Kvinnan som basar i gruvgångarna/micromegas_1_05.pdf · lund,själv med ett förﬂutet i den akademiska världen – både som bibliotekschef och som rektor för dåvarande Mitthögskolan

nr 01 april 2005

E T T M A G A S I N O M F O R S K N I N G O C H U T B I L D N I N G V I D L U L E Å T E K N I S K A U N I V E R S I T E T

M E G A S

Arkivfolket – skapar ordning i det digitala kaoset

FrankWilczek – en litenstor man

Kvinnan som basar i gruvgångarna

01 omslag 05-04-19 16.05 Sida 1

2 micromegas 01|2005

N Ä R D E T T A S K R I V S singlar snön ner utanförfönstret och den vår som för en vecka sedan de-finitivt börjat sitt segertåg också i Norrbotten harfått retirera och lägga sig i träda ytterligare en tid.

Att snön försvinner, marken tinar upp ochflyttfåglarna så smått börjar återvända påverkaross nog alla, om än i olika grad och i olikaomfattning. Här på campus i Luleå märks vårensankomst bland annat genom att det blir betydligtlivligare också utomhus – grupper av studentersom sitter och fikar, står och diskuterar eller baraflanerar omkring och samtalar syns på helauniversitetsområdet.

I D E T H Ä R N U M R E T av Micromégas får duträffa några av dem som arbetar med att försökalista ut hur vi ska klara av att bevara alla de do-kument som exempelvis framställs på vårt egetoch andra universitet och högskolor. På dentiden när det mesta skrevs på papper var dettamed arkivering relativt enkelt – hur man läserfrån ett papper är ju inte direkt något somförändras över tid.

Men i dag, när det mesta som produceras idokumentväg skrivs och distribueras digitalt, blirfrågan om hur detta ska bevaras snabbt akut. Denteknik som användes för 25 år sedan ärfullkomligt ute i dag, i vissa fall finns det inte ensmaskiner som kan läsa exempelvis de hederligagamla floppydiskarna, stora som LP-skivor.

Tillsammans med Riksarkivet arbetar ett antalforskare vid Luleå tekniska universitet med attfundera över hur detta ska lösas, ett av målen äratt hitta ett gemensamt system för arkivering, ettannat att bygga upp ett lärcentrum för arkivariersom utbildas för att bättre klara av digitaltbevarande.

Du får också träffa LKAB:s gruvchef i Kirunaoch Malmberget, Monika Quinteiro. Hon hararbetat i företaget sedan mitten av 1990-talet ochsitt nuvarande arbete har hon haft i ungefär ettår. Monika Quinteiro fick sincivilingenjörsutbildning här på Luleå tekniskauniversitet, och säger att hon aldrig har ångratsitt yrkesval bland annat på grund av att encivilingenjörsexamen ger så mångavalmöjligheter.

Med tanke på det vikande intresset förtekniska och naturvetenskapliga ämnen blandlandets gymnasieelever, inte minst hos flickorna,

tror vi det är viktigt att ge exempel på kvinnoroch män som förverkligat en del av sinadrömmar och planer genom encivilingenjörsexamen.

Y T T E R L I G A R E E T T M Ö T E bjuder vi på i dethär numret – det med en av de tre Nobelpris-tagarna i fysik 2004, Frank Wilczek. Under någraminnesvärda timmar i december besökte hantillsammans med sin hustru Luleå ochuniversitetet, för att därefter resa vidare tillKiruna och vårt rymdcampus där vi bedriververksamhet tillsammans med Umeå universitet.

Dessutom får du – precis som vanligt – ta delav några av de senaste forskningsrönen vidSkandinaviens nordligaste tekniska universitetoch våra två fakulteter.

Grupper av studenter som sitter och fikar, står och diskuterar eller bara flanerar omkring och samtalar syns på hela universitetsområdet.

T E X T

Lena Edenbrink

Sofia Eriksson

F O R M G I V N I N G

Tor-Arne Moe

Plan Sju AB

O M S L A G S B I L D

Nicke Johansson

F O T O

Nicke Johansson

om inget annat anges

R E D A K T Ö R & A N S V A R I G U T G I V A R E

Lena Edenbrink +46 (0)920 49 16 22

[email protected] L E N A E D E N B R I N K

redaktör

02-03 ledare-innehåll 05-04-19 16.11 Sida 2

micromegas 01|2005 3

A R K I V E R A D I G I T A LT . Tillsammans med Riksarkivet

driver forskare vid Luleå tekniska universitet ett projekt för att

systematisera myndigheternas arbete med att digitalt bevara sina

arkiv. Projektet sysselsätter för närvarande 14 personer, varav fem

forskare.

D E N K V I N N L I G A G R U V C H E F E N Monica Quinteiro,

gruvchef i LKAB, inledde sin yrkesbana med studier vid Luleå

tekniska universitet. Hon är en av få kvinnliga produktionschefer

i LKAB och säger att det roligaste med jobbet är kontakten med

folk och att kunna påverka.

N O B E L P R I S T A G A R E N F R A N K W I L C Z E K gästade

under ett hektiskt dygn Luleå och universitetet. Bland många

inbjudningar valde han och hans hustru ut den från universitetets

professor Sverker Fredriksson – ”för att den kändes exotisk och

annorlunda”.

N A N O T E K N I K E N S F R A M F A R T . Ett projekt med nano-

teknik i fokus är under uppsegling i Luleå. Forskningen bedrivs

efter två spår, kontrollerad styrning av nanorörens rörelser är det

ena, och styrningen av rörelserna i luftvägarna det andra.

20

17

12

4

20

12

4

17

M I C R O M È G A S är ett magasin om forsk-

ning och utbildning vid Luleå tekniska

universitet. M I C R O M È G A S ges ut två

till tre gånger/år, varav ett nummer på

engelska. Denna upplaga trycks i 21 000

exemplar. Artiklarna arbetas fram i sam-

arbete mellan forskarna och redaktionen.

A D R E S S Luleå tekniska universitet

Info/Micromégas

971 87 Luleå

F A X + 4 6 ( 0 ) 920 49 17 62

E - P O S T [email protected]

I N L Ä M N I N G A V M AT E R I A L

Manus tas gärna emot via e-post.

Redaktionen förbehåller sig rätten att

korta och redigera inkommet material.

T R Y C K E R I

Universitetstryckeriet

april 2005

nr 01april 2005

02-03 ledare-innehåll 05-04-19 16.11 Sida 3

04-09 rep digitala arkiv 05-04-19 16.06 Sida 4

Riksarkivet är den svenska institution som har det

övergripande nationella ansvaret för det långsiktiga

bevarandet av myndigheternas arkivmaterial. I dagens

digitala värld krävs annan teknik, ny kunskap och

gemensamma arbetsredskap för att kunna fullfölja det

uppdraget, som läget är nu finns gott om dokument

arkiverade på ett sätt som det inte finns några säkra

sätt att återskapa.

Vid Luleå tekniska universitet hittade Riksarkivet

den expertis man behövde – resultatet har blivit ett

världsunikt forskningsprojekt med sikte på en lång-

siktig strategi för hur vi digitalt ska klara av att bevara

exempelvis alla de dokument som enligt lag ska

arkiveras för framtiden. ��

T E X T: L E N A E D E N B R I N K F O T O : N I C K E J O H A N S S O N

VÄLKOMMMEN TILL

DEN DIGITALAMEDELTIDEN




V A R J E Å R S K A P A S mängder av information inomdet offentliga Sverige. Det handlar om utredningar,korrespondens, frågor som besvaras, handlingar som rörenskilda personers privata förhållanden och mycket,mycket mer.

Före datorernas inmarsch på landets offentliga myn-digheter och institutioner arkiverades det mesta i papp-persform, och en del material mikrofilmades avutrymmesskäl. När datorerna sedan introducerades påallvar hittade man nya sätt att arkivera – hålremsor,floppydiskar, disketter, cd-skivor – listan kan göras långoch utvecklingen har gått snabbt.

Mycket snabbt.Den information som då lagrades på exempelvis

floppydiskar är i vissa fall förlorad för omvärlden. Detfinns helt enkelt inga datorer som kan läsa den informa-tion som finns, och skulle man lyckas hitta ett systemsom kan ”prata med” disken är det inte säkert att deninformation som finns på den berättar om själva utseen-det på exempelvis formuläret, handlingen eller blankett-ten.

Det finns de som hävdar att vi just nu lever i en sortsdigital medeltid, och att forskarna om 200 år kommeratt fundera en hel del över vad människosläktet egentli-gen ägnade sig åt mellan säg 1980 och 2005. Mycket avden information som skapats under dessa 25 år harnämligen gått förlorad – helt enkelt eftersom vi inte haftförstånd nog att bevara den på ett sätt som håller ocksåför framtida bruk.

För snart två år sedan blev det klart att LTU till-sammans med Riksarkivet under tre år ska arbeta medatt ta fram en sorts ”handbok” för svenska myndighetersom visar hur de ska systematisera och förpacka sin digi-tala information. Dessutom ska projektet ta fram denprogramvara som behövs och man ska bygga upp enutbildningsmiljö där arkivarier på olika myndigheter kan få den kunskap de behöver för att kunna sköta sinaarbeten.

