Kyrkbacksskolan - Belok

Kyrkbacksskolan

Energieffektivisering enligt Totalmetodiken

Beställt av: Andreas Öberg, Ljusnarsbergs kommun

Utfört av: Magnus Stråle, ÅF

Datum: 2017-03-31, rev. 2017-05-10

Sammanfattning

Etapp 1 i Totalmetodiken för Kyrkbacksskolan i Kopparberg har fokuserat på själva

skolbyggnaden om 5583 m².

En viss osäkerhet rörande energianvändning finns, eftersom undermätning av el och

värme till skolan saknas, men fördelningsberäkningar och energisimulering i IDA har

resulterat i ett basfall med en total energianvändning på 913 MWh, varav 684 MWh

värme och 229 MWh el. Total specifik energianvändning (som inkluderar både fastighets-

och verksamhetsel) är beräknad till 164 kWh/m²,år i basfallet.

Nio åtgärder redovisas i rapporten och dessa omfattar drifttidsoptimeringar,

injusteringsåtgärder värme och ventilation, klimatskalsförbättringar, belysningsåtgärder

m.m.

Alla redovisade åtgärder inryms i ett åtgärdspaket enligt Totalverktyget med en

summerad internränta på 15,27%. Investeringskostnaden är ca. 1,9 MSEK och den totala

energibesparingen är beräknad till 329 MWh, vilket motsvarar en besparing på 36% av

nuvarande energianvändning.

Innehåll 1 Bakgrund .....................................................................................5

2 Projektets genomförande .............................................................5

3 Byggnaden och dess tekniska system i nuläget ..........................6

3.1 Byggnaden och dess utformning ...................................................................................... 6

3.2 Byggnadens användning ................................................................................................... 7

3.3 Inomhusklimat .................................................................................................................. 8

3.4 Byggnadsskal .................................................................................................................... 8

3.5 Tekniska system ............................................................................................................... 9

3.5.1 Ventilation och luftbehandling ................................................................................. 9

3.5.2 Värme ....................................................................................................................... 9

3.5.3 Kyla ........................................................................................................................ 10

3.5.4 Belysning ................................................................................................................ 10

3.5.5 Maskiner ................................................................................................................. 10

3.5.6 Vatten och tappvarmvatten ..................................................................................... 10

3.5.7 Styr- och övervakningssystem för de tekniska installationerna.............................. 10

4 Energi- och resursanvändning ...................................................11

4.1 Energistatistik ................................................................................................................. 11

4.1.1 Total mediaanvändning hela skolområdet 2014-2016 ............................................ 11

4.1.2 Uppskattad fördelning mellan byggnader ............................................................... 13

4.1.3 Kyrkbacksskolans mediaanvändning ..................................................................... 14

4.2 Slutanvändare ................................................................................................................. 15

4.3 Basfall för energianvändningen ...................................................................................... 15

5 Identifierade åtgärder ................................................................16

5.1 Åtgärd 1 Justering av drifttider generellt samt flöde LB2 ............................................. 16

5.2 Åtgärd 2 Justering drift ventilation efter säsong/lov ..................................................... 17

5.3 Åtgärd 3 Montering av isolerruta på befintliga 2-glasfönster samt minskad fönsteryta 17

5.4 Åtgärd 4 Värmeinjustering av befintliga radiatorer ...................................................... 18

5.5 Åtgärd 5 Tilläggsisolering vind A- och C-huset ........................................................... 18

5.6 Åtgärd 6 Byte av belysning mot LED ........................................................................... 19

5.7 Åtgärd 7 Timer utsug slöjd ............................................................................................ 20

5.8 Åtgärd 8 Täta läckage ................................................................................................... 20

5.9 Åtgärd 9 Installation solceller ....................................................................................... 21

5.10 Övriga åtgärder ........................................................................................................... 21

6 Åtgärdspaket med Totalmetodiken ...........................................22

6.1 Indata för lönsamhetsberäkningar .................................................................................. 22

4

6.2 Resultat från lönsamhetsberäkningar ............................................................................. 22

7 Slutsatser ................................................................................... 24

8 Bilagor ....................................................................................... 25

Bilaga 1. Indata för energisimuleringar ..................................................................................... 25

Bilaga 2. Indata för energibesparingsåtgärder ........................................................................... 28

Bilaga 3. Temperaturloggningar ................................................................................................ 29

Bilaga 4. Indata till simulering basmodell IDA ......................................................................... 29

http://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwihvdj9oqPRAhUVNlAKHcYpDVUQjRwIBw&url=http://upphandling24.se/karriar/platsannons/14856/&psig=AFQjCNERat9qc91INinkCBHAHnU4e7xayg&ust=1483439943054410

5

1 Bakgrund Ljusnarsbergs kommun har identifierat Kyrkbacksskolan i Kopparberg som ett objekt i

sitt fastighetsbestånd med hög energianvändning och otillfredsställande inomhusklimat.

En fördjupad utredning med hjälp av Totalmetodiken är ett sätt att erhålla åtgärdsförslag

och värdera dem ekonomiskt.

Omfattningen av projektet berör hela skolområdet med tre byggnader, men fokus ligger

på själva skolbyggnaden Kyrkbacksskolan.

