Kumla bibliotekHöjd skatt - men ändå lägst i länetAv kommllllalrddel Sven-Ove Cederslralld

2

HUVUDBIBLIOTEK OCH FILIALERh:illes stängda:Julafton. juldagen. annandag jul. nyarsafton. nyårsdagen samt lrctlondagen. Trellon·dagsaftom öppet till kl 17 .00.

Öppc:UtderHUVUDBIBLIOTEKFolkelS hus. Slohagcn 12. KUMLAId 7fflSO vx. efter vx slangn 709116Månd-rt;,ed 12-20. lörd 11-"sönd 16--18

Filialer:HÄLLABRQTI'ETTallängclI$ skoin. te! 7H ]JMånd och nnsd 17-20torsd 10-15. 17-20

KUMLABY (BARNBIBLIOTEK)KJcllmgatan 20. Id 709 80 vxMänd och onsd 12-15. 16--19torsd 10--12

KVARNTORPFolkets husTISd 17-19(orsd 13.30-15.30

SAt"fflAHEVCentrumhuscl, lel 786 30Månd 17-20. lIW och fred 1{}-12

ÅBYTORPPosthu~l. lel 732 41Månd och liso 18-20fred W-Il

SAGOSTUNDERSagostunderna börjar \'ccka 3 och slutar,'ceka 12 på vårterminen.Sagoslundc:rna börjar "ceka 40 ochslutar \ceka 49 på höstterminen.Sagoslundc-fna hålles på röljandC' dagaroch tKlcrKumla. hunldblbhotckctonsdagar kl 10.30

Hällabronct. Tallängens skolatorsdagar Id 930

Hörsta. bläbandslokaknIOrsdagar kl 1000

BarnbibhOleksrihalen I Kumlabytorsdagar kl 9.30

K\'armorptorsdagar kl 15.30

Sannahedtisdagar kl 9.30

Abytorpfredagar kl 'J.15

Barnstugan EkebyVarannan torsdag kl 1·1.00med början torsdagen den 2i 10

Sagostunduna iir avsedda ror barn 4­6 .ir och varar ea 30 mmutcr per g.ing

Sagostunder pi finskaSagoslUnder p.i finska h!1lcs varannan~ccka p.i blbhotekct i Kyarn1orp. var·annan \eeka pi Kumlaby barnblbhotekmed början I K\'arnlOrp den 171 1-100och på Kumlaby barnbiblIotek den 201 Ikl 15.00.Sagostunderna ar avsedda för harn 4~åL

Satutuokiot suom~ksi

SalUtuokiol pidelään joka lOinen viikkokirjaslOssa Kyarntorpissa ja joka tOlnenvlikko Kumlaby barnbibliotek, alkaenKvarntorplSSa 17/1 klo 15.00 ja Kumlabybarnbibliotek 2-1 l klo 15.00.Satutuoklol on tarkoitettu lapsllle4-6 yuoulIllIe.

Sagoslu~r pi ulbiskaSagostunder pi arabIska h!1lcs 'varje lör·dag kl 10.JO pi htlYudblbhoteket.

BOKBCSSE;,\

se sid 12

Del är vid del här laget känt förKumlaborna att kommunen vid ~rs­

skiftet kommer att höja kommunal­skatten med 65 öre. Samtidigl höjerlandstinget skatten med 1:50 kronor.Däremot sker ingen höjning av kyrko­skatten. Således får Kumlaborna vid­kännas en sammanlagd skattehöjningpå 2:15 kronor för varjc intjänabhundralapp. Den sammanlagda skatte­satsen blir 29:95 kronor.

Under flera år har Kumla kommunkunnat ··ståta med·· att ha länets - ocht o m en '!V landets - lägsta kommu­nalskan. Aven under ~r 1981 kommervi att ha den lägsta skallen i Örebrolän. I dagsläget kan vi ime bedöma hurvi kommer anligga till vid en jämförel­se med övriga kommuner i landet. Så­dana jämförelser är kanske inte hellersärskilt intressanta.

Så sem som för en år sedan var vi intemedvetna om vilka drastiska åtgärderregeringen skulle komma att vidta. Debesparingsåtgärder rcgering och riks­dag sedan dess beslutat genomföra harmycket hårt drabbat bl a Kumla kom­mun. Några exempel (inom parentesnämns de olika besparingsåtgärdernasinverkan p~ kommunalskatten): Min­skad ökning av det statliga skatteut­jämningsbidraget med 1,4 miljoncrkronor (25 öre). uteblivit statsbidragom 9 miljoner kronor för byggande avhögstadieskolan i Kumlaby (1:61 kr),höjning av kommunens avgift förgymnasieelever vid Alleskolan i Halls­berg om 860 000 kronor (15 öre), öka-

de koslnader för den höjda momsenom 1 miljon kronor (18öre). 2 % lägrestatsbidrag till lärarlöner ca 500 000kronor (9 öre), kortare amorterings­tider fÖr lån. 1.4 miljoner kronor (25öre).

FÖr att kunna bibehålla oförändradverksamhet skulle skallen behöva hö­jas betydligt mer än 65 öre. Därtillskall läggas all regeringen väntas före­slå ytterligare sparplaner inom de när­maste åren. Kommunen skulle behövaen beredskap inför dessa.

Årsbudgelen och flerårsbudgeteninnehåller trots allt en del nyhetcr somjag gärna vill beräna om.

I Kumlabyområdet gör kommunensin hittills största investering genom altuppföra en centrumanläggning. Denberäknas vara klar till hösten 1983.Den sammanlagda kostnaden har be­riiknals till 44 miljoner kronor.

Centrumanläggningen kommer att in­rymma en högstadieskola för cirka 350elever i årskurserna 7-9. Dessutomskall anläggningen innehålla sporthalloch ulomhusanläggningar för idrott.fritidsgård och biblioteksfilial. Anlägg·ningen kommer s~ledes att användasför såväl skolan som fritidsverksamhet.

Under år 1981 startas nya barnstugor iSannahed och Romarebäcken/Hälla­brolIeI. En ny barnstugeavdelning till­kommer i Ekeby och två avdelningar ilägenheter i Kumlaby-områdcl. Ytter­ligare en barnstugeavdelning i Kumla­by tas i anspråk 1982 i anslutning tilllågstadieskolan. ÅT 1984 skall även en

3

SocialbidragetA v socialchef Rolf MiltelI

Trygghet på äldre dagar- Tankar om inspiration och förnyelseAv socia/iflspeklör Ja" AmoJdssofl

Socialbidraget är l 024 000 i årets bud­gel. Det är drygt 2 % av socialvårdenslolala omsäIlning.

Förra året erhöll 265 familjer eller en·samstående någon gång socialbidrag.Antalet har sjunkit under senare år.Tjugo familjer av dessa erhöll bidrag

varje månad. men mer än hälften en­dast under fyra månader eller kortarelid.

ny barnstuga i centralorten påbörjaverksamheten. Under planperiodenräknar vi också med att öka alllaletfamiljedaghemsplatser med JO.

Inom äldreomsorgen sker en succes­siv ökning av alllalet hemhjälps­timmar. Denna ökning är ett unryckför såväl kommunens strävan att deäldre skall kunna bo kvar i sina hem sålänge som möjligt. som en anpassningav hemhjälpsbehovet till det ökade an­talet äldre.

Fr o m 1981 höjs det kommunala bo­stadstillägget för pensionärer från numaximalt 9 600 kronor tiU 10 200 krlår.

Den tidigare påbörjade ombyggna­den av pensionärshemmet på Andrt~ns

väg kommer all fortsätta. varför ytter­ligare 600 000 kronor anslagits för det­ta.

I 1981 års budget har vi även anslagiten större summa än tidigare år tillunderhåll av kommunens fastigheter.En genomgång av fastighetsbeståndcthar visat att ett ökat underhåll är nöd­vändigt. På sikt kommer detta att beta­la sig.

