LEKEN SOM ETT PEDAGOGISKT

VERKTYG I FÖRSKOLEKLASSEN – EN STUDIE OM LEKENS BETYDELSE FÖR

BARNS UTVECKLING

Kandidat Examensarbetet i lärarprogrammet

Soli Fransson Fatima Taleb-Berrouane

2012

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, HÖGSKOLAN I BORÅS

2

Arbetets art: Lärarprogrammet, inriktning mot förskoleklass och grundskolans fritidshem,

inriktning mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng.

Examensarbete ”Att utforska pedagogisk verksamhet II”, 15 högskolepoäng i

utbildningsvetenskap.

Utgivningsår: 2013

Svensk titel: Leken som ett pedagogiskt verktyg i förskoleklass – en studie om lekens

betydelse för barns utveckling

Engelsk titel: The play as a pedagogic instrument during preschool class – a study about child

development highlighting the importance of play

Nyckelord: Lek, lärande, förskoleklass, förskollärare, pedagoger, barns utveckling, lekens

värld.

Författare: Soli Fransson och Fatima Taleb-Berrouane

Handledare: Birgitta Davidsson

Examinator: Thomas Barow

Sammanfattning

Bakgrund Lek har en stor betydelse för människans utveckling, då den ger oss spänning, glädje och lust.

Leken är nära kopplad till fantasi och barn utforskar sin omgivning och formar sin

personlighet genom lek. Leken är en arena där barn lär och utvecklas av och med varandra.

Pedagoger skall i leken inta en medupptäckande roll samtidigt som pedagogen stöttar,

utvecklar och driver lekaktiviteten framåt.

Syfte I vår studie vill vi få kunskap om och analysera pedagogers syn på lekens betydelse för barns

utveckling samt få kunskap om hur pedagoger använder sig av leken som ett pedagogiskt

verktyg i förskoleklassen.

Metod

Vår metod är kvalitativ och vi har inspirerats av etnografi i vårt val av forskningsansats. I vår

undersökning har vi observerat sex pedagoger, genomfört fältsamtal samt intervjuat fyra

förskollärare i fyra förskoleklasser vid fyra skolor.

Resultat Resultatet visar fyra förskoleklassers användning av lek. Pedagogernas syn på lek och dess

betydelse var lika, skillnader fanns i lekens användning i det vardagliga arbetet. Lekens syfte i

de olika förskoleklasserna var något som skiljde sig. I vissa förskoleklasser användes leken

främst genom att introducera ett nytt moment och under avkoppling och pauser från det

vardagliga arbetet. Vi har funnit likheter i pedagogers deltagande i barns lek.

3

Innehållsförteckning

Inledning ............................................................................................................... 5

Syfte ...................................................................................................................... 6

Frågeställningar ...................................................................................................................... 6

Bakgrund .............................................................................................................. 7

Definition av lek ..................................................................................................................... 7

Lekens betydelse och karaktär ............................................................................................... 7

Leken och miljön .................................................................................................................. 11

Leken och den kompetenta pedagogen ................................................................................ 12

Sammanfattning: .............................................................................................................. 15

Teoretiskt perspektiv ........................................................................................ 17

Metod .................................................................................................................. 20

Kvalitativ metod ................................................................................................................... 20

Etnografi som kvalitativ forskningsansats ........................................................................... 20

Urval ..................................................................................................................................... 21

Genomförande ...................................................................................................................... 22

Pilotstudie ......................................................................................................................... 23

Etik ....................................................................................................................................... 23

Validitet och reliabilitet ........................................................................................................ 23

Analys/bearbetning ............................................................................................................... 24

Resultat ............................................................................................................... 25

Förskoleklass Rosen ............................................................................................................. 25

Sammanfattning ............................................................................................................... 26

Förskoleklass Pingo .............................................................................................................. 27

Sammanfattning ............................................................................................................... 29

Förskoleklass Galaxen .......................................................................................................... 30

Sammanfattning ............................................................................................................... 32

Förskoleklass Solstrålen ....................................................................................................... 33

Sammanfattning ............................................................................................................... 35

Diskussion ........................................................................................................... 36

Metoddiskussion ................................................................................................................... 36

Resultatdiskussion ................................................................................................................ 37

Pedagogers syn på lekens betydelse för barns utveckling och lärande ............................ 37

Lekens användning i förskoleklass .................................................................................. 37

Lekens integration i det vardagliga arbetet i förskoleklass .............................................. 38

Didaktiska konsekvenser ...................................................................................................... 39

4

Vidare forskning ................................................................................................................... 40

Referenser .......................................................................................................... 41

Bilagor ................................................................................................................ 45

Bilaga 1 ................................................................................................................................ 45

Bilaga 2 ................................................................................................................................ 46

Bilaga 3 ................................................................................................................................ 47

Observationsfrågor ........................................................................................................... 47

Bilaga 4 ................................................................................................................................ 48

Intervjufrågor ................................................................................................................... 48

Tack! ................................................................................................................... 49

5

Inledning Anledningen till att vi har valt att fördjupa oss i förskoleklassens vardagliga arbete kring

leken som ett pedagogiskt verktyg i förskoleklassen är att vi ser lekens betydelse för barns

utveckling och lärande. Användningen av leken som ett pedagogiskt verktyg i skolan ser olika

ut. Då vi i vår studie har fått en inblick i pedagogers användning av leken i förskoleklass. I

denna studie kommer vi att argumentera för lekens användning i förskoleklassen samt dess

betydelse för barns utveckling och lärande.

I FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen (2009) beskrivs det i artikel 31

alla barns rätt till lek, fritid och rekreation. Vidare beskrivs det i artikel 29 att barns utbildning

skall utveckla deras identitet, förståelse, fysiska- och psykiska förmågor. I artikel 13 beskrivs

barns rätt till yttrandefrihet genom olika uttrycksformer. Utifrån dessa artiklar anser vi att

lekens betydelse stärks samt även vikten av att erbjuda barn i förskoleklass flera

lekmöjligheter.

Vi har sett lekens fulla potential till att stärka barns vilja och lust att lära. Genom att använda

leken som ett pedagogiskt verktyg sker lärandet på ett lustfyllt och lekfullt sätt. I läroplanen

för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11 (2011) beskrivs skolan som en

institution som skall främja barn och elevers förståelse, välbefinnande och deras utveckling.

Skolan skall därmed främja barn och elevers lärande och deras vilja att lära. I Lgr11 (2011)

beskrivs leken som en väsentlig del i barns och elevers aktiva lärande. Skolan har som uppgift

att stimulera barn och elevers kreativitet, nyfikenhet och självförtroende. Vi anser att denna

uppgift lättare kan uppnås genom att använda leken som ett pedagogiskt verktyg. Vi menar

vidare att leken i sig bland annat stimulerar barns kreativitet, nyfikenhet och det är i leken

som barn formar sin identitet och därmed stärks deras självförtroende. I Lgr11 (2011)

beskrivs vikten av att barn ges möjlighet till lek samt lekens viktiga roll i det pedagogiska

arbetet. Då barn i leken stärker både sina sociala och kognitiva förmågor anser vi att syftet

med leken borde förtydligas, samt att leken skall utgöra en naturlig del i barns lärande i

förskoleklass.

Vi hoppas att denna studie kommer att inspirera läsare till att se vikten av att använda leken i

förskoleklass som ett pedagogiskt verktyg samt även vikten av att integrera leken med andra

ämnen.

6

Syfte I vår studie vill vi få kunskap om och analysera pedagogers syn på lekens betydelse för barns

utveckling samt få kunskap om hur pedagoger använder sig av leken som ett pedagogiskt

verktyg i förskoleklassen.

Frågeställningar

Hur används leken i förskoleklass?

Vilken betydelse anser pedagoger leken har för barns utveckling och lärande?

På vilket sätt integreras leken i de olika ämnena i förskoleklass?

7

Bakgrund I detta avsnitt tar vi upp lekens betydelse för barns utveckling och lärande. Här förklaras även

vikten av pedagogers förhållningssätt och syn på leken samt dess användning. I avsnittet

förklaras betydelsen av att barn vistas i en miljö som bjuder in till lek där de både kan

utforska och upptäcka genom fysisk handling. Vi tar även upp vikten av att barn får möta

kompetenta pedagoger som ser lekens möjlighet och potential till att använda leken som ett

pedagogiskt verktyg.

Definition av lek Nationalencyklopedin definierar lek som en låtsasverksamhet som särskilt förekommer bland

barn. Barns lekfulla beteenden bör tolkas utifrån lekaktivitetens innehåll och innebörd. I leken

sker ett samspel mellan deltagarna genom olika kommunikativa signaler. I leken är det

människans inre föreställningar som styr över de yttre föreställningarna.

Lekens betydelse och karaktär Huizinga (2004) menar att leken kan beskrivas som en meningsfull funktion äldre än vår

kultur. I sin allra enklaste form är leken någonting mer än en fysiologisk företeelse och

psykisk reaktion. Människans lek går ut över gränserna för att enbart vara en biologiskt eller

fysisk verksamhet. Människans lek har alltid en stor betydelse och ger våra liv mening. Leken

utgör en nödvändig funktion i människans liv, leken ger oss spänning, glädje och lust. Denna

aktivitet och funktion kan kännetecknas som en fiktiv önskeupplevelse. Han menar att

människans lek är ett fritt handlande och att påtvingad lek inte längre kan kännetecknas som

lek. Han menar vidare att lek skiljer sig från vårt vanliga liv genom sin plats och utsträckning

i tiden. Varje lek har sitt specifika lekrum eller lekplats och Huizinga (2004) beskriver denna

plats som ett heligt avgränsat område. Varje lek har sina specifika regler för att skapa ordning

och bestämmer vad som gäller i lekvärlden. Huizinga (2004) anser att i lekvärlden har det

vardagliga livets lagar eller regler inte någon giltighet. I leken är vi människor och låtsas vara

annorlunda, och denna lekfunktion är en självständig kvalitet hos människan. Barn leker för

sitt nöjes skull och i leken sker detta på ett heligt allvar. Huizinga (2004) definierar lek som

en frivillig handling eller sysselsättning med fastställda gränser i tid och rum. Han beskriver

vidare att lek är en av människolivets allra viktigaste faktorer.

Leken utgör en viktig roll i barns liv och utveckling. Leken har en nära koppling till fantasi

som Evenshaug och Hallen (2001) beskriver som karakteristiskt psykologiskt drag i den tidiga

barndomen. Barns fantasi kommer till uttryck i deras lek och denna aktivitet är målet i sig.

Lek beskrivs som en typisk aktivitet som engagerar barnen. Barn har en inre motivation till att

vilja leka och det är upplevelsen av leken som ger mening. Leken kan snabbt ändra karaktär

och har många funktioner i barns allsidiga utveckling. Det är genom leken som barn utforskar

sin omgivning, löser problem samt uppfyller sina behov. I leken formas barns personlighet

och utvecklar deras kreativitet. Lek främjar även barns intellektuella, emotionella, sociala och

motoriska utveckling. Det lekande barnet ges i leken möjlighet att pröva olika uppfattningar

och värderingar. Evenshaug och Hallen (2001) beskriver leken som en viktig del i barns

socialisation och identitetsbildning. De beskriver vidare att leken kan uppfattas som ett

handlingsmönster där barn lär sig av sina tidigare erfarenheter. I leken skapar de en förståelse

för sin omgivning och ökar sin förståelse för verkligheten. Det är genom leken som samspelet

mellan barn och dess omgivning utvecklas. Det är i leken som barn utvecklar sin jag-identitet

och lär sig att leka genom att observera vuxna i sin omgivning. För att kunna leka är det

8

nödvändigt att barnet lär sig att skilja på lek och verklighet. Genom att barn kan leka stärks

självkänslan då de lyckas med diverse utmaningar.

I leken förvandlar barn verkligheten till något annat. Knutsdotter Olofsson (2009) menar

vidare att förmågan att i leken kunna förvandla något är grunden till all intellektuell aktivitet.

Leken beskrivs som ett medvetandetillstånd som är mycket speciellt och gynnsamt för barns

hälsosamma liv och välbefinnande. I leken förvandlar man inte enbart sina handlingar utan

även sig själv. För att kunna komma in i lekvärlden måste man lämna verkligheten och i leken

existerar bara de inre föreställningarna. Knutsdotter Olofsson (2003) anser att man i leken

uppnår kompetens vilket är motsatsen till krav på prestation. Hon menar att alla människor

har ett behov av att kunna uttrycka det som barn har varit med om så som våra känslor och

erfarenheter. Det är i leken som barn bearbetar detta. Knutsdotter Olofsson (2003) menar att i

leken sker en undersökande och experimenterande process, där en omedveten inlärning

uppstår. Harvard (2009) beskriver barns utveckling som en process där deltagandet i olika

aktiviteter samt kognitiva resurser bygger vidare och utvecklar varandra.

Lindqvist (1996) menar att leken kan ses som en kunskapsbildnings form, när barn pratar om

exempelvis ett spel eller en lek kan de lätt skapa ett sammanhang och sedan återberätta

innehållet. Hon menar vidare att leken inte enbart hör till fritiden utan också är ett sätt för

barnen att utöva kompetens i. Leken är mycket betydelsefull då barnen utvecklar sitt

medvetande i leken anser Lindqvist (1996). I leken uttrycker barn sin egen vilja som de möter

vuxenvärlden med, på så sätt skapar de en medveten form för sina handlingar. Genom att barn

leker möts deras inre känslor och tankar med den yttre verkligheten. Hon menar vidare att lek

och berättelse hör ihop, i leken berättar barn en historia.

Vygotskij (1995) anser att grunden för barns skapande kan finnas i leken. Det är i leken som

barnen tolkar alla sina upplevelser. Han menar att lek och berättelse hör nära ihop då barn i

leken berättar en historia. En människas kreativa aktiviteter gör individen framtidsinriktad då

den skapar sin framtid samtidigt som den förändrar sin nutid, denna kreativa aktivitet menar

Vygotskij är människans fantasi. I leken bearbetas barnens upplevda intryck, där de skapar en

ny verklighet utifrån deras egna behov och intressen. Smith (1995) menar att i leken har

barnen en frihet att kunna pröva sina nya idéer samt uttrycka sig på ett individuellt sätt. De

kan då hitta på egna roller för att kunna utveckla en berättelse som utgår från deras fantasi.

Leken är även en fysisk aktivitet, leken kan bland annat utveckla barnets finmotoriska

färdigheter men även den motoriska koordinationsförmågan där barnet använder hela sin

kropp. Berg (2009) menar att leken är grunden för att barn skall finna mening i sitt liv. Han

menar vidare att människan måste leka för att kunna utvecklas på ett harmoniskt sätt. Vi kan

finna likheter i Bergs, Vygotskijs och Smiths syn på lek med Gärdenfors (2009) som anser att

lek är en livsnödvändighet. Det är i leken som vi människor utvecklar vår självkontroll,

självbild och vårt tänkande.

Leken är oersättlig som den viktiga byggsten för vårt mänskliga psyke. Berg (1992) menar att

utan lek, ingen identitet. Leken finns med tidigt i våra liv genom bekräftelse och nyskapande.

Berg (1992) menar vidare att leken skapar oss människor och vi skapar våra lekar. Han

beskriver lekens logik som att bli någon annan i nuet. Leken är en frivillig aktivitet och det

går inte att tvinga någon att leka. En deprimerad människa kan inte längre leka. Berg (1992)

beskriver att lekens viktigaste villkor är att den är frivillig. Med leken som ett pedagogiskt

redskap kan barn lära det nödvändigaste för att bli en god samhällsmedborgare. Leken kan

beskrivas som ett socialt fenomen och utgör en betydelsefull roll för människans kultur. Detta

fenomen utvecklar det mänskliga handlandet. Leken kräver ett stort utrymme både psykiskt

9

och fysiskt samt är beroende av de sociala och materiella villkoren. Berg (1992) menar att

pedagogen måste ge leken den plats som den behöver både rumsligt och tidsmässigt.

Kunskap som finns mellan oss människor utvecklas i vårt samspel beskriver Davidsson

(1999). Hon beskriver vidare att skolan som institution är till för barnet där hon/han skall lära

sig. Hon skiljer på skolans lärande och sambandet mellan vardagen, där dessa kunskaper skall

praktiseras. Ur en historisksynpunkt har leken i skolan oftast varit mest framkommande under

raster eller i lekar som pedagoger har styrt. Dock har lekens betydelse för barns utveckling

fått en allt större roll. Welén (2009) menar att vi har sedan länge vetat att lek är en viktig del

för människans utveckling, såsom språket, tänkandet, sociala samspel samt motoriken.

