Kvalitets- och kommun år 2014 - hammaro.se...SOCIALFÖRVALTNINGEN 20 2015 Box 26, 663 21 Skoghall, besöksadress Mörmovägen 5, växel 054-51 50 00, fax 054-51 31 19 bankgiro 177-5642,

SOCIALFÖRVALTNINGEN

20 2015

Box 26, 663 21 Skoghall, besöksadress Mörmovägen 5, växel 054-51 50 00, fax 054-51 31 19

bankgiro 177-5642, org nr 212 000-1793, [email protected], www.hammaro.se

1

Kvalitets- och

patientsäkerhetsberättelse för

Socialförvaltningen Hammarö

kommun år 2014


20 2015



2

Innehållsförteckning 1.0 Inledning

2.0 Disposition

3.0 Socialnämnden

4.0 Mål och måluppfyllelse

5.0 Organisatoriskt ansvar för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet

6.0 Ledningssystem för kvalitet

6.1 Kvalitetssäkra processerna

6.2 Samverkan

6.3 Systematiskt förbättringsarbete

6.3.1 Risk och händelseanalys

6.3.2 Egenkontroll

6.3.2.1 Kvalitetsregister

Senior Alert

Palliativa registret

BPSD

6.3.2.2 Jämförelser med andra

Öppna jämförelser

KPB

KKiK

6.3.2.3 Brukarenkäter

Brukarbedömningar Äldreomsorg

Brukarbedömningar IFO

Brukarbedömningar LSS

6.3.2.4 Dokumentation

6.3.2.5 Internkontroll

6.4 Utredning av avvikelser

Synpunkter och klagomål


20 2015



3

Avvikelser

Sammanställning och analys

6.5 Personalens medverkan i kvalitetsarbetet

Gemensam Värdegrund

Kvalitetssäkra dokumentationen

Omvårdnadslyftet

6.6 Dokumentationsskyldighet

7.0 Arbete för en ökad patientsäkerhet

7.1 Läkemedelsgenomgångar

7.2 Nutrition

7.3 Fallskadeprevention

7.4 Preventivt arbete

8.0 Sammanfattning

De viktigaste åtgärderna för att förbättra kvaliteten 2014

De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten 2014

9.0 Övergripande mål och strategier för 2015


20 2015



4

1.0 Inledning I Värmland skatteväxlades hemsjukvården redan i samband med ÄDEL reformen 1992 och

Socialförvaltningen på Hammarö har lång erfarenhet av att ha ansvar för hemsjukvård. Sedan 2010 är

förvaltningen som vårdgivare enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ålagd att årligen upprätta en

patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska beskriva:

Hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar under

föregående kalenderår

Vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten

Vilka resultat som har uppnåtts

Enligt föreskriften om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9, 7 kap. 1§) bör

den som bedriver socialtjänst och/eller verksamhet enligt LSS också årligen upprätta en

sammanhållen kvalitetsberättelse. Den berättelsen kan till exempel beskriva:

Hur arbetet med att säkra att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamhetens olika delar har bedrivits under föregående kalenderår.

Hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra

kvaliteten har varit fördelade.

Hur risker har analyserats och hanterats.

Hur kvaliteten genom egenkontroll har följts upp och utvärderats.

Hur rapporter, klagomål och synpunkter har hanterats.

Vilka förbättringar som ovanstående aktiviteter gett upphov till.

Vilka resultat som har uppnåtts.

På socialförvaltningen arbetar MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) och Kvalitetscontroller/ TÖS (tillsyn över socialtjänsten) tillsammans med att förbättra kvalitet och patientsäkerhet. Arbetet består av en ständig utveckling av ledningssystem för kvalitet, uppföljning av olika verksamheter samt hantering av klagomål, synpunkter, avvikelser och ansvar för utredning och eventuell anmälan enligt Lex Sarah och lex Maria. Vårdgivaren kan upprätta sin kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse i samma dokument så länge

det går att utläsa de uppgifter som anges i patientsäkerhetslagen och i föreskrifterna och de

allmänna råden. Med anledning av att Hammarö är en liten kommun och att allt arbete sker

gemensamt väljer vi att göra på detta sätt.


20 2015



5

2.0 Disposition Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen är disponerad på följande sätt. Först kommer en

kortfattad beskrivning av socialnämnden och socialnämndens övergripande mål och måluppfyllelse

för socialförvaltningens verksamheter 2014. Därefter redovisas hur det organisatoriska ansvaret för

kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet i förvaltningen är fördelat.

Efter detta beskrivs hur förvaltningens ledningssystem för kvalitet är uppbyggt. I denna beskrivning

ingår en redogörelser för hur både kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet genomförts utifrån

föreskriften SOSFS 2011:9. Rubrikerna här följer till stora delar föreskriftens upplägg. Under punkten

egenkontroll har förvaltningen valt att redovisa jämförelser med andra nationellt i olika

kvalitetsregister och andra nationella jämförelser avseende kvalitet och effektivitet. Sedan redovisas

också resultat av den egna verksamhetens kontroll, dokumentation och övergripande frågor i

kommunens internkontroll. Efter det kommer en genomgång av avvikelser med tillhörande analys

och några ord om personalens del i kvalitetsarbetet och avslutningsvis några ord om

dokumentationsskyldighet i ledningssystemet.

Sista delen i rapporten handlar om olika punkter i arbetet för en ökad patientsäkerhet och allra sist

finns en sammanfattning av de viktigaste åtgärderna 2014 och planering för 2015.

3.0 Socialnämnden Socialnämnden erbjuder tjänster för alla åldersgrupper. Varje dag möter våra medarbetare ett stort

antal brukare, klienter och medborgare med olika behov.

En viktig förutsättning för hög kvalitet är att brukaren/klienten är delaktig och har inflytande över

sina insatser. Vi arbetar med ständig utveckling för att på ̊ bästa sätt tillgodose deras krav och behov

utifrån lagar, mål och ekonomiska förutsättningar.

Vi har en aktiv inställning till utveckling för att ständigt hitta nya förbättringsområden. På

socialförvaltningen menar vi att hög kvalitet uppnås genom vårt ledningssystem för kvalitet som ska

se till:

Att vi utför våra uppdrag rättssäkert d.v.s. tillämpar gällande lagar och förordningar korrekt.

Att vi utgår från individens behov och alltid erbjuder ett professionellt bemötande.

Att alla våra medarbetare har rätt kompetens och förutsättningar för sina uppdrag.

Att våra medarbetare får tillgång till hjälp och stöd i ledningssystemet och att det ska vara

lätt att göra rätt

Att vi tillvaratar våra medarbetares lust och förmåga att utveckla verksamheten.

Att vi använder våra resultat som en del i arbetet att ständigt förbättra vår verksamhet.


20 2015



6

All verksamhet ska vila på̊ den värdegrund om det goda mötet som antogs av socialnämnden redan

2007.

”Det Goda Mötet kännetecknas av respekt, ansvar, empati/intresse och

engagemang”


20 2015



7

4.0 Mål och måluppfyllelse Socialnämnden har utifrån kommunfullmäktiges mål formulerat ett antal övergripande mål som

förvaltningen har att förhålla sig till. Enheterna jobbar utifrån de av nämndens mål som är aktuella

för den egna verksamheten. De möter upp målen med planerade aktiviteter i det som blir enhetens

egen verksamhetsplan. Varje år redovisar förvaltningen sin måluppfyllelse i kommunens bokslut. År

2014 har förvaltningen uppnått samtliga mål.

Tillgängligheten för allmänheten till kvalitetsparametrar i öppna jämförelser ska

öka.

Under det här målet har förvaltningen arbetat med att se till att alla verksamheter där det är aktuellt

deltar aktivt i de olika öppna jämförelser som socialstyrelsen genomför varje år. Förvaltningen har

också arbetat med ett ta fram ett format för en enkel folder där delar av resultat från de olika

jämförelserna snabbt kan matas in för att kunna publiceras på kommunens hemsida och lämnas ut

till medborgarna. Fokus har varit på att formatet skall vara enkelt att sätta sig in i.

Målet har uppnåtts


20 2015



8

Att öka tillgängligheten till socialnämnden genom öppna möten för förvaltningens

alla verksamheter.

Socialnämnden har under året genomfört öppna möten vid 5 tillfällen. Mötena har till exempel

handlat om nytt äldre boende, nya boendet på djupsundet och mer generellt om nämndens

verksamheter. Under hösten har Individ och familjeomsorgen också haft öppna möten i den nya

lokalen Cleveträffen vid två tillfällen.


Antal brukare som upplever gott bemötande ska bibehållas

Här har förvaltningen mätt resultaten mot de brukarundersökningar som genomfördes 2012

eftersom det endast är jämna år som dessa genomförs

2014 var 97 % av brukarna i hemtjänsten nöjda med bemötandet. Siffran för 2012 var 98 %

2014 var 100 % av brukarna på särskilt boende nöjda med bemötandet. Siffran för 2012 var 91 %

2014 var 70 % av klienterna nöjda med bemötandet på IFO. Siffran för 2012 var 70 %

2014 var 100 % av besökarna på Cleveträffen nöjda med bemötandet. Siffran för 2012 var 100 %

2014 var 100 % av Boendestöds brukare nöjda med bemötande. Siffran för 2012 var 100 %



20 2015



9

Tillgängligheten till socialförvaltningen ska öka.

Under det här målet har förvaltningen följt måtten:

Tillgängligheten till socialsekreterare på IFO ska öka

Tjänster som kan sökas utan myndighetsutövning

Andelen klienter som anger betyg 4 och 5 på frågan Det är lätt att få kontakt med en

socialsekreterare har ökat från 36 % 2012 till 54 % 2014

Andelen klienter som anger betyg 4 och 5 på frågan Det är lätt att få en tid på socialkontoret har ökat

från 27 % 2012 till 48 % 2014

I den kommunövergripande servicemätningen har tillgängligheten till IFO per telefon ökat från 17 %

2013 till 33 % 2014

Under 2014 infördes även tjänsten förenklad biståndshandläggning som innebär att en medborgare

som har fyllt 67 år kan ansöka direkt i kontaktcenter utan att ha kontakt med en biståndshandläggare

om serviceinsatser i form av: tvätt, städ, inköp och matdistribution.


