KVALITETSREDOVISNING 2017

Innehållsförteckning PRESENTATION AV GHP SPINE CENTER GÖTEBORG AB .......................................................................... 1

Värdegrund .......................................................................................................................................... 1

Personal ............................................................................................................................................... 1

SAMMANFATTNING ................................................................................................................................ 2

FÖRKLARINGAR ....................................................................................................................................... 2

KVALITETSARBETE ................................................................................................................................... 4

Patientsäkerhetsarbete mottagningen ............................................................................................... 5

Patientsäkerhetsarbete operationsavdelningen ................................................................................. 5

Infektionsförebyggande arbete operationsavdelningen. .................................................................... 5

Patientsäkerhetsarbete vårdavdelningen ........................................................................................... 5

Utbildning ............................................................................................................................................ 5

Revision ............................................................................................................................................... 6

Extern revision ................................................................................................................................. 6

Intern revision ................................................................................................................................. 6

Uppföljning genom egenkontroll ........................................................................................................ 6

Svenska Ryggregistret (Swespine) ................................................................................................... 6

Lokal kvalitetsuppföljning ................................................................................................................ 6

Avvikelsehantering .............................................................................................................................. 7

Anmälningar ........................................................................................................................................ 7

Vår verksamhet redovisas under tre huvudrubriker ........................................................................... 8

STRUKTURMÅTT – FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN ............................................................... 8

Remissflöde och patientflöde ............................................................................................................. 8

Återsända remisser ............................................................................................................................. 8

Produktion ........................................................................................................................................... 8

Patientbeskrivning ............................................................................................................................... 9

Diagnostyp och Resultatgrupper ....................................................................................................... 10

PROCESSMÅTT – BESKRIVER VERKSAMHETEN ..................................................................................... 11

Telefontillgänglighet .......................................................................................................................... 11

Väntetider.......................................................................................................................................... 11

Vårdtid ............................................................................................................................................... 11

Strukna operationer .......................................................................................................................... 12

Utskriven till annat sjukhus ............................................................................................................... 12

Blödning, transfusion och cellsaveranvändning ................................................................................ 12

Postoperativ smärta .......................................................................................................................... 12

Postoperativt illamående/kräkningar ............................................................................................... 13

RESULTATMÅTT – VERKSAMHETENS VÄRDE ........................................................................................ 14

Ländrygg ............................................................................................................................................ 15

Halsrygg ............................................................................................................................................. 17

Anestesikomplikationer..................................................................................................................... 19

Urinvägarna ....................................................................................................................................... 19

Hud- och sårproblem under vårdtiden .............................................................................................. 19

Sårinfektioner .................................................................................................................................... 19

Operationstekniska komplikationer .................................................................................................. 20

Reoperation ....................................................................................................................................... 21

SLUTSATS ............................................................................................................................................... 21

FORSKNING OCH UTBILDNING .............................................................................................................. 21

Avslutad forskning under året ........................................................................................................... 21

Pågående forskning ........................................................................................................................... 21

Planerad forskning inför 2018 ........................................................................................................... 22

Utbildning och annan akademisk verksamhet .................................................................................. 22

PLANERING INFÖR 2018 ........................................................................................................................ 22

Bilaga 1. Redovisning av uppföljningsenkäter efter nybesök och operation 2017 ........................... 23

Bilaga 2. Utfall av Nationell patientenkät öppen- och slutenvård 2016 ........................................... 25

Bilaga 3. Publikationer av klinikens läkare under 2017 ..................................................................... 26

- 1 -

PRESENTATION AV GHP SPINE CENTER GÖTEBORG AB

GHP Spine Center Göteborg AB bedriver sedan 2007 ryggkirurgisk verksamhet i Högsbo. Kliniken har en mottagningsenhet för läkarbesök, en vårdavdelning med 15 vårdplatser bemannad för 7-dygnsvård, en operationsavdelning med två fullutrustade operationssalar och en tredje för blockader och preoperativ uppdukning, samt en uppvakningsavdelning med 6 vårdplatser. I anslutning till vårdavdelningen finns även en avdelning för fysioterapi. För närvarande utnyttjas 11 vårdplatser för ryggkirurgi och 4 vårdplatser används av GHP Ortho Center Göteborg AB för proteskirurgi. Fortsatt benämner vi GHP Spine Center Göteborg AB med Spine Center Göteborg och GHP Ortho Center Göteborg AB med Ortho Center Göteborg.

I slutet av oktober 2015 öppnades GHP Spine Center Skånes läkarmottagning vilken är belägen i GHP Ortho Center Skånes lokaler i Malmö.

Värdegrund

Vår verksamhetsidé är att erbjuda högkvalitativ, evidensbaserad bedömning, utredning och behandling av alla sjukdomstillstånd i hals-, bröst- och ländrygg, undantaget trauma, ungdomsdeformitet och tumörer. Verksamheten skall bedrivas med högsta kompetens, minsta möjliga komplikationer, bästa möjliga vård och patientnöjdhet samt en hög effektivitet.

Vårt mål är att våra behandlingsresultat skall vara bättre och våra komplikationer skall vara färre än genomsnittet i Svenska Ryggregistret. Vi skall ha en arbetsmiljö och en personalsituation med liten personalomsättning och låg sjukfrånvaro, som befrämjar arbetsglädje, kompetensutveckling och god omvårdnad.

Personal

Spine Center Göteborg har 57 anställda. De tre ryggkirurgerna som grundade kliniken, Åke Blixt, Olle Hägg och Bengt Lind, är samtliga disputerade och har mer än 30 års erfarenhet av ryggkirurgi. Bengt Lind är President i styrelsen för CSRS (Cervical Spine Research Society - Europa). Olle Hägg är, sedan Svenska Ryggregistret startade, en av de ansvariga för drift och utveckling av detta. Olle Hägg har under 2016 gått i pension från kliniken för att ägna sig enbart åt arbete i Ryggregistret. Han arbetar fortfarande på konsultbasis åt kliniken vid behov. Bengt Lind gick i pension under 2017 och jobbar nu på konsultbasis åt kliniken med framförallt upplärning av yngre kollegor i nackkirurgi. Björn Zoega tog över som VD 15 mars 2017.

I verksamheten finns ytterligare fem anställda ryggkirurger, Hans Laestander, Fabian Jacobsson, Yara Asterfjord, Christian Hagelberg och Catharina Parai, samt Håkan Löfgren som är konsult. Vi har tre anestesiläkare; Magnus Sjöberg, Carl Widmark och Vigdis Hansdottir, alla tre med mångårig erfarenhet inom anestesi och intensivvård.

På vår fysioterapiavdelning arbetar sex heltidsanställda fysioterapeuter som sköter både slutenvårds- och öppenvårdsrehabilitering.

