Lagan

Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens placering och det geografiska område som föreslås pekas ut som riksintresse.

Beskrivning av vattendraget

Lagan är 244 km lång har ett avrinningsområde som totalt omfattar 6 440 km2, varav 350 km2 omfattas av riksintresseklassningen. Lagan består av tre reglerade och utbyggda biflöden; Skålån, Lagan och Bolmån, där Skålån går ihop med Lagan norr om Ljungby och Bolmån går ihop med Lagan norr om Traryd. I avrinningsområdet finns strax över 20 kraftverk varav 11 tillhör klass 1 i rapporten ”Vattenkraftens reglerbidrag och värde för elsystemet” (ER2016:11). Årsmedelvattenföringen är vid Lagans utlopp i havet ca 80 m3/s. Lagan har en årsmedelproduktion om 0,57 TWh vilket motsvarar runt 1% av Sveriges totala vattenkraftproduktion.

Vattendragets längd [km] 244 Avrinningsområdets yta [km2] 6 440 Installerad effekt (totalt i älven) [MW] 127 Årsmedelproduktion [GWh] 567 Medelvattenföring (vid mynningen) [m3/s] 80 Total kapacitet årsmagasin [Mm3] 467 Regleringsgrad (vid mynningen) [%] * 17

* Den andel av medelårstillrinningen som kan lagras i älvens magasin, beräknad för åren 1981–2010

I Lagans övre delar finns flera stora magasin för års-och korttidsreglering. Från Traryd till havet ligger kraftverken på rad i älvens huvudfåra. Kraftverkens dämning har här medfört att tidigare strömsträckor överdämts och ett magasin skapats för respektive kraftverks korttidsreglering. Biflödena Bolmån och Skålån karakteriseras av kraftverk och magasin för säsongs -och korttidsreglering. En översiktsbild av älvens magasin och kraftverk visas i bilaga 1. I årsmagasinen lagras överskottsvattnet från vårflods -och sommarperioden för att nyttjas i älvens alla kraftverk under höst -och vinterperioden då elbehovet generellt ökar. Lagans säsongsreglering har i stora drag samma profil som om den vore oreglerad, vilket är mycket passande mot samhällets behov av effekt och energi. Jämfört med oreglerade förhållanden minskar vattenföringen i vårflod för att sedan öka under vinterperioden (figur 1). Genom kraftverkens korttidsreglering anpassas tappningarna för att under veckan och dygnet svara mot samhällets effekt- och energibehov.

Figur 1. Uppmätt vattenföring jämfört med rekonstruerad naturlig vattenföring vid Laholms kraftverk nära mynningen till havet.

Lagans summerade reglerbidrag Lagans bidrag till balansering av elsystemet givet som summan av alla kraftverkens relativa reglerbidrag* enligt rapporten ER2016:11:

1 dygn: 1.4

28 dygn: 0.6

1 år: 0.8

* För varje tidshorisont maxvärdet som respektive kraftverket uppnått något av åren 2009–2014

Förutsättningar för flexibel elproduktion Vid kraftproduktionsplanering hanteras Lagans grenar som en och samma huvudfåra och beskrivs

därför nedan gemensamt.

Reglermagasinen I Lagan finns fyra årsregleringsmagasin (bilaga 2), samtliga med tillhörande kraftverk. Sammantaget

lagras en vattenvolym som motsvarar ca 568 GWh i elproduktion i kraftverken nedströms magasinen.

Denna magasinskapacitet ger en regleringsgrad om 34 % från och med Traryds kraftverk och ut till

havet. De flesta kraftverk har ett korttidsmagasin som ger en ökad flexibilitet under dagen och som

nyttjas till att öka eller minska produktionen utan att invänta ett ökat eller minskat flöde från

uppströmsliggande kraftverk. Det finns också ett flertal kraftverk som saknar

korttidsregleringsmagasin men ligger nära andra kraftverk och körs därför i kaskad tillsammans med

korttidsreglerade kraftverk. Genom detta uppnås en samlad momentan korttidsregleringsförmåga

för hela Lagan på omkring 100 MW.

