REFERENSEXEMPLAR

•

•

Kulturhistorisk utredningGådeå sjukhusområdeHärnösands kommun Västernorrlands län

Länsmuseet VästernorrlandAvdelnIDgen för kulturmiljövård och dokumentation.Rapport nr 1996:3

.......~---------------------------

INLEDNING ..••.......••.•..................................................•................................... 2

MILJÖBESKRIVNING ...................•.••..............••.•..•.••..................................•.. 2

HÄRNÖSANDS VARDHISTORIA FRAM TILL MITTEN AV 1800-TALET 3Ifärnösands lasarett/hospital _._ 3Lasarettet och hospitalet skiljs At __ _..........................................•............. 31823 års hospitalsrerorm _...•........................ 4"Gula villan" 1845 års hospital 4

HÄRNÖSANDS CENTRALHOSPITAL 4Det statliga centralhospitalet ......•.......••.........•.....••.......................................................................... 4Arkitektur och planlösningar 5Den yttre miljön 5

HOSPITALETS FÖRÄNDRINGAR UNDER 1800-190Q-TALET 6• 1878 .!lirs om· och tillbyggnader 6

landstjngspaviljongen fr.!lin 1902 _ 6Ny ekonomibyggnad 7Sjukhusets avveckling 7

SAMMANFATTNING 8Ilislorik 8Ku Iturhislorisk bedölIlning 9

KÄLLOR 11litteraturhänsvisning 11Arki\' Il

BILAGOR 12

~~--------------------------

-

Inledningl december 1995 inkom exploateringskontoret på Hämösands kommun med en förfrå­gan till Länsmuseet Västemorrland om en kulturhistorisk dokumentation av f d GAdeåsjukhus. Bakgrunden är aU nuvarande ägaren, landstinget, önskar avyttra delar av miljönsom innefattar del gamla mentalsjukhusets byggnader och parkanläggning. Dokumenta­tionen är tänkt an ge kommunen vägledning hur man planmässigt skall förfara med om­rådet inför framtiden.

Gällande detaljplan härrör från 1917 och til1ålcr i huvudsak olika vårdinstitutioner. Ef­tersom sjukhusets verksamhet är avvecklad sedan slutet av 1980-talct hindrar detalj­planen alt ny verksamhet fOr1äggs till området. Samtidigt finns det inga bestämmelsersom reglerar exploatcringsgraden i parken och vid stranden.

l kommunens översiktsplan från 1992 rekommenderas att området används till allmännaändamål: förvaltning, institutioner, skola, vård m rn. Gådeå sjukhusbyggnad är angiven

"Som intresse för kultunniljövården tillsammans med den omgivande parken.

l det planprogram som kommunens plan- och byggkonIOr upprätlade för sjukhus­området 1992 presenteras flera möjliga planutvecklingar inför framtiden. Förslagen om­fattar dels ett bevarande av sjukhusbyggnaderna och parken men med nya använd 4

ningsområden, dels en rivning av byggnaderna som ersätts med flerbostadshus och par­keringsplatser.

Den kulturhistoriska bedömningen av Gådea: sjukhusmiljö har krävt en relativl noggrannundersökning, som inleddes med en nulägesdokumnelation av miljön. Här har folO­dokumentationen och de människor som känner till miljön varit vikliga. Litleratur- ocharkivstudier har legat till grund för infonnalionen om byggnaderna och sjukhusels verk­samhet i ett historiskt perspektiv. En begränsat arkivmalerial finns på landsarkivet i Här­nösand. Eflersom verksamheten pågått under en lång tid, 1845-1989, har arkivstudiernakoncentrerats till överläkarens årsberättelser, som ger mycket detaljerade byggnads- ochverksamhetsbeskrivningar. Ett mer kompleu arkivmaterial över landets centralhospitalfinns på riksarkivet i Stockholm.

MiljöbeskrivningGAdeå sjukhus är beläget på Härnösands fastlandssida precis där Södra sundet viker av isydvästlig riktning. Miljön som är en udde med vatten mot väster och söder har ur­sprungligen rillhön Gådeå by där yttersta delen av udden kallades Lerudden.

Den ursprungliga huvudinfanen sträcker sig från Storgalan och passerar fångvårds­anstalten från 1861. Här möter en ung björkalIe som leder till «Gula villan", f d Norr­lands hospital från 1845. Byggnaden inrymmer barnavårdscentral och psykoterapi­lokaler. Omedelban till vänster ligger Gådeå sjukhus, f d Härnösands centralhospitalfrän 1862. Sjukhuset används bl a av ABF för diverse kursverksamhet.

Hela sjukhusområdet omgärdas aven vacker park med diverse planterada ädelträd. När­mast norr om sjukhuset ligger den nybyggda strandgården som inrymmer lokaler förpsykiatrisk vård. Söder om sjukhuset ligger lasarettets huvudbyggnad och ett flenal an~

nex och ekonomibyggnader. Mellan lasarettet och sjukhuset ligger en äldre byggnadmed putsfasader som tidigare inrymde sjukhusets panncentral.

