Letterstedtska föreningens och Nordisk Tidskrifts hemsida ... · kar också dagens politik. redan på medeltiden drog kunskapstörstande nordiska ynglingar ut i europa för att studera

Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri utgiver under 2007 sin hundratret-tionde årgång, den åttiotredje i den nya serien som i samarbete med föreningarna Norden begyntes 1925. Tidskriften vill liksom hittills framför allt ställa sina krafter i det nordiska kulturutbytets tjänst. Särskilt vill tidskriften uppmärksamma frågor och ämnen som direkt hänför sig till de nordiska folkens gemenskap. Enligt Letterstedtska föreningens grundstadgar sysselsätter den sig ej med politiska frågor.

Letterstedtska föreningens och Nordisk Tidskrifts hemsida: www.letterstedtska.org

Litteraturanmälningarna består av årsöversikter omfattande ett urval av böcker på skilda områden, som kan anses ha nordiskt intresse. Krönikan om nordiskt samarbete kommer att fortsättas. Under rubriken För egen räkning kommer personligt hållna inlägg om nordiska samarbetsideologiska spörsmål att publiceras.

Tidskriften utkommer med fyra nummer. Prenumerationspriset inom Norden för 2007 är 250 kr, lösnummerpriset är 65 kr.

Prenumeration för 2007 sker enklast genom insättande av 250 kr på plusgirokonto nr 40 91 95-5. Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri, c/o Blidberg, SE-179 75 Skå.

Prenumeration kan även tecknas i bokhandeln.

För medlemmar av föreningarna Norden gäller dock, att dessa genom hänvändelse direkt till redaktionen kan erhålla tidskriften till nedsatt pris.

Tidskriften distribueras i samarbete med svenska Föreningen Norden, Hantverkargatan 33, 112 21 Stockholm. Tel 08-506 113 00. Äldre årgångar kan rekvireras från redaktionen.

Redaktionen:Nordisk Tidskrift, Box 22333, SE-104 22 Stockholm. Telefontid fredagar 10–12.Besöksadress: c/o Föreningen Norden, Hantverkargatan 33, 2 tr, Stockholm.Telefon 08-654 75 70, telefax 08-654 75 72.E-post: [email protected]

Huvudredaktör och ansvarig utgivare:Fil. kand. Claes Wiklund, Skillingagatan 38 A, SE-646 32 Gnesta.Tel 0158-137 89 (bostaden) eller personsökare 0740-25 58 42.E-post: [email protected]

Dansk redaktör:Dr. Phil. Henrik Wivel, Engbakken 26, DK-2830 Virum.Tel 33 75 75 75. E-post: [email protected]

Finländsk redaktör:Pol. mag. Guy Lindström, Dalvägen 3 A 4, FIN-02700 Grankulla.Tel 09-505 29 74. E-post: [email protected]

Isländsk redaktör:Jur. kand. Snjólaug Ólafsdóttir, Vesturbrún 36, IS-102 Reykjavik.Tel 5-45 84 62. E-post: [email protected]

Norsk redaktör:Professor Hans H. Skei, Solbergliveien 27, NO-0671 Oslo.Tel 22-85 4145. E-post: [email protected]

NO

RD

ISK

TID

SK

RIF

T 2007 – H

ÄF

TE

1

FÖR VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI

UTGIVEN AV LETTERSTEDTSKA FÖRENINGEN

c Norden och globaliseringen: ● Karin Söder ● Jón Sigurðsson ● Bengt Sundelius ● Per Thullberg ● Lars-Åke Engblom ● Pär Granstedt ● Sinikka Bohlin

cMålaren Peter DahlcIntervju med Thorbjörn Fälldinc Letterstedt - medaljen till Haraldur ÓlafssoncBokessä om norsk polarhistoria

STOCKHOLM

nn Ny serie i samarbete med Föreningarna Norden nn

Årg. 83 • 2007 • Häfte 1

INNEHÅLL

ArtiklarNorden i en globaliserad värld. Karin Söder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1Öppet för världens vindar. Jón Sigurðsson. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7Samhällssäkerhet i det globalt invävda Norden. Bengt Sundelius. . . . . . . . . . . 21Norden och utbildningen i globaliseringens tidevarv. Per Thullberg.. . . . . . . . . 29Den globala medieutvecklingen i ett nordiskt perspektiv. Lars-Åke Engblom. 41Mat åt en globaliserad värld. Pär Granstedt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47Konstnären Peter Dahl – Från ökänd till ikon. Jacqueline Stare.. . . . . . . . . . . . 57NT-intervjun. För lam EU-debatt. Samtal med Thorbjörn Fälldin. Åke Landqvist. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

* * *

För egen räkning och nordisk krönikaAtt möta globaliseringen tillsammans. Sinikka Bohlin. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69Krönika om nordiskt samarbete. Anders Ljunggren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

* * *

Letterstedtska föreningenLetterstedt-medaljen till Haraldur Ólafsson. Karin Söder.. . . . . . . . . . . . . . . . . 77

* * *

Bokessä Storverk om norsk polarhistorie. Knut Einar Eriksen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79

* * *

Kring böcker och människorHannes Hafstein – minister i närbild. Bragi Ólafsson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85Christian Günther – diplomat, spelare och utrikesminister. Mats Bergquist . . . 88Vakker introduksjon til Jon Fosses dramatikk. Drude von der Fehr . . . . . . . . . 91Monument över störtat helgon. Bengt Göransson. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93Är svensken människa? En annorlunda idébok. Olof Kleberg. . . . . . . . . . . . . . 94Olof Palme och verkligheten. Claes Wiklund.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100

ISSN 0029-1501VTT Grafiska Vimmerby

Nordisk Tidskrift 1/2007

Norden i en globaliserad värld �

KarinSöder

nordenienglobaliSeradvärld.letterstedtska föreningen anordnade den 20-22oktober2006ettmedlemsseminariumpåtemat ”norden och globaliseringen”. KarinSöderärsedan�99�ordförandeiletterstedtskaföreningens huvudstyrelse. artikeln byggerpå det inledningsanförande som hon höll pånordiskafolkhögskolaniKungälvdärsemina-rietägderum.

Karin Söder var utrikesminister �976 - 78,socialminister och nordisk samarbetsminister�979 - �982. �984 - �99� var hon medlemav nordiska rådets presidium. �986 valdesKarin Söder till ordförande för centerpartiet.Hon blev därmed Sveriges första kvinnligapartiledare

ordetglobaliseringförekommeriallehandasammanhang,oftaförattförklaraorsakssammanhang,bådesompositivtochnegativt.iblandframställsglobali-seringsomnågotnytt,meningetkundevaramerfelaktigt.

intresset för och nyfikenheten på omvärlden har funnits sedan urminnestider.Människanharalltidvaritberoendeavsinomvärld.detharbörjatmeddenlillabynochsuccessivtgenomårhundradenavidgats.Förutsättningarnaochsnabbheteniförloppenharändrats.Kunskapenomfenomenetharblivitalltstörre.vårvardagstillvaropåverkasidagalltmeravhändelserochför-ändringarivärldensomhelhet.

globaliseringen har djupa historiska rötter. vi finner dem i Sidenvägenskamelkaravaner från�00-talet f.Kr.,vikingarnas färderbåde i öst ochväst,portugisernaskoloniseringav västafrikapå�400-taletochColumbusupp-täckt av amerika. de är historiska exempel, som hade stor påverkan påutvecklingen. det gav ökade kunskaper om främmande kulturer och folk.Kolonialismengavmaktochskapadeumbäranden,varskonsekvenserpåver-karocksådagenspolitik.

redanpåmedeltidendrogkunskapstörstandenordiskaynglingarutieuropaförattstuderavidolikauniversitet.PragochWientyckshavaritsärskiltpopulä-ra.Mångabörjadesinresautidenstoravärldenmedbåtfrånlödösevidgötaälvförattsedanviadetyskaflodernanärmasigdehägrandemålen.Mankanföreställasigvilkaumbärandendefickutstå,delsunderfärdenmenocksåundersina studier för att överleva. det var självklart inte många, men de betyddemycketförutvecklingenavdetsvenskasamhälletochvårutbildningskultur.

Sjöfartens utveckling under �400-talet fram till �800-talet bidrog i allra


2 Karin Söder

högstagrad till attmänniskorsmötenblevmeraomfattandeochutbytet avvarorökademarkant.vificklärakännanyavaror,särskiltkryddorochandralivsmedel.Fjärranösternblevföremålförviktigthandelsutbyte.Suezkanalenstillkomstislutetav�800-taletvarettviktigtledidennautvecklingochmed-fördeavsevärtkortareresvägariösterled.

Jacobletterstedt, vår föreningsgrundare, hade år �820vid24 års ålder,tagitdenvälkändasjöroutenefterafrikaskustochrundatgodaHoppsuddennärhanfastnadefördenvackraochklimatisktbehagligaKapprovinsenochstannadedär.Hanfor inte tillostindienelleraustralien,somvarmålet förmånga,endelsomenflyktfrånarbetslöshetförandraenofrivilligresasomfånge.

JacobletterstedtsframgångsrikagärningarsomentreprenöriSydafrikagördetmöjligt förossatthålladettaseminarium.vikankänna tacksamhet föratthanisitttestamenteliksomisittarbeteunderlivstidenägnadedenordiskaländernaochderasutvecklingsåstoruppmärksamhetochmöjliggjordebil-dandetavletterstedtskaföreningen.

Han inspirerades naturligtvis till detta av att han fick det hedersammauppdraget att bli generalkonsul för Sverige - norge, men också av allaskandinaviska sjöfarare som passerade Kapstaden, där en del skapade sigen framtid. Jacob letterstedt etablerade även mycket goda kontakter medKungligavetenskapsakademieninteminstundersinaresortillSverige.JacobletterstedtinvaldesiKungligavetenskapsakademienår�860.

Svenska forskare som under hans tid besökte Sydafrika betydde ocksåmycketförhansengagemang.SärskiltintresseägnadedessaforskareåtdetdånästanoutforskadeinreavSydafrika.Författarenandrébrinkharienavdebästaböckerjagläst,”ettögonblickivinden”,berättatomenavdemnämli-gendensvenskeforskningsresandenlarssonsstrapatsrikaexpeditioninidetinnerstaavSydafrikapå�700-talet.detfannsalltsåtidigaförebilder.

Frånvarjetidsepokkännervihändelser,somberättaromsintidsomvärlds-kontakter. Fram till i dag har fantastiska tekniska omvälvningar ägt rum.Kommunikationavalladeslagharreduceratavståndenpåvårjorditidochrum. det är dagens och framtidens globalisering vi skall diskutera här pånordiskafolkhögskolaniKungälv.

vad betyder egentligen ordet globalisering? en kort beskrivning finns inationalencyklopedin,ne:Förändringsprocess varigenom stater och samhäl-len över hela världen knyts samman i ömsesidiga beroendeförhållanden.Professor emeritus erik allardt vid Helsingfors universitet har påpekat attordet globalisering har en mängd olika betydelser, vilka används både somslagordochsomsamhällsvetenskapligatermer.Hannämnertvåcentralakän-netecken.

�/ Kommunikationen mellan olika delar av världen, globen, har blivit så


Norden i en globaliserad värld �

snabb,atthändelserochåtgärderpåenasidanavjordklotetpraktiskttagetome-delbartharkonsekvenserförsamfundochindividerpåandradelaravjorden.

2/vissaglobalarelationer,främstmarknadsrelationerna,harblivitalltmerautonomaochkanintelängrestyrasavnationalstater.

erikallardtmenarnaturligtnogattdetinteärmöjligtattslutligtbestämmavad globaliseringen inbegriper. vissa sociala företeelser är på väg att blivärldsomfattandeochdeenskildanationalstaternasmöjlighetattstyrautveck-lingenharminskat.viärinneiglobaliseringsprocessersomförknippasmedekonomi, teknologi, politik och kultur. Konkurrensförhållanden förändrasochnyauppstår.Processernagårsnabbareäntidigareochdeöverlapparvar-andra.

begreppetglobaliseringhargivitaktualitetåtmångakritiskatankelinjerkringvärldsvidaproblemsåsomfattigdom,utslagning,arbetslöshet,miljöförstöring,främlingskapochväpnatvåld.Professorlarsingelstamharsagt:”vigörkloktiattlyssnatillbåde’alarmisterna’ochde’förståndiga’.Uppenbartärattgloba-liseringentryckerpåenkänsligpunktidetmodernasamhälletssjälvförståelse”.Solidaritetenmedsämreställdaländerochgruppersättspåprov.diskussionenom”socialturism”ärettexempelpåhurnationellegoismställsmotdetlång-siktigabehovetavsamarbeteochsolidariskfördelning.

Frågorochfunderingarkringvadglobaliseringenkommeratthaföreffektpå våra nordiska samhällen är många, även här finns både ”alarmister ochförståndiga”.

isambandmedutvecklingenaveUvardetmångasomdödförklaradedetnordiskasamarbetet.Ja,endelbörjadegrävagraven,menångradesigefternågraår.MotdenhärbakgrundenärdetintressantattläsavadSverigesnyakoalitionsregering(m,c,fp,kd)sägeromglobaliseringochnordenireger-ingsförklaringen,oktober2006:

de globala miljöutmaningarna och klimatförändringarna påverkar livs-förutsättningarna i hela världen och måste få större uppmärksamhet.Miljöutmaningarnaskallnyttjassomenekonomiskhävstång.

denglobala ekonominochhandelnväxer starkare änpåmångadecennier.Sverigeharalltattvinnapådennaglobalisering.

Sverigestårinförstoraframtidsutmaningar.globaliseringenstuffarekonkur-rensinnebärattriskenförjobbflyktökar.

en forskning i världsklass är avgörande för Sveriges och europas konkur-rensmöjligheter.ettglobaliseringsrådkommeratttillsättasförenallsidigbelysningochsam-hällsdebattomdeförändringarsomSverigemöter.

norden och östersjöregionen skall vara europas starkaste tillväxtområde.alla möjligheter att stärka samarbetet bör utnyttjas. barentssamarbetet börvidareutvecklas.


4 Karin Söder

Mångahartrottellerbefaratattdennationellaochregionalakänslanochsam-hörighetenskulleallvarligtförsvagasavdenglobaliseradeutvecklingen.detsistacitateturregeringsförklaringenärintressantmotdennabakgrund.

enantydanomvadsomhänder,näromvärlden trängerpå,ären rapportfrånFäröarna,”barnmedTv”.FäröarnafickTv-sändningar förstår�984.Med��årsmellanrumharmandärundersöktTv:spåverkanpålevnadssätt,språksamtförhållningssätttillkönsrollerochyrkesval.irapportendiskuterasomdeökandekontakternamedomvärldenochdetdagligamötetmedandraländergenomTvkanvaraenavförklaringarnatillattnationalkänslanblandbarnen på Färöarna påtagligt förstärkts efter det att Tv blivit tillgängligt.genom Tv kommer hela världen in i hemmet, vilket kan öka behovet aven trygg förankring idenegnakulturen.också i andra länderharman settsammatendens.detuppstårenmotkraftochman läggerstörreviktviddetnäraliggande,dennationellakulturenochspråket,samtidigtsomenkraftfullinternationaliseringägerrum.

ärdetdettafenomensomidaggördetmerasalongsfähigtatttalaomnord-isktochregionaltsamarbeteäntidigare?nordiskaministerrådetharnyligenskapatbegreppet”detnyanorden”sommananserbörutvecklas.deterkännsattglobaliseringensätternordenunderpressochtvingarframaktiviteter.ensådanaktivitetärforskningssamarbetetinordForsk,sometableradesår2005föratt”realiseravisionenomnordensomenförandeochsammanhänganderegionförforskning”.

direktörenförnordForsk,liisaHakamiesblomqvistpekarpåhurdettidi-garelåtit:”varförgöranordisktvadvikangöraeuropeiskt?Honsvararsjälv:”varförväljabortettavtvålikvärdigaalternativ,detnordiska,somkangöraseffektivt och med mindre administrativt krångel. det vore dumt. Samtidigtskallvikommaihågocharbetadärefter”thenordicsareindeedeuropean.”

Honpåminneromattnordenärenkomplexkombinationavolikahistoris-ka,språkliga,geografiskaochkulturellalikhetermellandenordiskaländerna– några delar en del och några delar allt. Hon påminner om Wittgensteinskoncept ”Familienähnlichkeit”. de som betraktar oss utifrån ser likheterna,självaserviolikheterna.

Mennärnordboragerarinternationelltärdetlikheternasomkreerarsam-hörigheten. detta är även mina erfarenheter efter många år i det nordiskaochinternationellasamarbetet.Mendetgällerattvararäddomalltdetvihargemensamtinorden.HenrikHolmboepåminneromattmanmåstefinnautvadmanmenarmeddetmansäger:”Manmåstestämmainstrumenteninnanman spelar tillsammans. Men i det nordiska samarbetet tar det kort tid attstämmainstrumentenochmankansnabbtbörjaspelamelodin.”

Jagtyckermigsetendenserocksåinomnäringslivetattsamarbeteregionaltinordeuropakännsalltmernaturligt.Minförhoppningärsåsominternatio-


Norden i en globaliserad värld 5

nalistochvänaveuropeisktsamarbeteatt”detnyanorden”skallfinnaennymodernform.

ienrapportinförnordiskarådetshöstsessioniKöpenhamn2006kanmanseattutvecklingentycksgåienmerkonstruktivriktning.därfinnsuttrycksomnordenskallutgöraengemensamfront,nordenskallhabästautbild-ningssystemet,nordenskallläraavvarandra,marknadsföravälfärdenmm.

globaliseringenärettfaktum.denkräverförändringarochanpassningtillen ny värld. Måhända blir klimatförändringar och miljöproblem, som intekännernågraavmänniskorbeslutadegränser,denstoradrivkraften.

rätthanteratkandettainnebäravägentillenfredligarevärld,mendetkrä-vermodochhandlingskraft.Styrkanidennäraochinrekretsen,nationenochregionen,avgörmedvilkenkraftmankanageraochnåresultat iettvidareochglobaltsammanhang.


6 Karin Söder


Öppet för världens vindar 7

JónSigUrðSSon

öPPeTFörvärldenSvindarnordenienglobaliseradvärld

Jón Sigurðsson blev fil.kand. vid Stockholmsuniversitet�964ochMasterofSciences(econ.)vidlondonSchoolofeconomics�967.

�980–�98�varJónSigurðssondenordiskaländernas exekutivdirektör vid internationellavalutafonden i Washington. Såväl före somefter tiden i Washington var han chef fördet isländska ekonomiska forskningsinstitu-tet Þjóðhagsstofnun. Han var ledamot av detisländska alltinget �987– �99� och handels-,bank-, industri-, energi- och justitieministersamt nordisk samarbetsminister under sammaperiod. Han var chefdirektör för islandsCentralbank,SeðlabankiÍslands,�99�–�994.

Chef för nordiska investeringsbanken iHelsingfors var Jón Sigurðsson under perio-den �994 – 2005. i dag är artikelförfattarenfriståenderådgivareochkonsultiekonomiskafrågor.

detvarmittprivilegiumunderettår,hösten�999 tillhösten2000,att ledaenarbetsgrupptillsattavdenordiskasamarbetsministrarnaförattutredadetnordiskasamarbetetsframtidainriktningochuppgifter.arbetetresulteradeien rapport som överlämnades till uppdragsgivarna i oktober 2000 och somsedan publicerades i en liten bok med titeln Norden: Öppet mot världens vindar. Titeln var hämtad från en vacker och insiktsfull dikt av Piet Hein.versradernasomvaldessom”leitmotif”förrapportenlydersåhär:

Åbentforverdensvinde

liggerditlyseland.

Jordendenerdithjemsted.

Favndensåvidtdukan.

verdenharingengrenser.

Selverdukunenklang

Tonendemedihele

Menneskehedenssang

valet av dessa versrader var ingen tillfällighet eftersom arbetsgruppen isin granskning av gemensamma drag i samhällsutvecklingen i norden vidsekelskiftet2000komframtillattglobaliseringenvardenviktigasteutveck-


8 Jón Sigurðsson

1 Sigurðssonetal.(2000)s.13-14

lingstrendensomformadenordensframtid.rapportenshuvudkonklusionvaratt det behövdes en gemensam nordisk intressebevakning på såväl globaltsom europeiskt plan för att värna om nordiska intressen och värderingar.globaliseringenkrävdeocksåattdenordiska länderna fortsatteattutvecklasin synpåoch sittverkställandeavdemokratin. i englobaliseradvärlddärmångabeslutfattasiinternationellaforaräckerdetinteattförbättraochför-djupadennationellademokratin.Förattbevaradetdemokratiskainflytandetborde de nordiska länderna samordna och skärpa sitt gemensamma arbeteför rättvisa internationella spelregler i organisationer från europeiska unio-nen (eU) tillFörentanationerna (Fn),WTosamtvalutafonden (iMF)ochvärldsbanken(ibrd)ochsäkradenationellaparlamentensinsiktochinfly-tandeöverbeslutsprocesserna.�

idagsexårsenareanserjagattdennahuvudkonklusionstårsigvälochärlikarelevantnusomdå,omintemeraså.

Globalisering ordetglobaliseringtäckermångating:detinternationellaflödetavidéerochkunskaper,kulturutbyteöverlandgränserna,världsomfattandefriaföreningar,denglobalamiljörörelsenförattnämnanågraexempel.alltärdettaföreteel-sersomharvuxitsnabbtdesenasteåren.Menoftastärdetdenekonomiskaglobaliseringen som åsyftas: att många länders ekonomier delvis smältersamman till en helhet genom internationell handel med varor och tjänster,kapitalflöden över nationsgränserna och internationell migration av arbets-kraftochbefolkningsamtbildandeavinternationellaföretag.denstoraför-hoppningensomärknutentillglobaliseringenärattdenvillgefattigaländertillträdetillövrigaländersmarknader,öppnaförutländskainvesteringarsommöjliggörproduktiontilllägrepriserochöppnagränsernasåattfolkkanresautomlandsförattutbildasig,arbetaochskickahempengarförattförsörjasinafamiljeroch finansieranya företag.genomallt detta skulleglobaliseringenhöjalevnadsstandardenöverhelavärlden.

det råder ingen tvekan om att globaliseringen redan har lett till ochfortsättningsvis kan medföra stora ekonomiska framsteg för de länder somgenomdenöppnavärldshandelnkandranyttaavsinakomparativafördelard.v.sgöradetdekanbäst.detärocksåklartattglobaliseringenkommerattfortsätta, driven av stora framsteg inom transport, telekommunikation ochinformationsteknologisamtfortsattliberaliseringavhandelochkapitalrörel-ser.Mendetärviktigtattvarapåsinvaktföratthindraattdeförändringariarbetsfördelningenmellanvärldensfolk,somföljeravglobaliseringen,ledertillattklyftornaväxermellanrikaochfattigaländerochmellangrupperinomländer som iolikagraddrarnyttaavglobaliseringsprocessen.Problemetärinteglobaliseringenisigutanhurdenstyrsavdetinternationellasamfundet


Öppet för världens vindar 9

ochavochinomvårasamhällen.ekonomiskafördelardriverochhardrivitglobaliseringen,mendetärpolitiskabeslutsomformarden.ochdeinterna-tionellaspelreglernaharistortsettsattsavdestorahöginkomstländerna,deavanceradeindustriländernaochkanskefrämstavnäringslivsintresseninomdessa länder.detärdärförknappastnågonöverraskningattdetta regelverkgynnardessaintressen.Pådetglobalaplanethardenekonomiskaintegratio-nengåttmycketsnabbareändenpolitiska.enskillnadsomharsinaparallellerinationalstaternasutveckling.

debatten om globaliseringen är full av motsägelser med dramatiskameningsskiljaktigheter.någraanserattglobaliseringenärdenendaframkom-ligavägentillvälståndförfattigaländer.andrabetraktarglobaliseringensomen förbannelse som kommer att leda till att de fattiga utvecklingsländernasläpar efter mer och mer. dessutom finns de som anser att globaliseringeninnebär en risk för miljöförstöring genom ohämmad exploatering av natur-resurser.Återigenärdethärenfrågaomhurglobaliseringenstyrs–inteomdessinneboendeegenskaperisig.

det finns en utveckling över tid i dessa olika åsikter. i början av �990-talethälsadesglobaliseringenöverlagmedoptimismochstoraförväntningar.Kapitalflödentillutvecklingsländer,främstdirektainvesteringarochbanklån,ökademycketsnabbtochsexdubbladesmellan�990och�9962.etableringenavWTo,världshandelsorganisationen,�995varettmålmanhadeeftersträvati50år,alltsedanslutetavandravärldskriget.MedWToskulledenvärlds-ligatreenighetsomJohnMaynardKeynesochhansmedarbetarehadetänktsigmediMF,ibrdochWTofullbordassomnavetivärldsekonomin.WToskullebringaordningochredaförenfriareochrättvisarevärldshandel.allaskulletjänapådennautveckling,bådefattigaochrikaländer.globaliseringenskullemedförastörrevälståndföralla.dettavardenstoradrömmen.

därförkomde förstastoraprotesternamotglobaliseringen,ochde inter-nationella organisationer som anses förkroppsliga den, med gatustrider ochkravalleriSeattleochWashingtond.C.�999ochiPrag2000,somenchockförförespråkarnaförglobalisering.globaliseringenhadelyckatsförenamän-niskoröverhelavärldenmotglobalisering.arbetareiUSaocheuropasågsinajobbhotadeavkonkurrensenfrånKinaochandrautvecklingsländer.depopulistiskaslagordenomöverhängandearbetslöshetvinnerlättaregehörängenerellaargumentompositivaeffekterpåtillväxtenpåsiktgenomstruktur-rationalisering.inteminstdärförattdessapositivaeffekteriregelärgradvisaochspriddaövertid,sektorerochregionerochdärförintesåiögonenfallande.Protestanternalyssnadeintedåochgördetinteänidagpådegenerellaeko-nomiskaargumentenförglobaliseringen.

enkritiskinställningtillglobaliseringverkarhavunnitgehörialltvidarekretsar.låtmig,somettexempelpådennaväxandeskepticism,citeranågra

2 Stiglitz(2006)s.7.


�0 Jón Sigurðsson

fåraderfrånenrapportfrånWorld Commission on the Social Dimensions of Globalization utgiven 2004. denna av International Labour Organization,ilo, tillsatta kommission hade som co-chairs Finlands President, TarjaHalonen,ochTanzaniasPresident,benjaminMkopa.:

”The current process of globalization is generating unbalanced outcomes, both between and within countries. Wealth is being created, but too many countries and people are not sharing in its benefits. .........Even in economical-ly successful countries some workers and communities have been adversely affected by globalization. Meanwhile the revolution in global communications heightens the awareness of these disparities......... these global imbalances are morally unacceptable and politically unsustainable.”�

dendelenavkommissionenskonklusion somberörde storaklyftorna somfortfarande finnsmellanvärldens folk i frågaommänskliga rättigheterochlevnadsstandard,ärvälbekantochistortsettoomtvistad.omingamotåtgär-dervidtasväxerdessaklyftor.detsomärdetnya,ochkanskemerakontro-versiella, i denna syn på globaliseringen är bedömningen av dess inverkanpå inkomstfördelning och levnadsstandard i höginkomstländer. allmäntaccepterad ekonomisk teori förutsäger att globaliseringen skulle tänja påinkomstfördelningen i industriländernaombådearbetskraftochkapitalkanrörasigfrittövergränserna.Tillströmningav”billig”arbetskraftfrånfattigareländerellerutlokaliseringavvissaarbetsuppgifterfrånhöginkomstländertilllåginkomstländerbordepå siktpressaned reallönerna iden lägreändanavinkomstfördelningen. Med omvända förtecken kommer de högsta lönerna,ellerersättningarna,atthöjaspåengränsfrimarknadsomgerstörrespelrumåt framgångsrika löntagare och investerare. Hur nettoeffekten för de lägreinkomsttagarnablirberorpåhurstarkdenuppdrivandekraftenavekonomisktillväxt som sporras av globaliseringen är jämfört med trycket nedåt frånexternkonkurrens.

Tillochmedidenordiskaländernasinkomststatistikfinnsdetbeläggfören utveckling mot en ojämnare inkomstfördelning sedan �990-talet. i USabörjadedennatrendtidigare.dennautveckling,somsannoliktärmycketmeramarkantidestoraindustriländernaäninorden,väckeroroochbekymmerförattenohejdadglobaliseringsprocesspåsiktkanskaparikaländermedfattigamänniskor.

nobelpristagarenochekonomiprofessornvidColumbiaUniversity inewYork,JosephStiglitz,sammanfattarifempunkterkritikenavglobaliseringenisinnyabok,Making Globalization Work.defempunkternaär:4

�.Spelreglernasomstyrglobaliseringenärorättvisaochgynnarstorföreta-geniindustriländerna.

2.globaliseringenfrämjarmateriellavärdenframomandravärdensåsomhälsa,naturvårdochmiljöskydd.


Öppet för världens vindar ��

�.detsättvarmedglobaliseringenstyrsinnebärattviktigadelaravutveck-lingsländernassuveränitettasifråndemochdärmedderasförmågaattsjälvatabeslutilivsviktigafrågorsomberörderasmedborgaresvälfärd.Pådettasättförsvagarglobaliseringendemokratin.

4.Trotsatt förespråkarna förglobaliseringen framhålleratt alla tjänarpåden,finnsdettydligaforskningsrönbådefrånutvecklingsländerochindustri-ländersompekarmotattdetfinnsmångaförlorareibäggeländergrupperna.

5.denfemteochkanskeviktigastekritikpunktenärattdeglobalaekono-miskainstitutionernaochsjälvaglobaliseringsprocessenhartrugatpåutveck-lingsländernaekonomiskasystemsommångagångerärinteägnadeförderasomständigheterellerönskemål.

densistnämndapunktenberörfaktisktbådeindustriländerochutvecklings-länder.detfinnsnämligenmångaformerförmarknadsekonomi.den”anglo-amerikanska”modellen,somdeinternationellainstitutionernaverkarföredraoch framhålla framom andra, skiljer sig till exempel från den ”nordiska”modellenvadbeträffardenoffentligasektornsroll,socialförsäkringar,skat-tesystemetc.detärintressantattnoteraattdennordiskamodellenharstigitikursideninternationellaekonomiskadebattenundersenareårinteminstpågrundavdenordiska ländernasgodaekonomiskaresultatsedan�990-taletsmitt;ettämnesomjagåtervändertillsenareidennaartikel.

Pådetinternationellaplanetbördenordiskaländerna–bådeinomeUochiandrainternationellafora–verkatillsammansförinternationellaregelverksombefrämjarglobaliseringenspositivasidor,mensamtidigtmotarbetardessmenligaeffekter.idettasammanhangärökadrepresentationförutvecklings-ländernaideglobalaekonomiskainstitutionernaviktigliksomökadtranspa-rensidessainstitutionersbeslutsprocesser.detsomkanskeärviktigastinomennäraframtidärattöppnaindustriländernasmarknaderförutvecklingslän-dernas jordbruksprodukter och alla deras industriprodukter på ett välordnatsätt.HärkaneUochUSaspelaennyckelrollgenomattavvecklasittomfat-tandestödtillsinajordbrukssektorer.nordenbehöverocksåstädaisittegethusidettaavseende.detkvarstårtillexempelfortfarandebetydandebarriärermotländerutanföreU,specielltgällandejordbruksprodukterochsåkalladekäns-ligaindustrier.detfinnsenpåtagligklyftamellandenofficiellaretorikenomfrihandelnsvälsignelseochhandlingarnairealitetensomtalarettannatspråk.debegränsningarsomeUnyligenlagtpåimportenavtextilvarorochskorfrånKinaochövrigaasiatiskaländerärettgottexempelpådennadubbelmoral.

Internationella lösningar på nationella problemi globaliseringens tidevarv måste man ibland söka internationella lösningarpånationellaproblem.dessutomblirdenpolitiskaagendaniallavåraländeralltmeraglobaltillsinkaraktär.dennatrendharblivitallttydligareårförår



underdetsenasteårtiondet.låtmigtanågraexempelpåfrågorsomstårhögtpådagenspolitiskaagendaiallaländermensomkanlösasförstochfrämstpådetinternationellaplanet.

1. Terroristhotet som har blivit allstädes närvarande efter �� september200� demonstrerar klart den fundamentala förändring som har ägt rum inordens säkerhetspolitiska situation. Territorialförsvar och försvar mot ter-rorism är helt väsensskilda företeelser. nu är samarbete länder emellan ennödvändighet, inte minst mellan grannländer men även internationellt pågrundavterrorismensglobalakaraktär.

2. Internationell migrationoch nationella arbetsmarknader är ett annatfrågekomplexsom idagärendelavvardagspolitiken ivåra länderochsomhariallrahögstagradglobalarötter.drivkraftenförinternationellmigrationfinns imänniskorshoppombättre livsvillkoroch framtidsutsikter.än idagfinnsdetländerdärmänniskorflyrfrånförtryckochförföljelse,livsfara,krigochkonflikter.Samtidigtsomglobaliseringenökardenindividuellafriheten,detvillsägavarjemänniskasmöjlighetattträffaegnavalomsittlivobundenav boningsort och myndigheter, medför den också misstänksamhet och oronärdetgällerdesocialakonsekvensernaav internationellmigration.nordenhardesenasteårentagitemotenväxandeströmavimmigrantersomenkon-sekvensavglobaliseringen.densenastevågenhärrörfråndenutvidgningavdenintegreradeeuropeiskaarbetsmarknadensomföljerpåutvidgningenaveUösterut2004.intressantnogärdetislandochnorgeblanddenordiskaländernasom i relation till sin folkmängdhittillshar tagit emot flest arbetare fråndenyaeU-ländernasedandengemensammaarbetsmarknadenöppnadesdelvis.Migrationsfrågornakommerstadigthögreupppådenpolitiskaagendan.

i en rapport utgiven i fjol av Global Commission on InternationalMigration, en internationell arbetsgrupp med Jan o. Karlsson, fd svenskminister och Mamphela ramphele, fd världsbanksdirektör från Sydafrika,som co-chairs, föreslås att gemensamma handlingsprinciper etableras förmigrationspolitiken,bådelandförlandochinternationellt.Huvudviktenbörläggasvidrespektförrättsstatensgrundprinciperochmigranternasmänskligarättigheter.omfångetavdeninternationellamigrationenharvuxitkraftigtdesenasteårenochledertillmångaochkompliceradeproblemsomendastkanlösasgenominternationelltsamarbete.5

3. Den globala uppvärmningen är på sikt kanske det största hotet motjordenochdessinvånare.begränsningavutsläppavväxthusgaserkanendaståstadkommaseffektivtgenomglobalaöverenskommelserochansträngningar.verkställandet av Kyoto-protokollets regler om utsläppsbegränsningar påväxthusgaserärenglobaluppgiftdärnordenbordeageraaktivtbådepåhem-maplanochinternationellt.nordenharhaft,ochbörfortsattha,enföregångs-rollimiljöfrågorsomoftakrävergränsöverskridandelösningar.ettexempel


Öppet för världens vindar ��

påettlyckatnordisktmiljöinitiativpådetinternationellaplanetärdetsamar-betesometablerades200�påförslagavnordiskainvesteringsbanken(nib)– uppmuntrad av Sveriges utrikesminister, anna lindh – mellan nib ochövriga internationella finansieringsinstitutioner, eU, ryssland och nordiskaregeringarm.m.,inomThe NorthernDimension Environmental Partnership, ndeP,somredanharfinansieratmiljöprojektinordvästrarysslandochsomuppgårtillövertvåmilljardereuro.6Härfinnsdetännustoraolöstauppgiftersomkräverinternationellalösningar.

Jagnämnerdessa trefrågekomplex, terrorismen,migrationenochmiljön,somexempelpåfrågorsomärlivsviktiganationelltiallaländer,mensomigrundochbottenärglobala tillsinkaraktär.deharallakommithögreupppåagendanårförår.andraexempelavdennakaraktärkundevarafinansiellstabilitet, räntebildningochvalutakurser som idagmåste ses i globalt sam-manhangoch som intekan styras rentnationellt, inteens ivärldens störstanationalekonomier.bekämpningenav fattigdomär ännuen tung fråga somharanknytningtilldeövrigajagnämntochkräverglobalakrafttag.ocksåhärbörnordengörasinrösthördochbackadenuppmedkonkrethandling.

