- tag som kommer att köpa bolaget, säger Mikael Lindström.

Värdefullt med kunnig partner

Ett av de företag som lämnade STING:s inkubator 2009 är Bioservo Technologies. Deras första produkt är en me-kanisk handske som härmar handens egen funktion och stärker handgreppet. Handsken kan exempelvis användas av äldre som blivit svagare i händerna och personer med diagnoser som stroke, reumatism och olika muskelsjuk-domar. Även hantverkare med förslitningsskador kan ha nytta av produkten.

Idén har utvecklats av Jan Wikander, professor i meka-tronik på KTH och Hans von Holst, professor i neuronik på KTH och dessutom neurokirurg på Karolinska Institutet. Bioservo Technologies grundades 2006 och företaget har deltagit i STING:s inkubatorverksamhet i två år.

– Tiden med STING var väldigt betydelsefull eftersom ingen av oss är entreprenörer, säger företagets vd Johan

Ingvast. Vi gjorde upp affärsplaner, arbetade med mark-nadsföring och hade även stor nytta av STING:s affärs-coacher.

Mekanisk handske hjälper muskelsvaga

KTH har outsourcad inkubatorverksamhet

För att kunna upprätthålla en opartisk och oberoende rådgivning har KTH medvetet valt att inte driva inkubatorverksamhet i egen regi,

utan i stället outsour-ca den till Stock- holm Innovation & Growth, (STING):

– En fristående inkubator fattar mer kommersiella beslut säger Pär Hedberg, affärscoach och vd,

STING. Enbart de företag som verkligen har förutsättningar att utvecklas tas in. Dessutom har en fristående inkubator ett större upptag-ningsområde och den blir därmed tillräckligt stor för att kunna rekrytera och bibehålla rätt kompetens. Endast bolag som är i slutskedet av produktutvecklingsfasen och anses ha förut- sättningar att växa internationellt kan få hjälp i inkubatorn som omfattar två år.

STING, Stockholm Innovation & Growth, hjälper innovatörer och entreprenörer att utveckla teknikbaserade tillväxtföretag. STING är också en integrerad del av KTH:s innovationssystem och KTH tillhör, tillsammans med Innovationsbron och Stiftel-sen Electrum, STING:s större finansiärer.

”Med Bioservo Technologies SEM-glove, kan användaren återfå greppstyrka som förlorats genom åldrande eller sjukdom. Handsken ger extra kraft och säkerhet i greppet, och bidrar till självständighet och livskvalitét”

KTH Innovation var en viktig partner för att få ut tekniken för andra generationens etanol på marknaden.

www.stockholminnovation.com

foto

: Ist

ock

pho

to

foto

: pIe

rre

Zoet

term

an


Startup! ger nya affärsplaner

Genom workshops, individuell coachning och praktiskt arbete ger kursen kunskaper om vad som krävs för att starta ett eget internatio-nellt tillväxtföretag. Deltagarna har möjlighet att träffa erfarna entreprenörer som själva gjort resan från idé till ett framgångsrikt företag. Vid kursens avslutning får alla möjlighet att presentera sina affärsplaner för ett exklusivt nätverk.

Startup! är öppet för studenter och forskare men även andra innovatörer och entrepre-

Startup! är ett träningsprogram som ger deltagarna möjlighet att utveckla sina idéer till färdiga affärsplaner. Programmet är ett samarbete mellan KTH Innovation och STING.

Christer Ericsson fick tillsammans med kollegan Juan Castro motta förstapriset för 2010 års bästa Startup case, under examinationstillfället för Startup! den 4 februari. Programledare Raoul Stubbe (till höger) fyller i vinstbeloppet på 50 000 kronor.

Ann-CHrisTinE AlbErTsson

– Det viktigaste var att se att det faktiskt är möjligt att starta ett företag och det gav mig en puff framåt. Satsar man, så lyckas man! säger Ann-Christine Albertsson. Hennes idé är att av biomassa utveckla nya produkter som ersätter oljebaserade.

svAnTE signEll

– Som forskare tänkte jag tidigare bara på tek-niken men på Startup! får man upp ögonen för alla andra viktiga delar, som marknadsfö-ring och försäljning, säger Svante Signell, fors-kare med arbetsplats på ICT-skolan i Kista. Hans idé är att utveckla en simuleringsplatt-form för kontruktion och verifiering av kom-munikationssystem.

sEbAsTiAn lEwEnHAupT

– Kursen täckte in alla delar som krävs för att lyckas med en affärsidé och jag lärde mig oer-hört mycket på att lyssna på alla föreläsare som själva är erfarna inom respektive område, säger Sebastian Lewenhaupt, som studerar till civilingenjör inom elektroteknik vid KTH. Sebastian och hans affärspartners idé är en trafiklösning för mobilapplikationer.

nörer som har idéer till potentiella export-företag.

– Att blanda deltagare från näringsliv och akademin ser jag som programmets styrka, säger Raoul Stubbe, programledare och affärscoach på Startup.

Sedan starten 2003 har 99 projekt genom-gått Startup. Av dessa har 45 utvecklats till bolag, några med 20–30 anställda.

Hur kan man kommersialisera forskningsresultat? Det får KTH-studenter ta fram förslag på i den årliga tävlingen Excitera Innovation Challenge. Bakom tävlingen står KTH Innovation tillsammans med studentföreningen Excitera. Syftet är att koppla ihop forskare och studenter och öka engagemanget för entreprenörskap.

Tävlingen går ut på att studenterna ska ta fram krea-tiva tillämpningsmöjligheter för ett intressant forsknings-resultat och undersöka den kommersiella potentialen genom att ta fram en innovationsplan.

Studenten Robert Lyngman vann tillsammans med Mikael Andersson förstapriset år 2008 för sin idé om billiga soldrivna kylskåp.

– Vi kombinerade teknik för nanoporösa ytor med absorptionskyla, där solvärme omvandlas till kyla som driver kylskåpen. Vi har fått stort gehör för vår idé och har redan flera partners för att producera billiga kyl-skåp till låginkomstländer som Bangladesh, Indien och Namibia.

Både Robert och Mikael har länge haft entrepenörs-tankar men det hade aldrig blivit några kylskåp utan Excitera Innovation Challenge.

– Tävlingen gjorde det möjligt att utveckla idén och förstapriset var ett bra incitament för att gå vidare då även juryn trodde på idén.

KTH Innovation ansvarar bland annat för att välja ut forskare och forskningsresultat till tävlingen, kvalitets-säkring, juryprocessen, juridik och sekretess. Forskarna som deltar får rätten till studenternas innovationsplaner.

Excitera Innovation Challenge

www.stockholminnovation.com/startup

www.excitera.se

foto : henrIke tIllander


primärt uppmuntrat forskare att bli före- tagare och KTH Holding har med sin smala kapitalbas systematiskt undvikit att kliva in med ägar- ansvar i nybildade bolag.

Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid KTH, som mottog priset för Most Entrepreneurial Scientist of Sweden 2009, instämmer.

– Jag har aktivt engagerat mig i KTH Holdings styrelse under många år. En led- stjärna i vårt arbete har varit att möjliggöra för forskare att kommersialisera sina forsk-ningsresultat, utan att de behöver överge sin forskning eller lämna högskolan. Vi har inte

För att stödja kommersialisering och nyttig-görande av forskning har regeringen startat holdingbolag vid de större universiteten. Styrelsen i KTH Holding, som tilldelats ett investeringskapital på 12 miljoner kronor, har beslutat om direktinvesteringar i ett mindre antal bolag. Men för att få hävstångseffekt på kapitalet har den framför allt medverkat till att resa större fonder i vilka holdingbolaget gått in som komplementär. Investerings-fonderna KTH Seed Capital och KTH Chal- mers Capital har bildats tillsammans med en grupp institutionella investerare i Sverige. KTH Holding har även investerat i STING Capital AB.