Sedan hösten 2017 har GHP Spine Center Skåne varit bemannad av Leif Anderberg och Emma Svensdotter, båda specialister inom neurokirurgi och ryggkirurgi. Docent Acke Ohlin (specialist inom ortopedisk kirurgi och ryggkirurgi) slutade i verksamheten i januari 2017.

Närmare presentation av kliniken finns på vår hemsida www.spinecenter.se.

- 2 -

SAMMANFATTNING

Vi har nu bedrivit ryggkirurgisk verksamhet i drygt tio år. Det ger oss ett bra underlag för att bedöma både kliniska resultat av utförda operationer (1- och 5-årsresultat i Svenska Ryggregistret) och utvärdering av vårdprocessen. De kliniska resultaten vid 1- och 5-årsuppföljning i Svenska Ryggregistret är fortsatt goda för alla diagnosgrupper och ligger genomsnittligen i nivå med, eller bättre än riket i övrigt.

Under året har Spine Center Göteborg genom sitt avtal med Västra Götalandsregionen (VGR) tagit emot remisser för bedömningsbesök samt operationer. Vi har även tagit emot patienter på vårt vårdgarantiavtal med Region Skåne, samt patienter genom fritt vårdval via Landstinget i Värmland. Vi har noterat en ökad efterfrågan från försäkringsbolagen både vad gäller mottagningsbesök och operationer i jämförelse med föregående år. Under året har vi totalt genomfört 4758 mottagningsbesök och 943 operationer. Våra väntetider är i genomsnitt 33 dagar till mottagningen i Göteborg för nybesök och 57 dagar till operation. Vårdtiderna är fortsatt korta för alla diagnoser.

En operationssal hyrs ut två dagar i veckan till Ortho Center Göteborg; vi utförde 337 axel-, höft- och knäprotesoperationer under 2017, vilket är en ökning med 11% jämfört med 2016.

Vi har en god operationsteknisk standard med små peroperativa blodförluster och endast ett fåtal patienter är i behov av blodtransfusion.

Upplevelsen av smärta och illamående är inget stort problem för våra patienter. Detta sannolikt beroende på en kombination av mobilisering redan på operationsdagen samt individualisering av anestesi under operationen.

Vårdrelaterade infektioner är ovanliga. Sedan verksamheten startade 2007 har vi endast haft 23 djupa infektioner (0,29 %), frekvensen ytliga sårinfektioner är 288, vilket motsvarar 3,61 %.

Våra enkätuppföljningar visar en patientnöjdhet på: 92 % utmärkt eller mycket bra 30 dagar efter operation och 84% efter nybesök.

Forskningsmässigt är aktiviteten god. Kliniken deltar i flera nationella och internationella forskningsprojekt, vilket sörjer för en fortsatt god vetenskaplig standard.

FÖRKLARINGAR

Vi beskriver här förkortningar och termer som används i den följande texten.

ASA = (American Society of Anaestesiologist) En klassificering som innebär en funktionsbedömning av patienten baserad på dennes aktuella hälsotillstånd utan hänsyn till typ av ingrepp som patienten skall genomgå. • Klass 1 = frisk patient. • Klass 2 = patient med måttligt uttalat sjukdomstillstånd som ej orsakar funktionell begränsning.

Exempel: Diabetes utan komplikationer, välkontrollerad hypertoni (högt blodtryck), lindrig organisk hjärtsjukdom.

• Klass 3 = patient med allvarligt sjukdomstillstånd som orsakar funktionell begränsning. Exempel: Diabetes med komplikation, angina pectoris (kärlkramp), genomgången hjärtinfarkt, övervikt (BMI >30).

• Klass 4 = patient med svår systemsjukdom som är potentiellt livshotande. Exempel: Organisk hjärtsjukdom med uttalad hjärtinsufficiens, angina pectoris i vila, hjärtinfarkt inom 6 mån.

Cellsaver = En maskin som återför det blod som förloras under operation.

Dekompression = Vidgning av spinalkanalen (ryggmärgskanalen) vid spinal stenos.

Cervikal = Hör till halsryggen.

Fusion = Steloperation med utnyttjande av bentransplantation.

- 3 -

Hematom = Blödning/Blodansamling.

Infektion = Vi skiljer på ytlig och djup infektion:

• Ytlig sårinfektion innebär fördröjd sårläkning med omläggningsbehov oavsett positiv/negativ bakterieodling och insatt antibiotikabehandling. Denna definition innebär möjligen en viss överdiagnostik, men å andra sidan missar vi inte någon sårinfektion.

• Djup infektion innebär en infektion under muskelfascian (muskelhinnan) där diagnosen ställs med MR eller vid re-operation. Det kan vara t.ex. discit (infektion i disken) efter diskbråcksoperation eller infektion runt implantat vid steloperation.

Isthmisk spondylolisthes = Kotglidning p.g.a. defekt i de bakre kotelementen.

KAD = Kateter i urinblåsan.

MR/MRT (Magnetresonanstomografi) = Detta är inte en röntgenundersökning utan en bildframställning baserad på kroppens atomkärnor som utsätts för ett kraftigt magnetfält.

Myelopati = Störning i ryggmärgens funktion.

Ny operation: Svenska Ryggregistrets definition tillämpas. Ny operation kan vara antingen re-operation eller ny indexoperation:

Re-operation • Operation i samma segment – ingen ny diagnos, exempelvis extraktion av instrument p.g.a.

smärta/önskemål, re-fusion p.g.a. pseudartros, re-dekompression p.g.a. re-stenos, operation för recidivdiskbråck.

• Operation samma segment p.g.a. komplikation. Exempelvis revision p.g.a. infektion, extraktion av instrument/implantat p.g.a. infektion, utrymning av hematom/blodstillning, korrigering av felplacerat/lossnat/brutet instrument, exploration p.g.a. nervsmärta, operation p.g.a. liquorläckage, operation p.g.a. smärta/infektion i tagställe.

• Operation annat segment p.g.a. komplikation. Exempelvis re-dekompression annan nivå p.g.a. rest-stenos, re-operation rätt nivå p.g.a. primäroperation på fel nivå.

• Resultat efter reoperation följs upp inom den primära indexoperationen.

Ny indexoperation • Detta är en operation med ny diagnos, t.ex. spinal stenos på ny nivå eller andra sidan, fusion

efter tidigare dekompression för spinal stenos, fusion efter tidigare diskbråcksoperation eller fusion på ny nivå efter tidigare fusion.

PUOH = Potentiellt undvikbar oönskad händelse (exempelvis blödning, infektion, liquorläckage).

Pseudartros = Icke-läkt fusion.

