Flickorna går i ringen

20 SIDOR JUL-EXTRALUcIA • LJUSpARTy • äggEn • gRISEn • STAkEn • pySSEL

december 2012

Emmelie och Anna-Malin slåss för kampsport

Ivar Lomöterskorna

profsbakartårtan

Julblad

KN.indd 1 2012-11-25 19:44

2

Kom in och

upptäck alla

vackra tapeter!

Just nu har vi många

vackra nyheter

i buƟken!

Gäller vid eƩ köpƟllfälle t o m 28/2 2013. Kan

inte kombineras med andra rabaƩer.

KN.indd 2 2012-11-25 19:45

3

Vilken är din bästa julklapp?

– Jag minns en jul när jag var 7-8 år, Jag hade önskat mig en TV och såg ett jättestort paket som var till mig. Jag förstod att min önskan skulle gå i uppfyllelse och när jag öppnade pa-ketet blev jag så glad att jag grät!

– Det är ett vitt litet skåp med lådor som jag fick av min son och sonhustru i julas. Det hade jag önskat mig och jag blev jätteglad för den!

– Det är Melvin, min systerson, som föddes i oktober förra året.. Jag är stolt moster och jag träffar Melvin 3-4 gånger i veckan.

– En revyafton med mat hos Peter Flack! Jag vill gärna skratta, ha trevligt och äta gott!

– En resa till Afrika! Den fick jag och mina tre syskon Jenny, Joakim och Josefin förra året av våra föräldrar. Vi reste till Mombasa i Kenya och stannade där en vecka. Vi kom hem dagen före julafton.

– Det är ett par raggsockor som min mormor Greta stickade till mig när jag var 14 år och som jag fick i julklapp den julen. De håller än idag! Det har till och med gått i arv!

– Det var en klapp som jag fick den julen jag var 7, Barbie-Ken. Jag lekte med den hela julen. Jag minns att Ken tappade armen hela tiden, men det gjorde inget. Just han hade varit den sista dockan som var kvar i affären.

JohannaPettersson,

Kumla

Caroline Gardell, Kumla:

Britt-Marie Kämärä,

Kumla:

Karl-GustafMattsson,

Kumla:

HåkanTrygg,Ekeby:

ThereseSandström.

Kumla:

PetraMård,

Örebro:

Nyårsfirande Kumla torg

Isskulpturer

Underhållning av Tangerine

Nyårstal-Carina Jarlsbonde, Johanneskyrkan

StorbildsĮlm med nyårshälsningar

Välkomna!

www.kumla.se www.orebrotown.com/kumla

enkät: Lisbeth Axelsson / foto: Sune Eskelinen

KN.indd 3 2012-11-25 19:51

4 Kumlanytt.se Sommarblad 2012

Nu har jag bott i Kumla i 19 år och ibland skakar jag på skallen och undrar: hur i helskotta hamnade jag här? Aldrig hade jag i min ungdom kunnat gissa att jag en dag skulle bo i en liten stad på Närkeslätten mest känd för sitt stora fängelse. Och dessutom trivas.

”Outgrundliga äro Herrens vägar” kan de religiösa utbrista när det inte går som de tänkt sig. Själv tror jag mera på Slumpen. Det är kanske samma sak, även om ingen byggt vare sig mäktiga katedraler eller bönehus i sko-gen för att hylla den.

ÄNdå Är det SlumpeN som många gånger spelar en avgörande roll för var vi hamnar i livet – eller lämnar det. Men jag undrar om det var något mer som fick mig att landa i Kumla, något med rötternas dragningskraft.

Det visade sig efter en tid – helt sensationellt – att min farmors farfars farfars far var knekt och bodde i San-nahed. Han hette Per Torpman.

Tack var en idog släktforskare kunde jag följa torpmännens väg i bygderna. Via Kräcklinge, Ekeby och Asker gick en gren till Regna i norra Östergötland där min farmor föddes.

KumliNgar Som KaN gråta över stenarna där barn dom lekt, med gamla kompisar och en levnadshis-toria i trakten, kan väcka min avund-sjuka. Rötterna ger stadga och näring. Så jag är glad över de rottrådar jag upptäckte.

Ägna då en tanke åt dem som är rotlösa, som av en slump hamnar i Kumla. De behöver näring för att slå rot och bli en del vår gemensamma historia.

rötternasdragningskraft

Kumlanytt – här når din annons flera

den som vill nå en bred publik annonserar med fördel i någon – eller flera – av Kumla-nytts medier – på webben, i tidningen, i radio eller som sponsor för vårt tV–magasin.

•Vår webbsida får cirka 37 000 besök i månaden, både av Kumlabor och andra

som vill hänga med. Tidningen delas ut till Kumlas samtliga cirka 9 200 hushåll

– till våren och sommaren 2013 kommer nya nummer.

•Våra radioprogram sänds på webben samt framför allt i Radio 94,3 med dess

breda lyssnarskara i Sydnärke.

•Våra TV-magasin sänds i ComHems kabelnät och kan ses av cirka 45 000 hus-

håll i Örebro, Kumla och Hallsberg.

För annonsering, priser etc: Kontakta anders björk, tel 0730–59 38 36 eller annons@kumlanytt.se

redaKtör

lars litzen redaktion@kumlanytt.se

produKtioN

anders Nilsson, Formsprak ab/mediaguru

media.guru@telia.com

medarbetare i detta Nummer

lisbeth axelsson

anders björk

Sune eskelinen

rolf hagström

Kent halttunen

Sofia lindecrantz

erik lodetti

ivar lo-johansson

roger lundberg

K-g mattsson

rolf pettersson

mats runering

Stefan Svedin

marjo Vaarala

gunnar Wahlberg

aNNoNS

anders björk annons@kumlanytt.se

Sofia lindecrantz

sofia@sydnarkenytt.se

upplaga

totaldistribuerad samhälls– information, Kumla kommun (ca 9 200 hushåll) samt i butiker. tidningen kan även läsas på kumlanytt.se

trycK

V–tab örebro 2012 www.v–tab.se

diStributioN

Sdr örebro www.sdr.se

adreSS

Kanal regional – Kumlanytt Västra drottninggatan 11 692 33 Kumla www.kumlanytt.se

tel 0730 94 57 58

omSlagSFoto Sune eskelinen

Lars Litzén, ansvarig utgivare

KN.indd 4 2012-11-25 19:56

5

Ulla och Thage Tholfsson längtar efter att få mata småfåg-larna i trädgården.– Vi kommer så nära och kan se så många detaljer som fas-

cinerar, till exempel hur nötväckan samlar så mycket hon kan vid fågelmatningen innan hon sticker iväg och gömmer fröna inför vintern, berättar Ulla.Det är som om fåglarna blir personligheter, man hinner titta på var och en vid fågelbordet, säger Thage.

SMÅFÅGLAR. På Oppegårdsvägen i Kumla har Ulla och Thage Tholfsson alltid matat fåglar under hösten och vintern. Och de är inte ensamma, att mata fåglar är en trend som växer. Försäljarna redovisar en fördubbling av försäljningen av fågelmat under de senaste åren.

– Min farmor var en ivrig matare av småfåglar, och min pappa fortsatte att intressera sig för att ha fåglar på nära håll, berättar Ulla.

– Nu har vår son och hans dotter fortsatt att mata fåglar. Man kan säga att vi är fem genera-tion som älskar och månar om småfåglarna vid fågelmatningarna.

Ulla och Thage börjar redan i oktober med matning i liten skala. De sätter ut lite solros-frön, hampfrön och nötter. Det gäller att fåg-

Vid förra årets räkning var talgox-en den vanligaste arten vid fågel-borden, följd av pilfink och blåmes. Här nedan följer de tio vanligaste arterna vid fågelborden vid räknin-gen i janauri 2012.

1. Talgoxe 2. Pilfink 3. Blåmes 4. Gulsparv 5. Grönfink 6. Domherre7. Skata8. Koltrast 9. Kaja 10. Gråsparv

larna vänjer sig vid att det finns mat vid på Op-pegårdsvägen.

– Sedan gäller det att vara först så man får mest fåglar att spana på, säger Thage med ett leende.

Under hösten fyller man på matningen med talgbollar, fett och ister. På julafton ska det vara extra festligt även för småfåglarna. Då sätter Thage upp havrekärven.

– Det är en tradition som jag har med mig från mina hemtrakter i Värmland. Det ser så trevligt ut, berättar han.

Närheten ger trivselUlla och Thage har också satt upp en litet få-gelbord alldeles utanför köksfönstret. På så sätt kan de sitta bara några decimeter från fåg-larna och se i detalj hur de ser ut. Det är både

FLITIGAST VID FÅGELBORDET

Pippi på fågelmatning

uuu

GULSPARV.

text och foto: Kent Halttunen / foto fåglar: rolf Hagström

KN.indd 5 2012-11-25 20:03

6

spännande och intressant.– Sedan hoppas vi att det gör lite nytta också,

att fåglarna klarar vintern bättre och står mer rustade inför nästa säsong.

Till bordet kommer alla de vanliga småfåg-larna på vintern: talgoxe, blåmes, nötväcka, entita, grönfink och större hackspett. Men de kan också få lite ovanligare fåglar eftersom de bor vid skogskanten, som till exempel svartmes och nötskrika.

Fick bläddra i boken– Vi hade en nötkråka här en gång och då fick jag bläddra ordentligt i fågelboken. Och så har vi haft en sparvuggla här på tomten. Det är väl-digt trevligt, förklarar Ulla.

Intresset att mata fåglar har också spridit sig till grannarna och det har inneburit att ännu fler fåglar samlas vid Oppegårdsvägen i Kumla.

– Jag vet inte riktigt hur mycket pengar vi läg-ger ner på fågelmat. Men det går inte att räkna så, det är så trivsamt att ha fåglarna så nära inpå knuten, säger Thage.I januari deltar Ulla och Thage i den stora få-gelräkning som Sveriges Ornitologiska Fören-ing arrangerar.

– Så gör man lite nytta också för forskningen, säger Ulla.

uuu

u

”Vi hoppas attvi gör lite nytta”

uFör sjunde året i rad arrangerar Sveriges Ornitologiska Förening ”Vin-terfåglar inpå knuten”. Det är ett arrangemang där man uppmanar alla som matar fåglar att skicka in rapporter om vilka och hur många fåglar man ser vid sin fågelmatning. Man räknar fåglarna vid ett tillfälle under tiden den 25–28 januari 2013.uFörra året var det närmare 20 000 personer som skickade in en rap-port. Det har ger i sin tur ett stort underlag för att se hur det går för Sver-iges vinterfåglar.uVill du delta eller veta mer om kampanjen ”Vinterfåglar inpå knuten”, det hittar du på: www.sofnet.org

RappoRteRa till ”VinteRFåglaR inpå knuten”

Ulla och Thage Tholfsson fyller på solrosfrön i fröautomaten utanför köksfönstret. Matningen innebär att många fåglar besöker deras trädgård på Oppegårdsvägen.

VÄLKOMMEN TILL EN

RIKTIG GYMNASIESKOLA

Barn- och fritidsprogrammet I Bygg- och anlŠggningsprogrammet I Ekonomiprogrammet I El- och energiprogrammet I Estetiska programmet I Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet I Hantverksprogrammet (lŠrling) I Hotell- och turismprogrammet I Humanistiska programmet I Industritekniska programmet

Introduktionsprogrammet - fem inriktningar I Naturbruksprogrammet (lŠrling) I Naturvetenskapsprogrammet I Restaurang- och livsmedelsprogrammet SamhŠllsvetenskapsprogrammet I Teknikprogrammet I VVS- och fastighetsprogrammet (lŠrling) I VŒrd- och omsorgsprogrammet

SŠrskild variant: Musikestet I Nationell idrottsutbildning: Fotboll & OrienteringGymnasiesŠrskolan: SŠrskolans individuella program I SŠrskolans specialutformade program

www.alleskolan.eu

KN.indd 6 2012-11-25 20:08

7

RÄDDA LIV!

Gå våra utbildningar! Första hjälpen Hjärt-lungräddning

RING! 0734-139063

Vi har allt gott till Jul & Nyår!

Välkomna!

KN.indd 7 2012-11-25 20:10

8

Kumla kunde haft kanal till AtlantenDIKESKÖRNING. Alla känner till Göta kanal, som gör det möjligt att “gena” rakt över Sverige från Östersjön till Göteborg. Men vis-ste du att det i hundratals år fanns planer på en “Svea kanal”, som skulle stryka tätt förbi Kumla?

Redan 1526 – alltså för mer än 480 år sedan – hade man planer på att medelst en “graf” förena Mälaren/Hjälmaren med Vänern. Av det storstilade projektet blev bara Hjälmare kanal förverkligat. Den byggdes 1629–1639 och möjliggjorde att man redan då kunde segla mellan Stockholm och Örebro.

Vattendelaren knäckteSedan dess har under århundradenas lopp frågan varit uppe, ut-retts och förkastats många gånger. Så sent som under 1900-talet har frågan varit aktuell. Sålunda arbetade en statlig utredning 19l6-1922 bland annat med detta kanalförslag.

Man konstaterade då, att det vid den så kallade vattendelaren (den högsta punkt från vilken vattnet på ena sidan rinner ut i Öst-ersjön och på andra sidan rinner ut i Atlanten) skulle uppstå svå-righeter att få tillräckligt med vatten för att fylla kanalen. Vattnets betydelse för sjöfarten får som bekant inte underskattas...

Så sent som 1940, under brinnande världskrig, var frågan om Svea kanal uppe till diskussion. Den gången var det säkerhetsskäl, som

dominerade debatten. Då var farvattnen i såväl Östersjön som utanfor västkusten minerade. Även andra beredskapsskäl före-låg. Men det blev inte mer än en diskussion.

Slussar vid SannahedEn av de främsta förespråkarna för Svea kanal – kommendör C  G Engström  –  föreslog så sent som 1910 en spikrak kanal-sträckning från Hjälmaren (ungefär vid Segersjö) till Skagern. Det betydde, att kanalen skulle passerat mellan Kumla och Hallsberg ungefär vid Sannahed.

Hade det förslaget blivit verklighet, hade det byggts slussar på åsens östra sluttning – kanske akvedukt över Kumlaån nere i dalgången – och kanske hade man då kunnat beskåda Ofcers-mässen från de vita kanalbåtarna, om den nu inte skulle ha rivits rivits för att den hamnat i vägen för kanalen.

Nu blev det ingen Svea kanal. Främst berodde väl detta av ekonomiska skäl. Göta kanal blev ju dub-belt så dyr som man beräknat. Men kanalernas tid var också förbi, när Göta kanal äntligen efter många års byggnation blev färdig. Nu blev det järnvägar istället. Och järnvägen blev lagd i närheten av Sannahed, om nu det kan vara någon tröst.

Så kunde det ha sett ut om historien tagit sig andra vindlingar. Texten om den Svea Kanal som aldrig blev är från början av Tage Tapper.

Mossbanegatan 76 A, Kumla

019-57 85 16 , 019-57 85 06

NybyggnaƟon I Renovering och Ɵllbyggnad

InĮltraƟonsanläggningar I Service

Värmesystem: Värmepumpar och Pannor

VaƩenpumpar I KonstrukƟoner

KN.indd 8 2012-11-25 20:12

9

KAMPSPORT. Intresset hos kvinnor att träna kampsporter har ökat kraftigt de senaste åren. På gymmet Fight Zone i Kumla och boxningsklubben BS Tor finns speciella tränings-grupper bara för tjejer. – Jag är överraskad över hur jäkla bra man mår och vilken

ro man känner efter att jag börjat med kampsport, berättar Emmelie Jonsson för kumlanytt.se.

Mörkret har lagt sig över himlen och höstlö-ven blåser runt på gatorna när vi närmar oss gymmet på Malmgatan. Väl inne råder dock full aktivitet då tjejgruppen i kampsport under

ledning av Shahed Razmgah tränar hopp och rundsparkar som kräver tajming, teknik och smidighet för att lyckas med.

Girl POW!er

text: Anders Björk / foto: Sune Eskelinen

uuu

Slagkraftiga tjejer

KN.indd 9 2012-11-25 20:15

10

Träningen som erbjuds är inriktad på kamp-sport och är en blandning mellan kick, thai-boxning och taekwondo. De yngre förmågorna mellan 7–12 år som tränar taekwondo på Figth Zone brukar vara runt 30 stycken på träning-arna, bland de äldre tjejerna är det denna kväll färre, jag räknar till åtta men de brukar vara fler.