Medverkande Kontakt

Andreas Öberg, Ljusnarsbergs kommun [email protected]

Magnus Stråle, ÅF [email protected]

Alexandra Johansson, ÅF [email protected]

2 Projektets genomförande Syftet med detta projekt har varit att genomföra Etapp 1 i Totalmetodiken och ta fram ett

paket av energieffektiviseringsåtgärder för byggnaden Kyrkbacksskolan. Arbetet bygger

på följande aktiviteter som ingår i Etapp 1 i Totametodiken:

Samla in basinformation om byggnaden och sammanställ teknisk data.

Energibesiktning och identifiering av energieffektiviseringsåtgärder.

Investerings- och kostnadskalkyler.

Energiberäkningar.

Lönsamhetsberäkningar och skapande av åtgärdspaket.

Följande bakgrundsinformation från Ljusnarsbergs kommun och från besiktningen på

plats har använts i detta projekt:

Ritningar (A-ritningar, K-ritningar, VVS-ritningar)

Drift- och underhållsinstruktioner

Månadsvis energistatistik för fjärrvärme för perioden 2014-2016 (uppmätta värden

och/eller normalårskorrigerat)

Månadsvis energistatistik för el för perioden 2014-2016

Årlig statistik för vattenanvändning för perioden 2014-2016

OVK-protokoll

Intervjuer med personal, drifttekniker och fastighetschef

Energibesiktning har utförts på plats av Alexandra Johansson och Magnus Stråle under

perioden dec-16 till jan-17. En energibalans av byggnaden har simulerats med hjälp av

simuleringsverktyget IDA-ICE. Investeringskostnaderna baseras på antaganden,

beräkningar och offerter.


6

Rapporten har delats upp i följande avsnitt: Byggnaden och dess tekniska system i

nuläget, energianvändning, identifierade åtgärder, åtgärdspaket med Totalmetodiken och

slutsatser.

3 Byggnaden och dess tekniska system i nuläget I detta kapitel beskrivs den nuvarande situationen i byggnaden, dess funktion och dess

tekniska installationer utifrån energibesiktningen. Kapitlet har delats in i ett antal

underrubriker: bakgrundsinformation om byggnaden, inomhusklimat, byggnadsskal,

ventilation, värmesystem, kylsystem, vattensystem, belysning och maskiner.

3.1 Byggnaden och dess utformning Skolan omfattar tre byggnader, själva Kyrkbacksskolan (även kallad Ljusnarsskolan),

Ljusnarshallen och Klockaregården.

Figur 1. Översiktsbild på fastigheten.

I Figur 1 visas de tre byggnaderna som nämns vidare i rapporten, Ljusnarshallen,

Klockaregården samt Kyrkbacksskolan.

Kyrkbacksskolan

Klockargården

Ljusnarshallen


7

Kyrkbacksskolan utgörs av tre byggnadsdelar (A, B och C) från 60-talet, som är

sammanbyggda i efterhand. Ombyggnationer har skett runt 1980 samt senast 2008.

Skolans area är 5583m2.

Figur 2. IDA-modell över Kyrkbacksskolan med markering av byggnadsdelarna A-C.

Klockaregården, är byggd på 1700-talet men har helrenoverats under 2016. Area ca. 400

m².

Ljusnarshallen, som inrymmer gymnastiksal, omklädning, matsal och skolkök är liksom

skolan byggd på 60-talet. En ROT-renovering planeras inom ett par år. Area ca. 1700 m².

Alla ytor är benämnda i Atemp. Totala arean för alla byggnader är 7683 m².

3.2 Byggnadens användning Kyrkbacksskolan är en mellan- och högstadieskola, och i de båda andra byggnaderna

bedrivs idrotts- och fritidsaktiviteter.

Verksamhetstiden för skolan är vardagar cirka 07-17.

Antal elever och personal är idag ca 350 personer.

En viss ökning av elevantalet kan komma att ske inom några år till följd av

omlokalisering av annan skolverksamhet.

B A

C


8

3.3 Inomhusklimat I skolan krävs bra ventilation för det antal personer som vistas i lokalerna samt belysning

för att tillfredsställa behoven för skolverksamheten. Komforten är viktig för prestation

och arbetsklimat för elever och personal.

De temperaturnivåer som enligt uppgift är önskvärda är:

Klassrum 20-21°C

Korridorer 18°C

Klagomål har förekommit på att det är kallt i lokalerna. En förhoppning är att komma

tillrätta med upplevt kallt inomhusklimat och få nöjda brukare.

Enligt stickprovsvisa loggningar av temperaturen i vissa klassrum visar den på en allmänt

låg temperatur på samtliga mätplatser. Kallast var syslöjd/vävrummet på 15,5 grader (en

stund placerades loggern ute i korridoren istället och där var det varmare), vilket inte är

en okej temperatur att arbeta i. Resterande rum låg på en temperatur runt 18-19 grader,

som även det är för lågt.

Se Bilaga 3 (diagram över temperaturloggningar)

Rekommenderad lägsta temperatur vid stillasittande arbete är 20-24 grader enligt

Arbetsmiljöverket.

