L A N T M A T E R I E T Aktbilaga ST1ST1

Sida 1

STADGARSammantradesdatum 2017-03-15

Sammantra'desledare Daniel Petersen

Stadgar for Rada Portars Samfallighetsforening (716408-4084) bildadenligt lagen (1973:1150) om forvaltning av samfalligheter (SFL).Lagens bestamrnelser om forvaltningen ska galla.

Kommun: Harryda Lan: Vastra Gotalands Ian

§1Firma

§ 2Samfalligheter

Foreningens firma ar Rada Portars Samfallighetsforening

Foreningen forvaltar Harryda Rada ga:l

Grunderna forforvaltningen

Samf alligheten ska f Qrvaltas i enlighet med vad som vid bildandetenligt Anlaggningsbeslut 1975-06-26 dnr 16/75: bestamts om dessandamal.Lokal for gemensamma aktiviteter (Storstugan)Garagebyggnader och parkeringsplatserKommunikationslederLek- och idrottsomradenPlanteringsytorGronomradenLedningar for vatten, spillvatten och regnvatten - som ej arkommunala- med dartill horande brunnarEl-ledningar med centraler, allmanbelysning- inberaknat belysningoch el-kraft i storstugan och garagenCentralantenner for radio och TV med tillhorande kablar (I dag ersattmed Fibernat)

§ 4Medlem

Medlem i foreningen ar agare till fastighet eller darmed jamstalldegendom som har del i samfallighet upptagen under 2 §.

§ 5Styrelsesate,sammansa'ttning

For f oreningen ska finnas en styrelse med sate i Harryda kommun.Styrelsen ska besta av minst 5 och hogst 7 ledamoter och 2suppleanter.

§6Styrelseval

Styrelsen valjs vid ordinarie foreningsstamma.Mandattiden for ledamot ar for ordforande ett ar, for ovriga ledamoter

L A N T M A T E R l E T Aktbilaga ST1ST1

Sida 2

tva ar och for suppleant ett ar. Om en belt ny styrelse valjs paforeningsstamman ska 3 ledamoter valjas pa ett ar. Ovriga ledamoterska valjas pa tva ar.Foreningsstamman utser ordforande bland styrelsens ledamoter.

I ovrigt konstituerar styrelsen sig sjalv.

§ 7Styrelsekallelse tillsammantrade

Kallelse av ledamoterna till styrelsesammantrade ska ske minst 8dagar fore sammantradet. Kallelsen ska innehalla uppgift om dearenden som ska tas upp pa sammantradet. Suppleanterna ska inomsamma tid underrattas om sammantradet och de arenden som ska tasupp pa detta. Ledamot, som ar f orhindrad att narvara, ska genastmeddela detta till ordf oranden, som ar skyldig att omedelbart kalla ensuppleant i ledamotens stalle. Suppleant som inte ersatter franvarandestyrelseledamot har ratt att narvara vid sammantradet, men har interostratt.

§ 8Styrelsebeslutforhet,protokoll

§9Styrelse,forvaltning

Styrelsen ar beslutfor nar kallelse har skett i behorig ordning ochminst halva antalet styrelseledamoter ar narvarande. Utan hinder avdetta ska styrelsesammantrade anses behorigen utlyst om samtligaordinarie ledamoter har infunnit sig till sammantradet.Som styrelsens beslut galler den mening som far flest roster. Vid likarostetal galler den mening som bitrads av ordf oranden, f orutom vidpersonval dar beslutet i sa fall avgors genom lottning. Ett arende sominte har statt i kallelsen far avgoras om minst tva tredjedelar avstyrelseledamoterna ar narvarande och overens om beslutet.En fraga far avgoras utan att kallelse har skett om samtliga ordinariestyrelseledamoter ar overens om beslutet.Den som har deltagit i avgorandet av ett arende far reservera sig motbeslutet. Sadan reservation ska anmalas fore sammantradets slut.Protokoll ska f oras over de arenden da"r styrelsen har fattat beslut.Protokollet ska innehalla datum, deltagande styrelseledamoter ochsuppleanter, en kort beskrivning av arendet, styrelsens beslut samtanforda reservationer. Protokollet ska justeras av ordforanden eller avannan ledamot som har lett sammantradet i stallet for ordforande.

