Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2018 · 2018-08-24 · boendeformer för äldre4 och personer med funktionsnedsättning. I kapitel Bostäder för alla - läget på

1

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2018

2

Länsstyrelsen – en samlande kraft

Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding.

Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken

och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är

alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen,

riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan.

Titel: Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2018

Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län

Författare: Maria Lindström och Lena Lundkvist, Länsstyrelsen Örebro län

Kontaktperson: Maria Lindström

Diarienummer: 405-3886-2018

Publikationsnummer: 2018:21

Bilder: Mostphotos

3

Förord Länsstyrelserna har regeringens uppdrag1 att årligen analysera och göra en

bedömning av läget på bostadsmarknaden i sina respektive län.

Bostadsmarknadsanalysen ska lämnas till Boverket i juni som därefter

sammanställer och sammanfattar alla läns regionala analyser. Denna rapport är

Länsstyrelsen i Örebro läns redovisning av detta uppdrag för år 2018. Analysen

är även en del i Länsstyrelsens arbete att lämna råd, information och underlag

för kommunernas planering av bostadsförsörjningen.2

Bakgrundsmaterialet för rapporten är den bostadsmarknadsenkät som

kommunerna svarar på i januari varje år och som sammanställs av Boverket

och länsstyrelserna. Bostadsmarknadsenkäten syftar till att ge en övergripande

bild av hur kommunerna i länet tolkar och bedömer det aktuella

bostadsmarknadsläget samt omfattning och inriktning på bostadsbyggandet de

närmaste åren. Bostadsmarknadsanalysen bygger även på statistik från

statistiska centralbyrån kring boende, byggande och befolkning samt annan

regional statistik för bostadsmarknaden.

Denna rapport vänder sig till dem som har intresse av att följa utvecklingen på

bostadsmarknaden i länet; kommuner, fastighetsägare, byggföretag och andra

aktörer som är engagerade i frågor om bostadsmarknaden. Förhoppningen är att

denna rapport kan bidra till kommunernas arbete med bostadsförsörjningen

samt att den kan skapa ökad medvetenhet och diskussion om läget på

bostadsmarknaden i länet.

Jonas Jansson

Bitr. enhetschef Plan och Kultur

Länsstyrelsen i Örebro län

1 Enligt Förordning (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas

bostadsförsörjningsansvar. (Regeringen, 2018) 2 Enligt Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. (Riksdagen, 2018)

4

Innehåll Förord ................................................................................................ 3

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län .......................................... 7

Balans och obalans på bostadsmarknaden ............................................. 7

Underskott på bostäder i många kommuner ............................................ 8

Brist på bostäder för många grupper ..................................................... 11

Behov av fler bostäder .......................................................................... 12

Hur ser bostadsbeståndet ut? .......................................................... 13

Så bor länets befolkning ........................................................................ 13

Så ser hushållen ut ............................................................................... 22

Allmännyttans bostadsbestånd ............................................................. 24

Förändringar i bostadsbeståndet ........................................................... 25

Befolkning ........................................................................................ 38

Ökande befolkning totalt i länet ............................................................. 38

Fördelning mellan kön och ålderssammansättning ................................ 42

Befolkningsprognoser ........................................................................... 45

Befolkningsförändring och nybyggnation av bostäder ........................... 46

Arbetsmarknad och kommunikationer – utveckling i länet ............... 48

Arbetsmarknad...................................................................................... 48

Kommunikationer och pendling ............................................................. 49

Bostäder för alla - läget på bostadsmarknaden för olika grupper ..... 52

Många har svårt att komma in på bostadsmarknaden ........................... 52

Ungdomar och studenter ....................................................................... 52

Nyanlända ............................................................................................. 53

Bostäder för äldre ................................................................................. 59

Särskilt boende för personer med funktionsnedsättning ........................ 62

Bostäder för dem som inte blir godkända som hyresgäster på ordinarie

bostadsmarknad ................................................................................... 64

Verktyg för bostadsförsörjning - kommunernas strategiska arbete .. 67

Kommunernas bostadsförsörjning ......................................................... 67

Aktivt arbete med riktlinjer för bostadsförsörjningen i länets kommuner 68

Översiktsplanering ................................................................................ 70

Samverkan mellan olika aktörer ............................................................ 71

5

Allmännyttan och förturssystem ............................................................ 72

Kommunala hyresgarantier ................................................................... 73

Hur arbetar Länsstyrelsen med råd, stöd och underlag till kommunerna? .................................................................................. 74

Länsstyrelsens roll i bostadsförsörjningslagen ...................................... 74

Referenser ....................................................................................... 78

Fotografier och figurer/tabeller ......................................................... 80

6

7

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län

I detta kapitel redovisas hur kommunerna bedömer och uppskattar läget på bostadsmarknaden i sin kommun. I bostadsmarknads-enkäten (BME) gör kommunerna en bedömning av läget på bostadsmarknaden. Kommunerna tar bland annat ställning till frågor om det råder balans eller obalans på den lokala bostadsmarknaden.

Nationella mål för boende och byggande Regeringens övergripande mål för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas.

Delmål för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. (Regeringskansliet, 2018)

Balans och obalans på bostadsmarknaden

Vad som är balans och obalans på bostadsmarknaden är en fråga om tolkningar

och bedömningar. I bostadsmarknadsenkäten efterfrågas kommunernas

bedömning utifrån det nationella målet för bostadsmarknaden. Det vill säga hur

stor konsumenternas efterfrågan på bostäder är i förhållande till utbudet. För att

det ska råda balans på en bostadsmarknad ska bostadsbeståndet möta

efterfrågan och behovet inom kommunen. En bostadsmarknad i obalans

kännetecknas av att det finns ett underskott eller ett överskott av bostäder.

Vad som gör att det är underskott eller överskott på bostäder beror på flera

faktorer. Bostadsmarknaden skiljer sig åt mellan länets kommuner men även

mellan olika delar och områden inom samma kommun. Tillgången till bostäder,

hur bostadsbeståndet ser ut och efterfrågan på bostäder styr hur väl

bostadsmarknaden fungerar. För att alla hushålls olika behov ska tillgodoses är

det viktigt att det finns en blandning av olika typer av bostäder. Även om det

finns god tillgång på bostäder är det inte säkert att utbudet är rätt för att

tillgodose och matcha de behov och efterfrågan som ställs av kommunens

invånare, vilket påverkar balansen på bostadsmarknaden. Exempelvis kan det

finnas skillnader mellan utbud och efterfrågan när det gäller upplåtelseform

eller lägenheter av viss storlek. En kommun som i huvudsak har småhus kan

innebära svårigheter för den som efterfrågar en hyresrätt. Andra faktorer som

inverkar på efterfrågan är ett attraktivt läge, tillgänglighet, närhet till

kollektivtrafik, barnomsorg, skola och service etc. Bostäder med sjönära läge

brukar exempelvis nämnas som attraktivt med hög efterfrågan i flera

kommuner.

8

Det finns även olika förhållanden och faktorer som påverkar befolkningens

möjligheter att efterfråga en bostad. Förutsättningarna skiljer sig åt från individ

till individ. Ekonomiska förutsättningar och den disponibla inkomsten är

faktorer som i hög grad påverkar vilken typ av bostäder som kan efterfrågas.

Många hushåll med lägre disponibel inkomst har exempelvis svårt att efterfråga

nyproducerade hyresrätter och bostadsrätter då prisnivåerna är för höga. Dessa

hushåll är i stor utsträckning hänvisade till lägenheter i det äldre beståndet med

lägre hyresnivåer.

En låg rörlighet och inlåsningseffekter på bostadsmarknaden påverkar även

balansen på bostadsmarknaden. Ett problem i flera kommuner är att många

äldre bor kvar i egen villa. En anledning till detta kan vara att det saknas

tillgängliga bostäder för äldre som är tillräckligt attraktiva som alternativ till det

egna villaboendet.

Begreppen balans och obalans

Balans innebär att utbudet av bostäder motsvarar konsumenternas behov och efterfrågan.

Obalans på bostadsmarknaden innebär att det är överskott eller underskott på bostäder i förhållande till behov och efterfrågan.

Underskott på bostäder innebär att behov och efterfrågan är större än utbudet. Har kommunen underskott på bostäder är det till exempel svårt att flytta till eller inom kommunen.

Överskott på bostäder innebär att det ständigt finns fler lediga hyresbostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden som helhet har överskott.

(Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2018, 2018)

Underskott på bostäder i många kommuner En majoritet av länets kommuner bedömer vid årsskiftet 2017–2018 att det

råder obalans på bostadsmarknaden genom underskott på bostäder. I årets

bostadsmarknadsenkät bedömer 11 av länets 12 kommuner att det i kommunen

som helhet råder underskott på bostäder. Jämfört med året innan, då nio

kommuner gjorde samma bedömning, gör därmed fler kommuner en

bedömning om underskott på bostäder. Endast Lekebergs kommun gör

bedömningen att bostadsmarknaden är i balans i kommunen som helhet.

9

I centralorterna/innerstan bedömer 10 av 12 kommuner i länet att det råder

underskott på lägenheter3. Även här gör Lekebergs kommun en bedömning om

balans.

Majoriteten av kommunerna bedömer i januari år 2018 att de har underskott på

lägenheter i övriga kommundelar. Jämfört med tidigare år är det fler kommuner

som gör bedömningen att det finns ett underskott på bostäder i kommunens

övriga delar. Fyra kommuner bedömer att utbudet av bostäder i kommunens

övriga delar motsvarar konsumenternas behov och efterfrågan, dvs balans.

Örebro kommun gör i årets bostadsmarknadsenkät en bedömning om balans på

bostadsmarknaden. Kommunen kommenterar denna bedömning med att:

Utifrån antal lägenheter som har tillkommit närmsta tiden kan vi konstatera ett

numerärt bra läge, dvs. den mängd bostäder som produceras överensstämmer

med det numerära behovet av nyproducerade bostäder. Om man däremot tittar

på olika gruppers situation blir svaret snarare obalans med brist på bostäder.

Det är framförallt grupper med svar ställning på bostadsmarknaden som har

svårt att hitta bostad. I kommunen som helhet, men även på centralorten finns

brist på lägenheter till rimlig hyra som samtidigt kan förmedlas till personer

som har få köpoäng hos det allmännyttiga bostadsbolaget. Vi konstaterar också

att kommunens kö till trygghetsbostäder lång. Brist finns också när det kommer

till bostäder för grupper som av olika anledningar inte kan bo i flerfamiljshus

utan behöver bo i hus i enskilda lägen.

Hallsbergs kommun anger också underskott på bostäder i kommunens samtliga

delar, kommunen kommenterar denna bedömning med att: Utbudet på

bostadsmarknaden matchar inte marknadens efterfrågan. Rörligheten på

marknaden är begränsad. Ett ökat intresse för nyproduktion med en märkbar

ökning av tomtförsäljning gällande kommunala småhustomter. I de mindre

tätorterna finns tillfälliga bygglov på avställda bostadsfastigheter. I

Centralorten råder det brist på hyresrätter samt efterfrågan på bostadsrätter

har ökat.

3 Svar saknas från Hällefors kommun på frågan om bostadsmarknadsläget i

centralort/innerstan

10

Figur 1: Bedömning om läget på bostadsmarknaden 31 januari år 2018 (Boverket,

Bostadsmarknadsenkäten 2018, 2018)

Tabell 1: Bostadsmarknadsläget i kommunen som helhet, år 2012–2017

Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Lekeberg Brist Brist Underskott Underskott Balans Balans

Laxå Överskott Överskott Överskott Balans Underskott Underskott

Hallsberg Brist Brist Underskott Underskott Underskott Underskott

Degerfors Överskott Överskott Balans Underskott Underskott Underskott

Hällefors Balans Balans Balans Underskott Underskott Underskott

Ljusnarsberg Överskott Överskott Överskott Underskott Balans Underskott

Örebro Balans Brist Underskott Underskott Balans Underskott

Kumla Brist Brist Underskott Underskott Underskott Underskott

Askersund Balans Balans Underskott Underskott Underskott Underskott

Karlskoga Balans Balans Balans Underskott Underskott Underskott

Nora Brist Brist Underskott Underskott Underskott Underskott

Lindesberg Brist Brist Underskott Underskott Underskott Underskott

Balans Underskott Överskott Uppgift saknas

11

Brist på bostäder för många grupper En obalans på bostadsmarknaden genom brist på bostäder får konsekvenser

genom att många grupper får svårare att få en bostad. Unga och nyanlända är

grupper som drabbas, de är nya på bostadsmarknaden och har ofta en låg

disponibel inkomst. Även många äldre har svårigheter att hitta en bostad som

motsvarar behoven. I bostadsmarknadsenkäten gör kommunerna en bedömning

av läget på bostadsmarknaden för grupperna ungdomar (19–25 år), studenter

samt nyanlända. Kommunerna gör även en bedömning av utbudet av särskilda

boendeformer för äldre4 och personer med funktionsnedsättning. I kapitel

Bostäder för alla - läget på bostadsmarknaden för olika grupper, finns en längre

beskrivning av bostadssituationen för olika grupper.

En majoritet av länets kommuner, 10 kommuner, bedömer underskott på

bostäder för ungdomar (19–25 år). Nio kommuner bedömer även att läget för

nyanlända är i obalans på grund av underskott på bostäder. I

bostadsmarknadsenkäten uppger 8 kommuner att de har underskott av särskilda

boendeformer för äldre. När det gäller läget för studenter bedömer 8 kommuner

att läget är i balans.

Tabell 2: Bostadsmarknadsläget för olika grupper januari år 2018 (Boverket,


Askersund Balans Balans Underskott Underskott

Degerfors Underskott Balans - Balans

Hallsberg Underskott Balans Underskott Underskott

Hällefors Underskott Balans Balans Underskott

Karlskoga Underskott Balans Underskott Underskott

Kumla Underskott Underskott Underskott Underskott

Laxå Underskott Balans Underskott Balans

Lekeberg Underskott Balans Balans Balans

Lindesberg Underskott Underskott Underskott Balans

Ljusnarsberg - Underskott Underskott Underskott

Nora Underskott Underskott Underskott Underskott

Örebro Underskott Balans Underskott Underskott

4 Med särskilda boendeformer för äldre avses i frågorna boende enligt 5 kap. 5 § socialtjänstlagen.

För att kunna bo i särskilt boende behöver man en biståndsprövning och ett beslut från kommunen.

(Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2018, 2018)

Kommun Ungdomar Studenter Nyanlända Särskilt boende för äldre

12

Behov av fler bostäder Drygt hälften av länets kommuner gör bedömningen att bostadsmarknadsläget i

kommunen som helhet fortsatt kommer vara i obalans genom underskott på

bostäder om tre år. Fyra kommuner bedömer att läget om tre år kommer vara i

balans. För läget i kommunens övriga delar gör hälften av kommunerna en

bedömning om balans om tre år.

Samtliga kommuner i länet ser ett behov av fler bostäder under de kommande

tre åren. Alla 12 kommuner bedömer att hyresrätter behöver tillkomma,

storleksmässigt ses främst behov av 1–3 rum och kök, men även ett behov av

4–5 rum och kök uppges.

En majoritet av kommunerna, nio kommuner, bedömer även behov av

bostadsrätter under de kommande tre åren, främst i form av 3 rum och kök.

Hälften av länets kommuner bedömer behov av äganderätter.

Tabell 3: Bedömning om läget på bostadsmarknaden om tre år, januari år 2018 (Boverket,

2018)

Kommun I kommunen som helhet

På centralort, i innerstan I kommunens övriga delar

Askersund Underskott Underskott Underskott

Degerfors Balans Balans Överskott

Hallsberg Balans Underskott Balans

Hällefors Överskott Överskott Underskott

Karlskoga Underskott Underskott Balans

Kumla Underskott Underskott Underskott

Laxå Balans Balans Balans

Lekeberg Balans Balans Balans

Lindesberg Underskott Underskott Balans

Ljusnarsberg Underskott Underskott Underskott

Nora Underskott Underskott Balans

Örebro Underskott Underskott Underskott

Underskott 7 8 5

Balans 4 3 6

Överskott 1 1 1

13

Hur ser bostadsbeståndet ut?

Hur bostadsbestånd ser ut medför olika möjligheter och svårigheter för invånare att kunna skaffa en lägenhet som uppfyller behov och efterfrågan. Bostadsbeståndets ålder och sammansättning i upplåtelseform, hustyper och storlek påverkar hur väl bostadsmarknaden fungerar. Det är därför viktigt att ha en kunskap om hur bostadsbeståndet ser ut för att genomföra en bra bostadsplanering. Statistiska centralbyrån (SCB) sammanställer årligen statistik för bostadsbeståndet. Nedanstående statistik är hämtad från SCB:s statistikdatabas. Kapitlet innehåller även uppgifter från bostadsmarknadsenkäten.

Så bor länets befolkning I Örebro län fanns den 31 december 2017 totalt 148 604 lägenheter5. Utbudet

av bostäder har totalt sett ökat med 2 148 lägenheter i jämförelse med samma

tid året innan. Antalet lägenheter ökade med 561 i småhus, 1 356 i

flerbostadshus och 242 i specialbostäder. I övriga hus minskade antalet

lägenheter med 11 stycken.6

Flest lägenheter finns i Örebro kommun med totalt 74 802 lägenheter vilket

motsvarar hälften av bostadsbeståndet i länet. Karlskoga kommun med 15 608

lägenheter, motsvarande 10 procent av länets totala antal, kommer därefter.

Minst antal lägenheter, 2 772 stycken, finns i Ljusnarsbergs kommun.