3.4 Byggnadsskal Skolans klimatskal har förbättrats sedan den byggdes på 60-talet.

De flesta fönster är utbytta till 3-glas modell, men det finns vissa större äldre av 2-glas

modell - främst fönstren i musiksalen och aulan samt korridoren vid övergången från B-

huset till C-huset.

Taket är isolerat med lösull 500 mm i Hus B resp. 300 mm i Hus A och med

mineralullsmatta 150 mm i Hus C (eventuellt kan delar av Hus C ha bättre isolering men

knappast mer än 300 mm).

Väggarna består i huvudsak av 400 mm tegel. Partier under fönster är isolerade med 100

mm mineralull.

Ytterfasaden på skolan består av delvis tegel och delvis puts och trä.

Under plattan till skolan finns en ganska varm krypgrund som isolerar bra. Inga

väsentliga köldbryggor är identifierade.

I ett sidouppdrag har täthetsprovning utförts i delar av skolan (Hus A och Hus C).

Mätningarna uppvisar luftläckage i spannet 2,01-2,84 l/s, m².

Utbyte av kvarvarande 2-glasfönster, komplettering av vindsisolering och åtgärdande av

brister i klimatskalet som orsakar högt luftläckage, bedöms som prioriterade åtgärder.


9

3.5 Tekniska system I detta kapitel beskrivs de tekniska systemen i byggnaden som påverkar byggnadens

energianvändning.

3.5.1 Ventilation och luftbehandling

I skolan finns fem ventilationsaggregat, två i Hus A och B och ett i Hus C.

Alla aggregaten är i bra skick och var vid inventeringen i funktion.

Optimering av drifttider och luftflöden i förhållande till verksamheten bedöms som

prioriterade åtgärder.

3.5.2 Värme

Uppvärmningen består av fjärrvärme från Värmevärden. En gemensam fjärrvärmecentral

för hela skolområdet (3 byggnader) är placerad i Ljusnarshallen, som via kulvert matar de

övriga två byggnaderna.

I Ljusnarshallen används fjärrvärme både till varmvattenberedning och uppvärmning.

I Kyrkbacksskolan och Klockargården används fjärrvärmen enbart till uppvärmning.

Förr fanns en oljeeldad panncentral som försörjde skolan och hallen med värme, vilket

innebär att kulvertledningarna är större uppe vid skolan och smalnar sedan av neråt

hallen. När fjärrvärme installerades gjordes ingen åtgärd av kulvert, och idag är flödet

omvänt (från hallen till skolan) och således är rördimensionerna okonventionella.

Separat utreds just nu möjligheter till nya fjärrvärmecentraler för respektive byggnad. Nu

finns enbart en FC, Ljusnarshallens, och problemet med det är kulvertförluster i

sekundärnätet och tryckfallsproblematik då rören upp till skolan har minst diameter i

början och större i slutet. En ytterligare brist är att undermätning saknas till skolan – det

är bara Klockargården som har en egen undermätare.

Byggnadsvisa fjärrvärmeanslutningar är en god idé då befintlig fjärrvärmecentral börjar

bli ålderstigen och status på sekundärkulverten är osäker. 3 st separata FC underlättar

även uppföljning av energianvändning per byggnad. I denna rapport behandlas inte frågan

om nya fjärrvärmecentraler ytterligare.

Värmedistributionen i skolan sker via värmebatterier i ventilationsaggregat, radiatorer i 2-

rörssystem samt golvvärme i begränsad omfattning. Konstaterade brister finns i

radiatorsystemet och oklart när och om värmeinjustering har skett.

En total översyn av radiatorsystemet och dess injustering bedöms som en prioriterad

åtgärd.

Ett antal elradiatorer förekommer, men i begränsad omfattning.


10

3.5.3 Kyla

På skolan finns inga kylmaskiner.

3.5.4 Belysning

Större delen av belysningen i skolan består av 28 W T5-lysrör. Dessa är dyra att byta ut

mot effektivare LED då effektbesparingen blir låg jämfört med investeringskostnaden, så

återbetalningstiden blir lång. Övriga lampor har ersatts med lågenergi som också är svåra

att byta ut mot effektivare så att de återbetalar sig inom en snar framtid. Alla armaturer är

i bra skick.

Belysningsåtgärder bedöms inte som det mest prioriterade, men relativt omfattande

uppgradering redovisas ändå.

3.5.5 Maskiner

De maskiner som används på skolan är i trä- och syslöjden, utöver det används datorer

och skrivare samt vitvaror som micro, kylskåp, spisar mm. Drifttider är ungefärliga

utifrån personalens vetskap. Antal är baserat på inventering samt förteckningar hos

kunden.

Åtgärder rörande maskiner bedöms inte vara prioriterade, men några allmänna råd ges i

kapitel 5.10 ”Övriga åtgärder”.

3.5.6 Vatten och tappvarmvatten

I skolan värms tappvarmvatten av elektriska varmvattenberedare. Huvudsaklig

vattenanvändning utgörs av toaletter och handfat i WC, pentry samt hemkunskapens tvätt-

och diskmaskiner.

Vid eventuell ny fjärrvärmecentral för skolan bör förutsättningarna för att bereda

tappvarmvatten med fjärrvärme utredas.

Åtgärder rörande vatten och tappvarmvatten bedöms inte vara prioriterade, men några

allmänna råd ges i kapitel 5.10 ”Övriga åtgärder”.

