Läsförståelsearbete i alla ämnen

Hanna Stehagen2014-09-18

Presentation

Hanna Stehagen

• Lärare i svenska och svenska som andraspråk i 7-9 och gymnasiet.

• Författare till Språk i alla ämnen – Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning

Föreläsningens innehåll

• Varför ska vi arbeta med läsförståelse i alla ämnen?

• Vad är läsförståelse och vad påverkar den?• Varför ämnesövergripande och tematiskt

arbete?• Vilka teorier ligger till grund för ett gott

läsförståelsearbete?• Vilka metoder kan jag använda mig av?• Exempel på läsförståelsearbete i praktiken

Läsförståelsearbete i alla ämnen – varför?

• Läsning bör vara föremål för kontinuerlig utveckling pga en ökad mängd avancerade texter under skolårens senare del.

• Alla skolans ämnen har olika texter med sitt specifika syfte, sin specifika uppbyggnad och terminologi.

• Arbetslivet kräver flexibilitet och en förmåga att lära om.

• Ett aktivt samhällsliv kräver en god läsförmåga

Läsförståelse – vad är det?

• ”Läsning är att återskapa en uppfattning om textinnehållet på grundval av identifiering av textens ord och förhandskunskaper om textens begreppsvärld.” (Elbro i Roe, 2014, s. 29 )”

• ”Läsförståelse innebär att utvinna och skapa mening genom att undersöka och interagera med skriven text” (Bråten i Roe, 2014, s. 29)

Vad påverkar läsförståelsen?

• Ordavkodning• Läshastighet och läsflyt• Arbetsminne• Koncentration och uthållighet• Förkunskaper (Om texttyp, ämnet och ämnets

begreppsvärld)• Metakognition och kunskaper om olika

läsförståelsestrategier• Självförtroende, motivation och engagemang

HUR BÖRJAR VI? – OM ÄMNESÖVERGRIPANDE ARBETE, DEN VIKTIGA FÖRFÖRSTÅELSEN OCH HÖGLÄSNING

Läsförståelsearbete i alla ämnen

Varför ämnesövergripande och tematiskt arbete ?

Läsförståelsearbete i ett sammanhang som ska syfta till att …

• Synliggöra mönster och strukturer i samhället• Hjälpa eleven att upptäcka referentiella och kausala samband • Ge eleverna nycklar för att tolka och förstå sin omvärld• Hjälpa eleven se och förstå sin egen plats/del i samhället• Hjälpa eleven se och förstå sitt ansvar för samhället/miljön och dess

utveckling.• Hjälpa eleven förstå allmänmänskliga problem och dilemman.• Synliggöra skillnader och likheter mellan samhällsgrupper, män/kvinnor

och unga/äldre.• Skapa förståelse för processer och skeenden i naturen/samhället i ett

större perspektiv.

Hitta rubriken!• Tankar om framtiden – förr och nu• Om rädslor förr och nu – från antiken till idag• Synen på barn och barndom - förr och nu• Makt, klass och kön under 1789-1921• Att vara ny - Hur är det?• Kön och identitet – om mans- och kvinnoroller

förr och nu• Hur talar vi egentligen? – om språklig variation

hos människor.

Makt, klass och kön under 1789-1921

Läroplanen

Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven …

• utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,

• upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,

• får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang,

• får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,

• successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar, och får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

Läsförståelsearbete i senare delen av skolan

”Användning av förkunskaper, kännedom om och bruk av lässtrategier samt förmåga att kontrollera sin egen läsprocess påverkar läsförståelsen och bör vara centrala element i den fortsatta läsundervisningen.” (Roe, 2014, s. 30)

Den viktiga förförståelsen

”Det är den personliga erfarenheten hos den som ska undervisas som utgör grunden för det pedagogiska arbetet. Därför innebär elevens passivitet att man undervärderar hans personliga erfarenhet, vilket är en dödssynd ur en vetenskaplig synvinkel, eftersom det grundar sig på en felaktig regel, nämligen att läraren är allt och eleven intet.” (Lev Vygotskij i Gärdenfors 2010, s. 151)

Förslag på öppen inledande frågeställning

"Hur skulle man kunna meddela sig om framtiden? Det låg i sakens natur att det var omöjligt. Antingen liknade framtiden nuet, och i så fall skulle den inte lyssna på honom, eller så var den annorlunda, och hans egen situation vore obegriplig." (Ur 1984, s. 12)

Tänk dig samhället om 100 år. Går det egentligen? Det kan vara svårt, för om 100 år lever ingen av oss som sitter i detta rum. Det är istället våra barnbarnsbarn som kommer leva då. Vad är det för samhälle de kommer att leva och bo ,i tänker du? Vad är det för arv vi lämnar över till dem tror du?

Idag får du i uppgift att sätta dig in i denna hisnande tanke om framtiden en stund. Du ska bara kort skriva ner hur du tänker, för att sedan diskutera dina tankar med några kamrater.