Människan använder leken för att utforska sin miljö och engagera sig i spel och

låtsasaktiviteter. Hon menar vidare att vuxnas syn på lek har förändrats utifrån den

samhällsutveckling som skett. Gärdenfors (2009) menar att lek är en av de mest betydelsefulla

aspekterna i vår barndom och är ett verktyg för allt lärande. Davidsson (1999) menar att

användningen av leken ses som en viktig del av barns tillvaro i skolan och i barns lärande.

Hon beskriver att barn genom lek skapar en ny förståelse för och till objekt och händelser, och

det är genom detta som deras lek även kan utvecklas. Barns lek beskrivs av Davidsson (1999)

som en social praktik där barn utvecklar sitt tänkande och sin förståelse. Genom att pedagoger

använder sig av lek som metod ges barn rika tillfällen att bearbeta sina skolkunskaper och

koppla det till sin vardag.

Johansson och Pramling Samuelsson (2007) anser att barn i leken skapar en värld av mening

med specifika och olika förutsättningar och värden. Barnen skapar en egen livsvärld som de i

leken delar med andra. De menar vidare att leken är en arena där de lär och utvecklas, i leken

lär barnen av varandra men lärandet utmanas även av barnens olikheter i ålder och

erfarenheter. Världen barnen lever i påverkar deras sätt att agera. Johansson och Pramling

Samuelsson (2007) anser att erfarenheter och den sociala och kulturella miljö som barnet

ingår i utgör grunden för kunskap och lärande. Det är viktigt att se lärandet som en kollektiv

och social verksamhet och inte enbart individuell. De menar att barnen ser på lek på samma

sätt som de ser på lärande, som något nytt, spännande, lustfyllt. På så sätt kopplar de ihop

leken med lärandet och blir medvetna om att lek och lärande kan ske på samma gång. Leken

kan även ses som en trygg zon där barnen kan känna sig trygga och bearbeta känslor.

I leken utvecklar barn sina sociala, intellektuella, kreativa och fysiska förmågor. I lekfulla

aktiviteter kan pedagogen främja de flesta av den tidiga undervisningens målsättningar anser

Smith (1995). Detta kan kännas igen i Vygotskijs (1995) tankar om lek där han menar att det

är viktigt att de vuxna skapar miljöer runt barnet där de får nya erfarenheter. Ju fler

erfarenheter desto produktivare blir barnets fantasi. Leken är en social aktivitet där barnet

utvecklar sin samverkan med andra. Lek är en naturlig aktivitet som uppstår mellan barn samt

även utvecklar barn-vuxen-relationen om den vuxne samspelar med barnen i leken. Lindqvist

(2002) menar att för att barn skall kunna leka tillsammans behöver de samarbeta med

varandra för att kunna utveckla denna färdighet. Hon menar vidare att barn även har ett

intresse av att ha vuxna som lekkamrater. När vuxna leker tillsammans med barnen sker detta

utifrån barnens villkor. Lindqvist (2002) beskriver att detta ger den vuxna en sorts frihet då

den kan lämna sitt institutionella språkspel som kännetecknas med lärarrollen. I leken blir

pedagogen mer personlig vilket intresserar och gör pedagogen mer spännande för barnen.

Knutsdotter Olofsson (2009) beskriver lek som ett magiskt kommunikationsmedel som

används vid kontakten med barn. Leken är betydelsefull för att nå de barn som har brister i sin

sociala kompetens.

10

Pedagogens roll i leken är att ta en medupptäckande roll samtidigt som hon/han på ett smidigt

sätt driver aktiviteten framåt samt låter barnen utveckla den genom exempelvis utmaningar

menar Johansson och Pramling Samuelsson (2007). De menar vidare att barnen blir

intresserade om de har kompetenta pedagoger runt omkring sig.

Knutsdotter Olofsson (2009) menar att lekens pedagogik utgår från barns egen fantasi och

idéer. I leken vågar barnen testa nya saker som de annars inte skulle våga, de kommer även

med egna förslag vilket utvecklar deras självständighet. Hon menar vidare att leken utgör en

mötesplats för barns kunskaper och erfarenheter samt verklighet. Barn som har en god

lekförmåga har även lättare att visa empati och medkänsla. I barns lek är det viktigt att de

möter kompetenta och stöttande pedagoger som ger tid och rum för att barnen skall kunna få

leka ostört. Pedagogerna skall stödja barn i deras lek för att barnen skall känna sig trygga.

Genom att pedagogen deltar i barns lek lär de dem vikten av samförstånd, ömsesidighet och

turtagande samt även vikten av samarbete. Knutsdotter Olofsson (1987) beskriver barns lek

som ett fönster till deras själ. Hon beskriver även att lek är läkande då barn i leken ges

möjlighet att leka ut sina problem. Barn som inte leker är ofta tysta åskådare som sällan är

delaktiga i leken, dock skapar dessa barn även konflikter. Detta på grund av att de inte förstått

lekens innebörd. Barn som har svårigheter i att leka är oftast impopulära och leker oftast

ensamma bredvid sina klasskamrater.

Knutsdotter Olofsson (1987) menar att pedagogers inställning och material har en mycket stor

påverkan på vad barnen leker. Hon menar vidare att det är den vuxnas roll att skapa en

lekvänlig och utvecklande atmosfär. Det är även pedagogens roll att lära barnen att skilja på

lek och verklighet. Hon beskriver lekens pedagogiska möjligheter som oändliga. Det är

genom material, uppmuntran och eget deltagande som pedagogen kan ge stöd i barns egen

lek. Genom den vuxnes deltagande i barns lek lär barn sig social samvaro, den vuxnes

deltagande minskar även barns prestationskrav. I de verksamheter där pedagoger har tagit en

mer passiv roll i barns lek blir oftast lekarna mer kortvariga. Knutsdotter Olofsson (1987)

beskriver vikten av pedagogers respekt gentemot barns lek, samt vikten av att ge barnen

trygghet i sin utveckling.

Den fria leken kan innehålla en hel del upprepningar och då är det nödvändigt att pedagoger

hjälper barnen att utveckla deras lek genom att stimulera, uppmuntra samt utmana barnen i

leken. Till hjälp kan pedagoger använda sig av olika material, men de kan även utmana

barnen genom att själva delta i deras lek. De vuxna behöver inte alltid delta i leken dock kan

de ge verbal vägledning vilket innebär att pedagogen hjälper barnen att utveckla sin lek

genom att ge kommentarer och förslag. Pedagogerna kan erbjuda barnen olika lekaktiviteter

som täcker ett brett pedagogiskt område, dessa aktiviteter kan enligt Smith (1995) kan vara

allt från ljudlekar till samarbetslekar.

Lillemyr (2002) menar att upplevelser som uppstår i leken är grunden för en aktiv, personlig

och meningsfylld erfarenhet. Genom att använda sig av kreativitet och fantasi i lärandet

vidgas perspektivet för att tillägna sig kunskaper. Han menar vidare att vi måste ge mer plats

för leken i skolan för att på så sätt kunna förnya undervisningen i skolan. Lillemyr (2002)

anser att det är viktigt att inte se leken som en motsats till lärande. Det är viktigt att

pedagogen erbjuder barnen varierande arbetsformer. Leken kan ses som ett verktyg som

pedagogen kan använda sig utav för att närma sig ett ämne. Lillemyr (2002) beskriver tre

viktiga anledningar till att barns lek är viktigt i den pedagogiska verksamheten. En av

anledningarna är att bland annat pedagoger och vuxna får tillfälle att observera barns lek.

11

Leken har ett stort värde för barnen och utför en stor och viktig del av deras kultur. En annan

anledning till att leken är viktig i den pedagogiska verksamheten är för att vi kan se när barn

skapar sig nya erfarenheter i leken samt utforskar, prövar och använder sin fantasi samtidigt

som de lär känna sig själva. I leken skapar sig barnen färdigheter att klara av utmaningar samt

att kommunicera och förhålla sig till andra. Den tredje och sista anledningen beskriver

Lillemyr (2002) som en socialisationsprocess, det vill säga i leken socialiseras barnen då de

samarbetar och kommunicerar med varandra.

Vi människor har ett behov av att utforska världen och skapa sin egen föreställningsvärld,

detta menar Lindqvist (1989) barn gör genom lek. Lek kan ses som en process som ger

fantasin näring. Genom leken ges barn möjlighet att uttrycka sina känslor och utveckla sin

fantasi. Lek kan enligt Lindqvist (1989) beskrivas som ett kreativt redskap för att förstå olika

sammanhang. Hon beskriver vidare att leken är människans främsta utvecklingskälla där vi

skapar förståelse för vår verklighet. Lek ger barn friheten till eget handlande, utforskande och

pröva egna idéer. Detta med en frihet från både sociala och materiella begränsningar som

finns i barns omvärld. Det lekande barnet ges genom lek möjlighet att själv experimentera

med tillvaron samt utveckla sin förståelse för sin omvärld.

Leken och miljön För att barn ska utvecklas behöver de vistas i en miljö som inspirerar till olika aktiviteter, där

de både får utforska och upptäcka genom handling. Lindqvist (2002) beskriver lek som en

gruppverksamhet och som en gestaltande verksamhet som formas av en grupp, samt som en

del av barnkulturen. Barn behöver inte enbart pedagoger, för de skall kunna uppleva olika

saker och skapa mening är det viktigt att vi erbjuder barnen miljöer som inspirerar till olika

typer av handlingar menar Lindqvist (1996).

Norén-Björn (1990) belyser vikten av att skapa en god lekmiljö där barnen kan leka på ett

tillåtande och respektfullt sätt. Pedagogen skall vara lyhörd och stötta barnen i deras lekar.

Pedagogen skall även själv kunna fantisera och bjuda in till lek. Hon beskriver pedagoger som

barns trygghet i leken då hon/han beskyddar och inspirerar. En lekande pedagog har oftast en

djupare förståelse och relation till barn.

Brodin och Lindstrand (2008) menar att alla barn har rätt till lek och att alla barn behöver leka

för att utvecklas. Leken kan ses som ett område där barnen själva kan påverka samt ha

inflytande över vad de ser. Leken är global och ofta leker barnen över hela världen liknade

lekar även om det kan finnas skillnader i leksakerna. Barnens lek styrs bland annat av

traditioner, kultur och sociala kontexter samt barnets uppväxtmiljö. I leken finns många olika

aspekter som har en påverkan på barnets utveckling t ex känslomässig, motorisk, social och

intellektuell. Genom att barnet samspelar med andra utvecklar barnet sin sociala förmåga men

får även nya kunskaper om sig själv som individ, vilket ger barnet möjlighet att leva sig i

andra människors situationer. Brodin och Lindsrand (2008) anser att lek och lärande hänger

ihop, dock leker inte barnen enbart för att lära sig även om det är en viktig del i deras lärande.

Barn som leker och utforskar sin närmiljö hämtar lekinnehållet från verkligheten, det betyder

att de barn som har flera olika upplevelser och erfarenheter visar större kreativitet. Lindqvist

(2002) menar att miljön i verksamheten planeras av de vuxna där barnen kan beskrivas som

gäster där de bjuds in. Oftast organiseras verksamheten utifrån de vuxnas normer och

perspektiv. Hon menar vidare att barn tas ifrån en viss del av deras lekfrihet och ställs inför

sociala regler då vissa lekar uppmuntras och vissa förbjuds. I vissa verksamheter uppmuntras

barnen till att springa omkring och klättra i träd medan pedagoger i andra verksamheter

12

uppmuntrar barnen att leka lugna lekar och sågar ner de nedersta grenarna på träden. Det finns

därför värderingar hos oss vuxna om vad som är bra respektive dåliga lekar.

Utomhusmiljön öppnar upp flera möjligheter för barns lek, och Mårtensson (2009) menar att

det finns ett samband mellan barn, lek och natur. Utomhusmiljön ger barn ett betydelsefullt fri

rum där de själva kan organisera och strukturera sin lek. Det finns tydliga skillnader i barns

lekbeteende beroende på hur utomhusmiljön är utformad samt pedagogernas förhållningssätt

till utomhuslek. Lek i utomhusmiljön är viktigt då den erbjuder barnen flera annorlunda

möjligheter att utforska deras närmiljö utifrån deras egna förutsättningar anser Brodin och

Lindstrand (2008). Utomhusleken stimulerar barnens sinnen och utvecklar det informella

lärandet. Genom att barnen får en kreativ och positiv lekerfarenhet får barnen tillfälle att

bland annat pröva sina nya förmågor och idéer samt tillfälle att söka utmaningar på ett

speciellt sätt som inte kan ske i andra miljöer. Brodin och Lindstrand (2008) hävdar att

naturen skall ses som en rikedom då den erbjuder stora möjligheter till lärande både för

barnen och pedagogerna. När barn leker utomhus kan de använda sig utav naturen och

behöver på så sätt inte lika mycket färdigt lekmaterial som kan behövas vid lek inne i

klassrummet.

Johansson och Pramling Samuelsson (2009) menar att den pedagogiska miljön är en viktig del

av barns lek- och lärandeprocess. Dagens skolmiljö är anpassad till ordning och disciplin

snarare än en kreativ och utmanade miljö. Miljön skall vara öppen, inbjudande och stimulera

till lek och lärande. Den inbjudande miljön skall öppna upp barns fantasi och kreativitet, som

är två viktiga egenskaper i lek och lärande. Miljön har även som uppgift att stödja barn, vilket

innebär att pedagogerna måste utforma miljön på ett medvetet sätt. Miljön skall vara en helhet

där den berättar ett innehåll, det är barnens uppgift att vara delaktiga genom att ge mening till

innehållet. Johansson och Pramling Samuelsson (2009) menar att pedagogerna skall se ett

samspel mellan lek och lärande, båda dessa aspekter skall ses som likvärdiga. Det är viktigt

att leken får utrymme både i medveten planering och i barns spontana aktiviteter. Vi som

pedagoger måste ta vara på barns initiativ i leken som vi sedan vidareutvecklar i

verksamheten.

Leken och den kompetenta pedagogen Barns kunskaper växer om de möter kompetenta vuxna som ser lekens möjligheter och hjälper

till att utvidga leken genom att inspirera, berika med nya ord och nya erfarenheter. Ekelund

(2009) belyser vikten av att pedagogen deltar i barns lek, dock måste pedagogen lyssna in och

undersöka var i leken barnen befinner sig i. Ekelund (2009) beskriver en balansgång mellan

pedagogens sätt att styra samt att delta i barns lekar. Det finns ingen självklarhet i hur

pedagogen på ett praktiskt sätt skall gå till väga för att integrera lek och lärande. För att kunna

göra detta är det viktigt att pedagogen reflekterar över sitt förhållningssätt till barnen samt att

lyssna till dem. Enligt Ekelund (2009) är det även viktigt att fånga upp barns egna initiativ

och nyfikenhet, detta kan i sin tur främja ett lustfyllt och gemensamt utforskande. Hon menar

att pedagoger i leken ständigt bjuds på möjligheter för lärande som vi antingen väljer att fånga

upp eller ignorera. För att kunna integrera lek och lärande är det viktigt att reflektera på hur vi

bemöter barns lekar. Ekelund (2009) menar att om denna integration skall bli möjlig måste

pedagogen vårda leken och se dess fulla potential som ett läromedel. Hon beskriver att barn är

experter på lek och att vi vuxna kan lära oss mycket av dem. Hon beskriver vidare att barn har

mindre tid för lek då deras vardag har blivit allt mer strukturerad.

Norén-Björn (1990) beskriver barns lek som en skildring av deras egna upplevelser och

kunskaper om verkligheten samt även som ett forum för deras önskningar och funderingar.

13

Hon menar att ett lekande barn blir en fantasirik vuxen och att det är leken som berikar

människans vardag. Norén-Björn (1990) beskriver svårigheten att våga satsa på leken som ett

arbetssätt detta på grund av att det kräver ett annorlunda förhållningssätt samt en ny roll som

pedagog. En lekstyrd pedagogik kräver ett stort deltagande och engagemang hos pedagogen.

Pedagogen skall i sitt arbetssätt inspirera och på ett kreativt och inlevelsefullt sätt locka barns

nyfikenhet.

Pickett (2005) hävdar att man sedan länge har sett fördelarna med att lära genom lek samt för

barns utveckling. Hon menar vidare att barn lär sig att läsa och skriva är en grundläggande del

i skolan. Alla skolans aktiviteter involverar både läsning samt skrivning och anser att barn

som inte kan detta lätt blir utanför. Pickett (2005) belyser vikten av pedagogers skapande av

aktiviteter som utgår från barnens vilja att läsa och skriva. Hon menar att leken är en viktig

motivationskälla för att öka barns lust att läsa och skriva. Leken är ett viktigt verktyg för

barns lärande. Om man integrerar lek och lärande har barnen en större möjlighet att själva

påverka samtidigt som de lär i olika kontexter, där det finns större utrymme för reflektion.

