Upload
tom-ahlfors
View
218
Download
3
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Lärarnas facktidning på svenska i Finland
Citation preview
7.3.2013 Nr 6
Hitta glädjen i skrivandet– På skrivarkurserna jag ledde i gymnasierna var det helt stopp för skrivandet, ända tills eleverna förstod att jag faktiskt menade allvar när jag sa att jag fullständigt struntar i grammatik och struktur. Bara skriv rakt av och hitta glädjen, säger författaren Henrika Andersson. Läs mera om hennes tankar och berättelser på mittuppslaget.
Längre läropliktpolitiskt kadaver?Allt verkar inte stå rätt till i regeringen. Också i fråga om utbildningspolitiken råder oenighet och Sari Sarkomaa, riksdagsledamot för Samlingspartiet och tidigare undervisningsminister, skärper tonen och varnar socialdemokraterna för att gräva upp ”utbildningspolitiska kadaver”. Som exempel nämner hon förslagen om att förlänga läropliktsåldern.
– Det är synnerligen oroande att SDP än en gång gräver fram sin omhuldade tanke om att förlänga läropliktsåldern. Förslaget har i flera repriser setts som odugligt och har begravts, säger Sarkomaa och betecknar tanken som en mekanisk och kortsiktig metod att lösa ungas problem.
Hon förespråkar motsatt medicin.– Ungdomarna och deras livssituation är
väldigt olika och därför behöver individuella och flexibla möjligheter. Framförallt behövs stöd av vuxna, säger Sarkomaa och uppmanar SDP att helhjärtat satsa på ungdomsgarantin i stället för att öda krut på odugliga idéer.
Stort intresseför friskolorIntresset för att starta privata skolor är alltjämt stort i Sverige. Inför läsåret 2013/2014 fick den statliga myndigheten Skolinspektionen 390 ansökningar om att starta en ny fristående skola eller utöka verksamheten på en befintlig.
I mitten av februari meddelade Skolinspektionen att 44 nya grundskolor på 34 orter och 9 nya gymnasieskolor på 6 orter har fått tillstånd att starta läsåret 2013/14.
Av de ansökningar som gäller utökning av befintlig skola har Skolinspektionen helt eller delvis godkänt 52 procent. Totalt får 23 grundskolor och 55 gymnasieskolor utöka sin verksamhet, vilket är ungefär lika många som förra året.
... som betalarsämre lärarlönerFristående skolor vill gärna framstå som bättre än de kommunala, med goda studieresultat och effektiv resursanvändning. Men en ny undersökning från Lärarförbundet visar att lärarlönerna är lägre i fristående skolor.
– Det är fullständigt oacceptabelt att de fristående skolorna väljer att inte investera i sina lärare. Lärarna är den enskilt viktigaste faktorn för en bra skola och då gäller det att locka de bästa lärarna till yrket, säger Lärarförbundets ordförande EvaLis Sirén.
Statistiken kommer från det största privata avtalsområdet för lärare, Almega tjänsteföretagen, och visar att grundskollärare i fristående skolor tjänar nästan 500 kronor mindre i månaden än i motsvarande kommunala skolor. För gymnasielärare är skillnaden ännu större. Där handlar det om en skillnad på 1 700 kronor.
– Faktum är att de fristående skolorna borde ha råd att betala minst lika mycket i löner som de kommunala skolorna. Skillnaden är slående och utan rimlig förklaring, säger Sirén.
Lena Malm
1894–2013
120 årgången
2 7.3.2013
ledareN
Chefredaktör Carl-Erik Rusk.
Drunknar i byråkratiFinland är svenskt, har vi fått lära oss tack vare en uppmärksammad Yleserie i tv. Serien öppnar onekligen nya perspektiv på olika samhällsfenomen i vårt land.
Men det finns förstås skillnader mellan oss och Sverige. Det är t.ex. beklämmande att följa med läraryrkets kräftgång i Sverige. Yrket har tappat i attraktionskraft och lärarlönerna har halkat efter, jämfört med många andra yrken.
Arbetsbelastningen är också hård och nyligen presenterade centralorganisationen TCO en rapport, som visar att läraryrket är mest utsatt för stress. Det är bl.a. uppgifter av denna typ, som har fått lärarfacken Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund att agera på bred front. Facken påverkar självfallet politiker och samhällsopinionen, men man tar också till andra medel.
Den stora arbetsbördan, som till stor del förklaras av det tidslukande dokumentationsraseriet har ju också en arbetarskyddsdimension. Hur mycket är det rimligt att förvänta sig att lärare egentligen skall mäkta med? Och var går gränsen?
Nyligen berättades att Arbetsmiljöverket har gett Stockholm stad ett vite på två miljoner kronor med anledning den höga arbetsbelastningen för lärarna i stadens grund och gymnasieskolor.
Stockholms stads utbildningsförvaltning ska senast i augusti skriftligen göra klart vad som ingår i lärarnas arbetsuppgifter och se över arbetsuppgifterna – särskilt de administrativa – som i dag ligger på lärarna.
Också regeringen har vaknat och insett att lärarna i många fall har hamnat i en ovärdig byråkratikarusell. Utbildningsminister Jan Björklund har lovat att den administrativa bördan ska minskas.
Lärare ska jobba i klassrummen och inte reduceras till byråkrater, lyder ministerns budskap. Svårare än så är det egentligen inte. Men hur står det egentligen till hos oss?
Arbetstidssystemen i de bägge länderna skiljer sig avsevärt från varandra. Där som lärarna i Sverige har en årsarbetstid gnor de finländska kollegorna huvudsakligen med stöd av en undervisningsskyldighet per vecka. Denna kryddas med en samplaneringstid om tre timmar i veckan.
Löne och arbetstidssystemet är föråldrat, men åtminstone i teorin finns skyddsmekanismer mot alltför stort arbetstidsuttag inbyggda i dem.
När myndigheterna ville se över lagstiftningen om elevernas rätt till stöd inom den grundläggande utbildningen intog lärarfacken OAJ och FSL en skeptisk hållning. Här handlade inte om att ifrågasätta motiven för reformen, utan skepsisen gällde uttryckligen ramarna för reformen. Konstruktionen vilade på en grund av kostnadsneutralitet, vilket ifrågasattes av facken. Resonemanget var att bl.a. den utökade dokumentationen föranleder merarbete för lärarna, som bör kompenseras i form av tid eller pengar.
Lagreformen sjösattes och fackorganisationerna följer noggrant med det som händer i skolorna. Kärnfrågan blir: hur skall arbetstiden räcka till när byråkratin sväller och mötena blir allt fler?
De fackliga utmaningarna är många i detta sammanhang. En omfattande enkät, som har genomförts i OAJ:s och FSL:s regi, torde kasta ljus över det verkliga läget, när resultaten presenteras om ett par veckor.
– Vi prövar nya grepp i förbundets kommunikation, säger informatör Martina LandénWesterholm om det allra första fackliga chatten i FSL:s regi.
– Vi vill visa att vi är lätta att nå, säger förbundssekreterare Christer Holmlund, som tillsammans med kollegan, ombudsman JanMikael Wikström chattar med medlemmarna den 12 mars kl. 15–17.
Avsikten är att besvara konkreta frågor rörande t.ex. anställningsvillkoren, men vid behov också ge kött på benen i fråga om komplicerade sammanhang.
– Korta frågor föranleder inte nödvändigtvis korta svar, utan korta frågor kan också resultera i långa svar, säger Christer Holmlund.
Han inskärper att i fackliga sammanhang finns inga ”dumma frågor”.
– Det mesta kan härledas ur de gällande avtalen, men avtalen är ingalunda svartvita. Alla gånger finns det inte enkla sanningar, utan ofta handlar det om tolkningar och tillämpningar av avtal, säger Holmlund.
Han säger att frågor rörande avtalsdetaljer är välkomna, lika väl som allmänna frågor rörande t.ex. hur det står till med uskproblematiken.
