Lärande samspel

FOLKHÖGSKOLLÄRARPROGRAMMET

Halvfart Vårterminen 2008

Examensarbete

Adress: Linköpings universitet Inst. för beteendevetenskap och lärande Folkhögskollärarutbildningen 581 83 LINKÖPING

Telefon: 013-28 10 00 Telefax: 013-28 21 45

Besöksadress: Universitetet i Valla IBL, Hus D Linköping

Författare: Saad Muhialdin

Titel: Lärande samspel i mångkulturellt klassrum

English title: Learning´s interaction in a multicultural classroom

Handledare: Johan Arvidsson

Linköpings universitet Folkhögskollärarprogrammet

i

Lärande samspel i mångkulturellt klassrum

Examensarbete

Av

Saad Muhialdin

Kunskap

DeltagareLärare

ii

Abstract

This Dissertation deals with a holistic vision on learning´s interactions in a multicultural

classroom. The aim of which is to put together important theories for multicultural

pedagogy.

First I talk about my experiences as a folk high school teacher and the link of the

Folk high school where I works with the local reality in the nearby neighborhood. I

present two teaching examples that emphasize the problematic of teaching in a

multicultural class room and analysis them with the aid of relevant theories for

multicultural pedagogy

In conclusion, I suggest, among other things, introducing intercultural competence

as a subject taught on general courses in folk high schools. The introduction of this subject

will increase understanding between people and will counteract “we and them” attitudes

in the society The basic rule for learning´s interaction is that all involved are people

irrespective of their linguistic, religious or ethnic belongings

iii

Sammanfattning

Examensarbetet behandlar en helhetssyn på lärande samspel i ett månkulturellt klassrum

Syftet med denna uppgift är att sammanställa viktiga teorier för mångkulturell pedagogik

Först berättar jag om mina erfarenheter som folkbildare och kopplingen av

folkhögskolans där jag jobbar med den lokala verkligheten i det närliggande

bostadsområdet. Jag presenterar sedan två problematiserande pedagogiska exempel som

analyserares med hjälp av de relevanta teorietiska perspektiven i examensarbetet.

I avslutning föreslår jag bl.a. införande av ett ämne med namnet interkulturell

kompetens inom undervisning på allmänna linjer i folkhögskolor. Interkulturella

kompetensen kommer att öka förståelse mellan människor och motverka ”Vi och Dem”

attityder i samhället.

Grundregeln i samspelet är att alla blandade är människor oavsett språkliga,

religiösa eller etniska tillhörigheter.

iv

Förord

Den mångkulturella folkbildning är det området som ligger närmast till mitt hjärta. Detta

beror på att jag är själv invandrare och har flytt från mitt hemland Irak till Sverige i vuxen

ålder men också på att jag jobbar, umgås och bor bland invandrare. Min ambition är att fortsätta jobba som folkhögskollärare. Jag upplever de

kunskaper som jag har fått i folkhögskollärarprogrammet som värdefulla och nyttiga för min

utveckling både professionellt som folkhögskollärare och personligt som en människa.

I examensarbetet diskuterar jag teorietiska och praktiska aspekter på lärare -deltagare

samspel i ett mångkulturellt sammanhang.

Jag vill tacka min handledare, Johan Arvidsson, för sina insatser med gruppen . Jag

skulle vilja också tacka alla mina kollegor i sydgruppen och i särklass mina kamrater på den

lokalgruppen i Göteborg vars värdefulla stöd och kommentar har hjälpt mig på vägen.

Saad Muhialdin

Göteborg maj 2008

v

Innehållsföreteckning

Lärande samspel i mångkulturellt klassrum ........................................................................... i

Abstract ............................................................................................................................... ii

Sammanfattning ................................................................................................................. iii

Förord ................................................................................................................................. iv

1. Inledning ....................................................................................................................... 1

1.1 Hur blev finska folkhögskolan mångkulturell .......................................................... 2

1.2 Det mångkulturella klassrummet ........................................................................... 3

2 Syftet och metod .......................................................................................................... 3

3 Problematiserande pedagogiska exempel ..................................................................... 4

3.1 Filmvisning som historielektion .............................................................................. 5

3.2 Arbetsförmedlingsinformationsträff ...................................................................... 5

4 Relevanta teoretiska perspektiv .................................................................................... 7

4.1 Invandringens psykologiska aspekter ..................................................................... 7

4.2 Kunskap ur ett socialkonstruktivist perspektiv ....................................................... 9

4.3 Deltagarnas förutsättningar och undervisningssituation ...................................... 10

4.4 Interkulturell kompetens ..................................................................................... 12

5 Analys ......................................................................................................................... 13

6 Diskussion ................................................................................................................... 15

6.1 Rekommendationer ............................................................................................. 17

7 Referenser .................................................................................................................. 18

Folkhögskollärarprogrammet Examensarbete 2008 Saad Muhialdin

1

Lärande samspel i mångkulturellt klassrum

”Folkbildningen kan erbjuda och aktivt verka för möten på mångkulturella arenor. På

folkhögskolor och studieförbund ska människor kunna utveckla metoder för interkulturell

dialog och reflektion.” Regeringens proposition 2005/06:192

1. Inledning

Det mångkulturellt möte i klassrummet i en folkhögskola har blivit en alltmer daglig

företeelse i Sverige. I Regeringens proposition (Lära, Växa, Förändra) är bemötande av den

mångkulturella utmaningen en del av de sju verksamhetsområden som gör skolor

berättigade för statsbidrag.

Inledningsvis tänkte jag ta upp en del bakgrundsfaktorer som handlar om mitt

arbete och arbetsplats som påverkar den subjektiva delen av examensarbete. Jag har

jobbat nu i tio år som datalärare och nätverksansvarig i den Mångkulturella/Finska

folkhögskolan . Under mitt arbete på folkhögskolan har jag också varit engagerat i olika

processer och projekt med ett syfte att utvecklas skolan identitet som en aktiv aktör i det

nära samhället .

