Läkemedelsverkets arbete för att motverka olagliga läkemedel

Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN

Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala

Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax: +46 (0)18 54 85 66

Internet: www.lakemedelsverket.se E-mail: [email protected]

Läkemedelsverkets arbete för att motverka olagliga läkemedel

2011-12-30

Läkemedelsverkets arbete för att motverka olagliga läkemedel 2

Innehåll

1 Sammanfattning ...................................................................................................3

2 Regeringsuppdraget 2010-2011 ...........................................................................7

3 Bakgrund..............................................................................................................8

Redovisning av uppdraget: ........................................................................................13

4 Kartläggning av målgrupper och miljöer ...........................................................13

5 Säkerhetsdetaljer på förpackningar ....................................................................36

6 Samverkan med andra aktörer ...........................................................................37

7 Läkemedelsverkets linjearbete för bekämpning av olagliga läkemedel ............38


1 Sammanfattning

Läkemedelsverket har i enlighet med uppdraget från regeringen (S2010/9174/SK)

utrett följande frågor:

Definition av målgrupper för information om olagliga läkemedel, samt i

vilken miljö som dessa är mottagliga för information.

Förutsättningarna för att införa säkerhetsdetaljer på läkemedel.

Uppdraget innebär även att samråda med olika aktörer som skola, sjukvård,

tull och polis.

Läkemedelsverket beskriver i denna rapport också det löpande arbetet med att

motverka olagliga läkemedel, problemets omfattning och medicinska risker baserat på

två enkätstudier, ett flertal internationella referenser samt av Läkemedelsverket

genomförda tillsynsprojekt som visar på förekomsten av medicinskt farliga produkter

inom områden som bantningsmedel och potenshöjande medel.

Det saknas i dagsläget underlag för att uppskatta de medicinska och

samhällsekonomiska kostnaderna för olagliga läkemedel i Sverige. I rapporten lämnas

förslag på hur kunskapsläget kan förbättras.

Med olagliga läkemedel avses förfalskade läkemedel samt alla produkter som

klassificeras som läkemedel, men som inte är godkända för försäljning.

1.1 Målgrupper och miljöer

Sju av tio svenska medborgare köper eller kan tänka sig att köpa läkemedel via

internet där risken är mycket stor att råka ut för olagliga läkemedel enligt den

undersökning som Läkemedelsverkets genomfört under 2011. Ca 35 procent uppger

dessutom att de kan tänka sig att handla läkemedel eller liknande preparat via

webbplatser som inte drivs av godkända svenska apotek, och 11 procent uppger att de

redan har handlat via sådana kanaler.

De medicinska riskerna med olagliga läkemedel bedöms vara stora och i många fall

underskattade i konsumentledet. Även om köparen är medveten om de medicinska

riskerna är drivkrafterna att nå en önskad effekt i vissa grupper starka. Själva

risktagandet kan i särskilda fall upplevas som positivt och därmed vara en pådrivande

kraft, vilket ger problemet en större komplexitet.

1.1.1 Prioriterade målgrupper

Läkemedelsverket har identifierat flera grupper där riktade kommunikationsinsatser

är befogade för att förändra kunskap, attityd och beteende:

Personer som använder preparat för viktminskning

Personer som använder preparat för träning


Personer med fysisk värk och smärta

Personer med psykiska besvär/sjukdomar eller insomningsproblem

Utöver dessa målgrupper har också bredare målgrupper identifierats som relevanta för

att kunna förändra riskmedvetandet. Dessa bör känna till förekomsten och riskerna

med olagliga läkemedel och bör kunna hantera situationer då de möter personer som

köper och använder dessa.

Unga personer i allmänhet

Sjukvårdspersonal

Apotekspersonal

Allmänheten

1.1.2 Miljöer och kommunikationsinsatser

Det finns en rad miljöer där kommunikationsinsatser har möjlighet att bidra till ökad

kunskap, förändrad attityd eller förändrat beteende. Exempel på dessa är

internetforum och bloggar/sociala medier, sjukvården, apotek, tränings- och

idrottssammanhang och skolmiljöer.

Det går dock inte att entydigt välja en enskild miljö och kommunikationskanal där det

skulle vara särskilt verksamt att synas, snarare handlar ett effektivt arbete mot

olagliga läkemedel om att vara närvarande i ett flertal olika sammanhang och miljöer

över längre tid.

Effektmätningarna av Läkemedelsverkets kampanj Crime Medicine som pågick

2008-2010 visade att det går att höja riskmedvetenheten hos allmänheten, men att

kunskapen är en färskvara. Med kampanjen förändrades allmänhetens kunskaper om

handel med olagliga läkemedel på Internet. Från att riskerna i det närmaste varit

okända, kunde hälften av den vuxna befolkningen spontant berätta om riskerna för att

få förfalskade produkter.

För att ändra kunskap, attityd och beteende behövs genomtänkt kommunikation där

det även är viktigt att beakta en rad faktorer som inverkar på riskbeteendet:

Kunskapen om läkemedel och attityden till läkemedelsanvändning.

Normer kring t.ex. kroppsideal, medicinering och piratkopierade produkter.

Individens benägenhet att medvetet undvika eller ta risker.

Förmåga till riskvärdering, dvs. förhållandet sannolikhet och konsekvens.

Drivkrafter, t.ex. den önskade effekten som man vill nå.

Attityd till självdiagnostisering och självmedicinering.

Kunskapen om, och tillgång till, legala produkter och inköpskanaler.

Patienters upplevelse av hjälp och stöd från sjukvården


Sverige har som land många års erfarenhet av att arbeta med kommunikationsinsatser

kring folkhälsofrågor, till exempel inom områden som alkohol, tobak, droger, säkrare

sex och trafikbeteende.

Erfarenheterna från detta arbete pekar på att det tar tid att utveckla, utvärdera och

sprida verksamma metoder och att detta måste göras systematiskt och med ett mer

långsiktigt förhållningssätt. Olika målgrupper och individer behöver olika typer av

information och färdigheter för att kunna förändra sina attityder och beteenden.

I arbetet med att förändra målgruppernas kunskaper, attityder och beteenden så kan

det bli nödvändigt för myndigheter, sjukvård och apotek att komplettera sin egen

kunskap om olaglig handel av läkemedel i områden som ligger närmare

beteendevetenskap.

1.1.3 Läkemedelsverket är en samverkande kraft

Läkemedelsverket har idag en viktig roll i arbetet mot olagliga läkemedel och strävar

efter att förstärka och utöka arbetet mot olaglig läkemedelsanvändning på flera

områden, med både riktade och allmänna kommunikationsinsatser, via normgivning

och tillsynsarbete samt genom samverkan med andra aktörer. En rad faktorer gör idag

Läkemedelsverket till en central aktör i arbetet mot olagliga läkemedel:

Läkemedelsverket är normgivare och tillsynsmyndighet med de legala

verktygen att motverka kriminella aktörer.

Läkemedelsverket har farmaceutisk och medicinsk kompetens att bedöma

riskerna med produkterna.

Läkemedelsverket samverkar idag med många andra aktörer och kan dra

lärdom av deras insatser inom andra kampanjområden, t.ex. tobaksprevention

och alkoholmissbruk.

Läkemedelsverket har också en hög trovärdighet gentemot allmänheten såväl

som sjukvården, apotek, myndigheter och andra samverkansaktörer.

1.1.4 Nästa steg

Det finns en rad centrala kunskaps- och kommunikationsinsatser för att på sikt

åstadkomma förändringar hos de identifierade målgrupperna:

Formulera effektmål i både kort och långt perspektiv för respektive målgrupp.

Fastställa de mätmetoder som kan ge en bild av insatsernas effekt.

Etablera operativ samverkan med andra aktörer i kommunikationsfrågorna,

till exempel Folkhälsoinstitutet och Riksidrottsförbundet, för att dra nytta av

de erfarenheter som finns kring kommunikation på folkhälsoområdet.

Planering av breda kommunikations- och opinionsbildningsinsatser så att

frågan får en plats på den ”dagliga agendan”.


Bevisföra problemen, dvs. löpande rapportera om de fynd som görs i det

löpande arbetet mot olagliga läkemedel.

Erbjuda kompetensutveckling för lärare, idrottsledare, fackjournalister och

andra nyckelpersoner som omger och kan påverka målgrupperna.

Öka medvetenheten inom sjukvården och apoteksbranschen och etablera ett

arbetssätt där kunskap om patienters användning av olagliga läkemedel

synliggörs.

1.2 Säkerhetsdetaljer på läkemedel

Europaparlamentet och rådets direktiv 2011/62/EU kommer innebära att i huvudsak

receptbelagda läkemedel måste ha säkerhetsdetaljer som medger verifikation av

äkthet, spårbarhet och identifikation av varje enskild förpackning genom hela

distributionskedjan. Receptfria läkemedel behöver normalt inte förses med

säkerhetsdetaljer.

Det arbetssätt som förordas av många intressenter i Europa för att leva upp till de nya

direktiven från EU är s.k. ”end-to-end verification”. Det innebär att produkten

checkas in och ut ur distributionskedjan i varje land via en onlineprocess för e-

verifikation mot ett centralt system med identifikationsdata.

Tillverkaren ansvarar för att identifikationskoder lagras i en databas innan varan går

ut i distributionskedjan. E-verifikation har testats i ett pilotprojekt i Sverige.

1.3 Samråd med olika aktörer

Samverkan med andra aktörer sker dels i det operativa linjearbetet, men också på en

strategisk nivå, t.ex. med Tullverket, Rikspolisstyrelsen och Åklagarämbetet. Ett av

syftena är att tydliggöra de roller och befogenheter olika myndigheter har och vad

som saknas/bör justeras för att göra insatserna mer effektiva. Tillsammans med

Livsmedelsverket har Läkemedelsverket diskuterat en ny modell för hur

myndigheterna gemensamt kan agera mot ”gråzonsprodukter”.

Under året har ett brett representerat intressentforum med olika aktörer på

läkemedelsområdet, där Läkemedelsverket är sammankallande, arbetat för att öka

medvetenheten om det aktuella läget för förfalskade läkemedel.

Läkemedelsverket har bland annat diskuterat resultaten från de båda

undersökningarna i denna rapport med ett flertal aktörer

(Läkemedelsindustriföreningen, Polisen, Riksförbundet för hjälp mot narkotika och

läkemedelsberoende, Riksidrottsförbundet samt Giftinformationscentralen), och har

fått tydliga bekräftelser på att bilden som undersökningarna ger stämmer väl med

nuvarande situation.


2 Regeringsuppdraget 2010-2011

Regeringen har den 22 december 2010 i Regleringsbrev för Läkemedelsverket 2011

(S2010/9174/SK) definierat uppdraget:

Olaga läkemedel

Läkemedelsverket påbörjade 2008 en informationskampanj riktad till

allmänheten om riskerna med olaga försäljning av de produkter som faller inom

Läkemedelsverkets ansvarsområde. Informationskampanjen fortsatte åren

2009-2010.

Under 2011 ska Läkemedelsverkets arbete för att motverka olaga försäljning av

läkemedel innefatta en samrådan med olika aktörer som skola, sjukvård samt

tull och polis. Press- och talespersoner med förtroende hos målgrupperna bör

involveras.

Läkemedelsverket ska senast den 30 december 2011 redovisa analyser och

undersökningar för att definiera målgrupperna och i vilken miljö som dessa är

mottagliga för information om olaga läkemedel. Analyserna ska säkerställa att

mål uppfylls och att valda metoder är verksamma.

Läkemedelsverket ska även, i samverkan med Apotekens Service AB och andra

berörda aktörer, utreda förutsättningarna för att införa säkerhetsdetaljer på

läkemedel i syfte att öka spårbarheten i de fall olaga läkemedel kommit in i den

legala distributionskedjan. Uppdraget ska redovisas senast den 30 december

2011.

2.1 Kommentarer till uppdraget

”Analyserna ska säkerställa att mål uppfylls och att valda metoder är verksamma.”

Kommunikationsinsatser om olagliga läkemedel är i denna rapport endast berörda

som tänkbara exempel, varför det inte heller går att utvärdera eventuella effekter. Ett

första steg i att nå god effekt är den systematiska kartläggningen av relevanta

målgrupper. Metodutvärdering och löpande uppföljning är däremot en del i

planeringen av operativa kommunikations- och utbildningsinsatser. Statens

Folkhälsoinstitut har nyligen samlat och påbörjat utvärdering av olika metoder för

folkhälsoarbete i sitt projekt Metodbanken, varför de bör vara en central

samverkansaktör i arbetet framöver.1

1 Uppdrag att vidareutveckla metodbanken för hälsofrämjande insatser, Folkhälsoinstitutet, www,fhi.se (2011-03-31)


”...innefatta en samrådan med olika aktörer som skola, sjukvård samt tull och polis.

