Landscape planning

LANDSKAPSPLANERING GRUPP #3

INNEHÅLL

02 Syfte, Metod & Lokalisering

Landskapets karaktär

Landskapets egenskaper

Historisk markanvändning

Nutida markanvändning

Miljöaspekter & källor

DEL #1INVENTERING DEL #2 INTERVJUER

Rutger Sandström

Christine Månsson

Anton Krohn

Gerry Ritthagen

Jonna Aronsson

Bengt-Åke Andersson

Nisse Aronsson

DEL #3 PRINCIPERANALYS &

0203050710

12131415151616

Think Global, Act Local - Multi172122

Principer

23Ett tillgängligare landskap

24Ett levande landskap

25Ett upplevelsefullt landskap

Kartor, Mindmap & Bilagor

Ett hållbart landskap

02husklungorna har mer varierande färg och form. Vägar, elstängsel, ståltrådshägnader och gamla stenmurar skapar linjära mönster i landskapet. Betesdjuren vistas på delar av den öppna åkermarken och gör sig synliga på långt håll. Stenmurarna är delvis eller helt övertäckta av grön mossa och annan vegetation. Tvärs över området löper två stora gråa kraftledningar i stål som är utmärkande och stör harmonin i det öppna rummet.

SyfteSyftet med inventeringen har varit att få förståelse för landskapet, hur det har formats och använts fram till idag. Det insamlade materialet ska även ligga till grund för en analys samt ett principprogram för landsbygdsutveckling.

Metod Metoden för att ta fram denna inventering består av fältstudier där gruppen genom observation, dokumentation (foton, skrift) och diskussion undersökt och jämfört kartor med hur verkligheten uppfattas. Kartmaterialet har bestått av berg- och jordartskartor, flygfoton, fornminneskartor samt egna kartor fram-ställda med verktyget GIS (geografiska informationssystem) med underlag från kursansvarig. Kunskap från den teoretiska delen av kursen har kunnat tillämpas och utvecklas genom litteraturläsning och handledning både i fält samt ritsal.

Strukturen i detta dokument har influerats av skriften ”Landsbygden i kommunens översiktsplan”, där landskapet föreslås beskrivas genom olika punkter såsom ”karaktär”, ”egenskaper” och ”användning”. Vissa justeringar och tillägg har gjorts för att anpassa strukturen till vårt eget arbete.

Områdets geografiska lokaliseringOmrådet är beläget cirka 5 kilometer nordost om Nättraby och in till centrala Karlskrona är det cirka 8 kilometer. Bebyggelseområden som omfattas är Gullbergstorpet, Albergabacken, Alstugorna, Boråkra och gården Allatorp.

Landskapets karaktär Landskapet påminner om en mosaik; de öppna åkrarna och betesmarkerna är ljusa och glesa medan skogspartierna är slutna och mörka. Inslagen av glesare lövskog ger ett tillskott av ljus till landskapet medan resterande skog är blandad och har en mer tätvuxen karaktär. Marken bryts upp av berg i dagen och större stenkast. Landskapet präglas av skogsbeklädda höjder och åkrar i sänkor. Bebyggelsen är koncentrerad till sammanhållna klungor längs vägarna förutom de enskilda gårdarna som ligger på höjder, mitt i jordbruksmarken.Husen är upp till två våningar höga och upplevs således som småskaliga. Traditionella stugor blandas med modernare hus från millennieskiftet, vanligen träfasader. Gårdshusens färger går mest i röda och gula toner medan de nyare

DEL #1INVENTERING

DEL #3 PRINCIPERANALYS &

Think Global, Act Local - Multi

Principer

Ett tillgängligare landskap

Ett levande landskap

Ett upplevelsefullt landskap

Kartor, Mindmap & Bilagor


Nättraby

Rödeby

Trossö

Karlskrona

Förutom kraftledningarna är bebyggelsens påverkan på landskapet sparsam eftersom den är lågmäld och inte vidare utspridd. Åkrarna dominerar stora ytor av området och styr växt- och djurlivet på platsen. Dock ger de sparade refugierna (små öar i åkerlandskapet) tillbaka en del naturliga inslag av sten och grönska. Djurinhägnaderna i anknytning till skogen skapar öppna luckor av betat gräs. Vägarna är smala och slingrande och utgörs av asfalt eller grus.

Naturlandskapet vittnar om inlandsisens efterlämningar i form av jättekast och rundhällar samt de givna förutsättningarna för åker- och bebyggelselokaliseringen. Kulturvärden finns i form av djurhållning, gammal trähusbebyggelse, stenmurar och stenrösen.

Hur ett landskap uppfattas är förstås subjektivt och skiftar från person till person. Efter fältinventeringar är vår syn på landskapet i Allatorp ganska enhetlig. Miljön uppfattas som lugn, frisk och ren, vilket inte ter sig så konstigt eftersom det är en miljö av landsbygdkaraktär. En annan uppfattning är att landskapet är idylliskt och säreget, särskilt vad gäller bebyggelsemiljön och topografin.

Landskapets egenskaperVegetations- & naturtyperDet geologiska landskapet är komplext på grund av en stor variation. I det småskaliga jordbruket förekommer glesare lövskog i beteshagar som är lokaliserade till höjdpartier. De låga partierna präglas av sammanhängande jordbruksmark som skiljs åt av vägar eller mindre skogspartier. I närhet till bebyggelsen finns mindre öppna marker som nyttjas till bete för får, hästar, grisar och kor. I dessa områden samsas lövskog med få inslag av tall och gran. Hagarna omges ofta av äldre stenmurar som är kompletterade med modernt stålstängsel, som även följer landsvägarna. Betesmarker och annan öppen mark sträcker sig även som ett bälte runt Allatorpsgård som ligger på en kulle. Där vistas bökande grisar och betande kor. Dessa beteshagar är dock vegetationsfattiga och platta i förhållande till de hagar som tidigare beskrevs. Tät skog finns på höjden vid Måstad kulle och består mestadels av barrskog med inslag av lövskogsträd, bland annat lönn, björk, ek och bok.

03

Jord- & bergarterOmrådet består av en variation av jordarter; Allatorp domineras av glacial silt medan Alstugornas jordtäcke främst består av berggrund och sand. Det finns även en del sandig och lerig morän och i de högre partierna en blockig markyta, samt spridda områden där berg är täckt med ett tunt jordtäcke. Jordarterna vilar på berggrund, som mestadels är sur intrusivbergart, såsom granit, men det finns även små områden av basisk och intermidär intrusivbergart, såsom gabbro och diabas i områdets nordliga delar. Topografin är varierad och visar tydligt på ett landskap som har varit under högsta kustlinjen under istiden. Höjderna är steniga med ett magert jordtäcke och berg-i-dagen samt stensläpp. Se bilaga 1 och 2.

VattendragInom området finns ett vattendrag i sydöst, Silletorpsån, som är ett fredningsområde, där det är förbjudet att fiska under perioden september till december. Våtmarksområden finns utspritt över landskapet i form av mindre dammar och har ofta anslutande mindre vattendrag. Norr om bostadsområdet på Albergabacken finns även lämningar av en gammal bäck som tidigare runnit fram genom landskapet.

Riksintressen & BiotopskyddStenmurarna är biotopskyddade, vilket innebär att murarna utgör en livsmiljö för vissa skyddsvärda djur- och växtarter. Biotopskydd är ett sätt att skydda dessa miljöer, då det är förbjudet att skada naturvärdena exempelvis genom att flytta på stenmurarna utan särskilt tillstånd. Förutom naturvärden så har murarna även ett kulturellt värde då dessa kan antas vara gamla ägogränser.

FornlämningarStenrösen och andra mindre omfattande fornlämningar finns inom det militära övningsområdet vid Måstad kulle.

04Karta över riksintressen.

TeckenförklaringRiksintressen

Kulturmiljövård Naturvård

Historisk markanvändningEn del historia från vårt avgränsade område går att härleda från historiska kartor som lantmäteriet tillhandahåller på deras hemsida, följaktligen är lantmäteriet källa till de båda historiska kartorna. Dessa kartor visar ett storskifte och ett en-skifte vilkas betydelse beskrivs kort nedan. Vid de olika skiftena var målet att få enhetligt ägande av åkermarken, vilket kunde resultera i att gårdar var tvungna att flytta ut från byn eller att torp och backstugor byggdes i anslutning till en stor gård.Storskifte blev ett faktum bland bönderna 1757 då Enskiftet blev en förordning som staten infört. Enskiftet syftade till att jordägare skulle få större och mer sammanhängande marker, vars storlek baserades på gårdens storlek. En kombination mellan storhet och godhet eftersträvades

Enskiftesförordningen kom 1807 och skulle vara radikalare än storskiftet. Principen var att all mar lades i en hög för att sedan delas upp. Att all mark var odlingsbar var dock en förutsättning för att göra ett enskifte. Enligt historia kartor från lantmäteriet har det skett skiften i vårt avgränsade område. Två av skiftena kommer att tas upp. En från varje ovan nämnda skifte.