Det finns många heta potatisar. Holmlund har själv satt ner en hel del tid och energi på det s.k. trestegsstödet, alltså lagändringen om grundskolelevers rätt till stöd. Lärarfacken OAJ och FSL gjorde sitt yttersta för att få politikerna att inse att lagändringen faktiskt föranleder en hel del merarbete för lärarna.
Nu är tiden inne att visa att så
faktiskt är fallet. Lärarfacken har genomfört en omfattande enkät, som syftar till att belysa hur lärarnas arbete har ändrats pga. lagändringen. Uppgifterna sammanställs som bäst, så att resultaten torde offentliggöras den 11 mars. Alltså dagen innan FSLchatten genomförs.
Så det är rimligt att anta att en del frågor berör just lärarnas ökade arbetsbelastning.
– Alla frågor är välkomna, säger Martina LandénWesterholm. Hon påminner om att medlemmarna inte behöver logga in sig eller identifiera sig för att delta i chatten, som hittas via www.fsl.fi eller förbundets Facebooksida.
C-E Rusk
FSL debuterar med chatt
Danska lärare hotas av lockout
De kommunala huvudavtalsorganisationerna, bl.a. Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU, vill sätta fart på kommunreformen. Facken säger i ett gemensamt uttalande att ändringar i kommunerna och kommunstrukturerna är nödvändiga.
Organisationerna föreslår att en arbetsgrupp tillsätts för att utreda och dryfta personalfrågor. Denna skulle främja och sätta fart på reformen. Kommunfackens gemensamma syn är att kommunrefor
men bör genomföras på allvar och på en gång, så att personalen inte försätts i osäkerhet.
Kommunfacken vill dessutom koppla samman kommunreformen med den kommunala avtalsrörelsen. Facken säger sig vara redo för att avtala om en bred arbetsmarknadsuppgörelse, som banar väg för en kommunreform.
Någon nolluppgörelse kommer emellertid inte på fråga, eftersom kommunala sektorns löner inte har utvecklats i samma takt som inom industrin och den privata sektorn.
Löneglidningar är påfallande sällsynta inom kommunala sektorn, vilket gör att kommunlönerna släpar efter.
Kommunfacken eftersträvar ett flerårigt löneprogram, som tryggar den lönemässiga konkurrenskraften jämte tillgången på arbetskraft.
Kommunala sektorns huvudavtalsorganisationer kräver också att tvisten om utbildningsledighet, som infekterar förhandlingsatmosfären, biläggs i snabb ordning.
C-E Rusk
Fack suktar efter kommunreform
Tonläget skärps i Danmark och arbetsgivarna hotar ca 50 000 folkskollärare med lockout från den 1 april. Det betyder att lärarna utestängs från sina arbetsplatser och löneutbetalningen avbryts.
Kommunernes Landsforening (KL) meddelade om lockouten, strax efter det att förhandlingarna om ett nytt arbetstidsavtal för folkskollärarna hade brutit samman den 28 februari.
KL vill komma åt lärarnas arbetstider. Lärarna har en formell årsarbetstid om 1924 timmar, vilket motsvarar arbetstiden för motsvarande kommunala grupper, men i enlighet med ett avtal från år 2008 är arbetstiden uppdelad då att lärarna undervisar 25 timmar i veckan. Kommunerna förhandlar om hur arbetstiden används.
KL vill slopa detta, så att skolledarna bestämmer om hur enskilda lärares arbetstid används. I praktiken vill kommunerna, som backas upp av finansminister Bjarne Corydon och undervisningsminister Christine Antorini, att lärarna skall undervisa mera. Andelen tid för
förberedelser och liknande blir därmed mindre.
Lärarfacket DLF värjer sig mot kraven och anser att kvaliteten i skolarbetet lider, då lärarna inte längre har tid för förberedelser. En färsk enkät visar att hela 91 procent av föräldrarna delar DLF:s syn.
Tvisten gäller uttryckligen arbetstiderna. En tvåårig löneuppgörelse, som gäller över en halv miljon kommunanställda slöts i mitten av februari. Avtalet, som också gäller folkskollärarna, omfattar allmänna löneförhöjningar om 0,7 procent år 2013 och 1,21 procent år 2014. Därtill kommer en pott om 0,25 procent, som kan användas till löner eller pensioner på förbundsnivå.
Uppgörelsen tryggar kopplingen mellan de kommunanställdas löneutveckling till löneutvecklingen på den privata arbetsmarknaden. Finansministeriet krävde inför avtalsrörelsen att kopplingen slopas. I dansk facklig terminologi talas om ”reguleringsordning”.
Också de statsanställda gym
nasielärarna har fått ett tvåårigt avtal. I teorin är kostnadseffekten 0,82 procent i år och 0,8 procent år 2013. Men det första årets lönestegring verkställs inte, eftersom de statsanställda är ”skyldiga” pengar i enlighet med reguleringsordningen.
Också för gymnasielärarna var arbetstiderna uppe till diskussion, men här nåddes en uppgörelse. Årsarbetstiden är alltjämt 1 924 timmar, vilket motsvarar en genomsnittlig arbetstid om 37 timmar i veckan. Skolorna förpliktas att etablera system för en löpande registrering av arbetstiden. Överenskommelsen öppnar också för lokala arbetstidsavtal.
I praktiken beskärs gymnasielärarnas möjligheter att bestämma över sin arbetstid. Överenskommelsen har väckt heta känslor bland gymnasielärarna.
C-E Rusk
37.3.2013
Regeringen har i enlighet med sitt program för den pågående regeringsperioden drastiskt minskat nybörjarplatserna på andra stadiet. Främst handlar det om yrkesutbildningen, där regeringen drämt till med storyxan och minskat antalet studieplatser med 7 000. Anledning till den här åderlåtelsen av yrkesutbildningen är den gamla vanliga, brist på medel. I sin ekonomiska politik strävar regeringen efter att få bort underskottet i statsbudgeten, även om det är mycket litet sett i ett europeiskt perspektiv. Då får vissa delar av utbildningen stryka på foten.
När studieplatserna försvinner betyder det också arbetslöshet för många lärare. Regeringen hävdar att studieplatserna ändå räcker till och att en så här kraftig amputering inte undergräver ungdomsgarantin, som ska ge alla som går ut grundskolan antingen en studieplats eller en praktikplats.
Finska lärarfacket OAJ har följt upp regeringens beräkningar och funnit flera tankefel och räknefel i dem. Regeringens påstående om att nybörjarplatserna i gymnasierna och yrkesskolorna räcker till stämmer inte. Man har på ministeriet bara räknat med dem som avslutat grundskolan samma år och kommit fram till att det finns flera platser än sökande. Det stämmer, men det är inte hela sanningen. Det finns väldigt många som inte har fått någon plats tidigare och som konkurrerar om samma platser, vilket även många arbetslösa gör.
Ett annat faktum som staten lämnat obeaktat är de allt större årskullarna. I höst är redan årskurs sex betydligt större och om några år går de barnen ut årskurs nio och då är det alltså långt flera som bör garanteras studiemöjligheter i gymnasium och yrkesutbildning.
Den tillfälliga nedgången i elevantalet som ofta felaktigt åberopats som anledning att skära bort och stänga skolor är förbi.
Ungdomsarbetslösheten är stor och regeringen Katainen verkar inte alls förstå att studier lägger grunden för ett bra liv inom samhällets ramar och motverkar utslagning. Det man nu kunde investera i unga människor skulle betala sig tillbaka med god marginal. Det finns mycket statistik att falla tillbaka på, bl.a. är arbetskarriären för dem med enbart grundskola drygt 25 år lång, medan medeltalet i Finland är ca 34 år. Inte ens det annars så omhuldade talet om förlängda yrkeskarriärer har kunnat öppna ögonen på ministrarna i statsrådsborgen.
Det är illa nog att spara till döds, men etter värre att göra det på unga människors bekostnad. En berövad framtid är borta för alltid.
Nästa nummer av Lärarenutkommer 14.3.