Nordens ekonomiska framgångarJagnämndetidigareattmångaicke-nordiskaobservatörerpåsistoneharför-undratsigöverhurdetkankommasigattnordenssmåländermedsinahögaskatter, storaoffentligasektorerochomfattandesocialförsäkringarharupp-nått”gamla”europashögstatillväxttaktsedanmittenav�990-taletochliggeritopp,somdegörallafem,ivärldens”leaguetables”förkonkurrenskraftochtillväxtpotential.idylikarangordningarsitterdefaktisktoftahögrepåträdetänstorastarkaekonomiersomUSaförinteatttalaomTyskland,Frankrikeoch Storbritannien. dessa starka resultat för norden har varit konsistentaöver ett antal år och mellan olika värderingsinstitut. Fastän de ekonomisk-teoretiskagrunderna fördettapopulära tänkandeomkonkurrenskraftdelvisäroklara,harstormödalagtsnedförattskapamåttpåkonkurrenskrafteninteminstavWorldeconomicForumidavos iSchweiz.7ett resultatavdessamätningarharvaritattnordenröntuppskattningividakretsarförsinaekono-miskaresultat.alltoftaresermanidessadagarideninternationella,detvillsäga den ”anglo-amerikanska”, finanspressen beundrande kommentarer omnordensekonomiskaframgångar.8

vadärförklaringenpådennatillsynesparadoxalasituation?Somalltidnärdetgällersamhällsekonomiskafrågorfinnsdetnogintenågonendaentydigförklaringpånordensekonomiskaframgång.detenklasvaretärattinordenharvälfärdsstatenlyckatsgekapitalismenettmänskligtansikteutanattförloramarknadslösningarnas effektivitet. detta innebär naturligtvis att vi ständigtmåstevarapåvårvakt,ochläraavvarandrahurmanbästkanbibehållaen



ansvarsfull balans mellan välfärdssystemets säkerhetsskapande egenskaperochdessfinansieringmedbevarandeavincitamententillattarbetaochtjänapengargenomegnaansträngningar.dettaärlättaresagtängjortochbetydernaturligtvisenständigbalansgång.dennabalansgångharuppenbarligenlyck-atsbättreinordenunderdesenasteårenäniandrahöginkomstländer.

detverkarocksåsomomkriteriernaförframgångnärdetgällerkonkur-renskrafthållerpåatt ändraspåett sådant sätt attden”nordiskamodellen”uppfyllerdembättre änandra.9det ärviktigt attvi inorden själva förstårvarifrånvårstyrka,ochvårasvagheter,kommer.låtmigförsökaattbelysadettamednågrareflexionerkringtvåelementsomjagtroräravviktsomför-klaringsfaktorerfördenordiskaekonomiskaframgångarna,förutomdetsomviinordenlängeharvetatnämligenattettvälfungerandesocialförsäkrings-systemgerallmänhetendenbastrygghetsombehövsförattfolkskallvågaattsatsapånågotnytt,sökanyajobbellertaegnainitiativsomföretagare.dettaärviktigtförförnyelseochtillväxtinäringslivetochkanutantvekanhaenlångsiktigpositiveffektpåekonomisktillväxt.

det första av mina två förklaringsteman gäller jämlikhet mellan köneni samhälle och näringsliv. ifjol publicerades två intressanta rapporter fråninternationellaorganisationersomvisarpåettklartsambandmellanjämlik-hetoch ländersekonomiskaprestationer.den första rapporten,The Human Development Report 2005, utgavs av UndP, Förenta nationernas utveck-lingsprogram, hösten 2005. i denna rapport har man rangordnat världensländer på basis av deras scores på ett välfärdsindex, Human developmentindex,Hdi.HdiärenmångsidigmåttstockpålivskvalitetdärbnPpercapitavägerentredjedel,förväntadlivslängdvidfödelsen,entredjedelochutbild-ningsnivån,entredjedel.Pådennamåttstockrankasnorgesomnummerettblandvärldensallaländer,islandnummertvåochSverigesomnummersex.danmarkochFinlandliggerocksåhögt,omännågotlägreändeförstnämndatre. idenna rapportkanmanocksåseattde länder som liggerhögstenligtHdisamtidigtärblanddemsomfårhögstbetygenligtettjämställdhetsindexsompresenterasirapportendärmanförsökermätahurjämlikhetsställningenmellankönenärivarjeland.�0

denandrarapportensomjagvillciterakomutvåren2005ochemanerarifrån en helt annan del av det internationella samfundet, nämligen WorldeconomicForumidavosiSchweiz,somärettforumförmeningsutbytemel-lanledareförinternationellastorföretagochpolitiskaledareomglobalaeko-nomiskaochhandelspolitiskaspörsmål,TitelnpådennarapportärWomen’s Empowerment: Measuring the Global Gender Gap.avdennarapportfram-gårdetklartattävenomstorasteghartagitsundersenareåririktningmotjämlikhetkvarstårenheldeltilldessattfulljämlikhetuppnåtts,ävenhosdeländersomkommitlängstidettaavseende.detärvärtattnoteraattdefem


Öppet för världens vindar �5

nordiskaländernahardefemhögstaplaceringarnapåenlistadärmansätterdeländeröverstsomharminst”gendergap”,d.vs.störstjämlikhet.Sverigetoppardennalistaåtföljtavnorge,island,danmarkochFinland.

rapporten antyder också ett sambandmellan inkomstnivåoch jämlikhet.bägge rapporterna visar således på ett samband mellan jämlikhet och väl-stånd.��detärklartattkvinnorsaktivadeltagandeinäringslivetärenförut-sättningförekonomisktillväxtochhöglevnadsstandard.Mendettaharinteenbartattgörameddekvantitativamåttenpåantaletkvinnorsomärutepåarbetsmarknaden–deär redanmånga i flertalet länder–detsomsannoliktärännuviktigare,ärkvinnorskvalitativainflytandeochintellektuellainsatsersomendynamisk faktor förekonominhelt enkeltdärförattkvinnorhittillsintefåttmöjliheterattutvecklaochanvändasinkapacitettillfullo.

det är också värt att notera att rapporterna från World Economic Forumvisar att det finns ett klart samband mellan jämlikhet och konkurrenskraftochdärmedtillväxtpotential.Statistiskkorrelationärnaturligtvisingetbevisförorsakssammanhang,mendetärentydligindikationpåattdetkanfinnasett dylikt samband. det är knappast en ren och skär tillfällighet att de femnordiskaländernasomvisarstörstjämlikhetfannsallafemblanddetiomestkonkurrenskraftigablandde��7ländersomWorld EconomicForumunder-sökningavländerskonkurrensförmågagällde2005.�2

bakomnordens jämlikhetsställningliggersedansombekantdenlagstift-ning,arbetsmarknadsavtalochsocialasystemsomdenordiskaländernaharetableratförattunderlättakvinnorsaktivadeltagandeinäringslivochsamhäl-le.Jagbehöverknappastnämnaföräldraledighetmedbibehållenlön,offent-ligtstödförbarnomsorg,förskolorm.m.dessainternationellaundersökningarvisaratt”nordiskamodellen”intebaraärrättvisutanävenlönsampåsikt.

detenklaekonomiskaargumentetförjämlikhetärattingennationharrådattlåtahälftenavsinviktigasteresurs,detmänskligakapitalet,varaunderut-nyttjad.

en annan viktig kulturellt betingad förklaring till nordens ekonomiskaframgångardetsenasteårtiondetärenligtminmeningattmaninordenharlyckats åstadkomma en kreativ och konstruktiv dialog mellan domäner. endialogmellannäringslivochakademiskforskningsomisinturbyggerpåettvälfungerandeutbildningssystemärrotentilltillväxten.Finlandärkanskedetbästaexempletpåvärdetavendylikdialogmellandomäner.Finlandseko-nomiskaframgångsedanmittenav�990-taletharistorutsträckningsinför-klaringikraftigutvecklinginomtelekommunikationsteknologinmednoKiai spetsen,menmedett stortantalmindrenamnkunniga företagsomviktigamedspelare.iövriganordiskaländerfinnsdetparallellertilldennautveckling.det är på denna kombination av teknologiskt kunnande och innovationer iföreningmedframståendeföretagsledningsamtvälfungerandefinansierings-



systemsomdenordiskaframgångarnabygger.ibottenharviettnätverkmeddeltagarefrånakademiskforskningochutbildning,frånnäringslivetsamtfråndet politiska systemet.Men ramarna för dennaverksamhet ochgrundförut-sättningenförnordensutåtriktadetillväxtäröppnamarknaderförvarorochtjänsterochfriakapitalrörelserövergränserna,d.v.s.globaliseringen.

destarka teknologibaserade företagen inordenmedglobal räckviddharinsettfördelenmedennordiskidentitetsomkomplementtilldennationella.dedrarnyttaavsinnordiskaimageiinternationellkonkurrens.nordisktsam-arbetebidrartillattskapaenstarkhemmabasförglobalverksamhet.

detta är bakgrunden till de senaste tolv årens ekonomiska framgångar inordensomhargjortnordentillenvinnarregionidagensglobaliseradevärld.detärviktigtattinseattdetärnordensinrestyrka,kulturelltochsocialt,somär förutsättningen för dess yttre framgångar. norden tillhör utan tvekan deländersomdragitstörstnyttaavglobaliseringen.detärdärföravstörstaviktförnordenattdenkanfortsätta.Förattdettaskallkunnaskeutankonflikterärdetviktigtattklyftanmellandenekonomiskaintegrationensommarsche-rarframåtirasktaktochdenpolitiskaglobaliseringensomgårmerlångsamtframöverbryggas.Målsättningenbörvaraattbegränsaglobaliseringensnega-tiva följderochbefrämjadesspositivaeffekter.dettaär en storochytterstviktiguppgiftdärnordenbörgörasinrösthördochdeltaaktivt.Framgångenförpliktar.Påhemmaplanärdetviktigtattvärnaomochvidareutveckladennordiska välfärdsmodellen med omfattande socialförsäkringar, vård ochomsorgmenmedbibehållnaincitamenttillarbeteochföretagsamhet.

nordenskonkurrenskraft kommer i framtiden att beropå innovationsför-mågan, framförallt förmåganatt ta framnyavärdeskapande lösningar somärsvåraförandraattkopiera.Fördettabehöverviutvecklaenstarkinnova-tionskulturochkapacitetattidentifieraochanvändaunikafärdigheter.Förattbyggaupphållbaraföretagmedglobalräckviddförsinproduktionochmark-nadsföringmåstevitittainåtförattbättreförståvårastarkaochsvagasidor,inteenbartutåt.idennaprocessärnordisktsamarbeteettnyttigtinstrumentmeddessständigajämförelseravvadmansjälvhållerpåmedpåhemmaplanochdetmangörpåsammaområdeiövriganorden.

Nationalstatens framtidnationalstaten som varit i centrum för ekonomisk och politisk makt sedanmittenav�800-taletpressasnuutifrånavglobaliseringenskrafterochinifrånavtendensertilldecentralisering.globaliseringenmedallttätareekonomiskintegrationländeremellaninnebärattdetfinnsstörrebehovänförravkollek-tivaåtgärderdärländeragerartillsammansförattlösagemensammaproblem.Samtidigtsomnationalstatenharförsvagatsfinnsdetännuintevälfungerande,demokratiska, internationella institutionersomeffektivtkanhanteradepro-



blemsomglobaliseringenharskapat.detfinns ingenmöjlighetattundvikade”trade-offs”somärinneboendeidenglobalakapitalismen.ochdetfinnsingenallmäntgodkändmoraliskmåttstockförattvägadensmärtaochförlustsomenarbetare lidervars jobb försvinnerpågrundavglobaliseringenmotdenvinstsomtillfallerenarbetarevarsjobbberorpåglobaliseringen.Sammaavvägningsproblem finns när det gäller att jämföra miljöskador med eko-nomiska fördelar somenkonsekvensav investeringsprojekt sombyggerpåglobalisering.detärenviktigpolitiskuppgiftattbyggauppendemokratiskinstitutionsstrukturpådetinternationellaplanetförattunderlättahanteringenavdessafrågor.

Mankannaturligtvisställafrågan:ärglobalkapitalismönskvärd?Kommerdenattbestå?bördenbestå?Finnsdetgodaalternativ?

Jeffry Frieden, en Harvardprofessor, har belyst dessa frågeställningar iennyutkommenbokmedtitelnGlobal Capitalism - Its Fall and Rise in the Twentieth Century.ibokenanalyserarFriedenvärldsekonominshistoriaunder�900-talet.Hanshuvudkonklusionärattinternationellekonomiskintegrationiallmänhetutvidgardeekonomiskamöjligheternaochärönskvärdförsam-hället.��destoraalternativentillekonomiskintegrationharallamisslyckats.Försökensomgjordesunder�9�0-taletattskärmaavenskildaländerheltfrånvärldsekonominslutadeikatastrof.Tyskland,italienochJapanstängdesinaekonomierfrånvärldshandeln,mendekomocksåattförvandlastilldiktaturermedaggressivakravpålandvinningar.defattigaländerochföredettakolo-nier som etablerade slutna ekonomiska system under �9�0- och �940-taletkollapsadeefterekonomiskstagnation,socialoroochupprepadeekonomiskakriser och militärdiktaturer under �970- och �980-talet. Utvecklingsländersomisenaretidharvaltisoleringfråndetöppnavärldshandelssystemetsomnord-Korea och Myanmar/burma visar vilka förödande effekter detta valkanhaförbefolkningen.isolationistiskochprotektionistiskpolitikharredanförpassatstillhistorienssoptipp.�4

Menenbartöppenfrihandelochglobaliseringräckerintesomreceptochärinteallagångertillrådligtförländerstaddaiutveckling.Underdenglobalakapitalis-mensguldålderframtill�9�4vardeflestaavvästvärldensregeringarkommitte-radetillekonomiskintegrationochguldstandardenmenintemycketannat.

Förespråkarna för frihandel, guldstandard och frihet för internationellfinansansågattstatsmaktensrollskullebegränsas tillattslåvaktomdessaprinciperochderastillgångar.deflestaavdentidensregeringarförsummadeheltdegrupperisamhälletsomförloradepåglobaliseringenochdessasbehovochrättigheter.Menunder�900-taletväxtearbetarklassenochmedelklassenistyrka.detsammagälldederaskravpåsocial rättvisaochreformerförattförbättralivsvillkorenfördearbetslösa,barnochåldringar.Konfrontationenmellanstatsmaktsomföljdeenekonomiskpolitikbyggdenbartpåklassisk



ortodoxsynpåmarknadsekonominochdessanyafolkrörelserleddeimångaländer tillbittraochiblandvåldsammakonflikter,särskiltunder�9�0-taletsdepression.envisaförsöktillattfortsättadrivaglobalkapitalismutanattlösadesocialaproblemsomdengavupphovtill,drevmånganationertillpolari-seringochkonflikt.

dettavarbakgrundentilletableringenefterandravärldskrigetavdesåkal-lade bretton Woods-institutionerna, valutafonden (iMF) och världsbanken(ibrd) vars ursprungliga syften var att försöka undvika de misslyckandensom både autarkisk politik och guldstandarden med laissez-faire hade letttill. bretton Woods-systemet med sin guld/dollar- standard och gradvisaliberaliseringavutrikeshandelochkapitalflödenunderenvissbevakningavinternationella institutioner innebar på sätt och vis en kompromiss mellanohejdad ekonomisk integration och välfärdsstaten. detta möjliggjorde förvästvärldensregeringarattkombineramåttligadoseravsocialvälfärdspolitikmedmoderat,gradvisekonomiskintegration.

Men när världsekonomin började växa kraftigt under �960-talet ochinternationella kapitalmarknader utvecklades uppstod det sprickor i brettonWoods-systemet.detblevspänningmellanmångaländersexpansivaoffent-liga finanser och fastkurssystemet för valutor. denna spänning späddespå med internationell finansiering av budgetunderskott i några länder.efterkrigstidensinternationellaekonomiskaarkitekturkollapsadeibörjanav�970-talet.därefterföljdefemtonåravinflation,budgetunderskottocheko-nomiskstagnationförindustriländernaiväst.

Mensedan�990-taletblomstrardenglobalakapitalismenpånyttsomaldrigförr, driven av teknologiska framsteg och liberalisering av marknader bådeinomochmellanländer.denännuobesvaradefråganär:Kanmandralärdomavhistorien?

den moderna världsekonomins historia har lärt oss två enkla lektioner:Fördet första,ekonomiernafungerarbästnärdeäröppnaför internationellhandel. För det andra, öppna ekonomier fungerar bäst när deras regeringarfokuserarpåattlösadesamhällsproblemsomvållarmissnöjemedekonomiskintegrationochglobalisering.�5

denstorautmaningenför2000-taletärattpåbästamöjligasättkombinerainter-nationellintegrationmedansvarsfullekonomiskochsocialpolitikpåhemmaplan,detvillsägaenmåttligblandningavglobaliseringochvälfärdssamhälle.

detfinnsföreträdareförmångaolikaideologieridagensdebattomgloba-lisering:desomärfördenochdesomäremotden;desomtrorpåmarknads-lösningarpåallaområdenochdesomsermarknadensomkällatillalltont.bland deltagarna finns både den yttersta vänstern och de ärkekonservativa.detmärkliga är att de som företräderytterligheterna i detta åsiktsspektrumkanofta enasomatt enmåttligkombinationavglobaliseringochvälfärds-



samhälleärantingeninteönskvärdellerintemöjlig.lyckligtvisvisarbådeekonomiskhistoriaochekonomisk teori att det är

fulltmöjligtochönskvärtattkombineraglobaliseringmedframåtriktadväl-färdspolitik.

det är den stora uppgiften för nordens regeringar och nordens folk attvisaomvärldenattettvälfärdssamhällesomäröppetförvärldensvindarkanfrodasochväxaiensådanmiljö.

ReferenserBlomquist, Hans C. (2006): Finland och globaliseringsspöket, Ekonomiska Samfundets Tidskrift,vol.59,Helsingfors.

Economist Intelligence Unit (2005): The Nordic Countries, TheWorldin2006,Theeconomist,december2005,london

Frieden, Jeffry A. (2006): Global Capitalism – Its Fall and Rise in the TwentiethCentury,norton,newYork.

Global Commission on International Migration (2005): Migration in an interconnected world: New directions for action, gCiM,geneva.

Mandag Morgen med Nordiska ministerrådet (2006): Norden som glo-bal vinderregion – På sporet af den nordiske koncurrencemodel, nordiskarådetochnordiskaministerrådet,Köpenhamn.

Nordic Investment Bank (2005): Annual Report 2004, nib,Helsingfors.

Sigurðsson, Jón et al. (2000): Norden: Öppet för världens vindar, nordiskaministerrådet,Köpenhamn.

Sigurðsson, Jón (2001): Globaliseringens effekter på Norden och det nord-iska samarbetet,nordiskTidskrift�/200�,Stockholm.

Stiglitz, Joseph E. (2006): Making Globalization Work, norton, newYork.

United Nations Development Programme (2005): HumanDevelopment Report2005,UndP,newYork.

World Commission on the Social Dimensions of Globalization (2004): A Fair Globalization: Creating Opportunities for All, ilo,geneva.

World Economic Forum (2005 September): The Global Competitiveness Report 2005-2006, WeF,geneva.

World Economic Forum (2005 May): Women’s Empowerment: Measuring the Global Gender Gap,WeF,geneva.


20 Jón Sigurðsson

Noter:1Sigurðssonetal.(2000)s.13-142Stiglitz(2006)s.7.3WorldCommissionontheSocialDimensionsofGlobalization(2004)s.x.4Stiglitz(2006)s.9.5GCIM(2005)s.3-4och79-826NIB(2005)s.8och28-307Blomquist(2006)s.15-16.8Set.ex.EconomistIntelligenceUnit(2005)s.38.9MandagMorgenetal.(2006)s.9och91.

10UNDP(2005),StatisticalAppendix11WEF(2005May)12WEF(2005Sept)13Frieden(2006)s.473-476.14Sigurðsson(2001)s.25-26.15Frieden(2006)s.476.


Samhällssäkerhet i det globalt invävda Norden 2�

bengTSUndeliUS

SaMHällSSäKerHeTideTglobalTinvävdanorden

bengt Sundelius är professor i statsvetenskapvidUppsalauniversitetochdisputeradepåenavhandlingomnordisktsamarbeteunder�970-talet.Hanssenastebok,The Nordic Countries and the European Security and Defence Policy publiceradesavoxfordUniversityPress2006.

Hanärledamotavletterstedtskaföreningenshuvudstyrelse samt tjänstgör som forsknings-chefvidKrisberedskapsmyndigheten(KbM).

I kriser föds reformeridereforminriktadeefterspelenavTsunamikatastrofenjulhelgen2004tillsattesenradviktigautredningarisamtligafyradrabbadenordiskaländer.Syftetvarhosallaregeringarattgenomgrundligaanalyseravdetskeddakunnabidratillerfarenhetsbaserade och kompetensförstärkande reformförslag. Förbättringaravdennationellakrishanteringsförmåganefterlystesidekritiskamediedebat-terna i alla länder.Främst inriktadesdiskussionenmot ett tydligarepolitisktansvarstagande för landets medborgare varhelst de befinner sig i världen.balansproblematikenlyftesmellandetoffentligaåtagandetochprivatarisker.

i norge genomfördes rätt snabbt en internutredningoch en förstärkningavkrisledningsfunktionen i statsministernskontor.även iFinland leddeenskyndsamutredningtillenhögreprofilidessafrågorförstatsministernsstab.dendanskaförändringenpåhögstapolitiskanivålänkadesmermotdetupp-levda,huvudsakligahotetfråntransnationell,fundamentalistiskterrorism.

i Sverige följdes förslagen från en oberoende kommissions omfattandegenomlysningav ett antal nyautredningar.ävenKonstitutionsutskottet togsig an ärendet. oklarheter om e-posttrafik, telefonsamtal, inpassering tillregeringskansliet relaterade till några högre tjänstemäns förehavanden deaktuelladagarna,förgiftadediskussionenkringdetfortsattareformarbetet.

alliansregeringen, som tillträdde efter valet i september 2006, ersatte ijanuari 2007 en första offentlig utredning med en ny och intern utredare.Statsministerns särskilde utredare skall undersöka förutsättningarna för attinrättaennationellkrishanteringsfunktion iregeringskansliet.Förslagskallpresenteras i oktober 2007. eventuella förstärkningar kan vara på plats idecember2007,dvs.redantreårefterTsunamin.

Jämsidesmeddessanationella reformsträvandenharnordiskarådetvisatetttydligtintresseförfrågorkringsamhälletssäkerhetochkrishantering.vid


22 Bengt Sundelius

sessionen i Köpenhamn hösten 2006 fattades beslut om ett tydligare parla-mentarisktengagemangförnordisktsamarbeteinomområdetsamhällssäker-het.bakgrundentilldennarådsrekommendationtilldetnordiskaministerrådetvarett förslag frånMittengruppen,somväcktes redan i januari2005.dettainitiativföljdesavettpositivtpresidiebetänkandeiapril2006.detankommernupådenavpresidietutpekaderapportörenfördettaarbete, ledarenfördegröna iFinland,TarjaCronberg,attdriva fråganvidaregentemotnordiskaministerrådetochdeberördaregeringarna.

Institutionell arkitektur behövsdet är viktigt att dettakommandeomdaningsarbete inorden inteutformasisoleratfråndendynamiskautveckling,sommankanföljainomeU.viharall anledningatt ävenengageraoss ide institutionella förändringarna inomhelaeuropaochinteminstinomdeeU-gemensammastrukturerna.vårasam-hällenssäkerhetärintimtsammanlänkademeddeövrigaeuropeiskaländernassäkerhetochmeddengemensammaförmåganinomeU:sgemensamhetsor-gan. nordiska rådets presidium har noterat detta växande beroende. vi börverka för att arbetet med denna transeuropeiska utmaning för den nordiskasamhällssäkerhetenkangeettmervärdeföralla,snarareänattblienbelast-ningförvårförmåga.

inom eU växer över tiden fram en gemensamhetssyn på området ”civilprotection”–ividbemärkelse–iSolidaritetsklausulensanda.enradkonkretaproblemuppstårdocknärendoktrinivardandeskallomsättastilletableradpraktik.Kedjankanförsvagasfrånsakligtgrundadehot-ochriskanalysertillgemensammabeslutochettsamlatagerandeinförochikritiskalägen.Underöverskådlig tidkommervåra samhällenatt leva inomett europeiskt sårbar-hetsöverskott,menmedettunderskottidengemensammaförmågan.

Som en utgångspunkt för att orientera sig i detta lapptäcke av nationellaoch sameuropeiska organisationer, mandat och resursbaser inom områdetsamhällssäkerhetskalljagidetföljandepresenteraenbegreppsligkartaöverdenhelhetinomvilkendessareformerkommerattutformas.Medettholistisktsynsätt,lite”vonoben”,kandetvaralättareattidentifierasvagapunkter,attproblematisera balansproblem samt notera de särskilda utvecklingsområdendärnordiskabidragkanvaramåluppfyllandeförhelhetsförmågan.SjälvklartharviettansvarattbidratilldengemensammakrishanteringsförmåganideteU,somviformelltellerreelltärdelarav.

Säkerhetens sfärerlåtossbörjamedenblickibackspegelnfrånefterkrigstidenslängemycketstabilastrukturer.vileveriskugganavdettatungamentalaarv,somännustyrtankenhosmångapraktikerochanalytikerinomsäkerhetsområdet.denklas-


Samhällssäkerhet i det globalt invävda Norden 2�

siskatotalförsvarsmodellenbyggdepåenlogikomsamhälleligtstödtillnöd-vändigamilitärainsatserförattvärnalandetsterritoriumochnationensöver-levnad.Mångaavdagenssäkerhetspolitiskautmaningarkanintelösasenbartmedmilitäramedel.en rad civila resurseroch förmågormåstemobiliserasförattskyddasamhälletsvitalafunktioneriolikaavseenden.ettexempelärsäkrandetavriketsledningvidensvårnationellpåfrestning,somtillexempelvidettterrordådmotrosenbadellerpåKastrupsflygplats.ensådanförmågaställerenradkravpåfungerandeinformationsteknologi,enacceptabelinfor-mationshantering samt en fungerande kapacitet för beslut, implementeringochstyrning.endastibegränsadutsträckningkandenmilitärainfrastrukturenochdessspecialkompetenserstöttadennödvändigacivilaledningsförmågan.

Figur�.Begrepp och säkerhetssfärer

Syfte Domän Domäninomnationell internationell

Statenssäkerhet lag&ordning nationelltFörsvarMedborgarensskydd räddnings&

SjukvårdsinsatserHumanitärassistans

iFigur 1angesdenklassiskatudeladeuppdelningenavsäkerhetsarbetetiSverigeochiövriganorden.endistinktionärsedanlängeetableradmellanstatenssäkerhetochindividenssäkerhetsskydd.vissahögtprioriteradedelarav statsapparaten har ansvar för och särskilda medel för att stärka statenssäkerhetmotyttreochinrefiender.nationelltförsvarsamtpolisiärverksam-het syftarbåda till attupprätthålla statens suveränitetgenomatt lita till sittvåldsmonopol.inomdennasäkerhetssfärhardetindividuellaskyddetunder-ordnatsstatensskyddsbehov.enjuridisktcentraldistinktionharupprätthållitsmellanskyddetmotyttreangreppochmotinrefienderellervåldsverkare.

ienheltannanfårahararbetetfokuseratspåattstärkadenenskildemed-borgarenssäkerhet.blandannatgenomupprättandeavräddningstjänsterochlokalanärpoliserhardetoffentligaåtagitsigattsäkraöverlevnadsskyddetavdenenskildeisamhället.iSverigehardettaansvar,ävenförprimärsjukvår-den,främstlagtspålokalnivåförattkommanäradenärmastberördamed-borgarna.idessinternationellaförlängningharstatenbyggtuppenförmågatill humanitära räddningsinsatser och ett engagemang i andras humanitärakatastrofer.öppensamverkanmedprofessionellakollegoriandraländerharutmärkt denna sfär, medan det internationella samarbetet har varit mindrepubliktidenandrasäkerhetsfrämjandesfären.

Separata professioner, utbildningsanstalter, yrkeskoder och praktiker harutvecklatsövertideninomdessatvåsfärer.dessahardärtillvarituppdeladepå


24 Bengt Sundelius

detinternationellarespektiveinomnationellaarbetsfältet.Statensorganisering,budgetfördelning,ochävendesskonstitutionellagrundharförstärktdennafyr-delning.Tungaprofessionerochorganisationerrymsinomdedistinktasfärernaochincitamententilltvärgåendesamverkanharintealltidvaritdebästa.

SamhällssäkerhetUnderdet senastedecenniet, innanTsunaminoch föredenelfteseptember,harifleraländerettpolitisktbetingatreformarbetebedrivitsförattöverbryg-ga denna klassiska uppdelning i två distinkta säkerhetssfärer (security res-pektivesafety).norgeochSverigeharkommitföremångaandraländer.FdstatsministernKåreWillochleddeenpionjärutredninginorgeomsårbarhetochsäkerhet.dennaföljdesavenmotsvarandeiSverigeunderledningavfdstatssekreterarenÅkePettersson,somladeframsinaförslagredanimaj200�.ävenidanmarkharmanhaftenliknandeoffentligutredningvarsslutsatserpresenteradesi”terrorpakken”.

Figur2.Samhällssäkerhet under utveckling

Syfte Domän Domäninomnationell internationell

Statenssäkerhet lag&ordning nationelltFörsvarSamhälletsSäkerhet Krisberedskapsförmåga KrishanteringsinsatserMedborgarensSkydd räddnings&

SjukvårdsinsatserHumanitärassistans

iFigur 2angesdennutongivandetredeladeuppdelningenavarbetetmedländernassäkerhetochkrisberedskap.densvenskaFörsvarsberedningenutgårifråndettasynsättisin2006lanseradenationellasäkerhetsstrategi.Förutomfokuspåstatensrespektiveindividenssäkerhetinförsettöverbryggandespårmedbetoningpåsamhälletssäkerhet.avviktärinteendastskyddetavdensuveränastaten,isnävbemärkelse.detunderliggandesamhälletmedenradsårbaraaktörerochnödvändigafunktionersättsifokus.enkrisförsamhälletärnågotmerdjupgåendeänfråganomettskyddfördensuveränastaten.detär även något mer komplext och svårhanterligt än en kris för den enskildemedborgaren.

iställetförtotalförsvarsomenledstjärnafördensäkerhetsfrämjandeverk-samhetenharbegreppetsamhällssäkerhetlanserats.nordiskarådetharanam-matdetta synsätt i sittbetänkande.logikenär att samhället, inklusivedessnödvändiga länkar till den internationella omgivningen, måste skyddas påolikasätt.Samhälletsochmedborgarnasbehovsättsicentrum,inteförsvars-maktensmåluppfyllelseinförettantagetinvasionsscenario.


Samhällssäkerhet i det globalt invävda Norden 25

det som skall skyddas genom vårt säkerhetsarbete och våra beredskaps-ansträngningar omfattar inte bara territorialgränsen, enskilda människorellerstatsledningen,utanihöggraddetcivilasamhällesombindersammanbefolkningen och lägger värdegrunden för utövandet av statens legitimaledningsfunktioner. Samhällets säkerhet utgör en nödvändig komponent avbefolkningensgemensammaöverlevnadochenförutsättningförframgångärinsiktenomattinomnationellochinternationellsäkerhetärodelbar.

Förattskapaennationellberedskapförsamhälletssäkerhetfordrasenradförmågor,såsomskyddavkritiskinfrastruktur,nationell,regionalochlokalledningochstyrning,hanteringavkonsekvensskapandeextraordinärahändel-sersamtettgedigetmedborgerligtförtroendeochengagemangfördemokratinoch rättsstaten. därtill krävs internationell samverkan för att säkerställa attsamhälletsnödvändigaberoendelänkartillomvärldeninteomvandlastillensi-digtbegränsandenationellasårbarhetsfällor.

Fleraaspektersomlängeharhållitsåtskildavävssammanidettaholistiskasynsätt på säkerhetsarbetet. regelverk för krig och fred kan inte särskiljasenkelt.deninreochdenyttresäkerhetsdomänenglidersamman.distinktionenmellanstatensskyddochmedborgarnassäkerhethamnariettspänningsläge.denna utveckling ligger i linje med den postmoderna samhällsomdaningenochförändraderiskuppfattningar.eU:sSolidaritetsdeklarationärettmanifestpolitisktuttryckfördettaifleraavseendengränsöverskridandesynsätt.

Mendetholistiskaangreppssättet,tillexempelirådspresidietsrapport2006omsamhällssäkerhet,lederäventillenradanalytiskaochpraktiskagränsdrag-ningsproblemförstatsmakternaocholikauttolkare.ettnyttförhållningssätttillsäkerhetkräverävenenrevideradinstitutionellarkitekturförattutvecklaochupprätthållamerkonkretdennyamentalakartan.genomförandetkräverattenradtrögrörligaorganisationerförändras,gesnyarollerochrutiner,vilketkanvaratungtattfåtillstånd.

reformer genomförs i många länder, inte minst i USa genom den nyaprioriteringenav”homelandsecurity”.detenormadepartmentofHomelandSecurity, med nästan tvåhundratusen anställda, leder det svåra förnyelse-arbetet på stor sektorsbredd och från federal, delstatlig och lokal horisont.deninternationellalänkenäränsålängeintesåtydligidettaarbete,trotsdeuppenbara beroendekopplingarna till den övriga världen. Här kan nordiskainspelbidratillenökadförståelseavhurtransnationellaberoendekopplingarharbetydelseävenfördenamerikanskasamhällssäkerheten.intebarahoten,utanävenlösningarna,kankanskehärledasfråninteraktionmedomvärlden.

Gemensam säkerhet i vardandeinomeUråderännuenvissförvirringidessafrågor.olikadelaravgemen-

samhetsorganenhartagitansvarfördiversesäkerhetsrelevantadomäner.därtill


26 Bengt Sundelius

föreligger en tydlig spänning mellan det nationella respektive det gemen-samhetsbaserade mandatet för säkerhetsarbetet. Subsidiaritetsprincipen ochSolidaritetsprincipenskaparolöstaspänningarinomeU:sarbetemedattskapainreochyttresäkerhetfördetgemensammaochförUnionensmedborgare.

de sex domänerna i Figur 2 hanteras av eU inom separata politiska,institutionella, budgetmässiga och juridiska sfärer. i stället för ett samman-länkande, pelaröverskridande förhållningssätt till arbetetmedatt stärkadengemensammasäkerhetenföreliggerinomeUännuettfragmenteratlapptäckeavrevirbevakandeintressenter.iWashingtonfrågarmanretoriskt,somunderdentidigarekallakrigsepoken,vemsommanbörringaibryssel,ellerinågonannaneuropeiskhuvudstad,närettskarptlägeinträffar.Svaretärliksomtidi-gareattmanmåsteringaettantalansvarigabefattningshavareifleraländerförattkunnamobiliseraettsamlateU-baseratkrishanteringsarbete.

detfinnsstorriskattsäkerhetsarbetetinomeUsönderfallerisinasektor-baseradedelartillskillnadfrånattsammanfogasidenhelhetssynsomiallthögregradpräglardetnationellaarbetet.Prioriteringarmellanolikadomänertordeblimycketsvåraattgenomförautanetthelhetsgrepppåpolitisknivå.dedistinktafårornaskulle iställetutvecklasseparatmotseparataprofessioner,regelverkochbudgetbevakare.enupprepningavdetsomtidigareskeddepånationellbottenvoreen rimligmenavmångaoönskadutveckling föreU:ssäkerhetsarbete.isyfteattbidranågot tilldetanalytiskarenhållningsarbetetpresenterasiFigur 3enövergripandekartaöverde,nuåtta,arbetssfärersomingåriUnionenssäkerhetsskapandehelhetsansvar.

Figur�.EU:s gemensamma säkerhet i vardande

Syfte Domän Domän Domäninomnationell invävdhetszon internationell

Statenssäkerhet lag&ordning Terrorismbe-kämpning

nationelltFörsvar

SamhälletsSäkerhet

Krisberedskaps-förmåga

Solidaritets-programmet

Krishanterings-insatser

MedborgarensSkydd

räddnings&Sjukvårdsinsatser

CivilaSkyddsmek-anismen

Humanitärassistans

Förutomde sexarbetsfält somovandiskuterats, tillkommer inte ännuengränsmarkörutanengränsöverskridandeinvävdhetszon,mellandeninomna-tionellaochdeninternationellasfären.MycketaveU:sgemensammaansvarberörjustdettaområdebortomdennationellasuveränitetsgränsen,meninnaneU:syttre gräns skapar enmur till dess geografiskt utbreddaomgivningar.


Samhällssäkerhet i det globalt invävda Norden 27

vardennagränstilldetinternationellaskalldrasärisigenproblematiskfrågaochuppfattningarnaskiljersigomdettamellaneU:shuvudstäder.

