2 • 2012Årgång 24

Larsmo kommun informerar

Luodon kunta tiedottaa

Offentligt meddelande

VinterkarnevalLördag 9.3.2013 kl. 12.00 - 15.00

Aktiviteter - Servering - Utlottningar

2

Kommunalinformationstidning

Ansvarig utgivareCarola Löf

Redaktör/LayoutArne Böhling

TryckeriBotnia Print

E-tidningwww.larsmo.fi

P

ääki

rjoitu

s C

arol

a Lö

f, vt

. kun

nanj

ohta

ja

L

edar

e C

arol

a Lö

f, tf.

kom

mun

dire

ktör

Ord

föra

ndes

ruta

I det nya förslaget till kommunstrukturlag som regeringen enats om ingår kravet på att i stort sett alla kommuner senast inom ett år skall meddela med vem de önskar utreda en kommunfusion. Regeringen ser frågan närmast som en ekonomisk fråga och en jämlikhetsfråga. Hur skall man kunna garantera god och jämlik service åt alla men framför allt hur skall den offentliga servicen kunna finansieras i framtiden? Små kommuner och kommungränserna ses som ett hinder för utvecklingen medan stora enheter ses som en garant för en bra service. Regeringen förutsätter också att en utredning utmynnar i samgång eftersom den klart skall visa på fördelarna.

Hur man än vrider och vänder på saken kan utbudet av servicen knappast garanteras på lika villkor i staden och på landet (glesbygd). Om man skall kunna effektivera och utnyttja befintliga resurser måste en del av servicen centraliseras och placeras där många lätt kan nå den. Om kommunerna blir tillräckligt stora tror man det här löser sig naturligt. Landsbygdens invånare har inte politisk makt att stoppa en sådan utveckling.

Kommunerna idag kan på ett sätt ses som invånarnas intressebevakare. Kontakten mellan kommuninvånaren, en förtroendevald eller en tjänsteman är ganska rak och problemfri på en liten ort som Larsmo. Den lokala demokratin fungerar. Röstningsaktiviteten är störst i småbyarna där man känner kandi-daterna och har förtroende för dem. I ett större sammanhang kan närheten mellan den som använder servicen och den som beslutar om den förloras.

Nya strukturer tar tid att få att fungera och det är ingen självklarhet att man ens lyckas nå ett bra resultat. Inom statsförvaltningen har man en längre tid radikalt gått in i strukturerna. Man har dragit in servicen på mindre orter och satsar på elektronisk service istället. Vissa satsningar är säkert bra och nödvändiga, men förvaltningen har fjärmats från befolkningen och servicen på svenska har definitivt blivit sämre. Det har blivit svårare att hitta någon som vill ta ansvar vid problemsituationer eller ens att hitta en ansvarig tjänsteman.

Medborgaren måste i framtiden försöka hitta nya kanaler för att få sin röst hörd när enheterna blir stora. Medborgarinitiativ kan numera göras direkt till riksdagen, men det kräver större ansträngning än att bara prata med sina lokala politiker när du träffar honom/henne i butiken.

I Larsmo har vi utgått från att den utredning som måste genomföras görs med grannkommunerna i Jakobstadsregionen. Vad en utredning ger för resultat eller vad den leder till för åtgärder vet ingen ännu idag. Hittills har vi i Larsmo ansett att vi själva kan ordna den service som behövs i kom-munen i egen regi eller i nära samarbete med våra grannkommuner. Vi tror den vägen är framkomlig ännu en tid och att våra kommuninvånare gärna själva bestämmer om framtiden och den service som bjuds.

Närdemokrati

Vi har just haft kommunalval och vi har valt beslutsfattare för fyra år framöver i kommunen. Rätt få, bara 58,3 % , av finländarna utnyttjade sin demokratiska rösträtt under höstens val. I Larsmo var, glädjande nog deltagandet högre i valet, 79,9 %, men trots allt avstod en hel del Larsmobor från möjligheten att påverka vem som skall leda kommunen fyra år framöver. De ca 630 personer som avstod kunde markant ha ändrat utfallet i valet!

Att rösta i val och välja styre är en av de-mokratins grundtankar. Ordet demokrati är en sammanfogning av grekiskans ”folk”

och ”styre”. Varför väljer så många att avstå från denna demokratiska rätt? Ibland förklaras fenomenet med att de som avstår protesterar. Mot vad förblir en gåta så länge man avstår från att rösta. Kanske har vi det bara för bra och bekvämt – man röstar alltså inte av ren lättja. Andra förklaringar är att man upplever brister och oklarheter i de alternativ som erbjuds och avsak-nad tilltro till partier och kandidater. I år var åtminstone utbudet av partier rekordstort i Larsmo i och med att både Centern och Sannfinländarna var representerade förutom SFP, KD och SDP.

Nu när valet är gjort skall platser i de styrande organen fördelas. En av de-mokratins svagheter är att många vill vara med och dela fördelar, rättigheter och pengar men när skyldigheter och ansvar dyker upp är färre intresserade. I Larsmo har vi, oberoende parti, inte det problemet!

ULF STENMAN

Hallituksen ehdotus uudeksi kuntarakennelaiksi sisältää vaatimuksen jonka mukaan suurin piirtein kaikkien kuntien on viimeistään vuoden sisällä ilmoi-tettava kenen kanssa he haluavat selvittää kuntien yhdistymistä. Hallitus katsoo kysymystä lähinnä taloudellisena ja tasa-arvokysymyksenä. Miten taata hyvät ja tasa-arvoiset palvelut kaikille mutta ennen kaikkea miten julkiset palvelut voidaan rahoittaa myös tulevaisuudessa? Pienet kunnat ja kuntarajat nähdään kehityksen esteenä kun taas suuret yksiköt pidetään hyvän palvelun takeena. Hallitus edellyttää myös, että selvitys johtaa yhdis-tymiseen koska selvitys osoittanee selvästi yhdistymisen edut.

Mistä näkökulmasta asiaa katsookin niin on selvä, että palveluiden tarjontaa voidaan tuskin taata samoin ehdoin sekä kaupungissa että maaseudulla (haja-asutusalueella). Olemassa olevien resurssien tehostaminen ja hyödyntäminen vaatii tiettyjen palveluiden keskittämistä ja sijoittamista paikkoihin jotka ovat suuren yleisön tavoitettavissa. Uskotaan, että mikäli kunnista muodostuu tarpeeksi suuria niin myös tämä seikka järjestyy luonnostaan. Maaseudun asukkailla ei ole poliittista valtaa estää tämänkaltaista kehitystä.

Tänään kuntia voidaan tavallaan nähdä asukkaiden edunvalvojina. Kun-talaisen, valtuutetun tai virkamiehen välinen yhteys on melko suora ja ongelmaton pienellä paikkakunnalla kuten Luoto. Paikallinen demokra�Paikallinen demokra-tia toimii. Äänestysvilkkaus on vahva pienissä kylissä jossa ehdokkaat tunnetaan ja joihin myös luotetaan. Suuremmassa yhteydessä läheisyys palveluiden käyttäjän ja päättäjän välillä voi hävitä.

Saattaa kestää jonkun aikaa ennen kuin uudet rakenteet toimivat hyvin eikä ole mikään itsestään selvyys että lopputulos edes on hyvä. Valtionhallinnon puolella on jo pitemmän aikaa ryhdytty muuttamaan rakenteita radikaalisti. Palveluita on karsittu pienemmillä paikkakunnilla ja siirrytty sähköisten palveluiden kehittämiseen. Tietyt panostukset ovat varmaan paikallaan ja tarpeellisia, mutta hallinto on etääntynyt väestöstä ja ruotsinkieliset palve-lut ovat ehdottomasti heikentyneet. Vastuunkantajien tai edes vastaavan virkamiehen löytäminen ongelmatilanteissa on huomattavasti vaikeutunut.

Yksiköiden kasvaessa on kansalaisen tulevaisuudessa löydettävä uusia kanavoi-ta äänensä esille saamiseksi. Kansalaisaloitteen voi nykyään suunnata suoraan eduskunnalle, mutta tämä vaati hieman enemmän vaivannäköä kuin pelkkä yhteydenotto paikallisiin politikkoihin esimerkiksi kaupassa käynnin yhteydessä.

Luodossa lähtökohtana on ollut, että selvitys on laadittava yhdessä Pie-tarsaaren seudun naapurikuntien kanssa. Kukaan ei vielä tänään tiedä selvityksen tulosta tai mihin toimenpiteisiin tämä johtaa. Luodossa olemme tähän asti olleet sitä mieltä, että pystymme itsenäisesti tai yhteistyössä naapurikuntiemme kanssa järjestämään tarvitsemamme palvelut. Uskom-me, että voimme jatkaa tällä tiellä vielä jonkun aikaa ja että kuntalaisemme mielellään itse päättävät tulevaisuudesta ja tarjoilla olevasta palveluista.

Lähidemokratiaa

3

Vem är Daniel Svenlin? Det var frågan på söndagskväl-len den 28 oktober efter att röstresultatet i kommunalvalet stod klart. Kristdemokraternas röstmagnet med 107 röster är okänd för flertalet larsmobor och nu är det dags att sätta pusselbitarna på plats.

Jag sitter inne på mitt arbets-rum då en ung, artig man kom-mer in och presenterar sig som Daniel. Vi har kommit överens om en tidpunkt för intervjun och flera kluriga frågor väntar röstmagneten. Vi tar den första.

Vem är du?Jag är en ung, glad man som spelar innebandy på fritiden och umgås med vänner. Sist men inte minst är jag också äkta make och pappa.

Varför politik?Jag har alltid varit intresserad av att påverka. Redan i lågstadie-åldern var politiken intressant och visst är det så att ifall du vill påverka måste du ge av dig själv. Därför gick jag med i politiken.

Dina grundvärderingar?Jag har kristna grundvärde-ringar och där matchade Krist-

demokraterna bäst.

Okej, då skall vi fortsätta att diskutera mera på djupet. Vi tar två kluriga frågor innan vi fortsätter snacka politik.

Vad betyder julen för dig?Julen är tid för familjen. Tid att koppla av och njuta av hemmet och tillvaron. Tända ett ljus och inte ha bråttom någonstans.

Vem tillhör din familj?Frun Linnea och dottern Wil-ma, 3 månader.

Vart skulle du resa helst ifall du skulle få välja helt fritt?Säkert någonstans i Afrika. Jag har varit tidigare till Tan-zania och trivdes bra. Den här gången skulle jag gå ännu längre söderut.

Men nu vill vi läsare för kom-muntidningen gärna veta vad som var hemligheten bakom din valframgång?Jättebra fråga. Tror att min val-framgång baserar sig på aktiva vänner och bekanta som talat varmt om mig vidare till sina vänner och bekanta. Sedan har jag aktivt diskuterat politik all-

tid då det funnits tillfälle till det. Tror att mitt genuina intresse för politik har varit den största framgångsfaktorn.

Visst verkar Daniel intresserad av politik, men vilka saker skall du jobba för under den kommande fyraårsperioden?För hela Larsmo. Mina röster kom jämt utspritt över hela kommunen så därför är det första prioritet att jobba för hela kommunen. Speciellt vill jag lyfta fram frågor som är viktiga för unga och småbarns-familjer.

Har du några förväntningar för din första period som fullmäktigeledamot?Hmm, visst skulle det vara viktigt med en styrelseplats och på så sätt kunna effektivt arbeta för det jag tycker är viktigt. -Där har du nog rätt och visst har du alla möjligheter då folket gett ett enormt stöd åt dig. Nu skall vi avrunda diskussionen med en sista brännhet fråga.

Skall Larsmo förbli själv-ständigt?Ja, självklart om det är möjligt.

RASMUS TOIVANEN

Blott 20-årige Emily Sundqvist knep SFP:s sista mandat i kom-munfullmäktige. Därmed blev hon den yngste fullmäktige-ledamoten i Larsmo för åren 2013-2016. Vem är det som då döljer sig bakom namnet Emily Sundqvist?

Eftersom Emily studerar stats-kunskap i Åbo lyckas jag inte göra en liveintervju med henne utan efter ett telefonsamtal be-sluter vi oss att göra intervjun per e-mail. Jag ”skjuter” samma frågor som jag ställt Daniel Svenlin dagen innan.

Vem är du Emily?Jag är en kreativ, social och po-sitiv människa som för tillfället försöker balansera tiden så den räcker till för mina nära, stu-dier och jobb. -Oj då, det låter brådskande.

Hur skall du hinna med kommunalpolitik?Det är lugnt. Jag har ganska mycket studier som jag kan göra

på distans, så nog kommer jag att hinna. -Bra så, för visst be-hövs du här för att kunna arbeta för de saker som du vill påverka på. Vilka var det nu då?

Jag vill arbeta för välmående och då framförallt för barn och unga. De står högst i prioritet.-Låter bra.