Gällande vattendomar I årsmagasin med kraftverk finns även tillstånd för korttidsreglering vilket skapar god möjlighet att

under veckan och dygnet anpassa tappningarna från årsmagasinen efter elbehov.

Utöver minimitappningar i några naturfåror medger dagens vattendomar nolltappningar i turbin vid

alla kraftverk, vilket ger stor möjlighet att styra produktion efter efterfrågan. Alla kraftverk har rätt

till momentan förändring mellan nolltappning och utbyggnadsvattenföring.

Utbyggd effekt Sammanlagt finns i Lagan en installerad effekt om ca 127 MW och en årsproduktion om ca 0,6 TWh.

Som framgår ovan medger vattendomarna i det närmaste en full flexibilitet i körning mellan lägsta

och högsta effekt. Tillgången till lämpligt placerade magasin inklusive respektive kraftverks tillstånd

till korttidsreglering innebär att effekten kan variera från minsta om ca 5 MW till högsta effekt om

drygt 120 MW inom loppet av cirka 30 minuter och nedreglering kan ske inom samma tidsrymd.

Anläggningarna kan därmed i mycket hög grad anpassas till att leverera effekt och energi vid de

tidpunkter när marknadens behov är som störst. Vidare så medger anläggningarnas flexibilitet att

kraftverken har mycket goda möjligheter att bidra med systemtjänster för balansering och reglering

av elnätet. Vilket bidrar till att trygga leveranssäkerheten i elnäten.

Figur 2. Visar hur uteffekten varierar över året. Det finns både viktig korttids- och säsongsreglering i Lagan.

Hur påverkas riksintresset av förändrade förutsättningar Sammantaget svarar Lagans tre grenar för en årsproduktion om ca 0,6 TWh och en installerad effekt

om ca 127 MW.

Åtgärder som minskar möjligheten till säsongslagring i älvens årsmagasin skulle innebära ökat spill vid

högflödessituationer och därmed minskad produktion sett på årsbasis. Möjligheten att leverera

energi och effekt under de tider som samhällets efterfrågan är som störst försämras också. I

0

20

40

60

80

100

120

140

MW

h/h

Lagan totaleffekt

årsmagasinet Bolmen skulle det dessutom riskera dricksvattenförsörjning för en stor andel av

befolkningen i Skåne

Som en naturlig följd av detta påverkas också möjligheterna att leverera önskade systemtjänster i

form av balans- och reglerkraft och frekvensstyrning till elnäten. Även

korttidsregleringsmöjligheterna i nedströms liggande kraftverk försämras av minskade

magasinsvolymer då det finns risk att mer vatten måste spillas vid högflödessituationer. Detta

innebär dessutom en minskad energiproduktion totalt sett över året.

Utökade miljökrav, i form av införda och/eller ökade minspillkrav skulle påverka hela Lagans värde

för energisystemet i negativ riktning.

Inskränkningar i korttidsregleringarna slår i första hand mot möjligheten att leverera energi, effekt

och systemtjänster i tider när efterfrågan och därmed belastningen på elsystemet är hög.

Möjligheten till utbyggnad av intermittent kraft riskerar att påverkas negativt då minskade

korttidsmöjligheter slår negativt på anläggningarnas flexibilitet och kortar ner de tider som finns

tillgängliga för fullastproduktion av vattenkraft i det sammanhållna systemet.

I takt med renoveringar av anläggningarna finns goda möjligheter till effektiviseringsåtgärder främst i

form av möjligheter till ökad effekt men även en viss, om än mindre, ökning av energiproduktionen.

Dessa åtgärder som utförs i befintliga anläggningar innebär ingen eller en marginell fysisk påverkan

och är därmed relativt enkla att utföra samtidigt som renoveringsåtgärder utförs.

Lagan är den största vattenkraftälven i prisområde SE4 (Götaland) och utgör den viktigaste

reglerresursen för det sydsvenska elnätet.

Bilaga 1. Uppgifter om magasin

Årsmagasin Volym - Mm3 Volym – GWh* Regleringsgrad % **

Lagan

Rusken 45 66 0,14

Furen/Flåren 120 147 0,34

Vidöstern 62 73 0,34

Bolmen 240 282 0,34