Kurshandledning - Linköping University · I det skriftliga arbetet visa prov på allmänt tyckande utan förankring i kurs eller kurslitteratur. Att texten innehåller avskrifter,

Kurshandledning

Litteraturvetenskap

Barn- och ungdomslitteratur 7,5hp

716G21

Sommar 2017

LINKÖPINGS UNIVERSITET 2017-08-09

Litteraturvetenskap 7,5hp, sommar -17

Barn- och ungdomslitteratur, 716G21

Marie-Helene Klementsson

2

Innehållsförteckning

Välkomna till kursen – Barn- och ungdomslitteratur .............................................................................. 3

Undervisande lärare och kursansvarig..................................................................................................... 3

Kursinnehåll ............................................................................................................................................ 3

Mål 716G21 ............................................................................................................................................. 3

Examinationer ......................................................................................................................................... 4

Betygskriterier och uppgifternas utformning i korthet ............................................................................ 4

Skriftlig hemtentamen 5,5hp (U-VG) ................................................................................................... 4

Muntlig redovisning 2,0hp (U-G) ......................................................................................................... 5

Obligatorisk facklitteratur ....................................................................................................................... 7

Obligatorisk skönlitteratur ....................................................................................................................... 7

Momentschema ....................................................................................................................................... 8

1. Kan man simma med pirayor? Introduktion, barnbokens dilemman och förutsättningar. ........ 8

2. Och mamma vill inget säga. Och pappa vet ingenting. Tema och motiv i barnboken. ............... 9

3. Om ideal och moral i barnböcker. Den närvarande författaren. .............................................. 10

4. Hur kär kan man bli? Från kapitelbok till ungdomsroman. ...................................................... 11

5. Mammor… dom är lite konstiga ibland. Genusinriktad forskning. ........................................... 12

6. Temapresentationer – författarskap. ........................................................................................ 13

7. Avslutning. Bokjuryn vinnare i 2015 års utgivning - barnens favoriter i praktiken. .................. 13





3

Välkomna till kursen – Barn- och ungdomslitteratur

Hjärtligt välkomna till en sommar på Linköpings universitet. Kursen ges på halvfart veckorna

24-33 och uppropet och tillika kursstart är den 13 juni 2015 kl 17-19. Under försommaren och

eftersommaren kommer vi att träffas på Campus Valla för att samtala kring det gemensamt

lästa. Däremellan kommunicerar vi på lärplattformen LISAM.

Min förhoppning är att ni under sommaren kommer en bra bit på väg i konsten att analysera

barnbokens form och stil. Främst gör vi detta genom att titta på de litteraturvetenskapliga

perspektiven i barnboken. Vi kommer att gå igenom barnbokens genrer och deras utveckling

och de litterära teorier som kan kopplas till barnboken.

Dessutom hoppas jag att ni får möjlighet att utöka ert nätverk inom området barnlitteratur.

Allra mest hoppas jag dock på att det blir glädjerika dagar som vi får möjlighet att tillbringa

tillsammans.

Väl mött!

/Marie-Helene

Undervisande lärare och kursansvarig

Marie-Helene Klementsson (MHK)

Linköpings universitet

Institutionen för kultur och kommunikation

581 83 Linköping

Besöksadress: Hus Key, rum 3124, Campus Valla

[email protected]

Kursinnehåll I kursen studeras ett antal barn- och ungdomslitterära verk, såväl äldre som samtida, för att

belysa barnlitteraturens framväxt och dess roll idag. Ett analytiskt fokus läggs på litteraturens

funktioner under olika historiska skeenden, liksom på de ideologier som dagens barn- och

ungdomslitteratur förmedlar. Litteraturvetenskapliga metoder övas och används för att placera

verken i sin kontext och belysa deras intertextualitet. Ett ideologikritiskt förhållningssätt intas

till verken och den bild de ger av barndom, barns utveckling, lärande och barns position i

samhället.

