KulturEsbo 2030

KULTURESBO2030

HÅLLBAR OCH INNOVATIV

Fullmäktige 9.11.2015

2 KulturEsbo 2030 3 KulturEsbo 2030

År 2030 är Esbo en kreativ och modig kulturstad som stödjer en

hållbar livsstil. Sektorernas samarbete fungerar och staden skördar

framgång med en experimentell och nyfi ken attityd. Kultur och

konst genomsyrar stadens anda, invånarnas liv, stadsmiljön och

Esbobornas identitet.

Inledning

Megatrender och städernas utvecklingsskeden som grund för riktlinjerna

Målen för en hållbar och innovativ stad

Organisationen anpassar sig tillsammans med alla andra

Åtgärder för att skapa en framtida kulturstad

3

6

11

14

16

INLEDNINGINNEHÅLL

Enligt första protokollanteckningen i fullmäktiges

förhandlingsavtal 14.11.2014 har en kulturstrategi

beredatts för att sedan godkännas av fullmäktige.

Eftersom det fi nns en strategi för hela staden som

heter Berättelsen om Esbo, kallas riktlinjerna för

kulturen KulturEsbo 2030.

KulturEsbo 2030 drar upp riktlinjer för hela staden

ur kulturens och konstens synvinkel. Kulturen

övergriper och genomtränger hela samhället både

socialt och ekonomiskt. I

Esbo borde kultur och konst

ha en synligare roll i till

exempel stadsplanering,

byggande, lärande,

socialtjänster och hälsovård.

Esbo har alla förutsättningar

att vara en föregångare, en

innovativ och hållbar kultur-

stad. Vad detta innebär och hur målet nås är något

vi måste avtala om över organisationsgränserna.

Vi bygger en

kreativ stad

tillsammans.

Esbo förändras

och växer med

väldig fart.

Västmetron

skapar nya

bostadsområ-

den, närmar

också de östligaste delarna av Helsingfors till Esbo

samt sammanbinder Esbo allt mer till det övriga

metropolområdet och resten av världen. Medan

denna utveckling pågår får vi inte glömma hur viktig

den lokala identiteten är.

Enligt Berättelsen om Esbo vill Esbo vara en

framgångsrik stad. För att staden ska vara

framgångsrik och utvecklas behöver den en kreativ

miljö. Kulturen utgör grunden för en kreativ och

framgångsrik stad. Kulturens

och konstens värde mäts inte

i materiell nytta. En bättre

mätare är i stället att tänka

sig vilken slags stad Esbo

skulle vara utan kultur. Vill

man vara en föregångare

måste man ta risker och

skapa en atmosfär som ger

rum för kreativitet och vidsynthet. Nyfi kenhet skapar

nytänkande och innovationer. Esbo behöver kultur

för att nå framgång.

Espoo Innovation Garden

defi nierar vår stad som en

trädgård för innovationer

och djärva experiment.

Defi nitionen avser till

exempel att göra saker

tillsammans och skapa nytt.

Området kring Kägelviken,

Otnäs och Hagalund är

Esbo har alla förutsättningar

att vara en föregångare,

en innovativ och hållbar

kulturstad.

© A

ri K

artt

un

en

/EM

MA

Utgivare Esbo stad / resultatenheten för kultur

Förfrågningar [email protected]


Espoo Innovation Gardens hjärta. Det rika

konst- och kulturutbudet på området berikar

den aktiva verksamhet inom vetenskap och

ekonomi som bedrivs där. KulturEsbo 2030 vill

på ett mer synligt sätt lyfta fram internationell

toppkonst och kulturverksamhet i Esbo som

en imagefaktor för staden och en del av Espoo

Innovation Garden.

Esbos föregående kulturvision Kultur är

för alla skrevs 2003. Nu är det dock dags

att modigt blicka framåt. Berättelsen

om Esbo ställer upp stadens mål och

KulturEsbo 2030 defi nierar hur målen på ett

förvaltningsövergripande sätt kan nås.

Offentliga kulturtjänster ska vara

nåbara och främja jämlikhet

Stadens kulturtjänster styrs av lagar och av

samhälleliga värderingar såsom jämlikhet.

Kulturtjänster produceras i samarbete

med aktörer i andra sektorer. De offentliga

aktörerna har till uppgift att leda, koordinera

och skapa förutsättningar för kulturell

verksamhet.