– Vanligtvis är det 12–15 tjejer med i den här gruppen, men jag tror några tjejer skämdes för att komma idag eftersom de visste att ni skulle komma och göra ett reportage, berättar Sha-hed.

Kampsport ökar bland kvinnorSvettiga gruppträningar inspirerade av box-ning och kickboxning blir allt vanligare på gym runtom i landet och alltfler tjejer söker sig sedan vidare till kampsportklubbarna. Det sker en stadig ökning av kvinnor inom kampsport och har så gjort de senaste åren.

De fyra sandsäckarna lämnas ifred när del-tagarna går över till att sparka på plattor som kamraten håller upp. Vissa har kommit längre i utvecklingen än andra och det dånar rejält när

de snärtar till med fötterna mot plattorna.Shahed Razmgah tog över lokalen 2010 och

har sen dess byggt om och byggt ut den och även byggt en MMA-ring med omgärdande galler.

– Jag och pappa byggde den ihop, hade vi köpt en helt ny hade det kostat 40 000–50 000

Varför ville ni ha en MMA-ring?– Eftersom några av tjejerna i gruppen håller

på med MMA (Mixed martial arts) blir det mer naturligt att träna inuti den, det är en helt an-nan känsla med gallret än att vara i en vanlig boxningsring berättar Shahed.

”Alla tjejer borde träna kamsport”Emmelie Jonsson 24, har varit med sedan 2008 och tränat kampsport i Kumla, de första åren höll de till i olika gympasalar runtom i kom-munen men sedan två år har de varit i Figth Zones gym och Emmelie ska snart gå sin första match i kickboxning.

– Jag ska gå match det har jag sagt ända sen jag började träna, men jag vill känna mig riktigt redo innan jag går upp i ringen på allvar be-rättar hon och tillägger att hon skulle gått sin

första match nyligen men att den blev inställd.Vad tycker du om att träna kampsport? – Det är otroligt givande, är man irriterad

eller stressad innan släpper allt på en gång så fort träningen drar igång. Sen känner jag mig mycket tryggare ute sen jag började träna kampsport, jag tycker att alla tjejer borde träna nån form av kampsport.

Kampsporten räddade EmmelieKände du innan du började att kampsport var nåt för dig, eller kom det som en över-raskning?– Innan jag gick ner första gången tyckte jag

det verkade lite fjantigt att stå där i nån dress och hoppa runt, men det kom som en överrask-ning hur fantastiskt bra och rofylld jag började känna mig efter att jag börjat träna.

– Man mår så jäkla bra efter ett pass och dess-utom är det ju ett plus för självförtroendet att känna att man är bra på nånting.

– Jag levde ett vilt liv innan med mycket fester och strul, nu är det annorlunda och det känns som att kampsporten räddade mig, utan den hade jag inte klarat mig! Jag har blivit mycket

uuu

”Det härbordeallatjejerhållapå med”

EMMELIE, 24:

Anna-Malin Sundström och Emmelie Jonsson.

Edina Mujkanovic nöter in den rätta bensparken. Just den här kvällen är det inte alldeles fullt i lokalen, en del

KN.indd 10 2012-11-25 20:20

11

lugnare och tryggare.Ibland tränar Emmelie med tjejerna och ib-

land med killgruppen som kommer efteråt. Att det gör lite extra ont och är tuffare på passen med killarna är bara positivt då det härdar henne, säger hon.

Tjejgrupp igång i boxningen Vi lämnar Figth Zone och tar oss en dryg ki-lometer västerut, närmare bestämt till Kum-lahallen. Sen en dryg månad tillbaka har BS Tor börjat med boxningsgrupper enbart för tje-jer. För inte så länge sedan fick klubben en ring och den används flitigt på killarnas tränings-pass samtidigt som ett gäng tjejer sitter bland väskor och skor och väntar på att deras träning ska börja. En av deltagarna är 37-åriga Jennie Ring, som

även är med och håller i träningarna ibland.– Jag slutade boxas för 14 år sen, men för

två månader sen gjorde jag comeback, berät-tar Jennie.

– Jag hade hållt i träningar i motionsboxning i tre år på mitt jobb på Elektroscandia och jag har då känt alltmer att jag vill börja på allvar

igen, boxningen har alltid funnits i mitt hjärta.Tjejgruppen vänder sig till dem som är 15 år

och uppåt, Jennie blickar bort mot kvällens skara som kommit och kan konstatera att det blir färre deltagare än normalt, men hon tycker om initiativet att starta en speciell tränings-grupp för tjejer.

– Det har ju inte varit så många tjejer med i klubben tidigare vad jag förstått, men det är klart att det är enklare för dem att ta steget och komma ner om de kan börja med att träna mot och med andra tjejer, det var väl det som var tanken med att dra igång tjejgruppen.

Varför ska tjejer ägna sig åt boxning när det finns andra sätt att motionera?– Det är en väldigt allsidig träning inom box-

ning, som är bra både psykiskt och fysiskt. Självklart bygger du upp din kondition och fy-sik, men träningen är även mentalt viktig och bidrar till att stärka ditt självförtroende. Oav-sett vilken kampsport man håller på med tror jag den stärker ens självkänsla.

– Och kan killar hålla på med boxning så ska väl vi tjejer med kunna det, avslutar Jennie Ring innan hon gör sig redo för kvällens pass.

tjejer vågade nog inte komma ner efter att de hört att kumlanytt.se skulle komma och göra ett reportage om dem.

KN.indd 11 2012-11-25 20:21

12

Martin Setterman och Adam Gunnarsson går i årskurs 2 på JN-gymnasiet. I utbildningslokalerna i Kvarntorp får de lära sig alla praktiska moment som ingår i programmet för bygg- och anläggning.

KN.indd 12 2012-11-25 20:26

13

Martin Setterman och Adam Gunnarsson i år-skurs 2 är i full färd med att räta upp ett tak som är snett. De sågar kilar och klämmer in under takstolarna. Det ingår som ett moment i utbildningen på John Norlander-gymnasiets program för bygg- och anläggning.

– Jag trivs jättebra här. Det är en liten skola, lärarna är schyssta och vi får mycket hjälp när vi ska lära oss olika saker, berättar Martin Set-terman.

Det är full fart i lokalerna i Kvarntorp där Kumlas JN-gymnasium bedriver sitt byggpro-gram. Just den här dagen får eleverna i årskurs 1 pröva på många olika moment. De får bland annat pröva på att mura, snickra och sätta ka-kel.

Längre praktik än vanligtEleverna i årskurs två har precis kommit till-baka från tre veckors praktik på olika företag.

Jag har varit ute och jobbat både med gamla och nya tak, berättar Adam Gunnarsson. Prak-tiken har varit bättre än jag förväntat mig. Det har varit fritt och jag har fått ta mycket eget ansvar. Det är bra.

Martin Setterman har gjort sina praktikveck-or hos en plåtslagarfirma. Han är också nöjd med sina veckor ”ute i verkligheten”.

Jag har haft bra handledare och på praktiken lär man sig väldigt mycket som är bra att kun-na i framtiden, säger han.

JN-gymnasiet har satsat på att eleverna får många praktikveckor under sin utbildning.

SKOLA. När Kumla bröt sig ur Sydnärkes utbildningsförbund för fyra år sedan knöts stora förhoppningar till det egna John Norlander-gymnasiet. Men antalet elever har mins-kat och skolan får nu skära ner program och personal. Men JN:s byggprogram har blivit en framgång.

text & foto: Kent Halttunen

DET HÄR ÄR JN-PROGRAMMET FÖR BYGG OCH ANLÄGGNINGJohn Norlander-gymnasiet startade byggprogrammet för fyra år sedan. Idag har det fyra huvudsakliga inriktningar:uAnläggningsfordonuHusbyggnaduMark- och anläggninguPlåtslageriInom de olika grenarna kan eleverna välja en rad specialiseringar: anläggare, betongar-betare, golvläggare, håltagare, maskinförare, murare, plattsättare, stenmontör, ställnings-byggare, takmontör, träarbetare, undertaksmontör, ventilationsplåtslagare samt väg- och anläggningsarbetare.Idag tar programmet för bygg- och anläggning emot cirka 10 elever per årskurs. K

älla

: ww

w.jn

-gym

na

sie

t.ku

mla

.se

ProgrAMMet SoM går Mot StröMMeN

”Bygg business” på JNtrots nerdragningarna

uuu

KN.indd 13 2012-11-25 22:50

14

PROV

TRÄN

A PÅ

NJO

Y! Pa

ssbi

ljett

en h

ämta

s 5

min

inna

n pa

sset

.

Den

na ta

long

ber

ättig

ar d

ig ti

ll en

gra

tis p

rovt

räni

ng v

id

ett t

illfä

lle p

å nJ

oy K

umla

. K

an n

yttja

s t.o

.m. 3

1/ 3

- 2

013.

Vär

de 1

00 k

r.

Nam

n___

____

____

____

____

____

____

____

____

____

Tel

____

____

____

____

____

____

____

____

____

____

_

Gra

tis p

rovt

räni

ng g

älle

r 1

gång

per

år,

per

per

son.

nJoy

Kum

la, V

iaga

tan

9, te

l. 01

9-57

02

57, n

joy.

se

®

*50% rabatt på nJoys

månadskort! NU 299:-

* Träning startar vid köpdatum, går att köpa 1/12-12—

14/1-13, max 2 erbjudanden/kund. Ord. pris 599:-.

Du får gruppträning, styrketräning med

en instruktion, träning på både

nJoy Kumla och nJoy Örebro.

nJo

y K

um

la, V

iag

ata

n

9, K

um

la, 0

19

-57

02

57

, n

joy.s

e

Julkampanj på nJoy!

– Kravet är minst 15 veckor men vi tycker det är så viktigt att vi kör med 22 veckor under utbildningen, förklarar Per-Anders Forsbacka som är programansvarig. Vi vet att det är ge-nom praktiken som eleverna får visa vad de går för och då är det enklare att få jobb efter utbildningen.

Första kullen utI våras gick den första kullen ut efter tre år på bygg- och anläggningsprogrammet – alla elever hade erbjudanden om jobb, några valde dock att tacka nej av olika skäl.

Möjligheten till ett jobb efter utbildningen är också något som Martin Setterman och Adam Gunnarsson ser som ett klart plus.

– Det är klart att det lockar, säger Adam.Joel Andersson går i årskurs 1 och prövar sig

fram i de olika momenten just nu. – Skolan är bra och jag tror att jag ska välja

inriktningen mot plåtslageri, säger han.

Lärarna är näraPå skolan har lärarna valt att vara nära elever-na i alla moment. Det innebär att de äter ihop med ungdomarna och är med på fikarasterna. På så sätt har lärarna också bra koll på allt som händer med eleverna.

– Det har vi fått mycket beröm för av föräld-rarna. Vi vet när en elev är borta och kan följa upp det på en gång, förklarar Morgan Laursén som är yrkeslärare på skolan.

John Nordlander-gymnasiet har också satsat extra kraft på ett väva in de teoretiska ämnena i de praktiska. Ett exempel är projektet ”Som-

marhuset”. Där får eleverna öva matematiken genom att rita sitt egen sommarhus, ämnet svenska övas genom att beskriva var huset ska stå vad det ska användas till, och så övar man engelska namn på byggtermer och verktyg.

Norge, Spanien, Australien...– Vi har en idé om en internationalisering av utbildningen. Vi vet att många kanske åker till Norge och jobbar, och vi har startat ett samar-bete med spanjorer. Nästa steg blir att hitta ett utbyte med Australien, förklarar Morgan Laursén. Det tror vi gör utbildningen ännu mer attraktiv.

För Martin Setterman och Adam Gunnarsson fortsätter dagens praktiska övning att räta det gamla sneda taket. Ett slagsnöre plockas fram och en kil sågas till i klyvsågen. Snart är taket så rakt ett gammalt tak kan bli.

– Vi trivs jättebra med den den här utbild-ningen, säger de.

uuu

Extra långpraktik gördet lättareatt få jobb

Joel Andersson går årskurs 1. Han får pröva på alla olika inriktningar under första året som till exempel att mura.

Programansvarige Per-Anders Forsbacka och yrkesläraren Morgan Laursén är nöjda med utbildningen eftersom den ger så många olika möjligheter och specialiteter.

KN.indd 14 2012-11-25 20:32

15

ALPIN SKID- PJÄX- OCH SNOWBOARDREA

SÄLJER & BYTER IN BEGAGNATSNOWBOARD, ALPINT, UTHYRNING, SERVICE, FÖRSÄLJNING

Ekersgatan 24, Örebro. Tel 019-611 05 65 Öppet: Vardagar 10-18 Lunch 13-14 Lördagar 11-15

www.skidshopen.se

Då var det dags aƩ börja tänka på julbordet! Kontakta oss gärna för årets julfest/julmiddag.

30/11 Julbord med underhållning, Premiärshow 375:- start 18.00

1/12 Libanesiskt julbord med magdans och musik 395:- start 18.00

2/12 Julbordslunch 1:a advent 195:- 12.00-15.00

8/11 Julbord med underhållning 375:- start 18.00

14/12 Julbord med underhållning av Jimmy Borg start 18.00

15/12 Julbord med underhållning 375:- start 18.00

20/12 Julbordslunch 11.30-14.00 140:-

21/12 Julbordslunch 11.30-14.00 140:-

Det går även aƩ boka andra dagar vid större sällskap, vid bokning måndag – torsdagskvällar 295:-

Välkomna!Mvh Lilian, Elias och Gustav, med Personal

Bokning: 019-579020 eller info@stathotellet.se

JULBORDET 2012

Presenterar

Bildelsnetto Hallsberg

Bildelar & verktygTel: 0582-15140

Tegelgatan 1, Hallsbergwww.bildelsnetto.se

teckning: Rolf Pettersson

KN.indd 15 2012-11-25 20:33

16

HOCKEY: De heter båda Jens i förnamn, är i samma ålder och slogs länge om att vara Kumlas bäste hockeymålvakt. Men medan Jens Iwarsson oftast vaktade kas-sen i Kumla gjorde Jens Lodén det i länsrivalen Örebro. Nu har dock de båda ”Jensorna” dragit sig tillbaka och kumlanytt.se träf-fade dem för att summera karriä-ren i kassen.

text: Anders Björk / foto: Stefan Svedin

Vi träffas hemma hos Jens Lodén, som sedan några år flyttat tillbaka till ursprungsorten. Lo-dén är ett år yngre än Iwarsson och båda läm-nade Kumla i 16-årsåldern för att gå på hock-eygymnasium. Jens Lodén hamnade i Västerås medan Jens Iwarsson for till Göteborg och Västra Frölunda.

Efter gymnasietiden blev Lodén kvar som tredjemålvakt ett år i Västerås IK, som då låg i Elitserien innan han flyttade hemåt, men lite av en slump gjorde att han hamnade i Örebro Hockey istället för Kumla.

– Jag hörde mig för med Kumla, men de verkade ganska nöjda med de målvakter de hade så det blev Örebro för mig istället.

Notabelt är att det var Jens Iwarsson som var förstemålvakt i Kumla vid Lodéns hemflytt och det var Kumla som då var storebror och spe-lade i Allsvenskan medan Örebro höll till i div 1, men allt detta skulle ändra på sig år 2001. Bästa minnet att skicka ner KumlaTrots att Kumla Hockey hade ett bättre lag än nånsin hamnade det i en kvalserie för att få hänga kvar i Allsvenskan. Kvalserien bestod av sex lag där ettan och tvåan fick spela i Alls-venskan kommande säsong, medan resterande fyra hamnade i div 1.

Kampen om andraplatsen avgjordes på ett mycket dramatiskt sätt när Kumla gästade Öre-bro i en helt avgörande match. Alla var ense om att Kumla hade ett bättre lag på papperet men Örebro, med Jens Lodén i målburen, vann matchen med 3–0 inför en kokande hemmahall och tog tillbaka rollen som storebror.