3.5.7 Styr- och övervakningssystem för de tekniska installationerna

Centraliserad styr och övervakning saknas idag. Styr för ventilationsaggregat finns lokalt

i fläktrum. Den tekniska standarden är funktionell.

Nyttjandet av befintlig styrutrustning för driftoptimeringsändamål bedöms som en

prioriterad åtgärd, och då främst avseende ventilationsdriften.


11

4 Energi- och resursanvändning I detta kapitel beskrivs mängden köpt energi/resurser, byggnadens effektbehov och de

olika slutanvändarna av energin. Kapitlet har delats in i ett antal underrubriker:

energistatistik, slutanvändare, basfall och resultat från energisimulationerna.

4.1 Energistatistik Energistatistik inhämtad via ”Mina sidor” hos Värmevärden (fjärrvärme) resp. Ellevio

(el).

4.1.1 Total mediaanvändning hela skolområdet 2014-2016 Tabell 1. Mediaanvändning och nyckeltal 2014-2016 för hela skolområdet (3 by)

Energisort hela fastigheten Enhet 2014 2015 2016

Fjärrvärme (normaårskorrigerad) MWh 1173 1103 1015

Atemp 7683 m2

kWh/m²

Atemp

153 144 132

Fjärrkyla MWh - - -

kWh/m² - - -

Total el MWh 330 320 362

kWh/m² 43 42 47

Total specifik energianvändning kWh/m² 196 186 179

Tappkallvatten (inkommande) m3 1776 1896 2041

Tappvarmvatten (antaget 30 % av KV) m3 533 569 612

Figur 3. Elhistorik 2014-2016.

I Figur 3 visas alla byggnaders totala elhistorik mellan 2014 och 2016.

0 MWh

5 MWh

10 MWh

15 MWh

20 MWh

25 MWh

30 MWh

35 MWh

40 MWh

45 MWh

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Elhistorik

2014 2015 2016


12

Figur 4. Fjärrvärmehistorik 2014-2016.

I Figur 4 visas historik för fjärrvärmen för alla byggnader mellan 2014 och 2016.

Vatten

Figur 5. Historisk vattenförbrukning.

I Figur 5 visas historisk vattenförbrukning under åren 2014-2016 för Ljusnarshallen och

skolan.

0,0

20,0

40,0

60,0

80,0

100,0

120,0

140,0

160,0

180,0

200,0

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Fjärrvärmehistorik

2014 2015 2016

0

500

1000

1500

2000

2500

2014 2015 2016

m3

Vattenförbrukning

Ljusnarshallen Skolan Totalt


13

4.1.2 Uppskattad fördelning mellan byggnader

Alla byggnader mäts inte separat – därav har uppdraget komplicerats och vi har valt att

fokusera på energifördelning framför effektbehov för resp. byggnad.

Baserat på tillgänglig energistatistik, extrapolering av avlästa värden på undermätare och

överslagsmässiga beräkningar för alla byggnader, har fördelningen enligt nedan tagits

fram avseende el, fjärrvärme och vattenförbrukning:

El

Elabonnemang/mätare finns gemensamt för Kyrkbacksskolan och Ljusnarshallen samt en

enskild mätare och abonnemang för Klockargården.

Figur 6. Uppskattad fördelning av el mellan byggnaderna.

109 MWh

24 MWh

229 MWh

Elfördelning 2016

Hallen

Klockargården

Skolan


14

Fjärrvärme

Fjärrvärmecentral/mätare gemensam för samtliga byggnader.

Undermätare för Klockargården.

Figur 7. Uppskattad fördelning av fjärrvärme mellan byggnader.

Föregående uppskattade fördelningar har använts för att rimlighetskontrollera och

kalibrera byggnadssimuleringen i IDA.

4.1.3 Kyrkbacksskolans mediaanvändning

IDA-simuleringen påvisar en något högre värmeanvändning (41 MWh) för

Kyrkbacksskolan, jämfört med uppskattning enligt föregående kapitel. Vi väljer att

använda resultatet från simuleringen, då vi bedömer den som mer korrekt.

Tabell 2. Mediaanvändning och nyckeltal 2016 för Kyrkbacksskolan.

Energisort enbart skola Enhet 2016

Fjärrvärme MWh 684

Atemp 5583 m2 kWh/m² Atemp 123

Fjärrkyla MWh -

kWh/m² -

Fastighetsel MWh 140

kWh/m² 25

Specifik energianvändning enligt BBR kWh/m² 148

Verksamhetsel MWh 89

kWh/m² 16

Total specifik energianvändning kWh/m² 164

Tappkallvatten (Inkommande) m3 696

Tappvarmvatten (antaget 30 % av KV) m3 209

287 MWh

24 MWh

643 MWh

7 MWh23 MWh

Fjärrvärmefördelning 2016

Hallen

Klockaregården

Skolan

Kulvertförluster

VV hallen


15

4.2 Slutanvändare Fördelning av energianvändning är baserad på såväl beräkningar som erfarenhetsbaserade

uppskattningar. Största elposten på skolan är ventilationsfläktarna därefter kommer

belysningen. Fjärrvärme används till värmebatterier i ventilationsaggregat samt

radiatorer.

