1

KVALITETSREDOVISNING

PÅ AVD. DUVAN

2017-2018

2

Innehållsförteckning Inledning Förutsättningar Resultatsammanställning Område Utveckling och lärande – språk Område kunskap – matematik Område Miljö . Område Förskola-hem–utvecklingssamtal

Område Normer och värden Område Barns inflytande Område Hälsa och Livsstil Bilagor Miljöplanen, bilaga 1 Vår värdegrund, bilaga 2 Likabehandlingsplanen, bilaga 3 Årlig plan mot kränkande behandling, bilaga 4

3

Inledning

Duvan Montessori-inspirerad avdelning 1-3 år Tel: 0156-52 154, 0156-52156 Mobil: 070- 567 49 95, 070-567 52 50 Mail: hasselbacken.duvan@edu.trosa.se

Avdelningen Duvan heter Hasselbackens Montessori-inspirerade småbarnsavdelning. Där går barn från 1-års ålder upp till ca 3,5 år då de går vidare till avdelningen Ugglan. Ugglan och Duvan har ett nära samarbete vilket gör att överinskolningen mellan avdelningarna går mycket smidigt eftersom barnen redan känner både barnen och pedagogerna på Ugglan. Vi på Duvan strävar efter att erbjuda en lugn och harmonisk miljö där barnen i lugn och ro kan utvecklas och finna glädje i att leka och lära. Vi pedagoger försöker att följa barngruppens behov och ändra miljön efter detta. Vi byter regelbundet ut leksaker och material vartefter barnen utvecklas. Miljön är anpassad till barnen. Stolar, bord och hyllor är i barnens höjd så att barnen själva kan plocka ner material som de själva vill arbeta med. Vårt arbete bygger på att ta tillvara på barnets egen kompetens och vilja till lärande. ”Hjälp mig att göra det själv” är vårt ledord. Det innebär att vi uppmuntrar barnen att göra vardagliga sysslor, först tillsammans med en pedagog för att sedan bli självständig och kunna göra sysslan själv eller med en vän. För det lilla barnet vill oftast göra samma sak som en vuxen gör. T.ex. klä på sig själv, servera sig själv, bre en smörgås, duka eller att diska. Vi lägger stor vikt i att se varje individs behov och arbeta utifrån detta. Språkutveckling och motorisk utveckling är grundprincipen i vårt dagliga arbete med barnen. Varje dag läser vi böcker, sjunger och sätter ord på det vi gör. När det gäller de motoriska färdigheterna är vi ute i skogen, på gården eller i närliggande parker. Vi ser till så att varje barn varje dag är i rörelse. Vi använder oss också mycket av miniröris. Vår strävan är att varje dag skapa meningsfulla dagar för varje barn.

• Barnet får arbeta självständigt utifrån eget val och förmåga • Barnens språkutveckling stimuleras • Barnens intresse och nyfikenhet tas till vara och utvecklas • Barn får upptäcka och vara i naturen

4

FÖRUTSÄTTNINGAR

Förskolan Hasselbacken, avd. Duvan 1 st. Högskoleutbildning 100 % 5 st. Barnskötare 100 % 1 st. förskolestuderande 43 % Sammanlagt 7,43 Barn/Personal Under hösten var Duvan fördelad på två avdelningar och personalfördelningen såg ut som så att vi arbetade 3 + 4. En förskollärare på 100 %, en förskollärarstuderande på 43 %, 5 st. barnskötare på 100 % fördelat på två avdelningar. Under våren arbetar en förskollärare 100 %, 4 st. barnskötare 100 %, en förskollärarstudent på 43 % samt en vikarie på 100 % och en på 50 %.

2017/18

Fakta:

Förskolan Hasselbacken avd. Duvan

Antal inskrivna barn: 32 st. i okt 2017 och 32 st. i mars 2018

Antal avdelningar, 1-3 år: två sammanslagna avdelningar

Antal avdelningspersonal (exkl. resurspers):

7 st. i okt 2017 och 8 st. i mars 2018

Varav med pedagogisk högskoleutbildning: 2st.

Närvaro:

Öppethållande mellan kl 06.00 och 18.00

5

Lokaler/Utrustning/Utemiljö Rörelserum: vi har ett rörelserum där det finns en stor yta att röra sig på. Det dansas, åks rutschkana, gympas till ”miniröris” etc. Montessori: Två rum är inredda med Montessorimaterial. Det erbjuds arbete med cylinderblock, övningar med hälla ur kannor, skruva på lock på burkar, torka bord etc. Byggrum: Vi har ett byggrum där det finns klossar av olika storlek och färg. Även lego finner vi i byggrummet. Här är tanken att barnen ska få möjlighet att utmana sin kreativa förmåga och bygga olika slags hus och torn etc. med hjälp av olika material. Rummet inbjuder till konstruktion. Vilorum: Vi har tre mindre rum, fördelat på två avdelningar, där sovvilan är i centrum. Barnen har sin egen sovplats med madrass och filt och får sova i ett mörkt, lugnt rum. Skapanderum: Vi har ett skapanderum där barnen får möjlighet att skapa med olika material. Material som används är bland annat papper, sax, lim, naturmaterial, färg, kritor, pennor etc. Hemvrå: Vi har en hemvrå där vi hittar ett kök med matgrupp, dockor och deras tillbehör så som säng och nappflaska. Även utklädningskläder, som bjuder in till rollek finns i hemvrån. Utemiljön: Utemiljön inbjuder till flera olika lekar. Här finns det ruschkana, sandlådor med hinkar och spadar etc., cyklar, gungor och olika gungleksaker såsom en bil och en häst. Marken är kuperad och inbjuder till att träna motoriken genom att gå upp och ner. Vi har även en klätterställning.