– Det är helt klart den match jag minns bäst

av alla matcher i min karriär. Vi hade inget att förlora och slog underifrån medan Kumla hade allt att förlora. Samtidigt var det en lite konstig

känsla då alla kompisar jag hade höll på Kum-la, minns Jens Lodén som var som en levande vägg och höll nollan i matchen.Jens Iwarsson och hans Kumla hann spela

två säsonger i Allsvenskan innan laget degrad-erades. Det blev flera fina skalper, bland an-nat besegrades nuvarande Elitserielaget Rögle BK på bortaplan med Iwarsson i kassen. Men i den avgörande kvalmatchen mot Örebro var Iwarsson petad efter en dispyt med dåvarande Kumla-tränaren Staffan Tholsson.

– Jag stod större delen av säsongen, men jag och tränaren blev sura på varann vid ett tillfälle och då valde han att peta mig. Vi hade ett jäkligt bra lag det året och jag förstår fortfar-ande inte hur vi kunde åka ur, berättar 33-årige Iwarsson.

Slutet blev början på en ny resaFör Jens Iwarsson betydde Kumlas degradering att han sökte sig vidare till andra klubbar efter

Efter vårahemmamatcher i

Italien kom det in en ölback i om-

klädningsrummet

TVÅ x JHär möts d

Två män i buren. Kumlingarna Jens Ivarsson, till vänster, och Jens Lodén har återvänt till hemstaden Kumla. För k

””

Tel 019-32 09 96 • www.custombildelar.se

Tingslagsgatan 5, Örebro

Specialister på:Reservdelar och tillbehör till

Europeiska, Japanska och Amerikanska bilar

Öppet: Vardagar 8-17 • Lördagar 10-13

KN.indd 16 2012-11-25 20:38

17

fyra A-lagssäsonger i Kumla. Det blev bland annat två säsonger i allsvenska topplaget Rögle BK, två säsonger i Bofors IK och utlandsäven-tyr i såväl Norge, Danmark och Italien innan han avslutade karriären 2011 med en säsong i Kumla.

– Att spela i Norge och Danmark var gan-ska likt Sverige, men Italien var något helt annat. Bara en sån sak som att de hade siesta flera timmar mitt på dagen och att nästan allt då stannade upp var fascinerade. Och efter varje hemmamatch slängdes det in en ölback i omklädningsrummet och vi var tvingade att gå upp och dricka öl med supportrarna.

Orkade inte packa trunkenSaknar du hockeylivet?– Jag var på väg att skriva på för ett öster-

rikiskt lag förra året, men jag orkade inte packa trunken och dra iväg en gång till. Det jag saknar mest är de allsvenska matcherna

och tugget i omklädningsrummet, men en bor-tamatch mot Sunne i div 1 en onsdag är inte direkt något jag saknar.

Tror du Kumla kan nå upp till samma nivå som laget befann sig på kring millen-nieskiftet?– Nej, inte nu när Örebro fått ordning i sin

klubb. Kumla ska vara en språngbräda för unga killar som vill framåt. Däremot skulle sa-marbetet med Örebro kunna vara mycket bät-tre. Det skulle gynna Kumla, säger Iwarsson och Jens Lodén tillägger att det aldrig varit ett bra samarbete mellan Örebro och Kumla. ”De rutinerade sköt från halva plan”För Jens Lodén blev det aldrig något seniorspel i moderklubben Kumla Hockey. Han spelade större delen av sin karriär i Örebro, men hann även han med en sejour som utlandsproffs i österrikiska Bregenzerwald, mitt i värsta alp-idyllen.

– Det var härligt att bo där och uppleva en annan kultur. Men hockeyn var mest tuta och kör, så det var inte så tacksamt att vara mål-vakt.Ni spelade era hemmamatcher på uterink, hur var det?– Det var en skön känsla och inte så stor skill-

nad mot spela inne. – Men visst kunde man känna av det ibland,

exempelvis när det började snöa eller komma in dimma, då började ofta de rutinerade skjuta från halva plan för de visste att vi målvakter kunde få problem med sikten, säger 32-årige Lodén som hade en bra karriär men han har funderat på om den inte kunnat bli än mer framgångsrik

Hyfsade hockeykarriärer– Det var några gånger jag höll på att skriva på för större klubbar, men det stoppades i sista stund.

– Och en match trodde jag att jag skulle få starta i Elitserien för Brynäs, utlånad från Öre-bro. Deras målvakt Markus Korhonen var sjuk men frisknade mirakulöst till i sista stund.

– Om man fått stå i Elitserien och gjort bra ifrån vet man aldrig vart karriären tagit vägen sen, säger Jens Lodén och drömmer sig för några ögonblick bort.

Mycket vill ha mer, heta länsderbyn, proffs i utlandet, nog låter det som att både Jens Lodén och Jens Iwarsson haft hyfsade karriärer och fått uppleva en hel del.

Men nu är sista perioden över.

Hade jagfått chanseni Brynäs vet manaldrig hur dethade kunnat gå

Å x JENS de igen

r kumlanytt.se berättar de båda burväktarna om karriärerna – som hade kunnat ta en helt annan vändning.

””

Billackering, plastreparationer & mindre plåtskador

Dysviks lack AB019-31 08 75, V:a Åby Kumla

KN.indd 17 2012-11-25 20:39

18

– Till våren 2013 hoppas vi komma igång med att skapa ett nytt resecentra kring station, säger Lars Hallbergson, projektledare på Kumla kommun.

Det har hänt mycket kring Kumla järnvägsstation genom åren, ända sedan järnvägen kom till byn. Men även den histo-rien föregicks av en annan:

von Rosen fick stödAffärsmannen Adolf Eugène von Rosen 1845 kom hem till Sverige efter flera år i England och Frankrike. Där hade han sett fördelarna med den framväxande järnvägen och ville nu att svenskarna skulle ta efter. Men politikerna var konservati-va och motståndarna högljudda. Särskilt ingenjören Nils Eric-

RESECENTRUM. I år är det 150 år sedan järnvägen kom till Kumla. Före 1862 hade byns centrum varit kyrkan, men den konkurrerades snart ut av det lilla stationshuset i skogen som sedermera växte till en ståtlig sten-byggnad. Kumla blev stad kring sin järnvägs-station. Snart kommer den gamla byggnaden efter några år utan biljett-försäljning och godshantering åter hamna i centrum.

Efter 150 år fårKumla nytt ansikte

KN.indd 18 2012-11-25 20:49

19

fo

to: K

um

la k

om

mu

ns b

ild

ar

kiv

/ r

itn

ing

: W

hit

e A

rk

itekte

r

– Vi vet inte riktigt hur det

kommer att bli ännu, mycket är ju

fortfarande i planer-ingsstadiet. Det arbe-

tas med olika uppställ-ningar vid stationen och vi får väl se var det slutar. Men jag vet att kommunen vill anpassa området för så många som möjligt, samtidigt som målet är att det ska bli mindre biltrafik och fotgängare däromkring. För att minimera de risker som finns mellan bussar och övrig trafik. Det finns ju nämligen ett förslag på att öka kollektivtrafiken till 2020.

Samuel Hambre,

vice VD, Sveas bageri – Vi är väl inte så där jätteinsatta med vilka förändringar det kommer att bli. Vi har sett någon planritning och jag förstår att det kommer att förändras i olika etapper. För oss vore det negativt om biltrafiken försvann i området, det är inte bra för handeln. Samtidigt vore det perfekt om det skulle komma att resa många människor här. Mehmet Kuyumcu, ägare till gatuköket – Nuvarande korvkios-ken kommer att tas bort för att bereda plats för det nya resecentrat, och vi har av Kumla kom-mun erbjudits att hyra lokaler i det nya tryg-ghetsboendet på andra sida gatan. Om allt går enligt planerna så kommer vi att flytta över under sommaren 2013. Vi kommer att driva både gatukök och restaurang. Hyran är lite dyr men köps det bara många korvar så ska det väl gå bra.

Roger Hallblom, taxichauför– Vi tycker att det är positivt. Vår ordförande har haft kontakt per telefon med några av de ledande om det här och det ser ju bra ut för oss. Man säger att taxi kommer att bli en viktig del av det nya resecentret, och vi kommer ju att få vara kvar i stationshuset så det är vi jätteglada för.

son som vurmade för sitt Göta kanalbygge. Men även de mest bestämda åsikter kan

ändras med tiden. När von Rosen började staka ut en alternativ sträckning mellan Gö-teborg och Vårgårda fick han ortsbefolkningens öppna stöd. Politikerna gav med sig och skeptikern Ericsson valdes till chef för statens järnvägsbyggnader.

7 700 man i arbeteDen 30 april 1855 togs det första spadtaget vid byggandet av Västra stambanan, i Skaveryd utanför Alingsås och därefter grävde man på ner mot Göteborg. Byggandet var ett enormt företag. Under de kommande åren arbetade man sig upp via

uuu

VaD SKulle en nySatSning

KRing StationenbetyDa föR Dig?Christer Weiderman, VD, Weidermans buss

KN.indd 19 2012-11-25 20:51

20

Förste stinsen i Kumla hette Claes Adolf Uggla och hade sin bostad i stationshusets övervå-ning. Han vinkade dagligen av tåg i två rikt-ningar. Ville man fara till Örebro fanns det tre klasser att välja på. En resa i första klass kos-tade 1 krona och 27 öre, andra klass 85 öre och tredje klass 42 öre.

1902 ersattes den gamla träbyggnaden vid järnvägen av vår nuvarande stationsbyggnad. Arkitekten hette Folke Zettervall och var ut-bildad vid konstakademier i Köpenhamn och

Stockholm. Tidigare hade han hjälpt sin pappa Helgo att bygga kyrkor. Zettervall blev knuten till Järnvägsstyrelsen och kom under hela sitt yrkesliv vara dess chefsarkitekt.

När han 1900 påbörjade sina ritningar till Kumla järnvägsstation var han inspirerad av den amerikanske arkitekten Henry Hobson Richardsson. Dennes byggnader karakteriseras av en personlig och uttrycksfull naturstensarki-tektur med massiva byggnadsvolymer, fasader av råhuggna stenytor och ett medeltidsinspire-rat formspråk. Till fasaderna i Kumla använ-des kalksten från Yxhults kalkstensbrott, ett vid denna tid mycket uppskattat fasadmaterial.

Hållplats i SannahedSnart fick fler sockenbor del av järnvägen. I Sannahed inrättades 1904 en hållplats och året efter upphöjdes den tidigare hållplatsen vid Säbylund till station. 1934 öppnades det för persontrafik till Kvarntorp. 1904 inrättades en automatisk apparat för skötseln av vägbom-mar och semaforer. Dubbelspår till Örebro och Hallsberg fick man redan 1924 och gångtunnel året före.

Bland mer udda projekt kan nämnas att Kumla hade en av landets sista hästbanor, för transport av bränntorv från Ekebymossen till Kumla ångkvarn som låg nära station. Verk-samheten lades ner 1904 men namnet lever kvar i Mossbanegatan.

Bättre tider väntarMen åter ändrades tiderna. När Statens Järnvä-gar under 1980-talet fick krav på besparingsåt-gärder fick verksamheten vid stationen stryka på foten. Medan det blev fyrspår, X2000 och tunnlar mellan Stockholm och Göteborg miste Kumla Järnvägsstation både godshantering och det bemannade biljettkontoret.

Vänthallen har varit stängd i flera år, främst på grund av risken för skadegörelse. Utanför vår numera byggnadsminnesförklarade järn-vägsstation hörs i dag endast ljudet från taxibi-lar och busstrafik. Men nu skall det bli ändring på den saken, när Kumla kommun fått igång ett nytt resecentra kring station.

Falköping, Skövde och Töreboda. Sommaren 1857 var 7 700 man i arbete . Samtidigt hade byggandet inletts från Stockholm och 1862 möttes de båda arbetslagen i Hallsberg. Sam-ma år drogs bana från Hallsberg, via Kumla till Örebro.

Då kunde man konstatera att statens kostnad för byggandet av banan stannat på 36 miljoner riksdaler. Men det betalades sig många gånger om, redan efter ett års trafik kunde man sum-mera att banan befordrat sin första kvartsmil-jon resenärer.

Tröga sockenborI Kumla gick det dock långsamt för socken-borna att upptäcka järnvägens fördelar. Un-der tio år stod det lilla stationshuset, ritad av Edelsvärd, ensamt i skogen på Fylsta ägor. Men när även postexpedition inrymdes började det snart uppföras hus runt station. Den förste som byggde lär ha varit en möbelsnickare Moreus. Framförallt var det östra sidan av station som bebyggdes, västra sidan var delvis ett träskom-råde. Kumlaby kom snart i skymundan och det Kumla vi ser i dag växte så sakteliga fram.

uuu

Tågen stannade även i Säbylund, som hade egen stins.

Möbelsnickareden förste somvågade byggavid stationen

KN.indd 20 2012-11-25 20:56

21

DRÖMMER DU OM ETT NYTT KÖK?

Låt oss förverkliga Dina köksdrömmar

Allt från enbart luckor till färdigt kök!

Extra förmånligt om du köper nu och får leverans i januari

Öppet: Tisdag & Onsdag 11-18 Lördag 11-14

Tel 019-27 45 60 www.koksteam.se

ASPHOLMEN, infart Boställsvägen 7

www.aramis.stKvarngatan 22 019-58 33 18

PIZZA KEBAB SALLAD

Snabbt och gott - Mycket för pengarna!

BUSSAR. När Länstrafiken i Mälardalen för några år sedan drog igång ett projekt kallat Mer-Koll, med målet att öka kollek-tivtrafiken, fick Kumla kommun anled-ning att börja planera för hur man skulle kunna ge plats för mer bussar i stan. Då ett sådant centrum redan fanns vid sta-tionen föll det sig naturligt att utöka och förbättra det området.

– Stationsområdet kommer att fungera som ett nav för olika kommunikationer, främst buss och taxi. Främst behöver vi fler bussuppställ-ningar än de vi har där nu, varför vi i en första etapp kommer att börja dessa förändringar till våren 2013, säger Lars Halbergson, projektle-dare på Kumla kommun.

Tanken är att minska biltrafiken i området och få folk att cykla eller gå till station. Under året kommer även rampen från gångtunneln förbättras.

– Därtill hoppas vi också kunna öppna vänt-salen för någon verksamhet, om den blir be-mannad eller ej vet jag inte i nuläget, säger Lars Hallbergson.

Flytta turistbyrån?Funderingar finns om att eventuellt flytta över turistbyrån till station, något som visat sig po-sitivt i andra delar av länet, exempelvis Nora,

Laxå och Hallsberg. Besökande turister hittar alltid lättare till en järnvägsstation, det är ju liksom bara att följa spåren, än att leta efter ett kommunhus eller bibliotek.

Sista etappen för det nya resecentret blir en

omgörning av torget framför stationen. – Om allt går enligt planerna kommer det nya

resecentret vid station att stå klart 2014, och då tror jag resandet med buss och tåg kommer att öka betydligt, avslutar Lars Hallbergson.

Lars Hallbergson, projektledare för Resecentrum.

STATIONEN: Kumlas kollektivtrafiknav

KN.indd 21 2012-11-25 20:56

SKIDOR. Kumla Skidförening har nyss fyllt 50 år och firat med en fest i sin nya stora värmestuga vid Kvarntorpsbacken. – Den blir nog sex, sju gånger

större än vad vi haft tidigare, sä-ger klubbens veteran och kassör Curth Modin.

text: Anders Björk

Det är i början av november när jag åker för att besöka Kumla Skidförening i Kvarntorp. Än syns ingen snö, hösten med blåst och regn har kopplat ett fast grepp om omgivningen. Väl framme välkomnas jag av Curth Modin och hans isländska vallterrier.

Blir betydligt störreVi går in i klubbens nybygge, klubben har arbe-tat med det i två år och nu börjar det bli klart. Från att tidigare ha hållit till i mindre baracker, som inte var helt fräscha, ska byggnaden förutom värme-stuga rymma skiduthyrning, personal- och klubbrum.

– Klubben behövde ett lyft, dessutom vill vi kunna serva allmän-heten som

kom-mer hit bättre, sä-ger Curth och låter blicken vandra över den fina loka-len, som krävt många ideella handtag.

Kumla Skidförening bildades 1962, det var ett gäng på 20–30 entusiaster från Kum-la som ofta åkte längdskidor i Åsbro. Några ville åka Vasaloppet men var då tvungna att vara anslutna till en klubb, därför bildades Kumla Skidförening. 2009, 47 år senare, var man fler medlemmar

än någonsin.– Tror vi var runt 2 000 då, men det hängde

mycket ihop med att det var en så bra och lång vinter 2009. Och de som är medlemmar får ju bra rabatt på liftkorten.

