1

SLUTRAPPORTLEADER OCH FISKEOMRÅDE KUSTLINJEN

7 år och 85 projekt• BONDENS EGEN MARKNAD • ÅLÖ SKÄRGÅRSDHEMMAN• GRÖNA KUSTEN• VANDRINGSVÄGAR OCH

VÅTMARKER FÖR FISK

läs mer om alla våra projekt »

2007

2014

FOTO

: PER

-ERI

K AD

AMSS

ON

2

SLUTRAPPORT FRÅN LEADER OCH FISKEOMRÅDE KUSTLINJEN ÅREN 2007-2014

I den här rapporten får du en glimt av alla de projekt som stöttats av Leader Kustlinjen och av Fiskeområde Kustlinjen under programperioden 2007 – 2013. Kustlinjen omfattar kommunerna Trosa, Nyköping och Oxelösund. Leader stöttar projekt på landsbygden medan Fiskeområdet dessutom har arbetat med tätorten, dvs. Nyköping där Nyköpingsån flyter genom centrum. Totalt (exklusive tätorten Nyköping) bor här cirka 44 000 människor.

Leadermetoden bygger på ett lokalt engagemang där de oli-ka samhällssektorerna ideell, privat och offentlig, tillsammans skapar förutsättningar för en hållbar landsbygdsutveckling. Allemansrätten, äganderätten och samhällsplaneringen sitter vid samma bord.

Ordet Leader är en förkortning av franskans ”Liaison Entre Actions de Dèvelopment de l’Econimie Rurale”. Det betyder ungefär ”samordnade aktiviteter för ekonomisk utveckling på landsbygden”. Fiskeområdet arbetar efter samma princip som Leader.

Trevlig läsning!

När vi människor kan vara med och påverka vår siutation

påverkas vår livskvalitet och självkänsla.

KUSTLINJENSLUTRAPPORT 2014

3

Läs om Leader Kustlinjens utvecklingsstrategi, inriktning på projekten och arbetssätt. Ett arbetssätt som har präglats av viljan att etablera en god samarbetskultur, en ”Leader- anda”, mellan alla samhällsaktörer; offentliga, ideella och privata.

25 miljoner och 85 projekt. Hur har då pengarna använts och fördelats?

n Fisken kommer tillbaka, sakta men säkert

n Den levande Nyköpingsånn Risvasarna vid Krokholmarna

n Levande skärgårdshistoria på Kråmön Kustfiske, från Fifång till till Näve­

kvarn

Rapporten är utgiven av Leader och Fiskeområde Kustlinjen.Kontaktpersoner: Verksamhetsledare Jacqueline Hellsten, tel 070 7256269 Verksamhetsledare Christina Frieberg, tel 070 3962170Produktion: Oliven kommunikationsbyrå, www.oliven.se

Foto: Per Erik Adamsson, Bo Nettelbladt, Privata bilder Texter: Jacqueline Hellsten, Christina Frieberg, Ingmarie Wass, Carin Granlund OlsenGrafisk formgivning: Jessica Stigsdotter AxbergTryck: VITT Grafiska/Trosa Tryckeri 2015

n Eldsjälar och möjliggörare – Kustlinjens bredbandsutveckling

n Ålö är Oxelösunds andra ö i storlek – Ålö Skärgårdshemman

n Allt fler upptäcker Sörmlandskusten – Trosa Express

n En uppskattad mötesplats och handels­plats – Bondens egen marknad

n Hur vill du bo när du blir äldre? – Lagnö seniorboende

n En utflyktsväg nära storstadsbygd – Gröna Kusten

n Här är nästa generation företagare – Studieresa Estland

METOD SID 4-5

STATISTIK SID 6-7

PROJEKT SID 8-17

FISKEOMRÅDET SID 18-26

6

STATISTIK

TURISM

UNGDOM OCH FRITID

NÄRINGSVERKSAMHET

SAMVERKAN*

PARAPLYPROJEKT**

FÖRUNDERSÖKNINGAR

MILJÖ/FRILUFTSLIV

BYGDEUTVECKLING

PROJEKTENS MÅNGFALD

FÖRDELAT PÅ INRIKTNING (SEK)

Turism 8 600 000Bygdeutveckling 3 800 000Förundersökningar 1 500 000Ungdom och fritid 2 000 000Miljö/friluftsliv 2 900 000Näringsverksamhet 1 200 000Drift 5 000 000

Summa 25 000 000

70%

14%

16%

17,611,5

3,53,9

0 5 10 15 20

17,6

3,9

3,5

11,5

TOTAL FINANSIERING, SEK

EU/Stat 17 600 000

LAG-pott 3 900 000

Övrig offentlig 3 500 000

Summa 25 000 000

Privat ideell 11 500 000

TOTALT 36 500 000

KOMMUN BOENDE UTOM TÄTORT

BOENDE INOM TÄTORT

ANTAL BIDRAGS- BERÄTTIGANDE

TROSA 6 198 4 633 10 831OXELÖSUND 291 10 843 11 134NYKÖPING 18 171 31 654 22 096SUMMA 24 660 47 121 44 061

* Samverkan med andra Leaderområden gäller turism. ** Paraplyerna kopplas till Ungdomar, Förundersökningar

och Bygdeutveckling

4

EN METOD FÖR LOKALT LEDD UTVECKLING

Leader är en metod för lokalt ledd utveckling som organiseras i ett geografiskt avgränsat landsbygdsområde av en ideell förening. Leader Kustlinjen formade sin egen utvecklingsstrategi med utgångspunkt från områdets behov och förut-sättningar. Strategin togs fram i en bred process bland engagerade människor, föreningar och kommuner i området.