Hurudana värderingar har du annars då och varför SFP?Frihet, tolerans, jämlikhet och rättvisa. Jag anser att vi männis-kor bär ett ansvar att ta hand om oss själva och andra. Jag kan väl titulera mig som socialliberalist och därför har jag medverkat i Svensk Ungdom (SFP:s ung-domsorganisation) sen några år tillbaka. SFP står också för samma värden och arbetar ak-tivt för lösningar till problemen i vårt samhälle. Okej, då skall vi ta några frågor som inte har anknytning till politik.

Det är snart jul, vad betyder julen för dig?

En högtid där man varvar ner, träffar vänner och släktingar. Tycker också att det är en tid då man skall uppskatta det man har och komma ihåg de som inte är lika lyckligt lottade.

-Det stämmer. Vart skulle en lyckligt lottad Emily resa ifall hon kunde fritt välja?

-Överallt! Jag vill både se annorlunda natur och kulturer.

Vad är det bästa med Larsmo och vilka är dina förvänt-ningar för den kommande fullmäktigeuppgiften?

Bästa i Larsmo är att det är en liten kommun, de sociala kontakterna är goda och män-niskorna är trevliga. Samhörig-heten är bra i en liten kommun. Förutom att jobba för barn och unga vill jag lära mig mera hur kommunalpolitiken fungerar i praktiken.

RASMUS TOIVANEN

Daniel beredd att axla ansvar

DANIEL SVENLIN

Ålder: 21 årYrke: PlåtslagareFavoritfärg: BlåKör med: Renault Laguna, årsmodell 2004Läste senast: Lauri Törnis Yrke: soldat Favoritmånad: Maj (Tycker speciellt om våren)Favorit film: Ingen speciell, men tycker om verk- lighetsbaserade filmer.Favoritämnen i skolan: Historia och gymnastik.Hund eller katt? Varför? Hund, eftersom vi hade en sån i mitt barndomshem.Förebildspolitiker: Statsminister Jyrki Katainen. Han är en skicklig politiker.

Röstmagnet. Daniel Svenlin räds inte att axla ansvar trots ung ålder. Frågor som berör småbarnsfamiljer blir ett av områdena som prioriteras i det politiska vardagsarbetet de fyra följande åren i Larsmo.

EMILY SUNDQVIST

Ålder: 20 årYrke: StuderandeFavoritfärg: VitKör med: Nittiotals Volvo om somrarna.Läste senast: 500 sidor kurslitteratur i organisation och ledning. Hinner sällan med skön- litteratur.Favoritmånad: MajFavorit film: Ingen speciell, ser på det mesta.Favoritämnen i skolan: Historia samt alla konstämnen.Hund eller katt? Varför? Hund. De är ofta mycket gladare. Vill ha en stor hund nån vacker dag.Förebildspolitiker: Barack Obama, som gjort mycket gott.

Emily yngsta fullmäktigeledamot

Höga målsättningar. Emily tycker det är viktigt att betona individens egna ansvar även i lokalpolitiken i Larsmo.

4

Inkomstskattesatsen i Larsmo har fastställts till 19,5 procent för år 2013 och förblir på samma nivå som under 2012. Skattesatserna för fastigheter bibehålls likaså på fjolårets nivå och är följande; den allmänna fastighetsskatten 1,20 procent, skatten för stadigvarande bostad 0,35 procent och skatten på fri-tidsbostad 0,95 procent. Fast-ighetsskatten för obebyggda bostadstomter på detaljpla-nområden är 3,00 procent. Fastighetsskatten beräknas totalt inbringa 810 000 euro. Samfundsskatten beräknas ge ungefär 260 000 euro. Det goda sysselsättningsläget under de senaste åren har bidragit till att skattegrunden är god och växer.

Statsandelarna

Enl igt f inansminister iets uppskattning har regeringen stramat åt den kommunala ekonomin med ca 160 miljo-ner euro jämfört med 2012. Trots detta räknar kommunen med en moderat höjning av statsandelarna tack vare att vi är en växande kommun så

att inkomsterna och utgif-terna för 2013 kan balanseras. Sammanlagt räknar vi med en statsandel på ca 2 300 euro per invånare i Larsmo. Befolkningen ökade 2011 med 105 personer. Antalet barn som föddes var 126 vilket torde vara den största årskullen i Larsmos historia. Befolkningstillväxten 2012 kommer troligen att bli min-dre eftersom de födda per oktober månad är ungefär 80 och antalet döda ovanligt stort.

Kostnadsökningar

Verksamhetskostnaderna år 2013 beräknas öka med 3,72 procent . Personalkostna-derna, som utgör 35 procent av verksamhetskostnaderna, ökar med 3,32 procent och kundtjänsterna, som utgör 45 procent, ökar med 7,51 pro-cent. Den egna verksamheten i kommunen har lyckats hålla de budgetramar som gavs medan de tjänster vi köper av andra klart överskrider givna mål. De största kost-naderna för kommunen är hälsovårdskostnaderna som

tenderar öka år efter år.

Investeringar

Det stora antalet barn som föds är en positiv utmaning för kommunen. Investerings-budgeten på dryga 3 miljoner år 2013 består til l största delen av byggkostnader och kommunalteknik. Holm sko-la förstoras ännu en gång och förskolan får nya utrymmen. Samtidigt byggs ett nytt dag-hem med tre avdelningar i Holm i anslutning till skolan. Dagvårdssituationen är så akut att en ny liten daghems-avdelning ti l lfäl l igt måste öppnas i Grev (i en tidigare bostadslägenhet) i väntan på det nya daghemmet. Holm skola är idag överfullt och en del elever har skolutrymmen i f.d. Larsmo Lanthandels utrymmen. Även Cronhjelm-skolan spränger väggarna och man väntar ivrigt på att biblioteket skall få flytta in i de nya utrymmena som skall byggas i centrum. Köket i skolan måste även förbättras för att uppfylla dagens krav. Byggstarten för det nya vå-ningshuset måste skjutas på

Tobias Thylin och Dan Fell-man är två unga larsmobor som i höst valt att bli företaga-re på heltid. Deras nystartade företag heter Metsätyöntekijät och de är verksamma inom skogsbranschen. De arbetar just nu mest med underleve-rantörsarbeten i form av röj-ningsarbeten invid och under elledningar. Men de säger själ-va att de är beredda att göra alla former av arbeten som går att utföra med motorsåg och röjningssåg. Privatpersoner kan till exempel anlita dem för att avlägsna gårdsträd eller för att fälla skog för nybygge.

Tanken om ett eget före-tag uppstod egentligen ur behovet av en vedkap! Det ena ledde till det andra och i våras startade de sitt företag i mindre skala på kvällstid. I början var det vedproduktion och försäljning av ved som de arbetade med vid sidan av sina ordinarie arbeten. De köpte

upp stockar, sågade och klöv till ved som de säljer i 60 liters säckar samt i ”lösvikt”.

Nu i höst tog de steget och blev företagare på heltid. Att det blev just skogsbranschen råkade sig av att Tobias var inne på Skogsvårdsförening-ens hemsida och där såg att de sökte underleverantörer. Och på den vägen är de idag. Ingen av dem har tidigare varit inom branschen, men att bli företagare har alltid funnits i tankarna. Att vara sin egen, med allt det innebär av både frihet och ansvar.

Att starta eget företag innebär en hel del pappersarbete, och de är glada över den hjälp de har fått av Sanna Kankaan-pää på Nyföretagarcentralen inom Utveckl ingsbolaget Concordia. Deras företagsidé har inte krävt ett stort startka-pital eller stora investeringar, men som företagare har du

inte samma trygghet med att lönen kommer samma datum varje månad som du har som anställd. De nya förtagarna ser ändå positivt på framtiden och upplever att det känns bra att vara företagare. I dagsläget sköter de själva det mesta, och har inga planer på att ta in anställda. Hittills

till år 2014 även om intresset och behovet är stort.

För att det skall finnas tom-ter att bygga på i Larsmo satsas även en hel del i tra-fikleder, byggande av gator, beläggning av gator samt vägbelysning samt i vat-

Budgeten 2013 i balans

Unga företagare. Dan Fellman och Tobias Thylin trivs bra som företagare och ser med tillförsikt på framtiden.

har de kommit bra överens, en fördel har de säkert också av att de känner varandra väl sedan tidigare.

Förutom skogsröjning har de kvar vedproduktionen och så har de åtagit sig en del snöplogningsarbete. I framtiden kan det bli aktuellt

att utveckla företaget, men de planerar nog att vara kvar inom branschen. Nästa steg kunde till exempel vara att starta ett sågverk. Tiden får utvisa vad det blir av företa-get Metsätyöntekijät.

ANNETTE KORTELL-SVENFORS

Företagare på heltid

ten och avloppsledningar. Planläggningsverksamheten prioriteras för att byggför-buden i anslutning till nuva-rande delgeneralplaner skall kunna upphävas så fort som möjligt.

CAROLA LÖF

Budget 2013Ekonomiplan

2013-2015

5

Hyr kommunensfastigheter eller

anläggningarLarsmo kommun ingår årligen över 350 avtal

för tillfällig uthyrning av fastigheter och anläggningar med privatpersoner,

organisationer och grupper.

Information om de olika uthyrningsbara objekten, hyra och regler finns på

kommunens webbplats.

Kontakta i god tid ansvarspersonen för önskad fastighet eller anläggning när du

planerar en tillställning, fest eller annan aktivitet.

www.larsmo.fi

Regeringsprogrammets främ-sta ungdomspolitiska sats-ning är förverkligandet av ungdomsgarantin. Garantin träder i kraft den 1.1.2013. Målsättningen är att alla unga under 25 år och nyutexamine-rade under 30 år garanteras arbets- , praktik-, studie-, verkstads- eller rehabilite-ringsplats, senast inom tre månader efter registreringen som arbetslös.

Fem ministrar har under hösten bur i t fack lan om Ungdomsgarantin och med-verkat vid ett femtontal in-formationstillfällen runt om i landet. Målsättningen med road showen var att inspirera kommunala och regionala ak-törer till nya grepp att före-bygga utslagning bland unga.

I ungdomsgarant in ingår bl.a. en utbildningsgaranti, ett kompetensprogram för unga vuxna, verkstadsverk-samhet för unga och upp-sökande ungdomsarbete. Ungdomsgarantin garanterar var och en som nyss avslutat grundskolan en utbildnings-plats. Kompetensprogram-

met för unga vuxna, erbjuder en möjlighet för personer under 30 å r med enbar t grundskola att avlägga en yr-kesexamen på andra stadiet. Vid informationstillfällena medverkade även inspireran-de unga företagare. Skolorna uppmanas att regelbundet bjuda in unga företagare som konkret och med egna exempel kan berätta om sin stig till företagandet.

Statistik

För närvarande har cirka 110 000 personer i åldern 20-29 år enbart genomgått grundskola och drygt 70 000 är arbetslösa unga arbetssö-kanden. Cirka 40 000 outbil-dade unga uppskattas stå helt utanför arbete och utbildning. I Larsmo var i november an-talet unga arbetsökande 17-29 åringar 7 st.

Sammarbete

Ungdomsgarantin baseras på en Public-Private-People-Partnership-modell, där de unga själva också är aktiva aktörer. För att målsättningen

med regeringens spetspro-gram skall lyckas är en av ambitionerna att det i kom-munerna el ler f lera kom-muner tillsammans grundas en operativ arbetsgrupp för ungdomsgarantin. Arbets-. Arbets-gruppen består av den lokala arbetsmarknadens- och ut-bildningsordnarens aktörer.

Morötter

Ungdomsgarantin beskrivs som ett nationellt talkopro-jekt. Staten står för sin del och går in med 60 miljoner euro per år genom att finan-siera ett trettiotal åtgärds-helheter. Men ambitionen är också att olika myndigheter, rekryterande företags- och läroavtalsarbetsgivare aktivt tillsammans planerar förverk-ligandet av ungdomsgarantin. Till ungdomsgarantin hör också rena morötter bland annat i form av höjda löne-stöd. Ex. en arbetsgivare som anställer en arbetslös ungdom beviljas 650 euro i lönestöd per månad under 12 månader. För läroavtalsarbetsgivare höjs det totala stödet till ca 1 400 euro per månad.

De unga i kommnen bör kun-na lita på att ungdomsgarantin nu gäller dem. Utmaningen är konkret och antalet unga som berörs av samhällsgarantin är för närvarande hanterlig i Larsmo. Genom talkoanda, fördomsfria attityder och

handlingskraft hos arbets-givare och utbildare hittas säkert grepp så arbets- eller utbildningsplats öppnas för alla berörda av garantin i kommunen.