D E N S V E N S K A offentlighetsprincipen är unik menställer också stora krav på att allt som verkligen produce-ras och arkiveras är tillgängligt. Det handlar om olikatyper av handlingar från myndigheterna, det handlar omutredningar, personakter från Försäkringskassan ochmycket, mycket mer.

Riksarkivet är den svenska institution som har detövergripande ansvaret för det långsiktiga bevarandet avmyndigheternas arkivmaterial. Och det var också på



Riksarkivet man på ett tidigt stadium insåg att någotmåste göras, att alla myndigheter på något sätt måsteenas om gemensamma principer för hantering och lag-ring av fakta.

I den statliga arkivkommittén, som leddes av Norr-bottens före detta landshövding Kari Marklund, stöttesoch blöttes problematiken. På Riksarkivet fanns gott omidéer och inte minst kunskap och erfarenhet av arkive-ringsarbete, och på Luleå tekniska F O R T S ��

Vi försöker hitta en mer långsiktig strategi, ett sätt att ta oss vidare i utvecklingen.

’Ann Hägerfors, professor, Luleå tekniska universitet:

Några dagar innan mitt möte med professor Ann Häger-fors och hennes kolleger hittar jag ettgammalt fotoalbum i en låda när jaghåller på att städa i ett vindsförråd.

Förväntansfullt öppnar jag ochbörjar bläddra bland plastfickorna.Det är bilder från min tonårstid, 30år bakåt i tiden, och bilderna ger ettblekt, nästan färglöst intryck. Då, närde togs, var kameran ny, färgfotogra-fiet hade blivit en möjlighet för allaoch Instamatic-kameran fanns i näst-an alla svenska hem.

Förvånat inser jag att bilderna frånmin tonårstid faktiskt håller på attförsvinna, bokstavligt talat framförögonen på mig.

Och även om tankesprånget till attlångsiktigt bevara allt det som nume-ra produceras i digital form kantyckas långt, ger mig insikten om attmina egna privata bilder håller på attförsvinna ett nytt perspektiv på dettamed digitalt bevarande.

Mina egna barnbarn kommermed största sannolikhet aldrig att fåse sin mormor iklädd utsvängdagabardinbyxor, brett läderskärp ochsammetskavaj på sin 15:e födelsedag.Inte heller kommer de att kunna tadel av den skriftliga dokumentationsom exempelvis framställdes digitaltvid Skatteverket år 1993.


universitet fanns professor Ann Hägerfors. Kari Mark-lund, själv med ett förflutet i den akademiska världen –både som bibliotekschef och som rektor för dåvarandeMitthögskolan – var i sin roll som landshövding starktengagerad i Luleå tekniska universitet och ledde blandannat den internationella utvärderingsgrupp som gran-skade universitetets strategiska arbete.

Kari Marklunds engagemang för och kunskap omuniversitetet var självfallet viktiga ingredienser när helaprojektet så småningom föll på plats.

I D A G Ä R 14 personer inblandade i projektet; de bådaseniorforskarna Ann Hägerfors och Anita Mirijamdotter,doktoranderna Jörgen Nilsson, Hugo Quisbert ochMari Runardotter, Lars Furberg som är föreståndare förforskningsenheten, Patrik Samin som är koordinator förhela projektet och inte minst de sju utvecklare somarbetar med arkiverings- och systemutveckling.

Rent ”fysiskt” sitter den nya forskningsenheten iföretagsbyn Skapa, som ligger i Sävast, ungefär mittemellan Luleå och Boden och det är alltså dit jag är påväg den här morgonen i mitten av mars.

– Vill man uttrycka sig drastiskt kan man säga att vilever i en sorts digital medeltid, säger Ann Hägerfors.

Hon är professor i data- och systemvetenskap vidLuleå tekniska universitet, dessutom är hon dekan föruniversitetets filosofiska fakultet och därmed ytterstansvarig för fakultetens forskningsverksamhet.

– Vårt forskningsprojekt är världsunikt, vi har stornytta av universitetets kompetens och kunnande bådeinom informatik och data- och systemvetenskap och visamarbetar bland annat med Mittuniversitetet – än sålänge genom att vi gemensamt söker forskningsmedel.Mittuniversitet arbetar dessutom med ett eget projektmed namnet ”Framtidens arkiv”. I både Holland, Eng-land och Australien pågår visserligen liknande forsk-ningsprojekt, men de är i huvudsak inriktade på konkretproblemlösning medan vi som sagt försöker hitta en merlångsiktig strategi, ett sätt att ta oss vidare i utvecklingen.

Det sista, att det handlar om långsiktig kunskapsut-veckling, är något som både Ann Hägerfors och henneskolleger betonar om och om igen.Visst behövs det kon-

kreta problemlösningar för att nutida datorsystem skakunna ”prata med” de data som matades in för 10, 15och 20 år sedan – men nog så viktigt är det förstås attmed hjälp av informatik och data- och systemvetenskappåverka och ”bygga” framtidens informationssystem.

– Ett konkret exempel är det som kallas 24-timmars-myndigheten, säger Patrik Samin, koordinator för pro-jektet och även Riksarkivets platschef i Sävast.

– Ska 24-timmarsmyndigheten kunna bli verklighetpå det sätt som det är tänkt måste bevarandeaspekternain i diskussionerna från allra första början.

A T T P R O J E K T E T F Ö R närvarande har finansieringendast för tre år betyder inte att de inblandade tror attarbetet är slut då, snarare tvärtom. De tre ben som pro-jektet vilar på – forskning och utveckling, studentarbeteoch ett LDB-centrum, ett centrum för kompetensför-sörjning inom digitalt bevarande – behöver helt enkeltmer tid än så för att kunna bli verklighet och kunnaerbjuda de varor och tjänster som efterfrågas inom denoffentliga sektorn i dag.

– Vi arbetar kontinuerligt med att hitta ytterligarefinansiering, målet är att hela tiden ha mellan tre ochfem doktorander inne i projektet, vars arbete hela tidensamordnas med det arkiverings- och systemutvecklings-arbete som våra utvecklare är sysselsatta med, säger AnnHägerfors.

– Vi har utvecklat ett internationellt mastersprogrami digital sciences, ett program vi hoppas ska kunna ta instudenter första gången till höstterminen 2006 och dess-utom en 20-poängskurs med namnet IT för arkivarier,en fortbildningskurs för redan verksamma arkivarier.Dessutom hoppas vi självfallet att vi inom en snar fram-tid också ska kunna erbjuda kurser till våra studenter.

– Och sist men inte minst är en av våra målsättningaratt starta ett LDB-centrum tillsammans med Riksarkivethär i Sävast för arkivarier från olika myndigheter runtom i Sverige.Tanken är att de ska kunna komma hit ochfå den kompetensutveckling som krävs för framtiden.



A V D E T R E doktorander som i dag är anslutna till pro-jektet arbetar en med den förändringsprocess som liggerframför de flesta av landets arkivarier.

– Det handlar både om det ”tänk” som krävs för attmöta det som ska komma, men också om hur det kon-kreta arbetet ska gå till, hur man gör och med vilkahjälpmedel, säger Mari Runardotter.

Jörgen Nilsson är sysselsatt med informationens beva-rande, bland annat rent visuellt.

– Jag tittar närmare på hur informationen faktiskt serut och försöker i generella termer beskriva informationom själva informationen. Dessutom är kontexten viktig– i vilket sammanhang publicerades den här informatio-nen, hur såg den ut då? Detta behövs för att vi skakunna återskapa och återge den så autentiskt så möjligtom exempelvis 50 år.

Den tredje doktoranden, Hugo Quisbert, arbetar medsjälva verktygen och hur de ska byggas och göras till-gängliga. Som referens används det system som NASAutvecklat – OAIS (Open archive information system) –en konceptuell modell som numera är ISO-standard.

– Det jag funderar över är hur man kan gå från dennamycket abstrakta modell till ett faktiskt fungerandearkivsystem, också det alltså en sorts ”tänk” om hur manpå olika sätt kan göra data och information tillgängligt.

M Å L E T M E D V E R K S A M H E T E N i Sävast är en självfi-nansierad forskningsverksamhet där utbildning ochkompetensutveckling för landets arkivarier utgör denekonomiska basen och där forskningsresultaten kanomsättas i varor och tjänster som också de går att sälja.

Och intresset för verksamheten är stort – både i Sve-rige och internationellt. Inom EU diskuteras självklartockså problematiken kring det långsiktiga digitala beva-randet, ett faktum som på sikt kan innebära ett utökatuppdrag för verksamheten i Sävast.

Så här långt arbetar man med en budget på 20 miljo-ner kronor som samfinansieras av Riksarkivet, Luleåtekniska universitet, Bodens kommun samt länsstyrelseni Norrbotten.