Antal brukare som upplever trygghet ska


20 2015



10

bibehållas.

2013 var andelen brukare som kände sig trygga eller mycket trygga i SÄBO 95 % 2014 har den siffran

ökat till 100 %

2013 var andelen brukare som kände sig trygga eller mycket trygga hemma och har hemtjänst 89 %

och resultatet ligger kvar på 89 % 2014


Ökad mångfald av boenden för nämndens målgrupper i attraktiva livsmiljöer.

Under 2014 har förvaltningen efter fullmäktiges inriktningsbeslut om ett nytt särskilt boende för

äldre deltagit arbetsgruppen för ett nytt SÄBO.

Förvaltningen har också arbetat under 2014 med att skapa ett ersättningsboende för de bostäder

som tidigare fanns på Kolonivägen. Ersättnigsboendet går under namnet Djupsundet och kommer

förutom ersättningsboende att innehålla ett mindre psykiatriboende.

I december 2014 stod också det nya PUT boendet för ensamkommande flyktingbarn som fått

permanent uppehållstillstånd klart i lokaler på Sätterstrand.

Under 2014 har även samverkan mellan individ- och familjeomsorgen och Hammaröbostäder

intensifierat med målet att få till en bra samarbetsmodell som kan möjliggöra för fler personer att få

en egen bostad.


Andel av befolkningen som missbrukar droger och alkohol ska minska

Under 2014 har ett omfattande ANDT arbete startat upp i kommunen där Alkohol- och

drogsamordnare Anders Haster från socialförvaltningen arbetar som projektledare.

Inom det här området är det svårt att hitta bra och relevanta mått, men ett mått som tidigare har

använts är kommunens ranking av medborgare som känner sig trygga och säkra i Öppna jämförelser

för trygghet och säkerhet som presenteras varje år. Här har kommunens ranking förbättrats från

plats 7 till plats 5 i landet, vilket är ett mycket gott resultat. Kommunen ligger också lägst i länet när

det gäller andelen ungdomar i åk 7 som aldrig har druckit alkohol vilket också är mycket glädjande

Bedömningen av måluppfyllelse baseras på resultatet av genomförda aktiviteter och en analys av

kommunens resultat i olika undersökningar kontra länet och riket.


Antalet personer som får försörjningsstöd ska minska.


20 2015



11

I januari 2014 var det 289 personer som erhöll försörjningsstöd till en utbetald summa av 733 000 kr.

I december månad hade antalet personer sjunkit till 267 personer och en utbetalda summa av 631

000 kr


Stöd och hjälp ska erbjudas barn, ungdomar och vuxna på hemmaplan med hjälp av kompetent personal.

289

307

290

280 278

285

299

292

279

271 271267

Antal Personer

Personer

758 749711 703 707

749 737

648 657619 631

Utbetald Summa

Tusen kr


20 2015



12

Socialförvaltningens öppna verksamhet, vilka arbetar på uppdrag av IFO-enheten, har under slutet av

2014 utvecklat ett boende för personer som behöver ett extra stöd. Boendet är lokaliserat på

Djupsundsområdet och benämns som Djupsundet. Tre så kallade förstärkta boendecoacher har

anställts och tillsammans med delar av den öppna verksamhetens personal ansvarar de för att de

boende på Djupsundet skall erhålla adekvat stöd och utveckling. Målsättningen är att de boende skall

erhålla lägenheter i den reguljära bostadsmarknaden och kunna leva ett självständigt liv.

Därutöver har samtliga personer med ett så kallat bostadssocialt kontrakt boendecoacher som ger

stödinsatser i boendet.

Socialförvaltningen ingår idag i arbetsmodellen "Då och nu", vilket även benämns som

"Toleransprojektet". Personal från IFO och den öppna verksamheten arbetar tillsammans med

Bildningsförvaltningen med en utvald grupp elever från högstadiet, där syftet att skapa en ökad

tolerans mot främlingsfientlighet och en allmänt ökad förståelse för motståndskrafter i samhället.

Förvaltningen har under året följt hur antalet uppdrag till den öppna verksamhetens har ökat

kontinuerligt.

Kvartal 1 9

Kvartals 2 14

Kvartal 3 16

Kvartal 4 22


Antal sociala aktiviteter och möjligheten till utevistelse inom äldreomsorgen ska öka

Under 2014 har förvaltningen arbetat med att öka utbudet av sociala


20 2015



13

aktiviteter och även öka möjligheten för utevistelse inom äldreomsorgen. Ett särskilt projekt för att

kunna erbjuda följeslagare för promenad har påbörjats tillsammans med APH. På Gunnarskärsgården

har man förutom det ordinarie programmet som finns alla vardagar under 2014 genomfört följande

aktiviteter:

Nävgröt

Julfest och julklapps utdelning

Midsommarfirande

Korvgrillning

Firande av våffeldagen

Sommarfest- Sill lunch ute i trädgården

Tårtkalas firande av "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen"

Luciafirande

Julgransskakning

Under vinter OS visades tävlingarna på projektor i stora salen.

Plantera blommor

Besök av kyrkan, bjuder på tårta

Två stycken trubadurer från Bilda och en från Medborgarskolan har varit inne ca 1g/vecka

under det våren

Under hösten kom trubadurerna från Bilda 1 gång var 14 dag båda gick ut på avdelningarna

och spelade och sjöng

Några kvinnor från Väntjänsten kommer någon gång/månad och har haft en läs/samtalscirkel

på Utsikten och Rosengården (avdelningar för långtidssjuka)

På Björkhagsgården har man under 2014 haft följande:

Kyrkan kommer en gång per veckan som pysslar/sjunger och spelar.

Medborgarskolan kommer 1 gång per vecka och sitter och läser ur böcker/tittar på gamla

foton m.m.

Grå Ben kommer några gånger per år och spelar och sjunger.

M.Ö.R. kommer och spelar och sjunger ca 4 ggr per år.

Från och med den 15/12 kommer det att finnas en aktivitetssamordnare på Björkhagsgården

varje dag mellan kl. 8-17. Han kommer att hålla i Dagverksamhet varje dag. Han kommer att

sjunga, spela, lägga pussel, spela bingo m.m.

På frågan: Möjligheterna att komma utomhus är bra som ställdes till boende på SÄBO i Vad tycker de

äldre om äldreomsorgen. Svarade 39 % att de är mycket eller ganska bra 2013 och 2014 har den

siffran ökat till 55 %.

På frågan: Hur nöjd eller missnöjd är du med de aktiviteter som erbjuds på ditt äldreboende? som

ställdes till boende på SÄBO i Vad tycker de äldre om äldreomsorgen. Svarade 53 % att de är mycket

eller ganska bra 2013 och 2014 har den siffran ökat till 68 %


20 2015



14


Föräldrastödet ska förbättras

Under 2014 har förvaltningen arbetat för bättre tillvarata funktionshindrade småbarnsföräldrars

intressen. I Sverige finns ett kunskapscentrum för detta område som går under namnet SUF. SUF står

för Samverkan utveckling föräldraskap. På Hammarö har en lokal SUF grupp bildats som skall arbeta

för att förbättra situationen för funktionshindrade småbarnsföräldrar. För att kunna göra arbetet på

ett kvalitetssäkert sätt har berörda gått en utbildning. Det handlar om föräldrar med kognitiva

svårigheter, t ex utvecklingsstörning, och deras behov av anpassad information och stöd genom alla

led – från graviditet till föräldraskap. Förutom de yrkesgrupper som ryms inom Socialförvaltningen

omfattar samverkan även Familjecentralen och kommunens informatörer.


Ny teknik inom socialförvaltningens verksamheter ska utvecklas

Under 2014 inhandlades ett digitalt enkätprogram som är särskilt inriktat mot personer med kognitiv

funktionsnedsättning inom LSS. Programmet har använts för att genomföra enkäter och i projektet

med detta har även alla gruppbostäder och daglig verksamhet utrustats med Ipad och utvalda


20 2015



15

kommunikationsombud på alla enheter har under hösten gått kurs om IT baserade hjälpmedel och

appar (program som används i smarta telefoner och läsplattor).

Förvaltningen har också startat upp en Teknikgrupp med representanter från Rehab, Hälso- och

sjukvård samt metodstödjare från LSS. Gruppen har haft fyra möten under året


Arbetsplats Hammarö ska nå arbetslösa Hammaröbor och snarast erbjuda aktiva insatser

Under 2014 har Arbetsplats Hammarö:

Arbetat med (praktik, sysselsättningsfas, tidsbegränsade anställningar, arbetsträning med

mera, exklusive sommarjobbare): 101 st

Antal praktikanter: 60 st

Antal tidsbegränsade anställningar: 21 st

Antal extra uppdrag under året, utöver ordinarie uppdrag: 50 st (flytt till Ängvillan, Mjuka

Linjen, valarbete, flytt till bärstaskolan m.m.)

Antal unga i sommarjobb: 125 st


Invånarna ska kunna göra kvalitetsjämförelser för nämndens verksamheter

Under 2014 köpte kommunen in IT stöd för en digital jämförelsetjänst. Eftersom Socialförvaltningen

är den förvaltning som har störst behov av denna tjänst har förvaltningen varit pilot och

Kvalitetscontroller Mia Hernell Blomqvist har varit kommunens projektledare. I december kom


20 2015



16

tjänsten på plats och förvaltningens hemtjänstgrupper finns nu upplagda. Och förvaltningen är redo

att ta emot och lägga ut jämförande material från externa utförare som antagits som utförare enligt

LOV (lagen om valfrihet) i hemtjänsten.