Detta var endast några axplock urbudgeten. Den rymmer naturligtvis

4

En fred jedel av mottagarna erhölll ()()() kronor eller mindre hOl)räkllotlinder hela Jret.

Av de 265 mOlIagarna erhöll 200 stinte över 6 000 kronor under året.Knappt fyrtio familjer erhöll mellan6-20 000 kronor under året.

Vi som arbetar inom sodalvården fårofta höra från någon ledsen eller argmedborgare att vi strör ut pengar till en

mycket mer. som intresserade är val­komna all ta del av på Stadshuset.Jag nämnde tidigare au vi illle kan

utesluta att nya sparplaner initieras avregeringen och att kommunerna kom­mer att drabbas av yllerligare pålagor.BI a av den anledningen har kommun­styrelsensarbetsutskott i samband medbudgetarbetct beslutat att inför nästabudgetgenomgång göra en grundliggenomgång av kommunens förvalt­ningar j syfte att finna uppslag till be­sparingsmöjligheter. Det är naturligt­vis omöjligt att före denna genomgångange områden där besparingar kan gö­ras. Vi håller dock inte för osannoliktall vissa av kommunens verksamheteridag efterfrågas av kommuninvånarna ien betydligt mindre omfallning än dåde ursprungligen påbörjades. Denöversynen skall vara förutsättningslös.Alla tänkbara slag av besparingar kom­mer att granskas noggrant.

Sammanfattningsvis kan man alltslisäga att de ekonomiska framtidsutsik­terna är dystra men att vi för den skullinte finner skäl att bara se mörkt påframtiden. Vi ska hjälpas åt att göradet bästa möjliga av situationen. D

För två år sedan hölls en konferens iKumla om äldreomsorg. Konferensenanordnades av sociala centralniimndenför politikcr och tjiinstemiin från kom­munen samt organisationer mcd an­knytning till omsorgen om äldre. Tala­re var professor Jan Helander vidGerontologiskt centrum i Lund.

Föredraget innehöll bitar av djup in­sikt i den äldre människans situation.samtidigt som de exempel som gavs varen besk kritik mot den sociala omsor­gen idag. Helander betonade starkt attmänniskan i omsorgen lält förtingligas.dvs man vårdar kroppen men glömmerau människan också har en själ (psy­ke). Helander har senare skrivit en bok

del människor: att man lever på social­vården år ut och år in och de som gördet bara ökar i antal. Det är alltså inteså. vilket framgår av statistik utdragetovan. Flertalet erhåller socialhjälp till­fälligt och socialhjälpen är ofta kom­plement till andra inkomster.Socialkontoret förvaltar också en­

skilda personers pengar. Om man harmycket svån att hushålla med sin pen­sion eller sjukpenning eller att användasina pengar till de nödvändigaste ända­målen.t ex hyra. kan socialkontoret tain vederbörandes pengar och försökaau portionera ut dem till de nödviindi­gaste kostnaderna.Sociala bidragsarbetet innefattar inte

bara att ge eller inte ge bidrag. Attekonomin inte fungerar eller att peng­arna inte räcker. kan ju ha många orsa­ker. Botemedlet är många andra än

med titeln "Det långa mognandet".vilket på ett slående sätt karaktäriserarhans människosyn. Helandcr tar ettexempel i sin bok. som vi återger för attbelysa hans siitt att se på miinniskan:"Det var en g, ng en gammal fiskare.

Han bodde i stugan tillsammans medsin dotter. Det rådde inte vänskap mel­lan dem.

En dag ville fiskaren gå ner till sjö­boden som låg nere i backen vid stran­den. Där fanns nämligen mycket av detsom utgjorde hans tidigare liv. Red­skapen. ljudet av havet. lukterna.

Då sa donern nej. "Det är halt påvägen ...

socialbidrag. Söker man socialbidragblir man ganska ordentligt genom­frågad och utredd. även om vissa miss­tag sker.

För att man enligt lag skall vara be­rälligad till socialhjälp skall man intekunna försörja sig genom eget arbetep g a ålderdom. sjukdom. handikappeller andra bristande kropps- ellersjälskrafter. Vidare skall man saknaegna pengar och inte heller kunna kl.!l­ra sina behov på något annat sätt. Arman i den situationen har man rält tillsocialhjälp till sill uppehälle.

Arbetslöshet berättigar alltså intesjälvklart till socialhjälp, vilket manofta tror.

Tidsbeställning gäller för besök i an­gelägenheter om socialbidrag ochväntetiden är några dagar. O

5

Kvarngården _ det nybyggda serviceh~sct - beskrevs ingående l röregäende numm~~ .av ~~M.LAN. Byggandet av detta hus ör eu led l Kumla kommuns struvan au så mänga som ,:"oJhgt 51(,111 fåmÖjlighet att bo ··normalt·· på aldre da~ar och ändå kilnna trygghel. Man skall få anlita den servICeman vill ha och i övngt rä IOraua sm l... som man VIII

Det finns ett skäl att berätta om denhär episodcn. Tanken är nämligen attvarje ålgärd som en människa utför iförhållande till en annan människaålerspeglar en människosyn. Det spe­lar ingen roll om den människosynenär medveten eller omedvetcn. Den for­mar handlingen.

I det här fallet finns människos) nenullryckt i de fem orden: '"Det är halt påvägen." Dc orden utgör - i jusl delhär fallet - dessutom cn \ rdideologi.

Man kan nämligen fundera över vadJonern hade respekt för hos sin gamlefar. vad hon ville vara aktsam om. Sva­ret är lätt all finna: skelettet. Om hangick ut på vägen så kunde han läll hal­ka. kanske falla omkull och bryta ettben. DOllerns omtänksamhet gickdessutom så långt att hon aktivt grep inredan innan någon skada hadc upp­stått. Åtgiirden var förcbyggande.

Men samtidigt fanns det någol hosfadern som doriern inte alls hade re­spekt för. något som hon istället visaderingaktning för. Det finns olika namnför detta att välja mellan. Hans frihet.Hans självkänsla. Hans ansvar. Hansrållighet all bestämma själv.

DOllern kunde ha sagt ja. Fadernkunde ha givit sig av till sjöboden. Hankunde ha halkat på vägen och brutit ettben. Man kan undra hur dottern skulleha reagerat då. Om man tänker väl omdottern. kan man förmoda all honskulle ha fått dåligt samvete. Känt sigskyldig.

Men dOllern sa nej. Att hon genomdet ordel bröt sönder. inte någon delav skelettet hos fadern, men cn del avhans självkänsla. Hade hon dåligt sam­vete för det? Förstod hon all hennessvar tillfogade fadern skada? Eller för­svarade hon sig med att hcnnes nejstyrdes av "de biista avsikter"?

För dottcrn var det bctydelsefullt allfaderns kroppsliga utrustning skydda-

6

des, inte den själsliga. Det var hennesmänniskosyn. hennes vård ideologi.

Det är ofta så i livet all en situationhar flera sidor. au det finns lvå ellerflera vågskålar. inte bara en. Vi tror sågärna att om vi säger nej till något förall skydda oss själva eller andra. sa är'Ii verkligen skyddade. Att ime utföraeller tillåta en handling kan emellertidibland vara ännu Skadligare än vadhandlingen skulle ha \arit. Men fiska­rens dotter begrep sig inte på att vägamellan risker. för hon sag bara e1l.

Vem som på dct hela taget hade givitdottern räll att säga ja eller nej ifrågaom faderns önskningar. det är en heltannan fråga.

Vad skulle dOllern ha gjort då? Ettförslag är aH hon skulle ha tagit honomunder armen och hji\lpt honom ner tillsjöboden. Men dct förslaget är inte detallra bästa. Istället skulle hon ha er­bjl/dil sig alt hjälpa honom och lämnatåt honom all avgöra om han ville hahennes hjälp eller inte. Då hade honvisat omsorg om b de skelett och själv­känsla. både kropp och själ hos enmedmänniska. Men det föll henne ald-. . ,.ng lO.