Mina yrkeserfarenheter med folkbildning har hjälpt mig bilda en uppfattning om de

komplexa social a, psykologiska och ekonomiska verkligheter som deltagare med

invandrare bakgrund på folkhögskolans har. Deltagarnas svåra vardagsupplevelser påverkar

i stort sätt deltagarnas engagemang i det pedagogiska samspelet i klassrummet. Faktorer

som segregation och diskriminering har direkt påverkan på deltagarnas motivation och

engagemang i klassrummet.

Kopplingen mellan den lokala närmiljön och arbetet i folkhögskolan är viktig för den

folkhögskolan som jag jobbar i. Skolan startades i mitten av 80 talet av finska föreningar i

Göteborg. Skolan ligger i bostadsområdet Gårdsten som tillhör stadsdelen Gunnared i

Göteborg. Bostadshusen var byggda under det så kallade miljonprogrammet. När skolan

startades var den största invandrargruppen i Gårdsten finskspråkig1 och skollan tillkom för

att tillfredsställa behovet av folkbildningsinsatser för finska invandrare. Många av de

finskspråkliga invånarna i Gårdsten t började flytta i mitten av 1990 till andra

bostadsområde eller tillbaka till Finland.

Många nya invandrargrupper kom till Gårdsten på grund av flyktingsvågen i början

av 1990 talet. Den största majoriteten kom som flyktingar från Gulfkriget mellan Irak och

USA 1990, inbördeskriget i Somalia, Innebördskriget i Balkan samt på grund av förföljelsen

1Kuusela( 1993) s.23


2

av den kurdiska minoriteten i Irak, Turkiet och Iran . Dessa flyktingar fick asyl och bosatte

sig i området.

Skolan hade många ansökningar från deltagare som inte hade klarat av sina studier i

den kommunala svenska för invandrare kurser (SFI). De hade behov att fortsätta studera

svenska på grundläggande nivå . Andra deltagare hade klarat SFI studier, men ville fortsätta

studera på gymnasienivå i lugnare takt eller ville lära sig något hantverk som keramik och

videoredigering. En del hade varit med i en närradioförening och ville utveckla sina

kunskaper i radioteknik. Eftersom alla dessa möjligheter fanns i Finska Folkhögskolan

började skolan ta emot icke- finska deltagare . Undervisningsspråket i allmänna linjer blev

då svenska istället för finska.

Skolanledningen ansåg behovet som fanns hos en del deltagare för att kunna

använda sitt modersmål tillsammans med svenska i vissa ämnen (t.ex. samhällskunskap) för

att förklara svåra begrepp . Något som ledde till att skolan sökte lärare som var

högutbildade, kunde svenska och kom från samma kulturer som deltagarna hade . På så

sätt blev lärarekåren också mångkulturell.

1.1 Hur blev finska folkhögskolan mångkulturell

Genom åren har antal deltagare och lärare av icke- finsk ursprung ökat och skolan började

adoptera en mer mångkulturellt policy. Något som ledde till att skolan ändrat namn till den

mångkulturella folkhögskolan som en del av Finska folkhögskolan eftersom det är

fortfarande finska föreningar som är huvudman till skolan. Deltagare som har mycket låga

kunskaper på svenska fick börja i allmänna linjer med etnisk inriktning De flesta deltagare

och en del lärare, som jag, på skolan idag tillhör dessa flyktingar och deras familjer som

kom senare som ett resultat av familjeanknytning policy i Sverige

Skolan har idag flera grupper som tillhör flera etniska bakgrunder: Idag har skolan 3

allmänna kurser för finnar, kurder och somalier Tidigare hade skolan allmänna kurser för

araber och romer. När deltagarnas kunskaper på svenska har uppnått den nivå som gör att

de kan förstå olika ämnen på svenska flyttar de till blandade grupper där diskussioner och

undervisning sker uteslutande på svenska i alla ämnen.

Skolans utveckling och den pedagogik som bedrivs i klassrummet präglas av

medvetenhet och förståelse för de problem och upplevelser som vuxna invandrare har i

Sverige, Deltagarna uppmuntras att diskutera och söka kunskaper som gör att de kan ta

makt över sina liv . En del av arbetet i skolan bygger på att hitta lämpliga lösningar för att

motverka diskriminering, passivitet och segregation.


3

Lisbeth Erickson 2betonar folkbildningens roll som aktör i den lokala utvecklingen av

utsatta område:

– Att undersöka den lokala miljöns betydelse för individen och individens betydelse

för den lokala utvecklingen,

– Att studera frågeställningar rörande fördelning av makten på den lokala arenan och

frågor kring medborgarskap.

– Att belysa folkbildningens komplicerade förhållande till de tre strukturerna

civilsamhälle, stat och marknad

1.2 Det mångkulturella klassrummet

Jag undervisar både i datakunskap men också i datateknik samt i temastudier för de etniska

blandade grupper som beskrivs ovan, Mina erfarenheter av det mångkulturella

klassrummet grundar sig på observationer, reflektioner och analysen över arbetet med

etniskt blandade klassrum.

Mångfalden är det gemensamma närmare i ett mångkulturellt klassrum. Det finns

ett stort utrymme att använda olika kriterier för att dela ut grupper, man kan dela

grupperna enligt kön, etnicitet, socialekonomiska tillhörighet, studiebackgrund osv.

Mångfalden inom gruppen kan ses som ett problem men också som en möjlighet. En lärare

behöver hitta en lärande strategi som passar alla i klassrummet. Man behöver också

utveckla möjligheter för deltagarna att lära sig från varandra. Utmaningen för läraren ligger

i att kunna bemöta misstolkningar och värderingskonflikter men också att ge ett stort

utrymme för samtal . Tonvikten ligger i att kunna styra grupprocessen mot personlig

utveckling, kunskapsinhämtning och lärande

2 Syftet och metod

Syftet med denna uppgift är att sammanställa viktiga teorier för mångkulturell pedagogik.