Storskiftet från 1789 antas vara väster om det nu byggda Albergabacken. Karta 1 föreställer den historiska kartan, vars östra avgränsning tros vara gjord där det finns ett mindre vattendrag som kan ses på karta 2 förstärkt med blå linje. Vatten-draget rinner idag från Skälagölen/Kärrtorpagölen cirka 1 kilometer nordväst om Alstugorna.

05

Gårdarna som är utritade på den historiska kartan kan också användas som navigering. Stenshaga samt Allatorp, i karta markerade med cirkel, Stenshaga övre och Allatorp undre.

Det gröna på den historiska kartan kan förmodas vara vegetation och det grå någon typ av sten eller berg. Även den gröna på huvudkartan är vegetation. Dessa båda kartorna talar om att det väster om dagens Albergabacken varit vegetation och berg då kartan ritades i samband med storskifte 1789 medan vegetation lyfts fram i dagens kartor. Efter inventering kan det nämnas att det område som representeras av den historia kartan upplevs som en lummig skog som kan agera lekplats för barn och djur. Dock till vissa delar snårig och tät.

Enskifte från 1828 ses på karta 3. För navigering mellan huvudkarta (karta 4) och den historiska kartan används trevägskorsningen vid Alstugorna som finns på båda kartorna, markerade med cirkel. Att Stenshaga gård fanns redan 1828 vid enskiftet samt att gården legat på samma ställe sedan dess kan även ses på kartorna, gården är markerad med blå cirkel på kartorna. Alstugorna som ligger precis väster om korsningen kan även tydas på den historiska kartan, dessa har alltså också funnits

sedan 1828 vis skiftet.

06

07

Det förekommer även andra typer av små verksamheter som dock inte är beroende av omgivande geografiska förutsättningar. Verksamheterna är etablerade i anslutning till utövarens bostad och behövs i många fall inte längre för den areella näringen. I området finns bland annat en tatueringsstudio, fastighetsservice och ett häststall.

Östra delen karaktäriseras av en blandning mellan barr- och lövskog. Marken är dock avsatt till militära ändamål och används som övningsområde åt försvaret. En skjutbana finns, men används inte i stor utsträckning. Inom militärområdet drivs en brukshundsklubb vars medlemmar även utgörs av tätortsbor, det vill säga från exempelvis Nättraby och Karlskrona. Kring Måstad kulle har en bit naturlig jordmark skövlats på grund av mindre omfattande skogsplanteringar.

BefolkningBefolkningsutvecklingen har generellt haft ett konstant värde på in- och utflyttning. I Allatorp och intilliggande Rosenholm bor ungefär 300 personer. År 2002 tillkom bebyggelse kring Alstugorna som kom att kallas Albergabacken.

Hästgård vid Gullbergstorpet.

De gröna fälten på den historiska kartan avläses som äng medan de gula fälten avläses som åker. Den vita ytan symboliserar utmark och var ej uppdelad mellan markägarna på det sätt som åker och äng utan tros ha varit till allas förfogande som bland annat djurbete.

Det militära området som i huvudkartan är avgränsat med grå linje och består idag av snårig skog och viss vägstruktur. I detta område finns Måstad kulle. Vid skiftet 1828 var dagens övningsområde ej uppdelad åkermark, området visas ungefärligt på karta 3 avgränsat med grön linje, (observera att detta endast är illustrativt för att visa området och att det 1828 inte var ett militärt område). I den historiska kartan är en del av detta område vitmarkerad och symboliserar utmark. Den gröna marken är hagmark och den gula åkermark, vilka är behandlade i skiftet och uppdelade mellan markägare beroende på gårdens storlek.

Även Allatorps gård verkar kunna spåras från den historiska kartan, detta beskrivs utifrån karta 5. För lokaliseringens skull är Stenshaga gård markerad med vit cirkel. Den allé som idag leder till gården antas vara den raka vägen som är markerad med orange. Inom den lila cirkeln finns en del utspridda byggnader med omkringliggande åker och äng medan det i den gula cirkeln ligger ett fåtal större byggnader med åker och äng runtomkring. Enligt moderna kartor är den ursprungliga bebyggelsen flyttad och har så småningom blivit Allatorps gård lokaliserad i slutet av allén som troligen fanns redan 1878. Allatorps gård ses på satellitbilden (tagen från eniro.se), vid karta 5. Där ses även den raka vägen, allén. Gården ligger i änden av allén med dess byggnader, betesmark och åker.

Nutida markanvändningProduktion & verksamheterOmrådets södra del domineras huvudsakligen av livsmedelsproduktion på åker-mark och betesmark. Den mark som inte är uppodlad används som betesmark åt exempelvis hästar, grisar och kor. Djurhållningen bidrar till att bevara en öppen landskapsbild och förser lantbrukaren med animaliska produkter. Jordbrukaren har vidareutvecklat sin verksamhet med direktförsäljning i en gårdsbutik av det som producerats och möjliggör försäljning av närproducerade råvaror. Gårdsbutiken är ett tydligt exempel på en verksamhet som lokaliserats på landsbygden.

Hästgård vid Gullbergstorpet.

08

BebyggelseBebyggelsemönstret definieras av mindre sammanhållna enheter vars placering förhåller sig till områdets större bilvägar, med undantag från Allatorps gård som består av både boningshus och ekonomibyggnader och är beläget på en höjd i jordbrukslandskapet. Boråkra ligger längs med Silletorpsvägen i sydvästra delen med sammanhållen villabebyggelse i ett öppet landskap. Vägen i nord-sydlig riktning leder till Alstugorna och det senast tillkomna Albergabacken (2002). Albergabacken kan ses som en förtätning till den äldre bebyggelsen i Alstugorna. I den nordligaste delen, Gullbergstorpet, är bebyggelsen inte lika tät och lokalisering av boningshus och ekonomibyggnader varierar inom fastigheterna. Större delar av området domineras av tät skog och omsluter bland annat Alstugorna/Albergabacken och Gullbergstorpet.

InfrastrukturSilletorpsvägen är kopplad med E22an i söder och förbinder området med Rosenholm och Nättraby. Den bör betraktas som en viktig länk och spelar en betydlig roll gällande de boendes tillgänglighet. I nordsydlig riktning förbinder även en bilväg Boråkra i söder med Gullbergstorpet i norra delen. Vägen förbinder Allatorp med en av de närmaste tätorterna, Rödeby, som ligger norrut. Då bil-trafiken passerar en hel del bebyggelse förekommer lägre hastigheter och farthinder. Hastigheten blir sedan mindre begränsad i öppnare miljöer. I det militära övningsområdet finns andra typer av vägar som gångstigar och äldre traktorvägar. Skicket på dessa vägar varierar då det finns en stor risk att de växer igen om användning och underhåll uteblir. På bilvägarna råder samspel med fotgängare och cyklister. Typiskt för landsbygden är att det saknas separata gång- och cykelvägar. Krav ställs därmed på låga hastigheter och hänsyn i trafiken. Majoriteten av vägarna saknar belysning. Bussförbindelser mellan Telenor Arena och Karlskrona finns via Stadsbuss 5 och Landsbygdsbuss 150, med avgångar var 20e minut på vardagar och ungefär varje timme eller halvtimme på helgdagar. Landsbygdsbuss 152 går genom inventeringsområdet och via Boråkra och Allatorp upp till 4 gånger om dagen. Närmaste tågstation finns i Karlskrona (vid Bergåsa och på Trossö).

Teknisk försörjningEtt samhälle kräver teknisk försörjning för att fungera. I teknisk försörjning ingår avfallshantering, el- och energiförsörjning, avloppsrening, vattenförsörjning och tele- och datakommunikation. Hushållsavfall i området Allatorp hämtas av Affärsverken på uppdrag av Karlskrona kommun.