Konferensen ga\ inspiration till attförsöka förnya arbetet inom kommu­nens äldreomsorg. Nedanstående ärett försök att praktiskt beskriva vadsom hänt på ett mer konkret plan un­der de två år som gått.

I. ÄldreomsorgsprogramSociala centralnämnden har fastställtföljande mål för äldreomsorgen:Normaliseriflgsprillcipetl. Della inne­bär att varje individ. så långt möjligtoch oavsctt anledningen till behovet avhjälp. skall ges möjlighet a11 leva ochverka i en så normal miljö och under sånormala Icvnadsomständighetcr sommöjligt.

Självbeslämmulldeprillcipm. Männi­skans personliga integritct skall res­pekteras. da rällen alt få råda över sigsjälv och sitt och få fat.ta eg~a besl~t ärlivsviktiga så all mänmskan Icke mtstersin identitet och sitt egenvärde.Medillfl)'lallde. De aldre har. liksomandra. ett behov av och en vilja att varamed och påverka den egna miljön. Detär viktigt att man tillvaratar pensio­närernas egna praktiska erfarenheterav hur det är att åldras i vårt samhälle.bland annat genom samarbete medpensionärsföreningarna.TryggheiSpril1cipefl innebär rä~t tillhjälp och hjälp n~r den be~övs. 11~~~mrätt till informatIon om vtlka mOJ hg­heter. rättigheter och skyldigheter dciildre har i samhället.

Mellings/ull aktivering. Alla männi­skor behöver olika former av gemen­skap och aktivitet för a11 bevara sinvitalitet. En normal miljö med möjlig­het till självvald. meningsfull verksam­het är väsentligare än arrangerade.konstgjorda aktiviteter. Därför böräldre människor få leva i en så normaltstimulcrande miljö som möjligt. därman tillvaratar vardagens naturligaaktiveringsmöjligheter fysiskt. mendär man även betonar vikten av psy­kisk aktivering.

2. Stöd för pensionärer i det enskildaboendetEn successiv utbyggnad under 1970·talet har givit många stödformer; hem:hjälp, färdtjänst. fotvård, arbetsterapi

7

och fritidsverksamhet, telcfonserviceoch trygghetslarm.

Målet för verksamheten är att möjlig­göra för pensionärer al! bo kvar i sitthem eller åtminstone i normalt boendetrots att han/hon inte kan utföra allasysslor i hemmet själv samt medverkatill en aktiv tillvaro för pensioniiren.

A. HemhjälpIdag är det cirka 600 pensionärer somfår hemhjälp. Hemhjälpen ges av cirka200 hemsamariter. Vi har nu startat ettförsök med en självstyrande hemsama­ritgrupp. Gruppen beskriver sin verk­samhet så här:"Solhemsgruppen består av 9 hemsa­

mariter; 1heltid, 5 halvtid och 3 timan­ställda. Gruppen ger service till cirka3()...40 pensionärer i området runt Sol­hemsgatan. Hemsamariterna i grup­pen ansvarar för hjälpen hela veckan.alltså såväl vardagar som veckoslut.

De igruppen ingående hemsamariter­na arbetar efter principen lagarbete­gruppsamverkan - gruppbeslut. Pådetta sätt åstadkommes: kontakt medarbetskamrater, tillgång till personaI­lokaler. bättre yrkesmedvetenhel.ökade möjligheter till information ochfortbildning, smidigare anpassning tillarbetsuppgifterna, möjlighet att hjiilpavarandra, ökade möjligheter till kon­takt i och kännedom om miljön. I grup­pens uppgifter ingår uppsökande verk­samhet.

Aldreomsorgsassistenten är arbetsle­dare för hemsamaritgruppen, dvs be­stämmer storleken på insatserna hosvarje pensionär i området. Distrikts­sköterska och arbetsterapeut är stödför gruppen."

Varje hemsamaritlag skall ha särskildlokal med egen telefon. Sol hems­gruppen har sin lokal på adress Sol­hemsgatan 4 B.

8

Vad vi hittills förstått av försöksverk­samheten är att organisationen medförmöjligheter till radikal nyordning inomhemtjänsten.

Inom kort startar ytterligare en gruppsin verksamhet i området runt Vattu­gatan (Vattugatsgruppen). Därefterkommer en utvärdering att ske. somskall ligga till grund för ett ställningstll­gande i sociala centralnämnden huru­vida hemsamaritverksamheten i sinhelhet skall organiseras i områdesan­knytna hemsamaritgrupper.

B. FärdtjänstFärdtjänsten är avsedd för den pensio­när som på grund av varaktigt handi­kapp ej kan använda allmännakommunikationer. Cirka 600 ålders­och förtidspensionärer har idag färd­tjänstbehov. Färdtjänsten söks viasocialkontore!. som utfärdar färd­tjänst bevis och biljetter. Vårdare fårmedfölja. under förutsättning att dellafinns inskrivet på beviset. Resornas an­tal är ej maximerade. men däremot re­sans längd. som inte får överstiga 3 milfrån resenärens bostad. Ett undantagär att resor får göras till Örebro cent­rum, oavsett om avståndet från bo­staden överstiger 3 mil. Avgiften förresan är 20 % av kostnaden. dock lägst3 kr per resa.

Från 1980 finns en nyhet, nämligens k riks[ärdtjänsf. Nämnden för riks­färdtjänst bedriver under tre år en för­söksverksamhet med s k riksfärd­tjänst. Riksfärdtjiinst är avsett för re­kreationsresor för den grupp gravthandikappade som har uppenbarasvårigheter att utnyuja allmännakommunikationsmedel. Tillstånd förriksfärdtjänstresa söks på socialkonto­ret.

C. FotvårdFotvård får den person, som ar man­talsskriven i Kumla och uppbär någon

form av allmän pension. Berättigad äräven den - och detta är en nyhet ­som genom läkarintyg styrkt diabetesoavsett om han/hon är pensionär ellerinte. Vårdmotlagaren betalar själv40 % av priset och har rätt till minst sexbehandlingar per år. Två fDlvårdsmot­tagningar finns i kommunen. dels iKvarngårdens dagcentral och dels påSolbacka ålderdomshem. Fotvård söksgenom hänvändelse till socialkontoret.

D. Sysselsättningsterapi och fritids­verksamhetTill Kvarngårdens nyöppnade dag­center och likaså vid ålderdomshem­mens terapiavdelningar är pensionärervälkomna. Kvarngårdens dagcenter ärdet mest välutrustade med möjlighetertill olika sysselsättningar; snickeri- ochkeramikverkstad, vävstuga, systugam m. Även Solbackas och Sannahedslokaler är liimpliga för dem som inte äri behov av stor maskinell utrustning försin fritidsverksamhet.

Kommunens pensionärshem har lo­kaler för fritidsverksamhet. I den verk­samheten träffas man i grupper engång varje vecka eller var 14:e dag.Pensionärshem finns i Brändåsen.Åbytorp, Sannahed, Hällabrottet ochEkeby, dessutom i innerstaden på Sol­hemsgatan 4 B och Andrens väg 5. Fri­tidslokalerna är lämpliga för fritids­sysselsättningar utan krav på maskinellutrustning.

När det gäller Kvarngården är loka­lerna öppna varje onsdag mellan kl 18­21 (Öppet Hus) för alla åldrar. Vi sergärna all många fler titlar in och be­kantar sig med dem som redan gjort sighemmastadda där.Om Du är pensionär. förtidspensio­

när eller långtidssjukskriven och är ibehov av lokaler för att utöva Din hob­by eller tycker att Du vill dela med Digav Dina hobbykunskaper- ta kontakt

med arbetsterapeuterna Mona Jonssoneller Viviann Toutin eller socialinspek­tör Jan Arnoldsson på socialkontoret.