Mina frågeställningar är:

Vilka faktorer påverkar samspelet mellan lärare och deltagare?

Vilken funktion uppfyller samspelet?

Vilka metoder kan man använda för att utveckla samspelet?

Den metod jag har använt för att hitta svar på mina frågor är framför allt litteratur

stadium . Jag kommer också att ta med två observationer från mitt arbete som illustrerar

problematiken med mångkulturell pedagogik .

Examensarbetet har följande begränsningar:

2Erickson( 2007) s.16


4

De lokala förhållandena för invandraredeltagare i folkhögskolor i Göteborg.

Fokus är på det pedagogiska samspelet mellan lärare och deltagare och dess

koppling ett antal sociologiska och psykologiska förklarings modeller

Examensarbetet utgår från ett lärare perspektiv.

3 Problematiserande pedagogiska exempel

Jag kommer att ta exempel från mina lektioner med en deltagargrupp som tillhör den

allmänna linjen på den mångkulturella folkhögskolan . Det första exemplet handlar om en

filmvisning inom temastudier och det andra handlar om en träff med informatörer från

Arbetsförmedlingen

Gruppen består av 17 Deltagare. Alla deltagare är vuxna kvinnor i olika ålder (25-

45) . De flesta har varit mellan 3-11 år i Sverige. två har varit mer än 15 år. 4 av kvinnorna

har somaliska som modersmål, 6 deltagare är kurdisk talande och 6 arabisk talande samt 1

från Bangladesh.

Deltagarnas utbildningsbakgrund är olika. 2 deltagare har studerat på högskola nivå

i hemlandet, 7 på gymnasiet nivå och 8 har studerat på grundskola nivå. I Sverige har 3

studerat på komvux 2 har kompletterat svenska för invandrare SFI, medan de flesta inte har

kunnat fullgöra SFI studierna.5 av deltagarna har arbetslivserfarenhet från Sverige i form av

kortvariga anställningar inom vård eller barnomsorg.

De flesta deltagare har islam som religion. Vissa är starkt religiösa och deras

världsbild styrs starkt av tradition och religiösa värderingar. Andra är mindre religiösa.

De flesta deltagare är mammor till små barn och bor i Gårdsten eller i ett av de närliggande

områdena i Angered . En viktig orsak till varför deltagarna har valt folkhögskolan är

närheten till bostad eller skolan där barnen går.

Deltagarnas sociala nätverk består av andra kvinnor från samma land eller av

släkten . Många ser deras vistelse i skolan som en avkoppling från hushållarbete och som

ett tillfälle att möta nya människor och bilda vänskap

Deltagarnas samtal präglas av förhållande för släkten utomlands den politiska

situationen i hemlandet. Det förkommer även berättelser om konfliktartad bemötande när

man söker jobb eller bostad eller i socialkontoret.

Vid samtal om individuella upplevelser av folkhögskolan har de flesta uppgett att de

ser sin tid i folkhögskolan som ett tillfälle att förbättra deras kunskap på svenska och som

en möjlighet till bildning och självutveckling


5

3.1 Filmvisning som historielektion

Lärarlagen har diskuterat innehållet för temastudier och fattat beslut att temastudier

kommer att handla om Norden och nordiska länders geografi, historia och

samhällsutveckling,

Min uppgift var att hitta lämpliga digitala material som filmer, Audio och texter

som främjar deltagarnas förståelse av Nordens historia. Deltagarna skulle också kunna

använda sig av de resurser som finns på internet om nordiska länder producera texter som

berättar om olika aspekter av Nordens historia. Texterna skall senare redovisas muntligt till

hela klassen. Vi tänkte använda filmvisning som en metod så att deltagarna kan visualisera

de historiska händelserna. Deltagarna skulle senare reflektera över vad de har sett och

jämföra det med liknande händelser i sina hemländer .

De filmer som blev valda var:

1. ”Utvandrarna” en svensk film från 1971 som var baserad på Vilhelm Mobergs

böcker

2. En dokumentär TV serie om Nordens historia i flera avsnitt som var producerat på

1990 talet

3. ”Det bästa av mödrar” en finsk film från 2006 som handlar om en finsk pojke som

kom till Sverige som flyktingsbarn . Han blev adopterat av en svenskfamilj under

andra världskriget

Deltagarnas diskussioner och kommentarer om filmer visade ett stort intresse för

dess innehåll. En del deltagare började jämföra egna minnen av flykt och fattigdom med

samma upplevelser hos de svenska utvandrarna till Amerika på 1800 talet.

Scener av dåtida religiösa förföljelser i Sverige väckte minnen av förföljelsen i

hemlandet. Berättelsen om svenska män som miste livet i stormakttiden i Sverige bemöts

med förståelse. Den finska pojkens berättelse om längtan för sin mor i den krigsdrabbade

Finland påminde om de barn som lider under inbördeskrig i Somalia eller Irak

Man kan konstatera att filmvisningen har bidragit till minskning av ”vi och dem”

känsla gentemot majoritetssamhälle som en del deltagare har upplevt tidigare. Lärarna roll

var att förklara bakgrunden till historiska händelser som visas i filmer .

3.2 Arbetsförmedlingsinformationsträff

Ett antal deltagare har frågat mig att hjälp dem för att skriva ansökningshandlingar till ett

sommarjobb . Målet var att kunna hitta något ledigt jobb under studieuppehållstiden.

Arbetsförmedlingen har utvecklat en bra webbtjänst i form av en jobb bank på

www.ams.se. Deltagarna ville registrera sig i webbtjänsten . Jag tänkte använda ett antal

lektioner i datakunskap för att förklara till deltagarna hur man skriver och skickar en

http://www.ams.se/


6

meritföreteckning och ett ansökningsbrev. Jag tänkte berätta för deltagare också om

arbetsmarknaden i Sverige och om intervjuprocessen . Tillsammans med en annan lärare

hade vi bjudit in två informatörer från Arbetsförmedlingen. Syftet var att ge en bild av

arbetsförmedlingsarbetsuppgifter samt att kunna coacha deltagarna i

arbetssökningsprocess.

