Kungörelse om sammanträde med regionfullmäktige–rebro läns landsting... · anmalas till soeiala n~yndighete~ fog vida~e ut~edning enligt ~ 14:1 i Sociallagen. Lansstyrelsen

1 (1)

www.regionorebrolan.se

Postadress Region Örebro län

Regionkansliet Box 1613, 701 16 Örebro

E-post: [email protected]

Besöksadress Eklundavägen 2, Örebro

Tel: 019-602 70 00 Fax: 019-602 70 08

Organisationsnummer: 232100-0164

Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Regionkansliet, Kristina Berglund

2016-06-14 16RS3005

Regionfullmäktiges ledamöter För kännedom: Samtliga ersättare Regionens revisorer Regiondirektören Förvaltningschefer m.fl. inom RÖL Landshövdingen

Kungörelse om sammanträde med regionfullmäktige Regionfullmäktige kallas till sammanträde tisdagen den 14 juni med början klockan 9.30 och beräknas avsluta klockan 17.00. Kaffe serveras från klockan 9.00 före sammanträdets start på representationsvåningen utanför Sessionssalen. Lokal: Sessionssalen, Rådhuset Örebro.

Avbrott för lunch mellan 12.00 – 13.30 Vid eventuellt förhinder att delta i sammanträdet, kontakta snarast möjligt regionkansliet, tfn 09-602 71 62, eller via e-post till [email protected]

Torgny Larsson Ordförande Gruppmöten Partigrupp (S), (V) och (MP) samlas för överläggning den 14 juni mellan kl. 8.30 – 9.00 i Sessionssalen,

Rådhuset Örebro. Parti (SD) samlas för överläggning den 9 juni, klockan 18.00 i Sverigedemokraternas partilokal,

Köpmangatan 59, Örebro.

mailto:[email protected]

FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (2)

TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING

Regionkansliet, Kristina Berglund 2016-06-14 16RS3005

1. Sammanträdets öppnande

2. Upprop

3. Protokolljustering

4. Utdelning av Rosenbergspriset för år 2016 ur Stiftelsen Erik Rosenbergs naturvårdsfond, klockan 11.40 – 12.00.

5. Information från Patientnämnden, klockan 13.30 – 14.00.

6. Skrivelser till regionfullmäktige

7. Anmälan av interpellationer och frågor

8. Anmälan av motion från Ewa Sundkvist (KD) om att införa bärsjalar på BB, 16RS2212

9. Anmälan av motion från Elin Jensen (SD) och Mats Seiboldt (SD) om att öka kunskapen om HLR hos föräldrar, 16RS2442

10. Anmälan av motion från Virosa Viberg (SD), Elin Jensen (SD), Jimmy Larsson (SD), Daniel Spiik (SD) och Mats Seiboldt (SD) om att låta medborgarna få vara delaktiga i storregionfrågan, 16RS2444

11. Anmälan av motion från Virosa Viberg (SD) om att upprätta en handlingsplan för att få fler asylsökande att genomgå en hälsoundersökning, 16RS2445

12. Anmälan av motion från Katarina Tolgfors (M) om att stärka NyföretagarCentrum för ökat nyföretagande i hela regionen, 16RS2493

13. Anmälan av motion från Torbjörn Ahlin (C) om Mini-Maria, 16RS2998

14. Anmälan av motion från Oskar Svärd (M) om att införa politisk lärling i Region Örebro län, 16RS3057

15. Utveckling av medborgardialoger och slutsatser av utvärdering, 16RS1570

16. Årsredovisning 2015 och budget 2017 för kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling, 16RS1847

17. Lån till Scantec AB, 16RS2004

18. Attestliggare för regionfullmäktiges egen verksamhet år 2016, 16RS2340

19. Reglemente för intern styrning och kontroll (ISK), 16RS1587

20. Delårsrapport januari – april 2016 för Region Örebro län, 16RS2937

21. Förlängning av folkhälsoplan för Region Örebro län 2012-2015, 16RS2280

22. Förlängning av regionalt socialt välfärdsprogram 2012-2015, 16RS2281

23. Regional biblioteksplan 2016-2019, 15RS6129

24. Redovisning av obesvarade motioner och medborgarförslag, 16RS2999

2

25. Allmän frågestund för ledamöterna

26. Besvarande av interpellationer och frågor

27. Valärenden

28. Avslutning

Punkt 7 Komplettering Interpellation till regionfullmäktiges sammanträde den 14 juni 2016

~;~ '~ t s •

!f ~°

.~ .~ rl

~~ -~

Till enn Steen ~ qJ yordforande i Fokusberedningen for somatisk och psykiatrisk specialistvard saint hogspecialiseradvard

Orebro 2016-06-02

_, .~,~, x~ < x ~x

;~

Kvinnlig konsstyYnpning a~ fo~bjuden enligt lag i Sverige sedan 1982. Hagen ska~ptes1999 sa att en person kan doYnas i Sve~ige~o~ b~ott soYn skett utonzlands. OYn ~nan yniss-tanke~ att en fl icka under 18 a~ bl ivit konsstyjn~ad i Sverige elle~ uto~nlands skall dettaanmalas till soeiala n~yndighete~ fog vida~e ut~edning enligt ~ 14:1 i Sociallagen.

Lansstyrelsen Varmland, Landstinget i Varmland och Karlstads kommun har presenterat en ge-mensam satsning till personal room halso- och sjukvard, elevhalsa, socialtjanst och andra berordamyndigheter och ideella foreningar som kommer i kontakt med personer som kan ha utsatts ellerriskerar att bli konsstympade.

I samverkansproj ektet har det tagits fram informationsmaterial om problematiken. Pa Hera sprakfirms upplysningar om att konsstympning ar olagligt i Sverige, mar man kan vanda sig vid pro-blem saint en skrift om problematikens innebord och utberedning.

Tanken ar att informationsmaterialet ska fungera kunskapshojande, bland annat room modra-och barnhalsovarden saint for personal room skolvasendet dar omskurna flickor ibland fangasupp.

Fler an tva miljoner flickor konsstympas varje ar. I Sverige kan totals 38 000 konsstympade flick-or och kvinnor finnas. Varmland raknar man med att des kan finnas 1000 flickor som ar kons-stympade eller riskerar att bli det, och kanske ar siffran for vats Ian nagot Sande. Informationar ett satt att mota detta torterande av flickor, och dar ar det viktigt att vi som region ar med.

1. Har vi Wagon uppfattarling om hur manga flickor som ar eller riskerar att bli konsstym-pade ivat region?

2. Finns liknande informationsmaterial som ovanstaende i Region Orebro lan?

3. Om rote, ar du beredd att se till att ett sadant material tas fram?

4. Finns des runner och stod for personal om orosanmalan behover gores?

Ewa Sundkvist

_' l \ a. eef , ~~, ~ ~F ~~ ~~.--~: ,

~ ~ ~-, ~;~~` 'j

~ .:.

den kraftigt okande sjukfranvaron bland regionens medarbetare gor mig rejalt oroad ochbekymrad. Att sjukfranvaron ar hog och fortsatteroka pekar pa att nagot arfel. i~an skainte behove bli sjuk av att ga till jobbet, sarskilt inte nar man jobber inom sjukvarden.

Det ar extra oroande att det framforall~ ar kvinnar som drabbas och ate det arlangtidsfranvaron sore okar.

Delarsrapporten vicar att sjukfranvaron nu ar uppe i 7 % totalt, en okning 0,4 % pa ett ar.Med ungefar 10.000 anstallda motsvarar det ca 700 sjukskrivna. Jamforeisevis ar det baretva f~r~raltningar sore harfler anstallda och bare fyra yrkeskategorier som ar stone.

Vissa enheter sticker ut med skramrnande hogs tal, sor~n ex Regionservic~ reed 10,9saint Narvardsor~nrade coder reed 11,54- % i sjukfranvaro jan-mars 2016.

Hog och okande sjukfranvaro ar ingen ny foreteelse. ~rsredovisningen for 2015 (5,8%}visade kraftiga okningar jar~nfort med 2014 (5,5%}, som i sin tur var hogre an 2013 (5,Q%}eLandstingen totalt her hogre sjukfranvaro an bade kommunerna, privet naringsliv ochstatliga sektorn~

Jag enter att Personalutskottet regelbundet foljer och analyserar den r~yck~t oroandeutvecklingen och even her forslag pa atgarder for att bryta trenden.

Med anledning av ovanstaende vill jag stalla foljande fragor:

Vad ar huvudorsakerna till den hogs och dessutom okande sjukfranvaron i Region Orebro..an.

Vad ar orsakerna till aft vissa enheter her sa mycket hogre sjukfranvaron an medel, exRegios~rvice och Narsjukvard coder'?

Vilka atgarder anser du behover vidtas for att rninska sjukfranvaron?

Nar kommer du att foresla att sadana atgarder vidtas?:,.. .

Protokoll

Sammanträdesdatum

Regionstyrelsen 2016-06-07


PostadressRegion Örebro län

Box 1613, 701 16 ÖrebroE-post: [email protected]

§ 131 Anmälan av motion från Torbjörn Ahlin (C), Mini-Maria

Diarienummer: 16RS2998

SammanfattningTorbjörn Ahlin (C) har den 23 maj 2016 lämnat in en motion till Region Örebro län, Mini-Maria. Han vill att Region Örebro län ger regionstyrelsen i uppdrag att utreda Beroendecentrums möjligheter att tillsammans med Örebro kommun etablera en mottagning för unga med drogproblem och deras anhöriga.

Motionen har överlämnats till hälso- och sjukvårdsstaben för beredning.

Beslutsunderlag FöredragningsPM regionstyrelsen 2016-06-07, anmälan av motion från Torbjörn Ahlin

(C) om Mini-Maria Motion till Regionfullmäktige från Centerpartiet om Mini-Maria

BeslutRegionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta

att ta anmälan till protokollet.

Skickas tillRegionfullmäktige

1 (1)

kbj005

Maskinskriven text

13.

2016—OS-20

~__a~ $- -t_ A

_,:~::.K~ .:rh,

w1 , i~E .,~:, ... :,~:: ~ ..r _.. . e

.~ ~~ ffi~-~_~_~°~ ~_

Orebro kommun planerar for en etablering av eta Mini-Maria. IVamnet anspelara on i na let som fi n ns i Stockhol m Maria U n dom . En lets for U n dome rp 9 j 9 p 9

med d rog problem och deras a n horiga, en fysisk plats da r man ka n kom maoch fa red, stod, behandling och test. Mini-Maria fines redan i Goteborg ochpa Gotland .

Centerpartiet i Region Orebro Ian foreslar att Beraendecentrum gesmojfigheter att tillsammas med Orebro kommun etablera ett "~1ini-MariaOrebro".

Droger ar inget isolerat problem for Orebro kommun, vi maste pa varje vismote den drogliberalisering som tycks ske.

I sparen av ungdomars drogbruk kampar desperate foraldrar, som inte vetvad de ska to sig till° Nar de misstanker att deras barn her borjat to droger vetforaldrarna inte var de ska fa hjalp och stod.

~/i ar medvetna om Beroendecentrums lansuppdrag, vilket innebar att de skabista ally komrnuner sa aft alla far sanlma service och utbud. Och "Mini-Maria.. ..Orebro Ian", ett samarbete r~nellan ally lanets toly kommuner och Region OrebroIan ar vad vi pa sikt bor fa till. Men nagonstans mast° arbetet borja.

r~ i °° 1 r' ..r° ..r'Reg ion Orebro la n ger reg ions~yrelsen i u ppd rag att utreda Beroendecentru msmojligheter att tillsammans med Orebro kommun etablera en mott~gning farunga med drogproblem och der~~ anhorig~.

For Centerpartiet~~~

~:.. ~ ~Torb'o Ahl~onJ

Protokoll

Sammanträdesdatum





§ 130 Anmälan av motion från Oskar Svärd (M) om att införa politisk lärling i Region Örebro län


SammanfattningOskar Svärd (M) har lämnat in en motion till Region Örebro län den 25 maj 2016 om att införa politisk lärling i Region Örebro län.

Motionen har för beredning överlämnats till staben för Administration, juridik och säkerhet.

Beslutsunderlag FöredragningsPM regionstyrelsen 2016-06-07, anmälan av motion från Oskar Svärd

(M) om att införa politisk lärling i Region Örebro län Motion till Regionfullmäktige, Region Örebro län från Oskar Svärd (M) - Dags att

införa politisk lärling i Region Örebro län


att ta anmälan till protokollet.


1 (1)

kbj005

Maskinskriven text

14.

Orebro 2016-05-24

Alla partier har med starsta sannolikhet medlemmar som skulle vilja vara mer politisktaktiva men av olika anledningar inte vial for att radslan att binda upp sig kan vary stor. Foratt starka demokratin pa sikt och hoja intresset for regionpolitik i Janet vill jag se att viinfor ett system som mojliggor att par~ier kan anvanda mojligheten med politiska larlingar.

Ett system med politiska larlingar ken se ut pa alike sett. I Kumla kommun her en politisklarling yttranderatt, far samma arvode som ersattare i namnd men ocksa ratt till forloradarbetsinkomste Vad galley tid sa ken man vara politisk larling en 3-manadersp~riod medmojlighet att forlanga till max 6 manader.

Politiska larlingar her i mange namnder varit ett forsta steg in till att bli fritidspolitiker iKumla, even Nora kommun utreder nu moiligheten for detta.

Nu her jag ambitionen att Region Orebro Lan ocksa tar denna mojlighet, ett system medpolitiska larlingar voce bra for de~nakratin.

Bifogat finns Kumla kor~muns reglemente.

Jag yrkarOtt Region Orebro Ian infor ett system for politiska larlingar

tt Region Orebro Lan ar~etar fram ett reglemente for politiska larlingar.

Qskar Svard (M)

..~.

Protokoll

Sammanträdesdatum





§ 133 Reglemente och riktlinje för intern styrning och kontroll (ISK)


SammanfattningReglementet, tillsammans med riktlinjen för intern styrning och kontroll, ska bidra till en effektiv ledning och styrning av verksamheten, där en "röd tråd" ska finnas mellan regionstyrelsens, nämndernas och verksamhetsledningarnas planering, samordning, uppföljning och kontroll. En god intern styrning och kontroll ska bidra till en ändamålsenlig och lagenlig verksamhet och att verksamheten effektivt och säkert bedrivs med intressenternas bästa för ögonen.

Reglementet anger utgångspunkter för ISK, syftet med och definitionen av ISK samt regionstyrelsens, nämndernas, regiondirektörens samt förvaltningschefernas roller och ansvar i ISK-processen. Riktlinjen beskriver hur reglementet ska tillämpas i form av övergripande arbetssätt och beskriver momenten i ISK-processen.

Det åligger regionstyrelsen, nämnderna och förvaltningarna att svara för att reglementet och riktlinjen för intern styrning och kontroll efterlevs. Regionstyrelsen har ett uppsiktsansvar över övriga nämnders verksamhet. Nämnderna ansvarar för att verksamheten inom sina ansvarsområden bedrivs i enlighet med de krav som ställs på verksamheten samt att den intern styrning och kontrollen är tillräcklig. Förvaltningscheferna ansvarar för att det skapas en organisation och ett arbetssätt samt att verksamhetsspecifika rutiner utformas och tillämpas så att en tillräcklig intern styrning och kontroll kan upprätthållas inom förvaltningen.

Beslutsunderlag FPM RS 160607 Reglemente för intern styrning och kontroll Reglemente för intern styrning och kontroll Riktlinje för intern styrning och kontroll


att fastställa "Reglemente för intern styrning och kontroll" daterat den 30 mars 2016.

Regionstyrelsen beslutar

att fastställa "Riktlinje för intern styrning och kontroll". Beslutet gäller under förutsättning av att regionfullmäktige har fastställt "Reglemente för intern styrning och kontroll".


1 (1)

kbj005

Maskinskriven text

19.

1

Reglemente för intern styrning och kontroll

Detta reglemente, tillsammans med riktlinjen för intern styrning och kontroll (ISK), ska bidra till en effektiv ledning och styrning av verksamheten, där en ”röd tråd” ska finnas mellan regionstyrelsens, nämndernas och verksamhetsledningarnas planering, samordning, uppföljning och kontroll.

En god intern styrning och kontroll ska bidra till en ändamålsenlig och lagenlig verksamhet, att verksamheten med intressenternas1 bästa för ögonen bedrivs effektivt och säkert.

Det åligger regionstyrelsen, nämnderna och förvaltningarna att reglementet och riktlinjen för intern styrning och kontroll efterlevs. Region Örebro läns bolag omfattas inte av reglementet för intern styrning och kontroll. Regionstyrelsens uppsikt över bolagens verksamhet regleras via bolagsordning, ägardirektiv och bolagspolicy.

Utgångspunkter för intern styrning och kontroll

§ 1 Nämnderna ska, i enlighet med Kommunallagen (KL) 6 kap. 7 §, var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet med stöd av KL 3 kap. 16 § har lämnats över till någon annan.

Syftet med intern styrning och kontroll

§ 2 Syftet med intern styrning och kontroll är att säkerställa en ändamålsenlig verksamhet det vill säga att verksamheten bedrivs i enlighet med de krav som ställs på verksamheten:

Intern styrning a) Att verksamheten fullgör sina föreskrivna uppgifter samt uppnår beslutade mål och uppdrag. b) Att verksamheten bedrivs inom tilldelade ekonomiska ramar.

Intern kontroll c) Att verksamheten följer de styrande dokument som Region Örebro län har beslutat samt

lagar, förordningar, föreskrifter och avtal som gäller för verksamheten. d) Att redovisningen och uppföljningen av verksamheten och ekonomin är rättvisande och

ändamålsenlig. e) Att informationssäkerheten2 är tillgodosedd utifrån kraven på konfidentialitet, riktighet,

tillgänglighet och spårbarhet.

1 En intressent är en person, grupp eller organisation som har intresse eller påverkas av Region Örebro läns beslut, aktiviteter, produkter och tjänster. Exempel på intressenter är medborgare, patienter och resenärer. 2 Informationssäkerhet kan delas upp i administrativ säkerhet (regler och rutiner) samt IT-säkerhet (säkerhet i IT-system och andra tekniska system). Källa: Informationssäkerhetspolicy Dnr 15RS1877

Datum: 2016-03-30

2

Definitionen av intern styrning och kontroll

§ 3 Intern styrning och kontroll är en process som regionstyrelsen, nämnderna och verksamhetsledningarna har för att tillsammans upprätthålla en effektiv ledning och styrning av verksamheten som möjliggör att verksamheten bedrivs i enlighet med kraven som anges i 2 §.

Processen ska utgå från kraven som ställs på verksamheten som anges i 2 §.

Den interna styrningen och kontrollen ska vara en integrerad del av planeringen, genomförandet, uppföljningen och förbättringen av verksamheten.

Processen ska utföras och dokumenteras på det sätt som finns beskrivet i riktlinjen för intern styrning och kontroll.

§ 4 Den interna kontrollen ska vara tillräcklig enligt KL. Med tillräcklig menas att processen för intern styrning och kontroll ska vara ändamålsenligt utformad efter verksamhetens förutsättningar, art och omfattning.

Roller och ansvar för intern styrning och kontroll

Regionstyrelsen

§ 5 Regionstyrelsen har enligt KL 6 kap. 1 § en särställning bland nämnderna genom den ledande och samordnande rollen. Regionstyrelsen har enligt KL 6 kap. 1 § ett uppsiktsansvar över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet.

§ 6 Regionstyrelsen beslutar om utformningen av processen för den interna styrningen och kontrollen samt beslutar om förbättringar av processen. Processen beskrivs i riktlinjen för intern styrning och kontroll.

§ 7 Regionstyrelsen ska genom sin uppsiktsplikt övervaka att nämndernas verksamhet bedrivs i enlighet med kraven som anges i 2 §.

Regionstyrelsen som verksamhetsnämnd ska övervaka att verksamheten inom sitt ansvarsområde bedrivs i enlighet med kraven som anges i 2 §.

§ 8 Regionstyrelsen ska i samband med uppföljningen vid del- och helår vid behov göra påpekanden och ge anvisningar till nämnderna samt uppmärksamma fullmäktige på och ge förslag till åtgärder vid behov.

3

§ 9 Regionstyrelsen ska göra en bedömning av om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig i enlighet med 4 § samt utvärdera Region Örebro läns samlade system för intern styrning och kontroll.

Utgångspunkten för bedömningen ska vara nämndernas bedömning (16 §) av om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig.

Ett viktigt verktyg vid bedömningen är resultatet av den granskning och kontroll som utförs av regionfullmäktiges revisorer.

Bedömningen delges regionfullmäktige vid beredningen av årsredovisning.

Regionstyrelsen ska utifrån sin uppsiktsplikt göra ett utlåtande i årsredovisningen om den interna styrningen och kontrollen för verksamheten inom Region Örebro län har varit tillräcklig i enlighet med 4 §. Om det föreligger brister i den interna styrningen och kontrollen, ska dessa brister beskrivas.

§ 10 Regionstyrelsen som verksamhetsnämnd har det ansvar som följer av 11 - 17 §.

Nämnderna § 11 Nämnderna står under regionstyrelsens uppsikt och ansvarar för sin verksamhet inför fullmäktige.

§ 12 Nämnderna ska ansvara för att verksamheten inom sina ansvarsområden bedrivs i enlighet med de krav som ställs på verksamheten som anges i 2 §.

§ 13 Nämnderna ska ansvara för att verksamheten inom sina ansvarsområden upprätthåller en tillräcklig intern styrning och kontroll i enlighet med 4 §.

§ 14 Nämnderna ska fastställa verksamhetsplaner med budget samt internkontrollplaner inom sina respektive ansvarsområden.

§ 15 Uppföljning utifrån beslutad verksamhetsplan och internkontrollplan ska göras av nämnderna. Resultatet från uppföljningen ska, med utgångspunkt från antagna planer rapporteras till regionstyrelsen samt till nämnderna från förvaltningarna i samband med uppföljningen vid del- och helår.

I nämndernas rapportering till regionstyrelsen ingår att bedöma verksamhetens resultat gentemot kraven som anges i 2 §.

4

Nämnderna ska vid avvikelser3 ge uppdrag eller lämna anvisningar till förvaltningarna.

§ 16 Nämnderna ska göra en bedömning av om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig i enlighet med 4 §. I bedömningen av om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig ingår att bedöma ändamålsenligheten av processen för intern styrning och kontroll samt hur tillämpningen har fungerat och vid behov föreslå förbättringsåtgärder.

Bedömningen ska framgå skriftligt i förvaltningarnas uppföljningsrapporter vid helår.

§ 17 Nämnderna ska ansvara för att allvarligare avvikelser mot den interna styrningen och kontrollen omgående rapporteras till regionstyrelsen.

Regiondirektören

§ 18 Regiondirektören ska ansvara för upprättande av förslag till reglemente för intern styrning och kontroll.

Regiondirektören ska ansvara för att reglementet för intern styrning och kontroll aktualitetsprövas och vid behov revideras utifrån riktlinjen ”Definitioner, beslutsnivå och hantering av styrande dokument” (Dnr 14OLL6181).

Regionfullmäktige beslutar om reglementet för intern styrning och kontroll och beslutar om förändringar i reglementet för intern styrning och kontroll.

§ 19 Regiondirektören ska ansvara för att ta fram förslag till övergripande arbetssätt som beskrivs i riktlinjen för intern styrning och kontroll.

Regiondirektören ska ansvara för att riktlinjen för intern styrning och kontroll aktualitetsprövas och vid behov revideras utifrån riktlinjen ”Definitioner, beslutsnivå och hantering av styrande dokument” (Dnr 14OLL6181).

Förvaltningscheferna

§ 20 Förvaltningschefer ska, på regiondirektörens uppdrag, ansvara för att det skapas en organisation och ett arbetssätt i verksamheten som möjliggör goda förutsättningar för att en tillräcklig intern styrning och kontroll upprätthålls inom förvaltningen.

3 Avvikelser är icke-uppfyllande av krav a-e som anges i 2 §.

5

§ 21 Förvaltningschefer ska ansvara för att reglementet och riktlinjen för intern styrning och kontroll efterlevs i verksamheten samt att verksamhetsspecifika rutiner utformas och tillämpas så att en tillräcklig intern styrning och kontroll kan upprätthållas.

§ 22 Förvaltningschefer ska ansvara för att informera underställda chefer om reglementets och riktlinjens innebörd. Respektive chefsnivå ska ansvara för att informera underställd chefsnivå samt sina medarbetare.

§ 23 Förvaltningschefer ska ansvara för att verksamheten bedrivs i enlighet med de krav som ställs på verksamheten som anges i 2 §.

§ 24 Förvaltningschefer ska ansvara för att den interna styrningen och kontrollen ska vara en integrerad del av planeringen, genomförandet, uppföljningen och förbättringen av verksamheten.

Förvaltningschefer ska utifrån kraven som anges i 2 § ansvara för:

- att framgångsfaktorer4 och risker5 identifieras och värderas - att aktiviteter6 och åtgärder7 arbetas fram - att beslutade aktiviteter och åtgärder genomförs - att uppföljning och utvärdering av genomförda aktiviteter och åtgärder sker

Aktiviteter ska dokumenteras i förvaltningarnas verksamhetsplaner och åtgärder ska dokumenteras i förvaltningarnas internkontrollplaner.

Omprövning av framgångsfaktorer, risker, aktiviteter och åtgärder ska vid behov göras under verksamhetsåret om verksamhetens förutsättningar eller omständigheterna har förändrats i betydande omfattning.

§ 25 Förvaltningschefer ska ansvara för att uppföljning och utvärdering av aktiviteter och åtgärder sker. Resultatet från uppföljningen ska, med utgångspunkt från antagen verksamhetsplan och internkontrollplan, rapporteras till nämnderna samt till regiondirektören som har en rapportskyldighet till regionstyrelsen.

I rapporteringen ingår att bedöma verksamhetens resultat gentemot kraven som anges i 2 §.

4 En jämförelse mellan aktuellt och önskat läge ska ske för att identifiera områden med utrymme för förbättring. Framgångsfaktorer är vad som kan förbättra verksamhetens möjligheter att fullgöra/uppnå krav a-b. Värderingen av framgångsfaktorer leder fram till vilka faktorer som verksamheten ska fokusera på kommande verksamhetsår för vilka sedan aktiviteter ska arbetas fram och beslutas i verksamhetsplanen. 5 Risker är händelser som, om de inträffar, negativt kan påverka till icke-uppfyllande av krav c-e. Risker kan innefatta både nu uppkomna som framtida händelser. 6 Aktiviteter är hur verksamheten vill fullgöra/uppnå krav a-b exempelvis med strategier, uppdrag, korrigerande- och förebyggande åtgärder m.fl. 7 Åtgärder ska tas fram för att hantera orsakerna till de risker som inte accepteras. Åtgärder kan antingen vara kontroller för att övervaka risker eller åtgärder för att förebygga att risker inträffar och/eller minska allvarlighetsgraden av konsekvenserna av att risker kan inträffa.

6

Rapporteringen sker i samband med uppföljningen vid del- och helår och ska framgå skriftligt i förvaltningarnas uppföljningsrapporter.

Förvaltningschefer ska vid avvikelser8 ge direktiv till verksamheten om åtgärd.

§ 26 Förvaltningschefer ska göra en bedömning av om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig i enlighet med 4 §. I bedömningen av om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig ingår att bedöma ändamålsenligheten av processen för intern styrning och kontroll samt hur tillämpningen har fungerat och vid behov föreslå förbättringsåtgärder.

Bedömningen ska framgå skriftligt i förvaltningarnas uppföljningsrapporter vid helår.

§ 27 Förvaltningschefer ska ansvara för att allvarligare avvikelser mot den interna styrningen och kontrollen omgående rapporteras till nämnden samt till regiondirektören som har en rapportskyldighet till regionstyrelsen.

8 Avvikelser är icke-uppfyllande av krav a-e som anges i 2 §.

Protokoll

Sammanträdesdatum





§ 136 Delårsrapport Region Örebro län april 2016


SammanfattningUppföljning av regionfullmäktiges verksamhetsplan med budget 2016 sker vid delårsrapportering per 30 april, 31 augusti och för helår med årsredovisning och utgår från förutsättningar, mål, inriktningar och ambitioner som uttrycks i verksamhetsplanen. Rapportering av aktuella händelser och framtida utmaningar, av mål och prognos för måluppfyllelse samt uppdrag kopplas till de strategiska processer och målområden som återfinns i verksamhetsplanen med budget för 2016 - huvudprocesserna hälso- och sjukvård, tandvård och regional utveckling och områdena hållbar utveckling, digital agenda, eSamhälle och eHälsa, attraktiv arbetsgivare och ekonomi.

Region Örebro län redovisar per april ett överskott om 19 miljoner kronor. Verksamheterna gemensamt redovisar ett underskott om -126 miljoner kronor. Regiongemensamt ger ett överskott om 145 miljoner kronor. Helårsprognosen per april uppgår till 200 miljoner kronor. Verksamheternas helårsprognoser räknas samman till -117 miljoner kronor.

Prognosen för att uppfylla fullmäktiges mål och uppdrag indikerar en positiv utveckling inom de flesta processer och målområden. Sammantaget prognostiserar 38 av 40 mål (95 procent) en god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel avvikelse. Två inriktningsmål prognostiserar en större negativ avvikelse från målnivån och uppfylls inte.

Beslutsunderlag FPM RS Delårsrapport Region Örebro län april 2016 Delårsrapport_1_2016_Region_Örebro_län

AnteckningUnder överläggningen beslutades att lägga till tre att-satser:

att regiondirektören får i uppdrag att fortsätta genomförandet av hälso- och sjukvårdens handlingsplan så att ekonomisk balans inför framtiden uppnås senast i december 2016,att regiondirektören får i uppdrag att i samband med delårsrapport nummer två redovisa utfallet för varje del i handlingsplanen, samt

att vid behov föreslå ytterligare åtgärder i syfte att uppnå ekonomi i balans.


att lägga delårsrapporten till handlingarna,

att fastställa i delårsrapporten föreslagna budgetjusteringar,

att regiondirektören får i uppdrag att fortsätta genomförandet av hälso- och sjukvårdens

1 (2)

kbj005

Maskinskriven text

20.

Protokoll

Sammanträdesdatum





handlingsplan så att ekonomisk balans inför framtiden uppnås senast i december 2016,

att regiondirektören får i uppdrag att i samband med delårsrapport nummer två redovisa utfallet för varje del i handlingsplanen, samt

att vid behov föreslå ytterligare åtgärder i syfte att uppnå ekonomi i balans.


2 (2)

Delårsrapport Region Örebro län

Delår 1 per 30 april 2016

Region Örebro län Delårsrapport 2(101)

Innehållsförteckning

1 Sammanfattande resultat ................................................................................................................................ 3

2 Rapportering aktuella händelser och framtida utmaningar samt mål och uppdrag ................................. 6

2.1 Hållbar utveckling ................................................................................................................................. 7

2.2 Hälso- och sjukvård ............................................................................................................................. 12

2.3 Tandvård .............................................................................................................................................. 22

2.4 Regional tillväxt .................................................................................................................................. 27

2.5 Samhällsbyggnad ................................................................................................................................. 39

2.6 Digital agenda, eSamhälle och eHälsa ................................................................................................. 45

2.7 Attraktiv arbetsgivare .......................................................................................................................... 50

2.8 Ekonomi .............................................................................................................................................. 53

3 Ekonomi och finansiella förutsättningar ..................................................................................................... 55

3.1 Omvärldsanalys ................................................................................................................................... 55

3.2 Resultatanalys ...................................................................................................................................... 55

3.3 Finansiell ställning ............................................................................................................................... 62

3.4 Budgetjusteringar ................................................................................................................................ 67

4 Bilagor ............................................................................................................................................................. 69

4.1 Uppföljning budgetdirektiv för andra juridiska personer inom Region Örebro län ............................. 69

4.2 Resultaträkning .................................................................................................................................... 73

4.3 Driftredovisning .................................................................................................................................. 74

4.4 Kassaflödesanalys ................................................................................................................................ 75

4.5 Balansräkning ...................................................................................................................................... 76

4.6 Noter till resultaträkning ...................................................................................................................... 77

4.7 Noter till kassaflödesanalys ................................................................................................................. 80

4.8 Noter till balansräkning ....................................................................................................................... 81

4.9 Redovisningsprinciper ......................................................................................................................... 87

4.10 HR-statistik .......................................................................................................................................... 90

4.11 Verksamhetsstatistik ............................................................................................................................ 94


1 Sammanfattande resultat

Uppföljning av regionfullmäktiges verksamhetsplan med budget 2016 sker vid delårsrapportering per 30 april, 31 augusti och för helår med årsredovisning och utgår från förutsättningar, mål, inriktningar och ambitioner som uttrycks i verksamhetsplanen.

I juli 2015 beslutade regeringen om utredningsdirektiv för att Sveriges regionala indelning skulle förändras. Region Örebro län har tillsammans med andra parter i länet, länsstyrelse, kommuner och universitet, under flera år arbetat med frågan och byggt kunskap. Fokus har legat på att utveckla ett funktionellt stråk Oslo-Stockholm. Underlag för en utveckling av den högspecialiserade vården vid Universitetssjukhuset i Örebro har varit ett annat viktigt perspektiv. I den process som utredningen, med namnet Indelningskommittén, nu genomför deltar Region Örebro län på såväl politisk som tjäns-temannanivå. I mars presenterade kommittén ett diskussionsunderlag med en karta som plattform för den fortsatta dialogen. Region Örebro län har i olika former reagerat på kartan och med kraft framhål-lit att även Värmlands län borde ingå i den tilltänkta större regionen (”Svealand”), inte minst för att den nuvarande sjukvårdsregionen ska hållas samman. Även bristande hänsyn till den tillväxtpotential som finns i stråket Oslo-Stockholm poängteras. Region Örebro län har också organiserat arbetet med att förankra denna och andra positioner i den fortsatta processen i länet genom att till Regionala sam-verkansrådet adjungera landshövding och rektor vid Örebro universitet.

En särskild flyktingsamordningsgrupp bildades under hösten 2015 med uppdrag att följa utveckling-en och konsekvenser av flyktingsituationen för Region Örebro läns verksamheter samt samordna och stödja verksamheterna i problemlösning. I mars beslutade regionstyrelsen om en flyktingplan som innehöll aktiviteter och utredningsuppdrag med syfte att Region Örebro läns verksamheter på ett bra sätt ska kunna hantera den specifika situation som 2015 års stora volym av asylsökande medförde men också framledes kunna hantera liknande situationer. Beslutet innehöll bland annat en förstärkning med åtta tjänster för att möta en konstaterad efterfrågeökning på psykosocial kompetens på vårdcentralerna.

Arbetet för hållbar utveckling ger resultat: Region Örebro län ligger i topp i Sverige när det gäller andelen ekologiska livsmedel, miljödagen lockade rekordmånga deltagare, och rättvisearbetet utökas genom att Region Örebro län ska ansöka om Fairtrade-diplomering. Uppföljningen av Miljö- och håll-barhetsprogrammet för år 2015 visar på förbättring inom de flesta områden. Under 2015 togs även en webbaserad HBTQ-utbildning fram. Region Örebro län utformar ett integrerat program för hållbar utveckling inom den egna verksamheten. Trots att dimensionerna socialt, ekologiskt och ekonomiskt är tätt sammankopplade i teorin återstår mycket praktiskt arbete för att sammanföra dessa i program-met.

Inom hälso- och sjukvården fortsätter den utveckling som startade för snart två år sedan med en sammanhållen hälso- och sjukvård i en gemensam förvaltning. Under början av året har Region Öre-bro län fått hantera kompetensförsörjningsproblemen och resursbristen som hela Sveriges hälso- och sjukvård brottas med parallellt med genomförandet av de största förändringarna i den egna verksam-heten på tjugofem år. Viktiga steg i att skapa en sammanhållen hälso- och sjukvård i länet har tagits och vid årsskiftet fullföljdes arbetet med att skapa länskliniker och närsjukvårdsområden.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen behöver sänka kostnadsnivån och har nu i uppdrag att genomföra en framtidsinriktad handlingsplan med målet att förvaltningens verksamheter efter planens genomfö-rande ska vara starka, effektiva och redo att möte morgondagens behov.

När det gäller bland annat kompetensförsörjning, kostnadseffektiva bemanningslösningar samt ut-veckling av nya vårdformer och användning av vårdplatser pågår flera omfattande arbeten. Tillgäng-lighet till besök och operation har varit och är något av en akilleshäl. Här pågår ett intensivt arbete för alla verksamheter med tillgänglighetsproblem.

Folktandvårdens huvudsakliga fokus i år är att vända det negativa ekonomiska resultatet från 2015, att hantera bristen på tandsköterskor och tandhygienister, att rekrytera personal till Region Örebro läns yttre delar samt att hantera det ökande flyktingmottagandet. En handlingsplan med besparingar på sammanlagt 3,6 miljoner kronor har upprättats. Ekonomin påverkas idag bland annat av kostnaden för


tillgänglighet på svårrekryterade orter, fler pensionsavgångar och det förändrade patientpanoramat i samband med att antalet nyanlända ökar. Flyktingsituationen påverkar idag framför allt allmäntand-vården. Dessa patienter har ofta mer omfattande behandlingsbehov och det behövs ofta tolkhjälp vid besöken.

Glädjande är att länet i år kommer att ha två tandsköterskeutbildningar, vilket förhoppningsvis förbätt-rar rekryteringsläget. Det är också värt att notera att problemen med tillgängligheten på svårrekryte-rade orter har förbättrats, bland annat tack vare omorganisationen 2013. Ytterligare positiva nyheter är etableringen av en ny allmäntandvårdsklinik i Örebro 2017.

Inom området för regional tillväxt tas en ny utvecklingsstrategi fram, och ny innovationsstrategi lig-ger i startgroparna. Två större kulturprojekt är aktuella: ett för att kunna erbjuda barn och ungdomar i förskola och skola kulturupplevelser på ett mer ordnat sätt, och ett som riktar sig till nyanlända och asylsökande.

För att få en framtida god tillväxt i Örebro län behöver länet hantera bland annat en åldrande befolk-ning, ökande arbetslöshet och en relativt låg utbildningsnivå jämfört med övriga landet. Inom arbets-marknadsområdet bjuder även könssegregationen på utmaningar med en kvinnodominerad offentlig sektor och en mansdominerad privat industri. För att knyta samman länets arbetsmarknadsregioner och öka länets attraktionskraft behövs en förstärkt och förbättrad trafikinfrastruktur och kollektivtrafik. För att detta inte ska leda till ökad miljöbelastning måste utvecklingen styras mot hållbara resesätt. Det finns också behov av att kommersialisera fler innovationer och locka fler kunskapsintensiva företag till länet.

Samhällsbyggnad arbetar med flera projekt och förstudier inom insatsområdet koldioxidsnål eko-nomi. En förstudie om hur samarbetet inom länet ska organiseras för att främja hållbart resande har tagits fram, och likaså ett förslag till trafikförsörjningsprogram. Programmet utgör den långsiktiga strategiska planeringen för regional kollektivtrafik i länet. Resandet med kollektivtrafik har ökat det senaste året vilket sannolikt beror på förbättrad trafik i södra länsdelen samt att flera problem med biljettsystemet har lösts.

Vid årsskiftet tog Region Örebro län över ansvaret för de regionala bredbandsfrågorna från länsstyrel-sen. Hittills har arbetet fokuserats på att skapa kommunal samverkan för ansökningar om landsbygds-stöd för bredbandsutbyggnad. I fokus för samhällsbyggnadsområdet framöver står framför allt de ökade kostnaderna till följd av att fler åker tåg, samt kostsamma men nödvändiga uppdateringar av tekniska stödsystem för planering, information och försäljning av kollektivtrafik.

Arbetet inom kommunikationsområdet har präglats av några stora uppdrag: fortsatt arbete med det nya intranätet, utveckling av arbetsprocess för att ta fram en regiongemensam vision och värdegrund, och uppdatering av kanalstrategier inom arbetet med attraktiv arbetsgivare. Framöver står bland annat förstärkt ledningskommunikation och utredning av förhållandet mellan 1177.se och Region Örebro läns egen webbplats på agendan, liksom utformning av en övergripande kanalstrategi.

Region Örebro län ansvarar för den övergripande samordningen av digitaliseringen, e-hälsa och e-samhälle inom länet, och sedan årsskiftet även för den regionala digitala agendan, RDA. Nya siffror från 1177 Vårdguiden visar att länsborna är bäst i Sverige på att använda e-tjänster inom vården, och arbetet med vidareutveckling av e-hälsarelaterade tjänster pågår. En upphandling av framtidens vård-informationsstöd är på gång. Regeringen och SKL:s styrelse har beslutat om en ny vision för e-hälsa där Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Nästa steg är att ta fram handlingsplaner för att visionen ska nås.

Som en del i Region Örebro läns arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare pågår ett omfattande arbete med chefsutveckling, och för att säkra kompetensförsörjningen har Snabbspåret – ett program för kortare väg till svensk legitimation och in på den svenska arbetsmarknaden för hälso- och sjukvård – påbörjats. Deltagarna får tidig kontakt med det svenska sjukvårdssystemet och erbjuds möjligheter att orientera sig där. Dessutom har en övergripande strategi med sex strategier tagits fram. Där finns prioriterade utvecklingsarbeten, åtgärder och aktiviteter. De sex strategierna i strategin är: skapa enga-gemang, använd kompetensen rätt, visa karriärmöjligheterna, utnyttja tekniken, bredda rekryteringen,


samt marknadsför jobben.

Ekonomin för Region Örebro län redovisar per april ett överskott om 19 miljoner kronor. För samma period föregående år redovisades ett överskott om 37 miljoner kronor, men justerat för engångsintäkter för återbetalning av försäkringspremier från AFA Försäkring om 50 miljoner kronor, blev resultatet per april 2015 -13 miljoner kronor, det vill säga 32 miljoner kronor lägre än i år. Dessutom innehåll föregående års resultat ett engångsbidrag för Hepatit C-läkemedel om 26 miljoner kronor. Verksam-heterna gemensamt redovisar ett underskott om -126 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor mindre än föregående år (-129 miljoner kronor). Regiongemensamt ger ett överskott om 145 miljoner kronor (166 miljoner kronor).

Helårsprognosen per april uppgår till 200 miljoner kronor (153 miljoner kronor). Verksamheternas helårsprognoser räknas samman till -117 miljoner kronor.

Verksamheternas kostnader fortsätter att stiga, om än i en något dämpad takt. Arbetet med en ekonomi i balans fortsätter därmed och de förvaltningar som har förutsett ett ekonomiskt underskott för 2016 har fått sina handlingsplaner för att vända kostnadsutvecklingen beslutade av Regionstyrelsen i april. Det prognostiserade resultatet innebär en nettokostnadsökning med 3,3 procent (7,3 procent) och en lönekostnadsökning med 3,3 procent (6,0 procent) jämfört med helår 2015. Prognosen speglar förvän-tade effekter av ovanstående nämnda handlingsplaner.

Prognosen för att uppfylla fullmäktiges mål och uppdrag indikerar en positiv utveckling inom de flesta processer och målområden. Det finns totalt 40 inriktningsmål och prognosen är att 38 mål upp-fylls, varav 23 mål fullt ut. Prognosen är att 15 mål har en mindre acceptabel avvikelse från målnivån, varav tio har en positiv utveckling i jämförelse med föregående år. Sammantaget har således 38 av 40 mål (95 procent) prognosen god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel avvikelse. Två inrikt-ningsmål prognostiserar en större negativ avvikelse från målnivån och uppfylls inte. Inriktningsmål 5 avser tillgänglighet inom slutenvården och inriktningsmål 40 att nämnderna ska redovisa ett resultat i balans.


2 Rapportering aktuella händelser och framtida ut-

maningar samt mål och uppdrag

Rapportering av aktuella händelser och framtida utmaningar, av mål och prognos för måluppfyllelse samt uppdrag kopplas till de strategiska processer och målområden som återfinns i verksamhetsplanen med budget för 2016 - huvudprocesserna hälso- och sjukvård, tandvård och regional utveckling och områdena hållbar utveckling, digital agenda, eSamhälle och eHälsa, attraktiv arbetsgivare och eko-nomi.

Symbolförklaringar

Färgindikatorer, prognos måluppfyllelse 2016

= uppnå eller överträffa målnivån

= mindre, acceptabel avvikelse från målnivån

= större negativ avvikelse från målnivån

Förändringspilar, utveckling under året, prognosens resultat 2016 jämfört med 2015

= resultatet har förbättrats

= resultatet är oförändrat

= resultatet har försämrats

Villkor för måluppfyllelse redovisas per inriktningsmål med indikatorer under respektive process och målområdes rapportering av mål och prognos för målavstämning. Redovisning av prognos för uppdrag sker också inom respektive process och målområde.

I Region Örebro läns verksamhetsplan med budget för 2016 finns 40 inriktningsmål och prognosen är att 38 mål uppfylls under 2016, varav 23 stycken fullt ut. Prognosen är att 15 mål har en mindre, ac-ceptabel avvikelse från målnivån, varav tio har en positiv trend. Två mål prognostiserar en större nega-tiv avvikelse från målnivån. Sammantaget prognostiserar således 38 av 40 mål (95 procent) en god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel avvikelse.


2.1 Hållbar utveckling

Arbetet för hållbar utveckling ger resultat: Region Örebro län ligger i topp i Sverige när det gäller andelen ekologiska livsmedel, miljödagen lockade rekordmånga deltagare, och rättvisear-betet utökas genom att Region Örebro län ska ansöka om Fairtrade-diplomering.

Arbetet med Kommissionen för jämlik hälsa i Örebro län har intensifierats under perioden. För att identifiera viktiga arbetsområden planeras en länsgemensam workshop till hösten 2016.

En uppföljning av Miljö- och hållbarhetsprogrammet för år 2015 har genomförts. Resultatet visar på förbättring inom de flesta områden, vilket är mycket positivt. Andelen ekologiska livsmedel uppgår nu till 47 procent, vilket är näst högst jämfört med andra regioner och landsting i Sverige. Fortsatt arbete för att uppfylla målen i programmet kommer att pågå under hela året.

Den 27 april genomfördes miljödagen med temat Att skapa förändring. Närmare 300 personer deltog, vilket är ett rekord. Under dagen delades Region Örebro läns miljöpris för 2016 ut till anestesi- och intensivvårdskliniken, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Klinikens arbete är ett mycket gott exempel på hur förändrade arbetssätt kan generera positiva effekter även ur miljö- och klimatperspektiv.

Totalt har 358 personer genomfört den webbaserade HBTQ-utbildningen som togs fram under 2015.

Framtida utmaningar

Hållbar utveckling och resiliens är centrala begrepp på den globala agendan. Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål för hållbar utveckling som innebär att världens länder har åtagit sig att leda världen mot en hållbar och rättvis framtid.

Region Örebro län driver ett arbete med att forma ett integrerat program för hållbar utveckling som omfattar den egna verksamheten. Trots att dimensionerna socialt, ekologiskt och ekonomiskt är så tätt sammankopplade i teorin återstår mycket praktiskt arbete för att sammanföra dessa under ett program. De globala målen för hållbar utveckling omfattas även i den Regionala utvecklingsstrategin, RUS.

Regionfullmäktige beslutade i april att Region Örebro län ska ansöka om att bli en Fairtrade-diplomerad region. Det innebär aktiv samverkan med länets kommuner kring informationskampanjer, olika aktiviteter samt mål för inköp av rättvisemärkta produkter.

Under våren presenterade Regeringen barnrättighetsutredningen som innehåller förslag om att barn-konventionen blir lag i januari 2018. I utredningen föreslås också att ett kunskapslyft riktat till politi-ker och olika yrkesgrupper genomförs för att höja kompetensen om barnkonventionen.


Övergripande mål:

Social hållbarhet: Örebro läns invånare ska ha och känna lika tillgång till samhällets trygghet och service och möjlighet till delaktighet.

Övergripande mål:

Ekologisk hållbarhet: Region Örebro län ska främja en hållbar utveckling som innebär att nu-varande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckl-ing bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.

Övergripande mål:

Ekonomisk hållbarhet: Region Örebro län ska arbeta för att förutsättningarna för god, jämlik och jämställd hälsa och välfärd ständigt förbättras.

Kommentar

Det pågår ett regionövergripande arbete med att ta fram ett program för hållbar utveckling som omfat-tar Region Örebro läns alla verksamheter som ska gälla under perioden 2017-2020. Ett remissunderlag har färdigställts för beslut i regionstyrelsen den 7 juni. Programmet innehåll förslag på övergripande mål, inriktningsmål och indikatorer för både social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

Miljö- och hållbarhetsprogrammet har förlängts till att gälla även under 2016 och samtliga verksam-heter har uppdraget att fortsätta arbetet under året för att nå prioriterade mål. Verksamheterna arbetar fortlöpande för att beakta ekologisk hållbar utveckling, bland annat genom att minska förbrukningen av engångsprodukter och att styra inköpen mot miljösmarta alternativ samt att minska resande genom god planering och möten/uppdrag via telefon istället för på plats.

Verksamheterna arbetar för ökad tolerans och kunskap i HBTQ-frågor genom kompetensutveckl-ingsinsatser och en webbaserad HBTQ-utbildning erbjuds alla medarbetare.

Samtliga nämnder fortsätter arbetet med gender budgetinganalys inom minst ett verksamhetsområde under 2016.

Uppdrag 1. Regionstyrelsen får i uppdrag att fortsätta arbetet med att utveckla ett långsiktigt program för hållbar utveckling för beslut under 2016.

Kommentar

Ett remissunderlag till program för hållbar utveckling har färdigställts för beslut i regionstyrelsen den 7 juni. Programmet innehåll förslag på övergripande mål, inriktningsmål och indikatorer för både social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Programmet omfattar Region Örebro läns interna verk-samhet och ska gälla under perioden 2017-2020.


Uppdrag 2. Regionstyrelsen får i uppdrag att förlänga Miljö- och hållbarhetsprogrammet 2012-2015 till att gälla under 2016.

Kommentar

Regionfullmäktige beslutade den 26 april att anta en förlängning av Miljö- och hållbarhetsprogrammet 2012-2015 som, tillsammans med en åtgärdsplan för ökad måluppfyllelse, ska gälla även under 2016.

Uppdrag 3. Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att fortsätta arbetet för att nå priori-terade mål i Miljö- och hållbarhetsprogrammet 2012-2015 även under 2016.

Kommentar

Under perioden har en redovisning av Miljö- och hållbarhetsprogrammet för år 2015 sammanställts. Vid uppföljningen visar trendpilarna för 2015 en förbättring inom de flesta områden, vilket är mycket positivt. Andelen ekologiska livsmedel uppgår till 47 procent och därmed överträffas målet 45 pro-cent. Kollektivtrafiken minskade 2015 sina koldioxidutsläpp med 8 procent jämfört med föregående år. Målet om en minskning på 20 procent jämfört med år 2010 har därmed nåtts. Arbetet med att fort-sätta utveckla kollektivtrafiken på ett hållbart sätt fortsätter.

Trots positiv trend det senaste året så har klimatpåverkan från resor i tjänst ökat sedan 2010 och resul-tatet ligger långt från det uppsatta målet. Regional utveckling kommer göra förnyad informationsinsats kring verksamhetens resehierarki i syfte att främja det miljömässigt bästa transportsättet.

I och med att Miljö- och hållbarhetsprogrammet förlängts till att gälla även under 2016 har samtliga verksamheter uppdraget att fortsätta arbetet under året för att nå prioriterade mål. Regionservice forts-ätter vara ett stöd för Region Örebro län i frågor som kan härledas till målen om avfall, resor och transporter samt energi.

Ett flertal personer från Regionservice har varit involverade i framtagande av det nya programmet för hållbar utveckling. Programmet har under framtagandet även varit på remiss till Regionservice miljö-samordnargrupp och ledningsgrupp.

Folktandvården arbetar med att nå målsättningarna i Miljö- och hållbarhetsprogrammet genom miljö-ronder, minska energiförbrukning för datorer och strävan att öka frekvensen busstransporter vid tjäns-teresor istället för bil.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar med uppdraget på flera olika sätt. Minskad klimatpåverkan från engångsmaterial prioriteras på förvaltningsnivå och av flera områden. Det operativa arbetet utförs av miljöombud och beställare som får stöd av miljöcontroller och materialkonsulent. Ett stödmaterial finns framtaget och använts vid miljöutbildningar under våren och vid direkta kontakter mellan miljö-controller och verksamheter.


Förändring i inköp av förbrukningsmaterial jan-april jämfört med samma period 2015:

Övergång från plastmuggar till pappersmuggar: o Plastmuggar -25 procent o Pappersmuggar +9 procent

Övergång från engångsbatterier till laddningsbara batterier: o Engångsbatterier -2 procent o Laddningsbara +20 procent

Övergång från medicinbägare i plast till medicinbägare i papper för torra tabletter: o Medicinbägare i plast -17 procent o Medicinbägare i papper +68 procent

Minskad användning av engångsjackor: o Antalet engångsjackor -13 procent

Mindre matsvinn prioriteras också av flera verksamheter och områden. Arbetet bedrivs i samverkan med Regionservice, kost. Några områden prioriterar samåkning och ökad användning av Skype/videokonferenser. Miljöronder har genomförts vid verksamheter i nästan alla områden.

Uppdrag 4. Alla nämnder och verksamheter får i uppdrag att beakta hållbar utveckling i sin planering och sitt dagliga arbete.

Kommentar

Det finns ett fortsatt engagemang för hållbarhetsfrågorna i samtliga nämnder och verksamheter.

Regionkansliet arbetar för en hållbar utveckling utifrån stabernas olika sakområden.

Samtliga medarbetare inom Regionservice ska genomgå den webbaserade HBTQ-utbildningen under året. De flesta arbetsplatser har planerat att genomföra den under hösten. Under första delen av året har 20 medarbetare inom Regionservice slutfört utbildningen. Alla arbetsplatser ska genomföra en miljö-rond. Ett antal verksamheter har utfört miljöronden medan andra har planerat att utföra den något se-nare under året.

Folktandvården arbetar fortlöpande med att minska förbrukningen av engångsprodukter och att styra inköpen mot miljösmarta alternativ.