Finlands Svenska Lärarförbund
FSL
Järnvägsmannagatan 600520 HELSINGFORS
www.fsl.fitfn 020 749 54 60
Epost till anställda: [email protected]
Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne och anställningsvillkor.
Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fiTfn 09 2294 4100. Akassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15.Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fiKontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.
Har den lokala lärarföreningen haft höstmöte och valt styrelse? Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokalt-rubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk ([email protected]) och Tom Ahlfors ([email protected]).
Borgå lärarförening r.f. kallar sina medlemmar kallas till vårmöte onsdag 13.3 kl. 18. Plats Borgå bowlinghall. Anmälan till skolombudet. Stadgeenliga ärenden samt bowling efter mötet.
Raseborgs lärarförenings vårmöte hålls onsdagen 13.3 klockan 18.00 i Seminarieskolans festsal. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden.
Vasa svenska lärarförening kallar till vårmöte torsdag 14.3 kl. 17.00 i Schildts & Söderströms nya utrymmen, Vasaesplanaden 24. Ärenden enligt stadgarna. Presentation av bland annat eläromedel. Möjlighet att köpa litteratur till rabatterat pris. Servering. Anmälningar via ditt skolombud senast 6.3. Välkommen!
Åbo lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till vårmöte tisdagen den 19.3 klockan 18.30 på Sirkkala skola, Sirkkalagatan 20. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Efter mötet blir det facklig information och en matbit. Välkomna!
Styrelsen torsdag 21.3.2013 kl. 10.00, FSL:s kansli, Helsingfors.
Helsingfors svenska lärarförening håller vårmöte torsdag 21.3.2013 Kl. 18.00 på Norsen, Unionsgatan 2, Helsingfors. Stadgeenliga ärenden behandlas. Bindande anmälningar till hsl.blankett.fi före måndagen den 18.3. Efter mötet bjuds deltagarna på kaffeprovning på Café Fratello (Universitetsgatan 6) Alla medlemmar välkomna med!
FSLakademi kurs B 3 fredag–lördag 22–23.3.2013, Naantali Spa, Nådendal.
Väståbolands lärarförening håller vårmöte 26.3.2013 kl 17.00 på S/S Bore, vid Slottsgatan 72, Åbo.
Korsholms svenska lärarförening bjuder in till vårmöte 26.3 kl. 18.30 på SmedsbyBöle skola. Stadgeenliga ärenden samt val av ny suppleant till styrelsen för 20132014. Aktuell information av förtroendemännen. Servering. Anmälan senast 20.3 till [email protected].
Facklig rådplägningsdag torsdag 4.4.2013, Mariehamn.
Rektorsseminarium tisdag 9.4.2013, Helsingfors.
Rektorsseminarium torsdag 11.4.2013, Vasa.
Styrelsen onsdag 24.4.2013 Vanajanlinna, Tavastehus.
FSL:s förbundsfullmäktige torsdag fredag 25–26.4.2013Vanajanlinna,Tavastehus.
Facklig rådplägningsdag (privata sektorn) tisdag 7.5.2013, Helsingfors.
Styrelsen tisdag–onsdag 4–5.6.2013 Svartå slott, Raseborg.
ORDförord
Dan Johansson är ordförandeför FSL.
Framtiden på spel
Lovisa håller kvar sina skoldirektioner, omtalar Östra Nyland den 16 februari. Stadsstyrelsen ifrågasatte direktionernas existens tidigare, men fullmäktige fastslog i januari att de ska finnas kvar. Fullmäktige beslöt vid sitt februarimöte att direktionerna finns kvar under år 2013–14, så att man under denna tid utreder hur det blir i framtiden.
I Närpes och Kristinestad noterade de svenska grundskolorna skäligen goda resultat i Pisa 2012, omtalar SydÖsterbotten den 16 februari. De officiella resultaten presenteras först i december, men redan nu har de deltagande skolorna fått uppgifter om de egna resultaten. I Närpes noterades för de 15åriga eleverna ett genomsnitt om 53 poäng, medan eleverna i K:stad hade 52 poäng i snitt. Riksgenomsnitt lär ligga på 53 poäng.
I Jakobstad diskuteras huruvida det finska gym
nasiet kunde flytta in i det svenska gymnasiet. Men justitieminister AnnaMaja Henriksson (SFP), som är engagerad i lokalpolitiken, är tveksam, omtalar svenska.yle.fi den 19 mars.
Enligt Henriksson är det jätteviktigt att lyssna på minoriteten, i det här fallet en finsk minoritet. För finlandssvenskarna har det varit viktigt att ha egna skolhus eftersom det betyder så mycket för den egna kulturen och identiteten. Om det sedan är praktiskt möjligt att inhysa det svenska och finska gymnasiet i samma byggnad får utredningen utvisa, säger Henriksson.
I Hangö står utbildningssektorn inför en hård bantningskur, omtalar Västra Nyland den 14 februari. Anslagen för bl.a. läromedel minskar med 20 procent. Undervisningsgrupperna blir större och överlag tvingas skolornas leva under knapphetens karga stjärna.
– Vi måste medge öp
pet att vi inte har lika bra standard i skolorna år 2013 som år 2012, säger bildningschefen KarlErik Gustafsson.
Undervisningsgrupperna ändras inte under vårterminen, men grupperna blir större i höst.
I Korsholm ligger ljudnivån på 79 decibel när det är lunchdags i SmedsbyBöle skola, omtalar Vasabladet den 18 februari. Gränsen för buller ligger vid 75 decibel. Vbl har mätt ljudnivån på olika ställen, utgående från teser som uppställs av Jonas Christenson, konceptutvecklare för utbildningslokaler.
Han efterlyser ökad medvetenhet om ljudmiljön speciellt i skolorna. En dålig ljudmiljön påverkar t.ex. minnet negativt.
Åbo söker tre svenska rektorer samtidigt, omtalar Åbo underrättelser den 19 februari. Stadens två svenska lågstadier Sirk
kala och Cygnaeus söker rektorer, samtidigt som rektorsuppgiften i medborgarinstitutet Arbis har ledigförklarats.
I höstas lockade rektorstjänsten i Sirkkala åtta sökande, men beslutsfattarna ville ha en ny omgång i vetskap om att också rektorsjobbet i Sirkkala skulle ledigförklaras under början av detta år.
Kimitoön har satsat på skolmatsprojektet Heimlaga, som har burit god frukt. Åbo Underrättelser omtalar den 26 februari att en enkät visar att 59 procent av eleverna tycker att skolmaten är god eller mycket god. Andelen är ca 10 procent högre jämfört med en liknande enkät för ett par år sedan.
Heimlaga inleddes för ett år sedan och idén är att maten tillreds från grunden. Undantaget är köttbullar och fiskpinnar, som är så pass arbetsdryga att de köps som halvfabrikat. Pyttipanna och lasagne toppar poplistan.
4 7.3.2013
Finlands Svenska Lärarförbund har fått en ny medlemsförening – Ålands gymnasie lärare som bildades för ett drygt år sedan och som än så länge
är en liten förening.– Att vi valde FSL och inte OAJ beror till
stor del på språket. Nu får vi all information på svenska, säger föreningens ordförande Kimmo Mattsson.
Att föreningen Ålands gymnasielärare bildats är ett resultat av den stora utbildningsreform som infördes hösten 2011. Förr fanns sex självständiga skolor med yrkesutbildning på andra stadiet eller på gymnasialstadiet som man säger på Åland. Nu finns myndigheten Ålands gymnasium med två skolor – Ålands lyceum med studieförberedande undervisning och Ålands yrkesgymnasium med yrkesutbildning inom fem olika profiler.
Många av lärarna vid en av de forna skolor na, Ålands sjömansskola, var tidigare med lemmar i Ålands sjömansskollärarförening som i sin tur hörde till OAJ.
– Men när sjömansskolan inte längre finns som en egen skola föreslog jag att föreningen skulle byta namn och därmed öppna sig även för andra gymnasielärare, säger Kimmo Mattsson.