Solidaritetsklausulen symboliserar vikten av den inre men ändå gräns-överskridandedomänen.Samhälletssäkerhet i samtligamedlemsstatersamtinvävdheten mellan dessa ömsesidigt beroende samhällen sätts i centrumgenomdennapolitiskamarkering.detvoreenrimligpolitiskprioriteringattfrämstfokuseradeteU-gemensammaansvaretochdesamverkandeinsatsernapådennasäkerhetsdomänbortomdennationellasuveränitetssfären.

invävdsamhällssäkerhetinomeUmåstevarasektorsöverskridande.bådestatens och individens skydd skall främjas genom insatser i många politik-områdensåsomhälsa,finanser,transporter,telekommunikationerochlagochordning.ettflernivåarbetebehövsdåmandatochresurserskallfördelasmel-landetlokala,regionala,nationellaochdetgemensammaåtagandet.insatserkrävspåtvärsöverdetrepelarna,överinstitutionellajurisdiktioner,regelverkochbudgetlinjer.Samtligamedlemsstatersamtdetinstitutionellakomplexetiochkringbrysselbehöverutformaengemensamsynpåhot,risker,priorite-ringarochgrundläggandevärdensomskallvärnasochefterlevas.

En arena för nordisk idémakteU:sgemensammasäkerhetsstrategifråndecember200�utgörenprincipiellgrundförettutvecklingsarbeteavdeneuropeiskasamhällssäkerheten.Mångaolöstafrågorkvarstårnärdennasamsynkringprioriteradehotochriskerskallomvandlastillkonkretaåtagandenlängshelaskalanfrånförebyggandeinsat-ser, konsekvenshantering och till återställandeuppgifter. Möjligen blir dettaområdeendelavdenbredarekonstitutionelladebattenomeU:snästafördrag.Flera stater vill åter aktivera denna strategiska diskussion kring Unionensframtid.Centralaaspekteravdet socialakontraktetmellanmedborgareochstyrandeberörjustfråganomsäkerhetförindivid,förstatochförsamhällei en globaliserad kontext. Framtiden inbjuder till en spännande debatt, ochnordiskainspelidessagrundläggandefrågorbehövs.

nordiska rådets beslut hösten 2006 att försöka aktivera regeringarnasgemensammaarbeteinomområdetsamhällssäkerhetkanbidratillattbyggaensakligochfolkligtförankradgrundförkunskapsbaseradeförslag tilldenbredareeU-diskussionen.Somnoteratsovanhar fleranordiska ländervaritföregångareinomdettafält.idéspridningenmellandenordiskaländernaharvarittydlig.envidarepolicydiffusioninomeUvoreintefel.

UnderFinlandsordförandeskaphösten2006togsingasärskildainitiatividennafråga.nästatillfälleattutövanordiskidémakterbjudsiförberedelsernainförochunderhösten2009,dåSverigetarövereU-klubbanförandragång-en.detlärdröjainnanettsådanttillfälleattformadagordningarochpolitiskaprioriteringarförde27medlemsstaternakommerigen.


28 Bengt Sundelius

villnordennågotgemensamtidessafrågoravbetydelseföreuropassam-hällssäkerhetivardande?

ReferenserFlodbølgekatastrofen i Sør-Asia 26 desember,Justitiedepartemanget,oslo,april2005.Naturkatastrofen i Asien 26.12.2004, Undersökningsrapport a 2/2004 Y,Justitieministeriet,Helsingfors,maj2005.Evaluering af den samlade danske hantering af flodbølgekatastrofen i Asien, Udenrigsministeriet,Köpenhamn,maj2005.Sverige och tsunamin–granskning och förslag,SoU2005:�04,Stockholm,november2005.En strategi för Sveriges säkerhet:Försvarsberedningens förslag till refor-mer,Försvarsdepartementetds2006:�,januari2006.PresidietsbetänkandeomMedlemsförslagomökatnordisktsamarbeteomsamhällssäkerhet,nordiskråda��64/presidiet,april2006.Kommittédirektiv2006:8�,Utredningen av ett system med en krisledande myndighet.maj2006.


Norden och utbildningen i globaliseringens tidevarv 29

PerTHUllberg

nordenoCHUTbildningeniglobaliSeringenSTidevarv

idenna artikel analyseras utbildningens roll iettinternationelltochnordisktperspektiv.Hurdenordiskaländernaklaratsigideinternatio-nellamätningarnabelyses.

Professor Per Thullberg är sedan 200�generaldirektör för Skolverket. dessförinnanvar han rektor för Södertörns högskola �997–200�.PerThullbergdisputeradeår�977påenavhandlingihistoriaomlantbruksorganisa-tionenrlFundermellankrigstidensvärldskris.Han är även ledamot avletterstedtska fören-ingenshuvudstyrelse.

låt mig börja med två bilder. den ena från Sydkorea, den andra frånKristinehamnivärmland,Sverige.

Jagvarpåstudiebesök iSeoul föratt tittapådetkoreanskaskolsystemetochbesöktedärvidettantalskoloralltifrånförskolortillgymnasier.överalltråddeordningoch reda.Klassernavar stora,oftastöver fyrtio elever,vilkasatt i snörräta rader.läraren tycktes intehanågrasvårigheteratthållaord-ning.Katederundervisning–oftamedhjälpavstorbildsdatormedmodernaprogram–vardendominerandeundervisningsformen.elevernavarkläddaiskolansuniformochofta–menintealltid–varpojkarochflickorskildaåt.lärarensauktoritet iklassrummetvar inteatt tamistepå.Klotter, skräppågolvet,nedkladdadebänkarsågmanaldrig.vidsamtalmedlärarnaförstodviattelevernavidskoldagensslutfortsattesinastudiervidprivataskolorellermedprivatalärare.dekoreanskabarnensskoldagsträcktesigintesällanfrånkl.åttapåmorgonentillåttapåkvällen.allmäntsadesattföräldrarnasintresseföratt stödjabarnensutbildningvarmycket stort.Menstödet skeddealltsåfrämstgenomattprivatundervisningenbekostadesavföräldrarna.respektenförutbildningensvärdevarinteatttamistepå!

den andra bilden är från ett besök i Kristinehamns kommun. Skolverketinspekteradekommunensskolorförattseattdessahöllkvalitetochlevdeupptillaktuellamåliskollagochtillämpligaförordningar.Somettlediinspektio-nenhadeSkolverketsinspektionsteambjuditinföräldrarnafråndeolikasko-lornatillettgemensamtmöteiläroverketsmatsal.Syftetvarattsamtalamedföräldrarnaomsituationen ikommunensskolor.Huruppfattade föräldrarnasituationen?Trivdesderasbarniskolan,fungeradekontaktenmellanskolanochföräldrarna,kändesigföräldrarnainformeradeomvadsomhändeisko-


�0 Per Thullberg

lan?Samtaletskeddeimindregrupperochjagkanintygaattengagemangetfråndenärvarandeföräldrarnavarstort.alltavhandlades–frånmopederpågångvägartillutformningenavproviengelska.Föräldrarnasintressevarinteatttamistepå.derasdelaktighetibarnensskolgångvarpåtagligtochstort.

avdebådabildernakanmantentativtdravissaslutsatser.idetkoreanskasys-temetärlärarauktoritetenoomstridd.ansvaretförbarnensutbildningäranför-trodddeprofessionella.Föräldrarnabidrarekonomisktefterförmåga.Mendeärinteaktivanärdetgällersjälvaverksamheten.iSverigeärrelationenmellanlärareochföräldrarmycketbetonadochföräldraansvarochföräldramedverkancentralidenpedagogiskaverksamheten.SamtaletmellanstatensföreträdareiformavskolverketsinspektörerochföräldrarnaiKristinehamnkansessomettuttryckförambitionenattökaföräldrarnasansvarstagandeförsinabarnsskol-gång,menocksåutvecklaskolanisamarbetemedföräldragruppen.

Internationella jämförande studierSåkanmanjämföra intryckfrånolikaskolsystemmedvarandra.Manhittarskillnader, man hittar likheter. det ena systemet är aldrig identiskt med detandra.detfinnsskillnadernärdetgällerlärarnaskompetens,skoldagenslängd,läromedlensutformning,gradavstatligstyrningochreglering.Menvadärbäst?Fråganärsvårattbesvara.Kulturella,historiskaochsocialafaktorerspelarin.Mensvårigheternatilltrotsharfrågansysselsattdepedagogiskaforskarnadesenaste50åren.FörkortningarsomPiSa,TiMSS,PirlSmflbetecknarallaolikastudiersomhartilluppgiftatthuvudsakligenblandoeCd-ländergörakomparativamätningarochanalyseravelevernaskunskapsutvecklingiolikautbildningssystem.densvenskepedagogikprofessornTorstenHusénharvaritenavförgrundsgestalternainomområdetalltsedan�950-taletsslut.

Mankantyckaattintressetförhurdetegnaskolsystemet”klarar”sigviden jämförelse med andra borde ligga nära till hands. Man kan även tänkasig att nya internationella fora för samarbete somexempelviseUbordehaharmoniering av utbildningssystemen som en viktig programpunkt. Men såär det inte. i eU-sammanhang har alltid skolan hållits undan från integra-tionssträvandena. de skolpolitiska frågorna har uppfattats som nationella–detharvaritförbehålletdetenskildalandetattbeslutaomskoltidenslängd,betygssystemets utformning, lärarnas kompetens, etc. Men samtidigt så hardekomparativainternationellastudiernasantalökat.ochenförsiktigslutsatsärävenattdessastudiersuccessivtharfåttenstörrebetydelsefördeenskildaländernasskol-ochutbildningspolitik.denrankingsomgörsav�5-åringar-nasmatematikkunskaper,av�0-åringarnas läsförmågaochav�8-åringarnasdemokratikunskaperetctycksfåenalltstörrebetydelsefördetenskildalan-detssjälvbildmedavseendepåskolsystemetsfunktionalitetocheffektivitet.närsåledesenPiSa-studieår2000visadeattelevernaidetyskaskolornainte


Norden och utbildningen i globaliseringens tidevarv ��

allshävdadesigvälvidenjämförelsebrötenlivligskolpolitiskdebattutochskolankomipolitisktfokussomaldrigförr.

Mendetär inteendastelevernas resultat ikunskapsämnenasommätsavdeinternationellainstituten.Statistikutformassomgällerallt ifrånklasstor-lekartilleleverperlärare.FaktaomhurstordelavlandetsbnPsomutgörsav utbildningskostnader tillhandahålls och uppgifter om sambandet mellanelevernas socioekonomiska bakgrund och deras fortsatta studiebenägenhetblirföremålföruppmärksamhetidetinternationellamaterialet.vikanocksåfåkunskapomhurlärarnauppfattarelevernasuppförande,ommananserdetvarastökigtiklassrummen,omlektionernabörjaritidmm.

Samtidigtsomutbildningspolitikenformelltärsuveräntnationellsåärintres-setförhurolikaländerförhållersigtillvarandrautomordentligtstarkt.intressetär inte svårt att begripa.Utbildningssystemet är ett avde största samhälligaåtagandensomfinns.detomfattarstoradelaravbefolkningenochkonkurreraromdegemensammasamhälleligaresursernamedsjukvårdochäldreomsorg.

Fortfarandehävdasattinvesteringariutbildningärenavdeviktigasteför-utsättningarnaförfortsattekonomisktillväxtidenpostindustriellaeran.ochettlandsbnPkorreleraroftatillbefolkningensgenerellautbildningsnivå.JuhögreutbildningsnivådestostörrebnPpercapita–såenkelttycksdetvara!

Norden i de internationella mätningarnaHurklararsigdådenordiskaländernaideinternationellamätningarna?Jagskallbörjamedettexempelfrånenundersökning200�:TrendsininternationalMathematicsandScienceStudy(=TiMSS).detär–somframgåravnamnet–en internationell studieaveleverskunskaper imatematikochnaturveten-skap.denärutformadochgenomfördaviea(internationalassociationforthe evaluation of educational achievments). Femtio länder och regionerdeltogochstudiengälldeelever iårskurs8.enmotsvarandestudiegjordes�995sådetfinnsgodamöjligheterattseenutvecklingövertiden.Sverigeochnorgevarblanddeländersomdeltogistudien.Svenskaeleversprestationervar i naturorienterande ämnen markant bättre än de norska elevernas. bästpresteradeeleverfrånSingapore,TaiwanochSydkorea.HongKongkompåfjärdeplatsochSverigepå��:eplats.norgekomförstpå2�:a.imatematikhadeelevernaförloratirankingen.Trotsattdesvenskaeleverna200�lågenbrabitövergenomsnittethadedeförloratettheltårikunskapermellan�995och200�.deeleversomgickiklass7�995presteradebättreänelevernaiklass8någraårsenare.

Sammaårgenomfördesävenenannanstorstudie:PiSa200�(=ProgramforinternationalStudentassessment).detvarettoeCd-projektsomsyftadetillattundersöka�5-åringarskunskaperimatematik,naturvetenskap,läsför-ståelseochproblemlösning.


�2 Per Thullberg

SvenskafemtonåringarpresterarsignifikantbättreänoeCd-genomsnittetinomsamtligakunskapsområden.danmark,norgeochislandliggersämreänSverige.norskaeleverpresterarsämstavdenordiska länderna,vilketävenharresulteratienintensivskolpolitiskdebattinorgeunderdesenasteåren.

Fyraländer–Finland,Korea,Kanadaochaustralien–presterarsignifikantbättre än Sverige – och följaktligen övriga nordiska länder – inom samtligaområden.Mankanläggamärkatillattdeländersompresterarbästantingenärasiatiska(Korea,JapanochHongKong-Kina)elleranglosachsiska(Kanada,australienochnyaZeeland).detendastoraundantagetärFinlandsomplacerarsigitätpositioneninomsamtligaområdensomvaritföremålförbedömning.

Varför är Finland bäst?detärsjälvklartattdenhärtypenavstudierihöggradpräglardenskolpoli-tiskadebattenideolikaländerna.deltagandetärjuinteobligatorisktutanettresultatavattdeolika ländernaspolitiska ledningarvill fåkunskapomdetegnalandetsskolsystemsrelativaläge.denmassmedialauppmärksamhetenianslutning tillpublicerandetavundersökningsresultatenbrukarvaramycketstor.ochinordenärdetnaturligtattfokushamnarpåFinlandsnarareänpåSydkoreaochHongKong.Finlandärettavländernaidennordiskagemen-skapenmedenvälutveckladdemokrati,medettvälfungerandevälfärdssys-temochmeden levnadsstandardsomkanmätasigmeddeövriganordiskaländerna.vadärdetsomgörattjustdefinländskaelevernaklararsigbättreideinternationellastudierna?

Skolverket initierade omgående en analys som syftade till att klargöraförutsättningarnaförFinlandsframgångarrespektiveSverigesrelativtsämreresultat.detfaktumattFinlandruntominorden–ochävenistoradelaravvärlden – uppmärksammades för sina goda resultat underlättade analysen.Finlandkomnämligenattsvaraförettantalinternationellakonferenservarssyfte just var att försöka hitta förklaringar till framgångarna. Under dessakonferenserlyftesblandannatlärarsituationenfram.definländskalärarnaharlängreutbildningäniövriganorden.Såvälklassläraresomämneslärareharmagisterutbildningochärförbereddaförforskarutbildning.läraryrketharenhögstatusochdetärmångaflersomvillblilärareändetfinnsplatserpåuni-versitetensutbildningar.Härärskillnadenmärkbariförhållandetillsvenskaförhållanden.lärarensauktoritet iklassrummetärocksåpåfallandeochdetfinnsentydligrespektmellanlärareochelever.Skolenheternaärrelativtsettmindreochklassernaharfärreelever.detskaparförutsättningarföreninfor-mellsocialkontrollsomisinturledertillbättrebevakningavdenenskildeelevensutveckling.elevenssocialaochstudiemässigaproblemupptäckspåetttidigtstadium.

Stöd- och specialundervisningens utformning i den finländska skolan är


Norden och utbildningen i globaliseringens tidevarv ��

också en aspekt somofta lyfts fram.elevermedolika förutsättningar skalli största möjliga utsträckning undervisas tillsammans och specialundervis-ningenförelever ibehovavsärskiltstödskallvaraendelavdenordinarieundervisningen.Stödsättsintidigtförattelevernaskallkunnahängamedidefortsattastudierna.Ca20%avelevernafårspecialundervisningpådeltid.ävenidensvenskaskolanär inkluderingmåletdvselevermedolikaför-utsättningar skall undervisas gemensamt i största möjliga utsträckning menSkolverkethar i sina inspektioner funnitbrister idettaavseende.elevernaskunskapsutveckling är för litet uppmärksammad och specialundervisningkommeralltförfåelevertilldel.

definländskalärarnaharintebaralängre–ochmerkvalificerad–utbild-ning,deharävenenstörreprofessionellfrihet.lärarnaharstortinflytandepåhurkursplanernapå lokalnivåskall tolkasochdetär tillåtetatt sättabetygpå eleverna redan från första klass. i Sverige har detta med betygssättningvarit en politiskt oerhört kontroversiell fråga– för att inte säga traumatisk.betygsliknande omdömen i de lägre åldrarna har inte fått förekomma ochlärarnasvärderingavelevernaskunskaperharsnarastunderlåtitsirädslanförattnågonelevskullekännasigkränktelleruthängdpågrundavdåligakun-skaper.dennadiskussionellerinställningharinteförekommitiFinland.Härharkunskapsvärderinguppfattatssomettnödvändigtinslagförattkunnasättainstödjandeåtgärdersnabbtochdärdessabästbehövts.

lärarnaiFinlandharävenkunnatstödjasigpåenklararelagstiftningröran-delärarnasbefogenheternärdetgällerattskapalugnochroiklassrummen.

Finlandärävenmersocialtochkulturellthomogentän texSverigesomhar haft en omfattande invandring. andelen invandrare är betydligt mindreän iSverigevilketkanhahaftbetydelse för resultaten iPiSaävenomdetihöggradärosäkert.Manharförsöktattkompenserafördennafaktorideinternationellamätningarna.

Samtliganordiskaskolsystemkännetecknasvideninternationelljämförelseavattdeärsammanhållnasystemmednationell likvärdighetsomambition.elevernaväljersentinriktning–försteftergrundskolan–ommanvillfort-sätta med teoretiska respektive yrkesförberedande studier. Kännetecknandeharävenvaritattresultatenhoselevermedolikasocioekonomiskbakgrundhar varit förhållandevis sammanhållna. avståndet mellan elit och ”svans”,mellandebästpresterandeochdesämstpresterandeelevernaharvaritliten.Skillnaden iprestationermellanskolor iolikastadsdelaroch landsdelarharocksåvaritliten.Kortsagtkanmansägaattdenordiskaskolornabättreändeflestaandrakompenseratbarnenförderasbakgrundsomannarsbrukarvaradenavgörandefaktornföratt förklaraframgångrespektivemisslyckandeniskolan.Finlandärhärextremt.iSverigehar,vilketdesenarestudiernavisar,avståndetmellaneleverisammaskolamedavseendepåprestationernaökat


�4 Per Thullberg

liksomavståndetmellanolikaskolor.SkolaniSverigetenderarattsegregeras.elevernassocioekonomiskabakgrundharalltidhaftbetydelsemendentende-rarattfåalltstörrebetydelse.

in summa:denordiska ländernahargenomårendeltagit iolika interna-tionellakomparativastudierrörandeeleverskunskapsnivåeriskildaämnen.generelltsettliggerländernavältillmenuppvisarinbördesstoraskillnader.Finländska elever uppvisar extremt goda resultat medan norska presterarundergenomsnittetföroeCd-länderna.Svenskaeleverpresterarnästanalltidenbrabitövergenomsnittet,danskaochisländskaruntgenomsnittet.

Skolanhar iprincipundantagits frånkravenpå internationellharmonise-ring.inomeUfinnsingapåbjudandelagaromattskolsystemenskallutformaspåettvisstsätt.Skolanuppfattassomenihöggradnationellangelägenhet,prägladavdetnationellakulturarvet.ickedestomindrekanmankonstateraattenglobalharmonieringärpågång.genominternationellakomparativastudierjämförsständigtelevernaskunskapermedvarandra.resultatenblir föremålfördjupgåendeanalyserochliggeroftatillgrundförpolitiskaställningstagan-denochpolitiskaframstötarochreformkrav.ensystematiskkartläggningaveffekternaavstudiernafördeolikaländernasutbildningspolitikärenintres-santforskningsuppgift.Underdentidjagharhaftmöjlighetattföljaskolpo-litikensutformningiSverigepånärahållärmittintryckattstudiernahaftenstörrebetydelseänvadjaghadeföreställtmig.varkenansvarigamyndigheterelleransvarigapolitikerkanviftabortresultatenavdegenomfördastudierna.dessa blir en viktig utgångspunkt vid alla diskussioner om ett skolsystemsför- respektive nackdelar. resultaten från TiMSS- och PiSa-studierna frånförstahälftenav2000-taletsförstadecenniumharihöggradinflueratpoliti-kenideolikaländernaochkommerattgefortsattekolångtidframöver.

De demokratiska värdenaSjälvfalletärdetdockinteenbartderenakunskapsresultatensomintresserarskolpolitiker.Skolanhandlarjuomsåmycketmeränkunskaper.dethandlari de flesta länder om hur samhället skall fostra sina barn till demokratiskamedborgare,tillkritiskttänkandeindividersomkantaansvaretfördetkom-mandesamhället,utveckladettaidemokratiskandamenlikvälupprätthållaenkontinuerligekonomisktillväxtochtahänsyntillhotadeglobalaekologiskavärden.det finnsendemokratiskvariabel i all skolpolitik,envariabel somhandlarompåvilkavillkorutbildningennårbarnenochungdomarna.Harallabarnrätttillutbildning?Påvilkavillkor?ivilkenutsträckninglyckasdeolikautbildningssystemenattkompenseraförolikaekonomiskaochsociala,etniskaochandrabakgrundsfaktorer?Hurpresterarflickoriförhållandetillpojkar?

inom oeCd genomförs även studier som fokuserar andra värden i denationellaskolsystemenänjusthureleverpresterariolikatyperavkunskaps-


Norden och utbildningen i globaliseringens tidevarv �5

mätningar.Justnuhållerengruppforskarepåattanalyseradeolikaskolsys-temenutifrånett jämlikhetsperspektiv.Syftetmed studienärhelt enkelt attundersökaivilkengradsomutbildningsverksamheteniolikaländerbidrartillattökajämlikheten.detärtioländersomharanmältsigtilldennastudie(denflamländskadelenavbelgien,Finland,Frankrike,norge,ryssland,Schweiz,Slovenien,Spanien,SverigeochUngern).Studiernabyggerdelspåensjälv-värderingsomländernagöravsinaegnasystem,delspåländerbesökavettantalexperter,förtrognamedkomparativaanalyseravskolsystem.Studienärinteklarochallaländerrapporterföreliggerännuinte.Menvissapreliminäraresultatharpresenteratssomäravintresseivårtsammanhang.

granskningsgrupperharbesöktFinland,norge,SpanienochSverige.dehar redovisat sina intryck i olika rapporter. rapporterna har analyserats avprofessorMatsekholm–minföreträdaresomgeneraldirektörförSkolverket–ochjagföljerihuvudsakhansanalys.

defrågorsomstårifokussammanhängeralltsåmedolikagrupperstillgångtillutbildning,hurolikagrupperpresterar,hurmöjligheternatillfortbildningserut,vilkamöjligheterindividenhartillen”andrachans”etc?

detsomlyftsframsomgemensammakänneteckenfördenordiskaländernaärdenlångasammanhållnautbildningen,gemensamföralla.Somsärskiltvik-tigt framstår satsningenpånationell likvärdighet i skolsystemen.nationellastyrdokument–läroplanerochkursplaner–somskallgaranterahögnivåpåutbildningenvaresigmanboriYstadellerHaparanda.denordiskastaternasatsarpålångaobligatoriskautbildningarochläggergenomgåendemerresur-seränövrigaländerpåattfåutbildningarnaattfungerapåettlikvärdigtsätt.

Styrsystemen,dvsavvägningarnamellanstatens inflytandeochbestäm-manderätten för anordnarna, kommunerna, fristående skolhuvudmän res-pektive rektorer och lärare i skolorna uppfattas som rimliga. Staten har ettavgörandeinflytandepåmålsättningarnaochsomengarantförlikvärdighetmendetfinnsettbetydanderörelseutrymmepålokalnivådelatiettadminis-trativtansvarförkommunernaochettprofessionelltförrektorerochlärare.denordiskaskolornakännetecknasavsmåklasser,högpersonaltäthet,trivsammasmåskolhus.Menbedömarnalyfterävenframdenavspändainställningentillprestationsmätningar.Somettutmärkandeteckenfinnsävendengoda–ochlångvariga–kontaktenmellan lärarenochhanselever–ett resultat avdenlångagemensammagrundskolan.

när det gäller relationen mellan elevernas resultat och systemens grund-läggandejämställdhetsambitionersåhyllasFinland,såprisasSverigeochsåerkännsnorge–trotsattlandetseleverintelyckatssärdelesbraideinterna-tionellakunskapsmätningarna.Menbedömarnaanserlikvälattnorgeharettutbildningssystemsomuttryckerenpositivinställningtilllärandeochtillattanvändadetmanlärtipraktiken.


�6 Per Thullberg

denordiska ländernauppfattassomföregångarenärdetgällerattbetonautbildningens betydelse i den enskildes livslopp och möjliggöra för storagrupper att på lika villkor komma i åtnjutande av utbildningens frukter.det livslångalärandetblir idennordiskamiljöninteendastenfrasutanettbegreppfylltmedkonkretinnehåll.densvenskatraditionenmedomfattandevuxenutbildninginomfolkhögskolor,studieförbund,komvuxmmframhållssomsärskiltanmärkningsvärd.

Somsynesserbedömarnamångagemensammaochutmärkandedragidenordiska ländernas skolsystem – drag som inte återfinns då de exempelvisbetraktardetspanskasystemet.

Spanien, som är jämförelselandet, framstår som ålderdomligt och passénärdetgällerhurmanutformatsittskolväsen.Härgällerfortfarandegamlaläroplanersomfokuserarkunskaper–bildninginågongammaldagsmening.omfattandelatinstudierärettexempelmedanstudier imodernaspråkföre-kommermersällan.ettannatexempelärlärarnasutbildning.visserligenharmanstorakravpåämneskunskapermenigengäldmycketlågtställdakravpåpedagogiskförmåga.Hurmanundervisariettmångkulturelltklassrummedeleverfrånskildakulturersåväletnisktsomsocialtingårinteilärarnasutbild-ning.Skolanblirmycketensocialtreproducerandeinstitutiondäreleverfrånstudievanamiljöermedföräldrarsomärhögutbildadeharmycketgodachan-serattpresterabramedaneleversominteharettaktivtstödhemifrångenerelltsettklararsigdåligt.Hurmanlyckasigrundskolanmanifesterasidetfaktumattsåmycketsom62%avenårskursmåstegåomminstenklassigrundsko-lan–företrädesviselevervarsföräldrarsaknarhögreutbildning.ochdeeleversominteklararsigtillräckligtbraigrundskolanfårinteenandrachans.Manharnåtten”återvändsmur”iskolsystemet–fjärranfråndegenerösavillkordenordiskaelevernamöterinomramenförsinaskolsystem.

enåtgärdsombedömarna trorkan leda tillenutvecklingavdet spanskasystemetärökadföräldramedverkanochpedagogiskförnyelsehoslärarnasåattdessainteendaststirrarsigblindapådetteoretiskainnehålletiundervis-ningenutanävensneglarmotdetomgivandesamhälletsbehov.

Mångaavdesynpunktersomfrånbedömargruppenframförspåförhållan-denidenspanskaskolankännermanigenfrån40-och50-taletsskolpolitiskadebattiSverige.

analysenavdeolikaskolsystemenärintressantmycketdärförattdenord-iska ländernas skolor tycks skilja ut sig som en speciell grupp som utifråndet internationella perspektivet uppfattas ha stora fördelar. det handlar omfaktorersompedagogikensutformningmedläraresomintebedriverauktoritärkatederundervisningutanmerfungerarsomhandledare-mentor.dethandlaromföräldrainflytande,attföräldrarnaerbjudsreellamöjligheterattdeltaisko-lansarbete,attsamarbetamedelevernaochlärarnaomskolsituationen.det



handlarävenominnehålletikurserna,hurdessaanknytstillnutidenssituationochproblemochdärmedförmårstimuleraelevernatillaktivtarbete.Mendethandlarslutligenomelevernasmöjlighetertillutbildning,vilkentillgångdenenskildeelevenharattoberoendeavegnaekonomiskaresurserfåmöjligheteratt gå vidare i utbildningssystemet, att inte stöta på ”återvändsmurar” utanges en ytterligare chans när man prövat möjligheter utan att riktigt lyckas.Sammanfattningsvispräglasdenordiskaskolornaavenambitionatt låtadesocioekonomiskabakgrundsfaktorerviallafödsmedspelaså litenrollsommöjligtförvåramöjligheterattskaffaossutbildning.detäralldelesuppen-bartattsystemen–visserligenmedvarierandegradavframgång–harvaritlyckosammaidennasträvaninternationelltsett.

FramtidenHurkommerdeolikaskolsystemenattutvecklasiframtiden?Kommerviatthasystemsomradikaltskiljersigfrånvarandra?Kommerviattupplevastoraskillnader i betoningen av olika ämnens vikt, skoldagarnas längd, lärarnaskompetensetc?ellerkommerviattfåalltmerkonvergerandesystemdärsåvälinnehållisomformenförutbildningarnaochförutsättningarnaföratterhållautbildningiolikadelaravvärldenbliralltmerlika?

Skolan har hållits utanför de internationella överenskommelserna när detgällernormerande.betydelsenavdessastudierfördennationellaskolpoliti-kensutformningtycksdockblialltstörre.Konvergerandedragäruppenbara.KravenpåattfemtonåringarskallkunnalikamycketiSverigesomiSingaporeimatematikbliralltmertydliga.detgårinteatthävdaattandra”värden”ändeavdeinternationellamätinstitutensstandardvärden,ärmerbetydelsefullaför barnens utveckling. det är i alla fall svårt att driva en sådan linje motkritikerna sommenaratt resultatenpekarpåattnationen inte fårvaluta försina investeringar i utbildning i form av internationellt konkurrenskraftigaungdomar.globaliseringenskonsekvenserkommerattblialltmerpåfallandeinomramenfördeolikautbildningssystemen.

låtmigtaettaktuelltexempel!iettheltnyligenpublicerat”Meddelandefrånkommissionen”(brysselden2�.22007)presenteras”enenhetligramförindikatorerochreferensvärdenförattmätadeframstegsomgjortsavseen-delissabonmålenförutbildning”.(eU–kommissionen).detskulleföraförlångtattidettasammanhangfördjupasigidenaktuellaproblematikenmenslutsatsenblirattäveninomeUbörjarskolanochutbildningenbliettområdedär konvergens eftersträvas. Man avser att samla eU-ländernas skolpolitikkringåttastrategiskaområden:

�. ökadrättvisainomutbildningen2. Främjaeffektiviteteninomutbildningen�. göralivslångtlärandetillenverklighet


�8 Per Thullberg

4. nyckelfärdigheterhosungdomar5. Moderniseraskolan6. Moderniserayrkesutbildningarna7. Moderniserahögreutbildning8. anställbarhet

inomsamtligadessaområdenföreslåsettantalindikatoreravseddaattföljaförändringsarbetetideolikaländernasåattdeolikaländernasarbetekanjäm-förasmedvarandra.Hurlångtkonvergensenkommerattgåochhurfortdenkommerattskeärnaturligtvissvårtattgeexaktabeskedom.Mankankon-stateraattviddetsenasteeuropeiskaskolministermötetsomägderumiberlinimars2007behandladesfråganominförandetavengemensamhistoriebokförelevernaieU-ländernasgrundskolor–entankesomsannoliktvaritheltotänkbarförbara�0årsedan.Åandrasidanlärdetnogdröjaminst�0årtilldenförverkligas–omdenförverkligas?

Slutsatsenblirattdennationellaskolanbestämdavinhemskapolitiker,därreproduktionen av duktiga medborgare för nationalstatens behov har varithuvudsak,snabbthållerpåattöverges.enskoladärinfluensernatillreformeri utbildningsväsendet i mycket högre utsträckning bestäms av krafter i detinternationellasamfundetväxerframvaresignudettaärorganiseratiformaveneuropeiskunionelleriformavinternationellaexpertkommittéeravpeda-gogervilkaangervadsomärrimligamålattuppnåiolikaämnenförbarniolikaåldrar.detövergripandemåletärattutvecklaenkunnigochkompetentarbetskraftlämpligfördenglobaliseradeekonomin.Manfårbarahoppasattdet gamla målet för barnen i den svenska grundskolan, nämligen att formakommande medborgare som är starka nog att fatta egna beslut och kritisktgranskasinomvärld,intehelttappasursikte.

låtmigåterkommatilldeninledandebildenfrånklassrummetiSeoul.närjagsadeattviiSverigevarimponeradeöverderesultatdekoreanskaelevernanåddeideinternationellamätningarnasvaradeenavdenärvarandeprofesso-rernaattviiSverigeintehadenågotattläraavKoreamenattdehademycketatt lära avoss.Till skillnad fråndemkundevi–menadehan–vara stoltaochgladaöverattsvenskaeleverjustvisadeprovpådekvaliteterdesaknadehossinaegnaelever.dethandladedåomsakersomfrimodighet,förmågaattdiskutera,ifrågasätta,självständigtochkritiskttänkande.Hansaknadekrea-tivitetenhosdekoreanskaeleverna.visserligenvardeduktigamenalldelesförreproducerande.Såmångfacetteradärverkligheten,såsvårtärdetattvetavadsomärrättochfel.Mendenordiskaländernasskolorförväntasklaraavattbådenådedemokratiskamålenochkunskapsmålen.

omdettafårdetinterådanågontvekan!



Referenser

ekholm, Mats; Jämlikhet ur oeCd – granskares perspektiv. läsning avfyra landsrapporter om jämlikhet i utbildningssystem. otryckt manuskript.oktober2006

enenhetligramförindikatorerochreferensvärdenförattmätadeframstegsomgjortsavseendelissabonmålenförutbildning.eU-kommissionen2�.22007

ensammanfattningavTiMSS200�.rapport255.Skolverket2005

grundskolaniblickpunkten.Skolverketsaktuellaanalyser2004.

internationella studier under 40 år. Svenska resultat och erfarenheter.Skolverketsaktuellaanalyser2004

likvärdigheten i utbildningen. Tematisk granskning. Sveriges landsrapport.Utbildnings-ochkulturdepartementetsskriftserierapport9.2006

Mejding,Jandroe,a,(ed);northernlightsonPiSa200�–areflectionfromthenordicCountries.nordicCouncilofMinisters.2006

Mortimer, P mfl; equity in education. Thematic review. norway countrynote.oeCd2004

nicaise,imfl;likvärdigheteniutbildningen.Tematiskgranskning.Sverigelandsrapport.oeCd2005

oeCdthematicreviewoftertiaryeducation.CountrybackgroundreportforFinland.Min.ofeducation,Finland2005:�8

PiSa200�.Svenskafemtonåringarskunskaperochattityderiettinternatio-nelltperspektiv.rapport254.Skolverket2004

ärFinlands sakvår?enstudieavFinlandochSverigemotbakgrundenavPiSa-resultaten.Skolverket2005

vadhändermedlikvärdighetenisvenskskola?enkvantitativanalysavvaria-tionochlikvärdighetövertid.rapport275.Skolverket2006


40 Per Thullberg


Den globala medieutvecklingen i ett nordiskt perspektiv 4�

larS-ÅKeengbloM

denglobalaMedieUTveCKlingenieTTnordiSKTPerSPeKTiv

omdennordiskamediemodellensfortbeståndi globaliseringens tidevarv skriver lars-Åkeengblom.

artikelförfattaren ärprofessor imedie-ochkommunikationsvetenskap vid Högskolan iJönköping.

Mediestrukturenidenordiskaländernaharmångagemensammadrag.endelavdessaåterfinnsäven iandrakulturerochmiljöer,mensammantagetkanman även inom medieområdet tala om en nordisk modell. ett utmärkandekänneteckenärattdeledandemediernavändersigtill,når–ochtillstordelkollektivtbetalasav–allasamhällsgrupper.branschenärinteskiktadi”elit-medier”och”populärmedier”sompåmångaandrahåll.

Medierna tar en storplats i vårt dagliga liv; dengenomsnittligenordbonägnarsextimmaromdagenåtmediekonsumtionividmening.därärvidockinteunika,mendetnordiskamönstretskiljersigfråntillexempeldetnord-amerikanskaellersydeuropeiskagenomattvisernågotmindrepåtv.igen-gäldläservimesttidningarihelavärldenochharblivitföregångarenärdetgällerattanvändaochutvecklainternetsomkommunikations-ochmassme-dium. den nordiska mediemarknaden utmärks vidare av att de lokala ochregionalamediernaharensärskiltstarkutbredningochbetydelse.detlokaltanknutna,lokaltproduceradeochlokaltdistribuerademedieinnehålletärmeromfattandeäniandraregioner.