PATRIK SAMIN (överst) är koordinator för Riks-arkivets och Luleåtekniska universitetsforskningsprojekt, i vilketMARI RUNARDOTTERS(till höger) roll är att fundera över hur det kon-kreta arkiveringsarbetetska gå till – alltså hur mangör och med vilka hjälp-medel och verktyg.HUGO QUISBERTS (bildennedan) forskning handlarom hur dessa verktyg skabyggas och hur de skagöras tillgängliga.


I mitten av februari invigde energi-minister Mona Sahlin kemikalie-företaget Chemrecs testanlägg-ning för svartlutsförgasning i Pi-teå. Forskningen bakom teknikenhar bland annat utvecklats vidETC, Energitekniskt centrum, i vilket Luleå tekniska universitet ären aktiv part.

Svartlutsförgasning kan enligtvissa bedömare i förlängningen ge lika mycket el som en av destörsta svenska älvarna eller drivabilar och andra fordon.

I E N V A N L I G pappersmassefabrikanvänds så kallade sodapannor därresterna från tillverkningsprocessen heltsonika eldas upp. Svartlutsförgasningeninnebär att man i stället duschar in svart-lut i tryckkärl tillsammans med syrgas.Den partiella förbränningen ger en högtemperatur som bryter ner resten av

svartluten till en energirik gas som efterett reningssteg i huvudsak består av vät-gas, kolmonoxid och koldioxid. Gasenkan antingen användas för att produceraelström eller för att tillverka olika typerav kemikalier, till exempel drivmedel förfordon.

Eftersom massabruk delvis drivs medelström skulle svartlutsförgasning i fullskala innebära att bruket blev självförsör-jande på elström och dessutom kundeproducera ett överskott som går att sälja.Om man i stället väljer att tillverka drivmedel kan bruket få en ny värdefull produkt som skulle kunna ge nästan likastora inkomster som försäljningen avmassa och papper.

Det handlar alltså om grön energi-utvinning och om framställning av nyakemiska produkter, där ett nytt miljö-vänligt drivmedel är det mest intressanta.Om hela den svenska massaindustringick över till svartlutsförgasning – något

som kan vara en realitet inom en 30-års-period – skulle det innebära att svenskmassaindustri i stället för att vara denstörsta energiförbrukaren i landet kan blien av de största elleverantörerna.

Den gröna elen beräknas räcka till attdriva all tågtrafik i Sverige eller kunnaersätta mellan 25 och 30 procent av den totala förbrukningen av bensin ochdiesel i form av alternativa drivmedel.

Och just svartlutsförgasning i storskala är det som företaget Chemrec i sintestanläggning nu vill prova.Testanlägg-ningen finns i nära anslutning till KappaKraftliner och Chemrec samarbetar ävenmed SCA i Munksund.

- Med svartlutsförgasning kan man fåut två till tre gånger så mycket energisom ur de sodapannor som används idag. Om alla massabruk i Sverige gicköver till svartlutsförgasning skulle nytill-skottet av elström motsvara sju terrawatt-timmar (Twh), vilket ungefär motsvararelproduktionen från Umeälven, sägerRickard Gebart, vd på ETC och ad-jungerad professor vid Luleå tekniskauniversitet.

Den nyinvigda pilotanläggningen tarhand om 20 ton svartlut per dygn frånKappa Kraftliner – vilket i och för sig ären bråkdel av de totalt 2 000 ton somproduceras varje dygn men som ändå ärtillräckligt mycket för att efterlikna fullskala. En fullskalemodell kan stå klar förstom några år och skulle kunna ta handom cirka 300 ton per dygn – om ocksåden anläggningen hamnar i Piteå är dockoklart.

En av de faktorer som talar för detsistnämnda är att Kappa Kraftliner snartvuxit ur sin nuvarande sodapanna.Antingen måste man således köpa en nyeller satsa på svartlutsförgasning – för-delen med en sådan anläggning är attman kan bygga fler i takt med att behoven eventuellt ökar.

L E N A E D E N B R I N K

SVARTLUT– EL OCH BRÄNSLE FÖR FRAMTIDEN


10-11 chemrec 05-04-19 16.01 Sida 10


RICKARD GEBART, vd på ETC och adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet:

Om alla massabruk i Sverige gick över till svart-lutsförgasning skulle nytillskottet av elström

motsvara elproduktionen från Umeälven. ’

10-11 chemrec 05-04-19 16.01 Sida 11


GRUVCHEFENSOM VÅGAR

12-16 gruvchefen 05-04-19 16.02 Sida 12


Monica Quinteiro är kvinnan som efter studier i Stockholm, Luleå och USA

flyttade till Sydney i Australien och därefter till Kiruna för att arbeta i LKAB.

Sedan ett drygt år tillbaka tituleras hon gruvchef vilket innebär att hon är den

högst ansvariga för gruvproduktionen i såväl Kiruna som Malmberget fram till sovring.

Efternamnet till trots har hon sina rötter i Malmfälten, nämligen i Malmberget

där hon föddes för ungefär 40 år sedan, då med efternamnet Hieta.

T E X T: L E N A E D E N B R I N K F O T O : N I C K E J O H A N S S O N

12-16 gruvchefen 05-04-19 16.02 Sida 13


T Å G E T S A K T A R I N på Kiruna station,det är bitande kallt men himlen är blåoch solen värmer faktiskt när vi stiger av och går de cirka 150 meterna till vårväntande hyrbil.

I LKAB-skrapan i Kiruna tar MonicaQuinteiro emot, hon är före detta stu-dent vid Luleå tekniska universitet somdå, 1984, fortfarande var teknisk högsko-la.

– Efter elteknisk linje på gymnasiet iMalmberget började jag läsa kemiteknikpå KTH i Stockholm men fann migaldrig riktigt till rätta där så jag sökte ochkom in på högskolan i Luleå. Jag lästegeo och tyckte om konstruktionsteknikoch därför specialiserade jag mig motberg, idag väg och vatten med bergsav-slutning, säger Monica Quinteiro.

– Vi var tio studenter, fyra av oss varkvinnor och bland lärarna minns jag för-stås Sven Knutsson och Lennart Elfgrenmen också Bengt Leijon och GunnarAlmgren.

1988 flög Monica Quinteiro till USAoch Colorado school of mines där honbåde tog en mastersexamen och gjordefärdigt sitt examensarbete.

Där träffade hon också den unge bra-silianaren Carlos, tycke uppstod som detbrukar heta och paret gifte sig.

– 1991 var vi klara med våra studieroch satte igång att söka jobb i Sverige,men vi fick inga. Däremot fick Carlos

jobb i Sydney så efter lite diskussionflyttade vi dit.

Redan i Colorado fick Monica kon-takt med Bill Hustrulid som då var verk-sam som professor vid Colorado schoolof mines men som sedermera kom attarbeta med forskning och utveckling iLKAB.Via den kontakten fick bådeMonica och maken Carlos arbete vidLKAB:s FoU-avdelning i Kiruna och1995 fanns de på plats – till stor glädjeinte minst för Monicas föräldrar hemmai Malmberget.

– Vi funderade en hel del på var viskulle bo och Brasilien var självfallet ettalternativ. Men med tanke på mina för-äldrars ålder och semestermöjligheternadär insåg jag att jag skulle ha möjlighetatt träffa dem väldigt få gånger innan dehann fylla 70 – så då fick det bli Kiruna istället.

D E N 1 J A N U A R I 2 0 0 4 utsågs MonicaQuinteiro till gruvchef i Kiruna ochMalmberget, ett jobb hon gillar, av fleraskäl.

– Det är konkret, och jag samarbetarmed duktiga människor på olika nivåer.Just nu är företaget dessutom inne i enoerhört expansiv fas, produktionen skaökas och vi bygger exempelvis ett nyttpelletsverk i Malmberget. Företaget gårbra, och då är det naturligtvis roligare attjobba.

Det viktigaste är att försöka sättaord på det jag ser, att tala högt omexempelvis den ”grabbighet” somfortfarande finns här …’

12-16 gruvchefen 05-04-19 16.02 Sida 14


– Det roligaste med jobbet är kontak-ten med folk, och att kunna påverkaverksamheten, inte minst inriktningen.Jobbigast är väl detta att vara i blick-punkten, inte bara som chef utan ocksåsom kvinna. Det blir en del kontroverser,det säger sig väl självt att det inte alltid ärså lätt att vara kvinna i den här miljön.

Om hon har några kvinnliga gruv-chefskolleger runt om i världen vet honinte – än så länge har hon i alla fall intestött på någon. Och när det gäller dekonflikter som dyker upp har hon sinegen strategi.

– Jag tror att det viktigaste är att för-söka sätta ord på det jag ser, att tala högtom exempelvis den ”grabbighet” somfortfarande finns här är ett sätt både attbearbeta det som händer men också attge uppmärksamhet åt sådant som börförändras. Inom LKAB finns det fort-farande inte särskilt många kvinnligachefer, i synnerhet inte på produktions-sidan, men vi blir hela tiden fler och fler.

– Själv tror jag att verksamheten ochorganisationen som helhet mår bra av enjämnare könsfördelning än vad vi har idag, och LKAB har också en tydlig jäm-ställdhetsplan där man lyfter just de härfrågorna.