E. TelefOllservice; pe1Jsiollär~jollr ochtryggher.slarmSocial kontoret har under flera år varjemorgon ringt upp de pensionärer. sompå grund av otrygghet eller ensamhetkänt behov av att dagligen byta någraord med en medmänniska.

Från januari 1981 kommer den soci­ala jouren all försvinna. Den har fUIl­nits sedan 1974. Verksamheten har ut­nyttjats endast blygsamt, vilket moti­verar nedläggningen. r stället inrättasen s k pensionärsjour (särskilt medde­lande konuner aU införas i dagspressendå verksamheten börjar). Genom attslå telefonnummer 754 45 når man ef­ter ordinarie arbetstids slut (dvs efterkl 17) varje dag - även veckoslut ochhelgdagar - en hemsamarit i Kvarn­gårdens växel. Hit skall man kunnaringa om man behöver någon att pratamed eller rådgöra med. Akuta behovav hemsamarithjälp kommer aU i be­gränsad omfattning kunna meddelas.

3. Speciella boe!1derormer

A. Servicehusei KvarngårdelIDet har, både i dagspress och i KUM­LAN, helt nyligen skrivits mycket omKVARNGÅRDEN med sina 70 ser­vicelägenhe~.eroch sitt ändamålsenligadagcenter. Ar Du pensionär eller för­tidspensionär och tycker atl Du intefått veta tillräckligt - gör ett besökdär! Gå till receptionen så kommer Duatt hitta någon s'om visar Dig runt ochberälIar. eller ring 754 45 så kan Du f<"lsvar.

För den som vill ställa sig i kö förlägenhet - ring äldreomsorgsexpedi­tionen Christina Bergsten eller Anne­Len Carlsson tel 709 80.

9

Med vänlig hälsningTEKNISKA VERKEN

Vilka lag.-um reglerar fosrerbarnsverk­samheten?Eu barn som placeras i foserhem äroftast omhändertagel för samhällsvårdenligt barnavårdslagen.

§ 31 är ett frivilligt förfarande ochsker på föräldrarnas begäran. eller ombarnet är övergivet. Det betyder. attbarnet när som helst kan begäras hem.vilket kan vara på både gOlt och ont.

§ 25 a) reglerar lvångsomhänderta­gande. då barn far illa i hemmet.

§ 25 b) innebär också tvångsom­handertagande. då fÖranlelt av barnetsegel beteende, kriminalilet. missbruketc.

Innan paragraferna om tvång kan till­ämpas ska förebyggande åtgärder prö·vaseller bedömas meningslösa. Socialacenlralnämndens beslut kan överkla­gas och underställas Iänsräuen.

Bestämmelser om fosterbarnsvårdenkan man finna i 7:e kapillet barna­vårdsiagen och i kungörelsen omfosterbarnsvård.

ning krävs. men många kommuner an·ordnar kurser. som kan ge vissa bas­kunskaper. Sådana planeras också iKumla. men ligger ännu på förbere­dande sladium.

Vilket stöd kan man få?Vistelse-kommunen är skyldig att re­gelbundet göra fosterhemsinspektio­ner. Om en annan kommun placerarbarnet. faller det sig oftast naturligt.alt kon la klen är störst med veder-

Vad krä\'s a\' en fosterförälder?An la emol fosterbarn innebär en om­välvning för den egna familjen. och delär därför viktigt att alla familjemed­lemmar är införstådda med placering­en från början. Den nYlilJkomne mås­te få känna sig accepterad och få la delav värme och gemenskap men äventydliga normer och gränssäuningar.Alla barn behöver kärlek och stimu­

lans för att ulvecklas normalt. och enfosterbarn behöver extra omsorg ochlyhördhet. Otryggheten som en flyn­ning innebär måste kompenseras.I de flesta fall får man bereda sig på

kontak l med dc biologiska föräldrar­na. och det är viktigt att också någotkunna sätta sig in i deras situation.Som foslcrförälder tar man på sig ett

slort ansvar för den fortsatta utveck­lingen aven ung människas liv. Dct germånga glädjeämnen. men man börockså vara rus(ad för att ta motgångarutan att ge upp. Ingen speciell ut bild-

l vån arbete på socialkonlorel tratfarvi ibland på barn eller ungdomar. sombehö\'er komma ifrån sin hemmiljö förlängre eller konare tid. Orsaken kanvara missbruksproblem. skolproblem.missförhållanden i egna hemmet etc.

FÖr att så långt som möjligt und\'ikaplacering på instilution. försöker vi iförsta hand hitta lämpliga fosterhem.Om Ni någon gång funderat över ettsådanl åtagande. kanske följande frå­gor dykt upp. som jag här försöker be­svara:

Fosterbarn, hur då?Av socialsekreterare Birgilta Virell

service vid Örebro läns sparbank i stäl­let för det kommunala omhiinderlu­gan det av pensionen som tidigareskeu.

Ett bra sätt att bekanta sig med, Ider­domshemmens verksamhet av idag äratt besöka Solbackadagen. som arran­geras varje år i november. Då iir detalltså "Öppel hus" vid hcmmet medförsäljning av tcrapiarbeten. rund­vandring m m. Ett annat ännu bättresätt att bli bekant med "erksamhclenär all regelbundet besöka släkt. vänncroch bekanta på ålderdomshemmcn.

I förtroende r del. som bcslår av pen­sionärer från de olika avdelningarna.personal och poliliker. har pensio­närerna börjat ställa krav. All pro­gramverksamhet beslutas numera a\personal och pensionärer gemensamt.Solbada care är ett program som pen­sionärernas idoga krav har gjort till eustadigvarande inslag varje lermin.Orebro läns sparbank gör numera \ar­je månad en besök på ålderdomshem­men för utbetalning av pensioner ochför att pensionärerna själva skall kun­na uträtta månadens bankärenden.

Myckel återslår dock aU göra för altuppnå det mål sociala cenlralnämndenuppsatt i början. dvs skillnaden mellanolika boendeformerskall uljämnas. D

all förpacka roporna väl. och 'laT speciellt försiktig med söndrat glas.Renhållnillgspcrsonalen får tyvärr alltför ofta skiirskador vid hanteringen avsopsäckar.

B. Lägel/heter i pensionärshemKommunen har under dc senaste årengenomfört en modernisering av pen­sionärslägenheterna och flera Slår påtur. Del innebär. att i mitten av 90­talet kommer samtliga lägenheter attha en för modernt bostadsbyggandeacceplabel boyta (I :or e!.1er 2:or) ochen acceptabel standard. Onskemål ompensionärslägenhet lämnas till kanslislIngrid Sandberg på socialkonlorcl. tel709 BO.

C. Lägenheter med standard för mll­stIJlJIlI'lf,df'tlI Kvarngården finnS lägenheter medslandard för rullSlolsbundna. Dess­utom har kommunen s k insprängdalägenheler i det s k Kvanlumhusel. påVattugatan och på Kjellingatan. somär utrustade för rullstolsbundna.

D. ÅlderdomshemÅlderdomshemmen är avsedda fÖrpensionärer. som ulan aU vara lång­tidssjuka. inte kan bo i egen boslad. Ikommunen finns lvå ålderdomshem:Solbacka med 104 platser och Sanna­hed med 52 platser. Vi har försökt aUgenom programråd och förtroenderådöka pensionärernas innylande på verk­samheten och genom att erbjuda bank-

Sophämtningen i KumlaDet åligger abonnenten atl hålla framkomlig väg. minst 85 cm bred. mellanbehållarens plats och närmaste uppställningsplats för häffirningsfordoncl. Vin·tertid skall vägen 'IaTa skottad och vid behov, s..1ndad. Om så icke skt:r ochhämtning darigenom försvåras, debiteras utöver abonncmangskoslnaden prisetför budning.

Glöm inte

10 "

TURLISTA BOKBUSSENdecember 1980 - februari 1981

Barnomsorg - en viktig bit

Då dct gäller familjedaghem: IrmaGoufridsson varje dag 09.30-10.30.