6

RESULTATSAMMANSTÄLLNING UTIFRÅN

KVALITETSARBETET 2017/2018

Avdelning: Duvan Område Antal

kriterier Antal uppfyllda kriterier

Måluppfyllelse

Språk 9 8 88 % Matematik 10 9 90 % NTA 4 4 100 % Förskola/hem/utv.samtal 4 4 100 % Normer & värden 7 7 100 % Barns inflytande 11 11 100 % Hälsa och livsstil 4 4 100 %

Språk: Vi uppfyllde inte målet med att ge barn med annat modersmål olika möjligheter att uttrycka sin kulturella identitet och förmåga. Vi saknar kunskap i barnens andra språk, vilket gjort det svårt för oss att uppfylla målet. Matematik: Vi uppfyllde inte målet att ge barnen god tid till att prova olika moment och möjlighet till att experimentera, undersöka, reflektera och följa egna och andras resonemang kring problemlösning. Här tänker vi främst på att det inte varit inbjudande till matematiska experiment, vilket lett till att vi inte uppfyllt målet.

7

OMRÅDE UTVECKLING och LÄRANDE - Språkutveckling, förskolan

Mål Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära • utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga • tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker

nya sätt att förstå sin omvärld • utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna

uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka

med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra

• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner

• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa

• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

• att de som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl som på svenska som sitt modersmål.

Kriterier för måluppfyllelse Personalen:

1. ger dagligen varje barn adekvata utmaningar och tillfällen att lyckas och bli självständiga

2. ser till att samtal, reflektioner och diskussioner med barnen sker regelbundet i grupp och enskilt för att förstå andra och för att få möjlighet att framföra sina egna uppfattningar

3. erbjuder många olika lustfyllda tillfällen och utmaningar till lek och lärande 4. ser till att bokstavsymboler och material att forma och efterlikna finns

tillgängliga och väl synliga 5. strävar efter att hela tiden vara goda förebilder och föregår med gott exempel

samt använder ett tydligt och nyanserat språk 6. läser, sjunger, rim och ramsar dagligen för barnen 7. ser till att ett blandat utbud av böcker och texter finns tillgängliga och väl

synliga för barnen 8. ger barnen möjlighet till att prova olika tekniker, medier och material att

utveckla sin skapande förmåga i lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama 9. ger barn med annat modersmål olika möjligheter att uttrycka sin kulturella

identitet och förmåga

8

Reflektion/Analys av arbetet med högläsning Barnen får öva på att sitta stilla och koncentrera sig på boken som pedagogen läser. Ibland kommer barnen självmant med en bok och säger/visar på att de vill att vi ska läsa den. Vissa barn verkar fastna bättre i boken när vi gör en bildpromenad än när vi läser texten i boken. Upplever att barnen tar till sig av handlingen i boken och utvecklar ett intresse för läsning och bokstäverna i boken.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vår uppgift är att se till så alla barn får möjlighet att läsa och lyssna på böcker, gärna en stund varje dag. Vi vill att alla barn ska få möjlighet att utveckla sitt ordförråd och själva kunna återberätta en bok efter sina egna förutsättningar. Reflektion/Analys av arbetet med alfabetet Vi upplever att barnen intresserar sig mer och mer för alfabetet och bokstäver när de sitter uppe på väggen, synliga för barnen. Vi kan till exempel sitta och prata om alfabetet medan vi äter lunch. Vilken bokstav alla börjar på, vilket föremål som finns vid varje bokstav osv. Barnen kan även själva ibland leta och känna bokstäver i till exempel böcker eller på andra sätt i vardagen. Fler och fler uppmärksammar vilken som är deras första bokstav i sitt namn.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vår uppgift är att se till så alla barn får möjlighet att utöka förståelsen för bokstäver och alfabetet genom att låta barnen få fylla i bokstäver med touchpenna på laminerat papper, även diskutera vilken bokstav alla börjar på och vilken bokstav som sina föräldrar börjar på.

Situationen för; Barn med annat modersmål Vi arbetar med bildförstärkning, iPad samt QR-koder med filmer på barnens modersmål (om filmer finns på barnets modersmål). Vi benämner allt vi gör och har checklistor på de vanligaste orden i olika sammanhang. Flickor och pojkar Intresset för språket, bokstavssymboler och sagor är lika stort hos flickor och pojkar. Barn i behov av särskilt stöd Barn med språkstörning får stöd genom mycket konkret material, tydlig iordningställd material och egen tid med pedagog som tydliggör olika situationer. Personalen tänker på att vara extra tydliga i kommunikationen med barn med språkstörning.