Press- och talespersoner med förtroende hos målgrupperna bör involveras.”

Läkemedelsverket har i linjearbetet mot olagliga läkemedel löpande kontakt med en

rad aktörer på området, till exempel polis, tull och sjukvård. Resultaten från de

undersökningar som har genomförts har också diskuterats med en rad nationella

aktörer. Företrädare för skolan har däremot inte involverats i undersökningen, inte

heller har några specifika talespersoner involverats. Sådana aktiviteter är, i likhet med

metodval, en del i planeringen av operativa kommunikations- och utbildningsinsatser.

Företrädare för skola, idrottsrörelse och andra nyckelaktörer blir däremot viktiga att

identifiera och involvera i det fortsatta arbetet.

3 Bakgrund

Det är som regel omöjligt för konsumenter, patienter eller sjukvårdspersonal att själva

avgöra om ett läkemedel är av bra eller dålig kvalitet, om det är lagligt eller olagligt.

Patienten/konsumenten är därför i en utsatt situation, helt beroende av att det finns

regler och en god offentlig tillsyn av läkemedelshanteringens alla led som skyddar.

Olagliga läkemedel är idag ett allvarligt problem i många länder. Tusentals människor

utsätts varje år för onödigt lidande eller dör på grund av kriminella handlingar. Detta

är sedan länge ett välkänt problem i utvecklingsländer. Mindre känt är att förfalskade

och undermåliga läkemedel är ett snabbt växande problem också i västvärlden.2

3.1 Medicinska konsekvenser och samhällskostnader

Genom bland annat Läkemedelsverkets egna undersökningar av läkemedel som köpts

in från internetbutiker så är det klarlagt att olaglig handel med läkemedel innebär att

kvalitetsmässigt undermåliga eller farliga produkter når allmänheten. Förekomsten av

olagliga läkemedel kan dessutom innebära risk för underbehandling av sjukdomar,

skadlig felanvändning av läkemedel och ökad antibiotikaresistens när användningen

inte grundas på adekvat diagnos och rådgivning från kompetent sjukvårdspersonal.

Därmed motverkas en del av de ansträngningar som görs inom ramen för den

nationella läkemedelsstrategin.

Kartläggning av de medicinska riskerna och därmed följande samhällskostnader

kräver en större utrednings- och forskningsverksamhet i samarbete med sjukvården.

Enligt vår bedömning så bör en sådan utredning primärt inriktas på de allvarligare fall

av läkemedelsrelaterade skador som leder till akut sjukvård eftersom det ger bäst

förutsättningar och incitament att följa upp om läkemedlet kommer från en legal eller

illegal källa. En sådan undersökning bör omfatta moment som;

2 LIF rapport Förfalskade läkemedel 2008:3.


1. Dialog med akutsjukvården för att bedöma hur omfattande studien bör vara

med hänsyn till frekvens av läkemedelrelaterade*) biverknings- och

förgiftningsfall samt kunskap om hur omfattande handeln med olagliga

läkemedel är.

2. Planering av antal akutmottagningar som behöver involveras och

tidsomfattning för att erhålla ett tillräckligt stort material för konklusiva

slutsatser baserad på bedömning enligt 1.

3. Uppföljning av samtliga läkemedelsrelaterade*) biverknings- och

förgiftningsfall vid engagerade akutmottagningar genom analyssvar från urin-

och blodprover, intervjuer av drabbade patienter och insamling av eventuella

kvarvarande läkemedelsprover.

4. Analys av insamlade läkemedelsprover när så är befogat. Analys av proverna

kan avslöja produkternas innehåll, inklusive odeklarerade substanser eller

identitet och mängd läkemedelssubstanser som tillsatts läkemedelsnära

produkter.

*) undersökningen bör också omfatta ej läkemedelsklassade produkter eftersom

det förekommer att läkemedelssubstanser olagligt tillsätts kosttillskott och andra

produkter. Läkemedelsrelaterade skador orsakade av olaglig läkemedelshandel

kan även inkludera terapisvikt/underbehandling

I en studie enligt förslaget så bör man beakta att skadade patienter kan vara obenägna

att uppge varifrån det aktuella läkemedlet eller produkten kommer ifrån. Studien

täcker också bara in allvarligare händelser och inte olämplig läkemedelsanvändning

utan akuta effekter. Det kan därför bli nödvändigt att komplettera den föreslagna

studien med andra undersökningar, t.ex. från öppenvården.

I och med den EU-lagstiftning för farmakovigilans som implementeras i Sverige med

början den 1 juli 2012 ändras definitionen av läkemedelsbiverkning och utökas till att

förutom biverkningar också omfatta övervakning av rapporter om felanvändning,

missbruk och medicineringsfel som uppkommer i samband med

läkemedelsbehandling. Även rapporter om misstänkta olagliga läkemedel ska

hanteras och utbytas med The European Monitoring Centre for Drugs & Drugs

addiction. Detta kan ge möjlighet att inom EU utöka övervakningen och få en bättre

bild av biverkningar som uppkommer av även olagliga läkemedel.3

Området olagliga läkemedel skiljer sig från så kallade internetdroger som är

syntetiska eller växtbaserade substanser som uppvisar liknande psykoaktiva effekter

som till exempel cannabis, amfetamin eller LSD. Internetdroger är ofta substanser

som ännu inte klassificerats som narkotika eller hälsofarlig vara. Genom det

nationella samverkansprojektet STRIDA så övervakas internetdroger och samlas

aktuell information om vilka droger som förekommer och deras toxiska symtom.

Analysmetoder utvecklas för att påvisa förekomst av dessa droger i urin- och

3 Directive 2010/84/EU of the European Parliament and of the Council


blodprover från akutsjukvård, socialtjänst, arbetslivet, kriminalvården och

polisverksamheten. Arbetet är en viktig grund för klassificering och bekämpning av

nya missbruksmedel.4 Erfarenheter från STRIDA arbetet bör tas tillvara i kampen mot

olagliga läkemedel.

3.2 Exempel från andra länder

2009 genomförde amerikanska FDA tillsammans med myndigheter i Nigeria en

utredning efter att ett antal barn hamnat på sjukhus med akut njursvikt. Det visade sig

att barnen hade använt en paracetamolberedning som innehöll det giftiga ämnet

dietylenglykol. Det är sedan tidigare känt att detta ämne, som normalt används bland

annat som frostskyddsmedel och i bromsvätskor, används som billigt lösningsmedel.

Utredningen visade att 57 barn drabbats av dietylenglykolförgiftning och av dessa

avled 54 barn.5

Under ett stort utbrott av hjärnhinneinflammation i Niger 1995 vaccinerade personal

från Läkare utan gränser ett stort antal människor. Senare visade det sig att ungefär

60 000 personer vaccinerats bara med kranvatten – det handlade om piratkopierade

läkemedel med perfekt kopierade injektionsflaskor och etiketter. Beräkningar säger

att hjärnhinneinflammationsepidemin kan ha skördat 2 500 offer ytterligare som en

följd av att människor inte vaccinerades med riktigt vaccin.6

3.3 Hur olagliga läkemedel når konsumenter i Sverige

Internet gör det lätt att sälja och köpa varor över världen för både företag och

privatpersoner – detta gäller också läkemedel, läkemedelssubstanser och produkter

som liknar läkemedel som kosttillskott och kosmetika.

Konsumenter i Sverige kommer huvudsakligen i kontakt med olagliga läkemedel via

oseriösa internetsajter – med verksamhet i Sverige och/eller i andra länder. Det

handlar om olagliga internetapotek som säljer receptbelagda läkemedel, utan krav på

recept eller efter endast ”onlinekonsultation”.

Flera apoteksaktörer i Sverige erbjuder numera patienter/konsumenter att handla

läkemedel via nätet på ett legalt, tillförlitligt och säkert sätt, men det finns också en

uppsjö av oseriösa aktörer och ett stort utbud av olagliga produkter. Mycket tyder på

att kriminella kretsar som tidigare sysslat med handel med narkotika upptäckt en ny,

lukrativ marknad i förfalskade läkemedel. Risken för upptäckt är liten och straffen

milda i förhållande till narkotikabrott– men förtjänsterna är stora.7

4 STRIDA i kampen mot (o)lagliga Internetdroger, Läkartidningen, 2011 nr 45 5 Centers for disease Control and Prevention, USA, Weekly, December 11, 2009. 6 Bulletin of the World Health Organization, Volume 84, 2006. 7 Tullverkets rapport Lägesbild organiserad brottslighet 2011.


Det ökade resandet bidrar också till ett ökat flöde av läkemedel - både lagliga och

olagliga - mellan Sverige och andra länder.

I november 2011 informerade en läkare i Kalmar län att man varit tvungen att

behandla en man kirurgiskt som fått en större infektion efter att ha injicerat

testosteron. Under senare år har ett hormonpreparat som injiceras för att bli brun fått

spridning i vissa grupper, med risk för bland annat infektioner på grund av dålig

hantering eller preparat med undermålig kvalitet.

Tullverket gjorde 1 515 beslag av narkotikaklassade läkemedel under 2010, totalt

beslagstogs cirka 780 000 tabletter/kapslar. Antalet beslag av narkotikaklassade

läkemedel har under flera år legat på en hög nivå, och ser ut att öka ytterligare i år.

När det gäller läkemedel som inte är narkotikaklassade finns ingen tillförlitlig statistik

hos Tullverket. Läkemedel från tredje land som upptäcks returneras oftast till

avsändarlandet och hamnar aldrig i beslagsstatistiken. Det är bara större kvantiteter av

läkemedel avsedda för försäljning som formellt beslagtas. 470 sådana beslag finns

registrerade under 2010. Det kommer också dagligen en mycket stor mängd av

läkemedel från andra EU-länder till Sveriges postterminaler. Dessa ger inte alls utslag

i statistiken då Tullverket saknar befogenheter att agera när läkemedel kommer till

Sverige från ett annat EU-land. 8

3.4 Olagliga läkemedel via legala apotek

De regler och den tillsyn som finns kring läkemedelsdistributionen syftar till att

patienterna skall få godkända läkemedel av god kvalitet. Det finns ett fall från 2011

där patienter i Sverige fått olagliga läkemedel (förfalskad förpackning och etikett) via

den legala kedjan (apotek eller registrerad försäljare av vissa receptfria läkemedel).9

Inom EU finns det flera exempel, i Storbritannien fick ungefär 25 000 patienter under

2006-2007 receptbelagda läkemedel från sina vanliga apotek som senare visade sig

vara förfalskningar. Läkemedlen var vanliga läkemedel för behandling av

prostatacancer, höga blodfetter och schizofreni.10

3.5 Läkemedelssubstanser i kosttillskott och krämer

Under en lång tid har man sett att produkter som inte alls säljs som läkemedel – t.ex.

kosttillskott och krämer – innehåller läkemedelssubstanser utan att detta anges på

förpackningarna. Potensmedel, prestationshöjande medel och bantningsmedel säljs

som ”helt naturliga” men kan i själva verket innehålla substanser som bara får

förekomma i receptbelagda läkemedel.

8 Tullverkets beslagsstatistik, www.tullverket.se 9 HIV-läkemedel med förfalskade förpackningar indragna, www.lakemedelsverket.se, 2011-11-21 10 Four-month trial concludes of Operation Singapore – the most serious known breach of counterfeit medicine in the regulated supply chain, www.mhra.gov.uk, 2011-04-08

http://www.tullverket.se/

http://www.lakemedelsverket.se/

http://www.mhra.gov.uk/


Det har till exempel förekommit att bantningsprodukter som säljs som kosttillskott

har innehållit sibutramin, en substans som ingick i ett tidigare godkänt receptbelagt

läkemedel som drogs in från marknaden 2010 på grund av risken för hjärt- och

kärlbiverkningar. Sibutramin kan ge kraftig hjärtklappning, illamående, huvudvärk,

yrsel, förstoppning och sömnproblem. När läkemedlet ännu var godkänt bedömdes

det inte som lämpligt för patienter med psykiska besvär, gravida och patienter med

hjärtkärlproblem.11

2007 analyserade Läkemedelsverkets laboratorium 34 bantningspreparat som inköpts

via internet och postorder. Hälften av preparaten innehöll ämnen som medförde risker

för konsumenten. Sex produkter innehöll efedrin, men bara en produkt hade uppgifter

om innehållet deklarerat på förpackningen. Efedrin är en substans som påverkar

hjärtkärlsystemet, andningsvägarna och det centrala nervsystemet. Intag av

substansen kan, särskilt i höga doser i kombination med andra substanser som

koffein, påverka hjärtrytmen och blodtrycket. Resultaten från Läkemedelsverkets

analyser bekräftas av analyser från andra myndigheters laboratorier. Regelbundet

kommer rapporter om exempelvis bantningsprodukter och potensprodukter som visat

sig innehålla läkemedelssubstanser.12

2008 analyserade Läkemedelsverket 28 potensmedel som köpts in från internetsidor.

