2
Vilka utmaningar ska programmet möta? Den pågående urbaniseringen gör att städer utgör en växande miljöbelastning. Vidare bidrar urba- niseringen och den demografiska utvecklingen till utmaningar relaterade till polarisering mellan befolkningsgrupper och till frågor som hälsa och omsorg. Många kommuner arbetar aktivt med att hantera dessa (och andra) utmaningar, men det saknas relevanta modeller för att nyttja kompetens och erfarenheter mellan kommunerna. Med hjälp av innovationer, digitalisering och miljö- och kli- matteknik finns det möjlighet att möta utmaning- ar på ett effektivt och hållbart sätt (utifrån soci- alt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv), så att städerna utgör goda livsmiljöer för människor att leva i och utan att slösa på jordens resurser. Kraftsamling och samverkan mellan aktörer från Lägesrapport Näringsdepartementet Oktober 2016 Lägesrapport: Smarta städer Samverkansgruppen för smarta städer träffades för ett första möte den 14 oktober för att inleda arbetet med att identifiera och prioritera samverkansinsatser September 2016 Samverkansgrupper utses Oktober 2016 Möte 1 Februari/mars 2017 Möte 2 Hösten 2018 bl.a. näringsliv, offentlig sektor och universitet och högskolor ökar möjligheterna att möta våra stora samhällsutmaningar med lösningar som gör verk- lig skillnad. Identifierade behov Att utgå från hållbarhet – socialt, miljömässigt och ekonomiskt Att sätta människan i centrum för arbetet Att bryta stuprörsfokuseringen (silos) – behov av att tänka i system Att arbeta mer med lärande – kunskapsutbyte, kunskapsutveckling, uppskalning Att möjliggöra test av nya lösningar Att skapa standarder och gemensam kompe- tens (nationell ansats)

Lägesrapport: Smarta städer - RegeringskanslietLägesrapport Näringsdepartementet Oktober 2016 Lägesrapport: Smarta städer Samverkansgruppen för smarta städer träffades för

  • Upload
    others

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Lägesrapport: Smarta städer - RegeringskanslietLägesrapport Näringsdepartementet Oktober 2016 Lägesrapport: Smarta städer Samverkansgruppen för smarta städer träffades för

Vilka utmaningar ska programmet möta?Den pågående urbaniseringen gör att städer utgör en växande miljöbelastning. Vidare bidrar urba-niseringen och den demografiska utvecklingen till utmaningar relaterade till polarisering mellan befolkningsgrupper och till frågor som hälsa och omsorg. Många kommuner arbetar aktivt med att hantera dessa (och andra) utmaningar, men det saknas relevanta modeller för att nyttja kompetens och erfarenheter mellan kommunerna. Med hjälp av innovationer, digitalisering och miljö- och kli-matteknik finns det möjlighet att möta utmaning-ar på ett effektivt och hållbart sätt (utifrån soci-alt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv), så att städerna utgör goda livsmiljöer för människor att leva i och utan att slösa på jordens resurser. Kraftsamling och samverkan mellan aktörer från

Lägesrapport Näringsdepartementet Oktober 2016

Lägesrapport: Smarta städer

Samverkansgruppen för smarta städer träffades för ett första möte den 14 oktober för att inleda arbetet med att identifiera och prioritera samverkansinsatser

September 2016Samverkansgrupper utses

Oktober 2016 Möte 1

Februari/mars 2017Möte 2

Hösten 2018

bl.a. näringsliv, offentlig sektor och universitet och högskolor ökar möjligheterna att möta våra stora samhällsutmaningar med lösningar som gör verk-lig skillnad.

Identifierade behov• Att utgå från hållbarhet – socialt, miljömässigt

och ekonomiskt • Att sätta människan i centrum för arbetet• Att bryta stuprörsfokuseringen (silos) – behov

av att tänka i system• Att arbeta mer med lärande – kunskapsutbyte,

kunskapsutveckling, uppskalning • Att möjliggöra test av nya lösningar• Att skapa standarder och gemensam kompe-

tens (nationell ansats)

Page 2: Lägesrapport: Smarta städer - RegeringskanslietLägesrapport Näringsdepartementet Oktober 2016 Lägesrapport: Smarta städer Samverkansgruppen för smarta städer träffades för

Prioriterade insatser

• Öppna och delade data• Delningsekonomi (avseende bl.a. mobilitet,

energi, ytor, konsumtion)• Gröna affärsmodeller (resurseffektivitet)• Effektivt nyttjande av bebyggelse• Digitaliserad planprocess• Lärande och utveckling av intressanta sats-

ningar, t.ex. Göteborg (Frihamnen/Älvstaden) och Kiruna (flytt av staden)

(Observera att denna lista kan komma att justeras)

Nästa stegNästa möte för samverkansgruppen hålls den 10 februari 2017. Fram till dess fortsätter arbetet i arbetsgrupper som bildats utifrån de prioriterade insatserna. Vi behöver också identifiera vilka ytter-ligare insatser som behövs för att få en så heltäck-ande bild som möjligt utifrån mål- och behovsfor-muleringarna.

ProjektledareProjektledare för samverkansprogrammet Smar-ta städer är Lina Martinson, Näringsdepartement. Projektledaren nås via Regeringskansliets växel: 08-405 10 00 eller e-post: [email protected]

Samverkansgruppen för Smarta städer

Eva Schelin IQ SamhällsbyggnadMattias Höjer KTHUlf Ranhagen Sweco architectsLena Neij Lunds universitetMarcus Rothoff Volvo carsJanna Valik BoverketAnna-Johanna Klasander White arkitekterBjörn Risinger NaturvårdsverketPeder Berne E.ONOrvar Hurtig EricssonStaffan Liljestrand Bumbee labsStiina Fransson KraftringenChristina Lindbäck NCCKristina Zakrisson Kiruna kommunAnna Dubois ChalmersOlof Andersson Trianon fastighets ABAnders Johansson CiscoAnn Hellenius Stockholms stadAnders Lago HSBÅsa Pettersson Scania CVAlexander Ståhle Spacescape ABErik Brandsma EnergimyndighetenLena Micko SKL

Foto: MKB Fastigheter ABProduktion: NäringsdepartementetTel: 08-405 10 00E-post: [email protected]: www.regeringen.se/samverkansprogram Artikelnr: N2016.43