9

OMRÅDE– Matematik, förskolan Mål Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängd, antal ordning och talbegrepp samt mätning, tid och förändring

• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemlösningar

• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp samband mellan begrepp

• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa ett resonemang

Kriterier för måluppfyllelse Personalen: 1. räknar och ”ramsar” dagligen 2. utvecklar en miljö som ger möjligheter för barnen att upptäcka likheter och

olikheter 3. ger barnen möjlighet att sortera, klassificera och göra jämförelser 4. ger barnen möjlighet att se och uppleva likheter och olikheter i former och mönster 5. ger barnen möjlighet att uppfatta längd, storlek, vikt och volym 6. ger barnen möjlighet att utforska tidsuppfattning på olika sätt 7. ger barnen möjlighet att utforska och beräkna avstånd och läge i rummet,

hur saker förhåller sig till varandra 8. ger barnen möjlighet att få kännedom om matematiska begrepp, antal och räknesymboler 9. ger barnen god tid till att prova olika moment och möjlighet till att experimentera, undersöka, reflektera och följa egna och andras resonemang kring problemlösning 10. erbjuder ett varierat, utvecklande material som är lättillgängligt för barnen

10

Reflektion/Analys av arbetet med Matematik i vardagen Vi märker mer och mer att barnen blir intresserade av räkneord och räkneramsor. Även klockan har en del barn visat intresse för. Ju mer vi pedagoger räknar och gör barnen medvetna om matematik desto större gensvar får vi från barnen. Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi kommer hela tiden att fortsätta att utmana barnen, räkna lite längre, lära sig former, volymer och mängder samt påvisa hur siffror ser ut. Matematik i vardagen är ett bra verktyg som finns överallt och lätt att använda sig av i den dagliga verksamheten. Reflektion/Analys av arbetet med pussel Vid pusslandet får barnen träna på att se former och se vart varje pusselbit ska vara och hur dem skiljer sig åt. Barnen får träna på att passa in bitar av udda former. Ju fler gånger barnen lägger pusslet desto lättare går det för dem. De lär sig att se hur pusselbitarna ser ut och hur ”pusselbrädan” ser ut och därmed vart pusselbitar passar in någonstans. Vi erbjuder barnen pussel med svårighetsgrader för att utmana dem ännu mer att se pusselbitarnas olika former.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi kommer att utmana barnen med pussel på deras nivå samt med att se formerna på pusselbitarna. Vi vill även ge barnen möjlighet att se olika former i vardagen – inomhus som utomhus. Situationen för; Barn med annat modersmål Vi benämner allt vi gör och har checklistor på de vanligaste orden i olika sammanhang. Flickor och pojkar Intresset för matematik är lika stort hos flickor och pojkar. Barn i behov av särskilt stöd Barn med språkstörning får stöd genom mycket konkret material, tydlig iordningställd material och egen tid med pedagog som tydliggör olika situationer. Personalen tänker på att vara extra tydliga i kommunikationen med barn med språkstörning.

11

OMRÅDE -Natur och Teknik- Miljö – Kretsloppstänkande, förskolan Mål Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn

• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra

• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska problem

• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap

• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar

• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap

• utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö

Kriterier för måluppfyllelse

Personalen:

1. ger barnen dagliga naturupplevelser med möjlighet till reflektion 2. agerar miljömedvetet och är goda förebilder när det gäller respekt för allt

levande och omsorg om sin närmiljö 3. arbetar tillsammans med barnen kring odlingar, kompostering,

återvinning och källsortering 4. erbjuder olika utmaningar och möjligheter till att utforska, dokumentera,

reflektera och samtala kring fysik, kemi, biologi, teknik och konstruktion på ett lustfyllt sätt

12

Reflektion/Analys av våra Skogspromenader Barnen visar uppskattning över att gå till skogen. De vill gärna utmana och testa att gå utanför stigen där det är lite svårare att gå. Under hösten upplever vi pedagoger att barnen intresserar sig för svamparna som finns lite var stans i skogen. Under våren letar barnen istället blommor. Ju fler gånger vi går till skogen så märker vi pedagoger att barnens motorik blir bättre och bättre och de orkar gå upp för den långa, branta backen och de har bättre koll på sina fötter vid stenar och rötter på marken.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi kommer att agera miljömedvetet och vara goda förebilder när det gäller att respektera naturen och allt levande i vår närmiljö. Ta hand om naturen genom att berätta för barnen om vikten att inte slänga skräp i skogen, utan ta med till sopkorgen. Vi vill att alla barn ska lära sig naturens olika årstider. Vi kommer att utmana barnen med att gå i mer kuperad mark. Reflektion/analys av att bygga med klossar Under hösten har vi byggt väldigt mycket med klossar i olika storlekar, material och färger. Vi har byggt höga torn, försökt bygga så höga som möjligt utan att de rasar. Och vi har byggt torn som ska rasas till barnens förtjusning. Barnen bygger gärna själva och försöker stapla på varandra. Det byggs även olika slags hus och banor till bilar och djur. I samband med byggandet samtalar vi om hur klossarna ser ut – vilken form de har, vilka färger de har, vad vi bygger osv. I början var de flesta barnen mest intresserade av att bygga ett torn och sen rasa det till deras glädje. Allt eftersom har det gått över till att barnen istället försöker bygga så högt de kan, vissa tar hjälp av oss pedagoger för att kunna bygga ännu högre. Några har även börjat bygga olika banor med hjälp av klossarna som de sen kör med bilar på, och även djur får åka med på banan. Blir som en slags berg-och-dalbana med många hopp och stup.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi kommer att fortsätta uppmuntra barnen till att bygga och konstruera med klossar. Utmana med flera olika varianter att bygga olika saker. Erbjuda olika material att bygga med, både svåra och lätta material såsom toalettrullar och klossar.