– Den kapitalbas som holdingbolagen erhållit möjliggör inte att aktivt engagera sig i sådd- finansiering i någon större omfattning. Det skulle kräva betydligt större finansiella resurser för att bygga upp den kompetens som behövs. Brist på såddkapital är dessvärre inte det enda problemet. Generellt är det för stort teknik-fokus i de tidiga faserna samtidigt som den kommersiella kompetensen är begränsad. Försäljningsintäkter är helt enkelt en under-

skattad finansierings-källa. Det säger Börje Ekholm, VD i Investor och ledamot i KTH:s och KTH Holdings styrelser.

Under 2009 beslutade KTH Holdings styrelse vidare att starta en pilotversam-

het för professionell support av licensierings- affärer. Denna verksamhet kommer att utvecklas i mycket nära samverkan med KTH Innovation.

– Det är viktigt att inte se nyföretagande som enda möjligheten att nyttiggöra forskning och därför är det viktigt att KTH Holding även stödjer utveckling av alternativa kommersiali-seringsväger. Den största och snabbaste utväx- lingen av nydanande forskning och innovativ teknik kommer vi se i redan existerande företag. Det säger Charlotte Brogren, GD i Vinnova och ledamot i KTH Holdings styrelse.

KTH Holding AB tog 2002 initiativ till att, tillsammans med Wallenbergstiftelserna, SEB Venture Capital och Industrifonden, bilda investeringsfonden KTH Seed Capital. Som ett led i samarbetet mellan KTH och Chalmers startades 2007 en andra fond, KTH Chalmers Capital. I ägarkretsen till denna ingår också Chalmers och Innovationsbron. Det totala investeringskapitalet uppgår till drygt 300 miljoner kronor. Fonderna investerar i tidiga faser i svenska bolag som har spännande tekno- logier och drivna entreprenörer. Typiska investeringsområden är IT, miljöteknik och materialteknologi.

Sedan starten 2004 har fonderna investerat i tretton bolag varav två avyttrades under våren 2008.

– Vi hjälper bolagen vi investerar i att öka i värde och säljer sedan våra innehav för att kunna leverera avkastning till investerarna, säger Joachim Karlsson, en av KTH Chalmers Capitals tre investment managers.

Han och övriga partners, Jakob Svärdström och Jonas Rahm, har alla tidigare startat, drivit och sålt bolag, erfarenheter som de kan erbjuda portföljbolagen. De sitter dessutom i portfölj-bolagens styrelser.

Kopplingen både till universitet och närings- liv ger KTH Chalmers Capital en viktig dynamik.

– Vi har en mycket bra relation till KTH och chefen för KTH Företagssamverkan, som även är ordförande i KTH Holding, sitter i båda fondernas styrelser, säger Joachim Karlsson. Det ger oss access till ledande kompetens.

KTH-relaterade fonder

KtH Holdings styrelse ocH Vd

EriC giErTz, Ordförande, Dekan KTH FöretagssamverkanAndErs lundgrEn, Förvaltningschef KTHMATHiAs uHlén, Professor BioteknologibörJE EKHolM, VD Investor ABCHArloTTE brogrEn, Generaldirektör VINNOVAJAn sundbErg, Executive Director SEBMAdElEinE CAEsAr, styrelseproffs, fd VD KK stiftelsenlisA EriCsson, VD, Avdelningschef KTH Innovation

KTH Holding har aktiva investeringar i 10 portföljbolag. En avyttring genom försäljning av hela innehavet i Actar AB gjordes under 2009. Holding har investeringar i tre olika riskkapitalfonder, KTH Seed Capital, KTH-Chalmers Capital och STING Capital. Under 2009 tog Holding be-slut om att genomföra en följdinvestering i fonden KTHChalmers Capital. KTH Holding har också verksamhets-drivande dotterbolag, bl.a. KTH Executive School som presenteras närmare på sidan 36.

Jakob Svärdström, Jonas Rahm och Joachim Karlsson.

KTH Holding söker hävstångseffekt

www.chalmerscapital.se

foto

: osk

ar

kull

an

der

20 | KTH Företagssamverkan Karriärstöd | 21

En investering som kan rädda liv

KarriärstödAtt en examen från KTH ger relevanta och eftertraktade arbeten är centralt för KTH:s varumärke och framtida konkurrenskraft. KTH har därför under flera år gett teknologer stöd för en bra etablering på arbetsmarknaden. Stödet har bl.a. bestått av CV drop in, lunchseminarier och mentorprogram. Under 2009 påbörjades ett arbete för att både utveckla verksamheten och nå fler studenter. Målet är att integrera karriärutveckling i undervisningen.

Ett centralt mål i KTH:s utvecklingsplan är att alla utbildningsprogram ska förbereda för studenternas framtida yrkesroll och att karriär- rådgivning successivt införs i samtliga utbildningsprogram. Andra mål med koppling till studenternas karriärutveckling är akademisk introduktion och mentorsystem för nyantagna samt att relevant arbetslivsanknytning säker- ställs i alla utbildningsprogram. Karrär- rapporten (presenteras på sid 28) är en viktig informationskälla. Att få reda på var ingenjörer från det egna programmet får jobb uppskattas av teknologerna.

Utvecklingen av vår verksamhet är baserat på dessa mål och våra positiva erfarenheter från bl.a. kursen Aktiv karriärstart. Min och mina medarbetares grundläggande tanke är att karriärutvecklande aktiviteter ska integre-ras i utbildningsprogrammen på ett samord-nat sätt. Målet är att studenten ska utveckla sin egen målbild men också utveckla sina färdigheter för arbetslivet och sin tilltro till den egna förmågan. Detta baseras på inven-tering, reflektion och dokumentation. Syftet är att etablera ett tanke- och förhållningssätt som kan användas såväl under studietiden som i det framtida yrkeslivet. Som ett stöd för detta

introduceras en portfolio. I den sparar studenten både egna reflektioner och alster från utbildningen.

Det förändrade karriärstödet innebär ett tydligare förhållningssätt till studenterna. Vi erbjuder hjälp till självhjälp, t.ex. med checklistor. Lunchseminarier och CV drop in har omformats till karriärveckor med olika teman. Marknadsföringen av dessa gör att karriärfrågorna aktualiseras. Mentorprogram genomförs tills vidare på traditionellt sätt men i en senare fas är avsikten att även de kopplas tydligare till det sammanhållna konceptet.

Under 2009 har KTH Karriär bl.a. genomfört:■ Kursmodulen Aktiv karriärstart i fyra civilingenjörs- program■ CV drop in två dagar i veckan, samt sju lunchseminarier under vårterminen■ Karriärvecka med inriktning mot examensarbeten under höstterminen ■ Tre Mentorprogram och ett stort antal coachsamtal ■ Redaktörskap för Nationella Exjobbpoolen ■ Förslag till systematisering av olika former av närings- livssamverkan i grundutbildningen.

KTH Karriär i korthet

En hjälm med unik svensk teknik från MIPS minskar risken för allvarliga skallskador med 40 procent. Under hösten 2009 investerade KTH Chalmers Capital tillsammans med Almi Invest Stockholm och Health Cap 15 miljoner kronor i MIPS, som är en direkt avknoppning från KTH.

En traditionell hjälm är designad för att skydda mot raka slag och stötar. Hjälmen från MIPS skyddar även mot sneda slag, vilka brukar leda till de allvarligaste skallskadorna.

Teknologin bygger på femton års forskning och upphovsmännen är Peter Halldin, forskare i neuronik på Skolan för Teknik och Hälsa, KTH, och Hans von Holst, neurokirurg på Karolinska Institutet. De har inspirerats av hur hjärnan kan skyddas mot sneda slag

genom att glida mot insidan av skallbenet. På ett liknande sätt bygger deras teknologi på att hjälmens olika skikt kan glida mot varandra och minska rotationsvåldet som hjärnan utsätts för.

Tekniken används redan i ridhjälmar och under 2010 har även cykel- och skidhjälmar lanserats. MIPS samarbetar med det svenska företaget POC som bygger in tekniken i sina cykelhjälmar.

– Det här är ett tydligt exempel på att teknisk forskning kombinerad med medicinskt kunnande kan skapa en produkt som skyddar och räddar liv, säger Peter Halldin, forsknings- och utvecklingsansvarig på MIPS. Vårt mål är att bli ledande inom det här området och att MIPS blir en säkerhetsstandard.