Tabell 3. Energianvändning uppdelat på slutanvändare för Kyrkbacksskolan.

Skolan Fastighetsel Verksamhetsel Fjärrvärme

Radiatorer - - 392 MWh

Ventilation - - 292 MWh

Fläktar 105 MWh - -

Pumpar 5 MWh - -

Belysning - 57 MWh -

Teknikutrustning - 26 MWh -

Stuprörsvärme 11 MWh - -

VVbered/elrad 20 MWh - -

Övrigt - 6 MWh -

140 MWh 89 MWh 684 MWh

Figur 8. Fördelning av el i skolan.

I Figur 8 visas fördelning av totala elen i skolan, både för verksamhet och fastighet.

Nästan hälften av elen går till ventilationen och en fjärdedel till belysning.

4.3 Basfall för energianvändningen Utgångsläget, eller basfallet, för energianvändning är värden enligt kap. 4.1.3 och 4.2.

Temperaturen är justerad till godkänd nivå enligt Arbetsmiljöverket. Vid kalibreringen av

basfallet har antal personer samt verkningsgrad för ventilationsaggregat justerats ner.

105 MWh

5 MWh

57 MWh

26 MWh

11 MWh

20 MWh 6 MWh

Fastighetsel skolan 2016

Fläktar

Pumpar

Belysning

Teknikutrustning

Stuprörsvärme

VVbered/elrad

Övrigt


16

5 Identifierade åtgärder I detta kapitel beskrivs de tekniska och ekonomiska detaljerna för de identifierade

energibesparingsåtgärderna – dessa specificeras även i Bilaga 2. Klimatskalsåtgärderna

(Åtgärd 3, 5 och 8) är simulerade i IDA medan övriga åtgärder har beräknats på annat sätt

– se respektive åtgärd.

5.1 Åtgärd 1 Justering av drifttider generellt samt flöde LB2 Drifttider är överlag onödigt långa, vilket föreslås justeras. Det finns även sju

frånluftsfläktar i klassrummen (Hus A) som startar när temperaturen passerar 21°C (dock

var en utav fläktarna ur funktion), samtidigt som uteluftsspjäll öppnar för att kompensera

undertrycket.

Genom att istället använda forcering på de klassrum som har extra fläktar så kan mycket

värme sparas. Drifttiderna för frånluftsfläktarna är dock väldigt osäkra. LB2 är det

aggregat som betjänar salarna som har frånluftsfläktar. Om LB2:s luftflöde ökas kan den

ouppvärmda uteluften ersättas med värmeåtervunnen tilluft från aggregatet.

Beräkningsmall i Excel har använts för att räkna ut energibesparing. Mallen tar hänsyn till

bl.a. luftflöden, effekter, drifttider, temperaturer, verkningsgrad etc.

Tabell 4. Åtgärd 1. Justering av drifttider generellt och flöde LB2.

Åtgärd 1-Justering drifttider mm

Årlig energibesparing värme 82 MWh/år

Årlig energibesparing el 29 MWh/år

Effektbesparing värme kW

Effektbesparing el kW

Övrig besparing kkr/år

Total årlig kostnadsbesparing 94 kkr/år

Total investeringskostnad 260 kkr

Energiinvesteringskostnad kkr

Kalkyltid 15 år


17

5.2 Åtgärd 2 Justering drift ventilation efter säsong/lov Även årsvis justering av drifttider föreslås, så att aggregaten inte går som vanligt under

loven, utan stängs av med ett årsur. Detta är en stor kostnadspost som är helt onödig och

kan spara mycket energi. Beräkningar enligt samma princip som Åtgärd 1.

Tabell 5. Åtgärd 2 Justering drift ventilation efter säsong/lov.

Åtgärd 2-Justering drifttider säsong/lov









Kalkyltid 15 år

5.3 Åtgärd 3 Montering av isolerruta på befintliga 2-glasfönster

samt minskad fönsteryta Vissa av fönstren, framförallt i aulan och musiksalen (7,5 m²), men även i korridoren från

B-huset till C-huset (13,2 m²) består av 2-glas fönster. Om dessa kompletteras med en

extra isolerruta kan både energibesparingar göras samtidigt som komforten i lokalerna

ökar. I åtgärden ligger även att bygga igen och minska fönsterytan i aula/musiksal med

7,1 m².

Tabell 6. Åtgärd 3 Montering av isolerruta på befintliga 2-glasfönster samt minskad fönsteryta.

Åtgärd 3-Montering av isolerruta mm

Årlig energibesparing värme 5,6 MWh/år

Årlig energibesparing el - MWh/år







Kalkyltid 40 år


18

5.4 Åtgärd 4 Värmeinjustering av befintliga radiatorer De befintliga radiatorerna i skolan fungerar inte optimalt. Vissa är installerade med

tillopp och retur förväxlat, vilket gör att radiatorn inte fungerar alls. Andra radiatorer har

termostaten vertikalt istället för horisontellt vilket gör att de inte fungerar som de ska.

Alla sådana uppenbara fel behöver åtgärdas. I åtgärden föreslås att alla radiatorventiler

och termostater byts och att hela värmesystemet injusteras. Även rengöring/luftning av

radiatorer, kontroll så att radiatorer sitter fritt (utan möbler och andra inventarier framför)

behövs.