För all anpassa oss till föräldrarnasbehov av att kunna f;l besked om möj­lighcterna att erhålla barnvårdare harvi personal anställd också på icke kon­torstid för denna verksamhet, fru Ka­rin Blomberg, tel 019-717 95. ....

13

Telefontid09.30-10.3009.30-10.30

09.30-10.30

AssistentSigvor ErikssonInger Pettersson

Saknas ännu

BarnvårdarverksamhetenBarnvårdare ger under kortare perio­der vård och tillsyn i heml;Jen av sjukabarn som p g a sjukdom eller infek­tiom risk ej får vistas på daghem eller ifamiljedaghem.

Barnvårdarens arbetsuppgifter beståri att se till och Sköla om barnet/barnen.ge det/dem mat och eventuellt medicinsamt sysselsätta och aktivera det/dempå bästa sätt.Om syskon till barn med kommunal

barntillsyn utnyttjar barnvärdare debi­teras samma dagavgift som del syskonsom har kommunal tillsyn.

Syskon som är friska skall ej utnynjabarnvårdare.

Obs.' 8arnvårdare får inte Iltföra and·ra arbetsuppgifter som t ex städning,bak, tvätt.

Den första kontakten med oss är för­modligen den g<ing ni ringer för aU frå­ga om plats för ert barn och då mölS avbeskedet att det oftast tartvå år fdn detansökan kommer till oss. Hur gör mandå om man önskar kommunal omsorgför sitt barn?Tslora drag innebär det

för Delridsgrupp (Förskola)Barnomsorgslagcn följs. Det innebär

atl alla 6-åringar skall beredas plats.dessutom 7-åringar vars skolgång upp­skjutits.för Daghem. familjedaghem. fritids­hem

Tilldelning av plats sker efter anmäl­ningsdatum. Ring till oss så skickar viintagningsreglem a.

Kommunen har indelats i tre distrikt.Det här betyder all en barnomsorgs­assistent är ansvarig för den samladebarnomsorgen (daghem. deltidsför­skola. familjedaghem och fritidshem)inom sitt distrikt.

Ansökan om barnomsorg, iindring avinkomst eller placeringstid. förfråganom avgifl görs hos någon av konto­risterna. Då det gäller institutioner:Ingrid Sävström varje dag 09.30­10.30

DistriktVäster om järnvägen:Kumlaby, Prästgårdsskogen:Sannahed, Ekeby, Hällabrottet, NOcentrala Kumfafrån Kyrkogatanoch I/orr ut:

Av inspektör Vanja Björssofllll fl

l,

II

• Förmiddagslur

Bcrga m []9/12, 27!1. 24/2

Brändåsen m n'10112. 1411. ll/2

Öja m n19/12. 9/1. 3011. 27/2

Nynäs m fl4/12.1511. 1212

Ekcby by m fl11f12, 2211. 19/2

Frommesta m 1118f12. 2911. 26/2

TorsIa m n8/1. 5/2

Ekeby tiilOTl4112. ltll2. 18f12. 811. 15!1. 2211, 2911.5/2,1212. 19/2.26/2

Utöver detta kan extra ersättning ut­gå för cykel, sportutrustning etc.

Hur går man till väga?Är man intresserad av att ta emot barni sitt hem för kortare eller liingre perio­der. kan man kontakta kommunenssocial kontor för att resonera om saken.Man får då senare besök aven assi­stent. som gör en s k fosterhemsutrcd­ning. Här tas upp personuppgifter. bo­stads-, ekonomi- och familjeför­hållanden, fritidsintressen etc.Sociala centralnämnden tar beslutet

om godkännande. vilket också ska prö­vas för varje enskilt barn. som ska pla­ceras.

Tilläggas bör, att behovet är slort avkvalificerade hem. särskilt för place­ringar av tonåringar. Alltså:

Vi behöver Er hjälp! Kontakta social­kontoret, om Ni vill göra en insats somfoslerförälder. kontaktman eller över­vakare. D

Sånnersta m n'12/1,9/2

Brånsta m n1211,912

Hjortsberga m fl16/12,3/2

Vallersta m fl1311. 10/2

Rala ID n2/12.2011. 17/2

Byrst~ m fltl12. 1911. 16/2

Södr~ Ekeby m fl"8112. 2611. 23/2

Ormesta m fl8/12. 26/1. 23/2

Eneby m fl15/12,2/2

12

börande assistent. Tyvärr är arbctsbe­laslningen sådan på de flesta socialkon­tor att stödet till fosterföräldrar oftablir eftersatt. Här får vi hjälpas åt fören förbättring. Det finns ävcn enfostcrföräldraförening, där man kan filråd.

Vilken ekonomisk ersättning ges?Barnet bör ha en fungerandc klädut­rustning vid ankomsten. <;,ch den kan iannat fall kompletteras. Aven sängut­rustning kan erhållas. Vid liingre vistel­ser ställs barnbidraget om och sändestill fosterhemmet.Övrig ersättning är uppdelad på en

omkostnadsdcl och en arvodesdel. vil­ken är skal1epliktig. l fråga om stor­leken på dessa ersättningar följerKumla kommun de rekommenda­tionersom Svenska kommunförbundetger. Detta kan innebära för en 7-åringl 845 kronor och för en 15-åring 2265kronor per månad.

I Romarebiieken -den n)a stadsdelen I anslutning 1111 Ullllabromt - hålkr kommunen på altfärdIgstalla en kombmerad bamsluga och IAgsladlcskola Den llr a\'soedd alt tas I brok \·,d årssk,ftel.FörhoppmngsVls skall den lösa en del problem fOr c1cnna numera sA barnnka del a' kommunen. A\'enI andra delar a\ kommunen - I ex Sannahed - taf man nya bamslugor , brok.

Karin Blombergs telefontider: var­dagar 06.30-08.00, 17.00-18.00, sön­dag eller annan helgdag dag före arbets­dag: 20.00--21.00.

På barnopmsorgsavdelningen träffasInga Walldoff vardagar: 08.00-12.00.

Utvidgade syskongruppenFr o m augusti 1980 är verksamhetenpå Malmens barnstuga omandrad tillfyra avdelningar utvidgade syskon­grupper. Della innebär 15 barn per av­delning.

Åldersfördelningen 1.5 -- 12 ar.Förskollärare. barnskötare och fri­

tidspedagoger ingår i personalgrupper­na, Barnen slipper byta personal softa. Föräldrakontakten blir stabilare,vilket ökar trygghetskänslan igruppen.

Då barnen börjar skolan behö.. er deinte byta grupp utan får istället enmjuk ö..ergång till skolan.

Del är av vikt all åldersfördelningeninom syskongrupperna blir sa jämnsom möjligt så man kan tillgodose allaåldrars behov.

HemsprAkträningI Kumla finns idag invandrarfamiljermed barn i förskoleålder. Olika forsk­ningsresultat har visat att ell väl grund­lagt och utvecklat hemspråk är av storbetydelse för inlärning av ett nyttspråk. svenskan. Vi har idag två grup­per där man i huvudsak talar annatspråk än svenska. Dc finsktalande bar­nen är uppdelade i en S-årsgrupp och ien 6-årsgrupp med en finsk hemspråk­tränare Kerttu Pellersson. Dessutomhar vi tvåspråkig personal vid den för­skola där barnen är placerade. KerttuberälIar själv om sill arbete.Jag är hemspråktränare för finsk­

språkiga förskolebarn. Vi leker till­sammans, hela gruppen, både inne ochute. Då talar vi finska sinsemellan.

14

Vi har samling på finska och då gårjag igenom allt vad dom h,lr dbkuteratpå svenska den dagen jag inte har variti gruppen. Vi sjunger och leker. Närbarnen får frukt läser jag sagor. Finsklitteratur finns på förskolan och vi I ­nar även på biblioteket.I syskongruppen iiter jag tillsammans

med barnen på a\delningcn. Det finnsmaträtter som barnen inte har illithemma och då är det bra om man påsitt eget språk kan förklara vad mateninnehåller och ih en hur man uppfor sigvid matbordet.