Henrik SvenssonChef KTH Karriär

www.kth.se/bli/student

foto

: po

c


”Inspirerad på ett bra sätt” – en dag med KTH Karriär

Den 5–9 oktober 2009 arrangerades höstter- minens Temavecka av KTH karriär. Varje dag hela veckan arrangerades en workshop på InfoCenter följt av några timmars drop-in för individuell feed-back. Totalt deltog cirka 120 studenter, varav hälften internationella.

Workshopen inleddes av Anders Rörby som guidade studenterna i examensarbetets djungel. ”Välj något du brinner för, och se till att hitta en handledare på KTH som är expert inom det området”, var hans klara budskap. Studenterna fick lära sig både hur man gör för att söka exjobb, var de kan hitta information om regler och riktlinjer samt matnyttig info om rollfördelning och vilka konflikter som kan uppstå på grund av olika förväntningar i samband med examensarbetet.

– Underskatta inte era kunskaper och allt ni lärt er här på KTH och underskatta inte heller övrig arbetslivserfarenhet, sa karriär-utvecklaren Joséphine Häckner Posse till deltagarna.

Hon gick igenom allt som är viktigt att tänka på när det gäller CV, t.ex. hur man lyfter fram sina erfarenheter och att referenser ska lämnas på begäran.

– Ett hett tips är att kolla i KTH:s kurskatalog för att få inspiration för

Många konkreta CV-tips gav karriärutvecklarna Joséphine Häckner Posse och Marie Magnell de studenter som besökte Karriärveckan.

◀ pär dAHlMAn oCH rAgnAr THurén

– Man kan ju läsa sig till mycket av det här på nätet, men möjligheten till feedback är jättebra, säger Pär Dahlman som läser till civilingenjör lärare och som besökte Karriär-veckan. Det är seriös och kunnig personal som man lyssnar till och det kom fram flera nya saker, som tipset att kolla i KTH:s kurskatalog till exempel.

– Att man ska fokusera på vad man lärt sig under ut-bildningen och att våga vara beskrivande, var också bra att höra, fyller kurskamraten Ragnar Thurén i. Det är jättebra att KTH tillhandahåller den här typen av service. Men jag skulle gärna se att de blev obligatoriska inslag i utbildningen.

Karriärvecka med lunchseminarier där rekryterare och företag delar med sig av oum-bärliga kunskaper till studenter om hur de får jobb och lyckas i arbetslivet. I veckan ingår CV-workshops där studenterna får finslipa sina ansökningshandlingar.

KTH Karriärstöd | 23


att beskriva den egna utbildningen, uppmanade hon studenterna.

Marie Magnell, också hon karriär-utvecklare, fortsatte med att gå igenom hur det personliga brevet ska se ut och vad det ska innehålla.

– Försök vara så konkreta som möjligt och anpassa alltid breven efter olika jobb. Generella brev genomskådas alltid av mottagaren. Hon gick också igenom tre viktiga frågor som måste besvaras i brevet: ▶ Varför vill du jobba på just företag X? ▶ Varför vill du ha just den här tjänsten?▶ Varför just du? – visa hur dina egenska-

per och erfarenheter stämmer in i tjänste- beskrivningen.

”Inspirerad och manglad på ett bra sätt” sa en av deltagarna när Marie efter workshoppen frågade vad de tyckte.

Att förbereda studenterna bättre inför steget ut i arbetslivet. Det är tanken bakom kursen Aktiv Karriärstart från KTH Karriär.Studenterna får fundera över sin framtida yrkesroll och sin egen person. Genom indivi- duella övningar får studenterna träna upp sin förmåga till självinsikt, lära sig hur man skriver ett CV och ett ansökningsbrev samt öva sig inför anställningsintervjuer. Examinationen består av inlämning av ett CV och ett ansök- ningsbrev. De som önskar kan sedan boka individuell feedback med karriärvägledarna som håller i kursen.

Farkostprogrammet var det första utbild-ningsprogrammet som introducerade Aktiv Karriärstart som en integrerad del i utbild-ningen. Kursen blev väl mottagen av studen-

sTEfAn oTTosson Tredjeårsstudent på farkostteknikprogrammet

– Största fördelen var att få hjälp med att skriva CV och det personliga brevet, det krävs för alla exjobb och när man är klar och det är dags att söka är det lite för sent att börja. Att få personlig återkoppling på texterna var också bra. Under kursen fick jag också en större insikt om mig själv, och jag tog mig tid att sitta och diskutera med kompisarna.

terna och utvärderingarna var positiva. – Vi har gjort det här sedan 2004 och har

en modell som är lagom stor eftersom det är en kursmodul motsvarande ett högskole- poäng, säger Sören Östlund, professor och f.d. programansvarig på Farkostteknik-

Aktiv start på karriären

26 | KTH Företagssamverkan Alumni- och HR-relationer | 27

programmet. Tidigare har möjligheten funnits för studenter som på eget initiativ letat upp kurser utanför sitt eget

program, men jag ville ha momentet integrerat i programmet för att alla studenter skulle få möjlighet till samma insikt.

2009 genomfördes kursen på fyra olika program under sista terminen i årskurs tre. Ambitionen är att alla program i framtiden ska ha moment med den här inriktningen som en del i den obligatoriska utbildningen. Det övergripande syftet är att förbereda studenterna inför steget ut i arbetslivet genom att tidigt ge dem möjlighet att börja fundera på sin framtida yrkesroll och vilka erfaren-heter och färdigheter de har.

– Vi vill att de färdiga ingenjörerna som tar examen från KTH ska vara mogna och målmedvetna om vad de vill med sin karriär. Det är betydelsefullt också för KTH. Det är viktigt att de är medvetna om sin egen roll och framtid innan de är färdiga, eftersom det är så många olika saker de kan arbeta med som ingenjör.

– Utvärderingarna från kursmomentet har varit fantastiskt bra och konstruktiva. Efter förslag från studenterna har vi till exempel flyttat kursen till början av vår-terminen, så att de får nytta av den när de ska söka sommarjobb.

HoussAM ACHKoudir Tredjeårsstudent på farkostteknikprogrammet

– Det var ett bra kursmoment för det är väldigt mycket man inte tänker på inför karriärstarten. Under föreläsningarna fick vi en massa frågor vi skulle fundera och skriva ner svar på, och då började jag verkligen tänka efter vad jag gillar att göra och hur jag är som person. Jag lär känna mig själv. Det var särskilt bra att vi fick svara på frågorna under lektionstid, för alla har så mycket att göra och då prioriteras kursen bort. Så läxor under lektionstid var bra metod.

Nationella Exjobbpoolen hjälper studenter hitta exjobbFör studenterna är examensarbetet en viktig introduktion till arbetsmarknaden. Många gånger får studen-terna anställning hos det företag där de har genomfört exjobbet. I den nationella exjobbpoolen som KTH Företagssamverkan samordnar hittar studenterna förslag från företag och organisationer över hela landet. Studenterna kan lätt skapa en egen sökprofil och få e-post när sökningen matchar deras önskemål. 2009 kom 524 exjobbsförslag in till KTH. Många exjobb återfinns i olika konsultbranscher samt inom den teknikintensiva industrin. Inom de områden som studenterna gör examensarbetet dominerar data- och sys-temvetenskap med cirka hälften av de inkomna förslagen, följt av elektronik/IT på andra plats och design/produktframtagning på tredje.

Alumni- och HR-relationerEn av KTH:s viktigaste uppgifter är att förse företag och organisationer med kvalificerad teknisk kompetens. För att klara det måste KTH ha en ständig dialog och goda relationer med dem som ansvarar för rekrytering och kompetensutveckling av arkitekter, ingenjörer och annan teknisk personal – främst i Sverige men också utomlands.