5 Med bostadslägenhet avses en lägenhet avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del

användas som bostad, oavsett i vilken hustyp den ligger. Även bostäder i småhus definieras

således som lägenheter. (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) 6 Skillnaden i bostadsbeståndet mellan två år utgörs inte enbart av nyproduktion av

bostäder. Bostadsbeståndet är en registerprodukt som bygger på uppgifterna i

lägenhetsregistret. Registret uppdateras av kommunerna som ansvarar för ajourhållningen

med hjälp av information från landets fastighetsägare. Både nyproducerade och existerande

lägenheter, vilka tidigare utgjort bortfall i registret, registreras löpande. Därutöver sker

rättningar och kompletteringar av tidigare felaktiga uppgifter samt till följd av att det

befintliga beståndet förändras, t.ex. genom ombyggnad och rivning. Dessutom förekommer

en viss eftersläpning i registreringen av nybyggda lägenheter, framför allt senaste året.

(SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018)

14

Figur 2 Andel av länets lägenheter för respektive kommun 2017-12-31 (SCB, statistiska

centralbyråns webbplats, 2018)

Statistiken om bostadsbeståndet SCB:s statistik baseras på lägenhetsregistret som är ett nationellt register över Sveriges alla bostadslägenheter. Registret förvaltas av Lantmäteriet, som också är ansvarig myndighet. Statistiska centralbyrån erhåller lägenhetsuppgifterna från Lantmäteriet för att producera löpande hushålls-, boende- och bostadsstatistik.

Statistiken innefattar småhus, flerbostadshus, övriga hus samt specialbostäder.

• Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus

(exklusive fritidshus).

• Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus.

• Övriga hus avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion.

• Specialbostäder avser bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder.


Lekeberg2%

Laxå2%

Hallsberg5%

Degerfors3%

Hällefors3%

Ljusnarsberg2%

Örebro50%

Kumla7%

Askersund4%

Karlskoga10%

Nora4%

Lindesberg8%

Kommun Antal lägenheter

Askersund 5 762

Degerfors 4 997

Hallsberg 7 515

Hällefors 3 879

Karlskoga 15 608

Kumla 9 852

Laxå 2 980

Lekeberg 3 392

Lindesberg 11 825

Ljusnarsberg 2 772

Nora 5 220

Örebro 74 802

Totalt i länet 148 604

15

Flest bostäder i flerbostadshus Lägenheter i flerbostadshus är den vanligaste boendeformen i länet. Totalt finns

69 916 lägenheter i flerbostadshus vilket motsvarar 47 procent av länets

bostäder. Antalet småhus är något lägre, 67 034 lägenheter, vilket motsvarar 45

procent av länets lägenheter. Länets bostadsutbud utgörs även av 8 487

specialbostäder (6 procent) och 3 167 övriga hus (2 procent).

Jämfört med riket har länet en något större andel småhus och något mindre

andel flerbostadshus.

Figur 3: Andel lägenheter efter hustyp, länet respektive riket 2017-12-31 ( (SCB, statistiska

centralbyråns webbplats, 2018))

Det finns skillnader mellan länets kommuner när det gäller fördelning av

hustyper. Trots att flerbostadshus är den vanligaste hustypen totalt i länet så

består bostadsbeståndet i tio kommuner övervägande av lägenheter i småhus. I

Lekeberg utgörs bostadsbeståndet av 80 procent småhus. Endast två kommuner,

Örebro och Karlskoga kommun, har ett bostadsutbud som övervägande består

av lägenheter i flerbostadshus. Det stora antalet lägenheter i flerbostadshus i

Örebro kommun bidrar till att länet totalt sett har en något högre andel

lägenheter i flerbostadshus än småhus. I Örebro kommun finns totalt 44 107

lägenheter i flerbostadshus vilket motsvarar 59 procent av kommunens

bostadsbestånd.

45%47%

2% 6%

Örebro Län

Småhus

Flerbostadshus

Övriga hus

Specialbostäder

42%

51%

2%5%

Riket

Småhus

Flerbostadshus

Övriga hus

Specialbostäder

16

Figur 4: Fördelning mellan hustyper i länets kommuner 2017-12-31 (SCB, statistiska


80

67

63

63

59

63

31

55

67

46

64

60

15

25

33

31

34

28

59

41

27

47

30

33

3

4

2

1

1

3

2

1

2

2

4

3

2

4

2

5

6

6

8

3

4

5

2

4

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %

Lekeberg

Laxå

Hallsberg

Degerfors

Hällefors

Ljusnarsberg

Örebro

Kumla

Askersund

Karlskoga

Nora

Lindesberg

Småhus Flerbostadshus Övriga hus Specialbostäder

17

Hyresrätten den vanligaste upplåtelseformen Hyresrätten är den vanligaste upplåtelseformen i länet och utgör 45 procent av

lägenheterna i bostadsbeståndet. Äganderätter står för 41 procent och

bostadsrätter 14 procent. Jämfört med riket har länet en större andel hyresrätter

och en mindre andel bostadsrätter.

Figur 5: Andel lägenheter efter upplåtelseform, länet respektive riket 2017-12-31 (SCB,

statistiska centralbyråns webbplats, 2018)

I flerbostadshus utgörs 75 procent av lägenheterna som hyresrätter och 25

procent bostadsrätter. Länet har i nationell jämförelse en högre andel

hyresrätter i flerbostadshus. Nationellt utgör hyresrätter endast 59 procent av

det totala bostadsbeståndet i flerbostadshus medan 41 procent utgörs av

bostadsrätter. I småhus är äganderätt den vanligaste upplåtelseformen i länet

med hela 90 procent av beståndet.

I likhet med fördelning av hustyper mellan länets kommuner finns även

skillnader i fördelningen av upplåtelseform bland kommunerna. Trots att

hyresrätten är den vanligaste upplåtelseformen i länet så är det enbart Örebro

kommun som har ett bostadsutbud som övervägande består av hyresrätter. I

Örebro kommun finns 42 724 hyresrätter vilket motsvarar 57 procent av

kommunens lägenhetsbestånd. Kommunens andel av länets totala antal

hyresrätter är 64 procent. I flerbostadshus utgör andelen hyresrätter 78 procent

av beståndet i Örebro kommun medan bostadsrätter motsvarar 22 procent.

Örebro kommun har högst andel hyresrätter jämfört med landets 10

befolkningsmässigt störst kommuner. Av landets tio största kommuner

dominerar hyresrätten i sju kommuner.

Bostadsbeståndet i länets 11 övriga kommuner består övervägande av

äganderätter. Störst andel äganderätter finns i Lekebergs kommun där 75

procent av beståndet består av äganderätter. Karlskoga kommun har en större

45%

14%

41%

0%Hyresrätt

Bostadsrätt

Äganderätt

Uppgiftsaknas

38%

23%

39%

0%

Hyresrätt

Bostadsrätt

Äganderätt

Uppgiftsaknas

Örebro län Riket

18

andel bostadsrätter än övriga kommuner. Bostadsrätter utgör 29 procent av

kommunens bostadsbestånd.

Figur 6: Fördelning mellan upplåtelseform i länets kommuner 2017-12-31 (SCB, statistiska


Ägarkategori – vem äger länets bostäder? Av länets totala bostadsbestånd ägs 42 procent av fysiska personer. Näst störst

ägarkategori är allmännyttiga bostadsföretag som äger 24 procent av länets

bostäder följt av bostadsrättsföreningar som äger 15 procent av beståndet samt

Svenska Aktiebolag7 som äger 14 procent. Övriga ägarkategorier är stat,

kommun, landsting, kooperativa hyresgästföreningar samt övriga ägare.

7 Svenska Aktiebolag är exklusive allmännyttiga bostadsföretag som drivs som aktiebolag.


23

33

34

31

30

31

57

41

32

27

38

35

2

5

7

9

15

13

16

9

6

29

7

9

75

62

59

60

55

56

27

50

62

44

55

56

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

Lekeberg

Laxå

Hallsberg

Degerfors

Hällefors

Ljusnarsberg

Örebro

Kumla

Askersund

Karlskoga

Nora

Lindesberg

Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt

19

Av länets flerbostadshus ägs 42 procent av lägenheterna av allmännyttiga

bostadsföretag8. Näst största ägare är bostadsrättsföreningar som äger 25

procent. Svenska Aktiebolag äger 24 procent av lägenheterna i länets

flerbostadshus. Jämfört med riket är detta en stor skillnad då 41 procent av

lägenheterna i flerbostadshus i riket ägs av bostadsrättsföreningar medan

allmännyttiga bostadsföretag innehar 28 procent av beståndet.

Skillnader mellan länets kommuner kan noteras när det gäller ägarkategori av

flerbostadshus. I Örebro kommun ägs 44 procent av lägenheterna i

flerbostadshus av allmännyttan medan bostadsrättsföreningar utgör 22 procent.

I Karlskoga kommun ägs 57 procent av lägenheterna av bostadsrättsföreningar

medan allmännyttan äger 29 procent. I Ljusnarsberg ägs 32 procent av

lägenheterna vardera av bostadsrättsföreningar och Svenska Aktiebolag. I Nora

och Lindesbergs kommuner är den största ägaren Svenska Aktiebolag.

När det gäller småhus ägs merparten av länets bestånd, 90 procent, av fysiska

personer. Bostadsrättsföreningar äger 6 procent.

Bostädernas ålder och storlek Bostädernas ålder och storlek påverkar hur väl beståndet kan möte behov och

efterfrågan. Ett äldre bostadsbestånd kan ofta innebära behov av renovering och

lägre tillgänglighet.

Av länets totala småhusbestånd byggdes vart fjärde hus före år 1931. En

femtedel byggdes mellan 1971–1980. När det gäller bostadsbeståndet i

flerbostadshus byggdes merparten mellan 1951 och 1970. Av lägenheter i

flerbostadshus är var fjärde byggd mellan år 1961–1970.

8 Allmännyttiga bostadsföretag avser aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser som

i sin verksamhet huvudsakligen förvaltar fastigheter med bostadslägenheter upplåtna med

hyresrätt och som tidigare godkänts som allmännyttigt bostadsföretag. (SCB, statistiska


20

Figur 7: Antal lägenheter efter hustyp och byggnadsperiod Örebro län (SCB, statistiska


Genomsnittlig bostadsyta per person i länet var 43 kvm år 2017. I riket är den

genomsnittliga ytan 41 kvm per person. I Örebro kommun är den

genomsnittliga bostadsytan lägst i länet med 40 kvm medan Laxå kommun har

den största bostadsytan med 51 kvm per person. Genomsnittlig bostadsyta i

länet skiljer sig åt beroende på boendeform. Bostadsytan i flerbostadshus är

mindre i hyresrätt än bostadsrätt, 37 kvm respektive 44 kvm per person. I

småhus med äganderätt är genomsnittlig bostadsyta 47 kvm per person.

Den vanligaste bostadsarean i flerbostadshus är 51–60 kvm och 61-70 kvm. 40

procent av beståndet i flerbostadshus har en bostadsarea mellan 51–70 kvm. I

småhus är bostadsytan större.

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

18000

20000

Småhus

Flerbostadshus

21

Figur 8: Antal lägenheter efter hustyp och storlek (SCB, Statistiska centralbyråns

webbplats, 2018)

Den vanligaste lägenhetstypen i flerbostadshus är två rum och kök motsvarande

39 procent av beståndet. 30 procent av beståndet i flerbostadshus utgörs av 3

rum och kök.

Tabell 4: Antal lägenheter i flerbostadshus och lägenhetstyp i Örebro län, 31 december

2017 (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018)

lägenheter utan kök 27 0,0%

1 rum och kök 7 885 11,3%

1 rum och kokvrå/kokskåp 2 912 4,2%

2 rum och kök 27 515 39,4%

2 eller flera rum och kokvrå/kokskåp

2 077 3,0%

3 rum och kök 21 224 30,4%

4 rum och kök 6 559 9,4%

5 rum och kök 1 231 1,8%

6 eller flera rum och kök 186 0,3%

uppgift saknas 300 0,4%

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

Småhus Flerbostadshus

Lägenhetstyp i

flerbostadshus

Antal

lägenheter Andel i procent

22

Så ser hushållen ut Utveckling av antal hushåll och hur hushållen är sammansatta är faktorer som

påverkar behov och efterfrågan av bostäder. Ett hushåll består av de personer

som är folkbokförda på samma lägenhet. Om hushållen består av barnfamiljer,

av yngre eller äldre personer påverkar såväl hur många som vilken typ av

bostäder som kommer att efterfrågas.

I Örebro län finns det totalt 140 773 hushåll enligt SCB:s statistik. Flest antal

hushåll finns i Örebro kommun med 70 540 hushåll, minst är antalet i

Ljusnarsbergs kommun med 2 560 hushåll. I samtliga kommuner, förutom

Örebro kommun, bor störst andel av hushållen i småhus i form av äganderätt. I

Örebro kommun bor en majoritet av hushållen, motsvarande 45 procent, i

flerfamiljshus med hyresrätt medan 28 procent av hushållen bor i äganderätt i

småhus. I flerbostadshus bor en majoritet av hushållen i hyresrätt förutom i

Karlskoga kommun där bostadsrätt är den vanligaste upplåtelseformen

motsvarande 26 procent av hushållen.

I genomsnitt bor det 2,1 personer per hushåll i länet. Antal personer per hushåll

skiljer sig något åt beroende på boendeform. Hushåll i småhus är i genomsnitt

större än hushåll som bor i flerbostadshus. Ett hushåll som äger sitt småhus

består av i genomsnitt 2,5 personer. Hushåll som bor i flerbostadshus med

hyresrätt är något större än hushåll med bostadsrätt, 1,9 respektive 1,6 personer

per hushåll. Hushåll i specialbostad är minst, med genomsnitt 1,2 personer. En

specialbostad kan vara studentboende eller äldreboende. (SCB, SCBs

webbplats, 2018)

Tabell 5: Antal personer per hushåll och boendeform i Örebro län år 2017, (SCB, SCBs

webbplats, 2018)

Boendeform Antal personer per hushåll

småhus, äganderätt 2,5

småhus, bostadsrätt 2,3

småhus, hyresrätt 2,3

flerbostadshus, bostadsrätt 1,6

flerbostadshus, hyresrätt 1,9

specialbostad 1,2

övrigt boende 1,7

uppgift saknas 1,8

Samtliga boendeformer 2,1

23

Hushållsstorlek varierar något mellan kommunerna i länet. Störst

genomsnittligt hushåll, 2,3 personer, har Kumla och Lekeberg kommun.

Ljusnarsberg har de minsta hushållen med 1,9 personer per hushåll. Olikheter

mellan kommunerna kan bland annat förklaras av hur bostadsbeståndet ser ut,

bostädernas storlek och antal invånare. Störst hushåll i ägda småhus har Örebro

kommun med 2,8 personer samt Kumla kommun med 2,7 personer. De

genomsnittligt minsta hushållen i ägda småhus finns i Ljusnarsbergs kommun

med 2,1 personer. Störst genomsnitt i hushåll i flerbostadshus med hyresrätt

finns i Karlskoga kommun med 2,0 personer medan minst hushåll finns i

Lekebergs kommun med 1,5 personer per hushåll. I genomsnitt utgörs hushåll i

flerbostadshus med bostadsrätt av färre personer.

Hushållens utveckling Under 1900-talet skedde en successiv minskning av antalet boende per hushåll i Sverige och andelen ensamboende ökade. Hushållskvoten, det vill säga andelen hushåll per person, har ökat för alla åldersklasser. Hushållen har blivit fler och allt färre bor i varje hushåll. Andelen enpersonshushåll har ökat mest, på bekostnad av de större hushållsstorlekarna. Sedan 1980 är enpersonshushåll den vanligaste hushållstypen i Sverige. En viktig förklaring är den förändrade befolkningsstrukturen; såväl antalet som andelen äldre har ökat kraftigt och många av dessa bor i hushåll med en person. Sverige har tillsammans med Tyskland den lägsta hushållsstorleken i EU.

Fram till och med 1990 gav folk- och bostadsräkningarna goda kunskaper om hushållens storlek och sammansättning. Sedan fanns enbart urvalsundersökningar att tillgå, men numera finns tillgång till ett lägenhetsregister som ger heltäckande statistik över hur många hushåll det finns i Sverige, hur bostadsbeståndet ser ut och hur folk bor. I december 2013 publicerade SCB den första helt registerbaserade hushållsstatistiken utifrån uppgifterna i lägenhetsregistret. Statistiken visar hushållens struktur och storlek i Sverige.

(Boverket, Boverkets webbplats, 2017)

24

Allmännyttans bostadsbestånd Enligt bostadsmarknadsenkäten har 11 kommuner i länet allmännyttiga

bostadsföretag, totalt finns 10 aktiebolag och en allmännyttig stiftelse.9

Ljusnarsbergs kommun saknar allmännyttiga bostadsföretag.

bostadsförsörjningen finns att läsa i kapitel

Enligt SCB fanns det totalt 35 676 lägenheter i allmännyttiga bostadsföretag

vid årsskiftet i Örebro län. Det är en minskning med 111 lägenheter jämfört

med året innan. Merparten, 81 procent, av allmännyttans lägenheter finns i

flerbostadshus och 13 procent utgörs av specialbostäder. Totalt äger

allmännyttan 42 procent av lägenheterna i länets flerbostadshus. Med

antagande om att allmännyttan upplåter samtliga 35 676 lägenheter som

hyresrätt uppgår allmännyttans andel av länets totala antal hyresrätter (66 808

hyresrätter) till 53 procent.