Styrelsen ska:

1 forvalta samfallighetens och foreningens tillgangar2 fora redovisning over foreningens rakenskaper

3 fora forteckning over delagande fastigheter, deras andelstal ochagare

4 arligen till ordinarie foreningsstamma avge forvaltnings-

L A N T M A T E R I E T Aktbilaga ST1ST1

Sida 3

berattelse over foreningens verksamhet och ekonomi

om f orvaltningen omfattar flera samfalligheter eller annars aruppdelad pa olika verksamhetsgrenar och medlemmarnasandelar inte ar lika stora i alia verksamhetsgrenarna, fora sa'r-skild redovisning for varje sadan gren

i ovrigt fullgora vad lagen f oreskriver om hur styrelsen ska skotaforeningens angelagenheter.

§ 10Revision

For granskning av styrelsens forvaltning ska medlemmarna paordinarie foreningsstamma utse 2 revisorer och 1 suppleant.Revisionsberattelse ska overlamnas till styrelsen senast tre veckor foreordinarie stamma.

§11Ra'kenskapsperiod

Foreningens rakenskapsperiod omfattar tiden 1/1-31/12

§12 „Underhalls ochfornyelsefond

Styrelsen ska i enighet med § 19 SFL 1973:1150 uppratta en underhalls-och fornyelseplan. Den ska innehalla de upplysningar som ar avbetydelse for art fondavsattningarnas storlek ska kunna bedomas.Till foreningens underhalls- och fornyelsefonder skall avsattningargoras enligt foljande:

1. En fast fond upp till 5 prisbasbelopp for oforutsedda ej budgeteradeunderhalls- fornyelsekostnader. Uttag kan ske av firmatecknare efterstyrelsebeslut. Pa nastkommande foreningsstamma skall styrelsenredovisa en plan for aterstallande av fonden till fastlagt va'rde.

2. En rorlig fond for tackande av Underhalls- och fornyelseplanen somskall goras utifran en rullande plan med tidshorisont 5-10 ar.Storleken pa fonden bestams arligen utifran den plan som presenterasoch godka'nns pa foreningsstamman. Pa nastkommandeforeningsstamma redovisas utfallet och en ny plan faststalls.

§13Foreningsstamma

Ordinarie foreningsstamma ska arligen hallas under mars manad patid och plats som styrelsen bestammer. Styrelsen kan utlysa en extraforeningsstamma na'r den anser att det behovs. I fraga ommedlemmars ratt att begara en extra foreningsstamma ga'ller47 § tredje stycket SFL 1973:1150Om foreningsstamman ska godkanna uttaxering ska styrelsen gemedlemmarna tillfalle att fran det att kallelsen har skett ta del av en

L A N T M A T E R l E T Aktbilaga ST1ST1

Sida4

debiteringslangd, som visar det belopp som ska uttaxeras, vad varjemedlem ska betala och nar betalning ska ske. Fore ordinarief oreningsstamma ska dessutom en f orvaltningsberattelse och enrevisionsberattelse for den avslutade rakenskapsperioden samt enutgif ts- och inkomststat finnas tillganglig for granskning undersamma tid.

§ 14 Styrelsen kallar till foreningsstamma. Det kan ske genom e-post,Kallelse t i l l stamma, ' . „ , ., „° , ..„ „ ° _ . iandra meddelanden publicermg pa hemsida eller brev till medlemmarna. Om e-post ska

anvandas skall medlemmen ha anmalt till styrelsen att den godkannerdetta. Medlemmarna ansvarar sjalva for att deras e-postadresser hallsaktuella och anmaler eventuella andringar till styrelsen.

Kallelse ska ske senast tva veckor fore foreningsstamman.I kallelsen ska anges tid och plats for stamman,vilka arenden som ska forekomma pa stamman samtuppgift om den plats dar de handlingar som anges i 13 § firmstillgangliga.Styrelsen ska aven se till att andra meddelanden an kallelser kommertill medlemmarnas kannedom genom e-post, publicering pa hemsidaeller brev.