ARNE BÖHLING

Ungdomsgarantin träder i kraft

Programstation vidVinterkarnevalen

Grupp eller föreningsom önskar bjudapå aktivitetspunkt

kontakta fritidsbyråntfn 7857 230

senast 31.1.2013

6

År 2008 renoverades och till-byggdes skolans matsal och man fick ny slöjdsal, musik/ textil utrymmen m.m. Nu har eleveantalet ökat så pass att man måste få mera undervis-ningsutrymmen. Idag används gamla Larsmo Lanthandel som tillfälligt byggts om till 2 st. un-dervisningsutrymmen.

Skolbyggnaden byggs till med en flygel österut med undervis-ningsutrymmen/aula och en ny ingång. Förskolans nuvarande utrymmen omändras till under-visningsutrymmen för skolans verksamhet.

Planeringen av tillbyggnader-na/omändringarna är i full gång och då får skolan 6 st. nya un-dervisningsutrymmen. Lärar-rummet förstoras samt en del sociala utrymmen omändras. Förskolans nya utrymmen blir i en flygel västerut i anslutning till skolbyggnaden. Nuvarande infart från Kackurvägen kom-mer att användas för förskolan och nya daghemmet.

Holm skola och förskola byggs ut

Skol- och daghemsområdet. Situationsplan över skolområdet med tillbyggnaderna för skolan, förskola samt nya daghemmet längst till vänster.

Skolans tillbyggnad omfattar ca 417 kvadratmeter. Om-byggnadsarbetena omfattar ca

225 kvadratmeter och försko-letillbyggnaden ca 362 kva-dratmeter. Tillbyggnaderna är

i markplan och omfattar två enheter. Därtill förstoras även parkeringsområdena. Byggstart

kommer att ske våren 2013.

MATS ASPLUND

Idéskisser håller på att tas fram för ett nytt våningshus i Holm. Platsen är den före detta Lars-mo Lanthandels tomt. Under våren 2013 strävar man till att klargöra projektets omfattning och tanken är att byggnaden skall inrymma huvudbibliotek, nya hälsovårdsstationen, tand-klinik, bostäder m.m.

I nedre plan reserveras också utrymme för affärer och cafè/restaurangverksamhet. Vå-ningshuset blir 4-5 våningar högt och skall utrustas med hiss. Skisserna kommer vara till påseende våren 2013 och man kan redan då förhands-reservera lägenheter som kom-mer att vara i 2-4 rums stor-lek. Bostäderna planeras med bastu och inglasad balkong. Byggstart kan ske tidigast hösten 2014 då före detta Lanthandeln borde stå tom och kan rivas bort.

MATS ASPLUND

Enligt konsumentsäkerhetsla-gen (920/2011) 7§ ska verk-samhetsutövare som erbjuder vissa konsumenttjänster upp-göra ett säkerhetsdokument rörande sin verksamhet, vilket innehåller en plan för iden-tifiering av farorna och be-mästring av riskerna samt för information om riskerna för dem som deltar i leveransen av tjänsten.

För kommunens del har man uppgjort säkerhetsdokument för de allmänna lekparkerna, simstränderna, gymmet, skate-bordrampen och äventyrspar-ken vid Larsmo idrottscentrum.Syftet med säkerhetsdoku-menten är att säkerställa att tjänsten man erbjuder är säker och trygg för användarna. Man har således identifierat de risker som kan uppkomma och hur

sannolika eventuella olyckorna är samt vilka åtgärder behöver göras för att eliminera riskerna.Skulle olyckan ändå vara fram-me har man skyltar uppsatta med information på hur hjälp skall tillkallas. Uppföljning av skador/olyckor som skett för att förhindra att de sker igen skall också göras. Service och underhåll av anläggningen är också en del av säkerhetsdo-

kumentet. För att allmänheten skall kunna ta del av doku-menten skall de läggas ut på Larsmo kommuns hemsida och man bör bekanta sig med dessa för det finns vissa tjänster/del av tjänster som är begränsade med ålder, årstider och hur ex. barnen bör vara klädda då man vistas i lekpark.

MATS ASPLUND

Lekparker i fokus! Storströmmens nya lekpark uppfyller nu alla konsumentlagstiftningens föreskrifter om uppgjord säkerhetsanalys och säker-hetsdokument. För varje lekpark bör även anges en ansvarsperson.

Aktuellt med säkerhetsdokumentVånings-hus planeras

7

Dagvården i Larsmo växer. An-talet barn i åldern 1-5 år i behov av dagvård ökar konstant. Det samma gäller antalet 6-åringar i behov av dagvård före och efter förskolan sam skolbarn i behov av morris och eftis före och efter skoldagen.

Ett nytt daghem för barn 1-5 år planeras stå klart i Holm hösten 2014. Daghemmet byggs vid Holm skolan, intill Kackur-vägen. Daghemmet kommer att bestå av 3 avdelningar, en avdelning med 12 platser för barn i åldern 1-3 år samt två avdelningar med vardera 21 platser för barn 3-5 år. Totalt kommer antalet dagvårdsplatser att vara 54 st.

Det nya daghemmets totala byggnadsyta blir ca 760 kava-dratmeter. För avlämning och hämtning av barnen byggs zoner för smidig och säker trafikstyrning.

Daghemmet kommer att använda sig av egenvårdarmodellen, på samma sätt som kommunens

Nytt daghem i Holm hösten 2014

andra daghem, dvs. verksamheten förverkligas i små grupper och barnen har en egenvårdare. Tanken

är också att den ena avdelningen för barn 3-5 år kommer att ha finska som verksamhetsspråk. I övrigt är

I våras kunde ni i Larsmotidnin-gen läsa om planerna på att ta Lantbo i användning som skolfastighet när höstterminen 2012 startar. Nu har delar av skolans undervisning bedrivits i fastigheten under en termin. Hur har det gått?

Kommunen färdigställde under-visningsutrymmen i den gamla butiksfastigheten under sommar-en, och de stod klara när skolan startade. Den nödvändigaste tekniska utrustningen installerades i början av terminen och sexorna började bo in sig. Undervisningen i klass sex sker till största delen i Lantbo, men också femmorna får en del av sin undervisning i de tillfälliga utrymmena. Eleverna vistas under rasterna på skol-gården. När lektionen börjar går man tillsammans med läraren till Lantbo. Under den korta prom-enaden kan man växla några ord med sin lärare och med varandra. - Det är trevligt, tycker både elever och lärare. - Det går jättebra att vara i Lantbo, svarar eleverna med en mun när jag frågar vad de tycker om sitt tillfälliga skolhus. Trafiken utanför störs de inte alls av. Och de tycker

att det är ganska skönt att inte ha någon skolklocka som ringer ut. När lektionerna är slut går barnen tillbaka till skolgården med sin lärare. När jag frågar huruvida det finns något negativt att påpeka kring vår tillfälliga skolfastighet, funderar eleverna en god stund, och kommer sedan fram till att det var besvärligt i augusti, när det blev så varmt i klassrummet då solen sken in genom de stora fönstren.

Lösningen med Lantbo som skol-fastighet fungerar som ett tem-porärt arrangemang. Naturligtvis är de tillfälliga utrymmena inte

skapade för skolundervisning. Men flexibla, anpassningsbara lärare ser till att undervisningen organiseras så att allt fungerar på bästa möjliga sätt. Den största olägenheten är den ekoeffekt som bildas av stengolv och stora fönster i det större klassrummet. Vi kan leva med ekot under detta läsår, då lite äldre elever vistas i fastigheten. När det eventuellt blir aktuellt i nästa år att placera yngre barn i utrymmena får vi försöka inreda med mattor och tjocka tunga gardiner, för att få bukt med den alldeles för goda akustiken.

Men det är ännu ett par månad innan vi på allvar behöver fundera över lösningarna för nästa läsår.

Till sommaren, när denna tid-ning utkommer nästa gång, kan ni läsa om hur vi planerar att använda Lantbo för att klara utrymmesbehovet fram till att vår skola är utbyggd. Planeringen av skolans tillbyggnad, utbyggnad för förskolan och nybyggnad av daghemmet är i full gång. Grävskopan sätts i jorden i april, om allt går enligt planerna. Vi ser fram mot att få nya ändamålsen-liga utrymmen i skolan. När de

nya utrymmena är klara har våra sexor vandrat vidare och går i Cronhjelmskolan. Just nu är de 27 sjätteklassisterna helt tillfreds med att få vandra iväg till gamla lanthandeln då lektionen börjar. Det är lugnt och trivsamt i Lantbo. Sexorna är glada och nöjda. Ja, de tycker nästan att de åtnjuter en för-åtnjuter en för-njuter en för-mån. Kanske är det så att man är lite priviligierad då man under sitt sjätte skolår får bedriva sina studier på ett tryggt ställe, nära skolan, lite avskild från de yngre kamraternas stoj och glam?

GERD ROSENBERG

det tänkt att verksamheten skall präglas av utevistelse och friluftsliv, naturen är en resurs för att både

Eleverna trivs i Larsmo gamla lanthandel

Livet i Lantbo. Hela 27 elever har under hösten haft sina lektioner i tillfälliga utrymmen i den lugna och trivsamma gamla lanthandeln.

barn och vuxna skall må bra.

MALIN KÄLLMAN

Holm daghem. Hösten 2014 öppnas daghemmet i Holm för 54 barn i åldern 1�5 år. Personalen i daghemmet uppgår totalt till ca 15 personer.

8

Tervetuloa Holmin monitoimitalon kuntosaliin.

Salissa on 15 eri kuntolaitetta monipuoliseen harjoitteluun.

Minimi-ikä saliin on 15 vuotta!

Hinnat:1 kk 10 €3 kk 25 €6 kk 45 €

12 kk 80 €

Aukioloajat:Päivittäin 08.00 - 22.00

Henkilökohtaisen sähköisen avaimen vuok-raus kunnantalolta/vapaa-ajan toimistolta.

Kuukausimaksu laskutetaan.

Tehty jo yli 930 vuokrasopimusta!

Avainsopimus-/vuokrasopimuslomake myös osoitteessawww.larsmo.fi

Luodon tuloveroprosentiksi on vahvistettu 19,5 prosenttia vuodelle 2013 eli taso säilyy samana kuin 2012. Myös kiin-teistöjä koskevat verokannat säilyvät edellisvuoden tasolla seuraavasti; yleinen kiinteistö-vero 1,20 prosenttia, vakitui-nen asuminen 0,35 prosenttia ja vapaa-ajan asuminen 0,95 prosenttia. Asemakaava-alu-eella sijaitsevien rakentamat-tomien tonttien kiinteistövero on 3,00 prosenttia. Kiinteis-töveron odotetaan tuottavan yhteensä 810 000 euroa. �h-�h-teisöveron lasketaan tuottavan noin 260 000 euroa. Viime vuosien hyvä työllisyystilanne on myötävaikuttanut siihen että verotuspohja on hyvä ja kasvava. Valtiovarainministeriön teke-mien arvioiden mukaan hallitus on kiristänyt kuntataloutta noin 160 miljoonalla verrattuna vuoteen 2012. Tästä huolimatta kunta laskee valtio-osuuksien maltilliseen korotukseen joh-tuen siitä että olemme kasvava kunta ja näin ollen tulot ja menot vuonna 2013 ovat tasa-painossa. �hteensä arvioimme valtionosuuksien olevan noin 2 300 euroa asukasta kohden Luodossa. Vuonna 2011 väestö

lisääntyi 105 henkilöllä. Synty-neiden lukumäärä oli 126, joka luultavasti on suurin ikäluokka Luodon historiassa. Väestön-kasvu on luultavasti pienempi vuonna 2012 koska syntyvyys-luvut lokakuuhun mennessä ovat noin 80 ja kuolleiden lu-kumäärä on harvinaisen korkea. Vuoden 2013 toimintakustan-nukset arvioidaan kasvavan 3,72 prosenttia. Henkilöstökustan-nukset, joiden osuus toiminta-kustannuksista on 35 %, kasvaa 3,32 % ja asiakaspalvelut, joiden osuus on 45 %, kasvaa 7,51 prosenttia. Kunnan oma toi-minta on onnistunut pysymään annettujen budjettikehysten sisällä kun taas toisilta ostetut palvelut selvästi ylittävät asete-tut tavoitteet. Kunnan suurim-mat kustannukset muodostuvat terveydenhuoltokustannuksista jotka ovat taipuvaisia kasva-maan vuosi vuodelta.