13

Reflektion/Analys av vårt Grön flagg arbete -konsumtion. Genom att barnen övar varje dag på att ta mat själva, ser vi att de lär sig att ta lagom portioner.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Barnen behöver öva på att ta små portioner så att vi slipper slänga någon mat. Barnen hjälper varandra i olika matsituationer, t ex hjälpa sin kompis att ta mat, hälla upp mjölk osv. Situationen för; Barn med annat modersmål Vi benämner allt vi gör och har checklistor på de vanligaste orden i olika sammanhang. Flickor och pojkar Intresset för naturkunskap och experiment är lika stort hos flickor och pojkar. Barn i behov av särskilt stöd Barn med språkstörning får stöd genom mycket konkret material, tydlig iordningställd material och egen tid med pedagog som tydliggör olika situationer. Personalen tänker på att vara extra tydliga i kommunikationen med barn med språkstörning.

14

OMRÅDE FÖRSKOLA-HEM-UTVECKLINGSSAMTAL ”Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.” Lpfö 98/10 Mål

• Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan

• Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i verksamheten på olika vis • Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i utvärdering av verksamheten • Föräldrar skall uppleva att utvecklingssamtalet ger information om varje

barns lärande och utveckling samt hur förskolan och hemmet arbetar vidare för fortsatt utveckling och lärande

Målindikator Målet är nått när alla föräldrar anser att utvecklingssamtalen är till stöd för sitt barns lärande. Utvärderas genom enkät till alla föräldrar i förskolan. Skolkontoret skickar ut enkäterna och sammanställer resultatet. Åtgärder utifrån enkät följs upp vid utvecklingssamtalet.

15

Reflektion/Analys av avdelningens Instagram-konto Vi får mycket bra respons från föräldrarna angående vårat instagram-konto. Allt från att de gillar och kommenterar bilderna vi lägger upp, men också i hallen i samband med lämning/hämtning. Föräldrarna verkar tycka att det är kul att få se mer av vår verksamhet än det som de får se i månadsbrev och lämning/hämtning. Upplever att det är populärt bland föräldrarna eftersom att nästintill alla föräldrar följer oss, åtminstone en förälder per barn. Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi kommer att fortsätta arbete med detta verktyg i vårt dagliga arbete Bilderna från Instagram kommer att vara ett grundläggande material till barnens dokumentation och utveckling i portfolion Vi fortsätter lägga ut bilder och text med ett syfte och ofta kopplat till läroplanen. Reflektion/Analys av utvecklingssamtal Vi upplevde att alla föräldrar är väldigt nöjda med vår verksamhet och både föräldrar och barn verkar trygga med oss pedagoger. Upplevde att vi fick bra respons på utvecklingssamtalen och vi fick bra samtal med samtliga föräldrar. Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi vill fortsätta Ha kontinuerlig kontakt med föräldrar, i hallen likväl som via telefon, samt ha årliga utvecklingssamtal under våren.

16

OMRÅDE NORMER OCH VÄRDEN, förskolan ”Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.” Lpfö 98/10 Mål Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn

• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler

• utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar

• utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra

• utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen

• utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuelläggning eller funktionsnedsättning

• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer

Kriterier för måluppfyllelse

1. De allra flesta barn upplever trygghet och trivsel på förskolan enligt föräldrar och barns bedömningar

-95% av föräldrarna skall svara ja eller oftast på frågorna trygghet och trivsel i den årliga föräldraenkäten

-95% av 5-åringarna skall svara positivt på frågorna 1a – e i dokument ”intervjufrågor barn” (se bilaga)

2. Förskolan har tydliga normer och värden som är kända och accepterade av all personal

3. Personalen tillämpa ett demokratiskt arbetssätt 4. Personalen arbetar medvetet med att grundlägga de värden som

uttrycks i läroplanen 5. Personalen strävar efter att vara goda förebilder 6. Personalen är lyhörd för föräldrars tankar och synpunkter 7. Förskolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år och