En stor del av kulturtjänsterna i Esbo

ordnas av partner i samarbete med

Centrala begrepp

I detta stycke defi nieras de aspekter av begreppen

kultur, mångfald och tillgänglighet som är särskilt

centrala med tanke på riktlinjerna för KulturEsbo

2030.

Kultur

Kultur är kommunikation, kultur är det sätt på vil-

ket man lever och uppträder. Kulturen och konsten

bygger människans identitet så länge hon lever.

Alla har rätt till kultur. Stadskulturen främjar mång-

fald och en hållbar livsstil i städerna. Kulturen ökar

stadens dragningskraft och erbjuder förutsätt-

ningar för mångsidig företagsverksamhet.

Mångfald

Kulturell mångfald skapar förutsättningar att se

saker ur olika synvinklar. Kulturen hjälper oss att

förstå och tillgodogöra oss de förändringar som

internationaliseringen skapar i samhället. Kulturell

verksamhet möjliggör en mångsidig växelverkan

mellan invånare som till exempel är i olika åldrar,

hör till olika minoriteter eller har olika kulturell

bakgrund.

Tillgänglighet

Tillgänglighet förutsätter att det fi nns ett utbud av

kulturella tjänster och evenemang. Alla invånare

har möjlighet att delta i och njuta av konst och kul-

tur. De offentliga kulturtjänsterna ska nå alla sta-

dens invånare. Vi informerar aktivt invånarna om

våra tjänster.

staden. I växelverkan med partner i Esbo, de

övriga kommunerna i huvudstadsregionen, andra

städer i Finland samt nätverk av utländska städer

förbereder sig Esbo på förändringar i omvärlden och

servicebehoven.

Med kulturtjänsternas hjälp vill vi främja

jämlikhet och stärka samhörighet, deltagande och

välbefi nnande. Framtidens Esbo är i allt högre

© H

eid

i-H

ann

a K

arh

u

grad en mångfacetterad stad. Över 20 procent av

invånarna har ett annat modersmål än fi nska eller

svenska år 2030.

Ökad nåbarhet eftersträvas också genom aktiv

information om tjänsterna i olika kanaler. När vi

ordnar och informerar om de mångsidiga tjänsterna

utnyttjar vi de möjligheter som digitaliseringen

erbjuder.

Kultur och konst hjälper oss att

tänka på ett nytt sätt.

Anna Valtonen, dekan för högskolan för konst, design och arkitektur vid Aalto-universitetet


MEGATRENDER OCH STÄDERNAS

UTVECKLINGSSKEDEN SOM GRUND FÖR

RIKTLINJERNA

KulturEsbo 2030 grundar sig på en förståelse av de

megatrender som förändrar vårt samhälle under

de närmaste årtiondena samt de utvecklingsskeden

som städerna genomgått.

Med ordet megatrend avses en yttre, oundviklig och

global förändring eller förändringskraft i omvärlden

som också har lokala följder. Förändringen utmanar

de etablerade verksamhetssätten hos människor,

samfund, företag och offentliga organisationer.

Gamla styrkeområden och lösningar förlorar sin

kraft. Nya fenomen skapar förutom oönskade föl-

jder också nya möjligheter till problemlösning och

framgång.

De allt knappare naturresurserna

Efterfrågan på energi och naturresurser växer i hela

världen under de närmaste årtiondena. Orsaken är

den ökande befolkningsmängden samt det faktum

att de stora tillväxtländerna snabbt blir förmögnare.

Minskningen av naturresurserna tvingar oss att plan-

era mer långsiktigt och utveckla långsiktiga, resurss-

marta system. I vardagen innebär detta betydande

teknologiska förändringar samt förändringar i sam-

hällsstrukturerna och i människans beteende. Nya

lösningar kommer att uppstå speciellt inom boende

och rörlighet. Det handlar om en generationslång

brytningstid som kan jämföras med industrialismen.

Befolkningsförändringen

Urbaniseringen är en av 2000-talets stora samhäl-

leliga brytningar. Jämfört med övriga Europa har

Finland urbaniserats långsamt, men kommer att nå

samma nivå som de andra länderna. Urbaniseringen

är mer metropoldriven än tidigare. Människor från

hela världen söker sig till de innovationscentrer

som har integrerats i den globala ekonomin. Även

Helsingfors’ metropolområde är ett sådant. Städerna

blir större, tätare och allt mer mångkulturella. Det

tredje stora fenomenet inom befolkningsförändrin-

gen är den åldrande befolkningen. Hittills har sam-

hällena planerats främst för dem som är i arbetsför

ålder. Under de kommande decennierna ökar ande-

len äldre betydligt, varför mången samhällelig praxis

förändras.