De senaste vintrarna har det varit sämre med snö. Hur har det påverkat er?

– Ifjol hade vi knappt någon snö alls och få besökare. Men vi hade ju snö i back-en, konstsnö som ligger kvar mycket bättre än vanlig snö. Men många insåg inte att vi hade snö i backen eftersom det var en så mild vinter.

Ingen längdåkningAlla klubbmedlemmar tävlar

förstås inte. Curth Modin uppskattar att 50–60 av dem tävlar i klubbens fär-ger, ingen längdåkning dock, den verksamheten ligger i stort sett nere.

– De flesta som håller på och tävlar åker utför. Vi

hade en stor ungdomsverksamhet i längd-skidor för tio år sen och på 80-talet när vi höll till runt Kumlasjön var det säkert 100 personer som höll på med längdåkning, men nu har det dött ut.

Det är kanske inte så konstigt, eftersom det saknas bra längdspår där klubben håller till. Men Curth kan avslöja att man planerar att binda ihop spår till golfbanan på andra sidan Kvarntorpshögen.

”Svårare idag få folk jobba”Han har varit med ett bra tag Curth Modin och berättar att han hoppas att det nya klubb-huset ger ett lyft, men hävdar att det inte är lika lätt som förr att driva en förening.

– Det är mycket svårare idag att få folk att jobba ideellt. Det finns så mycket annat som drar och tar upp tid jämfört med hur det var för bara 15–20 år sedan.

–Och det är nog likadant för alla föreningar, det är färre och färre som vill hjälpa till.

44 Vasalopp har han tagit sig igenom eld-själen Curth Modin, men inga fler blir det för 2009 körde han sitt sista race i fädrens spår, eller?– Ha, ha, jag svårt att tro att det blir något

mer, men man ska aldrig säga aldrig!

22

50 år50 år

Skidklubben firade i nya klubbstuganSkidklubben firade i nya klubbstugan

Curth Modin i orange nummerlapp i Oxberg 2009 i sitt sista(?) Vasalopp.

Nu saknas bara snön. Nya klubbstugan i Kvarntorp står så gott som klar, och Kumla Skidförening tog den i besittning för sitt 50-årsfirande i november.

KN.indd 22 2012-11-25 21:09

1 dec Kl.19.00 Mozart: Titus Mildhet

8 dec Kl.19.00 Verdi: Maskeradbalen

15 dec Kl.19.00 Verdi: Aida

5 jan Kl.18.00 Berlioz: Trojanerna

19 jan Kl.19.00 Donizetti: Maria Stuarda

16 feb Kl.19.00 Verdi: Rigoletto

2 mars Kl.18.00 Wagner: Parsifal

16 mars Kl.18.00 Zandonai: Francesca da Rimini

27 apr Kl.18.00 Händel: Julius Caesar

Kumla

Folkets Hus

www.kumla.fh.se

från New York i

HD-kvalitet & surroundljud

LIVE

Biljettbokning: 019-58 25 30

Läs hela bio- programmet på

www.kumla.fh.se

Bio premiärer December

De 5 legenderna 3D

The Hobbit 3D

Sune i Grekland (smygpremiär julafton kl.10.00)

Mamma´s pojkar

Berättelsen om Pi 3D

TeaterGarvsyra – SkrattåterbäringFredag 8 Feb Kl.19.00Biljettpris 200 kr

23

Curth Modin får sig en bukett av Lilan Eriksson för lång och trogen tjänst. Till höger syns Kumla Skidförenings ordförande Stefan Eriksson

Annat var det förr hos Kumla skidförening. Här ovan är ungdoms-gruppen årgång 1988.

På bilden till vänster växlar en kumling till en annan vid en stafett i Östansjö samma säsong.

KN.indd 23 2012-11-25 21:10

Servicelämnare för Liebherr Entreprenadmaskiner i Örebro Län.

Servar och repererar även Lundberg redskapsbärare och andra fabrikat

Ring för bokning av arbete eller reservdelar.

Jan-olov Kihl 019-577391

070-5283809

PELLETSANLÄGGNINGAR VILLA • FASTIGHET • INDUSTRI

019-57 94 98, kumlaoljeservice.se

SOLENERGI ÄR GRATIS!Med solvärmesystem från

AQUASOL kan du stora delar av året värma hus och varmvatten

Vi har ett komplett paket som enkelt monteras i ditt hus.

019-579526 - info@solbioenergi.se - www.solbioenergi.se

SERVICE AV PELLETS-

ANLÄGGNINGAR

FÖRSÄLJNINGAV PELLETS

OVE PERSSON BYGG

070-714 60 81

Kumla

Snickerier

Renovering

Ställningsuthyrning

Svenska Skoindustrimuseet Skotillverkning Historia Försäljning Skomode

Mån-fre kl 13.00-17.00

Sveavägen 19, Kumlawww.skoindustrimuseet.se

Öppet

Sköna & Snygga Slippers Flera färger • Pris: 150-250 kr

Telefon: 019-57 55 54070-330 92 80, 070-561 06 80

Målning Tapetsering

samt allt i branschen förekommande arbeten.

24

teckning: Rolf Pettersson

KN.indd 24 2012-11-25 21:11

25

uuu

Ivar Lo ommötet medKumla på1930-talet

En dag om eftersom-marn på 1830-talet klev en sextonårig När-

kingspojke, Anders Andersson, den två mil långa vägen från Kumla till Örebro och köpte hos mamsel-lerna Silfverling läder för sju plåtar. Hemma tillverkade han utan att nå-gon beställt dem fem par skor med näverbottnar, som han ställde ut på Örebro höstmarknad och fick sälja för 1:67 paret. Sådant hade aldrig skett förr i Sveriges land. Partitill-verkningen av skor, skoindustrin, hade uppstått.

text: Ivar Lo-Johansson (1969)

Anders Andersson blev också framdeles en företagare, hans söner arvingar av skoindustrin, hans sonsöner

”

uuu

Året är 1931, kanske 1933. Den legendariske proletärförfattaren Ivar Lo-Johansson (1901–1990) kliver av tåget i Kumla för att lära känna industrins födelse, och skofabriksarbetarnas liv. Över 30 år senare beskrev han mötet med dem som arbetade på en av stadens många skofabriker.

Vid tillskärningen i en skofabrik vid tiden för författarens besök.

KN.indd 25 2012-11-25 21:18

26

uuu

skodirektörer. Och så bar det vidare.

Det fanns naturliga förutsätt-ningar för att allt det skedde

just i Närke. Till de årliga oxmarknaderna kom stora oxdrifter från Småland. Oxarna kom inte simmande. De kom knegande på landsvägen. Det var naturligt att de skulle få stupa för slak-tyxan just i Kumla. Hudarna drogs av dem. De råmande oxhjordarna kom att utgöra ortens poesi. Blindbromsen på oxländen blev traktens fjäril. Butikerna fylldes av det röda oxköttet. I Närke uppstod som en reaktion mot alla djurli-ken också de många kända vegetarianerna.

”Det var i första början av 30-talet”Hundra år senare gjorde jag en resa för att se hur en skofabrik arbetade. Jag kommer ihåg det som om det varit igår. Jag minns också att det var i allra första början av trettitalet, därför att jag den tiden var så starkt påverkad av Isaac Babel. Hans kosackpiska ven ständigt kring mig. I Volynien rann bikupornas blod för hans kroksabel. Hans oerhört sinnliga sorgsna satser snodde in mig i sin vällustiga härva. Jag måste ständigt kämpa mot hans förkonstlade, förskruvade metaforer. För honom tycktes de falla sig självklara. Också jag gick ”bävande på hjärtats teater”.

Allt det där tycktes ingenting ha att göra med en skofabrik. Men det hade det. Som en av hans ivrigaste lärjungar besökte jag en skofa-brik i Närke.

Direktören mötte mig på kontoret. Han var en ekonomiskt skolad man, hade ett markerat, modernt utseende. Vi började rundvandringen genom det fyra våningar höga fabrikskomplex-et. I orten fanns mer än ett fyrtital större och mindre, men annars likadana. I Kumla var sko-fabrikerna helt enkelt de enda stora byggnader som reste sig över slätten. Där inne sysselsattes alla de arbetsdugliga av de åtta tusen invånar-na. Alla var skoindustriarbetare utom länsman och prästen. Men de halvsulade.

”På vinden förvarades hudarna”Skons tillblivelse i fabriken följde fem faser – lästen, skärningen, nåtlingen, bottning och putsningen. Längst uppe på vinden förvarades i packor de garvade hudarna. Efter det kom en våning för tillskärningen. När ovanlädret sku-rits och de olika bitarna snott genom etthund-rafemtio maskiner och lika många par händer och också nåtlerskorna gjort sitt, sändes syr-tuterna av läder ner till bottning. På allra ne-dersta våningen putsades skorna slutligen för

packning av flickor, som också satte i skosnö-ren, där det så skulle vara.

Tidigare påstods att alla människor på trak-ten fötts med skomakartummar, med läderbi-ten i mun, och med becklunsen i näven. Men så hade industrin kommit och avlöst handar-betet. Arbetarna var helt annorlunda, de var moderna människor som funnit sig till rätta i industrin och kollektivet.

”Varje anställd synade sin bit”Alla maskiner var små. Men varje anställd sy-nade sin bit av skon. De flesta bara snuddade vid den. Maskinerna tycktes långt skickligare än människor. Arbetarna och arbeterskorna föreföll bara hindra maskinerna från att arbeta så fort de ville. Vägen från vinden med hudar-na och ner till bottenvåningen tog varje sko sex timmar att passera. Skulle fabriken ha kommit på den tokiga idén att göra bara en enda sko, så skulle också den ha tagit sex timmar.

Svenska folket köper per capita bara ett och

ett halvt par om året, medan amerikanerna kö-per fyra och New Yorkborna ända till tolv, sa direktören statistikberett. Gummit håller på att äta ut oss.

Jag tänkte på att det var fel att säga per ca-pita och undrade vad det i stället bort heta. Per pedem? I detsamma tänkte jag förstås på pe-deraster.

Det är väl bara kohudar och möjligen hästhu-dar, en oxhud förekommer väl nästan aldrig? frågade jag.

Direktören svarade rappt som hela fabriken med maskiner och hjul snott perfekt inne i hans huvud.

– I lagret nyss såg ni chevreau. Den var av både indiska, grekiska och schweiziska getter. Vi tillverkar alltefter modets växlingar dam-skor av alligator, ödla, reptil och grodskinn har förekommit. Modet kan vi inte bestämma över. Det är bara att hänga med i det sista skriket.

– Dras inte skofetischister hit? Det är ju också perversiteter förbundna med skor. Har aldrig

”Maskinernatycktes långtskickligareän människor”

”

En samliing läster i Kumla skoindustrimuseum. När det begav sig hade stadens överklass tillgång till egna läster som j

KN.indd 26 2012-11-25 21:21

27

uuu

någon sjuk person begärt få av människohud?– Det har förekommit utomlands. Fast nog

finns det original här också. Han fortsatte att upplysa mig.

”Lapska pjäxan var förstås en urtyp”– Skon tycks vara människans äldsta plagg att döma efter utgrävningar, sa han. Sandalen och den lapska pjäxan, komagen, var förstås urtyper. De som själva arbetar med skor är fruktansvärda att ha att göra med som skokö-pare. De upptäcker genast det allra minsta fel. Aldrig blir det till lags åt dem. Exporten hindras också i viss mån av att olika världsdelar och folkslag har så olika fötter. Det finns en germansk fot, liksom det finns en rysk, en amerikansk. Man har kunnat skilja på fotbyggnaden ända till mellan svenska landskap. Samma slags skor går exempelvis inte i Skåne och Dalarna.

Vid bindsulsfästningen stod en grovbyggd arbeterska i förskinn. Hennes bröst putade ut under lädret. Hon hade en hammare i handen, munnen full med spik . Baksidan av hammaren var formad som en tång. Med tången fiskade hon spik efter spik från läpparna alldeles som om hon ätit praliner. Det såg nästan aptitligt ut. Hon fångade varje liten spik med en sådan fenomenal färdighet. Lukten av läder kallade till mig min tidigaste barndom. Jag tyckte den moderliga kvinnan slet täcket ur min första

säng.

”Hur uppstod knarren?”– Ni ska naturligtvis få firmans statistik, sa direktören. Den vi-sar fabrikens tillverkning, om-sättning, utveckling, rationali-sering och framtidsprognos. Jag har gjort i ordning en bunt åt er. Den finns nere på kontoret.

– Hur uppstod knarren? sa jag.

Jag har för mig att moderna skor inte knarrar.Direktören kämpade i otålighet mot mina oe-

konomiska betraktelser.– Mellan bindsulan och bottensulan blir det

alltid ett tomrum, sa han, likväl hyggligt. Av det kom knarren. Gamla tiders skomakare fyllde mellanrummet med kasserade läderbitar. Numera fyller vi det med korkcement. Det an-sågs förr, som bekant, fint med knarr.

– Sen kom en tid när man fullkomligt hatade knarren. Det uppfanns också hundratals meto-der för hur skoknarr skulle botas. Det kunde ske med en syl och vatten, som man passade in. Det kunde gå för sig med andra märkvärdiga preparat.

”Isolerar både mot köld och väta”– Finns det inte konservativa personer som fortfarande vill ha knarren kvar? frågade jag.

– Jo, och vi får försöka tillfredställa dem. Men de förlorar med det också korkcementens välsignelsebringande egenskap. Den är till för att isolera både mot köld och mot väta.

I detsamma kom det en ärevördig person gå-ende tillsammans med en som såg ut som verk-mästare. Besökaren var klädd i en korrekt blå cheviotkostym. Han hade en hög, upprättstå-ende krage och en gul stråhatt. Käppen under-strök högre samhällsställning.

Han gick stötigt som om hans blanka svarta chevreauskor skulle ha klämt honom. Hans lår rörde sig innanför byxorna som ett par loja, sömniga hemmadöttrar under åskväder. Fabri-kens alla symaskiner summade monotont, som om de velat återförena de en gång isärskurna, spridda skinnstyckena av keliga kalvar.

– Vem var den mannen? frågade jag.– Åh, det är vår gamla kommunalkamrer.– Är han skofetischist?– Nej, visst inte. Han ska bara till lästarkivet.

Det är nån ändring han vill ha. Han har i tret-tio år haft sin egen privatläst.

Jag misstänkte genast att det fanns något som var hemligstämplat i fabriken. Där fanns något jag undanhållits.

– Jag fick inte se de lästerna? sa jag. Direktören visade sig för första gången öppet

otåligt.– Jag tyckte inte att det var någonting att visa.

Men kom med.

”Egna läster åt stadens honratiores”Ett ortopediskt lyteskabinett öppnade sig i rummet på översta våningen, där också alla hudarna och skinnen förvarades. Där stod tusentals läster i rader på hyllorna. De flesta var någorlunda normala, fast utförda i olika modeller och storlekar. Men på en specialhylla stod något dussintal andra, med namnskyltar och med titlar.

Vad jag där läste var en förteckning på or-tens och stadens honoratiores. Där fanns namn på män i verk och nämnder ända upp till de allra högsta. Deras läster var pålappade med läderbitar och tillägg, än här, än där. De visade på deformiteter och valkar, knylor och poda-ger, liktornar och allsköns årbräckthetens pin-samma skavanker. De återgav ett mångårigt mänskligt förfall.

m justerades när ägarnas fötter med tidens gång antog en annan ortopedisk prägel.

KN.indd 27 2012-11-25 21:21

28

uuu

Här och var sågs en lapp vara nyligen ditsatt. Under den fanns någon som däremot tycktes mycket gammal. Det

hela var en kyrkogård där enbart delinkventer-nas fötter begravts.– Vi följer upp en del av våra gamla kunder rent individuellt, sa fabrikens chef. Det kostar. Men de vill ha det så. De betalar. Vår gamla kamrer är bara en av dem. Nån skavank har väl kommit till som en nyhet som han vill ha tillagd.

– Vill han inte också ha knarr? frågade jag intuitivt.– Jo. Han vill ha knarr. Han anser att det im-

ponerar på de anställda. Det låter högtidligt när han kommer.

Jag tyckte mig förstå att individualismen inte helt upphört med sin existens i skrymslena, fast industrialismen strävat efter att göra alla lika.