§15Motioner

§ 16Dagordning vidstamma

En medlem kan genom motion vacka f orslag rorande f oreningensverksamhet. En motion, som ska behandlas pa ordinarie stamma, skavara styrelsen tillhanda senast 10 februari.Styrelsen ska bereda de motioner som kommit in och halla demtillgangliga for medlemmarna tillsammans med forvaltnings-berattelsen, se ovan under 13 §.

Vid ordinarie stamma ska foljande arenden behandlas:

1 val av ordforande for stamman2 val av sekreterare for stamman

3 val av tva justerare

4 styrelsens och revisorernas berattelser

5 ansvarsfrihet for styrelsen

6 framstallningar fran styrelsen eller motioner fran medlemmarna

7 ersattning till styrelsen och revisorerna

8 styrelsens forslag till utgifts- och inkomststat samtdebiteringslangd

L A N T M A T E R I E T Aktbilaga ST1ST1

Sida 5

9 val av styrelse, styrelseordf orande och suppleanter

10 val av revisorer och suppleanter

11 fraga om val av valberedning

12 ovriga fragor

13 meddelande av plats dar protokollet fran stamman hallstillgangligt.

Vid extra stamma ska arendena under punkt 1,2,3, 6 och 13behandlas.

§17Fordelning avuppkommetoverskott

§ 18Sta'mmobeslut

Om stamman beslutar om att f ordela overskott som uppkommit skafordelning ske efter medlemmarnas andelar i samfalligheten.

Beslut fattas med acklamation om inte omrostning (votering) begars.Ifraga om omrostning m.m. galler 48,49,51 och 52 § SFS. Vid enomrostning ska de omstandigheter angaende rostratt, andelstal,ombud m.m. som har betydelse for rostresultatet antecknas iprotokollet.Personval ska ske med slutna sedlar om nagon begar det.

§ 19 Paragrafen ej aktuell for Rada Portars Samfallighetsforening.Flera verksamhets-grenar

§ 20 Protokollet fran stamman ska justeras och hallas tillgangligt forProtokollsjustering, rnedlemmarna senast tva veckor efter stamman.tillganghghallande

§21Ordningsregler

Medlem forbinder sig att i enlighet med § 19a SFL 1973:1150 folja deordningsregler som antagits av foreningsstamma.Om en medlem asidosatter sina skyldigheter enligt andra eller tredjestycket eller om en nyttjanderattshavare asidosatter de skyldighetersom enligt samma stycken aligger en medlem, far foreningen foratalan mot medlemmen. Lag (2009:184).

Dessa stadgar har antagits vid sammantrade enligt datum pa forstasidan.

Sammantradesledare

L A N T M A T E R I E T Aktbilaga ST1ST1

~ Sida 6

KOMMENTAR TILL STADGARNA

Syftet med derma kommentar ar att fortydliga vad bestammelserna inormalstadgarna innebar. Kommentaren och stadgarna ger dockingen fullstandig bild av hur f oreningsarbetet ska bedrivas.Lantmateriet kan svara pa allmanna fragor om innehallet inormalstadgarna men inte pa fragor om hur dessa ska tillampas ienskilda fall.

SFL innehaller tvingande regler for foreningsforvaltningen ochstadgarnas innehall. Genom bestammelser i stadgarna kanforeningsmedlemmarna dock i vissa hanseenden avvika fran SFL. Nardetta ar mojligt regleras i SFL. Stadgarna far inte innehalla foreskriftsom strider mot SFL eller nagon annan f orfattning. Lagtexten till SFLfirms tillganglig pa www.notisum.se.