Recidiv = Återuppträdande av samma åkomma igen.

Rizopati = Störning i en nervrots funktion.

SRS = Segmentell (långvarig) rörelsesmärta.

Spinal Stenos = Förträngning i ryggkanalen (ger upphov till tryck på nervrötter i ländryggen och ryggmärgen i halsryggen).

Urinretention = Oförmåga att tömma urinblåsan.

Resultatgrupper: När vi i det följande beskriver diagnosrelaterade process- och resultatmått har vi kombinerat diagnos och operation till 8 resultatgrupper:

1. Diskbråck Diskectomi: Alla typer av ländryggsdiskbråck kombinerat med alla typer av avlägsnande av diskbråck.

2. Stenos/Dekompression Ländrygg: Alla typer av spinal stenos i ländryggen kombinerat med alla typer av dekompression, ej samtidig fusion.

3. Stenos/Fusion Ländrygg: Alla typer av spinal stenos i ländryggen kombinerat med alla typer av fusioner.

- 4 -

4. Spondylolisthes: Isthmisk spondylolisthes kombinerat med alla typer av fusion. 5. SRS Fusion Ländrygg: Diskbråck, segmentell rörelsesmärta (SRS), spondylos, postoperativ

instabilitet kombinerat med alla typer av fusion. 6. SRS Protes: Diskbråck, segmentell rörelsesmärta (SRS), spondylos, postoperativ instabilitet

kombinerat med protes. Vi utför inte protesoperationer sedan 2015. 7. Cervikal myelopati kombinerat med alla typer av operation. 8. Cervikal rizopati kombinerat med alla typer av operation. 9. Övriga: Här finns de operationer som inte tillhör någon av ovanstående grupper.

Resultatmått • EQ-5D: Hälsorelaterad livskvalitet, skala 0–1, 0 är sämst och 1 är bäst. • Global Assessment (GA): Patientskattning av bensmärta/armsmärta/ryggsmärta jämfört med

före operationen, skala i %, 6 svarsalternativ: hade ingen smärta före operation/helt smärtfri/ mycket bättre/något bättre/oförändrad/sämre.

• NDI: Ryggfunktionsinstrument för halsrygg som registrerar dagliga funktioner, skala 0–100, 0 är bäst och 100 är sämst.

• Nöjdhet: Hur nöjd är du med resultatet av din genomgångna ryggoperation? 3 svarsalternativ, skala i %.

• ODI: Ryggfunktionsinstrument för ländrygg som registrerar dagliga funktioner, skala 0–100, 0 är bäst och 100 är sämst.

• VAS: Visuell analogskala, mäter smärta, horisontell 10 cm lång linje, skala 0–100, 0 är bäst, 100 sämst. Ersatts med NRS från 2015.

• NRS: Numerisk skala, innebär att patienten väljer en siffra mellan 0 (ingen smärta) och 10 (värsta tänkbara smärta). Patienten kan ange siffran verbalt, markera siffran på en linjal eller sätta ett kryss på en pappersskala.

• EMS: Europeiska myelopatiskalan. Mått på funktion vid ryggmärgspåverkan i halsryggen, skala 5 (sämst) – 18 (bäst).

KVALITETSARBETE

GHP Spine Center Göteborg arbetar systematiskt med kontroll av kvalitet på behandling och omvårdnad inklusive uppföljning av komplikationer och vårdskador. Alla patienter som genomgår en planerad operation på GHP Spine Center Göteborg registreras och följs upp i Svenska Ryggregistret, Swespine.

Utöver Svenska Ryggregistret följer vi upp och kontrollerar standarden på våra operationer genom hela vårdkedjan. Vi skickar även ut enkäter till våra patienter efter nybesök och operation.

Som ett led i vårt kvalitetsutvecklingsarbete har vi under 2017 arbetat om och förbättrat vårt informationsmaterial till våra patienter samt infört en elektronisk operationsanmälan i vårt journalsystem.

Vartannat år görs nationella patientenkäter för öppen- och slutenvård som vi deltar i. Nästa utskick blir våren 2018.

GHP Spine Center Göteborg miljöcertifierade enligt ISO 14001:2015.

Varje månad redovisas produktion och effektivitet med koncerngemensamma nyckeltal (KPI: Key Performance Indicators).

Varje kvartal sammanställer kvalitetsansvarig sjuksköterska en rapport med verksamhetens flöde, väntetider, komplikationer, avvikelser och patienternas synpunkter på sin behandling/vårdtid.

Fortsatt arbete med kvalitets- och dokumenthanteringssystemet KIV (Kvalitet i vården).

Varje vecka hålls operationsplaneringsmöten. På så sätt säkerställer vi att våra patienter är medicinskt och operationstekniskt färdigutredda.

- 5 -

Patientsäkerhetsarbete mottagningen

Under 2017 har kvalitetsansvarig läkare, kvalitetsansvarig sjuksköterska och operationskoordinator fortsatt förbättra den elektroniska operationsanmälan. Syftet är att minimera hantering av handskrivna operationsanmälningar där feltolkningar lätt kan uppstå. Detta leder till ett mer patientsäkert arbetssätt eftersom kirurgen själv fyller i operationsanmälan direkt i journalsystemet.

Patientsäkerhetsarbete operationsavdelningen

Operationsavdelningens autoklaver och medicinskteknisk apparatur har genomgått service och underhåll.

Under hösten 2017 utfördes en partikelmätning på våra operationssalar och resultatet från denna mätning visar på CFU-värden som ligger inom godkända referensvärden (Colony forming units). Antalet personer på rummet, lugna och stillsamma operationer, inga dörröppningar samt tät arbetsdräkt är förklaringar till det goda resultatet.

Infektionsförebyggande arbete operationsavdelningen.

Operationsavdelningen jobbar aktivt med att få ner antal partiklar i luften på operationssalen vid pågående operation genom att:

• All personal på operationsavdelningen använder kläder av mikrofiber. • Samtlig personal på operationssal bär munskydd. • Operationssalen är stängd under pågående operation. In- och utleverans sker i möjligaste mån

via genomräckningsskåp eller dörrlucka. • Inga personalavlösningar görs under pågående operation. • Laminära instrumentbord används på operationssal 3.

För att minska uppkomsten av bakterietillväxt och postoperativ sårinfektion jobbar operationsavdelningen aktivt med att:

• Samtliga operationspatienter skall ha genomgått tre dubbelduschar med Descutan. • Operationsområdet tvättas av med Descutan samt Klorhexidinsprit innan knivstart. • Antimikrobiell incisionsduk används över operationsområdet under pågående operation.

Patientsäkerhetsarbete vårdavdelningen

Samtlig medicinskteknisk apparatur har genomgått service och underhåll.