09

Det finns idag tre olika abonnemang för invånarna att välja mellan: osorterat, sorterat och hemkompostering. Det går också att välja hur ofta avfallet ska hämtas och hur stora kärl som behövs. Övrigt avfall lämnas på någon av Affärsverkens återvinningsstationer. El, gas och värme levereras till majoritet-en hushåll i Allatorp genom det svenska energibolaget Eon Sverige AB (tidigare Sydkraft). Avloppsnätet i Allatorp är anslutet till Koholmens reningsverk, som renar avloppsvatten åt nästan hela Karlskrona kommun. Reningsverket omfattar mekanisk, biologisk och kemisk rening och använder Östersjön som recipient. Allatorp är dessutom anslutet till Karlskrona ytvattenverk, varifrån samhället får sitt dricksvatten. Med ett pH-värde på 8,1 har vattenverket idag tjänligt dricksvatten (pH-värdet mäter vattnets surhetsgrad). Vattnet har en hårdhet på 2,4 vilket indikerar en låg halt av mineraler. Tele- och datakommunikation fungerar inte bra i Allatorp, liksom på andra områden på Karlskronas landsbygd. Befintlig teknik kommer på sikt inte heller att byggas ut. Utbyggnaden av exem-pelvis fiberbredband måste därför ske på invånarnas eget initiativ och engagemang.

Rekreation och upplevelserVistelse i naturen samt natur- och kulturupplevelser utgör viktiga funktioner i användningen av landsbygden, såväl för besökare som boende. Brukshunds-klubben är en av de verksamheter som tillgodoser tätortsbornas behov på landsbygden. Verksamheten bidrar till ett socialt utbyte mellan landsbygden och staden. Naturområdet har en angelägen roll för rekreation, ger möjlighet till fritids- och intressesysselsättning samt vistelse i natur- och kulturlandskapet och ses därmed som en potentiell utvecklingsmöjlighet. Närliggande Telenor Arena i Rosenholm ger stora förutsättningar för sportutövning med bland annat tennis- och fotbollsplan och till väster om Allatorp ligger en större golfbana samt ridhus. Allemansrättlig mark i form av hagar och skogsmark finns i landskapet, men dessa är dock otillgängliga på grund av tät vegetation, avgränsande stenmurar och stålstaket. Avgränsningarna gör att områdena inte är inbjudande till rekrea-tion och aktivitet. Inte heller fornlämningarna på Måstad Kulle är lättåtkomliga på grund av tät och svår vegetation. Promenader verkar vara hänvisat till landsvägen där mjuka och hårda trafikanter delar på den obelysta vägen. Otrygga situationer kan uppstå när de oskyddade trafikanterna möter bilar på landsvägen, eftersom hastigheten är 50 respektive 70 km/h på de krokiga och backiga vägarna. Tryg-gare rastning av hund kan ske vid brukshundsklubben vid Stenshaga där det finns öppna gräsytor och aktiviteter för hund. Förbi brukshundsklubben möts du som gående av en skylt där det står ”MILITÄRT OMRÅDE: LIVSFARLIGT, beträdande av området sker på egen risk”, vilket inte direkt uppmuntrar till rekreation.

10

MiljöaspekterDen areella näringen medför till viss del en miljöpåverkan på både land och hav. I närheten av försvarets mark kring Måstad kulle bör hänsyn tas till bullrande anläggning såsom skjutbanan och restriktioner för vistelse i militärområdet. Silletorpsåns halter av exempelvis kväve påverkas av omkringliggande markanvändning och medför även konsekvenser för växt- och djurlivet i havet som ån mynnar ut i.

Dessa miljöaspekter är starkt förankrade till vilken typ av jordbruk som förekommer på omkringliggande åkermark. Markens beskaffenhet med hänsyn till erosion och genomsläpplighet är en viktig aspekt att ta del av vid eventuell miljöpåverkan. Kraftledningen som löper tvärs över landskapet kan anses utgöra ett störande element i landskapsbilden och begränsar nuvarande jordbruk och möjlig utveckling av området.

Källor

Elektroniska källorKarlskrona kommun: Karlskronas översiktsplan 2030. http://www.karlskrona.se/sv/Bostad--miljo/Planer/Oversiktsplan/Oversiktsplan-2030 hämtad 2012-10-12.

Länsstyrelsen Blekinge län: http://www.lansstyrelsen.se/blekinge/Sv/djur-och-natur/ hämtad 2012-10-12.

Länsstyrelsernas GIS-tjänster: Skyddade områden. http://www.gis.lst.se/ hämtad 2012-10-12.

Naturvårdsverket: Skydd av natur. http://www.naturvardsverket.se/Start/Naturvard/Skydd-av-natur/ hämtad 2012-10-12.

Blekingetrafiken: tidtabeller. http://www.blekingetrafiken.se/Planera-din-resa/Sok_din_resa/ hämtad 2012-10-16.

Eniro.se: Allmän information ex. vägar. www.eniro.se hämtad 2012-10-12.

LitteraturSarlöv Herlin, Ingrid. (2012). Landskap för mångbruk: erfarenheter från England. For-skningsrådet Formas.

Stenqvist, Sören. (2009). Landsbygden i kommunens översiktsplan. Eladers Sverige AB.

KartorKartframställning genom verktyget GIS med underlag från kursansvarig, med undantag från:Jord- och bergartskartor - Sveriges geologiska undersökning. http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/kartgenerator.html hämtad 2012-10-12 Historiska kartor - Lantmäteriet. http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_En-trance.aspx?id=66 hämtad 2012-10-12

FotonAlla foton är tagna av oss gruppmedlemmar.

DEL #2 INTERVJUER

12

Vad använder du marken till?- Med tanke på att jag äger mycket mark så innebär det många markanvändningar. Jag äger bland annat kräftdammar, skog, åker och betesmark men hyr även ut bostäder som ligger vid gården. Jordbruk lönar sig inte längre det krävs stora och rationella åkrar och bidrag för att det ska vara värt att driva ett odlingsbruk. Därför har jag valt att mer och mer rikta in mig på köttproduktion. Jag har en del olika egna djur; kor, grisar, får, men köper även in djur utifrån, både tamdjur och vilt. En del jakt sköter jag själv. På gårdsbutiken säljer vi animaliska produkter, men även livsmedel som köps in. Majorititeten av kunderna som köper det närproducerade köttet är privatpersoner. En viss del av skogen som finns avverkas och måste då vara minst 40 år gammal. Detta kräver tillstånd men oftast gäller avverka först och fråga sedan, 10 till 20 tusen i böter kan man ju få men… äsch!.

- Det är ju jag som har exploaterat vid Alstugorna, 2002, det som idag är Albergabacken. Jag har haft funderingar på att exploatera mer mark men kommunens inställning och tillstånd försvårar realisering. Det är inte acceptabelt att ett bygglov ska ta 2 år!!

Vad finns det för förutsättningar gällande produkton av kött och spannmål?- Jag tycker att jag har bra förutsättningar! Lokaliseringen är ju optimal, på landet men ändå så nära staden. Dessutom är ju allén till gården snygg och kan ju tyckas vara en upplevelse i sig.

- Jag har riktat in verksamheten alltmer på köttproduktion och förädling av livsmedel efter-som spannmål inte längre är lönsamt. Den spannmål som odlas används mestadels som foder till kreaturen. Hård konkurrens från exempelvis danska bönders livsmedel gör att jag förespråkar närproducerat kött fritt från antibiotika och en mer human djurhållning, men djuren är uppvuxna konventionellt. Självklart vill jag locka fler kunder till gårdsbutiken men tycker att konsumenter inte är tillräckligt medvetna om fördelarna med svenskt kött och att detta påverkar efterfrågan.

Varför tror du att folk bosätter sig på landsbygden?- Det finns en stor efterfrågan från bland annat barnfamiljer som vill testa på att under en viss period bo på landet. Efterfrågan är så stor att jag aldrig behöver annonsera ut lediga hus. Många av dem som jag har hyrt ut bostäder till har flyttat från staden för att få tillgång till en större trädgård att själva sköta om. Vissa flyttar tillbaka igen men viljan har ändå funnits att testa på livet på landet. Själv skulle jag aldrig kunna tänka mig att flytta in till staden, Främst är att jag är uppvuxen i Allatorp och är van vid att leva mer ostört och fritt.

Finns det några begränsningar med utveckling av landsbygden?- Jomen, miljöbalken är ett jädra skit! Och så den skyddade marken där man inte får göra nåt! Miljöbalken är krånglig och försvårar framtidens utveckling. Även övriga tillstånd och prövningar gör det komplicerat för min verksamhet med slakt och köttproduktion. Politikerna styr utvecklingen mot att exploatera och vinna på sina egna marker istället för att involvera andra privata aktörer. Mer och mer jordbruk försvinner... dem måste lägga ner för det lönar sig inte. Idag krävs det massor av bidrag och raka fina åkrar för att få pengar ut av det!