Så blev det. Stadgarna för Ålands gymnasielärare godkändes under hösten 2011 och samtidigt ansökte föreningen om medlemskap i FSL.
– Språket var avgörande. Många medlemmar kastade tidningen Opettaja och annan information direkt i papperskorgen, eftersom de inte kan finska. Det är också betydligt lättare för oss att vända oss till personalen vid FSL om vi behöver hjälp med någonting. Där får vi garanterat svenskspråkig service, säger Kimmo Mattsson.
Medlemskåren kan växa
I dagsläget har Ålands gymnasielärare cirka 20 medlemmar men det finns en viss utvecklingspotential. Föreningen Ålands vårdlärare
existerar ännu men det är troligt att den läggs ner och då kanske en del av de medlemmarna söker sig till Ålands gymnasielärare. Utöver de finns två större lärarföreningar på Åland – Ålands lärarförening med drygt 440 medlemmar och Ålands fackskollärare. Merparten av medlemmarna i Ålands lärarförening är anställda inom grundskolan men föreningen har även medlemmar som jobbar på gymnasialstadiet, framför allt vid Ålands lyceum.
Ålands fackskollärare har cirka 60 medlemmar. Före utbildningsreformen jobbade merparten av dem vid Ålands yrkesskola och Ålands hotell och restaurangskola. Nu jobbar de inom motsvarande profiler vid yrkesgymnasiet. Föreningen hör inte till Akava utan till tjänstemannaorganisationen TCÅ.
Inte i andras vatten
Ålands gymnasielärare vill självfallet ha så många medlemmar som möjligt men Kimmo Mattsson betonar den hedersprincip som råder – man fiskar inte i andras vatten för att öka medlemsantalet.
– Det vi kan göra är att marknadsföra oss så bra som möjligt och att bli bättre på att kontakta nyanställda. Där finns det brister i dag. Den stora skillnaden mellan oss och Ålands lärarförening är att vårt krut ligger på bevakningen gentemot landskapet som är arbetsgivare för lärarna på gymnasialstadiet medan Ålands lärarförening satsar mest på avtalen som görs upp med arbetsgivarna för grundskolan, det vill säga kommunerna, säger Mattsson och tillägger:
– Vi betonar också att det gynnar oss som lärare att höra till ett förbund som organiserar andra lärare och som har kontakt med lärare runt om i Europa. Det säger sig självt att sakkunskapen om lärarfrågor är större i FSL och i förlängningen inom Akava än inom TCÅ.
Avtal utvärderas
Kimmo Mattsson är programansvarig och
specialyrkeslärare inom den yrkesinriktade specialundervisningen vid Ålands yrkesgymnasium. Programmet har två inriktningar – den ena är hotell och restaurang som funnits i många år, den andra är fastighetsskötsel som pågår för första året och som ännu är i sin linda. Totalt 12 studieplatser finns på programmet, åtta av dem är besatta just nu.
Kimmo är också förtroendeman för samtliga Akavaanslutna vid Ålands yrkesgymnasium och Ålands folkhögskola. Han har även suttit i AkavaÅlands styrelse och är för närvarande med i en arbetsgrupp som utvärderar det kollektivavtal som sjösattes hösten 2011 och som gäller för lärarna vid Ålands gymnasium. Tidigare hade lärarna vid de olika skolorna olika avtal och det fanns orättvisa skillnader mellan dem. Den stora nyheten i det gemensamma avtalet var att det baserades på ett helt nytt system – årsarbetstid på 1 600 timmar för alla.
– Det finns en del i avtalet som vi inte är nöjda med och en del skrivningar har blivit förvirrande i praktiken och måste förtydligas, säger Mattsson om avtalsförhandlingarna som tas upp mer ingående i en kommande artikel.
Många rykten
När det gäller hela utbildningsreformen säger Mattsson att det finns både för och nackdelar.
– Ju större en organisation blir desto längre blir också beslutsvägarna och det tar tid att bygga upp en fungerande informationsstruktur. Det är jättesvårt att få fram korrekt information till alla, däremot tycks det vara lätt för felaktiga rykten att spridas som en löpeld genom organisationen, säger Kimmo Mattsson.
Starten blev också skakig eftersom vissa nyckelpersoner inte hade anställts i tid.
– Många har dock jobbat enormt för att få det att fungera, säger Mattsson.
Skolhusen finns kvar och används som
tidigare, ingen ny storskola har byggts. Det betyder i praktiken att en del lärare jobbar enbart i en byggnad medan andra har lektioner i flera byggnader.
– De som måste hoppa ofta mellan byggnaderna upplever det inte som positivt. Det kan bli svårt att hinna från en lektion till en annan, men schemaläggarna ska titta mer på den biten och försöka se till att det blir färre hopp eller att man byter byggnad i samband med luncherna då rasten är längre.
Gilla läget
Roger Wahtera är en av lärarna från forna sjömansskolan som gjort både och. Under förra läsåret hoppade han mellan byggnader och utbildningsprofiler då han undervisade i fysik för bland annat blivande närvårdare, frisörer och servitörer.
– Vad ska man säga om det? Man får gilla läget helt enkelt. Vi hade dock en del problem med schemaläggningen, inte bara för lärarna utan även för eleverna som kunde ha många håltimmar.
Under det här läsåret är Roger ”fast bosatt” i Ålands sjömansskolas forna skolhus där han undervisar i elämnen som process och reglerteknik, digitalteknik och PLCprogrammering på profilerna för sjöfart och teknik.
– För mig personligen märks reformen inte speciellt mycket det här läsåret. Innehållet i de ämnen som jag har i år, är också hårt styrt av sjöfartsbranschens krav och har inte berörts av reformen, säger han.
Generellt kan man säga att lärare som har specialämnen inom sin bransch märker mindre av reformen än lärare som undervisar i kärnämnen. De förstnämnda jobbar vidare i sina skolbyggnader där det finns relevant utrustning för undervisningen medan kärnämneslärarna hoppar mellan skolbyggnaderna och riskerar att bli mer husvilla än tidigare.
Text och foto: Helena Forsgård
Lärarfacket OAJ är det samlande lärarfacket för hela undervisningssektorn i vårt land. FSL, som var med om att grunda OAJ, fungerar som ett självständigt förbund inom OAJ. FSL har 31 medlemsföreningar, varav en uteslutande har studerande som medlemmar.
Ålands gymnasielärare är det senaste tillskottet bland föreningarna. FSL organiserar i första hand lärare i grundskolan och gymnasiet, men också bl.a. universitetslektorer och vuxenlärare.
Däremot är flertalet yrkes och barnträdgårdslärare anslutna till andra medlemsorganisationer inom OAJ. Det betyder att de huvudsakligen får sin information och medlemsservice på finska. Det mest konkreta exemplet är att de får Opettaja som medlemsförmån, medan FSL har den egna tidningen Läraren som förbundsorgan.
En del svenskspråkåkiga yrkes och barnträdgårdslärare har emellertid valt att ansluta sig till FSL framför OAJ.
Medlemmar i FSL är samtidigt medlemmar i OAJ via medlemskapet i FSL. Och OAJ är i sin tur det största medlemsförbundet i akademikercentralen Akava.
C-E Rusk
Åländska yrkeslärare valde FSL
Språket var avgörande. Många medlemmar kastade tidningen Opettaja och annan information direkt i papperskorgen, eftersom de inte kan finska. ,,
OAJ och FSL
57.3.2013
Berättelserna försvinner aldrigLena Malm
Författaren och skådespelaren Henrika Andersson har varit ute i skolorna och läst för och skri-vit med elever på nior och gym-nasieklasser, och är bekymrad över att läslusten sjunkit eller ibland rent av med försvunnit. Jag frågar henne vad hon tror att det beror på.
– Kanske för att allt i dag ska gå fort och serveras färdigt? Det finns så många alternativ, en uppsjö av bra serier och filmer. Någon annan serverar färdiga bilder som är vida bättre än de man själv tror sig kunna skapa. Inte är vi ju idioter!