För att säkerställa att patienternas medicinlistor är korrekta under vårdtiden skickas en blankett tillsammans med kallelsen till operation så att patienterna kan fylla i läkemedlets namn, styrka och ordination. Blanketten lämnas till ansvarig läkare vid inläggning.

Utbildning

Samtlig personal på operationsavdelningen har genomgått årlig repetitionsutbildning inom A-HLR

och S-HLR.

All personal inom verksamheten har genomgått brandskyddsutbildning med genomgång av

brandskyddsorganisation, brandpolicy samt praktisk brandövning i verksamhetens lokaler. Den

praktiska brandövningen övervakades av personal från Securitas.

Personalen på operationsavdelningen har genomgått strålskyddsundervisning som tillhandahålls av

enhetens strålskyddsexpert.

- 6 -

Revision

Extern revision

Externrevision av kvalitetsdokumentssystemet KIV (Kvalitet i vården) gjordes i december 2017 utan

anmärkning och certifieringen förnyades.

Certifiering och extern revision av Miljö ISO 14001:2004 gjordes av Svensk Certifiering i två steg.

Första steget i april 2016 och andra steget i juni 2016 och därefter utfärdades certifieringen. Revision

och uppdatering till nya versionen Miljö ISO 14001:2015 skedde juni 2017.

Vård- och operationsavdelning har genomgått apoteksrevision utan anmärkning.

Gasrevision och luftanalyser har genomförts i samarbete med Apoteket.

Intern revision

Internrevision av KIV.

Ledningsgruppen har utsett en internrevisor som har till uppgift att en gång per år granska valda

delar av verksamheten. 2016 granskade internrevisorn inköpsrutiner och lagerhållning av

förbrukningsmaterial för respektive enhet inom verksamheten. 2017 granskades kommunikationen

inom kliniken samt informationen till våra patienter.

Den interna kommunikationen undersöktes genom medarbetarsamtal. Vi har ett väl fungerande

information- och kommunikationsflöde på Spine Center Göteborg. Medarbetarna upplever sig som

välinformerade. Förbättringspotential finns, och plan för detta är under utarbetande.

Hur vårdpersonal kommunicerar vid överlämning av patienterna mellan de olika vårdenheterna kan

förbättras och bli mer kvalitetssäkrad genom att införa standardiserad överrapportering (SBAR).

SBAR är en typ av minnesregel som används av sjukvårdspersonal vid rapportering och överlämning

av patienter. Förkortningen står för Situation, Bakgrund, Aktuella uppgifter och Rekommendationer.

Internrevisorn granskade på vilket sätt och hur ofta vi informerar våra patienter. Vi har en väl

utarbetad rutin för att ge information både före och efter operation. Patienter missuppfattar

emellanåt ändå, men våra rutiner är synnerligen genomtänkta.

Uppföljning genom egenkontroll

Egenkontrollen för ryggkirurgin inom GHP Spine Center Göteborg bygger på att vi jämför våra resultat internt och mot andra kliniker samt på att vi jämför egna parametrar mellan olika år.

Svenska Ryggregistret (Swespine)

Uppföljningen av våra opererade patienter sker i olika tidsintervaller: 1, 2, 5 och 10 år efter operation. Detta dokumenterar den effekt behandlingen har på smärta och funktion på både kort och lång sikt. Resultatet sammanställs och utvärderas av läkarna och presenteras i årsrapporten vilken finns tillgänglig på vår hemsida (www.spinecenter.se).

Lokal kvalitetsuppföljning

Vi följer vi upp och kontrollerar standarden på våra operationer genom hela vårdkedjan med hjälp av anpassade uppföljningsmallar i vårt journalsystem. Utöver det skickas en enkät till patienterna 30 dagar efter utskrivning från vårdavdelningen. I enkäten kan patienten registrera eventuella komplikationer samt i fritext skriva övriga synpunkter/klagomål. Kvalitetsansvarig sjuksköterska ansvarar för att granska svaren och förmedla eventuella synpunkter/klagomål vidare till

- 7 -

patientansvarig läkare och/eller enhetschef så att förslag till förbättringsarbeten kan tas fram och implementeras i verksamheten.

Nybesök följs upp med en enkät som skickas ut dagen efter, där patienterna svarar på frågor om hur de upplevde sitt besök vad gäller bemötande, information och delaktighet samt ett fritextfält för övriga synpunkter/klagomål. Enhetschefen på mottagningen ansvarar för att granska svaren och ta synpunkterna vidare till berörd arbetsgrupp. Vid behov görs rutinförändringar.

Överlag synes patienterna vara nöjda med sin omvårdnad och behandling. Svarsfrekvens för enkäten 30 dagar efter operation är 87 %. För nybesök är uppföljningsfrekvensen 66 %. Resultaten av enkäterna finns i bilaga 1. Precis som tidigare år är det fortsatt flest klagomål och synpunkter beträffande bemötande och information.

En mycket viktig del i det kirurgiska kvalitetsarbetet är den problemkonferens som läkargruppen har varje vecka. Komplicerade fall, behandlingsproblem och komplikationer diskuteras gemensamt.

Läkarna har fortsatt M&M-konferens (morbiditets- och mortalitetskonferens) varje kvartal där patientfall med komplikation, reoperation och dåligt utfall granskas på individnivå. Med dåligt utfall menas de patienter som vid 1-årsuppföljning angivet att deras smärta är ”oförändrad” eller ”sämre” jämfört med före operationen.

Avvikelsehantering

Avvikelsehantering är en viktig del i verksamheten där all form av risk för skada och/eller negativ händelse skall rapporteras. Alla medarbetare på GHP Spine Center skall vara väl förtrogna med verksamhetens fastställda rutiner för patientsäkerhetsarbete och skall:

• Arbeta för att förebygga patientsäkerhetsrisker. • Omedelbart till närmaste överordnande eller till verksamhetschef rapportera patientskada,

avvikelse och risker. • Upprätta eventuell avvikelserapport. • Vid allvarlig patientskada, avvikelse eller risk skall verksamhetschef omedelbart informeras.

Alla avvikelser registreras i KIV och sammanställs varje kvartal, halvår och med en slutlig årsrapport där uppföljning och jämförelse kan göras med föregående års resultat. Avvikelserna granskas, åtgärdas och avslutas i ledningsgruppen. I de fall där avvikelsen är av större karaktär och eventuellt där fler enheter är involverade, kopplas kvalitetsgruppen in som tillsammans med enhetsansvarig handlägger avvikelsen.

För att säkerställa det systematiska patientsäkerhetsarbetet får varje enhet kvartalsvis en sammanställning av sina avvikelser för genomgång och uppföljning.