© H

eid

i-H

ann

a K

arh

u


© J

uss

i He

limäk

i

Staden 3.0

• Man vill utnyttja invånarnas kollektiva

kreativitet och intelligens i planeringen av

staden

• Det är viktigt att uppleva saker

• Staden är en organism i vilken förvaltnings-

övergripande samarbete är ett sätt att arbeta

• Det ges rum för försök och misstag: det är

den enda vägen till framgång

• Företagsamhet samt kreativt och

innovativt ekonomiskt tänkande uppmuntras:

start-up-kultur

• Kulturella och fysiska rum skapas där

människorna kan förverkliga sin kreativitet:

det s.k. tredje rummet utanför hemmet och

arbetsplatsen

• Olika slag av pop-up-kultur understöds

• Man söker och utnyttjar olika sätt att delta

och uppmuntrar invånarna till aktivitet i

beslutsfattandet

• Kultur äger rum på olika platser, såsom på

gator, i kaféer och på pop-up-evenemang

• Människan är inte längre bara en passiv

konsument, utan är med och skapar kultur

Staden 2.0

• Från 1990-talet

• Vetenskapsparker och högteknologisk

industri är viktiga

• Samarbets- och partnerskapstänkande blir

mera allmänt

• Epoken präglas av urbanism

• Stadens anda och image skapas med fysiska

byggnader, såsom skyskrapor och andra

effektfulla arkitektoniska skapelser

• Större medvetenhet om den kreativa

ekonomin: kultur börjar anses vara en

konkurrensfördel

• Invånarna är kulturens kunder och konsumenter

Staden 1.0

• Typisk för 1960–80-talen.

• Staden är som en stor fabrik: splittrad och

sektoriserad

• Utvecklingen sker på ekonomins, infrastruk

turens och organisationernas villkor

• Den som prövar något nytt och misslyckas

fördöms

• Estetiken har ringa betydelse

• Kulturens publik består i huvudsak av eliten

Digitaliseringen

De digitala systemen genomsyrar arbete och fritid,

vilket radikalt förändrar de sätt på vilka företag,

samfund och hela samhällen byggs upp. Digitala

system ökar effektiviteten betydlig och möjliggör

utspridd verksamhet. Tack vare digitaliseringen

ändras den globala arbetsfördelningen och det

mänskliga arbetets värde omdefi nieras. Redan nu

har den digitala logiken orsakat stora omvälvningar

inom bland annat media, bankväsendet och musikin-

dustrin. Under de följande decennierna kommer

strukturerna för arbete, utkomst och konsumtion att

ändras totalt.

Det individualistiska samhället

Ökande välstånd, högre utbildningsnivå och den

tillgängligare, digitala informationen har möjliggjort

en större individualisering. Människorna är idag fri-

are än tidigare att välja vilken grupp de tillhör och

hur. Härkomst, yrke och dylikt är numera av mindre

betydelse än tidigare när det gäller människans

identitet. Den digitala kommunikation har skapat ett

helt nytt slag av samfund och nya sätt att samar-

beta. Många institutioner i vårt samhälle bygger

alltjämt på antagandet att vi känner tillhörighet och

defi nierar oss enligt bostadsort, nation eller annat

samfund. Detta skapar friktioner mellan individer

och institutioner.

Samhällförändringen skapar en ny stad

Enligt stadsforskare Charles Landry skapar varje

ekonomisk och samhällelig förändring en ny social

ordning och nya sätt att handla och lära, dvs. en

ny stad. Landry defi nierar i sin blogg 2.4.2014

olika utvecklingsskeden i stadsbildningen och

urbaniseringen från andra världskriget till idag

(http://charleslandry.com/blog/the- city-1-0/). Den

historiska staden benämner han Staden 0.0. Därefter

följer Städerna 1.0, 2.0 och 3.0.


MÅLEN FÖR EN HÅLLBAR

OCH INNOVATIV STAD

Kultur främjar

tillgänglighet och trygghet

Kultur skapar trygga platser och rum. När kulturen

syns i vardagen i form av konstverk, evenemang och

platser där kultur skapas förstärks invånarens upple-

velse att rummen är öppna för alla. Tröskeln för olika

befolkningsgruppers att röra sig i olika miljöer sänks

när kulturen är närvarande, vare sig det gäller köp-

centrer, offentliga byggnader eller uterum.