A T T M O N I C A Q U I N T E I R O skulle blicivilingenjör visste hon ganska tidigt, attdet blev elteknik som avslutade den fyra-åriga tekniska gymnasieutbildningenberodde visserligen på att det inte fannsnågot annat att välja på, men eftersomhon alltid varit bra på och gillat mattekändes valet helt okej.

Och hon tycker fortfarande att detyrkesval hon så småningom gjorde varhelt rätt.

F O R T S ��

12-16 gruvchefen 05-04-19 16.02 Sida 15


– Även om jag först var inriktad påprocessindustri kan jag så här efteråtkonstatera att skillnaderna mellan pro-cess- och gruvindustrin inte är så stor.Och att vara civilingenjör innebär att duhar gott om karriärmöjligheter – teknik,forskning och utveckling, ekonomi – detär faktiskt inte särskilt svårt att hitta jobb.

– Dessutom är lönen bra, vilket själv-klart är viktigt. Inte minst eftersom det ärden som möjliggör en vettig fritid.

Själv bor Monica Quinteiro i centralaKiruna tillsammans med sin familj, somförutom maken Carlos i dag ocksåomfattar två söner. Familjen har varkenstuga eller skoter och får väl därmedbetraktas som ganska ”otypiska” Kiruna-bor, däremot åker hon gärna skidor, pålängden.

– Och eftersom Carlos har sina rötteri Brasilien brukar vi ha vår långsemesterunder vintern när det är som mörkastoch kallast, vilket betyder att vi tillbring-ar den finaste tiden här uppe i stället föratt åka bort då.

I N N A N V I G E R oss iväg ut på områdetför att ta bilder pratar vi en del om denutbildning Monica fick i Luleå och hurden ”stått sig” under hennes yrkesliv.

– Jag tror faktiskt att studenterna i dagär annorlunda än vad jag och minastudiekamrater var, säger hon efter att hafunderat en stund.

– När jag kom till Colorado minns jagatt jag funderade en hel del över skillna-derna mellan det svenska och det ameri-kanska studieklimatet. Här hemma och iLuleå fäste man stor vikt vid våra teore-tiska kunskaper, inte minst de i mate-matik.Vi var otroligt duktiga på att lösaekvationer, men när det handlade om attdriva projekt och vara driftiga stod vi ossganska slätt.

– I USA var det tvärtom – där var detdriftigheten och initiativförmågan somuppmuntrades och premierades, visstkunde väl också de studenterna lösaekvationer men det var inte den kunska-pen som stod i centrum.

I dag har Monica Quinteiro en känslaav att Sverige ”kommit i fatt” och attockså universitetsutbildningarna förän-drats.

– Ja, den erfarenhet jag har av exem-pelvis studenter som är här hos oss ochgör sina examensjobb är att de är betyd-ligt mer drivna när det gäller just attarbeta i projekt. Och jag vet att jag självhade oerhört stor nytta av mina erfaren-

heter från det amerikanska utbildnings-systemet när jag blev anställd här iLKAB. Bredd är viktigt – inte bara djupkan man väl säga.

T V Å D A G A R I V E C K A N finns MonicaQuinteiro på plats i Malmberget ochhon är under jord en till två dagar pervecka.

Det innebär att hon har mycket när-kontakt med personalen som jobbar i den direkta produktionen, ett faktumsom vi får bekräftat när det är dags att tabilder utomhus.

Vi hamnar nämligen mitt i ett skift-byte, och förutom att vi bjuder en heldel av ”gubbarna” som är på väg an-tingen till eller från ett skift på några riktigt goda skratt i samband med attfotografen regisserar gruvchefen, sombland annat får balansera på en betong-gris, märks det att hon känner de flestabåde till namn och utseende.

Kommentarerna är många, och de ärbåde vänliga och omtänksamma.

Det märks att Monica Quinteiro ärbåde omtyckt och respekterad – dentiden när gruvchefen var en man somsatt på kontoret och gjorde tillfälligabesök under jord är definitivt förbi.

Det roligaste med jobbet är kontaktenmed folk, och att kunna påverkaverksamheten, inte minst inriktningen. ’

12-16 gruvchefen 05-04-19 16.02 Sida 16


Plötsligt kommer han, den till det yttre ganska småvuxne

mannen som iförd nyköpta gummistövlar och en lite för stor

ytterrock, han som är en av 2004 års tre Nobelpristagare i fysik.

FRANK WILCZEK har anlänt till Luleå tekniska universitet…��

En nobel man

på besöki Luleå

17-19 nobel 05-04-19 16.02 Sida 17


D E T Ä R I M I T T E N av december, årets ljusdrott-ningar har tagit av sig sina vita särkar och lagt sinaljuskronor på hyllan i väntan på nästa års Lucia-firande.

På TV har vi kunnat se årets Nobelpristagare taemot sina priser ur kungens hand, vi har kunnatfölja deras långsittning vid de vackert dukade borden i Stockholms stadshus och de som ärintresserade av slika ting har kunnat frossa i vackrafrasande sidenklänningar, vågade urringningar ochmassor av glittrande smycken.

Över campus Luleå vilar midvintermörkret,och i universitetets B-hus fylls den stora hörsalenså smått.

Plötsligt kommer han, den till det yttre ganskasmåvuxne mannen som iförd nyköpa gummi-stövlar och en lite för stor överrock som tillhör2004 års Nobelpristagare i fysik.

Frank Wilczek har anlänt till Luleå tekniska universitet.

M A N N E N B A K O M I N B J U D A N till Frank Wilc-zek och hans hustru Betsy Devine är professorn i fysik, Sverker Fredriksson. Han har skrivit brevoch bjudit in amerikanen med det polskaursprunget till Luleå och Norrbotten och blandalla de inbjudningar som hamnat på Wilczeks bordsedan det blev offentligt att han tilldelats ettNobelpris som enligt seden ska tas emot i Stock-holm, väljer han ut just denna.

– Det var tonen och erbjudandet om någotannorlunda som lockade, säger Frank Wilczek närvi många timmar senare träffas i Universitetsbib-lioteket för ett kort samtal.

Då är Nobelpristagaren märkbart uttröttad – enveckas Nobelfestligheter i Stockholm med tillhö-rande Lucia-firande tillsammans med studenternavid Stockholms universitet kräver sin tribut –också av en Nobelpristagare.

Tiden mellan föreläsningen i B-husets hörsaloch samtalet i biblioteket har paret Wilczek/Devi-ne tillbringat i Gammelstads kyrkby och hustrunBetsy ser till att maken får av sig ytterrocken så atthan kan slappna av ordentligt en stund.

N Å G R A T I M M A R T I D I G A R E har Frank Wilczek– efter att under en dryg halvtimme tillsammansmed en av universitetets tekniker försökt koppla

upp sin Macintosh-dator till det trådlösa nätverket– under drygt en timme delat med sig av sitt kun-nande, sina forskningsresultat och sina tankar påvad som ”återstår” när det gäller att knäcka någraav universums alla gåtor.

Hörsalen är mer än fullsatt, åhörarna består tillstörsta delen av studenter förstås, men också ettstort antal lärare och andra anställda har tagit tillfället i akt att se en nybliven Nobelpristagare i aktion.

Frågorna är många, men lite försiktiga. Det ärsom om man inte riktigt vågar fråga – om detberor på respekt för en man med så mycket kun-skap eller om det beror på att det kan vara svårt att ställa frågor på engelska, är svårt att avgöra.

Vördnad är kanske ett lite för stort ord i samm-manhanget, men den känsla som fyller hörsalen är i alla fall inte långt från just vördnad.

H A N G E R E T T S T I L L S A M T, nästan lite blygtintryck Frank Wilczek, ett intryck som förstärksdär i Universitetsbiblioteket när han berättar omden där morgonen när telefonsamtalet från Sverigeäntligen kom.

För så var det – Frank Wilczek hade väntat påsamtalet några år.Att han och hans forna studie-kamrat och lärare en gång skulle få priset har hanaldrig tvekat om.

– Av någon anledning hade vi fått för oss attsamtalet skulle komma mitt i natten med tanke påtidsskillnaden, berättar Betsy Devine.

– Så när dagen då vi visste att beslutet skulleoffentliggöras både kom och gick utan att vi blevväckta insåg vi att det inte skulle bli något det åretheller.

Men det var som vi vet alldeles fel.Morgonen efter ringde nämligen telefonen och

eftersom Frank stod i duschen var det hustrun somsvarade.

– Jag tyckte att accenten lät skandinavisk, så där-för ropade jag på Frank trots att han ju egentligenvar upptagen. Själv smög jag ut i köket och tjuv-lyssnade på samtalet som mycket riktigt var frånSverige. Frank pratade med ett par, tre personerinnan jag plötsligt insåg att han faktiskt kommitdirekt ur duschen och alltså inte hade några kläderpå sig..!

Frank Wilczek ler lite när hustrun berättar, han

Frank Wilczek hade väntat på samtalet några år.

Att han och hans forna studiekamrat och lärare

en gång skulle få priset har han aldrig tvekat om. ’

17-19 nobel 05-04-19 16.02 Sida 18


är som sagt trött efter flera dagars upptåg, blandat medhögtidligheter och fest.