Mediebranschen är också en hemmamarknad där de viktigaste företagenalla har nordiska ägare. det internationella mediekapitalet har inte lyckatsgöranågonstörre inbrytning, tvärtomhardenordiska företagenexpanderatutanförsittkärnområde.

Hurkommerdennanordiskamodellattpåverkasavmedieutvecklingenpådetglobalaplanet?Kommersärdragenattbeståellerblirvialltmerintegre-rade i ett mediesamhälle med samma grundutbud, produktions- och distri-butionsvillkor världenöver?ettmediesamhälle styrt avglobalt verksammamediekoncerner.

Stort utbud ännu störredetkanvaraenlämpligtidpunktattställadessafrågornu.denförändrings-processsommediebranschengenomgåttdesenastedecenniernaharkommitiniennyfas.internetharblivitetableratsommassmedium,nyainteraktiva


42 Lars-Åke Engblom

program-ochpubliceringsformerharbörjatväxaframsamtidigtsomdendigi-talasändningsteknikenöppnatförettnästanobegränsatantaltv-ochradioka-naler.detredanstorautbudetärsnabbtpåvägattbliännustörre.

dessutomhardestorapengarnakommitinibranschen.islutetav�980-talet betalade till exempel svenska folket cirka 2,5 miljarder kronor för attsepå tvoch lyssnapå radio.Utslagetper svenskblirdetungefär enkronaom dagen. Tjugo år senare har enkronan blivit en femkrona, den svenskaradio-ochtv-publikenberäknas2007läggaut�2-��miljarderibetal-tv-ochlicensavgifter.Tilldettakommercirkafemmiljarderiindirektaavgifterviareklam-tvochreklamradio.ideövriganordiskaländernaserdetutpåungefärsammasätt,ochävenpådetglobalaplanetärmediebranschenenavdesnab-bastväxande.detharlockatmånganyaaktörertillbranschen,oftamedmerekonomiskaänpublicistiskaambitioner.

enannantendensärattdeolikamediernagårinivarandra.Tidigarevarvarjemediumbaseratpåsinegenteknik,mendendigitalateknikenharfåtttidningarnaattviainternetgesiginitv-ochradiobranschenochetermediernaattielektroniskformproduceratextochbildersomkomplementtillprogram-men.alltföratthävdasigidentilltagandekonkurrensenmellanochinomdeolikamedieformerna.

Tidningsläsning i världstoppSermanmednordiskaögonpåutvecklingenfinnsdockskälattbehandlavarjemedium för sig, eftersom marknaderna för tryckta och elektroniska medierskiljersigenheldel.På tidningssidanligger,somnämnts,denordiska län-dernaivärldstoppipercapita-konsumtion.norge,SverigeochFinlandtopparden globala statistiken tillsammans med Japan. island och danmark liggerocksåhögt.Flera förklaringar finns tilldetta.enärhistorisk. idenordiskaländernautvecklades tidigt,efter tyskförebild,ettpartipressystemdärvarjeledandepolitiskriktninghadevarsitttidningsorgan.Påmångahållfannsfyraolikadagstidningarattväljapå,enkonservativ,enliberal,ensocialdemokra-tiskochenmedanknytning tillbonderörelsen.detta”fyrabladssystem”varlivskraftigt ända tills tidningsdöden började härja under decennierna efterandravärldskriget.

Mångatidningarförsvanndåellerslogssammanmedandra.Menkvarblevmångastarkalokalaellerregionalatidningarochävenomantalettitlarmins-kadesåökadetidningarnasupplagor.iSverige,norgeochivissmånFinlandinfördesocksåettstatligtpresstödtilldesvagastetidningarnaförattupprätt-hållamångfalden.iSverigefinnsdärföralltjämt�5konkurrensorter,inorgeetttiotal.idanmarkdäremot,därpresstödetutgåriformavettgenerelltdist-ributionsstöd, är alla andratidningar borta utom i huvudstadenKöpenhamn.Påislandåterstårendastenprenumereradtidning,mendärhadefyrapolitiska


Den globala medieutvecklingen i ett nordiskt perspektiv 4�

partiervarsittspråkrörsåsentsompå�990-talet.Från�900-taletsbörjanblevdetvanligtatthushållenidenordiskaländerna,

ibådetätorternaochpålandsbygden,höllsigmedåtminstoneendagstidning.Tackvareattnästanallaprenumereradekundeprisethållasnereocheneffek-tivdistributionbyggasuppmedhembärningitätorterna.imångakontinentalaländergesintesammaservice.Text-ochannonsinnehålletkundeocksåadres-serastillenmycketvidläsekrets.vifickvadmankallar”omnibus-tidningar”somallakundenyttjasigav.Tidningenbleveninstitution,ennaturligdelavdetdagligalivetidetnordiskasamhället.

dettaförhållanderåderistortsettalltjämt;upplagornaharvisserligenmins-katnågotdesenaste�5-20åren,mendagspressenståralltjämtstarktrotsdeelektroniskamediernasutveckling.Upplageminskningenfallerfrämstpådenlösnummersåldakvällspressen.

Hemlagat hotdet paradoxala är att hotet mot den nordiska tidningsmodellen kommerinifrån, från den innovation som norden försett den globala tidningsmark-naden med – de dagliga gratistidningarna. Metro-konceptet som lanseradesiStockholmfördrygttioårsedanharsprittsigtillstorstäderihelavärldenoch även initierat konkurrerandekopior.gratistidningarnaharhittatmånganya tidningsläsare, men samtidigt gjort intrång på de traditionella tidning-arnas läsar-och framföralltannonsmarknad.dessutomhar fleraetableradetidningsföretagtagituppkonkurrensengenomattstartaegnagratistidningar.detharintevaritgratis.Metroochderaskopiorharpåtagligtreduceratvinst-marginalernaibranschen.

längstharutvecklingengåttpåisland,därgratistidningarnabådeläsesmerochharstörreupplagaändenendakvarvarandetraditionelladagstidningen,Morgunblaðið.denförändringenharskettpåfemår.islänningarnaharocksåvidareutvecklat gratistidningskonceptet genom att distribuera tidningarnadirekttillhemmeniställetförattdelautdemikollektivtrafiksystemetellerpåallmännaplatser.denförstaochstörstagratistidningen,Frettablaðið,bärsuttilltvåtredjedelaravdeisländskahushållensjudagariveckan,alltsåävenpåsöndagar.Konkurrentenblaðið,hälftenägdavMorgunblaðið,kommerfemdagariveckan.Frettablaðiðbestårdagligenav80-90sidor,varavtvåtredje-delarannonser,blaðiðavcirka50sidor.bådatidningarnaharrelativtstoraredaktionerochambitioneratttäckadeflestanyhetsområden.

island har blivit ett världslaboratorium på tidningssidan. det försök somdär pågår kan visa vad som händer med den traditionella dagspressen, närmarknadenöversvämmasmedgratisblad.endelsvarfinnsredan:denetable-rade tidningens annonsvolym (ochdärmed lönsamhet)harminskatkraftigt,mennioavtioprenumeranterfortsätterattbetala(cirka�.000skandinaviska



kromåret) föratt få sinvanligamorgontidning.vadsomfårprenumeran-terna att vara trogna sin ”gamla” tidning är en intressant forskningsfråga.innehållsanalyservisarattMorgunblaðiðskiljersigiframförallttreavseen-denfrångratisbladen.Morgunblaðiðäränsålängeensamomminnesartiklaröveravlidna (6-�0sidoromdagen),harbetydligt flerdebattartiklarochettambitiösare kulturmaterial. Men ifråga om inrikes- och lokalnyheter, sport,nöjenochunderhållningsläsningärframföralltFrettablaðiðenreellkonkur-rent.FrettablaðiðharävennärmatsigMorgunblaðiðnärdetgäller läsekret-sens förtroende. är det familje-, kultur- och debattsidorna som håller kvarMorgunblaðiðsprenumeranterellerärdetnågotannat?

islänningarnaharocksålanseratsittkonceptidanmark,vilket lett tillettintensivtgratistidningskrigiKöpenhamn.iöresundsregionenutgesidagsexdagligagratistidningar,trepådensvenskasidan.allakanläsasochjämföraspåöresundstågen.

dennordiskagratistidningsmodellen– somexporterats till storadelaravvärlden – kan alltså äventyra den traditionella dagspressens mycket starkaställning inorden.detvärsta somkanhändadennaäromupplagespiralenbörjar snurrabaklänges.detvill sägaomgratispressen tar så stor andel avbetaltidningarnasannonsintäkterattdessamåstehöjasinaprenumerationspri-serochdettaisinturledertillattfärreprenumererar,färreannonseraro.s.v.dåkanävennordenfåenuppdelningidyraelittidningarochbilligapopulär-tidningar.Menutvecklingenpåislandtalarmotettsådantscenario,eftersomnästan alla som får en nästan �00-sidig gratistidning hemburen sju dagar iveckanlikvälfortsätterattprenumererapåsinvanligatidning.

TV-kanaler på mittfältetPå radio- och tv-sidan var norden länge en typisk public service-miljö.MonopolföretagmedbrittiskabbCsom förebildbehärskade radio-och tv-marknaden ivarje land,menunderandrahälftenav�980-taletändradesdepolitiska villkoren radikalt. den tekniska utvecklingen var en starkt bidra-gandeorsak,framföralltförattdetblevmöjligtatttaemotsatellit-tv-programfrånandraländerviakabelnätochparaboler.

avregleringenavetermediernagicksnabbt,menävenhär tognordenendelvisegenväg.vidsidanavdetidigaremonopolenochdenyakommersiellakanalernafickvipåtv-området”mittfältskanaler”,detvillsägareklamfinan-sieradekanaler,somävenhadeallmän-tv-förpliktelserellerambitioner:

Tv4iSverige,Tv2inorge,MTv�iFinland,Tv2idanmarkochStöd2påisland.Målsättningenmeddessakanalervarattförenadetsombetraktadessommarknadensfördelar–flexibilitet,öppenhetocheffektivitet–medpublicservice-tv:s betoning av kultur, mångfald och kvalitet. dessa kanaler fickocksåmöjlighetattsändaimarknätentillskillnadfråndeheltkommersiella.


Den globala medieutvecklingen i ett nordiskt perspektiv 45

Framtillnuhar”mittfältskanalerna”tillsammansmeddegamlamonopol-kanalernahaft trefjärdedelarellermeravtv-publiken.Tv-utbudet inordenhar därmed inte varit fullt så kommersialiserat eller underhållningsinriktatsomiländermedenmeroregleradmarknad.Fråganärbaravadsomhändernärallatv-utsändningarblirdigitalaochdekommersiellapublicservice-kana-lernaförlorardenkonkurrensfördelsomdehittillshaftavattvaraensammaomreklam-tvideanalogamarknäten.Hurmycketinformations-,kultur-ochlokalprogramkommerattfinnaskvarhosdessanärdemåstetävlapåsammaarenasomdeutprägladenöjeskanalerna?

ochvilken roll kommerpolitikerna att gedegamlapublic service-kana-lerna?Fårdefortsättaattvaramångfaldskanalerellerskadekoncentrerasigpådetsominteärgångbartpådenkommersiellatv-marknaden?ärvipåvägmotenpolariseringävenhär?ismalaelitkanalerochbredaunderhållningska-naler.dethärärenihögstagradpolitiskfråga,somiSverigeblivitenavdemestdiskuteradeefterriksdagsvalet2006,trotsattmediefrågornalystemedsinfrånvarounderhelavalrörelsen.

Radion i tv-skuggaradiomediet har i denna debatt och även i andra sammanhang stått i tv:sskugga under senare år. det beror inte på att nordborna lyssnar mindre påradio; tvärtomär radiondetmassmediumsomviägnarmest tidåt, låtvaraatt vi gör mycket annat under tiden. en förklaring är att radiobranscheninte omsätter lika mycket pengar som televisionen och därmed inte är likaintressant fördenyaaktörerna imediebranschen.denkommersiella radioni de nordiska länderna fick en sen start och har också hårdare konkurrensom annonsintäkterna än på andra håll i europa genom tidningsbranschens,framförallt lokaltidningarnas,starkaposition.Publicservice-kanalernamedsinaänsålängetryggalicensintäkterharinordenbehållitsinpopularitetochförstärkt sitt förtroendehosde lite äldre lyssnarna,medandekommersiellamusikkanalerna–inordenliksomiövrigavärlden–harettstarktgreppomungdomspubliken.

detnyastemediet, internet,hardenordiska ländernasnabbt tagit till sig.denordiskamedieföretagenharvaritmycketaktivanärdetgällerattetablera,utvecklaochmarknadsförasinanätsajter.detgällerbådepublicservice-ochmarknadsmedierna.deföretagsomvar förstute fickensärskild fördel, tillexempel aftonbladet i Sverige och Morgunblaðið på island. de har blivitmarknadsledandeochocksåbörjatfågodekonomiskutdelningpåsinasats-ningar, i Morgunblaðiðs fall har detta delvis kompenserat intäktsbortfalletsomgratistidningarnavållat.Mennätsajternaärocksåviktiga föratt stärkakontaktenmellanpublikenochmedieföretagenochförattgeenkomplette-randeochutbyggdservicetilldetrognaläsarna,lyssnarnaochtittarna–och



även för att hitta nya. i den meningen stärker internetmediet den klassiskanordiskamediemodellen,deflestamedieföretagenharvisatsig inriktadepåattgesingamlaochnyapublikettkvalificeratkomplement,somibästafallocksåkanskapamerresursertillbasverksamheten.

Som ovan framgått är det inte lätt att ge ett kort svar på frågan om dennordiska mediemodellen kommer att bestå. Många starka krafter försökerpåverkamediebranschenmedolikamotiv:ekonomiska,politiska,kulturellaetc.Hittillshar fundamentet idennordiskamodellen–attmediernaskanåalla samhällsgrupper med ett varierat och informationsrikt innehåll – intenämnvärtrubbats.vadsomhänderframöverberormycketpådentekniska,politiskaochekonomiskautvecklingen,menännumerpåhurpublikenkom-mer att reagera. det är ändå publiken, det vill säga vi alla, som ska betalakalaset,medvårapengaroch–inteminst–medvårtid.


Mat åt en globaliserad värld 47

PärgranSTedT

MaTÅTenglobaliSeradvärldPol.mag. Pär granstedt är nytillträdd gene-ralsekreterare för aWePa – europeanParliamentarians forafrica.aWePahar sommedlemmarca�500parlamentsledamöterfrånflertaleteuropeiskaländer,stödjerutvecklingenavparlamentariskdemokratiiafrikaochdialogmellan parlamentariker i europa och afrika.granstedt är en av organisationens grundareochhartillhörtdessledningsedanstarten.

Pär granstedt var ledamot av Sverigesriksdag �97�-94 och då bl.a. vice ordfö-rande i Utbildningsutskottet och senare iUtrikesutskottet samt ordförande i riksdagensoSSe-delegation. Han representerade ocksåriksdagen vid flera av Fn:s generalsförsam-lingarsamtieuroparådets,oSSe:socheFTa:sparlamentarikerförsamlingar. Han har ocksåarbetat som politisk sakkunnig i Utrikes-,Utbildnings-ochFörsvarsdepartementen.

Pärgranstedtharpubliceratettantalböckerochartiklarominternationellarelationer,uthål-ligutvecklingochdemokratifrågor.

när vi diskuterar jordbruk och livsmedel kommer känslorna ofta i svang påettalldelessärskiltsätt.detkantyckasmärkligtmedhänsyntilljordbruksnä-ringensskenbartblygsammaroll,åtminstoneivårtland.Mennärmantänkernärmareeftersåärdetkanskeintesåkonstigt.Maten,ochhurdenproduceras,ärfaktisktlivsviktigt.

livsmedelär–justdet–medelförattkunnaleva.ivårdelavvärlden,ochförvårgenerationtersigtillgångensomnågotsjälvklart.istörredelenavvärldenkrävsdetendagligkamp,oftamedenovissutgång,ochsåvardetocksåförvåraförfäder.detärvårlivssituation,justnu,justhär,somärdetonormala.

Jämförtmedallannankonsumtion,såharmatendenspeciellaegenskapenattvifaktiskförenardenmedvårkropp,stoppardenioss.detgörossnogliteextrakinkigamedhurvivillattdenskallvara,ochkanskeocksåmedhurdenkommittill.

Jordbrukärocksånaturbruk.detärväl,tillsammansmedskogsbruket,dennäringsompåverkarvårlivsmiljöallramestuppenbart.omvilyfterblickenfrån ett nordiskt till ett globalt perspektiv, så ärdetockså så att jordbruks-näringen är störst, i varje fall mätt i sysselsättning, och helt dominerandesom försörjningskälla för världens fattiga.det innebär att varje strategi förbekämpningavvärldsfattigdomenbordesättajordbruketicentrum.


48 Pär Granstedt

Uthålligutvecklingförutsätterenkretsloppsekonomi.iensådanspelarhus-hållning,återanvändningochåtervinningenstorroll,menframföralltanvänd-ningen av förnybara råvaror.ochhur får vi tagpådem?genom jord- ochskogsbruk!ocksåidetavseendethardeareellanäringarnaenunikstrategiskbetydelseförenhållbarframtid.

Överskottproblem eller brist?ärdetvärldssvälteneller livsmedelsöverskottensomärdet största framtids-hotet?denfråganvandrarframochtillbakaisamhällsdebatten.Härinordentycksmanföredraatttalaomöverskotten.närmansomjagoftaharanledningattresaiafrikaärdetförsörjningsproblemensomblirallramestpåträngande.

i debatten här hemma får man ibland närmast intrycket att exporten avlivsmedelfrånvårdelavvärldenärenviktigorsaktillsvältitredjevärlden.verklighetenärväl att det finnsöverskottsproblemsomberorpå att alltförmångainteharrådattefterfrågadenmatdebehöver.ochföljaktligenfinnsdetocksåallvarliglivsmedelsbrist.denbristenmåstemaniförstahandtäckagenom ökad produktion i bristområdena. i den mån livsmedel exporteras,ellerskänks,frånöverskottsområdenmåstedetskepåettsådantsättattdetintehämmarutvecklingenavdetlokalajordbruket.Menframföralltkrävsdetkraftfullasatsningarpåattutvecklajordbruketifattigaländer,ochdetkräverattjordbruketprioriterashögrebådeideninhemskautvecklingspolitikenochiavdetsåkalladegivarsamhället.

MinorganisationaWePa–europeanParliamentariansforafrica–arbetarförnärvarandemedettprogramförattgejordbruksfrågornaenstörretyngdi utvecklingsplaneringen.vi gör det tillsammansmedafrikanskaUnionen,Pan-afrikanska Parlamentet och andra viktiga parlamentariska aktörer iafrika.Underdesenasteårenharjagocksåhaftmöjlighetattdeltaiettspän-nande samarbete mellan Svenska Kyrkan, Svenska naturskyddsföreningenochlrF,somkallatsTrialogen.därharviförsöktklarauthureneuropeiskjordbrukspolitikkanseutsomärgynnsamförjordbruksutvecklingenifattigaländer och samtidigt har höga ambitioner när det gäller livsmedelskvalitet,miljöhänsyn,djuromsorg,landskapsvårdochlandsbygdsutvecklinghärhemma.Minasynpunkterhärbyggerihöggradpåerfarenheternafråndettaarbete.

Framtida livsmedelsbehov Faoräknar i rapporten“Worldagriculture:Towards20�5/20�0-anFaoperspective”medattbehovetavlivsmedelivärldenökarkraftigtunderdenär-masteårtiondena.detberordelvispåfolkökningenmenocksåpåattalltflerfårmöjlighetattätasigmätta.enannanviktigorsakärförändradekostvanor.

i Fao-rapporten redovisas bedömningar av befolkningsutveckling ochlivsmedelskonsumtion ikalorierperperson.dessapekarpåenökningmed



50procentavvärldskonsumtionenunderdenärmaste25åren.Föru-ländernagenerelltberäknasökningentillca70procent.Försubsahariskaafrikablirdetenfördubbling.Manantardåenblygsamminskningavandelenundernärda.detinnebärirealitetenattdetabsolutaantaletundernärda,pågrundavbefolk-ningstillväxten,skulleökabetydligt.

Skallpercapitakonsumtionenisubsahariskaafrikanåupptillgenomsnittetförallau-länder20�0kräverdetenlivsmedelsproduktionsomär2,5gångersåstorsomdagens.Fao:sperspektivinnebärändåattFn:smillenniemålnum-merett,atthalveraandelenhungrande,inteuppnås20�5utanförst20�0.

i utvecklingsländer med positiv ekonomisk utveckling, t ex Kina ochindien,ökarefterfråganpåmat,ochisynnerhetanimalier,snabbt.Merköttpå bordet innebär att samma kalorimängd kräver en mycket större mängdodladegrödor.detgörattefterfråganpåjordbruksprodukteripraktikenväxerbetydligtsnabbareänkonsumtionsökningenmättikalorier.

allt dettavisar att jordbruksproduktionenbehöver fortsätta att ökaunderdentidvikanöverblicka.Tilldetväxandelivsmedelsbehovetkommerenökadefterfråganpåbioenergiochpåförnybararåvarorförindustrielltbruk,ocksåviktigaförutsättningarförenhållbarutveckling.

Miljön sätter gränserFråganäromproduktionenkommerattkunnahållajämnastegmeddenökadeefterfrågan–ochdettapåettekologiskthållbartsätt.effektiviseringochtek-niskutvecklingmåstetahänsyntilldenbegränsadetillgångenpåmark,energiochvatten.detgällerocksåattbemästraproblemmedförsaltning,erosionochannanmiljöförstöring.

Produktionsökningarnamåsteiförstahandskedärbehovetärsomstörst.Samtidigtmåstemantahänsyntilldenaturligaförutsättningarna.Mångaavdeområdenivärldensomharbästförutsättningarförjordbruksproduktionlig-geritempereradeochvissasubtropiskaklimatzoner–europa,nordamerika,Södra Sydamerika, ostasien och australien/nya Zeeland och sydligasteafrika. det är ofta jämförelsevis rika regioner. i de mestadels subtropiskaoch tropiskaöken-och stäppregioner somupptar storadelar avafrikaochCentralaasien,finnsoftamycketnäringsrikajordar,menvattenförsörjningenskaparstoraproblemförettexpansivtjordbruk.Tropiskaregnskogsområdenharenhögproduktionsförmågaavträdochbuskar,menharoftanäringsfattigalateritjordar,medhögriskförsnabbjordförstöringomskogenförsvinner.detfinnsalltsåekologiskabegränsningarsommåstehanteras.

ifattigaländerfinnssamtidigtenstorpotentialattgenomförbättrademeto-derfåbådeenbetydandeökningavjordbruksproduktionenochenförbättradmiljö. På en rad platser runtom i världen pågår en intensiv forskning ochutvecklingavnyaochekologisktanpassadejordbrukstekniker.detärviktigt


50 Pär Granstedt

attmetodersomärkunskaps-ocharbetsintensivasnarareänkapitalintensivaochsomökarböndernaskontrollöversinsituation,kanvidareutvecklasochanpassastillutvecklingsländerna.

en global handel med jordbruksprodukter kommer att behövas också iframtiden för att möta varierande behov och produktionsförutsättningar iolika delar av världen. vilka regioner i världen som i framtiden blir netto-importörereller-exportörerkommer,medrättvisahandelsvillkor,attberopåproduktionsförutsättningarochbehov.en slutsats avmitt resonemangovanäratteuropas,ochnordens,kapacitetsomlivsmedelsproducentärviktigurettglobaltperspektivocksåiframtiden.Menocksåhärharmanekologiskabegränsningarattbrottasmed.Fleraländerinordvästeuropabedömsavinter-nationellamiljöorgandefinitivthapasseratgränsenförekologiskhållbarhet.Myckettalarförattjordbruketpåmångahålliderikaländerna,avmiljöskäl,kommergåmotenminskad,snarareänenökadintensitet.

Avreglera eller inte?oftaframhållshandelshinderochjordbrukssubventioneririkaländersomettavgörandehinderförattutvecklajordbruketifattigaländer.dettaharidebat-tenframförtssomettviktigtargumentförattavskaffaallajordbruksstödochliberalisera handeln. Men Fao konstaterar (”World agriculture: Towards20�5/20�0-anFaoperspective”)att”deflestastudieravmöjligaeffekterav handelsliberalisering drar slutsatsen att lejonparten av välfärdsvinsternaskulle gå till höginkomstländer, och förvisso några utvecklingsländer somexporterarkonkurrerandeprodukter,texspannmål,boskap,sockerochgrön-saker.emellertidkanvissautvecklingsländerdrabbas, somde somåtnjuterhandelspreferenserpådeskyddademarknadernaellerdesomharsmåexport-möjligheterochsomimporterarmycketavsinalivsmedel.”

Förettbetydandeantalfattigaländerärbekymretframföralltettlångvarigtimportbehovavlivsmedel.detkanberobådepåutvecklingsekonomiskaochekologiska begränsningar. Kan man inte tillgodose detta importbehov tillrimligapriserdrabbasdefattigasteochundernäringenökar.enliberaliseringavhandelnochavvecklingavexportsubventionerskulleledatillhögrevärlds-marknadspriser. Höjda livsmedelspriser är i många fall nödvändiga för attstimulerajordbruketsutvecklingifattigaländer,menkansåledesocksåledatillökadundernäringblandutsattagrupper.vidalltförkraftigaprishöjningarriskerarförsörjningsproblemenattblistörreänutvecklingseffektenförjord-bruket.detärdärförönskvärtatthittaenprisnivåsomstimulerarjordbruketsutvecklingutanattdrabbakonsumenternaalltförhårt.

Prishöjningarnödvändiggördärförinsatserförattstödjafattigaländermedettstortimportbehovavlivsmedel.detgällerdåatthittaformersominteåter-igenförlamarjordbruketidessaländer.Samtidigtsomdagensexportsubven-


Mat åt en globaliserad värld 5�

tionerkaninnebäraendumpningsomdrabbarjordbruketiu-länderna,innebärdeocksåettslagsekonomisktransfereringfråni-ländertillu-länder–omänistorutsträckningmissriktad.detärdärför tankenharväcktsattmanbordeersättaexportsubventionernamedstödtilljordbruksutvecklingochimportstöd.ett förslag som framförts i WTo-förhandlingarna är att man skall skapa eninternationellfondförimportsubventionerförfattigaimportberoendeländer.

Prioritera jordbruket!200�antogafrikanskaUnionens toppmöteden såkalladeMaputu-deklara-tionen.idenerkännermanjordbruksutvecklingensgrundläggandebetydelse.Stats-ochregeringschefernaförbandsigattstärkautvecklingsansträngning-arnaförjordbruk,landsbygdsutvecklingochlivsmedelssäkerhet.ettmålomattminsttioprocentavstatsbudgetenskullegåtilljordbruksutvecklingsattesupp.(Fortfarandeärdetmervanligtmedettparprocent.)

enparlamentarikerkonferensiKapstadenimaj2005,däraWePadeltog,utfästesigattmobiliseraparlamentarisktstödförMaputu-deklarationensmål-sättningarochaU:sgemensammajordbrukspolitik.Manvillesärskiltarbetaför:

• Utveckling och tillämpning av ny och mer produktiv teknik som ökarjordbruketslönsamhetsärskiltfördenstoragruppensmåbrukareochinteminstkvinnor.

• Utvecklingavafrikasinhemskajordbruksmarknaderochexportmarknader.• Starktpolitisktengagemangpåhögnivåförjordbruket.

dettamötebildarisinturgrundfördenjordbrukspolitiskakampanjiafrikasomaWePadeltari.blanddefrågorsomärväsentligaförattjordbruketskallkunnaspelasinrollienuthålligutvecklingkannämnas:

Prioritering – jordbruk – industriJordbruketmåstegesenmercentralrollänvadsomoftaärfalletifattigaländersutvecklingsplaneridag.alltföroftafårjordbruketsutvecklingståtillbakaföransträngningarnaattnåenindustrialisering.iblandkanmanrent av se hur jordbruket och jordbruksbefolkningen sugs ut för att fåresurserförindustriutbyggnad,texgenomförtungbeskattning,konstlatlågapriserpå jordbruksvarorellerkonstlathögapriserpå industrivaror.erfarenhetenfrånindustrialiseringsprocesseriandradelaravvärlden,texivåregenhistoria,visar iställetattdetärnär jordbruketblomstrarochproduktiviteten där stiger, som förutsättningen för industrialisering blirgod.


52 Pär Granstedt

Infrastruktur, marknader, krediterensatsningpåjordbruketinnebärattmanmåsteförbättratransportmöj-ligheterochannaninfrastruktur,skapavidgademarknaderochmöjliggörafinansieringavnyinvesteringarpårimligavillkor.enviktigförutsättningförenpositivutvecklingijordbruketärattbondenkansäljasinaproduk-tertillettbrapris.därförärdetviktigtattländernaundvikerolikainternahandelshinderochocksåsatsarpåtransportsystem.ettsättattstärkasmå-böndernasställningpåmarknadenärattuppmuntraochunderlättaolikakooperativainitiativ.

Jordförstöringdetärviktigtattenutvecklingavjordbruketskerpåettekologiskthållbartsätt,annarsärbakslagattvänta.enmycketstordelavmiljöförstöringenockså i tredjevärldenberorpåen intensifieringochexpansionav jord-bruketpåettekologisktfelaktigtsätt.detkanhandlaomskogsskövling,betning eller uppodling av alltför torra marker, bevattningssystem somledertilluttorkningavsjöarochvattendragellerskapandetavsaltträsk,förmycketanvändningavgödningochbekämpningsmedelosv.

Klimatdetfinnsmycketstarkasambandmellanklimatfrågornaochjordbruket.Misslyckasvimedklimatpolitikenärdetfrämstjordbruketsomdrabbas,av torkkatastroferochöversvämningar.Samtidigtärdet jordbruketsomskall förse oss med den bioenergi som behövs för att vi skall kunnaavvecklaanvändningenavfossilabränslen.

Handelsvillkorrättvisahandelsvillkorärviktigtförallnäringslivsutveckling.detgällerockså jordbruket. Jordbruksprodukter är förmodligen den produktgruppdär världshandeln är allra mest påverkad av statliga ingripanden. idagärdessamarknadsingreppägnadeattgynnaderikaregionernaivärldenochmissgynnade fattiga–somvanligt.det innebär inte,vilketbörhaframgått ovan, att en helt fri handel med jordbruksprodukter skulle bligynnsamfördefattiga.Menreformutrymmetärstort.

En agenda för rättvisare jordbrukshandelHandel med jordbruksprodukter har, som vi märker, en viktig och väx-ande roll i den globala ekonomiska utvecklingen. i Trialogarbetet hittadeSvenska Kyrkan/lutherhjälpen, lantbrukarnas riksförbund och Svenskanaturskyddsföreningengemensammautgångspunkterförhurmankanskapamerrättvisavillkorpåjordbruksområdet.


Mat åt en globaliserad värld 5�

Trialogenutgårifrånattmanintebörsepåhandelmedjordbruksprodukterpå samma sätt somhandelmed andravaror och attmarknadskrafterna inteensammabörfåstyrahurjordbruksproduktionlokaliseras.

detfinns legitimaskälföroffentligaersättningar till jordbruket iSverige– liksomiandra länder.detkanhandlaomatt samhälletharönskemålomattjordbrukskallbedrivasibygderdärdetnormaltintegårattgöradettamedföretagsekonomisklönsamhet.detkangällalandskapsvård,miljökrav,etisktmotiveradekravochkravpå livsmedlenskvalitet, som intekan tillgodosesenbartviamarknadskrafterna.detmåstevaramöjligtförettlandatthaenhögambitionsnivåpådessaområdenutanattdetledertillattdetegnajordbruketslåsut,ellerattjordbrukarnaintekantillförsäkrasenskäliginkomst,menarman.

Samtidigt,framhållsdet,ärdetviktigtattsådanaåtgärderintegernegativakonsekvenseriu-länderdärmansaknarekonomiskamöjligheterattstödjadetegnajordbruketmedmotsvarandeåtgärder.Förattlångsiktigtsäkerställalivs-medelstrygghetenifattigaländerärdet,enligtTrialogen,viktigtattjordbruketidessaländerfåroptimalaförutsättningarförensnabb,menuthålligutveck-ling,särskiltavhemmamarknaderna.detförutsätterblatillväxtstimulerandepriserpågårdsnivå,dvstillräckligtbrabetaltföratt jordbrukarenskallviljaochkunnautökasinproduktion.defattigasteländernasmöjligheteratttadelavenväxandevärldsmarknadmåsteförbättras,menhemmamarknadenharennyckelrollförlivsmedelsförsörjningenivarjeenskiltland,konstaterarman.

Trialogen påpekar också vikten av att u-länder, som är beroende av attkunnaimporteralivsmedelfårmöjligheterattfinansierasinimport.

Ytterligare en utgångspunkt som man framhåller är de ekologiska förut-sättningarna och den positiva och negativa miljöpåverkan som jordbruketidagskapar.effektiviseringoch tekniskutvecklingav jordbruketmåsteskesamtidigt sommanhanterardenbegränsade tillgångenpåmark,energiochvatten,ochproblemmedförsaltning,erosionochmiljöförstöring. iettlängreperspektivbehövsallproduktionskapacitet förattsäkerställaenglobal livs-medelsförsörjning.idefalldärförändrademarknadsförutsättningarledertillproduktionsminskningarbörman främja intensitetssänkning för att undvikavaraktignedläggningavjordbruksmark,konstaterarTrialogen.

Utmaningen,sägerman,äratthittaettsystemsomgerresursstarkaländermöjlighetattupprätthållaenhögambitionsnivå,blandannaturekologisksyn-punkt,isinjordbrukspolitik,attfåvillkorförhandelnmedjordbruksproduktersom skapar optimala betingelser för en uthållig utveckling av jordbruket iu-länderna,ochatt tryggalivsmedelsimporttillrimligakostnaderförfattigaländer,somfortsätterattvaraberoendeavdetta.


54 Pär Granstedt

Offentliga ersättningar till jordbruketom ett land eller en gemensam marknad skall kunna upprätthålla en högambitionsnivåisinjordbrukspolitikkrävsoftastantingenenskyddadmark-nad eller offentliga ersättningar, eller en kombination av bådadera, menarTrialogen. Utvecklingen sedan flera år går emot en avveckling av de meststörande handelshindren, också på jordbrukets område. Man kan argumen-teraförattenåtergångtillettsystemmedskyddademarknaderskullekunnavaraönskvärdurvissasynpunkter,menuppgiftennumåstevaraattdiskuteramöjligalösningarinomramenfördetfrihandelssystemsomviserutvecklas.HuvudlinjenförTrialogenärdärföroffentligaersättningar,påenskälignivå,fördekollektivanyttighetersomsamhälletvillhaavjordbruket.Kvarvarandemarknadsskyddkanochböranvändasförattskapafördelar(preferenser)förvarorfråndefattigasteländerna.

detärviktigtattoffentligaersättningarärutformadepåetttransparentsättochattsambandetmellanersättningenochdetsomsamhälletefterfrågarblirtydligt. Trialogen kan tänka sig två kriterier för legitima offentliga ersätt-ningar:

• ersättningarförkollektivanyttighetersomjordbruksföretagenskapartexnatur-ochkulturvärdensamtekosystemtjänstersomsamhälletefterfrågar.

• ersättningarföratttillgodosesamhällsmålifrågaomtexlandsbygdsut-veckling,regionalpolitik,miljöhänsyn,djuromsorgetc.Sådanaersättning-arkanimångafallvaragenerellaochsyftatillatttäckamerkostnadersomsvenska(ellereuropeiska)jordbrukharförattuppfyllaspecifikasvenska(ellereuropeiska)kravochbehov.

ersättningarnaskall tryggaenekologisk,socialochekonomiskuthållighetijordbruket,vilketblaförutsätterenskäliginkomstnivåförjordbrukarna.

ersättningarna blir då inte handelsstörande, menar Trialogen. det tidi-gare systemet för ersättningar till jordbruket var produktionsdrivande ochharbidragittillenhögintensitetijordbruket,vilketärproblematisktblaurmiljösynpunkt,påmångahållieuropa.detfickocksåhandelssnedvridandeeffekter.dagensfrikoppladestödsyftartillattminskadessaeffekterochkan,enligtTrialogen,sessomstegpåvägenmotettoffentligtersättningssystemsominriktaspåjordbruketssamhällsnyttasnarareänproduktionsvolymen.

detäremellertidsvårtattpåförhandsäkertfastställavilkahandelseffekterett offentligt ersättningssystem kan få. även ett ersättningssystem baseratpådekriteriersomangettsovankanfåeffekterpåproduktionsvolymerochprisbildningochmankandärförinteuteslutaattvissahandelsstörandeeffek-ter kan uppstå. Trialogen menar dock att sådana effekter kan vara legitima–omsyftetärattmöjliggöraskapandetavviktigakollektivanyttigheterochtillgodoseandrasamhällsmålsomlandsbygds-ochregionalutveckling,eller



livsmedelstrygghet. Skulle åtgärder som bedöms vara nödvändiga för attuppnåväsentligamiljömässigaochsocialamåländåfåsådanaeffektermåste,enligtTrialogen,de fattigaste länderna få reellamöjligheterattkompenserasiggenomlämpligaskydds-ochstimulansinsatser.