Syntyneiden lasten suuri luku-määrä on kunnalle myönteinen haaste. Runsaan 3 miljoonan investointibudjetti vuonna 2013 koostuu suurilta osin rakennus-kustannuksista ja kunnallistek-niikasta. Holmin koulua laajen-netaan jälleen kerran ja esikoulu saa uudet tilat. Samaan aikaan rakennetaan uusi päiväkoti

koulun yhteyteen Holmiin jossa kolme osastoa. Päivähoitotilan-ne on niin akuutti että joudutaan väliaikaisesti avaamaan pieni uusi päiväkotiosasto Greviin (aikai-semmin asunto) uutta päiväkotia odotellessa. Tänään Holmin koulu on tupaten täynnä ja osa oppilaista käy koulua entisen Larsmo Lanthandelnin tiloissa. Myös Cronhjelminkoululla on tilanpuutetta mutta ongelman pi-

Juuri päättyneissä kuntavaaleissa valittiin kuntapäättäjät neljäksi vuodeksi eteenpäin. Melko harva Suomalainen, ainoastaan 58,3 %, käytti demokraattista äänioikeuttaan syksyn vaaleissa. Luodossa äänestysvilkkaus oli korkeampi, 79,9 %, mutta siitä huoli-matta suuri osa Luotolaisista luopui mahdollisuudestaan vaikuttaa siihen kuka johtaa kuntaa seuraavat neljä vuotta. Äänestämättä jättäneet noin 630 henkilöä olisivat huo-Äänestämättä jättäneet noin 630 henkilöä olisivat huo-henkilöä olisivat huo-mattavalla tavalla voineet vaikuttaa vaalin tulokseen!

Vaaleissa äänestäminen ja johdon valitseminen on yksi demokratian perusajatuksista. Sana demokratia on yhdyssana joka muodostuu kreikan sanoista ”kansa” ja ”valta”. Miksi niin monet luopuvat tästä demokraattisesta oikeudesta? Joskus ilmiön syyksi arvellaan olevan protesti. Arvoitukseksi jää, mitä vastaan protestoidaan kun jätetään äänestämättä. Ehkä meillä on asiat aivan liian hyvin ja mukavasti – äänestämättä jättämisen syy on ehkä laiskuus. Toisia selityksiä ovat että koetaan puutteita ja epäsel-. Toisia selityksiä ovat että koetaan puutteita ja epäsel-vyyksiä tarjoilla olevissa vaihtoehdoissa ja että luottamus puolueisiin ja ehdokkaisiin puuttuu. Tänä vuonna tarjoilla olevien puolueiden lukumäärä oli ennätyksellisen suuri Luodossa kun sekä Keskusta että Perussuomalaiset olivat edustettuina RKP:n, KD:n ja SDP:n lisäksi.

Kun vaalit ovat ohi on aika jakaa paikat johtavissa elimissä. �ksi demokratian heik-kouksista liittyy siihen, että moni haluaa olla mukana jakamassa etuuksia, oikeuksia ja rahaa mutta harva on kiinnostunut velvollisuuksista ja vastuusta. Luodossa sitä ongelmaa ei ole, puolueesta riippumatta!

ULF STENMAN

Puheenjohtajan palsta

Talousarvio 2013 tasapainossatäisi ratketa kirjaston muuttaessa Holmiin keskustaan rakennet-taviin tiloihin. Koulun keittiötä joudutaan uusimaan jotta se täyt-täisi tämän päivän vaatimukset. Uuden kerrostalon rakentamista joudutaan lykkäämään vuoteen 2014 vaikka kiinnostus ja tarve on suuri. Jotta Luodosta edelleen löytyisi tontteja asuinrakentamiseen on

myös huomattavasti satsattava liikenneväyliin, tierakentamiseen, teiden päällystämiseen, katu-valaistukseen sekä vesi- ja vie-märijohtoihin. Kaavoitustoi- Kaavoitustoi-minta asetetaan etusijalle niin, että nykyisten osayleiskaavojen yhteyteen sijoittuvat rakennus-kiellot voitaisiin kumota mah-dollisimman nopeasti.

CAROLA LÖF

Luoto budjetoi luottavaisena. Kunta investoi runsaalla 3 miljoonalla eurolla vuonna 2013. Holmin koulun ja esikolun lajennukseen varataan 1 750 000 euroa ja Holmin päiväkodin rakentamiseen varataan 800 000 euroa. Velkataakka nousee Luodossa vuonna 2013 jo 9,6 miljoonaan euroon ja sen ennakoidaan nousevan vuonna 2015 jo 13,5 miljoonaan euroon, eli noin 2 600 euroa asukasta kohti.

Kuntosali

9

Kuntoseteli

Nyt voit ostaa tuettuja kuntoseteleitä hintaan 1 euro/ kpl. Enintään 10 seteliä/vuosi/perhe niin kauan kuin tähän tarkoitukseen budjetoidut varat riittä-vät. Setelit on tarkoitettu 5-16 -vuotiaille lapsille ja nuorille.

Setelin arvo on 2 euroa kun maksat setelillä esim. uimahallissa. Huomioi että yksi seteli ei aina kata esim. koko uimahallimaksua vaan erotus on mak-settava joko omalla rahalla tai käyttämällä kaksi seteliä.

Seteliä myydään kunnankanslian infopisteessä ja ainoastaan Luodossa asuville nuorille. Huomioi että sinun on kirjoitettava nimesi seteliin kun käy-tät seteliä johonkin palveluun.

7 Sillan Saariston Melonta-hanke jatkuu elokuun ensim-mäiseen päivään asti 2013. Melontakartan ensimmäinen osa julkaistiin kesällä. Kartta kattaa Lohtajal ta a lkavan pohjoisen alueen aina etelään Oravaisiin. Järviä ja jokia käsittävä osa kaksi on miltei valmis ja se toimitetaan pai- se toimitetaan pai-nosta ennen vuodenvaih-detta. Navigointia varten kehitetyt melontakartat soveltuvat ve-neilykäyttöön. Mittakaavaltaan 1:50 000 olevat kartat ovat vedenkestäviä. Kartat ovat kierresidottuja, 8-sivuisia ja A3 kokoisia, toisin sanoen melontaan sopivia. Melojien lisäksi myös toisilla voi olla hyötyä kartasta taukopaik-kaa, venesatamaa tai sopivaa veneilylähtöpaikkaa etsiessä. Paikat ovat merkitty karttaan

tunnuksil la ja numeroilla. Tarkemmat tiedot löytyvät tekstiosasta.

Kartat

Karttoja voidaan tilata pos-ti- ja toimitusmaksua vastaan osoit teesta info@botnia-canoe.fi tai puhelimitse nu-merosta 0503724475. Kartat löytyvät myös oman portaalin kautta ladattavassa ja tulostet-tavassa muodossa. Luodossa kartan jakelua hoitaa vapaa-ajantoimisto joka hankkeen kautta on saanut 100 kpl.

Taukopaikat Melontaa edistäviä toimenpi-teitä saaristossa löytyy vielä kuten muutaman taukopaikan läpikäyminen ja parantami-nen. Luodossa tämä käsittää neljä taukopaikkaa; Hebenet-

Kestävien rantaviivaraken-nelmien rakentaminen Luo-don saaristoon on haastavaa. Rannat ovat alavia, veden-korkeus vaihteleva ja talvisin jäät muokkaavat maisemaa. Samalla haluamme mielel-lämme säilyttää ainutlaatui-sen saaristoympäristön, teh-dä mahdollisimman pieniä muutoksia siihen ja luoda ympäristöön sulautuvia ra-kennelmia.

Uudet periaatteet

�mpäristölautakunnan ko-kouksessa 28 .8 .2012 hy-väksytt i in Luodon ranta-vi ivarakentamisel le uudet periaatteet. �mpäristölauta-kunnan tekemän päätöksen mukaan rakentamisessa on ensisijaisesti pyrittävä yhdis-tämään laituri ja aallonmur-taja. Laiturin tai aallonmur-tajan rakentaminen yhdessä naapurin kanssa on myös suositeltavaa jotta luontoon kohdistuvat toimenpiteet o l i s iva t mahdol l i s imman vähä i se t . Aa l lonmur ta j i -en, satamalaiturien, laituri-en jne. on aina käytettävä luonnonmateriaaleja kuten luonnonkiveä ja puuta ra-kentaessa saaristossa sijait-

seville saarille ilman kiinteää tieyhteyttä. Rantatonteilla, joihin on kiinteä tieyhteys, on rakentamisessa ensisi-jaisesti käytettävä luonnon-materiaaleja mutta betonin käyttö sal l itaan jos muita mahdollisuuksia ei ole.

Satamalaituri tai tukimuuri saa olla yhteensä noin 20 metriä pitkä ja sen on seu-rattava rantaviivaa. Betoni-rakennelmaa ei saa rakentaa ulos veteen aallonmurtajan lailla. Aallonmurtajat ja vas-taavat rakennelmat voivat meren puole l la o l la kor-keintaan 1,2 metriä yli kes-kivedenkorkeuden ja järven puolella korkeintaan +0,7 metriä (N-60). Rakennelman ylin leveys ei saa ylittää 2 metriä. Betonirakennelmia saa pys ty t t ää a inoas taan omalle maalle.

Toimenpidelupa

L u o d o n k u n n a n r a k e n -nus j ä r j e s t yk s en mukaan rantaviivarakennelmien ra-kentamiseen vaaditaan toi-menpidelupa. Aallonmur-tajan tai vastaavan pohjaan kiinnitettävän rakennelman rakentaminen vesialueella

vaat i i tämän l isäks i e l in-keino-, liikenne- ja ympä-r i s tökeskuksen l a a t iman lausunnon.

Melontahanke etenee ta, Rummelgrundet, Prästhol-men ja Brunos. Taukopaik-kojen parannustyö tehdään yhteistyössä Pidä Saaristo Puhtaana -yhdistyksen ja Saa-ristoneuvoston kanssa.

Mökkisivusto

Melontahankkeeseen liittyy myös pienimuotoisempi osa-hanke jonka tarkoituksena on mökkisivuston luominen. Suuren vuokramökkikysyn-nän vuoksi kolmikiel inen mökkisivusto avataan vuo-den lopussa. Mökkisivusto julkaistaan 7 Sillan Saariston verkkosivuilla. Mökkisivustol-la esitellään lähes 30 mökkiä. Hankkeeseen voi toki vielä ot-taa yhteyttä mikäli löytyy lisää vuokrauksesta kiinnostuneita mökinomistajia.

LEIF LUNABBA

Rantaviivan rakennelmia Luodossa

Rantaviivarakennelma. Tämän tyyppinen pohjaan kiinnitetty rakennelma vaatii kunnan myön-tämän toimenpideluvan lisäksi lausunnon ELY -keskukselta.

Jos mietit rantaviivaraken-nelman rakentamista sinun kannattaa ensin keskustella kunnan rakennustarkasta-

jan tai ympäristösihteerin kanssa.

SOFIA HELSING

10

De nya bestämmelserna om beräkning av byggnadens totala energiförbrukning per år innebär även betydligt större frihet för plane-ringen, eftersom det finns flera olika sätt att nå ett tillräckligt lågt E-tal. För en ny bygg-nad får inte E-talet överskrida det fastställda värdet för fastighetstypen inom sin kategori.

Under innevarande år har inte byggnadsverksamheten i kommunen varit lika livlig som under förra året. Från byggnadsloven märks även att bostädernas storlek mins-kat en aning. Fram till den 16.11.2012 har 108 bygglov och 34 åtgärdstillstånd be-åtgärdstillstånd be-rdstillstånd be-viljats.

Av de beviljade byggloven som gäller nya bostadsbygg-nader finns 18 st. på detaljpla-nerade områden samt 3 st. på områden med delgeneralplan. Intresset för byggande av parhus har märkbart avtagit, jämfört med förra året. Av de 18 bostadsbyggnaderna som bevijats bygglov hittills i år är 5 st. parhus och 1 st. radhus. Antalet egnahemshus är 15 st., jämfört med 16 st. under samma tid i fjol.

Ändringar i lagstiftning och byggbestämmelsesamling

Ändringar i markanvänd-ndringar i markanvänd-nings- och bygglagen har re-

Aktuellt från byggnadsinspektionensulterat i att byggnadslov för nya byggnadsplatser, på vissa områden, inte längre beviljas direkt med stöd av fastslagen delgeneralplan. De byggrätter som sedan tidigare är utritade i planerna bör behandlas som planeringsbehovsbeslut innan bygglov kan beviljas. Detta gör att behandlingstiden är något längre än tidigare.

Finlands byggbestämmelse-samling omfattar bl.a. bygg-nadstekniska och motsvarande föreskrifter och anvisningar som kompletterar markan-vändnings- och bygglagen och byggförordningen.

Den första juli 2012 trädde nya bestämmelser i kraft som gäller byggnaders ener-giprestanda (D 3). Krav på byggnadsdelarnas isolerings-förmåga (U-värde) ändrades inte, men ett värde på bygg-naden energiprestanda (E-tal) skall härefter beräknas, och får inte överskrida fastslagna gränser.

E-talet innefattar all köpt energi som tillförs byggnaden för uppvärmning, eventuell kylning samt även vad vi ofta kallar hushållsenergi. E-talet påverkas av förhål-landet mellan byggnadens olika mantelytor och dess isoleringsförmåga, men även av ventilationsaggregatets värmeåtervinningseffekt. I de nya bestämmelserna har en energiformfaktor införts vilket leder till att elvärme är den minst fördelaktiga ener-giformen, till skillnad från förnybara bränslen. Ifall man väljer att värma upp byggna-den med hjälp av en eldriven värmepump påverkas givetvis E-talet direkt i förhållande till pumpens energiåtergiv-ningseffekt. Eventuell egen-producerad energi skall inte medräknas i E-talet.

