16
Pengar Byteshandel De första mynten Papperssedlar Sverige först 1661 Bara Sveriges Riksbank som får trycka sedlar Det kontantlösa samhället Linda Holmgren, Strömsnässkolan, Strömsnäsbruk www.lektion.se

Lektion se 16972-samhallsekonomi2-presentation[1]

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Lektion se 16972-samhallsekonomi2-presentation[1]

Pengar

Byteshandel

De första mynten

Papperssedlar – Sverige först 1661

Bara Sveriges Riksbank som får trycka sedlar

Det kontantlösa samhället

Linda Holmgren, Strömsnässkolan, Strömsnäsbruk – www.lektion.se

Page 2: Lektion se 16972-samhallsekonomi2-presentation[1]

Nu ska vi läsa om Helan och Halvan

Page 3: Lektion se 16972-samhallsekonomi2-presentation[1]

Inflation

Saker blir dyrare

Pengarna blir mindre värda

Vi får färre och färre saker för varje hundralapp

Page 4: Lektion se 16972-samhallsekonomi2-presentation[1]

Inflationsdrivande faktorer

Prisspiral eller inflationsspiral

När priser stiger vill människor ha högre löner

Arbetsgivaren vill höja så lite som möjligt

Lönen höjs och arbetsgivaren får betala

Arbetsgivaren måste hitta på något för att inte förlora pengar. Ex: göra produktionen effektivare, minska antalet anställda eller höja priset på produkten för att kompensera lönehöjningarna.

Lönehöjningar leder ofta till prishöjningar som leder till ännu en lönehöjning osv, DVS en prisspiral

Page 5: Lektion se 16972-samhallsekonomi2-presentation[1]

Vad kan man göra åt inflationen?

Staten kan ta till olika metoder

Ex: höja skatter och låneräntan, pris- och lönestopp

Pris- och lönestopp kan man bara ha under en begränsad period

Page 6: Lektion se 16972-samhallsekonomi2-presentation[1]

Motsatsen till inflation heter deflation

Page 7: Lektion se 16972-samhallsekonomi2-presentation[1]

PrissättningHur bestäms priset på en vara?

Utbud och efterfrågan

Page 8: Lektion se 16972-samhallsekonomi2-presentation[1]

Marknadsformer

Fri konkurrens

Monopol

Karteller

Page 9: Lektion se 16972-samhallsekonomi2-presentation[1]

Ekonomiska system

Kapitalistisk marknadsekonomi (finns inte riktigt renodlad)

Socialistisk planekonomi (finns inte riktigt renodlad)

Blandekonomi

Page 10: Lektion se 16972-samhallsekonomi2-presentation[1]

Kapitalistisk marknadsekonomi

Finns inte riktigt renodlad i verkligheten Marknadskrafterna avgör vad som ska produceras Företagen är privatägda De saker som det är efterfrågan på produceras och de

verksamheter som inte lönar sig läggs ned. Det finns ett överutbud av varor. Det råder konkurrens på arbetsmarknaden. I en ren marknadsekonomi är det meningen att

marknadskrafterna ska styra ekonomin och stat och myndigheter ska lägga sig i så lite som möjligt.

Det land som ligger närmast en kapitalistisk marknadsekonomi är USA.

Page 11: Lektion se 16972-samhallsekonomi2-presentation[1]

Socialistisk planekonomi

Alla produktionsmedel ägs av samhället, staten. All arbetskraft är anställda av staten. Priset på varorna och lönerna bestäms av staten i planekonomier. Finns inte riktigt renodlat i verkligheten Man gör upp femårsplaner över vad som ska produceras Systemet fungerar dåligt, ibland produceras det för mycket av en

vara men så råder det stor brist på en annan. Ofta är det brist på vanliga konsumtionsvaror så som mat, kläder,

möbler osv. Det råder stor ofrihet i de länder som tillämpar planekonomi Nordkorea har kvar det planekonomiska systemet

Page 12: Lektion se 16972-samhallsekonomi2-presentation[1]

Blandekonomi

De flesta länder har någon form av blandekonomi.

Sverige brukar beskrivas som ett typiskt ex på blandekonomi.

Vi har en stor privatägd sektor där produktionen av varor och tjänster bestäms av marknaden.

Vi har också en stor offentlig sektor Vi har lagar och regler som ser till att

marknadskrafterna inte får härja fritt. Västeuropas länder är ex på blandekonomier

som i olika grad griper in i marknadsekonomin

Page 13: Lektion se 16972-samhallsekonomi2-presentation[1]

Nordkorea________Sverige_________USA

Page 14: Lektion se 16972-samhallsekonomi2-presentation[1]

Ekonomiska kretslopp

Det enkla kretsloppet

Page 15: Lektion se 16972-samhallsekonomi2-presentation[1]

Det större kretsloppet

Page 16: Lektion se 16972-samhallsekonomi2-presentation[1]

Banker och kreditinstitut Bankerna mycket viktiga i det ekonomiska kretsloppet. Företagen måste ha tillgång till finanskapital för att kunna producera De pengar som bankerna lånar ut är i princip de pengar som spararna

sätter in. De som lånar får betala utlåningsränta och de som sparar får

inlåningsränta. Utlåningsräntan är högre än inlåningsräntan Mellanskillnaden kallas för räntegap Räntegapet är bankens vinst – används till att betala löner och hyror mm. Riksbanken är statens centralbank och den enda bank som får ge ut

pengar. Övriga banker kan sätta in eller låna pengar från riksbanken. Riksbankens ränta påverkar övriga bankers ränta. Riksbankschefen heter Stefan Ingves