Trialogen,ochdetretungaföreträdarnaförsolidaritetsrörelsen,miljörörel-senochlantbruksnäringen,kommerframtillettantalgemensammaåtgärds-förslag:

” Ersättning för kollektiva nyttigheter och tillgodoseende av samhällsmål.detfortsattareformarbetetaveU:sjordbrukspolitikbörsyftatillattsäkerställaenekologisk,socialochekonomiskhållbarhetijordbruketochtydliggörasam-bandetmellanoffentligaersättningarochdekollektivanyttigheterochsamhälls-värdensomjordbruketlevererartillsamhället.

Undvik handelsstörande effekteroffentligaersättningartilljordbruketbörutformassåattmanundvikerhandels-störandeeffekter,isynnerhetsådanasomdrabbaru-länderna.exportsubventionerbörsuccessivtavvecklasochandraersättningarvaratydligtrelateradetilldensamhällsnyttadeäravseddaattfinansiera.

Skyddsåtgärder för u-länderFöratt elimineraeventuelltkvarvarandenegativaeffekterav stöd till i-lands-jordbruket,börenreellrättfördefattigasteimportberoendeu-ländernaattläggapåimportavgiftersäkerställas.ettsådantförfarandeinnebärattinkomstenfrånavgifternatillfallerdetfattigaimportlandetochattavgiftsnivånkananpassastillskiftandeförutsättningariolikaimportländer.UtrymmefördettabörskapasdelsgenomWTo:sregelverk,delsgenomattiMFochvärldsbankenupphörmedattsättahandelsliberaliseringsomvillkorförlånochskuldlättnader.

Finansiering av livsmedelsimportFattigaländermedstoraochbeståendeimportbehovbehöverkunnahållanerekostnadernafördetta.enförstaåtgärdkanvaraattavståfrånellersänkaföre-kommande importavgifter. en annan kan vara att ta ut sådana avgifter, menanvända inkomsterna till riktade subventioner till utsatta konsumentgrupper.Förmångaländerärdettadockinte tillräckligt. iMarrakech-initiativetkräverden afrikanska gruppen i WTo:s kommitté för handel och utveckling, CTd,etablerandetavenrullandefondförattfinansieranormallivsmedelsimportochfortsattlivsmedelsbistånd.FråganfinnsfortfarandekvarpåWTo:sdagordning.viförordarattensådanfondetableras,somenmöjligdelienglobalöverens-kommelseomhandelmedjordbruksprodukter.

Bistånd till jordbruks- och landsbygdsutvecklingom förändrade handelsrelaterade villkor skall få den önskvärda effekten påjordbruketifattigaländerkrävsattjordbrukochlandsbygdgesökadprioritetiutvecklingsarbetet,vilketmåstebeaktasblandannatiutformningenavSverigesocheU:sbiståndspolitik.viktigabehovhärvidlagär:- utvecklingsinsatserriktadetillsmåjordbruk;- utvecklingavfungerandelokalamarknader;samt


56 Pär Granstedt

- insatserförattsäkraenuthålligutvecklingavjordbruketblaförattmot-verkasocialutslagningavbönder,jordförstöringetc.

Underlätta u-länders export till EUYtterligare insatser krävs för att underlätta de fattigaste ländernas export tillden europeiska marknaden. det bör innefatta förbättrad förmånsbehandling(preferens) i de fall där det förekommer handelshinder, inklusive avvecklingav tulleskalering, samt att de länder, huvudsakligen i afrika, som ingår iavS-gruppen (afrika, västindien och Stilla Havet) får fritt tillträde till deneuropeiskamarknaden–ochövrigai-landsmarknader–påiprincipsammasättsomdeminstutveckladeländerna(MUl)fåridag.Stödtillproduktutveckling,marknadsföringochmarknadsutvecklingbörocksåingå.

Respektera ekologiska begränsningarvi menar att ekologiska förutsättningar sätter ramarna för produktionen.Följaktligen blir dagens foderimport till europa inte hållbar, vare sig ur ettkretsloppsperspektiveller i relation tilldemiljöproblemsomuppståravstoradjurkoncentrationer,vilketunderlättasavbilligtfoder.Förattkommatillrättamedproblemenbör- miljölagstiftningen tillämpas fullt ut i hela europa och t ex existerandeundantagfrånnitratdirektivetavskaffas,samt- produktionenavnärodlatproteinfoderstimuleras.”

Norden, världen och matendeavosssomärgamlanogminns�960-taletsvärldssvältsdebatt,medportal-figurersomgeorgborgström.Sedandessharvigenomgåttårtiondendådettaharbetraktatssomenicke-fråga.normanborlaugsbanbrytandearbetemedhybridspannmål,dengrönarevolutionen,lovadematåtalla.ochdetvisadesigverkligenmöjligtattåstadkommaimponerandeskördeökningar.Mennutycksverklighetenvarapåvägattkommaikappossigen.Hybridsorternakrä-verstorainsatseravhandelsgödsel,bekämpningsmedelochbevattning.ochmiljöeffekterna av detta blir alltmer märkbara i regioner där dessa utsädenanväntsen längre tid.Kanske fårvinyavetenskapligagenombrottochnya”grönarevolutioner”somocksåärekologisktuthålliga.Kanskeinte.

Samtidigtsomdeekologiskabegränsningarnagörsigalltmerpåmindaupp-levervärldenenekonomisktillväxt,isynnerhetidessfattigaregioner,somvihoppasskallblibestående.Mensomocksåharenkraftigeffektpåefterfråganpålivsmedel.ochtilldetkommerklimathotet,somockså,påolikasätt,hotarjordbruksproduktionenistoradelaravvärlden.

dettaäringendomedagprofetia.detärenutmaning.ocksånorden,dettalyckligtlottadehörnavvärlden,måstevaramedochantaden.vimåstetavårdelavansvaretförvärldenslivsmedelsförsörjning.ochviharenstolttraditionnärdetgällerinternationellsolidaritetochmiljöansvar.därförbörviintedraossförattståifrontlinjenocksåidennanygamlaglobalaöverlevnadskamp.


Konstnären Peter Dahl 57

JaCQUelineSTare

KonSTnärenPeTerdaHl–frånökändtillikon

Peter dahl, född �9�4 i oslo, var elev påKonsthögskolan(KKH)iStockholm�958-6�,huvudlärare i måleri på valands konstskola ibörjanav�970-taletförattsedanbliprofessorimåleripåKKH�975-79.

Konstvetaren Jacqueline Stare har sam-manträffat med konstnären Peter dahl fören tid sedan i hansbostadpåKungsholmen iStockholm.

FörendelungakonstnärerärPeterdahlidagen”ikon”.ettuttrycksomhansjälv, till sin stora förvåning, har mött. Ungdomarna vet ingenting om hurdet var den gången då han fick delar av det svenska konstetablissemangetattrasa.nulånarungdomarhansböckerpåbibliotekochdennorsk/svenskePeterdahlärvid7�årsålderkonsthistoria.genomsinabellmanlitografierpå�980-taletärhandessutomsånärabegreppet”nationalmålare”mankankommaivårtidsSverige.

Peter dahl blev känd av den stora konstpubliken genom en bildsvit,”drömmarisoffhörnet”målad�970.ideningickmålningen”liberalismensgenombrott i societeten” där en kvinna, lätt igenkännlig som prinsessanSibyllaskildrasdåhonblottarsigförenmansomisinturvisaruppeneri-geradpenis.

Serien ”drömmar i soffhörnet”medde20målningarnavisadespåutställ-ningen”Skräck”igöteborgsKonstmuseum.Kalleochhansfruskildrasiolikamålningarisitttristavardagsrumochhondrömmeromattfåkommapåfesthosmannenschef.därfårdefrotterasigmedkändisarochdet”vackra”folket.

bakom dessa och otaliga andra målningar ligger Peter dahls ärliga ochintensivapolitiskaengagemangpåvänsterkanten.Hankämpadeundermångaårmeddemedelhanhade–ord/bild/text–iolikasammanhangföratthjälpatill att skapa en bättre och rättvisare värld. att just prinsessan Sibylla komi skottgluggen för hans pensel beror på att hans familj flyttade till Sverigefrån norge innan krigsutbrottet �9�9. Hans far hade fått förflyttning tillStockholmavsittföretag.UnderkrigetvarPeterdahltillräckligtgammalförattförståvadettkriginnebar.visserligenlevdehanochhansfamiljisäkerhetiStockholm,meninorgefannshansälskadefarmor,hansfarbror,helasläkt-ochvänkretsen.FamiljenbemöttesmedstormisstroiSverigeunderkrigsåren.Peterdahl,hansföräldrarochsyskonvarutlänningar,”norrbaggar”ochdennorskatillhörighetenförstärktesheltnaturligtinomfamiljen.

Peter Dahl


58 Jacqueline Stare

enavdehändelsersometsadesiginihansminnevarjustprinsessansbesökiKrylbodåhonpratademedtyskasoldaterpåetttågochdeladeutpresentertilldem.någonstans ihans fantasiblandadeshon ihopmedSnövitsotäckastyvmoriWaltdisneysfilmversionochdetgjordeintesakenbättre.PrinsessanSibyllablevpåsåsättbådeetthat-ochettskräckobjektförhonom!

”Sibyllamålningen” beslagtogs av polisen i december �970 efter att hastämplats somsedlighetssårandeoch först iaprilåretdärpå fickkonstnärentillbakasittverkochåtaletmothonomladesned.Kritikerochmoralisterruntom landet men mest i göteborg förfasades. Konstvetaren Maj-brit Wadellskrev�974enavhandling”Kritiskrealism.enstudieavetträttsfall”omtav-lanochdeiblandosannolikaturernakringbeslagtagandetavden.intressantärattdendåskandalösamålningennumeraingårigöteborgsKonstmuseumssamlingarochattPeterdahlharvaritpåkungamiddagpåStockholmsSlott.

dåjagfrågadePeterdahlomhanångraratthangjordemålningensomhangjordedensvaradehandirektnej.däremothadehanaldrigkunnatföreställasigattdenskulleväckaensådanuppståndelselikalitesomdedanskatecknar-nasomgjortMuhammedkarikatyrerkunnatdrömmaomattderasbilderskullekunnageupphovtillupploppochdödruntomivärldenundervåren2006.

FantasiochengagemangärständigaföljeslagarehosPeterdahl.Hanska-paderedan�9�9sinegenvärldCaribanienpådenbefolkadeplanetenCellus.Tilldenplanetensläpptehaninettfåtalvännerochdärstreddeblandannatmotvarandramedtennsoldatsarméer.idagfinnsbarakejsarPeterikvaravden lillakretsen.Hanhar enmakalös samling tennsoldaterochhanbyggerständigt vidare på sin fantasivärld i ett speciellt rum i ateljén. nu har handessutomfåttiuppdragattskapaencaribanskambassadiettnyinrättattenn-soldatmuseumiSträngnäs.Hanscellusianskafantasivärldsomärsåkärleks-fulltochkonstnärligtuppbyggdäregentligenlikalevandeförhonomänidagsomdenvarunderpojkårenochidenmöterhanfortfarandesinabortgångnavännerochmotståndare.

engagemanget iomvärldenär inte lika stort idag.detgår inteattbrinnaettheltliv,somPeterdahl.Hanbrannintensivtisinungdomochändauppi medelåldern. när han på �980-talet blev älskad och beundrad över helaSverigeförsinabellmanlitografierhördehantilldepersonersomunderenperiodständigtvareftertraktadeavmassmedia.Peterdahltogdåpåsigrollenattförakonstnärskårenstalan.nulyssnademanpåhonomochhantogdärförallatillfälleniaktattberättaomhurmerpartenavkonstnärernahadedetsvårtekonomisktochhurfelochförödandeskattereglerkundeslåmotdem.Hansågdetsomenmoraliskpliktattföraderasochsinegentalannärhannufickmöjligheterattgöradet.Tillsakenhördessutomatthanvarochärengodochkunnigtalaresomelegantparerarallaförsökattsättahonompådethala!

genomsinabilder, sinauttalandenoch skriftliga inlägg i olika samman-


Konstnären Peter Dahl 59

hangansågshanunderslutetav60-taletochinpå70-taletsommeraradikaliskolsammanhangänvadhankanskeegentligenvar.visserligenlyckadeshanvändauppochnerpågerlesborgsskolaniStockholm�969underentermindårektornarneisacsson(idagdetsvenskaakvarellmålerietsnestor)varledigoch Peter dahl vikarierade för honom. det blev stormötenas förlovade tid,elevdemokratiochbyråkratin,somhanintehadeenaningom,försummadeshelt. arne isacsson var inte glad över sin vikaries framfart men ville ändåbehållahonomsomlärareutanadministrativtansvar.

nästastegpå lärarbananblevemellertidTeckningslärarinstitutet ianslut-ning till Konstfackskolan i Stockholm samma år. där hade eleverna, somönskat sig honom som lärare, misstagit sig totalt på honom. när det gällerundervisningärhansnarastgammaldagstraditionell.Pojkensomhatadesittainstängdiskolanochsom,ävenomhantogstudenten,varmycketselektivdådetgälldedethanvillelärasig,blevensträngochmetodisklärare.Hansjälvhadehaftverkligtsvårtmeddeanatomiskagrundernaimåleriet.därförskrevhanenbokom”Modellteckningensgrunder”,somtrycktesifleraupplagor.Hanhadetidigaregjortkompendiermedtermerochandramatnyttigauppgif-ternärhanarbetadepåettstudieförbund.dåhöllhanpåattfåsparkendärföratt”sådant”ansågsintevaranödvändigtförundervisningenavkonstnärer.

På Teckningslärarinstitutet försökte han bedriva en konsekvent undervis-ning mitt i den värsta politiska studentupprorstiden och dess efterdyningar.Som lärare var han därför paria – utom för de få som visade på sig hanslektionstimmar.defickigengäld,enligtenaveleverna,raijaWallenius,enförnämligprivatundervisning.

ryktetomPeterdahl,somenlärarepassandeförupproriskaelever,spredsig från gerlesborgskolan till valands konstskola i göteborg, som erbjödhonomentjänst�97�.UnderenperiodpendladePeterdahlmellanStockholmochgöteborg.Hanansågvalandvaraenvitalkonstskolamendetvaromöj-ligtförhonomattbedrivaenurhanssynvinkelmeningsfullundervisningdär.Skolanvarenpolitiskhäxkittel.detviktigasteförhonomunderdenperiodenvardärförkvällarnapåkonstnärsrestaurangenKometen.ditkomocksåoftadetfåtaleleverhanfickgodkontaktmedpåskolan.

PåKometenfannhandenmotivvärld,somihöggradfinnskvaränidagihansbildskapande,nämligenrestauranglokalen,samspeletmellan,menocksåavståndetmellanmänniskor,rörelseochljus,enplatsattvistaspåensamellerisällskap.

År�975fickhanenprofessurvidKonsthögskolan(”Mejan”)iStockholm,därhansjälvengångvarelevtillbrorHjortochlennartrodhe.egentligenblevdenperiodenenupprepningavvadsomhadeutspelatspåvaland.Peterdahlfickingetgehörförsinaundervisningsidéer,varkenblandkolleger(medettparundantag)ellerblandflerännågraenstakaelever.Fåvillearbetamed


60 Jacqueline Stare

modell somhan förespråkade, få förstodhurhanville läggauppsitt arbeterentadministrativt.Hantröttnadedessutompåattgåruntochknackapådörrartillstängdaochtommaateljéer.År�979sadehanuppsigfrånsinprofessurochdetviktigahanfickmedsigfråndegångnaårenpå”Mejan”varenlitenkretsavvännerblandlärarnaocheleverna.

Professorslönen hade inneburit en stor trygghet och han hade för förstagångenhaftrådattskaffasigenordentligateljé.denlågiaspudden,utanförcentralaStockholm.Utsiktendärifrånvarmakalösochmilsvidochhanskullekommaatt göra ett antalmålningar avdenunder årens lopp.Undervisninghadehanfåttnogavochnumåstehanförsörjasigpåsittmåleriheltochhål-let.enskilsmässagjordeintesituationenekonomisktlättare.KejsarPeteriavCaribanienhadestoraproblem.

egentligen tyckte Peter dahl inte särskilt mycket om att arbeta medlitografi men �98� fick han ett erbjudande av galleristen Carl axel valénatt göra ett antal litografier. det utvecklades snart till ett jätteprojekt medbellmanlitografier som kom att omfatta alla Carl Michael bellmans 82”Fredmansepistlar”.detvarettekonomisktriskfylltföretagföringenkundeförutsehurdetskulleslutaochgalleristenlånademiljonbeloppförattklaravadhanochkonstnärenpåbörjat.

Vem är krogens konung, olja på duk, 1981

�


Konstnären Peter Dahl 6�

Peter dahl gick in i en långvarig symbios med poeten Carl Michaelbellmanochhansvän,skulptörenTobiasSergel.Hanträngdeneri�700-taletsStockholmslivochskapadeenenormsvitbildermedvarierandeuttryckdärendelavepisteltolkningarnaärgenialaochkongenialamed texterna.bådekonstnärensinlevelseförmågaochhans,intesällan,burleskahumorkommertillsinfullarättidemångskiftandebilderna.

bellmanlitografierna kunde ha blivit ett konstnärligt misslyckande ochen ekonomisk katastrof men nu blev de en makalös framgång. en del av”Fredmans epistlar” sitter ju i den svenska folksjälen. nu fick de nytt livgenomPeterdahlsbilder.detgavsocksåutenbokmedsamtligaepisteltexterochillustrerademeddedahlskabilderna.allakundepåettellerannatsättfåtillgångtillhanstolkningaravbellmansvärld.KonstfrämjandetskickadeutenvandringsutställningsomgicköverhelaSverige.

Konstnärenochgalleristengjordeettavtal.Peterdahlfickenbra,menintemärkvärdigsummapengar,varjemånadunderettparårstid.ochgalleristenfickallamålningarnasomtillkomunderdenperioden!Sådanaavtalhargjortsförrundertidernasloppmensällan,(aldrigiSverige),harprisernagåttupptillsåsvindlandesummorsomiPeterdahls fall,underkonstnärens livstid.År2005såldesenavdessamålningar”Stoltastad”avgalleristentillenfinsk

Fredmans Epistel nr 23, Ack du min moder, litografi, 1984

2


62 Jacqueline Stare

konstsamlarefördrygt5miljonerkronor.Under de närmaste åren efter bellmanlitografierna gjorde Peter dahl ett

stortantalmålningardärmånga,menintealla,varinspireradeav�700-talet.det finns en ny mjukhet och lyster i åtskilliga bilder och han visar vilkenstorartadkoloristhanär.Hankansinkonsthistoriaochhanföljerdenförkätt-radeundervisningsprincipenattstudera,tillochmedkopieraomdetbehövsförattfåkunskapochförståenkomposition,vissaäldremästaresverk.Hanerkännergärnasinskuldtilltidigarekonstnärer,somhanbeundrar.blanddemharunderallaåredvardMunchvarithansfrämstaförebild!dettaarbetssättinnebärattPeterdahl,precissomdensvenskekonstnärenernstJosephson,harettmycketbrettuttrycksregisterochhananvänderdettillfullo.

Underandrahälftenav�980-talet anordnadesvandringsutställningar runtominordenochöverhelavärldenmedhansbellmanlitografierochettstortantalavhansmålningar.Peterdahlsomegentligeninteärenresenärföljdemerellermindrefrivilligtmedsinutställning.givetvis innebarresornanyaintryckävenomdeinteannatänundantagsvissattdirektaspårihansmåleri.

Peterdahlutfördeocksåettparstörremonumentalmålningarunder�980-talet: en i Musikhögskolans i Malmö lokaler och en i Handelshögskolan iStockholm. det kunde ha blivit ett tredje uppdrag, ett som han gärna hade

Bar, olja på duk, 1986


Konstnären Peter Dahl 6�

velatgöramenhälsansadenej.SödertörnshögskolautanförStockholmerbjödhonomnyligenenstorväggyta.Hanhadevelat fylladenmed förortsmotiv– själv har han under många år bott i olika Stockholmsförorter – som hantyckermycketomattarbetamed.

att bli äldre innebär oavsett, om man vill erkänna det eller ej, en delbegränsningar,dithörförPeterdahlsdelattdetintegårattklättrapåstegar.Förhonomärdetdessutomotänkbartatttahjälpavenassistent.varjepen-seldragharsinbetydelseochhanmåstesjälvförapenselnöverväggenellerduken!Tyvärrfinnsdärfördetstoraförortsmotivetblottihansegenfantasi.

bildenavmålaren,grafikern,akvarellisten,skulptören,läraren,debattören,livsnjutarenochKejsarPeteriavCaribanien,Peterdahl,blirintefullständigförrän också författaren nämns. För många är kanske hans självbiografiskamemoarer:”Konstnärensommagister”,”Motljusaretider”,”Kanskekonst-när”,”rättochfel”och”ofullbordat”likaviktigasomhansmåleri.

Fulltklartärattbildenavmålarenfördjupasmedhjälpavförfattarenochviceversa!isinamemoarerbjuderPeterdahlhejdlöstpåsigsjälvpågottochont!Hanärensynnerligengodberättaremedmassoravsjälvironiochhumor!Hanmålarmedordenochhanbjuderossiniensubjektivvärldsomdelvisärbådehistoriaochkonsthistoria.

4

Min farmors hus III, olja på duk 1992


64 Jacqueline Stare

närjagstodidörrentillhansateljéförattgåefterettlångtsamtalsadehan”..ochsåharjagprecisvarithemmaioslo”.Hanhadevarithemmaiosloochsettutställningentillminneavfarbrodern,grafikernChrix´dahls�00-årsdagiedvardMunchsateljé.debådamännenvargrannarochvännerunderett20-talår.Chrixdahlboddeisinmorshus–”Farmorshus”Knausen–somPeterdahlskildratibådemålningarochlitografierundersenareår.därvarPeterdahl,efterkrigsslutet,underotaligaskollovlikasjälvklarthemmasomhanvarhemmaiSverige.

Ur invandrarperspektiv är det intressant att läsa hans barndomsskildring,menocksåattföljabådehansochsamhälletsutvecklingfrånkrigssårenochett antal decennier framåt! det stora och intensiva engagemang som Peterdahlvisatförutsattamänniskorochhurhanpåsittsättkämpatmotorättvisorbottnaralldelessäkert ihurhan,hansföräldrarochsyskonupplevdedetattvarautlänningariSverigeunderkrigsåren.bemötandetfrånsvensksidasitterihansryggmärgochgåraldrigur.ävenommankansägaattfamiljendahltrots allt var privilegierade utlänningar då de kom från ett nordiskt grann-land!

Manbehöverinteensvarakonstintresserad–menmankannoglättblidet–förattläsaPeterdahlsmemoarer.deträckerattvaraintresseradavmän-niskor.JagkanbarahoppasattPeterdahlintetillhörensistagenerationavindividualister,avindividersomvågarochorkargåmotströmmenochvarasigsjälvautanattsneglaefteromdethanellerhongöräropportuntellerej!


För lam EU-debatt 65

nT–inTervJUn

FörlaMeU-debaTTSamtalmedThorbjörnFälldin

ThorbjörnFälldinvar centerpartietsordföran-de �97�-�985. Han var statsminister �976-78samt�979-�982.HanvaldestillordförandeförFöreningennorden�988ochleddeföreningenframtill2000.

ÅkelandqvistharvaritverksaminomFör-eningen norden som förstesekreterare ochdirektörunder25år.

en snålkall februarimorgon träffar jag förre statsministern och centerpoliti-kernThorbjörnFälldin,justanländmedkustbussenfrånettfrostigthemmaniÅsuppevidramvik.Termometerndallrarkring–27°C.viskallsamtalaomettavThorbjörnsfavoritteman–detnordiskasamarbetet.därhanblaundertioårbekläddeordförandepostenisvenskaFöreningennorden.

ThorbjörnFälldinharalltidbetraktathembygdeniÅdalensomdenegentli-gahjärtpunktenisittliv,denplatssomhantrotssinamångaofficiellaengage-mangiSverigeochinordenaldrigriktigtlämnat.därtarhanfortfarandedelidelokalafrågornaochkaniblandhakontaktmednågonrådvillmedborgaresomsökerbistånd.Medenlitensuckmedgerhanatthannuförtidenkanskeintekangörasåmycketnytta!Politikerrollen?

”Mångagångersvår.Högttempo.alltmerkomplexochfaktarikverklighet.Misstänksamhetenmotpolitikerna.Mensomalltidocksåenframsida:attfåvaramedochpåverkaharfåttjämnaut.”

Tidharhanocksåattemellanåtbegrundasinfavoritförfattarebirgernor-mansädlavisdomsordomlivetochMänniskan:T.ex:”ettguldkornkanald-riggro.”Hanberättarroatomhurhedradhankändesigviddendärmusikfes-tivaleniJunseleengångdärhanblevuppmanadattoffentligtläsaurnormansdiktning.FörfattarenochThorbjörnträffadesdärpersonligenförförstagångenochnormanöverräcktedenroshanfåttavarrangörernamedorden:denhärvilljagattduskaha.

”bättrerecensionkundejagintehafått!”

intressetfördetnordiskakomunderandravärldskrigetsavspärrningar:”Krigsbarn kom över till Sverige från det hårt drabbade Finland och sattedjupaspårhosossunga.Mednorgefickjagfrämstkontaktgenomvårafis-keresortilldenorskafjällsjöarna.”

ochihusorganet”Nordsverige”kundeThorbjörntidigtföljadiskussionenom den svåra politiska splittring som världskriget innebar för de nordiska

Thorbjörn Fälldin


66 NT-Intervjun

länderna.SenareblevdetjuSlU-mötenmeddefinländskapartivännernaochresornamångaiösterled.Kontakternafördjupades.närvänortsbildandettogfartpå�950-talet–enuppföljningavfadderortsrörelsen–upplevdehanhurgenerösadefinländskavännernavarochhurlättdetvarattumgås.

Somungrikspolitikerfickhanträffafleraavderiktigtstoranamnenifin-ländskpolitik:v.J.Sukselainen,JohannesvirolainenochnaturligtvisocksåUrhoKekkonenmedvilkenhanhadeenradpersonligasamtal:

”KekkonenhadeenoerhörtdjupkunskapomSverigeochsvenskasamhälls-förhållanden.”

Kronprinsskapet till dåvarande partiledaren gunnar Hedlund medfördepolitiska ”toppmöten” med erlander, Palme och Kekkonen. länken tillFinlandblevnågotavettsärmärkeiThorbjörnFälldinspolitiskagärning.Pådennorskasidanhadehan lättastattumgåsmedsenterpartistenPerbortenocharbeiderpartietsodvarnordliochundernordentidenmedbjarneMørkeidem.

givetvisföljerThorbjörnFälldin,omänpåavstånd,dedagspolitiskasväng-ningarnainteminstinomdennordiskapolitiken.vikonstaterarsamfälltattdethittillsvaritlitetystkringdennyaalliansensnordiskaorientering.KansketillföljdavatteU-frågornafåttstörreutrymmedenförstahöstenmeddennyaregeringen?dennyasvenskasamarbetsministernCristinaHusmarkPehrssonmåsteocksåfåblivarmikläderna.

en delikat politisk fråga med vidlyftiga konsekvenser för länderna kringöstersjönharseglatuppunderhösten.detgällerenrysk-tyskgasledningsom,omdenbyggs,kommerattberöradensvenskaekonomiskazonennordostomgotland. de svenska reaktionerna har varit blandade och stundom ekat avtonfallfråndetkallakriget.Fälldinkonstaterar:

”det viktigaste nu är att vi får en klargörande debatt på ömse sidor omöstersjön om konsekvenserna av den här gasledningen. Uppenbarligen

Thorbjörn Fälldin erhöll Jacob Letterstedts nordis-ka förtjänstmedalj år 1996 vid en ceremoni på Villa Bonnier.På bilden omgiven av efter-trädarna som partiledare Olof Johansson och Karin Söder.


För lam EU-debatt 67

finnsdetvissamiljöriskerförknippademedprojektet.därharviblagenomHelsingforskommissionens arbete regler som måste beaktas. när det gällerövervakningenavverksamhetenanserjagattdetkanbliaktuelltmedettkol-lektivthuvudmannaskap.Menfråganärigrundenpolitisk.etteventuelltnejfrånsvensksidamåstevägasmotreaktionernafrånrysslandochTysklandsomvillhagasledningen.närdetgälleröstersjösamarbetetistortärjuhåll-ningenklartpositiv.”

anserThorbjörn,somundertidensomnordenordförandevarmedochöpp-nadekulturellakontaktermeddebaltiskastaterna.

ThorbjörnFälldinärenpolitikersomundanförundanblivitmerpositivtillettsvenskteU-medlemskap.JagerinrarhonomomatthanvidetthöstmöteikulturparkenMannaminneinordingråframhöllattFöreningennordengärnakundeblilitedjärvareisinsynpåeU-organisationen.Hanslårfast:

”Huvudproblemet som jag ser det är att vi har en alldeles för lam folkligdebatt i eU-frågor i Sverige. vi har en stor majoritet bakom målet att vimåstehaenuppsättningreglerförhurdetinternationellasamarbetet,texomklimatfrågornaochandragränsöverskridandefrågor,skallskötas.detsomärkontroversielltärhurviskallförhållaosstilldenomfattandebyråkratisomföljeravdetsamarbetet.denlederlätttillendetaljövervakningsomviintevillha.”

den förre statsministern ser givetvis med glädje på de nya projekt sominlettsigränsregionernainorden.öresundsbandenharblivittätare,utveck-lingen kring den nya Svinesundsbron är en stor framgång och uppe i norrväxersamarbetetsådetknakarmellanHaparandaochTorneå.den”bottniskabågen” mellan universitetsstäderna luleå och Uleåborg är ett annat lovvärtprojektsomvisarpånordensinneboendeväxtkraft.viberörocksådenmas-sivasatsningsomiKea-chefeningvarKampradgjortiTornedalen.ThorbjörnFälldinsuppskattningärentydig:

”Jaglyfterpåhatten.”

ett annat komplicerat ärende som drabbat norden det senaste året gällerinvandringspolitiken,främstdensomberörmuslimerna.Förettårsedantapet-seradesgrannlandetdanmarkoch inågonmånocksånorge fastpå löpsed-larnagenomdeskMohammedkarikatyrerna.dennormaltsåsolidanordiskavälfärdsprofilenficksigentörnuteivärlden.Hurkundedettaske?Hadedenordiskaländernaförsummatatt läraavvarandrasmetodernärdetgälldeensåviktiggruppinvandraresomdemuslimska?ThorbjörnFälldinmenarattdetfinnsklartfastslagetivårakonstitutionerliksomiFn-stadganvadsomgällerbeträffandeetniskdiskriminering.arbeteochbostadärsjälvklararättigheter.likafulltgårdetinteattundgåattdetfinnsnegativaattityderuteifolkdjupet.denordiskaländernabordedefinitivtlärameravvarandraomkollisioneravdetslagsomägderumvåren2006skallkunnaundvikasframöver.

vårdiskussionglider inpå frågoromhurdetofficiellasamarbetetunder


68 NT-Intervjun

nordiskarådetochnordiskaministerrådetinulägetsköts.rådetharhaftenmarkant minskning av antalet medlemsförslag under senare år. existensensom samarbetsforum har tidvis varit hotad. även om det fortfarande finnsmycket ogjort på den nordiska barrikaden kan ingen förneka att många avdeförstärkningarsomskettavnordisktsamarbeteärfruktenavinitiativochsatsningarfrånbankerochnäringsliv,konstaterarvi.exempel:dennyanord-iskaaktiebörsen.någonstörremedverkanfråndeofficiellaorganenssidaharintekrävts.ochnuliggerfokuspåvadviinomnordenkanväntaossavdenglobalautvecklingen.nordiskarådetshöstsessioniKöpenhamnägnadestoruppmärksamhetåtdetta.

Såfrågeställningenblir:harnordensomsamarbetsregionnågonmöjlighetatthävdasigiettglobaltperspektiv?

ThorbjörnFälldinanserattdenproduktionsfaktorsomärdetstarkastekon-kurrensmedletärvårarbetsetik,dvsarbetsamheten,ansvarskänslanochuthål-ligheten.vibärprotestantismeninomoss!Menvibärocksåpåenbelastningsominnebärattviskämsendelförattframståsom”lyckade”!

”detgårinteattinordiskasammanhangpekautsådanapersoner”

lerThorbjörnFälldin.ettbibelordkommertillheders:”Sättintedittljusunderskäppan.”

Hantrorocksåattdeninordenmervanliga”platta”organisationsstruktu-renharframtidenförsigochattvimåstefortsättapådeninslagnavägenattförainflerkvinnorivårademokratiskabeslutsorgan.

andraviktigaegenskapersomsannoliktkanbidratillattnordensomregi-onblirmerkonkurrenskraftigietthårdnandeinternationelltklimatärgivetvisvåratraditionellasatsningarpåvälfärdsområden,vårberedvillighetattomprö-vaochdärmedförnyavåralösningar.ochvienasomenviktigaspektsomendelforskareredantagitframtilldebatt:attdenordiskafolkenihöggradsaknarförståelseförochinsikteromvaddetärsomgörattsamtliganordensländerundersenareårtoppatpraktiskttagetallainternationellamätningarnärdetgällerkonkurrenskraft,teknologiskutvecklingochkreativitet.

ThorbjörnFälldinsegnaprioriteringar inomdet framtidanordiskasamar-betetblirtillsisturvårtvintersamtaliSundsvallinnanhanäntrarkustbussenhemtillÅs:

”Jagär intenöjdmedattsåförhållandevis litesatsaspågemensamnordiskforskning.och somgammal centerpartist vurmar jaggivetvis för ett störreutrymme för landsbygdspolitiken. Mer öppna landskap och nya produkterfrånåkerjordochskog.ochsåenförhoppningattUSaskallbesinnasigochgodkännaKyotoavtalet.”

Åke Landqvist


För egen räkning 69

FöregenräKningaTTMöTaglobaliSeringen

TillSaMManS

Sinikka bohlin (s) är född �947 i Finland,men flyttade till Sverige �968. Hon är riks-dagsledamot sedan�988.Honskriverhäromsinpersonligasynpådetnordiskasamarbeteti en globaliserad värld. Sinikka bohlin harvarit medlem av nordiska rådet sedan �994och främst arbetat med frågor inom Miljö-och naturresursutskottet. Sedan valet 2006är Sinikka bohlin den svenska delegationensordförande och ledamot av nordiska rådetspresidium.

Sinikkabohlinärocksårådetsrapportörförden nordliga dimensionen samt riksdagensrepresentant i den arktiska parlamentariskakommittén och i den utvidgade parlamenta-riska östersjökommittén. Hon är också viceordförande i den nordiska socialdemokratiskagruppen.

danmark, norge och Sverige skall ”en herra oc konung hafoum”. Året är��96ochenöverenskommelseomattbildaennordiskunionharträffatsvidett möte mellan nordiska stormän i nyköping, en numera bortglömd hän-delsekalladnyköpingsrecess.vårlångagemensammahistoria,vårspråkligagemenskap och våra gemensamma grundvärderingar är viktiga inslag i detframgångsrikanordiskasamarbetet.

nordiskarådetochnordiskaministerrådetbedriverettomfattanderegionaltsamarbeteieuropa.detpolitiskasamarbetetbyggerpågemensammavärde-ringarochenviljaattuppnåresultatsombidrartillendynamiskutvecklingochökarnordenskompetensochkonkurrenskraft.

detnordiskasamarbetetärvarkenuniktellerexklusivt,menlikafulltvik-tigt.visamarbetarmedvåragrannländerpåolikahållivärlden.ävenomeUärdetviktigastesamarbetsorganetäröstersjösamarbetetochdetarktiskasam-arbetetviktigasamarbetsforadärandraländerändenordiskaingår.globaltskersamarbeteialltflerorganochpåalltflerområden.

EU-samarbetetdetnordiskaocheuropeiskasamarbetetharmångalikheter.bådasyftartill

attvara tillnytta förmedborgarnaochunderlätta rörlighetenmellan länder.bådaharministerrådochenparlamentarisk församling.eU:sutvidgningär

Sinikka Bohlin


70 Sinikka Bohlin

en utmaning för det nordiska samarbetet att fördjupa den interna nordiskadialogenominternationellaochsärskilteuropeiskafrågor.ienglobaliseradvärldkannordenutveckla ett tätare samarbeteochunderlätta för individerochverksamheterattrörasigmellanländerna.

eUinnebärkonkurrensmenocksåsamarbetsfördelar.iettalltstörreeUblirregionernassamarbetealltviktigare.denordiskaländernakanmedsinasmåhemmamarknadertillsammanskonkurreramedstörreländerochbliattraktivaförutländskainvesterare.Somsmåländerharviocksåstörremöjligheterattpåverkaomvisamarbetar.ivissafrågor,t.ex.smalaområdeninomutbildningochforskning,kanvitilllägrekostnaduppnåstörrenyttaomviarbetartill-sammans.