Som slutkommentar kan på-pekas att E-talet inte är direkt ett mått på hur mycket energi som åtgår till en byggnad, utan ett sätt att påverka byggnadens

utformning, fönsterstorlekar, valet av energiform, ventila-tionssystem, användning av egna energiproducerande an-läggningar, med mera. Fram-tiden får utvisa vilka kreativa

lösningar som förverkligas i strävan mot att minimera energibehovet för våra bygg-nader.

MATS KACKUR

Det är svårt att bygga hållba-ra strandlinjekonstruktioner i Larsmo skärgård. Stränder-na är låglänta, vattenståndet varierande och isarna formar landskapet vintertid. Samti-digt vill vi gärna bevara den unika skärgårdsmiljön, göra så små ingrepp som möjligt och ha konstruktioner som smälter in i miljön.

På miljönämndens möte den 28.8.2012 antogs nya princi-per för strandlinjebyggande i Larsmo. Mi l jönämnden beslöt att man i första hand bör sträva efter att bygga en kombinerad brygga och våg-brytare. Det är också att re-kommendera att man bygger en brygga eller vågbrytare gemensamt med grannen, då detta innebär färre ingrepp i naturen.

Vid byggande av vågbrytare, kajer, bryggor m.m. skall na-turmaterial såsom natursten och trä alltid användas på skärgårdsöar utan fast bilväg. På strandtomter, till vilka det finns vägförbindelse, skall na-turmaterial prioriteras, dock

tillåts att bygga i betong om andra möjligheter inte finns.

Kaj och vågbrytare

En kaj eller stödmur får vara totalt ca 20 meter lång, och måste följa strandlinjen. En betongkonstruktion får inte

byggas ut i vattnet som en vågbrytare. Vågbrytare och motsvarande konstruktioner får på havssidan vara högst 1,2 meter över medelvattenståndet och på sjösidan högst +0,7 meter (N-60). Konstruktionens övre bredd får inte överskrida 2 meter. Betongkonstruktio- Betongkonstruktio-

ner får endast byggas på egen mark. Enligt Larsmo kommuns byggnadsordning krävs det åt-gärdstillstånd för byggande av strandlinjekonstruktioner. Vid byggande av vågbrytare eller an-nan bottenfast konstruktion på vattenområde krävs dessutom ett utlåtande från närings-, tra-

Vågbrytare vid Inre Bergskär fiskehamn. En vågbrytare kräver både ett åtgärdstillstånd från kommunens byggnadsinspektör och ett utlåtande från NTM-centralen.

Nytt om strandlinjebyggande i Larsmofik- och miljöcentralen.

Om du funderar på att bygga en strandlinjekonstruktion lönar det sig att först diskutera med kommunens byggnadsinspek-tör eller miljövårdssekreterare.

SOFIA HELSING

11

Vattentjänstverkets avgifterVattentaxa:

Bruksavgift 1,41 euro/m3

Grundavgift 3,32 euro/poäng och årAnslutningsavgift 105 euro/poängFör ett egnahemshus blir grundavgiften 53,12 euro/år. Anslutningsavgiften för ett egnahemshus är 1680 euro.

Avloppsvattentaxa:

Bruksavgift 2,24 euro/m3

Grundavgift 5,47 euro/poäng årAnslutningsavgift 260 euro/poäng på detaljplanerade områden. På övriga områden fastställs anslutningsavgiften utgående från byggkostnaderna. Fastighetsägare som måste ha pumpbrunn får nedsättning på avgiften med 1300 euro.För ett egnahemshus blir grundavgiften 87,52 euro/år. Anslutningsavgiften för ett egnahemshus på detaljplaneområde är 4160 euro.

Lediga tomter och bostäderTomter:

Planläggningstekniker Thomas Käldström tfn 044-7877 225

Bostäder: Kommunbyggmästare Jarl Rosenberg

tfn 044-7877 222

Se även information om tomter och bostäder på kommunens webbplats www.larsmo.fi

Många tekniska projekt på gångI höst har Päronvägen och Pärongränden på Storström-men samt Ryssjegränden i Bosund färdigställts. Bygg-nadsentreprenörer på dessa har varit AJ Contract och J&B Vikström.

På be läg gningss idan har Plommonvägen, Assarskärs-vägens lätta trafikleder på Storströmmen och den lätta trafikleden mellan Rivägen och Kuljasgränden samt Gen-vägen på Holm detaljplane-område asfalterats. Dessutom har reparationer utförts på de gatuavsnitt där vägytan har varit i dåligt skick och på de ställen där Energiverket har gjort nya kabeldragningar.

När det gäller vatten och av-lopp har vatten- och avlopps-ledningar byggts utmed Pä-ronvägen och Pärongränden. På Risöhäll fortsätter arbetet ännu med utbyggnaden av avloppet för glesbygden.

Kameraövervakning

På fastighetssidan har un-derhållsarbeten vad gäller fastigheter och områden ut-förts under sommarhalvåret. Det som kan nämnas är att utbyggnaden av kameraöver-vakning fortsätter och nu har även kameror installerats vid Holm fritidsgård.

På Köpmanholmen har arbe-tet med att förnya toaletterna och bygga en tryckavlopps-

ledning startat efter att NTM-centralen beviljat bidrag. För-sta etappen har varit att sänka ned en tryckavloppsledning på sjöbotten mellan småbåts-hamnen på fastlandet och Köpmanholmen och montera en avloppspumpstation på holmen. Från Köpmanhol-men pumpas allt avloppsvat-ten sen vidare till en avlopp-stank som grävs ned vid småbåtshamnen på fastlandet. Avloppstanken kommer sen att tömmas regelbundet och innehållet förs till reningsver-ket. Ombyggnadsarbetet med toaletterna utförs på våren 2013 och projektet skall vara klart inför säsongen 2013. Bidraget som NTM-centralen beviljat uppgår till 70 procent av anläggningskostnaderna.

Gatu- och vägprojekt

Under inkommande år byggs Svangränden på Risöhäll och sista etappen av Havtorns-vägen på Storströmmen. På Furuholmen byggs Furugrän-den. I Holm byggs Lassåkers-gränden. På Viken byggs den andra etappen av Vikvägen och Vikstigen. Omkörnings-filen vid Gammelhagen och den lätta trafikleden utmed Kackurvägen kan byggas först när vägförvaltningen har god-känt alla planer.

Under nästa år har Ströms-holms enskilda väglag lämnat in en anhållan om grundför-

bättring av Svedevägen till tek-niska nämnden som i sin tur förordat anhållan och skickat in ansökan om statsbidrag för förbättring av enskild väg till NTM-centralen. Kostnadsför-slaget ligger på 72.800 euro. Ifall statsbidrag erhålls inleds grundförbättringsarbetet. Beläggningar av gator fortsät-

ter även nästa år. Ryssjevägen på Bosund detaljplan, Gran-vägen på Gammelhagens in-dustriområde, Granitvägen och Granitgränden på Hannula detaljplan asfalteras. Den lätta trafikleden utmed Kackur-vägen i Holm samt omkör-ningsfilen vid Gammelhagen beläggs. På Storströmmen asfalteras Päronvägen och

Pärongränden. När det gäl-ler vatten och avlopp byggs ledningar ut samtidigt med ga-tubyggandet. Dessutom finns budgetmedel för utbyggnad av avlopp utmed Risö- Hannula-området ifall gårdsägarna är in-tresserade av att ansluta sig till det kommunala avloppsnätet.

JARL ROSENBERG

Granitvägen 1. De nio nyproducerade hyreslägenheterna på Hannula området är nu alla uthyrda.

Avloppspumpstation. Från Köpmanholmen pumpas nu avloppsvattnet till avloppstanken på fastlandet.

Båtägare/villaägare!Visa varsamhet vid aktivitet i när-heten av sjödragna vattenledningar och elkablar.

Ge akt på skyltar.

12

Avloppsnätet byggs ut i kommunenSenast 15.3.2016 skall alla fastigheter ha ordnat avlopps-vattenreningen enligt förord-ningen om behandling av hushållsavloppsvatten på om-råden utanför avloppsnätet.

Enligt kommunens strategi skall det kommunala avlopps-ledningsnätet byggas ut till de områden där det är ekono-miskt vettigt. För att erhålla rimliga anslutningsavgifter är det i de flesta fall nödvändigt att erhålla bidrag från NTM-centralen för projektet.

Utbyggnaden av avlopp till Kackur är slutfört och ut-byggnaden av avlopp på Risö-häll pågår som bäst och skall vara slutfört vid årsskiftet. För dessa projekt har bidrag erhållits. Nästa område i tur är Risö-Hannula. Bidrag för projektet sökts redan år 2011. Inget bidrag erhölls varför

ansökan förnyas detta år. Erhålles bidrag kan projektet påbörjas nästa år.

Framtida projekt

Övriga projekt som finns med i kommunens ekonomiplan är utbyggnad av avlopp i Grev och till Finnäs år 2014 och till Västerby och Brännbacka år 2015. Tidtabellen påverkas förstås av när bidrag erhål-les för ändamålet. En annan förutsättning är att minst 70 procent av fastighetsägarna på det aktuella området an-sluter sig genast efter det att avloppsledningsnätet ut-byggts.

Inom ramen för projektet Bra avlopp i Eugmo har under året uppgjorts över-siktsplaner och kostnadsbe-räkningar för utbyggnad av kommunalt avlopp utmed

Fränsviksvägen och Björn-viksvägen i anslutning till Vikens detaljplaneområde samt i Bosund vid Svennas-

minnet och Kaptens. Infor-mationstillfälle kommer att ordnas under våren 2013 för gårdsägarna på de berörda

områdena för att kartlägga intresset för en utbyggnad.

BJARNE HÄGGMAN

Kommunalt avlopp. Utbyggnaden av avloppsledningsnätet på Risöhäll framskrider i planerad takt.

Nya gator och bostadsområden i LarsmoUnder sommaren har nya ga-tor byggts på planeområden i Larsmo kommun för att ge möjlighet att bosätta sig i kommunen. I oktober månad öppnades Päronvägen och Pärongränden på Storström-mens detaljplaneområde. To-talt rör det sig om sju kommu-nala bostadstomter samt två radhustomter som är ämnade som hyresbostäder. I skri-vande stund i mitten av no-vember finns det några tomter kvar som inte är reserverade. Kvar finns Äppelvägen och Äppelgränden på Storström-mens detaljplaneområde att förverkliga i ett senare skede.

Murmästar

Under sommaren har en ny baskarta framställts i Bosund för att ge möjlighet att påbör-ja planeringen av Murmästar området. Området kommer att planeras i olika etapper och en idéskiss över hela området där konsulter har möjlighet att ge sin helhets-syn på planeområdet. I första skedet är tanken att förtäta den befintliga bebyggelsen och bygga ut kommunaltek-niken. Under vårvintern kan förhoppningsvis planeringen inledas på första etappen av Murmästarområdet påbörjas.

Går planeringen enligt tidta-bellen finns det nya bostads-tomter på Murmästarområdet efter att kommunaltekniken har byggts ut under hösten 2014.

På Furuholmen kommer Fu-rugränden att byggas under år 2013. På området kommer tre kommunala bostadstomter att bli tillgänliga under slutet av år 2013. Närheten till Jakob-stads centrum och vattnet gör att tomterna kommer att vara attraktiva.

THOMAS KÄLDSTRÖM Furugränden. Tre kommunala bostadstomter blir tillgängliga på Furuholmen under slutet av år 2013.

Murmästar. Området planeras och tas ibruk i olika etapper. Storströmmen. Nya vägar och bostadstomter har öppnats i höst.

13

Unga Teatern på turné till LarsmoUnder fritidsveckorna på hös-ten stod biblioteket för ett uppskattat program för såväl yngre som äldre barn.

Unga Teaterns pjäs ”Den fula ankungen” visades i Cronhjelm-skolan på förmiddagen och i Bosund skola på eftermiddagen den 18 oktober. Pjäsen sågs av ca 150 barn och vuxna vid Cronhjelmskolan. Till Bosund skola kom ca 90 barn och vuxna för att följa med den fula ankungens utveckling från ful ankunge till vacker svan.

Den ständigt aktuella pjäsen tilltalade den unga publiken som mycket aktivt deltog i berättelsen. Teman om utan-förskap, mobbning och brist på självkänsla är tyvärr lika aktuella idag som för över 150 år sedan när H. C. Andersen skrev sagan som fängslat så många genera-tioner. För den vuxne åskådaren

var det finstämda budskapet om ”allas rätt att vara sig själva” den största behållningen av pjäsen. Det är lätt att förstå varför Unga Teatern fick utmärkelsen Årets teater i Finland för ett par år sedan!