Kanske vi helt enkelt är mätta, föreslår jag.
Henrika Andersson har läst Daniel Pennac som bl a skrivit ”Som en roman – om lusten att läsa” och blivit förtjust i hans tankar om att vi alltid läser mot någonting. Att läsande tidigare och fortfarande är en handling som utförs i trots, någonting man gör i stället för, eller som protest mot. Kanske olika former av spel är vår tids trots?
Borde läsande göras förbjudet för att det skulle vara lockande igen, undrar jag.
– Men alla älskar historier, fortsätter hon.
– Alla barn älskar högläsning. Jag undrar när det plötsligt tar slut? Frågan är också vad det är som händer när ingen mera läser högt för dig? När blir läsandet ett ”måste”? I skolan?
– Särskilt ocoolt är det för pojkar att läsa, det är bara nördar som gör det och de gör det nästan i smyg. På skrivarkurserna jag ledde i gymnasierna var det helt stopp för skrivandet, ända tills eleverna förstod att jag faktiskt menade allvar när jag sa att jag struntar fullständigt i grammatik och struktur, bara skriv rakt av och hitta glädjen. Då flödade fantasin, och berättelserna var underbara.
– Berättelserna kommer aldrig att försvinna, för behovet av berättelser finns alltid där. Men om man inte har verktygen?
Henrika Anderssons egna berättelser har funnits med länge. I somras hittade hon en kista på vinden på landet, och i den låg ett manus som hon hade skrivit som sjuttonåring (låter det inte som ur handlingen i en barnbok!). Det innehöll den första versionen till Emma Gloriaböckerna.
– Det var förfärligt dåligt skrivet, så klart, men allt fanns där redan, alla tre böckerna. Att sen göra det till bra litteratur var en lång väg som tog tid, det gällde att putsa och åter putsa. Förlaget var kanske inte så förtjust i att jag med varje Emma Gloriabok skrev för en ny åldersgrupp, men så blev det.
Jag håller med om att varje bok är olik den andra, har sin egen ton, men själva huvudpersonen, Emma Gloria är konsekvent. Hon är tuff utan att höra till de tuffa, självständig när hon gör sina egna misstag och hon hittar sina egna lösningar utan att ta emot råd från vuxna. Som läsare vill man ibland hejda henne: Gå inte på träff med din vuxna
pianolärare utan att tala om för nån! Men hon har samma kaxighet man själv hade som tonåring; hon väljer helt själv.
Henrika Andersson tar upp svåra frågor, som är relevanta för just den åldersgrupp hon riktar boken till, men hon gör det med en lätt hand.
– Jag ville skriva med lätthet om svåra saker. Att skriva så att det berör utan att behandla eller beskriva Emma Gloria som ett offer. Alla är vi ju offer i något skede av livet, men det intressanta är vad man gör i jobbiga situationer. Det får inte bli fel sorts navelskåderi.
– Drivkraften ska vara: hur fixar jag det här? Alla gör vi bort oss, det är det som gör oss till mänskor.
Det värsta är skammen
I den sista boken utsätts Emma Gloria för mobbning på nätet.
– Det bottnar delvis i en verklig berättelse – en bekant ung kille beskrev hur traumatiskt det hade varit att utsättas för nätmobbning. Han hade blivit djupt deprimerad, men vågade eller ville inte berätta om det för någon. Skammen var det kanske det värsta, och självföraktet.
Att hitta det lätta tonfallet tar tid och kräver många bearbetningar. Henrika Andersson skriver om tills hon hittar lättheten utan att förlora kärnan. Emma Gloriaböckerna är omskrivna sju gånger.
– Jag har alltid skrivit, men innan jag deltog på en skrivarkurs vågade jag inte visa mina texter för någon annan. Eller jo, jag hade lämnat in manus till förlag, som artigt refuserats. Men att bearbeta texter i en grupp gjorde att jag vågade misslyckas och märkte att det är det bästa sättet att lära sig.
– Är det du som sagt att du skriver det du själv hade velat läsa när du växte upp?
– Jo, så har jag sagt, men jag är knappast den enda. När jag börjar en ny berättelse, skapas det ur ett inre behov, och den första versionen är rätt intuitiv. Småningom formas skelettet och för varje omskrivning blir berättelsen allt mer sin egen. För mig har skrivandet alltid varit ett sätt att förstå och greppa världen.
Nu berättar Henrika Andersson att hon skriver på en ungdomsmusikal.
– Du är verkligen inte rädd för utmaningar, konstaterar jag.
– Jag älskar utmaningar! Det här är något helt annat, svårt men underbart. Det var väldigt bråttom med att bygga strukturen, så när jag skickade iväg den första versionen var den långt ifrån färdig och vissa delar skämdes jag för att visa. Men jag skriver om och om också då det gäller en pjäs. Och det är inte farligt, jag ändrar och fördjupar, stryker och tätar an efter, den blir nog bra tills premiären i augusti. Ett större problem skulle vara att vara rädd för att skriva ut det dåliga, att censurera sig själv.
Benjamin och Nagu-Nalle
En helt annan figur Henrika Andersson skapat är NaguNalle.
– Jag har precis blivit klar med en ny
NaguNalle, en kapitelbok för högläsning som det är meningen att flera åldrar ska kunna ta del av, den som lyssnar och den som läser, och kanske en som lyssnar lite på sidan om.
– Den traditionen är något av ett finlandssvenskt kulturarv, tänk t.ex. på muminböckerna som är verkliga allåldersböcker. Jag trodde att NaguNalle var slutbehandlad, men så bestämde han sig för att komma tillbaka. Varje morgon var han där och tjatade, och jag sa: bort med dig! Men han lydde inte, så till sist tänkte jag att jag skriver väl lite. Och det blev en bok till. Den handlar om kärlek, och om Benjamin, NaguNalles bästa vän som fyllt tio år och blir kär för första gången. NaguNalle förstår först ingenting.
– Många tror att det är svårt att skriva dialog, att alla deras karaktärer kommer att låta lika. Men vi har roller och röster och olika sidor i oss och om man skriver mycket, börjar personerna leva och efter ett tag talar de till dig. Till slut är det de som dikterar
historien. Man ska låta texten komma, sen ta distans och titta på det, det är inte farligare än så.
– Det är därför det först var svårt att skriva musikal med kort tidsmarginal; efter första versionen hade karaktärerna inte ännu hunnit börja leva – jag har inte lärt känna dem ännu. Men jag litar på att jag kommer att göra det, och att det blir bra.
Det är det som kallas att behärska sitt hantverk och sina verktyg. Det är det som eleverna i våra skolor går miste om läsandet och skrivandet inte görs lustfyllt igen.
Eller förbjuds.
Text och foto: Lena Malm
Musikalen Henrika Andersson jobbar på är en beställning av FSU och den heter Riskzon. Ungdomar födda åren 1994–1997 kan delta. På www.riskzon.fi går det att anmäla sig om man vill vara med. Sista ansökningsdag är den 13 mars 2013.
6 7.3.2013
KOLUMNEN
Annika Luther är lektori biologi, geografi ochhumanekologi vid Tölöspecialiseringsgymnasium.