upprättar en årlig plan

17

Reflektion/Analys av Kanin och Igelkott Barnen intresserar sig för böckerna och lyssnar när vi läser ur dem. Flera av barnen tar till sig av vad böckerna handlar om. Vi kan tillsammans med barnen reflektera hur man är en snäll kompis och vad det innebär. Vi övar på att säga förlåt till kompisarna om man råkar göra illa någon, att man väntar på sin tur till exempel vid matsituationen. Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi vill fortsätta diskutera likheter och olikheter genom att fortsätta arbeta med Kanin och Igelkott under året och läsa böckerna. Vi kommer fortsätta diskutera känslor med barnen och hur man är mot varandra. Reflektion/Analys av Likabehandlingsplanen Vi ser en stor utveckling hos barnen när vi arbetat med värdegrundsböckerna Kanin och Igelkott. Barnen gör själva kopplingar till händelser som händer i deras vardag och använder sig av begreppen. Barnen tar hjälp av varandra, säger stop för att visa sin integritet och vi ser en ökat empatisk förmåga hos barnen. Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Hela tiden ska vi se över otrygga platser både inomhus och utomhus och ha en medvetenhet kring detta. Vi skall vara lyhörda inför föräldrar enkäten som skickas ut en gång per år. Situationen för; Barn med annat modersmål Viktigt att vi pedagoger är närvarande och goda förebilder för alla barn. Flickor och pojkar Vi arbetar med positiv förstärkning oavsett kön. Barn i behov av särskilt stöd Vi arbetar mycket med positiv förstärkning och uppmärksamma det positiva hos alla barn.

18

OMRÅDE BARNS INFLYTANDE ”I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten.” Lpfö 98/10 Mål Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn

• utvecklar sin förmåga att utrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation

• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och förskolans miljö

• utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Kriterier för måluppfyllelse

Barnen får efter förmåga 1.) möjlighet att diskutera/bestämma vilka normer och värden som skall gälla

i förskolan 2.) ofta ta ansvar för olika delar i förskolans miljö t.ex.: duka, vattna

blommor, plocka undan 3.) träning i demokratiska arbetsformer t.ex. :få uttrycka sina åsikter, lyssna

på andra, lära sig respektera andras åsikter, välja, rösta 4.) möjlighet att välja/bestämma över t.ex.: vem jag skall ha till bordsgranne, hur mycket mat jag vill ha, vilka kläder, vad jag skall leka, med vem jag skall leka Personalen: 5.) uppmuntrar barnen att hjälpa varandra 6.) väljer teman och aktiviteter efter barnens intresse, önskemål och behov 7.) är tydlig med vad barnen kan bestämma/påverka 8.) stämmer ofta av (följer upp) hur barnen upplever vad som görs och hur det är (miljön, regler, rutiner mm.) på förskolan 9.) är uppmärksam på att flickor och pojkar får lika stort talutrymme, uppmärksamhet och påverkansmöjligheter 10.) följer upp konflikter/missförstånd tillsammans med barnen 11.) utformar miljön på förskolan på ett sådant sätt att den lockar till olika sorters lek, aktiviteter och skapande 12.) De flesta barn upplever att de har möjlighet att själva få bestämma vissa saker och att de kan vara med och påverka andra saker. Barnen vet också att kan de inte bestämma allt (intervjufrågor till 5-åringar) att de fårbestämma det som är viktigt för dem (intervjufrågor till 5-åringar),se bilaga De flesta = lägst 80% av alla 5-åring

19

Reflektion/Analys av arbetet med Barns inflytande Vi pedagoger vill att varje barn ska känna att de kan vara med och påverka sin dag. Barnen ska själva få välja vilken kamrat de vill sitta bredvid vid samlingssituationer. Vilket material barnen vill arbeta eller leka med ska vara en självklar möjlighet i förskolan. Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi vill: – ge barnen möjlighet till att själva påverka sin dag på förskolan – anpassa miljön efter hur barnen utvecklas och visar intresse för. – som pedagoger hela tiden vara medvetna om vad barnen visar intresse för. Reflektion/Analys av arbetet med barns inflytande med sångsamling Barnen får öva på turtagning i samband med att de en och en får välja vilken sång vi ska sjunga tillsammans. Ibland kommer barnen självmant och hämtar ett djur för att de vill att vi ska sjunga, även de tillfällen när vi inte har samling. Det märks att barnen verkar tycka att det är kul att få inflytande över sångsamlingen. Genom att välja ett djur som vi sjunger om upplever vi att de blir gladare och är mer aktiva i samlingen än om vi pedagoger bara bestämmer åt dem.

Uppföljning/ökad måluppfyllelse Vi kommer att;

- Fortsätta att låta barnen välja djur vid sångsamlingen för att göra dem delaktiga och ge dem inflytande.

- Låta barnen, när tillfälle ges, bestämma och ha inflytande i verksamheten. Till exempel vid sångsamling, högläsning och matsituationer.

- Fortsätta öva på turtagning i olika situationer. Situationen för; Barn med annat modersmål Det är viktigt att vi lyssnar in alla barn oavsett språk. Vi uppmuntrar barnen att tänka självständigt, göra egna val och våga uttrycka sig. Flickor och pojkar Det är viktigt att vi lyssnar in alla barn oavsett kön. Vi uppmuntrar barnen att tänka självständigt, göra egna val och våga uttrycka sig. Barn i behov av särskilt stöd Det är viktigt att vi lyssnar in alla barn oavsett individens förutsättningar. Vi uppmuntrar barnen att tänka självständigt, göra egna val och våga uttrycka sig.