Ti" § * Huvudregeln ar att om en samfallighetsf orening nybildas, skaforeningens firma innehalla ordet samfallighetsf orening (29 § SFL).Firman ska tydligt skilja sig fran andra firmer som ar registrerade hosLantmateriet. Detta galler aven nar en vagsamfallighet eller en vag-f orening upploses och ersatts av en samfallighetsf orening samt nar enforvaltning enligt lagen (1921:299) om forvaltning av by samfallighetereller lagen (1966:700) om vissa gemensamhetsanlaggningar ombildastill en samfallighetsf orening. Om daremot en vagsamfallighet ellervagf orening inte upploses, utan endast overgar till stadgar enligt SFL,far vagsamfalligheten respektive vagf oreningen behalla sin gamlafirma (9 § lagen [1997:620] om upphavande av lagen [1939:608] omenskilda vagar).

Ti" § 2 Alia samfalligheter ska anges uttommande och pa ett sadant satt att dekan identifieras. Om marksamfallighet eller gemensamhetsanlaggninghar blivit registrerad bor registerbeteckningen anges, t.ex. " Aby s:2"eller "HokenGA:!".

Til1 § 3 Det framgar av forrattningshandlingarna vad som ingar isamf alligheten. Foreningens andamal ar att f orvalta dessaanlaggningar och omraden. Samfallighetsf orening far inte bedrivaverksamhet som ar frammande for det andamal som samfallighetenska tillgodose (18 § SFL). Forvaltningen omfattar aven fastighet somforeningen ager samt intakter fran forsaljning av fastighet.

Stadgar som strider mot forrattningsbeslutet, SFL eller annanforfatming kan inte registreras.

Til1 § 4 Medlemmarna i samfallighetsf orening utgors av delagarna isamfallighet (17 § SFL). Med delagarfastighet forstas fastighet som har

L A N T M A T E R I E T Aktbilaga ST1ST1

Sida 7

del i samfallighet och med delagare agaren av delagarfastighet(1 § andra stycket SFL). For samfallighet enligt lagen (1998:812) medsarskilda bestSmmelser om vattenverksamhet och den numerupphavda vattenlagen (1983:291) ar dessa definitioner nagotannorlunda. SFL:s bestammelser om fastighet ar aven tilla'mpliga pasadan tomtratt, gruva, byggnad eller annan anlaggning ellernaturreservat som har del i samfallighet enligt 1 § forsta stycket purvkt3,4 eller 5 SFL (3 § SFL).

Den som innehar fastighet pa grund av testamentariskt f orordnandeutan att aganderatten tillkommer nagon arises vid lagens tillampningsom fastighetens agare. Som a'gare av naturreservat anses den somforvaltar reservatet.

Innehavare av tomtratt i fastighet som har del i samfallighet enligt1 § forsta stycket punkt 1 eller 2 SFL ska vid tillampning av denna laganses som delagare i fastighetsagarens stalle (3 § SFL).

Til1 § 5 Styrelsen for samfallighetsforeningen ska besta av en eller fleraledamoter och ha sitt sate i den ort dar medlemmarnas fastigheter ellerhuvuddelen av dessa ligger (30 § SFL). I stadgarna kan det la'gstarespektive hogsta antalet ledamoter anges. Inom detta spann kansedan foreningsstamman bestamma vilket antal som ska ga'lla.Foreningen valjer sjalv om det ska finnas suppleanter och i sa fall hurmanga. Styrelseledamot far inte vara underarig eller ha forvaltareenligt 11 kap. 7 § fora'ldrabalken.

TNI § 6 I stadgarna ska anges hur styrelsen ska vara sammansatt och hur denska utses (28 § forsta stycket punkt 4 SFL). Normalt foreskrivs attstyrelsen ska valjas vid ordinarie foreningsstamma. Hur langmandattiden ska vara for styrelseledamot och suppleant regleras inte iSFL. Har foreslas att nagra av styrelseledamoterna va'ljs pa ett ar ochandra pa tva ar for att undvika att hela styrelsen byts ut samtidigt.

Na'r det firms ska'l for det far lansstyrelsen forordna att styrelsen skabesta av flera ledamoter an vad som anges i stadgarna (31 § SFL).

Styrelseledamot kan skiljas fran sitt uppdrag, innan mandattiden harlopt ut, av den som har utsett ledamoten (32 § SFL), dvs. i regelforeningsstamman. En styrelseledamot kan aven avga pa egenbegaran innan mandattiden gatt ut. Detta foljer av allmannaforeningsrattsliga principer.