Tågtankar i AmerikaHar varit i USA för första gången i mitt liv men tänker inte skriva om de exotiska matvanorna, de hemlösa på sina ändlösa vandringar längs gatorna eller om det konstiga urvalet nyheter i TV utan om en sextimmars tågresa genom Kalifornien på ”lower level”. Lower level är inget värdeomdöme, utan helt enkelt vagnens nedre våning, där alla som har problem med höga trappsteg samlas. Besvikelsen över att missa en stor del av den vidunderliga utsikten över Stilla havet ersattes snabbt av känslan att ha dumpit rakt ner i en lite väl schmalzig feelgoodfilm där den ena bastanta äldre damen efter den andra trädde fram på scenen och frikostigt delade med sig av sitt liv. Leticia från Filippinerna kom till landet för 46 år sedan och har städat ihop collegeavgifter för fyra duktiga barn. ”I love America” väste hon hest och knöt handen över bröstet. Anne Morales, mexicanamerican (”indian” hade jag sagt förr, men nu vet jag bättre) mindes hur hela släkten stampade ihop adobehus och levde i själv hushållning i Texas avkrokar. Nu kämpar hon som en lejoninna mot försäkringsbolagen för sin utvecklingsstörde sons Jacobs rättigheter. I San Luis Obispo klev vithåriga Veronica på. Hon såg ut att vara cirka nittio men skulle åka sittande ända upp till Oregon. Förra gången, berättade hon glatt, blev tåget tre timmar försenat efter att en berusad dam fastnat med huvudet i toalettskålen och måste sågas loss. Jubel och skratt fyllde vagnen. Yes, Yes! Amen!
RoseMarie, en hårdpermanentad ”Cougar” som nog själv uppskattar lite weed då och då berättade sorgset att hon tvingats lämna sin tjugo år yngre pojkvän sedan han börjat med crackkokain. Sådant orkar man bara inte med suckade hon. No, no! Amen! höll vi alla med.
Minc Brooker, lärare med extrajobb som skönhetskonsult talade om vikten av god uppfostran och disciplin för att hålla barnen från gatorna. Hon sörjde offren för massakern i Newtown före julen, men undrade stillsamt varför storstädernas svarta barn som skjuts bort ett efter ett aldrig får någon större uppmärksamhet.
Den mest minnesvärda var nog ändå Troy från Victorville någonstans i öknen bortom Klippiga bergen. Hon väger hundrasjuttio kilo och dricker aldrig vatten. Hon vinner alltid på bingo, gör sin frityrsmet på öl och reste nu över tusen kilometer för att ordna överraskningsfest för sin dotter som fyllde trettiofem. Troy har avskytt biologi ända sedan hon tvingades dissekera en groda i high school. ”That poor little frog! What he ever done to me? –You dissect that frog, miss Gillespie or you don’t graduate!” mister Hudson said, –Well sir, then I don’t graduate!”
Troy har aldrig varit utomlands, men skulle resa vart som helst när som helst om hon bara hade råd. Hon blev fascinerad av tanken på att det finns länder där alla kan leta svamp och bär i skogen utan att äga mark. I en bättre värld skulle vi plocka blåbär i Bromarv tillsammans nästa sommar. När vi steg av efter ett ömt avsked och många kramar kunde jag inte låta bli att fantisera om hur annorlunda hela landet kunde vara om det genomkorsades av tågskenor istället för av motorvägar.
– Nedskärningarna av studieplatserna inom yrkes utbildningen är ogrundade. Regeringen har räknat fel, säger Olli Luukkainen, ordförande för lärarfacket OAJ.
OAJ kräver att regeringen skrinlägger planerna på att drastiskt minska studieplatserna inom yrkesutbildningen på andra stadiet. Eller åtminstone bör regeringen omvärdera beslutet om att minska studieplatserna med över 7 000 platser, så att man granskar situationen år 2016.
– Vi upplever en temporär minskning av års klasserna, säger Luukkainen.
Regeringen har motiverat nedskärningarna med bl.a. just de minskade årsklasserna. OAJ har gjort en mera djupgående analys och konklusionen är att nedskärningarna är helt ogrundade. Olli Luukkainen säger att om man utgår endast årsklasserna och ställer dem i relation till antalet studieplatser på andra stadiet kan man tycka att det finns tillräckligt många platser.
– Men då glömmer man sökandena, som har blivit utan studieplatser under de senaste åren. Också dessa unga bör ges möjligheter att studera och förbättra sina sysselsättningsmöjligheter. Redan ett mellanår efter grundskolan utgör en stor risk för utslagning, säger Luukkainen.
Sedan har vi resonemanget om andra stadiets utbildning, som inte endast inkluderar yrkesutbildning utan också gymnasiestudier. OAJ har synat tillgången och utbudet grundligt och slutsatsen blir att det är uttryckligen brist på platser inom yrkesutbildningen.
– Yrkesutbildningen är idag populärare än gymnasieutbildningen. Det finns lediga gymnasieplatser, men däremot råder en brist på studieplatser inom yrkesutbildningen. I praktiken blir det i många fall så att unga som inte kommer in till yrkesutbildningen istället söker sig till gymnasiestudier, utan att vara motiverade för den teoretiska och högskoleföreberedande utbildningen i gymnasierna, säger
Luukkainen.Luukkainen påminner om de
okvalificerade jobben blir allt färre i vårt land. Utbildning är mer eller mindre ett måste.
– Utbildningen avspeglas också på arbetskarriärernas längd. För personer med endast grundskolexamen blir karriären i snitt 25,7 år, medan den genomsnittliga arbetskarriären är ca 34 år, säger Luukkainen.
Av samtliga personer under 30 år har ca 120 000 endast grundskolstudier i bagaget. Av dessa står hela 40 000 utanför jobb eller studier.
– Ohållbart många, säger Luukkainen som påminner om att utslagningen av unga personer leder till stora personliga problem men också stora kostnader för samhället.
Regeringen torde besluta slutgiltigt om eventuella ned skärningar i sommar.
C-E Rusk
Ogrundat skära ner yrkesplatser
Föräldrar styr studieval
Lärarläget kartläggs
Undersökningen Pisa 2015 genomförs för första gången utan pappersblanketter. Allt sköts per dator, vilket öppnar för uppgifter av ny typ.
Pisaundersökningarna genomförs vart tredje år, så att de speglar läsfärdigheten, det matematiska och naturvetenskapliga kunnande och problem lösningsförmågan för elever i åk 9. År 2015 är fokus på naturvetenskaper. Undersökningen i vårt land genomförs av Peda
gogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet i samarbete med Helsingfors universitet.
Resultaten av Pisa 2012 offentliggörs i december.
Undervisnings och kulturministeriet har avtalat med Pedagogiska forskningsinstitutet om genomförandet av Pisa 2015 jämte TIMSS och PIRLSundersökningarna i vårt land. Undersökningarna genomförs under år 2013–17.
Resultaten från TIMSS och
PIRLS offentliggjordes i slutet av fjolåret. Resultaten var tämligen goda för de finländska elevernas del.
– Resultaten från TIMSS och PIRLS var för all del goda, men de avslöjade också vissa problem rörande bland elevernas attityder och motivation. Resultaten bör beaktas i läroplansarbetet, säger professor Pekka Kupari.
C-E Rusk
Pisa utan papper
Insamlingen av läraruppgifter har inletts. Enkäten, som pågår fram till mitten av april, berör ca 60 000 lärare.
Nu samlas uppgifter bl.a. om behörighetsgraden och ålderstrukturen i olika lärargrupper jämte uppgifter om undervisningsgrup
perna.Materialet används bl.a. för att
prognosticera behovet av lärarutbildning och utvecklandet av fortbildningen.
Det handlar om ett gemensamt projekt för undervisnings och kulturministeriet, Statistikcentralen,
Utbildningsstyrelsen, Kommunarbetsgivarna KT och lärarfacket OAJ.
Insamlingen av uppgifter i denna skala genomfördes första gången 2002. UBS sammanställer uppgifter i en rapport, som utkommer våren 2014.
Föräldrarna har stort inflytande över barnens val av utbildning och karriär. Unga som har sina föräldrars stöd tror mer på att de kommer att lyckas nå sina mål än andra unga, visar en färsk doktorsavhandling i psykologi.
– Föräldrarnas råd är viktiga ända upp i tjugoårs åldern, även om ungdomarna i Finland blir självständiga tidigt, säger Lotta Tynkkynen, som disputerade vid Jyväskylä universitet i mitten av februari.