10 av produkterna innehöll någon av läkemedelssubstanserna sildenafil, tadalafil eller

vardenafil. Dessa substanser finns i godkända läkemedel som används vid

potensproblem. I de analyserade produkterna varierade mängderna kraftigt. Ett

preparat som riktade sig till kvinnor, och det innehöll tadalafil i en mängd och med en

föreslagen dosering som skulle innebära att kvinnan fick i sig ungefär fem gånger

högre dos än vad som normaldosen för en man.13

Efter att ha fått kännedom om fyra fall av leverpåverkan hos svenska patienter som

använt kosttillskottet Fortodol, analyserades produkten vid Läkemedelsverkets

laboratorium. Produkten hade sålts i minst 240 000 exemplar mellan 2004-2009 som

ett medel mot värk. Den uppgavs i märkningen innehålla bland annat gurkmeja och

en aminosyra. Det visade sig dock att produkten innehöll läkemedelssubstansen

nimesulid, som används i läkemedel mot smärta och som är känd att kunna orsaka

leverbiverkningar. I ett fall ledde leverbiverkningarna av Fortodol till att patienten

avled.14

Idag sker ingen registrering av kosttillskott och ansvarig för tillsynen är den enskilda

kommunen där säljaren finns, dvs. tillsynen utgår från traditionella, fysiska

försäljningsställen och omfattar inte försäljning via internet.

11 Monografi för Sibutramin (sibutraminhydroklorid), Information från Läkemedelsverket 2001;12(3) 12 Farliga ämnen i flera bantningsmedel på Internet, www.lakemedelsverket.se, 2007-05-31 13 Resultat från Läkemedelsverkets analys av potensmedel, www.lakemedelsverket.se, 2008-12-07 14 Allvarliga leverbiverkningar kopplas till kosttillskottet Fortodol, www.lakemedelsverket.se, 2009-02-25





3.6 En gråzon mellan lagligt och olagligt

Eftersom läkemedelslagstiftningen gränsar mot många andra produktområden – bl.a.

livsmedel, foder, kosmetika och hygienprodukter, biocider, medicintekniska

produkter och tobaksvaror – så finns det många gråzoner. Ett exempel är kosttillskott

som innehåller växter vilka kanske har använts både mot sjukdomar och som

livsmedel i olika delar av världen i olika tider. En viktig del i Läkemedelsverkets

tillsynsarbete är att klassificera olika produkter för att klargöra vilka regelverk som är

tillämpbara.

Utbudet av varor på hälsoområdet växer. Det är vanligt förekommande att produkter

marknadsförs med sådana påståenden om effekter mot olika sjukdomar att de

klassificeras som läkemedel. Konsumenterna riskerar att behandla sig med

verkningslösa eller farliga produkter, istället för att söka adekvat vård.

Det förekommer också att läkemedel som är godkända att säljas i Sverige säljs av

aktörer som inte har tillstånd att sälja läkemedel, på grund av okunskap om gällande

regler eller av andra skäl.

Redovisning av uppdraget:

4 Kartläggning av målgrupper och miljöer

4.1 Bakgrund

Det är en svår uppgift att kvantifiera de medicinska konsekvenserna av olagliga

läkemedel i samhället. De olagliga läkemedel som påvisats i laboratorieanalyser,

granskade webbplatser och de beslag som görs av tull och polis bekräftar dock att

marknaden existerar och är omfattande.

Fokus för arbetet har legat på att identifiera grupper som köper, eller kan tänka sig att

köpa läkemedel, utanför den reglerade svenska vårdkedjan med läkare och apotek.

Undersökningarna har delvis tagit sin utgångspunkt i tidigare genomförda studier15

för att möjliggöra jämförelser över tid.

För att identifiera relevanta målgrupper har Läkemedelsverket valt att till stor del

basera undersökningen på nationella enkäter, men även forskning kring riskbeteende

och den kunskap om olagliga läkemedel som finns på myndigheten sedan tidigare.

Undersökningarna har genomförts av Granath Euro RSCG och Ungdomsbarometern.

15 Allmänhetens kunskap och attityd till olagliga läkemedel kartlades i samband med kampanjen Crimemedicine 2008, 2009 samt 2010.


4.2 Avgränsningar

Undersökningarna omfattar grupper mellan 15-65 år. Med det inte sagt att situationen

för barn upp till 15 år eller personer över 65 år är oviktig, men Läkemedelsverkets

tidigare studier har inte pekat på att dessa i dagsläget skulle vara särskilt riskutsatta

grupper. Den fortsatta ökningen av t.ex. internetanvändning i dessa grupper16,

förändringar på den olagliga marknaden eller andra samhällstrender som kan påverka

risksituationen är dock skäl att inte utesluta dessa grupper i fortsatta studier.

Vissa grupper har också valts bort från analysen. Rapporten belyser till exempel inte

situationen för narkotikamissbrukare, då det är en mer komplex situation där det finns

andra problem än det eventuella bruket av olagliga läkemedel.

Kosttillskott med eventuella tillsatser av läkemedelssubstanser är i en problematisk

gränszon och kartläggningen fokuserar inte på dessa preparat eftersom tillsynsansvar

och kompetens om dessa produkter finns hos Livsmedelsverket.

4.3 Tillvägagångssätt

4.3.1 Kvantitativ undersökning, allmänheten

En kvantitativ enkätundersökning med 1 500 respondenter genomfördes under juni

2011. Urvalet var slumpmässigt och representativt vad gäller kön, geografisk

spridning inom landet samt på ålder mellan 15-65 år.

Undersökningen genomfördes med hjälp av webbenkäter från ett urval av olika

paneler. Då studien handlade om olaglig handel av läkemedel på internet bedömdes

det inte föreligga någon risk för en snedrekrytering.

Resultaten har bearbetats utifrån demografiska bakgrundsfaktorer som kön, ålder,

utbildningsgrad samt eget och föräldrarnas födelseländer.

Resultaten från den kvantitativa undersökningen har sedan jämförts med tidigare

undersökningar samt presenterats för yrkesverksamma som på olika sätt kommer i

kontakt med handel av olagliga läkemedel. De övergripande resultaten från

undersökningen kunde då bekräftas.

4.3.2 Kvantitativ undersökning med ungdomar

Under oktober 2011 genomfördes en kvantitativ enkät av ungdomar där data

samlades in inom fyra temaområden:

1. riskbeteenden och riskuppfattning

2. personlighetsbeskrivning

3. intressen

16 Svenskarna och Internet 2011, Stiftelsen för Internetinfrastruktur


4. konsumtion/intresse för att prova läkemedel och hälsoprodukter

Undersökningsmodellen syftar till att statistiskt identifiera riskgrupper och koppla

dem med de olika temaområdena för att både förstå dem och vidare kunna nå dem

kommunikativt genom anpassade budskap och kanalval. Undersökningen skedde med

hjälp av onlineenkäter genom slumpmässigt rekryterad panel. Antal respondenter var

2 186 ungdomar mellan 15-24 år.

4.3.3 Undersökning av bloggar och andra sociala medier

I en fördjupande studie genomfördes informationsinhämtning via bloggar och andra

sociala medier under sommaren. Detta gav djupare förståelse för hur information och

frågor kring olaglig handel av läkemedel diskuteras brukare sinsemellan och exempel

på hur normstärkande miljöer formas på Internet.

4.3.4 Forskningsöversikt

Under sommaren och hösten genomfördes en forskningsöversikt för att se att

slutsatserna från det befintliga materialet är i linje med vad som har kunnat

konstateras i andra undersökningar. Forskningsöversiktens syfte var att utifrån

internationella och svenska forskningsartiklar och rapporter beskriva varför personer

väljer att köpa läkemedel utanför ordinarie apotek samt undersöka vilka

riskbedömningar som görs inför detta.

Sökningar har huvudsakligen gjorts i databaserna PubMed och Google Scholar.

Sökningar efter svenska rapporter har även utförts via olika sökmotorer och via redan

kända myndigheters hemsidor.

Den tillgängliga forskningen har ofta stort fokus på varför vissa personer väljer

egenmedicinering och hur man ser på sina egna problem. Däremot finns det begränsat

med publicerat material som berör målgruppernas syn på att handla olagliga

läkemedel på nätet.

4.4 Resultat från kartläggningen av allmänhetens kunskaper

och attityder

4.4.1 Köpare av olagliga läkemedel på internet

Av alla svenskar mellan 15-64 år så uppger ca 21 procent att man köpt läkemedel på

nätet under de senaste två åren.

Totalt sett så uppger 11 procent att de har köpt läkemedel på hemsidor som inte drivs

av godkända svenska apotek, detta får sägas vara en högriskgrupp för att köpa och

bruka olagliga läkemedel.

Den här gruppen av brukare är jämnt fördelat över hela befolkningen, med en viss

övervikt bland män. En något högre andel av de yngre grupperna av befolkningen

(upp till 30 år) uppger att man har handlat olagliga läkemedel.


Vanliga typer av läkemedel som den här gruppen uppger att man är intresserade av är

preparat för värk och smärta, vikt och bantning, rökavvänjning, träningspreparat,

prestationshöjande medel samt läkemedel för psykiska besvär och sjukdomar.

Figur 1 - Andel av svenskar som uppger att man har handlat läkemedel på nätet.

Staplarna visar svaret på frågan ”Har du köpt läkemedel via hemsidor på nätet de senaste två

åren?”


Figur 2 - Andel av köpare på nätet som handlar på olika typer av legala och olagliga hemsidor.

Staplarna visar svaret på frågan ”från vilken eller vilka hemsidor har du då handlat?”

4.4.2 Potentiella köpare av olagliga läkemedel på nätet

7 av 10 svenskar uppger att de kan tänka sig att handla läkemedel på nätet – oavsett

om det är från godkända apotek eller via alternativa hemsidor.

Totalt sett är det ca 35 procent som uppger att man kan tänka sig att handla läkemedel

på hemsidor som inte drivs av godkända svenska apotek. Detta innebär att det i

dagsläget finns en stor risk att den illegala näthandeln kommer att öka från de

nuvarande 11 procenten som har handlat utanför de godkända apotekens hemsidor.

Den demografiska profilen av människor som kan tänka sig att köpa olagliga

läkemedel är relativt jämn, där andelen som kan tänka sig att handla på ett illegalt sätt

är ungefär lika hög bland män som bland kvinnor och där samtliga åldersgrupper har

hög andel personer med attityder som kan leda till handel på hemsidor som inte drivs

av godkända svenska apotek.


Figur 3 - Andel av svenskar som uppger att man kan tänka sig att handla läkemedel på nätet.

Staplarna visar svaret på frågan ” Kan du tänka dig att köpa läkemedel via hemsidor på nätet?”

Figur 4 - Andelen av potentiella köpare för olagliga läkemedel. Staplarna visar svaret på frågan ”

Från vilken eller vilka hemsidor kan du tänka dig att köpa ifrån?”


4.4.3 Allmänhetens riskmedvetenhet vad gäller handel av läkemedel

Det allmänna kunskapsläget vad gäller risker med att köpa och använda olagliga

läkemedel har inte förändrat sig starkt från de tidigare mätningar som

Läkemedelsverket genomfört. De vanligaste svaren kring potentiella risker grupperar

sig i ett par områden:

Risken att få läkemedel som inte passar en själv

”Det finns ingen att rådfråga”

”Att patienten inte är medveten om riskerna t.ex. vid antibiotikaanvändning”

”Ingen rådgivning (t.ex. kring biverkningar eller kombination med andra

mediciner, osv.)”

Risken att det man köper är verkningslöst

”Man kan få varor som inte fungerar”

”Att de är verkningslösa eller värre farliga för hälsan.’

Att det man köper är farligt

”Man vet aldrig riktigt vad man får, det känns osäkert!”

”Att det inte är godkända ämnen i”

”Man kan inte vara säker på att man får det man köper, läkemedlet kan vara

farligt”

Det finns förfalskade läkemedel

Många av de svarande bedömer dock att det säljs många förfalskade läkemedel på

nätet. På frågan ”Hur vanligt tror du att det är att förfalskade läkemedel säljs på

Internet?” svarar 78 procent att de tror att det är vanligt.

4.5 Anledningar till att handla på nätet

Det kan i många fall vara svårt för människor att själva ange varför man kan tänka sig

att handla läkemedel på nätet, ibland är det helt enkelt inte sådant som man själv har

reflekterat över och ibland kan anledningarna vara underliggande av sådan karaktär

att man själv inte kan svara på den typen av frågor.