Har styrelseledamots uppdrag upphort eller ar styrelseledamot for-hindrad att utova uppdraget far lansstyrelsen f orordna en sysslomanom styrelsen inte ar beslutfor annars. Om det inte finns nagrastyrelseledamoter att tillga far sysslomannen ensam skota styrelsensuppgifter (33 § SFL).

Att styrelsen konstituerar sig sjalv innebar att styrelsen sjalv fordelar

L A N T M A T E R I E T Aktbilaga ST1ST1J_1_i___^ ^^^^^^i

Sida 8

de olika styrelseuppdragen sinsemellan. Detta sker normalt vid detforsta styrelsesammantradet som halls i direkt anslutning tillforeningsstamman. De poster som ska fordelas ar framforallt kassoroch sekreterare eftersom ordf orande utses av foreningsstamman.

Foreningens firma tecknas av styrelsen. Om inte annat f oljer avstadgarna eller av foreningsstammobeslut far styrelsen utse sarskildfirmatecknare. Bemyndigande att teckna firma kan nar som heistaterkallas av styrelsen (34 § SFL).

Uppgif t om f Qreningens postadress, om styrelseledamoternas full-standiga namn, bostads- och postadress och telefon samt om firma-tecknare om sadan har utsetts ska anmalas till Lantmateriet (26 § SFL).Aven andring i dessa forhallanden ska anmalas till Lantmateriet (39 §SFL).

Til1 § 7 Inga kommentarer.

Til1 § 8 Att styrelsen ar beslutfor innebar att den ar behorig att fatta beslut.

Som styrelsens beslut galler den mening som far flest roster vidstyrelsesammantrade, dvs. mer an halften av de na'rvarandestyrelseledamoterna ska rosta for forslaget. Vid lika rdstetal harordf oranden utslagsrost forutom vid personval som istallet avgorsgenom lottning. Detta galler dock inte om annat foreskrivs i stadgarna(38 § SFL).

Med styrelseledamot avses a'ven tjanstgorande suppleant, dvs. ensuppleant som ersatter ordinarie styrelseledamot.

Aven om ingen formell kallelse har gjorts far en fraga avgoras omsamtliga ordinarie styrelseledamoter ar ense om beslutet. Detta kan bliaktuellt t.ex. da styrelsen traffas i nagot annat sammanhang ellerkontaktar varandra per e-post eller telefon. I dessa fall behovs alltsainget fysiskt styrelsemote. Styrelseledamot far inte befatta sig medangelagenhet dar ledamoten sjalv har ett vasentligt intresse somstrider mot foreningens (jav, se 36 § SFL). Styrelseledamot skasjalvmant avsta fran att delta i behandlingen av arenden som kaninneba'ra jav.

Ti|1 § 9 Styrelsen skoter samfallighetens angelagenheter i overensstammelsemed SFL, stadgar och beslut tagna av stamman. Om ettf oreningsstammobeslut strider mot SFL, annan f orf attning eller motstadgarna far styrelsen dock inte verkstalla beslutet (35 § SFL).

Styrelsen ar behorig att f6retra"da foreningen i forhallande till tredjeman. Samma behorighet tillkommer firmatecknare (se 6 § ovan).Styrelsen och firmatecknaren far dock inte utan stod av stadgarna ellerbeslut tagna av foreningsstamman overlata eller soka inteckning i fastegendom eller upplata sadan egendom med nyttjanderatt for la'nge tid

L A N T M A T E R I E T Aktbilaga ST1ST1

an fern ar (37 § SFL).

Bestammelsen under punkten 5 ar endast avsedd for foreningar rnedflera samfalligheter eller andra verksamhetsgrenar, i vilka med-lemmarna har del efter olika andelstal. Bestammelsen anknyter till 41,42,45,48 och 60 §§ SFL.

Till § 10 I stadgarna ska anges hur revisionen ska ske (28 § forsta stycket punkt5 SFL). Det firms inga bestammelser i SFL som reglerar hur revisionenska ga till. Foreningsstamman utser i regel en eller tva revisorer samtrevisorssuppleanter bland medlemmarna. Samfallighetsforeningarsom bedriver naringsverksamhet eller har stora tillgangar kan varabokforingsskyldiga enligt 2 kap. 2 § bokforingslagen (1999:1078).