Tabell 6: Antal lägenheter som ägs av allmännyttiga bostadsföretag per kommun, 31

december 2017 (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018)

Kommun Antal lägenheter

Askersund 922

Degerfors 846

Hallsberg 1 172

Hällefors 776

Karlskoga 2 673

Kumla 2 228

Laxå 619

Lekeberg 411

Lindesberg 1 687

Ljusnarsberg 213

Nora 653

Örebro 23 476

Örebro län 35 676

9 De flesta allmännyttiga bostadsföretagen är aktiebolag men det finns även en del allmännyttiga

bostadsföretag som är stiftelser. Dessa stiftelser lyder inte under lag (2010:879) om allmännyttiga

kommunala aktiebolag som började gälla den 1 januari 2011. (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten

2018, 2018)

25

I Örebro kommun finns flest lägenheter som ägs av allmännyttigt

bostadsföretag, totalt 23 476 lägenheter vilket motsvarar 66 procent av

allmännyttan i länet. I Örebro kommun utgör lägenheter i allmännyttan 31

procent av kommunens totala bestånd. I flerbostadshus äger det allmännyttiga

bostadsföretaget 19 275 lägenheter vilket motsvarar 44 procent av beståndet i

kommunen.

Förändringar i bostadsbeståndet I jämförelse med samma tid förra året har utbudet av bostäder i länet totalt sett

ökat med 2 148 lägenheter under 2017 enligt statistik från SCB.10 Antalet

lägenheter ökade med 561 i småhus, 1 356 i flerbostadshus och 242 i

specialbostäder. I övriga hus minskade antalet lägenheter med 11 stycken.

Totalt ökade bostadsbeståndet under 2017 i tio av länets kommuner. I Laxå

kommun och Ljusnarsbergs kommun minskade beståndet något. I Örebro

kommun ökade utbudet av bostäder med 1 787 lägenheter vilket motsvarar 83

procent av länets totala ökning.

Nybyggda bostäder I Örebro län färdigställdes totalt 2 368 lägenheter i nybyggda hus under 2017

enligt statistik från SCB.11 Antalet färdigställda lägenheter i länet minskade

något jämfört med året innan, då totalt 2 492 lägenheter färdigställdes, men

ligger fortsatt på historiskt höga nivåer jämfört med åren tidigare.

I likhet med år 2016 färdigställdes flest nybyggda lägenheter per invånare i

Örebro län. I länet färdigställdes 7,9 lägenheter per tusen invånare.

Motsvarande siffra för hela riket är 4,8 nybyggda lägenheter per tusen invånare.

Förutom i Laxå kommun färdigställdes lägenheter i samtliga av länets

kommuner under år 2017. Det är dock stora skillnader i länet i antal nya

lägenheter. Liksom tidigare år dominerar Örebro kommun nyproduktionen. I

Örebro kommun färdigställdes totalt 2 402 lägenheter vilket motsvarar 86

10 Skillnaden i bostadsbeståndet mellan två år utgörs inte enbart av nyproduktion av

bostäder. Bostadsbeståndet är en registerprodukt som bygger på uppgifterna i

lägenhetsregistret. Registret uppdateras av kommunerna som ansvarar för ajourhållningen

med hjälp av information från landets fastighetsägare. Både nyproducerade och existerande

lägenheter, vilka tidigare utgjort bortfall i registret, registreras löpande. Därutöver sker

rättningar och kompletteringar av tidigare felaktiga uppgifter samt till följd av att det

befintliga beståndet förändras, t.ex. genom ombyggnad och rivning. Dessutom förekommer

en viss eftersläpning i registreringen av nybyggda lägenheter, framför allt senaste året.

(SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018) 11 Statistiken inkluderar hustyperna flerbostadshus och småhus, specialbostäder inkluderas

inte. (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018)

26

procent av antalet nya lägenheter i länet. Kumla kommun svarade för 6 procent

av länets nyproduktion. Jämfört med tidigare år kan en större nyproduktion

noteras i Lekebergs kommun under 2017 där 93 lägenheter färdigställdes.

Tabell 7: Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus år 2013–2017 (SCB, statistiska


Askersund 26 12 14 6 2

Degerfors 3 0 1 3 3

Hallsberg 6 26 51 36 9

Hällefors 0 2 1 8 1

Karlskoga 11 47 2 34 26

Kumla 57 50 89 109 150

Laxå 7 0 2 0 0

Lekeberg 12 22 28 35 93

Lindesberg 2 10 5 93 11

Ljusnarsberg 0 1 1 1 1

Nora 8 10 7 61 30

Örebro 291 1 020 851 2 106 2 042

Örebro län 423 1 200 1 052 2 492 2 368

Nyproduktion och hustyp

Majoriteten av de lägenheter som färdigställdes i länet under året uppfördes i

flerbostadshus, totalt 1 827 lägenheter vilket motsvarar 77 procent. Av dessa

färdigställdes 1 681 stycken, motsvarande 92 procent, i Örebro kommun.

Flerbostadshus färdigställdes i fem av länets kommuner. I flerbostadshus var

den vanligaste lägenhetstypen som färdigställdes en lägenhet med 3 rum och

kök, motsvarande 32 procent av nyproduktionen, tätt följt av 2 rum och kök

som motsvarade 30 procent av lägenheterna

Under år 2017 färdigställdes totalt 541 lägenheter i småhus, motsvarande 23

procent av nyproduktionen. I sju kommuner färdigställdes fler lägenheter i

småhus jämfört med flerbostadshus. En majoritet av nyproduktionen i småhus

skedde i Örebro kommun, motsvarande 67 procent. Ett hundratal småhus

färdigställdes i Kumla kommun, motsvarande 17 procent av länets

nyproduktion av småhus.

Kommun 2013 2014 2015 2016 2017

27

Figur 9: Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter hustyp och år i Örebro län, år

1975–2017 (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018)

Tabell 8: Antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus/småhus år 2013–2017 (SCB,


Askersund 0 / 26 0 / 12 0/14 0/6 0/2

Degerfors 0 / 3 0 / 0 0/1 0/3 0/3

Hallsberg 0 / 6 18 / 8 48/3 24/12 0/9

Hällefors 0 / 0 0 / 2 0/1 6/2 0/1

Karlskoga 6 / 5 45 / 2 0/2 11/23 16/10

Kumla 32 / 25 20 / 30 48/41 67/42 60/90

Laxå 6 / 1 0 / 0 0/2 0/0 0/0

Lekeberg 0 / 12 16 / 6 0/28 0/35 48/45

Lindesberg 0 / 2 4 / 6 0/5 85/8 0/11

Ljusnarsberg 0 / 0 0 /1 0/1 0/1 0/1

Nora 0 / 8 0 / 10 6/1 53/8 22/8

Örebro 157 / 134 721/ 299 520/331 1679/427 1681/361

Örebro län 201 / 222 824 / 376 622/430 1925/567 1827/541

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

Färdigställda lägenheter totalt

Färdigställda flerbostadshus

Färdigställda småhus

Kommun 2013 2014 2015 2016 2017

28

Nyproduktion och upplåtelseform

Under år 2017 färdigställdes totalt 1 067 hyresrättslägenheter, 1 072

bostadsrättslägenheter och 229 äganderättslägenheter i länet. Bostadsrätter och

hyresrätter utgjorde därmed motsvarade cirka 45 procent var av antalet

färdigställda lägenheter medan äganderätter motsvarade 10 procent.

Figur 10: Antal färdigställda lägenheter efter upplåtelseform Örebro län, 1991–2017 (SCB,

2018)

Äganderätter färdigställdes i 11 kommuner i länet. I Hallsbergs, Degerfors,

Hällefors, Ljusnarsberg och Askersunds kommun färdigställdes enbart

äganderätter under 2017. Hyresrätter färdigställdes i fem av länets kommuner,

medan bostadsrätter färdigställdes i de fyra kommunerna Lekeberg, Kumla,

Karlskoga och Örebro kommun.

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

199

1

199

2

199

3

199

4

199

5

199

6

199

7

199

8

199

9

200

0

200

1

200

2

200

3

200

4

200

5

200

6

200

7

200

8

200

9

201

0

201

1

201

2

201

3

201

4

201

5

201

6

201

7

Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt

29

Figur 11: Antal färdigställda lägenheter efter upplåtelseform och kommun, år 2017 (SCB,

2018)

54

60

22

6

8

45

16

31

9

3

1

1

45

2

10

8

5

-5 5 15 25 35 45 55 65

Lekeberg

Hallsberg

Degerfors

Hällefors

Ljusnarsberg

Kumla

Askersund

Karlskoga

Nora

Lindesberg

Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt

9251003

114

-5 195 395 595 795 995

Örebro

Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt

30

Av den totala nyproduktionen av flerbostadshus i länet motsvarar hyresrätter 58

procent av lägenheterna och bostadsrätter 42 procent.

Figur 12: Antal färdigställda lägenheter i nybyggda flerbostadshus efter upplåtelseform och

år i Örebro län år 1991–2017 (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018)

Ombyggnad av flerbostadshus Utöver nybyggnation så gav ombyggnationer i flerbostadshus år 2017 ett

tillskott på 56 nya lägenheter i länet, främst genom ombyggnad av lokaler till

bostäder. 52 lägenheter byggdes om i Örebro kommun. I Hällefors kommun

blev nettoförändringen i ombyggnation av flerbostadshus minus 6 lägenheter i

och med ombyggnation av bostäder till lokaler. I sju kommuner tillkom inga

lägenheter genom ombyggnation.

Rivning av lägenheter i flerbostadshus

Under år 2017 revs totalt 6 lägenheter i flerbostadshus i länet. Dessa utgjordes

av 6 hyresrätter i Ljusnarsbergs kommun, med byggnadsperiod mellan 1951–

1960. Orsak till rivning var enligt SCB:s statistik rivning av andra orsaker än

uthyrningssvårigheter.

Tabell 9: Antal rivna lägenheter i flerbostadshus, rivningsorsak, år 2013–2017 (SCB, 2018)

Rivningsorsak 2013 2014 2015 2016 2017

Rivning p.g.a. uthyrningssvårigheter 0 0 0 40 0

Rivning av andra orsaker än uthyrningssvårigheter 22 0 13 8 6

Totalt 22 0 13 48 6

0

500

1000

1500

2000

2500

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Hyresrätt Bostadsrätt Flerbostadshus totalt

31

Figur 13: Rivning av lägenheter i flerbostadshus i Örebro län år 1989–2017 (SCB, 2018)

Minskning av bostäder i allmännyttan Under 2017 minskade det totala bostadsbeståndet i allmännyttiga

bostadsföretag12 med 111 lägenheter, till totalt 35 676 lägenheter vid årsskiftet i

Örebro län (innefattar småhus, flerbostadshus, övriga hus och specialbostäder).

Bostadsbestånd i allmännyttiga bostadsföretag ökade under 2017 i sex av länets

kommuner och minskade i två kommuner jämfört med året innan. I fyra

kommuner var antalet lägenheter hos allmännyttiga bostadsföretag oförändrat.

Flest bostäder, 189 lägenheter, tillkom i Örebro kommun medan beståndet

minskade med 306 lägenheter i Hallsbergs kommun. Enligt statistik från SCB

färdigställde allmännyttiga bostadsföretag totalt 278 lägenheter i nybyggda hur

under år 2017. I Örebro kommun färdigställdes 236 av dessa lägenheter i

flerbostadshus, i Lekeberg kommun färdigställdes 36 lägenheter i

flerbostadshus och i Kumla kommun byggdes 6 småhus av allmännyttan.

12 Allmännyttiga bostadsföretag avser aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser som i sin

verksamhet huvudsakligen förvaltar fastigheter med bostadslägenheter upplåtna med hyresrätt och

som tidigare godkänts som allmännyttigt bostadsföretag. (SCB, statistiska centralbyråns webbplats,

2018)

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

32

Tabell 10: Förändring av antal lägenheter i allmännyttiga bostadsföretag per kommun, 31

december år 2016–2017, (SCB, statistiska centralbyråns webbplats, 2018)

Kommun År 2016 År 2017 Förändring

Askersund 922 922 0

Degerfors 839 846 7

Hallsberg 1478 1172 -306

Hällefors 776 776 0

Karlskoga 2692 2673 -19

Kumla 2228 2228 0

Laxå 616 619 3

Lekeberg 411 411 0

Lindesberg 1674 1687 13

Ljusnarsberg 212 213 1

Nora 652 653 1

Örebro 23 287 23 476 189

Örebro län 35 787 35 676 -111

I bostadsmarknadsenkäten efterfrågas uppgifter om förändringar i det

allmännyttiga bostadsbeståndet. Tio kommuner svarar att det skett förändringar

under år 2017 genom nybyggnad, ändring av byggnad, inköp och försäljning. I

enkäten uppgav sex kommuner att nyproduktion skett i allmännyttans bestånd

av totalt 338 bostäder. Totalt tillkom även 119 bostäder genom ändring av

byggnad. Kumla kommun köpte 15 lägenheter under år 2017. Ingen kommun

redovisar att bostäder inom allmännyttan revs under år 2017.

Enligt bostadsmarknadsenkäten såldes bostäder inom allmännyttans bestånd i

tre av länets kommuner, totalt 632 bostäder. Försäljning skedde av 306

lägenheter i Hallsbergs kommun, 19 lägenheter i Karlskoga kommun och 307

lägenheter i Örebro kommun. Samtliga lägenheter såldes till privat

fastighetsägare för fortsatt uthyrning. Motiven bakom beslutet att sälja var att

ge bättre ekonomiskt utrymme för underhåll och upprustning, effektivisera

förvaltningen samt att få in fler privata hyresvärdar i vissa bostadsområden.

Lindesbergs kommun anger i bostadsmarknadsenkäten att det finns beslut om

försäljning av någon del av det allmännyttiga bostadsföretagets bestånd 2018,

totalt omfattas cirka 200 bostäder av försäljning till privat fastighetsägare för

fortsatt uthyrning.

33

Förväntad påbörjad nyproduktion och ombyggnad I bostadsmarknadsenkäten efterfrågas uppgifter om kommunens bedömning

kring antalet bostäder som kommer påbörjasi flerbostadshus respektive småhus

genom nybyggnation och ändring av byggnad under år 2018 och år 201913.

Totalt bedömer länets kommuner att 1 191 lägenheter, 915 flerbostadshus och

276 småhus, kommer påbörjas under år 2018. Nyproduktionen förväntas öka

något år 2019 då totalt 1 372 lägenheter fördelat på 1 056 lägenheter i

flerbostadshus och 316 småhus bedöms påbörjas.

Antalet framtida projekt som förväntas påbörjas under år 2018–2019 varierar

mellan kommunerna, mellan huruvida de allmännyttiga bostadsbolagen

förväntas att genomföra dem samt mellan olika hustyper och upplåtelseformer.

Majoriteten av de bostäder som förväntas byggas i länet under år 2018 och

2019 finns i Örebro kommun, där förväntad påbörjad nyproduktion motsvarar

totalt knappt 60 procent under de två åren. I Degerfors, Hällefors och

Ljusnarsbergs kommun bedöms ingen eller mycket låg nyproduktion ske under

samma tid.

Eftersom Örebro kommuns förväntade nyproduktion motsvarar så stor del av

länets totala nivå, får kommunens prognoser för byggande stor påverkan på

utvecklingen i länet totalt. I bostadsmarknadsenkäten kommenterar Örebro

kommun sin bedömning om förväntat påbörjande av bostäder med: Det är

mycket svårt att bedöma tillkommande byggnation de närmsta åren eftersom vi

just nu har ett läge där det under de senaste åren har påbörjats och

färdigställts rekordmånga bostäder i kommunen. Under 2017 färdigställdes

2081 lägenheter i kommunen. Sedan hösten har antalet bygglovsärenden

avtagit vilket kan vara en anledning till den markanta minskningen av det

uppskattade antalet påbörjade bostäder 2018. 2019 års uppskattade siffror är

mer normala för kommunen, men längre än de senaste årens uppskattningar.

Troligen är det vi ser nu en kombination av ändrade marknadsförutsättningar

och en kalendereffekt, dvs. att vissa projekt av olika anledning påbörjats innan

årsskiftet, vilket gör att de faller utanför 2018 års kolumn, och istället ger

mycket höga siffror för påbörjande 2017. Vi har flera stora projekt på gång i

kommunen och det är svårt att på förhand veta hur byggaktörerna kommer att

lägg upp sitt byggande i olika etapper, dvs. om hela byggnationen påbörjas år

ett eller sprids ut över flera år. Detta och ett flertal andra osäkerheter gör att

sifforna inte ska läsas med någon exakthet utan utifrån att det är

uppskattningar.

13 Enligt SCB kan ett byggnadsprojekt definieras som påbörjat när de egentliga

byggnadsarbetena påbörjas. Vid nybyggnation avses här grundläggningsarbetena och för

ändring av byggnad när rivnings- eller röjningsarbetena påbörjas. (Boverket,


34

Tabell 11: Förväntad påbörjad nyproduktion av lägenheter, flerbostadshus/småhus, år

2014–2019 (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2018, 2018)

Askersund 28 17 36 73 48 21/20 15/37

Degerfors 2 5 7 11 3 16/0 0/0

Hallsberg 34 34 6 93 69 74/34 60/31

Hällefors 0 11 0 0 1 0/1 0/2

Karlskoga 30 30 30 144 85 90/35 70/35

Kumla 110 138 80 235 170 90/35 120/35

Laxå 4 13 1 19 16 23/4 12/4

Lekeberg 26 21 15 35 38 16/25 14/20

Lindesberg 51 129 33 65 63 68/15 48/15

Ljusnarsberg 1 0 0 3 0 0/0 0/0

Nora 44 40 50 15 45 0/5 10/5

Örebro 620 920 932 810 660 517/102 707/132

Örebro län 950 1 358 1 190 1 503 1 198 915/276 1 056/316

*Bedömning gjord i BME år 2017

Totalt förväntas i första hand lägenheter påbörjas i flerbostadshus under båda

åren 2018 och 2019, motsvarande 77 procent av antal lägenheter respektive år.

Åtta kommuner förväntar att antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus är

fler än i småhus.