Pickett (2005) anser att genom lek utvecklas barns kognitiva, psykiska, sociala och

emotionella förmågor. Dessa förmågor är viktiga i både barns framtida liv och skolgång.

Många barn har svårt att lära sig att skriva och läsa genom vanliga formella instruktioner. De

har då lättare att lära sig genom lek då de blir mer motiverade, lär sig tillsammans med andra

samt lär sig på ett lekfullt sätt. Hon menar vidare att lek skapar möjligheter för meningsfulla

lärandesituationer där barn lär sig nya begrepp. Genom att pedagogen skapar lekfulla läs- och

skrivaktiviteter skapas varierande inlärningsformer där barn utvecklar kognitiva förmågor

som är viktiga för deras läs- och skrivutveckling. I leken kan barn tillsammans med andra

lättare förstå svårare texter då de hjälper varandra. I leken delar barnen även med sig idéer och

kunskaper med varandra. I lekfulla läs- och skrivaktiviteter skapar barnen en egen lärande

miljö där de lär utifrån sina egna individuella behov och förmågor. I dessa lekaktiviteter

skapas möjligheter för barns egna förståelse och lärande. Pickett (2005) anser att det är viktigt

att pedagoger både förstår och ser vikten av lek samt lekens stora potential för barns lärande

och utveckling.

Griffiths (1995) menar att individen lär sig bättre när vi har ett tydligt syfte med det som görs.

När barnet leker är ett av de viktigaste syftena att de sker på ett lekfullt sätt, det kan finnas

flera olika syften men känslan att av att ha roligt är oftast det som gör att vi uppmuntras till att

vilja lära. Matematik är ett mycket abstrakt ämne vilket gör det i vissa fall till ett svårt ämne

att lära sig. Pedagogens uppgift att hjälpa barnen att se sambandet mellan de konkreta och det

abstrakta. Alla barn är olika och lär sig på olika sätt det är därför viktigt att pedagogen

använder sig av flera olika arbetsmetoder och sätt att lära ut. Hon menar vidare att det är

lättare som pedagog att uppmuntra barn att ta egna beslut när de leker än när de befinner sig i

en mer strikt inlärningssituation. Davidsson (1999) menar att leken kan vara ett viktigt

redskap att koppla samman skolkunskaperna och det övriga samhället. Även Thörner (2007)

menar att leken tillhör barnens kultur och utgör en viktig länk mellan skolkunskaper och

barnens vardagserfarenheter. Hon menar vidare att leken kan ses som en bro mellan det

informella lärandet och det formella lärandet, och gör på så sätt lärandet mer meningsfullt för

barnen då de kan koppla kunskaperna med ett sammanhang.

Det finns två undervisningsmetoder som integrerar lärande och lek menar Rosenqvist (2006).

Den första kallar hon för undervisningslek och innebär att lärandet sker på ett lustfyllt sätt

under pedagogens ledning för att öva barns färdigheter och inspirera till lärande. Pedagogen i

denna metod har ett lärandesyfte med leken. Den andra undervisningsmetoden kallas för

undervisning i lek där pedagogen bjuds in i leken av barnen där leken sker på barnens villkor.

14

Det framkommande i denna metod är att pedagogen för in lärandeinslag i leken för att lära

barnen nya begrepp och detta skall ske på ett naturligt sätt. Pedagogens roll är enligt

Rosenqvist (2006) att skapa rika möjligheter för barn som under hela sin skoldag får vistas i

en lärandemiljö där leken är integrerad med undervisning.

Åm (1986) menar att det är viktigt att pedagogerna deltar i leken med barnen, eftersom barnen

då utvecklar ett förtroende för och förhållande till de vuxna. Detta på grund av att de vuxna

deltar i leken på barnens villkor och låter på så sätt barnen ha kontroll över leksituationen. Åm

poängterar vikten av kommunikationen mellan barnen och de vuxna i leken, och anser att det

är viktigt att pedagogen är uppmärksam och ställer frågor till barnen som bidrar till att

utveckla leken. Samtidigt varnar Åm (1986) för vuxendominans och menar vidare att det är

viktigt att pedagogen fokuserar på att ägna tid till att observera barnens lek. En passiv

åskådare av lek är inte bra för barns utveckling menar Öhman (2011), eftersom barnen då inte

får något stöd i att skapa positiva och viktiga relationer med andra barn samt med pedagoger,

barnen får således inte heller något stöd i att utveckla sina lekstrategier. Genom att pedagogen

deltar i leken får han/hon ett helt annat perspektiv på barnens lek än vad den vuxne skulle ha

fått som passiv åskådare. Detta kan kopplas samman till Öhmans (2011) syn på vikten av

pedagogens deltagande i leken, då hon anser att genom att pedagogen låter leken vara i fred

och tar rollen som en passiv åskådare skapas negativa konsekvenser. Genom att ta en aktiv

roll i barnens lek får pedagogen således en inblick ibland annat barns kompetens, intressen,

lektålighet, uthållighet, vilka mönster och rytmer barnens lekar har samt vilka barn som leker

med varandra. Rosenqvist (2006) belyser även hon vikten av pedagogens deltagande i barns

lek då barn har lättare att då bearbeta olika begrepp än vad de skulle göra om de lekte själva.

Hon anser dock att pedagogen inte får ta över leken utan skall istället följa lekens

händelseförlopp och på ett naturligt sätt tillföra kunskaper och förståelse. Det är genom lek

som barn utvecklar en större förståelse för sin omvärld som innan var obekant. Rosenqvist

(2006) beskriver leken som en drivkraft och ett lärandeverktyg som främjar barns lust att lära

samt utvecklar barns begreppsförståelse och socialisation.

Öhman (2011) menar att lärarens roll i leken speglar hur pedagogen ser på betydelsen av lek.

Hon menar vidare att lek kan organiseras på flera olika sätt, pedagogen kan ge barnen förslag

för att på så sätt utveckla och fördjupa leken men pedagogen kan även erbjuda barnen

lekmaterial som går ihop med deras lek. Öhman (2011) belyser även den planerade leken där

pedagogen planerar och utformar målformuleringar om en lek, pedagogen kan även involvera

andra aktörer och föräldrar/vårdnadshavare i detta arbete där en diskussion om lekens

betydelse sker.

Lekens betydelse för barns utveckling har i dag blivit mycket aktuellt och förstärkts av flera

olika forskare menar Pramling Samuelsson och Mauritzson (1997). I leken får barnen själva

pröva sig fram till olika lösningar, de menar vidare att pedagogens delaktighet och samspel

med barnen i leken har en stor betydelse. Genom att barnen leker skapas en start motivation

hos dem att vilja lära. Leken kan utvecklas och omformas på flera olika sätt allt beroende på

struktur, gruppstorlek samt pedagogens roll. Eftersom det inte finns några rätt eller fel i leken

stimuleras barnens nyfikenhet och viljan att lyckas på så sätt blir barn mer självsäkra och

vågar att använda sin nyfikenhet samt pröva på olika saker i andra situationer. Pramling

Samuelsson och Mauritzson (1997) anser att det är viktigt att skapa utrymme för att leken

även skall utvecklas i skolan, det är då viktigt att se över materialet och utrymmet som erbjuds

men även pedagogernas attityd och förhållningssätt till lek och lärande. Tiden har en

avgörande roll i leken, att ge tid och utrymme för att barnen skall kunna gå in i lekens värld

och bli engagerade. Det är ytterst viktigt att ge tid och rum till barns lek menar Öhman (2011).

15

Även barn som kan leka måste utmanas och inspireras att hålla liv i leken, och på så sätt leka

länge men även få leka färdigt samt avsluta leken på ett bra sätt.

Leken kan även ses som en viktig faktor som är nära kopplat till hälsan, Öhman (2011) menar

att leken är en viktig aktivitet, inte enbart för att den bidrar till barns utveckling utan även för

att leken är viktig i sig. Genom att barn träder in i lekens värld skapas det nya känslor av

bland annat glädje, spänning och lust. Alla dessa känslor leder till välmående och är på så sätt

nära kopplat till hälsan. Hon menar vidare att pedagoger ofta tar leken för givet, dock är det

viktigt att den vuxne inspirerar barnen att leka. Detta skall ske genom att utgå från barnens

intressen och erbjuda de inspirerande miljöer för dessa lekar.

Griffiths (1995) anser att det blir svårt för barnen att utvecklas om pedagogen alltid säger till

barnen hur och vad de skall göra, det är därför viktigt att ge barnen tillfällen där de själva får

komma på egna lösningar. I den matematiska leken ges barnen tillfällen att upprepa saker,

ställa frågor samt diskutera med sina klasskamrater utan att känna någon press. Matematik

och leken kan kopplas samman, vi som pedagoger måste visa att matematik är ett lustfyllt och

användbart ämne.

Lek som är baserat på barns verkliga upplevelser ger många värdefulla möjligheter för barnen

att använda sig utav läsning och skrivning. Genom att pedagogen erbjuder barnen relevant

skrivet material i barnens lek får de möjlighet att uppleva läs- och skrivträning på ett

meningsfullt och lämpligt sätt. I leken samspelar barnen med varandra för att kunna uppnå en

önskad lek. När barnen gör detta öppnar de flera möjligheter för inlärning i samarbete. Barn

kan i flera fall även hjälpa andra barn att lära. När ett barn visar sin läs- och skrivkunnighet i

leken finns denna då omedelbart tillgänglig för de andra barnen i leken (Hall, 1995).

Rosenqvist (2006) menar att i skolans verksamhet är leken mest framkommande i

schemalagda och organiserade aktiviteter än en integrerad del i skolans vardagliga arbete.

Hon menar vidare att leken i förskoleklass har hamnat i skuggan och att det har skett en

förskolning av sexårsverksamheten. Leken sker då främst under pedagogernas bestämmelser.

När leken möter skolans traditionella undervisning beskriver Rosenqvist (2006) att detta då

sker på skolans villkor och detta försvårar integrationen. Genom att integrera skolans

undervisningstradition och lek sker lärandet på ett lustfyllt och lekfullt sätt som gynnar barns

sociala och ämnesmässiga utveckling. Lekande inslag i undervisning ger barn en större frihet

och utrymme i att leka i samband i ämnesundervisning eller temaarbete.

Alla barn kan leka dock finns det i en barngrupp alltid något barn som brister i att leka. Dessa

barn förstår inte vad de andra barnen gör i leken, utan står oftast utanför eller förstör för de

andra. Anledningen till att en del barn inte leker är att för att de kräver trygghet, känner

rädsla, och de vågar inte lämna verkligheten och träda in i den magiska lekvärlden. I

barngruppen kan de även finnas barn som ännu inte har lärt och förstå leksignalerna. Dessa

barn har ännu inte förmågan att kunna skilja på lek och verklighet. Pedagogen måste därför

vara mycket tydlig i vad som är lek och vad som inte är lek, samt att man kan gå in i lekens

värld precis som man kan gå ur den. För att utveckla dessa barns lekförmåga måste pedagoger

tala, lyssna samt leka med barnet (Knutsdotter Olofsson, 2003).

Sammanfattning:

Lek har en stor betydelse för människans utveckling, och är kan ses människolivets viktigaste

faktor då den ger oss spänning, glädje och lust. Leken är nära kopplad till fantasi och de är

genom leken som barn utforskar sin omgivning, lösa problem samt uppfylla sina behov. I

16

leken formas individens personlighet. I leken utvecklas även barns intellektuella, emotionella,

sociala och motoriska färdigheter. Leken stärker även barns självkänsla. För att barn ska

kunna leka är det nödvändigt att kunna skilja på lek och verklighet. Lekvärlden består av det

som sker innanför lekens ramar. För att kunna komma in i denna lekvärld måste barn kunna

lämna verkligheten och ta fram de inre föreställningarna.

Leken är en arena där barn lär och utvecklas av och med varandra oavsett ålder eller

erfarenheter. Lek kan förklaras som en naturlig aktivitet som uppstår mellan barn men även

mellan vuxna. Pedagoger skall i leken inta en medupptäckande roll samtidigt som pedagogen

stöttar, utvecklar och driver lekaktiviteten framåt.

17

Teoretiskt perspektiv Vi använder oss av utvecklingspedagogik för att kunna belysa lekens betydelse för barns

utveckling och lärande i förskoleklassen så som det uttrycks i denna pedagogik.

Johansson och Pramling Samuelsson (2007) menar att utvecklingspedagogik är ett sätt att

arbeta på. De menar även att barns olika synsätt på omvärlden innefattar en helhet där barnen

deltar och är nyfikna, detta innebär att barn inte ser världen som något indelat i olika ämnen.

Utvecklingspedagogik är en pedagogisk ansats som innebär att pedagogen påverkar barnen

mot ett visst mål där lek och lärande går samman. Det som kännetecknar

utvecklingspedagogiken är barns sätt att lära i helhet, barns kunskap och förståelse utvecklas

ur en helhet om olika idéer. Därefter får barnet olika aspekter och erfarenheter och detta för

med sig en ny och mer utvecklad förståelse. Inom utvecklingspedagogiken står barns

kunnande och erfarenheter om världen i relation med lekens fantasi, och detta för i sin tur med

sig en positiv utveckling i verksamheten. Johansson och Pramling Samuelsson (2007) menar

att barns perspektiv är något centralt inom denna teori. Barns perspektiv innefattar

erfarenheter som de skapat i lek och lärande. Barnen bidrar själva till meningsskapandet hos

dem själva. Johansson och Pramling Samuelsson menar vidare att hur detta perspektiv

synliggörs ute i verksamheten beror på pedagogens egen kunskapssyn samt barnsyn.

Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003) beskriver utvecklingspedagogik som en

teori som utgår från förståelsen av barns förståelse och förhållande till sin omvärld. De

belyser vikten av pedagogers förhållningssätt gentemot att skapa möjligheter för att utveckla

barns lärande genom lek. I denna teori beskrivs det lekande lärande barnet som kreativt och

aktivt som meningsfullt utvecklas i interaktion med andra. Det centrala i denna teori är att

barn leker och lär samtidigt, detta utifrån pedagogers målmedvetenhet och delaktighet.

Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003) anser att leken är som en viktig arena för

barns utveckling och lärande, det är i den spontana leken som barns kommunikativa och

metakognitiva färdigheter utvecklas. Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003)

anser att pedagogen har ett stort ansvar för att skapa en god miljö där barn ges stora

möjligheter till eget reflekterande. De menar även att pedagogen skall vara kompetent nog att

kunna ta vara på barns egna initiativ samt fånga deras nyfikenhet och intresse. Inom denna

teori sker lärandet inom barnet och barnet ses som kompetent och aktivt. Pedagogers agerande

och ansvarstagande är mycket viktigt. Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003)

menar att pedagogen måste ha tillit till barns egna förmågor, ta ansvar för barns individuella

behov samt betrakta barnet som fullvärdigt och betydelsefullt. Pramling Samuelsson och

Asplund Carlsson (2003) menar att människan utvecklas inifrån och att barn är i stort behov

utav vuxna som förebilder. Dessa skall motivera och inspirera barn till att självständigt söka

mening och förståelse om sin omvärld. De menar vidare att det är pedagogens roll att möta

barns tankar samt ge dem stöd i sitt lärande.

Inom utvecklingspedagogiken beskriver Johansson och Pramling Samuelsson (2007)

begreppet relevanssruktur som innebär meningsfullhet och igenkännandet hos barnen. De

belyser även att lärande i utvecklingspedagogiken består av objekt och akt. Lärandets objekt

innebär barns kunnande och förståelse om omvärlden, detta innefattar vad barnen skall lära

sig. Lärandets akt innebär hur barnen lär sig. Johansson och Pramling Samuelsson menar att

barn lär sig på många olika sätt, där de bland annat får experimentera, iaktta och imitera.

Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003) menar att lärandet inom denna teori

bygger på barns kreativitet och inlevelseförmåga, detta helt oberoende på deras genus, klass-

18

och kulturella tillhörighet. Det intressanta i denna teori är att ta reda på hur lärandet går till

samt vad barns skolgång bidrar med.