På platser som är gratis har invånarna möjlighet att

också skapa och uppleva något nytt och på så sätt

forma sina egna miljöer.

Öppna rum, stadsmiljön, pop-up-verksamhet,

bidrag, kultur för alla-tjänster

Kulturen hjälper oss att

förnya vår kompetens

I ett samhälle som snabbt förändras är det ound-

vikligt att jobb och yrken försvinner och då måste

gamla färdigheter uppdateras. Kulturen kan erbjuda

nya lärmiljöer och vägar till nytt lärande. I framtiden

kommer en allt större del av näringarna att vara

kopplade till förädlingen av kulturella betydelser. Vid

förkovran av dessa färdigheter kan olika kulturaktö-

rer ha en viktig funktion.

KULPS! – kultur- och motionsstigen,

arbetarinstitutet, bibliotekens verkstäder, den

grundläggande konstundervisningen,

KäsityöKera.

I Hagalund behöver vi åter

pionjärandan från förr.

Anne Stenros, designchef på Kone

© H

eid

i-H

ann

a K

arh

u


© O

lli H

äkäm

ies

Kulturen är en del

av invånarorienterad

stadsutveckling

Esbo har vuxit från ett nätverk av förorter till en

nätverksstad. Den lokala kulturen har haft en viktig

roll när områdescentrumen har utvecklats. Under de

kommande åren kopplas Esbo på grund av metron

allt mera samman med det övriga metropolområ-

det och många områdescentrum kommer att få en

starkare urban profi l än tidigare. Med invånarna

som utgångspunkt utvecklas nya urbana stadsmil-

jöer. Kulturlokaler och evenemang har här en viktig

funktion.

Hagalund, servicetorget i Iso Omena, utveckling

av Esbovikens och Esbo centrums storområden

Kulturen slår vakt om

samhällsfreden och

skapar sammanhållning

Ett föränderligt samhälle bryter traditionella normer

och betonar människans individuella förmåga att

tolka de fenomen som förändringen skapat. Utan

kollektiva och experimentella sätt att bearbeta de

nya fenomenen kan det vara svårt att tolka dem.

Konst och kultur sammanför människor. Kulturen

erbjuder alternativa ramar för tolkning och olika sätt

att få utlopp också för svåra saker. Genom kulturen

kan olika grupper av människor lära av varandra och

bearbeta sina verksamhetssätt.

Esbodagen, invånarnas egna evenemang

i biblioteken, bidrag till mångsidig invånarverk-

samhet, barnkulturverksamhet

Kulturen uppmuntrar

oss att överraska

och ta risker

Städer och områden tävlar allt mera sinsemellan i

att skapa nya tjänster och verksamheter. En stads

dragningskraft föds inte bara ur fungerande struk-

turer och system eller ett framgångsrikt näringsliv,

utan också ur unika och ibland spontana fenomen.

Här spelar olika former av kultur en viktig roll. De

skapar en upplevelse av en atmosfär som tillåter,

vill experimentera och uppmuntrar till risktagning.

Denna atmosfär sprider sig som bäst från kulturen

även till resten av samhället och livet.

Tjänster med dragningskraft, partnerskap

med stadens näringsväsen och Aalto-

universitetet, konstinstitutioner, teatrar,

muséer, orkestrar, festivaler, internationalism,

invånarverksamhet

Kulturen genomsyrar

hela samhället.

Tom Selänniemi, chef för Finlands naturum Haltia


ORGANISATIONEN ANPASSAR SIG

TILLSAMMANS MED ALLA ANDRA

© J

uss

i He

limäk

i

De samhälleliga förändringarna påverkar individens

och samfundens verksamhet. När världen förändras,

måste också organisationen anpassa sig till de nya

verksamhetsformerna. I detta stycke defi nieras vad

vi i Esbo kunde göra för att målen i KulturEsbo 2030

fortare kunde nås.

Invånarens röst ska ljuda

Det är inte längre bara experterna som avgör vilka

tjänster som behövs i staden. Invånarna ska inklu-

deras i dialogen och ges möjlighet att skapa själva.

Resultatet kan bli till exempel pop-up-rum, engage-

rande stadsdelsevenemang samt fenomen, såsom

Restaurangdagen.