Lektionsmål: Ni ska diskutera era tankar om framtiden i grupp. Språkmål: Du redogör för dina tankar om framtiden samt förklarar och motiverar varför du tänker som du gör. Frågeställningar att besvara:Hur tänker du dig vår framtid? Hur tror du det ser det ut om 100 år? Vilka nya möjligheter kommer att finnas? Vilka hot och problem?

En annan …

Hur talar vi? - Språklig variation i SVE01: En diskussion i grupp. Sedan helklass.

1. Varför tror du att man talar olika inom ett och samma språk?

2. Varför tror ni att ni talar som ni gör?3. Vilka personer anser du har påverkat ditt sätt att tala?4. Hur tror du andra uppfattar ditt sätt att tala?5. Har du någon gång upplevt att du blivit negativt/positivt

bemött pga ditt sätt att tala. Berätta.

Cummins fyrfältare

Att bygga broar mellan eleven och texten

Konkret tänkande/Konkret språk/elevens vardags-kunskaper/elevens värld

Abstrakt tänkande/abstrakt språk/textens värld

Vardagsspråk och skolspråk

Illustration: Maria Bjerregaard

SIOP - Sheltered Instruction Observation Protocol

Att planera för läsförståelsearbete.

• utgå från elevernas förförståelse och frågor• Ha tydliga mål med läsningen, t ex lektions- och språkmål• ha en variation av material - bilder, tankekartor, film och text• ge goda möjligheter till interaktion och dialog - med öppna

frågeställningar!• ger rikligt med feedback och återkopplar och bygger vidare på det

eleverna säger.• ser till att begreppen knyts an till elevernas vardagsspråk och synliggör

textens nyckelbegrepp

Om textkopplingar (schemateori)

Lektionsexempel: Kommunismens terror

Syfte: Att förstå hur kritiken mot kommunismen kommer till uttryck i Karin Boyes Kallocain.

1. Vad vet du om kommunismen?2. Varför tror du filmen heter Kommunismens terror och vad kan den tänkas handla om?3. Genomgång av film utifrån nyckelord 4. Avslutande kortskrivning: Vad tyckte du vad mest intressant i film? Vad lärde du dig?

Den viktiga högläsningen

”Menar du att jag ska läsa högt med gymnasieelever? De ska väl kunna läsa själva?!” (sagt av en gymnasielärare i samhällskunskap)

• Ger alla en chans att hänga med!• Textsamtalet – läsgemenskap - läsningen som

en social aktivitet• Metoderna bygger på gemensam läsning.

TRE METODER FÖR LÄSFÖRSTÅELSEARBETE

Läsförståelsearbete i alla ämnen

Reciprok undervisning (Palinscar och Brown)

• Att förutspå – Genre/texttyp, innehåll och språk utifrån titlar, underrubriker, bilder och grafik i texten.

• Att reda ut oklarheter – Ord och begrepp, meningsbyggnad, uppbyggnad, värderingar, syfte, tema, avsändare, röster

• Att ställa frågor på texten – När, vem, var, hur, vad och varför.• Att sammanfatta – ta ut relevant information och organisera

den i t ex text, tankekartor och grafiska modeller.-------• Att skapa inre bilder (Träna eleverna att aktivera sina

minnesbilder): Miljöbeskrivningar, händelser, fenomen och personer.

Att förutspå

Att ställa frågor

• På raderna – övar sökläsning och att finna explicita svar i texten.

• Mellan raderna – övar förmågan att dra slutsatser genom att koppla ihop information från olika delar i texten.

• Bortom raderna - övar förmågan att dra slutsatser utifrån tidigare kunskap och erfarenheter av texter och omvärlden (schemana). Eleven kan analysera, relatera och resonera.

Questioning The Author (Beck et al)

Exempel på frågor:

• Vem är författaren?• Vilket syfte har författaren med sin text?• Varför väljer han eller hon att uttrycka sig så? Hur hade du uttryckt det

för att det ska bli tydligare?• Vad är författarens budskap? Är det tydligt? Hur kan man göra det

tydligare?• Vad vill författaren säga med sin text? Varför skriver hon eller han den?• Vad menar författaren med det? Fick vi ett svar?• Syns författaren i text? Hur? Varför/varför inte?• Vad tycker ni saknas i texten? Vad vill ni lägga till?

Aidan Chambers - Jag undrar ….

Jag undrar …

… om det var något speciellt du gillade i/med texten? Varför?… om det var något du inte gillade och tyckte var problematiskt i/med texten? Varför?… om det var något du tyckte var konstigt eller svårt i/med texten?… om du la märke till några mönster i texten?-------• Vad anser du var viktigast i texten, och varför?• Vad lärde du dig av texten?