Förekommer det åtgärder som ska skydda kulturmiljön på dina ägor?- Hagarna som ligger söder om gården är markerade som kulturmiljöområden och där är det strikt begränsat vad marken får användas till. Det har även varit representanter från läns-styrelsen som tittat på allén till gården och hur denna kan restaureras och bevaras. Skydden på marker och kulturminnen är hinder mer än en tillgång och möjlighet, tycker jag. Även om markägaren får bidrag så är kraven och arbetsbördan hög i förhållande till bidragssumman. Vid exploatering och annat ändrande av marken är det en fördel att klappa politikerna och dem som har makten medhårs. Ofta kan kunskap saknas gällande till exempel vad som är fornminnen. Tjänstemän kan avvisa exploatering och hänvisa till en fornlämning som egentligen är en stenhög som jag själv har lagt dit. Det är mycket hysteri när det kommer till stenmurar och rösen. Där är det omöjligt att få tillstånd till att göra något.

RUTGER SANDSTRÖM

Rutger Sandström, Allatorps gård, ”mångsysslare” och ägare av Allatorps gårdsbutik.Rutger äger den mesta marken i vårt avgränsade område. Det område som idag är militärt övningsområde tillhörde tidigare Allatorp gårdens ägor men tvångsköptes av militären runt 1960. Gården har gått i arv och Rutger tog över vid 18 års ålder av sin far, som tagit över efter sin far. Rutger tycker att det är en livsstil att bo och verka på lansbygden, men trots det avråder han andra från att bli bönder eftersom det är svårt att livnära sig på det. Han hoppas att hans barn tar över gården eftersom han inte vill att Allatorps gård ska gå ur släkten om det inte är ett ekonomiskt måste. Förutom Rutger finns tre anställda på gården. Som markägare är han väldigt insatt i olika restriktioner och tillstånd som krävs vid exempelvis exploatering och avverkning.

Jag blev utsedd till den som skjuter mest grisar i hela Sverige… och då blev det ett jädra liv på pressen! ”

13

Hur är det att ha hästar just i det här området?- Jag rider ibland på landsvägarna, vilket dock kan vara farligt på grund av hög hastighet, skymd sikt och okunskap från bilisterna. Detta känns inte säkert, hästarna blir lätt skräm-da. Har dock gjort egna stigar som militären förstörde med sina stora skogsmaskiner då dem ansåg att marken behövde röjas upp. Allt arbete vi lagt ned var då i onödan då stigen totalförstördes. Så det känns inte längre värt att lägga tid på att göra egna stigar igen. När vi rider på försvarets mark blir vi tvungna att anpassa oss mycket efter militärens aktiviteter på övningsområdet. Jag rider inte gärna ut när de har skjutövningar. Någon gång har det hänt att jag mött militärer på vägarna som skrämt livet ur hästarna, då de knappt syns i sina kamouflagefärgade kläder. Eftersom det är försvaret som äger marken tycker jag att det är något man får ta.

Berätta om din sysselsättning- Jag arbetar nattpass, 14 gånger på 6 veckor, något som jag har valt med tanke på hästarna. Min man har en egen firma och arbetar på Trossö. Tillsammans har vi två bilar, varav en är firmabil.

Hur fungerar det med service?- Det tar 15 minuter för mig att ta mig till Trossö (Cityhallen) och parkera. Där handlar jag till min svärmor som bor i ett hus nära oss. Hon är 93 år och behöver lite hjälp ibland.

Det har hänt att militären har skrämt livet ur hästarna, men det är något man får ta när de äger marken.

Jag brukar passa på att handla på City Gross, som är det bästa och närmaste. Denna runda kör jag en gång i veckan.

Var söker du rekreation?- Jag och min man åker gärna till Tromtö, Almö och andra ställen i Hasslötrakten och promenerar med vår hund. Hade det funnits bättre gång- och cykelvägar mellan byarna i området hade jag gärna använt dessa.

Hur har gården utvecklats och hur ser du på framtiden? - Vi bedriver endast hobbyverksamhet på gården. När vi köpte gården var den i ganska fint skick, men vi har byggt till vissa delar exempel sadelkammare. Vi har tidigare testat att hyra boxplatser men detta har inte alltid funkat särskilt bra. Idag äger vi bara marken på vår sida av vägen, men vi har intresse av att köpa upp mark av försvarsmarken men har inte fått göra detta ännu.

Vilka fördelar ser du med att bo på landet?- Jag trivs som det är på landet, man får ta det som det är eftersom man själv gjort valet att bosätta sig här. Det ligger ju ändå ganska centralt med närhet till service. Det funkar ganska bra på vinter också, tidigare sköttes snöröjningen av Rutger (Allatorps gård) men jag tror att kommunen tar hand om det idag. Ibland kan det till och med hända att jag ringer mina föräldrar i Lyckeby och får reda på att de plöjt våra vägar före dem inne i Lyckeby.

- Mellan byarna här i området finns det direkt samhörighet, men vi känner dem som bor i närheten och de hjälper oss om vi är bortresta, med post och så vidare Det finns inte heller några mötesplatser eller bra promenadstigar mellan byarna så det är inte så att man går in i varandra heller. Ibland cyklar vi på landsvägarna, mot Nättraby eller till mina föräldrar i Lyckeby. Det är bra motion!

CHRISTINE MÅNSSON

Christine Månsson, Gullbergstorpet, bedriver häst-verksamhet.Christine bor sedan 1986 på en hästgård tillsammans med sin man. På gården bor dessutom fem hästar, svenska halvblod, och en schäfer. Stallet bedrivs enbart som en hobbyverksamhet men är en stor del av Christines liv och har påverkat hennes val av boende, arbete och fritid. Hästar har länge varit ett stort intresse och gården de bor på idag hittade hon när hon var ute och red med sina kompisar. När gården flera år senare blev till salu slog hon och hennes man till direkt, efter att ha varit och tittat på över 30 andra hästgårdar. Hon kan inte tänka sig att bo bättre idag, med tanke på det centrala läget och den trivsamma gården. Dock menar hon att om hon inte haft hästarna hade hon troligtvis inte heller bott kvar på landsbygden.

”

Vilka fördelar/nackdelar finns det med att bo på landsbygden?- Den största fördelen är väl när jag var liten och all skog som fanns att leka i. Allatorp är ett tryggt litet område där alla känner alla.Nackdelen är väl att man under en tid växer ur det och drar sig in mot stan. Att när man börjar gymnasiet inte har lika nära till sina vänner inne i stan och så vidare, i en lands-bygdskommun som Karlskrona är det dock inget jätteproblem då kanske hälften av ens vänskapskrets inte bor i centrala Karlskrona. En annan nackdel är väl att även om det finns bra kommunikationer till stan så är det svårt att ta sig utan bil till andra ställen utanför centrala Karlskrona. Man får byta buss minst en gång och på helger kan det handla om en timme restid på en sträcka som tar 20 min med bil. Att ta sig från Allatorp till t ex Lyckeby är väldigt krångligt.

Har du några favoritplatser eller promenadsträckor nära bostaden? - Vägarna runt byn är väldigt fina, om man vill gå längre brukar jag gå runt Västeråkra eller in på KA2 området vid Arenan. Någon direkt favoritplats tror jag inte att jag har.

Hur tillgängligt anser du att området är? Lätt eller svårt att ta sig dit med bil eller via kollektivtrafik? - Det är väldigt lätt från staden och från Nättraby, men svårare från andra ställen. Bussar från staden och Nättraby går minst en gång var 20:e minut.

Hur ofta åker du in till Karlskrona centrum från Allatorp? - När jag gick i gymnasiet var det varje vardag och lördagar och söndagar.

Vilka fördelar finns det med att bo på landsbygden jämfört med staden?- Närheten till naturen och att man känner de flesta runtomkring, det är lättare att organisera förbättringar eller vad man ska säga.

Spenderar du mycket fritid i Allatorp? - Jag åker ut och hälsar på mina föräldrar ibland på helgerna.

Finns det några konkreta förbättringar som kan genomföras i framtiden? - Många boende stör sig på att den stora vägen fylls av bilar varje gång det är hockey trots de nya avfarterna från E22:an, man skulle kunna stänga den från de som inte måste köra där för att komma hem.

Hur väl känner grannarna varandra?- Grannarna känner varandra bra, även de nyinflyttande.

Varför flyttade du därifrån?- Jag ville inte bo hemma hos mina föräldrar längre och jag pendlar till Karlshamn så därför behövde jag komma närmare stationen.