Pengar för verksamheten har kommit dels från EU:s landsbygdsfond, dels från svenska staten, kommunerna i området och andra statliga organ med möjlighet att stödja verksamheten. Dessutom har ideella krafter bidragit med en viktig del i form av eget arbete.

LEADERMETODEN KÄNNETECKNAS AV:• Treparterskap (ideell, privat och offentlig sektor i samarbete)• Lokala initiativ• Lokal utvecklingsstrategi• Kreativt och innovativt arbetssätt• Sektorsövergripande• Långsiktig hållbar utveckling• Konkurrenskraftiga och företagsamma lösningar

Beslut om vilka projekt som skall finansieras av Leader tas av LAG (Local Action Group) som är föreningens styrelse. Denna sammansättning kallas trepartner-skap och är en bärande idé inom Leadermetoden. Andra viktiga ledstjärnor är samarbete, nätverk, innovation och underifrånperspektiv.

LEADER KUSTLINJENDen ideella föreningen Leader Kustlinjen bildades 2007 och antog sin utveck-lingsstrategi våren 2008. Den strategiska inriktningen har varit utveckling, tillväxt och livskvalitet på landsbygden med omtanke om natur- och kulturarv.

Det övergripande målet för Leader Kustlinjen formulerades ”att åstadkomma en etablerad samarbetskultur med identitet i lokala förutsättningar som kontinuer-ligt genererar konkurrenskraftig affärsverksamhet”.

Det har inneburit att föreningens arbetssätt har präglats av viljan att etablera en god samarbetskultur, en ”Leader-anda”. För att skapa kontinuerlig och hållbar tillväxt krävs att alla samhällsaktörer samverkar och stimulerar varandra. Kust-linjen har därför under hela programperioden verkat för en gemensam identitet och arbetat för ökat samarbete mellan föreningar, företag och offentliga verk-samheter med lyckat resultat.

5

METO

D

Längre fram i rapporten

kan du läsa om några av alla

de projekt som genomförts

under perioden.

Under 2009 ansökte föreningen om att få bilda ett fiskeområde med finansie-ring från Europeiska fiskerifonden. Ansökan godkändes och i september 2010 bildades fiskeområde Kustlinjen som en del av den ideella föreningen Leader Kustlinjen men med egen beslutsgrupp och egen budget.

LEADER KUSTLINJEN - SJU ÅR OCH 85 PROJEKT

Föreningen har under perioden beslutat om totalt 85 projekt. Huvudsaklig inriktning av projekten har varit Turism, Bygdeutveckling, Miljö/friluftsliv, Ungdomar, Förstudier och utveckling av näringsverksamhet. Det viktiga har varit att finansiera projekt som bidragit till att utveckla nya kreativa lösningar.

KUSTLINJEN HAR PRIORITERAT PROJEKT SOM:• Leder till nya produkter och/eller tjänster• Skapar nya former för samverkan och nätverk• Ger fler arbetstillfällen• Tar tillvara ungdomars idéer och engagemang• Marknadsför området på nya sätt• Skapar nya företag• Utvecklar upplevelsenäringen

URVALPROCESS FÖR PROJEKTProjektbesluten har tagits av Kustlinjens LAG (Local Action Group) vars med-lemmar valts av föreningen och har varit sammansatt av 12 personer, till lika delar av representanter för ideell, privat och offentlig sektor.

Projekten har fått hjälp att formulera och utveckla en idé till en fullvärdig projektansökan efter leadermetoden. Med hjälp av ett skräddarsydd metod för bedömning har varje projektansökan sedan gåtts igenom för att kartlägga om projektet överenstämmer med de mål och kriterier som Leader Kustlinjen anta-git. Metoden har också varit en garant för opartisk bedömning då medlemmarna i LAG först granskat projekten individuellt och sedan tillsammans.

Under projektets gång har kansliet bistått med råd och stöd för redo visning och rekvisition. Stor vikt har lagts på projektets överförbarhet dvs att fler ska kunna ta del och få nytta av resultatet.

6

STATISTIK

TURISM

UNGDOM OCH FRITID

NÄRINGSVERKSAMHET

SAMVERKAN*

PARAPLYPROJEKT**

FÖRUNDERSÖKNINGAR

MILJÖ/FRILUFTSLIV

BYGDEUTVECKLING

PROJEKTENS MÅNGFALD

FÖRDELAT PÅ INRIKTNING (SEK)

Turism 8 600 000Bygdeutveckling 3 800 000Förundersökningar 1 500 000Ungdom och fritid 2 000 000Miljö/friluftsliv 2 900 000Näringsverksamhet 1 200 000Drift 5 000 000

Summa 25 000 000

70%

14%

16%

17,611,5

3,53,9

0 5 10 15 20

17,6

3,9

3,5

11,5

TOTAL FINANSIERING, SEK

EU/Stat 17 600 000

LAG-pott 3 900 000

Övrig offentlig 3 500 000

Summa 25 000 000

Privat ideell 11 500 000

TOTALT 36 500 000

KOMMUN BOENDE UTOM TÄTORT

BOENDE INOM TÄTORT

ANTAL BIDRAGS- BERÄTTIGANDE

TROSA 6 198 4 633 10 831OXELÖSUND 291 10 843 11 134NYKÖPING 18 171 31 654 22 096SUMMA 24 660 47 121 44 061

* Samverkan med andra Leaderområden gäller turism. ** Paraplyerna kopplas till Ungdomar, Förundersökningar

och Bygdeutveckling

7

PROJEKT

FÖRUNDERSÖKNINGARViltpark Älg på ÖstermalmaFortsatt utveckling av Kiladalen”Spisen” matkoncept i NävekvarnTrosa Express båttrafik i skärgårdenFiskeområdeÅngslupen Munter ABUtomhuspedagogiskt centrum vid SöraLangnö seniorboende