Men när vi plötsligt blir avbrutna av två Luleå-studen-ter som kommer fram och vill hälsa lyser han upp, tar i hand, pratar en stund och tackar för gratulationerna.

– Jag tänker ofta på att livet ju är en gåva och att det är viktigt att komma ihåg det, att inte ta det för självklartutan att ta vara på allt som händer och alla man möter,säger Frank Wilczek.

– Vill man uppnå något så kan man ofta det – myckethandlar ju om att verkligen bestämma sig, om att vara hängiven det man tror på.

Själv tänker jag att det kanske hjälper att ha en hängi-ven partner vid sin sida, Betsy Devines omsorger om sinman verkar inte ha några gränser. Missförstå mig rätt, BetsyDevine är en minst sagt stark och självständig kvinna, meden egen akademisk karriär i ryggsäcken och väldigt långtfrån schablonbilden av en amerikansk hemmafru. Men attparet haft gemensamt ett mål i livet och att det i detta målockså fanns ett Nobelpris – det råder det inga som helsttvivel om.

E F T E R D E T D Ä R S A M T A L E T från Stockholm ringdeFrank Wilczek sina föräldrar.

– Vi grät tillsammans, självklart blev de både glada ochstolta. Sedan ringde jag till våra döttrar och sedan snurradeallt på i ganska hög hastighet.

Intervjuer, telefonsamtal, ännu fler intervjuer, en spon-tan gratulationsfest med kollegerna på MIT, ännu fler tele-fonsamtal och ännu fler intervjuer ... Middag i Vita husettillsammans med den svenske ambassadören och övrigaamerikanska Nobelpristagare, planering inför Stockholms-resan och så – förstås – arbete i form av föreläsningar ochskrivande.

En av döttrarna är med i Sverige, men valde att åkahem till USA i stället för att följa med till Luleå och denefterföljande trippen upp till Kiruna.

Jag tackar för mig, Frank Wilczek och Besty Devine lervarmt och så går vi för att möta Sverker Fredriksson somska köra sina gäster till hotellet.


F O T N O T: Frank Wilczek tilldelades Nobelpriset i fysik2004 tillsammans med sin före detta lärare David J Grossoch sin studiekamrat H David Politzer "for the discoveryof asymptotic freedom in the theory of the strong interac-tion".Wilczek är verksam vid MIT, Massachusetts Instituteof Technology och är född 1951.

17-19 nobel 05-04-19 16.02 Sida 19


Nanotekniken drar vidare på sittsegertåg genom den internatio-nella forskningsvärlden. Ocksåinom det som brukar kallas densvenska forskningsfronten pågårett stort antal forskningsprojektmed nanoteknik som grund.

V I D L U L E Å T E K N I S K A universitetpågår ett projekt där de båda discipli-nerna strömningsteknik och hälsoveten-skap samarbetar – utgångspunkten är delsatt med hjälp av nanopartiklar föra inexempelvis insulin i kroppen genom attbland annat lista ut hur man kan påverkaen inhalation rent strömningstekniskt,dels undersöka om andra nanopartiklarkan vara hälsofarliga.

Vid Institutionen för hälsovetenskaparbetar doktor Sitaram Velaga som i sindoktorsavhandling presenterade rön ochidéer som handlar om hur man medhjälp av nanopartiklar kan föra in medi-cin i kroppen.

Tekniken har använts ett tag, i förstahand har det handlat om antihistaminoch allergi- och astmapatienter, menSitaram Velaga vill testa om det går attföra in också insulin via nanopartiklarna,en utveckling som skulle innebära enavsevärd skillnad för de patienter som i

dag använder exempelvis sprutor ochkanyler för att ta sitt insulin.

Intressant nog finns det också vissaforskningsrön som antyder att en deltyper av nanopartiklar i lungorna kanskeinte är särskilt hälsosamt, kolnanorörpåminner till sin struktur om asbest.

I Storbritannien har nyligen ett forsk-ningsprogram om nanoteknikens riskersatts igång, målet är att hitta sätt att mätaförekomsten av nanopartiklar på arbets-platser och i miljön.

Vid ett seminarium i Bryssel hösten2004 diskuterades också nanotekniken.Bill Joy, forskare i USA, sa under semina-riet att han anser att all forskning bordestoppas i fem år eftersom forskarna liggerså långt före allmänheten att det är farligt.

– M I N D E L I P R O J E K T E T här påLuleå tekniska universitet handlar omhur man rent strömningstekniskt kanpåverka nanopartiklarna, med tanke pådiskussionerna om kolnanorörens even-tuella farlighet är målet att få dem attsenast stanna i luftrören och inte dras neri lungorna, säger professor Staffan Lund-ström.

Upprinnelsen till projektet är endiskussion inom ett EU-finansierat Net-work of Excellence, Nanofun-poly, där

universitetet deltar bland annat tillsamm-mans med Sicomp AB.

– Än så länge är vi i själva inlednings-fasen av arbetet, en studentgrupp har till-sammans med doktor Per Gren genom-fört inledande experiment och en annanarbetar just nu med olika typer av simu-leringar.

– Det är kul att studenter som läserolika kurser kan samarbeta runt ett såviktigt och gränsöverskridande problemsäger studenterna Sofie Högberg ochAnna-Lena Ljung.

– Jag valde projektet och dagen efterläste jag om problematiken runt nano-partiklar i Ny Teknik, rätt kul faktiskt,säger Joakim Lundin som gjort PIV-mätningar tillsammans med CarolinePettersson.

Målet med det gemensamma projek-tet är alltså att klarlägga vilka mekanis-mer som styr nanorörens transportgenom luftvägarna och att försöka kon-trollera hur de rör sig.

Forskningen arbetar således efter tvåspår – kontrollerad styrning av nanorö-rens rörelse, och okontrollerad styrningav nanorörs rörelse i luftvägarna. Projek-tet finansieras av Norrbottens forsk-ningsråd via EU:s strukturfonder.


NANOSTUDENTERNANANOSTUDENTERNA

De två studen-

terna Anna-Lena

Ljung, som läser

teknisk fysik med

inriktning teknisk

mekanik, och

Sofie Högberg,

som läser

maskinteknik

med samma

inriktning, deltar

båda i det mång-

vetenskapliga

forskningsprojekt

kring nanoteknik

som nyss inletts

på campus

Luleå.

20 nano 05-04-19 16.04 Sida 20


R E K T O R H A R O R D E T :

I N G E G E R D P A L M É R

rek tor

E T T M A G A S I N O M F O R S K N I N G O C H U T B I L D N I N G V I D L U L E Å T E K N I S K A U N I V E R S I T E T

Utbildning i ljuset av

Bolognaprocessen

och forskning utifrån

regionens styrke-

områden kommer

att vara betydande

inslag i universitetets

utvecklingsstrategi.

R E G E R I N G E N S F O R S K N I N G S P R O P O S I T I O N för 2005-2008 har just kom-mit.Att skapa starka forskningsmiljöer i landet och att stödja yngre forskare införkommande generationsväxling är de tydligt markerade insatsområdena, och fokusligger på medicin och teknik samt hållbar utveckling. Luleå tekniska universitetfår 17 miljoner kronor totalt i ökning av sina direkta forskningsanslag, med sär-skild inriktning på utveckling av testverksamheten i regionen.Tyvärr fick univer-sitetet inte gehör för sin främsta prioritering: betydligt mer resurser till forskninginom humaniora och samhällsvetenskap. Dessa resurser behövs för att bygga engod forskningsbas för alla icke-tekniska utbildningar.

N U V Ä N T A R V I på en högskoleproposition, där vi får regeringens ställnings-tagande till hur Bologna-processen, harmoniseringen av utbildningarna inom EU,ska genomföras i Sverige.

Vi har inom universitetet i ett projekt lagt grunden till hur utbildningarna vidLuleå tekniska universitet ska Bologna-anpassas, och är redo att ge alla nybörjarefrån och med höstterminen 2006 en utbildning som ger en examen enligt Bo-logna-modell. Huvudtankarna i Bologna-processen är att öka mobiliteten blandstudenter inom EU och rekryterbarhet efter examen inom hela EU, detta genomen gemensam struktur för utbildningar och tydliga kravnivåer för examina.

E U - K O M M I S S I O N E N H A R I N R Ä T T A T programmet Erasmus Mundus för stödtill gemensamma så kallade mastersutbildningar, som utöver stöd till samarbetandeuniversitet innehåller stipendier till studenter utanför EU. I mycket hård konkur-rens (av över 200 ansökningar beviljades 15), har Luleå tekniska universitet fåtttvå sådana utbildningar; en European Spacemaster i samverkan med fem andrauniversitet och en internationell materialteknikutbildning med tre andra univer-sitet.

Att få tillbringa en termin i Kiruna med all den rymdverksamhet som finns däroch den exotiska naturen tror vi ska vara attraktivt för internationella studenter.