Revisionen avser rakenskapsperioden. Om rakenskapsperioden intestammer overens med styrelsens mandattid behover styrelsensforvaltning revideras i olika omgangar.

Av allmanna rattsregler foljer att till revisor inte far valjas den somingatt i styrelsen under den rakenskapsperiod revisionen avser och attman bor avsta fran att valja nagon som har ett nara slaktskap ellerannat beroendeforhallande till styrelsens ledamoter

Ti" § 11 Ingen kommentar.

Ti" § 12 Regler om nar fondering ska ske finns i 19 § SFL. Storleken av detbelopp som ska avsattas framgar av utgifts- och inkomstaten(budgeten) som upprattas av styrelsen och godkanns av stamman (41§ tredje stycket SFL). Av stadgarna framgar det belopp som minst skaavsattas varje ar.

Om en samfallighetsforening i ett bostadsomrade forvaltar engemensamhetsanlaggning av kommunalteknisk narur (t.ex. VA- ochfjarrvarmenat, forbindelseleder samt lek- och gronomraden) finns iregel en skyldighet att avsatta pengar till en underhalls- ochfornyelsefond. Detsamma galler betraffande andra anlaggningar somar av storre varde, t.ex. en simbassang eller en kvarterslokal. Om flerasadana gemensamhetsanlaggningar f orvaltas maste fondering gorasfor varje anlaggning.

Foreningen ar aven skyldig att avsatta pengar till en underhalls- ochfornyelsefond nar fQreningen forvaltar en gemensamhetsanlaggningsom tillforsakrar en tredimensionell fastighet eller ett tredimensionelltfastighetsutrymme nodvandiga rattigheter.

Ti" § 13 Tiden for ordinarie foreningsstamma bor i stadgarna bestSmmas salangt efter rakenskapsperiodens utgang att revisorerna far tid attrevidera och avge revisionsberattelse och styrelsen darefter far tid attkalla till stamma.

L A N T M A T E R I E T Aktbilaga ST1ST1

Extrastamma ska hallas om minst en femtedel av samtligarostberattigade medlemmar eller det mindre antal, som kan varabestamt i stadgarna, begar det hos styrelsen och anger de arenden somska behandlas. I sa fall aligger det styrelsen att inom en vecka kalla tillextrastamma som ska hallas sa snart som mojligt med iakttagande avforeskriven kallelsetid. Sker det inte, utlyser lansstyrelsen stamma paanmalan av medlem (47 § tredje stycket SFL).

Ti" § 14 Styrelsen kallar till foreningsstamma. I kallelsen anges vilka arendensom ska behandlas pa stamman. Underlater styrelsen att kalla tillordinarie foreningsstamma i enlighet med stadgarnas foreskrifter skalansstyrelsen efter anmalan av medlem utlysa fSreningsstamma (47 §tredje stycket SFL). Det ar lampligt att kallelse sker mellan 2-4 veckorfore foreningsstamman. Observera att revisionsberattelse (10 §) ska haoverlamnats till styrelsen innan kallelse till ordinarie foreningsstammasker. Betraffande inlamning av motion, se nedan 15 §.

I stadgarna ska anges hur och nar kallelsen ska ske samt hur andrameddelanden an kallelser ska na medlemmarna (28 § SFL forstastycket punkt 9). Det kan t.ex. vara lampligt att anvanda e-post ellerbrev till medlemmarna. Om e-post ska anvandas bor medlemmen haanmalt till styrelsen att den godkanner detta. Medlemmarna ansvararsjalva for att deras e-postadresser halls aktuella och anmalereventuella andringar till styrelsen.

De dokument som medlemmarna ska kunna ta del av innanforeningsstamman (se 13 § ovan) kan bifogas kallelsen. Alternativt kankallelsen innehalla uppgift om var dokumenten firms tillgangliga.