NÄRINGSVERKSAMHET BondgårdsbesökBondens egen marknadTemadag Mat och ett uthålligt naturbrukOljedådra gammal kulturväxt

SAMVERKAN Bremen-Sörmland KulturturismUtflyktsvägen Gröna Kusten

BYGDEUTVECKLING Kiladalens MjukgymBränn-Ekeby SaltglaseringsugnVrena GymTuna kyrksskolaKustlinjens BredbandsutvecklingLästringelådan samlingslokal

MILJÖ/FRILUFTSLIV Kiladalens enskilda avloppÅlö skärgårdhemmanSjökort BåvenHusby Oppunda vandringsledTrosa Vagnhärad skyttegilleOxelöskärgård

UNGDOM OCH FRITID UngdomsmotorcrossRamdalens skateparkÅlbergabacken

TURISM Trosa seglar vackertSjungande stenarFemörehuvudHedebyborna friluftsteaterBykhus VrenaTrosa Skärgårdsförening turtrafikSjöbod för skärgårdsbåtar i OxelösundSjöfartsmuseum i OxelösundStensund Porten till havet

PARAPLYPROJEKT ServicepunkterFörstudiemedelUnga entreprenörer

UngdomsprojektFramtidsveckanTeaterkolloUngagemangFotbollsskolaStudieresa till EstlandAlmedahlsveckanLandsbygdsriksdagen

ServicepunkterVrena LekparkStavsjö gymTräffpunkt TystbergaAllmänt WC i Aspa/LudgoTräffpunkt RåbyDigital handel i ÅlbergaVårdcentral i Ålberga

FörstudierBo och leva i StavsjöAptitrundanUpplev Trosa året omTrosa ridklubbSörmland VeteranjärnvägTextilhistoria ”Ebba”Nära mat

STATISTIK

EXEMPEL PÅ AKTIVITETER I PARAPLYPROJEKTEN;

8

För landsbygden är uppkoppling till internet en ödesfråga. Men vad händer när det fasta telenätet läggs ner och mo-bilnäten inte räcker till? Jo, i Nyköping rycker byalag in. Leader Kustlinjen och Nyköpings kommun får ovärderlig draghjälp i det lokala engagemanget.

ELDSJÄLAR OCH MÖJLIGGÖRARE

9

PRO

JEKT | K

USTLIN

JENS BR

EDBA

ND

SUTV

ECK

LING

ALLA HAR RÄTT TILL STABIL UPPKOPPLINGDet nationella målet är att 90 procent av landets hushåll ska ha bredband år 2020. Det bästa alternativet är nedgrävd fiberkabel som ger en stabil överföring med minst 100 Mbit/s.

I dag är de boende på landsbygden hänvisade till osäkra och instabila lösningar som ADSL och mobil upp-koppling. Samtidigt är de kommersiel-la aktörerna inte beredda att ta ansvar för utbyggnaden inom de områden som inte betraktas som lönsamma, vilket i de flesta fall är detsamma som landsbygden.

STADSNÄT PÅ LANDETI projektet Kustlinjens Bredbandsut-veckling samarbetade Leader Kustlinjen med Nyköpings helägda bolag Gästa-budsstaden och Kiladalens Intresseför-ening. Målet var att hitta en fungeran-de och kostnadseffektiv metod för att bygga fibernät, eller stadsnät som det också kallas. Metoden som nu prövats, kallas Byalagsmodellen.

PROFESSIONELLA BYALAGByalagsmodellen innebär att kom-munen tar ansvar för att bygga ut stamnätet medan byalaget tar hand om accessnätet, alltså det lokala nätet

till de enskilda fastigheterna. Det visade sig dock behövas omfattande insatser för att informera, mobilisera och organisera uppbyggnaden av ett byalag, vilket också är vad projektet handlat om.

INFORMERA OCH INFOR-MERA ÄNNU MERATrots ambitiösa inbjudningsmöten och annonsering så nådde man först bara ett fåtal hushåll. Efter upprepade möten och information via mun till mun-metoden, gick till slut budskapet fram. Intresseföreningen bjöd in till fördjupade informationsmöten runt om i Kiladalen. Man fann då ett antal ”eldsjälar” som var beredda att ta på sig ett större ansvar i processen att bilda byalag. Allt fler fick insikt om att detta var ett tillfälle man inte fick missa.

SÅ HÄR GICK DET SENNu har ett stort antal byalag bildats. Flera ansökningar om statsbidrag har lämnats in och många har beviljats och kommit igång med utbyggnaden av bredband. Byalagen har fortsatt att arbeta med andra frågor, som till exempel innovativa servicelösningar på landsbygden.

”Ett stadsägt bredbandsbolag utan vinstintressen, har en högre am­

bition att verka för alla kommun­innevånare oavsett var de bor.”

Björn Roxberger, projektledare Leader Kustlinjen

”Utan byalagens hjälp hade vi aldrig nått så långt som vi gjort.”

Björn Roxberger, projektledare Leader Kustlinjen

10

LIVET ÅTERVÄNDER TILL ÅLÖ

ÅLÖ ÄR OXELÖSUNDS ANDRA Ö I STORLEK. HÄR HAR ETT SKÄR-GÅRDSHEMMAN VÄCKTS UR SIN TÖRNROSASÖMN. DET ÄR INGET SÄRSKILT MED JUST DETTA HEMMAN – FÖRUTOM DE OSKATTBARA

NATURVÄRDEN SOM RISKERAR ATT FÖRSVINNA FÖR ALLTID I VÅRA SNABBT IGENVÄXANDE SVENSKA LANDSKAP.

PRO

JEKT | Å

LÖ SK

ÄR

GÅ

RD

SHEM

MA

N

11

PRO

JEKT | Å

LÖ SK

ÄR

GÅ

RD

SHEM

MA

N

VÄGEN DITOxelösunds hembygdsförening fick EU-pengar till projektet, men det krävdes medfinansiering av såväl Oxelösunds kommun som Proma-rina, Oxelösunds Båt & Motor samt Dykarklubben Aquatic, för att ro projektet i hamn.