U T B I L D N I N G I L J U S E T av Bolognaprocessen och forskning utifrån regionensstyrkeområden kommer enligt min bedömning att vara två betydande inslag iuniversitetets utvecklingsstrategi från 2007 och framåt. Men det är min efterträ-dare som rektor som ska vara med och utforma den slutliga strategin. Under mittnu sista år som rektor för Luleå tekniska universitet ska det arbetet förberedasgenom en god omvärldsanalys och en noggrann nulägesbeskrivning av univer-sitetets position och förutsättningar. Jag arbetar också för att universitetets ekono-mi ska stå stark och organisationen ska vara effektiv så att universitetet kan ta sigan framtidens utmaningar.

21 palmér 05-04-19 16.03 Sida 21


D ISPUTAT IONER –avlagda mellan 16 oktober 2004 och 31 mars 2005

TEKNISK FAKULTET

B A C K M A N S A N D L U N D , A N N A – trämaterialteknik

B A R T H , H E N R I K – industriell organisation

B E R G S T R Ö M , M A X – träbyggnad

B É R U B É , A N D R E W P AT R I C K – tillämpad geofysik

F U X I N , F R E D D Y – datorstödd maskinkonstruktion

G H A N ATA B A D I , F I R O U Z E H

– industriell marknadsföring

G R Ö N L U N D , E R I K – va-teknik

H E , M I N G Z H A O – mineralteknik

J O H A N S S O N , C H A R L O T TA – verkstadsteknik

J O H A N S S O N , J O N N Y – industriell elektronik

J O H A N S S O N , M A R I A – matematik

J O H N S S O N , R O G E R – teknisk akustik

J Ö N S S O N , P E T E R – teknisk akustik

L A R S S O N , M I K A E L – energiteknik

E R I K N O R D S T R Ö M

Vad händer nu?

– Jag fortsätter som specialist

inom betongområdet vid Vattenfall

AB, Vattenkraft. Just nu pågår flera

stora re-investeringsprogram vid

Vattenfall vattenkraft där betongfrå-

gor också kommer i fokus, vilket är

mycket spännande. De fältexpone-

ringar som utgjort en del av min

forskning finns kvar, och en ny ut-

värdering är planerad till 2007. På

ett eller annat sätt kommer jag att

vara delaktig då, vilket ska bli in-

tressant.

Vad ledde in dig på det forsk-

ningsämne du disputerade i?

– Att min forskning fokuserades

på just sprutbetongs beständighet

var på grund av att det fanns

många frågeställningar kring det

vid tiden för starten av mitt dokto-

randprojekt (1997). Byggandet av

exempelvis södra länken i Stock-

holm och Hallandsås var i fokus

och detta gjorde projektet mycket

aktuellt.

Vad är ”bäst” respektive ”sämst”

med att vara doktorand?

– Att vara anställd som industri-

doktorand har huvudsakligen varit

en stor förmån. Genom industrikon-

sortiet Väg/Bro/Tunnel har jag fått

ett mycket stort kontaktnät inom

såväl industrin som högskolevärl-

den som jag har stor nytta av i mitt

jobb. Det var också ett bra sätt att

hålla kontakten med universitetet

och Luleå.

– Det klassiska problemet för en

deltidsdoktorand är alltid att hålla

de ordinarie arbetsuppgifterna på

en lämplig nivå, vilket periodvis va-

rit mycket svårt. De positiva erfa-

renheterna överväger dock stort

och jag är mycket nöjd över att ha

kunnat slutföra projektet.

I dag byggs bergtunnlar på fler ställenän någonsin.

Botniabanan, Södra länken i Stock-holm och Götatunneln i Göteborg ärbara några exempel på stora aktuellaobjekt. När bergtunnlar för väg- ochjärnvägstrafik eller vattenkraftverkbyggs, används sprutbetong för att förstärka och säkra berget mot nedfallav stenar och block.

Dagens tunnlar Dagens tunnlar i dag går ut på att man med hjälp avluft ”skjuter” fast betongen på under-laget, exempelvis en bergvägg. Numerahar korta stålfibrer, 30-50 millimeterlånga, som blandas in i betongen föresprutning, ersatt de traditionella ar-meringsjärnen, något som gör för-stärkningsarbetet både billigare ochsnabbare.

I dagens regelverk ställs krav på över100 års livslängd, detta eftersom säker-heten för människor och maskiner intefår äventyras.

Sprutbetong i allmänhet, tillverkadav kunniga hantverkare, har hög kva-litet och bra beständighet.

I D A G E N S R E G E L V E R K ställs kravpå över 100 års livslängd för tunnlarna– detta eftersom säkerheten för män-niskor och maskiner inte får äventyras.

Den sprutbetongteknik som används

22-27 insidor 05-04-19 15.58 Sida 22


D ISPUTAT IONER –avlagda mellan 16 oktober 2004 och 31 mars 2005

L Ó P E Z M E S A , B E L I N D A

– datorstödd maskinkonstruktion

L U , M I N G – tillämpad geologi

L U O , C H O U P I N G – byggnadsmekanik

M A , P I N G – processmetallurgi

M A L I N O V S K Y, D M I T R Y – tillämpad geologi

N O R D I N , D A N I E L – industriell elektronik

N O R D S T R Ö M , E R I K – konstruktionsteknik

P A L M Q U I S T, H E L E N A – va-teknik

T U O M A S , G Ö R A N – vattenteknik

W A N G , Z H E N G – kemisk teknologi

Å H L U N D , C H R I S T E R – medieteknik

Å S T R Ö M , P E T E R – datorstödd maskinkon-

struktion

FILOSOFISK FAKULTET

J O H A N S S O N , J E A N E T H – företagsekonomi

R O V A , C A R L – statsvetenskap

J E A N E T H J O H A N S S O N

Vad händer nu?

– Den här terminen an-

vänder jag mycket till att

fundera kring vad jag vill

göra. Jag har just nu en

undervisningstjänst men jag vill fortsätta for-

ska och meritera mig mot docent och håller

på att söka forskningsmedel. Det nya projek-

tet kommer att handla om börsintroduktioner.

När är ett företag moget att börsintroduceras

och när är marknaden mogen för börsintro-

duktion av företaget?

Vad ledde in dig på det forskningsämne du

disputerade i?

– Det var många saker som spelade in när

jag valde att titta just på finansanalytikerna

och deras rekommendationer. En var min före

detta sambos pappa som var väldigt intresse-

rad och engagerad av aktier. Han pratade ofta

om aktieplaceringar och om sina rådgivare

och vad de sa till honom. Jag blev intresserad

av att handla med aktier men också av vad de

egentligen sade till honom. Varför fick han just

det rådet? Hur kom de fram till det? Hur fun-

gerar egentligen aktiemarknaden i stort och

smått?

– En annan orsak var inspirerande lärare

inom externredovisning som fångade mitt in-

tresse när jag läste vid Göteborgs universitet.

Jag skrev en uppsats om kommunikationen

mellan moderbolagsrevisor och dotterbolags-

revisor i multinationella koncerner och min av-

handling handlar till stor del om kommunika-

tion mellan olika aktörer på aktiemarknaden.

Vad är "bäst" respektive "sämst" med att

vara/arbeta som doktorand?

– Det är egentligen samma saker som ligg-

ger bakom det bästa och det sämsta. Det

bästa för mig var möjligheten att få stilla min

nyfikenhet och lära mig så otroligt mycket. Ar-

betet är flexibelt, innehåller många olika upp-

gifter och roller (läsa kurser och vara student,

undervisa och vara lärare, forska och både

vara student och utföra ett arbete) vilket är ut-

vecklande. Samtidigt blir arbetsbördan enorm

och självständigheten och flexibiliteten kan

lätt bli ett ”fängelse”. Arbetet blir vad du gör

det till och man sätter ofta väldigt höga krav

på det man gör. Det är svårt att leva ett nor-

malt liv och ha en fritid för jobbet finns där

hela tiden. Om jag skulle jag göra det igen?

Ja, faktiskt!

säkra i 100 år?säkra i 100 år?– Under en period har det varit

oklart om man verkligen kan klara sålång livslängd för fiberarmerad sprut-betong. Fibrerna är bara en halv milli-meter i diameter och skulle kunnakorrodera av snabbt, vilket borde geproblem med bärförmågan på sprut-betongen, säger Erik Nordström,industridoktorand vid Luleå tekniskauniversitet som i februari försvarade sin doktorsavhandling Durability ofsprayed concrete – Steel fibre corro-sion in cracks.

I avhandlingen ger Erik Nordströmbland annat svar på i vilka miljöer detfinns risk för korrosion och hur den

kan påverka bärförmågan hos sprut-betongen.

– Resultaten och metoderna i minavhandling kan användas för att be-döma risken för problem i framtiden,om man hittar sprickor i den fiberar-merade sprutbetongen. De kan ocksåanvändas för att bedöma vilka åtgärdersom kan vidtas redan i förväg, vidnyproduktion i så kallat elaka miljöer.

- Generellt sett är dagens tunnlarmycket säkra. Resultaten hittills pekarmot att problemen främst verkar upp-stå för konstruktioner i miljöer medmycket hård exponering för vägsalt.