2

Härnösands vårdhistoria fram till mitten av 1800-talet

Härnösands lasarett/hospital

År 1670 beslutade Västernorrländska kommissionen att anlägga ett hospital med Ånger­manlands landsbygd som upptagningsområde. Byggnaden uppfOrdes på fastlandet utan­för Härnösands södra stadsport och var i bruk i drygt hundra år. En av orsakerna till attsjukhusen i allmänhet förlades utanför städerna var risken för smittspridning.

I samband med au Härnösand återfick privilegiet som residensstad 1786, (Sundsvall varresidensstad åren 1654-1786), beslutades om ett nytt kombinerat länslasarelt/hospilal påden gamla hospitalslornten, samridigt som det gamla hospitalet revs.

Del nya lasarettet slOd färdigt 1788 och var en två våningar hög timmerbyggnad medpanelade fasader, symmetriska fönsteraxlar och brutet tak. LasaretlSfunkrionen var in-

• rymd j bollenvåningen och hade till en början nio vårdplatser. Den övre våningen in­rymde hospitalet samt en lägenhet för sysslomannen. Upptagningsområdet omfattadehela Västernorrlands län som nu utgjordes av landskapen Ångermanland och Medelpad.

Frän mitten av 1700-talet tillhörde flertalet av alla lasarett och hospitallcronan, medantillsynen låg på Serafimerordensgillet. Några skattemedel stod inte till fOrfogande förförsörjningen, Ulan verksamheten finansierades genom hårt patientarbete och frivilligadonationer från enskilda personer och filantropiska organisationer.

Fram till 1800-talets början var det ingen större skillnad på de båda verksamheternasinriktning. Förenklat kan man säga att lasaretten var inriktade på somatiska sjukdomarmedan hospitalen hade utvecklats från förvaringsanstallt för i första hand spetälskesjukatill förvaringsplats för kroniskt sjuka, ålderdomssjuka och sinnessjuka. Gemensamt varaH patienterna saknade möjlighet till egen försörjning och därför hade hospitalen ochlasaretten karaktären av fattighus. I görligaste mån skildes män och kvinnor åt och ävende som hade smittsamma sjukdomar, typ veneriska sjukdomar och spetälska. Någonvård var det knappast frågan om utan de anställda hade till uppgift att upprätthålla denordning som var fastälId enligt scheman.

Lasarettet och hospitalet skiljs <lt

Redan under tidigt 1800-tal började de gamla vårdinstitutionerna att anta en ny fonn.Hospitalen började successivt inrikta sin verksamhet på de sinnessjuka, samtidigt somlasaretten i allt högre grad ägnade sig åt de somatiskt sjuka.

1818 gick lasarenet och hospitalet skilda vägar, åtminstone rumsligt sett. På sammatomt strax intilllasarenet uppfördes en ny byggnad för hospitalets verksamhet. Läns­lasarettet tog nu hela byggnaden i anspråk för kroppssjukvården. Länslasarettet var ibruk till 1893, då det ersattes av ett nytt länslasarett TIll skillnad från hospitalen, som iframtiden kom att lyda under staten, tillhörde lasaretten landstingen från 1862. Ävenunder 1800-talet förekom samarbete eftersom 1882 års hospitalsstadga reglerade attakutsjuka mentalpatienter skulle beredas vård på lasaretten.

3

•

182311rs hospita/sreforml början på 182Q-talet riktades kritik mot den befintliga hospitalsvården. Detta fram­rvingade en riksomfattande utredning som låg till grund får en ny organisation, där Sta­ten tog ett större ansvar. För att råda bot på den gamla hospitalsordningen beslutaderiksdagen 1823, att flera mindre hospital skulle slås samman till statligt styrda central­hospital. Hospitalen skulle nu enban ägna sig ål sinnessjukvård. Trots refonnarbetetdröjde det nästan trettio år innan nybyggnationen blev allvar.

"Gu/a villan" 1845 lirs hospital

Härnösands hospital var ett av sammanlagt åtta hospital som blev kvar efter 1823 årsnyordning. Hospitalet från 1818 blev utdömt under 1830~taletoch 1845 byggdes ett nytthospital på den S k Lerudden i GAdeA. Hospitalet var avsett för 50 patienter ochupptagningsområdet omfattade de fyra nordligaste länen: Västernorrland, Jämtland,Västerbotten och Norrbotten.