Arbetet inleddes med en noggrann inventering av byggnader, bryggor och marker. Utifrån den började arbetet med att återskapa hemmanet och bygga en plats för upplevelser och lärande.

NYA ARBETSTILLFÄLLEN I GAMLA HEMMANET Delar av jordbrukslandskapet är nu återställt. Stigar och vandringsleder har märkts ut så att besökare kan hitta till badplatser, tältplatser och natur-upplevelser.

Byggnader, båthus och bryggor har renoverats och är tillgänglig både för egen båt och turbåt. En skötselplan har lagts som innebär nya arbetstill-fällen. För nu bjuds här rekreation, lärande, friluftsliv och kulturturism i en levande skärgårdsmiljö.

Skötselarbetet av hemmanet planeras att också bli ett kunskapande för in-tresserade besökare, exempelvis kring byggnadsvård och trädbeskärning.

Arbetet har tagit tre långa somrar, men från 2015 beräknas hundra över-nattningar, dagsbesökare och grupper ha fört livet tillbaka till Ålö gamla skärgårdshemman.

DÅ OCH NUDå: Betande boskap, stengärds-gårdar, grönsakstäppor, fruktträd, potatis- och rotsaksodlingar, båthus och bryggor. Potatiskupning, jord-gubbsplockning, plöjning, fika och midsommarfirande.

Nu: Vid hemmanet krikon, mirabell, skogslind, snöbär, syren, äkta kapri-fol, borstnejlika, pingstlilja, gemsrot, bondpion, rabarber, hallon och krus-bär. På tun och utmark: vårklynne, styvmorsviol, gulmåra, mandelblom, småborre, kärleksört, svartkämpar, rödklint, äkta johannesört, låsbräken, oxbär och nagelört.

Smaka på det!

12

PRO

JEKT | TR

OSA

EXPR

ESS

Nu kan turister samt boende i områ-det Trosa, Nyköping och Oxelösund komma ut i Södermanlands vackra skärgård, utan egen båt. Att det i dag finns ett passagerarfartyg i turtrafik under sommartid, beror på ett projekt som Trosa Skärgårdsförening drog igång för några år sedan, med brett stöd från omgivningen.

UT PÅ BÖLJAN UTAN BÅTI samverkan med närliggande kust-kommuner, näringsliv och organisatio-ner och med stöd av Leader Kustlinjen, ville Trosa Skärgårdsförening med projektet ge fler chansen att upptäcka kusten och öarna utanför Trosa. Lös-ningen blev ett passagerarfartyg med Trosa som hemmahamn.

NYA JOBBTrosa Kommun bekostade och genomförde renovering av angörings-

bryggor för skärgårdstrafik vid Trosa Havsbad och vid Kråmö. Ett företag, Trosa Rederi AB, startades och bedri-ver nu linjeturer samt chartertrafik ut i Trosa och Nyköpings skärgård, samt mellan Trosa och Nyköping sedan 2010. En annan mycket positiv effekt är att företaget har gett nya arbets-tillfällen samt feriejobb för skolung-domar ombord på Trosa Rederis båt.

trosaskargard.se/skargardsguidenFör att marknadsföra skärgården har projektet bland mycket annat tagit fram den uppskattade Skärgårds-guiden, som delas ut gratis. Den finns också som bläddringsbar pdf på internet. Är du intresserad hittar du massor av information, kunskap och tips om skärgården i Trosa, Nyköping och Oxelösunds skärgård här.

ALLT FLER UPPTÄCKER SÖRMLANDSKUSTEN

13

PRO

JEKT | BO

ND

ENS EG

EN M

AR

KN

AD

Varje sensommar och höst möts lokala matproducenter och boende på Bondens Egen Marknad på tor-get i Nyköping. Här erbjuds färska grönsaker, ost, korv, honung, färskt bröd, nyslungad honung, nyuppdragna morötter, solmogna tomater, kött, chark, getost och mycket annat gott. Detta tack vare ett projekt som drivits av Sörmlands matkluster ekonomiska förening.

TILLGÄNGLIGHET OCH HÅLLBARHETMålet med Bondens Egen Marknad är att stötta småskaliga lokala matprodu-center. På torget i Nyköping möter de konsumenten och kan själva berätta om sina produkter och sälja dem. Den närproducerade maten blir synlig och

tillgänglig, och på så vis blir idén om ett hållbart samhälle tydligare. Både tillgänglighet och hållbarhet har varit mål med projektet.

VAD MENAS MED HÅLLBART?Ett ”hållbart samhälle” innefattar olika dimensioner såsom minskad klimat-påverkan, minskat slöseri, lönsamma växande företag samt att erbjuda hälsosamma och färska råvaror.

NYA NÄTVERK OCH KUNDERDe producenter som nu arbetar med marknaden har svetsats samman och bildat nätverk. De har också fått nya kunder hos företag, restauranger och butiker. Det har i sin tur lett till att nya företag har startats och nya produkter utvecklats.

EN UPPSKATTAD MÖTESPLATS OCH HANDELSPLATS

14

PRO

JEKT | LA

GN

Ö SEN

IOR

BOEN

DE

Lagnö Gård är beläget på en av Sveri-ges vackraste platser i Sörmland. Nära hav, skog, åkrar och ängar, nära by och stad. Här har några familjer bott i över 30 år med lador, vandrarhem och förskola inom nära räckhåll. Just nu bor här mellan 12 och 15 personer.