Mål 716G21

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

- redogöra för utvecklingen av genrerna inom barn- och ungdomslitteraturen

- relatera ett urval av barn- och ungdomslitterära verk till en samhällelig och litteraturhistorisk

mailto:[email protected]





4

kontext

- analysera barn- och ungdomslitteratur med litterära analysverktyg

- beskriva och diskutera olika funktioner som barn- och ungdomslitteraturen har och har haft

för barns utveckling

- redogöra för några litteraturdidaktiska metoder kopplade till genrer inom barn- och

ungdomslitteraturen

- jämföra texter i ett intertextuellt syfte.

Lärplattformen LISAM används under kursen för kursinformation, inlämningar, och

diskussioner. På lärplattformen får ni feedback på inlämningsuppgifter etc. Inga inlämningar

sker via mail. Allmänna frågor skickas däremot till vanliga mailen.

Barnlitteraturens historia läser vi främst med hjälp Boglind & Nordenstam. Denna inläsning

sker framförallt hos studenten, då den ligger som en viktig bakgrund till föreläsningar,

seminarier och sedermera tentamen.

Verktygen för vår skönlitterära analys får vi genom Kårelands verk Skönlitteratur för barn och

unga. Med hjälp av det verket analyserar vi skönlitteraturen när vi läser om barnbokens

framväxt, genrer, kontexter, berättande och teorier.

Examinationer

Muntlig redovisning EXA1, 2,0hp (U-G)

Hemtentamen EXA2, 5,5hp (U-VG)

Examination sker även genom aktivt deltagande i de obligatoriska seminarierna och i

diskussionstrådarna på LISAM under Nyhetsfeed. Frånvaro från seminarierna resulterar i en

kompletteringsuppgift per seminarium. Uppgiften finns att tillgå efter seminarierna på LISAM.

Betygskriterier och uppgifternas utformning i korthet

Skriftlig hemtentamen, EXA2, 5,5hp (U-VG)

Detta är en individuell, skriftlig hemtentamen. Den består av två delar, del A och del B.

Uppgiften till del A, är en skriftlig loggbok på den lästa skönlitteraturen och är således ett

arbete som fortgår under hela kursen, allt eftersom skönlitteraturen läses och bearbetas.

Instruktion och mall till loggboken finns att tillgå under kursdokument på LISAM från och med

kursstart. Del B är en skriftlig hemtentamen. Uppgiften finnstillgänglig i inlämningsmappen

från och med den 1 augusti 09.00. Sista datum för inlämning för både del A och B är den 21

augusti 18.00.

VG

Visar en mycket god överblick över barn- och ungdomslitteraturens genrer och historiska





5

utveckling. Visar en mycket god förmåga att analysera, tolka och kritiskt granska barn- och

ungdomslitteraturen utifrån relevant teoribildning och vedertagna analysverktyg

Visar en mycket god förmåga att sätta in urval av barn- och ungdomslitterära verk i en

samhällelig och litteraturhistorisk kontext.

Visar en mycket god förmåga att beskriva och diskutera olika funktioner som barnlitteraturen

har och har haft för barns utveckling samt redogöra för barnlitteraturens betydelse i relation till

litteraturfältet i stort.

Visar en mycket god förmåga att redogöra för några litteraturdidaktiska metoder kopplat till

barn- och ungdomslitteraturgenrerna.

G

Visar en tillfredsställande överblick över barnlitteraturens genrer och historiska

utveckling. Visar en tillfredsställande förmåga att analysera, tolka och kritiskt granska

barnlitteraturen utifrån relevant teoribildning och vedertagna analysverktyg

Visar en tillfredsställande förmåga att sätta in urval av barnlitterära verk i en samhällelig och

litteraturhistorisk kontext.

Visar en tillfredsställande förmåga att beskriva och diskutera olika funktioner som

barnlitteraturen har och har haft för barns utveckling samt redogöra för barnlitteraturens

betydelse i relation till litteraturfältet i stort.

Visar en tillfredställande förmåga att redogöra för några litteraturdidaktiska metoder kopplat till


U

Visar en otillräcklig överblick över barnlitteraturens genrer och historiska

utveckling. Visar på en otillräcklighet och brister i förmåga att analysera, tolka och kritiskt

granska barnlitteraturen utifrån relevant teoribildning och vedertagna analysverktyg

Visar en otillräcklig förmåga att sätta in urval av barnlitterära verk i en samhällelig och

litteraturhistorisk kontext.