– Nu vill jag prata ett tag ensamt med arbe-tarna, sa jag. Jag vill också höra deras syn på saken.Direktören lämnade mig motvilligt. Han åter-

vände till kontoret. Men innan han gick upp-manade han mig att inte glömma bunten med statistik som han gjort i ordning.–  Tack, sa jag. Jag ska läsa den sen. Jag måste först få lite hum om det som kallas den mänskliga faktorn.

”Vi arbetar på vår undergång”Antalet var tio, både manliga och kvinnliga arbetare, som jag intervjuade. De kvinnliga ta-lade i de flesta fall om sina hem och barn. Hos de manliga fann jag några synpunkter som jag försökte addera ihop till genomsnittssvar, till ”allmänna meningen”.

Jag fann snart att de flesta arbetarna fortfa-rande var konservativa.

– Det är bara chefen i en fabrik som avance-rat. Arbetarna kan aldrig bli något annat än det de är. En enda person på ett sånt här ställe kan komma sig upp. De andra blir slavar. Vi arbetar på vår undergång.

– Om inte de många tusentals manliga sko-arbetarna slukats av industrin, så skulle de ha kunnat vara sin egna mästare, sa en.

Och flera instämde.–  Kumla skulle inte ha kunnat föda åtta tusen skomakarmästare, bara en bråkdel, invände jag. Stan skulle inte ha levt. Det skulle ha uppstått ett mästerproletariat. Men de tillfrågade var envisa.

– Det kan väl hända att vi hade blivit prole-tärer. Men då hade vi åtminstone inte känt oss som proletärer. Fabriken tar död på oss. Allting är bara löpande band.

”Monumentet var skofabrikerna”Jag förstod att det var Anders Anderssons hårglesa skalp de var ute efter. Och jag som trott att han på sin hemort skulle ha hyllats som ett geni. Jag hade minst väntat finna hans staty där. Den fanns inte. Monumentet över honom var fyrtio summande skofabrikerna.

– Nu lever ni i stället i ett samhälle med väl-stånd, sa jag. Det skulle ni annars inte ha gjort. Men från klagomuren fortsatte det ihållande

att klaga.– Ingen av oss får göra en hel sko. Var och

en av oss kan bara sin enda lilla bit av en sko. Det behövs etthundrafemtio personer för att få ihop en sko.

Det lät som ett tal i en hemslöjdsförening där den gamla goda tiden förgylldes. Det var ohyggligt. Jag såg framför mig skråtidens ge-säller vandra omkring. De som jag talade med bekämpade utvecklingen.– Det är det som heter fackkunskap. Det är därför ni är en elit. En redan gammal skoarbetare stod där vörd-

nadsbjudande framför mig.– Jag hade en gång en dröm att när jag en

gång blev gammal så skulle jag sätta mig ner vid ett skomakarbord och försöka knåpa ihop en hel sko. Men jag har övergett den tanken.

– Varför?– Därför att jag inte kan. Jag skulle inte kun-

na.– Skulle det då vara något att sträva efter?– Förstår ni inte? Människorna uppfinner nya

maskiner. Men de kan inte uppfinna nya män-niskor till maskinerna.

Den kutryggiga gubben visade fram sina hän-der.

– Se på de här. De kan bara göra ett enda grepp. Det använder jag när jag äter. Och troligen gör jag det också när jag sover.

Biologiskt sågs hans händer dras tillbaks till skomakartum-men, till becklunsen, till den tid då han själv tvinnade sin tråd. Det var det gamla som tummat in villfarelsen i hans hjärna.

Vår tid kräver specialister. En

enda kan inte längre allt.Det visste det förstås bättre än jag. Men de

hade grunnat mycket över livets mening, som de ändå inte tyckt sig kunna hitta bland alla läderbitar och snurrande hjul.

– Det är som det är, sa en till slut. En arbe-tare har inget att sträva för. Det är bara enstaka som kommer sig upp. För att bli chef måste man från första början gå i chefskola. Det är förutbestämt, alldeles som det mesta. Vad kos-tar inte en enda student samhället? Arbetarna får betala till hans utbildning. Själva får de för-sörja sig.

– Våra hudar är de enda som känner när nå-len sticks in i dem, sa en ung. Det är vi som sys, inte tvärtom.

”Läderlukten bemängde vårluften”Luftkonditioneringsfläktarna och dammsugar-na sög ut läderlukten tillsammans med dam-met, till och med avfallet. De bemängde vårluf-ten utanför fabriken och hela trakten med sin syrliga läderatmosfär, med sin tristess.

– Inne i en fabrik blir det som ett vakuum, sa den unga arbetaren. Ett fullständigt vakuum skulle vara till fördel för maskinerna. De skulle arbeta bättre i ett lufttomt rum. Människan här är bara till hinders.

–  Ingen är profet i sitt fädernesland, för-sökte jag föra Anders Andersson på tal, han som en gång brutit väg för en industri i vil-ken de kände sig som kuggar. Den unga avbröt.– Fäderneslandet är de som äger kapitalet,

fabrikerna, oss. Profeter vill vi inte ha några. Det är såna som bara vill klättra sig upp på våra ryggar.

Isaac Babel hade hjälpt mig enbart i det yttre. Jag kände svårmodet så starkt som om jag själv befunnit mig på vägen till Odessa.

I Kumla red inte några hjältar omkring. Där hyllades inte föregångsmän. Där restes det inte några statyer. Där steg bara klagokörer

ur skofabriken. Av konditione-ringsfläktarna fördes också sor-gevisorna ut över slätten, som luktade läder.

I aprildagen stack hästhovs-örten upp. Den förde med sig associationer till avsadlade häs-tar, hästar med avflådda hudar, garvade, beredda, färdiga att förvandlas till jordevandringens skor för de avsuttna ryttarna.

”Våra hudarär de endasom kännernålen stickas”

”

KN.indd 28 2012-11-25 21:23

Välkommen!

www.svenskakyrkan.se/kumla

www.facebook.se/svenskakyrkankumla

Varmt välkommen aƩ besöka

våra kyrkor under advents -

jul och nyårshelgerna.

Gemenskap, värme, julsånger,

adventskaīe och eƩ oslagbart

budskap om frid på jorden.

För mer informaƟon om våra

gudstjänster och arrangemang,

se annonser i dagspress,

på vår webb eller facebooksida.

SƟlla naƩ,

heliga naƩ, allt

är frid, stjärnan

blid..

Det kompletta företaget!Totalentreprenör - borrar och installerar allt för

vatten och energi, allt i egen regi.

• VVS-arbeten• El-arbeten

• Kyl-arbeten• Installerarbergvärme

Vi borrar själva - egen borrigg!

Tel:019-582130

www.s-varme.se

Sörbyvägen3,69234Kumla

29

historiska bilder: Skoindustrimuseet

urval:Lilian Edström

Museetsbildskattbevararhistorienom demIvar Lomötte

KN.indd 29 2012-11-25 21:26

30

Piotr Protasiewicz: Lagets kapten som varit klubben trogen sedan 2000. Ofta bra i serien, har tendens vika ner sig i viktiga matcher. Antonio Lindbäck: När det stäm-mer en underhållande förare av abso-lut världsklass. Dock fortfarande för ojämn. Niels Kristian Iversen: Hade en helt sanslös säsong 2012 och var bästa förare i serien. Kan han nå upp till sam-ma nivå 2013? Rune Holta: Meriterad norskpolack som aldrig riktigt hittade rätt 2012. Förhoppningsvis kan han göra bättre ifrån sig 2013. Joonas Kylmäkorpi: Var ett av seriens stora utropstecken 2011. Inte lika bra 2012, nu lägger han långbanesatsnin-gen åt sidan, hur påverkar det? Mathias Thörnblom: Junioren fick en tuf start som nyförvärv, men skånin-gen blev allt bättre och har hög utveck-lingspotential.

Emil Sajfutdinov: Nyförvärvet det snackas om på stan, en världsstjärna som Indianerna länge saknat. Många blickar kommer följa den unge ryssen.

Damian Balinski: Körde länge för Pira-terna där han gjorde sig ett namn som bra lagåkare. Ingen märkvärdig säsong 2012 och känns som ett frågetecken. Krzyzstof Jablonski: Körde några matcher för Indianerna 2008. Kan bli användbar då han har ett väldigt fördelaktigt snitt. Joel Andersson: 16-årigt framtid-slöfte som är egen produkt och skrivs i Örnarna. Tveksamt om han får körtid 2013, behöver nog utvecklas nåt/några år till.

SÄSONGEN 2013

Tredje gången gullt, Indianerna?

Det känns lite som tredje gången gillt för In-dianerna säsongen 2013. Nu har man haft ett riktigt bra lag två år i följd, och siktat på att ta hem klubbens första guld sedan 1991, utan att nå ända fram. Laget som Indianerna värvat till kommande säsong ser bra ut, inget snack om det, men även inför den gångna säsongen tyckte ”alla” att laget såg ruskigt bra ut, prob-lemet var bara att det sällan lossnade riktigt på banan.

Iversen för ensam 2012Danske Niels Kristian Iversen hade sitt livs säsong och körde som i trans men fick inte tillräcklig med draghjälp av sina lagkamrater för att det skulle räcka till final. Det fanns fi-nalvittring efter att Indianerna besegrat Elit Vetlanda hemma med tio poäng i den första av två semifinaler – i returen var man fullständigt chanslös på smålänningarnas allt annat än un-derhållande bana.

Känslan var att Indianerna med sin lagledare Dalle Andersson Bäckström aldrig fick ut la-gets hela kapacitet, nyförvärven svek, vissa var ojämna och det täta lagbygge som var så svårt att få hål på 2011, när Indianerna var ytterst nära guldet, blev aldrig av samma karaktär 2012.

Sajfutdinov kan bli guld värdTill kommande säsong har danskarna Ken-neth Bjerre och Hans Andersen fått lämna och hemmasonen Simon Gustafsson siktar på att få fart på sin karriär igen i Dackarna. Polackerna Damian Balinski och Krzysztof Jablonski är nyförvärv som presenterats, veteranen Balinski

har varit med länge och gjort sig känd som en bra lagförare, främst i Piraterna. Landsmannen Jablonski värvades främst tack vare sitt låga snitt som gör att han får plats i stort sett vilken lagkonstellation som helst.

Det nyförvärv som speedwayfolket dock pra-tar mest om och som gör att Indianerna kan gå hela vägen 2013 är ryske Emil Sajfutdinov, som närmast ansluter från mästarna Elit Vetlanda.

Ett underbarn mot världstoppenSajfutdinov slog igenom som ett underbarn inom sporten när han vann guld i J-VM såväl 2007 som 2008. Han är fortfarande ung med sina 23 år och har alla möjligheter att kom-mande år utvecklas från en förare av världsk-lass till absolut världsklass som kan utmana om den individuella världsmästartiteln.

Den stora Kumlafrågan är om Emil Sajfut-dinov kan vara tungan på vågen som hjälper Indianerna till ett efterlängtat guld 2013?

SPEEDWAY: Indianerna målades upp som guldfavoriter inför säsongen 2012 men fick det inte riktigt att stämma utan åkte ut i semifinalen mot svenska mästarna Elit Vetlanda. Till kommande säsong har man bland annat förstärkt med ryske stjärnan Emil Sajfutdinov och det är bara guld som gäller.

text: Anders Björk / foto: Indianernas hemsida

Piotr Protasiewiz, Antonio Lindbäck, Nils Christian Iversen och Emil Sajfutdinov. Ska de föra Indianerna till guldet 2013?

KN.indd 30 2012-11-25 22:49

31

Bellis Blommor019-57 90 55Hagendalsvägen 18 bellisblommor@hotmail.com

Vi har tagit över Stellas heminredning och woodwick-ljusen.

Nyhet!

förgyll advent med

billiga julblommor Šån oss

framtidens fönsterDet kompletta fönsterföretaget !

30% rabatt

vid beställning av våra underhållsfria SP-testade fönster under december 2012.

(gäller ej installation.)

Välkommen till vår utställningslokal på Hagendalsvägen 30, Kumla eller kontakta oss på tel: 070-776 44 75Besök gärna vår hemsida www.fonsterprofsen.org

Välkomna!

Tänk på att utnyttja ROT-avdraget!

För sköna stunder

DET ÄR VI SOM HJÄLPER DIG

MED ATT FÖRVERKLIGA

DIN KÖKSDRÖM

HTH KÖKSFORUM ÖREBROFirmavägen 4A, 702 36 ÖrebroTel. 019-611 02 10Marieberg Syd, bredvid Blomsterlandet

Välkommen in och sätt oss på prov!

KVALITET • SERVICE • OMTANKEHagendalsv 7, Kumla • 019-57 08 44

Fotografera med en tålig kamera i vinter

Olympus Tough TG-320

APLINE KIT14 megapixel

3,6x optiskzoom

HD-¿lm 720p - HDMI

Vattentät till 3m, stöttålig till 1.5m och frystålig till -10°C

Apline Kit – Väska, Pannband,

Skidglasögon och minneskort

1495 kr

KN.indd 31 2012-11-25 21:34

32

BILRUTORStenskottslagning SolÀlm Reparationsglasning Isolerglas

Nyglasning Plexiglas Inramningar Speglar Inglasningar

En riktig glasmästare!

Tel 019-58 11 93

Affärsgatan 1, 692 72 Hällabrottet

Utnyttja ROT-avdraget när du byter fönsterglas eller isolerglas

50år i branschen

JULHISTORIA. ”Julbrådskan började tidigt. Detta beror väl till största delen på att att medlem-marna i familjerna var många till antalet och att allt arbete på den tiden utfördes i respektive hem.”

Den som berättar är den minnesgode förre kyrkvaktmästaren Gustav Pettersson i Har-demo. Hans son Stig kom in på Kumlanytts redaktion med en kopia av en artikel där Gus-tav berättar om hur det gick till på landet vid juletid för inte så länge sedan:

Byskräddaren kom i god tid och förfärdigade varma kläder av den tidigare spunna ullen och vävda vadmalstygerna.

Drickat eller julölet skulle jäsas och lagras för att avsmakas vid ”lussetid”.

Julslakten, en gris och en ungnöt eller liten tjur, slaktades mer eller mindre humant. Slak-ten av djuren förr i tiden var en grym åtgärd. Det här med bedövning av djuren innan de slaktas är något av en modernitet.

Grym slakt med trynträdFörr trodde man att blodet bättre skulle rinna av djuren om de släpades ut och stacks ned av

en lång kniv. Grisen fick en tång om en benet eller ett så kallat trynträd om nosen. Under gällt skrik från grisen genomfördes sedan slak-ten.

Korven, köttet och fläsket saltades så ner i stora trätinor. Kvarnar fanns inte varför kött och fläsk hackades sönder i stora trähoar. Stoppningen av korvar skedde genom att köt-tet pressades genom kohorn på vilka de rengjorda tarmarna var trädda. Man förstår att detta var ett tidsödande arbete.

Det fläsk och kött som fanns över till vå-ren hängdes upp och åts som ”spiket”. (Rått kött och fläsk). Av blo-det bakade man paltbröd och palt.

Julbak, brännvin och fattigvårdJulbaket började med det grova brödet. Stora kakor av sammalet mjölk bakades och hängdes på spett i kökstaket. Detta skulle räcka till vå-ren. Det mjuka brödet var av samsiktmjöl, ett hälsosamt bröd där en del kli fanns kvar. Vete-

bröd användes nästan aldrig, men till jul hörde detta till lyxen. Däremot bakades pepparkakor i stora mängder. Varje by och socken hade dock sina speciella sorter.

I Hardemo bakades ringar, kringlor och en sort benämnd ”Nälbergspojkar”, den senare

var en koslagd vetelängd med socker på. Ännu i dag vet vet nog de flesta sock-enbor hur detta bakverk ser ut.

En annan sort var en stor kringla med sju hål benämnd ”Sjuhåla”.

FattigmatknytenVarje by hade sina fattiga som hos bönderna i byn skulle ha sina traditionella matknyten vilka innehöll lite av varje i matväg.

Mårsta gård och prästgården brukades av pa-tron Salberg. Där slaktades ett nötkreatur varje jul och delades ut till gårdens underlydande.