Tabell 7. Åtgärd 4 Värmeinjustering av befintliga radiatorer.

Åtgärd 4-Värmeinjustering av bef. rad.









Kalkyltid 15 år

5.5 Åtgärd 5 Tilläggsisolering vind A- och C-huset Vindsisoleringen på A- och C-huset är inte så tjock. 300 mm lösull i A-huset enligt

uppgift. I C-huset svårt att komma åt, men mer än 300 mm isolering finns ej. Här bör en

tilläggsisolering göras så att det i alla fall blir 500 mm lösull på respektive vind.

Tabell 8. Åtgärd 5 Tilläggsisolera vindar

Åtgärd 5-Tilläggsisolera A- och C-huset









Kalkyltid 40 år


19

5.6 Åtgärd 6 Byte av belysning mot LED Belysningen i skolan består till största del av T5-lysrör samt lågenergilampor, men även

vanliga glödlampor förekommer. Att byta lågenergi mot LED, som är mer effektivt, ger

ganska liten effektbesparing då lågenergilamporna fortfarande är väldigt effektiva.

T5-lysrören är mer effektiva än T8-rören men LED kan minska effekten ytterligare. En

T5-armatur drar cirka 65 W och dessa kan bytas mot en LED-armatur på 30 W, vilket

genererar en effektbesparing på 35 W. Däremot är LED kostsamt vilket gör att

investeringskostnaden är hög. Livslängden och underhållet är dock mindre än med

vanliga lysrör. En ny LED-armatur med installation kostar cirka 2 000 kr.


bl.a. antal, effekter, drifttider etc.

Tabell 9. Åtgärd 6 Byta belysning.

Åtgärd 6-Byta belysning mot LED

Årlig energibesparing värme -5 MWh/år








Kalkyltid 15 år


20

5.7 Åtgärd 7 Timer utsug slöjd I träslöjden finns ett utsug som har både högfart och lågfart. Vid

”dammsugning/städning” efter lektion används utsuget på högfart cirka 20h/v. Övrig tid

går det på lågfart dygnet runt. Det skulle räcka att utsuget går på lågfart enbart arbetstider.

Minska lågfartsdriften från 148h/v till 40h/v.


bl.a. luftflöden, effekter, drifttider, temperaturer, verkningsgrad etc.

Tabell 10. Åtgärd 7 Timer utsug träslöjd.

Åtgärd 7-Timer utsug









Kalkyltid 15 år

5.8 Åtgärd 8 Täta läckage Vid läckagesökning upptäcktes flera större otätheter i tak. Dessa finns redovisade i en

separat rapport med bilder från värmekamera som påvisar de stora värmeförlusterna.

Dessa bör åtgärdas snarast då de betyder stor värmeförlust i bygganden.

Tabell 11. Åtgärd 8 Täta läckage.

Åtgärd 8-Täta läckage









Kalkyltid 40 år


21

5.9 Åtgärd 9 Installation solceller Eftersom skolan har ett bra rakt söderläge skulle solceller kunna passa bra på någon av

takytorna på Hus A eller B. Däremot ger de mest effekt sommartid när verksamheten är

stängd vilket gör att vinsten inte blir lika stor. Överskottet av den producerade elen

sommartid skulle kunna säljas ut på nätet, det görs dock till ett lågt pris. Försäljning av

överskottsel har inte tagits med i beräkningarna.

Tabell 12. Åtgärd 9 Installation solceller.

Åtgärd 9-Installation solceller

Årlig energibesparing värme - MWh/år








Kalkyltid 20 år

5.10 Övriga åtgärder Vid inventeringen påträffades många ”dolda” radiatorer. Bland annat stod soffor och

liknande framför radiatorerna vilket gör att de inte sprider värmen som de ska. Dessutom

var många termostater skymda av gardiner vilket gör att de känner av temperaturen

innanför gardinen och inte i rummet. Detta är en lätt åtgärd som bör prioriteras.

* Energiutbildning för personalen (möblering, standby-förluster, handhavande (ex. rätt

temperatur i kylar och frysar, släckrutiner) m.m.)

* Ställ energikrav vid inköp av maskiner och utrustningar (inköpsrutiner) samt välj

energieffektiv teknik vid utbytesåtgärder (ex. ljuskällor eller sanitetsarmaturer).


22

6 Åtgärdspaket med Totalmetodiken I detta kapitel beskriv resultaten från lönsamhetsberäkningar med detaljer för

åtgärdspaket som uppfyller fastighetsägarens lönsamhetskrav, total investeringskostnad

och beräknad total energi- och kostnadsbesparing efter implementering av åtgärdspaketet.

Kapitlet är indelat i två underrubriker: indata och resultat.

6.1 Indata för lönsamhetsberäkningar Energipriser är baserade på fakturor från kund. Fjärrvärmen är ett snitt på alla månaders

kostnad fördelad på värmanvändningen. Elpriset är också ett snitt på årets månader

fördelad på elanvändningen. Även kostnader för elnät är invägt.

Tabell 13. Mediapriser.