I mill arbete ingår ock<;a att halla kon­takt mellan föräldrarna och ö\ rig per­sonaL samt över<;ätta all informationtill finska, i de fall det ar nöd\ändigt.

lm'andrargrupp på Du\anHösten 1980 startades en deltidsgruppmed barn fr n Libanon på Duvans fri­tidshem. En liten grupp om fem barnupp till sju år som är arabisktalande.Personalen är en s\ensk förskollärarcoch en arabisktalande hemspråkiärare.

Genom att några a\ barnen inte kun­de någon svenska vid starten. måsteallt översättas till arabiska och efter­som barnen lever i ett svenskt samhällemåste också svenska språket tranas.

Öppen förskolaSedan förra hösten finns på Köpman­gatan 58 en öppen förskola som iir tillför hemarbetande eller dagbarnsvår­dare med barn i förskoleåldern, 0-6 år.

TiO den öppna förskolan kan allakomma spontant utan all skriva in sig.Det är de vuxna och barnen som for­mar verksamheten, medan dc (lllstiill­da finns till hands för all stötta och geideer. På den öppna förskolan kan duoch barn tillsammans.• träffa andra vuxna och deniS

barn/dagbarn

I

• använda lokal och material till lekoch sysselsättning eftcr egna önske­mål

• utnyttja personalen för att få lips.råd och stöd i olika frågor.

Obs även fÖr nyblivna föräldrar.Oppellider måndag -- fredag kl 09.00­12.00.Öppna förskolan hålles stängd under

skolans lov och lovdagar.

Samarbetet i HällabrottsgruppenEn dagbarnvårdare fick aven släktinghöra att dagbarnvårdare i en annankommun träffades i deltidsgruppernaslokaler på eftermiddagar när inte des·sa utnyttjades av "lekis". Jag hördeefter om inte möjlighet fanns all göra

någol liknande i vår kommun. Detgjorde det på deltidsgruppernas lov­dagar. och så bjöd vi in alla dagbarn­vårdare i området.- Tänk att det fillns fler som har

samma problem som jag. det är alltsåinte bara mig det är fel på.

Vi kände att vi hade behov av att träf­fas, både på daglid tillsammans medbarnen, men även på s k barnfn tid, förall verkligen kunna diskutera och pla­nen, vår verksamhet.Samarbetet har så småningom vuxit

fram till vad det är idag.Vi träffas regelbundet, minst 2

ggr/vecka.Samarbetet har också utvecklats så

uU alla barn som vill. i samråd medföräldern har en "reservdagbarnvår-

15

Det blir vinter i år också

REFLEXBRICKORär en billig livförsäkring i vintermörkret

Återigen går vi obetvingligt emot en nyvinter. och därmed återkommer be­kymren med all gator och g!lngbanorblir hala och igensnöade med allt vaddet innebär av arbete och (örtret.

ÅlCrigcn vill vi därför erinra allafastighetsägare i Kumla om skyldig­hete" all hålla gångbana utanför sinfastighet skottad och sandad. Saknasgångbana utanför fasligheten. skall förgångtrafik erforderligt utrymme på ga­lan snöröjas och sandas av fastighets­ägaren. Skyldighn att skolla och salldagdngbanaJgdngurrymme åligger fastig­hetsägare, öl'ell om gatan ar förseddmed kommlUll'II tillhörig p/amering,parkremsa eJ/er liknande anordning.

Inom områden. där kommunen ärväghållare och således svarar fÖr snö-

dare". som barnet är hos när ordinariedagbarnvårdare a\ någon anledningbehöver vara ledig. Barnen får på dettasätt alltid komma till samma vikarie.som barnet känner väl. samt att barnetkänner dc andra barnen hos den dag­barnvårdaren.

Vad som är viktigl i en sådan härgrupp är att man kan diskutera pro­blem man har och ta råd av varandra.

Samarbete Förskola - LågstadiumFör au göra barnens övergång från fÖr­skolan till grundskolan så lätt som möj­ligt finns Samarbetsgruppen För­skola-Lågstadium som består avbarnomsorgsinspcktör. personal fråndaghem, deltidsgrupperoch fritidshemsamt från grundskolan studierektorer­na, skolpsykologerna och lågstadie­lärare.Under vårterminen besöker alla 6­

åringar skolan och deltar i skolarbetetoch äter skollunch. Eleverna i årskurs

roJomgen på gatorna. får faslighclS'ägare lägga upp snö eller upphuggen isfrån gångbanan i vall mot körbltlllln.Vallen fOl1Jlas bort vid behov genomkommunens försorg. under förutsätt­ning att den kan bortforslas samlidigtmed snö och is. som upplogats frånkörbanan. Detta galler även sno och is.som fallit ned eller skottats ned fråntak. Snö och is. som uppskottals efterdet all kommunen kört bort snövallen.skall undanskaffas av fastighetsägaren.

På vissa galor i Kumla får snön liggakvar på gångbanorna enligt särskilt be­slut. Fastighetsägarna utmed dessa ga­tor har tidigare fått meddelande här­om. Obs.' Deua förluJIlande fritar imeberörda fastighetsägare frd" skyldig­heten att sanda erforderligt gdllgllt-

3 besöker fÖrskolan. för att sedan tillhösten bli faddrar för årskurs I. Ettföräldramöte hålls på våren i förskolandå pel1Jonal från skolan deltar.

Musik i förskola---IågstadiumUnder våren startades på initiativ avmusikledare Göran Melandcr. enarbetsgrupp under namnet "musik iförskola-Iågstad ium...Gruppen består av representanter

från barnomsorg. grundskollI. samtmusikskolan.Målet var all försöka förbållra barn

och vuxnas syn på "ämnet" musik. in­om för- och lågstadieskolan. samt attså småningom nå fram till nya stimule­rande arbetsmetoder.Arbetsmetoden har iinnu inte givit

några "revolutionerande" resultat.men en gitarr·cirkel har startat underhösten 1980. Arbetsgruppen hoppas fåtillfälle att mer konkret stötta barll­grupperna. D

rymme uranför den egemJiga gJllg­ballal!.

En synnerligen oskyddad trafikant­grupp är våra gångtrafikanter. Tl'illg(1inte ur dem i onödan pJ körbanan pågrund av eftersalt gållgbal1eskötsel.

Och. bäste fastighetsägare. som harfastigheten belägen utmed gångbana.tänk på snöraset från taket och de livs­farliga istapparna. Låt inga olyckor in­träffa genom snöras eller genom att endödande istapp faller ned på en gång­trafikanl!

På de gator. som upptas i nedanståen­de förteckning. får snön ligga k\ ar pågångbanorna enligt beslut av trafik­nämnden. Fastighetsägarna utefterdessa gator har tidigare fåll meddelan­de därom. I stället skall en gångut­rymrne utanför gångbanan sandas avfastighetsägaren.Om någon ärosäker på vad som galler

framför sin fastighet. kan ynerligareupplysningar fås per tel 709 SO. ankn221.På följande gator användes gång­

banan försnöupplag: Bondgårdsgatan.Brändåsvägen (delen Skottvallavägen- Köpmangatan). Djupadalsgatan.Eriksbergsvägen (delen Fredsgatan ­Rosenhillsgatan). Fredsgalan (delenEriksbergsvägen - Järnvägsgatan).Fridhemsgatan. Furugatan. Fylsta­gatan (delen Skolvägen - VästraDrottninggatan). Fågelvägen. Gamlavägen. Gamla Örebrovägen. Garlz­vägen. Gränsgatan. Götgatan (delenKyrogatan - Tallbogatan). Hammar­gatan. Hasselstigen. Hägergatan.Häggstigen. Höganäsgatan (norra si-