Byggnaden uppfördes efter ritningar av arkitekt A. Nyström och är en timmer­konstruktion med panelade fasader. Exakt hur byggnaden var organiserad vid uppföran­det finns inte dokumenterat. Följande beskrivning är hämtad från 1862 års inspeklions~

protokoll med bifogade plan- och fasadritningar. Enligt protokollet genomfördes storaombyggnader av interiören, medan exteriören lroligtvis lämnades orörd. Miupartiet äruppfön i två våningsplan och har ett nackt valmat tak. Entren är belägen i byggnadensmitt och betonas av kraftiga listverk uppburna av fyra grupperade pilastrar i varje vå­ningsplan. De 8 fönsteraxlarna är symmetriskt placerade. Runl hela fasaden sträcker etlvåningsskiljande listverk. På kortsidorna finns två identiska flygelbyggnader i en vå­ningsplan med små kvadratiska fönsteröppningar och valmade sadeltak.

I jämförelse med de stora monumentala byggnaderna från början av l 860-talel framstårhospitalet som ett relativt tafatt försök att råda bot på platsbristen inom sinnessjuk­vården. Och redan ca tio år efter uppförandet blir byggnaden utdömd. Stilmässigt är denen god representant för den arkitekturstil som faller inom ramarna för empiren, somkännetecknas av långsmala, låga byggnadslcroppar med flacka tak. Om man bortser frånflyglarna, for den tankarna till en dåtida herrgårdsbybggnad.

Härnösands centralhospital

Det statliga centra/hospitalet

1854 beviljades smuiga medel för uppförandet av ett nyn centralhospital i Härnösand.Det forra hospitalet hade redan banat väg för en vidare exploatering av Gådeås strand­område. Eftersom det handlade om en utökning av verksamheten där även gamlahospitalsbyggnaden skulle ingå, forlades den nya byggnaden i vinkel, omedelbart norrom den gamla. TIll arkitekt anlitades den riksbekante J. F. Abom, då verksam inomöverintendentembetet. Åbom var en flitigt anlitad arkitekt när det gällde stora offentligabyggnadsprojekt och hans verksamhet omfattar allt från vårdinstitutioner till kyrkor ochskolor. Hans mest kända byggnad är troligtvis Berns salonger i Stockholm.

Grundläggningsarbetet påbörjades under våren 1857 och året därpå täcktes yttennuramamed tak. På grund av ekonomiska problem avstannade arbetet under flera år och åter-

4

upptogs inte förrän 1861. Vid slUlbesikLningen 29 december 1862 konstaterades attbyggnaden var fullt ändamålsenlig och att den motsvarade moderna krav på "kur- ochvArdanstaIlt" för sinnessjuka. (Här bör noteras au 1858 års hospitalsstadga skilde mellanhospital och asyler, där hospitalet var till för de som kunde ootas medan asylen var envArdanstaUt för oootligt sjuka). Den nya byggnaden hade plats för 76 patienter, tillsam­mans med den gamla byggnaden hade hospitalet plats for 124 patienter.

Arkitektur och planlösningar

Hospitalet har en smal rektangulär planfonn med ansatser till Oyglar mot väster. TLllgrundmurar och sockelparti användes natursten. medan fasaderna uppfördes med mur­tegel som putsats. Byggnaden har två hela våningsplan och souterrängvåning, medandet utskjutande miupaniet bryter takfoten och bildar en tredje våning med frontespisarmot två håll. De symmetriskt placerade fonsteröppningama har raka valv med undantagav frontespisarnas bågvälvda fOnster. Den mittcentrerade entreo nås via en barock­utfonnad trappa av huggen granit. Den bågformade ponalen omges av ett fålt med Iju-•sare puts och ponalkrönet bär inskriptionen 1862 med romerska siffror. Byggnaden haren horisontell hållning som förstärks av de våningskiljande listverken. Den stramt hållnaputsarkitekturen med klassicistiska förebilder är tidstypisk för dåtidens institutions­byggnader.

Planlösningen var horisontalt organiserad, vilket innebar all matsalar sovrum och dag­rum var belägna på samma våningsplan. I byggnadens minpani fanns monagningsrumoch läkarrum på första våningsplanet, medan det andra våningsplanet utgjorde det obli­gatoriska kyrkorummet. På ömse sidor om minen fanns patienternas sovrum, dagrumoch matsalar. Den norra delen var reserverad for kvinnor och den södra för männen.Högsl upp i frolllespisarna fanns fyra rum för I:a klassens patienter, två kvinnliga ochlvå manliga. Detta markerades i fasaden med de bågfomlade ronsteröppingama. I käl·hrrvåningen fanns kök, diverse förrådsrum och badrum.

Isoleringsceller saknades i den nya byggnaden och de patielller som betecknades somosnygga eller våldsamma var hänvisade till det gamla hospitalets nedre våningsplansom byggdes om enban för della ändamål. Det övre våningsplanet användes till expedi­tion, sammamräden och till bostad för sysslomannen.

Den yl/re miljönDe nyuppforda cemralhospitalen gavs inte enbart en tilltalande arkitektur, minst likaviktig var den omgivande parkmiljön som ansågs ha en rogivande effekt, samtidigt somden gav patienterna sysselsätU1ing. Hospitalsparken började anläggas i samband med attnya hospitalet togs i bruk och var fårdig 1867. Eftersom hospitalen till stor del var själv­roI'SÖIjande krävdes i princip samma ekonomibyggnader som vid ett jordbruk. Exakt vardessa byggnader låg framgår inte av arkivmaterialet, detta gäller även personalens b0­städer. Den Obligatoriska köksträdgården var belägen omedelban väster om hospitalet.Hela anstaltsområ.dcl var inhägnat med höga p1ankväggar.