Flerbostadshus förväntas byggas både i form av hyresrättslägenheter och som

bostadsrättslägenheter. Antal hyresrätt och bostadsrätt förväntas ligga på

samma nivåer under år 2018. Under år 2019 förväntas ca 150 fler bostadsrätter

påbörjas. Kommunerna bedömer att allmännyttan kommer att påbörja 171

hyresrätter år 2018 respektive 87 lägenheter år 2019. En majoritet av dessa

förväntas påbörjas i Kumla, Lindesberg och Örebro kommun. Antalet

nyproducerade hyresrätter av privata hyresvärdar bedöms till 243 lägenheter år

2018 respektive 335 lägenheter år 2019. Majoriteten av privata hyresrätter

förväntas påbörjas i Örebro kommun.

Tio av länets kommuner förväntar sig att bostäder påbörjas i småhus under

2018–2019. Småhus utgör cirka 23 procent av det totala antalet bostäder som

förväntas påbörjas under år 2018–2019. Majoriteten av dessa är i form av eget

ägande.

Flera faktorer kan påverka planerad nybyggnation och ändring av byggnad

(ombyggnad), och förutsättningarna kan förändras mellan planeringen av

Kommun 2014 2015 2016 2017 2018* 2018 2019

35

projektet och byggstarten. Det är därför inte helt lätt för kommunerna att göra

bedömningar om förväntad påbörjad nyproduktion.

Figur 14: Förväntad påbörjad nyproduktion av lägenheter (småhus och flerbostadshus) samt

färdigställda lägenheter i nybyggda hus år 1999–2017 (Bostadsmarknadsenkäter år 1999–2018

(förväntad nyproduktion), SCB 1999–2017 (färdigställda lägenheter))

Minskat antal påbörjade lägenheter Statistiska centralbyrån sammanställer statistik för antalet påbörjad nybyggnation av bostadslägenheter. Preliminärt påbörjades nybyggnation av totalt cirka 14 450 nya lägenheter under första kvartalet (Januari-mars)2018 på nationell nivå. Detta är 13 procent färre lägenheter jämfört med motsvarande period 2017 och första gången antalet påbörjade lägenheter minskade under årets första kvartal sedan 2012. Minskning sker av antal lägenheter både i flerbostadshus och småhus med 14 respektive 7 procent sedan

samma period 2017. Också antalet påbörjade ombyggnationer minskar med 44 procent. 14

De preliminära uppgifterna för Örebro län för första kvartalet 2018 visar också på sjunkande nivåer jämfört med samma period 2017. Preliminärt påbörjades nybyggnation

av 332 lägenheter 15 under januari-mars 2018 jämfört med 729 lägenheter under samma

period året innan. Detta är en minskning med 54 procent. Främst är det en stor minskning av antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus under perioden.

(SCB, Minskat antal påbörjade lägenheter under första kvartalet 2018, 2018)

14 För att underlätta jämförelsen mellan åren är siffrorna för 2018 uppräknade med 14

procent för nybyggnad och 46 procent för ombyggnation vilket är den genomsnittliga

eftersläpningen för motsvarande period senaste åren. 15 Uppräkning har skett med 14 procent av statistiken för år 2018.

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

Förväntad påbörjad nyproduktion

Färdigställda lägenheter i nybyggda hus

36

Förväntad nyproduktion av specialbostäder I bostadsmarknadsenkäten får kommunerna göra en bedömning om förväntade

byggandet av specialbostäder. Specialbostäder avser bostäder för äldre och

funktionshindrade, studentbostäder och ungdomsbostäder. Uppgifter om

förväntat påbörjande av dessa bostäder anges enbart under respektive typ av

specialbostad och inte i sammanställningen för flerbostadshus och småhus.

I bostadsmarknadsenkäten är bostäder för äldre fördelat på särskilda boende för

äldre16, Seniorbostäder samt Trygghetsbostäder. Bostadsmarknadsenkäten ger

indikationer på att det kommer att påbörjas byggnation genom nybyggnad eller

ombyggnad, av särskilt boende för äldre i Askersund och Hallsbergs kommun

år 2018–2019. Knappt 150 boenden förväntas totalt påbörjas i länet under de

två åren. I Askersunds kommun förväntas 98 bostäder påbörjas i form av

hyresrätter inom allmännyttan under 2018. I Hallsbergs kommun bedöms 50

bostäder påbörjas under 2019.

Två kommuner, Hallsberg och Hällefors kommun, har planer att påbörja

byggnation av totalt 11 seniorbostäder under 2019. Hällefors kommun är även

ensam om att ha förväntat påbörjande av en trygghetsbostad under 2019.

Två kommuner i länet, Lindesberg och Örebro kommun, bedömer att

byggnation kommer att påbörjas med bostäder för personer med

funktionsnedsättning genom nybyggnad eller ändring av byggnad under åren

2018–2019. Totalt bedöms 38 sådana bostäder påbörjas under de två åren.

Örebro bedömer att byggnation kommer att påbörjas med knappt 110

studentbostäder i form av hyresrätter hos privata hyresvärdar samt i

allmännyttan under perioden 2018–2019. I Hällefors bedöms 1 lägenhet för

studenter påbörjas i allmännyttan under 2018. Lindesbergs kommun är ensam

med att ha ett förväntat påbörjande av ungdomsbostäder under år 2018, totalt

12 lägenheter.

16 Särskilda boenden för äldre avser boende enligt 5 kap. 5 § socialtjänstlagen. För att kunna bo i

särskilt boende behövs en biståndsprövning och ett beslut från kommunen.

37

Hinder för ökat byggande I Bostadsmarknadsenkäten får kommunerna ange de tre främsta faktorerna som

för närvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunen. De hinder flest

kommuner i länet uppger som begränsande för ett ökat bostadsbyggande den 1

januari 2018 är höga produktionskostnader, svårigheter för privatpersoner att få

lån/hårda lånevillkor samt svag andrahandsmarknad för bostäder.

En orsak som länets kommuner lyfter som ett problem för nyproduktion av

bostäder är redovisningsregler som medför krav på stora nedskrivningar i

samband med färdigställandet.

Figur 15: Faktorerna som för närvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunerna, antal

kommuner (Boverket, 2018)

Karlskoga Krav på direktavskrivningar

Kumla Krav på arkeologiska utredningar.

Örebro Hög bostadsproduktion. Många markanvisningar. Många bostäder till salu.

9

8

6

3

3

2

2

2

2

1

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Höga produktionskostnader

Svårigheter för privatpersoner att få lån/hårdalånevillkor

Svag andrahandsmarknad för bostäder

Brist på detaljplan på attraktiv mark

Annat*

Svårigheter för byggherrar att få långivare/hårda lånevillkor

Bullerproblem

Kommunen och/eller det allmännyttigabostadsbolaget saknar resurser för…

Brist på bygg-arbetskraft

Konflikter med andra allmänna intressen enligtPBL

Annat*

38

Befolkning Den demografiska utvecklingen påverkar behov och efterfrågan av bostäder, på olika upplåtelseformer och storlekar. Behovet av lägenheter förändras ständigt beroende på befolkningens antal och ålderssammansättning. Det är en utmaning att skapa förutsättningar för att möta medborgarnas behov och efterfrågan på bostäder i livets olika skeden. Det är också en stor utmaning att kunna tillgodose både nuvarande och framtida behov av bostäder. Kommunerna i länet har olika demografiska förhållanden och utveckling som ger förutsättningar för planering av bostadsförsörjning. I detta kapitel ges en beskrivning av länets befolkning.

Ökande befolkning totalt i länet Örebro län har under de senaste åren haft en ökande befolkning. Från år 1994

och fram till och med år 2001 minskade länets invånare, men därefter har länet

haft en positiv befolkningsutveckling. Under 2017 ökade befolkningen i länet

med 3 966 invånare, 1,3 procent, till totalt 298 907 invånare vid årets slut.17

Detta är en rekordstor ökning för länet totalt sett.

Figur 16: Befolkningsförändring Örebro län, år 1975–2017, (SCB, statistiska centralbyråns

webbplats, 2018)

17 Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut. Den

del av folkökningen som inte kan förklaras av födelseöverskott och invandringsöverskott under året

redovisas ibland som en justeringspost, vilken avser födslar, dödsfall, in- och utflyttningar som

rapporterats under året, men som inträffat före den 1 januari. (SCB, Statistiska centralbyråns

webbplats, 2018)

-1200

-200

800

1800

2800

3800

Befolkningsförändring

39

Trots en rekordstor ökning av länets befolkning totalt sett under 2017 hade

hälften av länets kommuner en sjunkande folkmängd. Minussiffror finns för

kommunerna Lindesberg, Karlskoga, Laxå, Askersund, Hällefors och

Ljusnarsberg. Flest invånare tappade Lindesbergs kommun där befolkningen

sjönk med 131 personer. Örebro kommuns befolkningstillväxt med 3 660

personer jämfört med föregående år motsvarar 92 procent av länets

befolkningsökning. Till antalet hade Hallsbergs kommun näst högst

befolkningsökning med 283 personer. I likhet med tidigare år så var Lekebergs

kommun den kommun i länet som hade högst ökningstakt jämfört med den

egna befolkningen. Där ökade befolkningen med 232 personer vilket motsvarar

en ökningstakt på 3 procent. Näst högst ökningstakt hade Örebro kommuns

med 2,5 procent.

Örebro kommun har flest invånare i länet, i kommunen bor 150 291 invånare vilket motsvarar hälften av länets befolkning. Örebro kommun är därmed Sveriges sjätte största kommun. Lägst antal invånare har Ljusnarsbergs kommun med 4 942 invånare.

Tabell 12: Befolkning och förändring respektive kommun Örebro län år 2017 (SCB,


Askersund 11 175 -107 - 0,9%

Degerfors 9 668 59 0,6%

Hallsberg 15 932 283 1,8%

Hällefors 7 109 -29 - 0,4%

Karlskoga 30 413 -125 - 0,5%

Kumla 21 506 172 0,8%

Laxå 5 643 -66 - 1,2%

Lekeberg 7 868 232 3,0%

Lindesberg 23 613 -131 - 0,5%

Ljusnarsberg 4 942 -64 - 1,3%

Nora 10 747 82 0,8%

Örebro 150 291 3 660 2,5%

Totalt 298 907 3 966 1,3%

Kommun Folkmängd Förändring Ökningstakt

40

Positiv invandring Befolkningstillväxten i länet förklaras främst av en positiv invandring då större

delen av befolkningsökningen utgörs av personer inflyttade från utlandet.

Samtliga kommuner i länet har ett invandringsöverskott. Befolkningstillväxten

förklaras även av ett fortsatt positivt födelsenetto totalt i länet. Det är dock bara

de tre kommunerna Kumla, Örebro och Lekeberg som har positivt födelsenetto

medan nio kommuner har ett negativt födelseöverskott, dvs fler döda än födda.

Figur 17: Befolkningsförändring Örebro län år 1990–2017 (SCB, statistiska centralbyråns

webbplats, 2018)

Tabell 13 Folkmängd och förändringar för Örebro län år 2013–2017 (SCB, statistiska


Folkmängd totalt 285 395 288 150 291 012 294 146 298 907

Folkökning 2 282 2 755 2 862 3 929 3 966

Födda 3 249 3 323 3 280 3 258 3 306

Döda 3 093 2 818 2 939 3 001 2 915

Födelsenetto 156 505 341 257 391

Samtliga inflyttningar till länet 10 583 11 268 11 867 12 962 12 373

Samtliga utflyttningar från länet 8 457 9 072 9 406 9 360 8 880

Inflyttningsnetto 2 126 2 196 2 461 3 602 3 493

-2000

-1000

0

1000

2000

3000

4000

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Folkökning män Folkökning kvinnor

Födelse- överskott Flyttnings- överskott

Förändringar folkmängd år 2013 2014 2015 2016 2017

41

Inflyttningar och utflyttningar från länet Under hela 2000-talet har länet sammantaget haft ett positivt flyttningsnetto,

dock har de lokala variationerna varit relativt stora. År 2017 flyttade totalt 12

373 personer till länet, 9 039 personer från andra län samt 3 334 personer från

utlandet. Samtidigt flyttade totalt 8 880 personer från länet, 8 100 personer till

övriga Sverige och 780 personer till utlandet. Sammanfattningsvis innebär detta

ett positivt flyttningsnetto för länet på totalt 3 493 personer där män och

kvinnor utgjorde hälften vardera.

Örebro län har under de senaste åren haft ett negativt flyttningsnetto inom

Sverige då fler flyttat från länet till övriga län jämfört med inflyttning från

övriga län. Under 2017 bröts denna trend i och med ett positivt flyttningsnetto

mot övriga län med 939 personer. Av länets kommuner hade hälften av

kommunerna en positiv inflyttning från övriga Sveriges län. Störst inrikes

flyttningsöverskott hade Örebro kommun med 2 157 personer. Lindesbergs

kommun hade högst negativt inrikes flyttningsnetto med minus 601 personer.

Av de 8100 personer som flyttade från länet till andra län skedde flytten främst

till Stockholms län (26 procent) följt av Västra Götalands län (14 procent).

Därefter skedde flest utflyttningar till grannlänen Värmlands län (9 procent)

och Östergötlands län samt Värmlands län (8 procent). Omvänt sker inflyttning

från andra län främst från Stockholms län (21 procent) och Västra Götalands

län (13 procent), följt av Värmlands län (10 procent).

Länet har haft en positiv immigration från utlandet under de senare åren. År

2017 var invandringsöverskottet 2 554 personer fördelat på 51 procent män och

49 procent kvinnor. Överskottet från invandringen minskade därmed från året

innan. Samtliga kommuner i länet hade ett positivt flyttningsnetto från utlandet,

störst inflyttningsnetto hade Örebro kommun med 817 personer.

Tabell 14 Flyttningsnetto för Örebro län år 2013–2017 (SCB, statistiska centralbyråns

webbplats, 2018)

Flyttningsnetto inrikes övriga län -289 -561 -377 -530 939

Flyttningsnetto utrikes 2 415 2 757 2 838 4 132 2 554

Inflyttningsnetto totalt (inrikes, utrikes) 2 126 2 196 2 461 3 602 3 493

Flyttningsnetto år 2013 2014 2015 2016 2017

42

Vem flyttar till Örebroregionen? En studie om inflyttning och attraktionskraft, Region Örebro län Region Örebro län publicerade i februari år 2016 en studie om inflyttning och attraktionskraft i Örebroregionen som analyserar inflyttning till länet. Sammanfattningsvis anger studien att förutsättningar för sysselsättning och bostad är ett måste för att möta upp mot visioner om en ökande befolkning. Studien visar vidare att:

Den generella bilden av inflyttningen till någon av länets kommuner är att var sjätte kommer från en plats utanför länet och att var fjärde flytt görs inomregionalt.

Av inflyttningen från andra län så kommer omkring var fjärde person från antingen Stockholm, Västra Götaland eller Värmlands län.

En betydande andel av de inflyttade är unga vuxna i åldrarna 18–25 år, något som är särskilt utmärkande för Hällefors och Örebro kommuner där Örebro universitet bedriver verksamhet.

Inflyttningen utgörs huvudsakligen av förvärvsarbetande eller studerande, därefter följer den grupp som utgörs av de som är under 18 år eller över 64 år.

Sett till arbetsmarknad och inflyttade så utmärker sig hälso- och sjukvården som en sektor dit många nya länsinvånare kan kopplas på något sätt.

(Region Örebro län, 2016)

Fördelning mellan kön och ålderssammansättning

I länet fanns totalt en jämn fördelning mellan könen år 2017. I åtta av länets

kommuner är andelen män något högre än kvinnor.

Den 31 december 2017 bestod länets befolkning till 21 procent av personer i

0–17 år, till 58 procent av personer i 18–64 år samt till 21 procent av personer i

65 år och äldre. Andelen personer i 18–64 år var något lägre i Örebro län

jämfört med i riket som helhet, medan andelen personer i 65 år och äldre var

drygt en procentenhet högre i Örebro län än riksgenomsnittet.

Liksom tidigare år är det Örebro kommun som år 2016 har störst andel personer

i arbetsför ålder (18–64 år), medan Kumla och Lekeberg kommun har fortsatt

störst andel unga personer i åldern 0–17 år. Hällefors, Laxå och Ljusnarsberg

kommun har störst andel äldre personer i åldern 65 år och äldre, motsvarande

29 procent av folkmängden. Av länets kommuner har Örebro och Kumla

kommun lägst medelålder medan Laxå och Ljusnarsbergs kommun har högst

medelålder.

43

Tabell 15: Kommunala jämförelsetal, Örebro län, den 31 december år 2017 (SCB, Statistiska centralbyråns webbplats, 2018)

kvinnor män 0–17 år 18–64 år 65 år Med utländsk bakgrund Utrikes-födda Utländskamedborgare

Hela riket 10 120 242 50 50 21 59 20 24 19 9 41

Örebro län 298 907 50 50 21 58 21 21 16 7 42

Askersund 11 175 49 51 18 54 28 10 8 5 46

Degerfors 9 668 49 51 18 55 27 19 15 8 46

Hallsberg 15 932 48 52 21 57 22 19 15 9 43

Hällefors 7 109 49 51 18 53 29 26 22 14 46

Karlskoga 30 413 50 50 19 56 24 21 16 8 44

Kumla 21 506 50 50 23 57 20 16 12 5 41

Laxå 5 643 48 52 17 54 29 21 18 11 47

Lekeberg 7 868 48 52 24 55 21 7 6 4 41

Lindesberg 23 613 49 51 20 55 24 20 16 9 44

Ljusnarsberg 4 942 48 52 17 54 29 25 21 15 47

Nora 10 747 50 50 20 53 26 17 14 8 44

Örebro 150 291 50 50 21 61 18 24 18 7 40

*Utländsk bakgrund – utrikes födda samt inrikes födda med båda föräldrarna födda utomlands.