Tillsammans med mina medarbetare har jag ambitionen att systematiskt utveckla vårt samarbete med HR-ansvariga i utvalda före- tag. Vi erbjuder företagen olika former av partnerskap för att tillvarata vårt gemensamma intresse av att öka ingenjörsyrkets attraktivitet bland dagens ungdom. Av särskild vikt är det att öka unga kvinnors intresse, så att antalet kvalificerade sökande ökar och vi får en jäm- nare könsfördelning både under studietiden och i arbetslivet. Tillsammans kan vi också skapa förutsättningar för ökad arbetslivsan-knytning i utbildningarna, t.ex genom gäst- föreläsningar, studiebesök, praktikfall och examensarbeten. Vi underlättar också för före- tagen att rekrytera nyexaminerade och alumner från KTH.

En annan viktig uppgift är att medverka till att de som har examen från KTH får en positiv utveckling i arbetslivet. Rätt hanterade är alumnerna våra främsta ambassadörer och före- bilder. Framgångsrika universitet kommer i framtiden bland annat att karaktäriseras av att de lyckas hålla kvar studenternas engage-mang för sitt lärosäte efter avslutade studier. Jag ser det som en prioriterad uppgift att utveckla och marknadsföra attraktiva erbjudan-den och tjänster som riktar sig till våra alumner i olika skeden av livet.

KTH Alumni i korthet

Under 2009 ansvarade KTH Alumni bl.a. för: ■ Young Professionals – en mötesplats för företag och unga alumner ■ Future Female Leader Award – en tävling som utser årets främsta kvinnliga teknolog vid KTH■ Alumniåterträff i Shanghai, samt ett antal återträffar på KTH i Stockholm■ Kundtjänst – vägledde ca 200 inkommande ärenden till rätt kontakt på KTH, www.kth.se/bli/kontakt/kundtjänst

■ KTH:s alumninätverk med kontaktuppgifter till 44 000 tidigare KTH-studenter 10 500 aktiva användare ■ e-nyhetsbreven Alumninytt och Alumni News med sex nummer ■ Karriärrapport som speglar tidigare KTH-studenters etablering på arbetsmarknaden■ KTH:s Jobbportal – en webbtjänst för rekrytering av studenter och alumner från KTH.

Ulrika LjungmanChef KTH Alumni

www.kth.se/student/karriar/exjobb

www.kth.se/alumni


Vad gör egentligen en ingenjör? Många unga har en vag uppfatt- ning om vad ingenjörsyrket inne- bär. För att skapa en positiv känsla och samtidigt informera om vad en ingenjör faktiskt arbetar med, har KTH Före- tagssamverkan under 2009 tagit fram tio filmer i samarbete med olika företag. I filmerna förtyd- ligas och konkretiseras yrkesrollerna, karriärvägarna och de olika branscherna genom att visa unga alumner från KTH:s olika utbildningsprogram på deras arbets-platser. Filmerna visas på KTH:s sajt ”Livet efter KTH”, på företagens webbsajter och finns även på YouTube.

AnniKA billbErgInformationschef HiQ

– Det är bra att KTH arbetar för att öka intresset för ingenjörs- yrket. Och ju fler som sprider information om vad yrket innebär desto bättre. KTH:s studenter är en viktig målgrupp för oss och filmen är ett bra sätt att redan under studietiden visa dem vad konsultjobbet innebär. Ingenjörsstudenter är intresserade av problemlösning och vi uppmuntrar dem genom att visa att vi kan erbjuda varierande roliga arbeten inom konsultområdet.

AnnA viKsTröM pErsson Personaldirektör SSAB

– KTH och SSAB har ett gemensamt intresse att inspirera fler unga människor att söka sig till ingenjörsutbildningarna. KTH är en av landets främsta högskolor och SSAB samverkar på olika sätt med KTH för att fler studenter ska välja en

teknisk utbildning. En ingenjörsutbildning öppnar många olika vägar och jag önskar att fler unga människor skulle upptäcka vilka spännande möjligheter som finns för en ingenjör, i Sverige och över hela världen.

Under 2009 genomfördes för andra gången en karriäruppföljning av KTH:s nyutexamine-rade alumner. Undersökningen riktades till dem som utexaminerats under 2006 och 2007. Resultatet, som visar var alumnerna får jobb, hur de etablerar sig på arbetsmarknaden och vad de saknar i sin utbildning, är glädjande. Nästan alla har jobb och förhållandevis bra löner. De flesta är mycket nöjda med sin utbildning och skulle välja KTH igen. Men svaren visar också på möjligheter att förbättra utbildningarna. Generellt frågar studenterna efter mer integration mellan studier och yrkesliv.

Fakultetens dekanus, Folke Snickars, menar att karriärrapporten är ett viktigt verktyg för

att förbättra KTH- studenternas anställ- ningsbarhet.

– KTH måste ta ansvar för att de studenter som exa- mineras från KTH kan få bra jobb som är baserade på deras utbildning och examen. Kunskap om

KTH-examinerades yrkeskarriärer är därför av stor betydelse för både lärare och studerande. Lärarna får ett kvitto på om de kunskaper de förmedlat har varit till nytta. De får också reda på vilka arbeten som deras studenter skaffat sig. Nuvarande studenter får genom under-sökningar av yrkeskarriärerna en bild av vilka jobb som står till buds. De får också möjlighet att anpassa sin profil så att de blir mer attraktiva och bättre förberedda för de arbetsuppgif-ter som väntar efter examen.

Karriärrapporten är också ett viktigt verktyg för KTH Företagssamverkan. Den ger en klar

bild av vilka företag som rekryterar nyutexaminerade från olika program och vilka befatt-ningar och arbetsuppgifter dessa får. Det är information som KTH Företagssamverkan tar tillvara.

– Vår avsikt är att systematiskt utveckla ett närmare samarbete med rekryteringsansvariga på företagen och att underlätta för skolorna att ha fortsatt kontakt med nyutexaminerade. Unga alumner kan också systematiskt engage- ras för kunskapsåterföring, mentorskap, examensarbeten, praktikfall och föreläsningar. Vi skapar successivt fler mötesplatser och öppnar fler kommunikationskanaler mellan KTH:s lärare, studenter och näringslivet. Målet är att vi, tillsammans med KTH Karriär, ska under- lätta för skolorna att göra lärandet mer arbets- integrerat. Det säger Ulrika Ljungman, chef för KTH Alumni.

Karriärrapporten

doKtorAndrApportenUnder 2009 genomfördes även en uppföljning av doktorander. Rapporten visar att de överlag är nöjda med sina forskarstudier. Anmärkningsvärt är att tre fjärdedelar arbetar i företag och organisationer ut-anför universitetsvärlden. De har arbete såväl i små och medelstora utvecklingsintensiva företag, som i konsultföretag och stora industriföretag. De allra flesta anser att de har stor nytta av sina doktorandstudier i sitt arbete. Hälften hade dock önskat större kontakt med näringslivet under sin doktorandtid.

finns också tillgängliga, exempelvis segmentering av utbildningsprofiler, utskick av jobbannonser direkt till den grupp som söks och annonsering i vårt elektroniska nyhetsbrev, Alumninytt, som utkommer med sex num-mer per år.

Jobbportalen underlättar för företag att komma i kontakt med alumner och studenter. Eftersom före- tagen direkt når rätt målgrupp får de en effektiv rekrytering och en positiv exponering. Genom annonsering i jobbportalen når företagen cirka 10500 aktiva med-lemmar i alumninätverket, som även inkluderar stu-denter i slutet av sin utbildning. Ett antal plustjänster

JobbportAlen MATCHAr FÖrETAG MED ALUMNEr

www.kth.se/alumni/karriarstod/karriaruppfoljning

www.kth.se/alumni/karriarstod/karriaruppfoljning


2009 års vinnare blev Evelina Ögren, Industri-ell ekonomi, med motiveringen: ”En person som har en mogen inställning till ledarskap och karriär. Hon är professionell, engagerad, strukturerad och har en bra balans mellan starkt driv och ödmjukhet – en karismatisk och god förebild.”