Eftersom barnteater är så upp-skattat i Larsmo har vi från biblioteket redan bokat in en barnteaterpjäs till inkommande fritidsveckor på våren. Gu-nilla Bergström är författaren som står bakom de fyra kända Alfons-böcker som vårens pjäs baserar sig på. Pjäsen är rolig och barnvänlig och en speciell Alfons-stämning utlovas.

Reservera redan nu 26.2 2013 för barnteatern ”Alfons och Mållgan” med Anders Grön-roos, även känd som Apan Anders, i en av rollerna.

BEATRICE VILLMAN

Berghagen, Lasse: FlakmopedistenDen charmige och folkkäre kändisens första bok. Ömsinta ungdomsminnen blandade med skrönor och berättelser från släktgården i Dalarna.

Gardell, Jonas: Torka aldrig tårar utan handskarFörsta delen i en planerad trilogi. Boken handlar om när aids kom till Sverige under 80�talet. En gripande och tankeväckande läsning om när unga män plötsligt började insjukna, tyna och dö bort. Jag är en av de som överlevde, säger Gardell…

Hannah, Kristin: NattvägenJude Farradays son Zach förälskar sig i Lexi, en flicka med trassligt förflutet. Den överbeskyddande mamman Jude tappar fotfästet. Här gestaltar författaren en familj under en period som kanske är den mest slitsamma i många familjer: tonårstiden.

Höglund, Elisabet: Nattens änglarÅr 2011 fick den kända journalisten och TV�profilen Elisabet H. diagnosen cancer. I denna bok berättar hon dramatiskt och självutlämnande om sin kamp mot döden. Författaren beskriver också sjukvårdens brister i form av underbemanning och felbedömningar av läkare.

Kepler, Lars: SandmannenEfter de enorma succéerna med Hypnotisören, Paganinikontraktet och Eldvittnet kommer Kepler ut med sin fjärde kriminalroman. En välskriven sträckläsningsdeckare i världsklass.

Korkea-Aho, Kaj: Gräset är mörkare på andra sidanEn stark och skrämmande roman om några österbottniska barndomsvänner. Benjamins fästmö dör i en bilolycka och vid begravningen tvingas vännerna möta det förflutna och varandra. Begär och hemligheter är sammantvinnade i denna uppväxthistoria, thriller och rysare.

Niemi, Mikael: FallvattenEfter ett ihärdigt regnande hela hösten brister kraftverkens vattenmagasin i Luleälven och en enorm flodvåg sveper fram och förändrar livet för invånarna för alltid. En svensk katastrofroman som med sitt tempo och sin intensitet tar andan ur läsaren.

Olin, K-G: BrännvinskrigetNär förbudslagen infördes i Finland 1919 var målsättningen att torrlägga samhället på all sprit. Effekten blev den rakt motsatta. ”Kriget” mellan smugglarligorna och myndigheterna höll på att förvandla landet till en polisstat. En intressant bok som synliggör förbudstiden i Finlands historia.

MIKAELA RISKA-LASSILA

Boktips inför vintern

BIBLIOTEKETS ÖPPETTIDER

Huvudbiblioteket

Måndag 13-20Tisdag 12-19Onsdag 16-19Torsdag 12-19Fredag 12-18

Bosund bibliotek

Måndag 12-19Tisdag 09-16Torsdag 12-19Fredag 10-16

Sångtexter och noter

Visste du, att du även kan söka noter och sångtexter i bibliote-kets databas? Biblioteket registrerar utöver själva sångboken också enskilda sånger och melodier ur sångboken i sin data-bas, just för att du ska kunna hitta den melodi du är ute efter. När du söker på en viss sångtitel får du en hänvisning till vilken eller vilka sångböcker melodin finns i och du kan sedan låna hem sångboken du behöver. Söktjänsten fungerar endast när du är på plats i biblioteket, inte via webbiblioteket. Även melo-dier på CD-skivor eller kassetter är sökbara, ifall du är på jakt efter en viss melodi och vill veta hur den låter i inspelad form.

MAJ-INGRID GRANQVIST

14

Klubbverksamhet i Bosund skolaDet sjuder av liv i Bosund skola även på eftermiddagar och kväl-lar när drygt 170 barn deltar i skolans olika fritidsklubbar. Klubbverksamheten som defi-nieras i lagen om grundläggan-de utbildning och i läroplanen är möjlig tack vare kommunal och statlig finansiering. Skolans klubbverksamhet är avgiftsfri och frivillig för eleverna.

Statligt stöd

Utbildningsstyrelsen utlyser årligen bidraget för klubbverk-samhet och för år 2012-1013 beviljades igen statligt stöd om 30 000 euro för skolornas klubbverksamhet i Larsmo.

Syftet

Syftet med klubbarna är bland annat att ge möjlighet till posi-tiv växelverkan mellan vuxna och barn, att utveckla sociala färdigheter, kreativt handlande och tänkande, att stödja intres-sen och främja positiva syssel-sättningar samt att ge känslan av att lyckas.

Något för alla

Bland läsårets nio klubbar finns det något för var och en, allt från den populära scrapbooking- och legoklub-ben till gymnastikklubb och ”Suomea leikkimällä” för de yngsta eleverna. Två bollklub-bar, dansklubb och pysselklubb är andra roliga klubbar för både pojkar och flickor. Man kan även ägna sig åt att spela sällskapsspel varje torsdag i klubben ”Afrikas stjärna”.

Själva klubburvalet har skett på basis av elevernas egna förslag. Eftersom eleverna var ytterst kreativa, gällde det för den klubbansvarige läraren att välja bland ett trettiotal olika förslag för att få ett så varie-rande klubbutbud som möjligt. En del förslag var inte möj-liga att genomföra på grund av utrymmesskäl eller andra omständigheter. Att ordna en godisklubb i vår godisfria skola var till exempel inte ett alterna-tiv! Flera av klubbarna lockade så många att deltagarna delats i två grupper och barnen deltar varannan vecka. Detta för att alla som vill ska ha samma möjlighet att vara med. Klubbarna är även riktade till olika åldrar enligt barnens

egna, samt klubbledarnas, önskemål. Den klubbansvariga lärarens uppgift har varit att koordinera verksamheten och att leta efter lämpliga ledare till realistiska klubbförslag. Tider och dagar har anpassats så att de i mån av möjlighet kan kombineras med elevernas läsordningar samt utrymmen och ledarnas önskemål.

Flera av skolans lärare fung-erar som klubbledare, men även andra 18 år fyllda le-dare utifrån har anställts. Såväl barn, som föräldrar och lärare är mycket glada för att barnen kan tillbringa fritiden på ett positivt sätt i skolans klubbverksamhet.

BIRGITTE FAGERSTRÖMPysselklubben. Erik Björkström visar upp två larver som han tillverkat i klubben för årskurserna 1-3.

Dansklubben. Här tar Maja och Mathilda Svenfelt ut rörelserna i Eric Saades svängiga ”Popular” i den populära klubben för årskurs 3�6.

UppsökandeUNGDOMSARBETE

Åsa Lund050-3765660asa.lund@kokkotyo.fi

Sofia Renlund0400-7816115

sofia@aftereight.fi

DU- är 15-29 år- har slutfört grundskolan men är utan studieplats- har avbrutit dina studier eller militärtjänst- söker meningsfulla aktiviteter- är intresserad av studier, arbetsplats eller arbetspraktik- funderar om ungdomsgarantin gäller dig- vet inte vad du vill göra- känner någon annan i behov av vägledning

KONTAKTA OSS- du hittar oss vid Musikcafé After Eight, Storgatan 6, Jakobstad Uppsökande Jakobstadsregionen

15

Elevkårsverksamhet i Näs skolaVi vill i Näs skola utveckla den demokratiska kulturen, därför har vi valt att starta en elevkår med elevkårs-styrelse. Vi vill lära eleverna att vara aktiva, initiativrika och ta ansvar för skolmiljön. Elevkårsverksamheten är ett effektivt medel för att ge eleverna möjlighet att höja trivseln i skolan.

Elevkårens främsta syfte är att fungera som en länk mel lan lärare och elever . Elevkåren lär eleverna hur den demokratiska proces-sen fungerar och låter dem påverka beslut som gäller dem själva.

Elevkårsval

Vi har i september haf t vårt första elevkårsval och eleverna i skolan har röstat fram elevkårsstyrelsemedlem-mar från klass 1-6. Styrelsen består av 9 representanter och inom styrelsen väljs en ordförande, sekreterare och en informatör. Läraren An-nika Häggblom fungerar som lärarrepresentant i elevkårs-

Representativ demokrati. Medlemmarna i elevkårsstyrelsen hoppas kunna uppmuntra till aktivt deltagande och samarbete mellan de olika aktörerna i skolan.

styrelsen. Styrelsen har möte var tredje vecka fram ti l l september 2013 när det blir nyval.

Till styrelsens uppgifter hör att leda och samordna elevkå-rens verksamhet. De skall

behandla ärenden som tas upp av elever, föräldrar och andra som arbetar för skolan. Styrelsen kan också komma med idéer och bereda förslag till lärarkåren, rektorn, Hem- och Skolaföreningen och direktionen.

Nya ordningsregler

Elevkårsstyrelsen har redan hunnit ha några möten. I styrelsen har vi bland annat omarbetat skolans ordnings-regler tillsammans med lärar-na och satt upp en idélåda dit

eleverna i skolan kan skriva idéer och tips på hur vi kan förbättra skolan. Vi lärare tror på det här och eleverna är mycket positiva.

ANNIKA HÄGGBLOM

Behöver vi regler för våra barn eller skall de försöka lista ut på egen hand vad som är rätt eller fel, vad som är bra eller dåligt. Barn och ungdomar som är fulla av energi, är beredda att prova på saker för att få erfarenhet och kunna utvecklas. Ibland blir det fel då de märker att det de gjort inte var riktigt så som de hade tänkt sig.

Det är föräldrarna som ansvarar för att uppfostran skall bli så bra som möjligt och på detta sätt motverka att barnet utvecklar ett negativt beteende. Ibland glöms det bort att barn är barn tills de fyller 18 år. Det finns idag en hel del barn som inte har några regler för hemkomsttider och det händer sig att man ser 12 åringar som ännu är ute efter klockan 22.00 på vardagar, för att inte tala om helger. Ett barn har ingen orsak att vara ute på nätterna efter att butiker och annan verksamhet har stängts. Därför borde föräldrarna komma överens med varandra när barnen skall vara hemma. En gemensam faktor för en stor del av de som fastnat i missbruk

av alkohol och droger har varit att de inte behövt eller haft regler att följa. De har anammat en egen modell och ingen har funnits som berättat eller tagit itu med problemen när de dyker upp. Det händer också att barn har tillåtelse av föräldrarna att röka tobak re-dan vid 15 års ålder och det har till och med, otroligt nog kunnat vara föräldern som gett tobaken till barnet.

Viktigaste idag fastän föräldrar har långa dagar är att man hinner bry sig och ser till att barnen har regler och förstår varför man har dem. De är till för barnens bästa och det är föräldrarnas ansvar att orka bry sig och vara aktiv. Skolan, föreningar och andra vuxna stöder denna uppfostran och därför ar det viktigt att alla har samma regler och se till att de följs.

Jag är orolig för hur det kommer att gå och därför skulle jag vilja att utöver skolan skulle föräldrar träffas och komma överens om vilka regler som gäller.

KAJ NYMAN

Föräldrar och ansvarVälkommen till Wasa Teater!

EN HANDELSRESANDES DÖDav Arthur MillerEn av den moderna teater-historiens mest älskade verk.Temat i pjäsen är som taget ur dagens verklighet medfalska bilder om framgång och ett desperat upprätthållandeav kulisserna.I huvudrollen som Willy Loman ser vi Erik Kiviniemi.

LÖRDAG 16.2.2013Avfärd från kommungården kl. 16.45.Bokningar kan göras till kommu-nens växel fr.o.m. 2.1.2013.

Kulturbyrån

16

Projekt Paddling för 7 Broars Skärgård som inleddes i juli år 2010 pågår till och med den första augusti år 2013. I somras kom paddlingskartan del 1 ut. Kartan täcker skär-gårdsområdet mellan Lochteå i norr till Oravaisfjärden i söder. Del 2 som omfattar insjöar, åar och älvar är nu så gott som färdig och kan levereras från tryckeriet före årsskiftet.

Paddlingskartorna för navi-gering är avsedda att ha med sig på sjön. De är vattentåliga och i skalan 1:50 000. Bägge kartorna är inbundna med spiral, har 8 kartsidor i A3 storlek, med andra ord lämplig att ha på däck eller i famnen på kapellet då man paddlar. Även andra än paddlare kan ha nytta av kartan vid sökande efter rastplatser, båthamnar eller lämplig startplats för en båttur. Platserna på kartan är försedda med symboler och är numrerade. Noggrannare uppgifter kan fås från text-delen.