För att kunna påverka det internationella samarbetet behövs samverkanochstödfrånandra.Samarbetegerdenordiskaländernastörreinflytandeänomdeagerarvarochenförsig.detnordiskasamarbetetkanvaraettviktigtinstrument i det internationella samarbetet – om den politiska viljan finns.ävenomintealladenordiskaländernaärmedieUärviallaändåpåverkadeaveU:sbeslut.inflytandeochekonomiäralltsågodaargumentförnordisktsamarbete.

Folkligt stödiettviktigtavseendeskiljersigdetnordiskasamarbetetfråndeteuropeiska– den folkliga förankringen. det nordiska samarbetet har en stark folkligförankring,medaneU-samarbetetsesmedenvissskepsishosstoradelaravvåranordiskabefolkningar.iennyligengjordopinionsundersökningframgårattenklarmajoritetavdenordiskamedborgarnaönskarenutbyggnadavdetnordiskasamarbetet.vidareatt8av�0nordborvälkännertilldetnordiskasamarbetet.Skyddavmiljönochbekämpningavkriminalitetär frågorsomvåra medborgare lyfter fram som viktiga samarbetsområden. dessa frågorkräversamarbeteutanförnordensgränserochundersökningenvisarattvåramedborgare inte är negativa till att samarbetet utvidgas till länder utanförnorden.

Såtrotsattdetnordiskasamarbetetavmediernainteuppfattassomviktigt,så är det starkt förankrat hos våra medborgare. det smalare nordiska sam-arbetetharenstarkarefolkligförankringändetbredareeU-samarbetethar.SäkertskulleeUkunnaläramycketavdetnordiskasamarbetetnärdetgällersamarbetets förankring hos medborgarna. Medborgarnas önskemål är godaargumentförettfortsattnordisktsamarbete.

Globaliseringvidnordiskarådets58:esessioniKöpenhamnantogsettprogramför2007underrubriken”attmötaglobaliseringentillsammans”.Syftetmedprogram-


För egen räkning 7�

metär attdenordiska länderna tillsammans skall fångauppdemöjlighetersomettförstärktnordisktsamarbeteger.denordiskaländernahargemensam-mastyrkepositionersombästkanutnyttjaspådenglobalamarknadengenomensamfälldstrategiskinsats.viharnågotattgevarandraiettnärasamarbete.enenadfrontfrånnordenkräverdockgemensamhandlingskraft.

det nordiska parlamentariska samarbetet syftar till att främja politisk,ekonomisk, miljömässig, social och annan utveckling i norden och norraeuropa.globaliseringeninnebärattalladefemländernaochdetresjälvsty-randeområdenaskallklarasigienhårdomvärldskonkurrensochhärkandetnordiskasamarbetetfånybetydelseochskapanyaresultattillnyttaförvåranordiskamedborgare.

globaliseringenärbådeenmöjlighetochetthot.Förvårvälfärdärvibero-endeavattvikanexporteravåravarorochtjänster.enöppenmarknadinnebärattävenvimåstetaemotprodukterfrånandraländerpålikvärdigavillkor.vimåstegemensamtavvärjahotenochutnyttjamöjligheterna.vimåsteskaparegler som förhindrar att länder och företag skaffar sig konkurrensfördelargenomattt.ex.utnyttjaarbetskraftenpåettfelaktigtsätt,ellergenomattför-störavårmiljö.Fördettakrävspolitiskabeslut.

engemensamutmaningäratttillsammans,ieUochglobalt,skapainter-nationella regler för handel byggd på våra värderingar som vi i norden äröverens om. Tillsammans kan norden bli en global vinnarregion, vilket ärytterligareettargumentförnordisktsamarbete.detärviktigtattlyftaframdetsamarbetesomhelatidenpågårinordeniformavföretagsfusionerochökatförsvarssamarbete.denordiska ländernaplacerarsigalltid i täten i interna-tionellaundersökningar,oavsettomdetgällerekonomi,jämställdhet,välfärdellerutbildning.detnordiskasamarbetetärsåsjälvklartochpågåroavbrutetsåattviknapptmärkerdet.

Gränshinderdetnordiskasamarbetetäringalundafulländat.Trotsattintegrationeninordenifleraavseendenärdjupareänmellannågonannangruppsjälvständigastaterkvarstårmångaarbetsuppgifter.detsocialatrygghetsnätsomfinnsiländernafungerariblanddåligtellerinteallsfördemsomarbetartvärsövernordiskastatsgränser.attavskaffagränshinderäretthögtprioriteratområdesomkrä-ver sin lösning för att ge det nordiska samarbetet legitimitet. diskussionerpågårominrättandetavnågonformavgränshindersombudsman.

bristande samordning av ländernas nationella lagstiftning leder till onö-digagränshinder.närnyalagarförberedsbördetvarasjälvklartattjämföramedandranordiskaländersmotsvarandelagstiftningförattundvikaonödigaskillnader.Skillnadernairegelverkenskaparirritationochonödigapraktiskaproblemfördemsomflyttarinomnorden.detfinnsfortfarandemycketatt


72 Sinikka Bohlin

göra,inombeskattningen,densocialatrygghetenochinomutbildningenförattviskallfåettproblemfrittnorden.

Uppföljning av politiska beslutdet nordiska samarbetet har även andra svagheter som bör åtgärdas. detnordiska samarbetet bygger på frivillighet, vi har ingen överstatlighet ochbeslutenärdärmedintebindande.dettakräverenvälfungerandeuppföljningav fattade beslut. länderna rapporterar årligen om åtgärder som vidtagitsmed anledning av rådets rekommendationer och framställningar. ländernakommerdockoftast lindrigtundanävenomman intevidtagit debeslutadeåtgärderna. vi måste bli effektivare i vår uppföljning, både nationellt motvåraregeringarochmotministerrådet.genomattsetillattvåraegnabeslutförverkligasskaparviossinflytande.

Samarbetet kanbreddasoch fördjupaspåmångaområden.allanordiskaländersatsarpåutbildning,forskningochproduktutveckling.Förattnågodaresultatpå smala sektorer inom forskningkanvi samarbeta eftersom resur-serna nationellt är begränsade. gemensamma forskningsinstitutioner skullebidra till att alla de nordiska länderna får nytta av forskningsarbetet. inomhandelochekonomiväxerdetnordiskasamarbetet,menvibehöverocksåettpolitisktsamarbete.Föratt fåpublicitetkrävs idagdramatik,någotsomdetnordiskapolitiskasamarbetetsaknar,ävenomdetnordiskasamarbetetärbådemerintressantochhändelseriktänvadsomframgåravvåramedier.

nordiska rådetharunder sindrygt50-årigaverksamhetvarit framgångs-rikt,menänfinnsarbetsuppgifterkvar.vibehöverettflexibeltnordisktrådsom kan stödja och utveckla relevanta samarbetsinitiativ till nytta för våramedborgare. För detta behöver vi politisk vilja och mer politik i det nord-iskasamarbetet.viparlamentarikerinordenharettansvarattgenomföradenordiska gemensamma demokratiska värderingarna. vi kan bidra med vårtarbeteochvårakunskaperatt”demokratiseraglobaliseringenochglobaliserademokratin”.

Sinikka Bohlin


Krönika om nordiskt samarbete 7�

KröniKaoMnordiSKTSaMarbeTeNORDISK SäKERHETSPOLITIK FÖRR OCH NU

iledningenförnordiskaministerrådetsochnordiskarådetscentralakanslierfinnsnutvårutineradepolitikermedgedignaerfarenheteravsäkerhets-ochutrikespolitik.Förreutrikes-ochstatsministerni islandHalldórÁsgrímssonlederministerrådetssekretariatochförreförsvarsministernJan-erikenestamledernordiskarådets.

i dessa båda organ, i synnerhet i dess sekretariat, spelar försvars- ochsäkerhetspolitikennästintillobefintligroll.dentidenärvisserligenförbidåutrikes-ochsäkerhetspolitikvartabuirådensarbete.Såvarfalletunderdetkalla krigets mest bottenfrusna skede. Men det faktiska samarbetet mellanstaternaharblivitalltmeraomfattandeochdetgäller iökandeutsträckningocksåförsvarspolitik.

Påsjuttiotaletägdeenvissuppluckringrum.detvarinteminsttvåfinländare,nuvarande utrikesministern erkki Tuomioja och senare presidiesekreteraren inordiska rådet, ilkka-Christian björklund, som gärna gick i bräschen för attocksåutrikespolitiskafrågorskullefåutrymmeidiskussionen.ettgenombrottförrådetsomutrikespolitiskaktörvaretttydligtställningstagandeförislandi”fiskekriget”motStorbritannienvidrådssessioneniKöpenhamn�976.

nordiskarådetstillblivelseföregicksavförsökattskapaettskandinavisktförsvarsförbund. en av de mest engagerade i förhandlingarna, dåvarandestatsministerniSverigeTageerlander,betraktadetilllivetsslutdeavbrutnaförhandlingarnasomettavdestörstamisslyckandenaunderhansepok.

Staternasatteegennationellsäkerhetfrämstinomramenfördevillkorandravärldskrigetochdenmilitäraalliansbildningsomföljtidesskölvattenskapat.norge,danmarkochislandtillhörnatosgrundarstater.Finland,medensov-jetiskmilitärbasiPorkalavästeromHelsingfors,sökteefterkrigethävdasinintegritetgenomettvänskaps-ochbiståndsavtalmedSovjetunionen.Sverigevaldealliansfrihetifredsyftandetillneutralitetikrig.islandingick�95�ettavtalmedUSasomförmeraän50år ledde till fast stationerad trupp frånUSa i landet.På island finns sedan i höstas inte längre en fast stationeradtruppfrånUSa,menislandharettavtalsomgerUSamöjlighetattövadärmed rörliga styrkorochUSaharåtagit sigatt försvara island så snart faraföreligger.Förfredstidaarrangemang,blandannatluftövervakning,överläg-gerislandmedblandannatdanmarkochnorge.

norgeochdanmarkavstodunderkallakrigetfrånavtalmedUSaavdetslagislandingick.ipraktikenvardeömsesidigahänsynenmellandenordiskastaternaåtskilligaävenomdet rördesigomunilateralabeslut.denordiskastaternahadeettgemensamtintresseavattdennadelieuropaskullevaraochförbliettlågspänningsområdemedlågrustningsnivå.dennapolitiklyckades


74 Anders Ljunggren

förbluffandeväl.deinformellasamrådenhadestorbetydelseförsäkerhetspolitikenochdet

fannsflerasamarbetsordningaravmilitärbetydelseförkrigssituationer–omsådanaskulleuppstå.Åtskilligtfinnsattläraochstuderaomdettasamarbetesommerasällanheltskeddeidetfördolda,mensomdestooftareskeddelåg-mältutanretoriskautsvävningar.

det var i samband med järnridåns fall, och i synnerhet under de år närestland, lettland och litauen frigjorde sig ur Sovjetunionen, som utrikes-politikblevenallmäntaccepteraddelavnordiskarådetsochministerrådetsarbete.Mankandockintebortsefråndetnäranordiskasamarbetesomskettinomramen förFörentanationernaunderheladennaorganisationshistoriaochävenpåbiståndsområdetfannssamarbetesedan�960-talet.

År�99� ladesenformulering till iHelsingforsavtalet,detgrundläggandedokumentet för officiellt nordiskt samarbete: ”de fördragsslutandeparternabör rådgöra med varandra i frågor av gemensamt intresse som behandlasi europeiska och andra internationella organisationer och konferenser.”inledningsvisförklarasattdenordiskastaterna”önskarförnyaochutveckladetnordiskasamarbetetiljusetavdenordiskaländernasutvidgadedeltagandeieuropeisktsamarbete.”

nu infördes en ordning där utrikes- och försvarsministrar årligen lämnarredogörelse för samarbetet på de områden där de har ämbetsansvar. dessaministergrupperingarhadelängemötts,detförstanordiskautrikesministermö-tetägderumpå�9�0-talet,mendetskeralltjämtvidsidanavministerrådetsfastastruktur.

redan�994enadesdenordiskastaterna,förutomisland,omettRamavtal inom försvarsmaterielområdet.År�997, ikölvattnetavmilitära insatserförattåterupprättafrediföredettaJugoslavien,bildadesnordCaPS.Tilldettasamarbete,somutgörenuppföljningavdenorganisationförfredsbevarandeFn-operationer som200000nordbordeltagit i sedan�950-talet, anslöt sigävenisland200�.nordCaPS,somharenkansliresursiStockholm,ärettverktygföroperativtsamarbetefördenordiskastaternasfredsstödjandeinsat-ser–närnordiskastaterönskarsamarbeta.

Under senare delen av �990-talet tog dåvarande utrikesministrarna TarjaHalonen och lena Hjelm-Wallén som företrädare för Finland och Sverigeviktiga initiativ för att utveckla eU:s försvars- och säkerhetspolitik, i syn-nerhet dess krishanteringsförmåga. den danska folkomröstningens nej tillMaastrichtavtalethartvingatdessregeringattgöraundantagfördetmilitärasamarbetetinomeU:sram.

norge,somstårutanföreU,gerparadoxaltnogstörrebidragtilleU:ssäker-hetspolitiskaarsenaländanmark.Underdettaårövasochutrustasensnabb-insatsgrupp,Nordic Battlegroup,somden�januari2008skavarabereddatt


Krönika om nordiskt samarbete 75

tjänaeU:sförmågatillkrishantering.idengruppendeltarSverige,Finland,norge,estlandochirland.danmarkhar,somendanordiskastat,haftmilitärastyrkoriirak–styrkorsomminskasunderdettaår.iafghanistandeltaralladenordiskastaternamedmilitäraochcivilainsatserivärldssamfundetsförsökattstabiliseralandet.enökningavinsatsernahariflerafallaviserats.

nuharocksåsonderingarinlettsmellanförsvarsmakternaiolikanordiskaländeromettänmeradjupgåendesamarbete.Följandefannsattläsapådensvenska försvarsmaktens hemsida den � februari i år och det är chefen förHögkvarteretsavdelningförstrategiskanalyssomuttalarsig:

”vi genomför just nu tillsammans med norge en gemensam analysövermöjliga samarbetsområden inomettmycketbrett spektra avFörsvars-maktens ansvarsområden och delar från gemensamma materielprojekt,gemensamma logistiklösningar till mer rationell utbildning, förbands-produktion och olika möjliga operativa samverkansområden. MotsvarandesamarbetemedFinlandärlikaledesväsentligtochkansannoliktkommaigånginärtid”,sägerStefangustafsson.�

Försvarsmakten iSverigeutgav i februari överbefälhavareHåkanSyrénsbok,Både och,därhanutvecklardettatema:”detnordiskasamarbetetharunderdesenasteårentagitviktigastegochjagsermycketstoramöjlighetertillenytterligarefördjupningdenärmasteåren.---SverigeochFinlandharutvecklatettnärasamarbeteinomsjöbevakningensomnuutvidgasocksåtillluftrummet.

norge och Sverige står just nu inför mycket likartade försvarspolitiskautmaningarmedbetydandepotentialförömsesidigtförstärkandesamarbeten.---resultatenkommerattredovisasundervårenochjagförutserenintensivoch intressant diskussion, inte minst politiskt. Jag hoppas att vi efterhandockså skallkunnabreddadendiskussionen till attocksåomfattaytterligarelångsiktigasamarbetsmöjlighetermellanalladenordiskaländerna”.�

desistameningarnaiSyrénsbokvisarattförsvarsministrarnasredogörelseförnordiskarådetnästagångdetsamlastillsessionbordebliriktigtintres-sant:”detärensjälvklarhetattett framtida fördjupatnordiskt försvarssamarbetealltidmåstevarastabiltförankratideteuropeiskaochtransatlantiskasamar-betet.enstarknordeuropeiskröstunderbyggdavenvälkoordineradnordiskmilitärförmågaframståremellertidsomalltviktigareförattvinationelltochgemensamtskallkunnahävdavårasäkerhetspolitiskaintressenävenidessavidasamarbetsformat.

Tanken är förvisso inte ny. ett skandinaviskt försvarsförbund mellanSverige,danmarkochnorgediskuteradesintensivtförungefär60årsedan.vartidharsinaförutsättningar.iettigrundenförändrateuropa,byggtpåenalltnärmareekonomiskochpolitiskintegration,ärbildenradikaltförändrad


76 Anders Ljunggren

i förhållande till det kalla krigets tudelning. Samtliga nordiska länder stårinförenförsvarsekonomiskochmilitärtekniskutvecklingsomstadigtminskarutrymmetförrentnationellaförsvarslösningar.”

Försvarsministrarnas redogörelse till nordiska rådet vid den kommandesessionenioslo,ochdendiskussiondenföranleder,kanbliintressant–kan-skeintressantareännågonsinävenommerpartenavsamarbetetskerbilateraltinordenochintesamnordiskt.

Under kalla kriget myntades begreppet ”den nordiska balansen” som enbeteckning på den tidens säkerhetspolitiska mönster i norden. de nyligenbortgångna forskarnaarneolavbrundtlandochnilsandrén, tongivande inordisksäkerhetspolitiskdiskussionundermångaår,brukadedetflitigt.detvarettslagkraftigtmenomstrittuttryck.

densäkerhetspolitiskasituationenärnuradikaltförändrad–allanordiskaländerberörs.analysarbetepågår.vilkenpolitiksomkommerattföljaåterstårattse–fördesomintehardirektmöjlighetattpåverkautvecklingensgång.dethardestobättrefolkflertaletidenordiskastaternaochdetärenmöjlighetsomlärförsvaras.

Anders Ljunggren


Letterstedtska föreningen 77

leTTerSTedTSKaFöreningen

leTTerSTedT-MedalJenTillHaraldUrólaFSSon

Förtjänstmedaljenutdeladesidetisländskaalltingetden�september2006.vice talmanrannveigguðmundsdóttiröverlämnadediplomochmedalj tillmedaljörenochhöllettuppskattandetaldärhonberördeHaraldurólafssonsinsatseridetisländskasamhällslivet.

vidhögtidlighetendeltogtvåtidigareisländskamottagareavförtjänstme-daljen:f.d.presidentenvigdisFinnbogadóttirochprofessoremeritusÁrmannSnaevarr samtmedaljörens familjochmedlemmarna iden isländskaavdel-ningenavletterstedtskaföreningen.FöreningensordförandeKarinSöderhölltaltillmedaljören.

Jacobletterstedt,varsnordiskaförtjänstmedaljHaraldurólafssonharmot-tagit,föddesår�796påenbondgårdiöstergötland.Hantillhördedenstoragruppavbegåvadeungdomar,somaldrigficknågonformellutbildning.Hanblevtrotsdettaenmycketframgångsrikföretagare.börjanpådennakarriäriSverigevarmindrelyckad,menhantogsigtillSydafrikaocharbetadeuppsig till enposition som förmögenochväl etablerad industri-ochbankman.Hanblevsvensk-norskgeneralkonsulochskaffadesigpåsåsätterfarenhetavnordisktsamarbete,därhansågstorafördelar.Hanhadeocksåstarkrespekt

Mottagaren av 2006 års Letterstedt - medalj omgiven av huvudstyrelsens ordförande Karin Söder (till vänster) och Alltingets vicepresident Rannveig Guðmundsdóttir (till höger).


78 Karin Söder

förvetenskapensochkulturensbetydelsegenomnärakontaktermedframstå-endesvenskaforskare.

Kortföresindödbeslöthanatttestamenteraenstorandelavsinförmögen-het(år�879värd452825kr)förbildandetavletterstedtskaföreningen,varsstadgarhannogaföreskrev.Hanskrev tillKungligavetenskapsakademienssekreterareochredogjordeförsinaavsikter;”i långatiderhardetvaritminälsklingstankeattideSkandinaviskaländernasökaåstadkommagemenskapochsamverkaniindustriel,vetenskapligochkonstnärligsträfvan”.

Fil.lic.HaraldurólafssonsvararvälmotJacobletterstedtsidéombehovetavsamverkanmellandenordiskaländernapådekulturellaochvetenskapligaområdena.

letterstedtskaföreningenshuvudstyrelseharavgivitföljandemotivering:Haraldur ólafsson har genom sitt engagemang för nordiskt samarbetei Föreningen norden och inom forskningen framstått som en hängivennordist.Hans insatserförminoritetsfolken inorden,speciellt inuiterpågrönlandochsamerharvaritmycketbetydelsefulla.

HaraldurÒlafssonharstuderatteologi,filosofi,folkloristikochantropologividuniversitetenireykjavik,Paris,StrasbourgochStockholm.Hanharvaritlektorochprofessorvidislandsuniversitet,medlemavalltingetochjourna-listvidislandsnationalradio.Medsinvetenskapligabakgrundharhangjortstorainsatserförinuiternaochsamerna,nordensminoritetsfolk.Förattspridakunskapen om inuiternas levnadsvillkor och kultur skrev han en teaterpjäs,inuk,somförutomiislandharspelatsi�8länder.dettaharbetyttmycketförattfåandramänniskorattförståhurinuiternasvardagtersig.

genomsitt ledamotskap inordisk samisk institutts styrelseharHaraldurengageratsigförsamernassak.Förnärvarandepågårettprojektdärmanvillspegla det samiska folkets faktiska levnadsomständigheter och strävanden.ävenungamänniskorfrån�6årskallfåkommatilltals.Projektetssyfteär”attförståhursamernamårochklararsigiettsamhällemedsnabbaföränd-ringar,tillstordelutanförderasegenkontroll”.

Haraldur ólafsson har genom sitt ordförandeskap i Föreningen norden iislandmedverkat tillattöka förståelsenochvänskapenmellan folken idennordligadelenaveuropa.

Påletterstedtskaföreningensvägnarvilljaggratuleratilldenhedersbevis-ningsomdenletterstedtskaförtjänstmedaljenutgörochuttryckaenförhopp-ningattHaraldurólafssonfårarbetamångaframtidaårinordiskanda.

Karin Söder


Storverk om norsk polarhistorie 79

boKeSSä

STORVERK OM NORSK POLARHISTORIE

norge har endelig fått et samlende verk om sin polarhistorie. av forordetgårdetframatdetharværtennoksåmøysommeligveifraidétilrealiseringavbokverket.Selv ienoljeriknasjonmeddypeogærerikepolare tradisjo-ner har det ikke vært lett å framskaffe nødvendige midler. anstrengelsenehar imidlertid lyktes i form av et raust offentlig og privat spleiselag og etmonumentalt verk. det første bindet omhandler ekspedisjonene, det andrevitenskapene og det tredje rikdommene, den norske næringsvirksomheten iarktisogantarktis.Merenn20forskerefraforskjelligefagharbidrattmedartikler;deflesteerforfattetavhistorikere.initiativtakereoghovedredaktørererdetoTromsøhistorikerne Einar Arne DrivenesogHarald Jølle.ogsåbilled-redaktøren, Ketil Zachariassen,ogdeflestebidragsyternehartilknytningtilforskningsmiljøeriTromsø.deterikkeunaturligsettilysavatdennordligehovedstadenharværtetviktigutgangspunktbådeforpolarferderognærings-messigutnyttingavarktis,ognåeretsenterfordennorskeforskningsaktivi-tetenidepolareområdene.

For en anmelder har det ikke vært enkelt å forholde seg til et så ruvendearbeidogmedmangeenkeltståendeogulikeartikler.Hovedinntrykketerimid-lertidpositivt.detharværtmøyenverdålesedetreomfattendebindene.nestenalleartikleneervelskrevneoginteressante,deflesteriktignokmedmervektpådeskripsjonennanalyse.atskilligeerogsåbasertpåprimærforskning.Sliktersjeldentiartikkelsamlinger.resultatetherblirgjerneujevntogoftepregetavkjaptproduserteogikkealltidoriginalebidrag.Forfatternehartydeliganstrengtseg,menenanerogsåatredaktørerogforlagsansvarligeharstiltstrengekravtilforskningsinnsats,komposisjonogikkeminstlesbarhet.nårNorsk polarhis-torie framstår som et utmerket formidlingsarbeid, må også billedredaktørensinnsats framheves. illustrasjonsmaterialeter fyldig,variertog ikkeoverbrukt.bilde-ogrammeteksteneerinformative.ogsåleseresomnøyersegmedåblaibøkeneogsepåbilderogtekst,vilhaetvisstfagligutbytte.

bidragettilatlenæssomdetrestore–Fridtjofnansen,roaldamundsenogottoSverdrup–bringerikkeframmyenyttomdemogderesekspedisjo-ner.detskalogsågodtgjøres,sårikholdiglitteratureneromdissepolarhel-tene.artikkelenharimidlertidlitteræreogkompositoriskekvalitetersomgjørdentilenleseperle.

næss har ikke som mange av sine forgjengere henfalt til heltedyrking.riktignok ruver nansen som ekspedisjonsleder og vitenskapsmann, seneresom kongemaker og humanist. ingen polfarer oppnådde den samme inter-nasjonalestatussomnansen.detunderslåsimidlertidikkeathanblefrontfi-


80 Knut Einar Eriksen

guriethøyreekstremtparti,Fedrelandslaget,ogathanslederstilkunneværeautoritær.roaldamundsenframstårsomenkanskjestørreoppdager.Hanvarikkebare først gjennomnordvestpassasjen (�90�-06)og først påSydpolen(�9��),herietkappløpmedrobertScott.amundsen,var,levendebeskrevetavhistorikerenroaldberg,ogsåenpioneriutforskningenmedflyogluftskipavdepolareområdene.Mestkjentertoktetovernordpoleni�926oghansheroiskedødiforbindelsemedredningsekspedisjonenetterUmbertonobilei�928.Sommenneskevarhanmindre–småligoverforbådemedarbeidereog sine nærmeste. næss kan her bygge på biografen Tor bomann larsenskritisk-distanserteportrett.ottoSverdruperdenminstkjenteavdetre.idetteverketløfteshanfram.”Sompraktiskpsykologgikkhanpåsittstillfarendevisnansenogamundsenenhøygang---”,sammenfatternæss.ingenoppdagethellersåmyelandsomSverdrup.

Mattigoksøyrføreri”Kappløpigamlespor”dennorsketradisjonenmedpolarferderframtilvårtårhundre.nordmennhavnetnåmidtikøenavinter-nasjonalepolfarere,medellerutenmotorkraft.Kortfortaltvardetdensammehistorienomåværeførstpåenellerannenmåte.detsomvargjort,påpekergoksøyrtreffende,”kunnegjøresendamerekstremtogspesieltenntidligere”.det somskilte,varatkonkurransemotivethadde fortrengtvitenskapen.detdreideseghellerikkelengeromlangeovervintringeriisødet.gikknoeheltgalt,kunnehelikopterraskttilkalles.

detervanskeligåunngåatsærligbindetomekspedisjonenefåretberetten-depreg.denviktigstemålgruppeneråpenbartdeninteresserteleseren,ikkeeksperten.isamtligebindberøresimidlertideksplisittellerimplisittenkeltemeroverordneteproblemstillinger.vedsidenavartikleneompolarforskningogishavsimperialismeibind2skillerkanskjebidragettilhistorikerennarveFulsåssegtydeligstut.Fulsåsleggeropptilforskningsdebattogdrøfterinn-gåendebetydningenavFridtjofnansensekspedisjonerforunionspolitikken.Svareter:fintlite.detstodsterkstridomnyttenavekspedisjoneneiStortingetogpressen.Pengenekompåbordet,menunderhøylytteprotesterfraetstortmindretall.Uenighetengikkpå tversavholdningen tilunionenogdeellersskarpefrontlinjenemellomvenstreogHøyre.detvarandreogtyngremotiverogstrukturelle forholdsomledet tilunionsbruddet i�905.enmodifikasjontrekkesimidlertidframavFulsåsogandrebidragsytere.Polarekspedisjoneneutløste folkelig begeistring og styrket den nasjonale selvbevisstheten. ”detsynes aldrig have hændt større Ting, end at nansen og Kamerater virkeligkomhjemigjen”,skrevforfatterenKnutHamsunidagbladet.”---SextiTusindMennesker modtog dem paa bryggen, femti Tusind fulgte dem til hotellet,ti Tusind raabte Tusind Hurra, en gammel pensioneret oberst fra Kampenskreg sig simpelthen i hjel paa Stedet”. Pengene satt også løsere når alter-nativet ble antydet - svensk økonomisk støtte til norskepolarekspedisjoner.


Storverk om norsk polarhistorie 8�

”Fram”-ekspedisjonenalenekostetetheltuniversitetsbudsjett.Hergjaldtdeten”Æresskilling”,uttaltedeninnflytelsrikegeologprofessorWaldemarChr.brøggeri�89�.

etannetspørsmålsomflereforfattereberører,erhvasomgjordenorgetilenledendepolarnasjonfrasistpå�800-talletogframtilandreverdenskrig.det forklares til dels med geografisk beliggenhet og historiske tradisjoner–en linjeføres tilbake tilmiddelalderens tokterogfastebosetting ienkeltepolareområder.Senere,fra�600-talletogframover,drevnordmennsel-oghvalfangst. Først fra bergen, på �800-tallet ble tyngdepunktet flyttet tilHammerfest og Tromsø, dernest til Møre og vestfoldbyer. noen uavbruttpolarhistorieerdetimidlertidikkesnakkomfornorgesdel.denmytenbliravlivet i verket, blant annet i innledningskapitlet og i Thor arlovs artikkel”denførsteishavsbyen”(bergen).iflerehundreårtillangtutpå�800-talletvardetandrenasjoner,særlignederland,englandogrussland,senereogsådanmarkogSverige,somførteanmedutforskning,overvintringogomfat-tendenæringsvirksomhetidenordligeområdene.

dennyenorskepolaraktivismenhaddesammenhengmedatandrenasjonerredusertesittengasjementutoverpå�800-talletogatetøkonomisksterkereogmerselvbevisstnorgesåenmulighettilåhevdesegogvinneherreløstterri-torium.antakeligfinnermanherhovedforklaringen.itilleggtrekkerflerefor-fattereframsæregnesjøfarts-ogskipsbyggingsferdigheter.”Fram”og”gjøa”varspesialbygdeforåtåleskruisogandreekstremepåkjenninger.etterhvertøkteogsådenøktepolitiskeviljentilåprioriterepolferderogbekosteutforsk-ningavdisseugjestmildehav-oglandområdene.denorskepolfarernesyntesogsåistørreutstrekningenndeflesteavsineutenlandskekollegeråhalagtvektpågrundigeforberedelserogålæreoverlevelsesteknikkeravdeinnfødte-særliginuitene.detgjaldtblantannetfangstmetoder,kosthold,byggingavigloer,hundetrekkogmestringavkajakk i åpenthav.Som litenog relativtfattig nasjon kom norge sent med i polarforskningen, sammenfatter næss.”Men gjennom de fem klassiske ekspedisjonene - grønlandsferden, driftenoverPolhavet[nansen],SverdrupsCanadaekspedisjon,nordvestpassasjenogSydpolsferden–sattenorskepolarforskeredypesporetterseg”.imotsetningtildeflesteavandrelandssamtidigeekspedisjonerskjeddedetutenatenmis-tetenenestemannpågrunnavsult,skjørbuk,forfrysningellerulykker.

etannetgrunnleggendespørsmålsomstilles,erhvasommotivertedenor-skepolfarerne.Hvabetyddemest–sports-ogkonkurransemomentet,viten-skapstrangen,næringsinteresserellerdetpolitiskemotivet–åvinneprestisjeognyttland?noeentydigogenkeltsvargisikke.Tyngdepunktetvarierte–fraaktørtilaktørogovertid.

Fordeførstepolfarernevarønsketomåværeførstforentmedvitenskape-lige ambisjoner for ferdene. Særlig nansen drev selv omfattende forskning



medutgangspunktiempiriskedatasomblesamletinnunderekspedisjonene.Hanutmerketsegsomzoolog,geologogoseanograf.nansenbidroogsåtilå løfte fram unge, lovende polarforskere. nansens og andres banebrytendeforskningsvirksomheterutførligogperpektivriktbehandletibind2–iartiklerskrevetavbiologengeirHestmarkom”Kartleggerne”oghistorikerenrobertMarcFriedmanom”nansenismen”.

Formangeetterfølgendeekspedisjonergikk forskningsvirksomhethand ihandmednæringsinteresserknyttettilkulldrift,fiskeogfangst.ogsåønsketom landnåm kunne gjøre seg gjeldende. Slik ble forsknings-, nærings- ognasjonale interesservevd sammen i ekspedisjonene,praktiskog ideologisk.en rekke norske vitenskapsmenn, med geologen adolf Hoel i spissen, varsegdennesammenhengenbevisst.SammenmedfangstfolkengasjertedesegsterktforåsikrenorskherredømmeoverSvalbardogJanMayenog,mislyk-ket,overgrønland.

naturlig nok blir bergverkssamfunnene på Svalbard viet mye oppmerk-somhet. Historikeren bjørg evjen gir en fyldig beskrivelse av dette bar-ske og utpregete mannssamfunnet fra den første kulldriften fram til �945.nasjonaløkonomisk og forsyningsmessig var betydningen av gruvedriftenbegrenset. de politiske interessene var trolig større enn de økonomiske daSvalbard ble norsk i �920. også senere var myndighetene villige til å taomkostningenefor landnåmet.deprivatekullselskapenebleheltavhengigeavstatligstøtte.”Svalbardskullefortsattværenorsk,ogkulldriftenogsam-funnetrundtskulleværenorskemarkører”,poengtererevjeneffektfullt.

Svalbardhistorien føres videre av Thor arlov. de norske og sovjetiskegruvesamfunnenehaddeetterandreverdenskrigliteberøringmedhverandre.norsk politikk var ikke å utfordre Sovjetunionen unødvendig. Først i �975kunnef.eks.denetterlengtetesivileflyplassenåpnes.Forskningsaktivitetenlå også lenge nede. den kalde krigen satte sine tydelige spor på Svalbard.Fra�970-talletbleimidlertiddetoffentligeengasjementetgradvisutvidetpåSvalbard.Statenovertoki�976nestenalleaksjeneiStorenorske.omfattendemiljømotiverte reguleringer fulgte. de sivile kommunikasjonene ble kraftigforbedret,ogforskningsvirksomhetenogturismentrappetopp.Samtidigblesuverenitetenhevdetmedstørrestyrkeogfikkgjennomslagoverforrusserne.arlov trekker avslutningsvis fram et nytt, men også internasjonalt omstridtpolitiskogøkonomiskaktivum.Øygruppenliggersomenhavrettslig”gren-sestein”nordibarentshavetoggirnorgekontrolloverhavområderpåmerenn800000km2.