5

-

Hospitalets förändringar under 1800-1900-talet

1878 lirs om- och tillbyggnader

Redan 1869 väckte landstinget frågan till hospilalsöverstyrelsen om utbyggnad avhospitalet. Del gamla trähusets vårdlokaler ansågs obrukbara. Behovet av fler platservar överhängande, eftersom man även tvingades ta emot patienter utanför ordinarie upp­tagningsområde. Beslut om utbyggnad fanades inre förrän 1874. Aret därpå anlände endelegation från Stockholm där bl a Serafimerordens egen arkitekt Axel Kumlien ingick.Ursprungslanken var att uppföra ett fristående annex, men områdets dåliga grund­förhållande gjorde att Kumlien upprättade planer för en tillbyggnad av huvud­byggnaden. Några uppgifter om vem som utförde arkitckoilJlingarna har inte påträffats idet undersökta arkivmaterialet, men enligt uppgifter från litteraturen utfördes även dessarirningar av J. F. Åbom.

GrunQläggningsarbetet påbörjades 1876 och tillbyggnaden var fårdig för inflyttning års~

skiftet 1878-79. Hospitalet hade nu plats för 221 patienter. Resultatet blev au de ur~

sprungliga flygelansatsema byggdes till med anpassade flyglar i 60 graders vinkel mothospitalets långsidor. Flyglarna avslutades med tvärställda, halvcirkelfonnadebyggnadskroppar i ett våningsplan. Detta arkitektoniska grepp lär ha inhämtats från S:lAnne hospitalet i Paris. Den sneda placeringen syftade till alt ge luften friare lilltrJde tillhuvudbyggnadcn, samtidigt som det underlättade all anlägga promenadgårdar för pa~

ticIllerna.

Tillbyggnaderna resultcrade i en ny inre organisation. Huvudbyggnaden reserverades förlugna och snygga patielller medan flyglarna var till för de oroliga och osnygga patien­terna. l den yure delen av flyglarna fanns isoleringsrum och längst ut i de halv­cirkelfamlade avslutningarna fanns isoleringsceller för stannande patienter. I den södraflygelns källarvåning inränades hanrvcrkslokaler för skräddare, skomakare och snickare.

Träbyggnaden byggdes om tillläkarbostäder och kontor. I samband med della avlägsna­des de små kvadratiska cellfönstrena i flyglarna, som ersattes med större rektangulärafönsteröppningar.

Landstingspaviljongen frän 1902

Runt sekelskiftet fonnuierades nya ideer om hur god vård skulle bedrivas på hospitalen.Den gamla metoden med inlåsning i ensamceller och tvångsmedel ansågs förlegad. Is­tället förespråkades stora öppna sjuksaJar där flera patienter kunde håJlas under ständigövervakning. Tanken var att patienterna inte skulle ges tillfaJle att sjunka in i sin egensjukdom, vilket ansågs vara fallet vid isolering. Övervakningssalarna skulle påminnaom de stora och ljusa salarna inom kroppssjukvården. vilket ansågs ha en terapeutiskverkan på patienterna. För att ytterligare effektivisera övervakningen blev sängläget envanlig ordination. Vårdreformen innebar att flertalet av de äldre hospitalen delvis bygg­des om för att kunna möta de nya kraven. Vårdfonnen var i första hand inriktad på akutsjuka patienter och innebar inte att de gamla stormcellerna avveclclades.

1897 fick hospitalet kritik mot att övervakningsavdelning saknades, samtidigt somplatsbristen åter var ett problem. Ärendet behandlades av landstinget som 1898 bevilja­des staliiga medel för uppförandet aven fristående övervakningspaviJjong. Den nya

6

övervakningspaviljongen uppfördes strax norr om hospitalet och stod faroig J902. Pa­viljongen inrymde 40 patienter uppdelat på 20 män och 20 kvinnor. Här fanns också bo­städer för personalen.

Ny ekonomibyggnad

1908 uppfördes en ny ekonomibyggnad som inrymde kök, tvätt, fOrråd m.m. Byggna~den placerades väster om hospitalet i fonden mal borggården. Ekonomibyggnadens pla~

cering medförde att borggårdens rumsverkan förstärkles.

Samma år ersaUes de gamla vedeldade kakelugnarna med vattenburen vänne.Panncentralen uppfårdes strax söder om den nya ekonomibyggnaden.

Härnösands hospital byter namn och blir ett B-sjukhus.