Skrivandet av meritföreteckning visade sig vara ett bra tillfälle för deltagarna att

berätta och reflektera över sina egna livshistorier och vilka möjligheter som finns att jobba

på den svenska arbetsmarknaden. De flesta hade svaga eller inga förväntningar att få jobb .

En vanlig motivering var rädsla för diskriminering på arbetsmarknaden. Många deltagare

bär slöja och tror att arbetsgivarna inte är villiga att anställa sådana kvinnor. En del andra

uppgav att arbetsförmedlingen kräver från deltagarna ett intyg om avslutande SFI studier.

En del arbetsförmedlare, enligt deltagarnas berättelse, hade varken uppskattning eller

förståelse för att deltagarna studerar på allmänna linjen i en folkhögskola där svenska ingår

som ett kärnämne i undervisning.

Deltagarnas samtal med Arbetsförmedlingsinformatörer visade en stor

missuppfattning från deltagarnas sida för Arbetsförmedlingens uppgift. Deltagarna

uppfattade Arbetsförmedlingen som en myndighet som delar jobb i samhället. . Många

deltagare berättade om arbetsgivarna som vägrar anställa kvinnor som har slöja och om

islamfobi. Informatorerna gjorde ett rollspel för att förklara en del vanliga misstag som

skulle förekomma i anställningsintervjuer t.ex. att man kommer sent eller pratar med

kompisarna under intervjusamtal. De avslutade föreläsningen med att berätta om ofta

förekommande fel vid skrivandet av meritföreteckningen. Eftersom jag var med i träffen

ansåg jag att deltagarnas upplevelser handlade i själva verket om olika tolkningar av

verkligheten. Informatörernas förklaring till att slöjan som en religiös symbol upplevs inte i

Sverige som i muslimiska länder blev misstolkat

Vid ett senare lektionstillfälle hade jag en gruppdiskussion med deltagarna om

deras upplevelser av träffen. Det rådde ett stort missnöje bland deltagarna. En deltagare

upplevde att en av informatörerna hade antytt att deltagaren måste ta av sin slöja för att få

ett jobb. Deltagaren hade förstått detta som en uppmaning att ta av sig slöjan för att få ett

jobb vilket strider emot hennes religiösa värderingar. En annan missuppfattade rollspelet

och trodde att informatören menade att invandrarna pratar för mycket i telefonen och

kommer alltid för sent på arbetsplatsen. Bilden av Arbetsförmedlingen som en myndighet

som delar jobb är hämtade från myndigheter av samma funktion i hemlandet.

På lektionen diskuterade vi deltagarnas funderingar om träffen och om hur fördomar

och stereotyper förekommer i alla kulturer.


7

4 Relevanta teoretiska perspektiv

I den teoretiska delen tänkte jag redovisa för olika teorier om vilka faktorer som styr och

påverkar Lärarens - deltagare samspelrelationer.

4.1 Invandringens psykologiska aspekter

Charles Westin3 (1973) har genomfört en undersökning om identitetskriser och andra

svårigheter som uppkommer i samband med invandring särskilt när det gäller invandrarens

självbild och upplevelse av det andra . Detta kan sammanfattas i vad Anderson

20014beskriver som tillvarotillstånd

Tillvarotillstånd

Andersson sammanfattar tankar, känslor och omständigheter som omger personen i

det nya landet med begreppet ”tillvarotillstånd”. Dessa tillvarotillstånd

benämns bland annat som främlingskap, ensamhet, saknad, längtan, sorg,

rotlöshet, separation, degradering av modersmålet. Hon menar att dessa tillvarotillstånd

kan drabba vem som helst någon gång i livet, skillnaden är att flyktingens/invandrarens

tillvaro ibland kan domineras helt av en eller flera av dessa tillstånd på ett medvetet eller

omedvetet sätt.

Sorg

”Individen kan känna sorg på olika sätt beroende på sin bakgrund och sin anledning att

komma till det nya landet” . Flykting/invandrare kan uppleva sorg över det som har

lämnats kvar eller gått förlorat. Sorg kan drabba invandraren i korta sekunder, dagar eller

månader och ibland många år. Upplevelsen av sorg hos flyktingen/invandraren kan enligt

Andersson grunda sig på verklighet och även individens upplevelse av verkligheten.

Rotlöshet, osäkerhet och utanförskap

Rotlöshet definieras enligt Andersson som en känsla av att sakna fotfäste eller grund. Hon

beskriver denna känsla i termer av utanförskap och osäkerhet huruvida man finns till eller

är älskad och efterfrågad av andra människor eller livet själv. En omedvetet ordlös känsla

som ter sig så stark att den skapar en stark mental ångest. Andersson menar att människor

i kris och depression påverkas mer av känslan av rotlöshet och tenderar att gå tillbacka till

sina naturliga rötter. Känslan av främlingskap är något specifik för flyktingen/invandraren

3Westin(1973) s 134

4 Anderson(2001) s110-111


8

när de anländer i det nya landet. Han/hon påminns varje dag om detta i olika sammanhang.

Känslan av främlingskap är enligt Andersson inte beroende av hur lång tid man har levt i

det nya landet utan på hur han/hon bemöts i och möter det nya landet. En konsekvens av

utanförskap kan leda till att invandrare/flykting som lever i det nya landet efter många år

kan fortfarande bära på klichéartade uppfattningar om majoritetsbefolkningen

Degradering av modersmål

Enligt Anderson har invandrarnas förmåga att utrycka sig på ett nytt språk mycket att göra

med ålder, tidigare utbildningserfarenhet, motivation och språknivå på sina modersmål.