Medarbetarnas trivsel på och med arbetet ska öka

Under våren bjöd nämnden in till gemensam aktivitet och förtäring för alla förvaltningens

medarbetare som ett tack för de goda resultat som förvaltningen uppnådde både ekonomiskt och

resultatmässigt under 2013. I november uppmärksammades också de goda resultat som uppnåtts på

Särskilt boende i den nationella undersökningen: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen med

tårtkalas.

HME index motivation har gått upp från 4,08–4,29


Medarbetarnas upplevelse av delaktighet i arbetet och utveckling ska öka.

Förvaltningen har jobbat med att utöka samverkan och idag sker samverkan ända ner på enhetsnivå i

de flesta verksamheterna.


20 2015



17

HME index styrning har gått upp från 3,93 – 4,09


Medarbetarnas nöjdhet med sin närmaste chef ska öka

Ytterligare en enhetschef inom särskilt boende har också rekryterats. Även inom andra områden har

enhetschefernas områden setts över och omfördelats lite. Hemtjänsten har fått nya lokaler där alla

grupper och deras chefer nu sitter tillsammans. Dessa åtgärder har ökat möjligheten för

förvaltningens enhetschefer att jobba närmare och se alla sina medarbetare.

HME index ledarskap har gått upp från 3,99 – 4,24



20 2015



18

5.0 Organisatoriskt ansvar för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet I detta stycke beskrivs roller och ansvarsfördelning för planering, ledning och egenkontroll av

kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet inom Socialförvaltningen Hammarö kommun.

Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och

service till vissa funktionshindrade (LSS) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) när det gäller personer

som är 7 år och äldre. Nämnden har ett övergripande ansvar för att det finns ett ledningssystem för

att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Nämnden fastställer

övergripande mål för verksamheterna och ska ha en god insyn i det kvalitets- och

patientsäkerhetsarbete som bedrivs. Som ett led i detta ska kvalitets- och

patientsäkerhetsberättelsen årligen redovisas till socialnämnden.

Förvaltningsledningen upprättar riktlinjer och övergripande rutiner kopplade till de mål och krav som

lagstiftningen och socialnämnden ställt upp. Förvaltningsledningen ska ha en god insyn och

informeras i det kvalitets- och patientsäkerhetsarbete som bedrivs. Som ett led i detta följs

enheternas målarbete i verksamhetssystemet Stratsys. Förvaltningsledningen värderar, med

utgångspunkt i verksamhetens resultat, om ledningssystemet är tillräckligt och effektivt. Denna

sammanfattande uppföljning ska genomföras en gång per år.

Verksamhetschef HSL ansvarar för att tillhandahållna tjänsterna uppfyller de målsättningar och krav

som ställts upp av omvårdnadsnämnd, lagstiftning och föreskrifter i den verksamhet som en kommun

bedriver enligt § 18 och 18a i HSL.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har rollen som kravställare gentemot verksamheter som

en kommun bedriver enligt § 18 och 18a i HSL. MAS arbetar fortlöpande med att upprätthålla,

utveckla, styra och rapportera till socialnämnden hur patientsäkerhetsarbetet bedrivs i

verksamheterna. Uppföljningen ska ske löpande och via den årliga kvalitetstillsynen som genomförs

av MAS, Kvalitetscontroller samt verksamhetschef HSL

Kvalitetscontroller/TÖS ansvarar för att utveckla och implementera kvalitetsledningssystemet

utifrån Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9). Kvalitetscontroller ansvarar också för att

sammanställa och analysera resultatet av kvalitetsarbetet och rapportera till Ledningsgrupp och

Socialnämnd. I samverkan med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar Kvalitetscontroller

också för kvalitetsuppföljning samt avvikelser och Lex-Sara utredningar.

Enhetscheferna ansvarar för att enheterna uppfyller de målsättningar och krav som ställts upp av

socialnämnd, lagstiftning och föreskrifter. Verksamheterna genomför löpande egenkontroller för att

säkerställa att dokumentation utförs och att genomförandeplaner är uppdaterade samt övrig

egenkontroll enligt kvalitetsledningssystem.


20 2015



19

6.0 Ledningssystem för kvalitet Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra

verksamhetens kvalitet (SOSFS 2011:9 3 kap. 1§). Kvalitetsarbetet på socialförvaltningen Hammarö

kommun bedrivs nu i enlighet med föreskriften. Enligt den ska vårdgivaren eller den som bedriver

socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten.

Under 2014 har socialförvaltningen arbetat vidare med att utveckla ledningssystemet som finns i

Ensolutions program QPR. Förvaltningen har också jobbat intensivt med att förbättra egenkontroll

och uppföljning av negativa händelser (avvikelser, klagomål och synpunkter).

6.1 Kvalitetssäkra processerna Enligt (SOSFS: 2011:9,4 kap 2 § - 4 §) skall vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller

verksamhet enligt LSS identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för

att säkra verksamhetens kvalitet. De skall också: identifiera de aktiviteter som ingår, och bestämma

aktiviteternas inbördes ordning samt utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra

verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet

ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. Under 2014 har

arbetet med att identifiera och beskriva de processer som finns och behövs slutförts. Alla

huvudprocesser och stora delar av delprocesser och stödprocesser är nu identifierade och

sammanställda i processkartläggningsverktyget QPR. Under hösten har även processer för nya

verksamheter och aktiviteter så som projekt Stegen och förenklad biståndshandläggning ritats upp.


20 2015



20

6.2 Samverkan Enligt (SOSFS: 2011:9,4 kap. 5 §, 6 §) ska förvaltningen beskriva vilka processer som identifierats där

samverkan behövts för att förebygga att patienter drabbas av en vårdskada samt hur samverkan sker

i den egna verksamheten och med andra vårdgivare. I arbetet som pågått med att identifiera och

beskriva förvaltningens processer har samverkan med externa aktörer identifierats och

överenskommelser, styrande dokument och rutiner har lagts in i systemet. Nästa steg i arbetet med

samverkan blir en översyn av om de processer där samverkan identifierats är säkra. De brister som

finns inom både extern och intern samverkan identifieras och hanteras i arbete med risk och

händelseanalys.

Sammanställning av forum för extern samverkan där förvaltningen har deltagit under 2014

Socialchefsträffar

MAS träffar

Nätverk SAS/TÖS

Nätverk för biståndsbedömare

Nätverk för LSS handläggare

Nätverk för LSS Sjuksköterskor

Nätverk för Senior Alert

Nätverk för BPSD

Nätverk för socialsekreterare som jobbar med ensamkommande flyktingbarn

Nätverk för palliativ vård

Nätverk för IFO chefer

Nätverk för LSS chefer


20 2015



21

Nätverk för chefer inom personlig assistans

Nätverk för demenssjuksköterskor

E-hälsa

Sortimentsgrupper för hjälpmedel

Läkemedelskommittén

FoU Välfärd Värmlands ombudsträff

Vård och omsorgscollege

Samspelet

HÖSAM

Bo-träffar med HABO

Fältgruppen

SUF-gruppen

Regional samverkansdag om barn & unga på Region Värmland

Barnskyddsdagar

Samverkansdag med skola/förskola

Elevhälsoteam

Värmlandsmöten BBIC (Barns behov i centrum)

Kvinnofridsforum


20 2015



22

6.3 Systematiskt förbättringsarbete Det tidigare beskrivna arbetet med mål och aktiviteter för att möta upp dessa samt verksamhetens

processer och rutiner utgör grunden för Socialförvaltningens systematiska arbete med

kvalitetsförbättringar. Som framgår av bilden som är hämtad från förvaltningens Ledningssystem för

kvalitet är det systematiska förbättringsarbetet att betrakta som en ständigt pågående process.

Figuren visar i vilken tidsordning ett systematiskt förbättringsarbete normalt sett genomförs i fyra

olika faser; planerande, genomförande, utvärdering och förbättring. I ledningssystemet är den här

bilden interaktiv och all personal kan klicka på de olika delarna i processen och kan där läsa mer om

hur förvaltningen arbetar med systematiskt kvalitetsarbete.

6.3.1 Risk och händelseanalys

Enligt (SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §) skall Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller

verksamhet enligt LSS fortlöpande bedöma om det finns en risk för att händelser skulle kunna

inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska man

uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar, och bedöma vilka negativa konsekvenser som

skulle kunna bli följden av händelsen. Idag finns en rutin för systematiskt arbetssätt där analys av

negativa händelser och risker ingår. En gång per år går förvaltningsledningen igenom alla

huvudprocesser i ledningssystemet för att identifiera riskområden. Varje riskområde analyseras och

kategoriseras utifrån sannolikhet och den eventuella effekten för den enskilde. Denna riskmatris kan

sedan användas som ett redskap i arbetet med att planera aktiviteter och satsningar inför kommande

verksamhetsår. Fortlöpande under året ska också tillsynsteam och enhetschefer dokumentera risker

som framkommer i samband med hantering av avvikelser eller lex Sarah.


20 2015



23

Dessa risker skall sedan tillsammans med underlag från avvikelsehantering och lex Sarah återföras till

verksamheten vid analysseminarium en gång per termin. Fokus vid dessa seminarier är

kunskapsåterföring utifrån negativa händelser och risker och vidtagna åtgärder för hela

verksamheten. Sent på hösten 2014 fick förvaltningen också ett redskap i form av IT stöd för att

kunna dokumentera risker fortlöpande och i de processer där de identifierats. Efter att

ledningssystemet i QPR uppdaterades i början av december finns nu en funktion för detta.

6.3.2 Egenkontroll

Enligt (SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § p2) ska förvaltningen utöva egenkontroll. Egenkontrollen

ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet.