1920. och 3D-talen kännetecknas av slOra förändringar inom sinnessjukvården. Den tidi­gare sängbehandlingen får ge vika för arbetsterapin. Den medicinska tenninologin utö­kas och medför en ökande differentiering. 1931 fårsvinner de gamla hospitalsnamnen påsamtliga hospital och Härnösands hospital byter namn till GådeA sjukhus.

Under hela 1920-talet diskuterades sjukhusets framtid. Sjukhuset ansågs omodernt ochden ständiga bristen på patientplatser gjorde att medicinalstyrelsen hade planer på attersäua sjukhuset med ert nytt i Gävleborgs län. Frågan blev både långdragen och segsli~

len. I ett riksdagsbeslut från 1937 beslutades au Gådeå sjukhus skulle överlåtas tillVästemorriands läns landsting, samtidigt som ett nytt sinnessjukhus med 902 platserskulle uppföras i Sundsvall. Aret före invigningen av Sidsjöns sjukhus 1943, falladeriksdagen eu nytt beslut om alt GAdeA skulle drivas i statlig regi som B-sjukhus underen tioårsperiod. Della medförde an vårdplatserna och delar av administrationen tillföllSidsjöns sjukhus.

l riksdagSbeslutet anslogs också 250000 kronor till en omfauande renovering av sjuk­huset. Ombyggnadsritningama utfördes av dåvarande medicinalstyrelsens arkitektHakan Ahlberg. Arbetet påbörjades 1944 och omfattade nylt sanitetSSYSlem och om­byggda avdelningar där bl a andra våningsplanet i bägge flyglarna byggdes om tillisoleringsavdelningar.

Sjukhusel drevs i statlig regi fram till 1967 då en riksomfattande sjukhusrefonn beslu­lade au menralsjukvården skulle verka under samma organisation som kropps­sjukvården. Västemorriands landsting tog över verksamheten 1967 och Gådeå blev återen självständig enhet med eget upptagningsområde och egen utskrivningsnärnd förtvångsintagna patienter.

Sjukhusets avveckling

De stora medicinska framgångarna med psykofarmaka under 1950-Lalet medförde suc­cessivt öppnare vårdfonner där socioterapin fick en frarno"ädande roll. Under 1960-taletbörjade den uråldriga sjukhusordningen som till stora delar upprätthölls med disciplinan luckras upp. Avdelningar med både män och kvinnor var inte längre någon omöjlig­het. Patienterna sågs för första gången som enskilda individer som i görligaste månskulle tränas för ett liv uranför sjukhusets väggar.

7

De allt öppnare vårdfonnema resulterade efterhand i an de stora sjukhusen spelat ut sinroll. 1983 uppfördes en ny akutpsykiatrisk klinik: i anslutning till sjukhuset och 1989togs den nybyggda rehabiliteringskliniken Strandgården i bruk. Samma år lämnade densista patienten GådeA sjukhus. Från 1989 till 1992 användes sjukhuset till invandrar·förläggning. Idag används delar av sjukhuset för kursverksamhet i ABF:s regi.

Sammanfattning

Historik

1845 uppfördes Norrlands hospilaI som är en herrgårdsliknande träbyggnad med pane­lade fasder. Hospitalet hade plats för 50 patienter och upptagningsområdet omfattade defyrd nordligaste länen. Redan eher tio år var hospitalet utdömt och ersattes 1862 avHärnösands centralhospital. Det nya centra1hospitalet uppfördes efter ritningar av arki­

.r.ektcn J. F. Åbom och tillhör den första generationen av de stora statliga sjukhus sombörjade uppföras fr o m I860-talet. Sjukhuset gavs en relativt återhållsam mfonnningmed symmetriska fönsteraxlar och betonat mittparti. Några avdelningsgränser framträ­der inte i fasaden. Sjukhuset uppfyllde alla de medicinska klaV SOI11 centralmyndighetenställde för en god vård, nämligen: avskildhet frän staden, en omgivande park med köks­trädgård för sjukhusets försöljning och sluLligen en modem arkitektur som underlättadedifferentiering. Män skildes från kvinnor, lugna från oroliga, snygga från osnygga osv.För att ynerligare försäkra sig om att den skadliga yttervärlden utestängdes, inhägnadeshela området med staket och plankväggar. Det äldre trähuset som uppfördes som hospi­tal 1845, byggdes om för de besvärligaste patienterna. Strax norr om sjukhuset uppför­des samtidigt Härnösands centralfangelse. Även dessa vårdinstitutioner drevs i statligregi och har en historia som delvis sammanfaller med sinnessjukvårdens.

Redan under slutet av l860-talet ställdes krav på all en utökad kapacitet. Resultatet bleven tillbyggnad i fonn av två snedställda flyglar. Flyglarna stod fardiga 1878 och för ut­ronnningen stod troligtvis J. F. Åbom. Sjukhusets framsida mot öster fick nu karaktärenav eu skyddande murverk, medan den västra sidan öppnade sig i fonn aven avgränsadborggård. Flyglarnas planlösning följde huvudbyggnaden, med sidokorridorer och enhorisontal organisation. Även fasaderna anpassades efter huvudbyggnadens symmetri~

ska uppbyggnad. De cirkelfonnade och tvärställda avslulningarna fick Stor betydelse försjukhusets karaktär och den arkitektoniska avvikelsen skvallrar samtidigt att byggnadeninrymmde isoleringsceller. Den äldre hospitalsbyggnaden var utdömd som vårdinrätt­ning och renoverades till personalbostad för bl a överläkaren.