Visar en otillräcklig förmåga att beskriva och diskutera olika funktioner som barnlitteraturen

har och har haft för barns utveckling samt redogöra för barnlitteraturens betydelse i relation till

litteraturfältet i stort.

Visar en otillräcklig förmåga att redogöra för några litteraturdidaktiska metoder kopplat till


Muntlig redovisning, EXA1, 2,0hp (U-G)

Detta är en muntlig gruppredovisning. Uppgiften innebär att presentera ett författarskap

Uppgiften introduceras tillfälle två, då vi också skapar grupper och väljer författarskap.





6

Uppgiften presenteras muntligt men presentationsmaterialet lämnas även in på LISAM.

Redovisningen genomför tillfälle 6.

I presentationen ska ni berätta om författaren och om författarens verk. Berätta om vilken roll

verken har fått i samhället, i förskola, skola och i allmän kulturdebatt. Använd er av alla

uppkomliga källor som ni kan finna – med korrekta källhänvisningar. Försök komma över så

många böcker som möjligt av författaren på bibliotek. Ni presenterar också ett eller flera verk

utifrån någon analysform som ni finner i Kårelands bok.

Förslag på författarskap: Ingelin Angerborn, John Boyne, Camilla Lagerqvist, Michael Morpurgo,

Shaun Tan, Gro Dahle & Svein Nyhus, Katarina Von Bredow, Christina Wahldén, Kate Dicamilio,

Frances Hodgson Burnett, Martin Widmark, Barbro Lindgren, Astrid Lindgren, Deborah Ellis, Jessica

Schiefauer, Katarina Genar, Maria Gripe, Tove Jansson

G Visar på och muntligt presenterar en god bild av författarskapet genom att berätta om

författaren/illustratören och om författarens/illustratörens verk.

Visar på och muntligt presenterar en god bild av författarskapet genom vilken roll verken har

fått i samhället, i förskola, skola och i allmän kulturdebatt. Samt att hänvisning sker till olika

typer av källor.

Visar på förmåga att, i ett eller flera av bilderboksverken, koppla dessa till någon analysform,

verkets uppbyggnad och författarskapets/verkets tema.

Exempel på handlingar som kan leda till underkänt i examinationerna:

I det skriftliga arbetet visa prov på allmänt tyckande utan förankring i kurs eller kurslitteratur.

Att texten innehåller avskrifter, andras texter utan att källa anges. (Detta betraktas som fusk

och anmäls).

Att texten saknar struktur och är allmänt hopplockad utan synligt sammanhang.

Att texten visar graverande språkliga brister.

Att mängden egen text är påfallande liten i förhållande till hela texten.

Att den ämnesspecifika begreppshanteringen är uteblir eller är bristfällig.

Se även det dokument på LISAM som heter ”Fusklapp”. Det beskriver korrekt källhantering.





7

Obligatorisk facklitteratur

De texter som har * finns att tillgå på lärplattformen Lisam. De verk som rekommenderas att ni har

tillgång till under hela kursen är Kårelands och Boglind & Nordenstams.

Boglind, A., Nordenstam, A. (2010) Från fabler till Manga. Malmö:Gleerups.

*Klementson (2006) ”Historiens vingslag i amerikansk barn- och ungdomslitteratur under 1800-talet”

Kåreland, Lena (2015) Skönlitteratur för barn och unga. Historik, genrer, termer, analyser. Lund:

Studentlitteratur.

Nilsson, Maria (2013) ”Att flicka sig. Hur flickor gör genus i chick lit och teen noir” Söderberg, E.,

Österlund, M., Formark, B. (red) Flicktion. Perspektiv på flickan i fiktionen. Malmö: Universeus

Academic Press, S 191-207.

*SBI Trender och statistik i utgivningen 2015 (http://www.sbi.kb.se)

*Westin, Boel (1998) ”Vad är barnlitteraturforskning?” ur Litteraturvetenskap – en inledning red.

Obligatorisk skönlitteratur

Flera av bilderböckerna finns på youtube med olika uppläsare vilket kan vara bra, som komplement, när

det är svårt att få tag på dem. De verk som är svåra att låna eller hitta på youtube. Flertalet av böckerna

finns att låna som e-böcker på Götabiblioteken.