Tävlingens syfte är att attrahera fler kvinnliga studenter till KTH och motivera dem att sikta högt för att i framtiden kunna axla en ledarposition. 2009 hade runt 100 nominering-ar och drygt 50 ansökningar kommit in till FFLA. Priset delas ut av KTH under den

2009 startades nätverket Big Sister på Face-book där tidigare finalister och vinnare finns samlade. Syftet är att vinnare och finalister ska få tillgång till ett eget nätverk, samt att KTH ska kunna använda dem som förebilder i olika sammanhang.

EvElinA ögrEn 2009 års vinnare av FFLA

– Jag tror att FFLA är ett bra sätt att visa för alla unga att det finns en hel del roliga och in-tressanta saker man kan göra efter att ha gått ut KTH. Dessutom tror jag att vi som är med kan verka som bevis för att det finns just unga duktiga kvinnor, vilket i det större perspekti-vet skulle kunna vara en del i att utjämna könsfördelningen i näringslivet. Jag har för-stått vilken otrolig möjlighet FFLA innebär och efter vinsten sätter jag kanske mina mål hö-gre än förut.

Tävlingen FFLA vänder sig till de kvinnliga studenter som någon gång under det aktuella läsåret erhåller examen med titeln civilingenjör eller arkitekt på KTH. Vinnaren belönas med ett exklusivt traineeprogram som genomförs på tre olika partnerföretag och skräddarsys efter gemensamma önskemål. Ett ledaruveck- lingsprogram hos Kvinnokompetensen ingår också.

KArin AndrénHuman Resources Manager, Purchasing Europe, Electrolux

– Electrolux sponsrar FFLA för att tävlingen är en bra chans att pro-filera oss som arbetsgivare till denna attraktiva grupp av stu-denter. Vi får chansen att ge dem en större insikt i vår verksamhet och därmed påverka deras karriärval. Vi strä-var efter jämnare könsfördelning och FFLA riktar sig till den grupp som vi vill ska bli våra framtida ledare.

CAMillA sJödinHuman Resources Manager,Franchise and Factory Sales, Scania

– För vår del handlar det mycket om att vi ser ett behov av att få in fler kvinnliga ingenjörer med ledarpotential i vår bransch och vårt företag. Vi har anställt 2008 års finalist Sofia som kom in som trainee inom R&D och nu arbetar hon med ”Vehicle ergonomics”. Arbetet som görs med FFLA är strukturerat och samtidigt öppet för ständiga förbättringar. Det finns en vilja att göra det mesta av samarbetet med partner-företagen.

För sjätte året i rad anordnade KTH Företagssamverkan tillsammans med sex partnerföretag tävlingen Future Female Leader Award som utser KTH:s främsta kvinnliga teknolog.

Omkring 130 studenter deltog på inspirationskvällen FFLA och tog chansen att mingla och knyta nya kontakter.

FFLA lyfter fram kvinnliga förebilder

årliga prisceremonin på Grand hotell i Stock- holm, i samarbete med partnerföretagen AstraZeneca, Electrolux, Ericsson, Skanska, Scania och Sandvik.

www.kth.se/student/karriar/ffla


CATHrinE EwErlöf sMEdbErg HR Sourcing Manager, IT, H&M

– Young Professionals är ett bra koncept. Mål-gruppen är intressant för flera funktioner inom H&M, men huvudsyftet med att vi del-tar är att vi vill öka kunskapen om att vi är en attraktiv arbetsgivare även för ingenjörer och inom IT. Eventuell rekrytering ser vi som en bonus.

CHArloTTE EriKsson Student Relationsansvarig, Ericsson

– Young Professionals är ett bra sätt att komma i kontakt med personer som arbetat några år och som i andra fall kan vara svårare att nå än studenter. Vi uppskattar framför allt att det är en bra blandning mellan olika utbildningar och att kompetensen hos alumnerna är hög. De var mycket intresserade av att höra om vårt företag och de rekryteringsbehov vi ser inför framtiden.

lovE sTåHl frEdHolM Alumn och Managementkonsult, Deloitte

– Jag är inte ute efter ett nytt jobb men det är ändå intressant att sondera arbets-marknaden. Evenemanget var över förväntan. Layouten på minglet var perfekt. Man kunde strosa mellan rummen och få sig lite andrum bland gamla bekanta och företagen.

Young Professionals vänder sig till alumner med två till åtta års yrkeserfarenhet och an-ordnas en gång om året på hösten i samband med ARMADA. 2009 deltog 19 företag och 250 alumner.

Young Professionals ger nya kontakterUnder hösten 2009 anordnade KTH Alumni, för andra året, nätverksmässan Young Profes- sionals. Mässan vänder sig till alumner med två till åtta års arbetslivserfarenhet och anordnas i direkt anslutning till Armada – en arbets-marknadsdag för studenter. Mässan, som är anordnad som ett mingel med mat och dryck, är en dynamisk mötesplats och ett bra tillfälle för företagen inom tillverkningsindustrin och konsultsektorn att profilera sig och möta unga framgångsrika alumner som vill ta nästa steg i karriären. Minglet ger också alumnerna till-

fälle att själva skaffa information om möjliga karriärvägar och knyta värdefulla kontakter för framtiden.

I samband med Young Professionals anordnas också ett karriärseminarium. Under 2009 års program lyftes frågan om hur det är att vara ung och ledare. Tre unga chefer från Sweco förläste om sina erfarenheter av ledarskap och gav alumnerna tips på vägen om vad nästa steg i karriären innebär. Mingelkvällen var mycket uppskattad av både alumner och företag.

34 | KTH Företagssamverkan Livslångt lärande | 35

MED SOCIALA NÄTVERK NÅR KTH MÅNGA ALUMNER I och med att sociala nätverk har vuxit starkt de senaste åren är KTH med i flera nätverk för att kommunicera med sina alumner. På så sätt kan KTH enkelt sprida infor-mation och marknadsföra sig på ett kostnadseffektivt och miljövänligt sätt. KTH får också viktig återkoppling om vad alumnerna tycker genom att följa trådar och kan ge snabb respons tillbaka. Det finns en KTH-grupp på Lin-

Alumniåterträff i Shanghai alumnerna själva ska kunna driva sitt eget informella alumninätverk på plats i Kina. Alumnen Bo Liu har rollen som ansvarig samordnare och är KTH:s kontaktperson.

kedin, med 3900 alumner som medlemmar, en fansida för KTH Alumni Network på Facebook, ett KTH Alumni-konto på Twitter, samt ett KTH-nätverk på Sweden in Touch med 950 medlemmar. Alumninätverket har 44 200 alumner varav 10 500 är aktiva medlemmar. 1 700 personer följer KTH via Face-book och 60 personer via Twitter.

bo liu

– Vi är en ung organisation med unga nyexa-minerade studenter. Alumninätverket är en bra plattform för människor att hjälpa varandra. Genom att ha alumniträffar kan vi dela jobb-möjligheter, hjälpa varandra med att förbereda oss för intervjuer och dela erfarenheter inom olika branscher. KTH hjälpte oss att växa och det här är en utveckling av vår utbildning och en levande länk till universitetet.

KTH är ett internationellt universitet med många utländska studenter. KTH söker hålla kontakt med de studenter som flyttar hem efter studierna och varje år ordnar KTH Alumni minst en återträff utomlands.

I juli 2009 anordnade KTH Alumni en återträff i Shanghai. Inbjudan riktades både till KTH-alumner i och kring Shanghai och till studenter som fått besked om antagning till följande läsår. Med hjälp av alumner på plats anordnades en informell ”after-work” på te-huset Tun Run Tea House, där både nya och gamla ansikten dök upp för att nät- verka. Det blev en lättsam kväll full av prat och mingel, och många visitkort bytte ägare.

Under kvällen informerade Helena Berg, ansvarig för KTH:s alumninätverk, om vad som händer i nätverket och vikten av att vara medlem. De blivande KTH-studenterna fick också matnyttig information om praktiska frågor om vad som väntade dem. Detta under- lättades genom en representant från Chinese Student Scholarship Association som deltog under kvällen. Grunden har lagts för att

Dagens näringsliv ställer allt högre krav på livs- långt lärande. Den kompetens som studenter får i unga år, vid akademiska studier på grund- läggande och avancerad nivå, behöver många gånger kompletteras senare i livet. I det sammanhanget har KTH en viktig uppgift.