INGEN VILL BLI GAMMAL OCH ENSAM. Efter ett långt liv på landet, med gemenskap och hållbarhetstänk, vill man som äldre så klart få bo på ett sätt som stämmer med ens livsstil. Bostadsrättsföreningen Lagnö Gård har arbetat fram ett koncept för ett småskaligt seniorboende, ett projekt som låg helt i linje med Leader Kust-linjens strategi.

TREVLIGARE, BILLIGARE OCH NYA JOBBI projektet tänkte man att det fanns fler fördelar än sällskap. Det vore billigare att dela saker, som gästrum, matsal, café, bilpool eller elbil, vinter-trädgård, förråd, bibliotek och spa. Ett seniorboende av det här slaget skulle skapa arbetstillfällen åt andra, som trädgårdsmästare, städning, mat-

lagning, chaufför, fotvård, massage, friskvård med mera. Genom att bygga boendet i ett lämpligt hus så skulle det också bli plats för de yngre i de förra husen.

”Att få gå in till grannen och ta en kopp kaffe, få sällskap på kvällen

eller gå på promenad ihop.”

Syftet med projektet var att skapa ett konkret förslag för Lagnö i första hand men även för kommunen och för de lokala entreprenörerna. Att värna om miljön, både i byggprocessen och i boendet. Lösningen, konstruktionen och samverkansfunktionerna innebar en hel del nytänkande.

Idag finns underlag för att starta en Kooperativ hyresrättsförening som kan arrendera mark på Lagnö Gård och ansöka om en detaljplaneändring för att bygga ett flerbostadshus och sedan arbeta vidare på projekteringen.

Grundidén är ett boende baserat på gemenskap, delaktighet och miljö-medvetenhet. Projektet bidrar till ett förslag med generationssamverkan.

HUR VILL DU BO NÄR DU BLIR ÄLDRE?

15

PRO

JEKT | U

TFLYKTSVÄ

GEN

GR

ÖN

A K

USTENMed Södertälje i norr, Gnesta i väster

och Norrköping i söder, ligger om-rådet som kallas Gröna Kusten. Här finns mängder med småskaliga före-tagare och landsbygdsentreprenörer, något som många i Stockholm och Mälardalsregionen inte haft känne-dom om förrän nu.

ELDSJÄL FICK DRAGHJÄLPI tio år har eldsjälen Lars-Gunnar Thor arbetat för att få människor att svänga av E4:an och upptäcka allt Gröna Kusten har att erbjuda: Eko-logiska tjänster och produkter, det sörmländska landskapet och skärgår-den i kombination med tillgänglighet och kvalitet. När Leader Södertälje landsbygd och Leader kustlinjen star-tade upp ett projekt med samma mål, började det äntligen hända saker.

GEMENSAM MARKNADS-FÖRINGIdén är att stötta små och mindre företag inom besöksnäringen att marknadsföra sig som en gemensam destination. Med en ny marknads-föringsmodell för besöksnäringen byggdes en marknadsorganisation upp runt den sörmländska kustremsan. Parallellt arbetade man i projekt-form för att stärka och utveckla fler företag till ökad försäljning.

UPPLÄGGET FUNGERADEDet organisatoriska upplägget med en extern projektledare var lyckosamt. Samarbetet blev brett och involve-rade många aktörer, som kommu-ner, turistföreningar, Tillväxtverket, Jordbruksverket och Vägverket. Med Vägverket förde man, som exempel, diskussioner om skyltning och annan infrastruktur.

Nu finns alltså Gröna kusten på kartan med fler än 300 besöksmål. En livs-kraftig fristående organisation utveck-lar konceptet vidare. Styrelsen består av olika representanter, till exempel från Scania, Kolmårdens djurpark och andra mindre aktörer. Gröna Kusten är en utflyktsväg som lockar allt fler besökare och den utvecklas hela tiden med nya djärva mål för framtiden.

EN UTFLYKTSVÄG NÄRA STORSTADSBYGD

16

PRO

JEKT | STU

DIER

ESA ESTLA

ND

Ungas idéer och utvecklingskraft behövs, särskilt på landsbygden. Men blivande entreprenörer behöver själva inspireras att tänka nytt. Vid Nykö-ping Strand Utbildningscentrum och Öknaskolan har några gymnasieelever ett pågående erfarenhetsutbyte med ungdomar i Tartu i Estland. Elever-na som läser jakt- och viltvård samt hotell- och turism har varit på besök i Estland.

FRÄMJAR UNGT ENTREPRE-NÖRSKAP Under det tre dagar långa besöket fick de sexton eleverna tillsammans med lärare, representanter från LAG och en ung representant från Nyfö-retagarcentrum, uppleva en hel del i Estland. Programmet var sammansatt av Leader Tartumaa Arendusselts i Estland och rymde allt från besök på ett skogsbruksgymnasium, en lökfarm och ett naturcenter till ett naturreser-vat som specialiserat sig på upplevel-sebaserade guidningar.

NÄTVERKANDET VIKTIGTMålet var att öka elevernas nätver-kande och stärka samverkan mellan skolorna och Nyföretagarcentrum. Med stöd från Jordbruksverket och Sörmlands Sparbank har eleverna nu etablerat ett erfarenhetsutbyte med elever på ett yrkesgymnasium i Tartu.

Det visade sig också att Estland hade modernare skolor och många spännande koncept för naturturism. Eleverna har nu kontakter med flera ungdomar i Estland som kommer att återgälda besöket. Då blir det de sörmländska elevernas tur att få visa runt.

HÄR ÄR NÄSTA GENERATION FÖRETAGARE

UNGDOMSPROJEKT

17

18

FISKEN KOMMER TILLBAKA, SAKTA MEN SÄKERT

”Fiskeområdet Kustlinjen har fokuserat på skydd av miljön och

bevarandet av hållbara produktions-miljöer för fiskbeståndet.”