Även om en person har lärt sig det nya språket så kan han/hon inte utrycka sig med de

nyanserna, rytmerna, tonfallen och gesterna, Personen kan inte utrycka sina känslor och

åsikter eller sina sinnesstämningar på ett adekvat sätt eller att Han/Hon kanske inte kan

använda de abstraktioner som man kan använda på modersmålet. Man kan kunna det nya

språket flytande men saknar rytmer och tonfall som gör det svårt för andra att lyssna och

förstå. Vuxna invandrare förlorar aldrig sin brytning och blir ständigt påminda om det Detta

kan leda till en minskat självaktning och känslor av nedvärdering i det nya landet

Adaptionscykel

Westin har också definierat tre olika stadier i invandras upplevelser av det nya landet i

kontrast till minnet om hemlandet. Mina praktiska erfarenheter bekräftar att deltagarnas

studiemotivation och engagemang i undervisningssituation är starkt beroende av i vilka av

de tre stadierna deltagaren befinner sig i. Westin kallar de stadierna för adaptionscykel.

Figur 1.1 försöker gestalta de och balansgången mellan mentala bilderna av hemlandet

resp. det nya landet .

Fig. 1.1. Adaptionscykel

Följande tabell beskriver de olika stadium

Hemlandet Det nya landet

Ankomst Det frånvarande Det okända

Möte Det självklara Det nya

Tillbakablick Det saknade Det annorlunda


9

Stadium 1. Ankomst innehåller alla kontraster, jämförelse och konflikter mellan det

frånvarande hemlandet och okända nya landet.

Stadium 2. Möte innehåller kontraster, jämförelse och konflikter mellan det självklara

tidigare hemlandet och nya i det nya landet.

Stadium 3. Tillbakablick innehåller kontraster, jämförelser och konflikter mellan det

saknade i det tidigare landet och det annorlunda i det nya landet

Invandrarna går igenom dessa stadier på olika sätt. Somliga går från ett stadium till

ett annat på kort tid, medan andra stannar kvar i ett stadium under många år och kanske

aldrig förmår lämna det. En person kan lyckas gå igenom ett stadium och fortsätta till nästa,

men faller igen tillbaka.

4.2 Kunskap ur ett socialkonstruktivist perspektiv

Social konstruktivism är ett perspektiv på att samhälle är konstruerad av människor i

samspel med varandra . Berger och Lukmann 1966 kom med en teori om verklighet som en

social produkt. Enligt Wennborg 5 2000 vilar Berger och Lukmann teori på tre påstående:

Samhället är en mänsklig produkt

Samhället utgör en objektiv verklighet

Människa är en social produkt

Berger och Luckmann6 utgår från att människan har en naturlig benägenhet att

bilda vanor vilken reducerar osäkerheten som vi upplever då vi befinner oss i situationer

som vi inte är bekanta med och i vilka vi inte vet hur vi ska bete oss (Kognitiv dissonans).

Det uppstår då en dissonans (bristande överensstämmelse) mellan våra inre och yttre

upplevelser. Människan är till sin natur öppen och flexible och kan lära sig mängder av

kunskap som tidigare generationer har producerat. Människor handlingar kan kategoriseras

i ett antal handlingar, Typifiering leder till roller och någon slags arbetsfördelning . Därmed

hamnar man i en situation som möjliggör uppbyggnad av sociala institutioner. Dessa är

resultat av vanor som i efterhand externaliseras till ett större sammanhang och på så sätt

har samhället blivit en social produkt. Då institutioner behöver legitimeras till andra

människor som inte varit med att skapa dem sker en objektifiering av den sociala

institutionen därmed har samhället blivit en objektiv verklighet. Barn som föds har

emellertid inte automatiskt någon uppfattning om denna verklighet med sina normer och

handlingsmönster måste de tillägna sig dessa normer och handlingsmönster de måste

internalisera de. Detta sker genom den premiärsocialisation som ägnar rum under

5Wennborg (2001) s.71

6Ibid.s.72, 73


10

uppväxten och genom den sekundärsocialisation som skola och arbetsliv står för. Därmed

har människan blivit en social produkt .

Social konstruktivism hjälper att förklara varför kulturskillnader uppstår.

Kulturskillnader och kulturkrockar är den främsta utmaning till både lärare och deltagare i

det mångkulturella klassrummet om läraren och deltagaren kommer från olika kulturer.

Sociala konstruktioner är inte statiska till naturen utan förändras när människorna träffas

och en ny social gemenskap utformas . Med denna anledning ser man positivt på begrepp

som mångfald och Mångkulturellt samhälle.

Vuxna invandrare som är födda, och uppfostrade enligt andra sociala

förutsättningar än i Sverige har svårt att ta till sig (internalisera) den objektiva (självklara)

verklighet av majoritetssamhälle. Segregation och social exkludering gör att många

invandrare fördra tryggheten av att bo och umgås enbart med dem som tillhör samma

kultur. Invandrarnas motivation till att delta aktivt i det nya samhället minskas eftersom

man känner sig osäker.

I det praktiska exemplet av mötet med arbetsförmedlingens informatörer kan man

se en del misstolkningar av vad informatören försökte förklara till deltagare. Ett sätt att

minska sådana kommunikationsfällor är att skaffa sig interkulturell kompetens.

4.3 Deltagarnas förutsättningar och undervisningssituation

Björklid och Fischbein7 fig. 1.2redogör också för en interaktionsmodell som kan vara

användbar i pedagogiska sammanhang.

Deltagare till utbildning har med sig sina anlag och förutsättningar men också sina

erfarenheter. Deltagarens livs och utbildningserfarenheter spelar en stor roll i hur de

upplever skolan och undervisning och hur de värderar sig själva. Etnisk – kulturell

backgrund har en stark inverkan på hur eleverna upplever skolan och undervisning.