Skulle du kunna tänka dig att bosätta dig på landsbygden igen? Av vilka orsaker? - Ja det skulle jag nog, som sagt så värdesätter jag naturen och den slags frihet jag känner på landsbygden. I staden kan man inte riktigt välja om man vill ha det tyst eller inte så det är en bra grej med landsbygden. Sen skulle jag vilja att mina barn kan vara utomhus så mycket som möjligt när de är små, att de kan vara ute till 21 på sommarkvällar utan att man behöver bli orolig över dem. Vet inte om jag hade vågat det i staden om de är sådär 7-9 år.

ANTON KROHN

Anton Krohn, tidigare bosatt i Allatorpsområdet och idag inflyttad till Karlskrona centrum. Studerar på heltid på BTH i Karlshamn.

Anton är uppväxt i Allatorp och bodde där tills han var 19 år, hans föräldrar är båda från södra Sverige och efter två år i Norrland var de sugna på att bo i södern igen.

”På helger kan det handla om en timme restid på en sträcka som tar 20 minuter med bil.

14

15

Hur har du skapat ditt kontaktnät?- Jag har arbetat som tatuerare i ca 20 år, sedan 1990 och var en av de första tatuerarna när jag var yngre – en av 17 i hela Sverige! Jag har aldrig haft en verksamhet inne i städer, kunderna kommer ändå. Jag har lång och bra erfarenhet och de som kommer till mig vet vad dem vill ha. Jag använder mig av Facebook och min hemsida för att nå ut till fler män-niskor, men de flesta känner till mig genom rykten.

Vilka fördelar ser du med att bo på landsbygden?- Det är väldigt lugnt och fint här, lantligt och ändå nära staden. I närheten finns hästverk-samhet, golfbanor och Telenor Arena och jag brukar motionera runt Måstad kulle, finns en slinga där på ca 7 km som jag brukar ta så ofta jag kan. Det är ett eftertraktat område och när ett hus blev till salu i området köpte jag det. När jag flyttade hit fanns en lanthandel, ICA, som ägdes av Gustav samt en butiksbuss. Det fanns inga bussförbindelser. Men när det nya området byggdes (Albergabacken) tillkom kollektivtrafik (landsbygdsbuss). Jag vet att dem planerade en cykelväg samtidigt men det blev aldrig av, pga. bönderna inte ville släppa sin mark eftersom vägarna skulle breddas på vissa ställen. Själv brukar jag nästan alltid ta bilen eller motorcykeln, men cyklar ibland.

Hur fungerar det med service?- Jag handlar på Willys vid Amiralen, det är nära och bra.

Hur trivs du i området?- Jag trivs bra även fast området ligger lite off. Vi får bo i hus i ett vackert område. Dessutom är det ett bra område för barn.

Hur använder du området?- Jag rör mig i trädgården och åker bil om jag ska någonstans. Grönområdet vid militära området använder vi ibland.

Vad är bäst respektive sämst med området?- Det bästa med området är lugnet! De dåliga bussförbindelserna! Sedan önskar jag att det fanns en lekpark i närheten av där vi bor.

Hur ser du på förändring av området? - De ska bygga ett nytt hus precis intill vår tomtgräns. Det är jag lite osäker på vad jag tycker om. Men det kan ju bli kul med en lekkamrat till sonen.

Tycker du att du påverkar området på något sätt?- Inte mer än att man tar del av det man har.

Tror du att du kommer att bo kvar i framtiden?- Ja det tror jag!

GERRY RITTHAGENDe kunder som kommer till mig vet vad de vill ha!”Gerry Ritthagen, Alstugorna, VD för Wild Bull

Tattoo Art.

Gerry är egentligen en storstadskille som har bott i Stockholm, Göteborg och Malmö. Men efter att ha träffat en tjej på en fest förändrades allt och idag bor han på landet. Hans intressen är tatueringar, motorcyklar, bilar och konstsmide.

Gerry bedriver en tatueringsstudio på landsbygden och kombinerar sin talang med yrke och boendet med arbetet.

JONNA ARONSSONDet bästa med området är lugnet, men jag önskar att det fanns en lekplats i närheten. ”Jonna Aronsson, 37, bor på Harstorpsvägen, arbetar som

förskolelärare.

Jonna bor tillsammans med make och barn i en villa i Allatorp och eftersöker bättre kollektivtrafikförbindelser.

Hur tar du dig till jobbet?- Jag åker bil till jobbet, men skulle gärna se bättre bussförbindelser.

Har du några fritidsaktiviteter som du praktiserar i området?- Jag använder skogsstigarna och grönområdet som finns i det militära området i närheten. Det finns även en badsjö som jag använder alldeles utanför Allatorp.

Bengt-Åke Andersson, bor på Allévägen 18 och är 63 år. Arbetar som ingenjör.Bengt-Åke är snart pensionär och uppskattar lugnet i Allatorp. Han är dessutom aktiv i en hembygdsförening i trakten.

Hur trivs du i området?- Bra! Det är ett trevligt område mellan stan och landet. Här har jag villa och trädgård samt trevliga grannar. Jag är även aktiv i Hembygdsföreningen Nättraby som håller till i området.

Vad saknas?- Bredbandsuppkoppling! Det finns ingen som det ser ut idag.

Vad tycker du om området?- Jag tycker det är fint! Det finns ett lugn här som inte finns i staden.

Finns det något du saknar eller tycker är dåligt?- Nej. Jag tycker ingenting saknas eller är dåligt här.

BENGT-ÅKE ANDERSSON

NISSE ARONSSONNisse Aronsson, Nävragöl, god besökare av Brukshundsklubben i vårt avgränsade område. 68 år och pensionär.Nisse är en hurtig pensionär som aktivt besöker Allatorp och framför allt Brukshundsklubben där han är aktiv.

Hur ofta besöker du Allatorp?- Det beror på vädret, men ungefär tre gånger i veckan, även på vintern.

Hur använder du området?- Jag använder det till att promenera, träna hunden och till rekreation. Jag utgår alltid från hundklubben men använder ibland stigarna som finns i skogen.

16

DEL #3 ANALYSThink global, Act Local - Multifunktionellt landskap

Planering av ett multifunktionellt landskap handlar om att dela upp landskapets olika skikt, bestående av ekonomiska, estetiska, historiska, ekologiska och sociokulturella faktorer. Lanskapet är dynamiskt, vilket innebär att landskapet ständigt förändras. Alla skikt samverkar och skapar ett komplext multifunktionellt system. Vi kommer först att identifiera värden, brister och konflikter. Utifrån denna analys kommer sedan varje skikt att följas av olika principförslag.

SOCIOKULTURELLTDet sociokulturella skiktet skapar en arena för rekreationen, immateriella värden och dialog för medborgarinflytande. Efter att intervjuer gjorts kan flera immateriella värden utläsas avseende att bo på landsbygden. Några utav dessa är lugn, bra luft och möjlighet till fritt leverne.

VärdenRekreation är en viktig del i utbytet mellan stad och land. I området finns rekreation främst i form av promenadslingor i det militära övningsområdets skogsmiljö. Flera av den närliggande brukshundsklubbens besökare uppskattar naturen och de rekreativa värden som finns i området.

Verksamheter fungerar som mötesplatser eftersom både landsbygdsbor och stadsbor får tillfälle att mötas. Gårdsbutiken och brukshundsklubben är exempel på mötesplatser som lockar till sig lokala och utomstående besökare. Verksamheterna tillgodoser därmed behov av rekreation och möten.

Småskaliga bostadsområden leder till samhörighet mellan grannarna. Därtill finns en grannsamverkan som gör området trivsamt och tryggt.

BristerIdag ägs marken av försvaret men det är dock osäkert hur markanvändningen kommer att utvecklas vid en markförsäljning.

Även fast området har kvalitéer så saknas vissa rekreativa värden, till exempel säkra ridvägar, lekplatser och separata cykelvägar.

Förbindelsen mellan bostadsområden påverkar hur människor rör sig och interagerar. I området finns bara en förbindelse i form av landsvägen, vilket leder till viss isolering.

Utbudet av verksamheter täcker inte alla vardagliga behov för de bosatta i området. För till exempel ungdomar finns vardagliga aktiviteter ofta utanför området såsom utbildning eller bio i Karlskrona centrum. Likaså gäller vid matvaruinköp och andra ärenden.