Det viktiga textsamtalet

Syftar till att stötta och modellera så att eleverna kan lära sig att…

• förutspå textens innehåll och genre.• reda ut oklarheter som finns i texten.• ställa frågor på texten.• sammanfatta texten utifrån relevant information• se och förstå budskapet i den.• skapa inre bilder av miljöer, händelser och karaktärer/personer.• förstå och se olika texters uppbyggnad och språkliga drag.• läsa kritiskt och se och förstå skribentens/författarens intentioner.• dela med sig av sina tankar och tycka att det är viktigt

Ett lektionsupplägg enligt fyrfältaren

Presentation av

tema: mål och syfte

Inledande frågeställning/brainstor

ming på temat

gemensamt

Text 1: Presentation av text och

klargöra syfte med läsning

och praktiserande

av RU

Gemensam diskussion och enskild skrivuppgift

Frågeställning för att

knyta ihop text 1 och 2 gemensamt

Text 2: Presentation av text och

klargöra syfte med läsning

och praktiserande

av RU

Slutuppgift genreskriv

ande - enskilt

”Att vara ny”1. Vi gör en övning som heter "Ny i skolan". Tänk dig att du kommer ny till en klass. Hur känner du dig? Skriv ner dina svar i din loggbok. Jämför dina svar med en kompis. Ni utvärderar tillsammans: Vad var gemensamt hos er och vad skiljde sig åt? Sedan utvärderar vi och diskuterar tillsammans.

2. Läsning av text 1: läsa artikeln "Ny i klassen? Så blir det lättare." Ur Helsingborgs dagblad (4/9 2011). Högläsning och arbete med lässtrategierna i RU.

3. Diskussion och skrivuppgift 1: Wiktoria och Elliot säger i texten att det är bra att ligga lite lågt i början när man är ny i klassen. Emma, däremot, anser att den som kommer ny ska våga prata och våga visa sin personlighet. Vem tycker du har rätt?

Redogör för din åsikt, argumentera för din uppfattning men diskutera också nackdelen med din åsikt.

Forts. att vara ny

4. Gemensam diskussion utifrån elevernas texter.

5. Att diskutera före läsning av text 2: Känns det likadant för vuxna som för barn och ungdomar att vara nya, tror du? Ja/nej. Varför/varför inte? Motivera ditt svar.

6. Läsning av text 2: läsa artikeln "Tufft att vara ny på jobbet - så gör du för att smälta in" Ur DN 27/2 2014. Högläsning och arbete med lässtrategierna i RU

Slutuppgift: Att vara ny

Liksom Wiktoria och Elliot säger forskaren Samuel West att det är bra att ligga lite lågt i början när man är ny, för att sedan ta mer plats efterhand.

Du har fått en uppgift att skriva en kort krönika till bloggen framtid.se om hur man lyckas med att vara ny i en klass. Du ska basera din krönika på dina egna erfarenheter men också på artikeln om femteklassarna Wiktoria och Elliot och på artikeln om praktikanten Cicilia. Slutligen ska du i din krönika ge 5 tips på hur man lyckas med att vara ny.

Instruktion:1. Inled din text med att berätta hur det var att börja i ny klass för dig. Berätta alltså om dina egna upplevelser och känslor.2. Redogör sedan kort för vad de olika personerna (Eleverna Wiktoria och Elliot, forskaren Samuel West och praktikanten Cicilia) säger i artiklarna om att vara ny och hur man ska vara.3. Diskutera sedan hur du tycker man ska vara utifrån personerna i artiklarna.4. Avsluta med att ge sedan 5 tips på hur du anser man lyckas med att vara ny. Du ska dock basera dina tips både på artiklarna och din egen uppfattning.

Tips på vägen till läsförståelsearbetet

• Läsförståelsearbetet ska vara en naturlig och kontinuerlig del av undervisningen.

• Läraren ska förklara och demonstrera strategierna.

• Eleverna måste praktisera i många olika situationer och med olika texter i alla ämnen.

• Läsning, skrivning och samtal påverkar varandra positivt och ömsesidigt.

Läsförståelsearbete – en lathund

http://hannalar.blogspot.se/2014/08/arbetsgang-for-formativt.html

Tack!Hanna Stehagen – Lärare i svenska och sva för grundskolans senare år och gymnasiet. Språkutvecklare. Författare till Språk i alla ämnen – Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning (2014)

Twitter: @stehagenBlogg: hannalar.blogspot.se Mail: h.stehagen@gmail.com

KällorGärdenfors, Peter (2010) Lusten att förstå. Stockholm: Natur och kulturChambers, Aidan (1996). Böcker inom oss. Om boksamtal. Stockholm: Rabén och Sjögren.Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: StudentlitteraturHägerfelt, Gun (2011). Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: LiberReichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse. Stockholm: Natur och kultur.Roe, Astrid (2014). Läsdidaktik. Lund: GleerupsStehagen, Hanna (2014). Språk i alla ämnen. Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning. Stockholm: Gothia fortbildning ABWestlund (2009). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur och kultur