20

OMRÅDE LIVISSTIL OCH HÄLSA Mål Läroplanen (Lpfö 98/10) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn

• utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande

Kriterier för måluppfyllelse 1. Barnen får dagliga övningar/utmaningar i motorik och

koordinationsförmåga 2. Barnen får daglig utevistelse 3. Barnen får ekologisk väl sammansatt kost 4. Personalen ger barnen möjlighet att på olika vis arbeta med och utveckla

sin kunskap och förståelse kring sambandet mellan kost och hälsa samt hygien

21

Reflektion/Analys Bamse-loppet I början av maj anordnade vi Bamseloppet för hela förskolan. Barnen som deltog verkade tycka att det var väldigt roligt och det märktes att de uppskattade att få komma ut från gården och gå/springa runt i närområdet längs den markerade banan. Barnen var väldigt glada, om än lite trötta, när de gick i mål och fick sig en varsin medalj. Uppvärmningen kanske lockade barnen allra mest – att få dansa till musiken utomhus tillsammans med hela förskolan var väldigt uppskattat av barnen.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi vill låta Bamseloppet bli en återkommande tradition. Reflektion/Analys Utevistelse Vi på Duvan är ute varje dag på förskolan, ibland är vi ute en gång om dagen och ibland två. Ute får barnen öva på sin motorik och kroppskontroll genom att springa upp och ner för våra backar, de cyklar och åker rutschkana. Vi märker att vi alla mår bra av att vara ute en stund varje dag – inte minst för humöret och allas energi. En gång i veckan har vi som mål att lämna gården och går ut på äventyr. Vi märker att barnens självkänsla och självförtroende ökar när de upptäcker att de klarar av nya saker ute. De utmanar sin motorik, kroppsuppfattning och koordinationsförmåga kontinuerligt genom att leka med kompisarna ute.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi vill:

- Fortsätta att vara ute om dagarna och utmana deras motorik - Utmana barnen genom styrda aktiviteter även ute – t.ex. miniröris eller

lekar.

22

Reflektion/Analys mini-röris Vi inspirerar barnen till rörelse och hjälper dem att finna rörelseglädjen. Vi pedagoger är med och rör oss till musiken och dansen under mini-röris ex. sjunga tillsammans, hoppa, krypa, osv.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Ha mini-röris som en återkommande aktivitet på veckoschemat. Barnen börjar ofta rulla åt ”ett håll” innan de kommer på hur man ska rulla åt ”andra hållet”. De kan se och lär samtidigt till ex. hur man ”väntar”. Situationen för; Barn med annat modersmål När det gäller rörelse så tar barnen efter oavsett språk. Vi uppmuntrar barnen att testa vår kulturs mat men tar inslag av andra kulturers mat vid olika tillfällen, så som på FN-veckan. Flickor och pojkar Vi ser ingen skillnad på pojkar och flickor när det gäller hälsa och livsstil. Barn i behov av särskilt stöd Alla barn deltar utifrån sin egen förmåga.

23

Miljöplan för Hasselbackens förskola Mål Vi vill utveckla barnens intresse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Vi vill ge barnen möjlighet att utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vi arbetar miljömedvetet och utvecklar vår ekologiska medvetenhet och agerande därefter Metoder Vi pratar med barnen om olika kretslopp Barnen får sopsortera, kompostera och odla Barnen får följa en fjärils utveckling Vi lär barnen om allemansrätten och vi vuxna är goda förebilder Varje vecka är barnen ute i skog och mark Vi använder bara miljömärkta produkter vid städ och tvätt Vi lagar maten från grunden och köper närodlat och ekologiskt så mycket som möjligt Vi arbetar med ”energihjältarna” och lär oss spara energi. Vi arbetar för en hälsosam/giftfri förskola Vi arbetar med Grön flagg Barnen deltar årligen i skräpplockar dagarna. Där används olika ped. material så som Blixtpatrullen.

24

Vår värdegrund

Vi vill att alla barn och vuxna ska känna trygghet i förskolan. Därför har vi närvarande, lyhörda och delaktiga vuxna. Vi vill att alla respekteras som individer med

lika värde.

Därför är vi vuxna är goda förebilder.

Vi vill att alla barn utvecklar en god

självkänsla och ett gott självförtroende.

Därför att vi alla är unika individer och duger som vi

är.

Vi vill att alla ska få känna glädje och

kamratskap.

Därför tar vi tillvara allas förmågor.

25

Likabehandlingsplan för Hasselbackens förskola

Alla barn skall känna sig trygga och bemötas med respekt för sin egenart. Förskolan skall vara en miljö som är fri från förekomsten av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot kränkande behandling i kraft (enligt regerings proposition 2005/06:38). Lagen syftar till att värna och främja allas värde och allas lika rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Kränkande behandling innefattar begreppen: (se bilaga begrepp)

• Mobbing • Diskriminering • Sexuella trakasserier • Rasism • Främlingsfientlighet • Homofobi

Lagen innehåller fem diskrimineringspunkter:

• Kön • Etnisk tillhörighet • Religion och annan trosuppfattning • Sexuell läggning • Funktionshinder

26

Enligt lpfö-98 skall alla som arbetar i förskolan: * Medverka till att utveckla barnens känsla för

samhörighet, solidaritet och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen.