22-27 insidor 05-04-19 15.58 Sida 23


L I C E N T I AT U P P S AT S E R presenterade under perioden 16 oktober 2004 till 31 mars 2005

TEKNISK FAKULTET

A N D E R S S O N , C H A R L O T T E – kemisk teknologi

A N D R É N , H E N R I K – analytisk kemi

A R W I D S O N , C L A E S – produktionsutveckling

B E N G T S S O N , F R E D R I K – datalogi

C L A R I N , M AT T I A S – stålbyggnad

D A S H T, J O H A N – matematik

D R U G G E , M I K A E L – medieteknik

E D E L B R O , C AT R I N – bergmekanik

E D E S K Ä R , T O M M Y – geoteknik

E R I K S S O N , B E R T H – hållfasthetslära

E S P L I N G , U L L A – drift och underhåll

G O Z Z I , J O N A S – stålbyggnad

G R A N , M AT T I A S – kemisk teknologi

G U S TA V S S O N , B J Ö R N – avfallsteknik

H A L I L A , F A W Z I – industriell organisation

H E J L L , A R V I D – konstruktionsteknik

I L S K O G , E L I S A B E T H – energiteknik

J O H A N S S O N , E L I N – matematik

J O M N I , Y A S S I N – industriell elektronik

J O N S S O N K V I S T, A N N A - K A R I N

– kvalitetsteknik

K O Z M I N , K I R I L L – industriell elektronik

K A R L S T R Ö M , P E T E R – stålbyggnad

Metodik för att minskaskadliga vibrationer Vibrationer är en av nio arbetsrisk-kategorier.

Exempelvis kan kombinationenobekväma arbetsfordon och gropigavägar leda till ryggproblem.

Doktoranden Peter Jönsson har isin forskning tagit fram en metodiksom ska hjälpa både fordonstillver-kare och arbetsgivare att minskaogynsamma vibrationer.

G O D K O M F O R T I F O R D O N är av storbetydelse, dålig sådan kan ha en lika stornegativ effekt. För dem som tillbringar sinarbetsdag i fordon av olika slag är det viktigtatt kroppen skyddas från ogynsamma vibra-tioner som annars kan leda till exempelvisryggproblem och i slutänden sjukskrivningar.

Vibrationer klassas i dag som en av nioarbetsriskkategorier och i sommar kommerden första arbetsmiljölagen inom EU vilkenspecificerar tillåtna gränsvärden för vibratio-ner i arbetslivet. Lagen och högre kundkravkommer att medföra ökad prioritet för dettaområde från både arbetsgivare och fordons-industrin.

Peter Jönsson har i sin forskning tagit framen metod som ska hjälpa både arbetsgivareoch fordonstillverkare. Syftet är att reduceraskadliga kroppsvibrationer genom modifie-ring av fordonskonstruktionen.

Metodiken har tagits fram bland annatgenom vibrationsmätningar och insamling avkomfortupplevelser både i fält och i rörelse-simulator.

Peter Jönssons metodik är också det förstakända systematiska arbetssättet för att utvecklakomfort i fordon.

S O F I A E R I K S S O N

22-27 insidor 05-04-19 15.58 Sida 24


K R I S T I A N S S O N , J O H A N – medieteknik

L A N D S T R Ö M , S A R A – datorkommunikation

L A R S S O N , D A N – drift och underhåll

L A R S S O N , K R I S T I N A – bergmekanik

L E D U C , S Y LV A I N – energiteknik

L I D E L Ö W , S O F I A – avfallsteknik

L I N D B E R G , J E N N Y – energiteknik

L I N D K V I S T, G Ö R A N – hållfasthetslära

På 1970-talet gick algens erasom avloppsrenare i graven.

Fast det stämmer inte riktigt.I dag uppskattas återigen

algernas egenskaper. Erik Grönlund, nyligen dis-

puterad vid Luleå tekniska uni-versitet, har tittat på tre olikadammar där alger gör en insats.

I D O K T O R S A V H A N D L I N G E N

Microalgae at wastewater pond treat-ment in cold climate – an ecologicalengineering approach analyserar ErikGrönlund algers roll i tre olika typer av avloppsdammar.

De tidiga avloppsanläggningarna iSverige var grunda dammar, så kall-lade biodammar, där bakterier ochalger fick växa i vattnet ett tag ochdärigenom rena det. På 1970-taletansågs denna typ av rening varaundermålig och mer intensivareningsmetoder som kemisk fällningoch ”aktiv slam-anläggningar” inför-des istället. Med diskussionen omhållbar utveckling har alger ochdammar blivit intressantare igeneftersom reningsprocesen är soldri-ven och kan ge ett intressantareavloppsslam med andra möjligaanvändningsområden än dagens.

Den första typen av dammar somErik Grönlund undersökt är en mersofistikerad typ av biodammar ellerså kallade höghastighets-algdammari nordiskt klimat strax söder omÖstersund.

– Jag brukar kalla dem för ”alg-bredband”, säger Erik Grönlundskämtsamt.

R E S U LT A T E N F R Å N pilotanlägg-ningen har inte varit helt entydigamen indikerar ändå att tekniken skull-le kunna fungera från april till oktoberäven i vårt kyliga klimat. De ljusasommarnätterna i Norrland är till ochmed en fördel för algerna eftersomderas arbete drivs av solljuset.

Eftersom slammet från dessadammar nästan uteslutande bestårav alger har det intressantare kvalité-er än annat avloppsslam. Kan manlösa de hygieniska problemen skulledet kunna fungera utmärkt som djur-foder. Förutsatt att avloppsvattnet ärfritt från kemiska gifter som vi oav-siktligt blandar in i våra avlopp.

I avhandlingen har Erik Grönlundockså undersökt vilka algarter som”jobbar” i en uppgraderad form av degamla biodammarna, så kallade fäll-ningsdammar. I den undersöktaanläggningen visade det sig dock attalgerna inte arbetade så effektivtsom de skulle kunna. Det finns medandra ord potential att driva anlägg-ningen effektivare än idag.

Den tredje typ av dammar somdiskuteras i avhandlingen är akvakul-turdammar där fisk produceras i enövergångszon mellan avloppsre-ningsverket och omgivningen. Dennadiskussion bygger på en fallstudie iJämtlandsfjällen, där en population av fjällröding etablerat ett fäbod-vandringsmönster. De har, sommar-tid,vandrat upp till två tjärnar där till-gången på föda varit god tack varehög tillväxt av alger och djurplanktonsom har sin grund i tidigare utsläppav avloppsvatten.


Alger – nygammal lösning för avloppsrening

22-27 insidor 05-04-19 15.58 Sida 25


L I C E N T I AT U P P S AT S E R presenterade under perioden 16 oktober 2004 till 31 mars 2005

L U T H B O M , K A R I N – avfallsteknik

L Ö F S T R A N D , M A G N U S


N I L S S O N , M A R C U S – medieteknik

N I S K A , S T E F A N – industriell elektronik

N O R D L U N D , M A R K U S – strömningslära

N Y K Ä N E N , A R N E – teknisk akustik

N Y T O M T, F R E D R I K


P E R S S O N , F R E D


P U U R U L A , A R T O – konstruktionsteknik

R O B I N S O N , R Y A N – processmetallurgi

R O S T M A R K , S U S A N N E – geoteknik

R Ö N N B E R G , E L I S A B E T H

– produktionsledning

S A I A N G , D A V I D – bergmekanik

S V E N S S O N , L I N U S – datorteknik

S Ö D E R B E R G , H A N S – konstruktionsmaterial

W E S T E R L U N D , C A M I L L A – va-teknik

V U O R I N E N , E S A – konstruktionsmaterial

Ö D M A N , F R E D R I K – tillämpad geologi

På Institutionen för samhällsbygg-nad vid Luleå tekniska universitetvet man sedan länge hur man skabygga broar och andra avance-rade konstruktioner.

Nu nöjer man sig inte längremed broar för bilar och tåg – nusatsar man också på att byggabroar över en av de största löp-gravarna inom den svenska bygg-sektorn, den mellan väg- och vatt-tenbyggarna och de traditionellaarkitekterna.

– E N D R A K E LY F T E R i motvind, där-för går vi mot det traditionella synsättetoch låter arkitektur- och väg och vatten-studenterna läsa gemensamma kurserredan under första året, säger institutio-nens nestor, professor Lennart Elfgren.

– De måste samarbeta och tala medvarandra i stället för att läsa var för sigoch därmed präglas i den gamla vanligaandan där ”de andra” kommer från enannan planet och är omöjliga att ha attgöra med. På så sätt får de insikt i ochrespekt för varandras kompetens.Vi

utbildar redan Sveriges bästa väg- ochvattenbyggare, nu ska vi även utbildaSveriges bästa civilingenjörer i arkitektur.

Bakgrunden till den nya civilingen-jörsutbildningen på LTU är att den sven-ska byggsektorn sedan några år genom-går en stor förändring där förmågan attförstå och uppfylla både individens ochsamhällets krav och önskemål får alltstörre betydelse. Detta har skapat ettbehov av civilingenjörer med andra ochbredare kunskaper än vad som ges på detraditionella arkitektur- och byggutbild-ningarna.