Barnen befinner sig ständigt i en utvecklingsfas som de lär sig här och nu menar Johansson

och Pramling Samuelsson (2007). Utvecklingspedagogiken belyser vikten av pedagogers

delaktighet i barns lärande, då denna teoretiska ansats handlar om lärares påverkan på barns

utveckling och förståelse kring deras omvärld. Respekten för det enskilda barnet har en viktig

roll inom denna teoretiska ansats. Pramling Samuelsson (2011) menar vidare att det i

utvecklingspedagogiken tydligt framkommer vikten av att pedagogen arbetar professionellt

med barnen för att således kunna utveckla deras kunnande och förståelse för sin omvärld. Hon

menar vidare att det är viktigt att barn och pedagoger samspelar med varandra och bidrar med

information, tankar och idéer dock är det viktigt att belysa att det är barnet som skall skapa

mening med det som han/hon är med om. Det är viktigt att vi visar respekt för barnen då de

ger uttryck för deras tankar och idéer då dessa är centrala aspekter i barns lärande samtidigt

som de bidrar till att barn blir delaktiga. Hon menar att barn är individer som lär sig när de

leker då de riktar sitt intresse mot omvärlden. Det lekande barnet utforskar, prövar, frågar,

funderar och samspelar med andra då de utvecklar sina kunskaper och förmågor. Barns sätt att

agera är nära kopplat till vilka erfarenheter och möjligheter de besitter. Pedagogen och barnet

ska ha en likgiltig position, detta även om pedagogen har andra kunskaper och erfarenheter än

barnet, så är det viktigt att vi ger barnen tillfällen att skapa sin egen förståelse för omvärlden,

samtidigt som pedagogen utmanar barnen att tänka och fundera vidare.

I utvecklingspedagogiken är det centrala att pedagogen ständigt strävar efter att barnen skall

utveckla färdigheter kring och förståelse för ett fenomen. Det är minst lika viktigt att

pedagogen har kunskap om det hon/han vill utveckla barns förståelse och lärande om.

Johansson och Pramling Samuelsson (2007) menar att barnen i skolan ser de vuxna som en

trygghet och vänder sig oftast till pedagogen om de behöver hjälp och stöd med någonting.

Kontakten med pedagogen sker även när barnen har som mål att göra någonting som de inte

klarar av att göra själva eller vid en konflikt som de inte kan reda ut på egen hand. Barn vill

bli sedda och bekräftade därför söker en del barn pedagogens uppmärksamhet vid deras lek

och lärande detta för att påkalla den vuxnes uppmärksamhet samtidigt som barnet söker

samspel med en vuxen.

Johansson och Pramling Samuelsson (2007) belyser vikten av att länka samman lek och

lärande för att få en lustfylld form i undervisningen, på så sätt använder pedagogen leken som

ett verktyg. Pedagogen skall erbjuda barnen tid och rum att låta barnen bidra samt skapa och

utveckla leken och lärandet på deras egna villkor. De menar vidare att den vuxne ska låta

barnen fundera och reflektera över olika lösningar och strategier, på så sätt utvecklas inte

enbart innehållet i leken utan även dess form. Lekens roll i lärandet beskriver Johansson och

Pramling Samuelsson (2007) som en metod som bidrar till överskridande och nyskapande.

Lek kan användas som en metod för barns utveckling och förståelse för sin omvärld menar

Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003). De beskriver vidare betydelsen av

pedagogers förhållningssätt till barns levnadsvärld och perspektiv. I leken främjas barns

kommunikativa kompetens där de lär av varandra samt utvecklar förståelse för sina rättigheter

och praktiserar demokratiska principer. Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003)

anser att leken påverkar barns utveckling samt att leken är social, emotionell och kognitiv.

Utvecklingspedagogik förespråkar barns eget deltagande och medvetande i sitt eget lärande

samt pedagogers förståelse för barns lärande. Lärandet skall ske genom varierat innehåll och

strategier och utgå från barns perspektiv. Lärandet skall ske på ett kreativt sätt och har som

19

utgångspunkt om hur barn lär om olika fenomen i sin omvärld. Pramling Samuelsson och

Asplund Carlsson (2003) menar att barns lärande sker genom att de får leka.

20

Metod

Vår ansats har varit kvalitativ vilket innebär att vi har använt det talande och skrivna ordet i

form av observationer, fältsamtal och intervjuer. Vi har valt den kvalitativa metoden på grund

av att vi vill ta reda på hur verksamma förskollärare använder sig av leken samt deras

förhållande och synsätt till leken

Kvalitativ metod Starrin och Svensson (1994) beskriver den kvalitativa metodens egenskaper som något som är

möjligt att uppleva men som inte går att kvantifiera eller mäta. Den kvalitativa metoden har

som utgångspunkt för att undersöka olika egenskaper kring ett fenomen genom att värdera,

söka motiv och innebär avsikter i mänskliga beteenden, upplevelser och erfarenheter.

Backman (2008) menar att i den kvalitativa metoden undersöker forskaren verkligheten

subjektivt. Verkligheten ses då ur ett forskningsperspektiv som en individuell, social och

kulturell konstruktion. Det som är intressant för forskaren är att undersöka människans

uppfattningar och tolkningar i dess omgivning. Intresset i denna metod grundar sig i

individens tolkningar och agerande. Backman (2008) menar vidare att den kvalitativa

forskaren intresserar sig för att undersöka individers upplevelser och tolkningar samt hur

individer strukturerar sin omgivning utifrån sina tidigare erfarenheter och kunskaper. Syftet

med den kvalitativa metoden är att studera människan och interaktionen med omvärlden.

Forskaren befinner sig enligt Backman (2008) nära det studerande fenomenet och blir en del

av metoden. Den kvalitativa metoden ger forskaren ett stort utrymme av flexibilitet och

variation.

Fallstudier inom den kvalitativa metoden är mycket framkommande i den vetenskapliga

studien anser Backman (2008). Han definierar fallstudier som en kvalitativ strategi för att

kunna undersöka ett särskilt fenomen i sin realistiska miljö. Innan fallstudien utformas ett

forskningsproblem eller forskningsfrågor kring utifrån en särskild praktisk vardaglig

verksamhet. Dessa forskningsfrågor kategoriseras som frågor som skall vara till hjälp för att

skapa ny förståelse kring det specifika fenomenet. Därefter väljer forskaren sin analysenhet

som ska granskas. Denna analysenhet kan utgå från att vara en individ, en grupp, organisation

samt företeelser eller händelser.

Etnografi som kvalitativ forskningsansats Vi har i vår studie inspirerats av etnografin som en kvalitativ forskningsansats då vi i vår

studie vill få en förståelse för pedagogers synsätt på samt deras arbetssätt med lek. Kullberg

(2004) menar att en etnografisk studie även kan kallas för en fältstudie, vilket betyder att

forskaren under en tid befinner sig i den aktuella miljön i olika situationer och sammanhang.

För att forskaren skall kunna få tillträde till den miljö som är aktuell för studien skall

forskaren ta kontakt med så kallade gate keepers, det vill säga betydelsefulla kompetenta

aktörer. Dataarbetet i en etnografisk studie skall ske systematiskt, med utgångspunkt i att

lyssna, deltaga, fråga samt observera samtidigt som forskaren gör fältanteckningar. Dessa

fältanteckningar sammanställs sedan i form av en loggbok. Även ljudbandspelare kan

förekomma i en etnografisk studie och den data som man har fått skall sedan transkriberas.

Kullberg (2004) menar att forskaren i en etnografisk studie studerar ett fenomen i dess

naturliga miljö. Hon beskriver vidare att det är viktigt att forskaren kontinuerligt återkommer

21

till fältet för att öka tillförlitligheten i studien och på så sätt utföra olika korrigeringar på ett

naturligt sätt.

Kullberg (2004) beskriver olika delar som kan ha en påverkan på forskarens observationer.

Dessa är den fysiska platsen som forskaren befinner sig i, de olika aktörerna som finns

närvarande i den studerande miljön, de handlingar som personerna i observationen utför, de

olika objekt som finns i rummet, enstaka handlingar som personer utför, tid, olika personers

mål samt de känslor som upplevs och uppstår. En etnografisk intervju kan likna ett

semineriesamtal eftersom syftet med intervjun är att väcka tankar hos den deltagande så att

kunskap utvecklas.

Inom etnografisk forskning finns det två vanliga intervjuformer dessa är enligt Kullberg

(2004) den informella- samt den formella intervjun. Hon menar vidare att den informella

intervjun även kan ses som ett samtal, detta samtal växer fram under

dataproduktionsprocessen. Intervjuaren låter sig på ett naturligt sätt ledas av informantens

svar och innehåll. Den informella intervjun kommer vi i denna studie kalla för fältsamtal då

dessa samtal sker ute på fältet i anknytning till våra observationer. Den andra intervjuformen

är den formella intervjun och kallas även för djupintervju. Denna intervjuform beskrivs som

en av de viktigaste redskapen för datainsamling och utgör en betydelsefull roll inom den

etnografiska forskningen. Denna intervju används då forskaren har ett behov utav att studera

och få förståelse för ett flertal händelseförlopp. Därefter planeras intervjun och även denna

intervju hålls i den aktuella miljön där både forskaren och den intervjuade befinner sig. Den

formella intervjun har som syfte att öka forskarens förståelse hos den intervjuade samt ta del

av den intervjuades tankar och uppfattningar om sin omvärld. Kullberg (2004) menar att

intervjufrågorna i en etnografisk studie skall ge möjlighet till den intervjuade att utveckla sitt

tänkande.

Dovemark (2007) menar att den observerande forskaren studerar olika människors perspektiv

och vardagsliv. Under observationer får forskaren möjlighet att ta del av människors sociala

liv. Syftet med observation förklarar Dovemark (2007) är för forskaren att lära känna samt att

upptäcka både sociala och kulturella processer inom den valda verksamheten. Detta som

fokus att studera en särskild grupp eller individ. Som forskare är det viktigt att vara nyfiken

och ha viljan att förstå olika sammanhang. Kihlström (2007) belyser vikten av att forskaren

kopplar observationerna till aktuell forskning då detta ökar forskarens förståelse och

kunskaper om det specifika fenomen som undersöks. Som observatör skall man beskriva det

som sker. Kihlström (2007) menar att forskarens egna förkunskaper och intressen påverkar

hur man observerar det är därför viktigt att vara medveten om detta under observationerna och

reflektera kring sina egna värderingar och det man har sett.

Den kvalitativa intervjun har enligt Kihlström (2007) liknelser med det vardagliga samtalet

dock skiljer sig dessa två då intervjun redan har ett bestämt fokus. I denna intervju är

intervjuaren intresserad av den intervjuades egen förförståelse och uppfattningar. Intervjuaren

i en kvalitativ intervju ställer öppna frågor där intervjuaren inte påverkar innehållet. Kihlström

(2007) belyser vikten av att forskaren i en kvalitativ intervju intervjuar personer med stor

erfarenhet och kunskap om det som forskaren vill studera.

Urval Vi har valt fyra förskoleklasser där vi har observerat och intervjuat sex pedagoger, då vi ville

få djupare kunskap om lekens användning och pedagogers egna synsätt och förhållningssätt

till barns lek. I anknytning till våra observationer genomfördes även fältsamtal med

22

förskollärarna. Vi valde att göra fältstudier i fyra olika förskoleklasser eftersom vi ansåg att

detta skulle bredda våra kunskaper om pedagogers användning av lek samt lättare kunna se

likheter och skillnader i deras arbetssätt. Vi valde dessa fyra förskoleklasser då vi sedan

tidigare är bekanta med skolorna dock var pedagogernas arbetssätt främmande för oss. Enligt

Kullberg (2004) studerar den etnografiska forskaren personer med kunskaper och

erfarenheter. Valet av undersökningspersoner görs utifrån forskarens undersökningsintresse.

Våra observationer och intervjuer skedde på förskollärarnas arbetsplats då det var nödvändigt

för att få en djupare förståelse för deras vardagliga arbete med leken. Kullberg (2004) menar

vidare att valet av undersökningsplats är i relation med undersökningspersonerna, då

forskaren undersöker i den naturliga miljön. Forskaren gör även urvalsbeslut om var

observationerna och intervjuerna skall ske och hur de skall göras samt vad som skall frågas.

Vi har även valt att genomföra två enskilda pilotstudier inför våra intervjuer, denna pilotstudie

genomfördes med två bekanta pedagoger.

Genomförande När vi skulle genomföra vår studie kontaktade vi förskollärarna i alla de fyra

förskoleklasserna som vi var intresserade utav. Detta gjordes både via telefon och vid

personlig kontakt då vi besökte verksamheterna, och vid denna kontakt frågade vi

pedagogerna ifall de ville delta i vår studie och vi fick deras medgivande till att utföra

observationer och intervjuer. Eftersom de etiska principerna är viktiga för oss gav vi vid våra

besök ut både missivbrev till pedagogerna samt informationsbrev till

föräldrar/vårdnadshavare. Under detta besök bestämde vi tillsammans med pedagogerna tid

för vår fallstudie. Vi utförde våra fältstudier under de timmar som förskoleklassen bedrevs. Vi

valde att ge ut ett informationsbrev till barnens föräldrar/vårdnadshavare för att göra de

medvetna om vår studie och vår närvaro i förskoleklassen. Vid våra besök och i våra brev

presenterade vi både oss själva och syftet med vår studie. Under insamlingen av data valde vi

att observera och intervjua enskilt i två verksamheter vardera. Vi observerade och intervjuade

under två dagar i varje förskoleklass. Innan vi gjorde vår fältstudie förberedde vi lämpliga

observation- och intervjufrågor, dessa frågor har som utgångspunkt i denna studies syfte och

frågeställningar.

Johansson och Svedner (2001) menar att löpande observationer innebär att man i förväg

använder sig utav olika scheman då man exempelvis skriver ner tidpunkt och verksamhet

samt läraragerande. Detta kallar de för en observationsmall. Vid en löpande observation

beskriver observatören faktiska händelseförlopp och beskriver sammanhang. I en löpande

observation kan observatören förhålla sig till så kallade critical incident detta förklarar

Johansson och Svedner (2001) som olika skeenden som observatören är intresserad av. Dessa

skrivs sedan ner och definieras. De menar vidare att vid en observation skall det skrivna

språket återges så likt som möjligt i det händelseförlopp som har observerats. Vi kan se

likheter med den observationsmall som Johansson och Svedner (2001) beskriver då vi i förväg

hade valt ut olika frågor som vi var intresserade av att besvara. Efter varje observation hade vi

ett fältsamtal med pedagogen då vi samtalade om intressanta aspekter och skeenden som

uppkom vid våra observationer. Vid våra två dagar ute i varje verksamhet genomförde vi även

en intervju med en pedagog i varje förskoleklass. Vid denna intervju hade vi förbestämda

frågor som pedagogen fick besvara. I början utav intervjun frågade vi efter pedagogens

medgivande för att spela in intervjun med hjälp utav en diktafon. Detta var något som alla

deltagare gav sitt medgivande till. Vi observerade och intervjuade respondenterna på deras

arbetsplats det vill säga i deras naturliga miljö. Vid observationerna valde vi att samla in data

genom löpande observationer.

23

Pilotstudie

Vi genomförde en pilotstudie med våra intervjufrågor med två verksamma pedagoger dock

utan anknytning till våra valda förskoleklasser. Denna pilotstudie underlättade för oss vid våra

intervjuer i förskoleklassen då vi kände oss mer förberedda samt beredda på att ställa

följdfrågor.

Etik I vårt missivbrev och i informationsbrevet till föräldrar/vårdnadshavare informerade vi de om

studiens syfte, innehåll samt de etiska principer som gäller vid examensarbete.

Vetenskapsrådet (2011) beskriver att vid deltagande observationer är det viktigt att informera

deltagarna att de utgör en viktig och betydelsefull roll för studien samt att de ger sitt samtycke

till att delta. Vid forskning är det viktigt att forskaren förebygger att deltagarna kommer till

skada samt att deras identitet skyddas.

Vetenskapsrådet (2011) beskriver vikten av etiskt handlande vid forskning. Framställning av

ny kunskap är på många sätt värdefullt som både kan bidra till individers och samhällets

utveckling. Ny forskning innebär att förhålla sig etiskt och utgår från olika riktlinjer. De

beskriver även forskning som en viktig del av samhället idag och därav ställs stora

förväntningar på den. Vetenskapsrådet (2011) beskriver forskarens ansvar med dem som

deltar och påverkas av studien. Studien skall vara av god kvalitet där forskaren inte påverkas

av yttre faktorer och förhåller sig neutralt. För att kunna genomföra en studie med människor

krävs det att de blir väl informerade om studiens syfte och innehåll, deras medgivande och

människornas deltagande skall då även skyddas från olika risker eller kränkningar. Detta krav

kallas för individskyddskravet. I vår studie har vi inte skrivit barnens, pedagogernas och

verksamheternas riktiga namn och därmed skyddas deltagarnas identitet.

Vetenskapsrådet (2011) beskriver fyra viktiga begrepp inom forskningsetik. Dessa är

sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och konfidentialitet. Sekretess innebär att vi som bedriver

studien inte delar med oss av vår data till obehöriga. Tystnadsplikt innebär att vi i vår studie

inte benämnde deltagarnas personliga uppgifter och förhållanden till obehöriga. Anonymitet

innebär att man inte skall kunna koppla samman studiens resultat med den enskilda individen

och att de förblir anonyma. Konfidalitetskravet innebär att obehöriga inte kan ta del av

deltagarnas uppgifter.