* Verka i demokratiska arbetsformer där barn, personal

och vårdnadshavare har inflytande och är delaktiga.

* Förankra grundläggande demokratiska värden i syfte att utveckla demokratiska samhällsmedborgare.

* Aktivt motverka alla former av trakasserier och annan

kränkande behandling av individer eller grupper. * Visa respekt för den enskilda individen. * I det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt

förhållningssätt.

Vidare skall förskolan sträva efter att barnen utvecklar: * Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. * Empati, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in

i andra människors situationer samt vilja hjälpa andra.

* Förmåga att upptäcka, reflektera över och att ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen.

* Förståelse för människors lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund.

• Respektera allt levande och omsorg om sin närmiljö.

På Hasselbackens förskola utgår vi ifrån alla människors lika värde oavsett; kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

27

Begrepp

Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas att ett barn missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder.

Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och kön eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller mellan barn.

Annan kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns värdighet. Exempel på kränkande behandlingar:

– Fysisk eller kroppslig kränkning: sparka, slå, ta saker ifrån någon och/eller förstöra någons ägodelar.

– Verbal kränkning: retas, kalla någon vid öknamn, förolämpningar, rasistiska eller sexistiska kommentarer.

– Indirekta kränkningar: ryktesspridning, uteslutning och utstötning.

28

Handlingsplan

Kränkande behandling förebygger vi genom att:

- de vuxna är bra förebilder - personalen är närvarande - de vuxna samtalar med barnen om vad man får göra. - skapa vikänsla i gruppen - allt arbetet genomsyras av trygghet, glädje, respekt och

hänsyn - skapa bra självkänsla och kamratskap - våga vara vuxna och förespråka barns rättigheter.

Så här går vi till väga om en kränkande behandling uppstår:

- Viktigt att alltid ingripa - Samtal med berörda barn - Samtal i arbetslaget - Daglig kontakt med föräldrar - Kontakta rektor - Rektor kontaktar föräldrar och bestämmer möte där även

personalen är med. - Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas, ev.

åtgärdsprogram där elevhälsan inkopplas. - All dokumentation skall förvaras inlåst.

Tydlig ansvarsfördelning: - Rektor ser till att all personal får kontinuerlig uppdatering

om likabehandlingsplanens mål och innehåll. - Personalen ansvarar för att föräldrar och barn har

kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att den efterlevs.

- Föräldrar får var sin likabehandlingsplan med följebrev där de uppmanas att tycka till om dess innehåll.

- Vid föräldramöten och barnomsorgsråd informeras föräldrarna om likabehandlingsplanen.

- Barnen hjälper till att upprätta regler om vad man får/inte får göra.

- Alla förväntas följa de gemensamt upprättade reglerna.

29

Hasselbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017-2018

Verksamhetsform: Förskola Vår vision: Vi vill att alla känner trygghet och vågar vara sig själva, och får chansen att utvecklas i lek och lärande i sin egen takt och utifrån sin egen förmåga. Planen gäller; Från 1/11-17 till 31/10-18 Ansvariga för planen: Rosita, Anna, Ulrika och Lotta A från värdegrundsgruppen på förskolan har arbetat fram planen. Barnens delaktighet: Barnen får på ett konkret sätt påverka värdegrundsfrågor genom att gemensamt upprätta förhållningsregler. Genom samtal och upplevelser tränas respekt för varandra. Barnen deltar inte direkt i planens utformande men indirekt utgår vi från barnen och vi formar planen efter deras samtal, önskningar och behov. Vårdnadshavarnas delaktighet: Genom föräldramöten, barnomsorgsråd, utvecklingssamtal, dokumentation och berättelser görs föräldrarna delaktiga. Den årliga planen finns tillgänglig i hallen och när den nya planen finns informeras vårdnadshavare i månadsbrev. Personalens delaktighet: Personalen görs delaktiga på APT träffar och i utvecklingsgrupper.

30

Förankring av planen: Planen förankras i och med arbetet med barnen, genom olika metoder och material. Föräldrarna involveras bl.a. på föräldramöten samt utvecklingssamtal, där de uppmanas att läsa planen och komma med synpunkter. Planen förankras kontinuerligt på APT, studiedagar samt arbetslagsplaneringar. Utvärdering Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats, delaktighet och resultat: En personal per avdelning utvärderar tillsammans . Vi har jobbat mycket med bra material, t.ex. kompisböckerna och mjukdjuren Kaninen och Igelkotten, som vi ser att barnen tagit till sig och lärt sig mycket av, t.ex. ”Stopp jag vill inte. Årets plan ska utvärderas senast: Oktober 2018 Beskriv hur årets plan skall utvärderas: Planen utvärderas genom föräldraenkät, och i den lokala värdegrunds gruppen. Samt utifrån förskolans gemensamma diskussioner och reflektioner under året. Resultaten presenteras i den årliga kvalitetsredovisningen. Ansvariga för att årets plan utvärderas är: En personal per avdelning, dvs. värdegrundsgruppen, är ansvariga.