Häls- och sjukvårdsförvaltningen har tagit fram en checklista för att beakta ekologisk hållbar utveckl-ing. Checklistan har presenterats för områdenas ledningsrepresentanter i miljöfrågor och på utbild-nings- och informationstillfällen för chefer inom några områden och planering pågår för fler. Checklis-tan finns tillgänglig på intranätet

Företagshälsa och tolkförmedling arbetar för minskat resande genom god planering och mö-ten/uppdrag via telefon istället för på plats. Inom förvaltningen används i första hand cykel eller kol-lektiva färdmedel alternativt miljöklassad bil när resor inte kan undvikas. Förvaltningen gör ekolo-giska, ekonomiska och socialt medvetna val i det dagliga arbetet samt vid inköp/användande av varor och tjänster. Verksamheten arbetar för ökad tolerans och kunskap i HBTQ-frågor genom generella kompetensutvecklingsinsatser.


Uppdrag 5. Alla nämnder får i uppdrag att fullfölja arbetet med gender budgetinganalys inom minst ett verksamhetsområde under 2016.

Kommentar

Samtliga nämnder har initierat arbetet med gender budgetinganalyser. En styrgrupp för stöd och erfa-renhetsutbyte har inrättats och avrapportering sker under året.

Regionservice har valt att genomföra en gender budgetinganalys för att se hur smarta telefoner är för-delade mellan män och kvinnor i Region Örebro län. Analysen gjordes under hösten 2015 och en ana-lys av resultatet pågår. Parallellt med detta diskuteras områden där en ny gender budgetinganalys kan bli aktuell att genomföra under hösten.

Folktandvården har initierat en uppföljning med specialisttandvårdens tandregleringsklinik avseende erbjudande om tandreglering för pojkar och flickor utifrån gender budgetinganalys. Rapportering kommer att ske vid årets slut.

Regional utveckling har genomfört en gender budgetinganalys av fördelningen av företagsstöd. Ca 20 procent av företagsstöden går till företag som drivs av kvinnor. Arbetet med att informera om stödmöj-ligheterna har intensifierats, bland annat i syfte att få fler företag som drivs av kvinnor att söka pengar. Även för fördelningen av föreningsbidrag har en gender budgetinganalys genomförts. En enkät har skickats till föreningar som får föreningsbidrag om jämställdhet i föreningarna: könsfördelning bland medlemmar, målgrupper och styrelse, erfarenheter och önskemål kring jämställdhet osv. Svarsfre-kvensen blev 76 procent. Enkätsvaren används tillsammans med föreningarnas bidragsansökningar samt fördelningen av stöd. Del av analysen har presenterats för och diskuterats med fokusnämnden för kultur, bildning och ideell sektor. Del av analysen kommer också att presenteras och diskuteras med föreningar på stormöte med föreningar den 18 maj. En gender budgetinganalys håller på att genomfö-ras för processen för att ta fram en ny länstransportplan. Arbetet med länstransportplanen kommer att vara en del i projektet "Transportpolitik och jämställdhet: hur kan samverkan utveckla innovativ trans-portplanering" som finansieras av Vinnova och som leds av Örebro universitet och VTI.

Fokusnämnden för miljö- och klimat har analyserat två projekt och ett nätverk med avseende på gen-derperspektivet. Slutsatserna i analyserna arbetas nu in i utvecklingen av nätverket för bygg och fas-tighetsfrågor.


2.2 Hälso- och sjukvård

Årets första tertial har varit fyllt av både tuffa och spännande utmaningar. Det är inte enbart i Region Örebro län, utan hela Sveriges hälso- och sjukvård har brottats med kompetensförsörj-ningsproblem och resursbrist. Samtidigt har hälso- och sjukvården i Region Örebro län genom-fört de största förändringarna i verksamheten på tjugofem år. Viktiga steg i att skapa en sam-manhållen hälso- och sjukvård i länet har tagits och vid årsskiftet fullföljdes arbetet med att skapa länskliniker och närsjukvårdsområden. Ledstjärnor har varit en jämlik vård med hög kvalitet och tillgänglighet i hela länet.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen behöver sänka sin kostnadsnivå och har därför på uppdrag av reg-ionfullmäktige tagit fram en handlingsplan med konkreta, hållbara och långsiktiga åtgärder med upp-gifter om ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser. Målsättningen är att förvaltningens verksamheter efter handlingsplanens genomförande ska vara starka, effektiva och redo att möte mor-gondagens behov.

Ett mycket intensivt arbete har utförts för att till handlingsplanen identifiera områden med potential för både kvalitetsökning och kostnadssänkning. Kvalitetsskillnaderna måste utjämnas och vården måste vara jämlik och av hög kvalitet i hela länet. I april fattade regionstyrelsen beslut om handlingsplanen och inriktningen på det fortsatta arbetet för en utvecklingsinriktad hälso- och sjukvård i ekonomisk balans, vilket är ett fortsatt mycket viktigt steg i det redan inledda arbetet med att utveckla hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har nu i uppdrag att genomföra en framtidsinriktad handlingsplan.

Framtida utmaningar

Region Örebro län delar de nationella prövningarna kring hälso- och sjukvård med många andra lands-ting och regioner. I regionorganisationen finns många goda exempel på hur det går att hantera dessa, men det finns mycket kvar att göra. När det gäller kompetensförsörjning och kostnadseffektiva be-manningslösningar, kvalitet och kunskapsstyrning, tillgänglighet och produktionsplanering samt ut-veckling av nya vårdformer och användning av vårdplatser pågår flera omfattande arbeten.

Genom handlingsplanen har nu Hälso- och sjukvårdsförvaltningen fått viktiga uppdrag för att uppnå utvecklad kvalitet och patientsäkerhet utan att överskrida den befintliga ekonomiska ramen. Det inne-bär att stora insatser under 2016 måste läggas på handlingsplanens fokusområden.

För att komma tillrätta med vårdplatssituationen behöver ett antal åtgärder vidtas. Det handlar bland annat om att se över vårdtider och optimera patientflöden, arbeta för att differentiera vårdnivåer, göra en omfördelning av vårdplatserna för en mer behovsanpassad fördelning mellan specialiteter och en-heter, samt ha en bemanning som motsvarar antalet patienter och deras vårdbehov.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningens kostnader för hyrläkare steg kraftigt under 2015. Samtidigt finns frågetecken runt kvalitet och patientsäkerhet kopplat till hyrläkare och brist på kontinuitet. Använd-ningen av hyrläkare behöver minskas och för att göra det är det nödvändigt med en ökad samordning mellan vårdcentraler samt ett utvecklat läkarsamarbete mellan vårdcentraler och den specialiserade vården på sjukhus. Det är också viktigt att fortsätta utbilda ST-läkare för att underlätta framtida rekry-tering.

Belastningen på förvaltningens jour- och beredskapslinjer varierar i länet. De nya länsverksamheterna ger möjlighet till ett effektivare resursutnyttjande och en mer jämlik vård. Trots att det konkreta för-slaget i handlingsplanen lyfts ut kvarstår inriktningen att minska antalet jour- och beredskapstimmar i syfte att öka tillgängligheten under dagtid.

Tillgänglighet till besök och operation har varit och är något av en akilleshäl. Här pågår ett intensivt arbete, framför allt inom de nya länsverksamheterna men också generellt för alla verksamheter med tillgänglighetsproblem. Med en förbättrad tillgänglighet minskar även behovet av vårdgarantivård.

Kvoten mellan köpt och såld vård behöver förbättras genom att den sålda vården utvecklas samtidigt som den köpta vården minskar. Som universitetslandsting/region måste utveckling ske av en attraktiv


högspecialiserad vård till övriga landet och samtidigt erbjuda länets patienter vård inom vårdgarantins ramar inom Region Örebro län.

Under 2015 överskred Hälso- och sjukvårdsförvaltningen budget med 274 miljoner kronor och under 2016 måste kostnadsökningen minska. Det ekonomiska utfallet per april visar ett fortsatt underskott med 198 miljoner kronor. I handlingsplanen finns flera tydliga och omfattande åtgärder för en eko-nomi i balans och ökad effektivitet. Samtidigt måste alla verksamheter ta fullt eget ansvar för att på olika sätt minska kostnadsökningstakten.

I allt väsentligt fortsätter den utveckling som startade för snart två år sedan med en sammanhållen hälso- och sjukvård i en gemensam förvaltning. Tillsammans har organisationens chefer och medarbe-tare förutsättningar att möta alla de utmaningar som hälso- och sjukvården nu ställs inför.

Övergripande mål:

Hälso- och sjukvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

Inriktningsmål 1:

Vården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

Kommentar

Arbete pågår för att skapa en struktur för att stödja utvecklingen av en hälsofrämjande sjukvård. Ett kunskapsteam ger metodstöd enligt de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande insatser för vidareutveckling av vårdprogram för riskgrupper där levnadsvanor kan ha en avgörande betydelse. Ett övergripande vårdprogram för insatser inom område levnadsvanor ska ge generellt stöd för vårdens olika insatsnivåer och områden.

Indikatorer Patienter som vårdats i Region Örebro län har tillfrågats om livsstil. Följs via Nationella patientenkäten, vartannat år. Andel patienter som fått frågor om livsstil skall förbättras jämfört med senast genomförda patien-tenkät.

Kommentar Bearbetning av den nationella enkäten pågår. Etablering av forum för öppna föreläsningar med spridning över länet med syfte att höja kunskapsnivån i befolkningen. Följs via antal föreläsningar och spridning över länet och antal deltagare.

Kommentar Material är under utarbetning för att i samband med öppna föreläsningar för spridning av kunskap om sjuk-domar eller vårdinsatser också kunna uppmärksamma levnadsvanornas betydelse och individens möjligheter att med hälsofrämjande aktiviteter påverka sin egen hälsa. Den antagna rutinen för rökfri operation för patienter som röker tillämpas inom berörda verksamheter. Följs via antalet patienter som erbjudits stöd för rökstopp inför operation. Målet är en ökning jämfört med 2015.

Kommentar Arbete pågår för att underlätta registrering av insatser för rökstopp i vårdförloppet för operation. Det kompli-ceras av att vårdförloppet kan initieras inom en verksamhet till exempel primärvården och operationsåtgärden handläggs inom kirurgisk specialitet.


Övergripande mål:

Hälso- och sjukvården är kunskapsstyrd, högkvalitativ, jämlik och jämställd.

Inriktningsmål 2:

Vården är patientsäker

Kommentar

Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen etableras ny chefläkarorganisation vilket möjliggör bredare förankring i arbetet med och utveckling av patientsäkerhet samt arbetsmiljö.

Indikatorer Samtliga verksamheter har ett arbetssätt som stödjer införande av ny kunskap och evidens. Följs via nationellt fastställda målvärden för berörda verksamheter. De ska uppvisa närmande eller resultat i paritet med fast-ställda målvärdet.

Kommentar Ledningsstrukturen i hälso- och sjukvårdens områden är avgörande för att leva upp till en resultatfokuserad och patientcentrerad vård. Stödstrukturer introduceras successivt. Diabetesvården visar bra resultat även om variationer inom länet fortfarande utmanar. Medicinska programråd har successivt inrättats, Diabetesråd 2014, AstmaKOLråd 2015 och Strokeråd 2016. Kompetensgrupper med rapportering till utvecklingschef (nyinrättad funktion) inrättas successivt under 2016. Olika områden inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar med vårdkedjeuppdrag. Alla konkreta genomförda åtgärder utifrån avvikelserapporter, händelseanalyser och riskanalyser rapporteras och sprids i verksamheterna. Följs via antalet avvikelserapporter samt kommunicerade åtgärder vid allvarliga avvikelser, händelseanalys, riskanalys. De ska öka under perioden 2016-2017.

Kommentar Antal anmälningar/analyser kvartal 1 för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen: 6 st. Lex Maria, 9 st. händelseanalyser och 5 st. riskanalyser. Ett systematiskt arbete har inletts för att uppfylla och säkerställa anmälningsskyldigheten för Lex Maria. Genomgång av förvaltningens avvikelsehantering som grund för förbättringsarbete pågår. Händelseanalyser publiceras i den nationella kunskapsbanken Nitha för att öka lärandet. Bland pågående förbättringsarbeten kan nämnas uppföljningar av åtgärder efter händeIseanalyser. I Närsjukvårdsområde väs-ter pågår riskanalys avseende uppkomst trycksår. Patientnämnden ger ut sammanställningar över inkomna ärenden samt rapporter för kunskapsspridning och förbättringar i vården.


Inriktningsmål 3:

Vården är patientcentrerad

Kommentar

I takt med en förtydligad lagstiftning och Patientlagens implementering blir patientens delaktighet naturlig och vården blir därmed patientcentrerad. Mycket arbete återstår innan verkliga effekter kan utläsas. Det handlar om ändring av synsätt och kultur samt arbetssätt, med kontinuerlig uppföljning.

Indikatorer Region Örebro län ska vara en av de regioner/landsting i landet som har högst patientnöjdhet gällande delak-tighet, information och tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Följs via Nationell patientenkät. Trenden för patientnöjdhet skall vara positiv. Resultat erhålls vartannat år inklusive 2016.

Kommentar Under hösten 2015 genomfördes Nationell Patientenkät inom Primärvården. Beträffande ”Helhetsintryck” var 75 procent av Region Örebro läns patienter nöjda i jämförelse med rikets 80 procent. Under våren 2016 ge-nomförs Nationell Patientenkät inom somatisk specialistsjukvård öppen och slutenvård.

Mobila enheter ökar tillgängligheten till vården. Antal besök till mobila enheter ökar 2016 jämfört med 2015.

Kommentar Mobil hälsomottagning har ökat antal besök januari-april från 51 besök 2015 till 69 besök 2016.

Inriktningsmål 4:

Vården är effektiv med fokus på hög kvalitet

Kommentar

Hälso- och sjukvårdsförvaltningens omorganisation är sedan januari 2016 i princip helt genomförd i och med att både närsjukvårdsområden och länskliniker nu är bildade. Detta ger möjlighet till en ef-fektivare vård med vårdkedjor som följer patientens väg genom vården. Även vårdplatsstrukturen har börjat ses över och kommer att förändras till att bättre passa dagens patienter och de möjligheter som den medicinska utvecklingen ger. Översynen kommer att följas via handlingsplanen för utvecklingsin-riktad och hållbar hälso- och sjukvård i ekonomisk balans.

Indikatorer Genom effektiva och högkvalitativa vårdkedjor skapas ökat värde för hälso- och sjukvårdens patienter. Följs via respektive område inom den specialiserade vården, vilka ska ha minst en kartlagd vårdkedja med definie-rade mätetal som sträcker sig över flera verksamhetsgränser vid utgången av 2016.

Kommentar Fem standardiserade vårdförlopp infördes pilotåret 2015. Under 2016 införs 13 nya förlopp. Arbeten är också igångsatta via närsjukvården när det gäller vårdprocesser för sjukdomsgrupperna flimmer, stroke, hjärtsvikt och fraktur. Närsjukvårdsprocesserna har tagit längre tid än beräknat och är inte färdiga ännu utan planeras att ta hela 2016 innan de är färdiga. Länsklinikerna är nybildade sedan januari 2016, arbetet med länsgemen-samma produktionsplaner är påbörjat men inte helt slutfört.


Inriktningsmål 5:

Vården är tillgänglig och ska ges efter behov.

Kommentar

Införandet av 13 ytterligare standardiserade vårdförlopp går planenligt. Tillgängligheten till mottag-ning och operation har följt 2015 års förlopp. Telefontillgängligheten till vårdcentralerna är förbättrad jämfört med 2015, variationen mellan vårdcentraler är dock fortfarande stor. Läkarbesök på vårdcen-traler inom sju dagar är oförändrat. Sammanfattningsvis är det en tämligen oförändrad situation jäm-fört med 2015.

Indikatorer Tillgängligheten till vården ska öka 2016 jämfört med 2015. Följs via andelen patienter som får nybesök på mottagning alternativt operation/behandling inom 60 dagar. Värdena ska ständigt förbättras under 2016 jäm-fört med motsvarande månader 2015 och antalet väntande > 60 dagar vid årets slut minst halveras jämfört med årslutet 2015.

Kommentar Tillgängligheten har varierat ett par procent bättre eller sämre jämfört med motsvarande tid 2015. För april är resultatet 66 procent för både 2015 och 2016. Hälso- och sjukvården har sedan januari 2016 länsverksamheter för bland annat kirurgi, ortopedi och kvinnosjukvård samt under våren även urologi. Vissa förbättringar i väntetider gällande väntan till besök finns för ortopedi, kvinnosjukvård och urologi. Se bilaga "Verksamhetsstatistik" för mer information. 1. Tillgängligheten till vården ska öka 2016 jämfört med 2015. Följs via telefontillgängligheten och tillgäng-ligheten till första läkarbesök inom primärvården. Ökning ska ske under 2016 jämfört med motsvarande må-nader 2015 och tillgängligheten skall vara minst 90 procent vid årets slut. Variationen mellan vårdcentralernas resultat skall minska jämfört med 2015.

Kommentar Telefontillgänglighet: Under april fick 86 procent av de som ringde till vårdcentralerna en uppringningstid samma dag och variat-ionen mellan vårdcentralerna låg mellan 55 och 100 procent. 13 vårdcentraler klarade målet på 90 procent tillgänglighet. April 2015 var resultatet 86 procent och variationen var mellan 67 och 100 procent. 12 vårdcen-traler klarade då målet 90 procent. Läkarbesök inom 7 dagar: Under april fick 87 procent av patienterna som bedömts vara i behov av en läkartid träffa läkare inom 7 dagar och 10 vårdcentraler klarade målet på över 90 procent. Variationen mellan vårdcentralerna är 71 till 97 pro-cent. April 2015 var resultatet 86 procent och 10 vårdcentraler nådde målet över 90 procent. Variationen var 67 till 98 procent. Se bilaga "Verksamhetsstatistik" för mer information. Under 2016 införs standardiserat vårdförlopp för cancer för ytterligare 10 diagnoser.

Kommentar 13 nya standardiserade vårdförlopp med mätning av ledtider införs under året. Arbetet pågår planenligt.


Inriktningsmål 6:

Den högspecialiserade sjukvården är högkvalitativ och konkurrenskraftig

Kommentar

Den högspecialiserade vården har haft en gynnsam utveckling under 2015 med ökade volymer av såld vård. Framför allt har hjärt- och kärlsjukvården utvecklats positivt med tillfälliga avtal med Östergöt-land och Stockholm, en utveckling som har fortsatt under 2016. Den neurokirurgiska verksamheten kommer att stärkas med öppnandet av NIMA vilket möjliggör ett ökat åtagande av både inom- och utomlänsvård. I det längre perspektivet är den statliga regionutredningens förslag oroande, då samar-betet med Värmland utgör en mycket viktig förutsättning för den högspecialiserade vårdens utveckl-ing.

Indikatorer Den högspecialiserade vården utvecklas jämfört med 2015. Följs via uppföljning av den sålda vården som ska öka 2016 jämfört med 2015 samt nyetablering av högspecialiserade verksamheter under 2016.

Kommentar Inledningen av 2016 har utmärkts av ökad såld vård till Stockholms läns landsting och det finns anledning att tro att denna utveckling kan fortsätta då Nya Karolinska Sjukhuset öppnar under hösten 2016, vilket kan inne-bära produktionsstörningar.

Övergripande mål:

Regionen bedriver och stödjer klinisk patientnära forskning i syfte att ge bästa möjliga förut-sättningar för medborgarnas hälsa, vård och omsorg. Regionen samverkar med Örebro univer-sitet avseende såväl forskning som akademisk utbildning.

Inriktningsmål 7:

Forskningen och utbildningen är högkvalitativ

Kommentar

Inom klinisk forskning finns, sedan regionorganisationen ingick i ALF-avtalet, ett antal bibliometriska mått på såväl publikationsvolymer som kvalitet framtagna via Vetenskapsrådet. Dessa visar en god forskningskvalitet och en publikationsvolym, som jämfört med övriga universitetsjukvårdsorter med större ALF-finansiering, är god. Även inom ORU 2015 fick Region Örebro läns forskningsaktiviteter relativt goda omdömen. Den kliniska forskningens volym och kvalitet har också bidraget till universi-tets goda utfall avseende universitetsranking.

Regionorganisationens insatser inom verksamhetsförlagd utbildning inom akademiska vårdutbildning-ar, inklusive läkarutbildningen, får generellt goda omdömen. En fortsatt utveckling av kvalitetsutvär-deringar pågår tillsammans med universitetet. Avseende AT- och ST-läkare sker fortsatt utvecklings-arbete utifrån relativt goda resultat. En omfattande externrevision (SPUR) kommer att genomföras för ST-utbildningar under året.


Indikatorer I Region Örebro län ska universitetssjukvård implementeras och utvecklas. Universitetssjukvårdsenheter ska utses under 2016.

Kommentar Den nationella styrgruppen för ALF kommer under våren fastställa rekommendationer för universitetssjuk-vårdsenheter, vilka kan implementeras lokalt under hösten och universitetssjukvårdsenheter utses under kvar-tal fyra. Det medicinska vetenskapsområdet i Region Örebro län fortsätter att stärkas.Följs via antalet vetenskapliga publikationer och ökad vetenskaplig kvalitet enligt vetenskapsrådet modell för utvärdering av klinisk forsk-ning jämfört med 2015, antal publikationer (400 per år), antal disputationer (15 per år), antal docentkompe-tenta medarbetare (60 st) samt extern finansiering (35 miljoner kronor per år).

Kommentar Vetenskapsrådets (VR) utvärdering för 2013-2015 är ännu inte tillgänglig. Antalet publikationer under 2015 kommer att understiga 400 och minska jämfört med 2014. Dock är detta inte detsamma som att de publikat-ionsvolymer som kommer att ingå i VR-utvärdering av publikationer kommer att minska. Detta beror dels på att vår egen utvärdering av vilka typer av vetenskapliga publikationer som inräknas i publikationsvolymen har anpassats till de kriterier VR använder, dels att ett antal kliniska publikationer i sin helhet utgår från Örebro universitet. Avseende antal disputationer och docenter uppfylls målen med en viss årsvariation. Externfinan-siering, inkluderande anslag för klinisk forskning där universitetet är medelsförvaltare, bör nå målnivå. Den kliniska utbildningsmiljön i Region Örebro län har förbättrats jämfört med 2015.Följs via utfall inom AT-rankning som ska förbättras jämfört med föregående år. VFU studenter anser vid utvärderingar att de har möjlighet att uppnå lärandemål (målnivå 90 procent) samt är nöjda som helhetsintryck med sin placering (målnivå 80 procent).

Kommentar AT-ranking indikerar en förbättring. Utvärdering av VFU överensstämmer med målnivåer.

Uppdrag 6. Regionstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med andra aktörer utarbeta en hand-lingsplan för att minska andelen rökare inom länet.

Kommentar

Handlingsplanen är under arbete. Region Örebro län har anslutit sig till opinionsprojektet Tobacco Endgame - Rökfritt Sverige 2025 och ett flertal aktiviteter är inplanerade under våren med syfte att öka kännedom om projektet. En tobakspolicy kommer att tas fram under hösten 2016.

Uppdrag 7. Regionstyrelsen får i uppdrag att förlänga länets folkhälsoplan ”En god och jämlik hälsa i Örebro län”.

Kommentar

Förslag om två års förlängning av hälsoplanen kommer att beredas av regionstyrelsen den 7 juni för beslut av regionfullmäktige 14 juni.


Uppdrag 8. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram riktlinjer för registrering av hälsofräm-jande åtgärder såsom erbjudande av stöd för rökstopp. Gäller såväl hur inregistrering av data skall ske som hur detta skall kopplas till utdata/uppföljning med hänsynstagande till nationellt framtagna riktlinjer.

Kommentar

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har startat arbetet med att ta fram riktlinjer för registrering av häl-sofrämjande åtgärder såsom erbjudande av stöd för rökstopp.

Uppdrag 9. Regionstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med aktuella aktörer utreda vilka åtgärder som behöver genomföras för att öka kvinnors deltagande i mammografiundersökning-ar och gynekologisk hälsokontroll.

Kommentar

Arbete med uppdraget pågår och kommer att rapporteras i nästa delårsrapport. Planering pågår bland annat för aktiviteter i samband med Cellprovsveckan (vecka 20) som är en informationssatsning för att få fler kvinnor att genomgå cellprov när de blir kallade.

Uppdrag 10. Regionstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med aktuella aktörer utreda vilka åtgärder som behöver genomföras för att förbättra tillgängligheten inom regionen för barn och unga med behov av utredning på grund av misstänkt dyslexi. Syftet är även att öka flödet och förbättra effektiviteten i vårdprocessen samt undanröja övriga eventuella hinder för att tillgo-dose dessa barn och ungas behov av insatser från hälso- och sjukvården.

Kommentar

De frågor som utreds närmare är om det vore möjligt att skapa gemensamma utredningsteam med delat ansvar mellan kommun och region. Multidisciplinära utredningsteam i nära samarbete med elev-hälsan ses som en önskvärd inriktning. Antingen kan logopedresurserna decentraliseras till den kom-munala verksamheten eller så kan regionorganisationens logopeder formeras i en länsövergripande verksamhet.

Uppdrag11. Regionstyrelsen får i uppdrag att fortsätta att utveckla identifierade vårdkedjor så att de har fastställda målvärden för att följa patientens väg genom vårdkedjan.

Kommentar

Under 2016 planeras 13 nya vårdkedjor att införas. Under 2015, som var pilotår, infördes 5 vårdked-jor. I närsjukvården är arbete påbörjat inom sjukdomsgrupperna flimmer, stoke, hjärtsvikt och fraktur.


Uppdrag 12. Regionstyrelsen får i uppdrag att inom respektive område inom den specialiserade vården, ta fram minst en kartlagd vårdkedja med definierade mätetal som sträcker sig över flera verksamhetsgränser vid utgången av 2016.

Kommentar

Pågår i enlighet med uppdrag 11. Rapporteras i Verksamhetsberättelse 2016

Uppdrag 13. Regionstyrelsen får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksam-hetsplan med budget 2016-2018 avseende konkreta åtgärder som ökar tillgänglighet inom hälso- och sjukvården.

Kommentar

Arbetet sker på flera olika sätt för att öka tillgängligheten.

Volymen av kataraktkirurgi på Lindesbergs lasarett ökas till 1 200 operationer årligen. Arbete pågår med att säkra ögonläkartillgång i Lindesberg.

En handlingsplan har utarbetas med patientmedverkan inom primärvården med syfte att minska sena återbud och uteblivna besök för att öka effektivitet och tillgänglighet. En rapport med förslag till åt-gärder har lämnats till fokusberedningen för närsjukvård den 10 maj, 16RS2604. Rapporten delas upp i tre delar:

Exempel på samarbeten för ökad tillgänglighet Statistik över tillgänglighet inom närsjukvården Mätning av uteblivna besök och förslag på åtgärder för att minska dessa besök

Effekten av beslutat samarbete med Capio Läkargruppen angående urologiska patienter har utvärderas. Sedan juni 2015 finns det att avtal mellan urologkliniken Region Örebro Län och Capio Läkargruppen som innebär att urologkliniken fört över 1 500 remisser till Capio för hantering. Samarbetet med Capio har haft en mycket god effekt på väntetider och tillgänglighet för urologpatienter i länet. Väntelistan på urologkliniken för nybesök halverades fram till mitten på hösten och andelen som fick komma inom 90 dagar steg från 35 procent till 70 procent. Patienter som väntat länge i Karlskoga har också överförts till Capio.

Uppdrag 14. Regionstyrelsen får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksam-hetsplan med budget 2016-2018 avseende konkreta åtgärder som ökar patientsäkerheten.

Kommentar

En rad olika åtgärder ska genomföras för att öka patientsäkerheten:

En samordnad chefsläkarorganisation införs under 2016. En patientsäkerhetsstrategi för Region Örebro län 2016-2018 skapas med målsättningen noll-

vision för vårdskador. En strategi tas fram för att nå ett integrerat patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbete. En utredning ska göras av hur klagomål och synpunkter ska hanteras i inom Region Örebro

län. Åtgärder för att öka patientens egen medverkan till optimal glukoskontroll, särskilt för barn

och ungdomar. Ekonomiska konsekvenser behöver även utredas.


Uppföljning ska dessutom ske av åtgärderna av slutsatserna i revisionsrapporten ”Uppföljning-vårdhygien”. Där anges att

Regionstyrelsen bör säkerställa att VRI-dialoger genomförs i hela regionen, även i Lindesberg och Karlskoga.

Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler bör förbättras ytterligare till i nivå med Lindesberg och Karlskoga.

Regionstyrelsen bör säkerställa att enheten for vårdhygien har rätt resurser utifrån det uppdrag enheten har.

Uppdrag 15. Regionstyrelsen får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksam-hetsplan med budget 2016-2018 avseende en plan för hur verksamheterna mer kan genomsyras av ett hälsoperspektiv.

Kommentar

Samverkansgruppen för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande sjukvård har fått i uppdrag att fortsätta insatser med fokus på kunskapshöjning, metodstöd och uppföljning. Gruppen ska följa och säkra utvecklingen av rutiner och vårdprogram. Ett gemensamt vårdprogram för metodstöd avseende levnadsvanor är under utveckling till stöd för de specifika insatser som ska ingå i riskgruppers vård-program.

Uppdrag 16. Regionstyrelsen får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksam-hetsplan med budget 2016-2018 avseende en plan som redovisar hur Region Örebro län till-sammans med kommunerna kan utveckla en sammanhållen vård och omsorg av de mest sjuka äldre.

Kommentar

Under våren 2016 har samverkan mellan kommunerna och Region Örebro län konsoliderats, i och med att tjänstemannastödet till Specifika samverkansrådet folkhälsa, social välfärd och vård blivit bemannat. Det består av en chefsgrupp med representation från alla länets kommuner och från berörda områdeschefer inom Region Örebro län. Dessutom finns nu tre länsövergripande utvecklingsgrupper, en för barn- och ungdomsfrågor, en för psykisk ohälsa och missbruk och en för somatik med särskilt fokus på äldre.

På uppdrag från chefsgruppen har utvecklingsgruppen äldre och representanter från länsdelarna upp-daterat den länsövergripande handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre som varit utgångspunkten för samverkan mellan huvudmännen under de senaste åren. Denna plan ligger till grund för länsdelsgruppernas lokala arbete, och indikatorer för hur man kan värdera uppfyllelsen av planens olika mål ska tas fram för de nya områden som ingår. Planen innehåller även nya aktiviteter inom områdena psykisk ohälsa och barn- och ungdom.

Ett gemensamt avtal mellan kommunerna och Region Örebro län om e-learning i allmän palliativ vård har slutits under våren, vilket innebär att alla medarbetare inom Regionen och kommunerna från sep-tember 2016 kommer att ha tillgång till en internetbaserad utbildning som bygger på de nationella riktlinjerna för god vård i livets slutskede.


2.3 Tandvård

I fokus för Folktandvården 2016 står att vända det negativa ekonomiska resultatet från 2015, att hantera den ökande bristen på tandhygienister när Karlstads universitet lägger ned sin utbild-ning, samt att hantera det ökande flyktingmottagandet som leder till fler patienter med omfat-tande behandlingsbehov och behov av tolkhjälp. Glädjande är att länet i år kommer att ha två tandsköterskeutbildningar, vilket förhoppningsvis förbättrar det framtida rekryteringsläget.

Eftersom det ekonomiska resultatet 2015 var negativt har Folktandvården upprättat en handlingsplan med besparingar inom tillgänglighet, tandvårdsförbrukningsmaterial och datortäthet. Genom att kon-centrera öppethållandet på klinikerna i Region Örebro läns yttre delar ska 1,4 miljoner sparas. Bättre standardisering av inköp av tandvårdsförbrukningsmaterial ska spara 1,1 miljoner kronor, och ytterli-gare 1,1 miljoner kronor sparas genom att delar av den fasta datorparken ersätts med bärbara datorer.

Folktandvården anordnade tillsammans med Svensk Samhällsodontologisk förening den nationella konferensen ”Att arbeta i socioekonomiskt utsatta områden”. Ett 80-tal personer deltog, värdefull kun-skap spreds och nyttiga nätverk etablerades. Som ett led i den samverkan Folktandvården har med Tandvårdshögskolan besökte fyra medarbetare tandläkarutbildningen i Malmö. Senare i år kommer medarbetare från Malmö till Region Örebro län.

Flyktingsituationen påverkar framför allt allmäntandvården. Region Örebro län har ett antal pågående utredningar om flyktingsituationen där Folktandvården finns representerad i flera av dem.

Framtida utmaningar

Eftersom det är svårt att rekrytera tandsköterskor är det mycket glädjande att länet nu kommer att ha två tandsköterskeutbildningar, en i Lindesberg och en i Örebro. För bristyrket tandhygienister är situ-ationen också bekymmersam. Karlstads universitet ska lägga ner sin tandhygienistutbildning, vilket kommer att leda till minskad tillgång till tandhygienister.

Ekonomin påverkas idag framförallt av kostnaden för tillgänglighet på svårrekryterade orter, många föräldralediga tandläkare, samt fler pensionsavgångar. Dessa tandläkare ersätts av mer oerfarna kolle-gor vilket innebär att fler tandläkare måste anställas. Det förändrade patientpanoramat i samband med att antalet nyanlända ökar påverkar också.

Problemen med tillgängligheten på svårrekryterade orter har förbättrats, bland annat tack vare omor-ganisationen 2013 då enheter bestående av flera kliniker formades. Inflyttningen till Örebro är kraft-full, men hittills har det utökade patientåtagandet klarats med befintliga resurser. Nu behövs dock fler behandlingsrum. Därför etableras en ny allmäntandvårdsklinik i Örebro 2017.

Sett i ett långt perspektiv har stora framsteg gjorts beträffande tandhälsan. Det är dock tydligt att dessa framsteg inte är självklara utan kräver ständiga åtgärder och riktade insatser, eftersom tandhälsan tyd-ligt samvarierar med bland annat socioekonomiska faktorer.

Det ökande flyktingmottagandet påverkar Folktandvården, eftersom dessa patienter ofta har mer om-fattande behandlingsbehov och på grund av att det ofta behövs tolkhjälp. Det innebär ett annat arbets-sätt som lätt kan upplevas som mer krävande. Som arbetsgivare är det av största vikt att känna av detta och ge medarbetarna stöd.


Övergripande mål:

Tandvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

Inriktningsmål 8:

Tandvården arbetar hälsofrämjande och förebyggande

Kommentar

Folktandvården arbetar hälsofrämjande och förebyggande.

Indikatorer Tandv bidrar med prof kompetens i det hälsofrämjande arbetet. FTV utarbetar tillsammans med primärvården och psykiatrin rutiner för att säkerställa att psykiatrins och primärvårdens patienter får en vård, där den psy-kiska och somatiska hälsans påverkan på munhälsan beaktas på ett bättre sätt än i dag. FTV tillsammans med berörda aktörer i sjukvården undersöker möjligheterna att utarbeta en modell, som stödjer ett omhänderta-gande så munhälsan inte försämras hos inneliggande patienter.

Kommentar Kontakt har tagits med den nybildade strokeenheten på Universitetssjukhuset Örebro. Folkhälsoenheten deltar med utbildning i psykiatrins Karlaprojekt. Utbildning i ROAG (riskbedömningsinstrument, för bedömningen av munhälsa) är genomförd på avdelning 96, Universitetssjukhuset Örebro. Den förebyggande tandvården i skolorna stärks, särskilt i områden där behoven är som störst. Alla barn ska om möjligt ges kunskaper i förskolan och vid ett tillfälle i vart och ett av grundskolans stadier. Insatser ska också göras på gymnasienivå.

Kommentar Genomförs kontinuerligt enligt uppdrag.

Övergripande mål:

Tandvården är god, säker, jämlik och jämställd.

Inriktningsmål 9:

Tandvården är patientsäker

Kommentar

Folktandvården utvecklar ständigt patientsäkerheten genom utveckling av processer och kompetens samt genom tillvaratagande av erfarenheter från avvikelsehantering.


Indikatorer Folktandvården har ett arbetssätt som stödjer införande av ny kunskap och evidens. Folktandvården ska öka antalet nya och reviderade riktlinjer i jämförelse med föregående år.

Kommentar Två nya kunskapsdokument har presenterats under perioden. Konkreta åtgärder utifrån avvikelserapporter, händelseanalyser och riskanalyser rapporteras och sprids i verk-samheterna och ska öka i jämförelse med föregående år.

Kommentar Folktandvården arbetar med att fortsatt utveckla ett systematiskt sätt att sprida lärdomar utifrån avvikelsehan-teringen. En process för händelse- och riskanalys finns. I denna ingår också kvalitetssäkring av föreslagna åtgärder.

Inriktningsmål 10:

Tandvården är patientfokuserad

Kommentar

Folktandvården samverkar med patienten i vården. Detta sker genom muntlig kommunikation och vid varje undersökningstillfälle får patienten behandlings- och kostnadsförslag.

Indikatorer Patientenkät ska visa att 100 procent av Folktandvårdens patienter upplever sig personligt mottagna och att hänsyn tas till individens önskemål kring behandlingen.

Kommentar Patientenkät är ej genomförd under perioden.

Inriktningsmål 11:

Tandvården är effektiv med fokus på hög kvalitet

Kommentar

Genom processöversyn och uppdatering av kunskapsunderlag utvecklas och effektiviseras Folktand-vårdens vårdprocesser.

Indikatorer Genom effektiva och högkvalitativa vårdprocesser skapas ökat värde för Folktandvårdens patienter. Minst fyra av Folktandvårdens viktigaste vårdprocesser ska finnas kartlagda.

Kommentar Två av Folktandvårdens viktigaste vårdprocesser är kartlagda.


Inriktningsmål 12:

Tandvården är jämlik och jämställd

Kommentar

Varje patient i Folktandvården behovsbedöms och placeras i riskgrupp. Riskgruppen ligger till grund för en individuell behandling oberoende av patientens genus.

Indikatorer Genom individuell riskbedömning av varje patient är vårdinsatsen individanpassad och 100 procent av Folk-tandvårdens patienter ska vara riskgrupperade.

Kommentar 97 procent av Folktandvårdens patienter riskbedöms och får en individanpassad vårdinsats.

Inriktningsmål 13:

Forskningen och utbildningen är högkvalitativ

Kommentar

Folktandvården är en av landets största utbildare av specialisttandläkare. Folktandvården har en forsk-ningschef och tillhörande forskningsorganisation.

Indikatorer Folktandvården har en stabil akademisk kompetens och ska redovisa antalet disputerade medarbetare och pågående doktorander. Folktandvården har en disputerad medarbetare i var och en av de odontologiska speci-alistområdena som organiseras i Folktandvården.

Kommentar Det finns 12 disputerade medarbetare och 4 doktorander. En kombinationstjänst ST-utbildning/forskarutbildning är inrättad och tillsatt. Arbete pågår med att ta fram en strategisk försörjningsplan för vetenskaplig kompetens. Redovisning sker också på årsbasis i Överenskommelsen med Regionsstyrelsen. Folktandvården bedriver utbildning av specialister inom samtliga odontologiska specialistområden, som orga-niseras i Folktandvården.

Kommentar Specialistutbildning pågår inom samtliga specialiteter förutom bettfysiologi. ST-utbildning i bettfysiologi är påbörjad 2016. Redovisning sker också på årsbasis i Överenskommelsen med Regionsstyrelsen. Folktandvården bedriver klinisk patientnära forskning och redovisar omfattning och inriktning på den forsk-ning som bedrivs. Folktandvården bedriver klinisk forskning inom alla odontologiska specialistområden som organiseras i Folktandvården.

Kommentar Forskningen sker inom områdena prevention, folkhälsa, allmäntandvård och specialisttandvård. Forskningen arbetar efter de generella kriterierna klinisk patientnära forskning, samverkan samt perspektiven etik, genus, ålder och miljö. Forskningen resulterar i en publicerad artikel eller som led i ett avhandlingsarbete. Redovisning sker också på årsbasis i Överenskommelsen med Regionsstyrelsen.


Uppdrag 17. Regionstyrelsen får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksam-hetsplan med budget 2016-2018 avseende en plan för hur Region Örebro län kan stärka rollen som Nationellt odontologiskt Centrum.

Kommentar

Folktandvården har initierat ett arbete med att ta fram en långsiktig utvecklingsplan för Nationellt odontologiskt centrum. Arbetet sker i samverkan med Fokusberedningen för Habilitering, Hjälpmedel och Folktandvård.

Dåvarande Örebro läns landsting uttalade 2003 att Folktandvårdens specialisttandvård skulle vara ett Nationellt och regionalt Centrum för specialisttandvård. Det är bland annat genom den omfattande specialistutbildningen (ST) för tandläkare som detta märks. ST-utbildningen kräver att specialisterna befinner sig i framkant när det gäller kunskap och utveckling. Detta ger i sin tur också en god möjlig-het att ha en väl utvecklad allmäntandvård. Utöver nationellt finansierade platser, placerade i Örebro, bedrivs även på uppdrag av andra landsting ST-utbildning åt och i samverkan med dem. Just nu finns i Region Örebro län ST-utbildning i sex av odontologins åtta specialiteter och ambitionen är att ST-utbilda i samtliga (i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen organiseras käkkirurgin och inom den speciali-teten bedrivs också ST-utbildning). Folktandvården i Region Örebro län är vidare initiativtagare till och, på nationell nivå, drivande av en utbildning på motsvarande ST-nivå i sjukhustandvård/orofacial medicin. En 3-årig certifieringsutbildning i allmäntandvård finns också.


2.4 Regional tillväxt

Inom området för regional tillväxt pågår just nu kartläggningen av Region Örebro läns styrkor och utmaningar i arbetet med att ta fram en ny utvecklingsstrategi. Även förberedelser inför en ny innovationsstrategi och arbetet med ett projekt för att kunna erbjuda kulturupplevelser till barn och ungdomar i förskola och skola är aktuellt. För att uppnå en god tillväxt i Örebro län framöver behöver bland annat en åldrande befolkning, ökande arbetslöshet och en relativt låg utbildningsnivå hanteras, där andelen elever som går ut grundskolan med gymnasiebehörighet och andelen som går vidare till högre studier efter gymnasiet är låg jämfört med övriga landet.

Arbetet med en ny regional utvecklingsstrategi har fortsatt med fokus på att identifiera regionala styr-kor och utmaningar, samtidigt som ett förslag till ny vision har arbetats fram. Vidare bedrivs ett arbete för att uppnå en jämlik hälsa i Örebro län genom samverkan med kommunerna och civilsamhället, Örebro läns idrottsförbund och Örebro läns bildningsförbund med utgångspunkt från de lokala folk-hälsoavtalen. Inom ramen för detta arbete har man bland annat upphandlat och startat en process för utvärdering av folkhälsoavtalen samt beslutat om en ny handlingsplan för Sammanhållen vård och omsorg.

För att främja näringslivsutvecklingen har ett analysmaterial för en innovationsstrategi tagits fram och skickats ut, och en projektplan med tillhörande organisationsförslag förväntas vara klar till sommaren. Även för Innovationsslussen är en projektplan och en organisation på väg fram. Webbplatserna Bergs-lagen cycling och Bergslagsleden är uppgraderade, och kampanjen 2 timmar från Stockholm är lanse-rad och presenterad på diverse mässor.

Inom området utbildning och arbetsmarknad är projektet ”#jag med” på väg in i genomförandefasen, medan projekten GySam och VuxSam är beviljade av Nämnden för regional tillväxt. Projekten ska bland annat bidra till ökad samverkan. Dessutom har Kävesta och Fellingsbro folkhögsskola haft öppna hus, och flera mötesplatser har arrangerats för att öka kunskapen om snabbspår och om digitali-seringens påverkan på framtidens arbetsmarknad.

Under 2016 läggs stort fokus på ett projekt för förankring och etablering av ett systematiskt och kon-sekvent sätt för att kunna erbjuda kulturupplevelser till barn och ungdomar i förskola och skola. Ett annat kulturprojekt planeras till hösten och det riktar sig till nyanlända och asylsökande, i samverkan med kommuner, civilsamhälle, kulturinstitutioner och det professionella kulturlivet i övrigt.

Framtida utmaningar

Region Örebro län behöver möta vissa utmaningar för att uppnå en god regional tillväxt. En av de större är att Örebro län har en äldre befolkning än andra regioner, och eftersom andelen äldre fortsätter att öka kommer det att ställas allt högre krav på vård och omsorg. Arbetslösheten i länet har ökat något under det senaste året, och ligger cirka 1 procent över rikets genomsnitt. Nyanlända och unga är de grupper som har svårast att ta sig ut på arbetsmarknaden. Inom arbetsmarknadsområdet bjuder även den kraftiga segregationen mellan män och kvinnor på prövningar. Inom den offentliga sektorn är en stor andel kvinnor och inom privat industri är en stor andel män.

Utbildningsnivån är lägre i länet än i riket som helhet vilket indikeras av andelen elever som går ut grundskolan med gymnasiebehörighet samt andelen som efter gymnasiet går vidare till högre studier. På utbildningsområdet finns dessutom en stor brist på matchning mellan utbud och behov av kompe-tens på arbetsmarknaden att ta tag i.

För att knyta samman länets arbetsmarknadsregioner, och för att öka länets attraktionskraft, behöver trafikinfrastrukturen och kollektivtrafiken stärkas och förbättras. Det ger i sin tur ökad belastning på miljön om den inte styrs till hållbara sätt att resa.

Fler innovationer i Örebro län behöver kommersialiseras, och flera kunskapsintensiva företag behöver lockas till länet.


Övergripande mål:

Bildandet av Region Örebro län och det regionala ledarskap regionen utövar förstärker den samlade handlingsförmågan i Örebro län genom aktiv samverkan med övriga aktörer inom och utom länet. Region Örebro län skapar förutsättningar för en smart, hållbar och inkluderande regional utveckling.

Inriktningsmål 14:

Skapa delaktighet och engagemang för regionala utvecklingsfrågor i Örebro län.

Kommentar

Genom den regionala samverkansstrukturen sker samverkan med länets kommuner kring regionala utvecklingsfrågor. Flera externa konferenser har anordnats med olika teman. Månadsvisa öppna fre-dagsakademier har genomförts där regionala aktörer har kunnat diskutera aktuella frågeställningar inom det regionala utvecklingsområdet. Delaktighet och engagemang har också skapats genom Busi-ness Region Örebro.

Indikatorer Vid öppna forum, seminarier och övriga publika arrangemang ska privata, offentliga och ideella sektorn re-presenteras. Antalet deltagare från respektive gruppering ska öka i jämförelse med tidigare år. Fördelning per kön ska redovisas.

Kommentar Det finns ingen statistik tillgänglig. Indikatorn följs upp i delårsrapport 2.

Inriktningsmål 15:

Stärka den systematiska projektfinansieringen för att möta Örebroregionens utmaningar enligt den regionala utvecklingsstrategin, RUS.

Kommentar

Arbete pågår för att bidra till genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin, RUS, och bidra till ett lärande i det regionala tillväxtarbetet.

Vad avser de statliga 1:1 medlen har en ansökningsomgång skett utifrån inriktningsbeslut för 2015. På Östra Mellansverige nivå deltar förvaltningen Regional utveckling i arbetet med regionalfond respek-tive socialfond. Förvaltningen har också arbetat med ansökningar till ESPON samt Svenska Institutet och förberedelse pågår för en ansökan till Interreg Europa.

Utifrån anslaget 1:1 och projektfinansiering har ett utvärderingsarbete påbörjats.

Indikatorer Antal olika EU-program som delfinansierar regionala utvecklingsprojekt ska öka i jämförelse med tidigare år.

Kommentar Detta avser projekt som pågår på förvaltningen Regional utveckling. Utfall 2015 var 5 stycken.


Andelen EU-medel som delfinansierar regionala utvecklingsprojekt ska öka i jämförelse med tidigare år.

Kommentar Detta avser beslutade projekt finansierade med statliga 1:1 anslaget. Utfall Delår 1 2016: 18,9 milj kr (4 projekt) Utfall 2015: 42,9 milj kr (8 projekt).

Inriktningsmål 16:

Region Örebro län ökar sin förståelse för samt påverkar EUs politiska agenda till regionens fördel samt är en aktiv part i relevanta internationella sammanslutningar.

Kommentar

Region Örebro län har under första perioden verkat för att positionera sig inom framtida sammanhåll-ningspolitik, bland annat genom aktivt deltagande på Sweregkonferensen i Bryssel samt påbörjat arbe-tet med positionering tillsammans med närliggande län. EU-utbildningsinsats har skett på nämnden för tillväxt och är inplanerad på nämnden för samhällsbyggnad samt ledningsgrupp i förvaltningen Reg-ional utveckling. Aktivt engagemang har ökat i jämförelse med 2015 inom nätverken AER, CPMR och REVES.

Utifrån antagen verksamhetsplan sker fortlöpande arbete tillsammans med regionens Brysselkontor, Central Sweden.

Indikatorer Grad av deltagande i olika internationella organisationer och nätverk ska öka i jämförelse med tidigare år.

Kommentar Det är ett ökat deltagande under första tertialet. Antal remissvar, konsultationer och andra insatser som regionen spelat in för att påverka EUs politiska agenda till regionens fördel ska öka i jämförelse med tidigare år.

Kommentar Uppgifter för detta ska tas fram och kommer att redovisas till delårsrapport 2 alternativt till årsredovisningen.


Övergripande mål:

Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för en god och jämlik hälsa samt till att människor kan leva ett värdigt liv och delta aktivt i samhället.

Inriktningsmål 17:

Region Örebro län utvecklar och förstärker samverkan inom områdena folkhälsa och social välfärd genom en fungerande samverkansstruktur inom ramen för det specifika samverkansrå-det för folkhälsa, social välfärd och vård.

Kommentar

Samverkansstrukturen med utgångspunkt från det specifika samverkansrådet folkhälsa, social välfärd och vård byggdes upp under 2015 och fungerar nu väl.. Tjänstemannastödet till rådet består sedan årsskiftet av två grupper; chefsgrupp för samverkan social välfärd och vård och beredningsgrupp för folkhälsa. Tre utvecklingsgrupper startade under hösten med följande fokus:

äldre och somatik psykisk hälsa och missbruk barn och unga.

Dessa grupper har deltagare från socialtjänst, hälso- och sjukvård, folkhälsa samt även från skolan i barn och unga-gruppen. Utvecklingsgrupperna jobbar med att formulera årsplaner för sin verksamhet. En uppdragsbeskrivning för utvecklingsgrupperna har också formulerats. Dokumentation från samver-kansgrupperna kommer att finnas tillgänglig på webben. En fortsatt diskussion kommer att pågår un-der året gällande dessa samverkansgruppers uppdrag, roll och fokus.

Samverkan inom folkhälsoarbetet kommer att fokuseras i den utvärdering som ska genomföras av gällande folkhälsoavtal. Samverkan inom området social välfärd och vård kommer att fokuseras uti-från ny lagstiftning om Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård.

Indikatorer Antal möten och antal beslut inom ramen för samverkansstrukturen ska öka i jämförelse med tidigare år.

Kommentar Det saknas referensvärde i nuläget men möjlighet finns att ta fram detta och redovisning kommer att ske i delårsrapport 2 alternativt årsredovisningen.


Inriktningsmål 18:

Region Örebro län utvecklar och stödjer kunskaps- och metodutveckling inom områdena folk-hälsa och social välfärd. Verksamhet inom områdena folkhälsa och social välfärd i regionen bedrivs med utgångspunkt i evidens och aktuell kunskap.

Kommentar

Den statliga satsningen på regionala stödstrukturer för utveckling av EBP- evidensbaserad praktik, i socialtjänsten, är nu inne på sitt sista år. Stimulansmedel 800 000 kronor har beviljats till regionen för denna verksamhet i år.

Förvaltningen Regional utveckling organiserar ett stort antal kurser, konferenser och seminarier utifrån målet om kunskapsutveckling. Denna verksamhet är uppskattad och styrs och planeras mycket utifrån efterfrågan.

Ett internt utvecklingsarbete pågår för att förbättra och förstärka metoder för stöd till huvudmännen, till exempel genom kunskap i programteori och utvärderingsteori.

Indikatorer Antal regionala utvecklingsprojekt, konferenser och utbildningar ska öka i jämförelse med tidigare år.

Kommentar Det saknas referensvärde i nuläget men möjlighet finns att ta fram detta och redovisning kommer att ske i delårsrapport 2 alternativt årsredovisningen.

Övergripande mål:

Region Örebro län bidrar till och skapar förutsättningar för ett starkt hållbart näringsliv och hög sysselsättning samt en gynnsam miljö för entreprenörskap, utveckling av innovationer och hållbar näringslivsutveckling i Örebro län.

Inriktningsmål 19:

Driva, stödja och inspirera aktörer i det innovations- och företagsfrämjande systemet för fort-satt utveckling av innovationer, nya produkter och tjänster samt fler och växande företag i hela länet.

Kommentar

Arbetet med den nya innovationsstrategin (SMART) har intensifierats under våren. Analysmaterialet är ute på remiss till och med den 13 maj och därefter kommer styrgruppen fatta beslut om såväl det som om kommande process och organisation för den fortsatta processen i framtagandet av strategin. Initiativ tas nu även för att integrera SMART med pågående revidering av RUSen.

En diskussion förs med Alfred Nobel Science Park kring fortsatta inriktning och utökningar. Det är viktigt att ANSPs satsningar och verksamheter speglar och hämtar kraft från kommande innovations-strategi.


Indikatorer Antal aktiviteter för aktörer i företags och innovationsfrämjande systemet ska öka i jämförelse med tidigare år.

Kommentar Indikatorn är svår att följa upp då det idag saknas ett system för att rapportera aktiviteter. System för mätning av indikatorn är under upparbetning. Andel deltagare fördelat på kvinnor/män i procent som instämmer i påståendet att aktiviteten gett relevant kunskap/information/nytta ska öka i jämförelse med tidigare år.

Kommentar Indikatorn är svår att följa upp då det idag saknas ett system för att rapportera aktiviteter. System för mätning av indikatorn är under upparbetning. Antal utvecklingsprojekt inom Innovation, Företagande, Entreprenörskap och Turism ska öka i jämförelse med tidigare år.