Under 2017 har 46 avvikelser registrerats. 37 avvikelser är skrivna för GHP Spine Center Göteborg, nio är registrerade för GHP Ortho Centers protesverksamhet samt sex för Miljö enligt ISO 14001:2015. Samtliga avvikelsegrupper har analyserats. Ingen avvikelse har krävt någon händelseanalys utan har kunnat avslutas i ledningsgruppen. Sammanfattningsvis är de avvikelser som tillhör kategori administration/samordning störst och handlar om bristande rutiner.

Ingen av verksamhetens registrerade avvikelser har föranlett någon Lex Maria anmälan.

Anmälningar

I de fall där vårdskada uppstått följer patientansvarig läkare upp patienten. Vid allvarlig skada anmäls

ärendet enligt rutin till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) eller enligt Lex Maria. Under 2017 har

15 fall av patientskadeanmälan skickats in till LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag). Fem

har registrerats som vårdskada. För året har vi inga anmälningar till IVO. Det har registrerats två

anmälningar på företagsförsäkringen. Samtliga anmälningar har följts upp av patientansvarig läkare. I

- 8 -

verksamhetens företagsförsäkring ingår privatbetalande- och sjukvårdsförsäkrade patienter samt

patienter som väljer att komma på fritt vårdval då dessa inte inkluderas i LÖF.

Vår verksamhet redovisas under tre huvudrubriker

Strukturmått: Förutsättningar för verksamheten Processmått: Beskriver verksamheten Resultatmått: Verksamhetens värde

STRUKTURMÅTT – FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN Remissflöde och patientflöde

Under året har vi tagit emot 2438 remisser varav 155 är återsända. Större delen av remissinflödet kom från Västra Götalandsregionen (Tabell 1).

Återsända remisser

Endast enstaka patienter återremitterats direkt vid remissgranskning. Anledningen kan vara att patienten är så sjuk att det skulle medföra en stor risk för postoperativ intensivvård som vi inte kan erbjuda. I samband med återremiss av dessa patienter har vi ett stående erbjudande om att utföra operationen på patientens hemortssjukhus. Under året opererades 2 patienter i Karlstad. Orsak till återsända remisser ses i Tabell 2.

Produktion

2017 tog vi emot 2504 nybesök på Spine Center Göteborg, jämfört med 2016 då vi tog emot 2251 Antalet återbesök och telefonkonsultationer skiljer sig inte så mycket från föregående år. I Skåne hade vi 740 nybesök 2017, jämfört med 500 nybesök under 2016. Vi utförde 943 operationer 2017, varav 776 ländryggsoperationer och 167 halsryggsoperationer. Tabell 3 nedan sammanställer vår produktion för 2017 på både Spine Center Göteborg och Spine Center Skåne.

Spine Center Göteborg: Fördelningen mellan olika beställare är i stort sett oförändrad. 50 % av våra nybesök kommer från Västra Götalandsregionen och benämns nedan ”Eget Landsting”. 18 % av våra nybesök kom till oss från ”Annat landsting”, d v s de bor utanför Västra Götalandsregionen). ”Privat” innebär patienter som sökt till oss privat eller via en privat sjukvårdsförsäkring och motsvarar 31 %.

Spine Center Skåne: 71 % av nybesöken kommer till oss som privatpatienter eller via en privat sjukvårdsförsäkring. 29 % av nybesöken kommer via Region Skåne (räknas här som eget landsting).

Tabell 3

PRODUKTION 2017 SC Gbg SC Skåne Summa

NYBESÖK 2 504 740 3 244

ÅTERBESÖK 1 136 378 1 514

TELEFONKONSULTATIONER 4 264 366 4 630

BLOCKADER 425 136 561

OPERATIONER 943 943

Tabell 1

REMISSINFLÖDE 2017 Fördelning

VÄSTRA GÖTALAND 65%

HALLAND 17%

VÄRMLAND 6%

SKÅNE 11%

ÖVRIGA 1%

Tabell 2

ÅTERSÄNDA REMISSER 2017 ANTAL

PATIENT FÖRBÄTTRAD 11

ÅTER ENLIGT VÅR LÄKARE 45

EJ GODKÄND AV NARKOSLÄKARE 1

PATIENT SÖKT PÅ ANNAT SJUKHUS 39

PATIENT UTEBLEV FRÅN BESÖK 47

REDAN ÅTGÄRDAD 12

SUMMA 155

- 9 -

Förhållandet av operation per beställartyp mellan privatbetalande och försäkringspatienter jämfört med landstingspatienter oförändrad jämfört med föregående år. Däremot så har förhållandet mellan patienter som kommer via Eget eller Annat Landsting förändrats; en större andel kommer från Annat Landsting jämfört med föregående år (Fig .1).

Patientbeskrivning

Åldersfördelning för nybesök och opererade patienter beskrivs i (Fig. 2). Både median- och medelålder är relativt konstanta. Förhållandet mellan andelen kvinnor och män visas i tabell 4.

Tabell 4

Medelålder 55,6 könsfördelning 51,4 könsfördelning 57,6 könsfördelning

Medel kvinnor 56,7 48% 51,0 39% 58,2 49%

Medel män 54,7 52% 51,7 61% 55,8 51%

OperationSC Gbg (Nybesök) SC Skåne (Nybesök)

- 10 -

Majoriteten (95 %) av våra opererade patienter tillhör ASA-grupp 1 och 2. 2016 hade vi en större andel ASA-grupp 2 patienter, men 2017 är vi tillbaks på samma nivå som tidigare års. Andelen patienter inom ASA-grupp 1 har ökat och grupp 3 är kvar på 2016 års nivå. (Fig. 3).

Diagnostyp och Resultatgrupper

Inför 2015 beslutade vi att göra uppehåll med diskprotesoperationer. Anledningen är att vi haft ett fall med mjukdelssvullnad bakom diskprotesen, vilket orsakade spinal stenos med nervsmärta. Enstaka liknande komplikationer har rapporterats i den vetenskapliga litteraturen. Orsaken verkar vara slitageprodukter från det rostfria stålet i den typ av protes vi använt. Andra material har utvecklats som alternativ, men långtidsuppföljning med dessa saknas ännu. En klinisk studie har startat under 2017 under ledning av en av klinikens läkare, dr Yara Asterfjord, där en ny typ av diskprotes kommer att jämföras med främre steloperation.

Mellan 2007–2017 har vi utfört 7985 operationer (Fig.4).