Kompetensutveckling behövs för dem som befordras till ledande befattningar. KTH Executive School, som startade sin verksam-het 2001, vänder sig till högre chefer i teknik-baserade företag. Skolans avancerade utveck-lingsprogram förbättrar deltagarnas förmåga att affärsmässigt hantera den dynamik som uppstår i samband med teknisk utveckling och strukturförändringar.

För företag som önskar utveckling av övrig personal erbjuder KTH Education sedan ett par år skräddarsydda utbildningar inom teknik och ekonomi. Denna typ av uppdragsutbild-ning anpassas till det beställande företagets situation och kompetensbehov. Under 2009 har vi också påbörjat utveckling av öppen uppdragsutbildning, d.v.s. kortare kurser som marknadsförs till deltagare i olika företag. Det är min övertygelse att öppna kurser på sikt kommer att svara för huvuddelen av KTH:s uppdragsutbildning.

KTH har också ansvar för vidareutbildning av yrkesverksamma som vill utveckla sig och stärka sin attraktivitet på arbetsmarknaden. Sådan vidareutbildning är kostnadsfri för deltagarna och finansieras på samma sätt som utbildningar på grundläggande och avancerad nivå.

För KTH:s lärare är utbildning av yrkes-verksamma en välkommen kontakt med arbetslivet. De konkreta behov, exempel och erfarenheter som lärare får del av är en till-

gång i utbildningen av programstudenter. De kontaktnät som skapas mellan lärare och yrkesverksammal kan även leda till nya forskningsprojekt och examensarbeten.

Utbildning för yrkesverksamma i korthet

Fredrik LagergrenProdekan för KTH Företagssamverkan och VD för KTH Excecutive School

KTH erbjuder utbildningar för företag och yrkesverk-samma på tre olika sätt:■ KTH Executive School erbjuder avancerade chefsutvecklingsprogram med fokus på affärsutveckling i

teknikbaserade företag■ KTH Education erbjuder företagsanpassade eller öppna

uppdragsutbildningar inom KTH:s olika kompetens områden■ KTH:s utbud av anslagsfinansierad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklas nu för att stödja ingen jörers och arkitekters livslånga lärande.

Livslångt lärande


KTH Executive School

– I våra program står företagens affärer i centrum. Det är ytterst våra kundföretag som skall dra verklig nytta av att cheferna utvecklas. Vår ut- gångspunkt är att företagen investerar

i kompetensutveckling som ska ge minst lika god avkastning som andra investeringar. Det säger skolans chef, Fredrik Lagergren.

– Kärnan i våra program är förmedling av kunskap och erfarenhet. Våra föreläsare är företagsledare, konsulter och experter. Vi låter akademiska teorier möta företagsledares erfarenhet och vi håller en röd tråd genom hela programmen. Vi vet också att diskussioner och erfarenhetsutbyte blir djupare och mer konkreta om deltagarna kan relatera till sina egna före- tag. Därför har vi valt att utveckla olika pro-

gram för olika typer av företag.

Att KTH Executive Schools program fyller ett stort behov intygar Scanias koncern-chef, Leif Östling, som själv medver-kat i alla program

som riktar sig till tillverkningsindustrin.– Executive Program in Industrial Manage-

ment är den enda chefsutbildning jag känner till som tränger på djupet i industriföretagens affärsstrategiska beslut. Programmet hjälper tekniska chefer att ta större plats i företagens strategiska diskussioner. Scania har haft deltagare på samtliga program och erfarenheterna motsvarar mina högt ställda förväntningar.

Atmosfären präglas av dialog och engagemang. Tempot är högt, programmet intensivt. Den blandade bakgrunden hos deltagarna på KTH Executive Schools Exceutive Program in Industrial Management bidrar också den till dynamiken: här finns kompetens inom olika funktioner och erfarenheter från internationella storföretag, medelstora svenska företag och mindre entreprenörsdrivna bolag.

En dag med Executive Program in Industrial Management

Både programdeltagare och programledare lyssnade koncentrerat på Hans Stråbergs glasklara presentation.

Ett tema i programmet är customer value driven business development. Huvudföreläsare är Electrolux VD och koncernchef Hans Stråberg som beskriver den resa Electrolux gjort från ett teknikdominerat bolag till dagens Electrolux där konsumenternas behov och upplevelsen av varumärket står i fokus. Eller som Hans Stråberg själv uttrycker det: ”From Thinking of us to Thinking of You.”

Att få något som närmast skulle beskrivas som ett exklusivt samtal med ledare för tunga industriföretag är speciellt. Det är också detta speciella som utmärker

KTH Executive Schools program löper över två ter-miner och genomförs på internat under 16 – 20 dagar. Sedan starten har drygt 500 chefer deltagit och över 400 föreläsare medverkat.

Bolaget finansieras helt av programavgifter och har sedan andra verksamhetsåret varit lönsamt varje år. Under 2009 omsatte bolaget drygt åtta miljoner kronor.

KTH Executive School erbjuder chefsutvecklingsprogram i strategisk affärsutveckling. Fokus ligger på affärsutveckling i samband med teknikskiften, omregleringar och ökad global konkurrens. Varje program är skräddarsytt för företag med likartad affärslogik och med snarlika utmaningar.

www.kthexecutiveschool.se [email protected] 08-790 96 92


Henrik Fellesson Scania CV AB

– Jag arbetar mycket med ekonomi inom produktionen och jag har lärt mig mer om strategiskt tänkande kopplat till industriellt ledarskap

(industrial management). En viktig del i strategin är att koppla ihop teori och praktik, att kunna ex-emplifiera detta är viktigt.

– Två av mina ekonomkollegor har tidigare del-tagit i programmet och jag har konkret kunnat se hur de refererar till modeller som kommer härifrån. Så det är ingen tvekan om att de haft praktisk nytta av programmet.

– Till det som gjort intryck på mig idag var när Electrolux chef pratade om marknadsnärhet. Det handlar inte bara om vad man säger, utan lika mycket om hur man säger det.

Exceutive Program in Industrial Management där deltagarna aldrig blir för många och där det person-

liga samtalet alltid är möjligt. Diskussionen är intensiv, det är knappast någon okritisk grupp som deltar i programmet.

För Hans Stråberg handlar det också om ett val:

– Jag prioriterar hårt bland mina engage-mang, men att medverka vid Exceutive Pro- gram in Industrial Management är något annat än att bara hålla ett föredrag. Vad jag kan bidra med är våra erfarenheter kring produkt- utveckling och vårt stora fokus på kunderna. Jag får dessutom mycket tillbaka genom de frågor och ifrågasättande som kommer från deltagarna, något som i sin tur sätter igång nya processer hos mig.

Efter Hans Stråbergs föredrag övergår arbetet i snabba grupparbeten där deltagarna diskuterar segmenteringsmodeller. Varför be- höver vi kundsegmentering? Vilken nytta gör den, hur kan olika segmenteringsmodeller se ut? Fem minuters paus och sedan är det full fart igen med redovisningar och nya diskus-sioner.

Anders Holmström är programansvarig på Exceutive Program in Industrial Management.

– Vi grundar verksamheten på en djup för- ståelse för teknikföretagens förutsättningar, samtidigt som vi hjälper våra deltagare att för- stå mer om de villkor samhället ställer och de behov som deras kunder har, säger Anders

Ingrid Larsby Arvered, inköpschef på Sandvik, testade en hypotes på de övriga deltagarna.

HElEnA lindsTröMCamfil Svenska AB

– Programmet ger mig en möjlighet att få ett både djupare och bredare perspektiv på många strate-giska frågeställningar, allt det som ligger till grund när bolag ska utvecklas. Det känns oerhört inspire-rande att få lyssna och diskutera med övriga del-tagare och samtidigt arbeta med konkreta case från verkligheten.