Alexie, Sherman Den absolut sanna historien

om mitt liv som halvtidsindian

Anclair Malin Ibland regnar det

Andersen H.C Flickan med svavelstickorna

Bergmark Elfgren & Strandberg Cirkeln

Beskow Elsa Valfri bilderbok

Dahle Gro Kriget

Eriksson Eva Mamman och den vilda bebin

Fitinghoff Laura Barnen ifrån Frostmofjället (e-

bok)

Hoffman Heinrich Pelle Snusk

Jansson, Tove Hur gick det sen? och Den farliga

resan

Jönsson Maria Flickan från långt borta

Kinney, Jeff valfri bok om Greg

Lidbeck, Petter Kan man?

Lindenbaum Pija Else-Marie och småpapporna

Mangold, Maud & Buregren, Sassa, Pärlor till

pappa

Roth Veronica Divergent

Russel Rachel Renée valfri bok om Nikki

Rörvik & Moursund Bockarna Bruse på

Badhuset

Sendak Maurice Till vildingarnas land

Taikon, Katarina, Katitzi

Tidholm Anna-Klara Resan till Ugri-La-Brek

Wahl Mats Den långa resan. En berättelse om

en ostindiefarare

Walfrid Johnson Främlingen i skogen

Wegelius Jakob Mördarens apa

Wilder Laura Lilla huset på prärien

Wilson Jaqueline Den tatuerade mamman

Von Bredow Katarina Hur kär får man bli? alt

Hon & Han

Valfria verk till tillfälle ett, två och sju

tillkommer enligt instruktion.





8

Momentschema

1. Kan man simma med pirayor? Introduktion, barnbokens dilemman och

förutsättningar.

Måndag 12/6 17.00–19.00, sal 4220 i Keyhuset

Skönlitteratur

Eriksson Eva Mamman och den vilda bebin

Hoffman Heinrich Pelle Snusk

Lidbeck, Petter Kan man?

Sendak Maurice Till vildingarnas land

Facklitteratur

Boglind & Nordenstam kapitel 1 ”Inledning” och kapitel 2 ”Fabel, myt, saga”.

Kåreland ”Barnbokens framväxt” (Historik, Gemensam läsning för barn och vuxna,

Exempellitteratur, Synen på barnet och barndomen, Den uppfostrande barnboken, Det roande har svårt

att slå igenom) sid 15-28.

Kåreland ”Barnbokens genrer” (Olika indelningsgrunder, Genreindelningens svårigheter, Behovet av

en indelning växer fram, Bokhandelns och bokkatalogernas indelning, Svenska barnboksinstitutets

bokkategorier, Bibliotekens klassifikationssystem, Handböckernas indelning) sid 53-62.

Kåreland ”Barnboken i teorin” (Intermedialitet och bilderboksanalys) sid 188-191.

OBS! Ta med valfri barnbok som har eller som har haft betydelse för er.





9

2. Och mamma vill inget säga. Och pappa vet ingenting. Tema och motiv i

barnboken.

Torsdag 15/6 13.00–16.00, sal 4220 i Keyhuset

Skönlitteratur

Jansson, Tove Hur gick det sen? och Den farliga resan

Mangold, Maud & Buregren, Sassa, Pärlor till pappa

Rörvik & Moursund Bockarna Bruse på Badhuset

Tidholm Anna-Klara Resan till Ugri-La-Brek

Wilson Jaqueline Den tatuerade mamman

Och läs ett verk i vardera genre:

ABC-bok

Fabel

Saga

Facklitteratur

Boglind & Nordenstam kapitel 3 ”Den äldsta barnlitteraturen i skrift” och kapitel 5 ”Bilderböcker och

serier”.

Kåreland ”Barnbokens framväxt” (Många satsningar på barn efter 1945, Politisering och lekfullhet,

Ungdomsromanens genombrott, Didaktik med nya förtecken, Från hemmiljö till institutionsmiljö,

Vidgad realism, Mindre fasta gränser mellan barn och vuxna) sid 37-51

Kåreland ”Barnbokens berättande” (Termer och begrepp, Motiv och tema, Den tematiska kritiken,

Temat det kompetenta barnet) sid 121-129.