Tabell 5

OPERATIONER 2017 ANTAL

DISKBRÅCK DISCECTOMI LÄNDRYGG 91

STENOS/DEKOMPRESSION LÄNDRYGG 478

STENOS/FUSION LÄNDRYGG 33

SPONDYLOLISTHES LÄNDRYGG 39

SRS/FUSION LÄNDRYGG 61

MYELOPATI HALSRYGG 47

RIZOPATI HALSRYGG 117

ÖVRIG DIAGNOS LÄND-/HALSRYGG 77

SUMMA 943

- 11 -

PROCESSMÅTT – BESKRIVER VERKSAMHETEN

Telefontillgänglighet

Vår telefonväxel stödjer inte registrering av inkommande telefonsamtal och därför kan tillgängligheten per telefon inte beräknas.

Väntetider

Medelväntetid från remiss till nybesök är 33 dagar för Spine Center Göteborg och 74 dagar för Spine Center Skåne, vilket är en minskning jämfört med föregående år. Medelväntetid från nybesök till operation har minskat från 59 till 57 dagar (Fig. 5).

Vårdtid

Vårdtid definieras som antalet vårddygn inklusive utskrivningsdag. Exempelvis räknas en övernattning efter operation som två vårddygn. Vårdtiderna har förkortats från 2,7 under 2015-2016 till 2,4 dygn 2017. Per resultatgrupp har det skett störst förändringar i vårdtiden för resultatgrupperna Stenos fusion, SRS fusion och Myelopati (Fig. 6).

- 12 -

Strukna operationer

Med strukna operationer avses patienter som inte genomfört sin inplanerade operation av medicinska eller administrativa skäl (utrymmes- eller läkarbrist). Vi har fortsatt få strykningar tack vare de preoperativa samtal som infördes 2015 efter att vi under en längre tid haft problem med strykningar som inkom med kort varsel. Dokumentation saknas för strykningar oktober-december, tabell 6 och 7 avser perioden januari-september.

Utskriven till annat sjukhus

Tre patienter har remitterats till annan institution för vidare rehabilitering, två till sjukhus, en till korttidsboende.

Blödning, transfusion och cellsaveranvändning

Peroperativ blödning är i lite lägre jämfört med föregående år (Fig. 7). Ingen patient har fått blodtransfusion. Även cellsaveranvändningen har minskat, vilket är ett resultat av bra blodstillningsrutiner under operation. Jämfört med 2014 och 2015 har användningen nästan halverats. 9 patienter har haft Cellsaver varav 4 återfått blod (medelvärde 178ml).

Postoperativ smärta

Den postoperativa smärtan skattas av sköterskorna på UVA (uppvakningsavdelning) och vårdavdelningen i tre kategorier: Ingen/mindre, måttlig/lättbehandlad och svår/behov av aktiv smärtlindring. Som rutin används oxycodon och paracetamol parenteralt (intravenöst) och/eller peroralt till fusionspatienter och paracetamol/kodein och NSAID-preparat till patienter som genomgår dekompression och diskbråcksoperation. Vi använder ingen avancerad form av postoperativ smärtlindring, t.ex. epidural analgesi (EDA) eller patientkontrollerad intravenös analgesi (PCA). Däremot mobiliseras alla patienter, oavsett ingrepp, inom 2–4 timmar postoperativt på UVA.

Tabell 7

MEDICINSKA SKÄL TILL STRYKNINGAR 2017

PLITA/UTSLAG PÅ RYGGEN 2

LÅGT BLODVÄRDE 1

NYTILLKOMNA SYMPTOM 1

SJUK 2

SUMMA 6

Tabell 6

STRUKNA OPERATIONER 2017

MEDICINSKA SKÄL 6

VARAV PLITOR/EXSEM 2

ADMINISTRATIVA SKÄL 3

PATIENT FÖRBÄTTRAD 3

SUMMA 12

- 13 -

Vår erfarenhet av att mobilisera patienterna tidigt är god. Vi bedömer att detta är anledningen till minskad postoperativ smärta och kort vårdtid. Andelen svåra postoperativa smärttillstånd är fortsatt låg både på UVA och vårdavdelningen även om vi ser en skiftning i förhållandet mellan Ingen/mindre, måttlig/lättbehandlad smärta jämfört med tidigare år (Fig. 8).

Postoperativt illamående/kräkningar

Även detta skattas av sköterskorna på UVA och vårdavdelningen i tre kategorier: Inget illamående, illamående/kräkning vid enstaka tillfälle och besvärande illamående/kräkningar. Trenden till minskat illamående postoperativt har fortsatt under året. Endast enstaka patienter har upplevt besvärande illamående/kräkningar (Fig. 9).

- 14 -

RESULTATMÅTT – VERKSAMHETENS VÄRDE

Vi har 2017 utfört 943 operationer varav 835 nya indexoperationer och därmed möjliga att följa upp. Samtliga är registrerade i Swespine, 82% är ländryggsoperationer och 18% är halsryggsoperationer. Andelen förstagångskirurgi är liksom tidigare år ca 80 %.

1-årsresultaten som presenteras nedan baseras på 2016 års operationer (765 nya indexoperationer). Uppföljningsfrekvensen 1 år efter utförd operation är 81 % och 2 år 74 % (Fig. 10).

5-årsresultaten baseras på 2012 års operationer (691 nya indexoperationer). Uppföljningsfrekvensen är 65 %.

Sedan 2013 har uppföljningsfrekvensen minskat, vilket kan bero på att uppföljningen sedan januari 2013 inte längre sköts av vår egen sekreterare utan av Swespines centrala kansli; det upplevs kanske mer anonymt och mindre angeläget att svara. En annan orsak skulle kunna vara att det skickas fler enkäter i samhället i stort och att detta innebär en viss trötthet vad gäller enkäter. Rekommendationen från Svensk Ryggkirurgisk Förening är 90 % 1år och 80 % 2 år.

Årets 835 nya indexoperationer utgör ca 8% av totala antalet registrerade operationer i Swespine under 2017: 10 533 stycken. Utav dessa kan vi placera 9412 operationer i våra resultatgrupper (Fig. 11).

Den preoperativa livskvaliteten är högre för våra patienter med SRS jämfört med riket i övrigt. Den är däremot lägre för patienter med Spinal Stenos som genomgått fusion. Utöver det skiljer sig inte sifforna nämnvärt för övriga diagnosgrupper (Fig. 12).