Under egenkontroll har förvaltningen valt att redovisa jämförelser med andra, nationellt i olika

kvalitetsregister och andra nationella jämförelser avseende kvalitet och effektivitet. Sedan redovisas

också resultat av den egna verksamhetens kontroll av nöjdhet, dokumentation och övergripande

resultat utifrån socialnämndens internkontrollplan.

6.3.2.1 Kvalitetsregister

Senior Alert

Senior Alert är ett kvalitetsregister som finns tillgängligt via webben där varje person, 65 år eller

äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall,

undernäring, trycksår. Med hjälp av Senior Alert vill man utveckla nya förebyggande arbetssätt som

ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den.

På Hammarö finns idag 108 platser i särskilt boende.

Socialförvaltningen har under 2014 gjort 178 riskbedömningar (jämfört med 152 stycken 2013)

Fördelning mellan olika riskområden

Riskområden 2014 2013

Personer som har risk för fall 152 (85 %) 126 (82 %)

Personer som har risk för trycksår 77 (43 %) 52 (34 %)

Personer som har risk för undernäring 125 (70 %) 111 (73 %)

Personer som har risk för ohälsa i munnen 56 (31 %) Ej med 2013


20 2015



24

2014 2013

Fallrisk

Risk

Ej risk

Fallrisk

Risk

Ej risk

Risk för trycksår

Risk

Ej risk

Risk för trycksår

Risk

Ej risk

Risk för undernäring

Risk

Ej risk

Risk för undernäring

Risk

Ej risk


20 2015



25

Mål: Målet och det som ger prestationsersättning från staten är att minst 90 % av de som bor i

särskilt boende eller korttidsboende oavsett driftsform ska ha fått en riskbedömning och planerat

förebyggande åtgärd registrerat i Senior Alert.

Nytt 2014 var att ett grundläggande krav för att få del av medlen är att kommunen deltar i en av två

punktprevalensmätningar som sker i regi av Senior alert. 20 miljoner kronor fördelades också till de

kommuner och landsting vars utförare oavsett driftsform utfört bedömning av munhälsa enligt

Revised Oral Assessment Guide (ROAG) med registrering i Senior alert. I hemsjukvården har

Hammarö ännu inte börjat med registrering i Senior Alert men kommer att göra det under 2015.

Registreringar i Senior Alert

Risk för ohälsa i munnen

Risk

Ej risk

Platser i SÄBO Antal reg. Täckningsgrad Belopp

Kil 83 83 100 110 050 kr

Eda 99 96 97 131 265 kr

Torsby 196 124 63 - kr

Storfors 48 45 94 63 644 kr

Hammarö 112 104 93 148 502 kr

Munkfors 64 47 73 - kr

Forshaga 77 61 79 - kr

Grums 100 100 100 132 591 kr

Årjäng 140 139 99 185 627 kr

Sunne 175 172 98 232 034 kr

Karlstad 787 787 100 1 043 490 kr

Kristinehamn 277 264 95 367 277 kr

Filipstad 156 143 92 206 842 kr

Hagfors 165 143 87 - kr

Arvika 272 231 85 - kr

Säffle 187 185 99 247 945 kr


20 2015



26

Registreringar munhälsa

Registreringar munhälsa Belopp

Kil 310 30 556 kr

Eda 187 18 432 kr

Torsby 347 34 203 kr

Storfors 178 17 545 kr

Hammarö 215 21 192 kr

Munkfors 65 6 407 kr

Forshaga 144 14 194 kr

Grums 127 12 518 kr

Årjäng 231 22 769 kr

Sunne 582 57 366 kr

Karlstad 1133 111 676 kr

Kristinehamn 949 93 540 kr

Filipstad 254 25 036 kr

Hagfors 259 25 529 kr

Arvika 670 66 040 kr

Säffle 654 64 463 kr

Svenska palliativregistret

Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar

människor i livets slut. Idag beskrivs den sista veckan i livet genom att personalen som vårdat en

just avliden människa besvarar ett trettital frågor. Oavsett sjukdom så är det detta

kvalitetsregisters mål att alla som dör en av sjukvården väntad död skall kunna känna en

trygghet.

Grundkrav: 70 % täckningsgrad i Svenska Palliativregistret

Kvalitetsindikatorer:

Brytpunktsamtal

Smärtskattning

Munhälsa

Ordination av injektionsmedel mot ångest vid behov.

50 miljoner kronor fördelas till de kommuner och landsting vars utförare, oavsett driftsform,

under mätperioden har förbättrat sin vård och omsorg i livets slutskede med i genomsnitt 5

procent för ovan nämnda fyra indikatorer

Ytterligare 20 miljoner kronor får de kommuner och landsting vara med och dela på vars

utförare, oavsett driftsform, under mätperioden: har förbättrat de fyra indikatorerna med 10

procent eller mer eller har en genomsnittlig måluppfyllelse för de fyra indikatorerna på 60

procent eller mer. Uppnått maxresultat på en indikator räknas som 10 procent.


20 2015



27

2014 uppnådde socialförvaltningen tyvärr inte en förbättring om minst 5 % utan den stannade

på 4,7 % och fick tillsammans med 8 andra Värmlandskommuner inte några statliga

stimulansmedel. En förbättring om 10 % uppnådde endast: Kil, Eda och Sunne

Täckningsgrad (%) Genomsnittlig förändring

Belopp

Kil 86.73 21,2375 145 305 kr

Eda 77.66 15,705 116 178 kr

Torsby 75.66 5,9675 182 755 kr

Storfors 61.11 -3,095 - kr

Hammarö 78.85 4,745 - kr

Munkfors 59.26 7,4325 - kr

Forshaga 73.83 -1,9175 - kr

Grums 68.82 -5,3825 - kr

Årjäng 87.97 8,185 128 439 kr

Sunne 75.36 15,9125 168 885 kr

Karlstad 73.65 6,375 955 387 kr

Kristinehamn 72.18 3,6725 - kr

Filipstad 69.57 13,9325 - kr

Hagfors 80.25 0,65 - kr

Arvika 81.85 5,165 348 145 kr

Säffle 73.53 2,63 - kr

Fördelningen för Hammarös del när det gäller förändringen såg ut enligt följande:

Brytpunktssamtal Injektion mot ångest

Smärtskattning Munhälsa Förändring totalt

Hammarö 5.09 0.59 -0.37 13.67 4,745

BPSD

BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) drabbar någon gång ca 90 % av alla

personer som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet,

oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för

personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal.

Mål: Att Införa ett standardiserat arbetssätt och en behandlingsmetodik vid beteendeproblematik

hos personer med demenssjukdom för att minska eller undvika tvång och/eller läkemedel.

Socialförvaltningen har under 2014 gjort 131 registreringar i BPSD registret.


20 2015



28

Antal reg. digitalt Antal reg. på papper Belopp

Kil 34 0 69 246 kr

Eda 23 0 46 843 kr

Torsby 273 0 556 008 kr

Storfors 14 0 28 513 kr

Hammarö 153 0 311 609 kr

Munkfors 31 0 63 136 kr

Forshaga 49 0 99 796 kr

Grums 35 0 71 283 kr

Årjäng 20 0 40 733 kr

Sunne 58 0 118 126 kr

Karlstad 787 0 1 602 851 kr

Kristinehamn 278 0 566 191 kr

Filipstad 1 0 2 037 kr

Hagfors 28 0 57 026 kr

Arvika 34 0 69 246 kr

Säffle 76 0 154 786 kr

God läkemedelsbehandling för äldre

Den omfattande läkemedelsanvändningen bland äldre innebär en påtaglig risk för biverkningar

och negativa läkemedelsinteraktioner. Det krävs fortsatt förbättrad läkemedelsanvändning för

personer som är 75 år och äldre. Olämpliga läkemedel för äldre bör endast användas om det

finns välgrundad och aktuell indikation samt att nyttan står i rimlig proportion till riskerna.

Psykosläkemedel vid allvarliga beteendesymtom, demens, psykotiska symtom och

psykossjukdom ger ofta biverkningar som passivitet och kognitiv störning. De ger dessutom en

ökad risk för stroke och förtida död hos äldre med demenssjukdom. Läkemedel med

antiinflammatoriska effekter medför vid behandling av äldre en ökad risk för sår och blödningar i

mag-/tarmkanalen, vätskeretention, hjärtinkompensation samt nedsatt njurfunktion.

100 miljoner kronor fördelas till de län som minskar indikatorn olämpliga läkemedel

100 miljoner kronor till de län som minskar indikatorn läkemedel mot psykos

100 miljoner kronor till de län som minskar användningen av antiinflammatoriska läkemedel.

Medlen fördelas med 70 procent till kommunerna och 30 procent till landstingen för ett län som

uppnått uppsatta mål för läkemedelsindikatorerna. Hammarö fick pengar inom samtliga tre

områden. Summan i tabellen gäller alla tre områden.


20 2015



29

God läkemedelsbehandling för äldre

Summa

Kil 93 046 kr

Eda 84 681 kr

Torsby 134 789 kr

Storfors 37 133 kr

Hammarö 358 316 kr

Munkfors 48 145 kr

Forshaga 90 400 kr

Grums 80 839 kr

Årjäng 86 815 kr

Sunne 123 777 kr

Karlstad 674 885 kr

Kristinehamn 229 799 kr

Filipstad 114 814 kr

Hagfors 138 375 kr

Arvika 256 262 kr

Säffle 167 569 kr

6.3.2.2 Jämförelser med andra, kvalitet och effektivitet

Öppna jämförelser

Öppna jämförelser är en uppsättning indikatorer inom sju stora områden som redovisas

återkommande och som beskriver verksamheter med avseende på kvalitet och effektivitet. Syftet är

att stimulera utvecklingen av en jämlik och effektiv hälso- och sjukvård och socialtjänst med god

kvalitet.