Til1 § 15 Motionerna maste vara styrelsen tillhanda innan kallelse tillforeningsstamman sker enligt 14 §. Styrelsen ska aven ha tid att gaigenom motionerna. Detta maste beaktas nar tidpunkten forinlamning av motion bestams.

Til1 § 16 Pa foreningsstamman ar styrelsen skyldig att lamna de upplysningarom foreningens verksamhet som medlem begar och som kan vara avbetydelse for medlemmarna (50 § forsta stycket SFL).

Styrelsen ska se till att det fors protokoll over de beslut som fattas paforeningsstamman. Det kan ofta vara lampligt att styrelsenssekreterare fungerar som sekreterare vid stamman. Protokollet skahallas tillgangligt for medlemmarna senast tva veckor efter stamman(50 § andra stycket SFL).

Medlem far vacka talan i domstol mot uttaxering (46 § SFL) och beslutsom tagits vid foreningsstamman (53 § SFL).

Under punkten 12, ovriga fragor, kan styrelsen informera om mindreviktiga arenden som inte motiverar en egen punkt pa dagordningen.

L A N T M A T E R I E T Aktbilaga ST1ST1j^j _.. ̂ _^^^^^t ^^^^^^

Sida 11

Medlemmarna kan aven stalla fragor om forvaltningen och kommamed forslag. Observera dock att inga beslut far fattas i fragor som intestar med i kallelsen om inte samtliga medlemmar 'ar narvarande ochgodkanner att det sker.

§ I? Om foreningens verksamhet ar sadan att den inte ger ekonomisktoverskott bor bestammelsen utga.

§ 18 Personer som gemensamt ager en fastighet (samaganderatt), t.ex. tvamakar, har en rost tillsammans.

Acklamation (ljudligt bifall) innebar att de som rostar for f Qrslaget gordetta genom att ropa ja. Efter att ha lyssnat faststaller ordforandenvilket f Srslag som har f att flest roster. Om nagon motesdeltagare anseratt ordforanden har hort f el i acklamationen har denne mojlighet attbegara omrostning eller votering. Omrostning sker normalt genomhandupprackning. Personval ska ske med slutna rostsedlar om nagonbegar det. Rostlangd ska upprattas och justeras om det behovs.

Medlem som inte har fullfoljt sin bidragsskyldighet i rStt tid far delta iforhandlingarna men inte utova rostratt innan skyldigheten harfullgjorts (48 § SFL).

Medlem eller annan far inte sjalv, genom ombud eller som ombuddelta i behandlingen av en fraga dar medlemmen har ett vasentligtintresse som strider mot foreningens (jav), se 48 § SFL.

Innehavare av rattighet i delagarfastighet far narvara och yttra sig vidbehandling av fraga som ror dennes ratt (48 § SFL).

Rostberattigad medlem, som ar narvarande vid foreningsstamma haren rost, oavsett om medlemmen ager en eller flera delagarfastigheter,(hu vudtalsmetod).

I fraga som har ekonomisk betydelse ska medlemmarnas rostetal istallet beraknas efter delagarfastigheternas andelstal, om medlembegar det (andelstalsmetod). Fragor som arises ha ekonomiskbetydelse ar t ex fragor om delagarna ska inga avtal om entreprenader,uppdrag, tjanster, kop, forsaljningar och liknande som medforekonomiska forpliktelser for delagarna. Aven ansvarsfrihet forstyrelseledamot, godkannande av utgifts- och inkomststat samtfordelning av overskott ar exempel pa fragor som har ekonomiskbetydelse.

Personval ar inte att betrakta som en fraga som har ekonomiskbetydelse (se prop. 1973:160 s. 370 samt s. 438). Vid omrostning efterandelstal far medlems rostetal inte overstiga en femtedel (20 %) av detsammanlagda rostetalet for samtliga narvarande rostberattigademedlemmar (49 § SFL).

L A N T M A T E R I E T Aktbilaga ST1ST1

Sida 12

I exemplet nedan illustreras 20 % - sparren vid rostning enligtandelstalsmetoden.