FOTO

: BO

NET

TELB

LAD

T

19

Fiskeområde, Kustlinjen har varit en del i den ideella föreningen Leader Kustlinjen och omfattat samma geografiska område. Verksamheten har pågått mellan 2010-2013 och har drivits av en Fiskeområdesgrupp FOG, och kommer förhoppningsvis att fortsätta under nästa program-period tillsammans med Leader. FO Kustlinjen fick 3 miljoner kronor i stöd för första programperioden och lika mycket i medfinansiering från offent-liga finansiärer. Pengar har fördelats till projekt som drivits av olika fören-ingar och i några fall av kommunerna.

Regelverket inom Leader och Fis-keområdet är inte exakt lika men grundtanken och perspektiven är desamma. Det är människor som bor och verkar i det aktuella området som ska initiera och driva projekten. Så har också skett.

FISKEOMRÅDE KUSTLINJENS VISION HAR VARIT:• Att med miljöförbättrande åtgärder

skapa och bevara naturligt hållbara produktionsmiljöer för fiskbeståndet

• Att stödja och verka för en attraktiv livsmiljö och att skapa nya arbets-tillfällen i anslutning till kusten och inlandets vattendrag och sjöar.

Högt prioriterat har arbetet med milljöinsatserna varit.

FISKE – EN VIKTIG RESURS Fiske har tidigare varit en viktig näring utmed Sörmlandskusten. Under 1950-talet fanns det cirka 150 aktiva yrkesfiskare och ett 50-tal personer med fiske som binäring. Idag finns cirka 10 kvar.

Inom vårt område är fisketurismen fortfarande i sin linda, även om det skett en del utveckling under perio-den. Efterfrågan på möjligheter till fiske som rekreation ökar dock både inom landet och från övriga Europa. Ja hela marknaden för upplevelseturism ökar markant i dag. Det innebär att det kan utvecklas nya former för kom-mersiellt fiske, till exempel fisketurism och diversifiering av yrkesfiskarnas verksamhet. Arter som öring, gädda och abborre är viktiga och det behövs åtgärder för att förbättra beståndet.

Fiske är helt enkelt en viktig resurs på många olika sätt. För försörjning, men

FISKEO

MR

ÅD

ET

FISKEOMRÅDE KUSTLINJEN

FOTO

: BO

NET

TELB

LAD

T

20

framförallt för ökad livskvalitet, rekreation och för att bibehålla en levande landsbygd utmed vår vackra kust och våra många insjöar.

Det har varit det synsätt och de värde-ringar som legat till grund för de projekt som genomförts under perioden.

TRETTON PROJEKT VARAV EN BOKTretton projekt jämt fördelat mellan de tre kommunerna har fått medel. Mer än hälften av pengarna har använts för miljörelaterade projekt. Men även projekt inom utbildning och kulturmiljövård har genomförts. Ett projekt har också blivit en inspirerande bok ”Kustfiske, från Fifång till Nävekvarn”. Boken dokumen-terar i text och bild det sörmländska kust-fisket under 1900-talet: båtar, redskap, mat och intervjuer med personer som har erfarenhet av kustfisket under den aktuella perioden. Ett smakprov ur den längre fram.

FISKEO

MR

ÅD

ET

FOTO

: BO

BET

TELB

LAD

ET

GENOMFÖRDA PROJEKT UNDER

PROGRAMPERIODEN:• Risvasar vid Krokholmarna

• Skärgårdsmuseum på Kråmö

• Skapande av fria vandrings-vägar vid Buskhyttebäcken

• Risvasar i Oxelösunds skärgård

• Seminarieserie riktad till mark- och vattenägare – med studiebesök bland annat till Snäckstavik och Åland

• Nävåns havsöring

• Nationellt nätverk (11 fiske-områden i samarbete)

• Den levande Nyköpingsån – underlag för faunapassager

• Förprojektering för biotop-vård i Trosaån

• Kartläggning av lekområden längs kustlinjen

• Långsjön Våtmark

• Bok ”Kustfiske, från Fifång till Nävekvarn”

• Utvärdering av FO Kust-linjen

21

PRO

JEKT N

YKÖ

PING

SÅN

(FÖR

SLAG

TILL NATU

R- OC

H FISK

EVÅR

DSÅTG

ÄR

DER

)

Nyköpingsån är ett av södra Sveriges större vattendrag. Här finns rödlistade fiskarter som mal, lake, vimma och ål. Även andra rödlistade arter, som tjockskalig målarmussla och utter, har sin naturliga hemvist här. Tillgången till havsöring har länge glatt sport- och fritidsfiskare och ån är klassad som riksintresse. TÄNK OMDessvärre trivs varken djur eller fisk så bra i ån längre. Övergödning och dammar hotar både havsöringen och de andra arterna. Idag måste man sätta ut havsöring för att hålla fisket igång.

Tänk om Nyköpingsån istället skulle kunna erbjuda forspaddling och ett hållbart fiske efter havsöring. Det skulle vara värdefullt, både som rekre-ation för de som bor utmed vatten-draget och som en turistmagnet.

Med det som mål, initierade Nykö-pingsåarnas Vattenvårdsförbund en omfattande utredning för att få fram förslag till natur – och fiskevårdande åtgärder. ”Samverkan och samarbete har lagt grunden.”

FULLT MÖJLIGTUtredningen har omfattat nedre Nyköpingsån med biflöden; från myn-ningen i Östersjön till sjön Långhalsen

samt Vrenaån. Inom det här området finns fem dammbyggnader som be-gränsar fiskarnas möjlighet att vandra.

Det visade sig vara fullt möjligt att återställa åns naturliga miljöer och förhållanden.