Öppna jämförelser finns numer inom följande områden i socialtjänsten:

Barn och ungdomsvård

Ekonomiskt bistånd

Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

Missbruks- och beroendevård

Stöd till brottsoffer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Äldreomsorg och hemsjukvård.

Resultaten i Öppna jämförelser presenteras utifrån ett system med färgmarkeringar där de bästa 25

% av kommunerna får grönt, de mittersta 50 % får gult och de sämsta 25 % av kommunerna får rött.

SKL och socialstyrelsen är noga med att poängtera att det saknas riktmärken för vad som är goda

resultat och att det ibland kan vara så att samtliga kommuner ligger samlade inom ett väldigt litet

spann. Nedan presenteras ett urval av alla indikatorer som finns i Öppna jämförelser. 2014 finns

Inmatat underlag från Hammarö för alla öppna jämförelser utom för barn och ungdomsvård.


20 2015



30

Öppna jämförelser: Ekonomiskt bistånd

Långvarigt ekonomiskt bistånd (Andel av samtliga biståndstagare) 34,9%

Biståndsmottagare i befolkningen 2,4 %

Barn i familjer med ekonomiskt bistånd 2,9 %

Barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd 1,0 %

Unga vuxna med ekonomiskt bistånd 7,1 %

Kostnad per invånare för utbetalt ekonomiskt bistånd 645 kr

Andel arbetslösa invånare 18-64 år 10,3 %

Låg utbildningsnivå 4,9 %

Öppna jämförelser: Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

Uppsökande verksamhet till akut hemlösa Nej

Uppsökande förebyggande verksamhet Ja

Övergripande plan mot hemlöshet Ja

Rutiner på verksamhetsnivå för arbete mot hemlöshet Ja

Rutin för att förebygga avhysning av barnfamiljer Ja

Kan erbjuda bostad först Nej

Bostadsmarknadsläget i kommunen 2014 Underskott

Öppna jämförelser: Stöd till brottsoffer

Använder systematisk bedömning Nej

Systematisk uppföljning Nej

Kartläggning av omfattningen av våld Ja

Verksamhetsstatistik barn Ja

Verksamhetsstatistik vuxna Nej

Kompetensutveckling till handläggare Ja

Ärendehandledning till handläggare Ja

Rutiner vid indikationer på våld i andra ärenden Nej

Stödsamtal till barn, kvinnor, män (utsatta och utövare) Ja

Skyddat boende barn, kvinnor och män Ja

Intern samordning i enskilda ärenden Ja

Öppna jämförelser: Missbruks- och beroendevård


20 2015



31

Intern samordning Ja

Extern samverkan med landstinget Ja

Rutin att erbjuda enskilda stödperson på möten Nej

Rutin för att dokumentera enskildas delaktighet Nej

Undertecknade genomförandeplaner Ja, vissa

Personalen har kontinuerlig handledning Ja

Aktuell plan för personalens kompetensutveckling Nej

Kompetensutveckling om stärkt föräldraroll Nej

Standardiserade bedömningsinstrument för bedömning av insatser Ja

Dokumenterat när standardiserad bedömningsmetod inte är underlag för behov av insats

Ja

Följt upp resultat av insatser utifrån mål (individnivå) Ja, vissa

Strategi för unga vuxna Nej

Erbjuder strukturerad öppenvård Ja

Uppföljningssystem för öppna verksamheten Ja

Informerar enskilda om deras rättigheter Ja

Information på kommunens webbplats Ja

Öppna jämförelser: Stöd till personer med funktionsnedsättning, LSS

Kommunen betalar för ledsagares omkostnader Ja

Den enskilde kan påverka vem som ska ledsaga Ja

Brukarundersökning används för att utveckla verksamheten Ja

Habiliteringsersättning utgår till personer inom daglig verksamhet Ja

Personer har gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete Nej

Personer har gått från daglig verksamhet till skyddat arbete Nej

Rutin för att pröva möjligheten till arbete Nej

Öppna jämförelser: Stöd till personer med funktionsnedsättning, psykiatri

IT system som stödjer verksamhetsuppföljning Ja

Brukarinflytessamordnare (BISAM) Nej

Råd för funktionshinderfrågor Ja

Brukarrevision Nej

Brukarundersökningar Ja

Personligt ombud Ja

Öppna jämförelser: Äldreomsorgen


20 2015



32

Andel som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd 44 %

Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt 70 %

Personalen har tillräckligt med tid att utföra arbetet i hemtjänsten 85 %

Personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål i hemtjänsten 79 %

Möjlighet att påverka tider i hemtjänsten 53 %

Möjlighet att framföra klagomål och synpunkter i hemtjänsten 70 %

Nöjd med hemtjänsten som helhet 90 %

Personalkontinuitet i hemtjänsten antal personer på 14 dagar 14

Andel som uppger att det känns mycket tryggt med att på bo på SÄBO 62 %

Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt 68 %

Personalen har alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet 79 %

Personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål på SÄBO 89 %

Trivsamma gemensamma utrymmen på SÄBO 67 %

Trivsamt utomhus på SÄBO 72 %

Andel som uppger att maten smakar mycket eller ganska bra på SÄBO 85 %

Andel som uppger att måltiderna alltid eller oftast är en trevlig stund 71 %

Nöjda med aktiviteterna som erbjuds 68 %

Möjlighet att komma utomhus 55 %

Andel som uppger att de kan påverka vilka tider de får hjälp 68 %

Nöjd med SÄBO som helhet 83 %

Åtgärder utifrån risker i Senior Alert SÄBO 74 %

Andel avlidna som fått brytpunktssamtal 69 %

Andel närstående till avlidna som erbjudits eftersamtal 75 %

Behovsförskrivning av opioder 97 %

Antal personer (80 år och äldre) med fallskador/tusen invånare (11-13) 47

Antal personer med frakturer på höft och lår (11-13) 691

Tre eller fler psykofarmaka bland äldre över 75 år 12 %

Fler än tio läkemedel bland äldre över 75 år 21 %

Olämpliga läkemedel för äldre över 75 år 12 %

Användning av antipsykotiska läkemedel bland äldre över 75 år 7 %

Informationsindex för kommunens hemsida för äldreomsorg 78 %

Samanställning och Analys av Öppna jämförelser


20 2015



33

Utmaningen för förvaltningen när det gäller Öppna jämförelser är att hela tiden dels jobba med att

förbättra verksamhetens kvalitet och på så vis förbättra resultaten men också att säkerställa

kvaliteten på de data som rapporteras in. I de jämförelser som redovisats under 2014 vet

förvaltningen att det till exempel i redovisningen av stöd till personer med funktionshinder finns en

rad felaktiga data. Under 2014 har förvaltningen arbetat med att styra upp detta och Hammarö har

också deltagit aktivt vid det tillfälle som erbjöds länets samtliga kommuner att jobba tillsammans

med att kvalitetssäkra data innan inmatning. Läget när det gäller fortsättningen för och utvecklingen

av Öppna jämförelser är i nuläget lite oklar. Socialstyrelsen och SKL har på regeringens uppdrag

förhandlat om förutsättningarna för Öppna jämförelser under hösten, men inget är klart om hur det

kommer att se ut under 2015.

Kostnad per brukare

Kostnad per brukare (KPB) är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom äldre- och

handikappomsorg. KPB bygger på avidentifierade individdata, vilket innebär att vård och service för

olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv.

Nedan visas ett antal tabeller som visar hur Hammarö står sig jämt emot övriga kommuner, men

också hur utvecklingen har sett ut över tid. Indikatorfärgerna grönt, gult och rött indikerar hur

Hammarös siffror ser ut i förhållande till medelvärde.

Tabell Kostnad per beviljad hemtjänsttimme

Växjö 309 kr/timme Billigaste kommun

Hammarö 358 kr/timme

Lekeberg 775 kr/timme Dyraste kommun

Medel 443 kr/timme


20 2015



34

Tabell förändring över tid

Tabell Dygnskostnad i SÄBO

GBG 1408 kr/dygn Billigaste kommun

Hammarö 1696 kr/dygn

Kalmar 2217kr/dygn Dyraste kommun

Medel 1709 kr/dygn



20 2015



35

Tabell Kostnad per dygn i gruppbostad för vuxna enligt LSS

Härnösand 1811 kr/dygn Billigaste kommun


Bollebygd 4078 kr/dygn Dyraste kommun

Medel 2656 kr/dygn


Tabell Kostnad per dygn i servicebostad för vuxna enligt LSS

Kramfors 713 kr/dygn Billigaste kommun


Laholm 2591 kr/dygn Dyraste kommun

Medel 1444 kr/timme


20 2015



36


Tabell Nettokostnad för personlig assistans enligt SFB

Kumla 18 kr/timme Billigaste kommun

Hammarö 75 kr/timme

Öckerö 147 kr/timme Dyraste kommun

Medel 82 kr/timme



20 2015



37

Tabell Kostnad per dag med beslut om daglig verksamhet enligt LSS

Vara 137 kr/dag Billigaste kommun

Hammarö 542 kr/dag

GBG 966 kr/dag Dyraste kommun

Medel 522 kr/dag



20 2015



38

Tabell Kostnad för försörjningsstöd utbetalning per invånare 20-24 år

Varberg 804 kr/dag Billigaste kommun

Hammarö 1796 kr/dag

Tierp 5757 kr/dag Dyraste kommun


Tabell Kostnad för försörjningsstöd utbetalning per invånare

Mora 422 kr/dag Billigaste kommun

Hammarö 563 kr/dag

Göteborg 2323 kr/dag Dyraste kommun


20 2015



39



20 2015



40

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK)

KKiK är en nationell sammanställning av olika indikatorer som SKL gör varje år. Syftet med KKiK är att kommuninvånarna skall få information om kvaliteten på den service som kommunen

tillhandahåller, att kommunen vill föra en dialog kring resultat med kommuninvånarna och att

verksamheterna ska använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen. Här

redovisas de KKiK mått som hämtats från socialförvaltningens verksamheter och resultatet i

förhållande till andra kommuner som är med i KKiK.