Ett par vanligt förekommande förklaringar är pris, tillgänglighet och kontakt med

vård och apotek.

4.5.1 Pris och tillgänglighet

De flesta uppger att de handlar på nätet på grund av bättre (eller lika bra) priser samt

en högre tillgänglighet då nätet alltid är i närheten. Dessa resultat bekräftas också av

andra studier och forskningsrapporten.


Man får dock vara försiktig med slutsatserna på den här typen av svar, då de delvis är

generiska för handel på internet och att de dessutom kan ha en viss karaktär av

anledningar som kan ursäkta ens eget beteende.

Analysen av den här typen av svar är inte att vården och apoteken bör öka sin

tillgänglighet dramatiskt och sänka priserna för att matcha en bild av hur handeln är

på nätet. Den olagliga handeln av läkemedel skulle troligtvis bestå ändå.

4.5.2 Vård eller läkemedel inte ses tillgängligt

Försäljning och användning av receptfria läkemedel ökar17, inte minst genom att

receptfria läkemedel idag är mer tillgängliga efter apoteksomregleringen 2009.

Intresset för alternativa terapier är samtidigt stort bland allmänheten.18

Människor som drabbats av en sjukdom kan i sitt kunskapssökande hitta information

om metoder för både diagnostik och en rad olika behandlingsalternativ. Patienter som

dessutom upplever att den konventionella vården inte ger dem fungerande behandling

kan söka alternativa lösningar för både diagnostik och behandling. Nära 70 procent av

internetanvändarna i Sverige söker idag efter hälsoinformation på nätet.19

Flera av de som köper läkemedel via internet uppger att de preparat de behöver inte

finns på apoteket. Troligtvis kan det då också röra sig om att läkemedlen finns, men

inte i de styrkor som efterfrågas.

4.5.3 Ingen önskan att kontakta läkare eller apotek

Vissa av de som handlar olagliga läkemedel har inte någon önskan att kontakta läkare

eller apotek. Det kan till exempel röra sig om patienter som tidigare har haft kontakt

med vården och bedömer att de själva känner till sina problem och hur de ska

behandlas.

Av de som köper olagliga läkemedel på nätet så är det en betydligt större andel som

känner sig trygga i att hitta säkra läkemedel jämfört med resten av befolkningen.

Andra uppskattar känslan av anonymitet på nätet, vilket kan vara av stor viktigt för

frågor och läkemedel som kan upplevas som stigmatiserande (t.ex. erektionsproblem,

sexuellt överförbara sjukdomar och missbruk/beroendeproblem).

4.6 Risk och olaglig handel av läkemedel

Risk kan beskrivas som ett mått på de eventuella skadliga konsekvenserna av en

utförd handling. Enligt ett mer rationellt perspektiv på olaglig läkemedelshandel

skulle människor bedöma risk efter att ha bedömt sannolikheten för att en viss

17 Apotekens Service AB, statistik 2007-2010, prel. data för 2011, www.apotekensservice.se 18 Stockholmare och den komplementära medicinen, Stockholms läns landsting, 2000 19 Svenskarna och Internet 2011, Stiftelsen för Internetinfrastruktur


händelse inträffar och konsekvenserna av att dessa händelser inträffar (till exempel att

ett läkemedel som är inköpt på illegal väg, visar sig vara förfalskat).

Bilden av människors riskbedömningar när det kommer till hälsofrågor är givetvis

mer komplex än så. Både sättet att se på risker och målet med risktagande varierar

från person till person. Olika individer kan ha högst olika känslor inför samma risk

och dess möjliga konsekvenser. Vilken information vi kan och vill ta in vad gäller

risker varierar starkt. Vissa människor undviker riskfyllda situationer samtidigt som

andra av varierande skäl medvetet kan försätta sig själva i riskfyllda situationer.

En annan faktor som kan påverka benägenheten att utsätta sig för risker har att göra

med vilken kontext man befinner sig i, risk måste därför också förstås utifrån ett

sådant perspektiv. Det är fullt möjligt för en person att köpa en viss typ av läkemedel

på nätet och samtidigt se farorna med att använda läkemedel från andra typer av

kategorier.

Risktagande kan i vissa fall också hänföras till faktorer som är mer generella för

grupper. Gällande ungdomar så visar studier på att det finns en minskad förmåga hos

unga personer att uppfatta varningssignaler i omgivningen och ungdomars

risktagande är också knutet till en känsla av osårbarhet. Ungdomar har generellt sett

också en större vilja till att söka nya erfarenheter, ett ökat risktagande och en social

förskjutning från familjen till jämnåriga vänner, vilket påverkar viljan till risktagande.

Att bedöma om en person eller målgrupp kan sägas vara i riskzonen för att börja

handla och bruka olagliga läkemedel behöver alltså ta hänsyn till ett par olika

faktorer. Förutom de rent medicinska riskerna så finns det ett antal variabler som ökar

risken

4.6.1 Upplevda problem och önskan om medicinska lösningar ökar

risken för olaglig handel

De som köper läkemedel illegalt på nätet har ofta någon typ av problem som man av

olika anledningar önskar lösa med medicinsk hjälp.

Anledningen till att man söker sig till medicinska lösningar kan vara komplex och

drivkrafterna kan ofta skilja sig åt bland de som använder läkemedlen. Bland brukare

av anabola steroider kan man till exempel se grupper med olika drivkrafter till att

träna– våldsverkare, de som vill bli starka och de som vill få snyggare kropp som ett

par exempel.

Kommunikativa insatser som vill visa på riskerna med den här typen av preparat kan

då behöva ta i beaktande att de underliggande faktorer som påverkar synen på risk

kan variera kraftigt för ett och samma läkemedel.

Vidare så är inte brukare av olagliga läkemedel nöjda med alternativa, icke-

medicinska, angreppsätt för att lösa de problem man har. För vissa kan diet och


träning inte ge resultat tillräckligt snabbt, terapi kan i vissa fall inte tyckas ge

tillräckliga resultat för att hantera ångest och depression osv.

4.6.2 Ökad risk om brukaren inte vill vända sig till läkare eller apotek

Om man av olika anledningar väljer att inte gå till den reglerade vårdkedjan av läkare

och apotek så ökar också risken för att en person ska handla på illegala läkemedel på

nätet.

Det kan finnas många anledningar till att välja bort att gå till läkare. En önskan om att

vara anonym kan vara viktigt för vissa, andra har kanske tidigare haft kontakt med

vården men utan att få den hjälp man velat ha. För andra grupper kan vård helt enkelt

inte vara tillgänglig för de behov man tycker sig ha.

Av de som väljer att köpa illegala läkemedel på nätet finns det även personer som

uppger att apoteken inte har de preparat som man önskar köpa. Det kan då tillexempel

handla om att de tillgängliga styrkorna ses som för svaga.

4.6.3 Förtroendeingivande internethandel

En viktig faktor för att handel ska ske är givetvis att det finns en marknad att köpa på,

att läkemedlen säljs, att handlarna ser förtroendeingivande ut, att man förstår språket

på hemsidan och att betalningsmöjligheterna bedöms som tillräckligt säkra.

Att läkemedlen är tillgängliga hör också ihop med att det finns information om de

symptom som man kan ha, att det går att läsa om sjukdomar och olika typer av

behandlingar. I många fall hänvisar dessutom man till Läkemedelsverket, FASS och

Sjukvårdsrådgivningen för mer information, vilket ger ett seriöst intryck.

4.6.4 Möjlighet att prata med andra brukare och normbildande

sammanhang

Tillgänglighet på nätet handlar även om möjligheten att lyssna på och prata med

andra brukare. Ett exempel på detta är Flashback, vilket är en svensk internetsida där

det finns tusentals trådar runt hur man kan införskaffa receptbelagda preparat utan

recept. Många inlägg handlar om att utbyta erfarenheter av läkemedel för både rus

och självmedicinering där riskbedömning är en av de saker som medlemmarna

avhandlar.

Ett exempel på normbildande miljöer på nätet kan till exempel finnas bland bloggare

som skriver om viktnedgång. Dessa drivs inte sälla av yngre kvinnor som med eget

namn och bild skriver om vad man gör för att gå ned i vikt och där det skrivs om bruk

av illegala läkemedel, vilket också kommenteras och stöds av läsarna. På det sättet

normaliseras bruket av illegala preparat och riskmedvetenheten minskar.


4.6.5 Individuella faktorer som ökar känslan av att det är säkert att

handla olagliga läkemedel

Det finns ett flertal faktorer som kan mildra synen på om ett olagligt läkemedel ses

som farligt.

En av konsekvenserna av att köpa läkemedel på nätet uppges vara att man riskerar att

få helt verkningslösa tabletter – men att risken egentligen inte är större än så. Då blir

riskbedömningen på sätt och vis inte helt relevant om man anser att de största farorna

är att man förlorar de pengar som man lagt på att köpa produkten.

Ett annat exempel på hur riskerna kan förringas är synen på den egna kompetensen att

hitta rätt läkemedel utanför de etablerade apoteken. Bland de som inte köper

läkemedel på nätet uppger 17 procent att de känner sig trygga att hitta läkemedel utan

att gå till apoteken. Bland de som handlar läkemedel från icke godkända aktörer är

det 34 procent som uppger motsvarande.

Vidare kan vissa preparat anses som säkrare – För många är det en säkerhetsstrategi

att enbart inhandla etablerade läkemedel och det kan finnas en låg insikt i att det inte

kan gå att skilja illegalt framställda kopior från de äkta varorna. På samma sätt kan

naturläkemedel och kosttillskott ses som mer harmlösa och säkrare än andra typer av

konventionella läkemedel.

Även hemsidans uppbyggnad kan bidra till en känsla av säkerhet, till exempel genom

att visa upp bilder på läkare, hänvisa till forskningsresultat osv.

4.7 Om risker kopplade till målgruppen ungdomar

Att exponera sig för risk i olika typer av situationer är något som av många tätt

förknippas med ungdomsåren, där riskbeteenden anses utgöra en viktig komponent i

den mognadsprocess som sker under resan från barn till vuxen.20 Detta fenomen har

bland annat tillskrivits evolutionära fördelar, då ett element av risktagande krävs för

att bryta sig loss från föräldragenerationen och göra intåg i vuxenvärlden.

Ungdomsåren är en också period som för många kännetecknas av stor emfas på social

acceptans, där erkännande från omgivningen, spelar större relativ roll i

beslutsprocessen än under andra perioder i livet.21 Ungdomars ökande risktagande har

också förklarats utifrån ett ökat sensationssökande, vilket kännetecknas av en

otålighet och lockelse till snabba effekter och kickar22.

I skenet av att ungdomar i de flesta studier konstateras mer sannolika än personer

över 25 år att till exempel börja röka, köra bil onyktra eller konsumera stora mängder

20 Berg Kelly, Ungdomsmedicin – en introduktion, Läkartidningen, nr 23, 2005 21 Albert, D., & Steinberg, L. (2011). Judgment and decision making in adolescence. J of Research on Adolescence, 21 22 Arnett, Balle-Jensen (1993) Cultural Bases of Risk Behavior: Danish Adolescents. Child Development, Vol. 64, No. 6.


alkohol23, har det ofta antagits att ungdomar samtidigt är mindre lämpliga att fatta

rationella beslut som involverar risk. Denna bild har emellertid kommit att nyanseras

på senare år, då större emfas lagts på att inte bara studera de möjliga negativa

effekterna av ett beslut (riskerna), utan också de upplevt positiva effekterna. Den

populära förklaringen att ungdomar präglas av ett oövervinnerlighetskomplex har

således behövt revideras, då ungdomar generellt inte funnits vara sämre än vuxna på

att se eller värdera olika typer av risker.24

Istället har ungdomars ökande risktagande kommit i att högre grad förklaras av att de

möjliga positiva effekterna som ett riskfyllt beslut kan medföra, värderas högre än de

negativa.25 Givet att ungdomar inte funnits värdera risker lägre än vuxna, har senare

forskning kommit att fokusera på andra förklaringsmodeller till varför ungdomar

generellt tar mer risker. Bland dessa märks, såsom behandlas inledningsvis,

exempelvis sociala, emotionella och njutningsrelaterade faktorer.

Dessa är alla aspekter som bör beaktas i kommunikationen. Att, likt ovan, behandla

ungdomar som en homogen målgrupp är dock sällan effektivt, då individuella

skillnader ofta är så stora att det blir svårt att hitta budskap och tilltal som passar ”de

flesta”.

4.7.1 Resultat från enkäten med ungdomar

Vilka risker unga förknippar med användandet av olika typer av läkemedel och

preparat skiljer sig till viss del beroende på vilket eller vilka preparat som avses, men

övergripande anses de vanligaste riskerna vara att produkten är skadlig för kroppen

(t.ex. innehåller farliga ämnen), leder till biverkningar och/eller fungerar på ett annat

sätt än som beskrivs.