Validitet och reliabilitet Svensson (1996) menar att validitet är starkt sammankopplat med reliabilitet och beskriver

vidare att om validiteten är god är även reliabiliteten god. Han anser dock att om reliabiliteten

är god finns det ingen garanti att även validiteten är det. Inom den kvalitativa ansatsen talar

man om något som kallas för ett konstant objekt Svensson (1996) menar att det konstanta

objektet har en stor betydelse för resultatet, det vill säga intervjupersonens sinnestillstånd har

en stor påverkan. Under våra observationer i vår fallstudie antecknades detta i form av

löpande protokoll, och under våra intervjuer bandades detta i samtycke med våra respondenter

för att vid ett senare tillfälle transkriberas. Vi anser att detta är viktigt då vi genom de

inspelade intervjuerna får fram pedagogernas exakta svar. Genom både våra protokoll och

inspelade intervjuer anser vi att detta förstärker validiteten i vår studie. Efter observationer

genomfördes även fältsamtal där vi tillsammans med respondenterna samtalade kring olika

skeenden och händelseförlopp. Detta anser vi även säkerhetsställer att vår förståelse stämmer

överrens med det vi har sett genom våra observationer.

24

Vi anser att denna studies reliabilitet stärks utifrån vårt val av metod, då vi har använt oss utav

observation, fältsamtal och intervju. Genom att vi har använt oss utav dessa tre redskap anser

vi att har fått en bred inblick både i förskollärarnas förhållningssätt samt deras arbetssätt. Alla

dessa redskap kompletterar varandra och vi anser att det på så sätt förstärker studiens

reliabilitet.

I en kvalitativ studie kan inte reliabiliteten bedömas utan att bedöma frågans validitet, då

dessa två är väl sammankopplade och beroende av varandra menar Svensson (1996). Han

beskriver vidare begreppet validitet och menar att detta innebär hur väl man har mätt det som

man har som avsikt att mäta. Detta begrepp visar hur giltigheten i vårt resultat men även hur

giltigt våra mätinstrument och hur giltig vårt undersökningsupplägg varit. Vi anser att denna

studies trovärdighet och validitet förstärks då vi har genomfört våra fallstudier under två dagar

i varje verksamhet. Under dessa två dagar anser vi att vi har fått en djupare förståelse för hur

förskollärarna arbetar praktiskt med leken samt även deras förhållningssätt till leken.

Analys/bearbetning Dovermark (2007) beskriver den etnografiska analysen som en pågående process där

forskaren har som mål att finna mönster. Målet med den etnografiska analysen är för

forskaren att upptäcka, identifiera samt beskriva egenskaper och företeelser. Forskaren skall

genom analysen visa resultat, samband och olika dilemman. Forskaren skall även ta distans

från det välkända och beskriva den sociala struktur som har studerats. Den etnografiska

forskaren skall i analysen både analysera och reflektera över varje observation och intervju.

Kullberg (2004) menar att en analys hjälper forskaren att skapa mening med insamlad data.

Hon belyser vikten av att forskaren ständigt reflekterar om både resultatet och teorier vid

beskrivning av analys. Hon belyser vidare vikten utav att forskaren urskiljer olika begrepp

och egenskaper i det som studerats. Kullberg (2004) anser att forskaren i analysen skall kunna

utskilja olika mönster och även se helheten i det som har studerats.

För att få reda på ett resultats validitet och reliabilitet anser Svensson (1996) att man skall

bedöma resultatet utifrån studiens syfte. Detta genom att belysa studiens resultat med de

frågeställningar som tagits upp i syftet. Därför har vi i vår diskussion valt att diskutera och

analysera vårt resultat utifrån denna studies syfte och frågeställningar.

25

Resultat I vår studie vill vi få kunskap om pedagogers syn på lekens betydelse för barns utveckling

samt få kunskap om hur pedagoger använder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg i

förskoleklassen. Vårt resultat i denna studie kommer här att kategoriseras och sammanställas.

Förskoleklass Rosen Förskolläraren Susanne anser att det i denna förskoleklass är väldigt viktigt med lek. Hon

belyser även vikten av att vi inte får glömma att förskoleklassen inte är skola, utan att det är

en verksamhet mellan förskolan och skolan. Det är därför viktigt att finna en balans mellan

dessa två verksamheter som passar ens barngrupp. Pedagogen anser att barnen i leken övar

sina färdigheter i flera olika saker, bland annat turtagning, att ta hänsyn till varandra och att

samarbeta med andra både när det gäller barn och vuxna. Hon menar även att leken är något

som är naturligt för barnen och att de i leken inte behöver tänka så mycket. Förskolläraren

anser att alla barn kan leka, dock på olika sätt. Alla barn är olika och individuella och detta

speglar sig även i leken menar hon.

Leken är väldigt viktig i min förskoleklass, det är viktigt att vi inte glömmer

att förskoleklassen varken är skola eller förskola, vi måste hitta en balans

där emellan som passar vår barngrupp... Alla barngrupper är olika och för

mig och barnen är leken mycket viktig… I leken behöver inte barnen tänka

så mycket, allt kommer naturligt... Eeh…eftersom vi har satt ut ett pass med

fri lek efter svenska och matematik lektionen så kan det vara skönt för de att

få tänka på något annat som inte är så teoretiskt… (Susanne)

Dagen i förskoleklassen börjar med en samling där både pedagogen och barnen inleder med

att klappa sina namn men också sin favoritfärg. Efter samlingen följer fri lek som inleds med

att förskolläraren delar in barnen i grupper.

Under den fria leken delar förskolläraren in barnen i grupper. Hon berättar vem som får leka

med vem samt var de får leka.

Sara, Leonor, Conrad och Mohammed leker i kuddrummet.

Samantha, Caroline, Isaac och Gabriel leker i bygghörnan.

Juliette, Elin, Dino och Elias leker i stora rummet.

Madelene, Hugo, Pedro och Samantha leker i dramarummet. (Susanne)

Barnen går till respektive rum och börjar leka. Pedagogerna sätter sig vid ett bord och skriver

ner vad och med vem varje barn leker, samtidigt som pedagogerna går runt bland barnen och

ser till att allt är ok och återvänder sedan till sitt bord och planerar kommande aktiviteter samt

förbereder inför fritidsverksamheten. Efter lunchrasten återgår barnen till lekgrupperna och

den gemensamma leken.

Förskollärarens val av styrd lek beskriver hon är ett bra arbetssätt då barnen har en tendens att

hålla sig till en och samma lekkompis och anser vidare att det är viktigt att barnen i

förskoleklassen får öva sina färdigheter i att samspela med andra barn inte bara några enstaka.

Hon berättar att hon i sin planering brukar bestämma grupperna och brukar byta ungefär

varannan dag. I slutändan har alla barn lekt med varandra och detta bidrar till att det blir en

26

god sammanhållning i klassen. Hon menar att alla barngrupper är olika och att detta arbetssätt

passar denna grupp mycket bra. Genom att bestämma åt barnen vad de ska leka minskar man

risken att samma barn leker med samma leksaker. En del barn kan leka med samma docka

hela veckan och detta anser hon är helt fel och något som barnet istället får göra hemma.

Förskolläraren berättar att hon inte deltar i barnens lek. När barnen är ute och leker står

förskolläraren främst med de andra förskollärarna och småpratar, dock finns förskolläraren

alltid i närheten av barnen för att exempelvis lösa en konflikt. Förskolläraren berättar att hon

medvetet valt att inte delta i barnens lek både inomhus och utomhus eftersom hon anser att

detta är en tid då barnen skall få leka med varandra och lära känna varandra. Hon berättar

dock att de vid en del tillfällen har genomfört någon gemensam lek och att hon då givetvis har

deltagit. Hon menar vidare att det kan ibland vara bra för barnen att se att även vuxna kan

leka.

Den fria leken skall ske på barnens villkor och är en aktivitet där barnen lär

känna varandra, därför anser vi att det är viktigt att vi ger de lite egentid

och inte deltar... Givetvis om de frågar om vi kan vara med så gör vi det,

men det brukar inte ske ofta. (Susanne)

När barnen är ute under skolrasterna leker barnen med sina klasskamrater eller/och med barn

från andra klasser. Förskolläraren står då med andra pedagogen och småpratar, dricker kaffe

och löser olika konflikter som uppkommer bland barnen.

Vid en så kallad utedag går förskolläraren tillsammans med barnen till skolskogen. Väl

framme i skolskogen informerar hon samtliga barn att det är viktigt att man håller sig i

närheten och att man alltid skall kunna se sin fröken, om man inte kan se henne betyder det att

man har gått för långt och måste då hålla sig närmare. Förskolläraren finns med barnen i

skogen men låter barnen leka fritt. Hon sitter på en bänk och har koll på dem samtidigt som

hon då och då säger till att de inte får gå för långt. Klockan 12 samlar hon alla barn och de går

gemensamt tillbaka till skolan.

När det gäller att integrera leken i de olika ämnena anser förskollärarna att det är något hon

gör. Hon berättar att barnen i byggrummet lär sig de olika geometriska formerna, antal, färger

osv. Hon berättar vidare att man kan finna inslag av bland annat matematik, svenska och

naturkunskap i alla lekar.

Sammanfattning

Förskolläraren Susanne anser att det är väldigt viktigt med lek i förskoleklassen. Hon anser att

det är viktigt att förskoleklassen skall behålla sitt lekfulla sätt att lära och inte efterlikna

skolans arbetssätt i en allt för stor utsträckning. Det är viktigt att finna en balans mellan

förskolan och skolan. Vi kan se att Susanne har ett syfte med sin pedagogstyrda lek då hon

bestämmer både barnens lekkamrater och lek. Då hennes syfte är att stärka sammanhållningen

i klassen samt barnens relationer. Hon anser att hon integrerar leken i det vardagliga arbetet,

då barnen i byggrummet lär sig olika geometriska former i sin konstruktionslek. Det vi anser

är att hon inte har något större pedagogiskt syfte med leken då barnen får leka fritt utan ett

specifikt mål.

Leken i förskoleklass Rosen är mest framkommande i barns fria lek både inomhus och

utomhus. Förskollärarens deltagande kan beskrivas som mest framkommande i den styrda

27

leken, i övrigt var hennes deltagande roll mer övervakande och stöttande. Hon anser att det

enbart ibland är viktigt för barnen att se att även vuxna leker. Vi anser att hennes synsätt på

pedagogers deltagande i lek är väldigt svagt då pedagoger utgör en viktig roll i barns lek

genom att vara förebilder. Vi menar vidare då är det viktigt att pedagoger ofta och på ett

varierat sätt deltar i barns lek.

Förskoleklass Pingo Förskolläraren Hamza anser att leken i förskoleklassen är viktig då barnen lär sig en hel del

och belyser vikten av att barnen i leken utvecklar sin samarbetsförmåga. Förskolläraren menar

vidare att leken är något naturligt för barnen då de har lekt ända sedan barnsben och att det är

viktigt att vi inte tar ifrån dem detta i skolan, utan låter dem fortsätta leka. Leken öppnar upp

en ny värld för barnen, en värld där allt blir mer intressant för barnen och där det blir lättare

för dem att uttrycka sig. Han menar vidare att han använder sig utav leken när han vill att

barnen skall ta till sig nya kunskaper. Förskolläraren anser inte att leken tar en tillräckligt stor

plats i sin egen förskoleklass, han menar vidare att leken förekommer varje dag dock i olika

mängder.

…Ska jag vara helt ärlig så anser jag inte att den har så stor plats…leken

förekommer varje dag men i olika mängder... Ena dagen kan vi leka i en

timme medan en annan dag förekommer leken i enbart 30minuter... Det är

som sagt väldigt olika och beror på vad det är för dag… Oavsett hur mycket

utrymme jag ger till leken så har den givetvis alltid en lärande roll.

(Hamza)

Leken förekommer till största del vid barnens rast, då de är ute på skolgården. Skolgården

består av en klätterställning, fotbollsplan, sandlåda samt gungor. Barnen leker under denna tid

tillsammans med andra barn men inte med några redskap. Det finns ett förråd men det är inte

öppet. Förskolläraren står under hela rasten tillsammans med andra lärare och är inte delaktig

i barnens lek.

Förskolläraren menar att så fort möjligheten ges brukar han delta i barnens lek. Han menar

vidare att det finns ett barn i oss alla och genom att delta i barnens lek kommer man de

närmare. Han beskriver en situation där han fick vara med några flickor och leka mamma,

pappa, barn och han fick rollen som lillasyster. Han beskriver vidare denna situation som

mycket intressant och märklig eftersom han helt plötsligt inte var deras lärare längre utan

deras lillasyster.

När barnen kommer in till klassrummet efter lunchrasten är det tid för den fria leken,

förskolläraren säger till barnen att det är dags för fri lek och barnen vet på direkten vad detta

innebär och går till det de vill arbeta med, exempelvis pärla pärlplatta, leka i dockvrån, spela

spel osv. Under denna tid sitter förskolläraren främst vid sitt bord och tittar i olika pärmar

samtidigt som han/hon planerar kommande aktiviteter. Vid vissa tillfällen försvinner

förskolläraren till kopieringsmaskinen som ligger i ett annat rum.

Esmeralda: fröken kan du spela med mig?

Förskolläraren: Inte riktigt nu Esmeralda, jag är lite upptagen.

Esmeralda: Okej, då ska jag vänta på att du inte är upptagen längre

28

Förskolläraren sitter och planerar nästa veckas aktiviteter, man kan se att han känner sig lite

stressad när Esmeralda sitter och tittar och väntar på att han ska börja spela med henne. Han

lägger ifrån sig sina papper och sätter sig vid Esmeralda.

Esmeralda: ska vi spela nu?

Förskolläraren: Ja vi kan spela en stund…

Ett exempel på en lärarstyrd lek är följande exempel. Under en morgonsamling hade barnen

tillsammans med förskolläraren ett litet gymnastikpass där de gemensamt utförde olika

rörelser.

Förskolläraren tog fram ett stort tygstycke som är indelat i olika färger och bad barnen att

sätta sig i en ring och ta tag i tyget samtidigt som han berättade för dem att de tillsammans

skall blåsa upp en fallskärm.

Förskolläraren: Denna leken har ni ju lekt innan så den kan ni ju. Men ska

jag dra reglerna igen?

Yousef: Ja för man kan faktiskt glömma

Kenza: Jag vet hur man gör

Förskolläraren: Då ska jag dra det snabbt. Alla måste stå stilla och hålla i

en bit av tyget med båda händerna, ni får bara hålla händerna vid en färg.

När jag sedan säger att alla gröna ska byta plats då måste ni springa under

fallskärmen och byta plats med en kompis. Är det ok?

Esmeralda: Mmmm

Natasha: ja nu kör vi!

August: Jag ska vinna!

Förskolläraren: Det viktigaste är att vi har roligt, är ni beredda? Alla

gröna byter plats…

Förskolläraren berättar anledningen till att han valt att ha ett pass med gymnastik på

morgonen och menar att eftersom han är en ”gammal” idrottslärare anser han att det är viktigt

att starta dagen med att få göra olika rörelser. Barnen har i förskolan fått springa runt och leka

fritt och sedan helt plötsligt komma in i en verksamhet där de förväntas att sitta stilla på sina

platser, det kan bli som en chock för de och det är därför viktigt att de får ”spralla” av sig lite.

Barnens lek förekommer även ute i skolgården under skolrasterna. På skolgården finns en

klätterställning, en fotbollsplan, en sandlåda samt gungor. Barnen leker under denna tid

tillsammans med barn från sin egen klass samt med barn från de andra förskoleklasserna som

finns på skolan. Det finns ett förråd men det är inte öppet. Förskolläraren står under hela

rasten tillsammans med andra lärare och är inte delaktig i barnens lek. Barnen leker vid sin

utevistelse inte med några redskap, då de inte har någon tillgång till material eftersom

materialförrådet på gården är låst. Förskolläraren berättar att detta är ett medvetet val och

anser att det blir för mycket arbete både för barnen och pedagogerna att ha förrådet öppet. Om

de skulle ha det öppet skulle de alltid behöva ha någon som ansvarar för att all material

kommer in igen och så vidare. Han berättar vidare att det är bra för barnen att leka med

varandra istället för att exempelvis leka med en hink och en spade. Rasterna är bland annat till

för att barnen skall ha en paus och få frisk luft, olika material kan de få leka med inomhus.

Förrådet öppnas istället under fritidsverksamheten. Han berättar även att han har gjort ett litet

undantag och köpt in en fotboll och några hopprep som enbart är tillgängliga för hans

förskoleklass och dessa får tas med ut.