Väntetid till Särskilt boende (dagar)

Min 1

Hammarö 104

Max 208

Medel 52

Väntetid försörjningsstöd (dagar)

Min 2

Hammarö 12

Max 65

Medel 16

Personalkontinuitet i hemtjänst, antal olika personal på 14 dagar

Min 6

Hammarö 14

Max 25

Medel 15

Hammarös resultat tillhör den bästa gruppen i undersökningen

Hammarös resultat tillhör den näst bästa gruppen i undersökningen

Hammarös resultat tillhör den näst sämsta gruppen i undersökningen

Hammarös resultat tillhör den sämsta gruppen i undersökningen


20 2015



41

Kostnad SÄBO (kr/brukare)

Min 351 000

Hammarö 684 000

Max 1 356 000

Medel 677 000

Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt SÄBO (%)

Min 62

Hammarö 83

Max 95

Medel 84

Kvalitetsaspekter inom SÄBO

Hammarö 72 poäng

Medel 66 poäng

Kostnad hemtjänst (kr/brukare)

Min 105 000

Hammarö 340 000

Max 516 000

Medel 249 000

Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst (%)

Min 71

Hammarö 90

Max 100

Medel 91

Omsorgs och serviceutbud inom Hemtjänsten

Hammarö 61 poäng

Medel 66 poäng

Kvalitetsaspekter inom grupp- och servicebostäder, LSS

Hammarö 82 poäng

Medel 82 poäng


20 2015



42

Ej återaktualiserade ungdomar ett år efter insats (%)

Min 30 %

Hammarö 88 %

Max 100 %

Medel 78 %

Innevånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd (%)

Min 0,8

Hammarö 2,4

Max 10,8

Medel 4,1


20 2015



43

6.3.2.3 Brukarenkäter Kommunen genomför brukarundersökningar inom alla sina verksamheter vart annat år, jämna årtal.

Här redovisas resultatet för de viktigaste frågorna om helheten, trygghet och bemötande inom alla

verksamheterna. Även om vissa frågar kan ha justerats något är det ändå intressant att redovisa

utvecklingen över tid. Det gäller alla verksamheter utom LSS där brukarundersökning genomförts för

första gången med hjälp av det specialanpassade programmet Pict-O-stat (se mer under

Brukarundersökning LSS)

Brukarbedömningar äldreomsorgen

Resultatet är hämtat från den nationella brukarundersökningen: Vad tycker de äldre om

äldreomsorgen? som genomfördes under våren 2014


20 2015



44


20 2015



45

Analys brukarbedömningar äldreomsorgen

Förvaltningen är jättenöjd med att de satsningar på värdegrundsarbete som har genomförts inom

äldreomsorgen de senaste åren har gett så bra resultat. Idag ligger kommunens resultat inom de

viktigaste områdena helhetsbedömning, trygghet och bemötande väl i linje med länet och riket och i

flera fall över.


20 2015



46

Brukarbedömningar IFO

Resultatet är hämtat från kommunens egen brukarundersökning som för första gången genomfördes

med hjälp av digital teknik i form av en Ipad i ett särskilt undersöknings stativ. I Ipaden fanns en

enkät gjord i kommunens undersökningsprogram Webropol, men särskilt anpassad för att göras i en

läsplatta.


20 2015



47


20 2015



48

Brukarbedömningar Psykiatri

Resultatet är hämtat från kommunens egen brukarundersökning och gjordes med hjälp av Ipadstativ

på Cleveträffen och med hjälp av pappersenkäter till brukare som har hjälp av boendestöd.


20 2015



49


20 2015



50

Brukarbedömningar LSS

Resultatet är hämtat från kommunens egen brukarundersökning och gjordes med hjälp av Pict-O-

statPict-O-Stat är ett enkätverktyg som använder sig av Pictogramsymboler, fotografier och inspelat

tal för att presentera och förtydliga frågeställningar och svarsalternativ för personer med olika

former av kognitiv funktionsnedsättning. Till programmet hör ett stort bibliotek med beprövade

frågor och enkäter som noggrant utformats för att vara tillgängliga för en så stor målgrupp som

möjligt. Förvaltningen har köpt in de anpassade frågebibliotek som finns för daglig verksamhet och

för boenden men det går också enkelt att komplettera med egna verksamhetsspecifika frågor och

enkäter.

Varför Pict-O- stat?

I lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) från 2005 ställs höga krav på

brukardelaktighet och inflytande. Brukarna skall ges möjlighet att själva uttrycka åsikter och

önskemål kring sin arbets- och boendemiljö i så hög grad som möjligt. Det är dock svårt att avsätta

den tid och de resurser som krävs för att på egen hand ta fram ett heltäckande och praktiskt

tillämpbart arbetsmaterial som tillmötesgår dessa krav. Att dela ut traditionella pappersenkäter till

personer som många gånger varken kan läsa eller skriva ger sällan önskat resultat. Personliga

intervjuer är enormt tidskrävande. För fyra år sedan gjordes till exempel brukarundersökningen inom

LSS genom att dåvarande kvalitetschef Christina Ek gjorde intervjuer med ett stort antal brukare

vilket tog flera veckor. Med hjälp av Pict-O-Stat kan man dock ge brukarna nya möjligheter att

självständigt och anonymt utvärdera sin arbets- och boendemiljö och kan på så sätt få tillgång till

tillförlitlig information om hur verksamheten upplevs.


20 2015



51

Resultatet

När det gäller brukarbedömningar inom LSS är det som sagt första gången som vi genomfört det på

det här sättet. Frågorna är utformade i fokusgrupper med personer som har en kognitiv

funktionsnedsättning så frågorna ser ut på lite annat sätt än i en traditionell brukarundersökning.

Områdena helhet, bemötande och självbestämmande består av det sammanslagna resultatet på

flera frågor. Frågorna handlar inte rakt på sak om ämnet utan om olika praktiska saker, vilket kan

vara viktigt att veta.


20 2015



52


20 2015



53


20 2015



54

6.3.2.4 Dokumentation Arbetet med att utveckla dokumentationen inom förvaltningen pågår ständigt under 2014 har fokus legat dels på IFO där verksamheten har fått nya rutiner och mallar för dokumentation. Alla verksamheter hade tillsammans en heldag under hösten som enbart handlade om dokumentation. Den dagen var startskott på ett arbete som kommer att fortgå även under 2015. Inom Äldreomsorg och LSS har arbetet med dokumentation och genomförandeplaner fortgått och under året plockades dokument fram för att förenkla för personalen och ge en tydligare överblick för gruppen och enhetschefen hur man ligger till när det gäller att göra och följa upp sina planer.


20 2015



55

6.3.2.5 Internkontroll Enligt de riktlinjer som kommunfullmäktige har antagit kring internkontroll ska resultatet avseende

granskning av intern kontroll rapporteras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har en intern

kontrollplan för sin egen verksamhet samt en övergripande för hela kommunens verksamhet.

Socialförvaltningen har under 2014 haft följande moment i sin plan för internkontroll.

Medicinsk säkerhet

Kontroll av läkemedelsgenomgångar i särskilt boende

Läkemedelsgenomgångar sker för alla boende på SÄBO 1 gång/år

Rättssäkerhet

Kontrollera att beslutade riktlinjer inom SoL och LSS följs

Samtliga ärenden är beslutade i enlighet med gällande riktlinje

Kontroll att ledsagning och erhålls inom stipulerad tid

Samtliga ärenden är verkställda inom stipulerad tid

Ekonomisk säkerhet

Kontrollera att utbetalning försörjningsstöd följer nämndens beslutade norm

Samtliga ärenden följer nämndens beslutade norm

Återsökning av stadsbidrag för flyktingar Alla relevanta bidrag har återsökts

Kontroll att beslutssignering överensstämmer med gällande attest- och delegationsrätt

Samtliga fakturor är korrekt signerade

Kontroll att kurser och konferenser har rätt beslutsattest

Samtliga kurser och konferenser är rätt attesterade

Interna rutiner

Kontroll att det finns genomförandeplaner i alla verksamheter

Genomförandeplaner finns inom samtliga verksamheter


20 2015



56

6.4 Utredning av avvikelser

Synpunkter och klagomål

Varje halvår görs en sammanställning av hanteringen av synpunkter och klagomål som redovisas till

nämnden. Under 2014 inkom totalt 20 klagomål och synpunkter på förvaltningen.

Klagomål och synpunkter var fördelade på de olika verksamhetsområdena enligt följande:

Klagomål och synpunkter

Biståndsenheten

IFO

ÄO

LSS

Psykiatri

HSL


20 2015



57

Avvikelser

Under 2014 har även Individ- och familjeomsorgen kommit in i Treservas avvikelsemodul. Med

anledning av detta har nya orsaker till avvikelser arbetats fram och lagts till i systemet

Orsaker till avvikelser SoL och HSL

Fall

Läkemedel

Felaktig Hjälpmedelshantering

Utebliven insats

Annan händelse

Bemötande

Felaktig behandling

Övergrepp

Ekonomisk oegentlighet

Andra orsaker till avvikelser som tillkommer för IFO

Tillgänglighet

Utredning/dokumentation

Inflytande/delaktighet

Felaktig handläggning

Sekretessbrott

Avvikande ungdom

Övrig handläggning


20 2015



58

Totalt antal avvikelser 2014

Avvikelser per registrerad anledning

Avvikelser

Fall

Läkemedel

Felaktig Hjälpmedelshantering

Utebliven insats

Annan händelse

Bemötande

Felaktig behandling

Övergrepp

Ekonomisk oegentlighet

Tillgänglighet

Utredning/Dokumentation

Inflytande/Delaktighet


20 2015



59

Lex Sarahrapporter

Under 2014 har totalt 10 lex Sarahrapporter lämnats in till socialförvaltningen. En bedömdes som

allvarlig och anmäldes vidare till inspektionen för vård och omsorg. IVO skriver i svar den 3/12 att

anmälan har utretts i tillräcklig omfattning och att orsaker till risken har identifierats och åtgärder

vidtagits och ärendet har avslutats.