Politiskprestisje–denasjonalistiskeundertonene–spiltealtsåmedidetnorskearktiskeeventyretogsærligidentidligefasen.ikkealltidvarambis-joneneparretmedevneogrealpolitiskevurderinger.danskemyndigheterogdernestdomstoleniHaagsattefotenresoluttnedfornorskeishavsdrømmer


Storverk om norsk polarhistorie 8�

omgrønland.nårdetgjaldtnovajaSemlja,FransJosefslandogKvitsjøen,måtteselfangstinteressenevikeimellomkrigsårene.Åutfordrestormaktsna-boeniøstfristetikkedetpolitiskeflertallet,påpekerÅsaelstadisininteres-santeartikkel”gateravgull”.ikkeminstartikkelentilarne-einardrivenesom”ishavsimperialismen”kasternyttlysoverdeninnflytelsesrikealliansenmellom fiske- og fangstfolk og aktivistiske vitenskapsmenn og politikere.Motivenekunnenoksprike,menmåletometstørrenorgeforentedem.ogatskilligoppnåddedeiarktisframtil�940.

også i antarktis ble store, folketomme områder annektert av norge:bouvetøya,PeteriØy,dronningMaudland.Flerenordmennvarblantpio-nerene i utforskningen av dette kontinentet. det gjaldt både sledeferder ogmer teknologisk krevende flyekspedisjoner. bernt balchen, Hjalmar riiser-larsenogviggoWiderøegjordeenbanebrytendeinnsatsforåkartleggemedflyukjentesjø-oglandområderpådettekontinentet.ervervelsenavområderbleførstogfremstgjortforåfremmenorskhvalfangstiSørishavet,førstvedetableringav landstasjoner,senereetterfulgtavpelagiskfangst.HistorikerneÅsaelstadogbjørn-PetterFinstadhar i bind�gitt enutførlig skildring avhvalfangsten,enavlandetsmestekspansivenæringerideførste50-60åreneav�900-tallet,tilgrådighetenødelaressursgrunnlaget.enkritisktrådiverketeratnorskefiskereogfangsfolkidepolareområdeneharværthøystdelaktigeiåoverbeskattedenenebestandenetterdenandre.Særligsterktomstridtharværtdesistetiårenesfangstpåvågehvalogsel.Motstanderneharpektpårov-fangstogavlivingsmetoder.Somfølgeavøkendekritikk,overbeskatningogreguleringerharenviktigkystnæringiTromsogSunnmøreblittreduserttilensymbolnæringsomtrengeroffentligstøtte,spissformulererelstadogFinstad.

andreogmerfascinerendesiderveddennorskefangstvirksomhetentrek-kes også inn. det gjelder den teknologiske utviklingen og arbeidsmiljøet.glemterhellerikkefangstmiljøetshjemmeværendekvinnerogbarn–deresengstelse,prøvelserogsavn,menogsåderesvelstand.Storerederformuerbleskaptivestfoldogenkelteandrekystområder,menogsåskyttereogmatroserkunnetjenegodt.deindustrielleringvirkningene–etableringenavfabrikker,verftogverksteder–varbetydelige,førressursenevaruttømt.

idesistetiåreneharnorgeogsåblittenarktiskfiskeristormakt.detskyl-des så vel havrettsutviklingen som ressursmessige og teknologiske forhold.Havfiskeetter torsk, rekerogandre forekomster foregårvedgrønland, JanMayen,bjørnøyaogidetnordligebarentshavet.dettefisketskapernåstørreeksportverdierennkystfisket.Farenerogsåheratressursenekanoverbeskat-tes.

når det gjelder forskningsvirksomheten i etterkrigsperioden, ble arktisprioritert. det hadde sammenheng med geografisk fjernhet, at hvalfangst-eventyretiantarktisebbetutpå�950-og60-talletogatensmåstatblenødt



tilåprioritereknappeforskningsmidler.ambisjoneneomågjøremerogsåiantarktislevdeimidlertidvidere.robertMarcFriedmanpåpekerisinartikkel”Åspisekirsebærmeddestore”atdetvarpolitikerne,særligutenriksledelsen,somvarpådrivereforflerevitenskapeligeekspedisjoner.Motivetvaråbefestenorske territorielle posisjonerognorges rolle somen avde ledendepolar-nasjonene.villighetentilåstillemidlertilrådighetstodimidlertidikkeistilmedmålformuleringene.deflesteaktøreneidetpolareforskningsmiljøetvaravdengrunnskeptiske.desparsommebevilgningenetilsakonsentrasjonomdenordligeområdene,særligSvalbard.derlåforutsetningenebesttilrette.

ogsåiarktisbledetvanskeligårealiseredetuttaltemåletomåværeenledendepolarnasjon.Selvomforskningsaktiviteten, særligpåSvalbard,bletrappetoppetter�970,satsetandrelandfortsattmyemer.ogsåpådettefel-tetkunneresultatetbliatnårnorgespistekirsebærmeddestore–USaogSovjetunionen–bleensittendeigjenmeddeflestesteinene.detvilsiateniendel tilfellervarmervertogtilretteleggerforandrelandsforskningennenledendeforskningsaktør.Stormaktenehaddebådetungemilitærstrategiskemotiverforsinforskningsmessigesatsningogrikeligmedmidlerogpersonellåsetteinn.

detrebindeneharetbredttematiskogkronologiskspenn.deflestesomeropptattavpolarhistorie,vilfinneemnersominteresserer.denneleserensitterigjenmedrelativtfåinnvendingerellerspørsmåltilredaksjonellevalgogtil-skjæringer.enkonstatereratdetfinnesrelativtlitestoffommilitærstrategiskeforholdogstormaktspolitikkiarktisogantarktis.SliktstofferførstogfremstinnvevdsomkontekstideiogforsegutmerketeartiklenetilThorb.arlovogalfHåkonHoelom”Kulldriftikaldkrig”ogirobertMarcFriedmansbredtanlagte artikkel om forskningsaktivitet og suverenitetshevdelse i antarktis.det blir i snaueste laget. likeledes finner man bemerkelsesverdig lite omnorsk-sovjetisk sameksistens og konflikt på Svalbard, herunder overvå-kings-ogetterretningsvirksomhet.denorsk-danskekontroverseneetter�945om forlengelse avØst-grønlandsavtalen av�924erknapt streifet.ogsådekomparativeanslageneiflereartiklerkunnemedfordelhaværtmerutvikletutenatsidetallethaddestegetbetraktelig.Framforaltkunnetroligetparsam-menfattendeartiklerhabidratttilågjøreetellersvelkomponert,velskrevetoginteressantverkmeranalytiskoghelstøpt.

Knut Einar Eriksen

einararnedrivenesogHaraldJølle,(redaktører).Norsk Polarhistorie, 1-3.gyldendalnorskForlag,oslo2004.


Hannes Hafstein – minister i närbild 85

KringböCKeroCHMänniSKorHANNES HAFSTEIN – MINISTER I NäRBILD

en av islands mest kända politiska ledare i början av �900-talet var HannesHafstein (�86�–�922).Hannesvarden förstesominnehadepostensomsärskildislandsministeridendanskaregeringenochhanvarocksårepresentantidetbegrän-sadesjälvstyresominrättadesvidsammatid,�904.Hannesägnadesigmycketåtsamarbetsfrågor mellan island och danmark under en tid då ländernas politiskaförbindelse stod i fokus. Hans insats har betraktats som ett stort steg i islänning-arnaskampförsjälvständighet, förstmeddetbegränsadesjälvstyret�904,såmedsjälvständigheten�9�8och till sist somsuverän republik�944.Hannesvarocksåenavlandetsfrämstapoeterochmångaavhansdikterciterasänidag.Underhela�900-taletharhanspolitiskabedrifter, ledarskapsförmågaochpoetiskabegåvningframhållits både i läroböcker och vid politiskt avgörande händelser. det gångnasekletharsettåtskilligaframställningaravvarierandelängdomHannes,därintres-setriktatsmothansgärningarsompolitikerochledare,menmindremotdenstoremannensomperson.

inovemberförraåretutkomennyskildringavHannesHafsteinslivochleverne,enmonografi skrivenavhistorikernGuðjón Friðriksson.guðjónhar specialiseratsigpåbiografieröverisländskapolitikerochandraledandepersonerfrånslutetav�800-talettillbörjanav�900-talet.

det är inte särskilt kontroversiellt att hävda att Hannes liv och bedrifter haromgivitsavenhelgongloria ihistoriska texterskrivnapå�900-talet,mensåär juHannesockså en avdeviktigaste symbolerna för den isländska republiken –hanstårtillexempelstatyframförregeringsbyggnadenicentrumavreykjavík.isinbokförsökerguðjónfåsynpå individenbakomnationalsymbolenochberättaHanneshistoriapåettpersonligaresättänhittillsgjorts.guðjónharsagtattmålsättningenmedhansböckeräratt”öppnaförennysynpåmänsomhöjts tillskyarnaunderentiddånationalismenvarsomstarkast”,ochsyftardåpåtidigarebiografierövermänsomJónSigurðssonochHannesHafsteinsomkomutimittenav�900-talet,romantiserandeskildringar,starktfärgadeavnationalism.

guðjónsbokbärtitelnÉg elska þig stormur(Jagälskardigstorm),vilketärförstaradenienavHannesmestkändadikter.bokenärproduktenavtvåårsarbetesomhar resulterat iettverkpå726sidor.dethandlaralltsåomett stortarbeteomettstortämne,ochdetharfåttettgottmottagandeavläsarna.bokenfickocksågodarecensionerimediaochnomineradestillisländskalitteraturpriset.

redanfrånbörjanmötsläsarenavguðjónssympatiskaframställningssätt.Textenärskrivenipresensvilketmedföratthändelsernaframstårsomlevande,ochbokeninleds med en vardagsskildring från landets norra delar av förberedelserna införHannes föräldrars bröllop, där vardagslivets små detaljer ägnas uppmärksamhet;finporslinetplockasfram,dukartvättasochhusetfejas.Pådettaviskommerläsarnanärahistorien;detärjuintesåsvårtförennutidaläsareattrelateratillsådanafest-förberedelserävenomdetskiljer�50åritid.

guðjónägnarenheldelkraftåtatt skildradenomgivningHannesväxteupp iochdärförharhans föräldrar,PéturHavsteinochKristjanagunnarsdóttir,huvud-rollerna ibokens förstadel.Péturvar en framståendeämbetsmanochvar särskiltkänd för sina framgångar i kampen mot fårskabb som utgjorde ett stort problempå landsbygden på slutet av �800-talet. guðjóns viktigaste källa för dessa avsnitt


86 Bragi þorgrímur Ólafsson

är dagböcker som Péturs skrivare förde. Skrivaren hette Sveinn Þórarinsson (fartillförfattarenJónSveinsson,merakändsomnonni).avdagböckernaframgårdetattPétursochKristjanasfamiljelivvarmycketbesvärligt.Péturvarlabiltillpsyketochdessutomalkoholiseradochfickflerasammanbrottbådeiyrkeslivetochprivat,ochvaroftamycketsvåratthaattgöramed.dettatognaturligtvishårtpåHannesmorKristjana,ochdenkompliceradefamiljesituationenhartveklöstocksåpåverkatHannes.guðjónredogörvälfördessaförhållandenmedbibehållenintegritet,vilketkrävsdåförstadelenavbokeninnehållersåmycketdödochsorg.Tillexempeldogidettahemfembarnavbarnsjukdomarundernågraveckorhösten�860(tjänstefol-ketsbarn inberäknade).dödenvar ständigtnärvarandepå islandunderdenna tid,vilketläsarnaavdennabokfårmycketklartförsig.

när Hannes var tolv år (�874), började han vid lärda skolan i reykjavík sompå den tiden var en liten by med endast 2 000 invånare. Till denna skola kom ihuvudsak ämbetsmannasöner från allahåll i landetochde flesta avdem fortsattesedansinastudier(mestadelsiKöpenhamn)ochblevpräster,häradshövdingarellerandraämbetsmän.Åldersfördelningenblandskolanselevervarbred,från��till20år,ochdäruppstodenfinpojkgemenskap.Tillgångenpåkällmaterialfrånlivetvidskolanärganskagod,ochguðjónkandärförgeenrättfylligbildavHannesskoltid.Skolbyggnadensomrestes�844-46står fortfarandekvar icentralareykjavíkochinhysernumeragymnasietMenntaskólinníreykjavík.Mångapojkarknöthärvän-skapsband,menävenovänskapuppstod,ochdenkundebestålänge,såattskoltidenblevensortsförsmakavpolitiskastridermellanolikaindividersenareilivet.UnderskoltidengjordesigHannesbemärktsompoetochledare,ochmångasågihonomettpolitisktledarskapsämneredandå.

efterstudiernaireykjavíkresteHannestillKöpenhamnförattläsaviduniversi-tetetdär.detvarmångaislänningarsomstuderadeiKöpenhamnpå�800-taletochderashistoriaärmycketintressant,ochplatsernaförderasförehavandenharblivitturistattraktioner förnutida landsmän. iKöpenhamn lärdemångaynglingarkännastorstadslivetpåallvar,ävenommanladestorviktvidattdeskulleskötasinastu-dierochintelåtasigförförasavstadensnöjesliv–Köpenhamnkalladesiblandför”öresundsbabylon”!UndersinstudietidpåverkadesHannesavlitteraturhistorikernochsamhällskritikerngeorgbrandessomundervisadevidKöpenhamnsuniversitet.guðjónbelyserHannes tankegångar genomatt granskadebrevhan skrev till sinmor.Honvarintealltidenigmedhonomireligiösafrågor,mendetvåhadeändåettmyckettillitsfulltförhållande.guðjónciteraroftaurdessabrevisinbok.HanhaderedanbörjatarbetameddennärHannesbarnbarnkontaktadehonomochgavhonomtillgångtillbreven,somintetidigarevaritkända.deutgörettviktigttilläggtillannatkällmaterialomHannesochgenomdemuppenbarasnyasidoravhansperson.detframgårblandannatavdemattHannesäroroligförattintevarastarkochduktignogföratthanteraalladödsfallblandnäraochkära.

Under åren i Köpenhamn avsatte Hannes även tid till sitt diktande, och gavtillsammansmednågraandrauttidskriftenVerðandi(�882)somansesutgörastart-skottetförrealismeniisländsklitteratur(hangavsedanutenberömddiktsamling).Hannesdeltogaktivtistudentpolitikenochkomhemtillisland�886redoattenga-gerasigilokalpolitiken.

KortefterhemvändandetgiftesigHannesmedragnheiðurMelsted,enungflickaav fin familj, ochderas äktenskap skulleblimycket lyckligt.Hannesblir härads-hövdingiÍsafjörður(vidvästfjordarna)ochbörjardärsinpolitiskakampmedfullkraft.enavhansförstakampanjerförsätterhonomifararentbokstavligennärhan



tillsammans med flera andra män försöker hejda en brittisk trålare som fiskar påolagligavattenioktober�899–Hannesvarnäraattdrunkna.Hanöverlevde,mennågraavkamraternaficksläppalivettill.dettaavsnittibokenäranmärkningsvärtisåmåttoattguðjónskildrarhändelsernaenbartgenomattciteramänniskorsomstodHannesnära,iställetförattskrivaihopnågondramatiskhjältehistoria.detärtydligtattguðjónsavsiktärattförmedlaenrelativtjordnärabildavHannes.guðjónförsökerheller intedöljanågot,hanberättaromhansalkoholproblemoch taruppnågrapolitiskabeslutsomvisadesigintevarasålyckade.

guðjónbelyseralltsåsåvälHannesföreträdensomhansbrister,ochgerocksåröståtdepolitiskamotståndarnassynvinkel.MenguðjónvisarsamtidigtstorrespektförHannes–denbild somframträderär aven skickligpolitikermedstarkpersonligutstrålning.

Hannespolitiskakarriärpånationellnivåbörjadeiuppförsbackeochhansförsökattblivald tillalltingetmisslyckades tvågånger.Han råkarocksåut förett stortbakslag i privatlivet när hans nioårige son dör i en sjukdom �900. detta år väljsdockHannesiniparlamentet,mentvingaslämnadetigen�902.Hanäralltsåintelikaframgångsrikidennaboksomhanframståridenofficiellahistorieskrivningen.Hannesåtervändertillalltinget�90�ochutsestillislandsministerifebruari�904.

allteftersomHannespolitiskakarriärutvecklas,fårocksåpolitikenenstörrerolliboken,avförklarligaskäl.emellertidlåterinteguðjóndenpolitiskautvecklingenta över helt i boken, utan det är den personliga sidan av Hannes som hela tidenpoängterasförläsaren.Samtidigtärförståsdenpolitiskahistorienmycketintressant.guðjónkastarnyttljusöverislandsochdanmarksmellanhavandenunderdenhärtiden.Hanlyfterframendeldanskakällorsommåstebetraktassommycketvärde-fulla,nämligendebatteridanskatidningarochdanskaregeringensmötesprotokoll.Härfårläsarennyaperspektivpådanskpolitikfråndennatidgenomengodinsynideinbördesstridersompågick.

Hannestidvidmaktenpräglasavettstortmåttdriftighet,hanvarenframstegensförespråkare.emellertidförloradehansinministerpost�908dåhanförloratenstridomettutkasttillenförbundslagstiftningmellanislandochdanmark,menåterkom-mersomminister�9�2.dådrabbashanavytterligareenprivattragedi:hanshustrudörendast42årgammal.guðjónanvändersighäravHannesdiktningförattvisapåhanskänslorisambandmeddennaochandramotgångar.detgerläsarnamöjlig-hetattfåennärmareinblickihanslivsåskådningochfördjupadförståelsefördessadikter.Hanneshämtarsigaldrigefterhustrunsbortgångochavgårsomministerefterförlustivalet�9�4.Sammaårfårhanhjärnblödning,vilketskerigen�9�7.desistaårenärHannesmerellermindreständigtsjukochhandör�922vid6�årsålder.

guðjóns bok är i viss utsträckning en ”klassisk” biografi, där huvudper-sonens liv skildras ganska ingående med hjälp av alla tillgängliga källor frånfödelse till död. guðjón lyckas bra med detta – hans kunskaper om denna tid,både vad gäller landets historia, framträdande personligheter och källmaterial,är omfattande. Han framhäver inte sig själv i berättelsen och tränger sig inte påmed funderingar kring eller analyser av ämnet, och väljer därför att låta läsarensjälv dra sina slutsatser. en sådan metod har både för- och nackdelar; berättel-sen flyter på utan störningar, men läsaren får heller inte tillgång till vetenskap-liga diskussioner eller analyser kring stoffet, annat än i blygsam omfattning.Sammanfattningsvisharändåguðjónsmålsättning–attrespektfulltgehistorienomHannesnyaperspektivmednyttkällmaterial–lyckatsmycketväl.bokentill-handahållerengodinblickiisländskasamhällsfrågorkringsekelskiftet�900ochger



ocksåläsarenenpersonligarebildavHannesänvadsomtidigarefunnits,vilketjustvarförfattarenssyfte.

Bragi Þorgrímur Ólafsson

guðjón Friðriksson: Ég elska þig stormur. Ævisaga Hannesar Hafstein. Mál og menning,reykjavík2005.

översättningfrånisländska:YlvaHellerud

CHRISTIAN GüNTHER – DIPLOMAT, SPELARE

OCH UTRIKESMINISTERdensvenskautrikespolitikenunderandravärldskrigetfortsätteravnaturligaskälattfascinera.HurkundeSverigeundgåattdrasinikriget?gjordemanunderdessför-staåronödigtmångaeftergifterförtyskarnaochpåsammasätt,eftervändpunkten�942/�94�,fördeallierade?demångafrågornaharredanbehandlatsframföralltiWilhelmCarlgrensstandardverk,”Sverigesutrikespolitik�9�9-�945”(l97�)ochialfWJohanssons”Peralbinochkriget”(�984)samtienmängdandraböckermedolikainfallsvinklarpåproblemen.

ennyckelpersonidentidenspersongalleri,sompåmångasättförblivitmärkligtanonym, är samlingsregeringens utrikesminister Christian günther. Han spelargivetvisenstorrollideovannämndavolymernaliksomt.ex.idedagboksanteck-ningarsomnågraisammanhangetinblandadegettut.Filmproducentenochförfat-tarenKenneFantskrevförmångaårsedanenromanomgünther.KristerWahlbäckharpubliceratenviktiguppsatsomhonomisamlingen”Svenskadiplomatprofilerunder�900-talet”somkomut200�.idagarnahardenhistorieintresseradejourna-listenHenrik Arnstad publiceratSpelaren Christian Güntherenvolympå500sidor,på engång enbiografi och ett styckehistoria; undertiteln är ganska anspråksfull,Sverige under andra världskriget.

detärenförbryllandeboksomarnstad,efterettdecenniumsarbete,släpptifrånsig. Å ena sidan en lättläst populärhistorisk framställning om andra världskrigetsutrikespolitik, somkanskekan fyllaett tomrumfördemsom tyckerattCarlgrensellerJohanssonsböckerfrämstärtillförspecialintresserade.idenmånbokenkanöka det allmänna historieintresset är detta givetvis av godo. Samtidigt föranlederarnstadsboksåmångainvändningaravbådeformellochinnehållsligartattkritikentillsammantagetblirganskaallvarlig.

En bok i presensFörstspråket.Författarenharskrivitbokenipresens,vilketvälskalluppfattassomettsättattgöraläsarenmeradelaktigivadsomskett.detkanmanfinnasigi,trotsattviharattgöramedhistoria.Menvadsominteärlikalättattaccepteraäratthandåochdåbegår,möjligenmedvetna,stilbrottsomärganskairriterande.Härföljernågraexempel.Ud-mannenSvengrafströmantasunderbrinnandevärldskrigtyckadetvara”kul”attåkapåtjänsteresatillberlin.dentillsynesrättasketiskeChristiangüntheräteren”braklunch”pånågonkrogiStockholm.Kretsenkringdenfinskepresidentenristorytikallas”rytiochhanskumpaner”somdevorenågotslagsJönssonliga.attdenfransktalandesovjetiskaambassadöreniStockholm,MmealexandraKollontaj,genomgåendekallasmadamK,somomhonvoreenfigur,t.ex.Kolingensmoder,ienalbertengström-teckning,kanenderaberopåokunskapellervaraavsiktligt.Mendetstörlikafullt.denfinskepolitikernPaasikivi,somaldrigannorstädesomnämnsannatänsomJ.K.Paasikivi,kallasgenomgåendeJuho.dethettehanförvisso(fastänhan



vardöpttillJohan),menbruketavförnamnetfårenattundraöverhurmyckett.ex.,arnstadverkligenharlästomFinlandsomjuspelarensåstorrolliboken.

dettakanmannämligeninteutanvidarevetaeftersombokensaknarbådefotnoterochlitteraturförteckning.Somoftanumerahänvisasläsarentill internet.därfinnsocksåenlitteraturförteckningsamtförfattarens”arbetsmaterial”.Mendetärgivetvisintebraattdetienboksomförframenheldelganskauppseendeväckandepåståen-den,maninteutanvissmödakankontrolleraomförfattarentagitdelavdengängselitteraturen.Somdetnuärfårmannöjasigmeddenamnpåkällor–aldrigsidor–somförfattarenuttryckligenomnämner.

Baserad på Sven Grafströms dagböcker”SpelarenChristiangünther”synesavtextenattdömabaserasigfrämstpåchefensförUd:spressbyrå,Svengrafströmsdagböckersompubliceradesfördrygtfemtonår sedan. grafström var en klart och sympatiskt antinazistisk tjänsteman som sågvärldenochsinchefgenomsinaspeciellaglasögon.enannanviktigkällaärgunnarHägglöfsmemoarer,somisinturbaserarsigpåhansdagböcker.ProblemetärbaraattHägglöf,somvarchefförUd:shandelsavdelning�9�9-�944,liksomhanschef,den likaledes västorienterade kabinettssekreteraren (�9�8-�945) erik boheman,av arnstad karaktäriseras som lidande av mytomani (s. 44), onekligen en ganskafatal anklagelse. en annan källa är justitieministern (�9�6-�94�) K.g.Westmansdagböckerochytterligareen,kanskeförvånandenog,nationalencyklopedin.någragånger omnämns folkhushållningsministern (�94�-�947) axel gjöres' dagböcker(sådana han använt dem i sina memoarer). Men någon direkt källforskning hararnstaduppenbarligeninteägnatsigåt.

Onödiga faktafelboken innehåller vidare en hel del faktafel som hade kunnat undvikas om fram-ställningen granskats av någon sakkunnig person. några exempel: statsminister ibondeförbundsregeringensommaren�9�6varinteK.g.Westman(hanvarutrikes-minster)utangivetvispartiledarenaxelPehrsson ibramstorp (s.�2).den finskadagstidningen Helsingin Sanomat var inte den socialdemokratiske partiledarenväinö Tanners organ utan närmast det liberala framstegspartiets; ägaren eljaserkko,tidigareutrikesministerochsändebudiStockholm,tillhördedens.k.fred-soppositionen(s.�52).Förstuppgesattdagarnaefterdetdens.k.permittenttrafikentillnorgeupphörtiaugusti�94�lämnaderumänienochbulgarienkriget(s.�72).Menrumänien lämnade intekriget förrän i september�944vilketarnstad sedanpå ett annat ställe helt korrekt noterar (s. 4�0). bulgarien anslöt sig förvisso tillantikominternpakten �94� och profiterade på detta genom att ockupera territorieri såväl grekland som Jugoslavien. Men något krig mot Sovjetunionen förde manfaktisktinte.(detärf.ö.inteomöjligtattdetvarenliknanderollendeltyskartänktesigförSverigenärmanvåren�94�försöktefåmedossisammaallians).JudarnaiUngernuppgespåettställetillnäraenmiljon(s.�9�),menpåettannattill900.000(s.4�4).enmerakorrektsiffravar troligen,enligtdenavarnstadoftaåberopadenationalencyklopedien,600.000.arnstadpåstårienfotnot(s.407)attdeallieradeinför invasioneninormandiebeslagtogdiplomaternaskrypteringsmaskiner,vilketfallerpåsinegenorimlighet.vadsomhändevarattbritternaförbjödambassadernailondonattanvändadem.

Arnstads huvudteserefterdessatyvärrintetrivialaanmärkningarkommermansåtillarnstadshuvudte-ser.dessaär,läserjagboken,ihuvudsaktre.

Christian Günther – diplomat, spelare och utrikesminister



denförstaärattgüntherunderdeförstakrigsåren,tillsammansmedhögerledarengöstabagge, var regeringensmest tyskvänliga person.Utrikesministern anklagast.o.m.iettsvårbegripligtresonemangföratthaspioneratförtyskarna.

dettainnebarinte,sägerarnstad,atthanskullehanågonsympatiförnazismen.Mendetbetyddeatthanföredrogentyskhegemoniövereuropaframförensovjetiskellerkanske,fördendelen,västallierad.günthermenadesåledesattSverigemåsteanpassasigtilldennyaeuropeiskaordningen.güntherskullet.o.m.hagåttsålångtisinaåtagandenvisavistyskadiplomater–främstdeniStockholmoftauppdykandeKarlSchnurre–atthant.o.m.talatommöjligamilitärfördragmellandebådalän-derna. Härmed menades inte en militär allians, men avtal som skulle sanktioneramöjligheter förTysklandatt transitera truppm.m.genomSverige tilldenöstfrontmanvåren�94�väntadesnartskulleöppnas.

Härigenompåstårförfattarenattgünthernästanframprovoceratdettyskaönske-måletmidsommaren�94�att få transporteradens.k.engelbrecht-divisionen, frånnorgetillFinlandöversvensktterritorium.dettaönskemål,somutlösteenallvarliginrikespolitiskkrisilandet,villegünthermedstödavgustafvtillmötesgå.Såblevdetjuockså.

Jagställermig frågande tillpåståendenaomgünthers tyskvänlighet, liksomdesvepandeanklagelsernaomantisemitisminomUd.MerasannolikärändåCarlgrenstolkningattgünther�940-�94�sågenförståendeattityd tillberlinsomdenendarimligamöjlighetenattundgåattdrasinikriget.MengüntherbordehaobserveratdemångaindikationersomfannspåattSverigeintehadenågondeliplaneringenföroperationbarbarossadvs.dettyskaanfalletpåSovjetunionensommaren�94�ochdärför,utanallvarligakonsekvenser,kundehaavslagitdettyskaönskemålet.detärsäkertmedfacitihandriktigt,menregeringengjordedåenannanbedömningsommåstesesmotbakgrundavkrigsmullretochdessutomfinskapåtryckningar.

arnstadsandrahuvudtesharattgöramedattgünthersrollidenändradepolitikenmot judarnasombörjaderedan�942ochleddesavUd:srättschefgöstaengzell.güntherbordehafåttmeraaväranfördetta,menararnstad.inteminstgälldedetde s.k.vita bussarnas expedition vårvintern �945. Här är det lättare att hålla medhonom. Författaren frågar sig om inte günthers olika ingripanden till förmån förjudarinorgeochannorstädesberoddepåatthanhadedåligtsamveteförsinhållningtillTysklanddeförstakrigsåren.Meratroligtärändåattkunskapenomdefruktans-värdajudeförföljelsernaganskasentträngdeigenomsamtattdenmilitärasituationentillätenmeramilitanthållningmotTyskland.

en tredje tes, som författaren driver med särskild energi, rör Finlands fortsätt-ningskrig�94�-�944.därhanäroförblommeratkritiskochmenarattFinlandeftervinterkrigetbordehaförtenneutralitetspolitiksomSverigeochinteändatill�944uppvisa vad arnstad kallar ”hängivenheten” till nazityskland (s. 42�). om delta-gandet ikrigetpåTysklandssida, intesomallierad,menmedkrigförandesomdetheterifolkrätten,hariFinlandförtsenomfattandedebatt.dennaharemellertidintelämnatnågrasomhelstspårihanslitteraturförteckning,vilketintehindratarnstadfrånattocksåienartikelidagensnyhetergåänlängreisinkritikmotdåvarandepresidentenryti”ochhanskumpaner”.

detärattgöradet lättförsig.Finlandssituationvarsommaren�940svåreftervinterkrigetsslut.närettformelltunionsfördragmedSverigeintekunderealiseras,letademanefterannatryggstöd.Tysklandvardåalternativet.dettakannaturligtvisdiskuteras,menarnstadvisaringensomhelstförståelseförFinlandsläge.

de ledande finska politikerna kan nog kritiseras för att det tog så lång tid att,

Mats Bergquist


Hannes Hafstein – minister i närbild 9�

medförmedlingavinteminstgünther,lämnakriget.Mendelshoppadesdeattdenfaktiska militära situationen i öster, som ända fram till sommaren �944 tedde sigfördelaktig, skullemedge enbättre fred än�940,dels fruktademan tyska repres-salier.närUngern imars�944sökte lösgörasigfrånkriget,ockuperade tyskarnaheltenkeltlandet,liksommangjortmeditaliensommaren�94�.TillsistkundedockFinlandiseptember�944,ihägnetavMannerheimsauktoritet,ingåvapenstilleståndmedSovjetunionen.

närPeralbinHansson,eftersamlingsregeringensavgång,sommaren�945bil-dadeennysocialdemokratiskministär,villehangärnabehålladenformelltopoli-tiskegünther.Såblevdetinte.Hanficktillbringasinasistayrkesårsomsändebudirom,sedandanmark,intressantnog,avvisatenförfråganomattsändahonomtillKöpenhamn. efter pensioneringen blev günther ordförande i billighetsvaruhusetePa:sstyrelseochtillbringadesomalltidmyckentidvidbridgebordetochpåtrav-bananSolvalla.Hansbarnbarnuppfattar,enligtarnstad,hanslivsomförfelat.Hanbordeha förblivit författare somhanursprungligenvar, och inte fungera somen,kanskenumeradockmestbortglömd,syndabockförsvenskkrigstidapolitik.

Henrikarnstadsbokhar alltförmånga, delvis besvärande, brister för att ge enbalanseradbildavChristiangünther.dennevaruppenbarligenförtjustispel,menknappastinomutrikespolitiken.därärhannogförtjäntavettbättrebetygänarnstadvillgehonom.

Mats Bergquist

Henrikarnstad. Spelaren Christian Günther. Sverige under andra världskriget. Wahlström&Widstrand,Stockholm2006.

VAKKER INTRODUKSJON TIL JON FOSSES DRAMATIKKLeif Zerns bokomJonFossesdramatikkervirkeliggod.denernydelig skrevet,velinformertogkunnskapsrikogmedensterkfølelsefordetspesiellevedFossesdramatikk.ZernsieromFosseathansdramautstrålerensæregenstillhet,forikkeåsiømhet.

leif Zern er teaterkritiker i Dagens Nyheter. Han plasserer Fosse i forhold tiluliketeatertradisjonerfrabeckettogPintertilStrindbergogibsen,samtidigsomhanpekerpåhvoraleneFossestårieuropeiskdrama.Zernsieromsegselvathanikkeernoenforsker,menhanharsannsynligvisrettihvormyesomforblirusagtomFossesdramanårmanplassererhaminnenenteatertradisjon,uansetthvilkenmanvelger.”Kanskemåstemaniblandtaledigtfrånteaternfõrattförståhonom”(2006:��)sierZern.Jegtardettilinntektfordetsynatlitteraturvitenskapenharnoeviktigåbidramednårdetgjelder forskningenrundtFossesdrama.FaktiskerFosseenutpregetlitterærdramatikerpå trossavsinordknapphet.ZernpekermedgodgrunnpådetklisjéaktigeveddekarakteristikkeneavFossesverksomfokusererpåfraværetavkommunikasjonihansdramatiskearbeider.Fosseharingentingåskjule,sierhan.det ligger ingentingbakogunderspråket.livet ietFosse-dramaforklares ikke ipsykologisketermer.Pauseneerikkeviktigereennspråket.ogspråketerikkebæreravetbudskapellereneksplisittmening.HansadvarselmotåsetteoppFossesomomdetfantesenunderliggendepsykologiskellersosialhistorieistykkene,erheltpåsinplass:”omFossevänderutochinpåpsykologinsrepertoaravdiagnoserochsignalement,skyndarsigregissörernaattvändadenengångtill,fastnutillbakatilldetdetrorsigsakna”(Zern2006:��2).detteerenfaresomoppsettingenavstyk-keneutsettersegfor.

Christian Günther – diplomat, spelare och utrikesminister



HvorforsajegatFossesdramaererutpregetlitterære?Jo,fordilitteraturvitenska-penarbeidermyemedhva skjønnlitterært språkkan si som ikkeeruttrykk for eneksplisittmening.detdeordknappedramaenesiersomikkeerbudskapsorientertoghellerikkeeruttryktidramatiskhandlingelleripersonenespsykologi,erdetlittera-turvitenskapenbestkanundersøke.Zernerinnepåhvorvanskeligdeteråforholdesegtildramasomisålitengradharhandling.Kanskjeerdettevanskeligforteatret,menlitteraturvitenskapenervanttilåforholdesegtilsliketekster.Fossesteksterharpoetisketrekk.Språketerhandlende;detuttrykkerfølelserogtilstander.Zernsieratdramatekstenefokusererpåeksistensielle,filosofiskeogreligiøsetema.Ja,detgjørde,menutenåbliidédramatikk.Tildeterteksteneforkonkreteogforbundettilether.StedetkanriktignokofteværesterktsymbolladetsomnårhandlingeniDraum om hausten foregårpåenkirkegård.ellerstedetkanværeheltkonturløstogabstraktsomiSkuggar somerFossesforeløpigsistestykke.likevelertekstenbundettilnoenkonkreteskikkelser,selvomikkedisseerutbyggetsomrealistiskekarakterer,ogtilforholdetmellomdemog tilstandendeer ipåetspesielt tidspunkt.Tidspunkteterriktignokaldrietenkeltnå,mennåtidenerheletidenbådefortidogfremtid.denerbådekausaltforbundettilnoeforutgåendeogalltidiferdmedåblinoeannet.deterbetegnendeforFosseogsværttreffendesagtnårZernkarakterisererFossesomenaugustinianer.augustinvarfilosofensomvarbåderetorikerogtroende,bådetids-filosofogtegnteoretiker.Foraugustinvardetetproblematverbalspråket,medsintegnkarakter,ikkekunnegjenginoeidentiskbildeavdetguddommelige.Hvaskalendramatisktekst,somfremstillerlivetsomeksistensogtro,dagjøre?Jo,denkanbrukespråkettilåsitilteatretatteatretmåbrukesineikke-verbaleteatralevirkemidlertilåuttrykkeidentitetenmeddetguddommeligesomverbalspråketikkekanuttrykke.ZernerinnepådettenårhansieratforFossesdramaerdetetfeilgrepåhoppeoverdesceneanvisningenesomfinnesiverbalteksten:”Fossesentréerochsortierärmeränscenanvisningar,deärnoternaihansmusik,tempobeteckningarna,frasernasrytm,osv.” det oppsettingen av Fosse på scenen må gjøre, er å oppfylle verbaltekstensimplisitte sceneanvisninger. Men for å forstå disse må teatret kanskje ta litteratur-forskerne til nåde igjen? etter at teatret så eklatant tok farvel med verbaltekstensdominansioppfatningenavhvaenforestillingskullevære,erdetmedFossekanskjepåtideatforståelsenavtekstsomlitteraturvitenskapenrepresenterer,igjenkommertilanvendelse?detlitteraturforskernekangjøreeråvisetilbetydningenavdeteatralevirkemidlenemedbeleggi teksten.KanskjevillevirkemidlenedabliandreenndesometterhvertharbefestetseginorgeimåtenåsetteoppogåspilleFossepå?