Kommentar Färre projekt har initierats 2016 i jämförelse med 2015. Noterbart är dock att projektens omslutning påverkats i relativt låg utsträckning. Detta till följd av större satsningar, bland annat på Innovationsslussen och projekt för att utveckla TTC i Karlskoga.

Inriktningsmål 20:

Driva innovation genom utveckling av Region Örebro läns Innovationssluss, utveckla testbädds-verksamhet och verka för innovationsvänlig upphandling.

Kommentar

Vid årsskiftet startade projektet att ta fram en modell för hur Region Örebro län ska arbeta med inno-vationer inom hälsa/medicin och sjukvård. Projektplan för projektet har arbetats fram. Arbetet kommer att starta i mitten av juni.

Indikatorer Antal idéer som tagits emot i Innovationsslussen ska öka i jämförelse med tidigare år.

Kommentar Innovationsslussen har blivit beviljat medel från ERUF och Region Örebro län för att bygga upp verksamhet-erna i Region Örebro län samt Västmanland. Projektet startade i januari 2016 och kommer att pågå till decem-ber 2018. En projektledare har rekryterats och kommer att börja i juni 2016. Det har inte pågått något struktu-rerat arbete med att slussa idéer utan initialt har fokus varit på att sätta upp projektet och skapa en grund för projektledaren som tar vid i juni. Det finns därför inget flöde att redovisa men ambitionen är att det ska finnas på plats till hösten 2016. Andel idéer som slussats vidare ska öka i jämförelse med tidigare år.

Kommentar Innovationsslussen har blivit beviljat medel från ERUF och Region Örebro län för att bygga upp verksamhet-erna i Region Örebro län samt Västmanland. Projektet startade i januari 2016 och kommer att pågå till decem-ber 2018. En projektledare har rekryterats och kommer att börja i juni 2016. Det har inte pågått något struktu-rerat arbete med att slussa idéer utan initialt har fokus varit på att sätta upp projektet och skapa en grund för projektledaren som tar vid i juni. Det finns därför inget flöde att redovisa men ambitionen är att det ska finnas på plats till hösten 2016.


Inriktningsmål 21:

Effektiv hantering och beslut om Företagsstöd till företag med bra spridning i hela länet.

Kommentar

Företagsstöden sprids bra över länet. Det finns i dagsläget 55 inneliggande stöd till utbetalning. Örebro kommun har beviljats flest stöd, 14 stycken, följt av Askersund 9 stycken. Mest pengar har gått till Karlskoga, 2,2 miljoner kronor.

Indikatorer Andelen företagsstöd som handläggs inom sex veckor från inkommen ansökan ska öka i jämförelse med tidi-gare år.

Kommentar Handläggningen ligger stabilt. Det är endast ett fåtal ärenden som har längre handläggningstid än sex veckor och då beroende på att sökanden inte kompletterat sin ansökan. Kundnöjdheten avseende handläggningstiden av företagsstöd ska öka i jämförelse med tidigare år.

Kommentar Arbete pågår för att utreda hur mätning ska ske av kundnöjdheten. Det görs ingen mätning i dagsläget och det finns heller inga äldre siffror att jämföra med.

Övergripande mål:

Örebro län har en väl fungerande skola, utbildning och kompetensförsörjning.

Inriktningsmål 22:

Verka för att alla ungdomar och vuxna, utifrån sina val och förutsättningar, som deltar i utbild-ning når sina kunskapsmål och blir högskolebehöriga eller kvalificerar sig till anställning.

Kommentar

Gysam och Vuxsam båda projektansökningarna är nu beslutade av nämnden för regional tillväxt. Syf-tet med projekten är att på strategisk nivå driva och samordna frågor där regional samverkan förstärker kvaliteten i länets vuxenutbildning och gymnasieutbildning. Som ett led i projektarbetet har analyser gjorts som visar behov av att nystarta nätverken REKO och Gysam. Dessutom pågår dialog med länets samtliga folkhögskolor för att vara en del av den utökade samverkan inom vuxenutbildningen i högre utsträckning.


Indikatorer

Andel ungdomar och vuxna som gör studieavbrott minskar från föregående år.

Kommentar

Inriktningsmål 23:

Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.

Kommentar

Kävesta folkhögskolas verksamhetsplan innehåller bland annat dessa aktiviteter:

Pågående arbete om rutiner, roller och verktyg för att utveckla arbetet med stöd och frånvaro-uppföljning (#jag med) så att deltagarna kan lyckas med sina studier.

Arbete med marknadsföring inför antagning och själva antagningsarbetet inför nästa läsår Arbete med deltagarutvärdering för att se hur deltagarna tycker att mål i verksamhetsplanen

uppnås.

Fellingsbro folkhögskolas verksamhetsplan innehåller bland annat dessa aktiviteter:

Den nystartade friskvårdskursen för personer med förvärvad hjärnskada ökar skolan kan från och med mars erbjuda heltidsstudier i nyrenoverade lokaler i Örebro.

Pågående arbete om rutiner, roller och verktyg för att utveckla arbetet med stöd och frånvaro-uppföljning (#jag med) så att deltagarna kan lyckas med sina studier.

Indikatorer Nyttjande av tilldelade deltagarveckor ska vara 100 procent.

Kommentar Kävesta folkhögskola har hittills under våren nått upp till 66.7 procent deltagarveckor. Vårterminen är något längre än höstterminen, vilket innebär att målet kommer att kunna vara uppfyllt enligt planen om 100 procent vid årsskiftet Fellingsbro folkhögskola har vårterminen färre studeranden än höstterminen men rapportering till SCB till och med 160418 utifrån Folkbildningsrådets ingångsvärde ligger ändå på 48,7 procent. Ansökningsprocessen inför läsåret 2016/2017 pågår fortfarande men inkomna ansökningar till och med 160501 ser bra ut och alla kurser och utbildningar ser ut att fylla planerade platser för kommande läsår.


Inriktningsmål 24:

Verka i samarbete med arbetsmarknads- och utbildningsaktörer för ökad matchningsgrad.

Kommentar

Mobiliseringsarbetet för fler projekt inom socialfonden pågår löpande samt ett aktivt samarbete inom ÖMS. Flera viktiga projekt har under första kvartalet prioriterats av partnerskapet.

Framtagande av utbildning- och arbetsmarknadsprognoser i samverkan med sju regioner pågår och den 13 juni i Stockholm kommer en gemensam lanseringskonferens äga rum.

Mötesplatser har arrangerats om Samverkanstrappan, Snabbspår och digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.

Kompetenskansliet och processansvariga för genomförandet av handlinsplanen för kompetensförsörj-ning har genomfört möten.

Matchningsindikatorerna är nu offentliga och ligger i SBCs statistikdatabas. Dessa kommer nu i högre grad kunna användas i det regionala utvecklingsarbetet.

Återföring av medel kopplat till kompetensplattformens gruvuppdrag har genomförts, skrivning av slutrapporten pågår, inlämning sker den 30 maj.

Vård- och omsorgscollege marknadsföring har varit aktiv hela året via mässor, skolbesök och via soci-ala medier. Socialfondsprojektet som syftar till att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden är inne förstudiefasen.

Indikatorer Öka andelen möten mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare i jämförelse med föregående år

Kommentar Antalet möten är ungefär på samma nivå som förra året. Troligtvis kommer antalet öka då ansvaret för BRO-kompetens från augusti finns på förvaltningen Regional utveckling. År 2015 var det 8 möten. Öka antalet dialogmöten inom arbetsmarknad och kompetensförsörjning mellan region, kommuner och myn-digheter i jämförelse med föregående år.

Kommentar Andelen dialogmöten på ÖMS nivå, Mälardalsrådet samt nationell nivå med delaktighet från Region Örebro län har ökat. Region Örebro län ingår även i länsstyrelsens Arbetsmarknadsråd. Samt har tjänstemannamötena inom skola, utbildning och kompetensförsörjning utökats. (2015 2 möten – utgångläge) Öka antalet praktikplatser inom Region Örebro län i jämförelse med föregående år.

Kommentar Projektet "Fast Track" har mycket positivt inneburit att andel praktikanter med utländsk bakgrund ökat. Pro-jektet "Jobb i sikte" kommer innebära att antalet praktikanter med funktionsnedsättning kommer att öka. Inom förvaltningen Regional utveckling pågår en kartläggning av var och hur ännu fler personer med utländsk bak-grund kan tas emot, främst för språkträning.


Övergripande mål:

Region Örebro län bidrar och skapar förutsättningar för ett levande kulturliv av hög kvalitet för alla i hela länet samt en smart, hållbar och inkluderande regional utveckling. Barns och ungas tillgång till kultur och deras inflytande i kulturlivet prioriteras.

Inriktningsmål 25:

Stärka förutsättningarna för länets kulturliv att utvecklas och nå alla länets invånare med kul-tur av hög kvalitet.

Kommentar

Kulturgarantin i samverkan med skola och kommunal nivå är högt prioriterad. Förankringsarbetet med kommuner på både politisk och tjänstemannanivå är långt framskridet. En kommunal inventering är genomförd och presenterad. Omvärldsanalys, jämförelse med andra län/regioner, är påbörjad.

Ett stort kulturprojekt, med fokus på nyanlända/asylsökande, ska ske under hösten. En mängd aktörer, offentliga och inom civilsamhället, har anmält intresse av att vara med.

Utbudsdagen är genomförd med tillhörande utbudskatalog, där verksamma inom förskola/skola får ta del av en stor mängd föreställningar/aktiviteter som erbjuds genom olika kulturuttryck.

Elva kommuner ingår nu i Ung Peng i Örebro län, som är av stor betydelse för att främja ungas arran-gör- och entreprenörskap.

I ungdomspanelen ingår nu närmare 200 ungdomar. Den geografiska spridningen är allt mer breddad, nu cirka 60 procent i Örebro kommun och cirka 40 procent för övriga.

Dansprojektet inom öppenvård Ung Psyk är ett pilotprojekt för att inkludera hälsosektorn i kultursats-ningar.

Feriepraktiken kommer att genomföras inom kulturuttrycken dans, film, teater, slöjd och bild & form.

Indikatorer Publik/deltagare ska öka i jämförelse med föregående år.

Kommentar Det pågår aktiviteter och insatser för att öka och bredda deltagande: - Utveckling av ungt arrangörskap genom Ung Peng i Örebro län - Kulturprojektet för nyanlända/asylsökande - Utbudsdag med katalog för förskola/skola - Breddad digital ungdomspanel - Genomföra feriepraktiken med utökad bredd i kulturformerna - Dansprojekt för öppenmottagning Ung Psyk


Uppdrag 28. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en åtgärdsplan för att öka andelen inno-vationer som kommersialiseras och ger företagstillväxt i hela länet.

Kommentar

Under 2016 har ett antal satsningar initierats enligt den åtgärdsplan som syftar till att öka andelen in-novationer för att skapa tillväxt. Satsningarna gäller både att öka Region Örebro Läns egen möjlighet att driva innovation genom att utveckla innovationsslussarbetet men också att fortsätta stödja och driva utvecklingen inom det innovationsfrämjande systemet i regionen. De satsningar som adresseras är:

•Utarbeta en regional innovationsstrategi baserad på styrkeområden Utveckling av Innovationsslussen Utveckling av det innovationsstödjande systemet

Region Örebro län ansvarar som regionalt tillväxtansvarig för arbetet med att ta fram en regional in-novationsstrategi baserad på regionens styrkeområden, en så kallad RIS3 (Regional innovationsstra-tegi). Genom Smart Specialisering, som pekar ut tydliga prioriteringar som uppmuntrar till internat-ionalisering, skapas ett ökat fokus på att underlätta för och stimulera företag att växa och utvecklas i regionen.

Region Örebro län har i kraft av sin kunskapsintensiva verksamhet och storlek möjlighet att driva in-novationsutvecklingen i länet. Region Örebro har beviljats ett projekt för att utveckla den interna in-novationsslussen och ytterligare satsa på innovationsutveckling i länet genom att utveckla kommersia-lisering av medicinsk forskning, utveckla testbäddsverksamheten för nya innovationer och arbeta med initiativ för att stimulera innovations- och funktionsupphandling. Projektet löper över tre år, finansie-ras av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden och drivs i samarbete med Almi Mälardalen och Landstinget i Västmanlands Län.

De ovan nämnda aktiviteterna är nycklar för att utveckla och hålla samman regionens innovationsar-bete. Inom innovationsutveckling är centrala aktörer Almi Företagspartner, Örebro Universitet och Inkubera samt Alfred Nobel Science Park. Därtill har Innovationsrådet där dessa organisationer repre-senteras en viktig operativ funktion för att effektivt hitta stöd och finansiering för nya innovativa idéer. För att stödja innovationsutveckling och utvecklingen av starka regionala innovationsmiljöer ska Reg-ion Örebro län fortsätta samordna initiativ bland centrala aktörer samt initiera nya utvecklingsprojekt.

Uppdrag 29. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direktiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en åtgärdsplan som visar hur Region Öre-bro län kan öka matchningen mellan kompetens och utbud på arbetsmarknaden.

Kommentar

I samverkan med sju regioner har Region Örebro län upphandlat nya utbildning- och arbetsmarknads-prognoser 2025 från SCB. Dessa levereras 13 juni. En större konferens planeras till hösten utifrån detta underlag.


Uppdrag 30. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att utarbeta tydliga riktlinjer för en regional stödform för sociala innovationer.

Kommentar

Dialog har förts med politiken och även med tjänstemän inom områdena kultur och ideell sektor samt näringslivsutveckling. Förslag utarbetas för politiskt beslut under hösten.

Uppdrag 31. Nämnden för regional tillväxt får i uppdrag att verka för att fler företag startas av kvinnor.

Kommentar

Region Örebro läns arbete med entreprenörskap och innovationer bedrivs i nära samarbete med en rad aktörer som erbjuder en bredd av plattformar, rådgivning, finansiering och andra tjänster. Bland dessa finns Almi, Coompanion, Ung Företagsamhet, Partnerskapet för Sociala Innovationer, kommunernas näringslivsfunktioner genom Business Region Örebro samt ett antal ytterligare. Ambitionen är att hålla samman ett nätverk av aktörer som samfällt kan erbjuda en palett av stöd, rådgivning och finan-siering till de som är i behov av den. Genom att ha en bredd av aktörer som stöttar i olika skeden skap-as goda generella förutsättningar för företagsuppstarter i hela länet. Detta ska gälla oavsett kön, etnici-tet, ålder eller vilken bransch man avser starta verksamhet inom.

Fördelningen mellan män och kvinnor som startar företag följs upp årligen av analysresurser inom Region Örebro län.


2.5 Samhällsbyggnad

Regional samverkan kring bredbandsfrågorna, ett förslag till trafikförsörjningsprogram och flera projekt för att uppnå en koldioxidsnål ekonomi. Det är några av de områden som priorite-rats inom samhällsbyggnad. I framtida fokus står ökade kostnader till följd av att fler åker tåg samt kostsamma, men nödvändiga uppdateringar av de tekniska stödsystemen för planering, information och försäljning av kollektivtrafik.

På energi- och klimatområdet har en projektplan för revidering av energi- och klimatprogrammet arbe-tats fram, och efter ett politiskt beslut har revideringen inletts. För att kunna fördjupa och utveckla samarbetet med bygg- och fastighetsbranschen formaliserades detta arbete i början av 2016 genom att ett konstituerande årsmöte valde en styrelse samt antog stadgar och verksamhetsplan.

Inom insatsområdet "koldioxidsnål ekonomi" har flera projekt och förstudier initierats och genomfö-randet pågår. Det gäller bland annat följande projekt: Framtidens solenergi, Energieffektiva företag, Laddinfra Öst. Vidare har en förstudie om hur samarbetet inom länet ska organiseras för att främja ett hållbart resande tagits fram och skickats på remiss. Genom uppdraget som regional utvecklingsledare fortsätter Region Örebro län samarbetet med Energimyndigheten och de kommunala energi- och kli-matrådgivarna.

Vid årsskiftet 2015/16 tog Region Örebro län över ansvaret för de regionala bredbandsfrågorna från länsstyrelsen. Det handlar bland annat om att på en övergripande nivå samordna, samverka och samar-beta, stödja kommunerna, stödja lokala initiativ och bistå den nationella nivån. Under årets fyra första månader har arbetet fokuserats på att skapa kommunal samverkan för ansökningar om landsbygdsstöd för bredbandsutbyggnad.

Region Örebro län har varit mycket aktiv i det gemensamma arbetet i Östra Mellansverige kring infra-strukturfrågor via En Bättre Sits. Två av fyra temagrupper har letts av tjänstemän från Region Örebro län. Under tertial 1 har En Bättre Sits presenterat sina prioriteringar för regeringen och en regional systemanalys har börjat ta form.

Ett förslag till trafikförsörjningsprogram skickades ut på remiss i mars. Programmet utgör den långsik-tiga strategiska planeringen för regional kollektivtrafik i Örebro län, och det innehåller bland annat mål och grundläggande principer för kollektivtrafikens framtida utveckling. Resandet med kollektiv-trafik har ökat i jämförelse med samma period 2014 vilket sannolikt beror på förbättrad trafik i södra länsdelen samt att flera problem med biljettsystemet har blivit lösta. Planering för ny trafik i Karlskoga och Degerfors i höst har genomförts. Den nya trafiken bygger på de principer som varit grund för tra-fikförändringarna i länets norra och södra delar, bland annat samordning mellan skolskjutsar och linje-lagd trafik samt utökad trafik i stråken med flest resenärer. Nämnden för samhällsbyggnad beslutade i april att ge förvaltningen Regional utveckling i uppdrag att utreda förutsättningarna för att bedriva busstrafik i egen regi.

Framtida utmaningar

Bra persontrafik på tåg är avgörande för en positiv och hållbar utveckling men när fler väljer att åka tåg ökar kostnaderna för Region Örebro län. Även satsningen på ett gemensamt storregionalt tågsy-stem i Östra Mellansverige leder till ökade kostnader samtidigt som rikstrafikens nuvarande bidrag för tågtrafik Örebro-Gävle riskerar att försvinna.

Dessutom har Region Örebro län inte hängt med i utvecklingen av de tekniska stödsystemen för plane-ring, information och försäljning av kollektivtrafik. För att komma ikapp kan det krävas både perso-nalresurser för utveckling och drift samt behov av investeringar i it-system och utrustning. Diskuss-ionerna om storregion innebär samtidigt att det finns behov av beslut om att införa nya system eller avvakta beslut i storregionfrågan. Om de regionala samverkansorganen får i uppdrag att ta fram reg-ionala översiktliga planer och om de får ansvar för regional bostadsförsörjningsplanering kommer det att ställas nya krav på organisation och kompetens inom ramen för Nämndens för samhällsbyggnads verksamhet.


Övergripande mål:

Region Örebro län verkar för ett län med hållbart resursutnyttjande utan nettoutsläpp av växt-husgaser till atmosfären.

Inriktningsmål 26:

Driva på, inspirera och samverka med externa aktörer för minskade växthusgasutsläpp, ökad andel förnybar energi och effektivare energianvändning.

Kommentar

Strategiska aktiviteter kopplade till revidering av energi- och klimatprogrammet pågår och utåtriktade aktiviteter och projektaktiviteter pågår tillsammans med olika externa aktörer.

Indikatorer Antal externa deltagare vid aktiviteter ska överstiga 650 per år. Fördelning per kön ska redovisas.

Kommentar Antalet externa aktiviteter kommer öka kommande tertial varför bedömning är att målet kommer att uppnås. Andel kvinnor är 36 procent Andel män 64 procent Energianvändningen, per yta, inom regionorganisationens fastigheter (el och klimatkorrigerad värme) har minskat med minst 15 procent jämfört med 2010.

Kommentar Uppföljning sker på årsbasis. Indikatorn finns med i "Redovisning av Miljö- och hållbarhetsprogrammet för år 2015" som ska redovisas på Regionstyrelsen den 7 juni. Det sker en stadig minskning av energiförbrukning per kvadratmeter, men för att uppnå målet om en minsk-ning på 15 procent jämfört med 2010 behöver takten öka. Resultatet vid 2015 års slut visar på ungefär sju procent lägre energiförbrukning per kvadratmeter och år jämfört med 2010. De energieffektiviserande åtgär-derna som genomfördes under året beräknas förbättra energiutfallet under 2016 men målet kommer troligtvis inte uppnås. En stor utmaning som identifierats är att samtidigt som energieffektivisering pågår i fastigheterna motverkas det av verksamheternas ökade elanvändning, till exempel genom allt kraftfullare medicinsk teknisk apparatur och mer apparatur per yta. Se "Redovisning av Miljö- och hållbarhetsprogrammet för år 2015" för mer information. Region Örebro läns klimatpåverkan från resor i tjänst har minskat med 30 procent jämfört med 2010.

Kommentar Uppföljning sker på årsbasis. Indikatorn finns med i "Redovisning av Miljö- och hållbarhetsprogrammet för år 2015" som ska redovisas på Regionstyrelsen den 7 juni. Sedan 2010 har resornas klimatpåverkan ökat med ca 11 procent vilket är långt ifrån målet på 30 procents minskning, men jämfört med 2014 så har en viss förbättring skett. Jämfört med 2014 så har flygandet ökat, klimatpåverkan från verksamhetsbilar och bilpoolsbilar minskat, privat bil i tjänst har minskat och bussåkan-det ökat. På grund av omorganisationen har verksamheter tillkommit vilket gör jämförelser svårare att göra. Se "Redovisning av Miljö- och hållbarhetsprogrammet för år 2015" för mer information.


Övergripande mål:

Örebro län har väl fungerande infrastruktur och kommunikationer både inom och utom länet som möjliggör en fungerande vardag i ett större geografiskt sammanhang. Örebroregionen fort-sätter att utvecklas som en ledande logistikregion i norra Europa. Infrastrukturen till och från Örebroregionen utvecklas till hög internationell standard.

Inriktningsmål 27:

Res- och transporttider till Stockholm, Arlanda, Göteborg, Malmö och Oslo minskar. Mäts med restid med bil enligt Google-maps från Örebro C till centralstationerna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Oslo samt till Arlanda. Mäts ”utan trafik”.

Kommentar

Inga större förbättringar i infrastrukturen är färdigställda eller nya bättre tidtabeller är införda sedan 2015-12-31. Ny tidtabell gäller från december 2016.

Indikatorer Antal mil på Mälarbanan, Svealandsbanan, Västra Stambanan, Godsstråket genom Bergslagen, Bergslagsba-nan och Värmlandsbanan som har 200 km/h som högsta tillåtna hastighet ska öka i jämförelse med tidigare år.

Kommentar Det är ingen förändring sedan 2015-12-31.

Inriktningsmål 28:

Antal försenade person- och godståg där förseningen beror på fel och brister i infrastrukturen ska minska i jämförelse med tidigare år.

Kommentar

Inga större kända förändringar sedan 2015-12-31. Enstaka större händelser som urspårningen på Bergslagsbanan har inneburit stora förseningar och inställda tåg under flera månader.

Indikatorer Antal mil på järnväg med små kapacitetsbegränsningar (dygn) på Mälarbanan, Svealandsbanan, Västra Stam-banan, Godsstråket genom Bergslagen, Bergslagsbanan och Värmlandsbanan ska minska i jämförelse med tidigare år.

Kommentar Det är ingen större förändring jämfört med 2015-12-31.


Övergripande mål:

Kollektivtrafikens marknadsandel (i förhållande till bilen) ska öka från 13 procent (2014) till 15 procent 2020.

Inriktningsmål 29:

Antal resor i kollektivtrafiken ökar med 18 procent till år 2020. Det innebär en ökning från 2014 års cirka 12,5 miljoner resor till 15 miljoner resor.

Kommentar

Målet bedöms möjligt att uppnå 2020.

Indikatorer Antal resor med samtlig regional kollektivtrafik ska öka med 2 procent från 2015 till 2016.

Kommentar Det finns brister i resandestatistiken för 2015 så det finns inte bra underlag. Bedömningen är dock att resandet har ökat.

Inriktningsmål 30:

Restiden med kollektivtrafiken ska minska.

Kommentar

Ny, snabbare trafik kommer att införas i höst i Karlskoga och Degerfors.

Indikatorer

Restidskvoten minskar på minst en linje under 2016.

Kommentar I samband med att ny trafik i höst startar i Karlskoga och Degerfors bedöms minst en linje få förbättrad res-tidskvot.


Inriktningsmål 31:

Kvaliteten i den allmänna kollektivtrafiken ska öka.

Kommentar

Det finns inga tydliga tecken på förbättrad kvalitet mätt i ökad kundnöjdhet. Bedömningen är dock att de förbättringar som genomförts till exempel med ökad trafik i södra länsdelen och de förbättringar som genomförts 2015 till exempel med ökad trafik i västra länsdelen och ny webb kommer att öka kundnöjdheten.

Indikatorer Andelen resenärer nöjda med senaste resan ökar till 86 procent under 2016 (Enligt Nöjd Kund Index, NKI, Q1-Q3 2014: 82 procent).

Kommentar Det finns inga tydliga tecken på förbättrad kvalitet mätt i ökad kundnöjdhet. Bedömningen är dock att de förbättringar som genomförts med ökad trafik i södra länsdelen och de förbättringar som genomförs 2016 med ökad trafik i västra länsdelen och ny webb kommer att öka kundnöjdheten

Inriktningsmål 32:

Kvaliteten i servicetrafiken ska öka.

Kommentar

För att förbättra kvaliteten har utbildning och certifiering av förare prioriterats. Målet att minst 60 procent av förarna ska vara certifierade kommer att uppnås.

Indikatorer

Andelen certifierade förare av samtliga förare inom servicetrafiken ska uppgå till 60 procent 2016.

Kommentar Det finns sammantaget cirka 440 förare och av dessa är cirka 140 certifierade i dagsläget. Det innebär att andelen certifierade förare är 32 procent.

Uppdrag 32. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att genomföra uppdrag enligt direk-tiv för verksamhetsplan med budget 2016-2018 avseende en plan som tydliggör hur en bättre synkroniserad kollektivtrafik kan stärka regionens attraktionskraft.

Kommentar

Plan för synkronisering är redovisad i nämnden för samhällsbyggnad. Planen bygger på slutsatsen att olika åtgärder och förbättringar var för sig inte är tillräckliga för att stärka regionens attraktionskraft. Därför har åtgärderna för att införa radiokommunikationssystem (Rakel), signalprioritering i Örebro tätort, realtidssystem och förbättringar av busstrafiken i västra länsdelen (MerKoll) samordnats.


Uppdrag 33. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att se över de befintliga avtalen vad gäller drivmedel för egna fordon då ny situation uppstått vad gäller konventionella drivmedels inblandning av biodrivmedel.

Kommentar

Översyn av avtalet för drivmedel är inte påbörjat.

Uppdrag 34. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att ta fram en IT-lösning för att öka självservicekapaciteten till brukare av serviceresor.

Kommentar

App och hemsida där brukarna kan se sina beställningar och vid behov avboka bedöms vara i drift under hösten.

Uppdrag 35. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att ta fram ett cykelbokslut för reg-ionen 2016.

Kommentar

Planering påbörjad i samråd med det regionala cykelnätverket. Bedöms bli klart i före årsskiftet.

Uppdrag 36. Nämnden för samhällsbyggnad får i uppdrag att stärka marknadsföringen inom kollektivtrafiken.

Kommentar

Plan för satsningen är klar. Planen innebär i första hand att mer attraktiva biljettprodukter ska utveck-las och marknadsföras. Det kan till exempel innebära någon slags bonussystem för stamkunder.


2.6 Digital agenda, eSamhälle och eHälsa

Region Örebro län ansvarar för den regionala digitala agendan i länet. Länsborna är bäst i Sve-rige på att använda e-tjänster inom vården, och arbetet med vidareutveckling av eHälsa-relaterade tjänster pågår.

Inför 2016 fick Region Örebro län i uppdrag att hålla samman och leda genomförandet av den region-ala digitala agendan, RDA, inom länet.

Arbetet med att införa tjänster inom e-hälsa med kvalitetssäkrad information och effektiva verktyg för att hantera sin egen hälsa och vård pågår. Nya siffror från 1177 Vårdguiden visar att användningen av e-tjänster inom vården ökar snabbt. Örebro län ligger fortsatt i täten med flest antal användare procen-tuellt sett.

Kraven på framtidens vårdinformationssystem har identifierats och dokumenterats i samarbete med verksamhetsföreträdare och andra landsting, och regionstyrelsen har fattat beslut om att starta proces-sen för upphandling av framtidens vårdinformationsstöd.

Framtida utmaningar

Regeringen och SKL:s styrelse har beslutat om en ny vision för e-hälsa, som berör både hälso- och sjukvården och socialtjänstens olika delar. Visionen utgår ifrån att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd, samt för att utveckla och stärka egna resurser för ökad självständig-het och delaktighet i samhällslivet. Nästa steg är att ta fram handlingsplaner som konkretiserar de in-satser som behövs för att visionen ska nås.

Övergripande mål:

Modern digital teknik ska bidra till att skapa en jämlik, attraktiv och stark region som kan möta framtidens utmaningar.

Inriktningsmål 33:

Region Örebro län ska leda genomförandet av den regionala digitala agendan i samarbete med länsstyrelsen, kommunerna och universitetet, med målet att förverkliga uppsatta etappmål och slutliga mål 2020.

Kommentar

En tydlig riktning finns i arbetet med digitalisering i länet. Samtliga kommuner i länet och Örebro universitetet står bakom den regionala digitala agendan, tillsammans med Region Örebro län och Länsstyrelsen.

Inför 2016 fick Region Örebro län uppdraget att hålla samman och leda genomförandet av den region-ala digitala agendan.

Under 2016 ska en länsgemensam styrgrupp för digitaliseringen med uppdrag att leda genomförandet av den regionala digitala agendan etableras. Beslut är taget och rekrytering genomförd gällande en samordnare med uppdrag att följa upp och koordinera arbetet med genomförandet av den Regionala digitala agendan. Samordnaren för RDA delar sin tid med uppdraget som bredbandsstrateg och börjar sin tjänstgöring maj 2016.

Vid uppföljning av målen 2015 så identifierades att det pågår arbete inom de flesta områdena. Dock saknas det naturliga grupperingar inom följande områden:


E-förvaltning: Område Öppna data, E-legitimation, Högre kvalitet och tillgänglighet i offent-lig verksamhet, Invånarinflytande.

Skolan: Universitet. Grupperingar finns inom område Informatik, men för några mål behöver man jobba på mer övergripande nivå.

Indikatorer Redovisning av genomförandeplan och måluppfyllelse till uppsatta mål redovisas.

Kommentar En beslutad organisation för att leda genomförandet finns framtagen. Personer är utsedda till styrgruppen och ett första möte planeras efter sommaren. En samordnare är rekryterad och börjar sin tjänst maj 2016.

Inriktningsmål 34:

År 2020 ska minst 90 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas bredband med en överföringshastighet på minst 100Mbit/s.

Kommentar

Region Örebro län har från och med 2016 regeringens uppdrag att verka för övergripande samordning, samverkan och samarbete mellan aktörer verksamma i länet av betydelse för bredbandsutbyggnaden. Arbetet kommer att bedrivas i nära samarbete med Länsstyrelsen.

Kommunerna arbetar aktivt med bredbandsutbyggnaden. Region Örebro län har fått statliga medel för att anställa en regional bredbandskoordinator bland annat för att stötta kommunernas arbete. Det finns statliga medel att söka för att bygga ut fiber på landsbygden. Pengarna i aktuell ansökningsomgång räcker inte för att nå målet, utan det kommer att krävas ytterligare statliga medel eller kommunal finansiering för att nå målet.

Indikatorer År 2016 ska minst 40 procent av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbju-das bredband med en överföringshastighet på minst 100Mbit/s.

Kommentar Utfallet 2015 var att 73 procent av hushållen hade tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. För hushåll utanför tätort och småort var siffran 20 procent.

Övergripande mål:

Synliga och konkreta förbättringar inom eHälsa för tre huvudsakliga målgrupper: individerna, personalen och beslutsfattarna.

Inriktningsmål 35:

Att invånare, patienter och anhöriga på ett enkelt sätt kan skaffa sig kvalitetssäkrad informat-ion om vård och hälsa samt få personligt anpassad information om sin egen vård och hälsositu-ation. De ska också kunna kontakta vården via Internet för att få service, rådgivning och hjälp till egenvård.


Kommentar

1177 Vårdguiden - Tillgänglig för alla

1177 Vårdguiden på telefon De som inte har tillgång till internet, eller vill ha snabb hjälp kan ringa 1177 Vårdguiden. Där får man råd och stöd av erfarna telefonsjuksköterskor, som bedömer vårdbehov och hänvisar till rätt vårdnivå, eller ger egenvårdsråd. Alla telefonsjuksköterskor använder ett datoriserat rådgivningsstöd, som är medicinskt samstämmigt med innehållet i 1177.se. Rådgivningsstödet bidrar till att kvaliteten på sjuk-vårdsrådgivningen blir hög och jämn.

1177 Vårdguiden på webben I landstingens och regionernas invånartjänster finns information och tjänster som fungerar för alla målgrupper och alla åldrar. Den flerfaldigt prisbelönade 1177.se innehåller allt från tecknade filmer för barn som ska behandlas i vården, till lättlästa artiklar, filmer och bildspel. Man kan också få in-formationen uppläst, och viss information finns översatt till flera språk. Den anatomiska atlasen är en unik, interaktiv applikation som skildrar människokroppen i olika lager.

UMO UMO riktas till unga och informerar om sex, hälsa och relationer. UMO förmedlar också ett värdeba-serat budskap om normkritik, jämställdhet och ett inkluderande förhållningssätt. UMO är en stor succé i målgruppen, och också mycket populär hos medarbetare vid ungdomsmottagningar och i elevhälsan, som hänvisar unga till UMO men även använder UMO som en egen kunskapskälla.

1177 Vårdguidens e-tjänster Med hjälp av 1177 Vårdguidens e-tjänster kan vårdgivare och patienter kommunicera digitalt på ett säkert sätt. Patienten loggar in med e-legitimation och kan göra sina vårdärenden och kontakta vården på tider som passar hen själv, till exempel boka tid, förnya recept och läsa sin journal. Stark autentise-ring används och all information är krypterad, vilket innebär att vårdgivare också kan använda e-tjänsterna för att till exempel erbjuda internetbaserat stöd och behandling.

Indikatorer Minst 75 procent av länsinvånarna känner till 1177 Vårdguiden, e-tjänster och sjukvårdsrådgivning via inter-net på 1177.se.

Kommentar Måttet 71 procent är baserat på en tidigare varumärkesmätning. Någon ny mätning är inte genomförd 2016. Antalet besök är idag cirka sju miljoner besök per månad nationellt. Antalet besök från länets invånare på 1177.se ligger på cirka 160 000 per månad. Minst 45 procent av länsinvånarna är delaktiga i den egna vården via e-tjänsterna på 1177.se.

Kommentar Allt fler invånare använder e-tjänster i sin kontakt med vården Nya siffror från 1177 Vårdguiden visar att svenskarnas användning av e-tjänster inom vården ökar snabbt. I slutet av april passerades tre miljoners-gränsen gällande användare av 1177 Vårdguidens e-tjänster och Öre-bro län ligger fortsatt i täten procentuellt sett med flest antal användare. Idag är över 126 090 länsinvånare användare av e-tjänsterna vilket motsvarar 43,3 procent. Under mars månad loggade länets invånare in 54 955 gånger för att utföra olika ärenden.


Uppdrag 18. Regionstyrelsen får i uppdrag att utveckla samordningen gällande styrning och koordinering av övergripande och strategiska frågor inom regional digital agenda och e-samhälle med RUP för Örebro län.

Kommentar

Digitalisering är ett insatsområde i arbetet med RUS för Örebro län. En slutleverans gällande process-checklista och analys är överlämnat gällande området digitalisering.

Rekommendationen är att tillvarata digitaliseringens möjligheter genom genomförandet av den reg-ionala digitala agendan dvs att använda digitaliseringen som ett medel för att nå uppsatta mål i RUS.

Modern digital teknik ska bidra till att skapa en jämställd, attraktiv och stark region, som kan möta framtidens utmaningar.

Uppdrag 19. Regionstyrelsen får i uppdrag att successivt införa Journal via nätet enligt hand-lingsplanen ”Journal och läkemedel”.

Kommentar

Från och med 15 april 2016 kan invånare läsa delar av sina journaluppgifter via e-tjänsten Journalen på 1177.se. De journaluppgifter som sparas eller signeras efter 1 mars 2016 publiceras och finns till-gängliga för invånare. Region Örebro län har ett stegvis införande där fler verksamheter kommer att utökas successivt.

Under perioden från det att e-tjänsten Journalen driftsattes den 15 april till sista april ser vi att 87 nya användare tillkommer per dag.

Supporten har hittills inte haft något ärende från våra länsinvånare, två supportärenden har inkommit från vårdpersonal.

Uppdrag 20. Regionstyrelsen får i uppdrag att fortsätta samarbetet om Framtidens vårdinform-ationssystem med andra landsting/regioner.

Kommentar

Den 16 februari beslutade regionstyrelsen inom Region Örebro län att starta processen för upphand-ling av framtidens vårdinformationsstöd.

I arbetet med kraven på Framtidens vårdinformationssystem samarbetar Landstingen Västerbotten, Västernorrland, Sörmland och Region Örebro län med underlag inför upphandling. Landstingen Da-larna, Norrbotten, Blekinge samt Region Halland har lämnat intresse om att få option på den lösning som kommer att upphandlas och samarbetar dessutom kring arbetet med verksamhetsutveckling.

Därutöver sker samarbete nationellt via Inera och särskilt med kundgruppen för 3R, Västra götalands-regionen, Stockholms läns landsting och Region Skåne gällande teknisk och semantisk interoperabili-tet dvs standarder för IT arkitektur och informatik för systemsamband och jämförelser.

Arbetet med Framtidens vårdinformationsstöd samordnas i ett gemensamt program som leds av en programledare. Programmet har en styrgrupp med representanter från de olika landstingen och region-en. Inom varje landsting/region drivs ett lokalt projekt som leds av en projektledare som även ingår i den övergripande programledningen.


För att målbilden med framtidens vårdinformationsstöd ska uppfyllas och för att nå nyttoeffekterna av ett nytt system, krävs ett omfattande arbete med verksamhetsutveckling, nytänkande och smarta sam-verkansformer. Det är viktigt att vi säkerställer en långsiktig plan för vidareutveckling inför framtiden.

Underlag och analyser gällande vägval om upphandling pågår. Planen är att regionstyrelsen i juni skall ta ställning till om upphandlingen skall ske i samarbete med de samarbetsparter som finns inom pro-grammet för Framtidens vårdinformationsstöd eller om vi genomför en egen upphandling.

Uppdrag 21. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram en genomförandeplan för att samla pati-entinformation som regionala tillägg på 1177.se.

Kommentar

Uppdraget samordnas med uppdrag 23. Direktiv för uppdraget finns framtaget och leds via kommuni-kationsstaben. Projektledare finns utsedd, bemanning för arbetsgrupper för uppdraget pågår.

Uppdrag 22. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram en gemensam dokumentationspolicy och ge förutsättningar till att arbeta med strukturerad vårddokumentation baserat på nationellt fackspråk.

Kommentar

Inom projektet Strukturerad vårddokumentation finns ett förslag till dokumentationspolicy framtagen. Arbete pågår med att konkretisera policyn med underliggande riktlinjer. Policyn och riktlinjerna skall förankras med berörda verksamheter via styrgruppen för e-hälsa under perioden juni till september.

Uppdrag 23. Regionstyrelsen får i uppdrag att göra en översyn av Region Örebro läns webb-platser, specifikt regionorebrolan.se och 1177.se.

Kommentar

Uppdraget genomförs i form av en förstudie som syftar till att ta fram ett beslutsunderlag för att kunna ta ställning till ett eventuellt genomförande av ett webbprojekt under år 2017. I förstudien ingår att genomföra en översyn av Region Örebro läns webbplatser, och då specifikt www.regionorebrolan.se i förhållande till www.1177.se. Övriga webbplatser ses över i samband med arbetet med att ta fram en kanalstrategi för övriga kommunikationskanaler inom Region Örebro län. Det arbetet sker parallellt med aktuell förstudie. Syftet med arbetet är att säkerställa så att rätt information finns på rätt webb-plats ur ett målgruppsperspektiv. Förstudien ska också ta fram förslag för att säkra en fungerande för-valtning av www.1177.se och ta fram en genomförandeplan för arbetet. Arbetet har inletts och styrre-ferensgrupper och en arbetsgrupp har bildats. Både direktiv för arbetet och en plan för förstudiens genomförande är framtagna och förankrade i verksamheten. Förstudien ska redovisas senast den 31 december 2016.


2.7 Attraktiv arbetsgivare

Ett omfattande arbete med chefsutveckling pågår, där bland annat workshops utgör en viktig del. Som delar i arbetet med att säkra kompetensförsörjningen har Snabbspåret, ett program för kortare väg till svensk legitimation och in på den svenska arbetsmarknaden för hälso- och sjukvård, påbörjats och en övergripande arbetsstrategi med sex strategier tagits fram.

Arbete pågår med resultatet av säkerhets- och medarbetarenkäten för Region Örebro län. Öppna workshops har hållits för chefer och arbetet med handlingsplaner pågår i verksamheterna. Organisato-risk och social arbetsmiljö har implementerats med bland annat fem öppna välbesökta seminarier för chefer. En översyn av och uppdatering av rutiner för hantering av kränkande särbehandling har skett i samarbete med de fackliga organisationerna. Fortlöpande arbete med implementeringen av chefs- och ledarskapspolicyn pågår, chefsutbildningarna ses över och fördjupningsområden för chefer har genom-förts och fler planeras.

Snabbspåret, ett program för kortare väg till svensk legitimation, har påbörjats med 16 deltagare. ESF-medel erhölls om 7 miljoner kronor och projektet beräknas pågå under tre år. Projektet ska bidra till kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården genom att förkorta tiden till svensk legitimation för nyanlända och utlandsfödda kvinnor och män med utländsk vårdutbildning. Region Örebro län och samverkande organisationer arbetar tillsammans med insatser som ger en effektiv och kvalitativ intro-duktion till vårdyrken i Sverige genom så kallad intropraktik. Deltagarna i projektet får tidig kontakt med det svenska sjukvårdssystemet och erbjuds möjligheter att orientera sig inom svensk hälso- och sjukvård. Tillsammans ska parterna i projektet arbeta fram en effektiv och långsiktig modell som stär-ker Region Örebro läns strategiska kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvård.

I den flyktingplan som antagits har arbete pågått med uppdragen som bland annat rör riskinventering för de som arbetar i mobila team. Projekt kring praktikplatser är under planering. Projektledningen av Framtidens vårdavdelning har fortsatt under året och pågår hela 2016. Här har resultaten hittills visat på möjligheter, förutsättningar och lärdomar för kompetensväxling som kommer att vara värdefulla inför en eventuell förändrad bemanningsstruktur. Vidare har kompetensförsörjningsplanen börjat ta form och fördjupning för strategisk plan har skett vad gäller hälso- och sjukvården.

För att säkra kompetensförsörjningen har ett arbete kring attraktiv arbetsgivare påbörjats. En arbets-grupp bestående av representanter från samtliga förvaltningar har varit involverade i arbetet med att utveckla en övergripande strategi. Strategin har utformats utifrån SKL:s Sveriges viktigaste jobb, översatt till utmaningar inom Region Örebro län, och innehåller än så länge sex strategier där priorite-rade utvecklingsarbeten, åtgärder och aktiviteter har tagits fram. Några av dessa är redan igång medan andra planeras för kommande verksamhetsår. De sex strategierna i strategin är:

skapa engagemang, använd kompetensen rätt, visa karriärmöjligheterna, utnyttja tekniken, bredda rekryteringen, marknadsför jobben.

Framtida utmaningar

I Region Örebro läns verksamhetsplan understryks vikten av utvecklingsinriktade chefer och medarbe-tare, där ledarskapets betydelse är central och där motiverade medarbetare är en avgörande framgångs-faktor. För att realisera målen kopplade till attraktiv arbetsgivare och underlätta den strategiska kom-petensförsörjningen behövs en sammanhållen process med gemensam färdriktning. Det är en svår uppgift att alltid vara tidsenlig och anpassad efter de kommunikationskanaler som används för att sä-kerställa kompetensförsörjningen. Under året ska en process som utvecklar och stärker Region Örebro läns arbetsgivarvarumärke tas fram. Den ska leda till konkreta resultat och långsiktiga effekter för att möta framtida kompetensförsörjningsbehov. Ett framgångsrikt arbete med attraktiv arbetsgivare kän-netecknas av processer som är både inåt- och utåtriktade.


Övergripande mål:

Region Örebro län uppfattas av nuvarande och blivande medarbetare som en attraktiv arbets-givare som erbjuder förutsättningar för ett långsiktigt spännande, utvecklande och hållbart arbetsliv.

Inriktningsmål 36:

Region Örebro län är en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas i sin yrkesroll.

Kommentar

Arbete pågår ur olika aspekter för att säkerställa att Region Örebro län attraherar, anställer, behåller och utvecklar medarbetare

Region Örebro län mäter för första gången säkerhetskultur och medarbetarskap i samma enkät. Det finns klara samband mellan god arbetsmiljö och god säkerhetskultur. Det har hållits öppna workshops för chefer i hur man arbetar vidare med resultatet och arbetet med handlingsplaner pågår i verksamhet-erna. Resultatet visar att medarbetarengagemanget, HME, som mäts i alla landsting och regioner är något högre i Region Örebro län (77) än medelvärdet bland övriga landsting (75) och regioner. Måttet HME, hållbart medarbetarengagemang, består av nio frågor inom styrning, motivation och ledarskap som har utarbetats av Sveriges Kommuner och Landsting.

Verksamheterna bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete som strävar efter en hållbar, hälsofräm-jande, säker och funktionell arbetsmiljö där alla ska känna sig tillfreds med sin arbetssituation och att utvecklas både som individer och som arbetsgrupp.

Indikatorer NMI – Nöjdmedarbetarindex ökar 2016 jämfört med mätningarna 2011 och 2013.

Kommentar Det går inte att göra jämförelser med tidigare års NMI på grund av förändrad struktur i medarbetarenkäten. Ett nytt index, HME (Hållbart Medarbetar Engagemang) har tagits fram i ”Medarbetarskap och säkerhet 2015” som ska användas kommande år. Det är ett index som också går att göra jämförelser med nationellt. Jämix – Jämställdhetsindex ska öka i jämförelse med föregående år.

Kommentar Resultatet mäts på helårsbasis och redovisas vid årsredovisningen. AVI – Attraktiv arbetsgivarindex ska öka i jämförelse med föregående år.

Kommentar Resultatet mäts på helårsbasis och redovisas vid årsredovisningen. Frisktalet ska bibehållas i jämförelse med föregående år.

Kommentar Frisktalet mäts på helårsbasis och redovisas vid årsredovisningen.


Uppdrag 24. Regionstyrelsen får i uppdrag att konkretisera kompetensförsörjningsplanen.

Kommentar

Konkretiseringen pågår och har i första hand skett inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Denna redovisas under maj månad.

Uppdrag 25. Regionstyrelsen får i uppdrag att redovisa en plan för mottagande av utökat antal AT-läkartjänster.

Kommentar

En plan är framtagen och redovisar en ökning om fem AT-tjänster i år och ytterligare fem nästa år.

Uppdrag 26. Regionstyrelsen får i uppdrag att redovisa planerade insatser för projektet ”En kortare väg”.

Kommentar

Projektet ska bidra till kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen genom att förkorta tiden till svensk legitimation för nyanlända och utlandsfödda kvinnor och män med utländsk vårdutbildning. Region Örebro län och samverkande organisationer arbetar tillsammans med insatser som ger en effektiv och kvalitativ introduktion till vårdyrken i Sverige genom så kallad intropraktik. Deltagarna i projektet får tidig kontakt med det svenska sjukvårdssystemet och erbjuds möjligheter att orientera sig inom svensk hälso- och sjukvård. Tillsammans ska parterna i projektet arbeta fram en effektiv och långsiktig modell som stärker Region Örebro läns strategiska kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. I februari startade en grupp med 16 deltagare och en ny grupp vän-tas starta i september. Efter första gruppens avslut redovisas en rapport för ytterligare planerade insat-ser.


2.8 Ekonomi

I den ekonomiska analysen beskrivs det ekonomiska resultatet utifrån olika kostnads- och intäktsslag. Här redovisas också budgetens förutsättningar, omvärldens påverkan och den finansiella ställningen.

Region Örebro län redovisar per april ett överskott om 19 miljoner kronor. Verksamheterna gemen-samt redovisar ett underskott om -126 miljoner kronor. Regiongemensamt ger ett överskott om 145 miljoner kronor.

Helårsprognosen per april uppgår till 200 miljoner kronor. Verksamheternas helårsprognoser räknas samman till -117 miljoner kronor. Verksamheternas kostnader fortsätter att stiga och arbetet med en ekonomi i balans fortsätter därmed och de förvaltningar som har förutsett ett ekonomiskt underskott för 2016 har fått sina handlingsplaner för att vända kostnadsutvecklingen beslutade av Regionstyrelsen i april. Prognosen speglar förväntade effekter av ovanstående nämnda handlingsplaner.

Övergripande mål:

Det övergripande målet för Region Örebro läns ekonomiska politik är att skapa en långsiktig stark ekonomi samt uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god hushållning. Region Örebro län ska redovisa ett positivt resultat som över mandatperioden 2015-2018 motsvarar minst 2 procent av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag.

Inriktningsmål 37:

Regionen ska under mandatperioden redovisa resultat som motsvarar minst 2 procent av skat-teintäkter och generella statsbidrag.

Indikatorer För 2016 ska resultat uppgå till minst 150 miljoner kronor.

Kommentar Helårsprognosen beräknas till 200 miljoner kronor. I prognosen beräknas budgeterat resultat uppnås och att planeringsreserven för framtida utmaningar inte kommer att utnyttjas under året. För att prognosen ska nås behöver dock verksamheterna vidta åtgärder i linje med beslutade handlingsplaner.

Inriktningsmål 38:

Regionens avsättningar för framtida pensionsutbetalningar ska följa skuldens utveckling.

Indikatorer Under 2016 ska minst 235 miljoner kronor avsättas till kapitalportföljen.

Kommentar Per april har 50 miljoner kronor av budgeterade 235 miljoner kronor investerats i pensionsmedelsfonden. Återstående anvisade medel kommer att placeras under året, varför målet beräknas uppnås.


Inriktningsmål 39:

Investeringar ska finansieras utan extern upplåning.

Indikatorer Byggnadsinvesteringar och utrustning för egna verksamheter ska finansieras utan extern upplåning.

Kommentar Likviditeten har varit god under året. Inga lån har upptagits för att finansiera genomförda investeringar.

Inriktningsmål 40:

Styrelsen och nämnderna ska redovisa ett resultat i balans.

Indikatorer Styrelsens och nämndernas resultat ska under 2016 uppgå till minst noll.

Kommentar Prognoserna för verksamheternas ekonomiska resultat 2016 är per april ett underskott på 117 miljoner kronor. Underskottet 2015 uppgick till 208 miljoner kronor. Måluppfyllelsen varierar mellan nämnderna. Regionsty-relsens förvaltningar redovisar en sammanlagd prognos på minus 118 miljoner kronor, där framförallt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Folktandvården prognostiserar underskott. Förvaltningar som redovisar nega-tiva resultat och prognoser har i uppdrag att vidta åtgärder som medför en ekonomi i balans. Regionstyrelsen har i april fastställt handlingsplaner för detta omfattande hälso- och sjukvården samt tandvården. Regionstyrelsen har även ansvar för vissa regiongemensamma kostnader och intäkter, till exempel vissa specialdestinerade statsbidrag och pensionskostnader, patientförsäkring m.fl. samt reserven för framtida ut-maningar. Dessa poster ingår i begreppet verksamhetens nettokostnader. Regionstyrelsens samlade verksam-hetsresultat uppgår till +128 miljoner kronor. Inklusive finansiella poster är resultatet 177 miljoner kronor. Styrelsen disponerar även en planeringsreserv, vilken föreslås utökas med det särskilda statsbidraget för asyl-insatser.

Uppdrag 27. Regionstyrelsen får i uppdrag att, utifrån beslutad ekonomisk ram, redovisa en handlingsplan för att senast i december 2016 ha en ekonomi i balans inom Hälso- och sjukvårds-förvaltningen och Folktandvården. Handlingsplanen ska vara omsatt i konkreta, hållbara och långsiktiga åtgärder med uppgifter om ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser. Reg-ionstyrelsen ska besluta om handlingsplanen vid sitt sammanträde den 12 april 2016.

Kommentar

Folktandvården har arbetat fram en ekonomisk handlingsplan med åtgärder som på helårsbasis beräk-nas ge 3,6 miljoner kronor i resultatförbättrande effekter, dvs en ekonomi i balans. Åtgärderna avser minskade kostnader för tandvårdsförbrukningsmaterial och it, dels ökade intäkter i form av större an-del bokad behandlingstid. Den ekonomiska handlingsplanen lämnades till regionstyrelsen i samband med mötet den 12 april 2016. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har arbetat fram en handlingsplanen för ekonomi i balans till 2017. Handlingsplanen beräknas ge minska kostnaderna med 180 miljoner kronor när den uppnår helårsef-fekt. Fokus ligger på att bättre samordna de totala resurserna. Vårdplatsöversyn och översyn av arbets-sätt som syftar till att undvika dyra lösningar, översyn av sjuvårdsmaterialkostnader, samordning av resurser inom länsdelsverksamheterna kan minska köpt vård och öka såld vård. Samtliga områden inom förvaltningen har fått i uppdrag att fortsätta arbetet med att förbättra sina ekonomiska resultat. Den ekonomiska handlingsplanen lämnades till regionstyrelsen i samband med mötet den 12 april 2016.


3 Ekonomi och finansiella förutsättningar

3.1 Omvärldsanalys

På de finansiella marknaderna var april efter flera händelserika månader med turbulens en relativt lugn månad. På aktiemarknaderna världen över fortsatte återhämtningen och de stora indexen visade posi-tiva siffror i lokal valuta. Samtidigt stärktes den svenska kronan mot euron och dollarn, varför utveckl-ingen var markant sämre i kronor.