– Konceptet där vi arbetar intensivt under den tid vi är här är bra. Alla har mycket att göra så det handlar om att få ut mesta möjliga av sin insatta tid. Vi som deltar i programmet har ledande befattningar och fokuserar på industriföretags affärs- utveckling, men samtidigt har vi olika utbildnings-bakgrund och erfarenhet. Detta gör att jag själv fått kontakt med många områden som jag inte har kontakt med i min dagliga verksamhet.

Holmström som gärna sammanfattar verksamheten med uttrycket Business of Technology. Med det syftar han på utbildningens inriktning mot affärs- och strategiutveckling i företag där teknik och teknikkunskap spelar en central roll.

Deltagarna i 2009 års Executive Program in Industrial Management kommer från branschledande storföretag som ABB Power Products, Bombardier Transportation och Scania, men också från många meddelstora industriföretag.

KTH Executive School, som grundades 2001, är ett helägt dotterbolag till KTH Holding.

Styrelsen har följande sammansättning :Ordförande: EriC giErTz, Dekan KTH FöretagssamverkanAndErs flodsTröM, UniversitetskanslersusAnnE flyCKT, Senior vice president på Posten sTEllAn lundsTröM, Dekan skolan för Arkitektur och samhällsbyggnadlEnnArT lübECK, f.d. VD Industrifonden samt f.d. ordförande i Rymdbolaget, SMHI mm.VD: frEdriK lAgErgrEn


Timo, Johan och Irina är överens om att det är fantastiskt att få gå på utbildningen som KTH håller i lokaler på Albanova i närheten av KTHs Campus på Valhallavägen i Stock-holm.

– Hemma i Georgien har jag fullt upp med mina arbetsuppgifter och hinner inte tänka efter och se lite längre bort, berättar Irina Yakubova, 34 år och anställd vid Geocell, ett telekombolag som ägs av TeliaSonera. Kursen ger henne inte bara tid utan också kunskap att titta fram och se nya affärsmöjligheter.

Skräddarsydd uppdragsutbildning för TeliaSoneraUnder hösten 2009 påbörjade KTH Education den fjärde omgången av uppdragsutbild-ning som tagits fram speciellt för TeliaSonera. Deltagarna som kommer från 13 länder är mycket nöjda. Kompetensutvecklingen som de får ökar inte bara deras kunskaper, den leder också till bättre flöde av information och idéer inom företaget.

Timo Vesterinen som arbetar i Helsingfors fyller på med att kursen ger nya tankar och idéer om hur man kan interagera och samarbeta bättre med kunderna.

– Vi får tid att stanna upp och våga tänka på ett annat sätt, tillägger Johan Hjortås, som arbetar på TeliaSonera i Farsta.

De tre ingår i en grupp av 30 medarbetare från TeliaSonera som valts ut för att delta i en uppdragsutbildning som KTH Edu- cation utvecklat speciellt för TeliaSonera. Utbildningen motsvarar tio högskolepoäng

KTH Education

KTH erbjuder skräddarsydda utbildningar till näringsliv, myndigheter och organisationer. Enligt KTH:s utvecklingsplan är avgifts- finansierad uppdragsutbildning ett prioriterat område och verksamheten ska expandera. En utgångspunkt är att KTH ska sprida sin kompetens till näringslivet och därmed göra större nytta i samhället. KTH Education, som är en avdelning inom KTH Företagssam-verkan, har fått uppdraget att mer systematiskt marknadsföra KTH:s möjligheter att stödja

företagens kompetensutveck-ling.

– När det gäller uppdragsut-bildning fungerar vi på KTH Education som en single point of contact. Vi sätter samman skräddarsydda uppdragsutbild-ningar med kompetens från hela KTH. Vi anpassar också utbildningarna till det bestäl-lande företagets situation och

kultur. Det säger Anders Johansson som ansvarar för företagsanpassade uppdragsut-bildningar.

KTH Education kommer också aktivt satsa på att utveckla fler öppna kurser. Initialt utvecklas i första hand kortare kurser, på två till

fyra dagar, som marknadsförs till deltagare i olika företag.

– En stor fördel med öppen kurs- verksamhet är att den, om den bygger på korrekt marknadsbedöm-ning, kan genomföras planerat, med framför-hållning och med kontinuitet över flera år. Jag ser det som min största utmaning att göra riktiga marknadsbedömningar och sedan ha en riktad marknadsföring som stöd till en aktiv personlig försäljning, säger Stefan Revestam som ansvarar för öppna uppdrags-utbildningar.

KTH Education har till uppgift att sprida och förmedla KTH:s kompetens och kunnande genom att erbjuda utbildning till yrkesverksamma i näringsliv och samhälle. Gemensamt för utbildningarna är att de både innehållsligt, pedagogiskt och tidsmässigt är anpassade efter deltagarnas behov och förkunskaper. KTH Educations utbud omfattar såväl företags- anpassad och öppen uppdragsutbildning som anslagsfinansierad vidareutbildning för yrkesverksamma.

Uppdragsutbildningar

FörETAgsAnpAssAd uppdrAgsuTbIldnIng Anders [email protected] 66 28

öppEn uppdrAgsuTbIldnIngstefan [email protected] 60 38

www.kth.se/bli/uppdragsutbildning

Grupparbeten är viktiga komponenter i uppdragsutbildningen. Timo Vesterinen och två andra medarbetare inom TeliaSonera-koncernen diskuterar affärsmodeller för mobila applikationer.


JoHAn HJorTåsTeliaSonera, Stockholm

– Det är en väldigt bra mix av föreläsare och väl-digt intressanta ämnen. Det bästa med kursen är att vi stannar upp en stund och vågar tänka annorlunda. Dessa fantastiska människor lär oss att tänka annorlunda och att våga tänka annor-lunda.

TiMo vEsTErinEnTeliaSonera, Helsingfors

– Kursen har varit mycket intressant. Föreläsarna är aldrig tråkiga, var och en har sin egen personlighet och expertis och ett unikt sätt att presentera kunskaper till oss. Vi presenteras med många olika tankeställningar.

irinA yAKubovAGeocell i Georgien, ett företag som ägs av Telia-Sonera

– Jag har tur som får gå här. Det är en stor upp-levelse och breddar min kunskap. Georgien, där jag arbetar, är ett utvecklingsland och när det gäller telekom och IT ligger vi långt efter vad som pågår här. Det är fantastiskt att se vad som händer inom telekom och IT här.

och sker över fem olika kursmoduler. Den här hösten, 2009, påbörjas den fjärde omgången av programmet för

TeliaSonera. Ingen gång tidigare har deltagare kommit från så många olika länder.

Den här dagen i slutet av november föreläser Oskar Julin som till vardags är forskare på och biträdande chef för Mobile Life Center i Stockholm. Ett center som forskar om framtida mobila applikationer.

– Vi försöker förstå vad som är lek och glädje och vad det är som göra våra liv meningsfulla och intressanta.

Oskar går igenom applikationer som forsk- ningsteamet utvecklat och ber deltagarna diskutera dessa utifrån affärsmodeller med sina bänkgrannar. Det är högt tempo och varje grupp har fem minuter på sig att diskutera affärsmodeller och kundintresse för olika applikationer. Det är ingen nonsens utan de tar snabbt fram en analys utifrån en affärsmodell och delar med sig med resten av gruppen.

Kent Thorén, som doktorerat på industriell ekonomi, är programansvarig för programmet och arbetar på på KTH Education tillsammans med bland andra avdelningschefen Anders Johansson. I samråd med företagen tar de fram utbildningar.

ett investmentbolag. Vi vann tyvärr inte täv- lingen men vi hade roligt och fick bra feedback från vår handledare, berättar Johan Hjortås.

Hans kommentar belyser tre viktiga komponenter i utbildningen: återkoppling, motiva-tion och nätverksbyggen. Att ge återkoppling är viktigt för lärandet i sig och tävlingsmomen-ten finns med för att motivera deltagarna i grupparbetena. En aspekt med grupparbeten är att dessa ger deltagarna möjligheter att bygga interna nätverk inom företaget.