Fyra av fem av de unga som deltog i undersökningen uppger sin mamma som en stöttepelare i karriärfrågor, och runt hälften sin pappa. Att mammorna verkar ha en viktigare roll kan bero på att majoriteten av ungdomarna som har skilda föräldrar bor hos sin
mamma.Få ungdomar nämner en lärare
eller studiehandledare som en viktig rådgivare, medan vänner och pojk eller flickvänner har större inflytande. Niondeklassare som får stöd av sin pojk eller flickvän väljer ofta yrkesskoleutbildning.
– De vill kanske bilda familj tidigare och snabbt börja lönearbeta, säger Tynkkynen.
Tonåringar som upplever att deras föräldrar vill att de ska gå gymnasiet sätter ofta upp utmanande mål för sig själva. Flickorna är mer osäkra på sina kunskaper än pojkarna, trots att flickorna är mer framgångsrika i skolan.
– Flickor kan vara känsligare för bakslag än pojkar när de är unga.
Undersökningen visar också att unga värderar utbildning högt.
Klart över hälften av 20–21åringarna hade siktet inställt på universitets eller yrkeshögskolestudier.
– Där finns en stor risk för besvikelser, eftersom högskoleplatserna inte räcker till för alla, säger Tynkkynen.
Forskaren anser att föräldrarna borde delta mer i studiehandledningen.
– De har ett stort inflytande över barnens val, men inte nödvändigtvis tillräckliga kunskaper för att kunna ge råd.
Över 850 unga deltog i undersökningen Finnish EducationalTransitions. Doktorsavhandlingen bygger också på en utredning av Arbetshälsoinstitutet där tusen unga deltog. (FNB)
77.3.2013
OKKA-säätiö
Lediganslår 2–3 stipendier, sammanlagt 30.000 euro, att sökas från
Elsa Borenius och Elisabeth Alanders stipendiefond
Fonden beviljar stipendier åt barnträdgårdslärare eller personer som verkar inom förstadiefostran, för forskning, experiment, publikationer m.m. inom dessa områden. De stipendier som nu beviljas är avsedda för forskningsprojekt för kulturellt hållbar utveckling inom förstadiefostran.
Ansökningstiden för stipendierna är 14.2–15.4.2013. Ansökningsblanketten med instruktioner kan skrivas ut på adressen www.okka-saatio.com/apurahat.php.
Stipendieansökan skall lämnas in till OKKA-säätiös kontor senast 15.4.2013 kl 16.00.
Adressen är Järnvägsmannagatan 6 A, 00520 Helsingfors. Ansökningar som lämnats in per e-post eller fax behandlas inte. Inte heller försenade ansökningar.
Tilläggsinformation: OKKA-säätiö, [email protected] eller tel. 020 748 9521 och Barnträdgårdslärarförbundet BTLF, [email protected] eller tel. 050 3443 555
Stiftelsen för undervisning, uppfostran och utbildning – OKKA-säätiö Styrelsen
– Konkurrens är alltid bra. Vi erbjuder en direkt kontakt till den finskspråkiga läromedelsvärlden, säger Magdalena Lindberg, svensk läromedelschef vid förlaget Otava.
När de tidigare konkurrenternas Schildts och Söderströms gick samman uppstod en livlig diskussion om huruvida det uppstår ett osunt monopol i den finlandssvenska förlagsvärlden. Diskussionen gällde i första hand skönlitteraturen, där det dock faktiskt finns en del mindre förlag från tidigare.
På läromedelssidan var det tyst, men så kom beskedet att Otava, som är en stor aktör på den finska läromedelsmarknaden, går in för att publicera läromedel också på svenska.
Magdalena Lindberg, som har ett förflutet som läromedelsredaktör vid Schildts, tillträdde sitt jobb i maj 2012. Första tiden gick till att planera och finslipa en strategi, som nu har sjösatts.
Lindberg kan alltså presentera Zenit 1 – den blå planeten, kursbok i första gymnasiekursen i geografi. Det handlar om en översättning av finska förlagan Manner 1.
Det är den första svenska läroboken, som ges ut av Otava. På kommande är en bok för undervisningen i historia i grundskolans åk 7.
– Otava har ju faktiskt funnits med i bilden också tidigare. Otava har sålt licenser för översättning av finska läromedel till finlandssvenska förlag tidigare. Men nu ges alltså de ut i egen regi, säger Magdalena Lindberg
Hon avslöjar inte Otavas strategi för en inbrytning på den finlandssvenska läromedelsmarknaden, men säger i alla fall att förlaget i första skedet siktar på kärnämnen.
– Vi avancerar med små steg och ser förstås fram emot det som förnyandet av de centrala läromedelsgrunderna i såväl den grundläggande utbildningen som gymnasiet, säger Lindberg.
När läroplanerna förnyas, vilket torde ske år
2016, förnyas också läromedlen i stor grad. Konkurrens är ju nyttig, men vilka fördelar
kan de finlandssvenska avnämarna av läromedel räkna med då Otava har gett sig in i leken?
– Otava har traditionellt erbjudit ett brett utbud av läromedel och förlaget har många duktiga läromedelsförfattare. Den finlandssvenska skolvärlden får nu en direkt koppling till den finska förlagsvärlden och även den produktutveckling, som ständigt är på gång.
Hon ser det som naturligt att Otava i första hand satsar på kärnämnen, men säger samtidigt att förlaget inte ställer sig främmande också till satsningar på mindre ämnen.
Då halkar vi in på en realitet i finlandssvenska sammanhang; en realitet som också har förargat speciellt gymnasielärare. Förlagen är kommersiella bolag och i en del fall är det en omöjlighet att få satsningar på valbara kurser i en del realämnen lönsamma.
– Då gäller det att förhandla med Utbildningsstyrelsen om finansiellt stöd.
Otava samarbetar alltså med olika aktörer och strax tar Magdalena Lindberg fram sin pekplatta för att belysa en form av samarbete. Det handlar om ett rikssvenskt digital läromedel, som berör undervisningen i modersmålet och matematik i de lägsta årskurserna i grundskolan.
– Vi har ett försök på gång i två skolor i Esbo. Vi testar huruvida materialet lämpar sig för finlandssvenska läromedel. Traditionellt har resonemanget varit att rikssvenskt material för de lägsta klasserna knappast kan användas i Finland, men när jag har bekantat mig med här materialet är jag inte så säker på saken. Digitaliseringen gör det lätt att individanpassa materialet, säger Magdalena Lindberg.
C-E Rusk
Otava har fått upp ångan
Magdalena Lindberg tror att konkurrens gynnar förlagsvärlden också i fråga om läromedlen.
Chatta medfacketMåste jag själv ordna vikarie när jag är tjänst-ledig? Vilka regler vid rastkustodiering? Vad gör facket åt usk-orättvisorna? Nu kan du chatta med FSL om lön, anställning och arbetstid.
Tisdagen den 12 mars kl. 15-17 kan du chatta med om-budsmännen på FSL:s kansli. Då svarar Christer Holmlund och Jan-Mikael Wikström på dina frågor om lärares och rektorers anställningsvillkor. FSL:s ombudsmän är experter på de kol-lektivavtal och lagar som reglerar undervisningspersonalens anställning.
Chatten hittar du via www.fsl.fi eller FSL:s Facebooksida. Du behöver inte logga in eller identifiera dig för att delta i chat-ten.
REKTORSI april ordnar FSL två seminariedagar för rekto-rer. Delta i vårt seminarium i Helsingfors eller i Vasa.
Rektorsseminarierna ordnas 9.4.2013 i Helsingfors, Akava-huset•11.4.2013 i Vasa, Borgaregatans skola•
Teman för seminariedagarna är bland annat dokumentering av tre-stegsstödet och arbetstidsförsök. Under seminariet föreläser också ÅA-professor Petri Salo om skolledarskap och Regionförvaltningsver-kets jurist Thomas Sundell om studerandevåd och disciplinfrågor.
Våra rektorsseminarier är öppna för alla skolledare. Anmäl dig till Vasa- eller Helsingforsseminariet senast tisdagen den 26 mars till ani-
[email protected]. Läs mera om seminarierna och kolla programmet på www.fsl.fi.