dan). Köpmangatan (delen SJ - Skogs­backen). Leksandsgatan. Lilla vägen.Linnegatan (delen Järnvägsgatan ­Fabriksgatan). Ljungmovägen (delenVästra Bangatan Kvarngatan).Mylltgatan. Nygatan (delen Sörby­vägen - Åkergatan). Oppegårdsvägen.Oppegård 2 (samtliga gator), Ring­vägen (delen Sörbyvägen - VästraDrottninggatan). Rönnstigen. S:t Tor­gils väg. Skogsbacken. Skolvägen (de­len Stenevägen - Åkergatan). SkOll­vallavägen (delen Brändåsvägen ­Trumpetaregatan). Solhemsgatan.Spclmansgatan. Sportgatan. Stjärn­gatan. Tallbogatan. Trumpetaregatan.Trumslagargatan. WaIlenstråles väg.Vandrargatan. ViIebacken, Villagatan(delen Västan liden - Stenevägen),Vintergatan. V Bangatan (delen Gran­bergsvägen - Järsjögatan). Västra ga­tan (deten Vandrarg!ltan - Gartz­vägen). Angabacken, Anggatan (delenmot kyrkogården) samt i Hällabrottel.samtliga gator med undantag avAffärsgatan och Carlens väg nr 5, 7 och12. D

16 17

UPPSLAGET - ett par sidor åt konsumenterna

Men - allt är så dyrtHurskal1lO 000 kronor räcka till????Du kan få goda råd och tips hos kon­

sumentsekreteraren på Stadshuset.Vi vill speciellt rekommendera Kon­

sumentverkets broschyr "Bosättnings­råd". Det finns också förslag till grund­utrustning för köksredskap. faktabladom sängar och sängutruslning. om bo­stadens belysning och tester på sy­maskiner för att nämna några exempel.Besök konsumentsekreteraren samti­

digt som Du hämtar blanketter för bo­sättningslån hos socialbyrån.

Konsumentsekreteraren finns i rum-met bredvid växeln i Stadshuset.Exp tid månd-torsd 9.30-11.30, tors­dag även 16.00-18.00.

Du har städat förr och vet vad sombehövs för att klara städningen?

Du vet exakt vad man behöver förredskap för att laga mat?

Hur använder man påbästa sätt sitt bosätt­ningslån?Du har kanske fullt klart för Dig hurDu vill ha Din lägenhet möblerad?

------

Hur ansöker man om lån?Vänd Dig till Vera Jansson på social­byrån i Stadshusct. Exp tid mån d ­fred 9.30-11.30. torsd även 16.00­18.00 tel 0191709 80.Hon har blanketter och kan hjälpa till

med anvisningar hur blanketten skallfyllas i och kan tala om vilka andrahandlingar som kan behövas.

Detta är de regler som gäller. I vissafal! kan banken frångå reglerna. Detkan löna sig att fråga på socialbyrånhos Vera Jansson .

Hur betalar man tillbaka?Du gör en avbetalning varje kvartaloch betalar då också ränta. Räntan ärför niirvarande 12,5 % (25 % övcrriksbankens diskonto)Om Du lånar 10 000 kronor blir

månadskostnaden den första tiden 220kronor (660:- per kvartal). Ränte­kostnaden sjunker sedan efter handsom lånet betalas av.

• Ensamstående som är handikappad• Du skall ha fyllt 18 år

Om Du bor helt ensam i lägenheten- Du har ej barn och är ej handikap­pad - får Du alilså ej söka detta lån.

Hur mycket får man låna?Upp till 10 000 kronor kan Du få lana.Det skall betalas tillbaka på 7 år,Din ekonomi påverkar länets storlek.

Du skall ha sådan inkomst alt Du kanbetala tillbaka lånet. Har Du mer än110000 kronor per ar i inkomst (gäl­ler för ensamstående eller makar!sammanboende tillsammans) kan Duej få bosättningslån.Om Din förmögenhet (pengar insaltu

på bank eller andra kontanta medel)överstiger 10 000 kronor. reduceraslånebeloppet.

Vad får man köpa för pengarna?Pengarna skall användas till grund ut­rustning till bostaden. Till sådan ut­rustning räknas möbler, matlor. gardi­ner och allt annat bohag, som man be­höver för al1 kunna sova, vila och ätasamt vad som krävs för renföring ochvård av hemmet, t ex dammsugare.

Lånepengarna är ej avsedda förstereoanläggning, piano. färg-TV ellerverktyg och redskap för yrkes- ellerhobbyverksamhet. Däremot får de an­vändas till symaskin,

Grundutrustningen skall vara till dinegen bostad. Du skall kunna styrka-med ett hyreskontrakt, bostadsrättsbe­vis, lagfartsbevis eller köpehandling­att Du har en egen bostad.

• • •litet bo vi sätta villC)

Möbler får vi låna till

.•

." ,: O ''. . .

Du vet väl om att man kan låna tillmöbler och annan utrustning till bo­staden när man "sätter bo", Det heterbosiiltllingsJa/J och man lånar av slalengenom Riksbanken.

Vilka får låna?

• Gifta• Sammanboende

(Lånet måste sökas inom ett år efterbosättningen)

• Ensamstående med barn under 16år (även om Du ej fyllt 18 år)

18 19

Kumla kommuns kulturpris 1980 Kulturnämndens programdecember 1980 - februari 1981

Kumla kommuns kulturpris. som in­stiftades 1971, och som nu utdelas förtionde gången, har genom enhälligt be­slut i kom munslyrelsen tilldelats skuar­hetare Hugo Eriksson med följandemotivering:"Hugo Eriksson har under 45 år med­

arbetat i Kumla Julblad med artiklarfrämst om friluftsliv men även med ar­tiklar. som har anknYlning till Kumlasoch Närkesbygdens historia. Han haräven utgivit en bok; "Medan läger­elden brinner" med likartade motiv,Han har varit ledare för studiecirklaroch har dessutom författat studie­pianerförcirkelsludier. I betydligt merän ett halvsekel har han varit aktiv in­om IOGT, bland annat i dess studie­verksamhet. "

Priset kommer att delas ut vid kom­munfullmäktiges sista sammanträdeför året den 15 december 1980.Kulturpriset har de föregående åren

utdelats till Nils Helander (1971). Val-

tcr Sohlman (1972). Nore Eriksson(1973). John Norlander (1974), KarlÖstlund (1975), Holger Hultman(1976), Tage Goldheim (1977), GöranMelander (1978), Helge Carlsson(1979). D

Preliminärt program

UTSTÄLLNINGARi utställningshallen. Kumla hibliotek (där ej an·nat angives)

29 november - 14 decemberÖrebro GrafikgruppEn samlingsutställning

1-12 decemberTa hand ..m husOm energibesparing och byggnadsvårdI Stadshuset.

17 december - 15 j<lllljariSlig NordqvistEtsningar

12-25 jammri~t västsahariska rolketEn utställning av Saharakommin('n.

FebruariTvätt och b"k - ett kvinnoarbeteVandringsuistäIlning från Länsmuseet.På Kvarngårdens innetorg.

MUSIK

TEATER (på Folkets hus teater)

29 november kl 16TrollslageIBarnopera med FolkoperanBarn· o familjeföreställning.Arr: Kumla teaterförening. StudieförbundetVuxenskolan och kulturnämnden

NydrIajlOll, Nydrsdagell, Trellolldagsa!ton ochTrenondagenNy~rsrevy med Kumla revysällskap

17 februari kl 19Salka ValkaGästspel från Finland:Dansgruppen RAAT1KKOArr: Kumla teaterförening

OVRIGT13 januari klI7Tjugondagknut.dans på Kumla torg

ALLMÄNHETENS TIDER PÅ KONSTFRYSTAISBANAN I IDROrrSPARKEN

Nedanstående tider gäller för sasongen 1980-81Aktider under skolornas jullov, se

Tisdagaroch fredagar kI15.OQ-16.45 med klubbaTorsdagar kI15.OQ-16.4S utan klubbaLördagar kI12.OQ-14.00 utan klubbaSöndagar kI12.OQ-15.JOmedklubba

Aktider på bandybanan. när den blir uppspolad. kommer att anslås i IdroltsparkenReservation för eventuella ändringar av ovanstående tiderOBS Använd hjälm när Du befinner Dig på isbanan

FRITIDSKONTORET

20

29 november kl18Örebro kammarorkesterJohanlleskyrkan. Kumla.Arr: KullurnämndenlKumla missionsfö~amling

7 december kl 16KonsertPianotrio från ÖrebroHusarenArr: Kulturnämnden.