Att även se risker med själva köpet/transaktionen (t.ex. att bli blåst på pengarna) är

relativt vanligt. Mer än en av tio ungdomar (oavsett vilket preparat som står i fokus)

uppfattar inga risker alls med att köpa/använda detta.

23 Reyna, V. F., & Farley, F. (2006). Risk and rationality in adolescent decision making: Implications for theory, practice,

and public policy. Psychological Science in the Public Interest, 7 24 Albert, D., & Steinberg, L. (2011). Judgment and decision making in adolescence. J of Research on Adolescence, 21 25 Moore, Gullone (1995) Fear of weight gain: its correlates among school-aged adolescents. Psychological reports: vol 76


Tabell 1. Ungdomars svar på frågan: ”Vilken eller vilka risker ser du med att använda x?”.

Risk Kan tänka mig att använda då och då/regelbundet (%)

Kan tänka mig att prova någon enstaka gång (%)

Att produkten är skadlig för kroppen (t.ex. innehåller farliga ämnen)

46 62

Att produkten leder till biverkningar (t.ex. huvudvärk eller illamående)

43 56

Att produkten inte fungerar alls (d.v.s. är verkningslös) 42 46

Att produkten fungerar på ett annat sätt än vad som beskrivs 40 50

Att produkten är en förfalskning (t.ex. inte är tillverkad av den förpackningen visar)

32 39

Att produkten inte innehåller rätt ingredienser (t.ex. andra än förpackningen visar)

31 40

Att jag blir blåst på pengarna (d.v.s. säljaren skickar den aldrig) 28 36

Att produkten inte kommer fram (t.ex. fastnar i tullen) 24 31

Att jag ska råka ut för en rättslig påföljd för att jag köper eller använder produkten (t.ex. bli tagen av polisen eller tullen)

23 28

Att någon annan (t.ex. kompisar, föräldrar) ska få reda på att jag har köpt produkten

22 28

Ser inga av ovanstående risker med produkten 18 12

Värt att notera i detta sammanhang är att ett flertal av de risker som förknippas med

att köpa/använda exempelvis dopingpreparat kretsar kring en social ”skämsfaktor”

(t.ex. att familj/vänner skall få reda på det, eller att råka ut för rättsliga påföljder).

Denna typ av risker kan hos flertalet individer ha en lika avskräckande effekt som

eventuella fysiska risker förknippade med användandet.

Fyra av tio (av de individer som kan tänka sig att prova eller använda ett eller flera

preparat) kan även tänka sig att inhandla detta/dessa på något annat sätt än i butik/på

Internet via svenskt apotek eller välkänd återförsäljare.


Figur 5. Ungdomars svar på frågan: ”Hur ställer du dig spontant till att använda följande typer av

produkter (utan recept eller ordination från läkare)?”

Graden av upplevd positiv effekt av att ett preparat fungerar som det beskrivs (jämför

den inledande diskussionen), påverkar inte direkt ungas intresse för att prova eller

använda detsamma. Däremot uppger en klar majoritet av individerna som är

intresserade av att prova eller använda ett preparat att effekterna av detta vore ganska

eller mycket positiva för dem. En slutsats är därför att information som ges i syfte att

minska ett riskfyllt beteende, inte ensidigt kan fokusera på risker utan också måste ta i

beaktning hur de positiva effekterna uppfattas hos mottagaren.

En alltför ensidig fokusering på risk kan i värsta fall till och med ha negativ effekt, då

upprepad information om negativa utfall som inte stämmer överens med ungdomars

egen verklighetsbild (vare sig denna är ”sann” eller inte, och vare sig eventuella

erfarenheter är ens egna eller någon annans) kan leda till att avsändarens trovärdighet

undergrävs och att riskerna negligeras.

Tre grupper som tydligt framträder i undersökningen, kopplade till konsumtion av

produkter för viktminskning, träning och lugnande/insomning, kan sannolikt förklara

merparten av alla preparat som köps/konsumeras av ungdomar utan recept från

läkare.


De tre grupperna är betydligt mer sannolika än övriga att kunna tänka sig att köpa

preparat på Internet, och står sannolikt för en mycket stor del av alla köp som görs vid

sidan av de etablerade kanalerna.

Attityder till risk, intressen och preparat förefaller fungera bäst när grupperna ska

beskrivas. Personlighetstyper har begränsat förklaringsvärde för att särskilja

grupperna från varandra och ungdomar i allmänhet.

Grupperna är generellt ganska pålästa och inhämtar i hög grad själva information om

preparaten på Internet. Särskilt diskussionsforum som informationskälla sticker ut

bland dessa grupper jämfört med ungdomar i allmänhet.

4.8 Målgrupper

För att få tydliga effekter på folkhälsan vad gäller olaglig handel av läkemedel är det

viktigt att kunna välja ut och fokusera på målgrupper för påverkansarbetet. Dessa

målgrupper bör vara tydliga och kunna särskiljas från varandra vad gäller behov, mål

och metoder.

Givetvis kan den enskilde individen ingå i flera målgrupper och olika typer av

riskfaktorer kan samverka för att stärka en problembild. Detta kan ha betydelse för till

exempel samtalet mellan en patient och dennes läkare, men för att hitta tydliga

kommunikativa målgrupper kan man till viss del behöva bortse från detta.

De kriterier som är viktiga för att forma målgrupper vad gäller olaglig handel av

läkemedel utgår från den riskbild som finns, hur stora olika typer av riskgrupper är

samt vilka konsekvenser som en medicinsk felbehandling kan få.

Vidare är det även av vikt att bedöma möjligheterna att kommunicera med en grupp

och chansen att dessa grupper kan påverkas att förändra kunskap, attityd och

beteende. Vilka typer av förändringar som är önskvärda påverkar även hur

målgrupperna formas.

En faktor för prioritering av målgrupper har även varit att se till de fall där det redan

bedrivs folkhälsoarbete, för att där hitta möjligheter till samverkan och att föra in

olagliga läkemedel som ett perspektiv i de satsningar som redan görs.

I valet av målgrupper har Läkemedelsverket även beaktat vilka typer av preparat som

myndigheten har mandat och kunskap att arbeta med. Detta leder till att även om

kosttillskott kan innehålla läkemedelsliknande substanser så ingår dessa endast

indirekt i de prioriterade målgrupperna.

Utöver att arbeta med prioriterade målgrupper så ingår det givetvis i

Läkemedelsverkets uppdrag att i samband med andra myndigheter löpande dela

information och stoppa olaglig handel där det kommer till myndighetens kännedom.


4.9 Prioriterade målgrupper

4.9.1 Målgrupp: Allmänheten

Allmänheten upplever tydliga fördelar med att handla på nätet. Idag kan 67 procent

av befolkningen tänka sig att köpa läkemedel via internet och 35 procent kan tänka

sig att handla läkemedel på hemsidor som inte drivs av godkända svenska apotek.

Samtidigt växer marknaden för olagliga läkemedel globalt.

Figur 6. Andel som uppger att man kan tänka sig att köpa läkemedel på Internet. Värt att notera är

att omregleringen av apoteksmarknaden genomfördes under 2009-2010, varför mindre förändringar

i svaren bör tolkas med försiktighet.

Behov av åtgärder: En ökad medvetenhet om olagliga läkemedel och förändrad

attityd till risktagande kring läkemedel bidrar till att skapa ett allmänt tryck på

personer med högre riskbeteende. Den tidigare informationskampanjen Crime

Medicine gav tydliga resultat och ökade kraftigt riskmedvetandet hos allmänheten

vad gäller handel av olagliga läkemedel.26

4.9.2 Målgrupp: Sjukvårds- och apotekspersonal

Personal inom sjukvård och apotek möter dagligen patienter, och måste vara

uppmärksamma på om patienter löper risken att på egen hand köpa och/eller använda

olagliga läkemedel. Dessa grupper är en viktig förmedlare av kunskap då de både har

hög trovärdighet och medicinsk kompetens. Denna grupp kan komma i kontakt med

personer som samtidigt använder både lagliga och olagliga preparat, många gånger

utan att detta alls kommer fram vid vårdkontakten. Deras medvetenhet och vaksamhet

26 Uppföljning av informationskampanjen Crimemedicine, Läkemedelsverket 2010-06-02

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

2007 2008 2010 2011


på olagliga läkemedel måste dessutom vara stor så att produkterna inte kommer in i

den egna verksamheten.

4.9.3 Målgrupp: Unga (15-20 år)

Att exponera sig för risk i olika typer av situationer är något som av många tätt

förknippas med ungdomsåren, där riskbeteenden anses utgöra en viktig komponent i

den mognadsprocess som sker från resan från barndom. Detta kan till exempel handla

om alkohol, bilkörning eller sexualvanor.

Behov av åtgärder: Samhället (skola, föräldrar etc.) har redan idag som uppgift att

lära unga att hantera olika typer av riskfyllda situationer och företeelser. Detta bör i

framtiden även inkludera att hantera frågor kring läkemedel generellt samt riskerna

med olagliga läkemedel. Detta kräver en samverkan och erfarenhetsutbyte med andra

samhällsinstanser som jobbar med folkhälsoarbete bland ungdomsgrupper.

4.9.4 Målgrupp: Brukare av läkemedel för vikt och bantning

Ca 18 procent av svenska befolkningen mellan 15-65 år uppger att de kan tänka sig

att köpa läkemedel för viktnedgång och bantning via hemsidor som inte drivs av

godkända svenska apotek. Även om yngre kvinnor i större utsträckning uttrycker en

önskan om att kunna köpa denna typ av preparat så finns det män och kvinnor i alla

åldersgrupper i målgrupp.

Vad gäller den här typen av preparat så finns det mycket information och

normbildande förebilder på nätet, vanligt förekommande är till exempel olika typer av

viktbloggar, som också i vissa fall öppet skriver om olaglig handel och bruk av

läkemedel. Rådande skönhetsideal och normer kring kroppstyper är starka drivkrafter

i denna grupp.

Behov av åtgärder: I första hand bör kommunikationen till denna grupp fokusera på

att man inte ska välja läkemedel som en primär lösning på upplevda

överviktsproblem. Här är det viktigt att föra fram de välkända riskerna med många av

de produkter som säljs idag, men också att de etablerade aktörerna som redan idag

arbetar med överviktfrågor, till exempel skolhälsovård och ungdomsmottagningar, får

ökad kunskap om de produkter som säljs och vilka risker som finns.

4.9.5 Målgrupp: Brukare av läkemedel för styrketräning

Ca 19 procent av svenska befolkningen mellan 15-65 år uppger att de kan tänka sig

att köpa olagliga läkemedel eller liknande preparat för träningsändamål. Även om det

finns kvinnor och män i alla åldrar som ingår i denna målgrupp så är finns de högsta

andelarna av potentiella köpare män mellan 25-35 år.

Gruppen som brukar träningspreparat är givetvis inte homogen och det finns en stor

spännvidd mellan relativt okunniga brukare till mycket pålästa brukare av till


exempel anabola steroider som kombinerar det bruket med läkemedelsanvändning för

allmänt prestationshöjande syften, erektil dysfunktion, sömnsvårigheter etc.

Behov av åtgärder: Målgruppen bör i första hand styras bort från

läkemedelsanvändning för träningssyften. Olika delar av målgruppen kommer att ha

skilda kunskaper inom ämnet och det är viktigt att hitta sådana förebilder och

information som har stora möjligheter att påverka. Målgruppens drivkrafter kan vara

både skönhetsideal, men också önskan att bli starkare eller till och med vara

våldsverkare.27

Här är samverkan med t.ex. Dopingjouren av stor vikt för att med hjälp av deras

erfarenheter både rikta direkta kommunikationsinsatser till målgruppen, men även

öka kunskaperna hos bland annat idrottsorganisationer, idrottslärare och personal på

träningsanläggningar.

4.9.6 Målgrupp: Personer med fysisk värk och smärta

Ca 25 procent av svenska befolkningen mellan 15-65 år kan tänka sig att köpa

läkemedel mot värk och smärta från hemsidor som inte drivs av godkända svenska

apotek. Bland män är detta i särklass den typ av preparat som flest uppger att man kan

tänka sig köpa och det är en av de största produktgrupperna även bland kvinnor.

Det är inte ovanligt att personer i denna grupp lever med värk och smärta och att man

har haft tidigare kontakter med vården för diagnos och behandling. Anledningar till

att välja att köpa olagliga läkemedel kan till exempel vara att man redan tycker sig

känna till sina problem väl samt vilka läkemedel som fungerar, dvs. en läkare har

redan ställt diagnos och ordinerat läkemedelsbehandling. Vägen via sjukvård och

apotek kan då tyckas onödig, särskilt om patienten upplever att de läkemedel som

förskrivits inte ger tillräcklig effekt.