ZernsieratviiFossesdramatiskeforfatterskapfinnerenklarvendingmotdethankallerentroutenteologi.HertrefferZernspikerenpåhodet.HansnakkeromFosseskatolskefenomenologi.Menfordihanikkeerforsker,menskriverutfraegneinn-trykk–somriktignokbaserersegpåstorkompetanse–nøyerhansegmedånevnedette.HertrengervigrundigeanalyseravhvabådetroogfenomenologieriFossesdrama.Temaenespillerenhovedrolle ibokenTendensar i moderne norsk drama-tikksomJorunnHareideogundertegnederedigertei2004.detåsepåFossesomfenomenologernemligslett ikkeenkelt.ForsomZernselvsier,hosFossefinnervietuavbruttvekselspillmellomnærværogfravær,ogfenomenologiensettesheletidenikontrasttilensentraleuropeiskfraværstenkning.detgjørdetogsåvanskeligåbehandleettemasomtro.nårZernsnakkeromatdetfinnesenspråkløsdimensjonavmirakelognådeiFosseseneredrama,erjegfullstendigenigidette.denstorevanskelighetenbestårimidlertidiåfinneetvitenskapeligspråkfordette.

nårZernharkunnetsisåmyefullstendigtreffendeomFossesdramatikk,somhan

Drude von der Fehr


Hannes Hafstein – minister i närbild 9�

hargjortutenåværeforsker,menerjegatdethengersammenmedetannettypisktrekkvedFossesdrama:deeriekstremgradrettetmotdetåhaenvirkningpåetpublikum.Zernerenmegetkompetentmottager.Menjegtroratdramaeneegentligerberegnetpåetpublikumutenenslikkompetanse.deerekstremtorientertmotetpublikumsomikkeharspesialkompetanse.vikunnesiatdramatekstenevardidak-tiske,menutenåhaetbudskap.KanskjeerdetpådettenivåetviførstogfremstkansnakkeomendramatiskhandlinghosFosse?Menforatdenneintensjoneniteksteneskalblirealisert,måstykkenesettesopppåenmåtesomgjørdettemulig.

vibørikkebedømmeFossesomdramatikerutfraoppsettingeneavhansdramasomviharsettherilandet.Fossesdramaerbegyntåkjedeoss.vigårpåFossefore-stillinger,menkommerskuffetut.detteskjersamtidigmedathansdramavekkerstorbegeistringiutlandet.SkalviinorgeblideenestesomikkeskjønnerFosseogikkekanspilleham?

Zernsbokgjørdethelt tydeligatvivedåunnlateågjøreen forskningsmessiginnsatsnårdetgjelderFossesdramatikk,girslipppåden”perlen”somliggerrettforannesenvår,ogdetvilleværepinlig–ogkanskjetypisknorsk.

Drude von der Fehr

leifZern.Det lysande mörkret.Jon Fosses dramatik. norstedts,Stockholm2006.

MONUMENT ÖVER STÖRTAT HELGONett storverk på alla sätt – inte bara i fråga om volym, nära sjuhundra sidor, utanfrämstgenomattvarafaktarikt,präglataverfarenhet,grundlighet,nyfikenhetochinlevelse – är Per I Gedins biografi över Werner von Heidenstam. det har denakademiska avhandlingens noggranna pregnans men är befriat från det som mednödvändighetpräglardeflestaavhandlingar,nämligendenattintevaraskrivenfördensomläsertextenuteslutandeavintressefördetdenberättar,utanfördemsomskasättabetygpåden.

För egen del ska jag inte dölja att jag länge betraktat Heidenstam som död ialla avseenden, en närmast tragisk relikt från en gången tid. Hans kvinnosyn ärinte längre reaktionär utan närmast komisk, hans ålderdom med dess dragning åtnazismsynssnararetragiskänupprörande.detärdenegativaföreställningarnasomdominerarvåratankaromHeidenstamidenmånhanöverhuvudtagetägnasnågontanke.ochsåkommerdennegedinochställerdetmestapåhuvudet.Hanskildrarenosäkermänniskasomtackvaregodayttreomständigheterharrådattvaraosäkerpåettextravagantsätt,någotsomandrasällankan.Hankommerdärförattbäramedsigsinosäkerhetlivetut–hanssamtidigakontaktsökandemotandrasomStrindbergochrädslanförnärhetärettexempelpådetta,ochhansstolthetharsåbräckliggrundatt han isolerar sig snarare än isoleras. detta lyckas gedin skildra med förståelseochtillgivenhet.ochjustdettahjälperläsarenattförstådesistaåreniHeidenstamsliv. det var inte bara hans demens som ledde honom på villospår utan också atthanspersonlighetstyp–högbegåvadmenigrundenosäker–gjordehonomtillettlättoffer fördepersoner somomgavhonom,smickrare, svagareänHeidenstam iallaavseenden,såvälifrågaombegåvningsomandraresurser.Hanblevheltenkeltsjanghajadavettgängentreprenörer–ordethäranväntidenpejorativastrindbergskabemärkelsen,inteidagensromantiserande.

Heidenstamstragikblirtydligiboken.Hansmångasvek,inteminstmotkvinnor,

Vakker introduksjon til Jon Fosses dramatikk



hansavund,hansolyckaöverattvarkenförståellerkunnaaccepteraattalltharsintid,dvsattinseatthanlyckadespubliceraverksomvannuppskattningocksådärförattdehadeturenattkommautirätttid,menattdenrättatidenärkort.Framgångenspris är sombekant förden lyckosamme inte sällanoförmågaattglädjasöverdenvunnaframgången.Sorgenöverframgångensuteblivnafortsättningkommeriregelattdominera.

gedin redogör förHeidenstams relation till arbetarrörelsenochpekarmedvissironi på det märkliga att Heidenstam snart förpassades in i reaktionärernas skara,medanStrindbergblevalltmerhylladavarbetarrörelsensfolk, trotsattdensenareknappast kan ses som genuint folklig om man närläser honom. Men det fannsgruppersombättreförstodochjagerinrarmigvadenavnykterhetsrörelsensstorateoretiker,JalmarFuruskog,rektoriFilipstad,socialdemokratdessutom,skriveromHeidenstamochhansdiktUndret.denkankallasreligiös,menarhan,menfrämstpräglas den av en naturvetenskaplig åskådning som grundar sig på den modernautvecklingsläran. Furuskog hävdar att före år �859, det år då darwin publicerar”arternasuppkomst”,hadediktenUndretintekunnatskrivas.

Heidenstams relation till Fröding får en grundlig belysning. dels fanns där ettömsesidigt beroende, dels en avundsjuka inför den andres framgångar. SamtidigtsomHeidenstamibrevtillstyrkerattenmorgondrömpubliceras,fegarhanutnärdiktenföranlederåtalmotFröding.ochhandrarsiginteföratt iett tillfällighets-poemgöranarravFrödingssexuellanöd.

en komisk detalj: Heidenstam, ”nationalskalden”, avskydde flaggstänger. Hantillochmedköpteetttorpvarsflaggstångsyntesfrånövralidförattkunnatabortflaggstången. en flaggstång på övralid skulle dra ner stället och göra det till en”egna-hem-stuga”,menadehan.

JagantarattjaginteärensamomattvaraheltokunnigomdetdramasomföljdeefterHeidenstamsdöd�94�ochsominnefattadehäftigaochbittrastriderimångaår,anfördaav”entreprenörsgängets”överlevareochderasförtrogna,ochsomihöggraddrabbadeHeidenstamsnäraväninnaKatebang,enpersonsomengångtvingatsbortfrånövralidavdetnazianstucknaföljesomockuperatdendementeskalden.gedinskapar idettaavsnittendramatiskkulmensominteäralldelesvanlig ibiografieröverpersonersomblivitmycketgamla–derasdramerbrukar ju liggalångtbakitidenochinteefterderasdöd.

Bengt Göransson

Peri.gedin.Werner von Heidenstam – ett liv.albertbonniersFörlag,Stockholm2006.

äR SVENSKEN MäNNISKA? EN ANNORLUNDA IDÉBOKärsvenskenmänniska?, frågarHenrik BerggrenochLars Trägårdh ienuppford-randeochinspirerandeboksomskärhistoriskasnittochtecknarlinjeriniframtiden.derassvarärja.ochdärtill:ja,enmycketmodernmänniskasomförenarviljatilloberoendeochönskanomgemenskap.

bådeHenrikberggrenochlarsTrägårdhärhistoriker.Mendetharsäkertpåver-katbokensutformningattingenavdemärakademikeritraditionellkarriär.berggrenharvarit kulturchefpådagensnyheterochärnu ledarskribentdär,TrägårdhharmångaårverkatiUSaochärnuknutentillerstaSköndalhögskola.

devillmedsinbok lyfta framdetspeciellasvenskasocialakontraktet,hurdet

Bengt Göransson



växtframsomenproduktavenfruktbarspänningmellanliberalismensbetoningavindividuellfrihetochsocialismensjämlikhet.

den hårda kärnan, välfärdsstaten, utmärks av ”statsindividualism”, den mjukagemenskapsdelenpräglasav”densvenskakärleken”.dessainteheltsjälvklaraochtydligabegreppkanmanvaskaframurframställningensomtidvisflödarvälrikligt.ientusiasmenochrikedomenpåassociationerskymmeriblandupprepningarnaochbristenpåpreciseringarsiktenförläsaren.

Medanderas”svenskateoriomkärleken”,omattkärlekkanlevabaraomingenpart är underordnad, inte får en framträdande roll utgör statsindividualismen enbärandetankeiboken.dennatermstår,somjagharuppfattatdet,försvenskarnasdubblakänslaföroberoendeochförgemenskap,någotsomharrötteridensjälvstän-digabondeklassenochdessförhållandetillkungaväldet.

Författarnaframhäverhistorikernerikgustafgeijer,svenskhetenspolitiskefilo-sofsomdekallarhonom,sombyggdesitt tänkandepådenfriebonden/vikingeniförbundmedstatsmaktenföreträddavkungen.Tillsammanshölldetillbakaadels-makten.Mendetärinteiförstahanddenprincipiellasynenpåindividenkontrastats-maktensomförfattarnalyfterfram.Mycketavderasskildringhandlaromrelationenindivid-familj-stat.

naturligtnogkoncentrerardesigpånytänkarna,frångeijeröverCarlJonaslovealmqvistochellenKeytillalvaMyrdalochevaMoberg.geijeransågvisserligenattmanochkvinnaiprincipskullevarajämbördigaochharösträttmenattkvinnanmedtankepåbarnenfickståtillbaka.FöralmqvistochKeystodkvinnansfrigörelseochindividenssjälvständigheticentrum.Familjochäktenskapblevsekundära.

FörstalvaMyrdalfördepåallvarinstatensfrigöranderoll.Medraderavstatligaingreppochhjälpåtgärdervillehongörakvinnanreelltjämlik.Honfickigångrefor-merpå�0-och40-talenmenförloradestridenomstatensrollmotsocialministerngustav Möller. lyckligtvis måste man säga. För medan Myrdal ville styra mednaturabidragochbehovsprövning,hävdadeMöllerprincipenattallaskullefåsammasocialarättigheter.Hanhadesomproletärbarnsettnogavstatenskontrollmaktöverindividen.därförbarnbidragochfolkpension,likaföralla.

MenalvaMyrdalgickintehelavägen.Honstodfastvid”kvinnanstvåroller”,barnuppfostrankrävdeenpausiarbetslivet.

detta synsätt vältes omkull på 60-talet. Författarna framhäver med all rätt evaMobergsavgöranderoll,liksomdentvärpolitiskagrupp222(betydligtviktigareängrupp8),medvisionenomjämställdhet:likaansvarförbarnen,sextimmarsdagochdaghemföralla.resultatenkomsnabbt.Mänochkvinnorskullebehandlas lika i(sär)beskattningochstudiestöd.Menföräldraförsäkringen,somutgickfrånfamiljen,inteindividen,blevettmärkligtbakslag,betonarförfattarna.

ävenmedensådanavvikelselyckasförfattarnagörasintestrovärdig:intebarafolkhemmet som det byggdes upp från trettiotalet utan också familjepolitiken harstärkt statsindividualismen.Statenhar i stort sett neutralt spritt trygghet,medbor-garnaharkunnatutvecklasinsjälvständighet–ochdettainomramenförenfolkliggemenskap.dettasynsättkantesigalltföridylliskt.Harintestatenenalltfördetalje-radkontrollövermänniskorsliv?Jo,menadegrupperbådetillhögerochtillvänsterunder80-taloch90-talsomlanseradecivilsamhälle,självförvaltningochegenmakt.

revolternafrånhögerochvänstermisslyckades.devarförkollektivistiskaochlämnadeförliteutrymmeförindividen.Statsindividualismensstyrkaattförenastat,samhälleochnationgickinteattbetvinga.därtillkandenlättkombinerasmedmark-nadsekonomin–därramarnaärfastlagdamenindividernafria.

är svensken människa? En annorlunda idébok



det intressanta greppet som Henrik berggren och lars Trägårdh tar är att lyftaframindividualismenidensvenskamentaliteten.visvenskarärintesåunderdånigamotstatsmaktensomdetoftasägs.viaccepterarstatensmakt–menbaraomdenintegriperinförmycketivårprivatasfär.individochstatharingåttettsocialtkontrakt.

det svenska systemet har, menar de och använder sociologen Tönnies termer,lyckatsupprätthållaenstabilblandningavsammanhållningeni”gemeinschaft”ochatomiseringenidetmoderna”gesellschaft”.Meddengrundanalysenställersigdebådaförfattarnamycketpositivatillfolkhemmetochvälfärdsstaten.deärinteokri-tiskamenoptimistiskaomattdagenssystemkanfortleva.

Härtenderardeattselitevälmycketirosenrött.Menåandrasidanskönjsingastarkakraftersomidaghotarsystemetsgrundvalar.desomattackeratdegenerellatrygghetssystemen,främstmoderaterna,hartystnat.detyckshaanslutitsigtill”stats-individualismen”.Trotsdettafinnsdethotvidhorisontensomjagmenarärstörreänvadförfattarnaanser.detenaär individensallt störreegenintresseochalltmindreengagemangidegemensammafrågorna.Politikensprofessionaliseringbidrar.

Underligt nog tar berggren och Trägårdh inte upp den viktiga diskussion omden”deliberativa”ochdeltagandedemokratinsomfördesibengtgöranssonsstorademokratiutredning.desstankarbegravdestypisktnogsnabbt–depassadevarkenin i statssocialismens modell eller i den egenintresserade individualismens. detandrahotet berör de, omän alltför flyktigt. individerna har visserligen fått störreautonomimedhjälpavstaten–menderasvanmaktgentemotstatenblirbarastörre.var och en som följt de senaste årens tävling mellan socialdemokraterna och deborgerliga (främst folkpartiet) om vem som hittat på flest lagar som inkräktar påindividensfri-ochrättigheterinserdetta.

visserligentalarförfattarna,liteöverrumplande,omSverigesom”ettslagsparla-mentariskdiktatur”därdetsaknasmotkraftermotstatenochenstarkrättighetslag-stiftning.Såärdetonekligen.Menderesonerarintevidareomvadsomskullebehövatillkommaförattdet”statsindividuella”systemetskullefåbättrebalanstillförmånförindividen.iderasdigralitteraturlistaupptasbetecknandenogbaraendarapportfrånSnS:sdemokratiråd,somunderlängretiddrivitfråganombättremaktbalans.

ingen tvekan:är svenskenmänniska?ärenannorlunda tänktoch stimulerandeidébok.enboksomiblandväckerinvändningarmensommycketoftarekännssomenögonöppnareförsärdragidensvenskamentaliteten.

Olof Kleberg

HenrikberggrenochlarsTrägårdh. är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. norstedts,Stockholm2006

Olof Kleberg

OLOF PALME OCH VERKLIGHETENgenomMonaSahlinharsvensksocialdemokratifåttsinförstakvinnligapartiledare.det tognästan��8år förSveriges störstaochmäktigastepolitiskaparti att få enkvinna placerad på ordförandeposten. Centerpartiet bröt isen först bland svenskapartier�985/86,dåKarinSöderutsågstillpartiledare.SedanföljdevänsterpartietefternärgudrunSchymanblevpartiledareefterlarsWerner.FolkpartietvaldeefterenhårdpersonstridMarialeissnertillpartiordförandeispåreneftervalnederlagethösten�994.HennestvåmotkandidatervarfdfinansministernanneWibbleochfdsjukvårdsministernboKönberg.Miljöpartietharavtraditionettspråkröravvarderakönet.CenterpartiethadetvåmanligapartiledareefterKarinSödersavgångibörjan


Hannes Hafstein – minister i närbild 97 Olof Palme och verkligheten

av�987.200�valdessåännuenkvinna,Maudolofsson,tillpartiledare.norgevar förstmedenkvinnasomledare förett socialdemokratisktparti.gro

Harlembrundtlandövertogbådeordförandeskapetiarbeiderpartietochstatsminis-terpostenibörjanav�980-talet.Honvarlängedominantenintebarainorskutanäveninomnordiskpolitik.ChefskapetförWHoigenèveblevsedanhennesuppgift.dedanskasocialdemokraternavaldeförettparårsedanHelleThorning-SchmidttillnypartiledareefterMogenslykketoft.Finlandssocialdemokraterharännuintehaftenkvinnasompartiledare.SocialdemokratenTarjaHalonenärdäremotinnepåsinaandraämbetsperiodsomlandetspresident.

närolofPalmevaldestillpartiledare�969varhaninteoomstriddinomsittparti.SåärdetocksåmedMonaSahlin.ändåvaldesdetvåenhälligttillpartiledare.SådanärtraditioneninomSverigesstatsbärandeparti.

TioåreftermordetpåolofPalmekomdetutenradböckeromhanspolitiskagärning. drygt 20 år efteråt har bokutgivningen om olof Palme glesnat. nu haremellertidenledarskribentpåSvenskadagbladet–Claes Arvidsson – kommitmedenutförligochgentemotolofPalmeförhållandeviskritiskbetraktelse.denhartitelnOlof Palme. Med verkligheten som fiende. bokenärmycketomfattande,mentrotsattClaesarvidssonskrivitbortemot600sidorframstårintesyftetmedbokensomglas-klart–ivarjefallinteförmig.etthabiltförsökattgeenhelhetsbildavmänniskanochpolitikernolofPalmeärdetdocksomClaesarvidssongenomför.

litteraturen om olof Palme är annars inte särskilt omfattande. bertil östergrenskrevredan�984denuppmärksammadebokenVem är Olof Palme?radiojournalistenbjörnelmbrantkommedenambitiösbiografitreårefterPalmesdöd.denhetterättoch slätt Palme. Journalisten Christer isaksson gav �996 ut Palme privat. Palmesefterträdaresomstatsministerochpartiordförande,ingvarCarlsson,harkallatenavsinamemoarböckerförUr skuggan av Olof Palme (1999). regeringskollegan,seder-meratalmannenThageg.PetersongavutOlof Palme som jag minns honom(2002).

detfannsettdragavpersonkultruntolofPalme,påpekararvidssonisinbok.Palmevarenblixtrandeintelligentpolitiker.Hantrivdesirampljuset.Hansrösthör-despådeninternationellascenendelsgenomsinaslagkraftigaformuleringar,delsikraftavsitthetaengagemangförtredjevärldensländer.Maktenkomtidigthonomtill del.Först somstatsministerTageerlanderspersonliga sekreteraremedbörjan�95�.inidensocialdemokratiskaregeringenkomolofPalme�96�somkonsultativtstatsråd.Tvenneministerpostertillhannhanbeklädainnandetblevdagsatttaöverrodretpådensocialdemokratiskaregeringsskutanioktober�969.

revolutionärreformistärettepitetsomförfattarengärnavillåsättaolofPalme.i boken hävdas också att Palme är en visionär realpolitiker, ideologisk och väst-orienterad.FöregendelbrukadeolofPalmebetonaatthanvaren”vanligkille”.inomsocialdemokratinvarhan en främmande fågelmed sinborgerligabakgrundochuppväxtenpåöfreöstermalm.Familjenhadebarnjungfruochsommarställe iSörmland(Ånga)ochengårdilettland(Skangal).KavalleristochreservofficerblevolofPalme.UtbildningenpåStockholmsuniversitetrannhansnabbtigenommedenjur.kand.-examensomutbildningsmässigslutpunkt.

enfrågasominteärheltlättförClaesarvidssonattbesvaraäromolofPalmevarensamarbetspolitikerelleromhanhadekonfrontationensomlivsluft.Samarbetadeöver blockgränsen gjorde han bevisligen. därom vittnar uppgörelserna om denekonomiskapolitiken�974medfolkpartiet(Hagai)ochåreteftermedsåvälcen-ternsomfolkpartiet(Hagaii).närdegentemoteuropanegativatongångarnainomsocialdemokratintogöverimars�97�idavignon-rapportensochWerner-planens


98 Bragi þorgrímur ÓlafssonClaes Wiklund

efterföljd nödgades olof Palme konstatera att hur gärna han än ville att Sverigeskullegåmedieg,såhadehaninteettsamlatpartibakomsig.Hanfickdraidenintegrationspolitiska nödbromsen efter att under en medialt mycket uppmärksam-madeuropaturnéåret innan,snarasthagett intryckavattSverigevarpåvägmotmedlemskap idendåvarandesexstatsmarknaden.Menhurdeneutralitetsförbehållsomhadekrävts förett svensktmedlemskappå�970-talet skullehasettutärdetvälegentligeningensomvet.atthållaihopdetsocialdemokratiskapartietharalltidvarit–ochförblir–dessledaresviktigasteuppgift.

olofPalmevillekanskehelstsamarbetapolitisktmedfolkpartiet.HantalademedfolkpartiledarengunnarHelénomkoalitionöverblockgränsenmellanfpochs.FördennyssavgångnegöranPerssonvardetnogsamarbetetmedcentern�995till�998somhanuppskattademest.

Tre frågor som olof Palme särskilt lyfte fram var, påpekar Claes arvidsson,förskolan,jämställdhetenochdensocialautjämningen.arvidssonberömmerocksåPalmesformuleringomjämlikhetensomär–inteetttillstånd–utanenfärdriktningförpolitiken.löntagarfondernablevett inrikespolitisktgissel förolofPalmeochhansfinansministerKjell-olofFeldt.Fondernautgjordeendramatiskutmaningfördenborgerligaoppositionen.denkundeolofPalmesäkerthavaritutan.denmäk-tiga medborgarmanifestationen �98� blev säkert en skakande upplevelse både förhonomochförenmaktvansocialdemokrati.

detförekomobehagligahatkampanjerriktademotolofPalme.Hanvarinblan-dadipolitiskaaffärersomiefterhandhörhemmaismåtingsavdelningen.närhanpåreservofficersmanérutropade”Jagtarbefälet”ochbrötigenomengotländskmilitär-kolonnföratthinnamedfärjanvidFårösundfickhanskritikervattenpåsinkvarn.långtallvarligarevarförståsdens.k.Harvard-affärendåolofPalmeanklagadesföratthaundfåttpersonligafördelariformavettstipendiumtillenavsinasönerefteratthahållitenföreläsningpådetberömdauniversitetet.

SombeslutsfattarevarolofPalmevindsnabb.detkanävenjagintygaefteratthasetthonompånärahållinomdetnordiskasamarbetet.allaproblemskulleupppåbordet.Manfickinteblandaihopolikapolitiskabeslututandeskullefattasvartochettförsig.Förstbordemanlösadenviktigastefråganochdärefterdennästviktigas-te.Turordningenavgjordesavsakfrågornaspolitiskavikt.Palmehadeextremtlättatttatillsiginformation.Pånågraminuterkundekantillgodogörasigenfemsidigpromemoria.Hanupptäcktegenastsvagheternaietttjänstemannaunderlag.

Hans specielle medhjälpare när det var bråttom i politiken var statsrådet Carllidbom som kunde tillhandahålla snabbt ihopkomna lagförslag. dessa gav upp-hov till begreppet lidbommeri. det svenska kommittéväsendet Statens offentligaUtredningar–SoU– hängde inte riktigtmed isvängarnanärPalmeochlidbomfickuppfarten.

olof Palmevarbesatt avThorbjörnFälldin,hävdarClaesarvidsson.att cen-terledaren i spetsen för en borgerlig trepartiopposition kunnat besegrade honom ivalet�976blevförolofPalmeenskamochnesa.Förförstagångenpå40årfickSverigeenstatsministersomintevarsocialdemokrat.änvärreblevdetnärsocial-demokraternamisslyckadesmedattåtertamakteni�979årsval.Palme”hämnades”på Thorbjörn Fälldin med storstrejk och misstroendeförklaring �980. Men redanåreteftergjordesocialdemokraternauppmedcenternochfolkpartietomskatterna.dens.k.underbaranatten�98�leddetillregeringskrisochbildandetavenborgerligtvåpartiregering.

�982 lyckadesdet för socialdemokraternaattåterta regeringsmakten.dåkunde



ikringböckerochmänniskormedverkaridettanummer:bergquist,Mats,docent,fdambassadör,StockholmvonderFehr,drude,professor,oslogöransson,bengt,fdstatsråd,StockholmKleberg,olof,fdchefredaktör,Stockholmólafsson,bragi,Ma,bibliotekarie,reykjavíkWiklund,Claes,nT:shuvudredaktör,gnesta

olof Palme bilda sin första regeringen på egen hand. Under sin första regerings-periodhadehanfåttärvastatsrådutnämndaavTageerlander.�982återkomolofPalmesomregeringschefmed��nyaochniogamlastatsråd.eftervalvinsten�985byttehanuttvåstatsrådochsatteintrenya.Ytterligarefyraregeringsmedlemmarfickbytaarbetsuppgifter.

Hösten �985 blev tung för olof Palme valvinsten till trots. det rådde upprors-stämningpåvissahåll inompartiet.Harvard-affärenplågadehonom.Tankarnapåenhöginternationellposttordeintehavaritfrämmandeförhonom.detrördesigavalltattdömaomchefskapetförFn:sflyktingkommissariat.Sverigelanseradeoffi-ciellt försvarsministerandersThunborgmedannorge förde fram toppdiplomatenTomvraalsen.MenegentligenvardensvenskahuvudkandidatenolofPalmesjälv.brottetmotdennordiskasamförståndsetikennärdetgälldenomineringartillhögainternationellapostervarklartochtydligt.ChefförUnHCrblevsedermeravarkenensvenskellerennorrman.

ClaesarvidssonsbokgerenbredsammanfattningavolofPalmestidsompoliti-ker.denfyllerförvissointeutallaluckorivårtvetande.Pååtskilligapunkterfinnerjagarvidssonsslutsatserdiskutabla.inågrafallärderentmissvisande.

detbristertyvärrendelidenakribisomskallsäkerställaattmanfinnerframtillunderlagetdvs.källornatillettresonemang.endelnoterärfelnumrerade.värreärdockattförfattarenrättsåoftaanvändersigavformuleringen”Personliginforma-tion till författaren”.Sådanakällhänvisningarsaknarall trovärdighet.debordehastrukitsbortienändåomfångsrikförteckningövernotersomuppgårtill772num-mer.

Claes Wiklund

Claesarvidsson. Olof Palme. Med verkligheten som fiende. Timbro,Stockholm2006

Olof Palme och verkligheten


�00 Bragi þorgrímur Ólafsson

SAMMANFATTNINGdetförstanumretinordiskTidskrifts��0:eårgånghar Norden och globaliseringensom tema. letterstedtska föreningen anordnade ett medlemsseminarium om dettahögaktuellaämnepånordiskafolkhögskolaniKungälvden20–22.�0.2006.

Huvudstyrelsens ordförande Karin Söder pekade i sitt öppningsanförande påglobaliseringenshistoriskarötterochpåattföreningensgrundare,Jacobletterstedt,restetillSydafrika�820förattsökasigenutkomst.nordiskainvesteringsbankensfdverkställandedirektörJónSigurðssonförelästeomglobaliseringensekonomiskaaspekter fördenordiska ländernasvidkommande.ProfessorbengtSundeliusana-lyserade den samhälleliga säkerheten för det globalt invävda norden. Professorlars-Åkeengblombeskrevdenglobalamedieutvecklingeniettnordisktperspektiv.generaldirektör Per Thullberg höll föredrag om norden och globaliseringen påutbildningsområdet.Fd riksdagsledamotenPärgranstedtuppehöll sigvidmatför-sörjningenienglobaliseradvärld.

KonstskribentenJacquelineStareharsammanträffatmedkonstnärenPeterdahlsomgåttfrånattvaraökändtillattblienikonikonstvärlden.Fdnorden-direktörenÅkelandqvistharintervjuattidigarestatsministernThorbjörnFälldinomsamarbe-tetinordenocheU.

ordföranden i nordiska rådets svenska delegation, riksdagsledamoten Sinikkabohlin,tarunderrubrikenFör egen räkninguppsåvälglobaliseringensomdekvar-varandenordiskagränshindren.Ministerandersljunggrenviddensvenskaambas-sadeniHelsingforsskriverisinåterkommandekrönikaomnordisksäkerhetspolitikförrochnu.

letterstedtska föreningens nordiska förtjänstmedalj för 2006 överlämnades tillfd alltingsledamoten Haraldur ólafsson vid en ceremoni den � september 2006 inärvaroavalltingetsvicepresidentrannveigguðmundsdóttirochhuvudstyrelsensordförandeKarinSöder.

vinjetten Bokessä är ny i tidskriften. i den kommer längre bokrecensioner attpubliceras.Knuteinarerikseninledermedattrecenseraettomfattandebokverkomnorskpolarhistoria.

Kring böcker och människor omfattar sex bokanmälningar. bragi Þorgrímurólafsson skriver om gudjón Fridrikssons bok om den kände isländske politikernHannesHafstein.FddiplomatenMatsbergquistharskrivitenkritiskrecensionomHenrikarnstadsbokomChristiangünther,somvarsvenskutrikesministerunderandravärldskriget.ProfessordrudevonderFehrgranskarleifZernsskriftomdennorskedramatikernJonFosse.

Fd statsrådet bengt göransson betecknar i sin anmälan Per i. gedins biografiomWernervonHeidenstamsomett storverk.redaktörolofKleberghar lästochkommenteratenannorlundaochstimulerandeidébokavHenrikberggrenochlarsTrägårdh.avslutningsvissammanfattarnT:shuvudredaktörsinaintryckavjourna-listenClaesarvidssonsbokomolofPalme.

C W-d

Sammanfattning


Hannes Hafstein – minister i närbild �0�

TIIVISTELMä nordisk Tidskriftin ��0. vuosikerran ensimmäisen numeron teemana on Pohjola ja globalisaatio. letterstedtska föreningen järjesti tästä erittäin ajankohtaisestaaiheestajäsenseminaarinPohjoismaisessakansankorkeakoulussaKungälvissä20.–22.�0.2006.

Pääjohtokunnan puheenjohtaja Karin Söder otti avauspuheessaan esille globa-lisaation historialliset juuret ja sen, että yhdistyksen perustaja, Jacob letterstedt,matkustietelä-afrikkaan�820hankkimaanitselleenelantoa.Pohjoismaideninves-tointipankin entinen toimitusjohtaja Jón Sigurðsson luennoi globalisaation talou-dellisista aspekteista Pohjoismaiden osalta. Professori bengt Sundelius analysoiglobalisoituneen Pohjolan yhteiskunnallista turvallisuutta. Professori lars-Åkeengblom kuvasi globaalista viestinten kehitystä pohjoismaisesta perspektiivistä.Pääjohtaja Per Thullberg piti esitelmän Pohjolasta ja globalisaatiosta koulutuksenalalla.entinenvaltiopäiväedustajaPärgranstedttarkasteliruokahuoltoaglobalisoi-tuneessamaailmassa.

TaidetoimittajaJacquelineStareon tavannut taitelijaPeterdahlin, jonkamainealuksiolihuono,muttajostaontulluttaidemaailmanikoni.entinennordeninjohtajaÅkelandqvistonhaastatellutentistäpääministeriäThorbjörnFälldiniäyhteistyöstäPohjolassajaeU:ssa.

Pohjoismaidenneuvostonruotsinvaltuuskunnanpuheenjohtaja,valtiopäiväedus-tajaSinikkabohlin, ottaaotsikonFör egen räkning alla esille sekäglobalisaationettä Pohjoismaissa jäljellä olevat rajaesteet. Ministeri anders ljunggren ruotsinHelsingin-lähetystöstäkirjoittaakronikassaanPohjoismaidenentisestäjanykyisestäturvallisuuspolitiikasta.

letterstedtskaföreningeninvuoden2006pohjoismainenansiomitali luovutettiinentisellealltinginjäsenelleHaraldurólafssonille�.syyskuuta2006järjestetyssäsere-moniassa, jossaolivat läsnäalltinginvarapuheenjohtajarannveigguðmundsdóttirjapääjohtokunnanpuheenjotajaKarinSöder.

vinjetti Bokessä on lehdessä uusi. Sen alla julkaistaan pitkiä kirja-arvosteluja.Knuteinareriksenaloittaaarvostelemallalaajan,norjannapatutkimuksenhistoriaakäsittelevän teoksen. Kring böcker och människor käsittää ilmoitukset kuudestakirjasta. bragi Þorgrimur ólafsson kirjoittaa guðjón Friðrikssonin kirjasta, jokakäsitteleetunnettuaislantilaistapoliitikkoaHannesHafsteinia.entinendiplomaattiMatsbergquistonkirjoittanutkriittisenarvostelunHenrikarnstadinkirjasta;kirjakäsitteleeChristiangüntheriä,jokaoliruotsinulkoministeritoisenmaailmansodanaikana.ProfessoridrudevonderFehrtarkasteleeleifZernintutkielmaanorjalaises-tadramaatikostaJonFossesta.

entinenministeribengtgöranssonluonnehtiiPeri.gedininkirjoittamaaWernervon Heidenstamin elämäkertaa suurteokseksi. Toimittaja olofKleberg on lukenutjakommentoinut toisenlaisen ja innostavankirjan, jonkaovatkirjoittaneetHenrikberggrenjalarsTrägårdh.lopuksinordiskTidskriftinpäätoimittajatiivistäävaiku-telmansajournalistiClaesarvidssoninolofPalmestakirjoittamastakirjasta.

C W-d

Suomennos:Paula Ehrnebo

Tiivistelmä

Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri utgiver under 2007 sin hundratret-tionde årgång, den åttiotredje i den nya serien som i samarbete med föreningarna Norden begyntes 1925. Tidskriften vill liksom hittills framför allt ställa sina krafter i det nordiska kulturutbytets tjänst. Särskilt vill tidskriften uppmärksamma frågor och ämnen som direkt hänför sig till de nordiska folkens gemenskap. Enligt Letterstedtska föreningens grundstadgar sysselsätter den sig ej med politiska frågor.

Letterstedtska föreningens och Nordisk Tidskrifts hemsida: www.letterstedtska.org

Litteraturanmälningarna består av årsöversikter omfattande ett urval av böcker på skilda områden, som kan anses ha nordiskt intresse. Krönikan om nordiskt samarbete kommer att fortsättas. Under rubriken För egen räkning kommer personligt hållna inlägg om nordiska samarbetsideologiska spörsmål att publiceras.

Tidskriften utkommer med fyra nummer. Prenumerationspriset inom Norden för 2007 är 250 kr, lösnummerpriset är 65 kr.

Prenumeration för 2007 sker enklast genom insättande av 250 kr på plusgirokonto nr 40 91 95-5. Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri, c/o Blidberg, SE-179 75 Skå.

Prenumeration kan även tecknas i bokhandeln.

För medlemmar av föreningarna Norden gäller dock, att dessa genom hänvändelse direkt till redaktionen kan erhålla tidskriften till nedsatt pris.

Tidskriften distribueras i samarbete med svenska Föreningen Norden, Hantverkargatan 33, 112 21 Stockholm. Tel 08-506 113 00. Äldre årgångar kan rekvireras från redaktionen.

Redaktionen:Nordisk Tidskrift, Box 22333, SE-104 22 Stockholm. Telefontid fredagar 10–12.Besöksadress: c/o Föreningen Norden, Hantverkargatan 33, 2 tr, Stockholm.Telefon 08-654 75 70, telefax 08-654 75 72.E-post: [email protected]

Huvudredaktör och ansvarig utgivare:Fil. kand. Claes Wiklund, Skillingagatan 38 A, SE-646 32 Gnesta.Tel 0158-137 89 (bostaden) eller personsökare 0740-25 58 42.E-post: [email protected]

Dansk redaktör:Dr. Phil. Henrik Wivel, Engbakken 26, DK-2830 Virum.Tel 33 75 75 75. E-post: [email protected]

Finländsk redaktör:Pol. mag. Guy Lindström, Dalvägen 3 A 4, FIN-02700 Grankulla.Tel 09-505 29 74. E-post: [email protected]

Isländsk redaktör:Jur. kand. Snjólaug Ólafsdóttir, Vesturbrún 36, IS-102 Reykjavik.Tel 5-45 84 62. E-post: [email protected]

Norsk redaktör:Professor Hans H. Skei, Solbergliveien 27, NO-0671 Oslo.Tel 22-85 4145. E-post: [email protected]

NO

RD

ISK

TID

SK

RIF

T 2007 – H

ÄF

TE

1

FÖR VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI

UTGIVEN AV LETTERSTEDTSKA FÖRENINGEN

c Norden och globaliseringen: ● Karin Söder ● Jón Sigurðsson ● Bengt Sundelius ● Per Thullberg ● Lars-Åke Engblom ● Pär Granstedt ● Sinikka Bohlin

cMålaren Peter DahlcIntervju med Thorbjörn Fälldinc Letterstedt - medaljen till Haraldur ÓlafssoncBokessä om norsk polarhistoria

STOCKHOLM

nn Ny serie i samarbete med Föreningarna Norden nn

Årg. 83 • 2007 • Häfte 1

Documents

Letterstedtska föreningens och Nordisk Tidskrifts hemsida ... · kar också dagens politik. redan på medeltiden drog kunskapstörstande nordiska ynglingar ut i europa för att studera