J februariMikael Rllmels musikbandHusarenAu: StudiefrämjandellKultltrnamnden

6 febmariHege WIlldeiand. cello och Kerslin Åberg. pianoHusarenArr: Kulturnämnden.

Bilister i KumlaTänk på att snöröjningen för­svåras på grund av felparkera­de bilar. Underlätta "snö­svängen" genom all undvikaparkering på gatorna, när snö­röjning pågår. Flylla gärna Dinbil. om Du märker att den är tillhinder för ell annalkande snö­röjningsfordon. Härigenom bi­drar Du till en bättre och billi­gare snöröjning.

Respektera uppsatta trafik­märkenGlöm inte datumparkeringen

21

•

KUMLAHALLE:"lS.JMX1hallrnOppet: miindag-frcdag kl 06.45--22.15

lördag-söndag kl 0815--15.45Tri 019-709 SO. efter \<Ixrlns stangnmg 019­709 82Ankn dnftledare 256. \aktm 257. kassa 258. Sim·hall 259. maskmiSt 260.

ISBANAN, IDROTTSPARKEN, KUMLA

22-23 12 kl 09.00-16.00. kI12.<JO-lol 00 utan klubbaJulafton SlängtJuldagenoch Annandagjul klll.OO-16,0027-211I12 stängt på grund av ungdomsturnenng 1 ishockey29-30..-12 kl 09.00-16.00. kI12.<JO-14.00 Ulan klubbaNyårsaflon kl 11.00-16.00Nyårsdagcn stangtVI kl 09.00--16.00. kI12.<JO-14.00 utan klubba3fl kl 12.00-1.\.00 utan klubba4/1 kl 12.00-15.30 med klubbaTrettondagsafton kl 11.00-16.00TreUondagen kl 11.00-16.00

Reservation för even1Uclla iilldringar av tiderna

I början a... november 1980 borjade grävskoporna lita sig ncd och arbetct påbörjades för utbyggnadenav Stadshuset - lange cfterlangtad av kommunens personal. Arbelet kommer uppenbart alt gålältare. nar alla förvaltnmgar kan samlas underelt tak. \"llkel mte vant fallet nägon gäng under Kumlakommuns hUllIIsvarande historia Gär allt programcnligt ar byggnaden klar all tagas i bruk omknngårsskifter 1981~1982 ()("h kommunens tJanstemän ser med fö ....,antan fram emOl den tidpunktcn.

•

6:­7,­),­

),­

15:­10:­50:­60,­

1.30:­110:­160:­110:­80,-

13.00-19.3013.00-19.3013.00-20.3009.00-15.3009.00-12.30

07.00--08.1507.00-01\.15

SIMHALLENBadtider:måndag. torsdagtisdagonsdag, fredaglördag'\ÖndagÖvrig tid dispollcras liV skolan

OBS. Kassan stängcs 30 mmuter före badtiden~slut.

Badpc~r

gällanoc fr o m 1981.()1-0lSimhall med bastu. skåpSImhall med bastu. hy"Skolungdom t o m InårMilitärer. pensionärer. studerandeTurk·l:IaslU. SImhallKarbadRabauhärtc IObad mrd skapRabauhårte IObad med hyllRabanhäflr 10bad med lUrkSäsongskorI skåpÅrskort skåpÅ~kortpenSionärer. skåpSlIsongskon pensionärer. skåpUthyrninl:Badbyxor 1:-Baddräkt 1:-Badlakan 3:-Hallddllk. frotle 1:-Handduk 1:50Siuskydd 1:-T"'ätts...amp 0:50Tisda_gar mcllan kl 16.00-17.fl(hr lilla bassängenlIppvarmd tIll 34 gradcr och specidlt avsedd rörhandikappI'erksamhct

EL·WUSSP REN

\'luk~n; 'ärmeslugan öp~n kl 06.00-2100.belysmngen länd ull kl 22.00KumJasJÖfI: belysningen land hll kl 22.00Undersoopenodcn kommer sp~ren all ,'ara upp­korda rör slOdåknin,g_ Vi ~ädJar 1111 dem sommte åkerskidor. GA EJ I SKIDSP REN

"'RITIDS- OCH KVARTERSG RlJARNAFrilidSIl Iden Malmen (13 år och iildre)Öppet: måndag-torsdag kl 13.30-22.00. fredligkllJ.30-23.30.1ördag kI18.00-2J.30och söndilgkl 17.00-21.00

Fritidskontorets sida

KYltrltrSgirdw Myrstack,," (under 13 år. Köp­mangatan 58)Öppet: måndag--lorsdag kl 17.30-21.00

Kumlab)' (Xjdlingatan 15)Oppel: måndag-loMag Id 17.00-20.00

frilki5girden HillabroItriOppel: måndag och IOMag Id 11.30-21.30

"Byuel" sbroPreparerade skidspår 2.5. 5 och 10 km Stuganhålles öppen lördagar och söndagar kl 10.00­16.00. BeStällningar av slugan kan göras på leI019·71501 Björn Persson.

K\"Irtrrsglrdarna i:K....rnt~Öppe!. måndag och torsdag kl 17.j()...2100

EkrbyÖppet: onsdag Id 17.30-21.00

SannahwÖppet: torsdag kl 15.J(}..21.00

ÅbytorpÖppet: torSdag kl 17.3l}-.-21.00

För upplysningar om fritidsgilrdarn;l. kontaktafritidsgårdsföreståndarc Ingcmar JOhallswn Id7091lO ankn 255. dter ...äxclns stlinglling td709 85.

22 23

Gruppkorsband

ÖPPETHÅLLANDE UNDER JUL-, NYÅRS- OCHTRETTONDAGSHELGERNA

KUl\ILAHALLEN24 detember 1980 - 6 JlmUarl 1981Julafton och Juldagen qangtAnnandagjuJ 09.00-12.JONyårsafton 0900--12.JONyårsdagen ~t4ngl

Trttlondagsaflon 0900--12.30Treuondagen StilngIUnder mell:lnd:lg3rna öppnar SimhallenVarje dag 1;1 0900 l O\'r1gt ar sa\äl sim­hallen som sporthallen oppen enhgl ordl­nane tider

FRITIDS· OCH KVARTERSGÅRDAR­NAFrilidsJ:årdcn MalmenJulaftonochJuldagen ~,.m!tl

Annandag Jul 18 (l()-23.30N)års.aflOnoch Nyårsd:lgen sl,mgtTrettondagsafton ISOU-2330Trettondagen 1700-2100Extra oppethållande under mcll.!l\dag3r·

"'ÖpPCllidtr I;ommer all anslåsÖVllga gardar ~tangda under Jul·, ma~­och trellondagshdgerna I o\ngl ord,­nant oppeihällande

VAD GÖR VI PÅ SÖNDAG?

Här är det söndagsöppet:

Elljusspåret. Viaskogen

Simhallen, KumlahalJen

Bygget. Åsbro. skidspår ffi ffi

Korpens tipspromenaderStart vid Kumlahallen

Isbanan, Idrollsparken

Biblioteket, Kumla Folkets hus

Malmens fritidsgård

KIl KUMLA TRVCKERI

Värmestugan 06.00-21.00belysning t o m 21.00

9.00-12.00

9.00-15.00

9.30-11.30

med klubba 12.00-15.30

16.00-18.00

18.00-22.00