Sjukhuset var eU eget litet samhälle, till stora delar självförsöTjande. Förutom köksträd~

gård fanns här bl a ladugård och svinhus. Bland hantverkare fanns det trädgårdsmästare,snickare, mälare, smed och skräddare. Till sin hjälp hade de arbetsföra patienter, vilketvar en förutsättning för sjukhusets forsörjning. Detta förhällande rådde rilllångt in på1900-talet. Men patienternas insatser fick efterhand ett terapeutiskt innehåll, arbetet bleven viktig del av den vård som sjukhuset kunde erbjuda.

Sjukhuspersonalen var hänvisade till de bostäder som tillhandahölls av sjukhuset inomområdet. Några reglerade personalbostadsområden har inte existerat, utan boendet varrelativt utspritt i diverse byggnader. En viktig del i patientvården var den stränga disci~

8

plinen och det var personalens uppgift att upprätthålla de noggrant reglerade föreskrif­terna. Även personalens rättigheter och skyldigheter var reglerade och under lång tid varman t ex tvungen att ha tillstånd för au besöka staden.

De statliga sinnessjukhusen har under årens lopp genomgån omfattande förändringar iform av om· och tillbyggnader. En orsak till ombyggnaderna kan tillföras mental·sjukvårdens otaliga refonner i syfte att nå ett lyckal vårdresultat. De omfattandelillbyggnadsprojeklen är resultatet aven ständig överbeläggning och ökande vårdköer.Under perioden 1860-1900 ökade amale' patienler från 971 'iII 4602 på de sta'ligasinnessjukhusen. 1950 vårdades 32 821 patienter.

Från sekelskiftet fram till 1930-talet var sängläge, övervakning och prolongerade badviktiga ingredienser i vården. Att bedriva övervakning i de äldre hospitalen krävde SlOrpersonalstyrka ehersom rummen ofta var små, istället förespråkades StOra sjuksalar därde sängliggande patienterna lätt kunde övervakas. Tanken var att patienterna ime skulle

.ges tillHiIle att försjunka i sin sjukdom. Om patienten blev orolig ordinerades långbadsom kunde vara en hel dag. 1902 uppfördes en fristående övervakningsavdelning ilandstingets regi. Den nya avdelningen var avpassad för 40 patienter.

När det nybyggda Sidsjö sjukhus logs i bruk 1943 blev Gådeå B+sjukhus, vilket bl ainnebar att patientplatserna tilldelades Sidsjön. Samtidigt fattades beslut om att sjukhu­set skulle moderniseras. Sjukhuset fick ett nyll sanitetssystem och samtliga avdelningarmoderniserades och vissa byggdes om. Eftersom funktionalisterna bannlyste all fonn avarkitektonisk utsmyckning passade man också på all avlägsna fasadernas profileradelistverk. GAdeA förblev B·sjukhus fram till 1967 då VästemorrIands landsting tog öververksamheten. Sjukhuset blev åter primärsjukhus med eget upptagningsområde.

De stora medicinska framgångarna med psykofannaka under 1950-lJlet gjorde ausinnessjukvården för första gången nådde resultat som kunde jämföras med kropps­sjukvårdens stora framgångar. De nya medicinerna gjorde att avdelningarna blev lug·nare och ner patienter beviljades frigång. Medicinering och olika terapifonner i kombi­nation med en allt liberalare sjukhusledning resulterade så småningom till dagens öppnavårdformer där de stora sjukhusen är överflödiga och står tomma. Den sista patientenlämnade Gådeå 1989.

Kulturhistorisk bedömning

Det sjukhus vi möter idag har en välbevarad exteriör som uppvisar en kontinuitet frånuppförandet 1862. Ingreppen inskränker sig till all fasadernas listverk avlägsnades un·der 1940·talet och att taksiluetten förändrats genom utskott för ventilationen. Interiörenär i förstra hand resultatet av den omfattande modernisering som utfördes vid millen avI940-talet. "Gula villan" eller Norrlands hospital som byggnaden ursprungligen kalla·des, har också en välbevarad exteriör som uppvisar en kontinuitet från 1845. Väsentligadelar av den tillhörande parkanläggningen finns kvar med allen som leder fram till"Gula villan". Större delen av sjukhusets ekonomibyggnader har rivits med undantag avpanncentralen från tidigt 1900-ral. Sjukhusmiljöns befintliga byggnadsbeståndet är enf6rutsättning för förståelsen av områdets funktion och historiska utveckling. Rivs delarav sjukhusbyggnaden reduceras den historiska kontinuiteten samtidigt som den arkitek·toniska helheten går förlorad: De tillbyggda flyglarna följer det urpsrungliga mitrpanietsarkitektur och har en avgörande betydelse fOr upplevelsen av sjukhuset. De inbördes

9

delarna representera samtidigt vårdens utveckling med lerav på viss standard och nyarumsformer.