Välkommen!
seminarium
8 7.3.2013
ÅRGÅNG 39 (120). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIvARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REdAKTIoN: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREdAKTöR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, mobil 050–5160675, e-post [email protected]. REdAKTöR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post [email protected].
PRENUMERATIoNER/AdREssäNdRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post [email protected]. ANNoNsCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post [email protected] (ej tjänsteannonser). ANNoNsPRIsER: 2,55 euro/spalt mm, fyrfärg 3 euro/spaltmm, PRENUMERATIoN: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2013.
Fjolårets niondeklassare i Sursik skola hade ett inlärningsresultat i matematik som låg under medeltalet för alla jämförda skolor. Nu har kommunen tillsatt en arbetsgrupp som reda ut orsakerna och utarbeta en åtgärdsplan. Undersökningsresultat kan tolkas på många olika sätt. Men när resultaten ändå visar att en grupp presterar sämre i jämförelse med andra är det många som vill vidta åtgärder eller åtminstone reda ut vad som är problemet.
Så är fallet i Pedersöre. I höstas presenterade Utbildningsstyrelsen resultaten av en utvärdering som visar att niondeklassarna i Sursik skola har sämre inlärningsresultat i matematik jämfört med medeltalet för hela samplet. Utvärderingen har gjorts i 169 skolor och omfattande 6 557 elever.
Medelpoänget för hela landet var 44,4 medan resultatet för elever i åk 9 i Sursiks var 41,0.
– När vi fick resultaten diskuterade jag först med matematiklärarna. Tillsammans konstaterade vi att resultaten inte är bra och kom fram till att vi ska vidta åtgärder och försöka reda ut vad det här beror på, säger kommunens tillförordnade skoldirektör Håkan Storbacka.
Utvärderingen är longitudinell och UBS har följt med elevernas prestationer över tid. Den första utvärderingen gjordes när eleverna gick på årskurs 3 och den andra på årskurs 6 och den sista gången när de gick på årskurs 9 under våren 2012.
Över och under
I Sursik skola deltog alla elever i utvärderingen men endast de utvalda elevernas svar är representerade i utvärderingen. Matematiklärarna har också gjort en egen analys som gäller även skolans elever som inte hörde till det utvalda samplet.
– Resultatet för alla niondeklassare visar också att vi ligger under medeltalet, men som alltid varierar resultaten. Vi har vissa
klasser som ligger över resultatet men totalt slog det ut så här. Och det tycker vi inte är bra och därför har vi valt att reagera, säger Storbacka.
Han understryker att beslutet att se över matematikundervisningen inte ska uppfattas som en panikhandling.
– Jag tycker inte att vi reagerar för starkt utan det här är ett sätt utveckla skolan och verksamheten i olika ämnen. Vi var överens om att det var på sin plats att göra något och det gäller speciellt för ett basämne som matematik, säger han.
Storbacka poängterar också att de preliminära resultaten från förra vårens PISAundersökning visar att Sursik skola har nästan exakt samma resultat i matematik som medeltalet för hela landet.
– Men kopplar vi det till den här undersökningen visar det att resultaten fluktuerar från år till år. Då finns det orsak att reagera och jag tycker det hör till normal skolutveckling att man ser över undervisningen med jämna mellanrum.
– För om man inte gör det kontinuerligt – under en period på fem till tio år – kan det bli problem. Det vi gör nu är förebyggande utvecklingsarbete och ett sätt att mota Olle i grind, säger han.
För lätta läromedel
Det första som arbetsgruppen ska försöka ta reda på är varför niondeklassarna i Sursik skola tenderar ha något sämre inlärningsresultat jämfört med andra skolor. Storbacka är medveten om att det inte finns några enkla svar på den frågan.
Men redan nu har han och matematiklärarna några misstänkta bovar.
– En sak är läromedlen. De svenska läromedlen har en betydligt lägre svårighetsgrad än de finska, vilket kan påverka undervisningen negativt. Trots att undervisningen sker utifrån läroplanen har läromedlen en stor betydelse i undervisningen, säger han.
Något som också påverkar inlärningen är hemmens roll. Flera undersökningar visar att det som påverkar elevernas studieframgångar mest är föräldrarnas stöd.
– Om föräldrarna är aktiva och stöder barnet i skolarbetet ökar förutsättningarna för skolframgång. I vårt intresse ligger det naturligtvis att ytterligare hitta positiva modeller för detta. Vi vill stärka föräldrarnas stöd och på det sättet också i slutändan hjälpa eleverna till en god skolframgång, menar Storbacka.
Problemet är mångfacetterat och matematiklärarna har naturligtvis en viktig roll när det kommer till resultaten i matematik. Enligt Storbacka, som poängterar att arbetsgruppen inte har till uppgift att peka ut syndabockar, har lärarna respons varit positiv.
– Det skulle kunna vara enkelt att skjuta ifrån sig, men matematiklärarna har tagit diskussionen på ett mycket professionellt sätt. Direkt när vi började analysera resultaten har de varit med för att på ett sakligt sätt försöka reda ut orsakerna, säger han.
Och fortsätter:– Varje lärare har också reflekterat över
sin insats och funderat på vad de kan se över själva ifråga om undervisningen. Jag är mycket glad över lärarnas professionella bemötande och positiva inställning till att se över vad som kan förbättras.
Det är rektorerna för skolorna för årskurs 1–6 och Sursik skola som har tillsatt en arbetsgrupp för att utveckla undervisningen i matematik. Arbetsgruppen består av representanter för årskurserna 1–3, 4–6 och 7–9 samt också från andra stadiets yrkesutbildning och gymnasiet.
Till arbetsgruppens huvuduppgifter hör bland annat att sammankalla alla lärare som undervisar i matematik till gemensam fortbildning, göra en översyn av läroplanen i matematik årskursvis, granska bedömningsgrunderna och komma med förslag till nya bedömningskriterier i skolorna 1–6.
– Vi ska utröna om det finns något i
undervisningen i våra skolor som bör förändras och var fokus bör ligga på de olika årskurserna.
Konkreta åtgärder
Storbacka har förhoppningar på att arbetsgruppens kommande förslag, ska resultera i konkreta åtgärder.
– Jag hoppas att resultatet blir att skolorna faktiskt sätter ett visst fokus på matematik som ämne. Detsamma gäller för resultaten som på sikt gärna ska höjas och här krävs det också satsningar på att höja motivationen bland både elever och lärare. Då tenderar resultaten också förbättras.
– Om det krävs att arbetssätten utvecklas hoppas jag också att det sker. Att se över metoderna är alltid viktigt, säger han.
Storbacka understryker än en gång att man inte bör lägga för stor vikt vid undersökningar. Men han tycker ändå att Pedersöre kommun gör rätt i att se över undervisningen.
– Utbildningsstyrelsen har lanserat begreppet toppkompetens och syftet är att skolorna ska utveckla undervisningen kontinuerligt. Jag strävar efter att ett liknande arbete som görs i matematiken också ska göras i andra ämnen.
Han kan också tänka sig att arbetsgruppen kommer fram till att det behövs mera fortbildning.
– En annan sak som kan bli aktuellt är att koppla in ytterligare forskning. Det skulle vara intressant att se vad de åtgärder som vi kommer att vidta har för effekt på resultaten i framtiden. För i Pedersöre har vi som mål att alla ungdomar ska så bra beredskap som möjligt när de studerar vidare på andra stadiet, säger Storbacka.
Text och foto: Christoffer Thomasfolk
Pedersöre tog grepp om mattenHåkan Storbacka, tillförordnad skoldirektör i Pedersöre, berättar att kommunen har tillsatt en arbetsgrupp som ska se över matematikundervisningen. – Jag hoppas att arbetsgruppen kan presentera konkreta åtgärder, säger han.
En sak är läromedlen. De svenska
läromedlen har en betydligt lägre
svårighetsgrad än de finska, vilket kan påverka undervis
ningen negativt.
,,
Christoffer Thomasfolk