I N S T I T U T I O N E N F Ö R samhällsbygg-nad har utvecklat Civilingenjör arkitek-tur för att fylla detta behov av ”spindlar inätet” som kan knyta samman fastighets-förvaltare, byggherrar, arkitekter, stads-och trafikplanerare, teknikkonsulter ochentreprenörer och som kan skapa enfungerande helhet.

Utbildningen ger studenterna kunska-per och förmågor inom naturvetenskapoch teknik, men även inom andra områ-den som design, gestaltning, beteende-

vetenskap och ekonomi – områden somär väsentliga för deras yrkesroll inomframtidens arkitektur och byggande.

Studenterna får möjlighet att utvecklasina kunskaper och sin kreativitet iövningar där de tränas i att utforma,uppföra och förvalta byggnader som ärfunktionella, attraktiva, hälsosamma ochekonomiska.

För en civilingenjör i arkitektur är detockså viktigt att kunna kommuniceraoch samarbeta med andra yrkesgruppersom de kommer att möta i sitt arbete.För att öva upp dessa förmågor läser stu-denterna en del av de tre första årenskurser tillsammans med andra blivandecivilingenjörer.

Från den femte terminen väljer sedanstudenterna inriktning på sin utbildning.

F Ö R A T T S N A B B T komma in i arbets-livet och lättare klara av de mer tilläm-pade studierna under de två sista studieå-ren behöver de prova på sin framtidayrkesroll. Därför ges de – på samma sättsom väg och vatten-studenterna – möj-lighet till en avlönad traineeperiod för-

Ny civilingenjörsutbildning i

22-27 insidor 05-04-19 15.58 Sida 26


FILOSOFISK FAKULTETH A G E , O L L E – nationalekonomi

H A N S S O N , Ö R J A N – matematik och lärande

H O L S T, M A R I TA – informatik

N I L S S O N , K E N T – företagsekonomi

O L S S O N , M AT S - O L O V – statsvetenskap

P E R S O N , P E R - E S K I L – matematik och lärande

W I K G R E N , G R E T H A – pedagogik

Stora saker händer inom det eu-ropeiska universitets- och hög-skoleområdet. Universitet gårsamman och skapar nya master-utbildningar av hög kvalitet inomolika ämnesområden, något somsker inom ramen för den så kal-lade Bolognaprocessen.

I korthet innebär den att allhögre utbildning i Europa skaströmlinjeformas så att europe-iska universitetsstudenter skakunna studera var som helst iEuropa utan krångel.

E U - K O M M I S S I O N E N T O G nyligenbeslut om vilka konsortier av europe-iska universitet som ska få status som”Erasmus Mundus Master CoursesConsortium”, en status som innebärrätt att driva europeiska masterprogramav hög kvalitet.

200 ansökningar hade kommitkommissionen tillhanda, 15 valdes utoch Luleå tekniska universitet finnsmed i två – bland annat i konkurrensmed Kungliga tekniska högskolan iStockholm.

Redan till vårens antagning kansvenska och utländska studenter sökatill de två masterutbildningar inomämnena rymdteknik/rymdvetenskapoch materialvetenskap där Luleåtekniska universitet deltar.

Det ena programmet finns inomområdet avancerad materialvetenskap –studenterna kommer att studera i Luleå

samt i Frankrike (Nancy), Spanien(Barcelona) eller Tyskland (Saar-brucken).Vidare får studenterna tvåexamina – en svensk och en från någotav de övriga tre länderna.

Flera svenska industriföretag – blandandra SSAB, SECO Tools AB och AuraLight AB – har visat stort intresse förden nya internationella utbildningengenom att erbjuda stipendier till stu-denter.

Det andra programmet heter Space-Master-joint European master in spacescience and technology. På det kom-mer studenterna först att studera entermin i Tyskland (Wurzburg), denandra terminen läser de på rymd-campus i Kiruna och under det andra studieåret väljer man en specialisering i England (Cranfield), Frankrike (Tou-louse),Tjeckien (Prag), Finland (Hel-singfors),Tyskland (Wurzburg) ellerSverige (Rymdcampus i Kiruna i sam-arbete med Institutet för rymdfysik,IRF).

Också dessa studenter får två exami-na.

I båda de aktuella masterprogram-men kommer det också att vara möjligt för några av LTU-studenternaatt under en period studera vid ettpartneruniversitet i Kina, Japan, USA,Australien eller någon annat icke EU-land.

Exakt vilka dessa partneruniversitetblir är i dagsläget inte klart.


Forskarstation östra Norrbotten har fått sin första akademiska

examen.

Det är doktoranden Anna-Karin Jonsson Kvist som tagit licentiat-

examen. Kvalitetsutveckling av turism är hennes forskningsområde.

Hon har, genom enkäter och intervjuer, undersökt brittiska och italien-

ska turisters förväntningar på och upplevelser av sina resor i Norr-

botten. Forskarstation Östra Norrbotten startade i januari 2002 och

syftet är och var att skapa kunskapsutveckling, baserad på forskning

och byggd på de behov som finns i regionen.

Examen på turism i Norrbotten

LTU leder ny europeiskmasterutbildning

lagd mellan det tredje och fjärde studieå-ret.

– Vi tillbringar nästan hela livet iexempelvis våra bostäder, på skolor, kon-tor, restauranger, butiker, industrier,vägar, gator, tunnelbanor och flygplatser.Civilingenjör arkitektur är en utbildningför den som vill vara med och utformade miljöerna. Det är dessutom den endautbildning i Sverige där man kan blicivilingenjör inom arkitekturområdet,säger professor Lennart Elfgren.


arkitektur

22-27 insidor 05-04-19 15.58 Sida 27

M I C R O M É G A S –

sammansatt av de

grekiska orden

micros (liten) och

megas (stor) – är

namnet på en essä

av Voltaire. I sagans

form berättar han om

besökare från plane-

ten Sirius som landar

högst uppe i Botten-

viken där de möter

vetenskapsmän i färd

med att utforska

jorden.

Essän bygger på

en verkling händelse.

Efter ett besök i Paris

fick den svenske

astronomen Anders

Celsius i uppdrag att

göra mätningar i

norra Sverige, i syfte

att utröna om jorden

var tillplattad mot

polerna eller om den

hade formen av en

citron.

Expeditionen blev

känd och omdiskute-

rad i det lärda

Europa: Såväl de

vetenskapliga resul-

taten – som styrkte

Newtons teori att

jorden var plattare vid

polerna – som de mer

eller mindre svulstiga

historierna om hur

forskarna hade haft

det under sin vistelse

i Norrbotten.

PORTO

BETALTBM I C R O

Löjrom, en norrbottnisk delika-tess.

Den inte bara smakar bra,den tillhör den svenska mat-kulturen och har stor ekono-misk betydelse för Norrbottensyrkesfiskare. I december pre-senterade doktoranden CarlRova sin doktorsavhandling,skriven på temat löjromsfiskeoch det delade förvaltarskapetav siklöjsfisket.

F I S K E T A V S I K L Ö J A utgör undergoda år mellan 60 och 70 procent avden norrbottniske yrkesfiskarens års-inkomst. Löjrommen är inte hellerbara av ekonomisk betydelse föryrkesfiskaren utan har också en kul-turell och marknadsföringsmässigbetydelse för hela Norrbotten.

I slutet av 1990-talet var löj-rommens existens hotad eftersombeståndet av siklöja minskade. Fiske-rimyndigheten ville införa ett antalbegränsningar och regleringar men,efter ett förslag från Svenska ostkust-fiskarnas centralförbund, blev detistället ett delat förvaltarskap mellanfiskerimyndigheterna och yrkes-fiskarna längs Norrbottenskusten somalltså nu själva fick sätta de regleringarde tyckte var nödvändiga för atträdda beståndet av siklöja.

Carl Rova har i sitt avhandlings-arbete tittat närmare på det deladeförvaltarskapet. Han kan se mångafördelar; att yrkesfiskarna själva sätterregleringar och begränsningar gördem mindre benägna att bryta motdem.

Beståndet av siklöja har ökat vilket

Carl Rova menar beror bland annatpå det delade förvaltningsskapet menockså på biologiska orsaker och ettminskat antal tråltillstånd.

Rova menar dock att det är viktigtatt förvaltarskapet fortsätter attutvecklas.Yrkesfiskarna har visat attdet kan ta ansvar vad gäller sättabegränsningar, nu måste de också fålätta på dem. Detta för att systemetinte ska förlora sin legitimitet.

Då det alltid i fisket kommer bätt-re och sämre tider måste man byggaen förvaltning som gör att man,undre bättre tider, kan rusta sig för desämre.

Carl Rovas avhandling har titelnFlipping the pyramid – lessons fromconverting top – down managementof bleak-row fishing.


Så räddas en delikatess

FO

TO

: PE

R P

ET

TE

RS

SO

N

28 baksida 05-04-19 16.03 Sida 28

Documents

Kvinnan som basar i gruvgångarna/micromegas_1_05.pdf · lund,själv med ett förﬂutet i den akademiska världen – både som bibliotekschef och som rektor för dåvarande Mitthögskolan