Fördelning per verksamhetsområde

ÄO 9

IFO 1

LSS 0

Lex Sarah

IFO

ÄO

LSS


20 2015



60

Lex Maria Rapporter

Under 2014 gjordes inga anmälningar till IVO enligt Lex Maria, men en utredning gjordes och

nödvändiga åtgärder vidtogs.

Sammanställning och analys

Arbetet med att utveckla och förbättra kvalitet och kontroll i verksamheten pågår ständigt.

Arbetssättet där MAS och Kvalitetscontroller/TÖS tillsammans tar emot rapporter och utreder

ärenden har nu satt sig och samarbetet med verksamheterna ute fungerar allt bättre. Arbetet

kommer att förbättras ytterligare när MAR-(medicinskt ansvarig för rehab) funktion inrättas på 25 %

under våren 2015. Det strategiska arbetet med att implementera ett nytt arbetssätt vad gäller

ledningssystem och systematiskt förbättringsarbete behöver dock prioriteras fortsatt under 2015.

6.5 Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Implementering av ledningssystem

Planen var att under 2014 implementera Ledningssystem för kvalitet ute i alla verksamheter i två

steg. I första steget handlade det om att implementera systemet hos alla specialistfunktioner

(enhetschefer, handläggare, socialsekreterare, SSK, Rehab med flera) Det steget har genomförts

med framgång. I dag är vårt ledningssystem en självklar del i introduktionen av ny personal med

specialistfunktion. I steg två var planen att förvaltningens enhetschefer efter att själva ha fått

förbättrade kunskaper om systemet skulle gå ut och förevisa och gå igenom systemet med all

baspersonal. Detta visade sig svårt och förvaltningen har backa och genomför under våren 2015

ett annat upplägg där Kvalitetscontroller kommer att komma ut och träffa alla personalgrupper i

samband med APT


20 2015



61

Kvalitetssäkra dokumentationen

Under 2014 har ett fortsatt arbete pågått med att förbättra och utbilda baspersonal när det gäller

socialdokumentation och genomförandeplaner. En struktur med dokumentationsombud inom både

Äldreomsorg och LSS finns på plats och nya guider och lathundar för att förenkla arbetet har tagits

fram. När det gäller stödet med verksamhetssystemet Treserva där all dokumentation sker så

utökades IT samordningen som ligger i stab genom att ytterligare en IT samordnare på 50 %

anställdes.

Omvårdnadslyftet

2014 var sista året i den statliga satsningen omvårdnadslyftet. Omvårdnadslyftet syftar till att

stärka kompetensen inom äldreomsorgen och funktionshinderområdet.

Funktionshinderområdet avser den personal som med stöd av socialtjänstlagen arbetar med

personer med funktionsnedsättning (oavsett ålder). Totalt under hela satsningen har 38

tillsvidareanställda personer inom förvaltningen höjt sin kompetens och fått en

undersköterskeexamen. Hammarö var också med och tävlade om de premier som kommuner

som gjorde en kartläggning av kompetensläget innan lyftet startade kunde få. Glädjande nog fick

förvaltningen här en total premie på: 3 978 725 kr.

6.6 Dokumentationsskyldighet

Allt systematiskt kvalitetsarbete ska dokumenteras. Genom ett fortsatt arbete med att beskriva

samtliga viktiga processer i verksamheten samt dokumentera dem tillsammans med tillhörande

riktlinjer och rutiner kommer förvaltningen att säkerställa att verksamheten har en god kvalitet.

Vidare kommer den årliga kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen att utgöra en del av

dokumentationen och ett viktigt underlag för utvecklings- och förbättringsarbete i verksamheten.

7.0 Arbete för en ökad patientsäkerhet

7.1Läkemedelsgenomgångar För att förbättra läkemedelsanvändningen i Värmland har landstinget tillsammans med länets

kommuner tagit fram länsgemensamma rutiner för enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång,

läkemedelsberättelse och aktuell läkemedelslista. Syftet med arbetet är att patienten alltid ska ha en

aktuell läkemedelslista efter varje vårdkontakt. Läkemedelsgenomgångar genomförs enligt ESLIV,

effektiv och säker läkemedelshantering i Värmland.

Fördjupad läkemedelsgenomgång genomförs minst 1gång/år på alla boende i våra Särskilda

boenden. Utöver den fördjupande läkemedelsgenomgången görs även enkel läkemedelsgenomgång

under året i stort sett på samtliga boende.


20 2015



62

Läkemedelsgenomgångarna sker avdelning för avdelning fördelat över året. Att

läkemedelsgenomgången är genomförd dokumenteras i en vårdplan i omvårdnadsjournalen.

Stickprov, för att hitta genomförda läkemedelsgenomgångar, är gjorda i omvårdnadsjournalerna på

Gunnarskärsgården och Björkhagsgården i september 2014. Vi kan inte få ut någon statistik ur

verksamhetssystemet vilket betyder att man inte kan följa antal månad för månad.

Ordinationer/utsättande av läkemedel sker av ansvarig läkare i ordinationsverktyget Pascal

alternativt dokumenteras i läkarjournal. Medför läkemedelsgenomgången någon/några

medicinändringar görs uppföljning efter 2-3 veckor av ansvarig sjuksköterska och läkare, så kallad

enkel läkemedelsgenomgång. Medverkande vid de fördjupade läkemedelsgenomgångarna är läkare,

sjuksköterska samt vårdpersonal. Ansvarig läkare skall konsultera apotekare i enskilda ärenden,

enligt rutin i landstinget internt.

Läkemedelsgenomgångar enligt samma rutin som ovan utför även på personer i ordinärt boende där

Distriktssköterskan i kommunen övertagit läkemedelsansvaret. Vårdtagaren tillfrågas angående

distriktssköterskans närvaro vid det årliga läkarbesöket på Vårdcentralen då

läkemedelsgenomgången genomförs.

7.2 Nutrition En nattfasta längre än 11 timmar är, för äldre, förenat med ökad risk för sjukdom, minskade ADL-

funktioner och död. En mätning av nattfastan har tidigare år gjorts på SÄBO med blandade resultat.

Frågan har aktualiserats under året i samband med arbetet med införande av senior Alert och ett

antal åtgärder var vidtagits ute i verksamheterna för att förbättra resultatet.

7.3 Fallskadeprevention Under 2014 noterade Rehabteamet att det kändes som att antalet fall hade ökat. Detta visade sig

stämma.

2013 rapporterades 392 fall i avvikelsehanteringen

2014 rapporterades 519 fall i avvikelsehanteringen

En viss del av detta kan förklaras med att personalen har blivit allt bättre på att lägga in avvikelser i

Treserva, men det förklarar inte den stora ökningen. Med anledning av detta utarbetades en

projektplan och under hösten fattades beslut om att en SSK och en sjukgymnast kommer att

frikopplas på vardera 50 % under 2015 för att jobba med införande av Senior Alert i hemsjukvården

och med fallprevention inom hela äldreomsorgen.


20 2015



63

7.4 Preventivt Arbete Under 2014 har det preventiva arbetet fortgått inom äldreomsorgen med registreringar i

Kvalitetsregister så som Senior Alert, BPSD och Palliativa registret.

Kommunens Rehabteam har också en rad preventiva insatser i sitt utbud. Under 2014 har

Rehabteamet haft tre stycken badgrupper. Två grupper på våren och en grupp under hösten. Varje

grupp har bestått av 8 grupptillfällen. Sammanlagt deltog 22 personer. Badgruppen leds av två

personal, en i vattnet och en som leder från land.

Under året har två Balansgrupper genomförts, en på våren och en på hösten. Varje grupp har bestått

av 7 grupptillfällen. Man gör några tester första tillfället och även ett test vid sista tillfället för att se

om träningen lett till några förbättringar under tränings veckorna. Deltagarna får även ett

hemträningsprogram. Sammanlagt under året så var det 10 personer som var med. Det är svårt att

ha mer än 5 deltagare i varje grupp då det krävs att man som personal ofta måste finnas nära vid

övningarna. Vid varje träningstillfälle finns två personal från Rehabteamet med.

En Rehabassistent leder sittgympa på onsdagarna när Väntjänsten har sin kaffestuga på Björkebo

under hela vår och höstterminerna. Det kommer mellan 25-30 personer och är inte bara från huset

utan det kommer även personer utifrån


20 2015



64

8.0 Sammanfattning De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten.

• Alla som bor på särskilt boende bedöms enligt Senior Alert för risk för fall, trycksår och

undernäring. I de fall där risker upptäcks ordineras relevanta åtgärder.

• Riskbedömning av munhälsa (ROAG) enligt Senior Alert har införts på SÄBO.

• Personal i Särskilt boende utbildades i ROAG under våren 2014

• Fortsatt registrering i Palliativ registret.

• Fortsatt registrering i BPSD registret (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens)

• Alla biståndshandläggare har genomgått utbildning i ABC demens.

• All personal i hemtjänsten har genomgått utbildning i ABC demens

• En Silviasyster har utbildats till utbildare av BPSD administratörer.

• 27 Personer har utbildats till BPSD administratörer på hemmaplan.

• Den nya dagverksamheten på Silviagården har kommit igång ordentligt och verksamheten har

utvecklats så att den följer de nationella riktlinjerna för demens.

• Alla som bor på ett särskilt boende får varje år minst en läkemedelsgenomgång enligt

läkemedelsenhetens föreskrifter.