Kåreland ”Barnbokens genrer” (Klassiker, Fabeln, ABC-bok, Sagan, Bilderboken) sid 62-74.

Kåreland ”Barnboken i teorin” (Rysk formalism och främmandegöring, Nykritiken och närläsningens

metod, Strukturalismen, Proppas narrativa funktionsanalys, Exemplet Hur gick det sen?, Exemplet Den

farliga resan) sid 162-176.

Westin ”Vad är barnlitteraturforskning?”

Introduktion av den muntliga redovisningsuppgiften. Gruppindelning och fördelning av författarskap.

Arbete i redovisningsgrupperna.

Förslag på författarskap: Ingelin Angerborn, John Boyne, Camilla Lagerqvist, Michael Morpurgo,

Shaun Tan, Gro Dahle & Svein Nyhus, Katarina Von Bredow, Christina Wahldén, Kate Dicamilio,

Frances Hodgson Burnett, Martin Widmark, Barbro Lindgren, Astrid Lindgren, Deborah Ellis, Jessica

Schiefauer, Katarina Genar, Maria Gripe, Tove Jansson





10

3. Om ideal och moral i barnböcker. Den närvarande författaren.

Måndag 19/6 13.00–16.00, sal 4220 i Keyhuset

Skönlitteratur

Beskow Elsa Valfri bilderbok

Fitinghoff Laura Barnen ifrån Frostmofjället (e-bok)

Walfrid Johnson Främlingen i skogen

Wahl Mats Den långa resan. En berättelse om en ostindiefarare

Wilder Laura Lilla huset på prärien

Facklitteratur

Boglind & Nordenstam kapitel 4 ”Berömda klassiker”.

Klementsson ”Historiens vingslag…”

Kåreland ”Barnbokens framväxt” (Barnboken finner nya vägar under 1800-talet, Barnboken som

estetik och folkuppfostran, Kvinnornas frammarsch på barnboksområdet, Barnkammaridyll ifrågasatt)

sid 29-37.

Kåreland ”Barnbokens genrer” (Klassikerbegreppet, Faktaböcker, Biografiska skildringar) sid 62-64,

74-78.

Kåreland ”Barnbokens kontexter” (Gränsdragningen mellan barn- och vuxenlitteratur, Växelverkan

mellan barn- och vuxenlitteratur, Tidiga studier av barnboken, Ellen Keys betydelse) sid 91-100.

Kåreland ”Barnboken i teorin” (Tolkningar och analysexempel, Ett rikt teoriutbud, Historiskt-

biografisk forskning, Litteratursociologisk forskning) sid 155-162.

Lördag 6/8 hemtentamen finns att hämta på LISAM i Inlämningsmappen.





11

4. Hur kär kan man bli? Från kapitelbok till ungdomsroman.

Måndag 7/8 13.00–16.00, bildsal 2 våning 4 i Key-huset

Skönlitteratur

Bergmark Elfgren & Strandberg Cirkeln

Roth Veronica Divergent

Von Bredow Katarina Hur kär får man bli? alt Hon & Han

Wegelius Jakob Mördarens apa

Veronica Mars (filmen)

Facklitteratur

Boglind & Nordenstam kapitel 8 ”Modern ungdomslitteratur”.

Kåreland ”Barnbokens berättande” (Arketyper, Narratologi, Handling och intrig, Metafiktion,

Barnbokens karaktärer) sid 130-139

Kåreland ”Barnbokens genrer” (Fantasy och science fiction, Ungdomslitteratur, Chick Lit, Deckare

och thrillers, Grafisk roman, Fanfiction) sid 78-90.

Kåreland ”Barnbokens kontexter” (Barnboken blir akademisk, Barnboken mellan etik och estetik, En

naiv estetik, Den naiva läsningen, Barnets avsiktslösa tillvaro) sid 100-112.