– Forskning visar att ett horisontellt flöde av information är viktig för att sprida och genom- föra nya idéer. Vår utbildning gör det möjligt att sammanföra tankar och kunskaper från olika delar av organisationen, tillägger Kent Thorén.

Utbildningen har fler interaktiva moment i form av gruppdiskussioner, bikupor och grupp- övningar än vanliga föreläsningar vid KTH. Deltagarna ställer också väldigt höga krav på föreläsare och kursinnehållet.

– Den första frågan från dem som går på kursen är inte om det här kommer på tentan, utan hur använder vi det här i vårt jobb, fort- sätter Kent.

Han berättar också att undervisningen är koncentrerad till ett fåtal dagar i taget spridda över en längre tid. Dessutom skiljer sig valet av kurslitteratur en del. Den ska både vara lätt att ta till sig samtidigt som innehållet håller hög nivå, vilket gör att de oftare väljer något som är mer välkänt än traditionell studentlit-teratur.

– När jag återvände till Georgien delade jag med mig av det jag fått lära mig på första kursen. Mina kollegor är oerhört intresserade av att få höra vad jag lärt mig här på kursen, säger Irina.

– Vi diskuterar först fram vilka behoven är, sen jobbar vi på KTH Education fram ett för- slag tillsammans med kunden, och tar fram en programstruktur.

För att få fram så bra och konkreta program som möjligt är det bra att företagen har tydliga uppfattningar om målen för utbildningen – där kan vi hjälpa dem. Deltagarna på företags- utbildningar är inte nybörjare utan har ofta många års erfarenheter från näringslivet, något som tas tillvara på under utbildningen.

– Det är viktigt få med deltagarna i diskus- sionerna, spegla deras lärdomar och föreställ-ningar och få dem involverade, fortsätter Kent Thorén.

Enligt Kent är interaktion och diskussioner mellan deltagarna nödvändiga element för att utbildningen ska fungera riktigt bra.

– Den första gruppuppgiften vi hade var att sälja Skype innan alla visste vad Skype var. Vi hade bara ett par minuter på oss att förklara för


KTH:s utvecklingsplan för 2009 – 2012 inne- håller ambitiösa mål för anslagsfinansierad vidareutbildning av yrkesverksamma. Under hösten 2009 genomförde Bo Karlson en ut- redning om hur målen ska kunna infrias.

– Min slutsats är att det finns möjligheter att nå målen. Det finns ett behov av vidareutbild-ning. Inte minst ingenjörer kan behöva upp- datera sin kompetens då och då. På KTH finns inte bara djupt ämneskunnande. Våra lärare vet också hur saker bör göras och kan förklara varför. Här finns dessutom hög kompetens inom pedagogik och tillgång till viktiga marknadskanaler, t.ex. våra alumni- och företagsnätverk samt lärarnas egna kontakter.

Utredningen har resulterat i att KTH Företagssamverkan fått rektors uppdrag att

expandera vidareut-bildningen för yrkesverksamma. KTH:s prorektor, Eva Malmström Jonsson, förklarar varför.

– Livslångt lärande blir allt viktigare, eftersom halverings-tiden på kunskap ständigt minskar.

På KTH har vi därför beslutat att bli mer aktiva inom fort- och vidareutbildning och vi har gett KTH Företagssamverkan i uppdrag att paketera och marknadsföra kompetensut-vecklande kurser, som gör att KTH-alumner och andra kan behålla sin attraktivitet på

arbetsmarknaden under hela yrkeslivet.Bo Karlson förklarar att det redan i dag

finns ett stort antal anslagsfinansierade kurser som kan läsas av yrkesverksamma. Men avsikten är att göra en mer målmedveten satsning för att utveckla, paketera och marknadsföra utvalda kurser som riktar sig speciellt till yrkesverksamma ingenjörer och arkitekter samt andra viktiga yrkesgrupper, t.ex. gymnasielärare. Han tillägger:

– Några av dagens mer framgångsrika kurser kommer att väljas ut som pilotkurser. Tillsammans med lärarna avser vi att ytterligare utveckla kurserna och anpassa dem till just yrkesverksammas behov. Vi kommer att identifiera tilltänkta målgrup-per och vi kommer att påbörja riktad mark- nadsföring under hösten 2010.

Vidarutbildning för yrkesverksamma FördJupAde KunsKAper om

JärnVägssignAlering Ett exempel på framgångsrik vidareutbildning för yrkesverksamma finns inom området järnvägssig-nalering. Sedan tre år tillbaka erbjuder avdelningen för Trafik och logistik tre fristående kurser inom järnvägssignaleringsteknik: Signalsystem, System-säkerhet – tillförlitliga system och Projektering. De har utvecklats i nära samverkan med flera av bran-schens ledande företag. Kurserna lockar deltagare både bland yrkesverksamma och KTH:s program-studenter.

– För att klara de stora satsningarna på nya järn-vägar i Sverige behöver många ingenjörer som ar-betar i branschen vidareutbildas och vi behöver också locka ungdomar på de tekniska högskolorna att välja inriktningar som fyller våra speciella be-hov, säger Per Olofsson på Bombardier i Liljehol-men.

– Ett halvdussin av mina medarbe-tare på Bombardier läste kurserna 2009. Och vi har nog genom åren an-ställt ett 40-tal nyutexaminerade in-genjörer som läst dem, fortsätter Per.

Samarbetspartners: Banverket, Bom-bardier, Atkins, Balfour Beatty, Ette-plan, SL, Vectura, WSP, ÅF.

bo [email protected] 88 44

Harald [email protected] 97 70

foto

: Ist

ock

pho

to

foto : per olofsson

46 | KTH Företagssamverkan

Enrico DEiaco

Håkan Borg

gustav notanDEr

JosépHinE HäcknEr-possE

HEnrik svEnsson

Eric giErtz

DaniEl carlsson

tHèrEsE WikstEn

MariE MagnEll

kErstin isakson

lisa Ericson

HElEna MalMEnklint

DonniE lygonis

sara nyBErg

Medarbetare KTH Företagssamverkan

FrEDrik lagErgrEn

foto

: osk

ar

kull

an

der

uto

m b

ild

en p

å sa

ra n

yber

g s

om

är

priv

at

HElEna BErg

sanna sElvEHED

anna HaMilton

HaralD saMMEr

pia Harrison

EMMa BErglunD

annika suHaJEk

anDErs JoHansson

kEnt tHorén

anDErs HolMströM

ulrika lJungMan

Mats WagEr

Bo karlson

anDErs alvEMo

FrEDrik lagErgrEn

Malin norDin

MariE WEstErMan

stEFan rEvEstaM

BarBro EDMan

ulrika larsson

KTH Executive School

KTH FöretagssamverkanLindstedtsvägen 30 Växel 08-790 60 00 Fax 08-790 68 16 www.kth.se/bli

Kungl. Tekniska högskolan grundades 1827 och är Sveriges största tekniska universitet. KTH:s campus ligger på Norra Djurgården i centrala Stockholm och verksamheter är även förlagda till Roslags- tull, Kista, Haninge, Flemingsberg och Södertälje. Utbildningen och forskningen täcker ett brett område – från naturvetenskap till alla grenar inom tekniken samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, arbetsvetenskap och miljöteknik. Vid KTH studerar man till arkitekt, civilingenjör, högskoleingenjör, kandidat, magister, licentiat eller doktor. Här ges också teknisk basutbildning, vidareutbildning och uppdragsutbildning. Totalt verkar vid KTH drygt 12 200 helårsstuderande på grund- och avancerad nivå, över 1 500 aktiva forskarstuderande samt 3 700 anställda.

KTH Företagssamverkans uppdrag är att se till att den utbildning och forskning som sker på KTH kommer till nytta i samhället. Därför satsar vi på en aktiv samverkan med företag och organisa-tioner. KTH Företagssamverkan är näringslivets länk in till KTH och KTH:s länk ut i näringslivet.

Documents

KTH Företagssamverkan - Global Reporting · 17 Excitera Innovation Challenge 18 KTH Holding söker hävstångseffekt 19 KTH-relaterade fonder 20 En investering som kan rädda liv