Faktorer i Individ- och påverkans dimensioner ingår enligt modellen i ett samspel som hela

tiden präglar undervisningsprocess. Rutorna i modellen illustrerar fyra olika

undervisningssituationer som kan uppträda under processens gång:

o Den fria stimulerande undervisningssituationens i figuren kallas för projekt

inlärning och karakteriseras av att läraren inte är styrande utan har mer eller

mindre handledningsfunktion och försöka stimulera varje elev genom att ge

individuell feedback i forma av uppmuntran och stöd.

7 Björklid och Fischbein (1996) s.8


11

o Den fria icke stimulerande situation där eleverna är fria att bestämma över

situation men ingen som bry sig om vad de gör

o De styrda stimulerande undervisningar karakteriseras av en auktoritativ

lärare som styr mot ett uppställt mål men samtidigt försöker stimulerar varje

elev och lockar vad hon/han är bra på

o Den styrda icke stimulerande undervisningssituation karakteriseras av en

auktoritär lärare som följer regler styr mot ett givet mål och inte tillåter

flexibilitet och avvikelser

I figuren ingår också utfall av undervisningssituation t.ex. Kunskapsinhämtning,

attitydföreändring beteende förändring .

Fig. 1.2 interaktionsmodell för samspelet mellan utbildningsmål och deltagarnas

förutsättningar

Påverkan

dim

ensio

n

Individdimension


12

4.4 Interkulturell kompetens

Hans Lorentz8 tycker att om vi ska kunna kommunicera med varandra i mångkulturella

läromiljöer krävs det att det existera en kunskap om mig själv och den andra.

Med stöd av Bergers och Lukmann teorier definierar Lorentz mångfald så här:

”Mångfald kan, baserat på skilda perspektiv av subjektiv kultur, definieras som kulturella

skillnader i värderingar, övertygelser, och inlärda beteende som delas av grupper, vilka

genom interaktion tillsammans blir behandlade som avgränsande enheter på grund av

nationalitet, kön, ålder, fysisk karaktär sexuell orientering, ekonomiska status, utbildning,

yrke, religion mm.”

Lorentz uppger en modell med sex stadier (fig. 1.3) för att individen skulle uppnå

en interkulturell kompetens. Han definierar interkulturellkompetens som förmågan att

kunna kommunicera effektivt i interkulturella situationer och att kunna hålla sig till en

mångfald av kulturella kontexter.

Fig. 1.3Hans Lorentz modell för interkulturellkompetens

Att de tre första stadier i utvecklingsmodellen kallas för etnocentriska beror på att

vi ofta förklarar och tolkar den fenomen utifrån individens egen kultur d.v.s. att egen kultur

har en central position . Den andra delen kallas för Etnorelativa d.v.s. att ens egen kultur

blir endast en av flera likvärdiga kulturer i denna stadiet.

De etnocentriska stadierna

Kulturförnekande: betyder att man förnekar att det finns kulturskillnader för

ideologiska eller politiska motiv .

8Lorentz och Bergstedt (2006). s.121-131

Bildning:

integration Kulturförneka

nde

försvar Acceptans

Interkulturell

sensitivitet

Interkulturell

medvetenhet

Interkulturell

kompetens

Reflektion Utbildning

Etnocentriska

stadier

Etnorelativa

stadier


13

försvar Lorentz beskriver tre olika försvarsätter . Det ena sättet förhåller sig till ett

”Vi och dem” försvar. Dem blir en generalisering som gäller alla andra t.ex. dem tar

våra jobb eller ”de får hur mycket bidrag som helst men inte Vi”. Det andra sättet är

att man erkänner existens av olika kulturer men betraktar sin kultur som överlägsen

. Det tredje sättet bygger på att alla har samma behov och att kulturella skillnader

inte är viktiga

Acceptans: där försöker man möta personer med andra kulturella tillhörigheter.

Man betraktar de andras beteende och värderingar som annorlunda men man

dömer inte någon för det och man diskuterar gärna skillnader och kulturyttringar.

De Etnorelativa stadierna

Reflektioner betyder att man accepterar kulturella olikheter som både oundvikliga

och tilltalande, sammanvävda i en användbar och oupplöslig världsbild.

Utbildning: utbildning betraktas som är en nödvändig bistående del för att

utvecklas. Utvecklingen skulle syfta på att bemöta krav på lärarna i mångkulturella

läraremiljöer för att ha kunskaper om andra beteende och värderingsstrukturer i

andra kulturer. I utbildningen blir det nödvändigt att använda begreppet kultur som

ett pedagogiskt analysinstrument för att kunna medveten om människans

kulturspecifika skillnader i värderingar, övertygelser och inlärda beteenden.

Bildning: integration här jämför Lorentz bildning begreppet med integration han

betraktar bildning som en form av personlig integrering där kunskaper blir införlivad

i personen, mångkulturell integrering blir så leds ett tänkande och handlande där

distansen till ens egen och andra kulturella identitet är närvarande och där

kulturmöten tolkas i dess rätt kulturella kontext.

5 Analys

Situationer där både lärare och deltagare bemöter obekanta situationer där deras egna

kunskaper inte räcker till är ett ofta förekommande fenomen i det mångkulturella

klassrummet. Det finns ett ständigt kunskapsutbyte och ständigt behov av inhämtande av

nya kunskaper för att tolka vardagliga situationer.

Deltagarna som har vuxit upp i andra samhällen har uppfattningar om religion,

tradition och kunskap som är mycket skilda från den samtida uppfattningar och normer i

Sverige. Sådana uppfattningar och förhållanden har funnits i Sverige för länge sedan och

det förklarar varför filmvisningar har blivit bemött med stort intresse av deltagarna.

Enligt social konstruktivism har dessa uppfattningar internaliserats hos deltagarna först vid

barndomen (premiär socialisering) och vid deras skolgång på hemlandet (Sekundär


14

socialisering). Deltagarna skulle kunna behöva en ny internaliseringsprocess för att kunna

fungera i det nya samhället. Genom att jämföra och diskutera hur är det i Sverige

respektive i hemlandet försöker man medvetandegöra de lokala resp. globala verkligheter

för att initiera en helhetstolkningsprocess som kan leda till handling.