Kartbeställning

Kartorna kan beställas mot postnings och hanteringsav-gift från info@botniacanoe.fi eller per telefon 0503724475. Kartorna kommer också att finnas tillgängliga via en egen portal varifrån de också kan skrivas ut eller laddas ner. I

Larsmo distribueras kartan även via fritidsbyrån som mottagit 100 st. kartor av projekt paddling.

Rastplatser

Några rastplatser i skärgår-den skall också ännu ses över och ytterl igare förbättras med åtgärder som befrämjar paddling. Bland annat sker förbättringar i Larsmo vid fyra rastplatser, Hebenetta, Rummelgrundet, Prästhol-men och Brunos. Arbetet vid rastplatserna sker i samarbete mellan paddlingsprojektet, Håll Skärgården Ren och för-eningen Skärgårdsrådet.

Stugportal

Inom projekt paddling ingår även ett mindre delprojekt, skapandet av en stugportal. Då det finns stort behov av information om uthyrnings-bara stugor öppnas stugpor-talen i slutet av året, portalen informerar på tre språk. Den här por talen med stugin-formation publiceras på 7 Broars webbplats. Närmare ett 30-tal stugor kommer att presenteras i stugportalen. Finns ytterligare intresserade stugägare som vill göra re-klam för sin uthyrningsstuga kan kontakt snarast tas med projektet.

LEIF LUNABBA

Projekt paddling på slutrakan

En ny termin för scoutingen i Kackur har dragit i gång. Av-delningen Larsmo vågbrytare samlar ca 35 scouter och 12 ledare varje vecka. Scouterna som samlas är i varierande åld-rar, från ca 7 till 17 år. Att vara scout är att få lära sig en massa saker som vi kanske annars inte skulle ha lärt oss.

Scouterna lär sig bl.a. att klä sig så att kylan stängs ute utan att bli svettiga. Att göra upp eld på ett rätt och säkert sätt vid olika förhållanden, och att koka mat under primitiva förhållanden. Att inte skräpa ned och att ta vara på natur-resurserna på ett hållbart sätt är också viktigt. Det finns mycket jag skulle kunna räkna

upp som en scout lär sig men det beror också på det egna intresset vad man faktiskt lär. Som scoutledare tycker jag att det viktigaste scouterna och jag själv som ledare får lära mig, är att ta hand om och bry sig om varandra. Att visa respekt både för människor och natur. Vi som är ledare får också ifrågasätta vårt eget liv. Fundera på om vi lever som vi lär och vad som är viktigt för oss. När vi får dela med oss av våra erfarenheter och se att dagens barn och ungdom inte alls är hopplös utan vill lära sig och engagera sig, då värms hjärtat. Det är ett privilegium att få vara scoutledare!

DANIEL VICTORZON Hajkhelg i Posio, Lappland. Några scoutledare på väg upp för kummelfältet mot det frusna vattenfallet.

Scouting ger färdigheter för livet

17

Företag med hobbyverksamhet Vi är fyra närvårdarstuderan-de som fick i uppgift från sko-lan att starta ett företag som en del av vår utbildningen till närvårdare. Efter en hel del planering och kontakt med Larsmo kommun, Fritids-byrån, där vi alla var vi inne på samma linje, ville vi göra något för de funktionshindra-de barnen i kommunen. Vi som jobbar med klubbföreta-get är Emilia Hjulfors, Ellen Snellman, Lena Vähäkangas och Nina Vähäkangas.

Vår målsättning med före-tagsprojektet var att starta ett företag som erbjuder hobby- och fritidsverksamhet för de barn i åldersgruppen 7-15 år som inte kan delta i kommu-nens eller föreningars övriga verksamhet. Vi träffas nu i Furuholmens fritidsgård va-rannan torsdag. Programmet under kvällarna är vanligtvis

att vi leker och är kreativa både inomhus och utom-hus. Under de två timmar vi träffas hinner vi med mycket roligt, vi bakar, pysslar och är ute eller gör något annat.

Även om verksamheten i samarbete med fritidsbyrån startats som ett utbildnings-företag och skolprojekt så har det hela blivit till något som vi alla brinner för och vill

fortsätta med så länge det är möjligt. Finns det barn- och unga som vill komma med i verksamheten så kontakta oss per tfn 050-4304651. Mer information hittas också om

vårt projekt på Facebook, Du&Jag UF, och duochjaguf.blogspot.fi

EMILIA HJULFORS

Kreativ företagsverksamhet. Du&Jag UF erbjuder fritids� och hobbyveksamhet för unga i åldern 7 � 15 år i behov av litet extra stöd.

Folkhälsan i Larsmo vill upp-muntra alla larsmobor till god hälsa, varierande motion och sunda levnadsvanor. Med tanke på motion samlar vat-tengymnastiken vid Östanlid denna vinter många aktiva deltagare. �ngre och äldre, män som kvinnor, finns med i tre olika grupper med tju-gotalet anmälda i varje vat-tengymnastikgrupp.

Simbassängens 32-gradiga vatten är ett lämpligt och behagligt element för envar. Vattengymnastik som så-dan förbättrar konditionen, balansen, uthålligheten och koordinationen. Att utföra rörelser i vattnet ger även ökad styrka i kroppens alla muskler och leder. Därtill kan även nämnas den trevliga sociala samvaro, som uppstår i gruppen, både då det gäller träningen i bassängen liksom de givande diskussionerna i bastun efteråt. Vattengymnastik är en fin motionsform även för ova-na motionärer. Många som känner sig tunga och klum-piga vid vissa rörelser på land upplever sig lätta och smidiga, till och med nästan

graciösa i vattnet. Människans vikt i vattnet är nämligen en-bart cirka 15 procent av den verkliga kroppsvikten.

Ann-Sofi Haglund, som drar Folkhälsans vattengymnastik varje lördag, berättar att det är ett positivt och glatt gäng som möter upp den tidiga morgonen t i l l trots. Hon byg ger upp s i t t prog ram med tanke på att kroppens muskler i rygg, mage, armar och ben ska få en ordentlig träningsomgång. Hon be-rättar också, att risken för skador vid vattengymnastik är minimal och att det är en träningsform som också lämpar sig för den som ej är simkunnig eller annars upple-ver en viss osäkerhet i vattnet. Eftersom vattendjupet är va-rierande kan man som osäker välja att röra sig vid en grun-dare vattennivå. Ann-Sofi påpekar även, att träningsvärk är mindre påtaglig efter ett vattengymnastikpass.

Sammanfattningsvis kan sä-gas, att vattengymnastik är en trevlig motionsform i en trevlig miljö.

SONJA RANTAMÄKI

Vattengymnastik

I höstas startades en ny tjej-grupp i Bosund fritidsgård. Från tidigare ordnas verksam-hetsformen i fritidsbyråns och Folkhälsans regi i Furuhol-mens fritidsgård men intresset för att starta upp den här typen av verksamheten fanns nu även bland ungdomarna i Bosund.

Gruppen samlas två timmar

Tjejgruppsverksamhet nu även i Bosund

varje vecka. I tjejgruppen del-tar 9 flickor som går i årskurs 7.

Tanken med verksamheten är bland annat att stärka tjejerna som individer. Målet med vår grupp är att vi skall bli ett sam-mansvetsat gäng där alla kan vara sig själva. Oavsett om man haft en bra eller dålig dag skall man kunna delta.

Flickorna har haft ansvar för varsin kväll där de själva fått bestämma programmet. Un-der hösten har vi bakat mas-sor, diskuterat, fotograferat, pysslat och lekt. Innan julen skall vi hinna pyssla julkort, scrapbooka och baka pep-parkakor.

PAULINA SVENFELT

Tjejgrupp i Bosund. Verksamheten är en metod där ledaren väver samman deltagarnas behov och erfarenheter till ett utvecklande och positivt engagemang för tonårsflickor.

18

MotionssalenHolm fritidsgård

Över 930 personliga hyresavtal har redan ingåtts

Åldersgräns är 15 år!

Priser:

1 månad 10 euro 3 månader 25 euro 6 månader 45 euro 12 månader 80 euro

Öppet:Dagligen kl 08 - 22

Personligt månadsavtal/årsavtal görs vid fritidsbyrån eller vid

kommunkansliets info.

Söker du efter äventyr be-höver du inte söka länge. Det finns inte bara på höga höjder eller farliga platser. Den finns också i det okända bakom dina rädslor och utan-för dina rutiner. Där väntar det på dig. Vi människor är byggda att tampas med det okända. Varje steg bortom din komfortzon är ett steg värt att ta. Sådana steg har tio elever gjort i Näs skola en gång i veckan på en äventyrs-klubb var vi ständigt söker efter nya erfarenheter.

Äventyrsklubb

Klubben startade i oktober som ett projektarrangemang i fritidsbyråns regi och på den tiden har vi gjort både ett och annat. Även i att leka med varandra kan man finna äventyr. Det var just detta vi gjorde första träffen med oli-ka uppgifter och utmaningar för gruppen. Vi hade kul tillsammans och äventyrs-klubben hade fått en kanon start! Frågor bombades om kommande program och jag avslöjade att vi skulle göra musikinstrument av kohorn. Detta såg de fram emot med spänning, likaså jag. Tekni-ken var ny även för mig men jag tog risken att testa det i alla fall. Vi försökte men

fick inte våra instrument att fungera. Hade vi misslyckats att skapa ett äventyr? Svaret är nej. När vi skulle göra våra egna tändstål var vi mera framgångsrika. Vi formade handtagen med borr, slip och såg för att sedan limma fast dem i ”magnesium pinnar”. En fotbollsmatch och en halvtimme senare var vi alla ute och testade våra tändstål på ett säkert område.

Geocaching

Ett av våra äventyr har varit ett mera renodlat, traditio-nellt äventyr som började i cykelsadeln och slutade kring en lägereld med grill-korv vid Molnviken. Under färden sökte vi skatter som var gömda på rutten. Skatt-kartorna, koordinaterna, till dessas gömmor tog vi ner från nätet på adressen www.geocaching.com för att sedan ge oss ut på själva jakten. Vi sökte på två ställen men fick nöja oss med att hitta endast den ena gömman. Vi hade hur som helst hittat den viktigaste skatten, lekgläd-jen. Här är en funnen skatt i nöjda jägares händer!

Äventyrspedagogik

Att växa och utvecklas som

människa är grundtanken med äventyrspedagogik, helt enkelt att skapa möjligheter för unga att växa i sociala och praktiska färdigheter. I form av klubbverksamhet med olika äventyrsmetoder formas en grupp som frigör kreativa resurser, fantasi och engagemang i kombination med rörelse och fysisk ak-tivitet. Äventyrspedagogik som klubbkoncept har alla möj l igheter at t växa och engagera många ungdomar.

KRISTOFFER NYLUND

Dags för nya äventyr i Larsmo

Äventyrare. Olika grupper har i höst deltagit i äventyrsklubb och lärt sig grunderna i geocaching.

Med regionbiljetten kan du under biljettens giltighetstid resa obegränsat med reguljära bussturer inom de till regionbiljetten hörande kommunernas område.

Regionbiljettens pris subventioneras och fastställs av hemkommunen.

Pris: 75 euro från och med den 1.1.2013

Regionbiljetten gäller inom kommunerna Karleby, Kronoby, Larsmo, Pedersöre, Ja-kobstad, Nykarleby, Vörå.

Regionbiljett för pendlare

När du köper en regionbiljett ska du bestyrka din identitet och underteckna ett försäljningsverifikat med anvisningar och villkor för regionbiljetten.

Mer infowww.matkahuolto.fi

LARSMO - EUGMOPENSIONÄRSFÖRENING

- ca 350 aktiva medlemmar- verkar för medlemmarnas sociala

och kulturella intressen- föredrags-, diskussions-

och underhållningstillfällen- månatliga träffar med programinslag- resor, exkursioner och teaterbesök

Kontakta gärna föreningens ordförande:Jan Sundström, 050-5923181

www.spfpension.fi

19

Årskurs sex på resa till år 1942Eleverna från årskurs sex i kommunens skolor företog under en dag i september en tidsresa till år 1942. Bjärgas-området utgjorde den tidsen-liga omgivningen. Folket på gården, de vuxna på Bjärgas tog emot eleverna då de kom och gav dem kläder som på-minde om den tid som de skulle möta under resan. År 1942 var vårt land inbegripet i krig med Sovjetunionen. Pap-pa var inkallad i krigstjänst. Mamma ti l lsammans med den äldre generationen och barnen skötte om sysslorna hemma, det som kallades hemmafronten.