ANALYS

Sociokulturellt

Ekologiskt

Ekonomiskt

Historiskt

Estetiskt

- Begränsar rörelsemönster & exploatering

+ Gårdsbutik med närproduktion av livsmedel Varierad markanvändning Rikt djur- och växtlivBiotopskyddade stenmurarSilletorpsånKultur- och naturskyddad beteshage

- Bristande förbindelser med kollektivtrafik Ingen försörjning med förnyelsebar energiBilanvändning i stor utsträckning

+ Rekreation Verksamheter som exempelvis en brukshundsklubb MötesplatserSmåskaliga bostadsområden

Mötesplatser

Rekreation

Djurhållning

Gårdsbutik

BrukshundsklubbVerksamhet

FornminneStenmur

Allé

+ Billiga bostäder God företagsamhet Närhet till centrum

+ Allé Stenmurar Stenrösen Äldre byggnader

-Framtida osäkerheter kring militära övnings-områdetAvsaknad av ridvägar, lekplatser samt separata gång- och cykelvägar Svaga förbindelser mellan bostadsområdenUtbudet av verksamheter och service täcker inte alla vardagliga behov

VÄRDENBRISTER

-Olönsamt jordbrukFå markägareStadsnät för bredband saknasBilberoende

- MULTIFUNKTIONELLT LANDSKAPKONFLIKTER-BRISTER-SYNENERGIER-VÄRDEN

17

18

Konflikter Vid rekreation måste hänsyn tas till försvarets aktiviteter i det militära övningsområdet. Även jordbruket begränsar tillgången till allmännsrättslig mark vilket i sin tur påverkar möjligheterna till rekreation.

EKOLOGISKTMänniskan är beroende av det komplexa ekologiska systemet och dess naturresurser. All mänsklig aktivitet sätter spår i det ekologiska ekosystemet både på kort och lång sikt.

VärdenGårdsbutiken fyller en positiv funktion med närproducerade animaliska produkter för avsalu. Butiken beställer även in grödor från närliggande gårdar som säljs vidare. Enligt gårdsägaren finns idag en efterfrågan på ekologiska produkter, varför gårdsbutiken finns. Gårdsbutiken har i sin tur lett till en mer levande landsbygd men framför allt ett mer hållbart sätt att producera livsmedel med mindre utsläpp och kortare transportsträckor.

Det rika djur- och växtlivet har tillåtits att blomstra på grund av en varierad markanvändning med odling och skogsbruk i mindre skala. Biotopskyddade stenmurar, Silletorpsån och den kulturmiljöskyddade hagen som angränsar i det sydvästra hörnet av området tillför viktiga ekologiska kvalitéer. Dessa egenskaper gör att Allatorpsområdet inte är lika monotont i jämförelse med andra jordbrukslandskap. Så länge markanvändningen inte förändras radikalt är risken inte överhängande att djur- och växtlivet utarmas.

BristerNågra hushåll i området använder idag förnyelsebar energi som exempelvis solceller. Det rör sig dock om ett fåtal användare. En installation kan vara en långsiktig investering men också ha att göra med miljövänligt synsätt. Det är därför möjligt att flera i framtiden börjar använda denna energiform. Dessutom finns det få miljövänliga alternativ till bilanvändning i området. Detta har att göra med ekonomiska förutsättningar och de bosattas resmönster. Kollektivtrafikförbindelser till centrum är undermåliga.

KonflikterCykelvägar och mer omfattande kollektivtrafik kräver ökat underlag i form av fler användare. Men vid nybyggnation kan andra värden gå förlorade, exempelvis visuella samt immateriella värden som lugn och öppenhet. Det finns en möjlig konflikt med markägarna vid anläggning av gång- och cykelvägar, men saknaden av dessa bidrar till ökat bilberoende. Den biologiska mångfalden som finns exempelvis i de biotopskyddade stenmurarna kan hotas av markägare som inte tar hänsyn till regleringarna.

EKONOMISKTProduktionslandskapet och dess ekonomiska fördelar bidrar till en utveckling där producenter gärna investerar i det attraktiva området, och därmed skapas goda miljöer.

VärdenAtt skaffa en bostad på landsbygden är i regel billigare än en bostad i eller i närheten av staden. Sannolikt beror detta på att området befinner sig i det periurbana landskapet och att markvärdet är något lägre än i staden. Detta har resulterat i att moderna bostadsområden byggts i anslutning till äldre bebyggelse.

Företagsamheten i vårt avgränsade område är förhållandevis bra. Fördelen med att ha verksamhet på landsbygden är tillgången på billig mark samt gott om utrymme för ändamålet. Detta förändrar i sin tur landskapsbilden. De ekonomiska fördelarna med företagsamhet på landsbygden bidrar till, förutom ekonomisk stabilitet, ett levande landskap och mer rörelse.

Närheten till centrum är en viktig ekonomisk faktor med tanke på den goda förbindelsen som skapas mellan stad och landsbygd. Transporter för de som bor och verkar i området blir kortare och kostnaderna lägre.

Rutger, ägare av Allatorps gård, samt militären äger och förvaltar större delen av markytan i området vilket ger dessa ett ekonomiskt stabilt tillstånd och större handlingsutrymme gentemot övriga i området.

ANALYS

Sociokulturellt

Ekologiskt

Ekonomiskt

Historiskt

Estetiskt





Mötesplatser

Rekreation

Djurhållning

Gårdsbutik


FornminneStenmur

Allé




VÄRDENBRISTER



ANALYS

Sociokulturellt

Ekologiskt

Ekonomiskt

Historiskt

Estetiskt





Mötesplatser

Rekreation

Djurhållning

Gårdsbutik


FornminneStenmur

Allé




VÄRDENBRISTER



19

BristerStenmurarna begränsar tillgängligheten till den allemannsrättsliga marken. I vissa områden kan stenmurarna medföra svårigheter att röra sig mellan möjliga rekreationsområden.

Konflikter De skyddade historiska värdena kan försvinna i samband med att ekonomiska intressen prioriteras högre.

ESTETISKTLandskapet ur den estetiska synvinkeln är individuell och präglas av immateriella värden och brister. De mekanismer som formar lanskapet kan indikera olika funktioner för dess skönhetsvärden. Landskapet tolkas utifrån dess läsbarhet och skapar en landskapsbild för betraktaren.

Värden och bristerVariationer i landskapet skapar upplevelser i form av bland annat öppna och slutna vyer, men även en rofylld tillvaro. Landskapets olika karaktärer leder till olika upplevelser och immateriella värden. Estetiska värden är ofta subjektiva, varför samma värde även kan vara en brist.

Konflikter Landskapsbilden och de immateriella värdena påverkas vid exploatering och förändrad markanvändning. Produktion kan hamna i konflikt med landskapsvård och myndigheternas visioner om att bibehålla det öppna landskapet. Även kraftledningar kan skapa en konflikt eftersom de boende kan anse att dessa påverkar landskapsbilden samt kan en rädsla finnas för eventuell strålning.

BristerModernisering och rationalisering gör att många jordbruk, framförallt småbruk, får för lite avkastning för att jordbruket ska vara tillräckligt lönsamt. Odlingsytorna i området är små och ineffektiva vilket gör att dessa inte är ekonomiskt lönsamma. Då marken huvudsakligen ägs av två aktörer försvårar det för andra markintressenter att vara med och påverka markens användning och utveckling.

Den tekniska försörjningen i planområdet har brister gällande stadsnät för bredband men mobil bredbandsuppkoppling är tillgänglig.

Bilberoende är ett faktum för den som använder området, vilket inte är ekonomiskt och miljövänligt hållbart i jämförelse med om kollektivtrafik varit tillgängligt i större utsträckning i området.

Konflikter Vid exploatering påverkas både de estetiska och ekologiska värdena samtidigt som det görs en ekonomisk vinning för exempelvis markägaren och byggherren. Det kan handla om en förändrad landskapsbild och förlorande alternativt förhöjda immateriella värden. De privata markägarna kan hamna i konflikt med kommunen då markägarna fokuserar på en egen ekonomisk vinning och enskilda intressen medan kommunen representerar det allmänna intresset. Jordbrukarna upplever i många fall att de begränsas av regelverk och är beroende av bidrag för att gå med lönsamhet.

HISTORISKTDet avgränsade området innehåller av ett fåtal fornlämningar vilka kan ses både som historiska värden men hinder för utveckling. Historiska efterlämningar kan innehålla viktig information som kan vara bra att ta hänsyn till eftersom dessa kan berätta om tider som varit.

VärdenKulturvärden i området är exempelvis allén vid Allatorp, stenmurar, stenrösen, fornlämningar och även byggnader från skiftesreformer. Lokaliserin-gen av bebyggelsen är ett värde eftersom den talar om att terrängen har varit under högsta kustlinjen.