Dualism hemlandet/Sverige som beskrivs i Westins adaptionscykel tar ett stort

utrymme i deltagarnas kognitiva process (enligt mina observationer), Att via filmvisningar

och lektioner ge möjlighet för deltagarna att jämföra, tänka kritiskt och dra slutsatser skulle

säkert påskynda internaliseringsprocessen.

Jag tycker att Hans Lorentz modell om interkulturell kompetens kan framkalla en

sådan internaliseringsprocess i folkbildningsandan. Folkbildningen ger en större möjlighet

till deltagarna att få nya insikter i vardagen och att själv välja tillvägagångssätt i

integrationsprocessen. Man kan läsa i egen takt i folkhögskolekurser och fokus kan läggas

på att återskapa känslor av människors likavärde och jämställdhet.

Läraren i ett mångkulturellt klassrum behöver nya verktyg i form av kännedom om

deltagarnas kultursymboler, verklighetsbegrepp och artefakter för att lyckas nå fram till

deltagaren. Modellen anknyter tydligt bildningsbegrepp med integration, Det kan tolkas

som att vägen till integration går genom att invandrare skapar sig en interkulturell

kompetens. Interkulturella kompetensen gör att man kan vara trygg i sin egen kultur och

samtidigt kunna handla med andra och förstår de i ett mångkulturellt sammanhang.

Charles Westins tanker om adaptionscykel kan ge svar på många frågeställningar

rörande invandrarnas integration i det svenska samhället. Den kan ge svar t.ex. på varför

integrationen tar en så lång tid. Att förstå Westins och Andersons beskrivning av

tillvarotillstånd skulle ge pedagoger större möjlighet att utforma utbildningar med de två

modeller i baktanke. Modellen ger en förklaring till varför många invandrare klarar inte den

kommunala Svenska för invandrare, Känslor av sorg, rotlöshet, utanförskap och att

modersmålet inte har så stor värde dämpar deltagarnas motivation för studier. Kravet på

att lära sig svenska upplevs som ett direktiv från majoritetssamhälle.

Jag har träffat många invandrare som trots många år i Sverige befinner sig i de två

första tv adaptionscykel. Ambitionsnivå ligger på att de orsaker som gjorde att de flyttade

till Sverige kommer att försvinna och de kommer att återvända till hemlandet. Dessa

människor brukar ha liten motivation att lära sig språket eller något yrke. Folkbildning med

sin syn på hela människan och inte enbart på ämneskunskap kan utgöra lämpliga

lärandemiljöer för sådana människor genom att anpassa undervisningsinnehållet till dessa

människors sociopsykologiska förutsättningar.

IT utveckling har gjort information lätt tillgänglig för många. Den gav lärarna större

möjligheter att använda datorer som stöd i undervisning. Att ha tillgång till information


15

räcker inte om mottagaren inte kan ta till sig informationen och tolka den på ett sätt som

kan användas i vardagen. En stort vikt måste läggas på lärarens skicklighet och pedagogisk

grundsyn för att kunna styra den pedagogiska processen för att maximera utbildnings

effekt enligt den pedagogiska modellen i fig. 1.3 .

I praktiska fall som handlar om träff med Arbetsförmedling, har jag berättat om

deltagare intresse att berätta sin egen livshistoria, Att berätta egna livshistorier skulle

kunna hjälpa deltagare dekonstruera deras världsbild och tänka kritisk på sin livssituation

och kan vara ett viktigt redskap i att åstadkomma ändringar.

Religiösa frågor och föreställningar sätter spår på temadiskussioner i klassrummet

som rör förhållandet till omvärlden, jämställdheten i familjen, arbete mm. Lärare och

deltagare lärandedynamik går parallellt och gör att lärande dynamiken stiger eller avtar vid

varje lektionstillfälle. Lärarna har ett ständigt behov av nya kunskaper. Sådana aspekter ger

näring till utveckling av lärarens kompetens för att kunna bemöta människor.

Att dela deltagare i grupper där de kan samtala med andra som tillhör samma

etniska grupp kan motverka känslan av degradering av modersmål Läraren kan välja

samtidigt tema som förstärker deltagares upplevelser av det svenska samhället och hur det

kom till.

Med hjälp av reflekterande samtal, dialog, individuell handledning och

utvecklingssamtal kan en skicklig folkhögskollärare medvetandegöra för deltagare nya

tankesätt och återskapa känslan av mening och framtidstro. En ny uppfattning av tillvaro

och en helhetssyn kommer säkert att leda till en aktiv handling.

Att bygga förtroende mellan läare och deltagare är av ytterst vikt. Strävan är att

läare och elever kan lita på varandra. Att känna sig trygg i klassrummet är en viktig

förutsättning till lärande. Undervisningssituationer fig. 1.3 kan ge en bild hur inflyttande i

en undervisningssituation kan skiftas mellan lärare och deltagare för att göra lärande

effektivt.

Språk är den viktigaste aspekt av kommunikation i samspelet men man kan inte se

det språkliga samspelet utan anknyttning hur den upplevas tolkas av mottagaren, De

symboler och begrepp man försöker förmedla kan tolkas olika i olika kulturer

6 Diskussion

Situationer som beskrevs i denna uppsats hör till sen moderna samhället med stora

flyktingvågor, Internet och globalisering gör att tillämpande av klassiska teorier är

begränsad. Situation i Göteborgs förorter har i synnerhet likheter med situationen i

storstäder i USA och Europa men det finns också stora skillnader mellan Göteborgs förort


16

och andra storstäder i världen, något som begränsar tillämpning av utländsk litteratur och

teorier.