Vad beträffar sjukhusbyggnadernas arkitekrurhistoriska värde intar hospitalsbyggnadenen särställning bland landets övriga hospital. Landets centralhospital har visserligen engemensam inre organisation. men arkitekturen blev aldrig typiserad eftersom byggandetvar relativt utspritt över en lång tid. Tilläggas kan att den första generationens statligacenb"'alhospital ritades av lokala arkitekter medan Härnösands hospital uppfördes eflerritningar av J. F Åbom, en av våra mesl kända arkitekter.

Gådeå är inte enbart sjukhusets historia, även cenlralfångelset från 1861 och lasarettetfrån 1893 är viktiga delar av historien. Här finns så.ledes alla stora vårdinstitutionersamlade i en gemensam miljö. Del gamla lasarellel/hospitalet från 1788. där ävenhospitalet en gång inrymdes är en viktig del av hisIonen. Byggnaden är dessutom klas­sad som statligt byggnadsminne. Hela området har stora samhälls- och socialhisloriska

• värden där sjukhusei och fångeiset har mycket att berjlla om samhällets värderingar.samhällsmoral och människosyn i eH historiskt perspektiv.

De SlQra vårdinstitulionerna från 1800-talet och del tidiga 1900-laiet tillhör tillsammansmed äldre industribyggnader (och kyrkor) ett viktigt kulturbärandc byggnadsbeståndsom är hotat. Dyra underhållskoslOadcroch svårigheter all hilla anpassade funktionermedför att byggnaderna belfaktas som en ekonomisk belaslning istäIlei för resurser. Enföruts;ittning för bevarande är givelvis an byggnaderna har en bruksfunktion. Underekonomiskt pressade tider är det läuare ,lIl riva nn bevara. Men det finns många exem­pclllikn lÖSt problemen med an linna anpassade funktioner. GAdeA sjukhus är en så vik­tig del av Härnösands historia:llt alla möjligheter för en bcvamnde av miljön bör urrc­das.

10

Litleraturhänsvisning

Eivergård M, Jönsson L-E Sidsjöns sjukhus 1943-1993. Ur den modernasinnessjukvdrdens historia. Uddevalla J993.

Jönsson L-E S:ta Maria sjukhus. Historien om ett statligt sinnessjukhus i Helsingborg.Uddevalla 1991.

Näslund R Studier i Härnäsands bebyggelsehisraria, 1585-1800-zalers mirr. Del I. Öm­sköldsvik 1980.

Näslund Y Härnösands sjukhus dr 1893-/993. Härnösand 1993.Näslund Y Hemösands lazaren och kurhus. Härnösand 1988.

äslund Y Landstingets byggnader, ur Byggnader och kulmrmiljoer i Vasternorrland.Örnsköldsvik 1977.

Åman A Om den affentliga vdrden. Uddevalla 1976.

• Arkiv

HärnÖsand

LandsarkivetGAdeå sjukhusarkiv. Inspeklionsberäuelscr, Årsberiinelser.

Ilärnösands komnlUn, b)'ggnadsnämden arkivKanor och div ombyggnadsritningar.

Länstyrelsens IanImäterienhetSockenberänelser, handlingar rörande markförvärv erc.

Il

•

•

Flg l Gådcå sjukhus mot vaster. Foto 1996, Torbjörn Svaan.

I I i

• . '" \r,Å1a.... •

Fig 2. Gådea sjukhus, borggården, mot öster. Foto t 996, Torbjöm Svaan

12

•

Fig 3. Sjukhusets södra flygel och isoleringsavdelning, mot öster. Foto 1996, Torbjörn $vaan.

"

Fig 4. Isoleringsavdelningens svängdakorridor. Foto 1996, Torbjörn $vaan.

13

l•

Fig 5. Korridor j flygel som kallades"raken". Foto 1996, TorbjörnSvaan.

Fig 6. Isoleringscell. Foto 1996,Torbjörn $vaan.

14

•

•

Flg 7. Sjukhusets panncentral, mot Vaster. Foto 1996. TorbJorn Svaan.

._\

• •I. I I Ii

•

•

Fig B. "Gula villan", f d Norrlands hospital från 1845. Foto 1996, Torbjörn Svaan.

.

-

15

•. I.~ ''1 --~- ._------

1'1"11 .•1 v""l~ ,.:",,,,~,,

=~rr~.~ ~'.-;I\I'\~~'~S~ j': Ull Utl I~

="" 'l. l'.=.. I ,

• .../'i" ~ n ~ - " , - , ~ - r J-,,,.l r. "• '1" I 'I'CJ a ••• • _••

•Il ';;. ....1...._

-,··.. ·"..1· ..... ,

l' ." .•>1."

l, h.'