Den svenska ekonomin utvecklades mycket starkt i fjol med en ökning av BNP på närmare 4 procent i kalenderkorrigerade termer. Framöver beräknas tillväxten bli något lägre och BNP väntas i år och nästa år öka med omkring 3 procent. Den svenska ekonomin fortsätter därmed att utvecklas betydligt starkare än ekonomin i många andra länder. Förklaringen är en mycket stark utveckling av inhemsk efterfrågan. Investeringarna och inte minst byggnadsinvesteringarna växer snabbt. I år växer också den offentliga konsumtionen rejält som en konsekvens av den omfattande flyktinginvandringen. En ny befolkningsprognos från SCB beräknar en befolkningsökning på cirka 690 000 mellan 2014 och 2019. En fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan gör att sysselsättningen och därmed också skatt-underlaget växer snabbt. Skatteunderlaget ökar i år och nästa år med drygt 2 procent i reala termer vilket är ungefär dubbelt mot normalt. Samtidigt når arbetslösheten nästa år ner mot 6,5 procent.

Landstingens kostnader fortsätter att öka i snabb takt. Resultaten faller trots engångsförstärkningar. Nära hälften av landstingen redovisade underskott för 2015 trots att skatteunderlaget ökade med 4,5 procent och AFA Försäkring återbetalade 1,3 miljarder kronor. En orsak till underskotten är den höga kostnadsökningstakten som bara delvis beror på ökade behov från befolkningsförändringar. Lands-tingen redovisar ett sammantaget blygsamt överskott på 0,7 miljarder kronor för 2015, vilket motsva-rar 0,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är en försämring med cirka 2,6 miljar-der kronor jämfört med året innan och bara tre landsting klarade av ett resultat på 2 procent eller mer av skatter och bidrag, vilket brukar anges som målet för god ekonomisk hushållning.

3.2 Resultatanalys

Budgetförutsättningar

I verksamhetsplan och budget för 2016 budgeterades ett resultat på 20 miljoner kronor. Det budgete-rade resultatet innehåller en reservering för framtida utmaningar på 150 miljoner kronor. Vidare inne-håller budgeten nya satsningar på 56 miljoner kronor samt en ramförstärkning på 95 miljoner kronor till hälso- och sjukvården. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen för 2016 är 5,5 procent. Vidare beslutades om att avsätta 230 miljoner kronor för att möta ökande pensionsåtaganden, vilket är samma nivå som föregående år. Skattesatsen för Region Örebro län är fortsatt 11,55 kronor för 2016.

Periodens resultat

Region Örebro län redovisar per april ett överskott om 19 miljoner kronor. För samma period föregå-ende år redovisades ett överskott om 37 miljoner kronor, men justerat för engångsintäkter för återbe-talning av försäkringspremier från AFA Försäkring om 50 miljoner kronor, blev resultatet per april 2015 -13 miljoner kronor, det vill säga 32 miljoner kronor lägre än i år. Dessutom innehåll föregående års resultat ett engångsbidrag för Hepatit C-läkemedel om 26 miljoner kronor.

Verksamheterna gemensamt redovisar ett underskott om -126 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor mindre än föregående år (-129 miljoner kronor). Regiongemensamt ger ett överskott om 145 miljoner kronor (166 miljoner kronor).


Helårsprognos

Helårsprognosen per april uppgår till 200 miljoner kronor (153 miljoner kronor). Verksamheternas helårsprognoser räknas samman till -117 miljoner kronor.

Helårsprognosen per april beräknas till ett överskott om 200 miljoner kronor och består främst av pla-neringsreserven för framtida utmaningar om 150 miljoner kronor samt budgeterat resultat för året. I prognosen har även hänsyn tagits till nedanstående aktuella händelser:

Regeringen föreslog i en extra ändringsbudget som presenterades i slutet av 2015 att ge kommunsek-torn 9,8 miljarder kronor i form av ett tillfälligt stöd med anledning av den rådande flyktingsituation-en. Anslaget fördelas med 1,47 miljarder till landsting och 8,33 miljarder till kommunerna. För Region Örebro län innebar detta ett extra tillskott om 63 miljoner kronor. Beloppet utbetalades under 2015 men 44 miljoner kronor periodiserades till att användas under 2016.

Skatteunderlagsprognosen från SKL har reviderats ner per april 2016. För Region Örebro län innebär detta en försämring mot tidigare budgeterade intäkter med -16 miljoner kronor.

Verksamheternas kostnader fortsätter att stiga, om än i en något dämpad takt, och trots bland annat den ramförstärkning som tilldelades hälso- och sjukvårdsförvaltningen i år om totalt 95 miljoner kronor, syns ingen resultatförbättring jämfört med föregående år. Arbetet med en ekonomi i balans fortsätter därmed och de förvaltningar som har förutsett ett ekonomiskt underskott för 2016 har fått sina hand-lingsplaner för att vända kostnadsutvecklingen beslutade av Regionstyrelsen i april.

Det prognostiserade resultatet innebär en nettokostnadsökning med 3,3 procent (7,3 procent) och en lönekostnadsökning med 3,3 procent (6,0 procent) jämfört med helår 2015. Prognosen speglar förvän-tade effekter av ovanstående nämnda handlingsplaner. Nettokostnaderna utgör 97,9 procent av skat-teintäkter och generella statsbidrag i prognosen.

Balanskravsresultatet, beräknat enligt lagen om kommunal redovisning 4 kap. 3 a §, uppgår till 200 miljoner kronor och är detsamma som årets prognostiserade resultat. Med detta positiva balanskravs-resultat lever Region Örebro län upp till balanskravet år 2016.

Verksamhetens nettokostnad

Nettokostnaderna uppgick för perioden till 2 895 miljoner kronor (2 729 miljoner kronor). Nettokost-nadsutvecklingen uppgår därmed till 4,1 procent justerat för tidigare nämnda återbetalning av AFA-premier år 2015. Detta innebär en minskning från föregående år då nettokostnadsutvecklingen låg på 8,1 procent per april. Denna minskning, tillsammans med den budgeterade nettokostnadsutvecklingen för 2016 om 5,5 procent, visar att de åtgärder som initierades redan under 2015 och som fortsätter även i år har börjat ge en dämpande effekt på kostnadsutvecklingstakten.


Utveckling av nettokostnader respektive skatteintäkter och generella statsbidrag (jämfört med före-

gående år justerat för jämförelsestörande poster)

Skatteintäkter samt bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag

I april lämnade SKL en ny ekonomirapport samt en reviderad prognos för uppräkningsfaktorer för riket avseende skatteunderlaget för perioden 2016–2019. År 2014 växte skatteunderlaget långsammare än det historiska genomsnittet. År 2015 tilltog ökningen väsentligt och den höga ökningstakten väntas bestå både 2016 och 2017 för att därefter avta mot slutet av prognosperioden. Det är främst tre faktorer som förklarar varför det nu växer så mycket snabbare än under 2014. Framförallt handlar det om att utvecklingen på arbetsmarknaden medför större ökning av lönesumman. Indexeringen av inkomstan-knutna pensioner ger också större ökning av pensionsinkomsterna och slutligen leder samspelet mellan pris- och löneökningar till en mer gynnsam utveckling av grundavdragen. Som tidigare nämnsts har dock skatteunderlagsprognosen från SKL reviderats ner något per april 2016, för Region Örebro län innebär detta en försämring mot tidigare budgeterade intäkter om -16 miljoner kronor.

Generella statsbidrag och utjämning beräknas samtidigt bli 65 miljoner kronor högre än budgeterat. Den positiva avvikelsen beror främst på statsbidraget för flyktingsituationen om 44 miljoner kronor på helår. Statsbidraget för förstärkning av hälso- och sjukvården om 30 miljoner kronor på helår ska re-dovisas som generellt bidrag och har därför flyttat från verksamhetens netto där den budgeterades från början. Statsbidraget för läkemedel inom förmånen har ännu inte förhandlats klart utan tas upp till budgeterat värde.

Skatteintäkterna uppgår till 2 191 miljoner kronor och har ökat med 95 miljoner kronor eller 4,5 pro-cent sedan samma period föregående år. Generella statsbidrag och utjämning har ökat med 38 miljoner kronor eller 5,7 procent till 689 miljoner kronor. Sammantaget uppgår skatter och statsbidrag till 2 880 miljoner kronor och har ökat med 4,8 procent (4,7 procent). Helårsprognosen för skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 8 651 miljoner kronor, vilket innebär en ökning mot föregående år med 5,2 procent.


Verksamhetens intäkter

Verksamhetens intäkter uppgår till 678 miljoner kronor (589 miljoner kronor). Från första maj 2015 ingår Länstrafikens verksamhet i förvaltning i regionorganisationen. Detta innebär bland annat att intäkterna per april i år är 157 miljoner kronor högre än för samma period 2015. Justerat för detta, samt tidigare nämnda AFA-återbetalning om 50 miljoner kronor år 2015, har intäkterna per april 2016 minskat med -3,3 procent.

Intäkterna avseende såld vård är per april osäkra då den rörliga faktureringen enligt det nya region-vårdsavtalet ännu bara är gjord för januari månad. Inklusive preliminära siffror avseende den rörliga delen av debiteringen redovisas en ökning per april med 1,4 procent eller 2 miljoner kronor, jämfört med samma period föregående år. Intäkterna för utskrivningsklara patienter är för perioden 9 miljoner kronor lägre än för samma period 2015 och bidrar till intäktssänkningen.

Verksamhetens kostnader

Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår för perioden till 3 573 miljoner kronor (3 318 miljoner kronor). På grund av att Länstrafiken nu ingår i regionorganisationens förvaltning har även kostnaderna liksom intäkterna ökat jämfört med föregående år med 157 miljoner kronor. Kost-nadsökningen justerad för denna jämförelsestörande post uppgår per april till 2,9 procent

Lönekostnadsökningen uppgår till 3,6 procent (6,0 procent). Kostnadsökningstakten gick ner något i april, delvis på grund av skillnader i utbetalningen av nya löneavtal mellan åren. Ökningen består av ökade månadslöner och till viss del minskade extrakostnader, vilket tyder på bättre balans i verksam-heternas bemanning än under tidigare perioder. Kostnaden för inhyrd personal har ökat med 4,1 pro-cent jämfört med föregående år, vilket motsvarar ca 2 miljoner kronor. Ökningen kan hänföras till primärvården medan en positivare utveckling syns inom psykiatrin, den specialiserade somatiska vår-den samt inom Regional utveckling och Företagshälsovård och tolkförmedling.

Kostnaderna för läkemedel har sammantaget ökat med 25 miljoner kronor eller 8,9 procent. Det är både läkemedel inom förmånen och rekvisitionsläkemedel som har ökat mot föregående år. Dock är ökningen i linje med budgeten om 24 miljoner kronor. Enligt Socialstyrelsens prognos för perioden 2016-2018 så väntas kostnaderna för läkemedel, både inom förmånen och för rekvisitionsläkemedel, att öka under prognosperioden. Detta beror bland annat på den växande och åldrande befolkningen, introduktionen av nya, dyra specialläkemedel samt kostnader för nya hepatit C-läkemedel.

Köpt somatisk vård har preliminärt minskat med -11 miljoner kronor eller -12,2 procent, till 78 miljo-ner kronor. Kostnaden för köpt psykiatrisk vård är i linje med föregående år, med ett utfall om 14 mil-joner kronor för perioden, men om hänsyn tas till preliminärkonterade fakturor från andra landsting ligger kostnaderna för köpt vård totalt sett på cirka 7 miljoner kronor över utfallet för 2015, vilket kan bero på reella kostnadsökningar, men även på en snabbare fakturering av landstingen vi handlar med.


Lönekostnadsutveckling (justerad för jämförelsestörande poster)

Finansiella intäkter och kostnader

Finansnettot uppgår till 34 miljoner kronor jämfört med 19 miljoner kronor föregående år. Samtidigt har en nedskrivning av finansiella omsättningstillgångar som avser likviditetsportföljen gjorts med 15 miljoner kronor per april, då marknadsvärdet understeg bokfört värde. Samma typ av nedskrivning genomfördes under både 2014 och 2015. Utdelningen på fondandelar och aktier har ökat med 5 miljo-ner kronor från föregående år, till 59 miljoner kronor per april 2016. Helårsprognosen för finansnettot uppgår till 21 miljoner kronor vilket är i linje med budgeterade 20 miljoner kronor för året.


Driftredovisning (mnkr)

Regionfullmäktige

Regionfullmäktiges verksamhet har i april ett positivt resultat om drygt 1 miljon kronor och prognosti-serar ett nollresultat för året.

Regionstyrelsen

Regionstyrelsen och regionkansliet visar per april ett positivt resultat om 33 miljoner kronor vilket är 16 miljoner kronor högre än motsvarande period 2015. Detta beror framförallt på högre statsbidragsin-täkter för asylsjukvård. Dessa intäkter är också orsaken till att prognosen beräknas till ett överskott om 30 miljoner kronor för helåret.

Hälsovalsenheten har per april ett överskott i verksamheten om 5 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor lägre än föregående år. Prognosen är satt till 0 miljoner kronor. Att överskottet har minskat i år beror främst på att kostnaderna för förskrivning av läkemedel har ökat med 7 miljoner kronor, 9 pro-cent, jämfört med samma period föregående år.

Tandvårdsenheten visar per april ett negativt resultat om -2 miljoner kronor (2 miljoner kronor). Den största skillnaden jämfört med föregående år avser tolkkostnaden, som i år har debiterats för 4 måna-der, men i fjol enbart innehöll 3 månaders debiteringar. Ersättningen till Folktandvården har också ökat jämfört med föregående år bland annat på grund av ett ökat antal barn i länet. Prognosen är satt till 0 miljoner kronor.

Regionservice redovisar per april ett starkt delårsresultat om 27 miljoner kronor. Årets positiva resul-tat förklaras främst av att kostnader för personal, fastighetsunderhåll, IT och konsulter ligger lägre än budgeterat för perioden. Jämfört med föregående år är detta en ökning med 13 miljoner kronor. Resul-tatförbättringen mellan åren återfinns främst inom Kundtjänst, där satsningen på nytt servicecenter ger kostnadsmässig helårseffekt först 2017, samt inom Fastigheter där underhållskostnaderna är lägre per april jämfört med föregående år. Prognosen beräknas till ett resultat på 38 miljoner kronor.

Resultat Resultat Prognos Resultat

2016 04 30 2015 04 30 helår 2015

REGIONFULLMÄKTIGE 1,4 1,9 0,0 1,9

REGIONSTYRELSEN -139,7 -148,2 -118,0 -212,5varav

- Regionstyrelsen och regionkansliet 32,6 16,3 30,0 39,6

- Hälsovalsenheten 5,4 11,9 0,0 6,4

- Tandvårdsenheten -1,6 1,5 0,0 0,3

- Regionservice 27,4 14,1 37,7 19,0

- Hälso- och sjukvårdsförvaltningen -197,9 -177,6 -180,0 -274,2

- Folktandvården -5,6 -14,4 -5,7 -3,6

NÄMND FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD 5,6 12,6 -1,3 -1,1

NÄMND FÖR REGIONAL TILLVÄXT 4,3 4,6 1,4 3,1GEMENSAM NÄMND FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRD OCH TOLKFÖRMEDLING 2,1 0,0 0,5 0,5

SUMMA VERKSAMHETER -126,3 -129,1 -117,4 -208,1

REGIONGEMENSAMT 145,4 165,7 317,4 361,4

TOTALT 19,1 36,6 200,0 153,3

Samtliga nämnder, förvaltningar och enheter är nollbudgeterde år 2016.

Regiongemensamt är budgeterat till 20,2 mnkr.


Hälso- och sjukvårdsförvaltningen visar per april ett underskott om 198 miljoner kronor vilket är en försämring med 20 miljoner kronor jämfört med föregående år. Huvudorsaken till resultatskillnaden mellan åren avser kompensation för läkemedel mot hepatit C. Detta ingick i utfallet 2015 med 25 mil-joner kronor men finns ej med i bokföringen för innevarande år.

Det som oroar med utvecklingen under perioden är att trots den ramförstärkning som tilldelats förvalt-ningen om 95 miljoner kronor inklusive vårdval så märks ingen resultatförbättring jämfört med före-gående år. Det som hittills syns är fortsatta kostnadsökningar i flera delar av ekonomin, dock på en något lägre nivå än under inledningen av föregående år. De delposter som tydligast bidrar till detta är läkemedelskostnader och att kostnaderna för hyrläkare och köpt vård fortsatt ligger på en hög nivå. Intäktssidan är osäker när det gäller såld vård då den rörliga faktureringen enligt det nya regionvårds-avtalet ännu bara är gjord för januari månad. Detta bidrar till en resultatförsämring i nuläget då abon-nemangsdelen debiteras med fasta tolftedelar och man historiskt sett har haft höga utfall för såld vård i mars och april. Intäkterna för utskrivningsklara patienter har minskat med 9 miljoner kronor och bidrar också till resultatförsämringen.

En särskild post som försämrar resultatet i år är effekten av den ändrade hantering av sociala avgifter där reduceringen för unga anställda justerats jämfört med föregående år och på sikt kommer att tas bort helt. Denna innebär en resultatförsämring till och med april på drygt 5 miljoner kronor.

Handlingsplanen för en ekonomi i balans är beslutad och arbetet fortsätter nu med genomförandet av denna. En osäkerhet i prognosen för 2016 är bedömningen av hur stora effekter som lagda förslag kommer att ge under innevarande år. Det förutsätts dock med handlingsplanen som grund att man kommer att se en tydlig resultatförbättring jämfört med 2015 framför allt efter sommaren. Med anled-ning av kostnadsutvecklingen avseende läkemedel, köpt vård och hyrläkare innebär helårsprognosen ett underskott motsvarande 180 mnkr vilket är en försämring med 15 mnkr jämfört med den prognos som lämnades per mars.

Folktandvårdens förutsättningar inför 2016 har varit liknande de som varit under 2015 både vad gäl-ler fortsatt stor volym föräldraledigheter bland tandvårdspersonalen och volymen asyl- och flykting-tandvård. Resultatet per april avviker negativt mot budget med -6 miljoner kronor (-14 miljoner kro-nor).

För att nå budgetmålet för 2016 behöver ersättningsrekryteringar göras för i första hand kategori all-mäntandläkare, där många medarbetare är föräldralediga. Detta sker fortlöpande men flera nyrekryte-rade kommer inte att börja sin anställning förrän till sommaren 2016. Det har även blivit något svårare att rekrytera tandläkare jämfört med de senaste åren eftersom konkurrensen ökat bland vårdgivarna då ett stort antal pensionsavgångar kräver nyrekryteringar både inom Folktandvården och i den privata tandvården.

Folktandvården arbetar med intäktsökande åtgärder i form av aktiviteter för att öka andelen bokad tid och med åtgärder som innebär minskad kostnadsmassa på sikt i form av effektivisering av datoran-vändningen och ett mer optimerat flöde när det gäller förbrukningsmaterial och lagerhantering. Se bilaga Verksamhetsstatistik - Folktandvård för mer information om andel bokad tid.

I prognosen görs dock bedömningen att de totala intäkterna inte kommer att nå budgeterad nivå och trots ovanstående arbete med att minska kostnaderna förutses helårsresultatet landa på -6 miljoner kronor.


Nämnden för samhällsbyggnad

Det positiva ekonomiska resultatet per april om 6 miljoner kronor (13 miljoner kronor) beror främst på större trafikintäkter än budgeterat, i kombination med lägre kostnader än i budget. Att intäkterna ligger på en hög nivå beror hittills i år på tunga resandemånader och ökat resande, både inom kollektivtrafi-ken och inom servicetrafiken. Se bilaga Verksamhetsstatistik - Regional utveckling för mer informat-ion om trafiken. Servicetrafikens intäkter matchas dock av ökade kostnader i samma omfattning. Trots positivt resultat per april prognostiseras ett underskott mot budget på helår om -1 miljon kronor. Detta beror på ökade personalkostnader på grund av tillsättning av vakanta tjänster och ökningar inom ex-trakostnader såsom obekväm arbetstid, övertid och sjuklöner. Även trafikkostnaderna förväntas öka från och med augusti till följd av utökad trafik i den västra länsdelen. Nämnden behandlar förslag till handlingsplan på sitt möte i maj. Ekonomiska effekter av den föreslagna planen är medtagna i helårs-prognosen.

Nämnden för regional tillväxt

Den positiva budgetavvikelsen om 4 miljoner kronor (5 miljoner kronor) bedöms som rimlig vid den här tiden på året. Ett flertal kostnadsintensiva verksamheter, till exempel folkhögskolorna, faller inte jämnt ut över året. Överskott finns även på kultur och ideell sektor på grund av ännu ej uppstartat ar-bete med social ekonomi. Därtill har ett flertal projekt avslutats med positiv resultatpåverkan. Progno-sen är lagd med ovanstående i åtanke och landar på ett något mindre positivt resultat om 1 miljon kro-nor för helåret.

Gemensamma nämnden för företagshälsovård och tolkförmedling

Nämnden visar för de första fyra månaderna ett positivt resultat om 2 miljoner kronor. Anledningen till överskottet är främst den ökade intäkt som den starka volymökningen inom tolkverksamheten medför. Volymökningen beror på ökad asyltillströmning samt att tidigare kunder ökat sina beställ-ningar. För företagshälsovårdsdelen ökar omsättningen under 2016 något beroende på att Lindesbergs kommun tillkommit som kund från årsskiftet. Prognostiserat utfall för helår 2016 utifrån nu kända faktorer är för nämnden ett positivt resultat om knappt 1 miljon kronor.

Vidtagna åtgärder för att nå ekonomi i balans

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen gick in i 2015 med ett negativt resultat om -145 miljoner kronor för 2014. Under 2015 försämrades resultatet till -274 miljoner kronor, där ökade personalkostnader, hyr-läkare, köpt vård och medicinskt material stod för över 200 miljoner kronor av kostnadsökningen un-der 2015. I helårsprognosen för 2016 per april förutser hälso- och sjukvårdsförvaltningen ett stort un-derskott för året, med ett negativt resultat om -180 miljoner kronor. Regionfullmäktige beslutade i ”Verksamhetsplan med budget 2016” att ge regionstyrelsen i uppdrag att redovisa en handlingsplan för att senast i december 2016 ha en ekonomi i balans inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Hälso- och sjukvårdsdirektören har utarbetat en handlingsplan för att uppnå detta vilken beslutades av region-styrelsen i april. Åtgärder riktas i första hand mot de områden där kostnadsökningen varit högst under 2015. Handlingsplanen beräknas kunna minska kostnaderna för Region Örebro län med 180 miljoner kronor per år när den uppnår helårseffekt och ge en ekonomi i balans från och med 2017.

3.3 Finansiell ställning

Utvärdering av Region Örebro läns ekonomiska ställning

Det egna kapitalet har stärkts med en miljard kronor under den senaste 10-årsperioden, även då hänsyn tas till omräkning av pensionsskulden till följd av räntesänkningar. Soliditeten inklusive ansvarsför-bindelsen för pensioner har stärkts per april månad under den senaste treårsperioden. Samtidigt är lik-viditeten god och regionorganisationen har inte behövt ta några lån med en investeringsnivå för det senaste året om 544 miljoner kronor för den egna verksamheten. Sammantaget bedöms därför Region Örebro län ha en relativt god ekonomisk ställning.


Investeringar

Fram till april månad har materiella investeringar gjorts för drygt 98 miljoner kronor (83 miljoner kro-nor), varav 67 miljoner kronor avser byggnader och 31 miljoner kronor utrustningsinvesteringar. Årets totala investeringsbudget uppgår till 1 247 miljoner kronor varav 568 miljoner kronor är överförda från 2015 års budget. Prognosen för helår omfattar immateriella investeringar om 6 miljoner kronor (avser tryggad vattenförsörjning för Karlskoga lasarett) och materiella investeringar om 564 miljoner kronor.

Likvida medel och betalningsberedskap

Likviditeten (definierad som likvida medel och kortfristiga placeringar utanför pensionsmedelsförvalt-ningen) uppgår till 716 miljoner kronor per sista april, varav 612 miljoner kronor avsåg kortfristiga placeringar. Om hänsyn tas till nettoutlåningen till regionorganisationens närstående bolag uppgår likviditeten till 809 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med 36 miljoner kronor sedan års-skiftet. Betalningsberedskapen har hittills varit god under året. Betalningsberedskapen har som lägst uppgått till 27 dagar.

Pensionsåtagande

Av den budgeterade investeringen i pensionsmedelsförvaltningen på 235 miljoner kronor återstår det 185 miljoner kronor att investera per april. Totalt uppgår bokfört värde till 2 214 miljoner kronor in-klusive återinvesterade avkastningar, medan marknadsvärdet uppgår till 2 319 miljoner kronor.

(mnkr) Utfall 2016 Utfall 2015 Prognos Budget Utfall

jan-apr jan-apr 2016 2016 2015

IMMATERIELLA INVESTERINGAR - - 6,3 - 0,8

BYGGNADSINVESTERINGAR 66,4 48,2 350,0 918,4 305,4

INVENTARIER

REGIONSTYRELSEN 27,6 34,8 180,3 295,4 150,8varav- Regionstyrelsen och regionkansliet - - 1,4 1,4 3,6- Hälsovalsenheten - - - - -- Regionservice 0,4 7,8 20,6 29,0 20,5- Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 24,5 22,6 135,0 243,6 117,8- Folktandvården 2,7 4,4 23,3 21,4 8,9

NÄMND FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD 3,3 - 32,0 32,0 1,0

NÄMND FÖR REGIONAL TILLVÄXT 0,4 - 1,3 1,0 1,5

SUMMA INVENTARIER 31,3 34,8 213,6 328,4 153,3

FINANSIELLA INVESTERINGAR 0,0 - 0,0 - 84,1

SUMMA INVESTERINGAR 97,7 83,0 569,9 1 246,8 543,6


Balansomslutning

Den totala balansomslutningen uppgår per sista april till 7 045 miljoner kronor, vilket är 259 miljoner kronor högre än april 2015, och 22 miljoner kronor högre än vid årsskiftet.


Soliditet

Soliditeten anger hur mycket av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare är den långsiktiga finansiella handlingsberedskapen. Soliditeten per sista april uppgick till 24 procent (23 procent). Även vid årsskiftet var soliditeten 24 procent. Om hänsyn tas till ansvarsförbin-delsen för pensioner som tjänats in före 1998 blir värdet -56 procent (-63 procent). Förbättringen av soliditeten beror således på att ansvarsförbindelsen minskat från i fjol.

Bolag och stiftelser där Region Örebro län har väsentligt inflytande

Region Örebro läns förvaltnings AB

Bolaget är helägt dotterbolag till regionorganisationen. Resultatet per april är ett underskott på -1 mil-jon kronor (-1 miljon kronor). Det hittillsvarande underskottet beror på att bolagets intäkter är kon-cernbidrag från dotterbolag, vilka regleras vid årets slut, för 2016 beräknas Länsgården lämna ett kon-cernbidrag på 20 miljoner kronor enligt budget. Prognosen för helårsresultat är 12 miljoner kronor. Förvaltningsbolaget kommer i sin tur i enlighet med budget att lämna en utdelning till regionorganisat-ionen på 15 miljoner kronor för året.

Länsgården Fastigheter AB

Länsgården ägs till 100 procent av Region Örebro läns förvaltnings AB. Bolaget äger och förvaltar fastigheter. Bolaget äger samtliga aktier i Bussdepåer i Örebro län AB, vilket äger sex depåfastigheter som hyrs ut till Region Örebro läns. Årets investeringar uppgår till 24 miljoner kronor varav 15,5 mil-joner kronor avser nybyggnation av studentlägenheter. Länsgårdens resultat uppgår till 7,8 miljoner kronor efter finansiella poster per april (8,4 miljoner kronor). Prognosen för helår 2016 uppgår till 25 miljoner kronor efter finansiella poster (30 miljoner kronor). För dotterbolaget Bussdepåer i Örebro län AB prognostiseras ett överskott på 1,4 miljoner kronor (3,7 miljoner kronor).

Länsteatern i Örebro AB

Länsteatern ägs till 91 procent av Region Örebro läns förvaltnings AB och till resterande del av Öre-bro Rådhus AB). Vårens två stora uppsättningar, Befrielsefronten och Boxaren har varit lyckade ur publikhänseende. Under året driver Länsteatern ett utvecklingsprojekt ”Kärleken är fri!?” vilket helt finansieras av Allmänna arvsfonden, men ökar omslutningen med 4,2 miljoner kronor jämfört med budget. Bolaget redovisar i april ett underskott på -2,7 miljoner kronor (-1,3 miljoner kronor). Progno-sen beräknas till ett underskott på -0,9 miljon kronor. Föregående års resultat var 0,3 miljoner kronor.


Scantec AB

Scantec AB ägs till hälften av Region Örebro läns förvaltnings AB och till hälften av Kumla. Budgete-rad ombyggnation av anläggningen har startat och beräknas vara färdigställd vid halvårsskiftet. Scan-tec ABs verksamhet har stor säsongsvariation, innebärande att ekonomiskt utfall första halvåret nor-malt är mycket svagt. Resultatet för första tertialet är, trots ett underskott om -0,2 miljoner kronor, avsevärt bättre än motsvarande period föregående år. Sammantaget är Scantec AB nära budget efter årets första fyra månader och prognos för helåret är fortfarande ett mindre överskott om 0,3 miljoner kronor.

Länstrafiken i Örebro AB

Länstrafiken är helägt dotterbolag till regionorganisationen och verksamheten fördes över till förvalt-ning 2015 och ingår sedan dess i Region Örebro läns redovisning. Utfallet i bolaget per april är ett nollresultat, vilket också prognostiseras bli bolagets helårsresultat.

Örebro läns flygplats AB

Bolaget ägs till 44,95 procent av regionorganisationen. Periodens resultat uppgår till -0,5 miljoner kronor vilket är i samma nivå som föregående år. Helårsprognosen visar ett underskott på -19,4 miljo-ner kronor. Förhandlingar pågår om försäljning av fastigheter på flygplatsen och resultatet av försälj-ningarna kommer förbättra årsresultatet jämfört med nuvarande prognos. Flygplatsen kommer genom-föra stora investeringar under året, främst banförlängning, total prognos 44 miljoner kronor.

Tåg i Bergslagen AB

Bolaget ägs till 25 procent av regionorganisationen tillsammans med tre andra landsting/regioner. Bo-laget bedriver regional och interregional persontrafik på järnväg i Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län genom upphandling av trafiktjänster från fristående trafikföretag. Utfallet uppgår till 1,6 miljoner kronor per april (nollresultat per april föregående år). Helårsprognosen uppgår till ett nollresultat med bedömningen att de preliminära aktieägartillskotten som betalas räcker för att uppnå resultatet.

Stiftelsen Örebro läns museum

Stiftelsen redovisar ett resultat på 3,4 miljoner kronor (4,2 miljoner kronor) per april. Viktiga händel-ser under våren har varit rivningen av utställningen ”Gudar och GPS” från 2001 och ny användning av Övre Galleriet, framtagande av förstudie rörande omlokalisering av föremålssamlingarna samt publi-ceringen på ”Digitalt museum”. Prognosen för helår beräknas till ett underskott på 0,4 miljoner kro-nor.

Stiftelsen Activa i Örebro län

Stiftelsen Activa redovisar ett underskott på -0,3 miljoner kronor (-0,4 miljoner kronor) per april. Pro-gnosen för helår beräknas till 0,8 miljoner kronor vilket är i överensstämmelse med årets budget och innebär en förbättring mot föregående år. Stiftelsen har beviljats 12 miljoner kronor från Europeiska socialfonden till ett treårigt projekt med syfte att utveckla en lärlingsutbildning i Örebro län för vuxna med lindrig utvecklingsstörning.

Övriga borgensengagemang

Region Örebro län har tecknat solidariska borgensutfästelser för Kommuninvest i Sverige AB samt AB Transitio. För båda utfästelserna är det slutliga åtagandet reglerat i regressansvarsavtal. Båda bo-lagen agerar på de inhemska och internationella finansmarknaderna. Situationen på finansmarknaden har förbättrats och regionorganisationens risk i åtagandet bedöms för närvarande som låg.


3.4 Budgetjusteringar

Till och med april har ett antal beslut tagits i regionstyrelsen med ekonomisk konsekvens om totalt 40,7 miljoner kronor, vilka har disponerats ur styrelsens planeringsreserv. Under denna tid har även en del förändringar av ansvar skett mellan nämnderna till följd av organisatoriska eller redovisningstek-niska skäl. Sedan budgetbeslutet för 2016 togs i regionfullmäktige har regeringen beslutat att tillföra statsbidrag till regioner/landsting och kommuner för merkostnader i samband med flyktingsituationen. För Region Örebro läns del rör det sig om 44,5 miljoner kronor som intäktsförs 2016. Statsbidraget föreslås tilläggsbudgeteras som en intäkt för 2016 och samtidigt öka regionstyrelsens planeringsreserv för att kunna matcha de kostnader som regionorganisationen har. Med föreslagna justeringar uppgår regionstyrelsens planeringsreserv till 108,7 miljoner kronor per april. Samtliga justeringar redovisas i tabell nedan.

Till följd av ändrade redovisningsmetoder, främst byte till komponentavskrivningsmetoden, uppstår ekonomiska effekter, vilka föreslås överföras från förvaltningen Regionservice till Finansförvaltningen enligt uppställning nedan.

Summa Region Region Nämnd Nämnd Region- Planerings

nämnder fullmäktige styrelsen samhälls- regional hälsan reserv

(mnkr) byggnad tillväxt

Beslutat regionbidrag 2016 8 094,5 17,0 7 406,8 432,4 219,3 19,0 109,0

Ramförstärkning hälso- o sjukvården 95,0 95,0

Särskilda satsningar 56,0 40,3 12,3 3,4

Regionstyrelsens beslut jan-april

15RS4170 Hjärnskadekoordinator*15RS5130 Köp vårdplatser 18,8 18,8 -18,815RS6348 Förstärkn MHV/BHV/AIH 9,5 9,5 -9,515RS6349 Norrsken 0,5 0,5 -0,514OLL4511 Utv USÖs akutmottagn 2,6 2,6 -2,615RS5970 Ändr ambulansverks Örebro 3,3 3,3 -3,316RS1168 Pilotstudie Hällefors 0,3 0,3 -0,316RS1316 Psykisk ohälsa asylsökande 4,8 4,8 -4,816RS1199 Glasögonbidrag 1,0 1,0 -1,0Summa beslut regionstyrelsen jan-april 40,7 40,7 -40,7

Föreslagna budgetjusteringar per april

Summa justeringar för tjänster, lokalkostn m.m.till följd av organisationsförändringar** 3,3 0,1 0,8 2,0 0,4 -3,3Konst t nya lokaler (omf från investeringar) 0,9 0,9 -0,9Folkhälsoberedningen -0,7 0,7Nämnderna samh byggn o reg tillv -0,4 -0,4 0,4 0,4Folkhälsoavtal 9,0 -9,0Summa just m a p redovisning och organisation 4,1 -1,1 10,2 1,2 -6,6 0,4 -4,1

Statsbidrag för asylmottagande 44,5

Total just regionbidrag och planeringsreserv 8 290,3 15,9 7 593,1 445,9 216,1 19,3 108,7

*) ej beloppsbestämt, utbetalas efter avstämning**) ett antal budgetomföringar har gjorts till följd av att verksamheter/tjänster/kostnader flyttats mellan enheter vid organisationsförändringar

Summa Region Region Nämnd Nämnd Region- Finans-

nämnder fullmäktige styrelsen samhälls- regional hälsan förvaltn

(mnkr) byggnad tillväxt

Ändrad redovisn underhåll/investeringar* -18,0 -18,0 18,0Just avkastn krav övrigt -16,4 -16,4 16,4Finansförvaltningen interna regleringar -34,4 -34,4 34,4

*) övergång till komponentredovisning av fastigheter från 2016 innebär att tidigare bokförda underhållskostnader till del redovisas som investeringarbedömt belopp 20 mnkr, 2 mnkr avgår för avskrivningar på dessa investeringar. Motsvarande justering av investeringsbudgeten föreslås


Nedanstående justeringar i investeringsbudgeten föreslås också som följd av ändrade redovisningsme-toder.

Byggnader IT MT Övrigt Totalt

Beslutad budget regionfullmäktige november 494,8 20,8 110,0 53,1 678,7Konst i nya lokaler -1,0 -1,0Inköp av kopieringsmaskiner 0,5 0,5Underhåll redovisas som investering, följd av regeländring 20,0 20,0

Total justerad investeringsbudget för 2016 514,8 20,8 110 52,6 698,2


4 Bilagor

4.1 Uppföljning budgetdirektiv för andra juridiska personer inom

Region Örebro län

Uppföljning i delårsrapport 1 per 30 april av budgetdirektiv för andra juridiska personer inom Region Örebro län – regionstyrelsens uppsiktsplikt.

Budgetdirektiv för de bolag, inklusive dotterbolag, eller organisationer som Region Örebro län är ma-joritetsägare i eller har ett betydande inflytande över och som har en ekonomisk omslutning av bety-delse.

Samtliga uppdrag ska vara genomförda under 2016 och uppföljning sker i delårsrapporter per 30 april och 31 augusti och slutredovisas i årsredovisning i skriftlig rapportering till regionstyrelsen.

Bolag/organisation och fullmäktiges uppdrag 2016 Ansvarig Tidpunkt för slutredovisat uppdrag/

statusrapport delårsrapport per 30 april

Samtliga bolag och organisationer ska verka för en utveckling av sin verksam-het som är långsiktigt hållbar ur social, ekologisk och ekonomisk synpunkt.

Bolagens styrelse/ bolagens VD

Arbete pågår kontinuerligt och kommer att redovisas i årsredovisningen.

I samband med årsredovisningen ska bolagen styrka att verksamheten bedri-vits inom den kommunala kompetensen.

Bolagens styrelse/ bolagens VD

Arbete pågår kontinuerligt och i samband med årsredovisningen svarar respektive bolag på en enkät om uppfyllande av den kommunala kompetensen.

Region Örebro läns förvaltnings AB:

Förvaltningsbolaget ska under år 2016 utreda förutsättningarna för en överfö-ring av ytterligare aktieinnehav från Region Örebro län till bolagskoncernen för att erhålla samordningsfördelar. Förvaltningsbolaget ska under 2016 generera en utdelning på 15 miljoner kronor till ägaren.

Bolagets styrelse/ bolagets VD

Beslut har tagits i regionfullmäktige 26 april att föra över aktieposter i Länstrafiken AB, Landstingsbolaget i Örebro län AB, Örebro läns flygplats AB, ALMI Företags-partner Mälardalen AB och Örebroregion-en Science Park AB. Resultatutvecklingen i koncernen per april indikerar att planerad utdelning kommer att kunna lämnas till ägaren.


Länsgården Fastigheter AB:

Bolaget ska verka för en utveckling av sin verksamhet som är långsiktigt hållbar ur ekonomisk, social och miljömässig synpunkt.


Länsgården ska ha en ekonomi i balans för att trygga förvaltningen av Regionens vård- och omsorgsfastigheter på kort och lång sikt. För att uppnå Länsgårdens framgångsfaktor ska bolaget fortsätta att ha ordning och reda i ekonomin för att säker ställa att de bedri-ver en kostnadseffektiv och affärsmässig verksamhet i syfte att skapa värde för ägare och hyresgäster. Fokusområden under 2016 är att genom-föra byggprojekt enligt uppdrag, med fokus på leveranstid och byggkostnader och en slutprodukt till rätt kvalitet och med hänsyn till miljöaspekter.

Länsteatern AB:

Bolaget ska bidra till att stärka förutsätt-ningarna för länets kulturliv att utvecklas och nå alla länets invånare med kultur av hög kvalitet. Kulturplanen ska i högre grad styra de regionala prioriteringarna. Bolaget får i uppdrag att tidsätta priorite-ringar över den regionala kulturplanens fyraårsperiod, med en utvecklad hand-lingsplan år 2016.


Teatern arbetar för närvarande med att revidera verksamhetens långsiktiga verk-samhetsplan för att gälla för ytterligare 3 år. Den kommer att bearbetas vid styrelse-möte den 15 juni av styrelse och personal gemensamt. Den innehåller inriktningsmål med tidssatta resultatmål som avser att skapa förutsätt-ningar att nå teaterns vision och samspelar även med Region Örebro läns kulturplans utvecklingsmål för teatern. Visionen lyder: Teatern i centrum – i det demokratiska samtalet och i människors vardag.


Stiftelsen Örebro läns museum:

Stiftelsen får i uppdrag att slutföra Länsmuseets påbörjade omställningsar-bete för att bättre harmonisera med lä-nets kulturplan och dess utvecklingsom-råden. Stiftelsen får i uppdrag att tidsätta priori-teringar över den regionala kulturplanens fyraårsperiod, med en utvecklad hand-lingsplan år 2016. Styrelsen uppdras att utifrån lämnade driftsbidrag anpassa ekonomin så att ett positivt resultat redovisas för 2016. Styrelsen får som särskilt uppdrag att i högre grad ta tillvara Örebro slott som en del av länets kulturarv. Detta genom ett långsiktigt arbete, där en första prioritet ligger i stärkt samverkan kring den histo-riska utställning som finns på slottet. Medel för detta erhålls med 0,6 miljoner kronor för 2016.

Stiftelsens ordförande

Museets omställningsarbete har gått in i ett nytt skede i och med att en ny museichef har tillträtt. Verksamhetens kärnvärden prioriteras tydligt. Ett verksamhets- o kom-petensutvecklingsprojekt pågår under hela året. Det kommer att utmynna i en plane-ringsmodell. Projektet innefattar även vär-degrundsarbete och framtagande av förank-rade verksamhetsmål. All personal deltar. Pågår hela året. Kompetensutvecklingsde-len verkställs under 2017. Verksamhetsplanen är tydligt kopplad till den regionala kulturplanen. Strategier för flera delar av verksamheten och långsiktig planering av bl a utställningsverksamheten påbörjas 2016. Delårsbokslutet per april indikerar ett posi-tivt resultat för verksamhetsåret 2016. Sty-relsen har fattat beslut om att ianspråkta föregående års överskott under 2016. Klart december 2016. Ett idédokument rörande slottet är under utarbetande. Detta ska ligga till grund för inriktning, innehåll, omfattning, tidplan och budget. Samverkan sker och planeras ske med ett flertal externa parter. Planerings-skedet pågår hela året.


Örebro läns flygplats AB:

Örebro läns flygplats ska bidra till en hållbar samhällsutveckling i Örebroreg-ionen. Miljöarbetet är strategiskt viktigt för flygplatsen och genom samverkan med ägare och partners ska verksamhet-en år 2016 påbörja arbetet med att stärka sin miljöprofil. Under år 2016 ska bolaget slutföra för-längning av nuvarande start- och land-ningsbana. För att möta behovet av ökad passage-rarkapacitet ska bolaget genomföra en om- och utbyggnation av passagerarter-minalen.


Arbete pågår och kommer att redovisas i årsredovisningen. I budgeten för året är 36 miljoner kronor avsatt för banförlängningen, hittills nedlagt under 2016 är 900 tusen kronor. Förhandlingar pågår om försäljning av fastigheter på flygplatsen varför investe-ringar i passagerarterminalen inte är aktu-ella för närvarande.


4.2 Resultaträkning

Resultaträkning (mnkr)Utfall Utfall Prognos Budget Utfall

jan-april 2016 jan-april 2015 helår 2016 2015

Verksamheten intäkter (Not 1) 678 589 2 023

Verksamhetens kostnader (Not 2) -3 481 -3 227 -9 906

Avskrivningar (Not 3) -92 -91 -288 -270

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 895 -2 729 -8 472 -8 602 -8 153

Skatteintäkter (Not 4) 2 191 2 096 6 585 6 601 6 290

Generella statsbidrag och utjämning (Not 5) 689 651 2 066 2 001 1 933

Finansiella intäkter (Not 6) 68 55 83 68 209

Finansiella kostnader (Not 7) -34 -36 -62 -48 -126

ÅRETS RESULTAT (Not 8) 19 37 200 20 153

Jämförelsestörande poster

Under verksamhetens intäkter

Återbetalning av premier AFA Försäkring - -50 - - -50

Under verksamhetens kostnader samt

uendr avsrk ivningar

Övergång till komponentavskrivning fastigheter - - - - -47

ÅRETS RESULTAT JUSTERAT FÖR

JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER 19 -13 200 20 56

-8 184


4.3 Driftredovisning

Driftredovisning (mnkr)

Regionbidrag Intäkter Kostnader Resultat Resultat

2016 04 30 2015 04 30

REGIONFULLMÄKTIGE 5,3 0,3 -4,2 1,4 1,9

REGIONSTYRELSEN 2 491,7 1 283,3 -3 914,7 -139,7 -148,2varav

- Regionstyrelsen och regionkansliet 127,9 45,9 -141,2 32,6 16,3

- Hälsovalsenheten 489,1 16,8 -500,5 5,4 11,9

- Tandvårdsenheten 65,6 0,0 -67,2 -1,6 1,5

- Regionservice -16,9 411,5 -367,2 27,4 14,1

- Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1 826,3 665,7 -2 689,9 -197,9 -177,6

- Folktandvården -0,3 143,4 -148,7 -5,6 -14,4

NÄMND FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD 148,6 160,0 -303,0 5,6 12,6

NÄMND FÖR REGIONAL TILLVÄXT 72,3 44,6 -112,6 4,3 4,6GEMENSAM NÄMND FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRD OCH TOLKFÖRMEDLING 6,4 33,1 -37,4 2,1 0,0

SUMMA VERKSAMHETER 2 724,3 1 521,3 -4 371,9 -126,3 -129,1

REGIONGEMENSAMT -2 724,3 3 012,1 -142,4 145,4 165,7

Eliminering av interna poster 0,0 -900,3 900,3 0,0 0,0

TOTALT 0,0 3 633,1 -3 614,0 19,1 36,6

Samtliga nämnder, förvaltningar och enheter är nollbudgeterde år 2016.

Regiongemensamt är budgeterat till 20,2 mnkr.


4.4 Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalys (mnkr)

2016 04 30 2015 04 30 Prognos 2015 12 31

2016

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Årets resultat 19 37 200 153Justering för av- och nedskrivningar/utrangeringar 92 92 288 272Justering för gjorda avsättningar pensioner 63 71 192 223Justering för övriga avsättningar - - 1 1Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -15 - -14 -18Betalning Citybanan i jan 2016 ombokad frånavsättning till kortfristig skuld - - -28 -28Medel från verksamheten före förändring

av rörelsekapital 159 200 639 603

Ökning/minskning kortfristiga fordringar -18 -36 -33 -22Ökning/minskning förråd och lager -2 -2 - 2Ökning/minskning kortfristiga skulder -55 -52 149 -59Kassaflöde från den löpande verksamheten 84 110 755 524

Överfört från Regionförbundet

Kortfristiga fordringar - 10 - 10Kortfristiga skulder - -29 - -29Likvida medel - 55 - 55Summa överfört från Regionförbundet - 36 - 36

Överfört från Länstrafiken Örebro AB

Kortfristiga fordringar - - - 89Kortfristiga skulder - - - -90Summa överfört från Länstrafiken Örebro AB - - - -1

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Investeringar i immateriella anläggningstillgångar - - -6 -1Investeringar i materiella anläggningstillgångar -98 -83 -564 -458Försäljning av materiella anläggningstillgångar (Not 9) - - - 15Investeringar i finansiella anläggningstillgångar (Not 10) - - - -84Försäljning av finansiella anläggningstillgångar - - 32 -

Kassaflöde från investeringsverksamheten -98 -83 -538 -528

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Minskning av långfristiga skulder (Not 11) -4 -4 -4 -9Ökning av långfristiga fordringar (Not 12) - - -7 -1Minskning av långfristiga fordringar (Not 13) - 150 - 152Justering för ej likviditetspåverkande poster (Not 14) 15 14 15 24Kassaflöde från finansieringsverksamheten 11 160 4 166

UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG

INFRASTRUKTUR

Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur (Not 15) - -28 - -28

Årets kassaflöde -3 195 221 169

Likvida medel vid årets början 2 889 2 720 2 889 2 720

Likvida medel vid årets slut 2 886 2 915 3 110 2 889


4.5 Balansräkning

Balansräkning (mnkr)

2016 04 30 2015 04 30 Prognos 2015 12 31

TILLGÅNGAR helår

Anläggningstillgångar

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (Not 16) 1 - 7 1

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGARMark, byggnader och tekniska anläggningar (Not 17 ) 2 642 2 468 2 829 2 622Maskiner och inventarier (Not 18 ) 568 555 652 583

FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (Not 19 ) 162 79 135 162

Summa anläggningstillgångar 3 373 3 102 3 623 3 368

Omsättningstillgångar

Förråd/lager (Not 20 ) 151 153 149 149Fordringar (Not 21) 635 630 645 617Kortfristiga placeringar (Not 22) 2 765 2 716 2 960 2 746Kassa och bank (Not 23) 121 185 150 143

Summa omsättningstillgångar 3 672 3 684 3 904 3 655

SUMMA TILLGÅNGAR 7 045 6 786 7 527 7 023

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital (Not 24) 1 725 1 584 1 906 1 706

- därav årets resultat 19 37 200 153

AVSÄTTNINGARAvsättning för pensioner och liknande förpliktelser (Not 25) 3 256 3 039 3 385 3 193Andra avsättningar (Not 26) 29 56 1 28

Summa avsättningar 3 285 3 095 3 386 3 221

Skulder

Långfristiga skulder (Not 27) 268 278 264 273Kortfristiga skulder (Not 28) 1 767 1 829 1 971 1 823

Summa skulder 2 035 2 107 2 235 2 096

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR

OCH SKULDER 7 045 6 786 7 527 7 023

PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

Pensionsförpliktelser som inte har upptagits blandskulderna eller avsättningarna (Not 29) 5 637 5 843 5 506 5 703Övriga ansvarsförbindelser (Not 30) 763 880 753 770


4.6 Noter till resultaträkning

Noter till resultaträkning (mnkr)

2016 04 30 2015 04 30 2015 12 31

NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Patientavgifter hälso- och sjukvård 35,2 34,0 106,3Patientavgifter tandvård 53,1 54,7 159,3Trafikintäkter 56,1 - 94,7Övriga avgifter 5,4 5,5 17,1Försäljning hälso- och sjukvård, sluten vård 25,5 91,4 298,8Försäljning hälso- och sjukvård, öppen vård 20,4 35,2 115,5Försäljning hälso- och sjukvård, övrigt 116,4 44,0 123,6Försäljning tandvård 18,5 18,2 57,4Försäljning utbildning 1,4 0,6 4,4Försäljning trafik 65,8 - 110,1Försäljning medicinska tjänster 21,4 22,1 74,7Försäljning av andra tjänster 47,9 35,3 129,2Försäljning material och varor 18,8 18,9 56,1Erhållna bidrag 149,6 115,5 455,7-varav specialdestinerade statsbidrag 118,9 87,9 348,6Övriga intäkter 42,3 113,7 220,2- varav återbetalning AFA Försäkring - 50,4 50,4

677,8 589,1 2 023,1

Varav jämförelsestörande poster

Övriga intäkter

Återbetalning av premier AFA Försäkring år 2004 - 50,4 50,4

NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER

Personalkostnader -2 044,1 -1 983,6 -5 757,9-varav löner -1 348,5 -1 301,7 -3 771,6-varav pensionskostnader inkl löneskatt -252,4 -248,2 -733,7-därav förändring avsättning pensioner inkl löneskatt -51,2 -53,1 -171,7Köp av verksamhet -435,7 -170,2 -1 072,8Köp av verksamhetsanknutna tjänster -76,7 -65,8 -266,9Material och varor -490,4 -466,3 -1 440,3-varav läkemedel inom läkemedelsförmånen -207,8 -191,3 -597,3Lämnade bidrag -83,0 -202,7 -394,5Lokal- och fastighetskostnader -70,4 -65,9 -197,5Övriga verksamhetskostnader *) -280,0 -272,5 -776,1

-3 480,3 -3 227,0 -9 906,0

*) Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal

överstigande tre år

Minimileaseavgifter- med förfall inom 1 år 56,8 49,9 56,8- med förfall 2 - 5 år 149,0 158,4 149,0- med förfall senare än 5 år 43,7 54,0 43,7


NOT 3 AVSKRIVNINGAR

Fastigheter -46,1 -48,9 -137,2Inventarier -46,1 -42,9 -133,1

-92,2 -91,8 -270,3

Varav jämförelsestörande poster

Avskrivning fastigheter, övergång till komponent-avskrivning av fastigheter innebär en positiv effekt påresultatet, vilket bero på aktivering av långtidsplaneratunderhåll samt ändrade avskrivningstider - - -47,3

NOT 4 SKATTEINTÄKTER

Preliminär skatteinbetalning 2 203,5 2 095,1 6 285,4Preliminär slutavräkning innevarande år -6,3 7,0 12,9Slutavräkningsdifferens föregående år -6,3 -6,1 -7,6

2 190,9 2 096,0 6 290,7

NOT 5 GENERELLA STATSBIDRAG OCH

UTJÄMNING

Inkomstutjämningsbidrag 468,3 434,8 1 304,5Strukturbidrag - 1,4 4,3Kostnadsutjämningsbidrag 9,8 12,2 36,5Resursförstärkning hälso- och sjukvården 9,9 -Bidrag för läkemedelsförmånen 232,2 244,1 689,1Bidrag kompensation sociala avgifter unga - - 3,8Bidrag flyktingsituationen 14,8 - 18,6Regleringsavgift -46,3 -41,3 -124,0

688,7 651,2 1 932,8

NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER

Ränteintäkter -0,2 -2,7 17,2- varav pensionsmedelsportföljen -0,4 -3,4 15,1- varav kortfristig utlåning 0,1 - 1,8- varav långfristig utlåning 0,1 0,1 0,3Återföring nedskrivning finansiella omsättningstillgångar 5,9 - 2,4Avkastning på placeringar

- likviditetsportföljen 17,2 24,8 24,8- pensionsmedelsportföljen 39,6 27,7 45,5Utdelning på aktier/andelar

- Region Örebro läns förvaltnings AB 1,7 1,5 8,0- Capio Läkargruppen 1,0Vinst vid avyttring finansiella omsättningstillgångar,- likviditetsportföljen 0,2 - -- pensionsmedelsportföljen - 0,7 97,5Returprovision fonder

- likviditetsportföljen 0,5 0,9 2,7- pensionsmedelsportföljen 2,0 1,5 7,5Ersättning lämnad borgen 0,4 0,9Övrigt 0,6 0,6 1,4

67,9 55,0 208,9


NOT 7 FINANSIELLA KOSTNADER

Finansiell kostnad pensionsskuld -12,1 -17,3 -51,9Nedskrivning finansiella omsättningstillgångar -14,8 -14,2 -19,5Nedskrivning finansiella anläggningsillgångar - - -0,1Räntor långfristig upplåning -3,4 -3,5 -10,4Räntor pensionsmedelsportföljen - - -35,4Ränta revers LÖF - -0,4 -0,7Räntor kortfristig upplåning - -0,1 -0,1Förlust vid avyttring av finansiella omsättningsillgångar,

- likviditetsportföljen -2,9 - -4,9Övrigt -0,5 -0,5 -2,9- varav pensionsmedelsportföljen - - -1,4

-30,8 -36,0 -125,9

NOT 8 ÅRETS RESULTAT

Årets resultat 19,1 36,6 153,3Jämförelsestörande poster

Återbetalning av premier AFA Försäkring för år 2004 - -50,4 -50,4Avskrivning fastigheter, övergång till komponentavskrivningav fastigheter innebär en positiv effekt på resultatet, vilketberor på aktivering av långtidsplanerat underhållsamt ändrade avskrivningstider - - -47,3

Justerat resultat 19,1 -13,8 55,6


4.7 Noter till kassaflödesanalys

Noter till kassaflödesanalys (mnkr)

2016 04 30 2015 04 30 2015 12 31

Not 9 Försäljning av materiella anläggningstillgångar

Tomträtt med del av fastigheten Teatern 1, Örebro - - 15,2

Not 10 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar

Garantikapital, Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag - - 35,5Kommuninvest ekonomisk förening - - 48,3(varav 6,3 mnkr uppskrivning , se not 14)Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg - - 0,3

- - 84,1

Not 11 Minskning av långfristiga skulder

Revers Kommuninvest i Sverige AB -4,5 -4,5 -9,0(den del av långfristig skuld som ska amorteras inom ett år frånbalansdagen ombokad till kortfristig skuld)

Not 12 Ökning av långfristiga fordringar

Revers ArkivCentrum Örebro - - -1,0

Not 13 Minskning av långfristiga fordringar

Region Örebro läns förvaltnings AB - 150,0 150,0(reversen är under 2015 ombokad till kortfristig fordran)Revers Stiftelsen Örebro läns museum - - 2,2(reversens förfallodatum är 31 december 2016 och är ombokad tillkortfristig fordran)

- 150,0 152,2

Not 14 Specifikation av ej likviditetspåverkande poster

Uppskrivning mot eget kapital av tidigare års insatsmissioner iKommuninvest ekonomisk förening i samband med föreningens kaptialuppbyggnad. - - 6,3Nedskrivning av likviditetsportföljen p g a att marknadsvärdetunderstiger bokfört värde 14,8 14,1 17,1

14,8 14,1 23,4

Not 15 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur

Utbetalning för Citybanan enligt utbetalningsplan i avtal - -28,1 -28,1


4.8 Noter till balansräkning

Noter till balansräkning (mnkr)

2016 04 30 2015 04 30 2015 12 31

NOT 16 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Investeringar 0,9 - 0,9Redovisat värde vid årets slut 0,9 - 0,9

Anskaffningsvärde 0,9 - 0,9Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar - - -Bokfört restvärde 0,9 - 0,9

NOT 17 MARK, BYGGNADER OCH

TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

Redovisat värde vid årets början 2 622,1 2 467,4 2 467,4Överfört från Regionförbundet - 1,3 1,4Investeringar 66,4 48,2 305,4Avskrivningar -46,1 -48,9 -137,2Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar - - -14,9Redovisat värde vid årets slut 2 642,4 2 468,0 2 622,1

Anskaffningsvärde 6 168,2 5 861,4 6 101,8Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar -3 525,8 -3 393,4 -3 479,7Bokfört restvärde 2 642,4 2 468,0 2 622,1

varav

byggnader 1 892,8 1 982,7 1 879,6mark 216,3 216,3 216,3pågående till- och ombyggnad 533,3 269,0 526,2

Region Örebro läns fastigheter är skattefria verksamhetsfastigheter och är därmed ej åsatta taxeringsvärde förutom de två fastigheternaför folkhögskolor som tillsammans har ett taxeringsvärde på 2,3 mnkr.