Förvaltningsövergripande samarbete

är till nytta för alla

Vi måste göra oss av med inkrökt tänkande i sekto-

rer och förvaltningar inom staden och i förhållande

till den privata och den tredje sektorn. Samarbete

är till nytta för samtliga parter. Värderingarna inom

kulturverksamheten i Esbo skapar en stark grund för

nätverk och partnerskap.

För att ha framgång måste

vi känna vår identitet

En framgångsrik stad måste identifi era sina särdrag

och veta vart den är på väg. Hur ser just Esbo ut

som stad och vilka känslor ger den upphov till? En

stads identitet är central del när framtiden planeras.

Kulturen och kulturarvet är stadens dna, dvs. det där

”något” som kännetecknar staden och gör den äkta.

Mod att förnya verksamheten

De traditionella och institutionaliserade verksam-

hetsformerna inom kulturen måste modigt granskas

i ny dager. Vad kan nyfi kenhet leda till under de kom-

mande decennierna? Hur kan mod att göra saker på

ett nytt sätt stärka vårt samhälle? Vi måste erkänna

kulturens betydelse för stadens framgång och för en

hållbar välfärd.

Staden skapar förutsättningar

Staden behöver framåtanda, med vilken vi strävar

efter att öppna nya dörrar. Vi ska söka kreativa

medel för problemlösning tillsammans. Invånarna

ska ges möjlighet att experimentera med stadsrum-

met. Vi måste tillåta misstag: misslyckanden lär man

sig alltid av. Vågar man inget vinner man inget.

När vi upptäcker våra starka sidor och

vad vi är intresserade av samt sätter

ner vår energi på dessa, blir vi experter.

Aape Pohjavirta, företagare


ÅTGÄRDER FÖR ATT SKAPA EN

FRAMTIDA KULTURSTAD

Stadsmiljön skapas till en

för invånarna visuell helhet

Stadsbilden uppmärksammas i planläggningen

och tillståndsfrågor så att den stöder områdets iden-

titet. I de viktigaste stadsrummen ser vi till kvaliteten

och uppmärksammar toppkonst från Esbo. Aktörer

från olika sektorer upprättar tillsammans planerna

och målen.

Principen ”en procent för konst” följs alltid när

staden bygger, dvs. en procent av kostnaderna för

ny- och ombyggnad samt kompletterande byggande

används för konst. Konsten kan på ett kreativt sätt

användas i byggande både inom- och utomhus.

En förvaltningsövergripande arbetsgrupp, ”Den

estetiska miljön”, grundas. Gruppen är ett nätverk

som löser praktiska frågor som till exempel gäl-

ler konstens synlighet i gatubilden eller trivseln i

boendemiljöerna.

Gammal bebyggelse och kulturlandskap

ökar invånarnas välbefi nnande

Vi ansvarar tillsammans för stadens kulturmiljöer

(herrgårdar, historiska byggnader, parker mm.). Mål

och åtgärder upprättas på ett förvaltningsövergri-

pande sätt.

Barnens och de ungas kunskaper om sitt kultur-

arv främjas genom programmet Hållbar utveckling

som byggare av Esbos identitet. Närmiljön används

som lärmiljö och barn och unga får vara med och

planera sin närmiljö.

Samanvändningen

av lokaler är

mångsidig och kreativ

Samarbetet mellan förvaltningarna är smi-

digt och lokaler används på ett mångsidigt sätt.

Samanvändningen av lokaler främjar vitaliseringen

av stadscentrumen och en hållbar livsstil. Lokaler för

grundläggande konstundervisning i skolor nära elev-

erna ska tryggas.

Staden stöder uppkomsten av tillfälliga aktörer

och evenemang genom att erbjuda dem lokaler.

Staden är inte rädd att pröva nya lösningar för loka-

ler (pop-up-evenemang, mikroföretag).

Byggnaderna utnyttjas så länge de fi nns till och

även tillfällig användning uppmuntras.

Kultursektorn deltar i planeringen av markan-

vändningen och i områdesutvecklingen. Invånarna

ges större möjligheter att påverka när deras

bostadsområden utvecklas.

© H

eid

i-H

ann

a K

arh

u

För mig betyder ett kreativt campus

lärande, experiment, möten med nya

människor samt evig ungdom.