Energipriser Pris (kr/MWh)

Fjärrvärme 775

El 1088

Kalkylränta 2,75%

Årlig relativ energiprisförändring utöver inflationen 2%

6.2 Resultat från lönsamhetsberäkningar I detta kapitel redovisas resultat från Totalverktyget.

Tabell 14. Sammanställning av åtgärdspaket

Beräknad total kostnadsbesparing 280 kSEk/år

Beräknad energiinvesteringskostand 1897 kSEk/år

Internränta för åtgärdspaketet 15,27 %

Beräknad total värmebesparing 249 MWh/år

Beräknad total kylbesparing - MWh/år

Beräknad total elbesparing 80 MWh/år

-varav fastighetsel 45 MWh/år

-varav verksamhetsel 35 MWh/år


23

Figur 9

Figur 10


24

Nedan finns en sammanställning över åtgärdspaketet.

Tabell 15. Åtgärdsförslag.

Besparing värme

[MWh/år] [kkr/år]

Besparing el [MWh/år]

[kkr/år]

Total besparing [kkr/år]

Investering [kkr]

Kalkyltid [år]

Åtgärd 1 Justering drifttider

generellt samt flöde LB2

82

63

29

31

94 260 15

Åtgärd 2 Justering drifttider

säsong/lov

10

8

6

7

15 10 15

Åtgärd 3 Isolerruta samt

minskad fönsteryta

6

4

- 4 77 40

Åtgärd 4 Värmeinjustering

radiatorer

20

15

- 15 300 15

Åtgärd 5 Tilläggsisolering av

A+C-huset

84

65

- 65 162 40

Åtgärd 6 Byte av belysning

till LED

-5

-4

24

26

22 691 15

Åtgärd 7 Timer spånutsug 19

15

11

12

27 15 15

Åtgärd 8 Täta läckage 33

26

- 26 200 40

Åtgärd 9 Installation

solceller

- 10

11

11 182 20

Totalt 249

193

80

87

280 1 897 -

7 Slutsatser Det finns ett par mycket lönsamma driftoptimeringsåtgärder avseende drifttider

ventilation och förbättrad styrning av ventilation i Hus A. Klimatskalsåtgärder är

identifierade och har sammantaget god ekonomi. Även installation av solceller,

värmeinjustering och belysningsåtgärder inryms i ett lönsamt åtgärdspaket.


25

8 Bilagor

Bilaga 1. Indata för energisimuleringar

Indata för simulering basmodell i IDA återfinns i Bilaga 4.

Tabell 16. Förteckning ventilationsaggregat.

Betjänar Modell Flöde [m3/s]

Typ Installationsår, skick

Hus B LB1 ABX aggregat 3 FTX

1994, okej skick skulle ev behöva lite underhåll

Hus A LB2 Gold aggregat 3,1 FTX

1999, okej skick

Hus C LB3 Stingaggregat 1,2 FTX

2004, bra skick!

Hus B Kemisalar LB4 Envistar Flex 0,6 FTX

2008, bra skick!

Hus A Aula/musik LB5 Envistar Flex 0,4 FTX

2008, bra skick!

I Tabell 16 beskrivs översiktligt de fem luftbehandlingsaggregat som finns. Drifttider är

generellt Må-Fre 06-18.


26

Tabell 17. Förteckning belysning.

Betjänar Specifikt Typ Effekt Drifttid Antal Energi

Hus C klassrum längst ner

Lysrör T5 34 W 2 000 h 32 st 2,2 MWh

Korridor Låg energi 18 W 2 400 h 22 st 1,0 MWh Stor sal Lysrör T5 34 W 2 000 h 35 st 2,4 MWh Träslöjd Lysrör T5 34 W 2 000 h 50 st 3,4 MWh Hemkunskap Lysrör T5 34 W 2 000 h 56 st 3,8 MWh Syslöjd Lysrör T5 34 W 2 000 h 36 st 2,4 MWh Fläktrum Lysrör T5 34 W 500 h 60 st 1,0 MWh Övriga utrymmen Smålampor 24 W 1 000 h 7 st 0,2 MWh Övriga utrymmen Lysrör T5 34 W 500 h 14 st 0,2 MWh Korridor C-B Låg energi 18 W 2 400 h 29 st 1,3 MWh Korridor C-B Lysrör T5 34 W 2 400 h 5 st 0,4 MWh Korridor C-B Små 50cm T5 18 W 2 400 h 72 st 3,1 MWh Grupprum Lysrör T5 34 W 1 500 h 6 st 0,3 MWh klassrum Lysrör T5 34 W 2 000 h 46 st 3,1 MWh Källare Lysrör T5 34 W 1 500 h 34 st 1,7 MWh

Hus B Korridor Låg energi 18 W 2 400 h 60 st 2,6 MWh Klassrum Lysrör T5 34 W 2 000 h 124 st 8,3 MWh

Hus A Klassrum Lysrör T5 34 W 2 000 h 162 st 10,9 MWh Grupprum Lysrör T5 34 W 1 500 h 18 st 0,9 MWh Grupprum Lysrör T5 59 W 1 500 h 12 st 1,1 MWh Korridor Låg energi 18 W 2 400 h 121 st 5,2 MWh Aula Låg energi 18 W 1 000 h 70 st 1,3 MWh Övriga rum Smålampor 20 W 1 000 h 1 st 0,02 MWh

I Tabell 17 beskrivs de olika typerna av belysning i Kyrkbacksskolan. Den främsta

belysningen består av T5-lysrör. Drifttiderna är antagna utifrån verksamhetstider.