Miljön utanför klassrummet påverkar starkt den lärande processen. Deltagarnas

boendevillkor, familjerelationer, ekonomiska förutsättningar samt vad händer i hemlandet

sätter prägel på det pedagogiska spelet, Förståelse för deltagarnas situation och aktivt

engagemang i närmiljö skulle skapa starkt förband mellan folkhögskolan och en närmiljö.

Deltagarnas kontakt med samhället är begränsat till utvecklingssamtal på skolor

där barnen går och läkarebesök. Hemma har de flesta en satellitmottagare för att följa

nyheterna från hemlandet och man ser sällan på svenska nyheter. Folkhögskolan blir på ett

sätt ett alternativ mötesplats där man kan ha kontakt med andra som har en annan

levnadsätt . Deltagarna anser själva att deras sociala isolering är den största hinder.

Lärarens roll i samspelet blir då att stödja de interna processer som leder till ändring av

levnadsmönster.

En del av svårigheter i lärare - elev samspel i det månkulturella klassrummet är att

lärande går långsamt. I en tidigare uppgift i försökte jag kartlägga hinder för lärandet

genom intervjuer med deltagarna. Jag har kommit fram till att deltagarnas dåliga

självuppfattningar, isolering från det svenska samhället, dåliga tidigare erfarenheter med

studier, bristande framtidstro ligger till grund för bristande motivering till studier

Jag tycker att det är viktigt att skapa mening med det man gör. Motiveringen måste komma

inifrån.

Deltagare i vår folkhögskola kommer från samhället där gruppen dikterade

individuellt beteende och där de demokratiska processerna är har precis börjat. Känslor av

förtryck, vanmakt och utanförskap förkommer ofta i samtal med deltagarna. Det behövs en

pedagogik mot sådana förtryck. En frigörande pedagogik som Paulo Friere har använt för

de fattiga och förtryckta.

Lärande samspelet kan inte ses separat från omgivningens och samhället krav på

vuxenutbildning. Jag ser brister på de nuvarande vuxenutbildningar som är inriktade på

invandrare och särskild på de som är inriktat på nyinkomna. Samhället ställer stora krav på

att invandrarna skall lära sig svenska och hitta ett jobb. Liten hänsyn tas till att många har

föga förståelse hur samhället är uppbyggt och vilka processer som lede till att samhället ser

som det ser ut idag. Man saknar motsvarande processer i de samhällen man kommer ifrån

lärarnas bristfälliga kunskaper om deltagarnas hemlands samhällsutveckling kan bromsar

undervisningen.

Med tanke på mina erfarenheter och de teorier som jag har talat om tidigare skulle

fokus ligga mer på bildningsprocess hos individen och på hur deltagarnas skulle kunna ta till

sig det nya samhällets regler, värderingar och de historiska processer som ledde till att


17

Sverige blev som den är Idag. Samspelet kan uppfylla sin pedagogiska funktion effektivare

om läraren är medveten on olika aspekter av deltagarnas hemlandskultur och inflyttande i

klassrummet är anpassat efter deltagarnas levnads förutsättningar.

Man borde ta också mer hänsyn till de värderingar som präglar identiteten i ett

annat kulturellt sammanhang. Detta utesluter inte att det finns många gemensamma

värderingar mellan olika länder.

På grund av att samspelet mellan lärare och deltagare kan bli ineffektiv på grund av

kulturkrockar föreslår jag införandet av ett ämne med namnet interkulturell kompetens

som separat ämne eller som en del av samhällskunskap inom undervisning på allmänna

linjer i folkhögskolor som har människor av olika etniska eller religiösa bakgrunder. Det

borde finnas ett motsvarande fortbilning för lärare i samma ämne.

6.1 Rekommendationer

Avslutningsvis skulle jag rekommendera följande:

1. Att folkhögskolor skulle kunna ordna specialanpassat folkhögskolekurser till

nyinkomna invandrare (som har uppehållstillstånd)eller de som inte klarar SFI

2. Att införa ett ämne som heter interkulturell kompetens i undervisning för

samhällskunskap på allmänna linjer i folkhögskolor

3. Att folkhögskollärare skulle kunna fortbilda sig i interkulturell kompetens

4. At utveckla produktion av digitala hjälpmedel till människor som har begränsat

kunskaper i svenska

5. Att införa folkhögskolkurser i Svenska för invandrare på distans


18

7 Referenser

Tryckta källor

1. Björklid, Pia och Fischbein, Siv (1996): Det pedagogiska samspelet. Lund:

studentlitteratur.

2. Anderson, Kristel, Binnie (2001): Att förstå flyktingar, invandrare och deras barn.

Lund: studentlitteratur.

3. Lorentz, Hans och Bergstedt, Bosse (2006), Interkulturella perspektiv. Lund:

Studentlitteratur.

4. Wennborg, Barlebo Soren (2000), Social konstruktivism, positioner, problem och

perspektiv . Malmö: Liber.

5. Westin, Charles(1973): Existens och identitet, invandrarnas problem belysta av

invandrare i svårighet. Göteborg: bokförlaget korpen.

6. Kuusela Kirsti(1993):Integration i invandrartäta bostadsområden. Göteborg:

Sociologiska institution, Göteborgsuniversitet.

Elektroniska dokument från internet

1. Regeringens folkbildning proposition 2005/06:192 (pdf fil).

http://www.folkbildning.se/download/549/Lara_vaxa_forandra.pdf

laddats ner den 21 april 2008

2. Erickson, Lisbeth(2007) :Lokal utveckling i storstad– vad händer i förorten? .

(pdf fil). Linköping: Linköping University Electronic Press

http://www.ep.liu.se/ea/svfhu/2007/002/svfhu07002.pdf laddats ner den 21

april 2008

http://www.folkbildning.se/download/549/Lara_vaxa_forandra.pdf

http://www.ep.liu.se/ea/svfhu/2007/002/svfhu07002.pdf

Documents

Lärande samspel