NOT 18 MASKINER OCH INVENTARIER

Redovisat värde vid årets början 583,3 563,1 563,1Överfört från Regionförbundet och Länstrafiken - 0,8 1,7Investeringar 31,3 34,8 153,3Avskrivningar -46,1 -42,9 -133,1Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar - -1,1 -1,7Redovisat värde vid årets slut 568,5 554,7 583,3

Anskaffningsvärde 1 835,7 1 705,7 1 804,4Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar -1 267,2 -1 151,0 -1 221,1Bokfört restvärde 568,5 554,7 583,3

varav

IT-utrustning 22,8 20,4 25,5medicinteknisk apparatur 420,5 422,9 433,9bilar och andra transportmedel 1,8 2,7 2,0övriga maskiner och inventarier 123,4 108,7 122,0


NOT 19 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Aktier

Länstrafiken i Örebro AB 21,0 21,0 21,0Örebro läns Flygplats AB 11,2 11,2 11,2Region Örebro län förvaltnings AB 10,0 10,0 10,0Tåg i Bergslagen AB 1,1 1,1 1,1AB Transitio 1,0 1,0 1,0Information for Medical Purpose i Stockholm AB 0,2 0,2 0,2Landstingsbolaget i Örebro län AB 0,1 0,1 0,1Mälardalstrafik MÄLAB AB 0,1 0,1 0,1

44,7 44,7 44,7

Andelskapital

Inbetalt andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening 3,5 3,5 3,5Kommuninvest har därefter beslutat om insatsemission om3,9 mnkr för regionen. Regionens totala andelskapital i Kommuninvest uppgår till 7,4 mnkr. För åren 2002 - 2015 har regionen tillgodoförts insatsemissioner/medlemsinsatser i Kommuninvester ekonomisk förening vilka ejär bokförda i regionen i enlighet med yttrande från Rådet för kommunal redovisning. I samband med Kommuninvest ekonomiskförenings kapitaluppbyggnad under 2015 anses dessa ha ett tillförlitligt och ekonomiskt värde. Uppskrivning mot eget kapital 6,3 - 6,3

Särskild insats Kommuninvest ekonomisk förening i sambandmed kapitaluppbyggnad 42,0 - 42,0

Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 41,6 6,1 41,6

Kommunalförbundet för Svenskt Ambulansflyg 0,3 - 0,393,7 9,6 93,7

Andelar i bostadsrättsföreningar 0,1 0,2 0,1

Långfristiga fordringar

Kommuninvest ekonomisk förening 17,0 17,0 17,0Örebro läns museum 4,9 7,1 4,9ArkivCentrum Örebro län 1,0 - 1,0

22,9 24,1 22,9

Summa finansiella anläggningstillgångar 161,4 78,6 161,4

NOT 20 FÖRRÅD/LAGER

Hjälpmedel 94,2 92,3 92,2Sjukvårdsmaterial i lokala förråd 48,3 52,8 48,5Övrigt 8,4 8,3 8,4

150,9 153,4 149,1

NOT 21 FORDRINGAR

Kundfordringar 171,0 117,0 201,9Fordringar hos staten 137,8 155,0 170,6Övriga kortfristiga fordringar 24,6 60,0 16,6Mervärdesskatt, skattefri verksamhet 37,8 38,0 63,2Förutbetalda kostnader 163,1 162,3 115,0Upplupna intäkter 100,7 97,5 49,1-varav skatteintäkter 6,6 7,1 12,9

635,0 629,8 616,4


NOT 22 KORTFRISTIGA PLACERINGAR

Likviditetsportföljen

Fonder Nordea Bank AB/Nordea Fonder AB:

Bostadsobligationsfonden, utdelande 297,6 363,1 312,4Institutionella korträntefonden, utdelande 134,6 228,8 -Institutionella räntefonden korta placeringar, utdelande - - 145,9Institutionella Företagobligationsfonden, utdelande 98,8 121,3 101,4Institutionella räntefonden långa placeringar, utdelande 80,5 93,4 83,4

611,5 806,6 643,1

Värdereglering p g a att marknadsvärdet är lägre än anskaffningsvärdet -26,0 -14,2 -17,1

Pensionsmedelsportföljen

Realränteobligationer 470,6 440,0 474,2Aktieindexobligationer - 101,8 -Fondandelar 1 557,2 1 229,6 1 496,2Banktillgodohavande 1,9 2,3 -Revers Region Örebro läns förvaltningsaktiebolag 150,0 150,0 150,0

2 179,7 1 923,7 2 120,4

SUMMA KORTFRISTIGA PLACERINGAR 2 765,2 2 716,1 2 746,4

Marknadsvärde 2 904,2 3 051,4 2 876,6

NOT 23 KASSA OCH BANK

Handkassor 0,4 0,5 0,5Plusgiro/bank 120,3 184,5 142,6

120,7 185,0 143,1

Dessutom finns outnyttjad checkräkningskredit på 400,0 mnkr (400,0 mnkr).

NOT 24 EGET KAPITAL

Uppskrivning mot eget kapital med 6,3 mnkr, se not 19


NOT 25 AVSÄTTNING FÖR PENSIONER OCH

LIKNANDE FÖRPLIKTELSER

Enligt beräkning KPA AB

Ingående avsättning 3 177,0 2 929,0 2 929,0Överfört från Regionförbundet - 19,9 19,9Överfört från Regionförbundet, löneskatt - 4,8 4,8Pensionsutbetalningar -20,3 -17,5 -46,3Nyintjänad pension 61,1 59,0 179,3Pensionerade med avtalspension 0,5 1,8 6,3Ränte- och basbelopppsuppräkningar 9,0 13,5 41,8Förändring av löneskatt 12,3 13,8 43,6Övrigt 0,7 -0,2 -1,4Utgående avsättning 3 240,3 3 024,1 3 177,0

varav (redovisas ej per delår april)Förmånsbestämd ålderspension 2 487,0PA-KL pensioner 41,9Särskild avtalspension 6,6Individuell del, ej utbetald 9,0Pension till efterlevande 11,2Visstidspensioner 1,0Summa pensioner 2 556,7

Särskild löneskatt 620,2

Summa avsatt till pensioner 3 240,3 3 024,1 3 176,9

Aktualiseringsgrad % 93,0 93,0 100,0

Tillkommer pensionsskuld förtroendevalda

10 % av KPA beräknat belopp bokföres som avsättning 1,5 1,2 1,5Löneskatt 0,4 0,3 0,4

1,9 1,5 1,9

Pensionsskuld överförd från Regionförbundet 13,6 13,6 13,6

TOTALT AVSATT TILL PENSIONER 3 255,8 3 039,2 3 192,5

NOT 26 ANDRA AVSÄTTNINGAR

Citybanan

Ingående värde 28,4 83,9 83,9Utbetalning i jan 2015 - -28,1 -28,1Avsättning 0,3 0,5 0,9Kommande betalning i jan 2016 ombokad till korfristig skuld - - -28,3Utgående värde 28,7 56,3 28,4

NOT 27 LÅNGFRISTIGA SKULDER

Revers Kommuninvest i Sverige AB 268,5 277,5 273,0

Genomsnittlig upplåningsränta % 3,64 2,4 3,64Genomsnittlig räntebindningstid i år 6,6 5,1 7,8


NOT 28 KORTFRISTIGA SKULDERLeverantörsskulder 292,2 266,6 493,6Mervärdesskatt, skattepliktig verksamhet 3,4 10,1 3,3Personalens skatter 94,3 89,6 90,7Inlåning från närstående företag 97,1 195,9 80,4Skulder till staten 28,5 22,0 20,5- varav förutbetalda skatteintäkter 6,3 - 1,5Kortfristig del av långfristig skuld 9,0 189,0 9,0Övriga kortfristiga skulder 104,4 104,8 85,4Semesterlöneskuld, okomp övertid m m inkl soc. avgifter 605,1 595,5 482,8Upplupna sociala avgifter 154,8 143,2 138,7Upplupna pensionskostnader, avgiftsbestämd del 67,1 60,5 177,8Övriga upplupna kostnader 122,4 150,5 99,0Förutbetalda intäkter 188,3 1,6 141,4

1 766,6 1 829,3 1 822,6

NOT 29 PENSIONSFÖRPLIKTELSER SOM INTE HAR

UPPTAGITS BLAND SKULDERNA ELLER AVSÄTTNINGARNA

Ingående ansvarsförbindelse inkl löneskatt 5 670,8 5 827,7 5 827,7Överfört från Regionförbundet - 9,3 9,3Pensionsutbetalningar -70,6 -69,4 -210,4Ränte- och basbeloppsuppräkningar 36,9 58,2 86,1Förändring av löneskatt -12,9 -4,4 -32,4Övrigt -19,3 -7,1 -9,5Utgående ansvarsförbindelse inkl löneskatt 5 604,9 5 814,3 5 670,8

varav (uppgifterna redovisas ej per delår april)Intjänad pensionsrätt 3 664,3PA-KL och äldre utfästelser 644,9Livränta 209,8Utgående pensioner till efterlevande 44,7Summa pensioner 4 563,7

Löneskatt 1 107,1

Tillkommer pensionsskuld förtroendevalda

90 % av KPA beräknat belopp bokföres som ansvarsförbindelse 14,2 11,2 14,2Löneskatt 3,5 2,7 3,5

Visstidpensioner inkl löneskatt *) 14,5 15,2 14,4Summa pensionsförpliktelser 5 637,1 5 843,4 5 702,9

*) I Region Örebro läns fanns 2016-04-30 sex (åtta) förtroendevalda med särskilda pensionsutfästelser. Maximal pensionskostnad omvisstidsförordnandena respektive uppdragen ej förlängs.


NOT 30 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER

Borgensförbindelser

Länsgården Fastigheter AB 390,0 535,0 390,0Transitio AB *) 267,6 281,5 274,7Örebro läns flygplats AB 90,0 47,5 90,0Stiftelsen Örebro läns museum 8,0 8,0 8,0Stiftelsen Activa 4,0 4,0 4,0Scantec AB 3,6 3,6 3,6

763,2 879,6 770,3

* Transitio

Landstinget har 2000-11-29, Landstingsfullmäktige § 156, tecknat en solidarisk borgen såsom för egen skuld för AB Transitio avseende finansiering av spårfordon. Ett avtal om regressrätt har träffats mellansamtliga landsting, vilka har ett direkt eller indirekt ägande i AB Transitio, vilket begränsarlandstingets åtagande till att borga för de fordon Tåg i Bergslagen har beställt genom Transitio.

Kommuninvest i Sverige AB

Landstinget har 1993-02-15, Landstingsfullmäktige § 14, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovannämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Region Örebro läns ansvar enligt ovan nämndborgensförbindelse, kan noteras att per 2015-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 325 620,6 mnkr och totala tillgångar till 319 573,7 mnkr. Region Örebro läns andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 244,8 mnkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 215,2 mnkr.

Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF)

Som delägare i Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag har Region Örebro län ett åtagande att täcka eventuella förluster. Åtagandet kan uppgå till tio gånger premien. För år 2016 är premien 37,4 mnkr och för år 2015 uppgick premien till 40,7 mnkr.


4.9 Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper

Redovisningen har skett i enlighet med Kommunal redovisningslag samt rekommendationer och ytt-randen från Rådet för kommunal redovisning (RKR).

Förändrade redovisningsprinciper

Under 2015 skedde en övergång till komponentavskrivning av fastigheter inom Region Örebro län. Effekten av övergången till komponentavskrivning av fastigheter utgjordes av lägre avskrivningskost-nader samt reinvesteringar av underhållskostnader som tidigare bokförts som kostnader och som nu-mera i större utsträckning kommer att aktiveras. För Region Örebro län hade detta en positiv effekt på resultatet år 2015 i form av sänkta avskrivningskostnader om -6 miljoner kronor jämfört med tidigare avskrivningsmodell samt minskade underhållskostnader om totalt -41 miljoner kronor.

Jämförelsestörande post är poster som sällan förekommer och överstiger 10 mnkr.

Lönekostnader för timanställd personal bokförs enligt kontantprincipen, d v s vid utbetalnings-tillfället. Region Örebro län har bedömt att storleken i allt väsentligt är den samma från månad till månad.

Leasing, all nuvarande leasing klassificeras som operationell leasing, någon finansiell leasing före-kommer inte.

Regionorganisationen påbörjade investering i immateriell anläggningstillgång under 2015 vilken kommer att slutföras under 2016 då även avskrivning av tillgången kommer att påbörjas.

Materiella anläggningstillgångarna tas upp till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella inve-steringsbidrag och avskrivningar. Lånekostnader aktiveras ej. Regionorganisationen följer inte RKR.s rekommendationen nr 18 om redovisning av investeringsbidrag då resultatpåverkan respektive år upp-går till marginellt belopp.

Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Investeringar understigande ett basbelopp eller avse-ende kontorsdatorer (pc) tas inte upp som anläggningstillgång, utan redovisas som kostnader.

Avskrivning görs utifrån bedömd livslängd. Följande avskrivningstider har använts:

Avskrivningstider maskiner och utrustning:

IT-utrustning 3 – 5 år

Medicinteknisk utrustning 3 – 10 år

Bilar och andra transportmedel 5 år

Övriga inventarier 3 – 10 år

Fastigheter:

Fastigheter delas upp i komponenter med olika nyttjandetid. För regionorganisationen delas fastigheter upp i följande komponentgrupper. Nedan anges riktvärden för respektive komponent.

Mark ingen avskrivning

Markanläggning 20 år

Stomme 60 år

Stomkomplettering 30 år

Yttertak 30 år


Fasad 30 år

Invändigt ytskikt 20 år

Installationer 10-30 år

Verksamhetsanpassningar 10 år

Redovisning av pensionsmedelsförvaltning

Pensionsmedelsförvaltningen klassificeras i sin helhet som omsättningstillgång utifrån kommunala redovisningslagens 6:e kapitel, § 1 samt RKR:s rekommendation nr 20 där det framgår att det är syftet med innehavet som är avgörande för huruvida en finansiell tillgång är att betrakta som omsättnings-tillgång respektive anläggningstillgång. Landstingsfullmäktige antog i slutet av 2013 en reviderad finanspolicy. Policyn tar sikte på att göra avsättningar och tillskapa avkastning som matchar storleken och ökningen av pensionsförpliktelser intjänade efter 1998, dvs. avsättningen i balansräkningen. För att säkerställa fortsatt effektiv finansförvaltning har policyn kompletterats med riktlinjer som fastställs av landstingsstyrelsen.

Pensionsmedelsförvaltningen värderas kollektivt, eftersom syftet med att placera i olika instrument är att uppnå en riskspridning.

Omsättningstillgångarna tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet.

Pensionsavsättningen har beräknats av KPA Pension enligt RIPS 07.- Riktlinjer för pensionsskulds-beräkning; den av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) antagna beräkningsmodellen för pens-ionsförpliktelser. Nyintjänade pensionsförmåner fr o m 1998 redovisas som avsättning och intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Löneskatt på pensionsskulden redovisas som en post bland avsättningar. Pensionsskuldsberäkningen har även kompletterats med pensionsskuld för tjänst-görande politiker, varav 10 procent av beloppet samt löneskatt redovisas som avsättning och 90 pro-cent redovisas i inomlinjenposten pensionsförpliktelser. Inomlinjenposten pensionsförpliktelser inne-håller även löneskatt.

Avsättning Citybanan, räknas enligt avtalet upp med en indexkorg utifrån SCB:s entreprenadindex E84. Per april har en preliminär indexuppräkning skett. Enligt nuvarande utbetalningsplan kommer utbetalningar att ske under åren 2013-2017 om Citybanan kan öppnas för trafik 2017. I annat fall sena-reläggs utbetalningarna. Utbetalningarna följer utbetalningsplanen i avtalet. Hittills har 83,9 miljoner kronor betalats varav 10,9 miljoner kronor i januari 2013, 16,6 miljoner kronor i januari 2014, 28,1 miljoner kronor i januari 2015 samt 28,3 miljoner kronor i januari 2016.

Regionorganisationens skuld till personalen för sparade semesterdagar och outtagen övertid, har värderats i löneläge på bokslutsdagen och redovisas som en kortfristig skuld.

Förutbetalda intäkter

Villkorade projektbidrag som oftast avser fleråriga projekt intäktsredovisas i takt med projektets kost-nader fram till projektets slut. Återstående medel vid projektets slut intäktsbokförs eller återbetalas.

Specialdestinerade statsbidrag avseende vävnadsdirektivet redovisas som skuld till staten för att mat-chas mot kommande kostnader inom området.

Långfristig skuld avser skuld till

Kommuninvest i Sverige AB på 280 mnkr varav del, 9 mnkr, som ska amorteras under år 2016 är ombokat till kortfristig del av långfristig skuld. Lånet avser finansiering av Campus USÖ. Reversen förfaller till betalning 2023 10 20. Lånet löper med fast ränta, 3,64 procent. Räntekostnaden under året har uppgått till 3,4 miljoner kronor.

Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) för framtida utbetalningar av skadeersättningar till patienter. Reversen löstes i december 2015.


Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna har beräknats av KPA Pension för tjänstemän. Visstidspensioner för förtroendevalda har beräknats enligt PBF, be-stämmelser om pensioner och avgångsersättningar för förtroendevalda samt enligt OPF-KL, bestäm-melser om omställningsstöd och pensioner förtroendevalda.


4.10 HR-statistik

Årsarbetare - tillsvidareanställda

Yrkes-grupp/antal Årsarbetare jan-apr 2016 Årsarbetare jan-apr 2015 Förändring

Kvin-nor Män Totalt Kvin-

nor Män Totalt Kvinnor Män To-

talt

Sjuksköterska – allmän 1 243,6 167,3 1 411,0 1 217,7 160,8 1 378,5 25,9 6,5 32,5

Specialist-ssk/ barnmorska/ rönt-gen-ssk

1 080,6 190,3 1 270,9 1 120,4 185,3 1 305,6 -39,7 5,1 -34,7

Biomedicinsk analytiker 240,1 14,0 254,1 233,5 14,0 247,5 6,6 0,0 6,6

Psykolog/PTP-psykolog 101,3 34,0 135,3 96,5 40,5 137,0 4,8 -6,5 -1,8

Sjukgymnast/ fysioterapeut 173,0 65,7 238,7 172,0 60,7 232,7 1,0 5,0 6,0

Arbetsterapeut o hjälpmedels-konsulent

122,3 7,0 129,3 122,9 8,0 130,9 -0,6 -1,0 -1,6

Kurator/ familje-rådgivare/annat kurativt arbete

174,2 19,8 194,0 172,0 19,9 191,9 2,3 -0,1 2,2

Undersköt/ skö-tare/barnsköt/ ambulanssjukv

918,4 135,2 1 053,6 894,5 141,9 1 036,4 23,8 -6,6 17,2

Behandlings-assistent 18,8 3,0 21,8 20,8 3,0 23,8 -2,0 0,0 -2,0

Läkare 411,2 472,7 883,8 387,5 460,1 847,5 23,7 12,6 36,3

Medicinsk vård-administratör 472,9 0,9 473,8 462,1 0,9 463,0 10,8 0,0 10,8

Biträdespersonal Hälso- o sjukvård 12,5 2,0 14,5 13,5 1,9 15,4 -1,0 0,1 -0,9

Andra yrkes-grupper inom Hälso- o sjukvård

126,1 32,3 158,3 128,9 28,3 157,2 -2,9 4,0 1,2

Städerska 137,7 19,8 157,4 134,0 19,8 153,7 3,7 0,0 3,7

Kock/kallskänka/köksbiträde 70,9 10,0 80,9 72,1 9,0 81,1 -1,3 1,0 -0,3

Vaktmästare o förrådsarbetare 18,8 48,8 67,5 21,3 48,8 70,0 -2,5 0,0 -2,5

Trädgårds-arbetare/ träd-gårdstekniker

2,0 16,0 18,0 2,0 17,5 19,5 0,0 -1,5 -1,5

Administratör 263,1 38,4 301,5 260,9 40,4 301,3 2,1 -2,0 0,1

Handläggare 372,5 138,5 510,9 359,4 139,6 499,0 13,1 -1,2 11,9



Chef 311,8 136,3 448,1 290,3 133,3 423,6 21,5 3,0 24,5

Ingenjör/ tekni-ker/hantverkare 51,7 216,3 267,9 48,7 200,3 248,9 3,0 16,0 19,0

Lärare o annan pedagog 57,4 24,5 81,8 58,7 24,6 83,3 -1,4 -0,2 -1,5

Elevassistent 4,7 7,0 11,7 3,7 7,0 10,7 1,0 0,0 1,0

Tandhygienist 87,0 3,0 90,0 85,1 3,0 88,1 1,9 0,0 1,9

Tandläkare 73,3 50,8 124,1 68,8 50,3 119,1 4,5 0,5 5,0

Tandsköterska o ortodontiassistent 244,2 2,0 246,2 245,4 2,0 247,4 -1,2 0,0 -1,2

Tandtekniker o tandvårdsbiträde 8,0 2,0 10,0 8,0 2,0 10,0 0,0 0,0 0,0

Teckenspråkstolk 80,3 7,0 87,3 85,3 6,0 91,3 -5,0 1,0 -4,0

Summa 6 878,4 1 864,6 8 742,4 6 786,0 1 828,9 8 614,4 92,1 35,7 127,9

Ökningen av antal tillsvidareanställda årsarbetare per april kan generellt förklaras av vakansläget vid jämförande mättillfälle föregående år. Exempelvis har kategorin medicinska vårdadministratörer tidi-gare varit mer svårrekryterat och ökningen nu beror på att rekryteringssituationen har förbättrats. Inom vissa grupper är en ökning önskvärd, och exempelvis inom gruppen läkare förväntas flera allmänspe-cialister kunna rekryteras under 2016 då deras specialistutbildning är färdig. Gruppen undersköterskor ökar antalet anställda något till följd av förändringarna i kompetenssammansättningen av personalka-tegorier inom hälso- och sjukvården. Antalet specialistsjuksköterskor har minskat och sjuksköterska-allmän har ökat. Insatser görs nu för att öka antalet specialistsjuksköterskor genom att erbjuda fler utbildningstjänster och utbildningsförmåner vid vidareutbildning.

Årsarbetare - tillsvidare- och visstidsanställda


Kvin-nor Män Totalt Kvin-

nor Män Totalt Kvinnor Män To-

talt

Sjuksköterska – allmän 1 258,7 170,3 1 429,0 1 234,6 162,8 1 397,4 24,1 7,5 31,6

Specialist-ssk/ barnmorska/ rönt-gen-ssk

1 095,1 190,3 1 285,4 1 127,2 186,3 1 313,4 -32,0 4,1 -28,0

Biomedicinsk analytiker 259,9 17,0 276,9 256,6 17,0 273,6 3,2 0,0 3,2

Psykolog/PTP-psykolog 122,9 37,7 160,6 118,9 46,7 165,6 4,0 -9,0 -5,0

Sjukgymnast/ fysioterapeut 191,1 67,7 258,8 184,8 66,7 251,5 6,4 1,0 7,3

Arbetsterapeut o hjälpmedels-konsulent

133,1 7,0 140,1 134,6 8,0 142,6 -1,5 -1,0 -2,5


Kurator/ familje-rådgivare/annat kurativt arbete

186,5 21,8 208,3 184,2 19,9 204,1 2,3 1,9 4,2

Undersköt/ skö-tare/barnsköt/ ambulanssjukv

1 037,4 152,2 1 189,6 1 033,5 156,9 1 190,3 4,0 -4,7 -0,7

Behandlings-assistent 19,8 3,0 22,8 20,8 3,0 23,8 -1,0 0,0 -1,0

Läkare 500,2 574,7 1 074,9 478,2 562,6 1 040,7 22,0 12,1 34,1

Medicinsk vård-administratör 486,2 0,9 487,1 477,1 0,9 478,0 9,1 0,0 9,1

Biträdespersonal Hälso- o sjukvård 17,5 5,1 22,6 15,4 2,9 18,3 2,1 2,2 4,3

Andra yrkes-grupper inom Hälso- o sjukvård

147,7 38,3 185,9 144,4 32,3 176,6 3,3 6,0 9,3

Städerska 168,5 22,8 191,2 154,5 22,8 177,2 14,0 0,0 14,0

Kock/kallskänka/köksbiträde 88,7 12,4 101,1 87,8 9,0 96,8 0,9 3,4 4,3

Vaktmästare o förrådsarbetare 21,3 57,1 78,3 21,6 55,6 77,2 -0,3 1,5 1,2

Trädgårds-arbetare/ träd-gårdstekniker

5,0 20,8 25,8 5,0 19,5 24,5 0,0 1,3 1,3

Administratör 295,5 47,4 342,9 279,8 47,8 327,6 15,6 -0,4 15,2

Handläggare 400,6 148,0 548,6 373,8 149,1 522,9 26,8 -1,1 25,7

Chef 311,8 138,4 450,2 290,3 135,3 425,6 21,5 3,1 24,6

Ingenjör/ tekni-ker/hantverkare 51,7 227,3 278,9 49,7 210,3 259,9 2,0 17,0 19,0

Lärare o annan pedagog 64,4 28,3 92,7 62,5 28,1 90,6 1,9 0,2 2,1

Elevassistent 6,5 7,0 13,5 4,7 8,0 12,7 1,8 -1,0 0,8

Tandhygienist 87,0 3,0 90,0 87,1 3,0 90,1 -0,1 0,0 -0,1

Tandläkare 79,4 52,8 132,2 75,2 51,6 126,7 4,2 1,3 5,4

Tandsköterska o ortodontiassistent 246,2 2,0 248,2 247,9 2,0 249,9 -1,7 0,0 -1,7

Tandtekniker o tandvårdsbiträde 23,0 4,0 27,0 27,0 5,0 32,0 -4,0 -1,0 -5,0

Teckenspråkstolk 87,3 9,0 96,3 94,3 9,0 103,3 -7,0 0,0 -7,0

Summa 7 393,0 2 066,3 9 458,9 7 271,5 2 022,1 9 292,9 121,6 44,4 165,7

Se kommentarerna under tabellen årsarbetare – tillsvidareanställda.


Sjukfrånvaro per mars

Sjukfrånvaro Januari - mars 2016 Januari - mars 2015 Förändring

i procent Kvin-nor Män Totalt Kvin-

nor Män Totalt Kvin-nor Män Totalt

Korttidssjukfrånvaro *)

2,7 % 2,0 % 2,5 % 2,9 % 1,9 % 2,7 % -0,2 % 0,1 % -0,1 %

Långtidssjukfrånvaro *)

5,0 % 2,4 % 4,4 % 4,4 % 2,3 % 3,9 % 0,6 % 0,2 % 0,5 %

Sjukfrånvaro totalt *)

7,7 % 4,4 % 7,0 % 7,2 % 4,2 % 6,6 % 0,5 % 0,3 % 0,4 %

*) Procent av schemalagd tid

Långtidssjukfrånvaron fortsätter att öka i långsam takt, något som den har gjort sedan 2012. Erfaren-hetsmässigt så är sjukfrånvaron som högst i mars varje år. Enligt siffror från Försäkringskassan utgör 40 procent av sjukskrivningarna psykiska diagnoser och cirka 20 procent hänförs till diagnoser inom rörelseorganens sjukdomar. Orsakerna är dock inte alltid arbetsrelaterade, utan bror på hur livsmönst-ret ser ut för många idag. Förändringarna i sjukförsäkringssystemet gör att möjligheten till sjukersätt-ning (”förtidspension”) är liten, vilket gör att många personer som tidigare erhållit ersättning nu finns kvar som långtidssjukskrivna. Statistiken för sjukfrånvaron följs noggrant och aktiva insatser i form av stöd och utbildning sker fortlöpande. Företagshälsan har en viktig roll som en stödjande funktion till verksamheterna.

Extratid per mars

Extratid Januari - mars 2016 Januari - mars 2015 Förändring

i timmar Kvin-nor Män Totalt Kvin-

nor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Timtid 75 923 27 104 103 027 76 369 26 792 103 161 -446 312 -134

Fyllnadstid 15 901 3 474 19 375 18 046 4 086 22 132 -2145 -612 -2757

Enkel övertid 6 979 1 667 8 647 8 000 1 946 9 945 -1020 -278 -1299

Kvalificerad över-tid

30 429 11 609 42 038 32 994 11 830 44 824 -2564 -222 -2786

Arbetad tid under jour o beredskap

17 690 29 088 46 777 17 552 27 507 45 059 138 1580 1718

Under 2015 ökade antalet timmar för extra tid markant. Detta berodde då till stor del på bemannings-svårigheter, särskilt över sommaren, då extraersättningar för övertid gav negativa effekter i ekonomin. Förra våren präglades även av mycket arbetad extratid på grund av att många anställda drabbades av vinterkräksjuka och deras frånvaro täcktes upp av övertid samt ökat antal timanställda. Det är nu syn-ligt att trenden under 2015 inte fortsätter under de första månaderna år 2016. Till exempel har färre antal medarbetare drabbats av sjukdom i år än under samma period föregående år. Detta ser vi även på att kortidssjukfrånvaron har minskat.


4.11 Verksamhetsstatistik

Hälso- och sjukvård - produktionstal

Antal läkarbesök januari-april

Antalet läkarbesök har ökat jämfört med föregående år. De akuta besöken har minskat med 440 besök medan de planerade besöken ökat med 6 025. Det är framför allt besök till vårdcentralerna som ökat (+ 4 236 besök). Inom Psykiatrin noteras däremot en minskning med 971 besök (huvudsakligen inom allmänpsykiatrin) medan besöksantalet till den somatiska sjukhusvården ökat med 2 320. Här kan noteras flera läkarbesök på USÖ (+ 2 779 besök) och färre på Karlskoga lasarett (- 817 besök).

Antal behandlingsbesök januari-april

Även när det gäller besök hos andra kategorier än läkare har utfallet ökat i förhållande till föregående år. Återigen är det till primärvårdsnivån som ökningen skett (+ 5 629 besök) medan vi inom Psykiatrin ser en minskning med -1 368 besök.

DRG-poäng i somatisk sluten vård januari - mars

Antalet DRG-poäng i sluten somatisk vård uppvisar en ökning under januari - mars. Det kan till stor del förklaras med att antalet vårdtillfällen ökat med 484 men också av att snittpoängen per vårdtillfälle ökat med 3,7 procent. Det senare skall förmodligen ses som ett resultat av det projekt som under hös-ten drivits för att öka kodningskvaliteten i hälso-och sjukvården där vi i jämförelser med andra lands-ting tidigare visat sämre kvalitet.


Hälso- och sjukvård - tillgänglighet vårdcentraler

Telefontillgänglighet: Andel besvarade samtal samma dag

Medelvärde för alla vårdcentraler inom Hälsoval Örebro län

Under april fick 86 procent av de som ringde till distriktssköterskemottagningarna en uppringningstid samma dag och 13 vårdcentraler klarade målet på 90 procents tillgänglighet. Föregående månad fick 80 procent en uppringningstid och 10 vårdcentraler klarade målet.

Läkarbesök: Andel patienter som fått tid inom 7 dagar

Medelvärde för alla vårdcentraler inom Hälsoval Örebro län

Under april fick 87 procent av patienterna som bedömts vara i behov av en läkartid träffa läkare inom 7 dagar och 10 vårdcentraler klarade målet på över 90 procent. Under mars fick 88 procent träffa lä-kare inom 7 dagar och 15 vårdcentraler klarade målet.


Hälso- och sjukvård - tillgänglighet specialiserad vård

Tillgänglighet till mottagning och operation har följt 2015 års förlopp. Hälso- och sjukvården har se-dan januari 2016 länsverksamheter för bland annat kirurgi, ortopedi och kvinnosjukvård samt under våren har det även skapats för urologi. För dessa verksamheter kan man se förbättringar i väntetider gällande väntan till besök för ortopedi, kvinnosjukvård och urologi och för operation för kirurgi, kvin-nosjukvård och urologi. Sammanfattningsvis för hela förvaltningen ändå en tämligen oförändrad situ-ation jämfört med 2015.

Nybesök läkare - andel väntande till besök < 60 dagar

Operation - andel väntande till operation < 60 dagar


Hälso- och sjukvård - tillgänglighet länsortopedi

Nybesök läkare ortopedkirurgiska kliniken - andel väntande till besök < 60 dagar

Operation ortopedkirurgiska kliniken - andel väntande till operation < 60 dagar


Hälso- och sjukvård - vårdplatssituationen i länet

Antal öppna vård-

platser den 30 april

Antal utskriv-

ningsklara patienter

den 30 april

Antal över-

belägg-ningsdygn totalt april

Utlokali-serade

patienter, beräknat i

dygn, totalt april

Belägg-ningspro-cent april

Område närsjukvård väster 50 4 17 1 94

Område närsjukvård norr 38 6 0 0 86

Område thorax, kärl och diagnostik 66 8 61 6 90

Område opererande och onkologi 271 21 213 203 88

Område medicin och rehabilitering 207 39 166 124 92

Totalt somatiska vårdplatser 632 78 457 334

Område psykiatri 120 5 36 0 96

Totalt Hälso- och sjukvårds-förvaltningen

752 83 493 334

Platsläget var något bättre i slutet av mars och början av april men har varit ansträngt framför allt un-der de två sista veckorna i april månad. Sommaren närmar sig nu med en bemanningssituation som även den är ansträngd och det pågår ett intensivt arbete för att hålla så många vårdplatser öppna som möjligt.


Folktandvård - produktionstal

Andel bokad tid

Folktandvården följer ekonomi och verksamhet med bland annat måtten andel bokad tid för allmän-tandläkare, specialisttandläkare och tandhygienister. Andel bokad tid har betydelse för den ekono-miska utvecklingen. 1 procent bokad tid för tandläkare motsvarar 3 miljoner kronor i intäkter. För specialisttandläkare och tandhygienister motsvarar 1 procent bokad tid 1 miljon kronor vardera i intäk-ter. För respektive personalkategori finns en målnivå, vilka visas med de streckade linjerna i diagram-met nedan. Utfallen per april ligger under målnivån för samtliga kategorier, vilket till stor del beror på bemanningsproblem och som även speglas i den lagda resultatprognosen för helår 2016 om - 6 miljo-ner kronor (se även avsnitt Driftredovisning). Klinikaktiviteter pågår för att öka andelen bokad tid och en översyn av kallelseprocessen har påbörjats i samma syfte.

.


Regional utveckling - kollektivtrafik

Byte av betal-biljettsystem genomfördes november 2014. Förändringen medförde att en del resor inte blev registrerade i systemet. Problemen fanns inom alla trafikslag, men var störst inom tågtrafiken. Problemen åtgärdades successivt under andra halvan av 2015. Område trafik och samhällsbyggnad mäter därför resandeutvecklingen 2016 jämfört med samma period 2014.

Resandeökningen är betydande och tycks vara stabil.


Protokoll

Sammanträdesdatum





§ 143 Förlängning av Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål – En god och jämlik hälsa i Örebro län


SammanfattningFolkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål - En god och jämlik hälsa i Örebro län 2012- 2015, föreslås att gälla till och med 2017.

Regionstyrelsen har enligt Verksamhetsplan med budget 2016 fått i uppdrag att förlänga länets folkhälsoplan.

Folkhälsoplanen ligger till grund för de folkhälsoavtal som gäller under 2016. Parter i dessa avtal är Region Örebro län, länets kommuner, Örebro läns Idrottsförbund och Örebro läns Bildningsförbund. Folkhälsoavtalen kommer att utvärderas under 2016.

Folkhälsoplanen är en viktig grund för att utveckla och förstärka samverkan inom området folkhälsa, ett av inriktningsmålen för Område Välfärd och folkhälsa på förvaltningen regional utveckling. Beslut om förlängning av folkhälsoplanen skapar möjlighet för kommande plan att ta sin utgångspunkt i den nya regionala utvecklingsstrategin RUS. Arbetet med Kommission för jämlik hälsa bör också kopplas till processen för en ny folkhälsoplan.

Även Regionalt program för social välfärd föreslås förlängas till att gälla under motsvarande tidsperiod. Processerna för nytt socialt välfärdsprogram och ny folkhälsoplan bör samordnas och möjligheten att skapa ett gemensamt program ska övervägas.

Beslutsunderlag FöredragningsPM regionstyrelsen 2016-06-07, förlängning av folkhälsoplan med

folkhälsopolitiska mål


att anta en förlängning av Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål - En god och jämlik hälsa i Örebro län 2012- 2015, till att gälla till och med 2017.

Skickas tillRegionfullmäktigeSamtliga förvaltningar inom Region Örebro länLänets kommunerÖrebro läns idrottsförbundÖrebro läns bildningsförbund

1 (1)

kbj005

Maskinskriven text

21.

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål

En god och jämlik hälsa i Örebro län 2012–2015

Örebro läns landsting 2012

Foto: sid. 15 Johnér bildbyrå AB, sid. 16, 28 Maskot, sid. 19 Mostphotos.

Övriga bilder Örebro läns landstings kommunikationsfunktion.

Tryck Prinfo Welins 2012.

1

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas på åtgärder för människors rätt till lika villkor för hälsa och livskvalitet. Barn och ungdomar samt äldre är prioriterade målgrupper.

2

3

Förord

I samband med budgetarbetet för år 2011 fick nämnden för folkhälsa i uppdrag av landstingsfullmäktige att revidera och uppdatera Örebro läns folkhälsoplan ”Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål – En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008–2011”. Folkhälsoplanen är grunddokument för de folkhälsoavtal som skrivs mellan Örebro läns landsting, länets kommuner, Örebro läns idrottsför-bund och Örebro läns bildningsförbund. Den reviderade folkhälsoplanen byg-ger på det nationella folkhälsomålet med målområden och ett antal nationella och regionala styrdokument med bäring på folkhälsoarbetet.

”Folkhälsoplan med folkhälsopoltiska mål – En god och jämlik hälsa i Örebro län 2012–2015” är utarbetad inom nämnden för folkhälsa och har beslutats av landstingsstyrelsen och i landstingsfullmäktige.

Nämnden för folkhälsa utsåg en parlamentarisk beredningsgrupp att leda arbetet. Under våren 2011 genomfördes ett antal arbetsmöten i beredningsgruppen med medverkan av olika sakkunniga. Förslag till folkhälsoplan presenterades vid en remisskonferens i juni med bred representation av politiker och tjänstemän från länets myndigheter och organisationer. Synpunkter på förslaget gick att lämna under remisskonferensen, via webben, via tjänstemannaremiss och politikerremiss. Dokumentet reviderades under hösten utifrån de synpunkter som framkom.

Resultatet av det gemensamma arbetet är ”Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål – En god och jämlik hälsa i Örebro län 2012–2015”. Dokumentet belyser det som prioriteras i Örebro län under åren 2012–2015 för att stärka och främja länsinvånarnas hälsa och att tillsammans verka för ett hållbart län. Till folkhäl-soplanen finns ett tillhörande dokument med bestämningsfaktorer och indika-torer relaterade till målområden och länsmål. Folkhälsoplanen kommer att följas upp bland annat genom länsövergripande välfärdsbokslut.

Folkhälsoplanen är ett strategiskt styrdokument men ska också ge struktur i länets folkhälsoarbete.

Marie-Louise Forsberg-Fransson Jihad Menhemordförande, landstingsstyrelsen ordförande, nämnden för folkhälsa Örebro läns landsting Örebro läns landsting

I den parlamentariska berednings-gruppen ingick: Ingemar Javinder (S), ordförande, Birgitta Edström (MP), Lolo Lindström (M), Ulrika Mogren (V), Anne-Marie Nilsson (KD), Eva Rysén (S) och Gunilla Werme Olsson (FP). I beredningsguppen deltog också ordförande i nämnden för folkhälsa Jihad Menhem (V).

Som sakkunniga inom folkhälso-området ingick i gruppen: Anette Danesjö-Gustavsson, Thomas Falk, Inger Nicolas, Mia Norlin, Lisbet Omberg och Lisen Tang. Olika tjänstemän med specifik ämneskunskap har bidragit i framtagandet av planen.

4

Innehåll

Samverkan för en god och jämlik hälsa 5Samverkan i Örebro län 6Avtal 6Vem gör vad i folkhälsoarbetet? 8Uppföljning 9Gemensamma mål för folkhälsan 10Hälsans bestämningsfaktorer 12Skydds- och riskfaktorer 13Folkhälsa och folkhälsoarbete 14Olika perspektiv på folkhälsan 18Den ojämlika hälsan 20Livsvillkor 21Levnadsvanor 23Hälsa 26Samband mellan livsvillkor, levnadsvillkor och hälsa 27Gemensamma mål för folkhälsan i Örebro län 29 Det strategiska området goda livsvillkor 30 Målområde 1 – Delaktighet och inflytande i samhället 31 Målområde 2 – Ekonomiska och sociala förutsättningar 32 Målområde 3 – Barns och ungas uppväxtvillkor 33 Det strategiska området hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor 34 Målområde 4 – Hälsa i arbetslivet 35 Målområde 5 – Miljöer och produkter 36 Målområde 6 – Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 37 Målområde 7 – Skydd mot smittspridning 39 Målområde 8 – Sexualitet och reproduktiv hälsa 40 Målområde 9 – Fysisk aktivitet 41 Målområde 10 – Matvanor och livsmedel 42 Det strategiska området alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 44 Målområde 11 – Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 45 Referenser 46Bilaga 49

5

Samverkan för en god och jämlik hälsa

För att uppnå folkhälsomålen för länet är samverkan en grundläggande förut-sättning. Kommunerna, Örebro läns landsting och Länsstyrelsen i Örebro län har ett tydligt uttalat ansvar i folkhälsoarbetet, men även en rad andra myndig-heter och organisationer har inom sitt verksamhetsområde ansvar som berör ett eller flera av folkhälsans målområden.

Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål – En god och jämlik hälsa i Örebro län 2012–2015 – är utarbetad inom nämnden för folkhälsa, har beretts av landstingsstyrelsen och beslutas av landstingsfullmäktige. Dokumentet belyser det folkhälsoarbete som landstinget och kommunerna prioriterar under åren 2012–2015. Utifrån denna plan tar landstinget initiativ till samverkansavtal med kommunerna i länet samt med Örebro läns idrottsförbund inklusive SISU idrottsutbildarna och Örebro läns bildningsförbund.

Med utgångspunkt i detta dokument skapas vid behov särskilda utvecklings-grupper för att utreda och analysera specifika folkhälsofrågor. Avsikten är även att folkhälsoplanen ska åtföljas av lokala handlingsplaner som anpassas till respektive organisation/verksamhet.

Utgångspunkter för det gemensamma folkhälsoarbetet i länet är att:• Samverka för en god hälsoutveckling.• Angripa den ojämlika fördelningen av hälsa.• Verka för en god hälsa hos barn och ungdomar.• Verka för ett hälsosamt åldrande.• Stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet.

Jämlikhet i hälsa är avsaknaden av systematiska och potentiellt påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningar eller befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön.

Översatt från International Society for Equity in Health 2011

6

Samverkan i Örebro län

Samverkan i länsdelarnaFör att skapa större samverkan och en gemensam syn på folkhälsans målområ-den på lokal nivå finns forum för dialog i länsdelarna. Forum där politiker från både landstingets nämnd för folkhälsa och kommunerna möts och diskuterar aktuella frågor som rör folkhälsan i länsdelen. Till dessa är även övriga avtals-partners styrelser och ansvariga tjänstemän för folkhälsoarbetet knutna. Vid be-hov adjungeras verksamhetsansvariga och företrädare för andra aktörer. Genom den lokala förankringen blir det tydligare vilka folkhälsofrågor och länsmål som ska prioriteras i respektive länsdel och lokalt i kommunen.

Som start för det länsdelsgemensamma arbetet bör en brett förankrad konferens hållas. Syftet med konferensen är att ta fram gemensamma strukturer och strate-gier för folkhälsoarbetet i länsdelen utifrån folkhälsoplanen för 2012–2015.

Samverkan på länsnivåPå länsnivå behöver en övergripande diskussion föras som vilar på folkhälsoplan 2012–2015. Diskussionerna ska inkludera övrig pågående samverkan inom folkhälsoområdet på länsnivå där landsting och kommuner är inbegripna. Exempelvis bör arbetet koordineras med det arbete som Regionförbundet Örebro samordnar kring samverkan för hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola – Marit- och Vilgotgrupperna med undergrupper. Samverkan kan också omfatta att de olika parterna gemensamt gör kostnads/intäktsberäkningar för de insatser som prioriteras i de olika samverkansorganen. Avstämning av samverkan i länet kan ske vid en länsgemensam och brett förankrad konferens. Syftet med en sådan konferens är att presentera de folkhälsopolitiska strategiområdena och dess mål för länet, lyfta och diskutera olika regionala aktörers arbete och dess betydelse för länet och det lokala folkhälsoarbetet.

AvtalFolkhälsoplan 2012–2015 ska ligga som grund till förnyade samverkansav-tal mellan Örebro läns landsting och kommunerna i länet samt Örebro läns idrottsförbund inklusive SISU idrottsutbildarna och Örebro läns bildnings-förbund. Därtill kan det komma att tecknas avsiktsförklaringar om samverkan mellan landstinget och flera olika länsorganisationer. Utöver dessa formaliserade samverkansformer inom folkhälsoområdet finns övriga samarbeten som direkt eller indirekt berörs av folkhälsoplan 2012–2015.

7

8

Vem gör vad i folkhälsoarbetet?KommunernaMånga insatser som påverkar hälsan i befolkningen ingår i det primärkommu-nala ansvaret. Till dessa hör bland annat förskola, skola och service till äldre. Häri ligger också arbetet med lokal utveckling och planering, miljö samt dialog med medborgarna. Kommunernas folkhälsoplaner, -strategier och -mål fungerar som motor och drivkraft i det lokala arbetet. Genom dessa kan folkhälsoarbetet få större legitimitet och ge struktur och stöd åt arbetet. Andra verktyg, såsom välfärds- och hälsobokslut, är viktiga för uppföljning och planering av det lokala arbetet.

LandstingetÖrebro läns landsting ansvarar för stöd till och utveckling av det lokala folk-hälsoarbetet utifrån avtal som sluts med länets kommuner och ideella organisa-tioner. Landstinget tar även fram underlag till den egna verksamheten och till övriga aktörer. Detta sker i form av regelbundna befolkningsundersökningar samt registerdata. Inom hälso- och sjukvård och tandvård följs arbetet med att uppnå länsmålen via landstingets verksamhetsplan, respektive förvaltnings över-enskommelser samt krav- och kvalitetsboken inom Hälsoval Örebro.

LänsstyrelsenLänsstyrelsen har till uppgift att skapa förutsättningar i samhället så att hela befolkningen kan få en god hälsa på lika villkor. Folkhälsa handlar om allt från människors egna val och vanor till sådant som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Länsstyrelsen arbetar särskilt med folkhälsoområden som jämställdhet, integration, miljö, bostadsplanering, sociala förutsättningar, antidiskriminering samt alkohol- och drogrelaterade frågor. I Örebro län finns ett samverkansforum som kallas Samhällsråd T där läns-styrelsen, polismyndigheten, landstinget och regionförbundet ingår. Genom Samhällsråd T samordnas länets brottsförebyggande och alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete.

Regionförbundet Regionförbundet Örebro är samordnare för det regionala utvecklingsarbetet i regionen. Ett regionalt utvecklingsprogram har tagits fram, Utvecklingsstrategi för Örebroregionen (RUS) i syfte att skapa bästa möjliga framtid för människor och verksamheter i regionen. I strategin återfinns folkhälsa som ett av fem ge-nomsyrande perspektiv. Utgångspunkt för folkhälso- och välfärdsarbetet är EUs sociala agenda som framhåller att sociala problem främst bör hanteras genom påverkan av grundorsakerna.

9

Framtagande av ett regionalt program för social välfärd pågick under år 2011. I programarbetet ska de utvecklingsområden som behöver prioriteras under pe-rioden 2012–2015 tydliggöras. Programmet ska ge en vägledning för regionför-bundets arbete, men också stödja kommunerna och delar av landstinget i deras arbete att medverka till en regional utveckling av det sociala välfärdsområdet.

Örebro universitetÖrebro universitet är en viktig samarbetspartner för att länet ska ha en god posi-tion vad gäller kunskapsutveckling och forskning inom såväl hälsofrämjande och förebyggande insatser som vård och behandling.

De ideella organisationernaDe ideella organisationerna har en viktig roll i samhället. Både som opinionsbil-dare och genom sitt stöd till grupper med särskilda behov stimulerar de till och utför insatser som ökar medborgarnas förutsättningar till en bättre hälsa.

Verksamheten kännetecknas av insatser inom området goda livsvillkor, genom arbete för delaktighet, ökat inflytande och socialt deltagande såväl som arbete med hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor.

ÖvrigaUtifrån den länsgemensamma struktur som tas fram är det önskvärt att även andra aktörer som berörs tar fram planer för folkhälsoinsatser eller integrerar folkhälsostrategier i redan befintliga planer och mål.

Uppföljning

Indikatorerna i folkhälsoplanen följs kontinuerligt och en uppföljning av folk-hälsoplanen kommer att ske innan planen revideras. En utvärdering av avtalen kommer att ske tre år efter avtalens tecknande. Landstinget ansvarar för arbetet och det sker i samarbete med avtalsparterna.