31

Främja Främjande insats: Vi arbetar med olika värdegrundsmaterial såsom kompisböckerna, tillsammans och Nallen Quintus samt ABC. Vi väljer litteratur som berör likabehandlingsarbetet. Vi samtalar med barnen och lotsar dem så att de utvecklar sin empatiska förmåga. Under gemensam planering avsätter vi tid för att diskutera likabehandlingsarbetet. Områden som berörs av insatsen: Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och kränkande behandling. Mål och uppföljning: Målet är att barnen skall utvecklas till empatiska och ödmjuka individer som förstår alla människors lika värde Insats: Se ovanstående arbete med värdegrundsmaterialen. Ansvarig: Alla pedagoger på förskolan har ansvar för det främjande arbetet. Datum när det skall vara klart: Utvärdering i augusti men arbetet är ständigt pågående.

32

Kartläggning Kartläggningsmetoder: Genom observationer av vardagssituationer, och kartläggning av otrygga platser och situationer. Dessutom genom personalenkät och skolverkets föräldraenkät. Områden som berörs i kartläggningen: Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och kränkande behandling. Hur har barnen involverats i kartläggningen: Genom att personalen lyssnar och ser barnen och kontinuerligt samtalar om otrygga platser och situationer. Hur har personalen involverats i kartläggningen: Värdegrundsgruppen har utformat en enkät där personalen personal deltagit. Värdegrundsgruppen har genomfört kartläggningen utifrån varje avdelnings nuläge. Resultat och analys: Vi ser att det är viktigt att personalen finns med i den sociala leken och är närvarande. Barnen behöver delas i mindre grupper. Miljön ska ge utrymme och inbjuda till många olika platser då det motverkar konflikter. Personalen måste hela tiden föra en dialog med barnen om respekt för varandra. Vidare behövs tydliga arbetsfördelningar och

33

Förebyggande åtgärder

Kartläggningen visar att det förebyggande arbetet behöver omfatta ett systematiskt kvalitetsarbete med likabehandlingsarbetet. Detta kommer att göras genom att avsätta mer tid för gemensamma diskussioner i arbetslagen på APT, studiedagar samt planeringar. Diskussioner och åtgärder dokumenteras kontinuerligt. Kartläggningen visar även att en gemensam strategi för resursfördelningar behöver skapas och genomföras. Tydliga rutiner och strategier behöver omfatta hela förskolan. Vidare ska vi utöka förskolans litteratur som berör värdegrundsfrågor. Dessutom behöver ”grillplatsen” inhägnas med staket, då vi ser att detta är en skymd plats på gården. Områden som berörs av åtgärden: Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och kränkande behandling. Mål och uppföljning: Målet är att barnen förstår allas lika värde och att man får se och vara olika, känner trygghet i sin identitet och lär sig empati. Åtgärd: Vi pratar om olikheter och likheter. Vi sjunger och leker, diskuterar och använder olika sorters empatimaterial. Motivera åtgärd: Vi vill att barnen ska ha mer förståelse för varandra och att barnen utvecklas till empatiska och ödmjuka individer som förstår alla människors lika värde. Ansvarig: Alla pedagoger är ansvariga och involverade i arbetet. Datum när det ska vara klart: Utvärdering i augusti men arbetet är ständigt pågående.

34

Rutiner för akuta situationer Policy På Hasselbackens förskola utgår vi ifrån alla människors lika värde oavsett; kön, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning hos anhörig. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Genom att vara lyhörd för barnens berättelser och genom att vara närvarande, kan vi upptäcka trakasserier och kränkande behandling. På vårt veckomöte har vi en stående punkt om kränkande behandling. Personalen kartlägger otrygga platser på gården där kränkande behandling kan ske, och förebygger dessa genom att vara närvarande pedagoger Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till: Barn och vårdnadshavare skall kunna vända sig till alla vuxna på förskolan. Stödpersoner i kommunen, elevhälsan och psykolog. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever:

- Viktigt att alltid ingripa - Samtal med berörda barn - Samtal i arbetslaget - Daglig kontakt med föräldrar - Kontakta förskolechef - Förskolechef kontaktar föräldrar och bestämmer möte

där även personalen är med. - Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas, ev.

åtgärdsprogram där resurscentrum inkopplas. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal:

- Viktigt att alltid ingripa - Kontakta förskolechef - Förskolechef samtalar med berörd personal - Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas - Beroende av kränkningens art ges varning och/eller vid

uppsägning kontaktas personalteamet.

35

Rutiner för uppföljning: Uppföljningssamtal bokas alltid och ev. görs ett åtgärdsprogram, där även resurscentrum/personalteam kan inkopplas. Rutiner för dokumentation: All dokumentation skall förvaras inlåst. Ansvarsförhållande:

- Förskolechef ser till att all personal får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll.

- Personalen ansvarar för att vårdnadshavare och barn har kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att den efterlevs.

- Vid föräldramöten och barnomsorgsråd informeras vårdnadshavare om likabehandlingsplanen.

- Barnen hjälper till att upprätta regler om vad man får göra.

- Alla förväntas följa de gemensamt upprättade reglerna.