Tuula Antola, näringsdirektör i Esbo


Esbo stadsmuseums roll

som sakkunnig befästs

Esbo stadsmuseum deltar systematiskt och aktivt

i beredningen av till exempel markplaner samt bygg-

nads- och ombyggnadsärenden.

Stadsmuséet och tekniska sektorn bereder till-

sammans kulturmiljöprogrammet, som styr under-

håll och vård av byggnader som defi nierar stads-

bilden, av kulturlandskapet och av det arkeologiska

kulturarvet. Programmet främjar byggande och

utveckling av staden så att de olika skikten i staden

stöder en enhetlig stadsbild.

Biblioteket är en öppen lärmiljö

där besökarna undervisar varandra

Esbo stadsbiblioteks lokaler anpassar sig efter

det aktuella lokala behovet. Biblioteket fungerar till

exempel som mötesplats för människor i olika åldrar

och erbjuder digitala tjänster.

Verksamheten i biblioteket är smidig och kundan-

passad och främjar byggandet av en social stads-

miljö. I biblioteket skapar invånarna tillsammans en

ny social stadskultur som uppmuntrar till företag-

samhet och engagemang.

Biblioteket är ett centrum där man lär sig, möter

andra och delar med sig. I ett kollaborativt konsum-

tionssamhälle behöver man inte själv äga allt.

En hållbar stadskultur är

närvarande i invånarnas närmiljö

Staden uppmuntrar invånarna att skapa engage-

rande stadskulturevenemang. Genom att staden till

exempel förenklar tillståndsärenden och erbjuder

Om staden skapar en

färdig plattform för

företagen, är vi gärna

med i samarbetet.

Mari Kalmari, kommunika-tionsdirektör på Fortum

lokaler, kan invånarna lättare utöva självständig

verksamhet.

Invånarna har till sitt förfogande digitala rum

som möjliggör nya slags möten.

Kera är en föregångare inom återvinning och en

socialt och ekologiskt hållbar livsstil.

Samarbetet mellan de instanser som beviljar sta-

dens bidrag (kulturen, social- och hälsovårdssektorn,

ungdoms- och idrottstjänsterna, fi nsk undervisning

samt svenska bildningstjänster) är smidigt och löper

väl. Digitala medel används i bidragsprocesserna och

för att göra dessa mera kundorienterade.

Mätning av kulturens

ekonomiska verkningar

Tyngdpunkten inom

ekonomin kommer i fram-

tiden att förskjutas mot

tjänster och välfärd: vid

sidan av det traditionella

ekonomiska tänkesättet

intar det intellektuella kapi-

talet en central plats.

Kulturtjänsterna mäts och följs upp inte bara

med ekonomiska nyckeltal, utan också med övriga

och nya indikatorer. Mätinstrumenten planeras i

samarbete med ekonomiförvaltningen. De lösningar

digitaliseringen erbjuder utökar insamlingen av

information och gör den mera detaljerad.

Kulturen stärker stadens

image och livskraft

Kulturen är en viktig del av Esbos näringslivs-

tjänster och bidrar till att öka stadens dragnings-

kraft. Kulturen utnyttjar på bred front framtidens

digitala verksamhetsmodeller.

I samarbetet mellan kultur och näringsliv stärks

Esbos rykte och staden görs

till en lockande hemort också

för internationella experter

och aktörer.

De konstnärliga och kul-

turella fl aggskeppen i Esbo

är viktiga imageskapare och

utnyttjas fl itigt i marknadsfö-

ringen av staden.

Esbo stad är en plattform

där kreativiteten kan fl öda, ett kreativt campus där

tjänster, arbetsplatser, företagsamhet och boende

förenas. Samarbetet mellan kulturaktörerna, högsko-

lorna och företagsvärlden är aktivt och fungerande.

© H

eid

i-Han

na K

arhu

Esbo stad är en plattform där

kreativiteten kan fl öda, ett

kreativt campus där tjänster,

arbetsplatser, företagsamhet

och boende förenas.Uppföljning av åtgärderna

Åtgärderna i KulturEsbo 2030 är

förvaltningsövergripande. För att de ska

kunna genomföras måste sektorerna

ställa upp. Åtgärderna beaktas av sektorer

och resultatenheter när de planerar

sin verksamhet. Hur genomförandet av

åtgärderna framskrider rapporteras till

kulturnämnden och fullmäktige varje

fullmäktigeperiod.

© H

eid

i-H

ann

a K

arh

u

Documents

KulturEsbo 2030