- 15 -

Ländrygg

I Fig. 13–19 redovisas preoperativa data och 1-årsresultat för livskvalitet mätt med EQ-5D, resultat mätt med GA, funktion med ODI och självskattad nöjdhet för patienter opererade under 2016. I normalfallet redovisas även smärta i form av VAS, men då det pågår ett skifte från VAS (en hundra-gradig skala) till NRS (en tiogradigskala) i ryggregistret, så kan inte jämförbara data fås fram och analyseras detta år. Vi ser en högre livskvalitet preoperativt jämfört med riket hos samtliga patienter, utom hos patienterna med Spondylolisthes. Vi ser också i gruppen Stenos Fusion en bättre postoperativ livskvalitet, resultat (GA), funktion (ODI) och nöjdhet jämfört med riket i övrigt. Utfallet för Diskbråckspatienterna är också fortsatt bättre med avseende på livskvalitet, självskattad bensmärta och nöjdhet. Utfallet för patienter med Stenos som genomgått dekompression är något bättre än riket i övrigt. För patienterna med Spondylolisthes och SRS ses också ett utfall i paritet med och ställvis något bättre än rikets resultat.

- 16 -

- 17 -

Halsrygg

Fig. 20–21 visar livskvalitet mätt med EQ-5D och NDI-värden preoperativt, samt vid 1-årsuppföljning av Rizopati och Myelopati för patienter opererade under 2016. Fig. 22–23 visar utfall mätt i GA samt patientnöjdhet. Fig. 24 visar EMS för Myelopati. För patienter med myelopati opererade under 2016 ses en ökad livskvalitet, självskattad armsmärta, funktion mätt med NDI, och nöjdhet med operationen, jämfört med riket. Vad gäller Rizopati så är resultaten bättre i utfallsmåttet GA, dvs självskattad armsmärta, samt funktion, mätt i NDI 1 år efter operationen jämfört med riksgenomsnittet.

- 18 -

- 19 -

Anestesikomplikationer

Vi har få anestesikomplikationer. De som registrerats presenteras i Tabell 8.

Urinvägarna

KAD används rutinmässigt peroperativt på alla patienter med planerad operationstid över en timma. Behovet av tappning p.g.a. urinretention (oförmåga att tömma urinblåsan) postoperativt har ökat något. Frekvensen av urinvägsinfektioner har ökat, men är generellt sett är mycket låg. Tre patienter skrevs ut med kvarvarande KAD 2017, se Fig.29.

Hud- och sårproblem under vårdtiden

Hud- och sårproblem är ett fortsatt litet problem enligt vår bedömning. Endast fyra patienter hade hudreaktion på förbandsmaterial.

Sårinfektioner

Vi följer noggrant förekomsten av sårinfektion med hjälp av uppföljningsenkäten vi skickar till patienterna 30 dagar efter genomgången operation. Vi frågar patienten om operationssåret läkt utan problem och om de har fått antibiotikabehandling på grund av sårläkningsproblem.

Under året har 27 ytliga infektioner registrerats vilket motsvarar 2,9 %. Antalet djupa infektioner är 3 stycken d.v.s. 0,3 % (Fig.30).

Tabell 8

Anestesikomplikationer 2017 Antal

Bltr sänkning efter 5 min 88

Bltr ökning efter 5 min 5

So 2 fall 5

Sårskada thorax 1

Förmaksflimmer 1

EKG förändring perop 1

Tacycardi 1

Totalt 102

- 20 -

Operationstekniska komplikationer

Antalet reoperationer pga operationstekniska komplikationer har minskat jämfört med 2016, se Tabell 9. Totalt har 14 nervrotsskador och 14 stora blödningar (>1500 ml) inträffat sedan kliniken startade 2007, detta motsvarar 0,4 % av alla operationer. Under 2017 har vi haft 29 duraskador och utfört 40 operationer p g a implantatsproblem. Inom begreppet Implantatsproblem ryms dock flera olika anledningar till operation:

1. Patienten vill själv ta bort implantatet 2. Vi måste ta bort implantatet för att kunna göra en MR (rostfria skruvar) 3. Vi har satt en skruv fel som ger patienten symptom 4. Vi gör en pseudartrosoperation och byter ut de gamla skruvarna mot grövre.

Av dessa är det ju enbart nr 3 som ger en indikation på vår egen aktuella skicklighet som kirurger, men alla dessa kategorier räknas med, p.g.a. tidigare praxis från GHP. Vid genomgång av materialet framkommer 7 fall av reoperation p.g.a. att vi som kirurger satt en skruv fel, vilket ger en frekvens på 7/943= 0,7%, vilket får ses som en mycket låg frekvens.

Tabell 9

2016 2017

REOP PGA OPERATIONS TEKNISKA KOMPLIKATIONER Antal Antal

Nervrotsskada 0 0

Implantatsproblem 7 13

Duraskada 8 7

Stor blödning / Hematom 23 4

Övrigt 20 23SUMMA 58 47

Tabell 10

OP-TEKNISKA KOMPLIKATIONER 2015 2015 2016 2016 2017 2017

Nervrotsskada 3 0,4% 3 0,3% 0 0,0%

Implantatsproblem 30 3,5% 24 2,7% 40 4,2%

Duraskada 27 3,2% 54 6,1% 29 3,1%

Stor blödning 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0%SUMMA 60 7,1% 81 9,1% 69 7,3%

Antal operationer 849 890 943

- 21 -

Reoperation

Under året utfördes 50 reoperationer under aktuellt eller nytt vårdtillfälle. Utav dessa har 25 patienter reopererats inom 30 dagar, fördelningen framgår av Tabell 11. Andelen reoperationer på grund av postoperativt hematom har minskat kraftigt och är nu tillbaka på en frekvens i nivå med tidigare år. Vi har inte haft några reoperationer för recidivdiskbråck inom 30 dagar. Vi kan se ett större antal reoperationer som beror på implantatproblem. I denna grupp ryms då reoperationer där indexoperationen skett på annan klinik, se ovan. Övriga diagnoser som reopereras ses oförändrade.

Den totala reoperationsfrekvensn för PUOH (potentiellt undvikbara oönskade händelser, det vill säga blödning, infektion, reststenos, implantatsproblem och liquorläckage) var under året 5,5 %, jämfört med 6,3 % under 2015 och 4,6 % under 2014.

SLUTSATS

Utfallet av våra operationer under 2016 visar att vi ligger lika bra eller bättre än riksgenomsnittet för alla diagnoser. Sammantaget så uppfyller vi fortfarande målet att ”våra behandlingsresultat ska vara bättre än genomsnittet i Swespine.”

Det ökade antalet operationer för hematom från 2016 har gått ner till normala nivåer efter analys och ändring av rutiner. Antalet duraskador har gått ner till tidigare nivåer. Kvarstår gör ett mindre antal reoperationer p.g.a. implantatsproblem.

FORSKNING OCH UTBILDNING

Avslutad forskning under året

Långtidsstudie cervikala diskproteser med RSA-mätning. Bengt Lind.

Bakterieprovtagning i samband med operation av ländryggsdiskbråck för att utföra eventuell förekomst av propionibacterium acnes. Olle Hägg.