27

Tabell 18. Lista över teknisk utrustning.

Antal Drifttid/vecka (h) Effekt (W) Energi/År (kWh)

Datorer 100 15 200 14400

Skrivare/kopiatorer 19 2 50 91

Lyftbord 3 1 1100 158

Symaskiner 10 5 90 216

Elpiano 1 15 500 360

Spis+fläkt 5 3 1700 1224

Torktumlare 1 2 500 48

Torkskåp 1 3 2000 288

Diskmaskin 2 3 2000 576

Diskmaskin Större 2 3 3000 864

Tvättmaskin 2 5 400 192

Micro 6 4 1500 1728

Kaffemaskin 1 4 1500 288

Kyl/Frys 5 168 80 3225

Borr 1 3 350 50

Borr 1 3 710 102

Pelarborr 1 2 750 72

Sticksåg 2 5 80 38

Slip 2 1 750 72

Bandsåg 1 10 1500 720

Hyvel 1 10 1000 480

Svarv 2 1 750 72

Fräs 1 1 900 43

Städmaskiner 3 3 2000 864

26 173 kWh

I Tabell 18 visas alla maskiner och tekniska installationer. Data är baserad på

dokumentation och ungefärliga tider som personal har uppskattat samt antagna effekter.


28

Bilaga 2. Indata för energibesparingsåtgärder

Åtgärd Förklaring beräkning Priser investering

1 Drifttiden på alla aggregat sänks från M-F 06-18 till M-F 06:30-16. 7st FF klassrum stängs under uppvärmningssäsongen och flödet på LB2 höjs för att kompensera dessa.

Priser är antagna till 2kkr/aggregat för justering drift. Mtrl kost spjäll/kanalisation/don LB2 100 kkr. Styrning 75 kkr och arbete/injustering mm 75 kkr. (kostnader utifrån erfarenhet)

2 Stänga av aggregaten helt 8v på sommaren, 1v höst resp sportlov och 2v jullov. Minska med 720 h (8% av tiden) (12v*5dagar*12h drift/dag)

Pris är antaget till 2000 kr per aggregat för justering

3 I Aulan samt Musiksalen skall enbart mittenrutan sparas och fönstren runt om ersätts med ny fasad, mittenrutan får dessutom en extra isolerruta. I övergången från B-huset till C-huset föreslås att fönstren kompletteras med en extra isolerruta. U-värdesförbättringen från 2,9 till 1,6 W/m²,K är lågt antaget utifrån erfarenhet.

Pris är antaget för ny isolerruta på alla mittenrutor i musiksal och aula samt fönstren i övergången. Kostnad för installation och material är ca 2000 kr/m2 som är förslag från Grundels. För rivning av väggen och uppbyggnad av ny fasad har en kostnad på 5000 kr/m2 antagits utifrån internetsökning hos olika byggföretag.

4 Mängdningen av radiatorer är gjord utifrån gamla ritningar som antas stämma på ett ungefär. Antalet radiatorer är cirka 300 stycken. Besparingen är antagen till 5% av beräknad värmeanvändning för radiatorer.

Kostnaden innefattar byte av radiatorventil inkl termostat, samt injustering av hela värmesystemet. Kostnaden ansätts utifrån erfarenhet till 1000 kr per radiator.

5 Ytan på taket, på A och C huset som skall tilläggsisoleras, är mätt på en ritning till 2700 m2. U-värdesförbättringen från 0,3 till 0,1 W/m²,K är antaget utifrån erfarenhet.

Priset för lösullsisolering enligt offert samt antaget omkostnads-påslag 50% (byggåtgärder mm) ger ett pris på 60kr/m2.

6 Antalet lampor är mängdat vid inventeringen och det antas räcka med hälften av armaturerna samt lamporna då LED är effektivare ljuskälla. Dessa antaganden är baserade på tidigare erfarenhet gällande belysning.

Priset är baserat på en tidigare offert och nya LED-armaturer kostar omkring 2000 kr inkl arbete och lågenergilampor som ersätter glödlampor kostar ca 100 kr (byts själv)

7 Styrning av utsuget i träslöjden är sänkt från dygnet runt till arbetstid 40h/v

Kostnaden har antagits utifrån erfarenhet till 15 000 kr för installation av timer.

8 Täta otätheter främst tak. Genomsnittligt luftläckage bedöms minska från 2,2 till 1,4 l/s, m².

Kostnad är ansatt utifrån erfarenhet till 200 000 kr för material och arbete.

9 Solcellerna är beräknade med 1 paket med 130m2 solceller som ger ca 20 MWh per år, dock mest sommartid när ingen verksamhet är igång, antar enbart hälften av elen används i fastigheten.

Priset för ett paket är 160 000 kr enligt offert och installation antas till 100 000 kr. Bidrag på 30% finns att söka och detta är invägt i investeringskostnaden.


29

Bilaga 3. Temperaturloggningar

Separat fil

Bilaga 4. Indata till simulering basmodell IDA

Separat fil


Documents

Kyrkbacksskolan - Belok