År 2017 Folkmängd Folkmängdens andel i % Medel-ålder

44

Figur 18: Folkmängden i Örebro län 2017 fördelad på män och kvinnor samt ålder. (SCB,


Figur 19: Folkmängden i Örebro län 2017 fördelad på ålder. (SCB, statistiska centralbyråns

webbplats, 2018)

0

500

1000

1500

2000

2500

0 å

r

3 å

r

6 å

r

9 å

r

12 å

r

15 å

r

18 å

r

21 å

r

24 å

r

27 å

r

30 å

r

33 å

r

36 å

r

39 å

r

42 å

r

45 å

r

48 å

r

51 å

r

54 å

r

57 å

r

60 å

r

63 å

r

66 å

r

69 å

r

72 å

r

75 å

r

78 å

r

81 å

r

84 å

r

87 å

r

90 å

r

93 å

r

96 å

r

99 å

r

Män Kvinnor

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000

0 år

5 år

10 år

15 år

20 år

25 år

30 år

35 år

40 år

45 år

50 år

55 år

60 år

65 år

70 år

75 år

80 år

85 år

90 år

95 år

100+ år

Folkmängd

45

Hälften av länets kommuner har en befolkning där gruppen 65 år och äldre

motsvarar över 25 procent av invånarantalet. Hällefors, Laxå och Ljusnarsbergs

kommun har högst andel av befolkningen som är 65 år och äldre, denna grupp

motsvarar 29 procent av kommunens invånare.

Av figur 18 och 19 kan tre tydligare ”toppar” ses i åldersfördelning, runt 25 år,

50 år och 70 år. Om tio år kan dessa toppar antas ha förskjutits och gruppen

som nu är runt 70 år har nått upp i åldern 80 år. En stor ökning av äldre i länet

runt år 2025 innebär ökade behov av särskilda bostäder för denna grupp jämfört

med idag. Detta ställer sammantaget krav på planering av bostäder för gruppen

äldre. Skillnader i länet mellan åldersstruktur innebär att förutsättningarna

skiljer sig åt mellan kommunerna när det gäller bostadsbehov framöver.

Olika boendeformer genom livet Hur man bor varierar med ålder och livssituation. För dem under 20 år är det vanligast att bo i småhus. Under de första fem åren i livet flyttar många barn från flerbostadshus till småhus. År 2017 bodde 58 procent av barn 0–9 år och 65 procent av 10-19-åringarna i småhus.

I åldrarna 20 till 39 år är det istället vanligast att bo i flerbostadshus, med hyresrätt eller bostadsrätt. I den åldern flyttar många från föräldrarnas bostad till ett eget hem. Det är också i 25-årsåldern som störst andel, drygt 40 procent, bor i hyresrätt. I dessa åldrar bor dessutom en relativt stor andel i en specialbostad, i de allra flesta fall ett studentboende. Från 40 till 79 års ålder är det åter vanligast att bo i småhus.

(SCB, Vanligast för barn att bo i småhus, 2018)

Befolkningsprognoser SCB har tagit fram en framskrivning av Sveriges befolkning för perioden

2018–2070. Framskrivningen av den framtida befolkningen bygger på

antaganden om hur barnafödandet, in- och utvandringen samt dödligheten

utvecklas. De senaste åren har befolkningsökningen varit snabb. I början av

2017 passerade Sveriges folkmängd 10 miljoner och enligt framskrivningen av

Sveriges befolkning kommer 11 miljoner passeras om 10 år under 2028. Allra

mest, procentuellt sett, ökar de som är 80 år och äldre, motsvarande en ökning

med 50 procent fler år 2028 än idag. Detta beror dels på stora kullar födda i

åldersklass som då fyller 80 år men även av en ökande livslängd. I slutet av

framskrivningsperioden, år 2070, beräknas folkmängden vara nära 13 miljoner i

Sverige. (SCB, Sveriges framtida befolkning 2018-2070, 2018)

Befolkningsframskrivningen bygger på antaganden om framtida barnafödande,

överlevnad och migration. Det är främst antagande om en hög invandring de

närmaste åren som bidrar till ökningen av befolkningen. Under hela

framskrivningsperioden kommer det även att vara fler som föds än vad som

avlider. Medellivslängden har sedan länge ökat vilket antas fortsätta.

46

En ökande livslängd och fler invandrare än utvandrare leder till en äldre

befolkning och fler utrikes födda. År 2017 var nästan var femte person i

Sverige 65 år eller äldre. I slutet av framskrivningsperioden beräknas var fjärde

person vara i dessa åldrar. Andelen utrikes födda av befolkningen har ökat och

förväntas fortsätta att öka under framskrivningsperioden. År 2017 var 18

procent av befolkningen född utomlands. Andelen utrikes födda förväntas vara

som högst i början av 2040-talet då 23 procent av befolkningen är utrikes född.

Därefter minskar andelen utrikes födda något och år 2070 förväntas 22 procent

av befolkningen vara född utomlands.

Under hela framskrivningsperioden förväntas det fortsatt att vara fler män än

kvinnor, både totalt och födda i Sverige. Under större delen av perioden

förväntas det också vara fler utrikes födda män än kvinnor, men i slutet

förväntas det vara fler utrikes födda kvinnor än män.

Enligt SCB är befolkningsframskrivningar alltid förenade med en osäkerhet.

Hur den framtida fruktsamheten kommer att utvecklas är osäkert, och en

förändrad fruktsamhet får snabbt stor betydelse för antalet barn i framtiden. En

större osäkerhet är att förutsäga in- och utvandringens storlek. Migrationen till

Sverige har varierat kraftigt mellan åren och beror bland annat på den

ekonomiska konjunkturen, näringslivets globalisering, oron i världen och

svensk invandringspolitik. Både antalet som söker asyl och antalet som får

uppehållstillstånd påverkas, förutom av situationen i hemlandet, av politiska

beslut i Sverige såväl som i andra länder samt på EU-nivå och kan snabbt

komma att ändras. Se även prognos kring asylsökande och nyanlända i avsnittet

Nyanlända, sid 53.

Befolkningsförändring och nybyggnation av bostäder Flera av länets kommuner har fått en befolkningsökning i och med den stora

invandringen, främst under år 2015, vilket på kort tid inneburit ökat behov av

bostäder. Förutsättningarna för bostadsbyggande ser olika ut bland länets

kommuner, och även inom en och samma kommun. Det är i Örebro kommun

som merparten av färdigställda bostäder finns. Det är också Örebro kommun

som haft den största befolkningsökningen i länet.

Nationellt brukar bostadsbristen förklaras av en ökad befolkning samtidigt som

att nyproduktionen av bostäder varit låg sedan 1990-talskrisen. Det finns därför

ett uppbyggt underskott av bostäder i landet. I och med en hög

bostadsproduktion i länet har dock befolkningsutvecklingen de senaste åren i

länet totalt sett kunnat möta en växande befolkning. För att bedöma behov av

nya bostäder kan en uppskattning göras utifrån antagandet att för varje två

personer som befolkningen ökar behöver det byggas en ny bostad. Räknat på

nyproduktion och befolkningsökning i länet de senaste fem åren har detta

uppnåtts i länet. Under de senaste fem åren har 7 535 nya bostäder färdigställts

i länet enligt SCB, i snitt blir det 1 507 lägenheter per år. Under denna period

47

har befolkningen ökat med 15 794 invånare, det vill säga 3 159 invånare per år.

Totalt innebär det att under dessa fem år har det tillkommit en ny bostad per två

nya invånare. Orsak till detta är den stora nyproduktionen av bostäder, och då

främst i Örebro kommun som dominerat bostadsbyggandet i länet men även

befolkningsökningen.

Figur 20: Befolkningsförändring och färdigställda lägenheter i nybyggda hus i Örebro län

år 1975–2016

-1 500

-500

500

1 500

2 500

3 500

1975

1977

1979

1981

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

2009

2011

2013

2015

2017

Färdigställda lägenheter i nybyggda hus Befolkningsförändring

48

Arbetsmarknad och kommunikationer – utveckling i länet För att utbudet på bostadsmarknaden ska möta den efterfrågan som finns är det viktigt att bostadsplaneringen tar hänsyn till och har kunskap om olika förhållanden som påverkar befolkningens möjligheter att kunna efterfråga och konsumera utbudet på bostadsmarknaden. Två marknadsförutsättningar som har stor påverkan är arbetsmarknad och kommunikationer. Detta kapitel gör en beskrivning av utvecklingen i länet.

Arbetsmarknad Förändringar på arbetsmarknaden vad det gäller den förväntade sysselsättnings-

och arbetslöshetsutvecklingen påverkar och ställer krav på bostadsutbudet i

länets kommuner. För att en arbetsmarknad ska fungera bra behövs en

välfungerande bostadsmarknad. Ska en ort vara attraktiv att bosätta sig och

arbeta i måste det finnas ett bostadsutbud som motsvarar efterfrågan. Det kan i

många fall finnas personer som inte kan ta ett jobb just på grund av att det inte

finns någon tillgänglig bostad. En god arbetsmarknad är samtidigt en

förutsättning för en välfungerande bostadsmarknad. Möjligheten att arbeta styr

den disponibla inkomsten vilket påverkar hushållens möjlighet att efterfråga en

bostad. Arbetsmarknadsläget och vilka arbetstillfällen som kan erbjudas i länet

är därför viktiga faktorer som påverkar läget på bostadsmarknaden.

Sysselsättning och arbetslöshet Arbetsförmedlingen gör två gånger om året en prognos för arbetsmarknadens

utveckling den närmaste tiden. Arbetsförmedlingens senaste prognos,

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017, Örebro län, redovisades i december

2017. Nedanstående beskrivning av arbetsmarknaden i länet baseras på denna

rapport. (Arbetsförmedlingen, 2017-12-13)

Konjunkturläget i Örebro län är fortsatt starkt. Enligt Arbetsförmedlingens

prognoser kommer sysselsättningen i länet fortsätta öka fram till 2018.

Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt stor och ligger över riksgenomsnittet.

Högkonjunkturen avspeglas så gott som i alla branscher. Ett möjligt hinder för

en fortsatt hög tillväxt av sysselsättningen är bristen på arbetskraft, både inom

privat och offentlig sektor. De yrkeskategorier som varit allra svårast att

rekrytera återfinns till stor del inom bygg och vård. Men även inom skola och

till flera tekniska yrken inklusive IT har det varit svårt att hitta personal med

rätt kompetens.

Arbetslösheten gick upp något i Örebro län under våren och sommaren 2017

för att under hösten minska förhållandevis mycket. Arbetsförmedlingens

49

bedömning är att arbetslösheten kommer minska under 2018. Bakgrunden är

det fortsatta behovet hos länets arbetsgivare att anställa, det minskade inflödet i

etableringen och nya möjligheter att matcha arbetssökande mot utbildning.

Arbetslösheten i länet är väldigt varierande beroende på vilken grupp som

studeras. Det är enligt arbetsförmedlingen framförallt två grupper av sökande

som har betydligt högre arbetslöshet än de övriga, utrikes födda och de med en

utbildningsnivå som är högst förgymnasial. Grupperna i utsatt ställning har

stora problem att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessa grupper växer också

hela tiden och utgör mer än tre av fyra inskrivna arbetslösa. En grupp som

upplever kraftiga minskningar i arbetslösheten är unga mellan 18-24 år.

Lokal arbetsmarknad Alla kommuner i Örebro län tillhör Örebros lokala arbetsmarknad med

undantag för Ljusnarsbergs kommun som ingår i Ludvikas lokala

arbetsmarknad. Det innebär att pendlingen till Örebros arbetsmarknad är av

betydande roll för länets kommuner. Nästan hälften av de som bor i Lekeberg

och förvärvsarbetar gör det i Örebro kommun, från Kumla är det mer än en

tredjedel medan i Karlskoga och Hällefors rör det sig under tio procent.

Örebro är också den klart största arbetsmarknaden med mer än hälften av

arbetstillfällena för gruppen 16 till 64 år. Karlskoga har näst mest

arbetstillfällen med drygt tio procent. Länets minsta arbetsmarknad finns i

Lekeberg med knappt 2 000 förvärvsarbetande eller 1,5 procent av länets totala

sysselsättning. Det visar på Örebros betydelse för hela länet men också Örebros

behov av att personer är villiga att pendla för att fylla personalbehovet i Örebro

kommun.

Kommunikationer och pendling Kommunikationer, restider och tillgång till kollektivtrafik är en avgörande

faktor för att befintligt bestånd bostäder och nyproduktion ska kunna bli

attraktivt för boende. En välfungerande kollektivtrafik är även betydande för att

arbetssökande ska kunna ta sig till de platser där arbete kan erbjudas och på

tider som stämmer med arbetets förutsättningar.

Möjlighet till pendling och tillgång till närliggande arbetsmarknader är viktigt

ur ett regionalekonomiskt perspektiv då det ger länets kommuner bättre

förutsättningar att leva vidare och utvecklas. Störst rörlighet och pendling finns

inom kommungränserna där folk rör sig mellan landsbygd och tätort för att

arbeta. Näst störst är rörligheten mellan länets kommuner och därefter kommer

pendling mellan länsgränser. Inpendlingen från andra län är intressant då den i

förlängningen kan innebära att pendlarna väljer att flytta till arbetsorten eller till

en närliggande plats vilket kan innebära en kommun i länet. (Region Örebro

län, 2016)

50

Kollektivtrafiken i länet utgörs främst av buss- och tågtrafik. Samtliga

centralorter i länets kommuner har en utbyggd busstrafik, åtta av länets

kommuner har tillgång till någon form av tågtrafik och en av länets kommuner

har en flygplats med reguljär- samt chartertrafik. Örebro län är till ytan ett

relativt litet län vilket innebär att pendlingsavstånden inom länet är relativt små.

Från Örebro nås i stort sett alla större tätorter i länet på ungefär en timmes

bilkörning. Arbetspendlingen i länet är starkt koncentrerad till och från Örebro.

Statistik från SCB för pendling år 2016 visar att det är vanligare att pendla ut

från länet än att pendla in, totalt sett hade länet ett negativt pendlingsnetto på

drygt 1 300 personer (9 260 inpendlare över länsgränsen och 10 584

utpendlare). Majoriteten av både in- och utpendlare i länet var män, 63 procent

in och 64 procent ut. (SCB, Statistiska centralbyråns webbplats, 2018)

In- och utpendlingen över kommungränsen i länets kommuner är varierande.

Tre kommuner i länet hade år 2016 en positiv nettopendling över

kommungränsen. Det var Örebro, Karlskoga och Hallsberg som hade fler

inpendlare än utpendlare. Resterande nio kommuner hade en större utpendling

än inpendling år 2016. Flest antal personer pendlade in till Örebro, Karlskoga

och Hallsbergs kommun. Flest antal personer pendlade ut från Örebro, Kumla

och Hallbergs kommun. Statistiken innehåller inte antalet personer som pendlar

inom en och samma kommun. (SCB, Statistiska centralbyråns webbplats, 2018)

Många utpendlare tenderar att bo kvar i sin hemkommun, samtidigt kan

pendling vara ett förstadium till en framtida flytt. De som arbetspendlar in till

Örebro län från andra län kan välja att flytta till eller närmare arbetsorten i en

kommun i länet. Detta förutsätter dock att möjlighet till bostad finns som är

attraktiv. Samtidigt är det svårt att tyda hur ett negativt pendlingsnetto kan

påverka läget på bostadsmarknaden i Örebro län, det är dock positivt för

bostadsmarknaden att många väljer att bo kvar i länet trots att de arbetar utanför

länet. Hur pendlingen utvecklas framöver är svårt att förutsäga. Med bättre

möjlighet till pendling borde både in- och utpendling öka. Konjunkturens

utveckling på olika arbetsorter påverkar också hur pendlingen förändras.

51

52

Bostäder för alla - läget på bostadsmarknaden för olika grupper I bostadsmarknadsenkäten får kommunerna svara på frågor kring boendevillkoren för olika grupper. Det gäller frågor om bostäder för ungdomar (19–25 år), studenter, nyanlända och personer som inte har blivit godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Det gäller också bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Olika ålderskategorier och målgrupper har olika behov och efterfrågan av bostäder, av olika hustyper, uppehållsformer och storlekar, vilket ställer krav på ett brett utbud av boendetyper på bostadsmarknaden i länet.

Många har svårt att komma in på bostadsmarknaden Underskott på bostäder gör att allt fler får svårt att komma in på

bostadsmarknaden. Situationen bedöms som särskilt ansträngd för grupper med

låga inkomster och de som ska in på bostadsmarknaden för första gången.

Generellt har dessa grupper en lägre betalningsförmåga och utbudet av billiga

ekonomiska överkomliga bostäder är ofta begränsat. Fler hushåll kan av

ekonomiska skäl inte ta del av hela det utbud av bostäder som finns på

marknaden och fler konkurrerar om de bostäder som är ekonomisk

överkomliga. Höga byggkostnader gör att kostnader och hyror för

nyproducerade bostäder hamnar på en nivå som många hushåll inte kan betala.

Ungdomar och unga vuxna är grupper som har svårt att få en första bostad. Det

samma gäller nyanlända och andra som saknar ett kontaktnät. Barn som har

kommit ensamma till Sverige, har när de når vuxen ålder ofta särskilt svårt att

ta sig in på bostadsmarknaden. Också många äldre har svag ekonomi och har

svårt att flytta till boenden som motsvarar deras behov.

Ungdomar och studenter Student- och ungdomsbostäder innebär ofta mindre lägenheter med låg hyra,

som helst ska ligga centralt eller nära universitetet. En majoritet av länets

kommuner, 10 stycken kommuner, anger i bostadsmarknadsenkäten att de

bedömer underskott på bostäder för ungdomar (19–25 år). Askersunds kommun

bedömer att läget för ungdomar på bostadsmarknaden är i balans. Den

anledning som majoriteten av kommuner nämner som skäl till underskottet på

bostäder för ungdomar är att det generellt finns för få lediga lägenheter inom

kommunen samt att det finns för få små lediga bostäder. Underskottet förklaras

även av att lediga små bostäder är för dyra för ungdomar. Fyra av länets

kommuner anger i bostadsmarknadsenkäten att de har särskilda

53

ungdomsbostäder i kommunen, dvs bostäder som hyrs ut till personer under en

viss ålder.