– Det är många som har engagerat sig i projektet, samverkan och sam-arbete har varit en framgångsfaktor. säger projektledaren Jerry Persson från Nyköpingsåarnas Vattenvårds-förbund, och räknar upp vattenägare, kommunen, Naturskyddsföreningen, forspaddlare och en privat stiftelse.

”Nu återstår att finna finansiärer. Många borde vara intresserade.”

NU BEHÖVS PENGARSå här långt har alltså projektet varit lyckosamt. Fram till nu har utred-ningen finansierats med medel från EU:s fiskerifond och Fiskeområde kustlinjen, Nyköpings kommun samt fiskevårdsmedel från Länsstyrelsen i Södermanland. Men för att genom-föra förändringarna behövs pengar, så nu återstår att finna nya finansiärer.– Intresset borde vara stort med tanke på hur många som berörs och alla möjligheter till fritidsaktiviteter och turism, säger Jerry Persson som tänker fortsätta arbeta för projektets fortsatta framgång.

DEN LEVANDE NYKÖPINGSÅN – UNDERLAG FÖR FAUNAPASSAGER,

BIOTOPVÅRD OCH SPORTFISKE

22

RISVASAR VID KROKHOLMARNAFör ett par år sedan lade Nävekvarns båtklubb ut risvasar vid Krokholmar-na. På sikt hoppas man i projektet att vasarna ska trygga återväxten av fisk i skärgården. Det betyder bättre fångstchanser för både yrkes- och sportfiskare.- Länsstyrelsen gillar den här gamla beprövade tekniken. Vi har lagt ut ris-vasar på olika ställen där vi av gammal hävd vet att det förekommer lekabor-re. Sedan får vi följa upp var det fung-erar bäst, då filmar vi med en speciell kamera under vattnet, säger Krister Andersson, Näverkvarns båtklubb.

BRA FÖR FISK – OCH FISKEFörr var det mycket vanligt med risvasar för att skapa en bra miljö för rovfiskar som abborre och gädda. Det är en enkel och effektiv fiskevård som blir lekplatser och skydd för både rom och yngel. Vasarna är också en bra uppväxtplats för fisk – och därmed också en bra plats för fiske. Riset lockar dessutom till sig insekter som

fiskarna kan jaga och äta.

Ofta bildar nedfallna träd naturliga risvasar. Men vill man hjälpa fiskarna (och fisket) så kan man slå ned fyra trädstammar i sjöbotten och fylla på utrymmet med enris eller granris. Gärna på 2 – 5 meters djup eller i nära en brant. Det gillar de.

– Ett tips till den som har en sjö är att lägga en rishög på isen med till exem-pel en sten som tyngd, så sjunker riset och bildar en risvase när isen går bort.

En storvase byggs genom att fyra rejäla granar körs ner med toppen i sedimentet, en femte gran trycks ner mellan de fyra med rotändan först som låsning.

Representanter för Fiskeområdet, Länsstyrelsen fiskerikonsulent och Nävekvarns båtklubbs ordförande håller nu koll på hur fiskarna trivs i sina utplacerade yngelplatser. Bäst är en risvase efter två till tre år men de kan hålla upp till tio år.

PRO

JEKT R

ISVASA

R V

ID K

RO

KH

OLM

AR

NA

Även i Oxelösund har det lagts ut risvasar.

23

Kråmö är en vacker ö i Trosa skär-gård. Förr låg här en liten skärgårdsby och många fina gamla redskap finns bevarade, framför allt efter en av familjerna som bodde här, innan byn blev semesterby.

BESÖKSMAGNETNu har fiskefamiljens redskap samlats och arrangerats i den gamla logen, som därmed får en ny framtid som museum. Till redskapen finns förkla-rande texter och bilder och på så vis blir den lilla skärgårdsbyns historia levande och tillgänglig för nyfikna och intresserade besökare.

Under högsäsong kan Kråmö Skär-gårdsby dessutom locka med stug-uthyrning, fiskebåtsuthyrning, bastu, café och en kiosk med glass.

Kråmö Skärgårdsmuseum visar upp öns livs- och fiskehistoria. Vid invigningen av det lilla museet kom bland andra Ann och Siv som har bott på ön i sin ungdom. Kråmö ägs av kommunen och har medfinansierat projektet tillsammans med fiskeområde Kustlinjen.

LEVANDE SKÄRGÅRDSHISTORIA

PRO

JEKT SK

ÄR

GÅ

RD

SMU

UM

PÅ K

RÅ

MÖ

24

KUSTFISKE, FRÅN FIFÅNG TILL NÄVEKVARN ”Kustfiske, från Fifång till Nävekvarn” är en bok om fisket på Sörmlandskusten under 1900-talet. Författarna har intervjuat fiskare om deras redskap och båtar, om Skär-gårdsfiskarförbundet och fiskförsälj-ningen.

Boken innehåller många bilder, både nytagna och äldre från fiskarfamiljer-nas privata album. Den finns att köpa hos fiskeområde Kustlinjen, mejla till info@fiskeomradekustlinjen.se.

Den finns också hos bokhandlare och föreningar. Pris 150 kronor + porto.

Astrid Gustafsson berättar om sitt liv på Hållvikens norra sida, Källvreten, där hennes sondotter nu är tolfte generationen på platsen. Här är hennes historia om strömmingsfiske på sextiotalet som ingår i boken.