10

Gemensamma mål för folkhälsanUnder 2008 godkände riksdagen regeringens proposition En förnyad folkhäl-sopolitik, en uppföljning av propositionen Mål för folkhälsan från 2003 [1, 2]. Därmed fick Sverige en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Denna struktur med ett övergripande mål och elva målområden skapar en överblick över de viktigaste områdena som påverkar folkhälsan. För att nå det övergripande målet krävs samverkan av flera samhälls-aktörer, såsom kommuner, landsting och andra myndigheter, frivilligorganisa-tioner och näringsliv.

De elva målområdena är:1. Delaktighet och inflytande i samhället2. Ekonomiska och sociala förutsättningar3. Barns och ungas uppväxtvillkor4. Hälsa i arbetslivet5. Miljöer och produkter6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård7. Skydd mot smittspridning8. Sexualitet och reproduktiv hälsa9. Fysisk aktivitet10. Matvanor och livsmedel11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

De elva målområdena skiljer sig åt genom att de tre första handlar om struktu-rer på samhällsnivå medan de övriga främst berör faktorer i människors livs-miljöer eller fokuserar på en viss levnadsvana. I Folkhälsopolitisk rapport 2010 är målområdena grupperade i tre strategiska områden, där målområden som inbördes är beroende av varandra hanteras i ett sammanhang [3].

Goda livsvillkorMålområde 1–3 och delar av målområde 6. Syftet med detta strategiska målom-råde är skapa möjligheter till en bra start i livet, vilket kan främjas av miljön såväl i hemmet som i förskolan och skolan. I goda livsvillkor ingår också att nå en ut-bildningsnivå som ger möjlighet till ett arbete, ekonomiska villkor för självförsörj-ning och tillgång till ett bra boende. Vidare ingår möjligheten till delaktighet och inflytande i samhället och tillgång till en hälso- och sjukvård på lika villkor [3].

11

Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanorMålområde 4–10. Med hälsofrämjande livsmiljöer menas arbetsmiljön, den fysiska och psykosociala miljön där vi bor och tillbringar vår fritid. Tillsammans kan livsmiljöerna fungera stödjande för att främja fysisk aktivitet goda matvanor samt sexualitet och reproduktiv hälsa. Livsmiljöerna kan också utformas för att minska riskerna för smittspridning, olycksfall och våld. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård spelar en roll inom alla nämnda målområden [3].

Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spelMålområde 11 och delar av målområde 6. Samhällets åtgärder ska minska bruket av alkohol och tobak, bidra till ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och att minska skadeverkningar av överdrivet spelande [3].

12

Hälsans bestämningsfaktorerHälsa uppstår genom ett komplicerat samband mellan en mängd faktorer på olika nivåer som framgår enligt nedanstående figur. Vissa av dessa faktorer finns hos den enskilde, medan andra finns i det omgivande samhället.

Under linjen i modellen finns ålder, kön och arv som är faktorer som den enskilde inte kan påverka. Men faktorerna är betydelsefulla eftersom de ger oss olika förutsättningar. Närmast individen finns psykosociala resurser. Att finnas i ett socialt sammanhang, att ha känsla av delaktighet, trygghet och meningsfull-het är viktiga faktorer för den framtida hälsoutvecklingen.

Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer. (Källa: Bearbetad från Svanström/Haglund efter original av Dahlgren/Whitehead.)

De psykosociala resurserna påverkar nästa nivå som handlar om levnadsvanor. Tobak, alkohol, matvanor och fysisk aktivitet påverkar vår hälsoutveckling. Varje enskild individ avgör valet av levnadsvanor. Valet är beroende av indivi-dens psykosociala resurser, livsvillkor och hur samhället är utformat.

På nästa nivå finns livsvillkor som handlar om arbete, livsmedelsutbud, boen-desituation, utbildningsmöjligheter samt hur hälso- och sjukvården fungerar. Överst i modellen finns den samhällsekonomiska strukturen och miljön. Samhäl-lets grundläggande värderingar, ekonomisk utveckling, lagstiftning, jämlikhet, jämställdhet, demokrati och miljöfrågor är alla viktiga för samhällets hälsout-veckling. Dessa faktorer är inte direkt påverkbara av individen utan är beroende av politiska beslut och den rådande samhällsstrukturens sätt att fungera.

Levnadsvanor och livsstil påverkas av den miljö där människor lever och verkar: hemmet, skolan, boendet, arbetsplatsen och fritiden. Genom politiska beslut ökar förutsättningarna för att skapa stödjande miljöer inom dessa områden, där individen får bättre förutsättningar att göra hälsosamma val. En bestående positiv utveckling av folkhälsan kräver insatser av individen själv, på grupp- och organisationsnivå, i lokalsamhället och nationellt.

Arbets-miljö

Arbets-löshet

Boende

Tra�k

Utbildning

Jordbruk och livsmedel Fritid och

kultur

Social-försäkring

Social-tjänst

Hälso- och sjukvård

m.m.Tobak

Alkohol

Narkotika

MatvanorSex och samlevnad

Fysisk aktivitet

Sömn-vanor

m.m.

MiljöSamhällsekonomiska strategier

Socialt stöd

Socialt nätverk Barns

vuxen-relatio-

ner

Ålder, kön och arv

13

En skyddsfaktor är en faktor, miljö eller struktur som stärker människans för-utsättningar och därmed innebär en minskad risk för nutida eller kommande ohälsa. En riskfaktor å andra sidan ökar risken för nutida eller kommande ohälsa, den kan vara ärftlig, social, ekonomisk eller miljömässig [3].

Den bästa hälsan har de som har många skyddsfaktorer och få riskfaktorer samtidigt som det är betydligt vanligare att ha dålig hälsa bland personer med många riskfaktorer. Både skydds- och riskfaktorer är ofta ospecifika, det vill säga de kan bidra till olika hälso- eller ohälsovariabler [5]. Ett sjukdomsförebyg-gande och hälsofrämjande arbete handlar därför ofta om att öka förekomsten av påverkbara skyddsfaktorer och minska riskfaktorerna [3, 6].

I undersökningarna Liv & hälsa och Liv & hälsa ung ses ett klart samband mellan riskfaktorer och ökad risk för ohälsa samt skyddsfaktorer och minskad risk för ohälsa. Exempelvis hade 32 procent bland den vuxna befolkningen med många riskfaktorer och få skyddsfaktorer dålig hälsa jämfört med endast två procent med dålig hälsa bland dem som hade få riskfaktorer och många skyddsfaktorer [7].

Goda skolresultat är exempel på en viktig skyddsfaktor av ospecifik karaktär. Åtgärder på samhällelig och organisationsnivå som avser satsningar på utbild-ning för barn och ungdomar kan således påverka såväl livsvillkor som levnads-vanor. Därigenom kan effekt ges på såväl självkänsla som användning av tobak, alkohol och andra droger samt sexuellt risktagande [5, 6].

Figur 2: Andelen 18–84 år med dålig hälsa uppdelat på antal risk- och skydds-faktorer. (Källa: Liv & hälsa 2008 – Resultat av en undersökning om livsvillkor, levnadvanor, hälsa och vårdkontakter. Rapport nr 1, CDUST 2008.)

0-12-3

4-80-2

3-45

6-7

32

19

10

25

10

5

19

7

2

12

6

2

0

10

20

30

40

50

Pro

cen

t

Antal skyddsfaktorerAntal riskfaktorer

Skydds- och riskfaktorer

14

Hälsa De två huvudinriktningarna i synen på hälsa är den biomedicinska och den hu-manistiska. I den biomedicinska är hälsa frånvaro av sjukdom. Hälsa har fokus på diagnos, behandling och rehabilitering. I den humanistiska inriktningen är hälsa något annat än frånvaro av sjukdom [8]. Utgångspunkten är hälsa och betoningen ligger på individens handlingsförmåga eller oförmåga till handling. Ett folkhälsoperspektiv förenar de båda synsätten till en helhetssyn.

I nedanstående figur beskrivs de två hälsobegreppens relation till varandra. En individ (A) kan ha en diagnostiserad sjukdom men ändå uppleva sig ha en god hälsa, medan en annan individ (B) kan uppleva en hög grad av ohälsa trots att det inte går att diagnostisera någon sjukdom. Figuren pekar på att upplevelsen av hälsa/ohälsa är något individuellt.

Folkhälsa och folkhälsoarbete

Figur 3: Hälsa i ett helhetsperspektiv. (Källa: Förenkling efter förlaga i Katie Erikssons bok Hälsans idé.)

Grundläggande begrepp

Hälsa

Ohälsa

SjukFrisk

A

B

15

Folkhälsoarbete kan delas upp i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Det hälsofrämjande arbetet definieras som ”den process som ger män-niskor möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa och att förbättra den”. ”För att nå ett fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande måste individen eller gruppen kunna identifiera sina behov och förändra eller bemästra miljön” [9]. I hälsofrämjande arbete är utgångspunkten det friska och hur detta ytterligare kan stärkas. Hälsofrämjande innebär att förbättra individens självupplevda hälsa och hälsorelaterade livskvalitet.

Det sjukdomsförebyggande arbetet (prevention) syftar till att förebygga sjuk-dom eller skador. Det sjukdomsförebyggande arbetet utgår från kunskaper om vad som skapar ohälsa.

Preventionsnivåer Inom primär prevention ryms åtgärder som motverkar kända riskfaktorer och därmed förhindrar att sjukdom uppstår, till exempel vaccinering samt att motverka skadliga levnadsvanor. Med sekundär prevention avses tidig diagnos och behandling och tertiär prevention innebär rehabilitering efter sjukdom och skador för att minimera komplikationer [3].

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete

Folkhälsa och folkhälsoarbete

16

17

De preventiva och hälsofrämjande insatserna kan även delas in i universella, se-lektiva och indikerade. Universella folkhälsoinsatser är inriktade på att förhindra ohälsa eller stärka hälsan i hela befolkningen medan selektiva insatser är inrikta-de på grupper med riskfaktorer eller beteenden och indikerade insatser erbjuder behandling för individer med ohälsoproblem [5, 6].

Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap är ett tvärvetenskapligt område som studerar samhällsstruk-turens, arbetslivets, miljöns och vårdsystemets betydelse för befolkningens hälsa, samt hälso- och sjukvårdens effektivitet. I begreppet ingår också studier av olika hälsopolitiska åtgärders effekter, liksom folkhälsoarbetets inverkan på samhället och olika befolkningsgrupper [8].

Folkhälsa Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd där hänsyn tagits till både nivå och fördelning av hälsa. En god folkhälsa är alltså inte bara hälsa på så hög nivå som möjligt, utan även hur hälsan är fördelad. Stora skillnader i hälso-tillstånd mellan grupper i befolkningen är tecken på brister i folkhälsan [3].

Folkhälsoarbete Folkhälsoarbete är systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjuk-domsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Åtgärderna kan vara inriktade på att skapa för hälsan gynnsamma förutsättningar och miljöer socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt. De kan även vara riktade mot individer, grupper eller institutioner för att förmedla kunskap och öka medvetenhet om samband mellan levnadsva-nor och hälsa. Begreppet innefattar därför hela skalan av åtgärder från ekono-misk politik och lagstiftning till hälsoupplysning [4].

Arena som plattform Med arena menas de sammanhang i samhället där människor träffas och har gemensamma intressen. Exempel är förskolan, skolan, hälso- och sjukvården, fritidssektorn, bostadsområdet och arbetsplatsen. Varje arena är en plattform för samverkan, exempelvis är skolan arena för elever, lärare, skolmåltidspersonal och skolhälsovård. Hälsofrämjande insatser utgår ofta från ett arenaperspektiv.

18

Sverige har generellt sett en god folkhälsa. Medellivslängden fortsätter att öka och spädbarnsdödligheten tillhör de lägsta i världen [3, 7]. Emellertid har man kunnat se ökade klyftor i folkhälsan, framför allt under det senaste årtiondet. Trenden tyder på en ökning av klyftorna. Det är av stor vikt att de åtgärder som vidtas också förändrar de sociala strukturer som orsakar skillnaderna. Skillnader-na i hälsa kan framför allt märkas utifrån följande perspektiv; socioekonomisk ställning, genus, livslopp, etnicitet och geografi [3].

Socioekonomisk ställning Stor skillnad i inkomst i befolkningen ger en sämre hälsonivå i samhället än om inkomstskillnaden är liten [11]. Individens makt över sitt eget liv och sin ekonomi främjar hälsan. Ökade skillnader i hälsa mellan dem som har kort och lång utbildning har rapporterats från såväl svenska som internationella studier. Därutöver kommer nya skillnader i hälsa som följer på arbetslöshet och om-strukturering på arbetsmarknaden [11].

Genus Genus och kön är viktiga bestämningsfaktorer för hälsa som i sin tur har sam-band med materiella och kulturella resurser [12]. Genusaspekten beskriver de socialt och kulturellt skapade skillnaderna, d v s livsvillkor, självuppfattning och hur män och kvinnor blir betraktade, behandlade och definierade i samhället [13]. Könsaspekten beskriver de biologiska skillnaderna mellan kvinnor och män. I arbetet för en förbättrad folkhälsa är det viktigt att utgå från ett genus-perspektiv där man tar hänsyn till kvinnors och mäns olika sociala situation och grad av makt och inflytande.

Livslopp Hälsan påverkas inte bara av bestämningsfaktorer i nutid. En stor del av ojäm-likheten grundläggs under uppväxtåren. Det är därför angeläget att öka sats-ningar och stöd till barn och ungdomar [4]. Ett bra folkhälsoarbete är också vik-tigt bland äldre eftersom det kan ge stora hälsovinster och bidra till att minska framtida vård- och omsorgsbehov [4].

Olika perspektiv på folkhälsan

19

EtnicitetI Sverige råder idag etnisk och kulturell mångfald. Drygt en miljon av Sveriges befolkning är födda utomlands. Utrikes födda är en heterogen grupp med många olika bakgrunder och förutsättningar. Eftersom flertalet undersökningar visar att invandrade personer har sämre hälsa än infödda svenskar ska även det etniska perspektivet beaktas i folkhälsoarbetet. Vilka hälsoproblem som förekommer i olika grupper av utrikes födda varierar med levnadsförhållandena i ursprungslan-det, migrationsprocessen och positionen i det svenska samhället [3, 14].

Geografi I de epidemiologiska undersökningar som genomförts av Örebro läns landsting har det konstaterats att hälsa och livsvillkor skiljer sig betydligt mellan länets kommuner. Det finns även stora skillnader inom kommunerna.

20

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Örebro län

Den ojämlika hälsan

Hälsan idag är inte jämlikt fördelad. Undersökningar visar att det finns bety-dande skillnader i hälsa beroende på utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön. En jämlik fördelning av villkoren för en god hälsa är ett viktigt mål i svensk hälsopolitik. För att kunna fatta folkhälsopolitiska beslut och ar-beta med hälsofrågor krävs kunskap om befolkningens liv och hälsa.

Den folkhälsopolitiska rapporten visar tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper. Personer med låg utbildning eller låg inkomst har kortare medellivs-längd och uppger en sämre hälsa än den övriga befolkningen. Kvinnors självrap-porterade hälsa är generellt sämre än mäns, medan män har kortare medellivs-längd än kvinnor [3].

I Liv & hälsa undersökningen 2008 framkom stora skillnader i hälsa bero-ende på ålder, geografiska områden samt grupper med olika livsvillkor och levnadsvanor. Majoriteten av invånarna i åldern 18–84 år i Örebro län angav sitt hälsostillstånd som bra eller mycket bra. Färre personer i hyreshusområden än i småhusområden skattade sin hälsa som god. Både mellan och inom de olika kommunerna i länet fanns skillnader i livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdutnyttjande [14]. I de socioekonomiskt mest missgynnade områdena hade barnen fyra gånger så många kariesangrepp i sina tänder som barn från de socio-ekonomiskt mest gynnade områdena [15].

Det är viktigt att samhället skapar förutsättningar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Ur ett folkhälsoperspektiv är det angeläget att öka/stärka skyddsfaktorerna och minska riskfaktorerna för att främja hälsa och förebygga sjukdom.

Ohälsotalet (genomsnittligt antal utbetalda dagar under en 12 månaders period med sjukpenning, rehabiliteringsersättning, förtidspension/sjukbidrag och förebyggande sjukpenning per person) var 2010 i Örebro län högre både för kvinnor och för män jämfört med riket. I alla länets kommuner har kvinnor ett högre ohälsotal än män [16].

Medellivslängden (mätt som ett medelvärde för åren 2006–2010) i Örebro län var 83 år för kvinnor och 79 år för män. Högsta medellivslängden i länet hade kvinnor och män i Lekeberg. Den lägsta medellivslängden i Örebro län hade kvinnorna i Hallsberg och Lindesberg och männen i Ljusnarsbergs kommun [17].

21

Andelen 80 år och äldre i Örebro län var i december 2010, 6 procent av den totala befolkningen. Högst andel 80 år eller äldre hade Ljusnarsberg, Laxå och Hällefors kommuner. Kumla, Lekeberg och Örebro kommuner uppvisade lägst andel 80 år och äldre [17].

Det är meningsfullt att arbeta med att främja hälsa även hos den äldre befolk-ningen. Större hälso- och samhällsekonomiska vinster görs ju fler hälsosamma år som lägg till livet. Såväl medellivslängden som andelen äldre i befolkningen ökar och gruppen äldre är mycket heterogen. Bland äldre finns allt ifrån de som har god hälsa även sent i livet till de som behöver omfattande kvalificerad vård och omsorg. En allt större grupp äldre är utrikes födda [18].

När det gäller folkhälsan för den äldre befolkningen står vi inför liknande utma-ningar som för befolkningen i stort, nämligen ojämlikhet i hälsa. För att främja ett hälsosamt åldrande har följande fyra faktorer identifierats som betydelsefulla; social gemenskap och stöd, meningsfullhet och delaktighet, fysisk aktivitet samt goda matvanor [3].

LivsvillkorMänniskans vardag präglas av livsvillkor som kön, ålder och etnisk bakgrund. Livsvillkoren omfattar även familjesituation, utbildning, yrke, ekonomisk situa-tion och socialt liv och till vilken grad medfödda eller förvärvade funktions-nedsättningar medför funktionshinder. Dessa faktorer är avgörande för såväl levnadsvanor som hälsa.

Här redovisas några av de livsvillkorsfrågor som visat sig ha starkt samband med det självskattade allmänna hälsotillståndet från undersökningarna Liv & hälsa och Liv & hälsa ung.

EkonomiDet var vanligare bland kvinnor än bland män samt bland yngre än bland äldre att inte klara av de löpande utgifterna. I Örebro kommuns hyreshusområden fanns den högsta andelen kvinnor som inte klarade av de löpande utgifterna och bland män återfanns den högsta andelen i Ljusnarsberg [14].

Det var även vanligare bland män än kvinnor och bland äldre än yngre att kunna skaffa fram ungefär ett halvt basbelopp* inom en vecka. Andelen perso-ner som inte kan det har i hela länet minskat något mellan undersökningarna år 2000 och 2008. Detta gäller både för kvinnor och för män [14].

Barnfamiljer har en klart sämre ekonomisk situation än de som inte har hem-mavarande barn. Mest besvärligt att få fram ett halvt basbelopp* på en vecka hade ensamstående kvinnor med barn [21].

*År 2000 ca 18 000 kronor och 20 000 kronor år 2004 och 2008

22

TrygghetAndelen länsbor som ibland avstått från att gå ut på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad var betydligt högre bland kvinnor än män och högre bland äldre än yngre. Det var framförallt personer som bor i Örebro kommuns hyreshusområden eller innerstad som ibland avstod från att gå ut. Andelen länsbor 18–79 år som av rädsla avstått från att gå ut har ökat mellan åren 2000 och 2008 både för kvinnor och män [14]. Bland länets elever var det, oavsett skolår, betydligt vanligare att pojkar kände sig trygga ute på stan och allmän på plats, än att flickor gjorde det [19].

Bland de personer som har ett arbete var det vanligare bland yngre att vara orolig för att förlora arbetet. Det fanns även stora variationer mellan länets kommuner. Andelen som var oroliga för att förlora arbetet ökade något mellan år 2000 och 2004 för att återigen minska 2008 [14].

DelaktighetAtt kunna påverka sin vardag och uppleva delaktighet har i många sammanhang visat sig vara en viktig faktor för människors hälsa. Elever som känner sig delak-tiga och upplever att de kan påverka sina arbetsförhållanden finner sig bättre till rätta i skolan och trivs. För Örebro län var det drygt en fjärdedel av alla flickor och pojkar i nian som tyckte att de ganska ofta eller nästan alltid fick vara med och påverka arbetsmiljön i skolan.[19].

Socialt stödEn något högre andel bland kvinnorna än bland männen svarade att de har till-gång till personligt stöd i händelse av personliga problem eller kriser i livet. En majoritet oavsett kön eller ålder anser sig ha tillgång till detta stöd. Den högsta andelen återfanns i ytterområden i Örebro kommun [14].

FramtidstroDet är vanligare bland män än kvinnor i alla åldergrupper att se optimistiskt på framtiden. I åldersgruppen 18–49 år återfanns den största könsskillnaden. Yngre ser generellt mer optimistiskt på framtiden för egen del än äldre [14]. Bland skolungdomar var det något vanligare bland pojkar än bland flickor i skolår 7 att se ljust på framtiden men könsskillnaderna utjämnas bland elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet [19, 20].

23

Levnadsvanor

Levnadsvanor har i olika hög grad betydelse för folkhälsan. Skillnader i både levnadsvanor och hälsa har samband med faktorer som socioekonomisk tillhö-righet, där hälsosamma levnadsvanor som goda matvanor, fysisk aktivitet och att inte röka är vanligare i resursstarka grupper [3]. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning. Levnadsvanorna är det som vanligtvis får störst uppmärksamhet i det folkhälsoinriktade arbetet, kanske just för att det oftast är lättare för individen att påverka sina levnadsvanor än sina levnadsförhållanden.

TobaksbrukTobaksbruk är fortfarande en av de största hälsoriskerna som individen själv kan påverka. Många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksbruk. Mellan år 1993 och 2000 sjönk andelen rökare i åldern 20–64 år markant i länet. Mel-lan år 2000 och 2008 har andelen dagligrökare i åldern 18–79 år fortsatt att minska för både kvinnor och män [14]. Fortfarande är rökning vanligare bland kvinnor i alla åldergrupper med undantag för 80–84-åringarna [23]. Snusning är vanligare bland män. Det är framförallt män i åldersgruppen 35–49 år som snusar [7]. Bland elever i skolår 9 i länet har andelen elever som aldrig rökt ökat kontinuerligt mellan åren 1996–2007. En tendens till att denna trend brutits sågs dock år 2009, något som också kunde ses i den nationella drogvane-undersökningen som genomförs av Centralförbundet för alkohol- och narko-tikaupplysning [14, 20]. I Liv & hälsa ung 2011 noterades dock att andelen dagligrökare fortsätter att sjunka [19]. Av barnhälsovårdens statistik framgick att andelen mödrar som röker när barnet är fyra veckor är högre i länet än i landet i övrigt [22].

AlkoholkonsumtionBland vuxna i länet är andelen riskkonsumenter av alkohol högst bland personer i åldersklassen 18–34 år och sjunker sedan med stigande ålder och är som lägst bland de allra äldsta, oavsett kön. Ingen förändring har skett i andelen riskkon-sumenter bland vuxna under perioden 2004 till 2008. Trenden bland elever i skolår 9 är att andelen icke-konsumenter av alkohol har ökat konstant [23].

Fysisk aktivitetBrist på fysisk aktivitet och övervikt ökar risken för många sjukdomar såsom diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Fysisk aktivitet har positiva effekter på en rad sjukdomar, till exempel ledbesvär, högt blodtryck, höga blodfettsvärden, tjock-tarmscancer, depression och ångest. Bland äldre är det viktigt att röra på sig för att förebygga benskörhet och frakturer.

24

25

Andelen fysiskt inaktiva på fritiden, mätt i andelen personer som rör sig på fritiden mindre än två timmar i veckan, har minskat mellan år 2000 och 2008. Under samtliga undersökningsår har det varit vanligare bland män än bland kvinnor att vara fysiskt inaktiva [14]. Välfärdsbokslut 2010 för Örebro län visar att personer med låg inkomst och kort utbildning är betydligt mindre aktiva än de med högre inkomster och lång utbildning. Högst andel personer med stilla-sittande livsstil återfanns bland arbetslösa, personer med sjukersättning, perso-ner med ansträngd ekonomi och bland dem som är födda utanför Sverige [23].

Välfärdsbokslutet visar även att pojkar i länet generellt är mer aktiva än flickor med undantag för flickor i skolår 9 i Degerfors, Lekeberg och Lindesberg. Andelen som tränar sjönk från skolår 7 till skolår 9 och ytterligare i gymnasiet. Andelen aktiva flickor har sjunkit de senaste åren medan andelen aktiva pojkar varit oförändrad [23]. Även andelen länsbor i yrkesverksam ålder som har ett stillasittande arbete i kombination med fysisk inaktivitet på fritiden har sjunkit något sedan år 2000 [14].

Övervikt och fetmaÖvervikt är ett växande folkhälsoproblem, såväl i Sverige som i andra länder i västvärlden. Sedan år 1993 har andelen personer med både övervikt och fetma ökat konstant [14, 23]. Bland ungdomar var övervikt och fetma vanligare hos pojkar än hos flickor. Andelen ungdomar med övervikt har ökat under de senaste åren, framförallt bland pojkar. Sedan 2004 registrerar barnavårdscentra-lerna i länet barnets BMI vid 4-års kontroll. Fler flickor än pojkar i 4-årsåldern var överviktiga [23].

26

Hälsa

Den psykiska ohälsan i Sverige är omfattande och man beräknar att 20–40 procent av den svenska befolkningen lider av någon form av psykiska besvär, allt från lättare psykiska problem som exempelvis ängslan, oro och ångest till di-agnostiserade psykiska sjukdomar. Framförallt kan en ökning av psykisk ohälsa konstateras bland unga kvinnor och flickor.

Andelen flickor som rapporterar olika former av psykiska symtom och besvär är betydligt högre än bland pojkarna. I ungdomsundersökningen Liv & hälsa ung framgick tydligt att det även finns skillnader i livsvillkor, levnadsvanor och hälsa mellan andra grupper, exempelvis mellan hörande elever och elever med hörselnedsättning [19, 20, 24].

Ett sätt att mäta det allmänna hälsotillståndet är att ställa frågan: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Män bedömde generellt sin hälsa som något bättre än kvinnor. En högre andel yngre än äldre bedömde sin hälsa som mycket bra eller bra. Andelen som bedömer sin hälsa som dålig eller mycket dålig ökade något med stigande ålder [14].

Bland ungdomar var det genomgående en högre andel pojkar än flickor som angav att de mår bra eller mycket bra. Andelen som år 2011 uppgav att de mådde bra var högst i skolår 7 och lägst i år 2 på gymnasiet bland både pojkar och flickor [19].

Av barnhälsovårdens statistik och hälsoindex* för förskolebarn framgick att de flesta barn i länet mår bra [22]. Skolhälsovårdens data visar att detta även gäller barn och ungdomar i skolålder.

*Hälsoindex för förskolebarn är ett medeltal för indikatorerna andel ammade (enbart) vid 4-månaders ålder, andel mödrar som röker när barnet är 0–4 veckor, vaccinations-täckning MPR, andel barn med fö-delsevikt under 2 500 gram. Andel som sökt vård för olycksfall/skada barn 0–1 år och vid 4-årskontak-ten (senaste 3 mån) samt andel 4-åringar med ISO BMI-index>30 (barn med fetma).

27

Samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa

Sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa är komplexa. Men en grundläggande förståelse för att dessa samband finns är viktigt för att kunna påverka människors hälsa och livskvalitet i positiv riktning.

Figuren nedan illustrerar hur livsvillkor och levandsvanor samvarierar med hälsan. Andelen med god eller mycket god hälsa har samband med om personen har ett arbete, har ekonomisk trygghet, inte känner sig nedlåtande behandlad och har tillgång till personligt stöd. Genom att välja goda levnadsvanor har individen själv möjligheter att påverka sina förutsättningar för en god hälsa. Eftersom ingen större skillnad mellan könen framträdde när det gäller dessa samband beskriver figuren förhållandet för både män och kvinnor.

Figur 4: Andel (procent) som uppger god eller mycket god hälsa för grupper med olika levandsvanor och livsvillkor. Åldersjusterade värden för invånare 18–84 år i Örebro län 2008. (Källa: Liv & hälsa 2008, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.)

76

51

81

64

75

56

76

60

77

47

77

53

76

56

60

77

73

58

73

59

0 20 40 60 80 100

Förvärvsarbetande

Orolig att förlora jobbet

Ej svårigheter att klara löpande utgifter

Nedlåtande behandlad

Helt säkert personligt stöd

Röker dagligen

Motion minst 2 timmar per vecka

Normalviktig

Fetma

Ej riskkonsument alkohol

Arbetslös

Ej orolig att förlora jobbet

Svårigheter att klara löpande utgifter

Ej nedlåtande behandlad

Nej inget stöd

Aldrig vanerökt

Motion mindre än 2 timmar per vecka

Underviktig

Övervikt ej fetma

Riskkonsument alkohol

28

29

Gemensamma mål för folkhälsan i Örebro länUtgångspunkten vid utformningen av folkhälsomål för Örebro län har varit det övergripande nationella folkhälsomålet med dess elva målområden, grupperade i tre strategiska områden i enlighet med 2010 års folkhälsopolitiska rapport (FHI), där det även fastställts att en hälsofrämjande hälso- och sjukvård (mål-område 6) spelar en roll inom de övriga målområdena. För varje målområde finns en övergripande vision för länet samt exempel på hälso- och sjukvårdens roll inom målområdet. Länsmålen utgår från de bestämningsfaktorer som påver-kar folkhälsan. Vid formuleringen av länsmålen har hänsyn tagits till ett antal såväl internationella som nationella och regionala dokument. Dessutom finns bestämningsfaktorer och indikatorer för uppföljning av målen.

För att målen ska bli bli meningsfulla måste de konkretiseras och följas upp på ett systematiskt sätt. I propositionen Mål för folkhälsan [2] görs bedömningen att uppföljning och utvärdering bör ske ur ett klass- och könsperspektiv samt ur ett etniskt perspektiv. Instrumenten Hälsa i bokslut och Välfärdsbokslut inom såväl landsting som kommuner i länet blir därför viktiga för att mäta hur hälsan utvecklas inom olika befolkningsgrupper. Andra användbara instrument är registerdata, befolkningsstudier, studier om bemötande och uppföljningar av vårdgarantin. Särskilt viktigt är att samverka så att data hos olika aktörer i det hälsofrämjande och förebyggande folkhälsoarbetet tas tillvara, exempelvis data från skolhälsovården, landstingets mödra- och barnhälsovård samt tandvård.

30

Det strategiska området goda livsvillkor

Av den nationella folkhälsopolitikens elva målområden omfattar det strategiska området goda livsvillkor målområden 1 till 3 samt delar av målområde 6 – till-gång till hälso- och sjukvård på lika villkor. Goda livsvillkor främjas av att alla människor har möjligheten att få en bra start i livet. Viktiga samhällsbärare för att främja goda livsvillkor är myndigheter, landsting och regioner samt kom-muner och ideella organisationer. Att ge barn och unga en bra start i livet och noga följa utvecklingen är en av utmaningarna för att främja goda livsvillkor. Ytterligare utmaningar är att skapa goda ekonomiska, fysiska, psykiska och sociala förutsättningar för alla, främst genom möjligheter till arbete och genom de sociala trygghetssystemen. Det är även viktigt att stärka möjligheterna till delaktighet och inflytande för i första hand ungdomar, personer med funktions-nedsättning och äldre samt att utveckla en hälsofrämjande hälso- och sjukvård på lika villkor [3].

31

Vision: ”Alla invånare i Örebro län känner delaktighet i samhället och har inflytande över sin livssituation”

Länsmål:• Valdeltagandet ska öka i allmänna val men särskilt i landstings- och

kommunalval och i de valkretsar och åldersgrupper där valdeltagandet är lågt.

• Barns och ungdomars delaktighet och inflytande på frågor som berör deras liv och livsmiljö ska öka.

• Jämställdheten mellan kvinnor och män inom alla samhällsområden och på alla beslutsnivåer ska öka.

• Alla ska bli respektfullt bemötta.• Förutsättningarna för människor med funktionsnedsättning att leva ett

självständigt liv ska förbättras.• Folkbildningens, frivilligorganisationers samt folkrörelsers kompetens

ska tas till vara i demokratiprocessen.• Möjlighet till delaktighet i förenings- och kulturaktiviteter ska öka.• Nya fysiska och virtuella mötesplatser ska skapas och befintliga utvecklas.

Delaktighet och inflytande i samhället är bland de mest grundläggande förut-sättningarna för folkhälsan. Inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Om människor upplever att de inte har möjlighet att påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. Ett samhälle som är demokratiskt står för alla människors lika värde med samma möjligheter att ha inflytande och vara del-aktiga [23]. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder [23, 25].

På samma sätt som idag är det i framtiden viktigt att minska diskriminering genom att skapa förutsättningar för påverkan av värderingar, attityder och beteenden. Det är angeläget att undersöka villkoren för ungas delaktighet och inflytande. Det behövs åtgärder för att stärka förutsättningarna för deltagande, delaktighet och stöd för såväl äldre som personer med funktionsnedsättning [3].

För att nå det övergripande nationella målet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet. Detta i första hand för ekonomiskt och socialt utsatta personer. Angeläget är också att satsa på barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället.

1Målområde

Delaktighet och inflytande i samhället

Hälso- och sjukvården har ett ansvar att upprätthålla människovärdesprincipen vilket innebär att alla pa-tienter och närstående ska bemötas med respekt och omtanke [26].

Alla länsinvånare ska ha tillgång till så ändamålsen-lig information som möjligt om landstingets verksamhe-ter. De förtroendevalda ska söka en djupare kunskap om befolkningens behov och förväntningar [27].

Det strategiska området goda livsvillkor

32

Vision: ”Alla invånare i Örebro län känner ekonomisk och social trygghet”

Länsmål:• Sysselsättning, företagande och hållbar tillväxt ska öka.• Mellan olika socioekonomiska grupper ska skillnaden i andelen syssel-

satta och skillnaden i sysselsättningsgrad minska.• Andelen ungdomar i arbete och utbildning ska öka.• Kvinnor och män ska ha lika lön för likvärdigt arbete.• Andelen hushåll med låga inkomster eller beroende av försörjningsstöd

ska minska.• Barnfattigdomen ska minska. • Utbildningsnivån ska höjas, skillnader i utbildningsnivå ska minska och

fler elever ska uppnå kunskapsmålen.• Den socioekonomiska segregationen ska minska.• Alla länsinvånare ska ha rätt till ett boende.• Personer med funktionsnedsättning ska kunna leva, bo och arbeta på

likvärdiga villkor som övriga invånare.• Alla länsinvånare ska uppleva trygghet och säkerhet i hem och utemiljö.

Det finns ett samband mellan god folkhälsa och samhällen som präglas av ekonomisk trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa [23]. En hög sysselsättningsnivå som möjliggör för människor att försörja sig genom eget arbete är fundamentalt för ett välfärdssamhälle, dels ur samhällsekono-misk synpunkt men även för att sysselsättning är starkt relaterad till hälsa och välbefinnande [1]. Ekonomisk stress och social otrygghet är på motsvarande sätt relaterad till ohälsa, framför allt psykisk ohälsa. Så länge dessa livsvillkor är ojämlikt fördelade leder detta till ökad ojämlikhet i hälsa. Att vara utsatt för våld i nära relationer kan leda till ohälsa i form av såväl skador som depression, ångest, somatiska besvär och sexuell ohälsa [28].

Mycket talar för att det är såväl ekonomiskt och hälsomässigt fördelaktigt att ha möjlighet att välja sysselsättningsgrad. Samtidigt behövs insatser på samhällelig nivå, som ett väl fungerande socialförsäkringssystem, som kan träda in under perioder i händelse av till exempel sjukdom, olyckor och arbetslöshet [1]. Vidare behövs utbildnings- och kompetensutvecklingsmöjligheter under olika perioder av livet, sociala tjänster av hög kvalitet och en samhällsplanering som bidrar till trygga miljöer [23].

2Målområde

Ekonomiska och sociala förutsättningar

Hela befolkningen ska erbjudas en hälso- och sjukvård på lika villkor. Hälso- och sjukvården har ett särskilt ansvar för de grupper som inte själva kan uttrycka sina behov [26]. Hälso- och sjukvården del-tar i arbetet för kvinnofrid.

33

Vision: ”Alla barn och ungdomar i Örebro län känner trygghet och lever under goda uppväxtvillkor”

Länsmål:• Örebro län ska vara ett barnvänligt län som följer FN:s konvention om

barnets rättigheter.• Föräldrar/vårdnadshavare ska stödjas utifrån behov i att ge barnen ett

tryggt, aktivt och utvecklande liv.• Samverkan mellan alla som arbetar med att stödja barns uppväxt ska öka.• Skolan ska ge trygghet, vilja och lust att lära samt främja elevers utveck-

ling och hälsa.• Framtidstron bland barn och unga ska öka.• Den psykiska hälsan bland barn och unga ska förbättras.• Inga unga ska försöka ta sitt liv.

Den stora ojämlikheten när det gäller barns hälsa är av särskild betydelse, efter-som det har visat sig att hälsan under de första levnadsåren har stor betydelse för hälsoutvecklingen senare under livet. För att skapa trygga och goda uppväxtvill-kor är miljön i hemmet, förskolan och skolan samt barns kompetenser viktiga faktorer att påverka. Genom tidiga insatser som inverkar positivt på familjeför-hållanden och skolförhållanden kan barn och ungas hälsa främjas och skillnader i uppväxtvillkor minskas. Satsningar på utbildning är ett av de viktigaste sätten att främja barns hälsa och goda skolresultat är en stark skyddsfaktor för alla barn [29]. Samtidigt är en god hälsa en viktig förutsättning för lärande, lärande och hälsa växelverkar således [6].

Insatser för att främja barns hälsa kan ske på flera arenor, där hemmet, för-skolan, skolan och fritiden är viktiga arenor. En god relation mellan barn och föräldrar/vårdnadshavare är en stark skyddsfaktor för barnen och minskar riskbeteenden och risk för hälsoproblem. Föräldrastöd syftar till att öka kunskap hos föräldrar om barns utveckling och hälsa samt att förbättra samspelet och relationen mellan barn och föräldrar. Övergripande nationellt mål är att alla för-äldrar ska erbjudas ett generellt stöd i sitt föräldraskap. Stödet ska vara frivilligt och ges utifrån föräldrars önskemål och behov [30]. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter räknas varje människa under 18 år som barn. Barnkonventionen är en del av folkrätten. Den slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde, barnets bästa ska komma i främsta rummet, varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Barn har rätt att skyddas från våld och från att bevittna våld. Barn har rätt att uttrycka sina åsik-ter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne [31, 32].

3Målområde

Barns och ungas uppväxtvillkor

Hälso- och sjukvården erbjuder stöd i föräldra-skap och förebygger fysisk, psykisk och social ohälsa hos barn. Samverkan sker bland annat inom familje-centralerna [27, 33, 34].

Hälso- och sjukvården är skyldig att uppmärksamma barn som riskerar att fara illa [35].

34

Stödjande livsmiljöer är en viktig förutsättning för att hälsofrämjande insatser med syfte att påverka attityder och beteenden ska få genomslag. I den folkhäl-sopolitiska rapporten beskrivs hälsofrämjande livsmiljöer som den fysiska och psykosociala miljö där vi arbetar, bor och tillbringar vår fritid. Arbetsmiljö, boende- och fritidsmiljö kan i sin tur verka som stödjande miljöer i arbetet med att främja fysisk aktivitet och goda matvanor. De miljöer vi lever i kan också formas så att de minskar risker för smittspridning, olycksfall och våld. Inom alla ovan nämnda miljöer spelar en hälsofrämjande hälso- och sjukvård en betydande roll [3].

Det strategiska området hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor

35

Vision: ”Arbetsplatserna i Örebro län har ett långsiktigt hälsotänkande”

Länsmål:• Arbetstagarnas upplevelse av delaktighet, inflytande och meningsfullhet

på sina arbetsplatser ska öka.• Besvär och skador på grund av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön

ska minska.• Hälsan i arbetslivet ska öka.

Ett hälsofrämjande arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor kan bidra till att minska arbetsrelaterad ohälsa och sociala skillnader i hälsa, vilket bidrar till en förbättrad folkhälsa. Människors arbete och tillgång till arbete är en viktig bestämningsfaktor till hälsa och kan förklara en del av de stora hälsoskillnaderna mellan grupper som finns i befolkningen. Arbete ger inkomst, men också möj-lighet till socialt stöd och identitet [23].

Det finns tydliga samband mellan människors fysiska och psykosociala arbets-miljö och hälsa. Generellt sett har arbetsorsakade fysiska besvär minskat under senare år, men den psykosociala miljön är i stort oförändrad [3]. Arbetsrelaterad stress, vilket enligt en definition innebär reaktionen då påfrestningar upplevs överstiga den egna förmågan, har samband med fysisk och psykisk hälsa [36]. Tydligast samband med ohälsa såsom hjärt-kärlsjukdom, depressioner och sömnbesvär finns bland dem som upplever höga arbetskrav men begränsat handlingsutrymme och socialt stöd [36]. Ensidig upprepad belastning har visat sig ha samband med smärtor från rörelseorganen som är en av de största orsakerna till sjukskrivning [37]. Kvinnor rapporterar oftare arbetsrelaterat ohälsa än män. Män är mer utsatta för olyckor och upplever lägre grad av socialt stöd [3]. Några grupper har högre risk för ohälsa än andra, varför särskilt fokus och insatser bör riktas mot de särskilda förhållanden i arbetslivet som gäller för arbetslösa, invandrare och personer med funktionsnedsättning [23].

När det gäller den arbetsrelaterade hälsan är det viktigt att poängtera att indivi-dens arbetsliv och privatliv samspelar. Därför är det arbetstagarens och arbetsgi-varens gemensamma ansvar att främja möjlighet till balans mellan arbetstid och fritid där återhämtning inom och mellan arbetspass möjliggörs [38].

Begreppet hälsofrämjande organisation kan definieras som en gemensam sats-ning på förbättrad arbetsorganisation och arbetsmiljö, ett främjande av aktiv medverkan och personlig utveckling genom en kombination av individinriktade och organisatoriska åtgärder [3]. För att undersöka arbetsmiljön ur ett hälso-främjande perspektiv kan även ledarskap, självrapporterad hälsa och arbetstrivsel samt tillgång till företagshälsovård studeras [39].

4Målområde

Hälsa i arbetslivet

Tillgång till och samar-bete med företagshäl-sovård är viktigt för en ökad hälsa i arbetslivet. Hälsofrämjande orga-nisationer och hälso-främjande arbetsplatser kan bidra till en positiv hälsoutveckling hos per-sonalen [3, 40].

36

Vision: ”Örebro län kännetecknas av sunda och säkra miljöer och produkter som bidrar till god hälsa”

Länsmål:• De regionala miljömålen för ett hållbart Örebro län ska uppnås. • Barn och äldre ska ha säkra inne- och utemiljöer.• Skador, våld och olycksfall ska minska.• Användning av hälsovådliga produkter ska minska.

Målområdet miljöer och produkter är ett brett målområde och omfattar den yttre miljöns, inklusive den bebyggda miljön, påverkan på vår fysiska och mentala hälsa. Mycket av den yttre miljöns påverkan på människors hälsa är känd. Farliga kemiska ämnen, dålig luftkvalitet, ökad UV-strålning och buller är exempel på hur miljöfaktorer direkt kan kopplas till ökad ohälsa [41].

Genom de nationella miljökvalitetsmålen genomförs arbete för att minska skadorna på den yttre miljön, men även för ett ökat skydd för människors hälsa. Socialstyrelsen har pekat ut de fem miljökvalitetsmål som har tydligast kopp-ling till påverkan på människors hälsa; frisk luft, giftfri miljö, säker strålmiljö, grundvatten av god kvalitet och god bebyggd miljö [42].

Arbetet med miljökvalitetsmålen frisk luft, giftfri miljö och grundvatten av god kvalitet bidrar exempelvis till minskade halter farliga ämnen i miljön [43]. Mil-jökvalitetsmålen god bebyggd miljö och säker strålmiljö syftar bland annat till minskad exponering av radon och UV-ljus, men omfattar även arbete med att främja människors möjlighet till rekreation och återhämtning genom exempel-vis minskat buller och tillgång till grönområden och parker [44].

Målområdet miljöer och produkter omfattar även den bebyggda miljöns påverkan på människors hälsa ur ett skade- och olycksperspektiv. Syftet är att skapa säkra miljöer i trafik, arbete, bostad, skola och fritid. Särskilt prioriterade målgrupper är länets barn och äldre personer som bland annat ofta drabbas av fallskador [23].

I Örebro län samordnar länsstyrelsen det övergripande miljökvalitetsarbetet för länet och arbetar tillsammans med länets övriga aktörer för att nå de regionala klimat- och miljömålen inför 2020.

5Målområde

Miljöer och produkter

Hälso- och sjukvården arbetar dels med att förebygga ohälsa orsakad av miljön, dels med att utreda och rehabilitera miljö- och arbetsrelate-rade sjukdomar [3].

37

Vision: ”I Örebro län är det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet en naturlig del i all hälso- och sjukvård”

Länsmål:• Hälso- och sjukvården ska bedriva ett jämlikt, hälsofrämjande och före-

byggande arbete.• Hälso- och sjukvårdens specialistkunskaper ska användas i det hälsofräm-

jande arbetet som riktas till länets invånare.• Skolhälsovårdens och övriga elevhälsans möjligheter att arbeta förebyg-

gande och hälsofrämjande ska öka.• Kunskap om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder ska öka.

Landstingets, kommunernas och andra vårdgivares hälso- och sjukvård har genom sin specifika kompetens, auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården inklusive tandvården och vara en självklar del i all vård och behandling.

Det är i mötet med länsinvånarna som hälso- och sjukvården har sin största hälsofrämjande potential. Hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande och sjuk-domsförebyggande arbete ska baseras på en människosyn som ser individen i ett helhetsperspektiv, som ökar patientens delaktighet och stärker patientens egna resurser att bibehålla och utveckla hälsa. I kontakter med patienter och närstå-ende ska förebyggande och hälsofrämjande aspekter integreras så att de blir na-turliga delar i det löpande arbetet i hela vårdkedjan. En hälsofrämjande sjukvård innebär också att fokusera på hälso- och sjukvårdens långsiktiga resultat i form av bättre hälsa i befolkningen.

6Målområde

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet behöver stärkas i hela hälso- och sjukvår-den. Socialstyrelsen publi-cerade år 2011 nationella riktlinjer för sjukdomsfö-rebyggande metoder med fokus på levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor [45]. Riktlinjerna syftar till att främja evidensbase-rade metoder i hälso- och sjukvården och genom rekommendationerna i riktlinjerna ge en väg-ledning och ett stöd för beslut om åtgärder att förändra ohälsosamma levnadsvanor.

38

39

Vision: ”I Örebro län får smittsamma sjukdomar inget fäste”

Länsmål:• Länet ska ha en god beredskap och organisation för att möta större ut-

brott av smittsamma sjukdomar.• Antalet smittade av sexuellt överförbara infektioner ska minska.• I riskgrupper ska alla vaccineras mot influensa och i åldersgruppen över

65 år ska antalet vaccinerade mot influensa nå minst den nationellt rekommenderade nivån.

• Ökningen av läkemedelsresistenta bakterier ska stoppas.• Gällande hygienregler ska följas och kunskapen om deras betydelse för att

förhindra smittspridning ska öka.

I ett internationellt perspektiv har Sverige en gynnsam situation i arbetet med att motverka spridning av smittsamma sjukdomar bland människor. Det beror till största delen på att det bedrivits ett effektivt förebyggande arbete i form av informationsinsatser, vaccinationer och andra riktade insatser som testning och kontaktspårning [12]. Läget kan dock snabbt försämras genom det ökade resan-det. Ett problem är också ökningen av antibiotikaresistens och antalet rappor-terade fall av den resistenta bakterien MRSA (meticillinresistenta stafylokocker) har ökat varje år sedan 2000. MRSA sprids idag framför allt ute i samhället [3]. ESBL-bildande multiresistenta tarmbakterier är ett växande problem inom sjukvården och inom andra vårdformer till exempel äldreboenden [46].

I Örebro län är anslutningen till barnvaccinationsprogrammet hög, exempelvis är andelen vaccinerade barn mot MPR (mässling, påssjuka och röda hund) 98,6 procent. Från och med år 2011 ingår HPV-vaccinering (humant papillomvirus) av flickor i skolår 5 och 6 i det nationella vaccinationsprogrammet [23].

Antalet rapporterade fall av hiv har ökat under de senaste åren. Förebyggande åtgärder är en förutsättning för att fortsätta ha ett gott skydd mot smittsprid-ning [3]. Ett viktigt led i arbetet med att säkerställa hög kvalitet och säkerhet i vården är att förebygga och handlägga vårdrelaterade infektioner, och därmed minska lidandet för enskilda personer och kostnaderna för samhället. Vid allt vårdarbete måste man därför tillämpa goda hygieniska principer [47].

7Målområde

Skydd mot smittspridning

Hälso- och sjukvården erbjuder vaccinationer till barn, unga, äldre och riskgrupper. Antalet vårdrelaterade infektio-ner kan minskas genom god följsamhet till basala hygienrutiner i hälso- och sjukvården. Hälso- och sjuk-vården arbetar för minskad användning av antibiotika och effektiv övervakning av infektionsläget, inklusive resistensläget.

40

Vision: ”I Örebro län kännetecknas invånarnas sexualitet av integritet, lust, trygghet och säkerhet”

Länsmål:• Stöd ska erbjudas under graviditet och föräldraskap.• Antalet oönskade graviditeter ska minska.• Antalet smittade med klamydia ska minska.• Sex mot ersättning, diskriminering, våld, tvång och kränkningar ska inte

förekomma.

Sexualitet och reproduktion ska vara en källa till glädje, gemenskap och hälsa. Området sexualitet och reproduktiv hälsa omfattar varje människas lika möjlig-heter, rättigheter och förutsättningar till en trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. Det har betydelse för människors egenvärde, nära relationer och välbefinnande och det är viktigt att skapa strukturer som ger möjlighet till en god livsmiljö för alla på lika villkor [3].

Antalet aborter bland unga kvinnor kan indikera en ökning av oskyddat sex och risk för sexuellt överförbara sjukdomar. Den vanligaste åldersgruppen för abort är 20–24 år [23]. Klamydiaspridningen har minskat de senaste åren men den långsiktiga utvecklingen visar på en fortsatt stigande trend [3].

Vissa grupper av unga är överrepresenterade när det gäller sexuellt risktagande. Sådana grupper är personer med tidig sexuell debut, många sexuella förbindel-ser, personer som ofta dricker alkohol eller använder andra droger. En annan typ av sexuellt risktagande handlar om att ge och få ersättning för sex där en högre grad av social utsatthet kunde observeras hos både dem som ger och får ersätt-ning för sex. Drygt fem procent av män mellan 15–29 år uppgav att de har gett ersättning för sex [48].

8Målområde

Sexualitet och reproduktiv hälsa

Hälso- och sjukvården tillhandahåller hälsovård under graviditet och efter förlossning, stöd i föräldra-skap och hälsoupplysning om sex och samlevnad.

41

Vision: ”I Örebro län utövar alla invånare daglig fysisk aktivitet utifrån sina förutsättningar”

Länsmål:• Stödjande miljöer för rörelse, spontanidrott, allsidig fysisk aktivitet och

träning ska utvecklas.• Den fysiska aktiviteten bland länets invånare ska öka.• Andelen barn och unga som regelbundet är fysiskt aktiva på ett allsidigt

sätt ska öka.• Andelen äldre som är regelbundet fysiskt aktiva ska öka.• Stillasittandet bland länets invånare ska minska.

Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Levnadsvanor grundas redan i barndomen. Att tidigt i livet ha positiva upplevelser av fysisk aktivitet, friluftsliv och idrott samt en tilltro till sin egen förmåga förutspår att man är fysiskt aktiv i vuxen ålder [23, 49]. Regelbunden fysisk aktivitet har många gynnsamma effekter på hälsan och motverkar de vanligaste folksjuk-domarna såsom hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, diabetes typ 2, vissa cancersjukdomar, övervikt och fetma med mera. I ett samhälle med en ökande andel äldre personer får den fysiska aktiviteten stor betydelse för ett hälsosamt åldrande, ett minskat hjälpberoende och sänkt sjuklighet [50].

Målet för de samlade insatserna inom detta område ska vara ett samhälle som är utformat så att det ger förutsättningar för ökad fysisk aktivitet för hela befolk-ningen. Det ska inkluderas av att samhällsplaneringen är sådan att vardaglig rörelse, spontanidrott, transport mellan hem, jobb och skola samt allsidig fysisk aktivitet är möjlig på ett tryggt och säkert sätt. Det innebär också att närlig-gande miljöer vid bostadsområden stimulerar och främjar till fysisk aktivitet. Personer med låg inkomst och kort utbildning är betydligt mindre aktiva än de med högre inkomster och lång utbildning. Högst andel personer med stillasit-tande livsstil finns bland arbetslösa, personer med sjukersättning, personer med ansträngd ekonomi och bland dem som är födda utanför Sverige.

Senare tids forskning har bland annat visat att stillasittande är en riskfaktor för ohälsa oberoende av hur fysiskt aktiv man är. Detta talar för att vi bör uppmärk-samma fysiskt aktiv och stillasittande som två olika beteenden [51].

9Målområde

Fysisk aktivitet

Hälso- och sjukvården bör rekommendera åtgärder som syftar till att patienter ska öka sin fysiska aktivitet. [45].

42

Vision: ” I Örebro län har invånarna goda matvanor och använder sunda och säkra livsmedel”

Länsmål:• Goda matvanor ska främjas.• De offentliga måltiderna ska kvalitetssäkras.• Andelen normalviktiga ska öka i alla åldrar.• Andelen barn som ammas upp till fyra månaders ålder ska öka så att den

minst överensstämmer med riksgenomsnittet. • Det ska inte förekomma att länsinvånare blir sjuka av smittämnen i mat

eller av förorenat vatten. • Tillgång till och konsumtion av ekologiska och närproducerade livsmedel

ska öka.