29

Förskolläraren berättar att han inte är så förtjust i begreppet fri lek och ser begreppet som en

gåta, eftersom det egentligen inte betyder att barnen får leka fritt. Han beskriver en situation

där två barn frågade förskolläraren om de fick hoppa hopprep inne i klassrummet och han var

tvungen att svara de med ett nej. Han menar vidare att så länge vi inte använder detta begrepp

fullt ut det vill säga låter barnen göra precis vad de vill så säger vi emot oss själva.

…jag använder även leken som fri lek där barnen själva bestämmer vad de

lär sig…I den fria leken har ju inte jag någon direkt påverkan (Hamza)

När barnen kommer in till klassrummet efter lunchrasten är det tid för den fria leken igen, och

barnen fortsätter att leka med det de lekte med innan de gick ut. Förskolläraren säger till

barnen att det givetvis är tillåtet att byta lekkamrat eller byta lek men att det då är viktigt att

man plockar undan efter sig innan man tar fram någonting nytt. Under denna tid sitter

pedagogen främst vid sitt bord och rättar olika uppgifter från skolboken, han arbetar även med

att förbereda kommande utvecklingssamtal. Vid vissa tillfällen går pedagogen runt i

klassrummet för att se till att allt går som det ska. Förskolläraren säger även till barnen lite då

och då att de skall prata med små bokstäver och att de inte behöver skrika till varandra när de

skall prata. Förskolläraren har en definition av fri lek.

…fri lek att barnen själva får välja vad de vill leka med…ehm….ska jag

vara helt ärlig så tycker jag inte om detta begreppet. Flera gånger när jag

har sagt till barnen att vi ska ha fri lek så har det exempelvis kommit fram

två flickor till mig och frågat om de kan få hoppa hopprep inne i

klassrummet och jag har då givetvis sagt nej. Och då säger jag ju

egentligen emot mig själv…Men egentligen kan vi ju ifrågasätta detta...

Innebär inte fri lek att barnen ska få leka helt fritt? Ja det är en gåta och jag

har tyvärr inte svaret på det... Men kort och gott kan vi säga att fri lek inne

hos mig innebär att barnen får leka fritt inom begränsade ramar och får

därför inte leka precis vad som helst...(Hamza)

Förskolläraren anser att han är fullt medveten om lekens betydelse och att det är viktigt att

använda sig utav lek men att det även är viktigt att vi förbereder barnen för det som komma

skall. Barnen har mindre än ett år på sig att öva in olika skolfärdigheter när det gäller hur man

helt enkelt skall bete sig i skolan. Att man skall sitta still på sin plats och så vidare. Han menar

vidare att det aldrig förekommer någon lek i de andra årskurserna eftersom det där förväntas

att barnen skall sitta stilla på sina platser och att det är viktigt för honom och för barnen att

man övar på dessa färdigheter.

Förskolläraren anser att alla barn i förskoleklassen leker, han menar dock att alla barn besitter

olika mycket fantasi och att det är fantasin som är huvudingrediensen i barns lek.

Förskolläraren berättar att barnen i hans förskoleklass leker mycket utefter de traditionella

könsmönstren, det vill säga flickorna leker mycket i dockvrån medan pojkarna leker med lego

och dinosaurierna. Han anser att han funderar på hur han skall göra för att locka flickorna till

de så kallade ”pojkleksakerna” och virse versa. Men har hittills inget svar.

Sammanfattning

Förskolläraren Hamza anser att leken i förskoleklassen Pingo är viktig då barnen i leken

utvecklar sin samarbetsförmåga samt andra färdigheter. Han menar att det är viktigt att inte

30

beröva barnen på leken i skolan. Han beskriver leken som en ny värld där barnen har lättare

att uttrycka sig. Han använder sig utav leken som ett lärande medel då han vill att barnen skall

ta till sig ny kunskap. Han anser dock inte att leken får en tillräckligt stor plats i sin

förskoleklass. Vi anser att leken främst förekommer vid barnens utevistelse samt vid kortare

pedagogstyrda rörelselekar. Vi kan se lektendenser i pedagogens arbetssätt dock utgör leken

en väldigt liten del i det pedagogiska arbetet. Förskolläraren Hamza förespråkar vikten av

pedagogers deltagande i barns lek och hans deltagande sker så fort möjligheten ges. Vi anser

att förskolläraren i förskoleklass Pingo ser möjligheterna med lek för barns lärande dock får

inte leken det utrymme som den enligt oss borde.

Förskoleklass Galaxen Förskolläraren Eva menar att det är svårt att få föräldrarna att förstå lekens betydelse. Hon

berättar dock att rektorn på skolan i mötet med föräldrar berättar vikten av barns lek och

lekens betydelse för barns utveckling och lärande. Förskolläraren anser att när barn leker så

lär det sig många olika typer av färdigheter, de lär sig det sociala samspelet. Dessa färdigheter

kan enligt henne vara precis vad som helst, om de exempelvis har arbetat med något konkret

så som matematik eller svenska, kan barnen plocka upp det i leken och träna sina färdigheter.

I leken bearbetar de även det som de har upplevt. Förskolläraren berättar vidare att leken

utgör en väldigt stor och viktigt roll i hennes förskoleklass, hon menar att leken är den

viktigaste. Allt annat som de gör har en underordnad betydelse i jämförelse med leken.

…den viktigaste faktiskt…Ehm…Allt de andra som som vi gör det är

underordnad betydelse. Det är det absolut viktigaste…Ehm…och det gäller

och förklara det för föräldrarna jättetydligt. Att de verkligen förstår vilken

roll leken betyder, och då måste vi vuxna vara med och observera…(Eva)

Förskolläraren beskriver att hon använder sig av lek i de stunder som är inplanerade då hon

leker tillsammans med barnen. Det kan då vara en speciell lek som de leker tillsammans med

barnen. Förskolläraren belyser vikten av att leka tillsammans, barnen tycker att det är kul och

att det är viktigt att vuxna leker tillsammans med barnen. Hon beskriver även att lek kan

uppstå spontant då hon bara sätter igång en lek utan något speciellt syfte, utan det bara blir i

stunden.

Efter en samlig delar pedagogerna upp barnen i två grupper, hälften av barngruppen får spela

spel och den andra delen lämnar klassrummet för att öva på Lucia sånger. Spelaktiviteten var i

förväg bestämd av pedagogerna. Barnen ges dock möjligheten att själva välja spel. Pedagogen

hjälper de barn som har svårt att välja, och ger exempel på spel. Pedagogen deltar inte i

aktiviteten med går runt handleder och stöttar vid behov. Hon läser exempelvis spelregler och

övervakar barnens spelade. Efter spelstunden ger pedagogen barnen fri lek och barnen ges

friheten att själva välja lek. Pedagogen blir tillfrågad av några barn om hon vill bara med och

spela, vilket hon vill. Hon introducerar ett kortspel och förklarar spelets regler. Den fria leken

sker i en lugn och harmonisk atmosfär

Förskolläraren anser att det är viktigt att alltid vara närvarande och finnas till hands i barns

fria lek. Det är då som pedagogen kan lära känna barnen bättre. Alla barn kan inte leka och då

är det viktigt att både hjälpa dem och stötta dem. Genom att delta i barns lek kan hon lättare få

kännedom om vem som bestämmer eller är dominant i leken, samt de som har eller inte har

förstått lekkoden. Hon beskriver vidare att hon ser vikten av att delta i barns lek, och hon

31

deltar om behovet finns, och då med ett bestämt syfte. Därmed påverkas förskollärarens

deltagande av om hon anser att barnen är i behov av det eller inte.

Ja, det beror sig på…om det behövs, jag går inte in i en lek om jag anser att

allt fungerar. Men om jag ser att ett barn har svårighet med att komma in i

en lek, har svårighet med att inte kunna leka. Om jag märker att ett barn

här i förskoleklassen är utanför eller inte kan leka så självklart hjälper jag

till… (Eva)

Förskolläraren Eva beskriver även vikten av att delta i barns lek är att ge barnen stöttning och

att ge olika input, samt vikten av att delta mycket i barns lek i början för att hjälpa barnen att

föra leken vidare och kunna utveckla den.

När alla barnen är tillbaka i klassrummet från de leka fritt. Det är nu två pedagoger i

klassrummet. Förskolläraren stöttar barn i en sånglek, hon ger dem en Cd-skiva och en

mikrofon. Hon deltar själv i leken genom att sjunga tillsammans med barnen. Hon byter sedan

Cd-skiva och deltar sedan igen i sångleken. Hon visar rörelser till sångerna samtidigt som hon

sjunger, därefter är det fler barn som också vill delta i sångleken.

Vid en utevistelse var det sammanlagt tre pedagoger som var ute. De kan kategoriseras som

bestämmande och övervakande samt stöttande och hjälpande. Ingen av pedagogerna deltar i

barnens utelek. De löser konflikter som har uppstått i leken.

Efter rasten introducerar förskolläraren dagens matematikuppgift. Hon börjar genom att sätta

frågan ”vad är siffror bra för?”, ”Var finns det siffror?”,”varför är siffror bra?”. Därefter ger

pedagogen tillfälle till att höra barnens svar, och hon lyssnar samt stödjer barnen i deras

förklarningar och svar. När alla har fått svara på frågorna tar pedagogen upp en gammal

telefon. Hon använder detta konkreta material för att på ett praktiskt och lekfullt sätt förklara

siffrans betydelse. Hon berättar om telefonnummer och hon dramatiserar vad som händer om

man bara trycker på några telefonknappar, och berättar sedan om vikten av att knappa in rätt

telefonnummer. Hon dramatiserar sedan ett samtal till pizzerian.

Efter introduktionen delar bägge pedagogerna ut matematikstenciler till barnen. Barnen ges

möjligheten till fri lek när de är klara med stencilerna. Därefter har alla barnen fri lek.

Efter en morgonsamling introducerar en pedagog aktiviteten ”bokstäver och alfabetet” genom

att fråga barnen om de kan ge exempel på ord. Sedan ger hon egna exempel på ord och

meningar.

Pedagogen skriver ner meningar på tavlan. Hon samtalar med barnen om

vad som kännetecknar en mening, exempelvis att en mening består av ord

och avslutas alltid med en punkt. Pedagogen frågar hela tiden barnen, som

förväntas svar. Pedagogen ger sedan barnen i uppdrag att hämta fem

kaplastavar var. Därefter berättar pedagogen att varje kaplastav

symboliserar ett ord. Pedagogen säger sedan meningen ”mjölken är kall”,

och barnen skall lägga fram lika många kaplastavar som de tror det är ord i

meningen. När barnen har gjort detta ser pedagogen om barnen har gjort

rätt. (Liselotte)

32

Aktiviteten avslutat 8.40 genom att barnen får svenska stenciler. När barnen är klara

med stencilerna får de fri lek. Klockan 9.00 avslutar förskolläraren svenska

aktiviteten och ger all barn fri lek. Ingen av pedagogerna deltar i leken utan går runt i

klassrummet och plockar undan och städar i hyllor.

Förskolläraren berättar att hon gärna vill delta i barns utomhuslek och organisera

utomhusaktiviteter, dock förklarar hon att detta inte är möjligt då en pedagog vid raster har

huvudansvaret för två klasser. Hon förklarar att personalbristen vid raster påverkar lekandet

och pedagogers deltagande i barns lekar.

Vid en utevistelse är det två pedagoger ute med barnen. De övervakade rasten och tog hand

om konflikter som uppstod. En pedagog deltar i några barns bollspel och den andra deltar i en

jagelek. Det är många barn som deltar i dessa två lekar. Jageleken upplöstes då en konflikt

uppstod och pedagogen var tvungen att lämna leken.

Pedagogerna har bestämt att barnen skall ha fri lek inne innan maten. Pedagogerna deltar inte

i barnens lek, de samtalar och planerar med varandra dock är de närvarande och övervakar

barnens lek. Barnen leker med exempelvis bilar, de pysslar och spelar spel. Förskolläraren

går fram till en grupp barn som leker med bilar. Hon sätter sig nära intill och samtalar med

barnen i leken. Hon frågar om barnens roller i leken, hon hjälper barnen att förstå sina roller

som de har i leken.

Pedagogerna har valt att leka charader tillsammans med barnen. Aktiviteten sker i samlingen

innan förskoleklassen slutar för dagen. Pedagogerna ger stöttning och hjälper barnen då de

inte förstår order på kortet som de skall avbilda. De hjälper barnen även i sitt tänkande, dock

bara när de anser att det behövs.

Förskolläraren anser att leken får det utrymme den behöver i verksamheten. Hon anser dock

att det är viktigt att förskoleklassen inte blir för mycket skola. Hon beskriver vidare att

förskoleklassens strävansmål ger ett större utrymme för lek, och ger större möjligheter för

barns lek. Miljön i hennes förskoleklass är planerad för att varje rum i rummet bjuder in till

lek. Pedagogen beskriver pedagogisk lek som en planerad fri lek.

Sammanfattning

Förskolläraren Eva anser att leken utgör en stor och viktig roll i förskoleklassen Galaxen. Hon

menar att leken är det viktigaste och allt annat de gör har en underordnad betydelse. Hon

anser att leken används pedagogiskt i de stunder som är inplanerade då förskolläraren leker

tillsammans med barnen. Förskolläraren Eva anser att det är viktigt att vara närvarande i barns

fria lek. Dock deltar hon främst i barns lek då hon anser att behovet av att delta finns

exempelvis när har förstått lekkoden. Hon beskriver viljan av att delta och organisera

aktiviteter under barns utevistelse, dock anser hon att detta inte är möjligt på grund av

personalbristen.

Leken kan i denna verksamhet beskrivas som en paus- avslappningsaktivitet mellan de

teoretiska ämnena, och framkommer främst under barns fria lek och som små moment i det

pedagogiska arbetet. Vi anser inte att leken tar en så stor roll som förskolläraren uttrycker sig

att den tar. Ur vår synpunkt hade leken en underordnad roll, då leken inte användes som ett

pedagogiskt verktyg i det vardagliga arbetet i denna förskoleklass.

33

Förskoleklass Solstrålen En av förskollärarna beskriver lekens betydelse för barns lärande, då man i leken har lättare

att fånga barnens uppmärksamhet och nyfikenhet och lärandet sker på ett mer lustfyllt sätt. De

beskriver vikten av sitt eget förhållningssätt gentemot barnen och hur de agerar gentemot

dem. De beskriver att de tänker mycket utifrån barnen, deras mognadsnivå, intressen och

nyfikenhet, samt vikten av att respektera och fånga barns uppmärksamhet. De anser att lek

kan vara ett hjälpmedel för att underlätta olika övergångar i det vardagliga arbetet. De

beskriver vidare att det finns två typer av lek, fri lek och lärande lek. Lärande lek är mer styrd

och pedagogerna har ett syfte med leken, dock är leken fortfarande fri.

Förskolläraren anser att barn lär sig allt när de leker, de lär sig både matematik och svenska

samt får social träning och samarbete i leken. Hon beskriver att leken i hennes förskoleklass

har en väldigt stor betydelse. Hon beskriver vidare att hon försöker få in leken i allt möjligt,

både i styrda aktiviteter och i mer fria aktiviteter. Detta gör hon för att hon anser att barn lär

sig bättre när de får leka. Hon vill att leken skall genomsyra allt arbete i förskoleklassen.

…vi försöker få in leken i allt möjligt, både i styrda aktiviteter och i mer fria

aktiviteter och i Ah…för att vi vet att de lär sig bättre då. vi vill att det ska

genomsyra allt ihop. Sedan ibland kan man ju tycka att, när man har

bestämt sig för en aktivitet att nu ska vi göra detta, så blir det ofta alltså

rent för att man har det så i ryggmärgen att så här vill vi jobba, så ofta så

smyger det sig in liksom. Och det känns ju oftast ändå rätt gött. Vi har ju

bara arbetat ett år ihop vi tre här…Vi kände direkt att vi synkar väldigt bra

att vi har olika delar som man gillar och man koncentrerar sig på olika

eller på olika infallsvinklar på leken liksom, så det är ju bra… (Elin)

Förskolläraren berättar att hon deltar i barns lek till en viss del, hon beskriver vidare att som

förskollärare är det mycket att hålla koll på samt styra upp och planera, detta påverkar

deltagandet. Hon anser att det är lättare att delta i barns lek under eftermiddagen då det är

lugnare. Hennes deltagande kan resultera i att hon sitter i närheten och diskuterar och pratar

med barnen eller observerar barnens lek. Hon belyser då vikten av att man som förskollärare

stöttar dessa barn och utmanar deras tänkande.