ANALYS

Sociokulturellt

Ekologiskt

Ekonomiskt

Historiskt

Estetiskt





Mötesplatser

Rekreation

Djurhållning

Gårdsbutik


FornminneStenmur

Allé




VÄRDENBRISTER



ANALYS

Sociokulturellt

Ekologiskt

Ekonomiskt

Historiskt

Estetiskt





Mötesplatser

Rekreation

Djurhållning

Gårdsbutik


FornminneStenmur

Allé




VÄRDENBRISTER



DEL #3 PRINCIPER

PrinciperBeroende på vilken aspekt som avses kan olika värden och brister urskiljas i området. Konflikter kan skapas mellan de olika aspekterna, exempelvis kan exploatering och ny bebyggelse vara av ekonomiskt värde samtidigt som landskapsbilden radikalt förändras och påverkar de estetiska värdena. Följande principer har utformats efter avvägningar och ställningstaganden till hur dessa konflikter bör hanteras.

Hur brister kan återgäldas samt hur värden och styrkor kan bli vägledande för en positiv utveckling är även viktiga frågeställningar att utgå ifrån. Framtagna riktlinjer för framtida markanvändning sammanfattas med olika ledord och beskriver hur olika aspekter kan samverka i ett multifunktionellt landskap. Vikt läggs även på vilka aktörer som bör involveras i dialogen om en positiv landsbygdsutveckling.

21

22

Ett tillgängligare landskap En god tillgänglighet gör att fler kan ta del av landskapets olika upplevelser, såväl boende som besökare. Genom att stärka förbindelserna för gående och cyklister syftar insatserna till att minska bilberoendet och trafikens miljöpåverkan. Ett tillgängligare landskap är ekonomiskt, sociokulturellt och ekologiskt fördelaktigt.

Principer som bedöms vara viktiga är: • Ökad tillgänglighet till rekreation• Ökad tillgänglighet för cykel- och gångtrafik• Ökad tillgänglighet mellan bostadsområden och till närliggande tätorter• Tillgänglighet till bredband (IT)

Rekreation är viktigt för de boende men även för brukshundklubben som ligger i övningsområdet. Stadsbor efterfrågar typer av rekreation som inte kan tillgodoses inne i tätorterna och många av hundklubbens medlemmar kommer från områden utanför Allatorp. I dagsläget används militärområdet som rekreationsområde trots att dess syfte egentligen är att användas i militära ändamål. Det finns även andra ytor som täcks av allemansrätten men där tillgängligheten är kraftigt begränsad. Exempelvis finns en hage söder om Allatorps gård vilken är utmärkt som riksintresse för kulturvård. Stenmurar och staket runt hagar och skogsområden är vackra inslag i landskapet men blir samtidigt barriärer för allmänheten.

För att öka tillgången till rekreation är anlagda stigar och slingor en viktig förutsättning för att göra naturen tillgänglig för alla. Genom att upprätta separata gång- och cykelvägar såväl inom som till och från området skapas ett vägnät som är utformat efter allas villkor, inte bara bilisternas. Trafiksäkerheten ökar och de olika bebyggelseområdena länkas samman.

Behovet av bredband bör utredas för att främja företagsutveckling och verksamhetsutövning.

AktörerOlika ingrepp i landskapet som exempelvis anläggning av stigar och cykelbanor kräver konsultation med markägaren. För att gynna rekreation i skogen kring Måstad kulle bör militären godkänna detta och vara villig att tillåta vistelse av allmänheten trots att området idag används till militära övningar.

Barriären blir entré och gång- och cykelvägar länkas samman.

Även markägaren som brukar området kring Allatorps gård är berörd när vägnätets tillgänglighet utreds. Tidigare har protester framförts när behovet av cykelbanor har utretts, då på grund av en ovilja att avstå mark för separata gång- och cykelbanor. Vid förhandlingar är det viktigt att en dialog mellankommunen och markägaren sker på bådas villkor.

Markägaren kan möjligtvis vara villig att avstå mark om en rimlig kompensation fås för det ändamålet. Ingrepp i utpekade kultur- och naturmiljöer berör myndigheter som naturvårdsverket. Beteshagen söder om Allatorps gård är ett exempel på en sådan miljö.

23

brukshundsklubben och gårdsbutiken. Genom att öka tillgängligheten till rekreation och gynna verksamhetsutövning stärks tillgången till möteplatser. Via mötesplatser kan nya gemensamma projekt och utvecklingsmöjligheter hittas.

Som tidigare nämnts spelar verksamheter en viktig roll i områdets utveckling. Dels för att verksamheter ofta medför ett utbyte mellan stad och landsbygd men även för att folk ska kunna ha möjligheten att både leva och verka på landsbygden. Tillgången till internet samt information och utbildning är viktiga faktorer som påverkar.

AktörerFör att karaktären inte ska gå förlorad vid exploatering kan riktlinjer för nybyggnation utanför planlagt område beröras i Karlskrona kommuns översiktsplan. Dessa riktlinjer kan användas som vägledning vid bygglov och detaljplanering, och ses som en strategi för hur kommunen ska hantera den eventuella efterfrågan på nya bostäder i området.

Exploatering kan vara ett känsligt ämne och ge dåliga vibbar hos de boende i området. En NIMBY-effekt kan lätt uppstå då boende helt enkelt inte vill ha några nya grannar utan är nöjda som det är. De boendes opposition mot ett planerat byggnadsprojekt är viktigt att ta hänsyn till, vilket görs i den demokratiska processen vid hantering av bygglov och detaljplanering. För att kunna utveckla mötesplatser krävs en dialog mellan mötesplatsens ägare, vilket kan vara exempelvis brukshundsklubbens ägare, och brukarna av mötesplatsen. Kommunen kan genom bidrag stärka förutsättningarna för att bibehålla eller utveckla en viss markanvändning eller verksamhet om användningen anses viktig och ekonomiskt krävande.

Ett levande landskap

Genom våra vardagsliv påverkar vi landskapet men även varandras möjligheter att leva i området. Ett levande landskap förutsätter inte bara bostäder utan sätter även service och mötesplatser, fritidsaktiviteter samt fungerande kommunikationer i fokus. Många karaktärsdrag och estetiska värden i området är resultat av människors vardagliga interaktion med såväl varandra som landskapet. För att skapa tillräckligt med underlag för exempelvis verksamheter och service kan det vara aktuellt med ökad inflyttning och ny bebyggelse. Viktiga principer för en levande landsbygd är således:

• Vid eventuell nybyggnation ska hänsyn tas till befintligt vägnät och bebyggelsestruktur. Byggnader ska uppföras genom förtätning och komplettering av befintlig bebyggelse. • Stärka tillgången till eller utveckling av nya mötesplatser.• Stärka förutsättningar för att starta eller driva egen verksamhet.

Trakterna kring Allatorp präglas av en äldre bebyggelsestruktur som är karaktäristisk för landsbygden, nämligen små sammanhållna bostadsområden som är spridda längs med vägarna. Inflyttning är betydande för att landsbygden ska vara levande och utvecklas. Exploatering av nya bostäder medför ett ökat befolkningsunderlag samtidigt som förekomsten av viss service och verksamheter gynnas. Ett exempel på en servicetjänst som ofta påverkas av underlaget är kollektivtrafiken. Samtidigt riskerar landsskapsbilden att kraftigt förändras och det drabbar i sin tur områdets karaktär och historiska värde.

Riktlinjerna för principen om eventuell nybyggnation syftar till att komplettera de olika bostadsområdena som finns. När Albergabacken uppfördes skedde detta i anslutning till den äldre bebyggelsen kring Alstugorna. För att minska påverkan som ingrepp i landskapet medför ska fortsatta byggnationer ske på samma sätt. På så sätt utnyttjas det redan befintliga vägnätet och kostnaderna för dragning av vatten och avlopp blir lägre. Det ska dock tilläggas att omfattningen av exploateringen har en gräns. En alltför omfattande exploatering kan leda till att landskapet förlorar värden som idag karaktäriserar området, så som landskapsbild och immateriella värden.

Sociala relationer skapas och upprätthålls med hjälp av tillgången till mötes-platser. I dagsläget finns inga riktigt tydliga mötesplatser i området förutom

Komplettering avbebyggelse, mötesplatser och verksamheter skapar

ett levande landskap.

Ett upplevelsefullt landskap

Ett landskap kan upplevas på många olika sätt beroende på betraktaren, det vill säga landskapet är subjektivt. Dock går det att identifiera vad som karaktäriserar ett visst område och vilka värden som uppskattas av dem som vistas där. Vad präglar just det här området och vad skiljer det från övriga omkringliggande? Baserat på en inventering och intervjuer lyfts olika exempel på kultur- och naturvärden fram. Riktlinjer för hur dessa ska behandlas går under principerna:

• Skydda och vårda viktiga kulturvärden• Värna om viktiga naturvärden

Skydd kan innebära att tillstånd krävs vid viss typ av påverkan som exempelvis exploatering. Kultur- och naturvård omfattas av åtgärder som restaurerar och fastställer den framtida skötseln. Olika element och miljöer som berörs av principerna har identifierats genom inventering och intervjuer. De gamla stenmurarna som finns i området är dels biotopskyddade men har även ett kulturhistoriskt värde. Allén som leder till Allatorps gård har även varit föremål för utredning om eventuell restaurering. Silletorpsån är utpekat som ett riksintresse för naturvård. Beteshagarna söder om Allatorps gård omfattas av riksintresse för såväl natur- som kulturmiljövård.