Barnen hjälpte till med arbetet på gården. Pojkarna var med då havreåkern skördades. Strömmingen rensades och saltades in för vintern. På vedbacken växte vedhögen som var avsedd för hemmet och för fosterlandet. Flickorna tvättade kläder i tvättstugan vid grytan och tvättbräden. Dukar och lakan manglades i det gemensamma mangel-huset. Med strykjärn, som uppvärmdes på vedspisen blev skjortor och blusar släta och fina. I storstugan bakade flick-orna matbröd och vetelängder i den vedeldade bakugnen och samtidigt kärnades smör för det egna behovet. Köttsoppan

tillreddes i köket. En kalv i fä-huset hade slaktats och därför fanns det lite kött att tillgå. Alla samlades till måltiden och vid matbordet bad man gemensamt bordsbön. Bar-nen måste uppföra sig under måltiden annars blev det en åthutning av farfar.

Farmor och farfar vad tvung-na att ansvara för barnen då mamma cyklade till staden för att försöka köpa lite tyg för kläder åt sina barn. Det var inte någon lätt uppgift eftersom allt var ransonerat. Men då hon bytte smör mot flanelltyg lyckades affärerna till glädje för barnen. Samti-digt hämtade hon hotapulver och nervin åt farfar.

Det mest tragiska som hände var då kyrkoherden kom med dödsbud från krigsfronten. Pappan i granngården hade stupat föregående dag för en fiendekula under de hårda striderna i Fjärrkarelen. Far-mor lovade att hjälpa till så långt som det var möjligt med mat och förnödenheter för de många barnen som mist sin far. Hur skulle det gå med den egna pappan? Ovissheten lättade något då barnen fick skriva ett brev och skicka till pappa i ett paket med mat och kläder.

Men sorgligt var det också att ta avsked av gårdens häst Vivi, som man var tvungen att sända till krigsfronten. Där tjänstgjorde många av landets hästar och alla kom inte till-baka med livet i behåll.

För eleverna och även de vuxna kändes det skönt att på eftermiddagen återvända till det trygga året 2012 då fred råder i landet och till en tid då det finns tillräckligt med mat och kläder åt alla.

KARL-JOHAN FAGERUDD

Smörkärning. Smör finns inte i butiken det måste kärnas hemma i gården och flickorna hjälper till så gott det går.

Havreåkern skördas. Pojken binder en kärv som sedan med andra kärvar bildar en skyl och torkar på åkern innan det blir tröskning.

Det var tidig morgon fredagen den 27:e april när ett gäng förväntansfulla ishockeyspe-lare från nejden skulle åka till Lettlands huvudstad Riga på en 3-dagars turnering, Riga Cup, för 12-åringar. Riga Cup är en av Europas största junior-hockey turneringar med delta-gande lag från närmare 20 län-der. Svanbäcks bussbolag stod för hela researrangemanget åt IFK Lepplax juniorlag där det ingick 5 spelare från Larsmo. Det var Viktor Hiltunen, Alina Strömberg, Kevin Kanckos, Lukas Lindkvist och Viktor Rönnqvist.

Efter en bussresa ner till Hel-singfors gick vi ombord på Tal-links färja där nyfikna j=apaner fotograferade oss och undrade vad som var på gång. Vi stanna-de i Pärnu för den obligatoriska pausen och fortsatte sedan till

Riga dit vi anlände vid 23-tiden. Det blev att snabbt ordna ho-tellrummen åt alla och så i säng. Nästa morgon åkte vi iväg till en ishall som hette Volvo Arena. Våra första motståndare var ett norskt lag som hette Manglerud Star och på eftermiddagen var det EVU, Etelä-Vantaan Urheij-lijat, som stod för motståndet.

Nästa morgon var igen tidig väckning och transport till sam-ma ishall. Dagens första mot-ståndare var ingen mindre än laget Pardaugava från Riga och på eftermiddagen var det Lören-skog från Norge som stod för motståndet, det blev också en kvällsmatch mot Gladiators Ga-lati från Rumänien. Tredje dagen bytte vi ishall och fick uppleva en sliten hall med anor från den gamla sovjettiden. Där mötte vi Leki, Lempäälän Kiekko, och Siddis Hockey från Norge.

Vi hann också med en tur till den medeltida stadsdelen i Riga där vi bland annat fick se vaktombytet vid frihetsmonu-mentet. Vid monumentets topp finns tre stjärnor i en kvinnas hand symboliserande de tre Lettiska provinserna Kurland, Livland och Lettgallen. Alla tyckte att det var stora skillnader

i levnadsstandaren mellan rika i centrum och fattiga i utkanten av Riga. På tisdagsmorgonen packade vi bussen och började hemfärden. Alla var trötta och nöjda med resan som gick bra ända tills vi kom till Tammer-fors där vi råkade ut för värl-dens snökaos med 100-tals bilar som krockat och slirat av mo-

torvägen, men vår busschaufför Tore körde smidigt förbi alla krockar och vi var hemma mitt i natten för att sedan följande morgon återgå till skoldagen och vardagen. Hela resan och turneringen blev ett fint minne för oss alla som var med.

PETER RÖNNQVIST

Larsmoungdomar på internationella Riga Cup

På turnering. Juniorlaget med flera larsmospelare på väg till Riga och minnen för livet.

20

Välkomnande gästfrihet, barn på väg till skolan som glatt hälsar, nystekta våfflor med brunost, storslagen natur med höga berg och djupa dalar - ja var befinner vi oss om inte i Norge. Fyra tjänstemän från Larsmo besökte Norge under tre intensiva dagar i slutet av augusti. Inom ramen för ad-ministrativt vänortsutbyte som inleddes mellan kommunerna redan år 1994 bekantade vi oss med den Norska kommunalför-valtningen i vår vänort Klaebu. Ett digert program hade sam-manställts av våra värdar i Klaebu kommun och besöket koncentrerades denna gång främst på utbyte av erfarenheter inom skola, dagvård, kultur, fritid och stödverksamheten för personer med drog- och psykiska problem.

Fakta om Klaebu

Antalet invånare i Klaebu kommun överstiger nu 6000. Grannkommunerna är Trond-heim, Malvik, Melhus och Skaun. Kommunens areal är 185 km2, jordbruksarealen är 11 km2, produktiv skog är 85 km2 och inom kommunens gränser finns 256 sjöar eller vattenom-råden och 6 vattenkraftverk. En tredjedel av kommunens areal räknas som vildmark med rikt djurliv och goda jaktområden. Av arbetskraften i Klaebu pend-lar drygt 70 % till arbetsplatser i grannkommunen Trondheim.

Hur gör man hos er?

Vid besök i en kommun i Norge stöter man direkt på en massa nya benämningar. Rådmann är namnet på vår motsvarighet till kommundirektör. Formann-

skap påminner något om vårt kommunstyrelseforum och kommunstyret liknar vårt full-mäktigeorgan. Administrativt fungerar förvaltningen i Klaebu kommun uppdelad i tre sekto-rer; Kultur och bildning, Eko-nomi och kommunalteknik och Hälsa och omsorg med var sin kommunchef som sektorledare. De tre ansvarsområdena har var sitt politiska utskott med sju folkvalda ledamöter. Funktio-nen liknar våra nämnder, men deras utskott fungerar mest som rådgivande organ åt kom-munstyret, med 23 medlemmar, där sedan de flesta besluten görs. Plats i formannskapet och utskott förutsätter folkvalt medlemskap i kommunstyret. Sammanträdena i kommunsty-ret tar vanligtvis 3-6 timmar och inleds alltid kl. 16.00. För den löpande styrningen av kom-munplan, ekonomiplan och mark- och byggnadsplanering m.m. ansvarar formannskapet, som sammanträder varannan vecka kl 09.00. Kommunsty-rets ordförande är även ord-förande för formannskapet som består av nio ledamöter. Kommunstyrets ordförande står i anställningsförhållande till kommunen. Rådmannen i Klaebu är även sektorchef för förvaltningsområdet ekonomi och kommunalteknik.

Personaltätheten i Klaebu är på vissa ansvarsområden större än i Larsmo och överlag är den rent administrativa staben i Klaebu betydligt större än vad vi är vana med i Larsmo. De tre ansvarsområdena stöds även av var sin rådgivare som hjälper administrationspersonalen i utvecklingsarbetet. Den totala personalstyrkan i kommunen

uppgick för närvarande till ca 520 personer. Under de fyra senaste åren hade dock per-sonalstyrkan minskats med ca 60 personer på grund av en svagare ekonomi. Som mest har Klaebu kommun haft över 600 anställda. Kommunhuset i Klaebu har även infört så kallad Front office reception och dör-rar till flera avdelningar var helt stängda efter en del incidenter.

Lära av varandra

Klaebu kommun har även verk-samhetsområden som är mer omfattande än i Larsmo. Kan-ske det mest iögonfallande är att nära 100 % av barnen i dagvårdsålder är i kommunal dagvård. Dagvården i Klaebu arbetar även med flera intres-santa verksamhetsformer och bland annat utomhuspedago-giken är långt driven vid några av deras daghem. I kommunen finns även fyra privata daghem. Den starka nationella kultur-politiken syns även genom att Klaebu kommuns fritids- och kultursektor upprätthåller kul-turskola med över 270 elever. Kulturskolan har linjer för dra-ma, färg och form, experiment-klubb, glaskonst, musikvagga, kulturverkstad, kul mat, kultur arrangemang, musikkår, under-visning i 14 olika instrument samt sånglinje. Årsavgiften i kulturskolan varierade beroende på linje mellan 300 kronor till 1800 kronor. För att erhålla låneinstrument tillkom därtill ett visst antal timmar utförd frivilligverksamhet och med-lemsavgift i korpsföreningen som äger instrumenten, avgiften var nu 1200 kr per år per barn. I det politiskta och ideologiska arbetet kunde också flera klara betoningar ses. Exempelvis äger inte eller ansvarar inte kommu-kommu-nen för vissa typer av kultur- och idrottsanläggningar. Den lokala banken är också djupt involve-rad i olika finansieringsprojekt, ex. den renoverade centralkonst-gräsfotbollsplanen förverkli-gades inom aktiebolagsform. Banken hade förbundit sig att under 40 år stå för en tredjedel av byggkostnaden. Förövrigt fanns flera intressanta grepp på finansiering av anläggningar, bland annat hade en näridrotts-plats med konstgräsplan byggts i fjol i kommundelen Tanem. Den lokala områdesföreningen an-svarade själv för byggandet och invånarna hade själva bekostat

projektet genom att finansiera var sin kvadratmeter av planen. Klaebu kommun hade gett ett litet bidrag till projektet mot-svarande planens mittcirkel! Ut-märkande för Klaebu kommun som administration är också den klara ideologiska linjedragningen. Kommunens ledning och poli-tiker betonar skillnaden mellan närsamhällets ansvar och roll och den kommunala adminis-trationens ansvar och roll. Det här tar sig olika konkreta uttryck som belystes med olika exempel. Terminsavgiften för deltagande i kulturskolan har justerats kraftigt uppåt i takt med att kommunens ekonomi försämrats. Handbolls-sektionen inom Klaebu idrotts-förening ansvarade nu även för simhallens öppethållning för allmänheten mot en blygsam ersättning till föreningen om 50 kronor per ansvarskväll!

Knyta nya kontakter

I diskussioner med våra vär-dar efterlyste också bredare kontaktytor till vänortsutbyte.

Kanske kunde församlingens personal regelbundet ha vän-ortsutbyte. Jaktföreningarna kunde bekanta sig med deras jakt och knyta kontakter. Bya-lagen kunde ha vänortsutbyte med någon områdesförening i Klaebu. Andra verksamhets-former eller grupper och för-eningar kan träffa sina motsva-righeter. Från Musikinstitutet och Arbis kunde personal eller grupper inspireras att möta kolleger vid ex. Kulturskolan i Klaebu och tvärtom. Klaebu kommunens unika dagcen-terverksamhet för personer med alkohol-, narkotika- och mentala problem har inspirerat flera andra kommuner att star-ta likartad verksamhet. Olika möjligheterna fi nns och i mö-öjligheterna finns och i mö-h i mö-tet med kollegor, kulturer och arbetsmodeller kan en tillväxt ske som förnyar arbetsglädjen och arbetsmotivationen. Åk gärna till Klaebu och låt dig inspireras av invånarna och de- invånarna och de-ras engagemang i sin närmiljö.

ARNE BÖHLING

På tur i västerled till Klaebu

På tur. Kommunstyrets ordförande Jarle Martin Gundersen och kultur-chef Kjersti Utne guidade oss en kväll i storslagen natur.

Gräsrotprojekt. Den nya konstgräsplanen i kommundelen Tanem hade betalts av kommuninvånarna själva genom att de finansierade en kvadratmeter per familj eller person.

Instrumentutlämning. Kulturskolan i Klaebu har över 270 elever. Här får två nya elever sina låneinstrument av rektor Ruth Eriksen. Instru-menten ägs av den lokala korpsföreningen.