Risgrynsgröten serverades endast vid jul. Brännvinet hörde också till helgfirandet. En slags glögg av värmd sprit med russin, nejlikor och sirap konsumerades på sina håll i stora mängder.

Grymt, sa grisen om förfädernas

” NassesläpaDesut, baNDs

och stacksihJäl uNDergälla skrik

KN.indd 32 2012-11-25 21:34

33

Har Du stopp i

avloppet, läckande

kranar eller problem

med värmen?

Behöver Du nytt

och fräscht i

badrum eller kök?

Vänd dig till:

019-58 04 24

070-491 80 22

Välkommen!

Kumla VVS

Företagsgatan 4 019-58 22 80

Specialiserade på rostfria söm- svetsade tak, koppar och rheinzink.

Takmålning samt vattenblästring av tak. 500-800 bar utföres.

www.ostmansplat.se

Nyttja

rotavdraget!

Passa på att se om ditt tak

plåt- & tegeltak

Alla skulle bada på julaftonen. Vatten värmdes i brygghusen och alla badade i ett stort kar. På många håll var julaftonsbadet det enda på hela vinterhalvåret.

Inga klappar under granenJulklappar förekom inte under förra seklet

men däremot hade julgranen gjort sitt intåg. Efter lutfisken och gröten serverades kaffe och glögg. Julevangeliet lästes och en psalm sjöngs. Alla skulle tidigt i säng så att alla kunde vara uppe i ottan på juldagsmorgonen.

Hästskjutsarna kom i långa karavaner. Un-der julottan fick hästarna stå bundna vid långa stänger eftersom de stall som byggdes på se-nare tid inte rymde på långt när alla djuren. Ottan började kl 6, därpå följde högmässa, vil-ken slutade kl 9. Kyrkobetjäningen hade natur-ligtvis mycket att göra på julaftonen med att montera upp de stora ställningarna som i regel hade mer än 400 ljus.

Vaktmästaren och ringaren hade naturligtvis också en brådskande tid då dessa skulle tändas.

Juldagen tillbringades i hmmets lugna vrå. Det hörde också mycket till att man gästade varandra och smakade på det som fanns och givetvis kom även spriten och ölet på bordet men något slag av fylleri förekom inte, bedyrar sagesmannen Gustav Pettersson.

s julförberedelser

Dagen julskinka kommer från grisar som slaktats redan i augusti. Annat var det förr.

fo

to: S

un

e E

sk

eli

nen

KN.indd 33 2012-11-25 21:35

34

Från ritning till färdigt objekt!All typ av byggnation - Allt inom bygg

Våra samarbetspartners:

Går du i takbytartankar? Än är det inte för sent att se om ditt tak. Kontakta oss, vi

utför din takbesiktning!

KONTAKTFoppas bygg070-593 39 97

KW bygg 070-897 77 83

PN:s bygg & energiteknik070-776 44 75 www.pnsbygg.org

Nyttja

rotavdraget!

www.fonsterproffsen.org

Tel: 0582-150 50Stortorget 1

Hallsberg

Välkommen!Elisabeth Stenström

Hälsokosthandel - med brett & ekologiskt sortimentJulkorg med frukt, te, must 195kr, 295kr, 395krDelikatesskorg med goda nyttigheter190kr, 290krJulpåse med juice, nötter, choklad120kr

Alltid välkoman till

Vi hjälper dig gärna med ditt byggprojekt!Kumla-Björka 206 I 019-57 09 05 I www.xlbjorka.se

Öppet: mån-ons, fre 07.00-17.00, tors 07.00-18.30, lör 10.00-13.00

Vi önskar er en god jul!teckning: Rolf Pettersson

KN.indd 34 2012-11-25 21:37

35

Nerikes Glasmästeri AB • Stenevägen 25, Kumla • Tel: 019-58 38 00 E-post: nerikes@live.se • www.nerikesglas.com

Stenskottslagning från 0 kr vid minst halvförsäkring

Bilrutor

Solfilm till bil

JOUR DYGNET RUNT

019-58 38 00

Bäst på sikt!

Fönsterreparationer

Solfilm till fastigheter

Växthusglas

Isolerglas

Altaninglasning

JULFAVORIT. Påsk som äggens stora helg? Glöm det!Det är julen! Under stora hel-ger ökar äggkonsumtionen med 25 procent och jul och nyår slår ägghelgen påsk med god marginal. Äggfrossan startar före jul.

Vi sätter igång med bak av julkakor och lussekatter, gör köttbullar och mjuka kakor. På julafton går äggen till äggtod-dy, ägghalvor och omeletter på julbordet.

text: Lisbeth Axelsson

foto: Roger Lundberg

uuu

Äggen står för dörren

Hönorna har alltså minst lika bråda dagar före jul som före påsk. Irene Rosells fjäderfän i Or-mesta, Hardemo, är väl förberedda för tomtens ankomst. De har värpt i en sådan omfattning God jul, du! Snart är du invispad i nån lussekattdeg i Närke eller kapad på mitten med kaviarklick på.

KN.indd 35 2012-11-25 21:42

36

Hyr en

pensionär

Tel: 019-32 22 82 eller 0733-64 68 67

www.hyrenpensionar.org

Vi har:Snickare Målare StädVvs Trädgård Murare

El m.m.

Bli vinterfräsch på

Dam Barn Herr

Nu i december har vi nya erbjudanden varje vecka i salongen.

Tidsbeställ på 019-57 00 12Köpmang. 16 (vid torget i Kumla)

Vi önskar er en god julLinda Therese Susanne

Viagatan 9, Kumla 019-57 10 70

www.eklundsbilvard.se

NYHET!

Rostskyddsbehandling Du får 1 000 kr i rabatt vid behandling

DINITROL- marknads- ledande inom rostskydd

Hallsbergs skrÄddareLagning, ändring m.m.

av kläder

Thiodora Naccachian

V Storgatan 1, 694 30 HallsbergTel: 0582-134 40

Öppettider:

mån-fre kl 09.30-17.00lunchstängt kl 12.30-13.00

Hos Irene i Ormesta är att äggtravarna växt sig täta utanför deras stall.

Nu ska äggen distribueras till ICA Kvantum i Kumla och Coop Forum i Marieberg för vidare färd till Närkehemmens julbord.

Ormesta ägg är Kumla kommuns enda ägg-producent med eget packeri. Ett antal tusen hö-nor värper var sitt ägg om dagen, som plockas ner i egna kartonger, allt för att kunderna ska kunna välja ägg från en gård i närheten.

– Vi startade vår produktion av ägg från fri-gående hönor på vegetabiliskt foder i septem-ber, säger Irene Rosell, som driver Ormesta ägg

tillsammans med maken Kent. Som unghöns värpte hönorna mindre ägg, men nu, lagom till helgerna, är äggen lagom stora och präktiga med jämna och fina skal.

Trend med närprodueratRosells har haft äggproduktion för några år se-dan, då i mindre skala. Nu hakar Ormesta ägg på trenden att den föda vi äter ska vara när-producerad. Vi vill ha hälsosamma och nyttiga produkter som inte förstör miljön genom långa transporter. Att äggen värpts av hönor som bor

uuu

Klara för leverans. Irene Rosell sorterar äggen som värps i tusentals varje dag.

Åsa Johansson med dottern Frida Åkesson tycker det är gott med färska ägg och handlar gärna närproducerade i Irene Rosells äggbutik.

Egen kartong på ICA och Coop signalerar att äggen kommer från en gård i närheten.

Julen är äggens tid. Då äter vi fler än till påska. Hönsgår-den Ormesta i Hardemo går nu för högtryck.

KN.indd 36 2012-11-25 22:32

37

Adventserbjudande(Gäller endast lördagar)

• JulklappsƟps

• Presentkort (ĮnnsallƟd)

EnmysiglitenbuƟkimiƩenavKumla,

kom hit och känn dig lycklig!

Trädgårdsgatan4,69231Kumla

Enbitchokladpåkvällen,endröminaƩen!

Unna dig en skön fotvårdsbehandling

i vintermörkret.

Ring oss och boka ett hembesök.Pris 500:-

Diplomerad medicinsk fotterpeut

Camilla 073-62 66 005Eva 070-32 46 540

FUKT

MÖGEL

RADON

019-672 13 00www.vattochtorrt.eu

r jul en äggstra bråd tid några kilometer bort är ett starkt argument för att vi plockar just de äggen från hyllan.

Nu är det inte bara att köpa hönor och sätta igång med äggförsäljningen. Det vilar ett tungt ansvar på matproducenter och kontrollen är minutiös. Det gör att vi kan fortsätta slicka sockerkakssmeten från sleven utan risker. Där är vi unika i världen. Svensk ambitiös djurlag-stiftning gör att svenska ägg är fria från sal-monella.

– Veterinären kommer en gång per år för att kontrollera att djuren är friska och hälsovårds-

inspektören i Kumla dyker upp titt som tätt för att se till hantering och hygien.

Trygg med alla reglerIrene Rosell har noga läst in alla föreskrifter och regler kring äggproduktion för att vara trygg när hon levererar äggen till stormarkna-der och den egna äggboden på gården.

– Jag tycker det här är kul. Fast hönorna är många är de ändå individer, nyfikna och roliga. Och vår äggproduktion är hanterlig, det ska inte vara för stort då blir det en industri.

Hönor är roliga och äggen goda. Det tycker Irene Rosell som startade äggproduktion tillsammans med sin man Kent på föräldragården i Ormesta Hardemo i september.

KN.indd 37 2012-11-25 22:33

38

genom gruppledare

ChrisƟna Örnebjär

God Jul och

GoƩ NyƩ år

önskar

FolkparƟet Liberalerna

Jag hjälper dig gärna!

Andreas Brorsson

072-314 10 20

Planerar du

försäljning av

din bostad?

LJUSDROTTNING. En 18-åring från Byrsta är årets Lucia i Kumla. Framröstad av Kulturskolans kör där hon sjunger andra sopran. – Jag är jätteförvånad, säger

Elisabet Johansson som älskar att åka runt och lussa 13 december.

text: Lars Litzén / foto: Sune Eskelinen

Elisabet går sista året på Karolinska skolan i Örebro, samhällsprogrammet med kultur-inriktning.

– Jag vill nog satsa på att bli logoped och kunna hjälpa funktionshindrade barn, berät-tar hon för Kumlanytt under en paus i körens repetitioner.

Sjungit i kör har hon gjort sedan lågstadiet men det blev några års uppehåll när hästintres-set tog över hemma på gården i Byrsta mellan Kumla och Hallsberg.

Rider på den egna hästen gör hon fortfarande men är tillbaka, rentav en veteran, i Kultursko-lans kör, som med Lions som arrangör gör en

En Lucia med skratt rider instorstilad insats på Luciada-gen.

Samtliga äldreboenden och flera företag får besök av kören, som under ledning av Mirjam Blomberg övat in gamla kära Luciasånger men också brukar framföra mer ovanliga stycken.

Trestämmigt engelsktNär Kumlanytt besöker Kul-turskolan tio dagar före Ad-vent har man just luftat stru-parna i en trestämmig engelsk julsång. Tolv unga röster, som ska göra sitt första fram-trädande vid torget.

Elisabet Johansson till-hör en kyrkligt engagerad lantbrukarsläkt med en mamma som arbetar som arbetsterapeut och en pappa på flygplat-sen – förutom att sköta spannmålsgården.

–Julottan i Hardemo kyrka brukar jag inte missa, säger Elisabet.

Årets Kumla-Lucia framstår därmed som en

värdig efterföljare till den helgonförklarade flickan från Syrakusa. Elisabet har dock en halvhemlig böjelse.

Gillar svartvita filmer– Övriga familjen tycker att jag är fanatiskt intresserad av gamla skådespelare som Annalisa Ericson och Åke Söderblom, gamla svartvita filmer, det gillar jag.

Intresset har gått i arv från farmor som tydligen är en filmsamlare av rang medan mormor är revyfantast. Carl-Gustaf Lindstedt är en av de stora favoriterna så det torde skrattas rätt myck-et i Elisabets familj.

– Jag har bara varit tärna förut och hållit koll på mitt ljus i handen. Det är väl möjligen det jag är lite nervös för, att jag ska snubbla med alla ljusen i håret, säger Elisabet, en Lucia som ändå verkar ha full kontroll på läget, mång-sysslare som hon är.

ELiSaBEt, 18, Från ByrSta

Elisabet Johansson från Byrsta har många järn i elden: körar, rider, kollar svartvita rullar.Nu är hon även Kumlas Lucia.

KN.indd 38 2012-11-25 21:56

39

www.jn-gymnasiet.k

umla.se

fo

to: S

un

e E

sk

eli

nen

Kumlas Lucia Elisabet Johansson hemma vid gården med bäste vännen Minos, en 12-årig fjording, numera valack.

KN.indd 39 2012-11-25 21:54

40

– Nej, jag bakar aldrig tårtor hemma, det blir så kladdigt, säger proffset Johanna Leonard, konditor sedan tolv år. Efter yrkesutbildning på Virginska skolans livsmedelsprogram och med avbrott för en period på Irland har hon arbetat på Sveas bageri och konditori och gjort tusentals tårtor.

Produktionen pågår vid flera arbetsbord i lo-kalen: där bygger flinka fingrar en rad granna smörgåstårtor, där doppas marsipan i choklad-bad medan mandelspånen yr kring en samling halvklara gräddtårtor.

Alla åtta konditorer hos Sveas är kvinnor medan brödbagarna nästa alla är män.

Man tar 20 kilo sockerkaka...Johanna Leonard har förberett ingredienserna för jultårtan men har svårt att ange hur mycket som behövs för en enda tårta. Här gör man nämligen satser på 20 kilo sockerkaksbotten åt gången.

– Det räcker till 78 tårtor och några stubbar.Början på jultårtan är en fyrkantig sockerka-

ka smaksatt med saffran. Den delas i tre.

JULSMARRIGT. Inför jul plockar Sveas, Kumlas välbekanta tårtleverantör, fram receptet till en populär vari-ant, en kaloribomb med safran och romrussin. Konditor Johanna Leonard avslöjar nu knepen för att få till en jultårta. För henne tar det ungefär lika lång tid att göra tårtan som för en hemmabakare att vispa grädden.

uPå understa lagret – eller anslaget, som kon-ditorn säger – brer Johanna först ut vaniljkräm i ett ganska tjockt lager, som jämnas ut med paletten, hennes viktigaste redskap vid tårtbak. Ovanpå vaniljkrämen stryks ett tunnare lager av den karaktärsskapande romrussingrädden. Russinen har dragit åt sig smak av rom och gjutgelé (som är en sockerlag) och blandats i vispgrädde.uNästa lager består av enbart rom-russingrädde. – Var noga med att det täcker all kanter på en fyrkantig tårta, annars bli den inte rak, påpe-kar Johanna. Och att stryka av den grädde som är för mycket.uDet översta anslaget täcks med vispgrädde utan russin, dessa skulle annars skina igenom marsipanen, som ska ligga på. Med paletten täcker Johanna in även sidorna på tårtan med vispgrädde. uEn klump vit marsipan knådas energiskt så att den blir mjuk och smidig. Den kavlas se-dan till ett tunt skikt, doftas lätt med mjöl för att bättre kunna släppa när den rullats upp på

kaveln (Johanna använder elmangel och ett metallrör).uMarsipanen läggs över tårtan i en mjuk rörelse. Johanna duttar och trycker försiktigt till marsipanskiktet. Man ska vänta med att skära rent tills marsipanen så att säga satt sig kring tårtan. – Skär inte med en kniv, det är lätt att ha sönder den då, skär med paletten.

uRöd marsipan kavlas och skärs till centimeterbreda snören. Dessa fästs på den vita marsipanen efter att Johanna dragit streck med pikeringsgelé (samma gelé som används vid dekorering). Av ett snöre gör konditorn en elegant ro-sett som också fästs med gelé mitt på tårtpaketet. uEn doft av pudersocker och

några utsmyckningsdetaljer på en klick smökräm, och voilà, jultårtan är redo att slu-kas.

– Vi brukar få göra några hundra under jul-veckan, säger Johanna Leonard och sträcker sig efter paletten.

Se webb-TVnär Johannagör jultårtankumlanytt.se

Så bakar du Sveas jultårta

Med paletten stryks vispgrädde ut som översta lager, viktigt att det blir jämnt, annars blir jultårtan inte rak. Marsipa-nen knådas för att bli mjuk och följsam i kavlingen. Till slut formas en rosett av en ett kavlat marsipansnöre. Fästs med pikeringsgelé.