Goda matvanor, tillgång till rent dricksvatten och säkra livsmedel är en förut-sättning för en god hälsoutveckling i befolkningen [52]. Ämnen och tillsatser som kan vara skadliga för hälsan bör uppmärksammas. All livsmedelshantering måste utgå från försiktighetsprincipen. Livsmedelsverkets näringsrekommenda-tioner syftar till att tillgodose näringsbehovet och samtidigt förebygga förekom-sten av kostrelaterade sjukdomar som övervikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och vissa former av cancer. Goda matvanor kan beskrivas som att ha ett varierat intag av frukt, grönsaker och fiberrika livsmedel, välja livsmedel med bra fett-kvaliteter samt låg konsumtion av energitäta och näringsfattiga livsmedel [53]. I allt fler länder, däribland Sverige, håller fetma på att utvecklas till ett betydan-de hot mot god folkhälsa. Övervikt och fetma utvecklas genom en kombination av levnadsvanor, samhällsfaktorer och arv. Bland annat äter vi mer och rör oss mindre. Fetma och därtill relaterade sjukdomar är bland de mest ojämnt förde-lade ohälsotillstånden, där trenden tyder på att de socioekonomiska skillnaderna ökar.

Undernäring är ett stort problem bland kroniskt sjuka personer där upp emot 25 procent drabbas av sjukdomsrelaterad undernäring. Bland äldre kroniskt sjuka personer är problemet än större [54]. Problemen leder såväl till person-ligt lidande, minskad livskvalitet som avsevärda samhällskostnader men kan förebyggas och behandlas med ökad medvetenhet inom området och adekvata insatser [54].

10Målområde

Matvanor och livsmedel

Hälso- och sjukvården bör rekommendera åtgärder som syftar till att patienter ska äta mer hälsosamt [45].

43

Matvanor och livsmedel

44

Området alkohol, narkotika, dopning, tobak (ANDT) och spel omfattar mål-område 11 och delar av målområde 6. Syftet är att en rad åtgärder på samhälls-nivå ska minska bruket av alkohol och tobak, skapa ett narkotika- och dop-ningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av överdrivet spelande [3].

Alkohol, narkotika och tobak står för cirka 15 procent av den totala sjuk-domsbördan för män och cirka nio procent för kvinnor [55]. Socialstyrelsen har beräknat den sammanlagda samhällskostnaden för missbruket av alkohol och narkotika till 150 miljarder per år [56]. Storleken på de ANDT-relaterade problemen har varierat över tid beroende på lagstiftning, förebyggande insatser och trender. Vad gäller alkohol, narkotika och tobak finns väl grundad kunskap om både skadeverkningar och verksamma åtgärder för att minska problemen. Dopning är ett relativt nytt problemområde varför kunskapsmängden är min-dre. Insatserna för att minska bruk, missbruk och skador måste vidtas på lokal, regional och nationell nivå. Ansvaret faller på många huvudmän och samverkan är nödvändig för att bli effektiv.

Den 30 april 2011 antog Sveriges riksdag en proposition om en samlad strategi för alkohol- narkotika, dopnings- och tobakspolitiken [55]. Denna kommer att vara styrande för de insatser som görs inom området under strategiperioden 2011–2015.

Det strategiska området alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

45

Vision: ”Ett län fritt från narkotika och dopning, med minskade skador orsakade av alkohol, tobak och spel”

Länsmål:• Arbetet med prevention, tidig upptäckt och stödinsatser inom området

alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel ska intensifieras.• Det ofödda barnet, barn och unga ska skyddas mot skadliga effekter

orsakade av alkohol, narkotika, dopning och tobak. • Antalet unga som debuterar tidigt med alkohol och/eller tobak ska

minska.• Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av

alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobak och spel ska minska.• Ingen ska ofrivilligt utsättas för tobaksrök.• Risker för spelmissbruk ska uppmärksammas och aktivt motverkas.

Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig bestämningsfaktor för häl-san. Att arbeta med att höja debutåldern för alkoholkonsumtion samt att förmå ungdomar att helt avstå från övriga droger är därför angeläget. Även ett över-drivet spelande kan leda till ohälsa. Nationellt sett har andelen personer med överdrivet spelande varit konstant sedan början av 2000-talet, andelen som spe-lar om pengar har dock minskat. Problemen är vanligast förekommande bland män mellan 18–24 år [3]. Riskabelt spelande och spelproblem är vanligare i socioekonomiskt utsatta grupper. Det finns starka samband mellan tobaks- och alkoholbruk och att använda narkotika. Detta mönster är mycket likartat mel-lan könen. Forskning visar att tobaksbruk är det första normbrytande beteendet som kan bana väg för andra droger. Exempelvis är utvecklad alkoholism tio gånger vanligare bland rökare [23].

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, och dopnings- och tobakspolitiken 2011–2015 [55] anger regeringens mål, inriktning och struktur för nationell uppföljning och utvärdering av ANDT-politiken. Målen handlar bland annat om att begränsa tillgången, skydda barn mot skadliga effekter, höja debutåldern och förbättrad tillgång till ändamålsenlig vård och behandling för dem som fastnat i ett beroende eller riskbeteende.

11Målområde

Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

Hälso- och sjukvården bör rekommendera åtgärder som syftar till att patienter ska sluta använda tobak respektive minska sin kon-sumtion av alkohol [45].

Hälso- och sjukvården bedriver förebyggande arbete för att förhindra ANDT-relaterade fosterska-dor.

Det strategiska området alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

46

Referenser1. En förnyad folkhälsopolitik. Regeringens proposition 2007/08:110. Stockholm: Socialdepartementet, 2008. 2. Mål för folkhälsan. Regeringens proposition 2002/03:35. Stockholm: Socialdepartementet, 2002.3. Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa – allas ansvar. Rapport 2010:16. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2010.4. Janlert, U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och Kultur, 2000.5. Bremberg, S. & Eriksson, L. Investera i barns hälsa. Stockholm: Gothia förlag, 2010.6. Grundämnet. Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting: Örebro, 2010.7. Liv & hälsa 2008, Resultat av en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter. CDUST-rapport nr 1, 2008.8. Medin, J. & Alexandersson, K. Begreppen hälsa och hälsofrämjande – en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur, 2000. 9. Ottawa charter for health promotion. Copenhagen: World health organization, WHO Europe, 1986.10. Upp till 18 – fakta om barn och ungdom. Barnombudsmannen rapporterar BR2010:01. Stockholm: Fritzes, 2010.11. Folkhälsopolitisk rapport 2005. Rapport 2005:05. Stockholm: Statens folk- hälsoinstitut, 2005.12. Ågren, G. Den nya folkhälsopolitiken. Rapport 2003:31. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, 2003. 13. Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan. Rapport 2000:91. Betänkande av Nationella folkhälsokommittén. Statens offentliga utredningar (SOU). Stockholm: Socialdepartementet, 2000.14. Underlag för Behovsanalys 2011. Örebro: Örebro läns landsting, 2011.15. Persson, C., Ekbäck, G. & Nyström, E. Socioekonomiska kluster i Örebro län - tandhälsa hos barn och ungdomar 2007. Laboremus nr 6, 2009. Örebro: Örebro läns landsting, 2009.16. Hälsa i arbetslivet (elektronisk). Statens folkhälsoinstitut. Tillgänglig: http:/www.fhi.se/Statistik-uppfoljning/Folkhalsodata (22 mars 2012).17. Folkhälsodata (elektronisk). Statens folkhälsoinstitut. Tillgänglig: http:/www.fhi.se/Statistik-uppfoljning/Folkhalsodata (22 mars 2012). 18. Äldres liv och hälsa i Sörmland och Örebro län. Örebro läns landsting, Landstinget Sörmland, FoU i Sörmland och Regionförbundet Örebro. Örebro, 2011.19. Liv & hälsa ung 2011. Befolkningsundersökning av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting (2011). 20. Lindén-Boström, M. och Persson, C. Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007. Örebro: Örebro läns landsting, 2008.21. Lindén-Boström, M. (red). Föräldrars livsvillkor och barns hälsa. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Liv & hälsa år 2000. CDUST-rapport nr 9, 2003.

47

22. Barnhälsovården statistik 2009. Barnhälsovården, Örebro läns landsting. Tillgänglig: www.orebroll.se/bhv (27 april 2011).23. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv. Örebro: Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting, 2010.24. Brunnberg, E., Lindén-Boström, M. & Persson, C. Att höra eller nästan inte höra. Liv & hälsa ung 2005 och 2007 i Örebro län. Örebro: Örebro läns landsting, 2009.25. HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting. Örebro: Örebro läns landsting, 2010.26. Lägesrapport 2011 hälso- och sjukvård och socialtjänst. Stockholm: Soci- alstyrelsen, 2011. 27. Verksamhetsplan med budget 2012-2013. Örebro: Örebro läns landsting, 2011.28. Hammarström, A. & Hensing, G. Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv – Arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld. Rapport 2008:8. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2008.29. Barns och ungas uppväxtvillkor. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Rapport 2011:14. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2011.30. Föräldrastöd – en vinst för alla. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Rapport 2008:131. Betänkande av Föräldrastödsutredningen. Statens offentliga utredningar (SOU), Socialdepartementet Stockholm: Fritzes, 2008.31. Mänskliga rättigheter, barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartemen- tets press-, informations- och kulturenhet, 2005.32. Socialtjänstlag (SFS 2001:453). Stockholm: Socialdepartementet.33. Mödrahälsovården (elektronisk). Örebro läns landsting. Tillgänglig: www.orebroll.se (8 juni 2011).34. Barnhälsovården (elektronisk). Örebro läns landsting. Tillgänglig: www.orebroll.se (8 juni 2011).35. Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) Stockholm: Socialdepartementet.36. Theorell, T. (red). Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur, 2003.37. Nordander C., Ohlsson K., Åkesson I., Arvidsson I., Balogh I., Hansson G Å., Strömberg U., Rittner R. & Skerfving S. Risk of musculoske letal disorders among females and males in repetitive/ constrained work. Ergonomics 2009;10:1226-1239.38. Allvin M. Gränslöst arbete – socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Malmö: Studentlitteratur, 2006.39. Hansson A. Hälsopromotion i arbetslivet. Malmö: Studentlitteratur, 2004.40. Landstingshälsan (elektronisk). Örebro läns landsting. Tillgänglig: www.orebroll.se (8 juni 2011).41. Miljöer och produkter. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Rapport 2011:13. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2011.42. Prioriterade miljömål ur hälsoperspektiv (elektronisk). Socialstyrelsen. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/halsoskydd/halsaimiljomal- arbetet/prioriterademiljomal (19 oktober 2011).

48

43. Miljömålsportalen (elektronisk). Tillgänglig: http://www.miljomal.se/ (19 oktober 2011).44. God bebyggd miljö (elektronisk). Boverket. Tillgänglig: http://www.boverket.se/Miljo/Mal-for-miljon/ 45. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Stockholm: Socialstyrelsen, 2011.46. Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen, 2009.47. Att förebygga vårdrelaterade infektioner – ett kunskapsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen, 2006.48. Heikki Tikkanen, R., Abelsson, J. & Forsberg, M. UngKAB09 Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga. Göteborg: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, 2011.49. Currie, C., Roberts, C., Morgan, A., Smith, R., Settertobulte, W., Samdal, O. & Barnekow Rasmussen V. Young people’s health in context. Health behaviour in school-aged children. Köpenhamn: World health organization, WHO Europe, 2004. 50. Äldres miljöer för fysisk aktivitet – samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2008.51. Ekblom-Bak, E., Ekblom, B. & Hellenius, M-L. Minskat stillasittande lika viktigt som ökad fysisk aktivitet. Läkartidningen 2010:9;587-88.52. Sveriges elva folkhälsomål. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, 2003.53. Svenska näringsrekommendationer översatta till livsmedel (SNÖ). Livsmed- elsverket Rapport 1. Uppsala: Livsmedelsverket, 2003.54. Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Stockholm: Socialstyrelsen, 2011.55. En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Regeringens proposition 2010/11:47. Stockholm: Socialdepartementet, 2010. 56. Bättre insatser vid missbruk och beroende. Rapport 2011:35. Betänkande från Missbruksutredningen. Statens offentliga utredningar (SOU). Stock- holm, Socialdepartermentet, 2011.

49

BilagaVid formuleringen av folkhälsomål för Örebro län har hänsyn tagits till ett antal såväl internationella som nationella och regionala dokument.

Internationella dokumentWHO:s Hälsa 21Policyns huvudsyften är att främja och skydda människors hälsa under hela livet, att minska förekomsten av de vanligaste sjukdomarna och personskadorna samt att lindra det lidande de orsakar.

WHO:s ramkonvention om tobakskontrollKonventionens syfte är att minska den tobaksrelaterade sjukligheten och dödlig-heten men också tobakens samhälls- och miljöpåverkan.

WHO:s Closing the GapI rapporten konstateras att social rättvisa bokstavligen är en fråga om liv och död och menar att större jämlikhet i hälsa kan uppnås genom att påverka hälsans sociala bestämningsfaktorer. I rapporten anges tre övergripande rekom-mendationer: • förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv• angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser – globalt,

nationellt och lokalt• utveckla metoder för att mäta och följa ojämlikheten i hälsa, utveckla kun-

skapsbasen, utbilda människor som är tränade att se sociala bestämnings-faktorer och utveckla människors medvetenhet om dessa.

AmsterdamsfördragetEuropeiska Unionens åtgärdsprogram för folkhälsan omfattar tre målområden:

• förbättra informationen och kunskaperna för att främja folkhälsan och stärka hälsovårdssystemet

• förbättra kapaciteten för snabba och samordnande åtgärder vid hälsoris-ker

• åtgärda faktorer som påverkar folkhälsan.

FN:s konvention om barnets rättigheterKonventionens grundprinciper är att:

• alla barn har lika värde (artikel 2)• principen om barnets bästa (artikel 3)• barnets rätt till liv och utveckling (artikel 6)• barnets rätt att få göra sig hört och påverka sin egen situation (artikel 12).

50

Europa 2020Europeiska Unionens ekonomiska strategi föreslår följande mål för EU-länderna:

• att 75 procent av befolkningen i åldrarna 20–64 år skall ha ett arbete• att 3 procent av EU:s BNP ska investeras i FoU• att energi- och klimatmålen ”20/2020” ska nås (minska utsläppen med

20 procent, sänka energianvändningen med 20 procent och öka andelen förnyelsebar energi med 20 procent)

• att den andel ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 pro-cent och att minst 40 procent av den yngre generationen ska ha avslutad högre utbildning

• att antalet personer som hotas av fattigdom ska minska med 20 miljoner.

Nationella dokumentHälso- och sjukvårdslagenMålet för hälso- och sjukvården är ”en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen” (HSL, 1982:763 § 2). I ett tillägg står att ”hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården ska när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada” (Lag 1998:1660). I ett ytterligare tillägg finns en markering om landstingens och kommunernas ansvar för bland annat folkhälso-vetenskaplig forskning (Lag 1996:1289).

SocialtjänstlagenMålet för samhällets socialtjänst är att ”på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvill-kor, och aktiva deltagande i samhällslivet” (SoL SFS 2001:453 § 1).

En svensk strategi för en hållbar utveckling I regeringens strategi för en hållbar utveckling är en god hälsa framtidens vikti-gaste resurs. Höga sjuktal, liksom bestående sociala och könsrelaterade skillna-der i hälsa, är ett grundläggande hot mot hållbar utveckling, liksom miljöpro-blem i form av gifter och buller (Regeringens skrivelse 2003/04:129).

Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan1997 tillsattes en parlamentarisk utredning, Nationella folkhälsokommittén. Kommitténs arbete lade en grund till det nationella folkhälsomål som antogs av regeringen våren 2003 (som inte är en lagstiftning).

51

Folkhälsorapport 2009Rapporten ger en beskrivning och analys av hur hälsotillståndet utvecklas i olika befolkningsgrupper. Den bidrar även med underlag för hälsopolitiken.

Social rapport 2010Rapporten ger en översikt över vilka de sociala problemen är och hur de föränd-ras över tid.

Folkhälsopolitisk rapport 2010 Rapportens syfte är att visa hur förutsättningarna för hälsan i Sverige har ut-vecklats med fokus på perioden 2004–2009, redovisa åtgärder som genomförts och rekommendera framtida åtgärder.

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitikenEn samlad strategi för alkohol- narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken antogs av riksdagen 30 mars 2011. Det övergripande målet i strategin är ett samhälle fritt från narkotika och dopning med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk.

Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbeteMålet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. I miljömålspropositionen pekar regeringen ut den miljöpolitiska vägen framåt (Regeringens proposition 2009/10:155).

Regionala dokument

Liv & hälsa 2008 Knappt 41 000 personer svarade på frågor om hälsa, levnadsvanor, livsvillkor och vårdutnyttjande, varav drygt 10 000 i Örebro län. Undersökningen är ett samarbete mellan landstingen i Sörmland, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro, den så kallade CDUST-regionen.

Liv & hälsa ung 2005, 2007, 2009 och 2011Drygt 8600 skolelever år 2005, knappt 9000 skolelever år 2007, drygt 8000 skolelever år 2009 och närmare 8000 elever år 2011 i grundskolans sjunde och nionde klass samt gymnasiets år 2 i Örebro län svarade på frågor om hälsa, livs-villkor, levnadsvanor, fritid och skola.

52

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Strategiprogrammets övergripande mål är att ”skapa ett internationellt konkur-renskraftigt näringsliv, verksamt i en omgivning som karaktäriseras av positivt företagsklimat och en god livsmiljö”. De fyra viktigaste utvecklingsområdena är kunskap och kompetens, innovationer och entreprenörskap, lustfyllda möten och upplevelser, och den öppna regionen.

Regionala miljömål för Örebro län Länsstyrelsen Örebro län har i uppdrag att samordna det regionala arbetet för att uppnå de svenska miljökvalitetsmålen.

www.orebroll.se

Postadress: Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro.

Besöksadress: Eklundavägen 2, Örebro. E-post: [email protected]

Telefon 019–602 70 00, telefax 019–602 70 08

Protokoll

Sammanträdesdatum





§ 144 Förlängning av Regionalt program för social välfärd


SammanfattningRegionalt program för social välfärd 2012 - 2015, föreslås att gälla till och med 2017.

Det regionala programmet för social välfärd ligger till grund för den verksamhet som bedrivs inom Område välfärd och folkhälsa som syftar till att förstärka samverkan inom ramen för det specifika samverkansrådet folkhälsa, social välfärd och vård. Programmet är också en viktig grund för arbetet med att utveckla kunskaps- och metodstöd till kommunernas socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård.

Beslutsunderlag FöredragningsPM regionstyrelsen 2016-06-07, förlängning av regionalt program för

social välfärd


att anta en förlängning av Regionalt program för social välfärd 2012-2015, till att gälla till och med 2017.

Skickas tillRegionfullmäktigeSamtliga förvaltningar inom Region Örebro län Länets kommuner

1 (1)

kbj005

Maskinskriven text

22.

regionalt program för social välfärd 2012–2015 1

The Heart of Sweden logotype Vit

social välfärd regionalt program för social välfärd

2 regionalt program för social välfärd 2012–2015

innehåll

förord 3inledning 4Utvecklingsstrategi för örebroregionen 5vem riktar sig programmet till? 5perspektiv och utgångspunkter 6 målbilder 2015 10strategier 12programmets genomförande 14slutord 15


förord

Regionfullmäktige i Örebroregionen har 2012-05-10 an-tagit ett regionalt program för social välfärd för perioden 2012 – 2015. Programmet ska bidra till regional utveck-ling av den sociala välfärden och förtydliga regionför-bundets uppdrag inom området. Det regionala sociala välfärdsprogrammet ska komplettera den regionala ut-vecklingsstrategin och kopplas ihop med andra nationella, regionala och lokala strategier och handlingsplaner som finns inom det sociala välfärdsområdet.

Programmet har utarbetats under 2011 i en process där regionens kommuner, landstinget, offentliga aktörer och frivilligorganisationer har varit delaktiga.

långsiktigt mål

I Örebroregionen lever alla människor ett värdigt liv och deltar aktivt i samhället.

Med det regionala programmet för social välfärd har vi fått en gemensam och viktig plattform för att möta regionens utmaningar inom detta område. Med utgångs-punkt i de målområden och de strategier som fastställs i programmet finns nu grunden för ett samlat utvecklings-arbete för att skapa en region där alla människor lever ett värdigt liv och deltar aktivt i samhället.

irén lejegren lars elamson annika engelbrektssonordförande i 2 vice ordförande ledamot i regionstyrelsenregionstyrelsen och rapportör och rapportör


inledning

Den regionala utvecklingsstrategin utgår från att det är ”människor som formar framtiden”. En del i EU:s strategi för utveckling fram till år 2020 är den europeiska platt-formen mot fattigdom som ska garantera att människor som drabbats av fattigdom och social utestängning ska kunna leva ett värdigt liv och aktivt delta i samhället.

De sociala frågorna i det regionala perspektivet behöver synliggöras. För att göra ett samhälle attraktivt för män-niskor att bo och leva i måste den sociala välfärden vara tillgänglig och hålla en hög kvalitet.

Programmet ska vara vägledande för regionförbundets arbete och till stöd för regionförbundets medlemmar. Programmet anger ett antal målbilder inom social välfärd som ska prioriteras till och med år 2015.

Programmet har formats i dialog med fler än hundra per-soner från ett stort antal verksamheter och organisationer i regionen. Politiker, chefer, strateger och medarbetare från regionens kommuner, landstinget, universitetet och brukarorganisationer har diskuterat den sociala välfärden i Örebroregionen utifrån följande teman: ”Nuläge, Fram-tid och Handling”.

Programmet innehåller målbilder, som anger långsiktiga mål, och strategier som leder mot dessa. Det ska ligga till grund för handlingsplaner för programperioden som preciserar uppföljningsbara mål och de konkreta aktivite-ter som ska genomföras. Det fortsatta arbetet med detta kräver att olika aktörer, offentliga, enskilda och ideella, arbetar tillsammans för att lyckas. Det är Regionförbun-dets ambition att det sociala välfärdsprogrammet ska bli en gemensam grund för ett samlat och kraftfullt utveck-lingsarbete.


Utvecklingsstrategi för örebroregionen

En regional utvecklingsstrategi för Örebroregionen antogs 2010. Dess syfte är att skapa bästa möjliga framtid för människor och verksamheter i regionen och den riktar sig till alla de personer och organisationer som vill vara med och påverka regionens långsiktiga utveckling.

Det regionala utvecklingsarbetet har som mål att säkra god miljö och hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa för nu levande och kommande generationer; en smart och hållbar regional utveckling. Fyra utvecklingsområden lyfts fram:

• Kunskapochkompetens• Innovationerochentreprenörskap• Lustfylldamötenochupplevelser• Denöppnaregionen

Den regionala utvecklingsstrategin pekar också ut ett antal genomsyrande perspektiv som vi hela tiden måste bära med oss för att få en långsiktig, mänsklig och håll-bar utveckling. Dessa perspektiv är:

• Ekologiskthållbart• Mångfaldochintegration• Barnochunga• Enjämställdregionoch• Engodfolkhälsa

Arbetet med att utveckla den sociala välfärden griper in i dessa utvecklingsområden och perspektiv. Det regionala sociala välfärdsprogrammet ska därför komplettera den regionala utvecklingsstrategin och kopplas ihop med an-dra nationella, regionala och lokala strategier och hand-lingsplaner som finns inom det sociala välfärdsområdet.

vem riktar sig programmet till?

Det sociala välfärdsprogrammet ska vara vägledande för regionförbundets arbete. Programmet ska också stödja de verksamheter som bedrivs utifrån socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen i kommunal verksamhet och de verksamheter som bedrivs i kommunerna och landstinget med stöd i dessa lagar och som förutsätter samverkan för individens bästa. Ideella och enskilda verksamheter och andra delar av det civila samhället ska kunna få idéer och stöd i programmet.

I det regionala utvecklingsarbetet är förebyggande arbete och insatser viktiga för att skapa en god livskvalitet för alla. Men detta program handlar också om de verksamhe-ter som i sin vardag möter samhällets mest utsatta med-borgare med stora och komplexa behov av vård, omsorg och stöd.

Den yttersta målgruppen för det sociala välfärdsprogram-met är de människor som är i behov av vård, omsorg och stöd från de verksamheter som bedrivs i kommuner och landsting med stöd i lagarna som anges ovan.


individen i fokusIndividens självbestämmande, delaktighet och inflytande har länge varit vägledande principer för arbetet inom den socialavälfärden.Bådeisocialtjänstlagenochhälso-ochsjukvårdslagen stadgas att verksamheterna ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Olika författningar anger att den enskilde ska vara delak-tig i planeringen av och ha inflytande över de insatser som ges. Den enskilde individen är expert på sitt eget liv och vet, i de flesta fall, vad som är bäst för henne eller honom. Det återstår mycket arbete för att dessa principer ska tillämpas fullt ut.

Intresse- och brukarorganisationerna är viktiga för att stärka individers och gruppers inflytande. De önskemål, kunskaper och erfarenheter som dessa organisationer har måste tas till vara och ses som en resurs i utvecklings-arbetet.

En viktig utgångspunkt för programmet är att individens inflytande och delaktighet förbättrar tillgänglighet, kvalitet och effektivitet i välfärden.

en jämlik och jämställd social välfärdMänniskors levnadsvillkor och förutsättningar är ojäm-lika och samhällets sociala välfärd når inte alla medbor-gare på ett likvärdigt sätt. Det är till och med så att den sociala välfärdens tjänster och utbud ibland bidrar till att öka skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper. Medvetenheten om detta behöver höjas och kunskapen behöver förbättras. Alla människor – oavsett kön, köns-uttryck, sexuell läggning, ålder, etnisk bakgrund, utbild-ningslängd, inkomst, bostadsort och funktionsnedsätt-ning – ska uppleva att de bemöts och behandlas på ett likvärdigt sätt och får tillgång till den sociala välfärden utifrån individuella behov.

örebroregionens samverkansstrukturÖrebroregionen har ett gott samarbete mellan kommu-ner, landsting och regionförbund. Sedan länge finns en organiserad samverkan där företrädare för verksamheter på olika nivåer och inom olika funktioner diskuterar de aktuella och framtida utmaningar de möter i arbetet med att utveckla den sociala välfärden.

Denna samverkansstruktur leds av politiker i Samver-kansgruppen för hälso- och sjukvård, socialtjänst, elev-stöd och skolhälsovård, Maritgruppen. Gruppen behand-lar strategiska utvecklings- och samverkansfrågor. Som stöd till Maritgruppen finns olika grupper där chefer från landstinget och kommunerna i samverkan diskuterar och hittar lösningar på gemensamma utmaningar.

De möjligheter som denna samverkansstruktur ger för dialog och för gemensamma strategier är en viktig för-utsättning för det sociala välfärdsprogrammets genom-förande.

en evidensbaserad praktik för god kvalitet Inom socialtjänsten pågår en omfattande kunskapsut-veckling. Verksamheterna saknar idag tillräcklig kunskap om effekten av olika insatser, arbetssätt och metoder. I Örebroregionen samarbetar regionförbundet, länets kommuner och landstinget för att bygga stödstrukturer för en evidensbaserad praktik för god kvalitet i social-tjänsten.

Evidensbaserad praktik är ett arbetssätt som innebär att brukaren och de professionella tillsammans fattar beslut om lämpliga insatser utifrån bästa tillgängliga kunskap. Arbetssättet förutsätter ett ständigt och systematiskt lärande och utgår från tre kunskapskällor – brukaren, praktikern och forskningen. Målet är att insatserna ska hålla en så god kvalitet som möjligt sett ur brukarens perspektiv.

perspektiv och utgångspunkter


viktiga lagarDet sociala välfärdsprogrammet för Örebroregionen utgår från de lagar som är till för att garantera medborgarnas sociala välfärd. De viktigaste lagarna inom detta område ärsocialtjänstlagen(SoL)ochhälso-ochsjukvårdslagen(HSL).

socialtjänstlagens portalparagraf1§ Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas• Ekonomiskaochsocialatrygghet• Jämlikhetilevnadsvillkor• AktivadeltagandeisamhällslivetSocialtjänstenskallbyggapårespektförmänniskornassjälvbestämmandeochintegritet.

Hälso- och sjukvårdslagens mål för hälso- och sjukvården 2§Måletförhälso-ochsjukvårdenärengodhälsaochenvårdpålikavillkorförhelabefolkningen. Vårdenskallgesmedrespektförallamänniskorslikavärdeochfördenenskildamänniskansvärdighet.Densomhardetstörstabehovetavhälso-ochsjukvårdskallgesföreträdetillvården.

Förutom dessa övergripande lagar finns tilläggslagar som reglerarspecifikamålgruppersbehov.LSS,Lagenomstödoch service till vissa funktionshindrade, är ett exempel på en sådan lag. Det finns även författningar som reglerar samverkan mellan olika huvudmän.

omvärlden förändras Vårt samhälle och omvärld förändras i allt snabbare takt. Det kan innebära både möjligheter och utmaningar för utvecklingen av den sociala välfärden i Örebroregionen, något som måste synliggöras i det fortsatta arbetet med att förverkliga de målbilder som formuleras i programmet. I arbetet med programmet har vissa omvärldsförändringar identifierats som kan få stor påverkan på framtidens sociala välfärd i Örebroregionen.

mångfald och integrationI den regionala utvecklingsstrategin skrivs följande om arbetet med mångfald och integration:

”Vårsynpåintegrationhandlaromallaslikarättigheter,skyldigheterochmöjligheter,oavsettbakgrund.Mångfaldochintegrationkommerattvaranyckelfrågorförframti-densregioner.Denmångfaldsommänniskormedutländskbakgrundtillförvårregionärviktigförvårkompetens-ocharbetskraftsförsörjning,menocksåförutvecklingenavvårkulturividbemärkelse.Därförärdetviktigtattskapabättreförutsättningarförmänniskormedutländskbak-grundattstannaivårregion,attetablerasigpåarbets-marknadenochattaktivtengagerasigisamhälls-utvecklingen.”


Var sjunde invånare i Sverige är född utomlands, detta motsvarar14procentavbefolkningen.Blandutomeuro-peiska invandrare, framförallt de nyanlända, står förhål-landevis många utanför arbetsmarknaden och har därmed en förhöjd risk för fattigdom.

Sedan det tidiga 1990-talets ekonomiska svacka har boendesegregationen blivit ett alltmer tydligt problem i Örebroregionen. Den rikaste befolkningen bor i de svenskdominerade villaområdena och den fattigaste i bostadsområden där många hyresgäster är födda utom-lands. Att växa upp i ett bostadsområde med hög arbets-löshet medför i många fall svårigheter att senare i livet etablera sig på arbetsmarknaden.

den viktiga skolgångenDen regionala utvecklingsstrategin lyfter fram skolans utmaningar på följande sätt:

”Skolanärgrundenförregionensframtidskompetensför-sörjning,förhelasamhälletsutvecklingochinteminstförenskildaindividersmöjlighettillettbraliv.Vivillattbarnoch unga ska få en gedigen grundutbildning som lockar till kunskapsfördjupning,frittfrånkönstraditionellttänkan-de…Förattsäkerställaattallabarnochungaivårregionfårenrimligchansattlyckasbramedsinutbildning,måsteviförändraarbetssättförattförhindranågonatthamnaisocialaproblemunderuppväxten.” Ett högt prioriterat utvecklingsarbete pågår i regionen inommålområdetKunskapslyftförbarnochunga.IÖre-broregionen är de genomsnittliga meritvärdena för elever som lämnar grundskolan anmärkningsvärt låga i jämfö-relse med övriga riket. Elva av regionens tolv kommuner finns bland de 90 kommuner som är rankade med lägsta genomsnittliga meritvärde. Utbildning är en av de vikti-gaste faktorerna för ungdomars framtida möjligheter. De grupper som har låga eller ofullständiga betyg från grund-skolan riskerar framtida psykosociala problem.

arbetsmarknadens polarisering och ekonomisk utsatthetSvag anknytning till arbetsmarknaden påverkar i hög grad människors levnadsförhållanden och hälsa. År 2010 stod i Sverige sju procent av personer i förvärvsaktiv ålder helt utanför arbetskraften, dvs. man har varken ett arbete eller är inskriven som arbetslös. Polariseringen på arbetsmarknaden tilltar och de grupper (unga, funk-tionsnedsattaochutlandsfödda)somstårallralängstifrånarbetsmarknaden blir allt större. En särskilt utsatt grupp är de ungdomar som varken arbetar eller studerar under övergångsfasen från ungdom till vuxenliv.

Bristandeekonomiskaresurserbegränsarindividershand-lingsutrymme. Fattigdom är en central indikator på ofärd eftersom en svag hushållsekonomi har samband med andra ofördelaktiga förhållanden som ohälsa, trångbodd-het, låg självkänsla och bristfälligt deltagande i det sociala livet. Fattigdom är vanligt bland unga vuxna, invandrare, funktionsnedsatta och ensamstående kvinnor med min-deråriga barn.

Fattigdom under uppväxtåren kan drabba barnen i dubbel bemärkelse, dels genom låg levnadsstandard under barndomen, dels genom ökad risk att själva bli fattiga som vuxna. Fattigdomsbekämpning är en av fem prioriterade frågor i Europa 2020-strategin.

den psykiska ohälsan DenpsykiskaohälsaniSverigeäromfattande.Beräkning-ar visar att 20-40 procent av den svenska befolkningen lider av någon form av psykiska besvär, på en skala från lättare psykiska problem som t.ex. ängslan, oro och ång-est, till diagnostiserade psykiska sjukdomar. Framförallt kan en ökning ses av psykisk ohälsa bland unga kvinnor och flickor. Hälsan idag är inte jämlikt fördelad. Detta gäller både den psykiska och fysiska ohälsan. Undersök-ningar visar att det finns betydande skillnader i hälsa beroende på utbildningsnivå, socioekonomiska förhållan-den, etnisk bakgrund, ålder, funktionsnedsättning, kön, könsuttryck och sexuell läggning.


Dagens generation av unga personer med psykiska funk-tionsnedsättningar samt personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar(NPF)ärrelativtnyabrukargrup-per som alltmer har uppmärksammats och den senare gruppen tenderar att öka. De stöd- och serviceinsatser som idag erbjuds motsvarar inte de yngre målgruppernas krav, förväntningar, önskemål och behov.

det ökade missbruket och riskbruketAntalet personer med missbruks- och beroendeproblem ökar stadigt. Nya grupper med missbruks- och beroende-problem har också identifierats. Det handlar t.ex. om läkemedelsmissbruk, missbruk av dopningsmedel, spelmissbruk och missbruk av alkohol bland äldre. De tillgängliga vård- och behandlingsresurserna är inte anpassade för att möta det ökande behovet av vård och stöd eller att svara upp mot de nya målgruppernas behov.

Forskning visar att det förekommer ett omfattande dolt missbruk och riskbruk. Personer med riskbruksproblem utgör en grupp som socialtjänsten och hälso- och sjuk-vården av olika skäl inte når. Ett skäl är att dessa personer inte vill vända sig till socialtjänsten för att få stöd för sina problem.

regionens ojämna befolkningsutvecklingBefolkningsprognoserframtillår2020tyderpåattan-talet invånare kommer att minska i de flesta av regionens kommuner.Örebro,KumlaochLekebergärdekommu-ner som beräknas växa. Andelen barn och unga minskar i kommunerna liksom andelen 20-30-åringar. Arbets-kraften blir äldre och stora pensionsavgångar väntar. På sikt blir det svårare att rekrytera arbetskraft till vården och omsorgen.

en åldrande befolkningOm tjugo år har antalet ålderspensionärer i Örebro-regionen ökat med 20 000 personer. Den demografiska utvecklingen kommer att påverka den ekonomiska och sociala utvecklingen, välfärden, hälso- och sjukvården och omsorgen om den enskilda människans välbefinnande. Det kommer att innebära en utmaning att ge mer vård och omsorg, men också en möjlighet till utveckling och innovationer inom offentlig och privat vård och omsorg. Stora krav kommer att ställas på samverkan mellan huvudmännen för att ta hand om de mest sjuka äldre, men också att arbeta förebyggande med rehabilitering, riskbedömningar och hälsoinformation.

Många äldre har idag svårt att kontakta vården och upp-fatta den information som ges. En lättillgänglig vård och omsorg och färre vårdkontakter önskas av äldre idag. Med en allt större andel äldre som bor i ordinärt boende ökar också behovet av stöd och social gemenskap.

UtvecklingsmöjligheterEtt regionalt socialt välfärdsprogram ska bygga på de styr-kor som finns och de svagheter vi känner till. Det finns mycket som är bra i Örebroregionens sociala välfärd men det finns även sådant som kan bli bättre. Här listas kort några av de styrkor och svagheter som lyfts fram under processen med att ta fram programmet.

styrkor svaghetersamverkansklimatet stuprörstänkandet Utvecklingsviljan verksamheternas låga statusdet regionala perspektivet dialogen med individen/brukarenKunskap och forskning ledarskapetKompetens segregering

Dessa utvecklingsmöjligheter blir tillsammans med de redovisade omvärldsförändringarna ett avstamp för det sociala välfärdsprogrammets målbilder och strategier.


målbilder 2015

Det här vill vi uppnå fram till 2015.

Ett fortsatt arbete ska genomföras under regionför-bundets ledning där målbilderna skapar grunden för handlingsplaner med uppföljningsbara mål och konkreta aktiviteter.

Barn och ungas välfärd och rättigheterI Örebroregionen har alla barn och unga, såväl flickor som pojkar, rätt till trygga och goda uppväxtförhållanden och en utvecklande framtid. FN:s konvention om barnets rättigheter utgör en grund för de verksamheter som möter barn och unga.

• Andelenbarnsomleveriekonomisktutsatta familjer minskar.

• Iregionensallakommunererbjudsföräldrarstöd från graviditeten och genom barnens hela uppväxt.

• Allabarngesförutsättningarattfullföljaskolgångenmed godkända betyg i en trygg och stimulerande

skolmiljö.

• Barnochungairegionenfårdenvårdochdetstöd de behöver vid rätt tidpunkt och från den verksamhet

som bäst kan tillgodose barnets behov.

• Barnochungasomfårinsatserfrånsocialtjänsten har samma livschanser som andra barn.

ett aktivt deltagande i samhället för personer med funktionsnedsättningI Örebroregionen har alla personer med funktionsnedsätt-ning rätt att aktivt delta i samhällslivet. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är grunden för detta.

• Personermedfunktionsnedsättningharindividuelltoch flexibelt utformade stödinsatser som ökar deras möjlighet att leva ett självständigt liv.

• Andelenpersonermedfunktionsnedsättningmed lönearbete på den öppna arbetsmarknaden ökar.

• IÖrebroregionenerbjudspersonermedfunktions- nedsättning hjälpmedel, IT- och annat tekniskt stöd för att öka möjligheterna till ett aktivt deltagande i

samhällslivet.

ett liv fritt från missbruk och beroendeI Örebroregionen har alla människor rätt till stöd för att kunna leva ett liv utan missbruk och beroende.

• Andelenpersonermedrisk-ochmissbruks- problem minskar.

• Riskbrukupptäckstidigtförattindividensutvecklingav missbruk och beroende ska förhindras.

• Individermedmissbruks-ellerberoendeproblemochderas anhöriga erbjuds effektiv vård och ett gott stöd.

• Individersomharblivitdrogfriaerbjudsettutvecklatstöd för att klara av ett liv som nykter eller drogfri.

en god äldreomsorg De äldre i Örebroregionen lever ett aktivt liv och har en värdig tillvaro. De upplever social gemenskap, känner trygghet och har inflytande i samhället och över sin vardag. Nationella mål för äldrepolitiken utgör grunden för detta.

• Deäldreharkunskapomhälsosammalevnadsvanoroch tillgång till anpassad hälsorådgivning och aktivite-ter för att kunna främja sin hälsa i tidigare åldrar.

• Deäldreklararsigsjälvaivardagengenomrehabilite-ringsinsatser och genom att utnyttja IT och andra

teknikstöd samt tjänster inom vården och omsorgen.

• Deäldrekanfåhjälpochstödmedvårdochomsorg i hemmet såväl som i särskilt boende, och får sjukhus-

vård när det är nödvändigt.

• IÖrebroregionenkännerdesjukaäldretrygghetochförtroende för vården och omsorgen.



strategier

Strategier för att driva den regionala utvecklingen mot målbilderna.

omvärldsbevakning för nytänkande och innovationOmvärlden förändras, nya brukargrupper med nya behov och förväntningar uppstår och kunskap är en färskvara som ständigt behöver förnyas. Att blicka ut och se hur andra i Sverige och i Europa möter framtidens utma-ningar i den sociala välfärden är ett sätt att lära nytt och att få nya tankar om vad som är möjligt. Därför behöver Örebroregionen starkare arenor för omvärldsbevakning. Nationell och regional statistik behöver analyseras och användas för lärande och utveckling. Genom systematisk omvärldsspaning kan kommuner, landsting och organisa-tioner få tillgång till fakta och kunskaper som underlag för ett kontinuerligt innovations- och förbättringsarbete.

förebyggande arbeteVerksamheterna inom det sociala välfärdsområdet ska präglas av ett förebyggande förhållningssätt och ha ett tydligt barnperspektiv. Aktuell forskning och samhälls-ekonomiska analyser visar att det är effektivt och sam-hällsekonomiskt mer lönsamt att genom generella och tidiga insatser uppmärksamma och åtgärda problem inom olika områden.

Kunskapomrisk-ochskyddsfaktorersomkanpåverkautvecklingen hos barn och unga ska användas för att uppmärksamma de barn som är i riskzonen.

Kunskapomhälsofrämjandeåtgärderochsamhälls-ekonomiska analyser ska nyttjas för att uppmärksamma den ohälsa som det innebär för personer med funktions-nedsättning att stå utanför arbetsmarknaden.

Förebyggande arbete inom äldreområdet innebär att kvalitetsregister används för riskbedömningar, analyser och åtgärder.

ett kompetent och modigt ledarskapEtt kompetent och modigt ledarskap krävs för att utveckla Örebroregionens sociala välfärd. Roller och ansvar behöver tydliggöras och olika nationella, regionala och kommunala program och strategier behöver samordnas. Ett väl fungerande ledningssystem för kvalitet är idag en förutsättning för att verksamheter ska kunna följas upp och utvecklas. Detta kräver att chefer och ledare förutom sin professionella kunskap har förbättringskunskap. Ledarskapsprogramärenvägförattutveckladettaoch för att utveckla ledarskap i samverkan.

KunskapsutvecklingEtt systematiskt och långsiktigt arbete med kunskaps-utveckling är av stor betydelse för utvecklingen av den sociala välfärden. För den enskilde är kunskap om olika insatsers effekt och värde en nödvändighet för att han/hon ska kunna välja mellan olika stödformer och få in-flytande och delaktighet i vården. För de yrkesverksamma är kunskapsutveckling nödvändigt för att förbättra de sociala välfärdstjänsterna. För beslutsfattare är kunskap en nödvändighet för att fatta rätt beslut och göra rätt prioriteringar.

Regionen har ett universitet med de utbildningar som krävs inom social välfärd. Det finns också Vård- och Omsorgscollege, yrkeshögskoleutbildningar och ett universitetssjukhus där relevant forskning bedrivs. Sam-verkan mellan dessa verksamheter, kommunerna och landstinget behöver stärkas. Forskning inom nya områden och nya former för kunskapsöverföringen från teori till praktik och tvärtom behöver utvecklas.

en evidensbaserad socialtjänst för god kvalitetSocialtjänstens arbete ska präglas av hög kvalitet och ha sin grund i aktuell forskning.


Regionförbundet är plattform för det utvecklingsarbete somstödsavsocialdepartementetochSverigesKommunerochLandstingförattutvecklaenevidensbaseradpraktik.Fokus i denna satsning är det lokala utvecklingsarbetet där insatserna riktar sig till hela socialtjänsten och berörda delar av hälso- och sjukvården. En långsiktig struktur ska byggas för utveckling, spridning och implementering av både kunskap och verktyg för en evidensbaserad praktik. Syftet med arbetet är att stärka socialtjänstens möjligheter till och förmåga att skapa och använda relevant kunskap. En del i detta är att utveckla kunskap och metoder för uppföljning och utvärdering.

kompetensen hos medarbetare inom den sociala välfärdenEtt långsiktigt, systematiskt arbete med kartläggningar och analyser av medarbetarnas kompetens är nödvändigt för att säkra kompetensen över tid. Ett problem idag är att personalens kompetens inom vissa områden inte matchar brukarnas behov. Därför behöver både grundutbildningar och vidareutbildningar förnyas. Det behövs också gemen-sam kompetensutveckling inom det sociala välfärdsområ-det för att medarbetare från olika verksamheter ska kunna utveckla gemensam kunskap.

samverkanSamverkan har varit ett genomgående tema under processen för att utforma det sociala välfärdsprogrammet. Möjligheten att bygga vidare på den goda samverkan som idag pågår mellan olika aktörer inom den sociala väl-färden har lyfts fram som en viktig strategi. Trots det goda klimat som råder för samverkan finns områden att utveckla. ”Stuprörstänkandet” som ibland leder till att individer med mer komplexa livssituationer ramlar mellan stolarna måste bekämpas.

samverkansstrukturen maritI Örebroregionen pågår en omfattande samverkan mellan landstinget och kommunerna inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Syftet med samverkan är att bedriva en god vård och omsorg med god kvalitet och ett effektivt

resursutnyttjande. Samverkan leds politiskt av Marit-gruppen och organisatoriskt av regionförbundet. Denna samverkan behöver utvecklas och förstärkas. Strategier för implementering av olika överenskommelser och riktlinjer behövs.

samverkan med det civila samhälletDen ideella sektorn har en viktig roll i samhället, inte minst när det gäller människors möjlighet att påverka såväl sin egen vardag och utformningen av den sociala välfärden.

Samverkan behöver stärkas mellan den ideella sektorn, också kallad det civila samhället, och andra aktörer inom det sociala välfärdsområdet som kommuner och lands-ting. Nya former för denna samverkan behöver utvecklas och prövas.

samarbete mellan olika verksamheterEtt gott samarbete uppstår när individen möter olika organisationer och verksamheter och upplever att alla samarbetar med honom eller henne i fokus. För att detta ska vara möjligt måste medarbetare ha god kunskap om varandras verksamheter och uppdrag. Nya arenor behövs för erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer inom det so-ciala välfärdsområdet för att öka kunskapen om varandra. Gemensam kompetensutveckling för medarbetare från olika verksamheter är ett sätt att utveckla samarbete och samverkan.

Familjecentraler som drivs i samverkan mellan kommu-nerna och landstinget, ska finnas som bas för ett samlat stöd i föräldraskapet. Samverkan mellan socialtjänst och skola behöver utvecklas.

Inom vården och omsorgen ska kontinuitet och samman-hang skapas i vård- och omsorgskedjan så att övergångarna mellan huvudmännen inte ska märkas för individen.

Nya former för enklare ”ingång” till stöd och service behöver utvecklas.


Regionens kommuner, landstinget och verksamheter inom det civila samhället är de viktigaste aktörerna för att målbilderna i det sociala välfärdsprogrammet ska kunna genomföras. Det är i dessa verksamheter som samhället möter de medborgare som i utsatta livssituationer behöver samhällets stöd. Det är politiker, chefer och medarbetare inom dessa verksamheter som har möjlighet att arbeta med individen i fokus. Politiker, chefer och medarbetare i dessa verksamheter är nyckelpersoner i det arbete som pågår för att utveckla kunskapen inom verksamhets-området.

regionförbundets roll Regionförbundet är arenan för regionalt utvecklings-arbete. Uppdraget är att arbeta för hållbar tillväxt och god livskvalitet i hela Örebroregionen. Det regionala sociala välfärdsprogrammet är en del i detta och ska vara vägledande för regionförbundets verksamhet inom det sociala välfärdsområdet.

Regionförbundet ska skapa möjligheter till en fördjupad dialog om utvecklingsfrågorna inom det sociala väl-färdsarbetet. Regionförbundet är motor i det arbete som pågår för att bygga en stödstruktur för en evidensbase-rad praktik inom socialtjänstens arbete. Regionförbundet ansvarar för att handlingsplaner skapas utifrån program-mets målbilder och strategier. I dessa handlingsplaner ska uppföljningsbara mål och konkreta aktiviteter formuleras. Detta arbete leds av regionförbundets tillsammans med kommuner, landsting, brukarorganisationer och andra externa aktörer. Detta arbete ska samordnas med kommu-nalt målarbete och det lokala folkhälsoarbetet.

Regionförbundet ska vara arena för det den samverkan som är nödvändig mellan regionens kommuner och landstinget för att klara regionens samlade vårduppdrag och för att genomföra det sociala välfärdsprogrammet. Regionförbundet ska också vara arena för samarbete mellan kommunerna inom områdena social välfärd som bl.a. bedrivs i form av nätverk.

UtvärderingDet sociala välfärdsprogrammet ska följas upp och utvär-deras under hela genomförandeperioden. Utvärderingen kommer fortlöpande att redovisas.

Mötesplatser ska utformas för att intresserade politiker, medarbetare och enskilda ska kunna följa genomförandet och aktivt bidra till fortsatt reflektion kring programmets målbilder och strategier.

En årlig inspirationsdag anordnas för tjänstemän och politiker där det fortsatta arbetet med det sociala välfärdsprogrammet diskuteras och utvärderas.

programmets genomförande


slutord

För att göra ett samhälle attraktivt för människor att bo och leva i måste den sociala välfärden vara tillgänglig och hålla en hög kvalitet. I detta program har ett antal viktiga omvärldsfaktorer, styrkor och svagheter beskrivits som be-höver uppmärksammas i det fortsatta utvecklingsarbetet inom den sociala välfärden.

En regional utvecklingsstrategi för Örebroregionen antogs 2010. Dess syfte är att skapa bästa möjliga framtid för människor och verksamheter i regionen och den riktar sig till alla de personer och organisationer som vill vara med och påverka regionens långsiktiga utveckling. Arbetet med att utveckla den sociala välfärden griper in i dessa utvecklingsområden och perspektiv. Det regionala sociala välfärdsprogrammet ska därför komplettera den regionala utvecklingsstrategin och kopplas ihop med andra natio-

nella, regionala och lokala strategier och handlings-planer som finns inom det sociala välfärdsområdet.

Det sociala välfärdsprogrammet pekar ut ett antal priori-terade målbilder. Dessa målbilder ska vara vägledande för regionförbundets utvecklingsarbete inom det sociala välfärdsområdet och målbilderna ska vara stödjande för regionförbundets medlemsorganisationer. I programmet listas också ett antal viktiga strategier för utvecklings-arbetet inom målbilderna.

Det regionala programmet för social välfärd skapar möjligheter till ett samlat och fokuserat utvecklingsarbete för en region där alla människor lever ett värdigt liv och deltar aktivt i samhället.

en god social välfärd i örebroregionen


inledning m.m.Utvecklingsstrategi för örebroregionen, rUs: https://m01-mg-local.login.regionorebro.se/

europa2020-strategin: http://ec.europa.eu/eu2020/pdf/1_sv_act_part1_v1.pdf

perspektiv ocH UtgångspUnkterindividen i fokussocialtjänstlagen: http://www.socialstyrelsen.se/regelverk/lagarochforordningar/socialtjanstlagen(sol)

Hälso- och sjukvårdslagen: http://www.socialstyrelsen.se/regelverk/lagarochforordningar/halso-ochsjukvardslagen(hsl)

sosfs 2008:20 samordning av insatser för habilitering och rehabilitering: http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2007-10/documents/2008_20.pdf

en jämställd social välfärden god och jämlik hälsa i örebro län 2008-2011 – folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål: www.orebroll.se

örebro läns landsting (2010) en god och jämlik hälsa i örebro län? välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv.

sveriges Kommuner och landstings hemsida: http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/jamlikvalfard

örebroregionens samverkansstrukturregionförbundets hemsida: https://m01-mg-local.login.regionorebro.se/

en evidensbaserad praktik för god kvalitetevidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren, soU 2008:18: http://www.regeringen.se/sb/d/10057/a/100551

stärkta regionala strukturer till stöd för kunskapsutveckling inom äldreområdet och hela socialtjänsten – avsiktsförklaring för örebroregionen – regionförbundet örebro 2010

viktiga lagarsocialtjänstlagen: http://www.socialstyrelsen.se/regelverk/lagarochforordningar/socialtjanstlagen(sol)

Hälso- och sjukvårdslagen: http://www.socialstyrelsen.se/regelverk/lagarochforordningar/halso-ochsjukvardslagen(hsl)

lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade: http://www.socialstyrelsen.se/regelverk/lagarochforordningar/lagenomstodochservicetillvissa

omvärlden förändrasmångfald och integrationUtvecklingsstrategi för örebroregionen, rUs: https://m01-mg-local.login.regionorebro.se/

lika möjligheter eller skilda verkligheter? – Boendesegregationens förekomst och konsekvenser i örebroregionen: regionförbundets rapport 2009:05

social rapport 2010: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-11

den viktiga skolgångenUtvecklingsstrategi för örebroregionen, rUs: https://m01-mg-local.login.regionorebro.se/

sveriges Kommuner och landsting, öppna Jämförelser: http://www.skl.se/vi_arbetar_med/oppnajamforelser

arbetsmarknadens polarisering och ekonomisk utsatthetsocial rapport 2010: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-11

www.ekonomifakta.se

Barnfattigdomen i sverige: rädda Barnens rapport 2011: http://www.rb.se/vartarbete/isverige/barnfattigdom/pages/default.aspx

funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden:http://www.scb.se/pages/publishingcalendar-viewinfo____259923.aspx?publobjid=11250

referenser


den psykiska ohälsanfolkhälsorapport 2009: http://www.socialstyrelsen.se/folkhalsa

socialstyrelsen, ”lägesrapport 2011 – hälso- och sjukvård och socialtjänst”: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-2-1

alltjämt ojämlikt! levnadsförhållanden för vissa personer med funktionsnedsättning, socialstyrelsen 2010: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-6-21

en god och jämlik hälsa i örebro län 2008-2011 – folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål: www.orebroll.se

en strategi för funktionshinderpolitiken 2011-2016 (regerings-kansliet): http://www.regeringen.se/sb/d/14408/a/170859

det ökade missbruket och riskbruketBättre insatser vid missbruk och beroende soU 2011:35: http://www.regeringen.se/sb/d/14017/a/167105

socialstyrelsen, “tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst”, lägesrapport 2012http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-2-2

regionens ojämna befolkningsutvecklingUtvecklingsstrategi för örebroregionen, rUs: https://m01-mg-local.login.regionorebro.se/

Wetterberg, g (2008) efter fyrtiotalisterna, Kommunlitteraturräcker arbetskraften till? – en översikt av analyser inom kompetensförsörjningen: regionförbundets rapport 2010:02

regionfakta: www.regionorebro.se

en åldrande befolkningUtvecklingsstrategi för örebroregionen, rUs: https://m01-mg-local.login.regionorebro.se/

Kulturpolitiskt program för örebroregionen: http://www.regionorebro.se/blameny/kultur/regionaltkulturprogram.4.3bd692b4121b0cc24e2800010046.html regional översiktlig planering, regionförbundets rapport 2010:01

räcker arbetskraften till? en översikt av analyser inom kompetensförsörjning, regionförbundets rapport 2010:02

Kompetensförsörjning i örebroregionen – en översikt av insatser inom kompetensförsörjningen 2006 – 2010, regionförbundets rapport 2010:03

anpassning – matchning – Kvalitetsförbättring. prognoser för gymnasieskolan i örebro län 2012 – 2020, regionförbundets rapport 2011:05

socialstyrelsen, ”lägesrapport 2011 – hälso- och sjukvård och socialtjänst”: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-2-1

en god och jämlik hälsa i örebro län? välfärdsbokslut år 2010 ut ett jämlikhetsperspektiv: http://www.orebroll.se/sv/om-lands-tinget/press/nyheter/2011/en-god-och-jamlik-halsa/

öppna jämförelser 2009. vård och omsorg om äldre. sveriges kommuner och landsting: http://www.skl.se/vi_arbetar_med/oppnajamforelser

Josefsson K (red) & eriksson H-g. (2011). äldre personers hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. en enkätundersökning. (liv & hälsa södermanlands och örebro län 2008.)