Delagare

A

B

C

D

E

Summa:

Reellt andelstal

15%

10%

10%

10%

55%

100%

Modifierat a

15%

10%

10%

10%

20%

65%

Efter modifieringen har alltsa E 20 roster av 65, dvs. 20/65 « 31 %.Detta innebar att E far mer a"n 20 % av rosterna men trots detta skaandelstalen inte modifieras ytterligare.

Medlems rostratt kan utovas genom ombud. Ombud far inte foretradamer an en medlem. Som stammans beslut galler den mening som f attflest roster. Vid lika rostetal avgors personval genom lottning. I andrafragor galler den mening som bitrads av ordforanden. Avvikelse frandessa bestammelser kan goras i stadgarna (49 § SFL).

For beslut att overlata eller soka inteckning i fast egendom eller upp-lata sadan egendom med nyttjandera'tt for langre tid an fern ar f ordrasminst tva tredjedelar av de avgivna rosterna, om inte annat foreskrivsi stadgarna (51 § SFL).

Vid omrostning i fraga om andring av foreningens stadgar har varjerostberattigad medlem en rost, oavsett om medlemmen ager en ellerflera delagarfastigheter, (huvudtalsmetoden). For beslut om sadanandring fordras minst tva tredjedelar av de avgivna rosterna.Strangare villkor kan foreskrivas i stadgarna.

Styrelsen ska genast anmala beslut om stadgeandring for registreringhos Lantmateriet. Till anmalan ska tva bestyrkta avskrifter avprotokoll over beslutet bifogas. Beslutet far inte tillampas innanregistrering har skett (52 § SFL).

Til1 § 19 Angaende inneborden av huvudtalsmetod och andelstalsmetod, sekommentaren till 18 §.

En samfallighetsforening kan forvalta flera verksamhetsgrenar (t.ex.genom sektionsindelning eller vid forvaltning av flera samfalligheter).Av 41 § andra stycket SFL foljer att om det galler olika bestammelser

L A N T M A T E R I E T Aktbilaga ST1ST1^J_1____^ ^^^^^^J

Sida 13

for skilda verksamhetsgrenar ska inkomsterna och utgifterna for varjeverksamhetsgren beraknas for sig. Gemensamma inkomster ochutgifter ska fordelas pa verksamhetsgrenarna efter vad som ar skaligt.Ofta ar det svart att avgora hur intresset och ansvaret for dengemensamma atgarden, t.ex. administrationskostnader, ska fordelasmellan verksamhetsgrenarna. Darfor ar det bra att redan i stadgarnabestamma hur fordelningen ska goras (se prop. 1973:160 s. 578).

Omrostning sker for varje verksamhetsgren for sig (48 § f orsta stycketSFL). Det forekommer dock att en fraga som avgors vid stamman argemensam for flera verksamhetsgrenar och da ska omrostningen skegemensamt for dessa. Om huvudtalsmetoden anvands har varjemedlem en rost oavsett hur manga verksamhetsgrenar medlemmenhar del i (prop. 1973:160 s. 383 f). Om andelstalsmetoden anvandsmaste andelstalen i de olika verksamhetsgrenarna sammanvagas.

Nedan f oljer ett exempel pa berakning enligt andelstalsmetoden i enfraga som ar gemensam for tva verksamhetsgrenar.

I stadgarna har bestamts att verksamhetsgren A ska bara 3/4 avkostnaderna och verksamhetsgren B1/4 av kostnaderna forverksamhet som ar gemensam.

Fastigheten Berga 1:1 ar med i verksamhetsgren A med andelstalet1/10 och i verksamhetsgren B med 1,4 %. Om en fraga som argemensam for verksamhetsgrenarna A och B ska avgoras blirfastighetens rostetal:

(1/10 x 0,75) +(1,4 % x 0,25)= 0,075+0,0035=0,0785=7,85 %

Berga 1:1 :s sammanlagda rostetal ar alltsa 7,85 %.

Til1 § 20 Angaende att protokollet ska hallas tillgangligt, se kommentarentill 16 §.

Skickas till:

Lantmateriet - SamfallighetsforeningsregistretBox 490761 24 Norrtalje