Sju av länets kommuner har svarat att det pågår insatser som syftar till att

underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad. Två kommuner uppger att

kommunen inte har insatser för att underlätta för ungdomar. Örebro kommun

och Degerfors kommun arbetar med hyresrabatter. I Degerfors gäller dessa

rabatter gymnasieungdomar. I Laxå kommun byggs ett antal ungdomsbostäder

genom ombyggnad av annan fastighet. Hallsbergs kommun arbetar med

praktikplatser för att ungdomar ska få egen försörjning. I Karlskoga har åldern

sänkts för att få ställa sig i lägenhetskö hos allmännyttan, från 18 till 16 år.

Andra insatser som anges av Lindesberg och Örebro kommun är nyproduktion

av små bostäder med överkomliga hyror samt generell satsning på

bostadsbyggande som även gynnar ungdomar.

När det gäller läget på bostadsmarknaden för studenter bedömer fyra

kommuner att det råder obalans genom underskott på bostäder. Underskott

anges i Kumla, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora kommun. Resterande åtta

kommuner bedömer att bostadsmarknadsläget är i balans för denna grupp.

Särskilda studentlägenheter, dvs studentlägenheter, korridorsrum och liknande

bostäder med begränsad besittningsrätt som är avsedda för studenter vid

universitet och högskolor, finns i två av länets kommuner, Örebro och Hällefors

kommun. Båda dessa kommuner bedömer att bostadsmarknadsläget är i balans.

Örebro kommun som är universitetsort bedömer att läget är i balans men med

kommentaren att det kan finnas obalans vid terminsstart. Det har byggts mycket

studentlägenheter och kommunen bedömer att det just nu är relativt enkelt att

t.ex. få ett korridorsboende.

Nyanlända En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats

uppehållstillstånd för bosättning av flyktingskäl eller andra skyddsskäl, t.ex.

kvotflykting, massflykting, tribunalflykting, men även synnerligen ömmade

omständigheter. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En

person anses vara nyanländ under tiden som hon eller han omfattas av

etableringsinsatser, det vill säga två till tre år. (Boverket,


54

Mottagande av nyanlända i länet Migrationsverkets statistik för personer kommunmottagna enligt

ersättningsförordningen18 visar att Örebro län under år 2017 sammanlagt tog

emot 2 108 nyanlända. Av dessa var 194 ensamkommande barn. Personer som

ordnat boende i en kommun i länet på egen hand (EBO) var 581 personer,

vilket motsvarar drygt 28 procent av antalet mottagna totalt. Jämfört med året

tidigare var andelen egenbosatta mindre, under år 2016 utgjorde personer med

eget boende 47 procent. (Migrationsverket, Statistik 2017, 2018)

Diagrammet nedan visar antal personer med uppehållstillstånd som

folkbokförts i kommun. I diagrammet ingår inte asylsökande, inkl. asylsökande

ensamkommande barn, och andra personer som är inskrivna i

Migrationsverkets mottagningssystem. I diagrammet ingår heller inte sekundär

in- och utflytt (vidareflytt) av nyanlända.

Figur 21: Mottagande Örebro län år 2005–2017 (Migrationsverket, 2018)

18 Migrationsverkets statistik visar nyanlända kommunmottagna som omfattas av

förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, som en

kommun har börjat få ersättning för av Migrationsverket.

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Mottagna totalt 468 1147 881 829 657 541 527 809 1304 1867 2114 2409 2108

Varav ensamkommande barn 12 50 25 18 17 46 106 110 93 143 142 250 194

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

55

Den 1 mars 2016 trädde den nya bosättningslagen i kraft, Lagen (2016:38) om

mottagande av vissa nyanlända för bosättning. Lagen innebär att alla

kommuner efter anvisning blir skyldiga att ta emot nyanlända för bosättning.

De frivilliga överenskommelser som länsstyrelserna tidigare tecknat med

kommunerna om mottagande av nyanlända upphörde att gälla i och med att

bosättningslagen trädde i kraft.

Bosättningslagen omfattar nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd som

flyktingar eller annan skyddsbehövande enligt vissa bestämmelser i

utlänningslagen samt anhöriga till dem. Anvisningar till kommunerna omfattar

nyanlända som vistas i anläggningsboenden och kvotflyktingar. Hur många

nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens storlek,

arbetsmarknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända och

ensamkommande barn samt hur många asylsökande som redan vistas i

kommunen. Regeringens avsikt är att kommuner som har en jämförelsevis god

arbetsmarknad, stor befolkning, lågt mottagande och förhållandevis få

asylsökande kommer att få ta emot fler nyanlända.

Utifrån Migrationsverkets prognos och det uppskattade behovet av anvisningar

beslutar regeringen om länstal för kommande år. Utifrån det länstal som

regeringen fastställer har Länsstyrelsen i uppdrag att besluta om fördelning

på kommunnivå (kommuntal). Utöver de nyanlända som ska bosättas i

kommunerna, i enlighet med kommuntalen, så tillkommer även nyanlända och

asylsökande som väljer att bosätta sig själv i en kommun (EBO).

Under år 2017 skedde 620 anvisningar till länets kommuner enligt tabell nedan

(innefattar ej ensamkommande barn). Av länets kommuner var det Örebro

kommun som hade högst kommuntal med 407 anvisningar.

56

Figur 22: Läns- och kommunal, Örebro län

Askersund 15 7

Degerfors 15 3

Hallsberg 28 15

Hällefors 0 0

Karlskoga 37 13

Kumla 67 43

Laxå 10 30

Lekeberg 34 20

Lindesberg 0 0

Ljusnarsberg 0 0

Nora 7 3

Örebro 407 234

Örebro län 620 368

Brist på bostäder för nyanlända I årets bostadsmarknadsenkät bedömer 9 av länets kommuner att det råder

underskott på bostäder för nyanlända personer19. Hällefors och Lekeberg

kommun gör en bedömning om balans på bostadsmarknaden för nyanlända.

Frågan gäller nyanlända personer i kommunen generellt. En majoritet av

kommunerna bedömer att bristen på bostäder för nyanlända beror på underskott

på hyreslägenheter. Underskott finns på både stora och små lägenheter. Tre

kommuner uppger även ett underskott på lägenheter med rimlig hyresnivå som

förklaring. Fyra kommuner ser också problem med att hyresvärdarna ställer

höga krav på inkomst eller anställning, varav två kommuner även svarat att

hyresvärdarna inte godkänner etableringsersättning som inkomst.

19 En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats

uppehållstillstånd för bosättning av flyktingskäl eller andra skyddsskäl, t.ex. kvotflykting,

massflykting, tribunalflykting, men även synnerligen ömmade omständigheter. Även

anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person anses vara nyanländ under

tiden som hon eller han omfattas av etableringsinsatser, det vill säga två till tre år. Källa

BME 2018

Örebro län Anvisningsbara

platser

(= fastställda

kommuntal 2017)

Anvisningsbara

platser

(= fastställda

kommuntal

2018)

57

Hur arbetar kommunerna med bostadsförsörjningen för nyanlända? Lagens intentioner om bosättning är att kommunen i så stor utsträckning som

möjligt ska erbjuda permanenta bostäder till nyanlända som omfattas av

anvisningen. Samtidigt så är det inte reglerat i bosättningslagen vilken typ av

boende som avses eftersom flexibilitet bedöms vara nödvändig, det kan

innebära att kommuner inte enbart har möjlighet att erbjuda permanenta

boenden i hyresrätt utan behöver använda sig av olika slags bostadslösningar

med varierande kvalité och tidsperspektiv. Modulbostäder, bostadsrätter och

bostäder från privatpersoner som hyrs ut i andra hand kan vara lösningar under

några års tid. Det är dock viktigt att nyanlända därefter kan komma vidare till

en annan permanent bostad. Det innebär att kommunerna behöver arbeta både

för att lösa bostadssituationen här och nu, samtidigt som en mer långsiktig

planering krävs för att möta behov över tid.

I bostadsmarknadsanalysen får kommunerna ange hur de arbetar för att

säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända personer. Allmännyttan

har en stor betydelse i detta arbete, nästan samtliga kommuner i länet anger att

kommunen har ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga

bostadsföretaget för att få fram bostäder. Fem kommuner har också ett

regelbundet samarbete med privata fastighetsägare. Fyra kommuner tar vid

behov kontakt med privata fastighetsägare. Två kommuner, Kumla och Örebro

kommun, svarar att de har egna bostadsrätter som hyrs ut.

Den nyanlända kan också välja att ordna eget boende och på så sätt bosätta sig

själva i en kommun. Bostadsmarknadsenkäten visar att kommuner i länet inte

aktivt arbetar med bostadsförsörjningen för nyanlända som själva bosatt sig i

kommunen. Självbosatta nyanlända anges ha eget ansvar för sin

boendesituation och får inga mer insatser än andra bostadssökande, de hänvisas

exempelvis till allmännyttans bostadskö och till privata hyresvärdar som finns i

kommunen. I Laxå kommun hjälper integrationsenheten även de som inte är

kommunanvisade att skaffa boende i kommunen.

58

Undersökning om bosättning av nyanlända bland länets kommuner För att få en förbättrad kunskap om hur länets kommuner arbetar med bostadsförsörjning för nyanlända, både de som anvisats till en kommun och de nyanlända som själva bosatt sig i en kommun, genomförde Länsstyrelsen under hösten en studie om bosättning av nyanlända genom telefonintervjuer med nio av länets kommuner. Syftet med undersökningen var även att identifiera utmaningar och möjligheter, goda exempel och metoder i kommunernas arbete. Resultatet av studien presenterades i november 2017 vid Länsstyrelsens konferens om bostadsförsörjning för nyanlända.

Sammanfattningsvis visar intervjuerna följande:

- De kommunala bostadsbolagen spelar en viktig roll för bosättning av nyanlända.

- Bosättning av anvisade nyanlända sker främst sker genom det kommunala bostadsbolaget.

- I flera kommuner finns ett bra samarbete med en eller flera privata hyresvärdar för bosättning av anvisade nyanlända.

- Samarbete med privatpersoner för bosättning av anvisade nyanlända är ovanligt.

- Länets kommuner arbetar för att hitta långsiktiga och permanenta boende lösningar för anvisade nyanlända.

- I vissa kommuner har det varit svårt att direkt få till en långsiktig lösning vid bosättning av anvisade nyanlända. Detta på grund av brist på lägenheter av en viss storlek som inte funnits ledig vid anvisning. Bristen innefattar i vissa fall stora och i andra kommuner små lägenheter. Därför har kortsiktiga lösningar behövts använda under en obestämd tid.

- I de allra flesta fall står kommunen initialt på ett bostadskontrakt vid bosättning av anvisade nyanlända, främst via allmännyttan men även hos privat hyresvärdar. Andrahandskontraktet övergår sedan till ett förstahandskontrakt inom en given tid, cirka 3–6 månader.

- Samtliga kommuner försöker att arbeta med att skaffa fram bostäder som passar anvisningen utifrån bland annat storlek på lägenheter, bostadsområden/delar av kommunen, hyresnivåer samt vårdbehov/särskilda behov.

- En majoritet av kommunerna arbetar inte med bosättning av självbosatta nyanlända.

- Utmaningar för bosättning: Bristen på bostäder, kommunikationer saknas, avsaknad av viss lägenhetsstorlek, trångboddhet, höga hyresnivåer, segregation och integration, knapp information från Migrationsverket gällande anvisningens konstellation.

59

Bostäder för äldre Kommuner har enligt socialtjänstlagen ansvar för att inrätta särskilda

boendeformer för service och omvårdnad för äldre som behöver särskilt stöd i

vardagen. Utvecklingen har under lång tid gått emot att allt färre bor i särskilda

boendeformer samtidigt som allt fler bor kvar i det egna hemmet och får

hemtjänst. Det saknas idag bostäder och boendemiljöer som är väl anpassade

till den äldre människans behov. Många äldre bor kvar i bostäder med bristande

tillgänglighet. Frånvaron av alternativ för den som vill flytta skapar

inlåsningseffekter. Enligt den tidigare äldreboendedelegationens utredning är

tre fjärdedelar av Sveriges bostäder inte tillgängliga för personer med rullstol.

Många bostäder saknar exempelvis hiss. Nästan hälften av alla personer som är

80 år eller äldre bor i en bostad med bristande tillgänglighet. Det påverkar den

enskilda personens livskvalitet och medför kostnader för samhället. Många av

de äldre som skulle behöva ett boende med större tillgänglighet har låga

inkomster. Många äldre, särskilt kvinnor, har en så låg inkomst att en flytt till

en nyproducerad lägenhet inte framstår som ett realistiskt alternativ.

(Länsstyrelserna, Bostad åt alla , 2016)

Underskott på bostäder för äldre I bostadsmarknadsenkäten bedömer kommunerna utbudet av särskilt boende för

äldre. Med särskilda boendeformer för äldre avses i frågorna boende enligt 5

kap. 5 § socialtjänstlagen. För att kunna bo i särskilt boende behöver man en

biståndsprövning och ett beslut från kommunen. Åtta av länets kommuner

bedömer att utbudet av särskilt boende för äldre är i obalans genom underskott

på bostäder. Fyra kommuner bedömer att utbudet av särskilda boenden är i

balans.

Fyra av länets kommuner bedömer att behovet av särskilda boendeformer för

äldre kommer vara uppfyllt inom två år medan åtta kommuner bedömer att

utbudet inte kommer att vara uppfyllt. Inom fem år bedömer 7 kommuner att

behovet är täckt. Bostadsmarknadsenkäten ger indikationer på att det kommer

att påbörjas särskilt boende för äldre i två av länets kommuner under år 2018–

2019. Knappt 100 sådana bostäder förväntas påbörjas i Askersunds kommun i

form av hyresrätter i allmännyttan under år 2018. Hallsbergs kommun har ett

förväntat påbörjande av 50 särskilt boende under år 2019.

60

Tabell 16: Bedömning av utbudet av särskilt boende för äldre, januari år 2018 (Boverket,


Kommer behovet av särskilda boendeformer för äldre att vara täckt…

…om 2 år? …om 5 år?

Ja Nej Ja Nej Om nej, ange varför:

Askersund X X

Degerfors X X

Hallsberg X X

Ett nytt särskilt boende planeras att

påbörjas under 2018 och beräknas

slutföras 2020–2021. Där beräknas ett

ökat tillskott om cirka 50 platser, vilket

skulle leda till en positiv påverka av

täckningsgraden om 5 år.

Hällefors X X

Karlskoga X X

Kumla X X Väntar på politiskt beslut gällande om/ny

byggnation.

Laxå X

Lekeberg X X

Lindesberg X X Nytt boende planeras

Ljusnarsberg X X

Nora X X Försenat byggande av nytt boende.

Örebro X X

Om två år är behovet inte täckt pga.

förseningar i den planerade

nybyggnationsprocessen.

Totalt i länet 4 8 7 4

61

Seniorbostäder Seniorbostäder är vanliga bostäder inom det ordinarie bostadsbeståndet som är

avsedda för personer över en viss ålder. Tanken är att bostäderna ska vara

utformade efter äldres behov av tillgänglighet och trygghet. För att flytta in i en

seniorbostad behövs inget biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen.

Seniorbostäder finns både som hyresrätter och bostadsrätter

Enligt bostadsmarknadsenkäten finns seniorbostäder i tio av länets kommuner.

I Askersund och Hallsberg kommun saknas denna typ av bostäder. Totalt finns

1 694 seniorbostäder i länet, övervägande i Örebro kommun. Tre kommuner

har dock inte uppgett ett antal. En majoritet av kommunerna har svarat att det

saknas vakanta seniorbostäder den 1 januari 2018.

Ingen av länets kommuner har ett förväntat påbörjande av seniorbostäder under

2018. Under 2019 förväntas 10 lägenheter påbörjas i Hallsberg i form av

kooperativ hyresrätt samt en lägenhet i Hällefors genom ändring av byggnad.

Trygghetsbostäder

Trygghetsbostäder definieras i bostadsmarknadsenkäten som en boendeform

som har tillkommit för att ge äldre som önskar det tillgång till större gemenskap

och trygghet. För att flytta in i en trygghetsbostad behövs inget biståndsbeslut

enligt socialtjänstlagen. Det finns en stor variation av trygghetsbostäder runt

om i landet, även om trygghet, tillgänglighet, gemensamhetsutrymmen och

särskild personal är gemensamma nämnare för många. Med trygghetsbostäder

menas i enkäten trygghetsbostäder som tillkommit både med och utan

investeringsstöd.

Enligt bostadsmarknadsenkäten finns trygghetsbostäder i hälften av länets

kommuner. Antalet trygghetsbostäder är osäkert. En kommun, Hällefors

kommun, bedömer att trygghetsbostäder kommer påbörjas under år 2019, totalt

1 lägenhet.

62

Planeringsförutsättningar – Bostäder för äldre Inom det regionala samverkansrådet för bostadsplaneringsförsörjning mellan Region Örebro län och länets kommuner togs under 2016 ett planeringsunderlag fram i syfte att stödja kommunerna i deras planering av bostäder för äldre fram till 2030 med fokus på särskilt boende/vård och omsorgsboende.

Slutsatser i rapporten anger att efterfrågan på bostäder till äldre, och i synnerhet vård- och omsorgsboende, kommer att öka kraftigt de närmaste 15 åren. Alla länets kommuner bedöms ha behov av nybyggnation av platser på vård- och omsorgsboende fram till 2030. Beräkningar visar ett behov av drygt 4 400 vårdplatser totalt i Örebro län, vilket innebär en nettoutökning på ca 1 540 platser (utifrån befintliga volymer årsskiftet 2015/2016). Allra störst behov av volymökning har kommunerna Askersund, Kumla och Nora som skulle behöva öka kapaciteten med 70–72 procent från befintlig volym till år 2030.