I en undersökning från 2008 med 58 000 tillfrågade individer uppgav 7,7 % av

kvinnorna och 4,4 % av männen att de någon gång använt narkotikaklassade

lugnande medel, sömnmedel eller smärtlindrande medel utan recept eller i högre dos

än ordinerat.28

Läkemedel mot smärtlindring kan i många fall ha hög beroendepotential och är då

ofta narkotikaklassade.29 Beroendeproblematiken kan även vara en anledning till att

sjukvården inte får kännedom om att patienten köper och använder olagliga

läkemedel då missbruks- och beroendeproblematik är ett tabubelagt område.

Behov av åtgärder: Det är viktigt att i denna grupp öka kännedomen om både de

allmänna riskerna med olagliga läkemedel men även riskerna för tolerans- och

beroendeutveckling. Förskrivares kunskap om förekomst och risker med olagliga

27 Läkemedelsboken 2011-2012, Doping inom idrotten och i samhället, www.lakemedelsboken.se 28 Missbruket, Kunskapen, Vården, Missbruksutredningens forskningsbilaga SOU 2011:6 29 Läkemedelsboken 2011-2012, Smärta och smärtbehandling, www.lakemedelsboken.se

http://www.lakemedelsboken.se/

http://www.lakemedelsboken.se/


läkemedel inom detta område måste hållas aktuell. De bör alltid vara medvetna om att

patienter kan ta steget att självmedicinera med olagliga läkemedel, vilket ökar

riskerna för både biverkningar, felbehandling och beroendeutveckling.

4.9.7 Målgrupp: Personer med psykiska besvär eller sjukdomar

Ca 17 procent av svenskar mellan 15-65 år uppger i undersökningen att man kan

tänka sig att köpa olagliga läkemedel för sömn, insomning, lugnande eller

antidepressiva ändamål. Gruppen som kan tänka sig att köpa denna typ av läkemedel

representeras av både män och kvinnor och är som störst mellan 35-50 år.

Utöver riskerna med felbehandlad psykisk ohälsa finns det risker även för denna

grupp att utveckla läkemedelsberoende, vilket också i sig självt kan vara en drivkraft

för köp och användning av olagliga läkemedel.

Behov av åtgärder: Det är viktigt att även i denna grupp öka kännedomen om både de

allmänna riskerna med olagliga läkemedel men även riskerna för tolerans- och

beroendeutveckling. Ett viktigt budskap är också att allvarlig psykisk ohälsa bör

behandlas med professionell hjälp och inte genom självmedicinering. Förskrivares

kunskap om förekomst och risker med olagliga läkemedel inom detta område måste

hållas aktuell. De bör alltid vara medvetna om att patienter kan självmedicinera,

vilket ökar riskerna för både biverkningar, beroendeutveckling samt underbehandling.

4.9.8 Andra målgrupper

Utöver valda målgrupper finns det ett stort antal av olika typer av grupper som

använder eller kan tänka sig att använda olagliga läkemedel. Alla som brukar olagliga

läkemedel utsätter sig för en rad risker, men i uppdraget att välja ut målgrupper för

effektiva kommunikationsinsatser ingår även att nedprioritera de grupper som till

exempel bedöms vara svårare att nå och påverka. Exempel på sådana grupper som

kommit fram i arbetets gång är:

Användare av kosttillskott som kan innehålla läkemedelsliknande substanser.

Brukare av hormoner eller hormonblockerare.

Brukare av medel mot erektil dysfunktion (potensmedel).

Brukare av prestationshöjande preparat – för t.ex. träning, behandling av

ADHD, studier och krävande arbete.

Personer som använder olagliga läkemedel i professionell djurhållning.

Narkotikamissbrukare.

Flera av dessa grupper har endast produkterna gemensamt, men är i övrigt jämt

fördelade i ett demografiskt perspektiv, varför de är svåra att gruppera och rikta

information till.


4.10 Miljöer och kommunikationsinsatser

4.10.1 Förutsättningar för effektiv kommunikation

Internethandel och frekvent resande är fenomen som numera är en del av vår

omvärld. Med detta kommer många fördelar för konsumenten, men också nya risker.

Utvecklingen går snabbt framåt. Internet ger möjligheter till lagliga säljare av

läkemedel, men också till företag som säljer olagliga läkemedel och detta kan inte

bara bekämpas genom att motverka själva hanteringen.

Verksamma metoder behöver inte vara knutna till endast kommunikationsinsatser. I

Sverige har vi generellt en restriktiv hållning vad gäller till exempel alkohol och

tobak där vi även arbetar med att begränsa tillgången och reglera priser via

skattesatser.

Svenska konsumenter har skyddats från olagliga läkemedel genom en väl fungerade

lagstiftning och tillsyn sedan många år tillbaka. Kontakten med olagliga läkemedel

har varit begränsad. Läkemedelsverkets erfarenhet är att konsumenten är van att göra

självständiga egna val vid handel på nätet, och att man tror sig kunna skilja på falskt

och äkta, farligt och ofarligt. I själva verket är det omöjligt när man handlar varor

som läkemedel. För att väcka konsumentens intresse och vara trovärdiga, måste

Läkemedelsverket hitta ett sätt att förklara problematiken.

Effektmätningarna av Läkemedelsverkets kampanj Crime Medicine som pågick

2008-2010 visade att det går att höja riskmedvetenheten hos allmänheten, men att

kunskapen är en färskvara. Med kampanjen förändrades allmänhetens kunskaper om

handel med olagliga läkemedel på Internet. Från att riskerna i det närmaste varit

okända, kunde hälften av den vuxna befolkningen spontant berätta om riskerna för att

få förfalskade produkter. Läkemedelsverket behöver dock arbeta med att följa upp

informationskampanjen med mer information om olagliga läkemedel ur olika

perspektiv.30

Viktiga målgrupper för att öka kunskapen om olagliga läkemedel är personal inom

sjukvård och apotek. De kommer i kontakt med personer som själva vårdar sig med

lagliga och olagliga preparat, många gånger säkert utan att detta kommer fram vid

vårdkontakten. Vården behöver bli mer uppmärksammad på det parallella utbudet av

produkter och kunskap som patienterna hämtar via internet. Läkemedelsverket

behöver i högre grad få kännedom om biverkningar av olagliga preparat som

sjukvården och apoteken stöter på.

Läkemedelsverket arbetar löpande med att utveckla informationen om olagliga

läkemedel och publicerar löpande information om till exempel laboratorieanalysfynd,

klassificering och aktuella medicinska risker med olagliga läkemedel.

30 Kampanjen Crime Medicine framgångsrik – men riskmedvetande är en färskvara, 2010-06-02, www.lakemedelsverket.se


En avvägning måste dock alltid göras mellan faran för folkhälsan och näringsidkares

möjlighet att korrigera omedvetna misstag som gjorts i t.ex. marknadsföring av en

produkt. Det finns en gråzon mellan läkemedelslagstiftningen och andra

lagstiftningar, t.ex. livsmedelslagstiftningen. Läkemedelsverkets inställning är att

företag i allmänhet vill göra rätt, och för att ge företagen den möjligheten så är

Läkemedelsverkets ambition att vara så tydliga som möjligt om vilka regler som

gäller och vad praxis är idag.

4.10.2 Miljöer

Det kan ofta finnas ett flertal olika typer av miljöer där personer i målgrupperna är

mottagliga för information kring olagliga läkemedel.

Budskapen kan behöva utformas på olika sätt och vilken som är den mest effektiva

avsändaren för det som sägs kommer givetvis också att variera – ibland kan

Läkemedelsverket vara den starkaste rösten, i andra fall kan olika typer av publika

förebilder, vänner, familj, lärare, läkare, bloggare eller andra brukare vara den som

har störst möjlighet att påverka någon i målgruppen.

En typ av miljöer handlar om situationer och sammanhang där man bildar sig en

uppfattning om vem man är och vilka alternativ som står en till buds. Här kan det till

exempel handla om en yngre person som har funderingar kring hur den egna kroppen

ser ut i förhållande till uppfattade ideal och vad som kan göras för att ändra detta.

Andra sammanhang kan till exempel vara att komma till insikt om att man har ett

läkemedelsberoende som man behöver hjälp att komma ur. I dessa typer av

situationer och miljöer så har man en chans att tidigt kunna lägga en grund för att inte

börja köpa olagliga läkemedel.

En annan typ av miljöer är de situationer där ett bruk av olagliga läkemedel ses som

normalt eller relativt oproblematiskt. Detta kan till exempel vara sammanhang där

man tränar med andra eller internetmiljöer där bruk av olagliga läkemedel diskuteras

öppet och det kan vara lätt att få en känsla av att det nog inte är så farligt att använda

dessa.

Vidare så finns det situationer och platser där aktörer som säljer olagliga läkemedel

antingen syns eller vill synas för att kunna påverka till köp, dvs. konsumentnära,

breda kommunikationskanaler eller informationssajter på nätet där de som önskar

köpa läkemedel också är mottagliga för information.

Det finns många olika kanaler och verktyg att använda för att kunna kommunicera i

dessa miljöer – sjukvården är en sådan, skolan en andra, nationella kampanjer en

tredje etc. Det går dock inte att entydigt välja en miljö där det skulle vara särskilt

verksamt att synas, snarare handlar ett effektivt folkhälsoarbete mot olaglig

läkemedelshandel om att kunna vara närvarande i ett flertal olika sammanhang.


4.10.3 Framtida kommunikationsinsatser

I grunden behövs genomtänkt kommunikation gentemot ett antal prioriterade

riskgrupper, och det är i sammanhanget viktigt att beakta en rad faktorer som bidrar

till risksituationen:

Läkemedelsanvändning

Läkemedelsverket bör verka för att medborgare generellt är försiktiga med

användning av läkemedel, och är misstänksamma mot läkemedel som man fått

utanför reguljära vårdkedjan. Respekten för läkemedel, och kunskapen om vad

lagliga, kontrollerade läkemedel innebär är viktig grundkunskap som

åtminstone vårdpersonal måste känna till.

Normer i samhället

Vad gäller påverkan av medborgarens köp och konsumtion av okontrollerade

läkemedel styrs olika grupper av olika normer (t.ex. kroppsideal eller attityd till

piratkopierade produkter).

Riskuppfattning

Vår förmåga att bedöma risker är inte nödvändigtvis rationellt kopplat till fakta,

jämför t.ex. rökning eller rädsla för att åka bil respektive flygplan. En hel del av

riskuppfattningarna är starkt etablerade och kan kräva bearbetning under lång

tid för att nå förändring. Många känner till att det finns risker med

läkemedelsköp på nätapotek, men ofta fokuseras på fel risker (t.ex. att bli utsatt

för bedrägerier eller att effekten uteblir). De betydligt allvarligare medicinska

riskerna måste bli mer synliga.

Självmedicinering

Självdiagnostisering och självmedicinering av allvarliga medicinska tillstånd

medför stora risker för användaren, t.ex. biverkningar, underbehandling eller

beroendeproblem. Läkemedelsverket vill öka medvetenheten om vad som är

lämpligt för egenvård och vad som måste hanteras professionellt.

Information om legala produkter och inköpskanaler

Det är viktigt att inte ensidigt beskriva hur man inte ska göra, utan också göra

information om legala produkter, dess egenskaper och även inköpskanaler mer

tillgängliga.

Vid planeringen av kunskaps- och kommunikationsinsatser måste man sätta upp

rimliga mål. Det är inte sannolikt att målgrupper kan fås att omedelbart förändra ett

riskbeteende utan att man först skapar kännedom om problemet och väcker intresse

för frågan. Vidare är det en pedagogisk utmaning att förklara riskerna med olagliga

läkemedel för att slutligen åstadkomma en attitydförändring som leder till handling.


Figur 7. Kommunikationstrappan (McGuire 1999) är ett vanligt sätt att beskriva utmaningen med

förändringskommunikation och betonar vikten av att man inte har för bråttom med att försöka nå

synbara effekter som attityd- och beteendeförändringar.31

Hälso- och sjukvården samt apotekspersonal kan till exempel med sin kunskap inom

läkemedel och medicin snabbare ta till sig problembeskrivningen med olagliga

läkemedel än de grupper som saknar dessa förkunskaper. Därmed kan man relativt

snabbt försöka skapa förändringar i ett beteende – till exempel att man är

uppmärksam på om de patienter man möter uttrycker intresse för att använda andra

läkemedel än de som erbjuds via den etablerade vårdkedjan.

Några exempel på tänkbara insatser för att på sikt åstadkomma förändringar i de

identifierade målgrupperna:

Formulera effektmål i både ett kort och långt perspektiv för respektive

målgrupp.