Konditor Johanna Leonard har gjort tusentals tårtor och visar sina knep för Kumlanytt.

tex

t: L

ar

s L

itzén

/ f

oto

: S

un

e E

sk

eli

nen

KN.indd 40 2012-11-25 21:59

41

Njut av en rofylld jul!Ge bort ett presentkort

på valfritt belopp!!

Varmt välkommen till oss på Njuta.

Södra Kungsvägen 32, 692 30 Kumla Tel: 019-505 00 86 www.njutakumla.se

019-58 01 01

www.AML

.

nu

0

(med rutavdrag)

(Klipp ut annonsen)

Företagsstäd

15år

1997-2012

Arkivering

Hyr Förråd

till bästa

pris?

Flyttsläp / Flyttbilar

.

.

.

Städ dir. 019-58 01 21

0

Flyttmaterial

Magasinering Flytt-Hemstäd

Julens alla blommor...

dörrkransar, enris, tallris, granris, kärvar, fågelmat, jul- granar mm hittar ni hos oss!

Även utkörning inom Kumla

019-57 57 46, www.bjorkatradgard.com

Kumla

Öppet: månd-fred 10-17, lörd-sönd 10-14

HA

IR S

TU

DIO

M0

19

-5

7 3

6 3

3 TR

ÄD

GÅ

RD

SG

. 7

K

UM

LA

Vi vill tacka alla våra kunder för i år, vi ser fram mot ett nytt tillsammans

med er!

God Jul & Gott Nytt (H)År önskar Marina & Mikaela

Hair Studio M•Mattor

• Parkett

• Kakel

• Klinker

0707-238452

Inredningsbutik & Kafédär allt är till salu!näs

tan

De vackraste julklapparna hittar du hos oss

samtidigt som du dricker kaffe med hembakat bröd!

Välkommen tillHagendalsvägen 30 i Kumla

Öppet: mån-fre 10-18, Lörd 10-16www.kafetillsalu.se

Torget, Kumla I 019-56 02 48

teckning: Rolf Pettersson

KN.indd 41 2012-11-25 22:02

42

019-58 00 66, Hagendalsv. 5

God Jul &

Gጘt nyԼ år!

TheresePetra Mia

Livsmedel, leksaker,korgar, presenter m.m.

Öppet alla vardagar

VärldsbutikenHallsberg

Alltid schyssta varor - Aldrig rea på mänskliga rättigheter!

Stortorget 1 • Välkommen!

En lysande svensk idé…

Adventsstaken, en svensk specialare, uppfunnen av ett snillrikt lagerbiträde vid namn Oscar Andersson.

fo

to: S

un

e E

sk

eli

nen

VL:s BilverkstadKumla

Reparationer

Däckservice

Underredsbehandling

Rekond

Tel 0722-18 16 89

SVE-BORBygg & Renovering

- kakel

- klinker

- snickare

www.sve-bor.se

+46 705 764081

ADVENT. Som genom ett troll-slag lyser den i varje fönster på adventssöndagen, den elektriska sjuarmade eljusstaken. Elljusstaken är en helsvensk företeelse som gör sitt segertåg över Europa. Det började med att lagerbiträdet på Philips i Göteborg, Oscar An-dersson, tyckte det var synd att slänga return-erade julgransbelysningar. Dessa hade Philips börjat lansera 1930.

Den unge Oskar, 25 år, satt och tittade på högen av kasserade lampor och fick en idé. Lagerchefen lovade att han fick ta hem några användbara ljushållare och Oskar gick efter jobbet till varuhuset Grand och handlade en sjuarmad träljusstake för 2 kronor.

Grannarna häpnadeOskar Andersson, som hade gått teknisk skola, monterade fast de elektriska ljusen från jul-gransbelysningen i staken. När elljusstaken tändes i fönstret i Oskars föräldrahem häpnade grannarna över ljusen som aldrig brann ner.

År 1939 var staken utvecklad för industripro-duktion och presenterades i Philips katalog.

Oskar Andersson förblev Philips trogen i hela sitt liv. Men han blev inte rik på sin uppfinning. Han tog aldrig patent på den och det är tvek-samt om han ens kunnat få det. Hans uppfin-ning innebar ju att placera en redan elkopplad lampa i en träljusstake.

Diplom av museetOskars dotter ordnade dock så att han fick äran av att ha varit först med elljusstaken. Hon tog med sig 1934 års prototyp till Nordiska museet där man kom fram till att Oskar fak-tiskt var först. Före sin död 1996 hann han ta emot museets diplom och även se en av sina

stakar utställd på stadsmuseet i Göteborg.Denna svenska uppfinning och adventstradi-

tion sprider sig nu ner i Europa via norra Tysk-land.

Vi exporterar till Norge, Finland, England, Tyskland, säger Jonas Johansson, produktchef på Gnosjö Konstsmide. Även i USA lanseras el-ljusstaken men där via IKEA.Schweiz, Holland och Canada tar över den svenska seden. Storkonsumenter av elljussta-kar är vi svenskar. Enligt Nordiska museet säljs en miljon elektriska ljusstakar i Sverige årligen.

källa: dokument om julartiklar från philips

KN.indd 42 2012-11-25 22:03

43

…och en ljusfrån USAHEMFÖRSÄLJNING. Ljuspartyn i Sverige har funnits i nästan 10 år och har blivit populärt med åren. Under partyt bjuds det på fika och annat tilltugg och ljusen till försälj-ning är utplacerade i hemmet på ett fint sätt.

text: Sofia Lindecrantz

Sen jag flyttade från storstaden till Kumla har jag blivit bjuden på fem olika hemmapartyn varav tre varit ljuspartyn. Det tycks vara en stor trend här i Kumla och det finns flera hem-försäljare för ljuspartyn som bor i närområdet.

Den som vill ordna ett ljusparty bokar en hemförsäljare som kommer och håller i partyt och presenterar produkterna.

Men fikat och tilltugget får du stå för själv, oftast goda bakelser och kakor med litervis av kaffe.

Skulle bara köpa något liteNär jag var på mitt första ljusparty tänkte jag bara köpa något litet för att vara snäll och sedan fika i massor. Men efter homepartysäl-jarens presentation var jag fast. Ett behov var skapat, jag kände att jag behövde dessa pro-dukter!

Helt otroligt att man kan känna behov att köpa ett ljus som är dyrare än de som finns i affärer, som dessutom brinner upp efter några timmar. Det fanns dom som tänkte exakt så och därför ingenting beställde.

Men värdinnan – som får en viss procent av det som säljs – blev nu inte så där jätteglad: ”Ja, så var det ju två stycken som inte köpte något, bara kom hit och fikade”.

”Inte tjäna pengar”Men de flesta som bokar ett hemmaparty är inte främst är ute efter att tjäna pengar på säll-skapet, utan det handlar om att umgås, prata

och fika. Och de andra partyn jag varit på har det inte varit några sura miner på.

Vem som helst kan i stort sett bli hemparty-säljare, det gäller bara att vara 18 år.

– Vi har inga andra krav och det finns inte många krav på dem, bara att du vill fira en trevlig kväll med vänner och de fina produk-terna, säger Satu Kankaansyrjä, som är Marke-ting Manager på PartyLite, ett av flera företag i ljuspartybranschen.

Populäraste tiden att ha ett ljusparty är för-stås under höst och vinter då de flesta vill ha ljus för att lysa upp tillvaron. Jag är en av dem, jag vill ha massor med ljus. Mitt senaste ljus-party slutade med att jag spenderade över 500 kr på ljus och var blå runt munnen av all blå-bärspaj.

BÖRJADE MED TUPPERWARE

uFörsäljningsmetoden kommer från USA där man tidigt förstod att under trevliga for-mer i hemmiljö skapa ett socialt tryck för att köpa. uStarta eget och tjäna extra pengar med homeparty är ett vanligt argument när företagen söker nya säljare. Idag arrang-eras homepartyn för rader av produkter förutom ljus:uSexleksaker, kläder, inredning, hud-vård och smink, spa, smycken, glasögon, choklad med mera. Och förstås hus-geråden i plast som det började med –Tupperware.

Glada miner på ett homeparty där stearinljus går som smör fast de är billigare på närmsta stormarknad. Affärsidén, som började med bunkar på Tupperwarepartyn, har spritt sig till många slags produkter. (Nej, det här ljuspartyt är inte det som kumlanytt.se besökte, det här är en PR-bild från branschen...)

KN.indd 43 2012-11-26 03:29

Stor sortering av

SnittblommorKrukväxterJulgrupper

Amaryllis m.m.

019-57 35 10Stene Brunn 106, Kumla

månd-fred kl 9-18lörd-sönd kl 9-15

44

Wild Christmas

475:-

www.kilsbergen.se 019-29 55 00

med vilt inslagJulbord

DAGS FÖRRENOVERING?

•Badrums-renoveringar

•Golvarbeten

Vi lägger rätt golv på avsedd plats, i rätt tid och till uppgjort pris!

019-27 40 40 www.golvcenter-interior.se

BETLEHEMS STJÄRNA vägledde de tre vise männen till den nyfödda Jesusbarnet. I dagens Palestina skulle de haft svårt att ta sig fram till krubban och överlämna sina gåvor. Utan ID hade de i stället gripits och hamnat i ett israeliskt fängelse – och fått såväl guldet, rökelsen och myrran konfiskerade!

önskar

God jul & Gott nytt år!

Västra Drottningg. 8, Kumla I 019-57 03 30 I v.parken@telia.com

KN.indd 44 2012-11-25 22:08

45

Utnyttja ROT-

avdraget!

Egen el för

60 öre/kWh!

www.karkulla.se0768-910 340

Lager på jullagerHar ni tänkt på hur julfirande byggs på efter hand? Det kan börja spartanskt i ung-domens dar med en liten skinka, en sorts sill, vörtbröd och julost på köksbordet och granris i en kruka i hallen, bara för doftens skull.

Så växer det för varje år, det smyger sig på till att omfatta det kompletta julbordet, alla rätter som stod på menyn förra julen plus några nya recept som absolut måste testas! Hemmets pyntning ute och inne tilltar, tomtarna och änglarna blir fler, hyacinterna, julstjärnorna och amaryllisarna bildar kö i fönster och på julduksförsedda ytor.

Det är lite lager på lager över julfirande. Den ena traditionen och maträtten läggs på den andra under livets gång, alltefter-som familjen och släkten utökas. Julen är ju barnens och julklappshögen växer under granen.

En del stressas av detta faktum men en rik-tig jultraditionsbyggare (som jag) gläder sig.

Jul är kul! Särskilt om man (som jag) ostört fått hålla på att bygga enligt återkommande traditioner.Men vi lever i en globaliserad tid. Så hän-de det sig att familjen (min) utökades med en ingift spanjor. Då blev det annorlunda. Nu får jag baxa med en svärson som inte firar jul (förrän på trettondan).

Som inte gillar sill och nubbe. Som inte förstår vitsen med att

vuxna ger julklappar till varan-dra.

Som äter jätteräkor istället för skinka.

Som avstår dans kring granen. Som tycker att julsångerna vi sjunger är

mer än tillåtet släpiga.

Som om inte detta vore nog gifts det i fa-miljen in en Puerto Rico-bördig amerikan.

En svärson till som inte firar jul. Som dricker rom istället för glögg. Som dansar salsa istället för ringlekar. Som inte gillar mysmörkret i advent utan

föredrar soldränkt karibisk sandstrand. Och som dessutom ifrågasätter hela mitt

upplägg vad gäller julfirande!”Varför gör avkristnade svenskar en så

stor affär av jul? Vad firar ni?”Så sätts min julvärld i gungning. Ska jag

få lov att motivera, revidera, tänka om, skära ner, förändra? Vad jobbigt!

Vitsen med jul är ju återseendets glädje. Av pyntet i granen och skinkan på bordet. Och tomten! Det vill säga grannen Kjell som kommer med klappar i en säck när klockan är fem på julafton till barnbarnens oerhörda förtjusning:

”Vi vill alltid fira jul hos dig mormor, för tomten är bäst här!”

Lösningen får bli att lägga på ett jullager till: rom, räkor, salsa och Los Reyes (Tret-tondagen) då¨spanska barn får sina julklap-par.

Lisbeth Axelsson, journalist och författare.

Fo

to: R

og

er

Lu

nd

ber

g

¿Que?¿Nubbe?

¿Sill?

KN.indd 45 2012-11-25 22:11

ALLT INOM STEN, KAKEL

OCH KLINKER

FRÅGA 1Kävesta folkhögskola är en av landets äldsta folkhögskolor. Den första kursen genomfördes 1873. Folkhögskolan har betytt oerhört myck-et för bygdens utveckling. Vet du att Kävesta folkhögskola en period hade en filial i Kumla. Under vilka år var filialen verksam?

1 1927–1940X 1947–19602 1967–1980

FRÅGA 2Den 11 september 1927 invigdes Folkets hus i Kumla, som snart upplevdes som otillräckligt. Tankarna på en större tillbyggnad stöttes och blöttes. I oktober 1960 togs första spadtaget och 14 april 1962 invigdes de nya lokalerna. Vem var det som kom till Kumla och invign-ingstalade?

1 Tage ErlanderX Olof Palme2 Ernst Wigfors

FRÅGA 3I vilken kyrka finns/fanns det utsökta målnin-gar av Albertus Pictor?

1 Kumla kyrka, VästmanlandX I Kumla kyrka, Närke2 I Kumla kyrka, Östergötland

FRÅGA 4När uppfördes gamla vattentornet i tegel vid Södra Kungsvägen?

1 1894X 19142 1934

FRÅGA 5Arkitekten bakom tvåkammarriksdagens in-förande 1866 och därmed ståndsriksdagens avskaffande blev också Sveriges förste statsmin-ister. Att vara svensk statsminister är stort och att vara den allra förste är ännu större. Lite av glansen må falla på statsministerns bror som en längre period bodde i Kumla socken där han innehade en viss befattning, vilken?

1 Stins vid Statens järnvägar stations-område Kumla

X Folkskoleinspektör2 Arrendator på Säbylund

FRÅGA 6Året 1839 är ett av de viktigaste årtalen i Kum-las historia. Det var nämligen det året som ynglingen Anders Andersson, först i Sverige, började tillverka något som kom att medföra ett uppsving för Kumla socken. Det började med att han köpte läder hos mamsell Silverling vid Wallgrenska garveriet i Örebro. Men vad gjorde han sedan?

1 Började tillverka både höger- och vänsterskor

X Började tillverka skor i olika storle-kar utan föregående beställning

2 Började tillverka skor där ovanlädret syddes mot sulan

FRÅGA 7Den kanske mest tragiska olyckan i Kumlas idrottshistoria inträffade 1950 när Rune Lars-son omkom i samband med en tävling. Inom vilken sport var Rune Larsson verksam?

1 SpeedwayX Skytte2 Bandy

FRÅGA 8Kumla stad hade under 1940-talet ett eget stort grustag med såväl grus som sand av god kvali-té. Staden ägde här en fast kross- och sortering-sanläggning. Var låg grustaget?

1 Vid korsningen Kyrkogatan/Södra Kungsvägen

X Vid korsningen John Norlanders Gata/Södra Kungsvägen

2 Söder om Brånstavägen vid an-slutningen till Östra Leden/Norra Kungsvägen

FRÅGA 9Kumla kommun framtonar alltmer som en ”konstkommun” med bland annat konstvan-dringar i centralorten. Vilket konstverk är Kumla stads äldsta konstverk?

1 William Marklunds portomfattning ”Staden vaknar” vid gamla stadshu-set

X Arne Jones skulptur ”Kumlan” fram-för stadshuset

2 Arvid Kjällströms skulptur ”Hans och Greta” vid Kumlasjön.

FRÅGA 10Nerikes faktori sysselsatte 1639 hela 557 hant-verkare och var under slutet av 1600-talet ett av de ledande faktorierna i Sverige produk-tionsmässigt. Faktoriets anor kan dock spåras till 1560-talet. De flesta av faktoriets anställda bodde i Kumla socken. Vilken var faktoriets viktigaste tillverkningsvara?

1 MusköterX Stångjärn2 Spik och nubb

Här får du lite huvudbry. Det som står i texten och som följs av en fråga är sant. Två av de tre svarsalternativen är dock inte sanna och kan ibland vara rent lögnaktiga...Rätta svaren hittar du ovanför korsordsvinnarna på sidan 50.