Elin berättar att hon och hennes arbetskollega har ett väldigt stort ansvar att forma barnen och

stödja dem i deras utveckling, då de lär för framtiden. Hon beskriver vidare vikten av mycket

social träning i förskoleklassen. Vissa barn behöver mer hjälp och vissa barn kan leka alla

möjliga lekar, därför finns det så kallade lekgrupper i hennes verksamhet, där alla barn

exempelvis spelar spel tillsammans eller leker särskilda lekar tillsammans. Hon berättar om

att barn lär sig väldigt mycket genom att spela spel tillsammans.

En sångstund avslutas och en av förskollärarna tar fram ett flertal

rockringar. Därefter introduceras en lek för barnen. Förskollärarna

sprider ut rockringarna i klassrummet och förklarar sedan lekens regler.

Barnen skall när musiken har tystnat ställa sig i en utav ringarna. I leken

tar förskolläraren bort en rockring efter varje gång musiken tystnat. Hon

förklarar att de har klarat uppdraget om de är hjälpsamma och hjälper sina

kompisar att få plats i en utav ringarna. Förskolläraren förklarar under

tiden att de måsta samsas och att alla barn måste hjälpas åt. En av

förskollärarna är domare och frågar alla barn om de har förstått hur man

ska göra och om de har förstått lekens regler. Förskollärarna berömmer

34

barnen under hela lekens gång. Leken avslutas då det bara är två

rockringar kvar. Förskolläraren avslutar då leken och berömmer barnen för

ett gott deltagande, vilket har ett mycket positiv inverkan på barnen. Efter

rockringsleken väljer förskollärarna att leka viskleken, och klockan 9.20 får

barnen fri lek. Förskollärarna finns närvarande i den fria leken men deltar

inte, de sätter sig i köket och samtalar med varandra, men finns till för

barnen då de behövs. (Elin och Maja)

Under en annan dag anser förskolläraren Elin att barnen är i behov av rörelse och hämtar

rockringar för att leka rockringsleken. Hon deltog själv i början för att visa för alla barn hur

man skall leka leken. När pedagogen märkte att pojkar och flickor oftast grupperade sig valde

hon att införa en ny regel som bestod av att det måste stå en tjej i varje ring för att barnen

skall ha klarat av uppdraget. Därmed blandades både pojkar och flickor i leken.

Förskolläraren införde sedan en till regel som innebar att man inte får ställa sig i samma ring

som man ha gjort innan, och sedan ytligare en regel som är att man bara får stå tre barn i varje

ring, och att man inte får stå med samma kompis som innan. Under lekens gång berömmer

hon barnen då de har klarat av uppdraget och bekräftar dem. Hon räknar barnen, så att de

verkligen står tre barn i varje ring, och frågar dem om de stod i samma ring innan respektive

med samma kompis, om de inte gjorde det så har de klarat uppdraget. I slutet av leken

gratulerar förskolläraren barnen till att alla har klarat uppdraget.

Förskolläraren introducerar sedan en ny rockringslek. Hon ställer alla

barnen i en lång rad, och sedan delar hon upp barnen i två grupper. Hon

berättar för barnen att nu skall de träna samarbete, att de måste jobba

tillsammans för att klara uppdraget och att det är viktigt att lyssna på

varandra för att kunna arbeta som ett lag. Varje lag får tre ringar, barnen

skall genom ringarna förflytta sig till andra sidan rummet. Förskolläraren

förklarar att de absolut inte får trampa utanför ringarna, där är det vatten

och där händer det hemskheter. Hon både stöttar och berömmer barnen i

leken. Efter sju minuter är leken färdig och hon frågar barnen om de vet vad

begreppet samarbete betyder, och hon ger barnen möjligheten till att svara.

(Elin)

Under en förmiddag då den fria leken är slut introducerar förskolläraren en ny aktivitet,

kompishinken. Förskolläraren pratar om vikten av att vara en bra kompis. Sedan får varje barn

berätta något som de har gjort något bra mot en kompis eller om en kompis har gjort något bra

mot dem. Därefter ger pedagogen barnet en kastanj som hon eller han får lägga i hinken.

Under aktiviteten och barnens berättande ställer förskolläraren frågor som exempelvis, ”hur

kändes det då?”, ”vad gjorde du då?”, ”kändes det varmt och skönt?”. När alla barnen har

berättat, förklarar förskolläraren att hon vill ge alla barnen i gruppen en kastanj. Detta på

grund av att de har varit extra hjälpsamma mot ett barn som har haft en bruten arm. Hon

lägger sedan en kastanj i hinken. Efter denna aktivitet organiserar förskolläraren en ny lek.

Förskolläraren säger till alla barn att de skall ställa sig upp, och göra

likadant som hon gör, hon berättar att det är ett uppdrag. Förskolläraren

börjar genom att vicka på fötterna, sedan bara vicka på höger fot respektive

vänster fot. Därefter stampar hon med höger fot och sedan med vänster,

sedan hoppar hon jämfota, både framåt och bakåt. Sedan hoppar hon

jämfota framåt och på ett ben bakåt, och fortsätter med att stampa fort med

bägge fötterna, samt hoppa jämfota högt och leken avslutas med att

35

pedagogen gör tummen upp. Hon för sedan in en Lucia sång i rörelseleken

tills övning av Lucia sånger tar över helt. (Elin)

Förskolläraren beskriver syftet med leken kompishinken och med rörelseleken. Syftet med att

leka kompis hinken är att det blir ett tydligt sätt för barnen att få uttrycka sig och sitt agerande

gentemot andra på ett konkret sätt. Då kastanjen på ett konkret sätt symboliserar en god

gärning som sedan läggs i kompishinken. Syftet med leken beskriver Elin är att barnen skall

bli mer medvetna om sitt och andras agerande, samt goda gärningar, och bli medvetna om ett

gott kamratskap. I leken ges barnen möjlighet att prata om hur man är en bra kompis och både

om sina och andras känslor. I leken stärks barnens språk då de får tillfälle att berätta,

samtidigt som leken utvecklar barnens empati. Syftet med rörelseleken var att barnen fick röra

på sig och träna sig att koncentrera sig. Det blev också en övergång från att ha suttit still till

att börja sjunga Lucia-sånger då pedagogen integrerade en sång i rörelseleken.

Sammanfattning

Förskolläraren Elin anser att leken i hennes förskoleklass har en stor betydelse. Hon menar att

barn lär sig matematik, svenska och får socialtränig då de leker. Hon menar vidare att hon

försöker integrera leken i det vardagliga arbetet i förskoleklassen. Förskollärarna i

förskoleklassen Solstrålen anser att man genom leken lättare fångar barns uppmärksamhet och

nyfikenhet. Lärandet sker då på ett mer lustfyllt sätt. De beskriver även leken som ett

hjälpmedel för att underlätta övergångar i det vardagliga arbetet. Förskolläraren Elin deltar till

viss del i barns lek, då hennes deltagande påverkas av bristen av planeringstid.

Förskolläraren Elin beskriver flera anledningar till att använda sig av leken i det pedagogiska

arbetet i förskolekassen Solstrålen. Utifrån det som vi har sett har förskollärarna ett tydligt

syfte med leken i varje aktivitet. Leken används som ett verktyg för att stärka barns olika

förmågor och sociala samspel.

36

Diskussion I detta avsnitt inleder vi med att diskutera vårt val av metod samt vårt genomförande. Därefter

diskuteras studiens resultat utifrån hur framkommande leken är i de fyra olika

förskoleklasserna och pedagogernas förhållningssätt och syn på lek. Slutligen följer didaktiska

konsekvenser och avsnittet avslutas med förslag på fortsatta studier.

Metoddiskussion I genomförandet av denna studie valde vi en kvalitativ undersökningsmetod. I användandet av

denna metod ökade vi vår förståelse för och kunskaper om hur olika pedagoger använder sig

utav leken i förskoleklass. Genom att vi både har fått uppleva och sett hur dessa pedagoger

arbetar praktiskt med lek har vi fått en djupare förståelse och en bredare kunskap om lekens

betydelse. Inför våra observationer och intervjuer kontaktade och informerade vi pedagogerna

för att göra de förberedda om vår studie. Genom att ha observerat, genomfört fältsamtal och

intervjuat pedagoger har vi fått ta del av deras förhållningssätt och syn på lek. Genom vår

användning av olika redskap anser vi att detta har breddat våra kunskaper då de olika

redskapen har kompletterat varandra. Inför våra intervjuer genomfördes en pilotstudie där vi

intervjuade två pedagoger. Det förberedde oss på våra kommande intervjuer, samt även

säkerhetsställde att våra intervjufrågor var lämpligt formulerade. Inför observationerna

utformade vi frågor som var med som stöd när vi genomförde observationerna. Dessa

observationsfrågor var kopplade till studiens syfte och innehåll.

Fördelarna med att använda olika redskap vid inhämtning av data har gett oss en bredd av

resultat. Vid observationerna fick vi se pedagogernas praktiska arbete med lek medan vi under

intervjuerna fick ta del av pedagogernas egna erfarenheter och synsätt. Som vi nämnde ovan

anser vi att dessa redskap kompletterar varandra då vi fick ta del av information på ett varierat

sätt, vi anser även att det var en fördel att både använda observation och intervju då vi kunde

dra paralleller mellan teori och praktik. Fördelen med intervju är att man får ta del av

pedagogens förhållningssätt och personliga syn kring ett särskilt fenomen. Genom att vid

intervjuerna med respondenternas samtycke använda sig utav diktafon får man fram den

exakta informationen och man missar ingen viktig del. Vi anser att användningen av dessa

olika redskap ökar trovärdigheten i vår studie. Att använda diktafon underlättade även

transkriberingen och på ett korrekt sätt kunna framställa ett resultat. En nackdel med

observation som redskap är att när det finns två pedagoger som samverkar väldigt nära i

samma förskoleklass, då måste man observera båda för att kunna få en helhet i arbetet med

lek. Vi finner inga direkta nackdelar med att använda intervju som ett redskap dock finns det

negativa påverkningar såsom val av fel plats eller tidpunkt.

Då vi tror att förskollärarens förhållningssätt påverkar arbetssättet och användning av lek i det

vardagliga arbetet valde vi att genomföra denna studie i fyra olika förskoleklasser. Vi valde

att genomföra vår studie i fyra förskoleklasser för att lättare kunna bevisa likheter och

skillnader i pedagogers olika arbetssätt och användning av lek. Vårt intresse var även att

undersöka om någon av dessa pedagoger använder leken som ett pedagogiskt verktyg.

Vårt resultat bygger på denna studies syfte och frågeställningar där vi utifrån pedagogernas

agerande och beskrivningar, där vi sedan i denna studie analyserar hur leken används i de fyra

37

förskoleklasserna. Vi anser att vi i vårt resultat har lyckats beskriva hur framkommande leken

är samt pedagogernas arbetssätt med leken samt även deras syn på lekens betydelse.

Resultatdiskussion I detta avsnitt kommer vi att diskutera vårt resultat i förhållande till både teori och bakgrund.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera olika pedagogers användning av leken

som ett pedagogiskt verktyg samt beskriva deras egna förhållningssätt till och erfarenheter av

barns lek. Vi presenterar resultatet i rubriker utifrån denna studies syfte och frågeställningar.

Pedagogers syn på lekens betydelse för barns utveckling och lärande

Samtliga förskollärare i denna studie anser att leken är en viktig del i förskoleklassen. De

menar att barn lär sig allt genom lek, de utvecklar både sociala och kognitiva färdigheter.

Berg (2009) menar att leken utgör grunden för att barn skall finna mening med sina liv samt

att människan måste få leka för att kunna utvecklas på ett harmoniskt sätt. Förskollärarna i

studien menar att leken kan användas som ett hjälpmedel för att stärka sammanhållningen i

klassen. De beskriver vikten av att ge barnen utrymme till lek i förskoleklassen, förskolläraren

Susanne menar att det är viktigt att finna en balans mellan förskola och skola. Evenshaug och

Hallen (2001) menar att lek har många funktioner i barns allsidiga utveckling. Det är genom

leken som barn utvecklar sin omgivning, de menar vidare att det är i leken som barn formar

sin personlighet och utvecklar sin kreativitet. Leken främjar barns intellektuella, emotionella,

sociala och motoriska utveckling. Förskolläraren Hamza menar att leken kan beskrivas som

en ny värld där barnen ges en större möjlighet att kunna uttrycka sig. Knutsdotter Olofsson

(2003) anser att lek kan beskrivas som ett medvetandetillstånd som utgör en stor roll för barns

hälsosamma liv och välbefinnande. I leken förvandlar barn sina handlingar och även sig själv.

Hon beskriver vidare att för att barn skall kunna träda in i lekvärlden måste barnet kunna

lämna verkligheten. I lekvärlden existerar enligt Knutsdotter Olofsson (2003) bara de inre

föreställningarna. Förmågan att i leken kunna förvandla verkligheten är grunden till all

intellektuell aktivitet.

Förskolläraren Elin anser att genom att använda sig av leken i förskoleklassen sker lärandet på

ett mer lustfyllt sätt och det blir lättare att fånga barnens nyfikenhet och uppmärksamhet.

Förskolläraren Eva beskriver vikten av pedagogers deltagande i barns lek men anser att hon

främst deltar då hon anser att behovet finns. Vygotskij (2005) menar att grunden för barns

skapande kan finnas i leken, han menar vidare att det är i leken som barn tolkar alla sina

upplevelser. Det är i leken som barn bearbetar sina upplevda intryck där de sedan skapar en

ny verklighet utifrån deras egna behov och intressen.

Lekens användning i förskoleklass

Johansson och Pramling Samuelsson (2007) belyser vikten av att koppla samman lek och

lärande, detta för att lärandet skall ske på ett lustfyllt sätt i undervisningen. De belyser även

vikten av att pedagoger erbjuder både tid och rum till att barnen själva ska kunna utveckla

leken där lärandet sker på deras egna villkor. Johansson och Pramling Samuelsson (2007)

beskriver lekens roll i lärandet som en metod som bidrar till ett integrerat och nyskapande

arbetssätt. Det vi har funnit gemensamt hos samtliga förskollärare är att de använder leken

som ett verktyg för att introducera nya moment samt som ett lärande medel då förskollärarna

vill att barnen skall ta till sig ny kunskap. I förskoleklassen Solstrålen anser förskollärarna att

de använder leken i allt. I denna förskoleklass används leken med ett tydligt syfte samt även

som ett hjälpmedel för att underlätta övergångar i det vardagliga arbetet. Lindqvist (1996)

38

beskriver leken som en kunskapsbildningsform, hon menar att barn lättare i leken kan skapa

sammanhang och leken kan ses som en arena där barnen utövar sin kompetens. I leken har

barn lättare att uttrycka sin egen vilja och det är i leken som barn lättare blir medvetna över

sina handlingar.

Welén (2009) menar att vi människor sedan länge har vetat att lek utgör en viktig del för vår

utveckling. Hon menar vidare att vuxnas syn på lek har förändrats utifrån den

samhällsutveckling som skett då leken har fått en allt mer betydelsefull roll för barns

utveckling och lärande. I vår studie har vi sett hur pedagoger praktiskt använder leken i det

pedagogiska arbetet. I jämförelse med tre förskollärares beskrivningar om lekens betydelse

för barns lärande drar vi slutsatsen att deras synsätt inte stämmer överens med deras

beskrivningar i praktiken. Gärdenfors (2009) menar att lek kan beskrivas som den mest

betydelsefulla aspekten i vår barndom samt som ett verktyg för allt lärande. Davidsson (1999)

beskriver vikten av användningen av leken som en viktig del i barns lärande. Det är genom

leken som barn ges rika tillfällen att bearbeta sina skolkunskaper och koppla det till sin

vardag. Norén-Björn (1990) beskriver svårigheten att som pedagog satsa på leken som ett

arbetssätt eftersom detta kräver ett annorlunda förhållningssätt samt en ny lärarroll. Den

lekstyrda pedagogiken kräver ett stort deltagande och engagemang från pedagogens sida, då

detta arbetssätt skall inspirera och på ett kreativt sätt locka barns nyfikenhet till att vilja lära.

Förskolläraren Hamza använder främst leken i pedagogstyrda rörelselekar och vi anser att han

ser möjligheterna med leken dock anser han att leken inte får tillräckligt med utrymme i

förskoleklass Pingo. I förskoleklass Galaxen används leken främst som en paus-

avslappningsaktivitet och förskolläraren anser att leken används pedagogiskt i de stunder då

pedagogerna leker tillsammans med barnen. Pickett (2005) menar att leken är en viktig

motivationskälla för barns lust att lära, hon anser att leken är ett viktigt verktyg för barns

lärande. Genom att integrera lek och lärande har barnen en större möjlighet till att själva

påverka samtidigt som de lär i olika kontexter. Hon menar vidare att det är genom leken som

barn utvecklar sina kognitiva, sociala och emotionella förmågor som är viktiga för barns

framtida liv och skolgång. Vi anser att om leken till största del används som en paus- och

avslappningsaktivitet går man miste om lärandet och de färdigheter som kan skapas samt

stärkas i leken.