Förutom behov av nettoökning av antalet vårdboendeplatser har flera kommuner i länet äldre vårdboendeanläggningar som inte betraktas som ändamålsenliga och effektiva och som därmed behöver byggas om eller ersättas.

Den stora behovsökningen av vårdboendeplatser beräknas efter år 2020. Men redan nu behöver planeringsprocessen kring behovet av vårdboende påbörjas eftersom en nybyggnadsprocess från idé till färdigställande av nytt vårdboende normalt är tidsmässigt lång. (Region Örebro län, 2016)

Särskilt boende för personer med funktionsnedsättning Kommunerna har ansvar för att det finns bostäder med särskild service för

personer med funktionsnedsättning. De flesta personer som har

funktionsnedsättningar bor i det vanliga bostadsbeståndet. Brister i

tillgänglighet drabbar på skilda sätt personer med olika funktionsnedsättningar.

Med funktionsnedsättningen följer också ofta en sämre ekonomi vilket kan göra

det svårt att flytta till en bostad som motsvarar behoven. (Länsstyrelserna,

Bostad åt alla , 2016)

Särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning är boende enligt

lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), eller 5 kap. 7 §

socialtjänstlagen. I bostadsmarknadsenkäten görs uppdelning av särskilt boende

genom gruppbostäder, servicebostäder och annan särskilt anpassad bostad.

Gruppbostäder

Gruppbostäder definieras i bostadsmarknadsenkäten som bostäder som kan

erbjudas personer som har så stora behov av tillsyn och omvårdnad, att det är

nödvändigt att personal finns till hands hela tiden. Gruppbostäder består av ett

mindre antal lägenheter som är samlade kring gemensamma utrymmen. En fast

personalgrupp ska täcka de boendes hela stödbehov inklusive fritids- och

kulturella intressen. Av länets kommuner bedömer sex kommuner balans av

utbudet av gruppbostäder. Fyra kommuner bedömer att det finns underskott på

gruppbostäder medan en kommun bedömer ett överskott.

63

Servicebostäder

Servicebostäder består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam

service och en fast personalgrupp. Lägenheterna är i regel anpassade efter den

enskildes behov och ligger oftast i samma eller kringliggande hus. Varje

boende ska erbjudas dygnet-runt-stöd i den egna lägenheten i den omfattning

som han eller hon behöver. Tre kommuner i länet anger i

bostadsmarknadsenkäten att man saknar servicebostäder. Fyra kommuner

bedömer att det finns balans av utbudet av servicebostäder och fyra kommuner

bedömer att det finns underskott på denna boendeform.

Annan särskilt anpassad bostad Annan särskilt anpassad bostad är en egen bostad som den bostadssökande

beviljas och som är anpassad till den boendes behov, ingen fast personalgrupp

ingår. Denna boendeform saknas i sju av länets kommuner. Tre kommuner

bedömer att det finns ett underskott på dessa bostäder medan en kommun

bedömer att det finns en balans.

Tabell 17: Utbudet av särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning,

januari år 2018 (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2018, 2018)

Hur är utbudet i kommunen av

gruppbostäder?


servicebostäder?


boendeformer annan särskilt anpassad

bostad?

Underskott Balans Överskott Underskott Balans Överskott Underskott Balans Överskott

Askersund X Kommunen saknar denna boendeform Kommunen saknar denna boendeform

Degerfors X

X

Kommunen saknar denna boendeform

Hallsberg X X

X

Hällefors X

X

X

Karlskoga X

X


Kumla X X


Laxå X

X

X

Lekeberg X Kommunen saknar denna boendeform Kommunen saknar denna boendeform

Lindesberg X X


Ljusnarsberg

Nora X Kommunen saknar denna boendeform Kommunen saknar denna boendeform

Örebro X X

X

Totalt i länet 4 6 1 4 4 0 3 1 0

64

En majoritet av länets kommuner bedömer att behovet av särskilda

boendeformer för personer med funktionsnedsättning kommer att vara täckt

inom två år. Två kommuner, Örebro och Lindesbergs kommun, ser ett förväntat

påbörjande av bostäder under 2018 och 2019.

Bostäder för dem som inte blir godkända som hyresgäster på ordinarie bostadsmarknad Kommunerna har det lagstadgade ansvaret för planering och genomförande av

bostadsförsörjning med målsättning att skapa förutsättningar för alla i

kommunen att leva i goda bostäder. En ökad bostadsbrist gör att allt fler har

svårt att komma in på bostadsmarknaden.

Hemlöshet är både en socialpolitisk och bostadspolitiskt angelägenhet. Orsaken

till att ett hushåll inte kan få ett förstahandskontrakt på en bostad kan vara låga

inkomster, brist på referenser, avsaknad av tillsvidareanställning,

betalningsanmärkningar, hyresskulder, missbruksproblem eller tidigare

störningar. Förankringen på arbetsmarknaden är av central betydelse. Den som

saknar fast anställning bedöms hårdare såväl som blivande hyresgäst som vid

en kreditprövning inför ett husköp. Eftersom en del hyresvärdar inte godkänner

försörjningsstöd som inkomst utestängs många personer från den ordinarie

bostadsmarknaden.

Hemlöshet Hemlöshet är ett samlingsbegrepp för ett antal situationer som personer kan befinna sig i kort eller lång tid. Socialstyrelsen har definierat fyra situationer som Boverket utgår ifrån i bostadsmarknadsenkäten:

• Akut hemlöshet, exempel härbärge och kvinnojour

• Boende på institutioner och i kategoriboenden

• Långsiktig boendelösning, exempelvis att hyra i andra hand av socialtjänsten.

• Eget ordnat kortsiktigt boende.

Nationell kartläggning av hemlösheten Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen genomfört en ny nationell kartläggning av hemlösheten i Sverige. Kartläggningen omfattar personer med svenskt medborgarskap och personer som har tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd i Sverige och som befann sig i hemlöshet under vecka 14 (3–9 april) 2017. Det är femte gången som Socialstyrelsen gör en sådan kartläggning, den senaste gjordes 2011.I kartläggningen ingår personer som befann sig i någon hemlöshetssituation och som var aktuella hos socialtjänsten eller andra myndigheter under kartläggningsveckan, eller som vårdgivare, organisationer med mera, mötte under den veckan.

Mer information om hemlöshet finns på Socialstyrelsens webbplats: http://www.socialstyrelsen.se/hemloshet

65

Kommunens arbete för att motverka hemlöshet I bostadsmarknadsenkäten får kommunerna svara på hur kommunen arbetar

med personer som inte blir godkända som hyresgäster på ordinarie

bostadsmarknad. Kommunen svarar även på hur man arbetar för att motverka

eller avhjälpa hemlöshet. Nedan görs en sammanställning av svaren.

• I årets bostadsmarknadsenkät svarar tio kommuner att de hyr ut

lägenheter med tillsyn och särskilda villkor eller regler i andra hand till

personer som inte blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden.20

• Nio av dessa kommuner anger i enkäten att det totalt finns 386

andrahandslägenheter med särskilda villkor den 1 januari 2018. Örebro

kommun uppger att 166 lägenheter finnas i kommunen. I Örebro

kommun finns utöver dessa lägenheter 43 bostadsrätter som nyttjas för

bostadssociala ändamål. Näst störst antal bostäder har Karlskoga

kommun där det finns 140 lägenheter, 130 hyresrätter och 10

bostadsrätter.

• En majoritet av samtliga andrahandslägenheter med särskilda villkor är

hyresrätter, 374 bostäder.

• Hälften av länets kommuner direktäger21 bostäder t.ex. i form av

bostadsrätter eller småhus.

• Ingen av länets kommuner anger att kommun under år 2017 köpt in

enskilda hyresfastigheter, bostadsrätter eller småhus för att tillgodose

behovet av bostäder för personer som kommunen har särskilt ansvar

för.

• Två kommuner, Askersund och Kumla kommun, arbetar med

hyresgarantier för att motverka eller avhjälpa hemlöshet.

• Fem kommuner arbetar med uppsökande verksamhet för att förebygga

vräkningar, t.ex. med rådgivning eller särskilda insatser.

• Två kommuner, Askersund och Kumla, uppger att de arbetar med

överenskommelse med det allmännyttiga bostadsföretaget att sänka

kraven på de bostadssökande, t.ex. godkänna försörjningsstöd som

inkomst. Dessa två kommuner arbetar dessutom med privata

fastighetsägare på motsvarande sätt.

20 I vissa kommuner kallas det sociala hyreskontrakt, i andra kommuner kallas det träningslägenheter,

övergångsbostäder, provboende eller något annat. Det gemensamma är att personen som bor i

lägenheten inte har fullt besittningsskydd och att boendet är förenat med särskilda villkor eller regler

och vanligen någon form av tillsyn från socialtjänstens sida. Härbärgen och jourlägenheter som är

avsedda för tillfällig övernattning räknas inte hit. (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2018, 2018) 21 Med "direktägda bostäder" avses i BME 2017 bostäder som inte ägs av kommunen via något

allmännyttigt kommunalt bostadsbolag utan som kommunen förvärvat direkt (med användande av det

kommunala organisationsnumret). (Boverket, Bostadsmarknadsenkäten 2018, 2018)

66

• Örebro kommun arbetar med Bostad först, vilket innebär att en person

först erbjuds en permanent bostad, därefter stöd på egna villkor.

• I Karlskoga kommun arbetar man med akutlägenheter med trepartsavtal

där socialförvaltningen är tredje part.

• Lindesbergs kommun arbetar med härbärge i Örebro.

Avhysningar/vräkningar i länet Kommunernas vräkningsförebyggande arbete är en viktig del för att motverka

hemlöshet. Personer som blir vräkta har ofta mycket svårt att komma tillbaka

på den ordinarie bostadsmarknaden. Den största orsaken till vräkning beror på

utebliven hyra. De som löper störst risk att vräkas är personer med små

inkomster, svaga nätverk och som lever i social utsatthet.

Enligt Kronofogdens statistik gjordes under år 2017 totalt 255 registrerade

ansökningar om avhysning i länet. Av dessa gick 20 procent vidare till en

verkställd vräkning vilket motsvarar 51 avhysningar. Detta är ett något lägre

antal jämfört med år 2016 då 59 avhysningar verkställdes. Högst antal

vräkningar genomfördes i Örebro kommun där 17 stycken avhysningar

verkställdes. Kommunen hade samtidigt 173 registrerade ansökningar om

avhysning. I Karlskoga kommun utfördes 13 vräkningar och 21 ansökningar

om avhysningar. I Hällefors och Lekeberg verkställdes inte några avhysningar

under år 2017. Ansökningar om avhysning gjordes i samtliga länets kommuner

förutom i Lekebergs kommun. (Kronofogden, 2018)

Enligt kronofogdens statistik berördes totalt 15 barn av verkställda avhysningar

i länet år 2017 vilket är en ökning från år 2016 då antalet berörda barn var 5

stycken. (Kronofogden, 2018)

67

Verktyg för bostadsförsörjning - kommunernas strategiska arbete Förutsättningarna för länets kommuner att planera för bostadsförsörjningen ser sammantaget olika ut och därmed varierar även kommunens insatser och åtgärder för att möta de behov som finns i kommunerna. Det finns olika verktyg som kommunerna kan använda för att påverka och skapa förutsättningar för god bostadsförsörjning. I detta kapitel görs en beskrivning av några av dessa verktyg och hur länets kommuner använder dem.

Kommunernas bostadsförsörjning Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar anger att varje kommun ska

planera för bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i

kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga

åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Ansvaret innebär

olika insatser för att skapa balans mellan behov och efterfrågan på bostäder och

att grupper inte utestängs från bostadsmarknaden.

Det finns många olika strukturella förhållanden som påverkar vilka utmaningar

som kommunerna ställs inför i planeringen för bostadsförsörjningen. En rad

ekonomiska faktorer styr marknaden och i flera kommuner saknas

marknadsförutsättningar för större nyproduktion av bostäder. De bostäder som

har byggts svarar inte heller alltid mot de behov som finns då hyror och avgifter

för de nybyggda husen ofta blir för höga för många hushåll.

I flera av länets kommuner har bostadsbehov och bostadsbrist på kort tid ersatt

en lång period av överskott och balans på bostäder och vikande befolkning, där

bostäder fått rivas på grund av brist på efterfrågan. En betydande anledning till

underskott på bostäder i flera av länets kommuner är det ökade mottagandet av

asylsökande, ensamkommande barn och nyanlända som under hösten 2015

innebar ett akut och stort behov av bostäder. Att organisatoriskt, resurs- och

kunskapsmässigt hantera denna nya situation av bostadsbehov är en utmaning.

Kommunernas arbete med att varje år svara på bostadsmarknadsenkäten kan ses

som en del av kommunernas arbete med boendefrågor. Enkätens frågor

aktualiserar årligen många av de frågor som behöver tas fram som underlag vid

kommunernas boendeplanering. Den engagerar också tjänstemän inom olika

förvaltningar som genom enkäten tillsammans bidrar till ett bra

kunskapsunderlag som grund för fortsatt planering.

68

Bild: Verktyg för bostadsförsörjning, Länsstyrelserna

Aktivt arbete med riktlinjer för bostadsförsörjningen i länets kommuner Bostadsplaneringen spänner över en mängd kommunala frågor och berör bland

annat sociala, infrastrukturella samt arbetsmarknads- och näringslivsfrågor.

Arbetet med bostadsplaneringen är viktigt för kommunernas utveckling, för att

få en bild av den efterfrågan och de behov som kan komma framöver.

Strategisk samverkan kring bostadsförsörjning inom kommunen, mellan

kommunens förvaltningar och nämnder, är i sammanhanget viktigt för att få

kunskap kring hur de bostadsbehov som finns i kommunen ska kunna mötas på

bästa sätt. Kommunernas bostadsplanering är även viktig för att kunna påverka

och möta de framtida förändringar som väntar, oavsett om befolkningen ökar

eller minskar. Kommuner som har antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen

ger därför förutsättningar för en bättre framförhållning på bostadsmarknaden i

Örebro län.

69

Varje kommun ska, enligt Lag (2000:1383) om kommunernas

bostadsförsörjningsansvar, med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i

kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i

kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga

åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.

Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under

varje mandatperiod. Riktlinjerna ska, enligt 2 § lagen om kommunernas

bostadsförsörjningsansvar, innehålla minst följande uppgifter:

- Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet,

- Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och

- Hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål,

planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen.

Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska

utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper

och marknadsförutsättningar. Förändras förutsättningarna för de antagna

riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige.

Boverkets digitala handbok - Kommunernas bostadsförsörjning Under 2016 publicerade Boverket en handbok om kommunernas bostadsförsörjning på deras webbplats. Handboken är i första hand till för kommuner som tar fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Handboken innehåller även allmän information om hur en kommun kan arbeta med bostadsförsörjningen.

Handboken redovisar vad som gäller enligt bostadsförsörjningslagen och ger förslag och tips på hur kommunerna kan gå till väga för att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Handboken innehåller goda exempel på riktlinjer från olika kommuner. Genom dessa exempel kan kommuner som ska påbörja arbetet eller redan arbetar med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen få vägledning och inspiration.

Handboken innehåller också länkar till olika publikationer och webbsidor med fakta och information som berör kommunernas bostadsförsörjning.

Mer information om handboken finns på Boverkets webbplats: http://boverket.se/sv/kommunernas-bostadsforsorjning/

http://boverket.se/sv/kommunernas-bostadsforsorjning/

70

Under 2017 har flera av länets kommuner arbetat fram riktlinjer i enlighet med

lagstiftningen i form av bostadsförsörjnings- och bostadsplaneringsprogram. I

bostadsmarknadsenkäten anger nio kommuner att kommunfullmäktige antagit

riktlinjer för bostadsförsörjningen. Av dessa har fem kommuner antagit

riktlinjer under år 2017.

Tabell 18 Av kommunfullmäktige antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen (Boverket,


Askersund Ja, 2017

Degerfors Ja, 2017

Hallsberg Ja, 2014

Hällefors Nej (Samråd maj 2018)

Karlskoga Ja, 2017

Kumla Ja, 2017

Laxå Ja, 2011 (Samråd mars 2018)

Lekeberg Ja, 2017

Lindesberg Nej

Ljusnarsberg Ja, 2016

Nora Nej

Örebro Ja, 2016 (Samråd juni 2018)

Översiktsplanering

Översiktsplanen (ÖP) är ett viktigt verktyg i det strategiska arbetet med

boendefrågor för att förbereda och genomföra kommunens bostadspolitiska

ambitioner. Planläggning ska enligt plan- och bygglagens (PBL) andra kapitel

främja det allmänna intresset för bostadsbyggande och utveckling av

bostadsbeståndet. Detta innebär att bostadsförsörjning ska värnas tillsammans

med andra allmänna intressen i översiktsplanerna. Riktlinjer för

bostadsförsörjning ska vara vägledande vid tillämpning av detta intresse. Enligt

5 kap. 5§ PBL ska det även av översiktsplanen framgå hur kommunen avser att

tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder.

Flera av länets kommuner arbetade under 2017 med att ta fram nya

översiktsplaner, samråd av planförslag genomfördes i Nora, Örebro och

Hällefors kommun. Arbete pågår även i Kumla och Lindesbergs kommun där

samråd har genomförts av respektive planförslag under 2018.

År 2017 Antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen?

Om ja, år för antagande.