" ...... -'...

,"

tor-,...I"J

,W,

,-,. ,',,

q;1 ."

s i---- .. _-""-~

..,

: '

_.-~,

"

•«.

rA".__~o: :

L

•I.- -I

\,1:1" "I ,..."h'IT'I""·"

~... -

.,

D ,

.. .... ......1ill00ilF.....,·=-.'_ :=.I -_b-4-.-_ I. ,,-

.. '

"",

l' ......... , •• ·."''".f.ITU... ,...

1I /;." .. , ••

N 1:",.:.1",,,1, I.':~·.. ,,''''"'

Il I ...' ....

).1 .1..1, .J,,,... ~...

A

li. '''H'''':;'''~·~'''''''''''''''''''''l'

Y I..AI...... 1-""IiI

~l ....,..."I~ .._ ,.,J'.........~,.•..t,,.

i .-' ,,""'...J-

o •,.~ 1-1,,_

l

,

Hg 9. Fasader och planlösningar på nya hospitalsbyggnaden från 1862.

16

•

'I

"

,-p,

1.--'-'-----'--+_.4--..-L._:j-------

JJ~------'

-------

El13l3ae

~----C-'--:-:----'~-

er!

Jr..... .-. (;,..y-or--"''''•

:!!

'"

, , ,• • • • " .. .\ ; , • " •

l, <

< • ..• k k ,--J

11'~"iI

. .. .. .. - • ,,, 1·-,,\l",.'l<~.j , • • -,. ,. ". .. .... 1- ..'

,,,'.

•

"

•

,",~

,,,

,'."

,,l.

,

)\

.

Fig 11. Baden föreställer Hospitalet efter om- och tillbygganden 1878.

18

• • "'

•A H~pit~l!:Will&der

3 ~osl'\~b'Sbl1sd

C V~dbd,"r

" 'fvi,lInus

r ~~al:iu\

~ fol'lvl~lt~Snad

H f~~:tIm:dt~~dlr

l di:~Jbr $lcrm,1lldc

K b\tl'ir,~s dil~

L ;;:r~:~.iebk.i, ..., .

•,, ,

,, ,•

• •, ,,

,

,, ,

,

, ,

•

,,

,

I

t ,

i. ; i of

, ,

Fig 12. Plan över sjukhusområdet 1878.

19

•

lI.lt~EU, ;'iIrzlutor et!",:::"r,t;n:r

~h

&Hdarv(k.;:.~

Kak

• Un·J"nint"',..··~.. rc",

, V~~r\:m

• Jb,."tin:lr~~:.: t "'.'!"" ;v~~ Oth lJr:;!::-.~:

J' Obd~l(hor..H"r", ':eI:.r

••

Källar YämnScn

~;:;) (:r ~r:\!,

"~~: : f" .·;".·,!jci::: J~r ~\tr:t's·:.'...

~tll~~"{idno!\t Jcr lutT:: :':~ Je" h.J111uI:;t

•

" ,

-. -~---..

,Ap~':~

b Ssd.......

C::u!\c" •!j::',·b~

, Dlt~~~

j JOTT.i~.;~V~

rM~:~\nt..rv,.,

" .~::I;'i!k"~fLr.J r~",,r.:k.!?l~~~ TV'"

"'~: :(,.tVJ~:

", lI.~:I·l~~·t~r\:.,.,

, 'f:;·~':::';:!lr

wrWWWwrl4<

Fig 13. Planlösning fran 1878.

20

•

Arh~l: ,11,.Jlr ;v~.::er

S~~,...~t:I

~JLn:...,.

::.::rir.y,"",_ ,----_._----

l"·"~:,.r·~::~',.tJ:: Lt,·:",Il ~roH:

il" •

• ,I f

w.d" bd' b-f W W r<k'

, j~r;;:~ kl r:'.k.r.:;

, C.\\~ 1f,".nr.~r

, :.~: r;'3"~~Je: r.'.:.r:'

t:~o ~\l) JO' ~\'\".".:r

, ",~:;;,.

, \"Jr,t:"\:r..

-

Fig 14. Planlösning från 1878.

21

•

i···T~::\J.~U~;~:':!

... ~~ t' ,.', tF

., ., ...d!II..-...__... .. --..-!. l

J• •\ ".",- .... .., nJ' ...... olVVo< o ... b H ~ -.,,0,'3' "b"';':"'" '" .Jt:l,~, .. (;> '<J , '''-' , .. ...-.• u v. " o"

~ C cc,..

.~ .

.- .--[] OlJOO OOODDODO 000 Doooe

-",~::;;;;_;:;;;;~:c:t:::J~

w j 'L..J' U U j.J r ....

00000

Ag 15. 1878 års ombY9gnadsritning av gamla hospitalet, samt nya hospitalets fasader.

22