Förskolläraren Susanne beskriver val av styrd lek som ett bra arbetssätt för att få alla barn att

leka med varandra. Susanne beskriver vidare att barn har en tendens att leka med en och

samma lekkamrat och därför ser hon betydelsen av gemensam lek för att stärka

sammanhållningen i klassen. Berg (1992) menar att leken som ett pedagogiskt redskap lär

barnen det nödvändigaste för att bli goda samhällsmedborgare. Han menar vidare att leken

kan beskrivas som ett socialt fenomen samt har en betydelsefull roll för människans kultur

detta kan kopplas samman med Davidsson (1999) som menar att den kunskap som finns

mellan oss utvecklas i vårt samspel med andra.

Lekens integration i det vardagliga arbetet i förskoleklass

Ekelund (2009) anser att för att kunna integrera lek och lärande är det viktigt att pedagoger

reflekterar över hur de bemöter barns lek. För att integrationen skall bli möjlig måste

pedagoger vårda leken samt se dess fulla potential som ett läromedel. Vi har i vår studie

funnit att tre utav de fyra förskoleklasserna inte integrerar leken tillräckligt med de andra

ämnena. Knutsdotter Olofsson (2009) menar att lekens pedagogik utgår från barnens egen

fantasi och idéer. Det är i leken som barn vågar testa nya saker som de annars inte skulle

39

våga. Hon menar att leken kan ses som en mötesplats för barns kunskaper, erfarenheter och

verklighet. Knutsdotter Olofsson (1987) beskriver vikten av pedagogers roll att skapa en

lekvänlig och utvecklande atmosfär. Hon beskriver lekens pedagogiska möjligheter som

oändliga. I förskoleklassen Pingo märker vi en vilja av att integrera leken i det vardagliga

arbetet då förskolläraren Hamza under små moment där han integrerar lek och lärande. I

förskoleklassen Galaxen integreras leken i olika ämnen såsom matematik och svenska dock

främst vid introduktionen av olika moment i dessa ämnen. I förskoleklassen Solstrålen

integreras leken i en stor utsträckning i det vardagliga arbetet. Då lärandet genom leken sker

med ett tydligt syfte att exempelvis introducera nya begrepp, träna sociala och kognitiva

färdigheter. Förskolläraren Susanne i förskoleklass Rosen anser att hon integrerar leken i det

vardagliga arbetet dock framkom inte detta för oss genom våra observationer. Lillemyr (2002)

menar att pedagoger måste ge mer plats åt leken i skolan, för att på detta sätt förnya

undervisningen. Han beskriver vikten av att inte se leken som någon motsats till lärandet utan

som ett verktyg för lärande. Genom att använda leken som ett lärande verktyg vidgas barns

perspektiv för att tillägna sig nya kunskaper.

Didaktiska konsekvenser Vi har under vår studie fått en inblick i lekens användning i fyra förskoleklasser. För att

undervisningen och barns lärande skall ske på ett lustfyllt sätt är det viktigt att använda sig av

lek som ett pedagogiskt verktyg. Vi anser att man borde arbeta medvetet med leken i

förskoleklassen samt att leken skall ha ett tydligare syfte. Vi anser även att leken skall ges ett

större utrymme i skolan samt att leken skall integreras i en större utsträckning med de olika

skolämnena. Leken ger barnen större möjlighet till eget deltagande där de får bearbeta sina

tidigare samt nya erfarenheter och kunskaper. Vi ser vikten av att använda leken som ett

pedagogiskt verktyg för att socialisera och forma barnen för framtiden. Leken som ett

pedagogiskt verktyg utgör även en viktig del för det lustfyllda lärandet.

För att kunna använda leken som ett pedagogiskt verktyg ställer detta krav på pedagogens

synsätt och arbetssätt. Det är viktigt att pedagoger ser lekens betydelse och potential som ett

lärande verktyg. Det är även viktigt att pedagoger ser vikten av barns lek och ger leken det

utrymme som den i själva verket behöver. Vi anser att pedagogers positiva syn på lekens

betydelse måste stämma överens med deras praktiska arbete, för att leken skall få den roll som

pedagogerna anser leken bör ha i förskoleklassen. Genom att integrera leken med de olika

ämnena i förskoleklass får leken en större roll och på så sätt sker lärandet på ett mer lustfullt

sätt. För att öka denna integration krävs det att pedagogen planerar sin verksamhet där leken

har ett syfte och utgör en central roll i det vardagliga arbetet. Det är även viktigt att utgå från

klassens behov vid planeringen.

Det finns pedagoger som av olika skäl inte deltar i barns fria lek, vi har i vår studie sett olika

variationer av samspel mellan barn och förskollärare. Vi anser att pedagogers deltagande skall

utgöra en mer aktiv roll. Detta för att lättare kunna stötta och genom leken utvidga barns

lärande. Genom att använda leken som ett pedagogiskt verktyg samt integrera leken i det

vardagliga arbetet i förskoleklassen blir den pedagogiska verksamheten mer betydelsefull och

lustfull där barnen lättare lär i olika sammanhang. Det är vår uppgift som pedagoger att skapa

en lekfull miljö som inspirerar samt en miljö som öppnar upp barns nyfikenhet och vilja att

pröva, undersöka och upptäcka.

40

Vidare forskning Genom denna studie har vi fått kunskaper om hur leken används samt pedagogernas

förhållningssätt till leken. Vi har både sett likheter och skillnader i pedagogers användning av

lek i deras vardagliga arbete. För att få en djupare och bredare inblick i lekens användning

skulle man kunna jämföra lekens betydelse och användning i flera förskoleklasser samt även i

olika pedagogiker, såsom Montessori, Reggio-Emilia samt Waldorf. Vi anser även att studien

kan genomföras i flera förskoleklasser, för att få en bredare och djupare förståelse av

användningen av leken som ett pedagogiskt verktyg. För att verkligen förklara lekens

betydelse för barns lärande, skulle man kunna intervjua barn för att ta del av deras syn på och

deras behov av lek. Denna studie skulle även kunna genomföras i skolan och i fritidshemmet

för att få en inblick hur leken används i dessa två verksamheter.

41

Referenser

Barbosa da Silva, António & Wahlberg, Vivian (1994) Vetenskapisteoretisk grund för

kvalitativ metod. I Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red.). Kvalitativ metod och

vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur

Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. 2., uppdaterade [och utök.]. uppl. Lund:

Studentlitteratur

Barnkonventionen [Elektronisk resurs] : FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009).

Stockholm: UNICEF Sverige Tillgänglig på Internet:

http://www.unicef.se/assets/barnkonventionen.pdf

Berg, Lars-Erik. (1992). Den lekande människan: en socialpsykologisk analys av lekandets

dynamik. Lund: Studentlitteratur

Berg, Lars-Erik. (2009). Lekens kontrapunktstämmor: mening och lust, likhet och variation. I

Jensen, Mikael. & Harvard, Åsa. (Red.) Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. 1.

uppl. Lund: Studentlitteratur

Brodin, Jane. & Lindstrand, Peg. (2008). Alla kan vara med i en tillåtande lekmiljö. Sandberg,

Anette. (Red.) Miljöer för lek, lärande och samspel. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Davidsson, Birgitta. (1999) Solrosens affär. I Carlgren, I. (Red.) Miljöer för lärande. Lund:

Studentlitteratur

Dovemark, Marianne (2007). Etnografi som forskningsansats. I Björkdahl Ordell, Susanne &

Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt

förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber

Ekelund, Gabriella (2009). Barnet och leken. Stockholm: Sveriges utbildningsradio (UR)

Evenshaug, Oddbjørn. & Hallen, Dag. (2001). Barn- och ungdomspsykologi. 2. uppl. Lund:

Studentlitteratur

Griffiths, Rose. (1995) Matematik och lek. I Moyles, Janet R. (Red.) Släpp in leken i skolan!.

1. uppl. Stockholm: Runa

42

Gärdenfors, Peter. (2009). Lek ur ett evolutionärt och kognitivt perspektiv. I Jensen, Mikael.&

Harvard, Åsa. (Red.) Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. 1. uppl. Lund:

Studentlitteratur

Hall, Nigel. (1995) Lek, läs- och skrivinlärning och lärarens roll. I Moyles, Janet R. (Red.)

Släpp in leken i skolan!. 1. uppl. Stockholm: Runa

Harvard, Åsa. (2009) Imitation och design för lek: exempel från tre sandlådor. I Jensen,

Mikael. & Harvard, Åsa. (Red.) Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. 1. uppl.

Lund: Studentlitteratur

Huizinga, Johan. (2004). Den lekande människan: (homo ludens). 2. utg. Stockholm: Natur

och kultur

Johansson, Bo (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och

språklig utformning. 3. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). "Att lära är nästan som att leka": lek

och lärande i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber

Johansson, Eva. & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2009) Kreativa lek- och lärandemiljöer i

pedagogisk verksamhet. I Jensen, Mikael. & Harvard, Åsa. (Red.) Leka för att lära:

utveckling, kognition och kultur. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Khilström, Sonja (2007). Observation som redskap. I Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs,

Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och

vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber

Khilström, Sonja (2007). Intervju som redskap. I Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs,

Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och

vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber

Knutsdotter Olofsson, Birgitta. (2009) Vad lär barn när de leker? I Jensen, Mikael. &

Harvard, Åsa. (Red.) Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. 1. uppl. Lund:

Studentlitteratur

Kullberg, Birgitta (2004). Etnografi i klassrummet. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

43

Lillemyr, Ole Fredrik. (2002). Lek - upplevelse - lärande i förskola och skola. 1. uppl.

Stockholm: Liber

Lindqvist, Gunilla. (1989). Från fakta till fantasi: om temaarbete utifrån skapande ämnen och

lek. Lund: Studentlitteratur

Lindqvist, Gunilla (2002). Lek i skolan. Lund: Studentlitteratur

Lindqvist, Gunilla. (1996). Lekens möjligheter: om skapande lekpedagogik i förskola och

skola. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:

Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Mårtensson, Fredrika. (2009) Lek i verklighetens utmarker. I Jensen, Mikael. & Harvard, Åsa.

(Red.) Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Nationalencyklopedin. Lek.

Tillgänglig på Internet: http://www.ne.se/lang/lek/239446, Nationalencyklopedin. [2013-01-

02]

Norén-Björn, Eva (1990). Våga satsa på leken. Stockholm: Liber

Olofsson, Birgitta. (1987). Lek för livet: en litteraturgenomgång av forskning om

förskolebarns lek. Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning i Stockholm

Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. 2. uppl. Stockholm: Liber

Pickett, Linda (2005): Potential for play in a primary literacy curriculum, Journal of Early

Childhood Teacher Education, 25:3, 267-274 Tillgänglig:

http://dx.doi.org/10.1080/1090102050250310 [2012-10-24]

Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet: i

en utvecklingspedagogisk teori. 1. uppl. Stockholm: Liber

Pramling Samuelsson, Ingrid. & Mauritzson, Ulla. (1997). Att lära som sexåring: en

kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=50

44

Pramling Samuelsson, Ingrid. & Mauritzson, Ulla. (1997). Att lära som sexåring: en

kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=50

Pramling Samuelsson, Ingrid. Utvecklingspedagogik. I Jensen, Mikael (red.) (2011).

Lärandets grunder: teorier och perspektiv. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Rosenqvist, Mia Maria (2006). Lek och skolämnen i en ny lärarroll: temaarbete med 3-9-

åringar : en aktionsforskningsstudie. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Smith, K., Peter. (1995) Leken och hur den används. I Moyles, Janet R. (Red.) Släpp in leken

i skolan!. 1. uppl. Stockholm: Runa

Svensson Gunnar (1996). Förståelse, trovärdighet eller validitet? I Svensson, Per-Gunnar &

Starrin, Bengt (red.). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur

Thörner, Agneta. (2007). Att vara sex år och gå i förskoleklass. Borås: Institutionen för

pedagogik, Högskolan i Borås

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. CM-Gruppen AB, Bromma 2011

Tillgänglig:

<http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1321864357049/God+forskn

ingssed+2011.1.pdf > [2012-11-29]

V gotskij, emenovi ev. 1 5 . Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos

Welén, Therese. (2009). Historiska perspektiv på Lek. I Jensen, Mikael. & Harvard, Åsa.

(Red.) Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Åm, Eli (1986). Leken i förskolan: de vuxnas roll. Stockholm: Natur och kultur

Öhman, Margareta (2011). Det viktigaste är att få leka!. Stockholm: Liber

45

Bilagor

Bilaga 1

Missivbrev

Hej!

Vi är två studenter, Soli Fransson och Fatima Taleb-Berrouane, som studerar till lärare vid

Högskolan i Borås. Vi läser nu vår sjunde och sista termin i utbildningen och skall påbörja

vårt examensarbete på 15 högskolepoäng.

I vår studie vill vi fördjupa oss i förskoleklassens vardagliga arbete. Vårt syfte är att ta reda på

hur leken används i undervisningen samt pedagogers förhållningssätt till leken som ett

pedagogiskt verktyg. Vi vill även ta reda på vilken betydelse leken har för barns utveckling

och lärande i förskoleklass.

Under hösten kommer vi med ert samtycke observera, genomföra fältsamtal samt intervjua

dig som pedagog om ditt pedagogiska arbete i förskoleklassen. I vår studie kommer vi att utgå

från de forskningsetiska principerna (www.vr.se), detta innebär att läsaren av vårt

examensarbete inte kommer att kunna identifiera skolan eller pedagogerna.

Det godkända examensarbetet kommer att vara en offentlig handling som kan läsas av

allmänheten. Vi hoppas och ser fram emot ert deltagande och samarbete under hösten 2012.

Har ni några frågor eller funderingar är ni välkomna nå oss via e-post eller telefon.

Med vänliga hälsningar,

Soli Fransson

S09XXXX@student.hb.se 0707XXXXXX

Fatima Taleb-Berrouane

S09XXXX@student.hb.se 0735XXXXXX

46

Bilaga 2

Informationsbrev till föräldrar/vårdnadshavare

Hej!

Vi är två studenter, Soli Fransson och Fatima Taleb-Berrouane, som studerar till lärare vid

Högskolan i Borås. Vi läser nu vår sjunde och sista termin och skall nu påbörja vårt

examensarbete på 15 högskolepoäng och därför vill vi informera er om vår studie.

I vår studie vill vi fördjupa oss i förskoleklassens vardagliga arbete kring leken som ett

pedagogiskt verktyg samt på vilket sätt pedagogerna använder sig av leken. Vårt syfte är att ta

reda på hur leken används i undervisningen samt pedagogers förhållningssätt till leken som ett

pedagogiskt verktyg. Vi vill även ta reda på vilken betydelse leken har för barns utveckling

och lärande i förskoleklass. Vi vill informera er om vår studie även om det inte är barnen som

kommer att observeras eller intervjuas.

Under hösten kommer vi att observera, genomföra fältsamtal samt intervjua pedagogerna om

deras pedagogiska arbete i förskoleklassen. I vår studie kommer vi att utgå från de

forskningsetiska principerna (www.vr.se), detta innebär att läsaren av vårt examensarbete inte

kommer att kunna identifiera skolan, pedagogerna eller barnen.

Det godkända examensarbetet kommer att vara en offentlig handling som kan läsas av

allmänheten. Har ni som vårdnadshavare några frågor eller funderingar är ni välkomna nå oss

via e-post eller telefon.

Med vänliga hälsningar,

Soli Fransson

S09XXXX@student.hb.se 0707XXXXXX

Fatima Taleb-Berrouane

S09XXXX@student.hb.se 0735XXXXXX

47

Bilaga 3

Observationsfrågor

Hur framkommande är leken i förskolekassen?

På vilket sätt används leken i förskoleklassen?

Deltar pedagogen i barnens lek?

Integreras lek med andra ämnen?

48

Bilaga 4

Intervjufrågor

Vad anser du att barn lär när de leker?

Vilken roll anser du att leken har i din förskoleklass?

Vad betyder begreppet fri lek för dig?

På vilket sätt använder du dig av leken?

Brukar du delta i barns lek? Hur och på vilket sätt?

Anser du att alla barn i din förskoleklass leker?

Vad leker barnen i din förskoleklass?

49

Tack!

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Birgitta Davidsson för hennes stöd och

vägledning under studiens gång. Vi vill även tacka de pedagoger som har deltagit i denna

studie, utan er skulle denna studie inte kunna genomföras. Slutligen vill vi tacka varandra för

ett utmärkt samarbete, vår goda vän Kim Watts för hjälpen vid översättningen av denna

studies engelska titel, vår goda vän Jorge Ferreira samt Knutis för hennes kompetens och

inspiration.