Kan du det här om ditt

46

KN.indd 46 2012-11-25 22:12

FRÅGA 11Läran om utdöda växter och djur kallas pale-ontologi. Ibland kan man hitta sådana växter och djur som fossil ibland annat sedimentära bergarter. Närke, speciellt Kvarntorp, har några av världens bästa fyndplatser för en viss sorts fossil. Vilken?

1 OrtoceratiterX Brachiopoder2 Trilobiter

FRÅGA 12På Kumla kyrkogård vilar Adolf Bergöö, välkänd köpman från Hallsberg men även en period, åren 1864-72, delägare i handelshuset Fosselius & Bergöö vid Kumla station. Adolf Bergöös svärson var en välkänd konstnär, vad hette han?

1 Albert EngströmX Bruno Liljefors2 Carl Larsson

FRÅGA 13I år har vi kunnat fira 100-års jubileet av 1912 års olympiska spel, som var förlagda till Stock-holm. Både arrangörsmässigt och sportsligt gjorde Sverige en storstilad insats och blev bästa nation poängmässigt före USA och Stor-britannien på de följande platserna. Egentligen skulle spelen ha genomförts i Berlin men när det stod klart att spelen inte kunde arrangeras där lyckades en före detta ”kumlabo” 1909 få internationella olympiska kommittén att för-lägga spelen till Stockholm. Vem var den före detta kumlabon?

1 Bror Fredrik von Blixen-FineckeX Viktor Balck2 Per Henrik Ling

t Kumla?

5 �rs Nybilsgaranti med fri k�rstr�cka • 5 �rs V�gassistans • 5 �rs Serviceassistans 5 �rs Lackgaranti • 3 �rs Vagnskadegaranti • 12 �rs Rostskyddsgaranti

Bränsleförbrukning vid blandad körning: i20 (1.1 CRDi/1.4 aut) 3,8-6,0 l/100 km, CO2 99-140 g/km. i30 Kombi (1.4 CRDi/1.6 aut) 4,4-6,8 l/100 km, CO2 113-160 g/km. i40 Kombi (1.7 CRDi) 4,3-7,7 l/100 km, CO2 113-179 g/km. Bilarna på bild är extrautrustade. Erbjudandet gäller lagerbilar t.o.m. 2012-12-31 så långt lagret räcker. Finansieringsförslag via Hyundai Finans: 6,50% ränta (per 2011-07-19), 36 mån, 30% kontant eller inbytesbil, 45% restvärde, eff. ränta 7,39-8,00%. Observera att informationen rörande förslagna ändringar av miljöbilsregler ännu inte är slutgiltig och således kan komma att ändras.

SLIPP SKATTEN INNAN DET �R F�R SENT!

Extra mycket betalt för din

inbytesbil!

5 års Nybilsgarantimed fri körsträcka

Köpmang.45 Kumla

Tel. 019 - 56 09 80

Våra öppeƫder

mån-fre 9-18, lör 10-13

www.motorcentrumkumla.seDet lönar sig allƟd aƩ besöka oss

Regeringen föreslår en

ändring av miljöbils-

reglerna vid årsskiŌet.

Så ta det säkra före det

osäkra och slå Ɵll innan

det är för sent. Köp en

miljöbil från Hyundai

innan årsskiŌet och slipp

fordonsskaƩen i fem år!

Hyundai i20 miljöbil

124 900 kr eller

1 249 kr/mån

Hyundai i30 Kombi

miljöbil

189 900 kr eller

1 899 kr/mån

i30 5-d miljöbil 169 900 kr

Hyundai i40 Kombi

miljöbil

234 900 kr eller

2 349 kr/måni40 Sedan miljöbil 224 900 kr

47

KN.indd 47 2012-11-25 22:13

48

flugger.se

Får du

25% på Färg och Fiona tapeter (Gäller vid ett köptillfälle på ord. pris t.o.m. 31 december 2012 vid medtagande av annonsen och går ej att kombinera med andra

rabatter och erbjudanden)

HOS OSS

Marsvägen 1, KumlaTel. 019-57 86 46

Öppet: Vard. 7-18, Lörd. 10-14

Vi hjälper små och medelstora bolag med administrativa uppgifter, så som:

• Löpande bokföring• Löner• Moms• Årsredovisningar

... och mycket mer

Kontakta oss gärna för mer information:070-5843459•www.kumlaredovisning.se

Kumla Redovisning AB- din personliga

redovisningskonsult

Evenemang i Kumla För mer information:www.orebrotown.com/kumla

Utställning: Grafik, Karl Axel Pehrson 29 oktober - 21 december i Kumla konsthall Riks Top 12 1 dec kl. 09.00-19.00 och 2/12 kl. 09.00-15.00 i Kumlahallen Korsordsjour på Kumla bibliotek MÅndagar och onsdagar kl. 10.00-12.00 pÅ Kumla bibliotek Utställning: Akrylmålningar 1 december 2012–2 januari 2013 i Utställningshˆrnan, Kumla bibliotek Utställning: Kom och köp! Reklam under olika tider 1 december 2012–4 januari 2013 pÅ Skoindu-strimuseet Live på bio från Metropolitan: Opera - Titus mildhet Lördag 1 december kl. 19.00 på Bio Folkan, Kumla Folkets Hus Julmarknad i Kumla Söndag 2 december kl. 13.00–18.00 på Kumla bibliotek och Kumla torg Sagostund på arabiska 3 december kl. 10.00 i Sagorummet, Kumla bibliotek Berättarstund på sagomattan Tisdagar och torsdagar kl. 10.00 på Kumla bibliotek

Stickcafé 4 december kl. 17.00-19.00 pÅ Café o Le, Kumla Folkets Hus Litteraturquiz: Testa dina litteraturkunskaper Tisdag 4 december kl. 18.30 på Café o Le, Kumla bibliotek Absolut fritid Tisdagar och onsdagar kl. 16.00-20.00 i Kvarnkällaren, Kumla Folkets Hus Rim & Ramsor Onsdagar och fredagar kl. 10.00 pÅ Kumla bibliotek Datastuga - Prova på läsplatta 5 december kl. 17.00-19.00 på Kumla bibliotek Sagostund pÅ somaliska 6 december kl. 10.00 i Sagorummet, Kumla bibliotekJul i Erik Persa Smedjan Lördag 8 december kl. 11.00-17.00 på Erik Persa Smedjan Live på bio från Metropolitan:Opera - Maskeradbalen Lördag 8 december kl. 19.00 på Bio Folkan, Kumla Folkets Hus Utställning: KÄVESTA, Linjen för konst och design 8 december 2012 - 14 januari 2013 i Kumla utställningshall, Kumla bibliotek

Julklappsyra i Kumla:Hitta försvunna lucior Söndag 9 december kl 10.00-16.00 på Kumla torg Hockey i Kumla Söndag 9 december kl. 16.00 i Weiderman Buss Arena, Kumla Julkonsert med kören Cum vox Måndag 10 december kl. 18.30 i Metodistkyr-kan, Kumla Stickcafé: Vi stickar, byter julklappar och äter julland-gång 11 december kl. 17.00-19.00 pÅ Café o Le, Kumla Folkets Hus Årets Lucia besöker biblioteket Torsdag 13 december på Kumla bibliotek Julkonsert: Kärleksgåvan Lördag 15 dec kl. 16.00 & kl. 20.00 samt sön-dag 16 dec kl. 16.00 i Pingstkyrkan, Kumla Live på bio från Metropolitan:Opera - Aida, Lördag 15 december kl. 19.00 på Bio Folkan, Kumla Folkets Hus Julklappsyra i Kumla:Hitta försvunna tomtar Söndag 16 december kl 10.00-16.00 på Kumla torg Julklappsutdelning på torget Söndag 23 december kl 10.00-18.00

KN.indd 48 2012-11-25 22:20

49

Vi är en Toyota auktoriserad bilverkstad

nära dig.

VW Audi Seat Skoda specialister.

Servar alla bilmärken.

Skadeverkstad som samarbetar med alla

försäkringsbolag.

Tegelgatan 1, Hallsberg

Trettondagsafton lördag 5 januari 2013 blir en märkesdag i Kumla. Då invigs det nya stor-slagna badhuset, som då kostat kumlaborna närmare 200 miljoner kronor.

Ja, allt är inte betalt. Kumla kommun har fått låna en hel del slantar för att klara nybygget efter att det 50 år gamla badet i Kumlahallen ansågs ha gjort sitt. Oppositionen har kallat satsningen för slöseri medan de styrande so-cialdemokraterna drivit på.

25-metersbassäng med utsikt mot slätten, rehabbassäng med sänkbart golv, en häftig rutschkana, klättervägg, relax och gym ska få kumlingar att vallfärda till sitt nya vattenhål.

Sannolikt blir det kommunstyrelsens nybliv-na ordförande Katarina Hansson (s) som får äran att invigningstala.

Men om hon med en elegant dykning även får slänga sig i bassängen som premiärdoppare återstår att se.

den här tidningen

redigerades och formgavs

under mörka nätter

och stor tidspress

av budskaps-experten

formsprak ab/mediagurun.

det är också ett jobb.

ett jätteviktigt jobb.

media.guru@telia.com

TRETTONDAGSAFTON:

Ingen bal men bad

KN.indd 49 2012-11-25 22:24

50

Gunnars kluriga korsord

Vågrätt

1. Mc-tävling på kuperad terrängbana7. Idrottsklubb9. Bokstaven L i grekiska alfabetet11. Bärs av vissa yrkeskategorier14. Kan man dreja15. Därför att16. Kurort i Belgien18. Linssystem närmast ögat i t.ex. kikare21. Tysk valuta fram till 194823. Fyra i Rom24. Leas lillasyster26. Quercus robur28. Surt!__räven30. Förekommer i adresser33. Socken på södra Gotland35. Internationell människohjälp37. Jubelrop vid Dionysos-festerna38. Bra skolbetyg39. Begränsande preposition31. Mycket sällsynt42. Metall44. Vid denna finska ort led svenskarna ned-

erlag 180845. Var Ingmar Bergman bra på47. Flod i Italien48. Förvånat uttryck50. Hällregn51. Liten hästras på Gotland52. Kisel

Lösningar ska vara redaktionen tillhan-da senast 28 februari 2013. Tio priser till de först öppnade rätta lösningarna. Sändes till Kumlanytt V:a Drottning-gatan 11, 692 33 Kumla ller lämnas i brevlådan (gaveln Kvarngatan). Märk kuvertet med Korsord. Lycka till!

VINNARNA I HÖSTBLADETS KORSORDHöstbladets korsord lockade ett 50-tal skärpta personer att skicka in lösningar - alla var dock inte helt korrekta, konstaterade den stränge men rättvisa konstruktören Gunnar Wahlberg. Men tio vinnare är dragna som belönas med varsin biobiljett på Folkan:Siw Wallin, Lövegatan i Ekeby, Sonja Fransson, Hagendalsvägen, Carl-Arne Carlzon, Götgatan, Inge-mar Pettersson, Andréns väg, Maria Nilsson, Ilvanbo, Pålsboda, Bertil Göthelid, Baldergatan, Barbro Karlsson, Åkergatan, Åke Uhlin, Solhemsgatan, Widar Andersson, Bondgårdsgatan och Sonja Pet-tersson, Andréns väg. Vi gratulerar särskilt paret Pettersson, som nu kan gå på bio tillsammans!

Lodrätt

1. Handledare2. Stad i Mali3. Idrottspris4. Ingen vacker sång5. Naturgud i Dionysos’ följe6. Nationell tävling7. Legitimationshandling8. Ses nog ofta i Sahara10, Finns i ladugård12. Stor flod söderut13. Slangord för spel17. Manneken i Bryssel19. Fordmodell

NAMN: ____________________________________________________________________________

ADRESS: __________________________________________________________________________

ko

ns

tru

ktö

r: G

un

na

r W

ah

lber

g

20. Har vitt hår, gulvit hy och rödlysande pupiller

22. Kung i Troja25. Fransk stad, centrum för viss dryck27. Karin, chef för stadsteater 1953-6229. Jordlager närmast matjorden31. Grand Prix32. Italiensk kapplöpningsbana34. Helgon som firas 21 januari36. Sumpmark40. Planet eller månad43. Dåligt skolbetyg45. Strå46. Öbo49. Höjdare inom rättsväsendet

RÄTTA SVAR KUMLAFRÅGORNA: 1:2, 2: 1, 3: 1, 4: 1, 5:1, 6:X, 7:2, 8:X, 9:X, 10:1, 11:X, 12:2, 13:2.

KN.indd 50 2012-11-25 22:25

51

Gunnars kluriga korsord

HeJ!

VI VANN!!Vi fick rekordmån-ga fint färglagda teckningar från Höstbladet som kunde ses i Kum-lanytts skyltfönster. Sedan hade vi lotteri och tyvärr kan inte alla vinna, snyft!Vi drog tio vinnare (ni kan själva se webb-TV på Kum-lanytt hur det gick till) och följande konstnärer hade lyckan med sig och får pris:

Milad, Emelie, Adrian, Suleka, Tindra, Adreana, Cornelia, Max, Alva och Emil.GRATTIS!

Dags att plocka fram kritor, pen-nor och penslar och sätta färg på teckningen med tomtarna och paketet. Men skynda på! Senast måndag 17 december vill vi ha din teckning så att tio vinnare kan få pris före julafton...Lämna i Kumlanytts brev-låda (på gaveln vid Kvarngatan) eller kom in. Eller skicka till: Kumlanytt, V. Drottningg. 11, 692 33 Kumla.

Namn:

Telefon:

KN.indd 51 2012-11-25 22:28

I september öppnade Föreningen Kanal Regional en ny sida på nätet – Sydnärkenytt.se – och en redaktion i Hallsberg.

Genom de erfarenheter vi fått efter fem års verksamhet med Kumlanytt tror vi att modellen med lokalnyheter på webben har framtiden för sig. Om vi är många som hjälps åt.

Tack vare ett projektbidrag från Leader Mellansjölandet, med EU-stöd för landsbygdsutveckling, kunde detta steg tas. Sydnärkenytt-Hallsberg är nu igång.

Nästa steg är att under december öppna en redaktion i Askersund.

Nu har Kumlanytt.se funnits i över fem år och vi tänker inte slå oss till ro. Det som började med två tomma laptops har blivit förening med flera grenar.

Det som är styrkan med Kumlanytt är att vi är lokalt förankrade. Vi berättar om det som själva intresserar oss. Vi bevakar evenemang – inte alla kanske men många – på kvällarna när konkurrenten har åkt hem. Vi berättar om den lokala sporten som man tycker är ointressant i den stora staden. Dessutom har Kumlanytt webb-tv där de intervjuade får tala till punkt.

Under november hade Kumlanytt.se cirka 37 000 besök. Det är en uppgång från samma tid förra året med 50 procent. Inte så illa.

Vi växer söderut Kumlanytt ökar

Den tekniska utvecklingen med internet har gjort det möjligt även för en liten förening som Kanal Regional att kunna nå ut brett.

Att sända TV för 15 år sen krävde miljoninvesteringar. Idag kan Kumlanytt göra ett TV-magasin och sända i Com Hems kabelnät till 45 000 hushåll i Örebro, Kumla och Hallsberg. Det gör vi varje helg.

Vi är medlemmar i Kumla-Hallsbergs närradioförening och direktsänder på välbekanta frekvensen 94,3 IDAG mån-tors kl 12-14 samt 16-17. Det är välmatade program med nyheter, gäster och musik. På fredagar heter programmet På väg och sänds kl 11-13.

Programmen kan även höras på webben. Vi hörs!

Webb, tidning,

Gott Nytt 2013

kumlanytt

Föreningen Kanal Regional i Kumla vill förmedla lokala nyheter och reportage från bygden där vi bor. Det finns nämligen mycket att berätta som annars inte kommer fram. Vi kan inte förlita oss på att utomstående företag ska ansvara för nyheter om oss och våra samhällen. Det måste vi försöka sköta själva. Därför arbetar vi vidare 2013 och önskar alla våra vänner ett Gott Nytt År.

www.kumlanytt.sewww.sydnarkenytt.se

radio och TV

Vi bor här och gillar lokalnyheter

KN.indd 52 2012-11-25 22:29