• En utbildning för att möjliggöra delegering av insulingivning till utvald hemtjänstpersonal har

genomförts.

• 38 tillsvidareanställda i äldreomsorgen har under 2014 varit inne i omvårdnadslyftet. 34 personer

tog sin US examen under 2014.

• En ny demenssjuksköterska har rekryterats till tjänst som var vakant.

• Punktprevalensmätning för trycksår enligt Senior Alert har genomförts på SÄBO

• All baspersonal inom ÄO och LSS samt SSK, Rehab och enhetschefer har genomgått utbildning i

basal hygien.

• Beslut har fattats om att införa MAR (Medicinskt ansvarig för rehabilitering) funktion på 25%. En

Sjukgymnast har rekryterats till uppdraget.

• 4 personer inom LSS verksamheter genomgår utbildning till förflyttningsinstruktörer


20 2015



65

• Ett antal brukare inom socialpsykiatrin har fått en SIP (samordnad individuell plan) och

förvaltningen har gjort en kartläggning av brukare med behov och en handlingsplan avseende hur

verksamheten ska utvecklas. Hammarö fick en prestationsersättning på 421 000 kr

De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka kvaliteten.

• Fortsatt arbete med kartläggningar av processer och länkning av dokument och rutiner i

förvaltningens ledningssystem för kvalitet.

• Första steget i Implementeringen av ledningssystemet där medarbetare med specialistfunktion

(chefer, handläggare, SSK, Rehab, Socialsekreterare med flera) har fått genomgång är avklarat.

• Klagomål och synpunkter från brukare och anhöriga hanteras enligt kommunens rutiner för

inkomna synpunkter. Synpunkter och klagomål är analyserade och åtgärdade och redovisas numer

fortlöpande som en del i ledningssystemet.

• Lex Sarahutredningar har lett till ett flertal åtgärder på olika nivåer - från enhetsnivå till

verksamhetsnivå.

• Modul för avvikelsehantering i verksamhetssystemet Treserva har anpassats och används nu även

av IFO.

• Nya orsaker till avvikelser och andra justeringar som passar IFO har tagits fram och lagts till i

avvikelsemodulen för IFO.

• Förvaltningen har köpt in ett Ipad stativ och kunde med hjälp av brukarundersökning via Ipad

placerad i receptionen förbättra svarsfrekvensen för brukarundersökning på IFO med över 200 %

• Avvikelser redovisas fortlöpande i det nya ledningssystemet. En integration från

verksamhetssystemet Treserva har tagits i bruk så att alla avvikelser hämtas in automatiskt i slutet av

varje månad.

• Arbetet med risk och händelseanalysrutiner har utvecklats i det nya ledningssystemet och nu finns

möjlighet att fortlöpande lägga in risker direkt i de processer där risken identifieras.

• Arbetet med egenkontroll har implementeras och delar av verksamheten är nu självgående i att

göra sin egenkontroll, medan delar av verksamheten fortfarande får hjälp av Kvalitetscontroller.

Arbetet med implementeringen fortgår.

•En medarbetare på individ- och familjeomsorgen har i projektform arbetat med våld i nära

relationer.

• Förvaltningen har köpt in programmet Pict-O-stat och 13 kommunikationsombud har utbildats

inom LSS


20 2015



66

• Alla gruppbostäder och dagliga verksamheter inom LSS har fått Ipad som hjälpmedel för att bland

annat arbeta med kommunikation

• ca 50 Brukare på Gruppbostäder, boendestöd och inom daglig verksamhet har själva kunna

genomföra brukarundersökningar med hjälp av Pict-0-stat.

• Alla biståndshandläggare har gått kurs i ABC demens

• Medarbetare från individ- och familjeomsorgen har deltagit i arbetet med SUF (samverkan,

utveckling föräldraskap) med syfte att bättre tillvarata funktionshindrade småbarnsföräldrars

intressen.

• Nyanställning av Anhörigsamordnare

• All hemtjänstpersonal har flyttat in i nya gemensamma lokaler och har fått närmare till

enhetschef, enhetsassistent och TES planerare.

• En teknikgrupp med uppdrag att förbättra tillgången på tekniska lösningar har startats upp

• Ett antal personal inom LSS har gått tre av fem dagar i kursen Strukturerat arbetssätt.

• 12 personer inom LSS har gått utbildning om Autism som pedagogisk handledare har haft.

• En Modell för Integration av ensamkommande flyktingbarn har tagits fram.

• Förvaltningen har arbetat fram ett årshjul där många av de processer som förvaltningen har att

hantera under ett år finns beskrivna. Årshjulet kan användas som ett planeringsverktyg

• Fritidsverksamhet har startat upp inom LSS verksamhetsområde

• Förvaltningen anordnade för första gången julfirande för ensamma personer på Cleveträffen

• Förbättringsgrupp har skapats på IFO med fokus på ständiga förbättringar i verksamheten, rutiner

och processer har setts över och reviderats. Personalen har introducerats i Ledningssystem för

systematiskt kvalitetsarbete.

• En socialsekreterare har genomgått 7,5p kurs på avancerad nivå i analys i barnutredningar vid

Karlstad universitet.

• Öppenvårdens förstärkta boendecoacher (tre st som anställdes i september) har genomgått

utbildning i CRA (Community Reinforcement Approach) En metod avsedd för vuxna och ungdomar

med alkohol- och drogproblem och personer med dubbeldiagnoser, vilket innebär att de har både

missbruksproblem och till exempel en psykiatrisk diagnos, som till exempel schizofreni.


20 2015



67

9.0 Aktiviteter och strategier inför 2015 • Genomföra steg två i Implementeringen av Ledningssystemet under våren 2015. Kvalitetscontroller

kommer att komma ut på samtliga gruppers APT.

• Personal inom LSS ska gå de två avslutande dagarna i kursen Strukturerat arbetssätt.

• Uppstart av förstärkt kvalitets- och tillsynsfunktion med MAS, MAR och Kvalitetscontroller.

• Utökning av Sjukskötersketjänster inom LSS med 75 % tjänst.

• Ett projekt med uppdrag att införa Senior Alert även i hemsjukvården kommer att starta upp under

våren. En sjuksköterska och en sjukgymnast blir frikopplade på del av tjänst under året.

• i projekten ingår även att jobba med fallprevention inom hela äldreomsorgen

• Projekt med införande av ÄBIC och klassificering utifrån ICF i hela äldreomsorgen.

• Lägga in frågeställning om bemötande, trygghet och nöjdhet vid uppföljningen av alla

genomförandeplaner som underlag för verksamhetsplanering.

• Arbeta fram en ny värdegrund för Socialförvaltningen som är baserad på den nationella

värdegrunden för äldreomsorgen, men som kommer att gälla hela förvaltningens område. Alla

förvaltningens medarbetare kommer att involveras.

• Mätning av följsamhet till basala hygienrutiner.

• Förvaltningen kommer att arbeta med en förenklad struktur för målarbete ute i arbetsgrupperna

• Nya rutiner för kontroll av Loggning i journalsystemet i Treserva

• Flytt av läkemedelsförråd till eget rum på Gunnarskärsgården.

• Genomförande av kvalitetsgranskning av innehåll i läkemedelsskåp på särskilt boende genom

trepartsgranskning.

• Ytterligare utbildning för att möjliggöra delegering av insulingivning till utvald hemtjänstpersonal

planeras.

• Utbildning i basal omvårdnad för personal inom LSS kommer att ske under våren.

• En ny kategorisering av Klagomål- och synpunkter kommer att tas fram.

• Förvaltningen kommer att genomföra två Analysseminarium under året där olika resultat kommer

att analyseras och chefer och ledning kommer att delta i ett kvalitetsutvecklingsarbete.

• Förvaltningen kommer att nystarta den interna fortbildningsorganisationen igen.


20 2015



68

• Utveckla modellen för fördelning av resurser till hemtjänstgruppen tillsammans med

hemtjänstgrupp i ett pilotprojekt.

• Införande av Nyckelfria lås i alla hemtjänstgrupper.

• Utveckla den nya resursenheten som möjliggjorts tack vare den nya organisationen. Fokus på en

väg in för all personal.

• Jobba med att utöka antalet externa platser inom daglig verksamhet LSS.

• Utveckla insatsen boendestöd psykiatri.

• Barngruppen IFO kommer att kommer den 27-29/1- 15 tillsammans med enhetschef genomföra

utbildning i "Signs of safety" en metod som fokuserar på arbete med risk och skyddsfaktorer.

• Vuxengruppen vidgar sitt samarbete med bostadsbolag och hyresvärdar. Allt för att samverka runt

fler boendealternativ. En arbetsgrupp reviderar och utvecklar nuvarande rutiner och processer på

området.

• Riktlinjer för ekonomiskt bistånd sammanställs för Hammarö kommun.

• Arbetet med implementering av arbete med våld i nära relationer fortsätter. En process med

kompletterande riktlinjer och rutiner för målgruppen sammanslås under februari/ mars 2015.

Grundutbildning genom Länsstyrelsen via webb startar inom IFO :s verksamheter under mars månad.

• Arbetet runt missbrukare unga och vuxna ses över för att möjligen effektivisera och utveckla

arbetet ytterligare. Fokus skall ligga på individen och dess nätverk samt kartläggnings- och

bedömningsinstrument samt behandlingsmetoder och samverkan.

• För att utveckla tillgängligheten och kännedomen om IFO kommer besök att planeras i olika

verksamheter som möter kommunens barn och ungdomar och dess föräldrar.

Documents

Kvalitets- och kommun år 2014 - hammaro.se...SOCIALFÖRVALTNINGEN 20 2015 Box 26, 663 21 Skoghall, besöksadress Mörmovägen 5, växel 054-51 50 00, fax 054-51 31 19 bankgiro 177-5642,