71

Tabell 19: Översiktsplaner i länet och år för antagande

Askersund 2016

Degerfors 2016

Hallsberg 2016

Hällefors 2018

Karlskoga 2011

Kumla 2011 Samråd 2018

Laxå 2015

Lekeberg 2014

Lindesberg 2007 Samråd 2018

Ljusnarsberg 2016

Nora 2018

Örebro 2018

Samverkan mellan olika aktörer Samverkan mellan olika aktörer är viktig för att skapa förutsättningar för

bostäder. Hur den interna samverkan i kommunen ser ut sker på lite olika sätt i

kommunerna. I tio av länet kommuner samverkar flera förvaltningar i

planeringen för bostadsförsörjningen, i de flesta kommuner utförs arbetet av en

grupp handläggare från olika förvaltningar. I hälften av länets kommuner sker

enligt bostadsmarknadsenkäten samverkan mellan kommunens olika

förvaltningar för att särskilt underlätta för grupper som har låga inkomster eller

på annat sätt har en svag ställning på bostadsmarknaden. Socialförvaltningen

och det kommunala bostadsbolaget är parter som bland annat anges vara

delaktiga i denna samverkan.

Nio kommuner anger i årets bostadsmarknadsenkät att kommunen samverkar

med andra kommuner i planeringen av bostadsförsörjning. Samverkan uppges

främst ske genom Region Örebro läns samverkansråd för

bostadsplaneringsförsörjning. Samverkansrådet består av politiker och som stöd

finns en tjänstemannagrupp med representanter från regionen, Länsstyrelsen

och kommunerna. Samarbete anges även genom fysisk planering i och med en

gemensam organisation med andra kommuner.

Kommun Antagen år Pågående samråd

/granskning år

72

Allmännyttan och förturssystem Allmännyttan är ett viktigt instrument för kommunerna för att kunna leva upp

till det lagstadgade ansvaret för planering och genomförande av

bostadsförsörjning med målsättning att skapa förutsättningar för alla i

kommunen att leva i goda bostäder. Allmännyttan är exempelvis betydelsefull

för att tillhandahålla bostäder för grupper som inte kan ta sig in på den

ordinarie bostadsmarknaden. Hyresrätten är en viktig upplåtelseform för dem

som inte har möjlighet eller vill köpa sin bostad och viktig för många i

samhället, bl.a. unga vuxna som vill flytta hemifrån, studenter, nyanlända

svenskar, personer som redan hamnat i en situation av hemlöshet eller

utestängning från bostadsmarknaden samt äldre. Hyresrätten kan också bidra

till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Denna rörlighet eftersträvas till

exempel för att alla ska kunna finna en lämplig bostad i olika skeden i livet

samt för att arbetskraft ska kunna finna en ny bostad vid byte av arbete eller

bostadsort.

Ägardirektiven är det främsta verktyget kommunerna har för att styra de

allmännyttiga bostadsbolagen så att bostadsförsörjningen i kommunen

säkerställs. Detta får inte ske på ett sätt som tvingar det allmännyttiga bolaget

att åsidosätta affärsmässigheten eller som missgynnar andra aktörer. Lagen

(2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag började gälla den

1 januari 2011. Lagen har i många fall förändrat ägardirektiven, där en viktig

del är förändrade avkastningskrav. Som ett affärsmässigt drivet bostadsbolag

ska kraven kunna jämföras med de som gäller för ett liknande privat

bostadsbolag på den lokala bostadsmarknaden eller en liknande

bostadsmarknad. (Boverket, Boverkets webbplats, 2017)

Elva kommuner i länet har enligt bostadsmarknadsenkäten ägardirektiv till det

kommunala bostadsbolaget år 2017. Örebro kommun har ett budgetdirektiv

som skall uppfyllas. Ljusnarsbergs kommun saknar allmännyttigt bolag.

Olika förtur eller tilldelning av allmännyttans bestånd kan tillämpas för att

gynna vissa utsatta grupper som har svårt att komma in på bostadsmarknaden,

exempelvis studenter eller nyanlända. Kommunen kan exempelvis ange

skrivningar i sina ägardirektiv om att bolagen ska tillhandahålla bostäder för

grupper som inte kan ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Samarbete

och kommunikation mellan kommun och det allmännyttiga bolaget är också

många gånger informellt. Det kan handla om att tillhandahålla lägenheter till

socialtjänst och flyktingmottagande.

Nio kommuner i länet har svarat att det finns någon form av förtursystem för att

få en bostad inom kommunen. Två kommuner anger att det inte finns någon

form av förturssystem medan en kommun uppger att man inte vet. Sex

kommuner anger att förtur ges till nyanlända personer. I fem kommuner har

förtur getts till personer som fått arbete i kommunen (och som bor utom

73

pendlingsavstånd). Tre kommuner anger förtur till hushåll som på grund av

separation behöver ny bostad.

Kommunala hyresgarantier Syftet med en kommunal hyresgaranti är att ge stöd till hushåll som har

ekonomisk förmåga att klara kostnaderna för ett eget boende men som trots

detta har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden och få en hyresrätt med

besittningsskydd. Två kommuner i länet, Hallsberg och Lindesbergs kommun,

använder kommunala hyresgarantier enligt bostadsmarknadsenkäten. Ingen

annan kommun har för avsikt att använda sig av kommunala hyresgarantier i

framtiden. Enligt Hallsbergs kommun ställs hyresgarantier ut som kommunen

har möjlighet att få statligt bidrag för. Hyresgarantier omfattar det kommuntal

som årligen ska bosättas. Garantin gäller till de nyanlända beviljats övriga

förmåner som är kopplade till Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända

(2010:197). Kostnaden täcks av schablonersättning från Migrationsverket per

mottagen flykting. I Lindesbergs ställs hyresgarantier ut men de uppfyller inte

kriterierna för att få statligt bidrag.

Kommunala hyresgarantier En kommunal hyresgaranti är ett borgensåtagande från kommunens sida. Exempelvis kan den sökande ha en projektanställning istället för en tillsvidareanställning, men ha en löpande inkomst och ekonomi att klara en hyra. Den kommunala hyresgarantin blir en extra säkerhet för hyresvärden och kan därför bidra till att den som söker får ett eget hyreskontrakt på en bostad. Kommuner som väljer att ställa ut kommunala hyresgarantier har möjlighet att få ett statligt bidrag på 5 000 kr per garanti. Det statliga bidraget administreras av Boverket.

74

Hur arbetar Länsstyrelsen med råd, stöd och underlag till kommunerna? Länsstyrelsen ska enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar lämna råd, information och underlag till kommunerna för deras planering av bostadsförsörjningen. Bostadsmarknadsanalysen är ett exempel på information till kommunerna och andra aktörer om hur bostadsmarknaden ser ut i Örebro län. I detta kapitel görs en sammanställning av Länsstyrelsens arbete med bostadsförsörjning under 2017.

Länsstyrelsens roll i bostadsförsörjningslagen

Länsstyrelsen har en utpekad roll i bostadsförsörjningslagen. Länsstyrelsen ska

ge kommunerna råd, information och underlag för deras arbete med

bostadsförsörjning. Den här rapporten om läget på bostadsmarknaden är

tillsammans med Bostadsmarknadsenkäten exempel på information som vänder

sig till kommuner, byggföretag och andra aktörer. För att utveckla arbetet med

bostadsförsörjning pågår ett kontinuerligt arbete mellan länsstyrelserna och

Boverket.

Enligt lagen ska länsstyrelserna ges tillfälle att yttra sig över kommunernas

planering för bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska också uppmärksamma

kommunerna på behov av samordning mellan kommuner i frågor om

bostadsförsörjning samt se till att en sådan samordning kommer till stånd.

Länsstyrelsen yttrar sig också kring boendeplaneringen i kommunernas förslag

till översiktsplaner och fördjupningar av översiktsplaner.

Länsstyrelsernas arbete med bostadsförsörjning Under 2017 gjordes en ändring i länsstyrelsens instruktion. I instruktionen står

nu under myndighetens sektorsövergripande ansvarsområde att länsstyrelsen i

sin verksamhet ska verka för att behovet av bostäder tillgodoses.

Årshjulet nedan beskriver länsstyrelsernas arbete med bostadsförsörjning. I

länsstyrelsernas regleringsbrev finns vanligen en eller ett par uppdrag som rör

bostadsförsörjning. I år har länsstyrelserna haft i uppdrag att samla in och

analysera kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning. Tyngdpunkten ligger

emellertid på återkommande uppdrag. Årligen samlar länsstyrelserna in och

kvalitetssäkrar Bostadsmarknadsenkäten och sammanställer en rapport om

bostadsmarknaden i länet. Länsstyrelsen samlar också in de allmännyttiga

kommunala bostadsaktiebolagens värdeöverföringar föregående räkenskapsår

där vi bedömer om värdeöverföringarna är i enlighet med vad som regleras i

Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (allbolagen).

Därutöver pågår ett ständigt arbete med kommunbesök, kommundialoger,

75

remisser, nätverksträffar, seminarier och externa och interna

samverkansprojekt.

Bild: Årscykel för länsstyrelsernas arbete med bostadsförsörjning, Länsstyrelserna

Länsstyrelserna kan också få särskilda uppdrag direkt från ansvarigt

departement. Ett sådant uppdrag var Hemlöshetsuppdraget som pågick mellan

2012–2016. Länsstyrelserna fick därefter två liknande uppdrag, varav det sista

slutrapporterades januari 2018. Länsstyrelsen i Örebro län har deltagit i den

arbetsgrupp som arbetat med en gemensam redovisning av uppdraget. Som en

del i uppdraget om inträde på bostadsmarknaden anordnade Länsstyrelsen

tillsammans med Kronofogden ett seminarium för samverkan kring det

vräkningsförebyggande arbetet. Seminariet var en fortsättning från den

konferens som hölls förra året i syfte att skapa samverkan kring

vräkningsförebyggande arbete. Målgruppen för dagen var hyresvärdar,

socialtjänst, budget- och skuldrådgivare, samhällsplanerare samt politiker.

76

Med anledning av ett ökat behov av att hantera olika boendefrågor kring

asylsökande och nyanlända har samhällsplanerare och enhet för social

hållbarhet samverkat kring bostadsförsörjningsfrågorna. Social hållbarhet har

täta kontakter med kommunerna och följer upp arbetet med mottagande av de

kommunanvisade nyanlända. Länsstyrelserna jobbar kontinuerligt för att främja

kommunernas beredskap och kapacitet för mottagande av nyanlända. Ett

exempel är att bjuda in till dialogmöten och träffar för erfarenhetsutbyte.

För att få en bättre kunskap om nyanländas bosättning i länets kommuner

genomförde Länsstyrelsen under hösten en undersökning inom detta område.

Resultatet av studien visade att mottagandet skiljer sig åt mellan kommunerna

samt att en majoritet av kommunerna arbetar för långsiktiga boendelösningar.

Resultatet av undersökningen presenterades vid en konferens om bosättning av

nyanlända som arrangerades av samhällsplanerare och integrationshandläggare

gemensamt.

Samverkan på regional och kommunal nivå Länsstyrelsen arbetar för en samordnad hantering av bostadsförsörjnings-

frågorna på regional och kommunal nivå. För att stärka hela Örebroregionen är

ett regionalt perspektiv viktigt i bostadsplaneringen. Under året har

Länsstyrelsen fortsatt medverkat i det Regionala rådet för bostadsförsörjning

(Tillfälliga specifika samverkansrådet för bostadsplaneringsförsörjning mellan

Region Örebro län och länets kommuner) som Region Örebro län bildade i

slutet av 2015 och där länets kommuner är representerade. Länsstyrelsen

upplever att samverkansforumet bidragit till ökad dialog kring

bostadsförsörjning i länet samt gett möjlighet till kunskaps- och

erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. Det regionala samverkansrådet har

också varit ett bra forum för Länsstyrelsen att informera om aktuella frågor

inom bostadsförsörjning, bland annat kring stöd för bostadsbyggande som

initierats av regeringen. Ett annat forum för informationsspridning kring olika

bostadsfrågor är Länsstyrelsens regelbundna träffar, kallade plan- och

byggforum, för länets kommuner, som hålls fyra gånger per år.

Länsstyrelsen har under 2017 fortsatt att ge råd och stöd till kommunerna i

deras fysiska planering samt förmedlat planeringsunderlag och samordnat

statliga intressen i planprocessen. Länsstyrelsen har aktivt arbetat för att få flera

kommuner att ta initiativ till tidiga dialoger med Länsstyrelsen inför större

komplexa planarbeten. De tidiga dialogerna underlättar och effektiviserar

planarbetet i kommunerna och upplevs av Länsstyrelsen som en

framgångsfaktor i planprocessen.

Landshövding Maria Larsson bjöd under våren in länets kommuner för att

samtala om lokala utmaningar och möjligheter med fokus på planering och

byggande av nya bostäder och kommunernas arbete med bostadsförsörjning.

Syftet med mötet var att samtala om hur kommunerna bedömer situationen på

77

den lokala bostadsmarknaden och om aktuella åtgärder för en ökad

nyproduktion av bostäder. Länsstyrelsen ville även ta del av förslag på hur

förutsättningarna för att planera och bygga nya bostäder kan förbättras. Dessa

förslag lyftes sen till bostadsminister Peter Eriksson som besökte länet för att

samtala kring planering och byggande i mars 2017.

78

Referenser Arbetsförmedlingen. (2017-12-13). Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017

Örebro län, Prognos för arbetsmarknaden 2018. Arbetsförmedlingen.

Boverket. (den 31 05 2017). Boverkets webbplats. Hämtat från Kommunernas

bostadsförsörjning, en handbok: http://boverket.se/sv/kommunernas-

bostadsforsorjning/

Boverket. (den 02 06 2017). Boverkets webbplats. Hämtat från Ägardirektiv,

bostadsförmedling och hyresgarantier:

http://boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmarkn

aden/bostadsmarknadsenkaten-i-korthet/kommunernas-

verktyg/agardirektiv-bostadsformedling-och-hyresgarantier/

Boverket. (den 08 06 2017). Boverkets webbplats. Hämtat från Hushållen idag:

http://www.boverket.se/sv/kommunernas-bostadsforsorjning/underlag-

for-bostadsforsorjningen/hushallen-i-dag/

Boverket. (den 31 Januari 2018). Bostadsmarknadsenkäten 2018.

Bostadsmarknadsenkäten 2018. Boverket.

Kronofogden. (den 12 06 2018). Kronofogdens webbplats. Hämtat från

Avhysningar/vräkning:

https://www.kronofogden.se/statistikavhysning.html

Länsstyrelserna. (2016). Bostad åt alla . Länsstyrelserna.

Länsstyrelserna. (2016). Bostads sökes Att stödja kommunerna och andra

aktörer i arbetet med att underlätta inträdet på bostadsmarknaden m.m.

Länsstyrelserna.

Migrationsverket. (den 20 06 2018). Statistik 2017. Hämtat från Statistik 2017:

https://www.migrationsverket.se/Om-

Migrationsverket/Statistik/Oversikter-och-statistik-fran-tidigare-

ar/2017.html

Regeringen. (den 14 06 2018). Regeringens webbplats. Hämtat från Förordning

(2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas

bostadsförsörjningsansvar: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-20111160-om-

regionala_sfs-2011-1160

Regeringskansliet. (den 29 05 2018). Regeringskansliets webbplats. Hämtat

från Mål för boende och byggande:

http://www.regeringen.se/regeringens-politik/boende-och-

byggande/mal-for-boende-och-byggande/

79

Region Örebro län. (2016). Planeringsförutsättningar -Bostäder för äldre.

Region Örebro län.

Region Örebro län. (2016). Region Örebro län (2016). Vem flyttar till

Örebroregionen? En studie om inflyttning och attraktionskraft, Rapport

2016:2. Örebro: Region Örebro län.

Riksdagen. (den 14 06 2018). Riksdagens webbplats. Hämtat från Lag

(2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/lag-20001383-om-kommunernas_sfs-2000-1383

SCB. (den 18 05 2018). Minskat antal påbörjade lägenheter under första

kvartalet 2018. Hämtat från SCB: https://www.scb.se/hitta-

statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande-och-

bebyggelse/bostadsbyggande-och-ombyggnad/nybyggnad-av-

bostader/pong/statistiknyhet/paborjad-nybyggnation-av-

bostadslagenheter-1a-kvartalet-2018-preliminara-uppgifter/

SCB. (den 17 05 2018). SCBs webbplats. Hämtat från Statistikdatabasen

Hushållens boende:

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__HE__HE0

111/?rxid=b40e6959-9e69-41b2-8e16-07cc6a8a18ed

SCB. (den 16 03 2018). statistiska centralbyråns webbplats. Hämtat från

Statistikdatabasen:

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/?rxid=f45f90b6-

7345-4877-ba25-9b43e6c6e299

SCB. (den 17 05 2018). Statistiska centralbyråns webbplats. Hämtat från Antal

pendlare per län och kommun: http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-

efter-amne/arbetsmarknad/sysselsattning-forvarvsarbete-och-

arbetstider/registerbaserad-arbetsmarknadsstatistik-rams/pong/tabell-

och-diagram/antal-pendlare-per-lan-och-kommun/

SCB. (2018). Sveriges framtida befolkning 2018-2070. Stockholm: Statistiska

centralbyrån.

SCB. (den 13 06 2018). Vanligast för barn att bo i småhus. Hämtat från

Vanligast för barn att bo i småhus: https://www.scb.se/hitta-

statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och-

inkomstfordelning/hushallens-boende/pong/statistiknyhet/hushallens-

boende/

80

Fotografier och figurer/tabeller Bilder: Länsstyrelsen och Mostphotos

Samtliga figurer är sammanställda av författarna, utifrån statistik hämtad från

respektive källa.

Länsstyrelsen i Örebro län

Stortorget 22, 701 86 Örebro

010-224 80 00

[email protected]

www.lansstyrelsen.se/orebro

mailto:[email protected]

Documents

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2018 · 2018-08-24 · boendeformer för äldre4 och personer med funktionsnedsättning. I kapitel Bostäder för alla - läget på