AktörerIdag kan utpekade bevarandevärden ställa till med problem för markägare som vill utveckla sin markanvändning, vilket även har uttryckts av jordbrukare i området. Vad som enbart ses som en stenhög för dem kan för en annan vara en viktig kunskapskälla med spår från en gången tid. Målet att skapa ett upplevelsefullt landskap bygger på en multifunktionell landskapssyn. Det är därför av vikt att både produktion och kulturvärden, ekonomi och bevarande, kan samsas. Att endast peka ut vissa objekt för bevarande fungerar inte i praktiken eftersom landskapet är levande och ingår i ett system.

Därför bör det ges utrymme för utveckling, annars riskerar andra värden att försvinna. Det handlar därmed snarare om att vårda ett helt landskap än att skydda enskilda objekt.

Vård av landskapet bör ske i samråd med brukare, markägare, kommun och länsstyrelse. Brukarna har en oersättlig kunskap om landskapets immateriella värden och brister. Markägare bör vara delaktiga i skötseln av landskapet med hjälp från kommun och länsstyrelsen i form av bidrag och kunskap. Medborgardialog främjar den demokratiska processen och ökar förståelsen för det som tidigare setts som hinder i utvecklingen.

Allén är ett unikt inslag i landskapsbilden och skapar nyfikenhet bland besökare.

24

25


Hållbarhet syftar inte bara på miljöaspekten utan bygger på ett samspel mellan sociala och ekonomiska faktorer. Dessa principer inriktar sig särskilt på en ekologiskt hållbar markanvändning:

• Uppmuntra till ekologisk närodling• Uppmuntra till förnyelsebar energi (t ex solceller)

På Allatorps gård har produktionen allt mer inriktat sig på köttproduktion istället för spannmål. Det som odlas på åkrarna idag är således foder till djuren. Utbudet på gårdsbutiken utgörs av både den egna köttproduktionen, egen jakt men även utomstående närproduktion från omnejden. Gårdsbutikens existens är beroende av dels kundunderlaget och efterfrågan på närproducerat men även jordbrukspolitiken som styr lönsamheten hos produktionen. För att närproduktionen, som i dagsläget präglar området, ska fortsätta i samma riktning och utvecklas bör fler kunder lockas till gården. Genom ökad tillgänglighet till området och marknadsföring via olika medier är chanserna goda för att detta ska uppnås. Det är då av stor vikt att information och kunskap om fördelarna med närproducerat livsmedel förankras hos konsumenter. Genom att kvalitetsmärka produkterna kan de konkurrera med andra konventionellt producerade. Regelverk och marknadspriser på livsmedel påverkar markägarens val av produktionstyp men även konsumenternas vilja att köpa varorna. Jordbrukspolitiken bör därmed gå i samma riktning som ovan nämnda principer för att utvecklingen mot ett hållbart landskap ska realiseras.

Förekomsten av solceller hos hushållen är inte bara en fråga om önskad ekologisk livsstil utan även att det finns ekonomiska medel för att uppnå detta. Marknaden och efterfrågan styr priset på solceller och påverkar möjligheten för att boende i just det här området ska börja producera förnyelsebar energi. Principen att uppmuntra till förnyelsebar energi handlar därför om att möjliggöra och underlätta införskaffande av solceller.

AktörerSom tidigare nämnts uppmuntras och gynnas ekologisk närodling av efterfrågan och lönsamhet. Jordbrukaren som äger och brukar marken är en central aktör som styr förekomsten av den här typen av produktion. En dialog mellan politiker och bland annat livsmedelsverket krävs för att fördelaktiga villkor ska kunna skapas.

Regelverk bör uppmuntra istället för att förhindra och då är det viktigt att politiker samt tjänstemän är lyhörda. Styrmedel som bidrag och fördelaktiga lån får jordbrukaren att se möjligheten i att investera i ett ekologiskt jordbruk. Grundläggande för principen är dessutom att konsumenterna faktiskt efterfrågar ekologiska livsmedel. Det som odlas och produceras bygger på den efterfrågan som kunderna uttrycker. Markägare och boendes inställning till förnyelsebar energi är avgörande för utfallet. En förhandling mellan intresserade elbolag och kommunen tillsammans med de boende medverkar till utformningen av riktlinjerna för framtida energiförsörjning. Bidrag eller andra prisstöd för solceller kan vara aktuellt.

Ett hållbart landskap skapas utifrån människors förändrade levnadsmönster.

Nättraby

Rödeby

Amiralen

Citygross

Trossö

Telenor arena

Tillgänglighet

Funktioner

ETT TILLGÄNGLIGT LANDSKAP ETT LEVANDE LANDSKAP ETT UPPLEVELSEFULLT LANDSKAP ETT HÅLLBART LANDSKAP

PRINCIPER

27

Scenario

Relevanta scenarionDet finns två dominerande markägare i området som har stor inverkan på landskapets framtidsutsikter. Dels är det Försvaret med sin skjutbana och träningsanläggning, dels är det Rutger Sandström som äger Allatorps Gård och stora delar av områdets skog- och åkermark. Att blicka framåt i tiden för att i förväg identifiera konsekvenser och möjligheter för dessa markägare kan vara viktigt.

Scenario1: Försvaret lägger nerEtt tänkbart scenario, med alternativa konsekvenser för området, är att försvaret avvecklar sin nuvarande verksamhet och säljer marken. Osäkerheter skulle då uppstå för dem som bor och verkar i försvarets gränsområde. Dessutom påverkar det dem som redan arrenderar mark av försvaret, till exempel brukshundsklubben som fungerar som en viktig mötesplats.

Sett ur ett mer optimistiskt perspektiv skulle detta scenario öppna för diverse möjligheter, så som att privatpersoner kan köpa upp mark och förverkliga sina ambitioner. Om skjutbanorna skulle sluta användas tillsammans med militärens övriga aktiviteter finns möjligheten att forma ett lugnare och mer tillgängligt område för allmänheten. Möjligheter att etablera nya föreningar och klubbar skulle också uppstå. Markintressenternas avsikter är här avgörande - en skytteförening skulle till exempel kunna ta över skjutbanan.

För att säkra att utvecklingen och användningen av området inom dagens förs-varsgräns ska fortlöpa i rätt riktning behöver därför andra principer tas fram ifall detta scenario sker i framtiden.

Med tanke på att Telenor Arena är ett sportcenter och ligger i nära anknytning till försvarets gräns skulle det vara tänkbart att ge principer som främjar möjligheter för utvidgning av rekreationen och föreningsaktiviteter. Vandringsleder och motionsslingor är alternativ som leder till en önskvärd utveckling. Rekreationsmöjligheterna i anknytning till Telenor Arena utvidgas samtidigt som länkar skapas i nordlig riktning, mot Rödeby.

Scenario 2: Rutger säljer delar av sin markOm mark skulle frånfalla Rutger Sandström öppnas möjligheter för andra markintressenter att utnyttja området för egna ambitioner. Landskapsbilden skulle kunna förändras om de nya ägarna har för avsikt att exempelvis avverka skog eller rationalisera jordbruket.Vid detta scenario måste en utredning ske i avsikt att överväga vad som är vikti-gast; att öka avkastningen från jordbruket på landskapsbildens bekostnad eller bevara landskapet i den mån det går och begränsa nya markägares ambitioner. I det senare fallet bör nya principer utredas och tas fram.Nya markägare skulle även kunna ha för avsikt att bygga bostäder. Detta medför en ökad population i området vilket i sin tur påverkar många andra parametrar (ekologiska, ekonomiska, sociokulturella och estetiska). En ökad befolkning i området skulle bidra till ett ökat underlag för utvecklingen av kollektivtrafik, service med mera. För de som redan bor i området kan det också medföra försämringar som till exempel att fin utsikt förstörs.

GRUPP 3Johanna Berg Mattias Häggblom Anna Kika Björn Nettelbladt Louice Persson Frida Svensson

MINDMAP

BILAGOR

Bilaga 1. Bergartskarta.

Bilaga 2. Jordartskarta.

BILAGOR

Documents

Landscape planning