UtvecklingsmöjligHeterintern dokumentation från programprocessens olika dialogdagar.


målbilder 2015barn och ungas välfärd och rättigheternationell strategi för att stärka barnets rättigheter: http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/14/87/01/e6d5b9d9.pdf

Barnfattigdomen i sverige: rädda Barnens rapport 2011: http://www.rb.se/vartarbete/isverige/barnfattigdom/pages/default.aspx

nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd - en vinst för alla: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/123503

positionspapper - psykisk hälsa, barn och unga, sveriges Kommuner och landsting 2009http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/bbic/grundernaibbic

ett aktivt deltagande i samhället för personer med funktionsnedsättningfn:s konvention om rättigheter för personer med funktionsned-sättning: http://www.regeringen.se/sb/d/10055/a/101918

Bostad med särskild service och daglig verksamhet – en forskningsöversikt: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-2-6

en strategi för funktionshinderpolitiken 2011-2016 (regerings-kansliet): http://www.regeringen.se/sb/d/14408/a/170859

ett liv fritt från missbruk och beroendeBättre insatser vid missbruk och beroende soU 2011:35: http://www.regeringen.se/sb/d/14017/a/167105

Utvecklingsarbete Kunskap till praktik: http://kunskaptillpraktik.skl.se/

en god äldreomsorg för allamål för äldreomsorgen: http://www.regeringen.se/sb/d/14929/a/170338


nationell eHälsa – strategin för tillgänglig och säker informa-tion inom vård och omsorg. socialdepartementet 2010

nationell it-strategi för vård och omsorg. socialdepartementet. skr. 2005/06:139

regeringens satsning på de mest sjuka äldre:http://www.regeringen.se/sb/d/14414/a/182705

strategier omvärldsbevakning för nytänkandeörebroregionens internationella strategi - enad utblick: http://www.regionorebro.se/blameny/internationellt/internationellstrategi.4.2074102f118c7f3851b80002651.html

förebyggande arbetetänk långsiktigt! – en samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2004/2004-110-4


annika Brar (2011) från busfrö till brottsling? adHd-behandling bryter mönster. gothis förlag

socialstyrelsen (2006) Handikappomsorg. socialstyrelsen, lägesrapport 2005

en god och jämlik hälsa i örebro län 2008-2011– folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål: www.orebroll.se


ett kompetent och modigt ledarskapsocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lednings-system för kvalitet i verksamhet enligt sol, lvU, lvm och lss: http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2006-11

kunskapsutvecklingevidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren, soU 2008:18: http://www.regeringen.se/sb/d/10057/a/100551

stärkta regionala strukturer till stöd för kunskapsutveckling inom äldreområdet och hela socialtjänsten – avsiktsförklaring för örebroregionen – regionförbundet örebro 2010

samverkanregionförbundets hemsida: https://m01-mg-local.login.regionorebro.se/

sosfs 2008:20 samordning av insatser för habilitering och rehabilitering: http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2007-10/documents/2008_20.pdf

strategi för samverkan – kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa: http://www.socialstyrelsen.se/publikatio-ner2007/2007-123-31

örebro kommuns samverkan med det civila samhället: http://www.orebro.se/4855.html


regionförbundet örebro tfn 019- 602 63 00701 83 örebro fax 019-18 98 29 besöksadress e-post [email protected]ägen 1, örebro www.regionorebro.se

form

ww

w.re

mar

c.se

try

ck

prin

fo W

elin

s

mil

Jöm

ärK

t tr

ycks

ak li

c nr

341

236

Protokoll

Sammanträdesdatum





§ 146 Regional biblioteksplan 2016-2019


SammanfattningEnligt 17§ Biblioteksplagen ska landsting anta planer för sin verksamhet på biblioteksomårdet. För Region Örebro läns del handlar det om medicinsk biblioteksverksamhet, patientbibliotek, folkhögskolebibliotek och den regionala biblioteksverksamhet som beskrivs särskilt 11§ Bibliotekslagen. Den regionala biblioteksplanen gäller 2016-2019.

Att formulera gemensamma mål för samtliga biblioteksverksamheter med regional huvudman är, utifrån de stora skillnaderna i uppdrag, verksamhetsinriktning och målgrupper, inte självklart. Det är svårt att finna gemensamma nämnare för mål som utgår från behov av bibliotekstjänster hos såväl elever på folkhögskolorna, forskare och kliniker på sjukhusen, sjukvårdens patienter och de kommunala folkbiblioteken.

Förmedling av kunskaper är det som förenar de olika bibliotekstyperna i det allmänna biblioteksväsendet. Trots de olikheter som finns har samtliga biblioteksverksamheter med Region Örebro län som huvudman i uppgift att tillgängliggöra kunskap i olika former.

Gemensamma mål för de olika biblioteksverksamheterna kan därför kopplas till begreppen kvalitet, tillgänglighet och samarbete.

Beslutsunderlag FöredragningsPM regionstyrelsen 2016-06-07, regional biblioteksplan 2016-2019 Regional biblioteksplan 2016-2019 Protokollsutdrag Regional biblioteksplan FNK 160520 § 33

YrkandenElin Jensen (SD) yrkar bifall till föreliggande förslag och lämnar ett särskilt yttrande, bilaga § 146.

AnteckningUnder överläggningen beslutades att ändra andra att-satsen till: att ge regionstyrelsen i uppdrag att årligen följa upp regional biblioteksplan 2016-2019 och utvecklingsmål.


att anta den regional biblioteksplanen 2016-2019 för region Örebro län, samt

att ge regionstyrelsen i uppdrag att årligen följa upp regional biblioteksplan 2016-2019 och utvecklingsmål.

1 (2)

kbj005

Maskinskriven text

23.

Protokoll

Sammanträdesdatum






2 (2)

Förslag till Regional biblioteksplan 2016-2019 Version: 1.3.2

Datum: 2016-04-20 Författare: Peter Alsbjer

Förslag till Regional biblioteksplan 2016-2019 Peter Alsbjer 2016-04-20 Dnr: 15RS6129

Region Örebro län Förslag till regional bibliotekspan | Författare: Peter Alsbjer | Datum: 2016-04-20 3 (24)

Innehåll Sammanfattning ........................................................................... 4

Bakgrund ..................................................................................... 5

Syfte 5

Mål 5

Gemensamma mål ....................................................................... 6

Kvalitetsmålet............................................................................... 7

Tillgänglighetsmålet ..................................................................... 7

Samverkansmålet ........................................................................ 7

Biblioteksverksamheter med Region Örebro län som huvudman 8

Medicinsk biblioteksverksamhet ................................................... 8

Patientbibliotek ........................................................................... 11

Folkhögskolornas bibliotek ......................................................... 13

Regional biblioteksverksamhet .................................................. 17

Uppföljning ................................................................................. 20

Bilaga 1: Bibliotekslag (2013:801) ........................................................ 21

Bilaga 2: Kostnader och personal ......................................................... 24

4 (24) Förslag till regional bibliotekspan | Författare: Peter Alsbjer | Datum: 2016-04-17 Region Örebro län

Sammanfattning Enligt 17§ Bibliotekslagen ska landsting anta planer för sin verksamhet på biblioteksområdet. För Region Örebro läns del handlar det om medicinsk biblioteksverksamhet, patientbibliotek, folkhögskolebibliotek och den regionala biblioteksverksamhet som beskrivs särskilt 11§ Bibliotekslagen. Den regionala biblioteksplanen gäller 2016-2019 och är antagen den 2016-mm-dd av Region Örebro läns regionfullmäktige. Att formulera gemensamma mål för samtliga biblioteksverksamheter med regional huvudman är, utifrån de stora skillnaderna i uppdrag, verksamhetsinriktning och målgrupper, inte självklart. Det är svårt att finna gemensamma nämnare för mål som utgår från behov av bibliotekstjänster hos såväl elever på folkhögskolorna, forskare och kliniker på sjukhusen, sjukvårdens patienter och de kommunala folkbiblioteken. Förmedling av kunskaper är det som förenar de olika bibliotekstyperna i det allmänna biblioteksväsendet. Trots de olikheter som finns har samtliga biblioteksverksamheter med Region Örebro län som huvudman i uppgift att tillgängliggöra kunskap i olika former. Gemensamma mål för de olika biblioteksverksamheterna kan därför kopplas till begreppen kvalitet, tillgänglighet och samarbete. Kvalitetsmålet: De olika bibliotekverksamheterna inom Region Örebro län ska sträva efter att ge sina användare en så hög kvalitet i sitt tjänsteutbud som möjligt. Tillgänglighetsmålet: De olika bibliotekverksamheterna inom Region Örebro län ska sträva efter att göra sitt tjänsteutbud tillgängligt för sina användare i så hög utsträckning som möjligt. Fysiska hinder för åtkomst till lokaler ska åtgärdas. Digitala bibliotekstjänster som till exempel informationsdatabaser och bibliotekskataloger ska vara så enkla för brukarna att använda som möjligt. Samverkansmålet: De olika bibliotekverksamheterna inom Region Örebro län ska sträva efter att identifiera samverkansområden och samverkanspartners för att göra sina tjänsteutbud mer tillgängliga för sina användare. De olika biblioteksverksamheterna formulerar i sin tur egna mål kring den egna verksamheten. De olika biblioteksverksamheterna följer upp målen var och en för sig. Uppföljningen genomförs inom den organisatoriska enhet som har ansvar för respektive biblioteksverksamhet.


Bakgrund Det är Bibliotekslagen (SFS 2013:801) som reglerar det allmänna biblioteksväsendet. Det allmänna biblioteksväsendet består av all offentligt finansierad biblioteksverksamhet. Enligt lagen ska bibliotekshuvudmän som landsting anta planer för sin verksamhet inom biblioteksområdet. Med begreppet huvudman avses här den myndighet som har juridiskt och ekonomiskt ansvar för biblioteksverksamheten. Region Örebro län är huvudman för de medicinska biblioteken och patientbiblioteken på Karlskoga och Lindesbergs lasarett. Region Örebro län och Örebro universitet har ett gemensamt medicinskt bibliotek kopplat till universitetssjukhuset (USÖ) – Campus USÖ – medan patientbiblioteket på USÖ drivs på entreprenad av Örebro kommun. Två skolbibliotek på folkhögskolorna samt den regionala biblioteksverksamheten med folkbiblioteken som målgrupp ingår också i biblioteksverksamheterna med Region Örebro lön som huvudman.

Syfte Staten har bedömt att planer för biblioteksverksamheterna på regional nivå har betydelse för möjligheterna till nationell uppföljning, samordning och kvalitetsutveckling inom det allmänna biblioteksväsendet. Planerna bör därför vara aktuella och, om det går, uppföljningsbara. Den regionala biblioteksplanen gäller från 2016 till 2019.

Mål Den regionala biblioteksplanen för Örebro län utgår från Region Örebro läns vision och värdegrund. Den är ett stöd för Region Örebro län att uppnå övergripande mål kring hållbar utveckling, hälso- och sjukvård, tandvård, regional utveckling, digital agenda, eSamhälle och eHälsa. Region Örebro läns vision är: ”Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling”. Region Örebro läns värdegrund utgår från visionen:

• Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa.

• Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. • Vi finns nära medborgarna under hela livet. • Vi ser behoven hos varje person.

Biblioteksverksamheter med Region Örebro län som huvudman syftar därför till: • Ett gott liv för länsinvånarna • Kraftfull utveckling • Rikt utbud och tillgänglighet • Förtroende, erfarenhet och nytänkande • Tillsammans över gränserna


Gemensamma mål De biblioteksverksamheter som bedrivs av Region Örebro län – medicinska biblioteksverksamheter, patientbibliotek, folkhögskolebibliotek och den regionala biblioteksverksamheten – arbetar under olika förutsättningar. De har helt skilda uppdrag, målgrupper och verksamhets- och samverkansformer. Skillnaderna dem emellan är ofta större än likheterna. Medan den regionala biblioteksverksamheten har lagstöd är de andra bibliotekformerna mer eller mindre frivilliga åtaganden från regionens sida. Samtidigt skapar alla biblioteksverksamheter förutsättningar så att de organisatoriska enheter de tillhör ska kunna genomföra sina uppdrag effektivt och hållbart. Att formulera gemensamma mål för samtliga biblioteksverksamheter med regional huvudman är, utifrån de stora skillnaderna i uppdrag, verksamhetsinriktning och målgrupper, inte självklart. Det är svårt att finna gemensamma nämnare för mål som utgår från behov av bibliotekstjänster hos såväl elever på folkhögskolorna, forskare och kliniker på sjukhusen, sjukvårdens patienter och de kommunala folkbiblioteken. I Bibliotekslagens ändamålsparagraf heter det att: ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.” Förmedling av kunskaper blir därför något som förenar de olika bibliotekstyperna i det allmänna biblioteksväsendet. Trots de olikheter som finns har samtliga biblioteksverksamheter med regional huvudman i uppgift att tillgängliggöra kunskap i olika former. Vidare heter det i lagen att: ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt.” Lagen pekar också ut tre prioriterade grupper som gäller alla bibliotekstyper inom det allmänna biblioteksväsendet: personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna samt personer med annat modersmål än svenska. De ändamål som angetts är dock inte av den karaktären att de är vägledande för alla bibliotekstyper. De medicinska biblioteken verkar till exempel främst inom områdena forskning och bildning medan främjandet av litteraturens ställning och kulturell verksamhet får stå tillbaka. De samlade biblioteksverksamheterna inom Region Örebro län uppfyller tillsammans det som efterfrågas i lagen.


Kvalitetsmålet Även om de olika bibliotekverksamheternas kvalitetsarbete och uppföljning sker på helt skilda sätt så är det av högsta vikt att verksamheterna kvalitetssäkras. De olika bibliotekverksamheterna inom Region Örebro län ska sträva efter att ge sina användare en så hög kvalitet i sitt tjänsteutbud som möjligt. Tillgänglighetsmålet De olika biblioteksverksamheterna tillgängliggör sin verksamhet såväl i fysisk form som i digital form. De olika bibliotekverksamheterna inom Region Örebro län ska sträva efter att göra sitt tjänsteutbud tillgängligt för sina användare i så hög utsträckning som möjligt. Fysiska hinder för åtkomst till lokaler ska åtgärdas. Digitala bibliotekstjänster som till exempel informationsdatabaser och bibliotekskataloger ska vara så enkla för brukarna att använda som möjligt. Samverkansmålet Enligt bibliotekslagen ska bibliotek och bibliotekshuvudmän i det allmänna biblioteksväsendet samverka. När det gäller Region Örebro läns biblioteksverksamheter finns reglerad och formaliserad samverkan på USÖ; dels med Örebro universitet om biblioteket på Campus USÖ kring ansvaret för tillgången till medicinska elektroniska resurser som databaser och tidskrifter för hela Region Örebro län, dels med Örebro kommun om patientbiblioteket. De medicinska biblioteken i Lindesberg och Karlskoga, Folktandvårdens bibliotek, ett antal kliniker samt Fellingsbro folkhögskolas bibliotek samarbetar genom en gemensam bibliotekskatalog. Det finns en organiserad mediesamverkan mellan de medicinska biblioteken. Andra funktioner inom Region Örebro län identifierar länets folkbibliotek som strategiskt viktiga samverkanspartners för att nå gemensamma mål eller för att informera allmänheten.

• Barnhälsovården samarbetar med folkbibliotek på Mödravårdscentraler och Familjecentraler.

• Folkbiblioteken identifieras som informationskanaler till allmänheten när Regionen vill nå ut med information om eHälsa.

• Inom området Centrum för hjälpmedel finns därtill en behovstrappa för kommunikation framtagen till stöd för vårdinsatser för patienter. En del handlar om området ”Att läsa och skriva text, att ta del av information i samhället”. Läshjälpmedel som talböcker, punktskriftsböcker och daisyspelare för talböcker betraktas här som vårdtagarnas eget ansvar och dessa hänvisas till ”ditt bibliotek”, vilket rimligen tolkas som folkbibliotek eller patientbibliotek.


De olika bibliotekverksamheterna inom Region Örebro län ska sträva efter att identifiera samverkansområden och samverkanspartners för att göra sina tjänsteutbud mer tillgängliga för sina användare.

Biblioteksverksamheter med Region Örebro län som huvudman Denna kartläggning över biblioteksverksamheter som ligger till grund för biblioteksplanen utgår från en enkät som genomfördes under våren 2016, intervjuer med ansvarig personal samt insamling av information från Region Örebro läns webbsidor. (Det så kallade e-bibliotek som enligt uppgift finns i anslutning till Psykiatrisk rehabilitering och rättpsykiatri faller utanför denna kartläggning, då det snarast är att betrakta som ett internt arbetsredskap för omvärldsbevakning.)

Medicinsk biblioteksverksamhet De medicinska biblioteksverksamheterna fungerar som kunskapsstöd för sjukhuspersonal och kliniker så att dessa kan utföra sina uppdrag på ett kvalitetssäkert sätt. De medicinska biblioteksverksamheterna är en del av Region Örebro läns forskningsorganisation. Den facklitteratur som används är i regel på svenska eller på engelska och är nivåanpassad för de olika berörda yrkesgrupperna respektive utbildningsnivåerna. Medicinska bibliotek finns på lasaretten i Karlskoga och Lindesberg samt i samverkan med Örebro universitet på Campus USÖ. Ansvarig förvaltning för de medicinska biblioteken är Region Örebro läns Hälso- och sjukvårdsförvaltning. Folktandvården har därtill ett eget medicinskt bibliotek.

Medicinska e-biblioteket Medicinska e-biblioteket är en gemensam stödresurs för forskning. E-biblioteket är tillgängligt för samtliga anställda vid Region Örebro län. Det administreras via biblioteket på Campus USÖ och nås via Region Örebro läns webb.

Medicinska biblioteket, Lindesbergs lasarett Det medicinska biblioteket vid Lindesbergs lasarett är en del av dess Utvecklingsenhet. Den medicinska bibliotekarien ansvarar i samråd med utvecklingschefen och sjuhusstaben för bibliotekets utformning, innehåll, samverkan och kommunikation med övriga verksamheter på lasarettet samt ekonomi. Bibliotekarien ansvarar för bokinköp och tidskriftsprenumerationer utifrån budget och önskemål från personalen.


Verksamhetsbeskrivning: • Anpassa bemanning, kompetens och öppettider på bästa sätt utifrån

sjukhusets behov och tjänstens förutsättningar. • Ansvara för bokbestånd och prenumerationer inklusive klinikernas

referenslitteratur. • Ansvara för medicinska bibliotekets budget i samarbete med

sjukhusledningen. • ”Marknadsföra” medicinska biblioteket aktivt via intranätet, information till

nyanställda och i personalgrupper efter önskemål. • Vara kontaktlänk mot medicinska biblioteken USÖ och Karlskoga. • Utveckla kompetensen beträffande informationssökning i medicinska

databaser, referenshantering i EndNote med mera. • Aktivt samarbeta med KTC. • Bidra till att skapa en miljö som inbjuder till kunskapssökande och lärande. • Erbjuda utbildning inom medicinsk databassökning och andra relevanta

områden. • Bevaka och informera om aktuella avhandlingar och forskningsrapporter

inom vårdområdet. • Ansvara för medicinska bibliotekets hemsida. • Bevaka och delta i utvecklingen av medicinskt bibliotek/universitetsbibliotek

med anledningen av läkarprogrammet på Örebro universitet.

Biblioteksverksamheten följs upp och utvärderas årligen, bland annat genom återkommande enkäter till biblioteksbesökare och lasarettsmedarbetare.

Medicinska biblioteket, Karlskoga lasarett Medicinska biblioteket vid Karlskoga lasarett syftar till att stötta personalen i sin yrkesmässiga kompetensutveckling och att hjälpa studenter inom vårdutbildningarna att hitta kurslitteratur. Biblioteket stöttar dessutom forskande medarbetare, andra anställda och studerande med litteratur inom sina specialområden med vårdinriktning. Verksamhetsbeskrivning: Det medicinska biblioteket bedriver utbildning i informationssökning efter förfrågan, för studenter och personal. Bidrar till forskarnas informationssökning genom att tillhandahålla litteratur och artiklar.

Medicinska biblioteket, Campus USÖ Sedan 2014 finns ett avtal mellan Region Örebro län och Örebro universitet om leverans av biblioteks- och informationstjänster till Region Örebro län genom universitetsbibliotekets försorg. Det medicinska biblioteket vid Campus USÖ är därför ett gemensamt bibliotek som är tillgängligt för studenter och forskare vid universitet samt för personal vid Region Örebro län. Det medicinska biblioteket på


Campus USÖ utgör enligt avtalet en enhet vid Örebro universitetsbibliotek och bemannas därför av personal som är anställd vid Örebro universitet. Region Örebro läns påverkan på, och uppföljning av, tjänsteinnehåll och mål för verksamheten sker dels via universitetsbibliotekets biblioteksråd och dels genom en lokal samrådsgrupp. Region Örebro läns kontaktperson och ombud för samarbetet är verksamhetschefen för FoU-enheten vid USÖ. Även om huvudmannaskapet för det medicinska biblioteket Campus USÖ ligger hos universitetsbiblioteket, och därmed utanför ramarna för den regionala biblioteksplanen, påverkar verksamheten andra delar inom Region Örebro län. Framför allt när det gäller åtkomsten till det medicinska e-biblioteket som administreras via Campus USÖ. Universitetet är därmed Region Örebro läns viktigaste samverkanspart när det gäller biblioteksverksamhet. För anställda vid Region Örebro län erbjuder Medicinska biblioteket stöd i:

• undervisning och handledning i informationssökning • litteratursökningar • undervisning och support i referenshanteringsprogrammen EndNote och

RefWorks • fjärrlån av artiklar, böcker och annat material som inte finns på biblioteket • inköp av böcker till regionens kliniker och enheter • beställning av tidskriftsprenumerationer till kliniker och primärvård • information och utbildning i databaser, artikelsökning och e-böcker med mera

till kliniker och primärvårdsenheter. Medicinska biblioteket Campus USÖ administrerar dessutom en gemensam bibliotekskatalog för de medicinska biblioteken i Karlskoga och Lindesberg, specialisttandvården, ett antal klinikers egna samlingar samt Fellingsbro folkhögskolas bibliotek.

Folktandvårdens bibliotek Biblioteket på Folktandvårdens Centrum för specialisttandvård har ett begränsat antal böcker som kan utnyttjas av all personal inom Folktandvården Region Örebro län. Mediebeståndet nås via en bibliotekskatalog som tillhandahålls av Medicinska biblioteket på Campus USÖ. Verksamhetsbeskrivning:

• Tillhandahålla relevant litteratur (facklitteratur + facktidskrifter) främst för pågående utbildning och forskning samt specialistverksamhet inom Folktandvården, Region Örebro län.

• Erbjuda viss kopieringsservice för utbildning och forskning.


• Erbjuda läsmiljö (yrkesrelaterad litteratur) för personal inom Folktandvården, Region Örebro län.

• Vara en kanal till Medicinska biblioteket/Universitetsbiblioteket. • Tillgängligt för personal inom Folktandvården, Region Örebro län.

Uppföljning sker dels inom Folktandvårdens FoUU-organisation, dels i form av regelbunden avstämning med Medicinska biblioteket/Universitetsbiblioteket.

Patientbibliotek Sjukhusens patientbibliotek syftar till betjäna patienter, anhöriga och sjukhuspersonal med litteratur och andra biblioteksmedier samt sprida information. Ansvarig förvaltning för patientbiblioteken är Region Örebro läns Hälso- och sjukvårdsförvaltning.

Patientbiblioteket, Lindesbergs lasarett Patientbiblioteket vid Lindesbergs lasarett bedrivs i personalunion med det medicinska biblioteket. Den ansvariga bibliotekarien har i stort sett samma ansvarsområden när det gäller medieförvärv och budget. I verksamhetsbeskrivningen heter det att patientbiblioteket, på samma sätt som det medicinska biblioteket, ska

• ansvara för att, utifrån förutsättningarna hålla patientbiblioteket tillgängligt för patienter, besökare och anställda på Lindesbergs lasarett.

• ansvara för bokbestånd och prenumerationer • verka för att patientbiblioteket lever upp till de mål som finns i länets plan för

patientbibliotek

När det gäller Bibliotekslagens prioriterade grupper lånas det ut talböcker i Daisyformat till personer med läshandikapp på patientbiblioteket. Det finns även en hylla med speciellt lättläst material. För den finsktalande minoritetsgruppen finns sjukvårdsupplysningsbroschyrer att tillgå. Biblioteksverksamheten följs upp och utvärderas årligen, bland annat genom återkommande enkäter till biblioteksbesökare och lasarettsmedarbetare.

Patientbiblioteket, Karlskoga lasarett Även patientbiblioteket på Karlskoga lasarett bedrivs i personalunion med det medicinska biblioteket. Syftet med verksamheten är att betjäna inneliggande patienter och personal med litteratur. Ett mål är att främja läsande hos personalen, men också att patientens vistelse på sjukhuset ska lättas upp en aning genom litteraturförmedling.


Uppföljningen av målen sker via enkäter till patienterna. Patientbiblioteket är väl fungerande och välkänt: minst 85 % av tillfrågade patienter känner till att det finns ett sådant bibliotek. Verksamhetsbeskrivning:

• Biblioteket tillhandahåller litteratur och bistår till patienternas bildning och hjälper till med upplysningsarbete.

• Vad gäller kulturell verksamhet sysslar patientbiblioteket bland annat med biblioterapi. Biblioterapiverksamhet har riktats mot patienter med neurologiska diagnoser som besöker dagrehabverksamhet samt även dialys- och strokepatienter

• Aktiviteter i form av målning har bedrivits tillsammans med patienter med neurologiska diagnoser som besöker dagrehabverksamhet.

• Patientbiblioteket har tillgång även till talböcker. För den finsktalande minoriteten finns en boksamling med böcker på finska.

Patientbiblioteket, USÖ Örebro kommun bedriver patientbiblioteksverksamheten på USÖ som entreprenad. Det betyder bland annat att bibliotekspersonalen tillhör Örebro kommun och att patientbibliotekets bibliotekskatalog är en del av Örebro Stadsbiblioteks katalog. I avtalet heter det att patientbiblioteket ska vara en del i omvårdnaden, behandlingen och rehabiliteringen av patienterna. Det är därför viktigt att det finns en bredd i verksamhetsutbudet. Patientbiblioteket ska erbjuda patienter och närstående möjlighet att informera sig om hälsa, sjukdom, vård och behandling som komplement till den information som den vårdgivande personalen ger. Patientbiblioteket ska vara en stimulerande miljö i vilken den besökande kan finna en lugn och trivsam plats för avkoppling och relation. Patienter, anhöriga/närstående och personal ska ha möjlighet att använda biblioteket. Tillgängligheten, i form av bibliotekslokalens öppettider och bokvagnens besöksfrekvens, ska överensstämma med de generella behov som framkommer vid den årliga kvalitetsuppföljningen. Patientbiblioteket är tillgängligt för besök 35,5 timmar per vecka. Verksamheten innehåller dessutom bokvagnsronder till de olika vårdavdelningarna på USÖ. Till utlåningsverksamheten finns även möjligheten att låna konstverk från patientbibliotekets artotek. I ett skyltfönster i anslutning till entrén arrangeras regelbundet olika utställningar av olika karaktär, oftast konst eller konsthantverk. Patientbiblioteket samverkar med Lekterapin och skolverksamheten på USÖ för de barn och ungdomar som vårdas på sjukhuset. Projektet ”Kultur för barn på sjukhus”


har syftat till att öka tillgången till kulturupplevelser för barn i åldrarna 2-6 år som vårdas på USÖ. Tillsammans med utvecklingsledare inom Region Örebro läns kulturenhet har patientbiblioteket deltagit även i andra projekt. Det ena ”Kultur för äldre” har handlat om att erbjuda kulturaktiviteter för äldre patienter som vårdas på sjukhuset. Det andra projektet syftar till fortsatt metodutveckling med biblioterapi. Varje år lämnar entreprenören en verksamhetsberättelse som ligger till grund för den årliga utvärderingen.

Folkhögskolornas bibliotek I läroplanen för vuxenutbildning heter det att utbildningen ska utformas så att eleverna, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bland annat bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel. Ett mål är att eleverna kan använda bok- och bibliotekskunskap samt modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. I de fall folkhögskolorna erbjuder utbildning som motsvarar grundskola eller gymnasium (till exempel i form av Allmän linje) omfattas verksamheten av intentionerna i Skollagen 2 kap. 36 § (2010:800) som säger att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. De folkhögskolor som tillhör Regional utveckling inom Region Örebro län är folkhögskolorna i Fellingsbro och Kävesta. Ansvarig förvaltning för folkhögskolornas bibliotek är Regional utveckling vid Region Örebro län.

Skolbiblioteket, Fellingsbro folkhögskola Föreningen BIFF (Biblioteket i folkhögskolan och folkbilningen) skickade våren 2013 ut en enkät till landets då 150 folkhögskolor. Av de 127 skolor som besvarade enkäten visade det sig att endast 15 skolor hade en fackutbildad bibliotekarie minst tio timmar per vecka. Fellingsbro var en av dessa. Skolbiblioteket vid Fellingsbro folkhögskola syftar till att:

• vara öppet och bemannat under skoltid • utgöra en pedagogisk resurs för kursdeltagare och pedagogisk personal • främja kursdeltagarnas språk- och kunskapsutveckling • väcka läslust och stimulera till läsning • väcka nyfikenhet och ge förutsättningar för ett aktivt och kritiskt

kunskapssökande • spegla skolans profil med inriktning mot personer med funktionsnedsättning • spegla skolans kurser


• spegla folkhögskolans prioriteringar: bildning och sammanhang, tillgänglighet och delaktighet, medborgare och civilsamhälle, arbetsliv och livslångt lärande samt kultur och kreativitet

• handleda och undervisa kursdeltagare och pedagoger i informationssökning och källkritik

• vara en resurs för pedagogernas utveckling, lärande och fortbildning, både individuellt och som grupp

• tillhanda ett aktuellt och varierat utbud av både tryckta och elektroniska medier, inklusive olika databaser

• erbjuda ett stort urval av lättlästa böcker och ljudböcker • tillhandahålla väl fungerande datorer för informationssökning.

Verksamhetsmål för skolbiblioteket vid Fellingsbro folkhögskola:

• Utöka de läsfrämjande insatserna och arbeta strukturerat med att stärka läsförmåga, läsförståelse och läslust.

• Utveckla samarbetet med den pedagogiska personalen för att stödja kursdeltagarnas läslust och kunskapsbyggande.

• Anpassa mediebeståndet till skolans kurser och profil samt till folkhögskolans prioriterade områden.

• Synliggöra andra kulturer genom inköp av skönlitteratur från olika delar av världen.

• Öka utbudet av skönlitteratur för unga vuxna. • Erbjuda alla som är berättigade möjlighet att ta del av Legimus talböcker. • Erbjuda stöd till distansstuderande. • Samarbeta med andra bibliotek för kompletterande medieförsörjning.

Skolbiblioteket bedriver verksamhet kring litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt i samarbete med skolans kulturgrupp. Som en följd av att skolan av huvudmannen tilldelats en speciell inriktning mot personer med funktionsnedsättning ägnas stor uppmärksamhet åt tillgänglighet. Där är skolans bibliotekarie ett viktigt stöd för målgruppen. Biblioteket har ett förhållandevis stort utbud av lättlästa böcker, i många fall med tillhörande ljudbok. Alla som har behov av och är berättigade till att läsa talböcker erbjuds att bli låntagare via Myndigheten för tillgängliga mediers tjänst Legimus. Biblioteket erbjuder också inlästa läromedel och har ett antal iPads och även några äldre spelare för talboksformatet Daisy att låna ut till dem som inte har egen utrustning. Dessutom finns ett par läspennor för utlån. Skolan har många kursdeltagare med annat modersmål än svenska, både på en speciell SSA-kurs (svenska som andraspråk) och integrerat på framför allt allmän


kurs. Även för den gruppen spelar lättlästa böcker, både på svenska och engelska, med eller utan ljudbok, en viktig roll. Lexikon tillhandahålls på förekommande språk. I Örebro, som bland annat utbildar teckenspråkstolkar, finns ett litet bibliotek med teckenspråkigt material. Utmaningar: Verksamhetsansvariga konstaterar i sin omvärldsanalys att det är en stor brist på lättläst facklitteratur på skriven svenska. En minst lika stor brist är det på fack- och skönlitteratur på svenskt teckenspråk. Enligt den svenska språklagen jämställs svenskt teckenspråk med de nationella minoritetsspråken och det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket. En annan grupp som nämns i språklagen och som är växande på Fellingsbro folkhögskola är personer som har ett annat modersmål än svenska, svenskt teckenspråk och våra minoritetsspråk som ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål. Dessa områden behöver utvecklas och Fellingsbro folkhögskola vill gärna bidra i det arbetet framöver men de ser också ett behov av att lyfta frågan såväl regionalt som nationellt. En möjlig lösning kan vara att stimulera en produktion med riktade medel. Språklagen är en av lagarna som berör biblioteksverksamheten.

Skolbiblioteket, Kävesta folkhögskola Kävesta folkhögskolas bibliotek utgår övergripande från statens syften med folkbildningen i stort. Dessa är att:

• stärka och utveckla demokratin • göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation

och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen • utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället • bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.

I den praktiska verksamheten är syftet med biblioteket att:

• tjäna som en lugn studieplats för skolans deltagare • vara en av deltagarnas vägar till informationssökning vid skolarbeten och

fördjupning • skapa läslust och möjligheter till läsning för skolans deltagare och personal

Mål för verksamheten: Målen för biblioteket har i viss utsträckning funnits med i verksamhetsplanen för bland annat läsfrämjande verksamhet på skolan.

• Utveckla läs- och studieplatserna i biblioteket. • Vidga möjligheterna till läsning för alla, vilket innebär ex talbokstjänster och

ökad mängd lättläst litteratur. Detta har skett gradvis under 2014 och 2015.


• Alla skolans deltagare, även från profilkurserna, ska söka sig till biblioteket för sina studier.

Utvecklingsmål för biblioteket: • Få alla deltagare att känna sig trygga i hur man söker och hittar en bok i

Kävestas bibliotek och i andra bibliotek. • Att biblioteksansvarig och lärare i större utsträckning kan vara pedagogiska

resurser i biblioteket och hjälpa deltagarna med att finna lämplig information och tipsa om bra böcker att läsa, såväl inom facklitteratur som inom skönlitteratur.

• Digitalisera/uppdatera system för registrering av böcker till Libris (idag sker detta manuellt via Ligobib).

• Köpa in litteratur från utomeuropeiska författare för att bredda mångfalden i vårt utbud.

De mål som är formulerade i verksamhetsplanen följs upp i folkhögskolans verksamhetsberättelse. Kävesta folkhögskolas bibliotek ägnar sig åt samtliga ändamålsområden från bibliotekslagen. I första hand verkar biblioteket inom litteratur, bildning och utbildning. Biblioteket är främst en plats där deltagarna kan söka information till sitt skolarbete eller läsning för egen förkovran i form av facklitteratur, skönlitteratur eller tidskrifter. Vid varje terminstart sker en genomgång med nya deltagare om hur biblioteket fungerar och hur man hittar böcker i ett bibliotek (upplysning). Forskning berörs i någon mån för deltagare på allmän linje som läser en kurs i Vetenskaplig förberedelsekurs. I denna kurs ingår informationssökning, källkritik och studiebesök på universitetsbiblioteket och ArkivCentrum. Biblioteket verkar inom kulturell verksamhet utifrån våra profilkursers inriktningar (konst och form, dans och musik) till exempel i val av tidskrifter. Det finns särskilda avdelningar med litteratur för dessa ämnen, exempelvis konsthistoria. När det gäller de prioriterade grupperna så använder sig biblioteket av Legimus, som deltagare med funktionsnedsättningar kan ges konto till. Det finns även inläsningstjänst av skollitteratur som alla deltagare på allmän linje har konto till. Biblioteket har även en del lättläst litteratur (LL) samt ljudböcker på CD-skivor. Vi prenumererar även på tidningen Sesam på lättläst svenska. Biblioteket är medlemmar i Föreningen Norden och får deras tidning. Några gånger per år kommer deras utskick med litteratur på nordiska språk. Det finns även lexikon på ett antal olika språk, till exempel persiska och arabiska.


Samverkan sker i viss utsträckning med biblioteket på folkhögskolan i Fellingsbro. Biblioteket är medlemmar i BIFF, men är dock inte aktiva. Inom kursen Vetenskaplig förberedelsekurs besöker folkhögskolan universitetsbiblioteket. Det finns även en önskan om ett framtida ökat samarbete med bibliotek i länet. Utmaningar På grund av utrymmesskäl (biblioteket är relativt litet) är det svårt att hålla med större avdelningar på andra modersmål än svenska eller minoritetsspråk. En tanke med ökat samarbete med andra bibliotek och genom att gå med i Libris, är att vid efterfrågan kunna visa var sådan litteratur finns, kunna göra fjärrlån med mera.

Regional biblioteksverksamhet Regional biblioteksverksamhet regleras dels i Bibliotekslagen, dels i Region Örebro läns kulturplan. Den regionala biblioteksverksamhetens uppdrag preciseras i utmaningar, satsningar och utvecklingsmål i Örebro läns kulturplan: Regionbiblioteket fungerar som ett resurscentrum för regional biblioteksutveckling med kommunernas folkbibliotek som primär målgrupp. Regionbibliotekets uppdrag syftar till att folkbiblioteken utvecklar och stärker kvaliteten i sina verksamheter, så att de blir angelägna för kommunens invånare. Folkbiblioteken ges stöd genom lokalt utvecklingsarbete, projekt och handledning. Regionbiblioteket ger också stöd i arbetet med de kommunala biblioteksplanerna samt omvärldsbevakning. Ansvarig förvaltning för den regionala biblioteksverksamheten är Regional utveckling vid Region Örebro län. Utmaningar och satsningar Regionbiblioteket står inför flera utmaningar. Att förstärka biblioteken som en demokratisk rättighet för invånarna i Region Örebro län är viktigt. En del i det arbetet innebär att tillsammans med regionens folkbibliotek vidareutveckla metoder för medborgardialog, så att biblioteket, både fysiskt och digitalt, blir en ännu attraktivare mötesplats. Ytterligare en utmaning för Regionbiblioteket i Örebro län handlar om att implementera FN:s konvention om barnets rättigheter i folkbibliotekens arbete. En del i detta handlar om att göra barn och unga mer delaktiga i biblioteksverksamheten och att till exempel involvera barn och unga i att utveckla attraktiva biblioteksmiljöer. Barn och ungas läsning står högt på agendan, inte minst utifrån PISA-rapporten 2013 som pekar på att läsförståelsen har minskat bland femtonåringar. Här kan Regionbiblioteket tillsammans med relevanta samarbetsparter och folkbiblioteken bidra till att vända trenden genom projekt och metodutveckling.


Samverkan inom och utanför regiongränsen är en nödvändighet för att skapa en hållbar och väl fungerande biblioteksregion. Ett exempel är projektet ”Dela & Lär” där idén är att bibliotekspersonalen i Sörmlands, Västmanlands och Örebro län ska kunna dela med sig av kunskap till varandra för att öka kompetensen. Utifrån gemensamma resurser och kompetenssatsningar vill Regionbiblioteket skapa en långsiktig, strategisk och kvalitetssäkrad biblioteksregion. Utvecklingsmål 2016-2019 Barn och unga:

• Regionbiblioteket kommer att initiera fortbildning och fortsatt utveckling av läsfrämjande i länet i samverkan med folkbiblioteken och andra samarbetsparter. En del i det arbetet är Bokstart som riktar sig till små barn och vuxna omkring dem.

• Ett bibliotek i länet kommer med stöd av Regionbiblioteket att utvecklas till ett modellbibliotek för hur man inom biblioteksväsendet kan arbeta utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter.

Kultur för alla: • Regionbiblioteket avsätter årligen medel till folkbiblioteken för

utvecklingsarbete med syftet att fungera som kulturella och gränsöverskridande demokratiska mötesplatser. Ett nytt kriterium för dessa medel kommer att vara kultur för alla.

• Regionbiblioteket kommer att initiera ett arbete för HBTQ-perspektiv på folkbiblioteken. En referensgrupp med representanter från folkbibliotek och andra relevanta aktörer ska bildas för genomförandet.

• Regionbiblioteket kommer att stödja folkbibliotekens arbete för att uppnå digital delaktighet och minska det digitala utanförskapet utifrån länets ”Digitala Agenda”. Viktiga samverkansparter är folkbildningen och andra regionala och nationella aktörer.

• Regionbiblioteket kommer att arbeta för att ta fram metoder för medborgarnas delaktighet i att skapa en attraktiv biblioteksmiljö.

• Regionbiblioteket kommer att utveckla en läsfrämjandestrategi för regionen, med stöd i Kulturrådets Handlingsprogram för läsfrämjande.

Samverkan över gränser: • Regionbiblioteket kommer fortsätta samverkan inom ”Dela & Lär” med

biblioteken i Sörmlands och Västmanlands län. Det handlar om att förstärka insatserna av kompetensutveckling hos bibliotekspersonalen i länen, genom gemensamma fortbildningar, chefssamverkan och nätverk.

• Regionbiblioteket kommer att genomföra en utvärdering av mediesamverkan mellan Örebro län och Västmanlands län för fortsatt utveckling.

• Regionbiblioteket kommer att verka för att samtliga kommuner i regionen har aktuella biblioteksplaner.


Litteratur Det finns flera aktörer inom litteraturområdet i länet, dock behöver litteraturen lyftas och bli synligare. Det handlar om att öka kunskapen om litteraturens funktion och dess värde i ett demokratiskt samhälle. Det handlar också om att skapa förutsättningar för att utveckla skrivandet i länet ytterligare samt att synliggöra de aktörer som finns. Det läsfrämjande arbete som pågår i länet stärker och lyfter litteraturen på samma sätt som litteraturen stärker och lyfter det läsfrämjande arbetet. Ett annat sätt att stärka litteraturområdet handlar om att ungas litterära skapande blir en självklar del av den kommunala kulturskolans utbud. Litteraturen i länet kan också stärkas genom större samverkan mellan befintliga aktörer så som folkbibliotek, skola, kulturskola, professionella aktörer, litterära sällskap, folkbildningen och universitetet. Litteratur är ett nytt område inom samverkansmodellen. Det har lyfts in i modellen utan ny finansiering. Den största utmaningen i nuläget handlar därför om att utreda hur en utveckling inom litteraturområdet skulle kunna se ut i vårt län, samt vem som bör ha det ansvaret och med vilka medel. Även om Regionbibliotekets uppdrag tangerar litteratur genom läsfrämjandearbete, kan ansvaret för konstformen litteratur inte automatiskt läggas på Regionbiblioteket. Regionbibliotekets lagstadgade kärnverksamhet handlar om att ge stöd till folkbiblioteken. Att utarma det uppdraget skulle innebära negativa konsekvenser för regionen. Utvecklingsmål 2016-2019 Barn och unga:

• Barn och ungas skrivande ska fortsätta utvecklas av Regionbiblioteket i samverkan med folkbiblioteken. Ett exempel är den redan etablerade skrivartävlingen digit!.

• Regionbiblioteket kommer att ta initiativ till möten med länets kulturskolor för att lyfta frågan om att inrätta skrivande som ett eget ämne.

Övrigt: • En förundersökning kommer att genomföras med syfte att klargöra hur en

utveckling inom litteraturområdet skulle kunna se ut i vårt län, vem eller vilka som bör ha det ansvaret och med vilka medel. Regionbiblioteket har fått det uppdraget.

Bibliotekslagens uppdrag för regional biblioteksverksamhet I Bibliotekslagen heter det att varje landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet.

• Samarbete främjas genom att regionbiblioteket tillsammans med folkbiblioteken utgör en gemensam biblioteksinfrastruktur för Örebro län


med hjälp av upphandling av gemensamma databaser och e-tjänster, fjärrlånesamarbete, gemensam transportordning och samsöksfunktion för folkbibliotekens bibliotekskataloger.

• Verksamhetsutveckling främjas genom de nätverk och den omvärldsbevakning som sker, med fokus på de speciella uppdrag som folkbiblioteken har i bibliotekslagen. Ett fokus finns på Folkbibliotekens verksamhetsutveckling riktad mot barn och unga. Regionbiblioteket stimulerar till lokal biblioteksutveckling genom att stödja olika folkbiblioteksprojekt och har flera egna erfarenheter av att driva till exempel läsprojekt i samarbete med folkbiblioteken.

• Kvalitet främjas dels genom att Regionbiblioteket ger stöd till kommunerna i

deras arbete med att ta fram biblioteksplaner. Dels handlar det om att tillsammans med folkbiblioteken hitta lämpliga uppföljningsbara mål, indikatorer och nyckeltal för verksamheten. En modell är att tillsammans med ansvariga för folkbiblioteksverksamheten ta fram taxonomier för deras uppdrag.

Uppföljning De olika biblioteksverksamheterna följer upp sina mål i biblioteksplanen var och en för sig. Uppföljningen genomförs inom den organisatoriska enhet som har ansvar för respektive biblioteksverksamhet.


Bilaga 1: Bibliotekslag (2013:801) 1 § I denna lag finns bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Det allmänna biblioteksväsendet består av all offentligt finansierad biblioteksverksamhet och utgörs av: 1. folkbibliotek, 2. skolbibliotek, 3. regional biblioteksverksamhet, 4. högskolebibliotek, 5. lånecentraler, och 6. övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet. Ändamål 2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Ansvarsfördelning 3 § Bibliotekshuvudmän är kommunerna, landstingen, staten och, i fråga om vissa skolor, enskilda. 1. För folkbibliotek ansvarar kommunerna. 2. För skolbibliotek ansvarar kommuner, landsting, staten eller enskilda huvudmän i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. skollagen (2010:800). 3. För regional biblioteksverksamhet ansvarar landstingen och de kommuner som inte ingår i ett landsting. 4. För högskolebibliotek vid universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) ansvarar staten. 5. För lånecentraler ansvarar staten. 6. För övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet ansvarar den som enligt särskilda bestämmelser är huvudman för verksamheten. Om ett kommunalt eller statligt bibliotek drivs av någon annan än huvudmannen ansvarar huvudmannen för att den som driver biblioteket följer bestämmelserna i denna lag. Prioriterade grupper 4 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov


och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. 5 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på 1. de nationella minoritetsspråken, 2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska. Folkbibliotek 6 § Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. 7 § Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. 8 § Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. 9 § På folkbiblioteken ska allmänheten avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur under en viss tid oavsett publiceringsform. Första stycket hindrar inte att folkbiblioteken tar ut 1. ersättning för kostnader för porto, fotokopiering och andra liknande tjänster, och 2. avgift för de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. Skolbibliotek 10 § Enligt 2 kap. 36 § skollagen (2010:800) ska eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek. Regional biblioteksverksamhet 11 § Varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Högskolebibliotek 12 § Det ska finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434). Dessa bibliotek ska svara för biblioteksverksamhet inom de områden som anknyter tillutbildning och forskning vid universitetet eller högskolan.


Lånecentraler 13 § För en kompletterande informations- och medieförsörjning ska det finnas en eller flera lånecentraler. Samverkan 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. 15 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till varandras förfogande. Skyldigheten att avgiftsfritt ställa litteratur till förfogande gäller inte för folk- eller skolbibliotek. 16 § Bestämmelsen i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) om anknytning till kommunens område eller dess medlemmar hindrar inte att folk- eller skolbibliotek avgiftsfritt ställer litteratur till förfogande för ett bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet som är beläget utanför kommungränsen. Biblioteksplaner 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Uppföljning 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som anta


Bilaga 2: Kostnader och personal

Region Örebro läns kostnader för biblioteksverksamheter År 2015

Antal anställda med ansvar för verksamheten

Folktandvården 550 000 1 Kävesta 328 100 11 Fellingsbro 595 000 1 Campus USÖ 5 551 375 62 Karlskoga lasarett 1 592 800 2 Lindesbergs lasarett 1 177 000 1 Regionbiblioteket 1 936 000 4 Patientbiblioteket USÖ 2 945 944 63 Summa 14 676 219 22

1 0,25 tjänst fördelad på fler personer 2 Anställda av Örebro universitet 3 Anställda av Örebro kommun

4% 2% 4%

38%

11% 8%

13%

20%

Regionala medel för biblioteksverksamhet

Folktandvården

Kävesta

Fellingsbro

Campus USÖ

Karlskoga lasarett

Lindesbergs lasarett

Regionbiblioteket

Patientbiblioteket USÖ

Protokoll

Sammanträdesdatum





§ 132 Redovisning av motioner och medborgarförslag


SammanfattningEnligt kommunallagen bör en motion eller ett medborgarförslag beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte hunnit avslutas inom ett år ska detta enligt kommunallagen 5 kap. 33 § anmälas till fullmäktige, som då får avskriva motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning.

Enligt regionfullmäktiges arbetsordning ska rapportering ske två gånger per år.

Med anledning av detta meddelas att det för närvarande finns två motioner och ett medborgarförslag som ej är besvarade.

Beslutsunderlag FöredragningsPM regionstyrelsen 160607, redovisning av obesvarade motioner och

medborgarförslag Bilaga obesvarade motioner Bilaga obesvarade medborgarförslag


att lägga anmälan till handlingarna.


1 (1)

kbj005

Maskinskriven text

24.

Uppdaterad: 2016-05-25 Redovisning av inkomna motioner som inte besvarats

Rubrik Registreringsdatum Diarienummer Motionär Besvaras

Medicinsk fotvård och vårdval 2015-05-05 15RS2454 Torbjörn Ahlin (C)

Skapa ett heltäckande regionpaket för turist- och besöksnäringen

2015-06-22 15RS3502 Bo Rudolfsson (KD), Urban Svensson (KD)

Ge nämnderna verktyg att fullgöra sina uppdrag

2015-09-07 15RS4610 Ola Karlsson (M), Anna Ågerfalk (FP), Ewa Sundkvist (KD), Torbjörn Ahlin (C)

Införande av gratis preventivmedel i Örebro län

2016-02-23 16RS1071 Oskar Svärd (M)

Regional biogasstrategi 2016-03-30 16RS1851 Torbjörn Ahlin (C)

Inför bärsjalar på BB 2016-04-13 16RS2212 Ewa Sundkvist (KD)

Öka kunskapen om HLR hos föräldrar 2016-04-22 16RS2442 Elin Jensen (SD), Mats Seijboldt (SD)

Låt medborgarna få vara delaktiga i stor-regionfrågan

2016-04-22 16RS2444 Virosa Viberg (SD), Elin Jensen (SD), Jimmy Larsson (SD), Daniel Spiik (SD), Mats Seijboldt (SD)

Inrätta en handlingsplan för att få fler asyl-sökande att genomgå en hälsounder-sökning i Region Örebro län

2016-04-22 16RS2445 Virosa Viberg (SD)

Stärk NyföretagarCentrum för ökat nyföretagande i hela regionen

2016-04-25 16RS2493 Katarina Tolgfors (M)

Mini-Maria 2016-05-23 16RS2998 Torbjörn Ahlin (C)

Införa politisk lärling i Region Örebro län 2016-05-25 16RS3057 Oskar Svärd (M)

Uppdaterad: 2016-05-23

Redovisning av inkomna medborgarförslag som inte besvarats

Rubrik Registreringsdatum Diarienummer Förslagsställare Besvaras Servicelinje för sjukresor och besök vid Lindesbergs lasarett från Hällefors/Grythyttan

2015-07-02 15RS3685 Lars Trillkott

Gratis träning för äldre på vårdcentral eller att det ingår i högkostnadsskyddet

2016-04-08 16RS2118 Barbro Andersson

Documents

Kungörelse om sammanträde med regionfullmäktige–rebro läns landsting... · anmalas till soeiala n~yndighete~ fog vida~e ut~edning enligt ~ 14:1 i Sociallagen. Lansstyrelsen