Nilsson ”Att flicka sig…”





12

5. Ibland regnar det. Värdegrund i barnlitteraturen – genus, klass, etnicitet,

normalitet och avvikelse

Torsdag 10/8 17.00–20.00, bildsal 2 våning 4 i Key-huset

Skönlitteratur

Alexie, Sherman Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian

Anclair Malin Ibland regnar det

Andersen H.C Flickan med svavelstickorna

Dahle Gro Kriget

Jönsson Maria Flickan från långt borta

Kinney, Jeff , valfri bok om Greg

Lindenbaum Pija Else-Marie och småpapporna

Russel Rachel Renée, valfri bok om Nikki

Taikon Katarina: Katitzi

Facklitteratur

Boglind & Nordenstam kapitel 2 ”Fabel, myt, saga”.

Kåreland ”Barnbokens berättande” (Vem berättar?, Att byta perspektiv, Intertextualitet, Barnbokens

språk, Bildspråk och symboler ) sid 139-154.

Kåreland ”Barnbokens kontexter” (Hemmet, Förskolan, Skolan) sid 112-119.

Kåreland ”Barnboken i teorin” (Genusinriktad forskning, Mansforskning, Queer och kroppsfixering,

Läsorienterade teorier och läsarens makt - receptionsforskning) sid 176-193.





13

6. Temapresentationer – författarskap.

Måndag 14/8 17.00- 20.00, bildsal 2 våning 4 i Key-huset

7. Avslutning. Barnens favoriter i praktiken.

Onsdag 16/8 17.00–20.00, bildsal 2 våning 4 i Key-huset

Facklitteratur

Boglind & Nordenstam kapitel 6 ”Deckare, sport, humor, vänskap”

Skönlitteratur

Ett valfritt verk ur vardera kategori läses ur utgivningen 2016 eller 2017 i samråd med läraren. (Titlarna

nedan är vinnarna i Bokjuryn 2015 –de kan inte väljas utan utgör mer exempel)

Facklitteratur

SBI trender och statistik 2016. Uppgift: Läs igenom SBI:s sammanställning för respektive kategori och

botanisera. Vad finns det för likheter i enbart titlarna i varje kategori? Förlag? Originalspråk? Genre?

Bilderböcker

1. Äskil äter träd av Åsa Lind och Per Gustavsson. Rabén & Sjögren

2. Prinsessan och den fasansfulla Björnen av Per Gustavsson. Natur & Kultur

3. Doris drar av Pija Lindenbaum. Lilla Piratförlaget

Kapitelböcker 6-9 år

1. Fängelsemysteriet av Martin Widmark och Helena Willis. Bonnier Carlsen

2. Mysis är sjuk av Mats Wänblad och Pelle Forshed. Rabén & Sjögren

3. Nelly Rapp och häxornas natt av Martin Widmark och Christina Alvner. BonnierCarlsen

Kapitelböcker 9-12 år

1. Kurragömma av Petrus Dahlin. Rabén & Sjögren

2. Det långa loppet av Jeff Kinney. Översättare Thomas Grundberg. BonnierCarlsen

3. Men finns ändå av Petter Lidbeck. Rabén & Sjögren

Ungdom

1. Nästan som Zlatan av Johanna Nilsson. Nypon förlag

2. Jag kallas Jon av Malorie Blackman och Vladimir Stankovic. Översättare Helena Olsson. Argasso

3. En farlig vän av Ritta Jacobsson. LL-förlaget

Fakta 1. Jordens mystiska platser av Jens Hansegård och Anders Nyberg. Bonnier Carlsen

2. Roliga fakta och otroliga myter om djur av Paul Mason och Alan Irvine. Översättare Carla Wiberg.

Berghs

3. Snor av Bengt-Erik Engholm och Jojo Falk. Natur & Kultur





14

Serier 1. Amulett: Flykten från Lucien av Kazu Kibuishi. Hegas

2. Mamma Mu firar Kråkan av Jujja Wieslander, Sven Nordqvist, Michaela Favella och Elin Fahlstedt.

Rabén & Sjögren

Söndag 21/8 2016 - Inlämning av hemtentamen på LISAM

Documents

Kurshandledning - Linköping University · I det skriftliga arbetet visa prov på allmänt tyckande utan förankring i kurs eller kurslitteratur. Att texten innehåller avskrifter,