Fastställa de mätmetoder som kan ge en bild av insatsernas effekt.

Etablera operativ samverkan med andra aktörer i kommunikationsfrågorna,

till exempel Folkhälsoinstitutet och Riksidrottsförbundet, för att dra nytta av

de erfarenheter som finns kring kommunikation på folkhälsoområdet.

Breda kommunikations- och opinionsbildningsinsatser för att frågan lyfts upp

på den dagliga agendan.

Riktad kompetensutveckling för lärare, idrottsledare och andra nyckelgrupper

som omger målgrupperna.

Insatser för kompetensutveckling av personal inom skolhälsovård och

studenthälsovård.

Bevisföra problembilden, dvs. löpande rapportera om de analyser som

initieras och de fynd som görs.

Öka medvetenheten inom sjukvården och apoteksbranschen och etablera ett

arbetssätt där information om användning av olagliga läkemedel fångas upp

och synliggörs bättre.

31 McGuire, J.W. (1999). Constructing Social Psychology. Cambridge University Press.


5 Säkerhetsdetaljer på förpackningar

Europaparlamentet och rådets direktiv 2011/62/EU kommer innebära att i huvudsak

receptbelagda läkemedel måste ha säkerhetsdetaljer som medger verifikation av

äkthet, spårbarhet och identifikation av varje enskild förpackning genom hela

distributionskedjan. Receptfria läkemedel behöver normalt inte förses med

säkerhetsdetaljer.

En riskbedömning som möjliggör en utvidgning av kravet för receptfria läkemedel

och ett undantag för de receptbelagda läkemedlen kommer att göras.

Ompackning (och därmed parallellimport) av läkemedel kommer fortfarande att vara

möjligt, men säkerhetsdetaljerna som finns på originalförpackningen måste ersättas

av likvärdiga säkerhetsdetaljer på den ompackade förpackningen.

Det arbetssätt som förordas av många intressenter i Europa för att leva upp till de nya

direktiven från EU är s.k. ”end-to-end verification”. Det innebär att produkten

checkas in och ut ur distributionskedjan i varje land via en onlineprocess för e-

verifikation. Incheckning av varan sköts av tillverkaren i samband med att varan förs

in i varuförsörjningskedjan och utcheckning av apoteken i samband med att varan

expedieras till patient. Tillverkaren ansvarar för att identifikationskoder lagras i en

databas innan varan går ut i distributionskedjan.


5.1 Status för e-verifikation i Sverige

E-verifikation har av European Federation of Pharmaceutical Industries and

Associations (EFPIA) testats i ett pilotprojekt i Sverige 2009-2010.32

EDQM (European Directorate for the Quality of Medicines & HealthCare), som

täcker även länder utanför EES, driver för närvarande ett projekt kallat e-TACT med

ett liknande syfte och det har tagits flera liknande initiativ med anledning av den nya

lagstiftningen.33

En gemensam arbetsgrupp med representanter för LIF, Sveriges Apoteksförening

LM-distributörerna, Läkemedelshandlarna, Föreningen Generiska Läkemedel,

Läkemedelsverket, Apotekens Service AB och Socialdepartementet har på eget

initiativ påbörjat ett arbete för att se över hur frågan skall hanteras vidare i Sverige.

Syftet med gruppen är att diskutera hur e-verifikation kommer att beröra olika

intressenter.

För närvarande pågår ett omfattande arbete med att inför nya expeditionssystem på

apoteken i Sverige som inte innehåller funktionalitet för e-verifikation, även om de

nya systemen i samtliga fall har scanning av streckkod som en del i

expeditionsprocessen. Arbetet med nya expeditionssystem gör det svårt att de

närmaste åren (2011-2012) påbörja ett införande av metodiken. Dock finns ett antal

förutsättningar som innebär att det i Sverige (ev. i Norden gemensamt) skulle vara

möjligt att relativt snart starta ett arbete med införande av arbetssättet).

Frågan har även diskuterats inom Nordiska Varunummernämnden för läkemedel, som

ansvarar för dagens varuidentifikator på läkemedel i de nordiska länderna

(varunummer). Gemensamt nordiskt varunummer är en bra utgångspunkt för ett

gemensamt nordiskt system, men det finns andra problem kring dagens varunummer i

Norden som måste lösas först.

De nordiska industriorganisationerna har också diskuterat frågan och beslutat att

starta en gemensam utredning (projekt) för att se över förutsättningarna för

implementering av en nordisk lösning.

6 Samverkan med andra aktörer

Samverkan med andra aktörer sker på många olika sätt inom ramen för vårt arbete

mot olagliga läkemedel, dels i det operativa linjearbetet, vilket redovisas mer i detalj

nedan, men också på en strategisk nivå. Den senare har skett med Tullverket,

Rikspolisstyrelsen och Åklagarämbetet och har resulterat i man har enats om att

32 EFPIA Product Verification Project - Joint Final Report (2010), http://www.efpia.org/Content/Default.asp?PageID=566 33 Keitel (2011) Inside EDQM: Mass Serialization to Combat Counterfeit Drugs, Pharmaceutical Technology, Volume 35, Issue 10, pp. 133-134


samarbete behövs. Första steget är att formulera en problembild och påtala sannolika

risker framöver.

Det behöver också bli tydligt vilka befogenheter olika myndigheter har och vad som

saknas/bör justeras för att göra arbetet mer effektivt. Gruppen har också diskuterat

vikten av information till allmänheten och hur man kommunicerar i samverkan

mellan myndigheterna ut till allmänheten.

Strategiskt samverkansmöte har även skett med Livsmedelsverket där arbetsformerna

myndigheterna emellan gåtts igenom och modell diskuterats för hur myndigheterna

gemensamt kan agera mot ”gråzonsprodukter”.

Samverkan sker också med andra aktörer, Intressentforum, där syftet är att öka

medvetandet mellan aktörerna om förfalskade läkemedel. Intressentforum består av

Läkemedelsverket (sammankallande), Tullverket, Polismyndigheten,

Åklagarmyndigheten, Apoteken, LIF, FGL (Föreningen för Generiska Läkemedel),

Läkemedelshandlarna (branschorganisation för Sveriges parallellimportörer av

läkemedel), Läkemedelsdistributörer, Sveriges Apoteksförening (förening för

Sveriges apoteksaktörer) och Handikappförbunden.

Läkemedelsverket har under hösten diskuterat resultaten från de genomförda

undersökningarna som redovisas i denna rapport med ett flertal aktörer

(Läkemedelsindustriföreningen, Polisen, Riksförbundet för hjälp mot narkotika och

läkemedelsberoende, Riksidrottsförbundet samt Giftinformationscentralen), och har

fått tydliga bekräftelser på att bilden som undersökningarna ger stämmer väl med

nuvarande situation.

7 Läkemedelsverkets linjearbete för

bekämpning av olagliga läkemedel

Läkemedelsverkets arbete syftar till att säkerställa att patienter och hälso- och

sjukvård får tillgång till säkra och effektiva produkter. Detta motsvarar det

grundläggande syftet med läkemedelslagstiftningen som är att värna folk- och

djurhälsan.

Läkemedelsverkets roll och uppdrag regleras i förordning (2007:1205) med

instruktion för Läkemedelsverket.

Grundläggande bestämmelser på läkemedelsområdet finns i läkemedelslagen

(1992:859). Enligt 23 § läkemedelslagen har Läkemedelsverket tillsyn över

efterlevnaden av lagen och föreskrifter och villkor som meddelats med stöd av lagen.

Bestämmelser om handel med läkemedel finns förutom i läkemedelslagen, även i

lagen (2009:366) om handel med läkemedel och lagen (2009:730) om handel med

vissa receptfria läkemedel. Läkemedelsverket har enligt 7 kap. 1 § lagen om handel

med läkemedel tillsyn över efterlevnaden av lagen och de föreskrifter och villkor som


meddelats i anslutning till lagen. Verket har också enligt 17 § lagen om handel med

vissa receptfria läkemedel tillsyn över denna lag och de föreskrifter som meddelats i

anslutning till lagen.

7.1 Området för olagliga läkemedel

7.1.1 Vad är ett läkemedel

Grunden för Läkemedelsverkets arbete med olagliga läkemedel är definitionen av

läkemedel, vilken består av två led; presentation och funktion.

Med läkemedel avses enligt 1 § läkemedelslagen varje substans eller kombination av

substanser

som tillhandahålls med uppgift om att den har egenskaper för att förebygga

eller behandla sjukdom hos människor eller djur, (presentation)

eller

som kan användas på eller tillföras människor eller djur i syfte att återställa,

korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk,

immunologisk eller metabolisk verkan eller för att ställa diagnos. (funktion)

Medicinska påståenden såsom påståenden om att en produkt förebygger, botar eller

lindrar sjukdom kan leda till att en produkt klassificeras som läkemedel enligt 1 §

första punkten läkemedelslagen. En produkts innehåll och verkningsmekanism kan

göra att en produkt klassificeras som läkemedel enligt 1 § andra punkten

läkemedelslagen. Bedömningen av om en produkt ska klassificeras som läkemedel

utifrån funktion görs efter en helhetsbedömning där hänsyn tas till bland annat dos

och intag, produktens användning, spridning, hur känd den är hos konsumenter och

möjliga risker som kan vara förenade med att använda produkten m.m.34

Det första ledet av läkemedelsdefinitionen ska tolkas vidsträckt och har till syfte att

skydda konsumenter från produkter som används istället för de läkemedel som borde

användas, och det andra ledet omfattar produkter vars farmakologiska egenskaper har

fastställts veteskapligt och som verkligen är avsedda för att ställa diagnos eller att

återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner.35

7.2 Olagliga läkemedel

Begreppet olagliga läkemedel associeras oftast med förfalskade läkemedel, men det

är endast en del av området. Inom begreppet olagliga läkemedel ryms alla produkter

som klassificeras som läkemedel, det vill säga alla produkter som omfattas av

34 Se EU-domstolens praxis, t.ex. mål C-140/07 och förenade målen C-211/03, C-299/03, C-316/03, C-317/03 och C-

318/03 p. 51. 35 Se EU-domstolens dom i mål C-319/05.


definitionen av läkemedel, men som inte är godkända eller registrerade på ett korrekt

sätt.

7.2.1 Läkemedel utifrån presentation

Exempel på produkter som klassificeras som läkemedel utifrån presentation är

produkter som säljs som livsmedel, framförallt kosttillskott, och som inte har något

innehåll som medför att produkten har en funktion som läkemedel, men som har

påståenden om att de kan bota eller lindra sjukdom. Dessa påståenden kan exempelvis

vara att de är smärtlindrande eller minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

7.2.2 Läkemedel utifrån funktion

Produkter som klassificeras som läkemedel utifrån funktion innehåller en eller flera

substanser som medför att produkten klassificeras som läkemedel. Substanserna kan

vara antingen deklarerade eller odeklarerade.

Produkter som är godkända eller registrerade som läkemedel i något annat land men

inte i Sverige är exempel på produkter som klassificeras som läkemedel utifrån

funktion.

Även produkter som innehåller substanser som används medicinskt men som inte

finns godkända eller registrerade någonstans kan klassificeras som läkemedel.

Läkemedelslagstiftningen angränsar mot många andra produktområden såsom

livsmedel, foder, kosmetika och hygienprodukter, biocider, medicintekniska

produkter och tobaksvaror. En produkt som innehåller en eller flera substanser som

medför att produkten klassificeras som läkemedel utifrån funktion, kan därför säljas

som någon av dessa produkttyper trots att den omfattas av läkemedelsdefinitionen

och därmed läkemedelslagstiftningen.

7.3 Olaglig läkemedelshantering

Eftersom många led av hantering av läkemedel är reglerad, omfattar begreppet olaglig

läkemedelshantering många olika frågeställningar.

7.3.1 Försäljning av icke godkända läkemedel

I 5 § läkemedelslagen finns regler för när läkemedel får säljas. Ett läkemedel får som

huvudregel säljas först sedan det godkänts för försäljning eller registretats som ett

homeopatiskt läkemedel eller ett traditionellt växtbaserat läkemedel, eller omfattas av

ett erkännande av ett godkännande eller en registrering som har meddelats i en annan

stat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

I de fall läkemedel inte har godkänts eller registrerats i enlighet med 5 §

läkemedelslagen utgör eventuell försäljning av en produkt som klassificeras som

läkemedel ett brott mot läkemedelslagen.


Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 5 § läkemedelslagen kan enligt

26 § läkemedelslagen dömas till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte

är belagd med straff enligt brottsbalken eller enligt lagen (2000:1225) om straff för

smuggling.

7.3.2 Försäljning av godkända läkemedel från en aktör utan tillstånd eller

motsvarande

Förutom i läkemedelslagen finns det enligt 18 § läkemedelslagen bestämmelser

rörande handel med läkmedel i lagen om handel med läkemedel och lagen om handel

med vissa receptfria läkemedel.