Pågående forskning

Doktorandprojekt vid Sahlgrenska Akademin avseende preoperativ fysioterapi i samband med steloperation i ländryggen. Hanna Lotzke (fysioterapeut). Huvudhandledare Marie Lundberg, bihandledare Professor Helena Brisby Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Olle Hägg.

Minimalinvasiv kirurgisk teknik vid fusionskirurgi i ländryggen (MIS). Hans Laestander

Doktorandprojekt avseende utvärdering/validering av Global Assessment som primärt utfallsmått efter ländryggskirurgi – en registerstudie. Catharina Parai, huvudhandledare Helena Brisby och bihandledare Bengt Lind och Olle Hägg

Tabell 11

REOPERATION INOM 30 DAGAR 2015 2016 2017

Infektion 1 4 3

Duraskada 5 7 6

Implantatsproblem 4 3 7

Kvarvarande reststenos 1 2 1

Recidivdiskbråck 3

Hematom 7 22 4

Övrigt 4 1 4SUMMA 25 39 25

- 22 -

RCT mellan diskprotes och ALIF vid kronisk ländryggssmärta – Yara Asterfjord. Huvudhandledare Svante Berg, Stockholm Spine Center.

Klinikens läkare har deltagit som föreläsare vid årets Spine Academy (utbildning för blivande ryggkirurger).

Planerad forskning inför 2018

Utbildning och annan akademisk verksamhet

Doktorandprojekt avseende utvärdering/validering av Global Assessment som primärt utfallsmått efter ländryggskirurgi – en registerstudie. Catharina Parai, huvudhandledare Helena Brisby och bihandledare Bengt Lind och Olle Hägg

RCT mellan diskprotes och ALIF vid kronisk ländryggssmärta – Yara Asterfjord. Huvudhandledare Svante Berg, Stockholm Spine Center.

PLANERING INFÖR 2018

I 2010 års kvalitetsrapport beslutades om tre mål för kommande år:

1. Sårinfektionsfrekvens högst 2 %. 2. Minska re-operationsfrekvensen för PUOH till högst 3 % och duraskador till högst 2 %. 3. Bibehålla korta väntetider: Max två månader till mottagning respektive operation.

Att minska frekvensen av sårinfektion, duraskada och reoperation kvarstår fortfarande som kvalitetsmål. Att minska reoperationsfrekvensen för PUOH är avhängigt av en del faktorer som står utanför vår kontroll. Bland de rapporterade 50 reoperationerna berodde ett antal på att patienten själv ville ta ut sitt implantat. Vidare fanns ett par patienter där vi tog ut rostfria skruvar för att kunna göra MR. Om dessa patienter räknas bort ur PUOH-kohorten framkommer en annan siffra, nämligen 35/943= 3,7%. Därmed närmar vi oss de 3% vi hade som kvalitetsmål 2010.

Kvalitetsarbetet under det kommande året fortsätter att fokusera på följande uppgifter:

• Sårinfektion och reoperation enligt ovan. • Minska antalet peroperativt felsatta skruvar. Kan tillskott av ny intraoperativ röntgenutrustning

och tillgång till 3D-navigation minska dessa reoperationer? • Utvärdering av orsaker till samt åtgärd av dåligt bemötande. • Fortsatta problemkonferenser varje vecka. • Komplikationskonferens (M&M) varje kvartal med granskning av genomförda reoperationer och

dåliga behandlingsutfall. • Vidareutveckling av kvalitetsarbetet med fokusering på de vårdprocesser som innebär störst risk

för allvarliga konsekvenser, kirurgi och anestesi. Målet är att utarbeta en kontroll och utvecklingsmodell för vad vi kallar SÄKER RYGGKIRURGI.

• Ytterligare förbättring av vårt informationsmaterial till patienterna. GHP Spine Center Göteborg AB 2017–05-22

Hans Laestander

Kvalitetsansvarig läkare

- 23 -

Bilaga 1. Redovisning av uppföljningsenkäter efter nybesök och operation 2017 Förutom infektioner och andra komplikationer, efterfrågar vi i våra enkäter även patientens uppfattning om kvaliteten på omvårdnaden och vårt bemötande under vårdtillfället. Svarsfrekvensen för enkät ”Nöjdhet efter nybesök” ligger på 66 % och enkät ”Uppföljning av din operation” ligger på 87 %. Svaren visas i diagram nedan.

Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick?

Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt av din läkare?

Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt av övrig personal på

Kliniken?

- 24 -

Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade?

Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd?

Skulle du kunna rekommendera kliniken till andra?

I vår enkät ”Uppföljning efter operation” har vi även två frågor om upplevelsen av smärtlindring på vårdavdelningen;

• Var du nöjd med behandlingen av smärta och obehag under vårdtiden? • Fick du tillräckligt med smärtstillande läkemedel med dig hem?

91 % av patienterna är nöjda med sin behandling av smärta och obehag under vårdtiden och 82 % upplever att de får med sig tillräckligt med smärtstillande hem.

- 25 -

Bilaga 2. Utfall av Nationell patientenkät öppen- och slutenvård 2016 Nationell patientenkät för patientupplevd kvalitet skickas ut vartannat år. Förra perioden var 1 april till 31 maj 2016. Nästa utskick blir våren 2018. I enkäterna får patienterna svara på frågor inom nedan sju dimensioner; • Emotionellt stöd • Information och kunskap • Delaktighet och involvering • Kontinuitet och koordinering • Tillgänglighet • Respekt och bemötande • Helhetsintryck

- 26 -

Bilaga 3. Publikationer av klinikens läkare under 2017 1. A 5- to 8-year randomized study on the treatment of cervical radiculopathy: anterior cervical

decompression and fusion plus physiotherapy versus physiotherapy alone. Engquist M, Löfgren H, Öberg B, Holtz A, Peolsson A, Söderlund A, Vavruch L, Lind B. J Neurosurg Spine. 2017 Jan;26(1):19-27. doi: 10.3171/2016.6. SPINE151427. Epub 2016 Aug 26. PMID: 27564856

2. BMC A health economic lifetime treatment pathway model for low back pain in Sweden. Olafsson G, Jonsson E, Fritzell P, Hägg O, Borgström F. J Med Econ. 2017 Dec;20(12):1281-1289. doi: 10.1080/13696998.2017.1372252. Epub 2017 Sep 11.

3. Age A Profile of Low Back Pain: Treatment and Costs Associated With Patients Referred to Orthopedic Specialists in Sweden. Jonsson E, Olafsson G, Fritzell P, Hägg O, Borgström F. Spine (Phila Pa 1976). 2017 Sep 1;42(17):1302-1310. doi: 10.1097/BRS.0000000000002089.