Mitt älskade Hållsviken Vårens strömmingsfiskeVi gick upp ett eller två på natten och bar ner de sovande barnen i sin låda och placerade dem under fördäck. Vi såg de andra fiskarna på väg ut. Det var ju inte bara vi som fiskade i Hållsviken på 1960-talet. Det var skötbåtar ute från Källvreten, Djupvik, Viby och Krokebjörk. Alla som fiskade strömming var med i Sörmlandsfisk. Vår bas i Trosa var Enar Engström, en mycket duktig kille som höll reda på allt. Var det någon som inte kom upp i tid så gick de andra upp och väckte dem. De knackade på fönstret: ’Va fan, ligger ni och sover!? Det är dags!’ När vi hade fått upp strömmingen vid tretiden på efternatten så gick vi in till Hållsviks brygga. Ofta blev det tävling mellan båtarna om vem som kom först. Väl iland var det kaffe och smörgås. Det var också ett jämförande av fångsterna. ’Idag får vi vara lite avundsjuka, de har mycket mer än vi,’ kunde någon i en båt säga till en annan. ’Var har ni fått så mycket strömming? ’Den har vi fått i sjön,’ svarade Birger om frågan ställdes till oss.

25

Astrid Gustafsson. FOTO Bo Nettelbladt

26

’Var då?’ ’Mellan botten och ytan!’ Jag fick inte tala om var vi fått strömmingen, alla höll på sina ställen och sina kunskaper. Det var lite klurigt fiskarna emellan.Att få av strömmingen är en teknik som kräver övning. Man måste ha rätt på skötens nackteln, sätta upp den på tyva och ta rätt på sta så att man kan börja plocka av. Det är nödvändigt att man skakar skötarna på rätt sätt och hela tiden flyttar mas-korna så att de släpper i gälarnas lock. Man får stå still och hasa sig fram, inte lyfta på fötterna. Strömmingen kunde gå upp till knäna om fångsten varit god. Man får mycket strömmingsfjäll och rom på sig. Sorterat och klartVid femtiden på morgonen hade vi plockat av strömmingen från näten och sköljt den och sorterat den i olika storlekar, 1, 2, 3, 4:or, i lådor, 30 kilo i varje låda. Vi hade kanske 200 kilo, Krokebjörk kanske 600 kilo och Djupvik 400 kilo. Men det kunde ju också hända att vinden var nordlig och att det inte fanns någon strömming inne i viken. Då kunde vi ha så lite som 10 kilo.Vi fick låna telefon hos handlaren. Lennart Johansson hette han på den tiden. Han öppnade fönstret och slängde ut nyckel och sedan gick vi in i affären och ringde. Och då visste Enar vad vi hade och då började han sälja strömming över hela Mellansve-rige. Klockan sex hämtades fångsten med lastbil. Vi hade ingen is utan strömmingen isades i Trosa. Enar var kvalitetsmedveten, skarpögd och kritisk och grävde gärna i lådorna: Vad är det här? Det här är väl ingen tvåa! Vad hålls ni med egentligen? Det skulle vara riktigt. Man talar mycket om kvalité och logistik idag, så sade vi inte då, men det här var god logistik och ett fortlöpande kvalitetsarbete. När vi var klara var det åter en kaffetår innan vi vände hemåt. Då var det tävling igen: Vem kom först iväg och vem kom först hem?

Hemma igenVäl hemma skulle skötarna hängas på tork. Därefter var det frukost. Sedan skulle de trehundra hönsen och stutarna ses till och utfordras. Vid tiotiden hade vi fått undan. Då sov vi några timmar, barnen också. På eftermiddagen satte vi skötarna igen. Vi fick aldrig sätta före kl 15, det var lika för alla. Det var lag på det. På våren och fram till midsommar när strömmingen lekte satte vi skötarna i krok. När vi fiskade på hösten satte vi oftast ’rende’ det vill säga näten lite omlott i en rad.

SLUTORD FRÅN VERKSAMHETSLEDARNAUtan alla våra fantastiska eldsjälar som jobbat ideellt hade alla pengar i världen inte utfört det vi åstadkommit i Kustlinjen. Våra projekt har inte bara gett eko-nomisk tillväxt eller nya arbetstillfällen det har också gett mervärden som socialt kapital, känsla av sammanhang och nya arenor för landsbygdsutveckling.

Leadermetoden i sig har nog varit den mest inspirerande utmaningen under den här perioden. Att samverka, växla upp och finna nya innovativa angreppssätt på gamla problem har varit lärorikt för alla parter.

En viktig dag bland många andra var när vi fick beslutet att bilda ett fiskeområde. Fiskeområdet har arbetat självständigt och framgångsrikt. Projektet Den levande Nyköpingsån kommer att presenteras i den stora slutkonferensen för EU;s alla fiske-områden, vårt projekt är uttaget som ett av 40 lyckade fiskeprojekt inom EU.

Vi kan konstatera att Leader- och Fiskeområde Kustlinjen har g jort skillnad, det har gett ett nytt driv att utveckla vår landsbygd, skärgård och hav. Det har fram-för allt skapat många nya nätverk och gett en framtidstro att engagera sig lokalt, men vi önskar att vi hade fått ägna mindre tid åt krånglig administration och mer tid till verklig utveckling.

När vi summerar våra år och vad som hänt minns vi särskilt dagen då vi bjöd hela Leader Sverige till Gästabud på slottet och alla de många studiebesök som kommit till oss från de Baltiska grannländerna. Leader är inte bara är en lokal företeelse utan skapar också nya kontakter i Europa.

LEADER SÖRMLANDSKUSTENTill nästa period har vi ansökt om att bilda ett nytt flerfondsområde. Detta medför att vi kan utvidga insatsområ-dena på flera sätt. Turism, Mat, Fiske, Service och Integration är några av våra tematiska mål.

Den geografiska omfattningen av området kommer att omfatta Ny-köping, Oxelösund, Trosa, Södertälje och Salems kommuner.

28

Kustlinjen omfattar kommunerna Trosa, Nyköping och Oxelösund. Leader stöttar projekt på landsbygden medan Fiskeområdet dessutom har arbetat

med tätorten, dvs. Nyköping där Nyköpingsån flyter genom centrum. Totalt (exklusive tätorten Nyköping) bor här cirka 44 000 människor.