I lagen om handel med läkemedel regleras bland annat detaljhandel med läkemedel

till konsument. Med detaljhandel avses enligt 1 kap. 4 § lagen om handel med

läkemedel försäljning av läkemedel till konsument, sjukvårdshuvudman, sjukhus eller

annan sjukvårdsinrättning eller till den som är behörig att förskriva läkemedel. Enligt

2 kap. 1 § samma lag får endast den som fått Läkemedelsverkets tillstånd bedriva

detaljhandel med läkemedel till konsument med sådana läkemedel som omfattas av 5

§ läkemedelslagen eller som har godkänts för försäljning av Europeiska

kommissionen eller Europeiska unionens råd.

Lagen om handel med vissa receptfria läkemedel reglerar detaljhandel med vissa

receptfria läkemedel på andra försäljningsställen än öppenvårdsapotek. Enligt 6 § är

det nikotinläkemedel och andra receptfria humanläkemedel som inte har förskrivits

och som uppfyller vissa krav som får säljas på andra försäljningsställen än

öppenvårdsapotek och enligt 7 § är det Läkemedelsverket som beslutar om vilka

läkemedel som uppfyller kraven. För att få bedriva detaljhandel enligt denna lag

måste näringsidkaren först enligt 9 § ha anmält handeln till Läkemedelsverket.

Försäljning av godkända läkemedel av en aktör som inte har beviljats tillstånd till

detaljhandel med läkemedel av Läkemedelsverket eller anmält handel med vissa

receptfria läkemedel till Läkemedelsverket, bryter mot lagen om handel med

läkemedel respektive lagen om handel med vissa receptfria läkemedel.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utan tillstånd bedriver sådan detaljhandel

med läkemedel som anges i 2 kap. 1 § lagen om handel med läkemedel kan enligt 9

kap 1 § samma lag dömas till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte är

belagd med straff enligt brottsbalken. Om en uppsåtlig gärning har begåtts

yrkesmässigt, avsett betydande mängd eller värde eller annars varit av särskilt farlig

art, döms till fängelse i högst två år. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

bedriver detaljhandel enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel utan att

först ha anmält handeln till Läkemedelsverket kan dömas till böter eller fängelse i

högst sex månader enligt 24 § samma lag.


7.3.3 Yrkesmässig hantering av läkemedel utan tillstånd

Tillverkning av läkemedel

Läkemedelslagen innehåller bestämmelser om tillverkning av läkemedel. Enligt 16 §

läkemedelslagen får endast den som har Läkemedelsverkets tillstånd bedriva

yrkesmässig tillverkning med läkemedel och mellanprodukter samt tillverkning av

läkemedel för avancerad terapi.

Yrkesmässig tillverkning av läkemedel som sker utan tillstånd av Läkemedelsverket

utgör ett brott mot läkemedelslagen. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter

mot 16 § läkemedelslagen kan enligt 26 § läkemedelslagen dömas till böter eller

fängelse i högst ett år, om gärningen inte är belagd med straff enligt brottsbalken eller

enligt lagen om straff för smuggling.

Import av läkemedel

Läkemedel eller mellanprodukter får endast importeras från ett land utanför EES av

den som har tillstånd till tillverkning eller särskilt tillstånd till import av läkemedel

enligt 17 § läkemedelslagen. 17 § läkemedelslagen anger under vilka förutsättningar

Läkemedelsverket får besluta om särskilt tillstånd till import av läkemedel.

Import av läkemedel från ett land utanför EES av den som inte har

tillverkningstillstånd eller särskilt importtillstånd är ett brott mot läkemedelslagen.

Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 17 § läkemedelslagen kan enligt

26 § läkemedelslagen dömas till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte

är belagd med straff enligt brottsbalken eller enligt lagen om straff för smuggling.

Partihandel med läkemedel

Partihandel är ett vidsträckt begrepp. Med partihandel avses enligt 1 kap. 4 § lagen

om handel med läkemedel verksamhet som innefattar anskaffning, innehav, export,

leverans eller sådan försäljning av läkemedel som inte är att anse som detaljhandel.

Endast den som har fått Läkemedelsverkets tillstånd får bedriva partihandel med

läkemedel enligt 3 kap. 1 § samma lag.

Att partihandla med läkemedel utan partihandelstillstånd är ett brott mot lagen om

handel med läkemedel. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utan tillstånd

bedriver sådan partihandel med läkemedel som anges i 3 kap. 1 § lagen om handel

med läkemedel kan enligt 9 kap 1 § samma lag dömas till böter eller fängelse i högst

ett år, om gärningen inte är belagd med straff enligt brottsbalken. Om en uppsåtlig

gärning har begåtts yrkesmässigt, avsett betydande mängd eller värde eller annars

varit av särskilt farlig art, döms till fängelse i högst två år.


7.4 Läkemedelsverkets arbete mot olagliga läkemedel

7.4.1 Läkemedelsverkets vision, mål och strategier

Läkemedelsverkets arbete mot olaglig läkemedelshantering tar sin utgångspunkt i

patientperspektivet, med fokus på folkhälsa och patientsäkerhet. Läkemedelsverkets

vision i arbetet mot olagliga läkemedel är;

Att vara en ledande kraft i samverkan för att motverka hantering och

användning av olagliga läkemedel – för bättre folkhälsa och ökad

patientsäkerhet.

Med en snabbt ökande självmedicinering ökar risken för att den enskilde patienten

skall komma till allvarlig skada. Läkemedelsverket ska tillsammans med andra

myndigheter och intresseorganisationer verka för att användningen av olagliga

läkemedel minimeras.

Läkemedelsverkets övergripande målsättningar är att ha:

förhindrat att olagliga läkemedel släppts ut på marknaden,

fått bort olagliga läkemedel från marknaden,

ökat medvetenheten hos allmänhet om riskerna med att köpa läkemedel via

oseriösa internetapotek.

Strategin för hur verket på bästa sätt skall uppnå dessa mål har vi formulerat på

följande sätt:

Med en genomgripande omvärldsbevakning som bas, i projektform och tillsammans

med andra myndigheter och organisationer driva operativa och kommunikativa

projekt som främjar folkhälsan, genom att motverka användningen/hanteringen av

olagliga läkemedel.

7.5 Operativa mål

De operativa mål som Läkemedelsverket har satt upp för sin linjeverksamhet är att

ha:

i samverkan med Apotekens Service AB och andra berörda aktörer, motverkat

att olagliga läkemedel kommit in i den legala distributionskedjan,

ökat medvetenheten hos allmänheten om riskerna med att köpa läkemedel via

oseriösa internetapotek,

etablerade samarbeten med andra myndigheter inom ramen för olaglig handel

med läkemedel,

löpande analyserat Polisens och Tullverkets beslag i kampen mot den

organiserade brottsligheten som bedöms utgöra ett hot mot folkhälsan,

planerat, initierat, drivit och slutfört egna tillsynsprojekt,


etablerat samverkan och fört en aktiv dialog med intressenter inom området

olaglig hantering av läkemedel,

ökat tillgången på information om legala kanaler för handel med läkemedel,

ett löpande program för inköp och analys av misstänkta olagliga läkemedel

(inkl. olagliga missbrukssubstanser).

7.6 Läkemedelsverkets resurser och arbete

På Läkemedelsverkets enhet för kontroll av narkotika och olaglig

läkemedelshantering (KNOL) arbetar sex årsarbetskrafter (farmacevter, jurist) med att

kommunicera med företagen angående gällande regler och vägleda i gråzonen mellan

läkemedel och andra produkttyper. Enheten får ett stort antal telefonsamtal och har

fler än tusen diarieförda frågeställningar per år. Frågor inkommer både från företag,

privatpersoner och andra myndigheter (exempelvis från Tullverket, Polisen och från

landets kommuner).

På enheten utreds också ärenden om brott mot läkemedelslagstiftningen där verket

har möjlighet att fatta beslut om förbud eller föreläggande som får förenas med vite

att hantera produkter som klassificeras som läkemedel i strid med de bestämmelser

som finns om läkemedelshantering. Ärendena startas oftast efter signaler från

omvärlden, men de kan också initieras efter exempelvis internetsökningar som gjorts

på enheten. Under första halvåret 2011 handlades ungefär 70 sådana ärenden.

Läkemedelsverket polisanmäler också fall av olaglig läkemedelshantering som inte

lämpar sig för verket självt att driva.

Läkemedelsverkets laboratorium bedriver löpande ett arbete med att analysera och ta

fram metoder för att analysera produkter som kan innehålla olagliga

läkemedelssubstanser (cirka 3,5 FTE). Det är avgörande att ha möjligheter att snabbt

kunna göra kvalificerade analyser av misstänkt olagliga preparat.

Läkemedelsverket ska som bas för arbetet ha en genomgripande omvärldsbevakning,

och aktivt verka för att få in anmälningar och information från allmänhet och

intressenter.

För att säkerställa likabehandling och för att Läkemedelsverkets operativa åtgärder

ska få effekt på marknaden, samt för att ha ett bättre underlag för att kunna

kommunicera resultat till allmänheten, skall Läkemedelsverket främst driva ärenden

om brott mot läkemedelslagstiftningen i form av projekt.

Läkemedelsverket har redan tillgång till kvalificerad kompetens för att kunna göra

laborativa analyser av misstänkt olagliga läkemedel. Ett flertal projekt har drivits de

senare åren för att analysera exempelvis bantningsprodukter och potensmedel.

Läkemedelsverkets avsikt är att på kontinuerlig basis driva projekt för att köpa in

misstänkt olagliga läkemedel från exempelvis nätsidor för att analysera. Utifrån


erhållna analysresultat måste man sedan ta ställning till hur man går vidare för att få

bort preparat från marknaden och/ eller upplysa allmänheten om fynden.

Den kanske viktigaste delen i arbetet mot olaglig läkemedelshantering är

kommunikation till allmänheten och till andra aktörer såsom vården.

7.7 Samarbete med andra myndigheter

För att nå framgång i arbetet, är det helt väsentligt att fortsätta och utveckla de redan

etablerade samarbetena med andra myndigheter. Detta rör dels myndigheter som har

tillsynsansvar för de lagstiftningar som läkemedelslagstiftningen gränsar mot såsom

Livsmedelsverket, Konsumentverket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen,

Folkhälsoinstitutet och landets kommuner men även laborativt samarbete med

Tullverkets laboratorium och Statens Kriminaltekniska Laboratorium.

Övrigt samarbete inom ramen för olaglig läkemedelshantering sker regelbundet med

Jordbruksdepartementet (djurläkemedel), Dopingjouren och

Giftinformationscentralen.

Många gånger är Läkemedelsverkets möjligheter att agera begränsade. Det kan vara

när den som sysslar med olaglig läkemedelshantering har en okänd identitet, när det

rör sig om företag som helt medvetet grovt bryter mot gällande lagstiftning eller när

det rör sig om inspektioner av misstänkta företag. Det är därför av stor vikt att ett

fungerade samarbete med Polisen har etablerats. Läkemedelsverket kan i samarbetet

bland annat bistå med kvalificerade kemiska analyser, bedömning av produkter och

med expertkunskap om gällande lagstiftning på läkemedelsområdet.

Det är av många skäl viktigt att Läkemedelsverket har ett väl fungerande samarbete

med Tullverket. För att maximera resultatet av Tullverkets insatser vid gränsen för att

hitta olagliga produkter, krävs ett samarbete så att resurserna används på bästa sätt.

Läkemedelsverket, Polisen och Tullverket har de senaste fyra åren deltagit i den

internationella operationen Pangea. Operationen samordnas av Interpol och vid

Pangea IV som genomfördes under en vecka i september 2011 deltog fler än 80

länder. I Sverige gjorde Polisen i denna operation tillslag vid fyra platser i Sverige där

olagliga läkemedel såldes via nätsidor. Tullverket beslagtog under veckan 346

försändelser som innehöll läkemedel. Läkemedelsverkets roll är bland annat att

genomföra laboratorieanalyser av preparat och arbeta med att uppmärksamma frågan

i media. Ett viktigt mål i sig med operationen är också att förbättra samarbetet mellan

deltagande myndigheter, både nationellt och internationellt. Detta har fallit väl ut.

Läkemedelsverket deltar tillsammans med en representant från Polisen i det

internationella samarbetet Working Group for Enforcement Officers (WGEO), en

grupp under Heads of Medicines Agencies (HMA). Samarbetet ger bland annat

värdefulla kontakter och ökad kompetens inom området, och det ger värdefulla bidrag

då Läkemedelsverket gör prioriteringar och bygger upp verksamheten.


Documents

Läkemedelsverkets arbete för att motverka olagliga läkemedel