LIBRIS - Den (n)rationella samkatalogen, del 2. n med metadatatratten är att all ma-skinell LIBRIS-uppdatering skall ske enligt en enhetlig modell. Producenten strukturerar sitt metadata

LIBRIS - Den (n)rationella samkatalogen, del 2.

Bibliotekets samlingar och beskrivningarna av dessa. Föredrag vid LIBRIS seminarium vid Bok&Biblioteksmässan i Göteborg 2003

I det här numret:

LIBRIS - den (n)rationella samkatalogen, del 2

1

LIBRIS portalupphandling 3

Metadatatratten och LISENSE, eller Hur kan LIBRIS bidra till en rationell katalogiseringsverksam-het?

4

Gunnar Sahlin - ny riksbibliotekarie och chef för Kungl. biblioteket

6

Nu finns nationalbibliografin på webben

8

Fotocollage 10

Snart kan biblioteken regi-strera bestånd i LIBRIS via webben

12

I den blekt gråa vardagens oändligt trista tråkighet - ett försök till en saklig artikel om adminstration

13

Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI)

14

Flygvapenmusei bibliotek, Linköping

15

LIBRIS webbplats 16

Projekt Låntagarbeställ-ningar- bli pilotbibliotek!

16

Inmatchning av bestånd i LIBRIS

16

Summary in English 17

Vi på LIBRIS 19

Kungl. Biblioteket / LIBRIS

2003-12-17

Nummer 82 ISSN 1651-6184 LIBRIS-meddelanden

Bibliotekens samlingar har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Behovet eller nödvändigheten av att samla fysiska do-kument har minskat, medan behovet av att be-skriva tillgängliga dokument – fysiska eller elektroniska – ökat. Behovet av att äga eller att ha tillgång till ett fysiskt dokument för att ta del av information har minskat. Begreppet samling har genomgått en radikal förändring. Skapa samlingar Historiskt har den fysiska samlingen varit vik-tig i sig och haft ett högt symbolvärde. Ta till exempel nykterhets- eller arbetarrörelsernas boksamlingar och bibliotek från 1800- och 1900-talen. Där var den fysiska samlingen i sig avgörande. Ur ett visst perspektiv, men med en bred ansats av ämnesområden, skapades refe-rensramar och fördjupad verklighetsuppfatt-ning bland medlemmarna. Objekten och sam-lingarna blev i sig handfasta bevis på männi-skors initiativ till mer rättvisa i en orättvis värld. Samlingarna och de fysiska böckernas höga symbolvärde – något fysiskt och påtagligt att samlas kring – bidrog i sig till vakthållning-en omkring våra fri- och rättigheter. Beskrivningen av de fysiska samlingarna var tidigare bibliotekariernas sätt att spegla biblio-tekens bestånd av informationsresurser. Under 1900-talet skedde en fantastisk utveck-ling av våra kommunikationer. Framförallt efter andra världskriget kunde flyget knyta ihop kontinenter på ett sätt som tidigare hade varit omöjligt. Om Boeing ska bli ihågkommet för någonting i framtiden kanske det är för sitt jumbojetplan, som gav ”vanliga” människor möjlighet att massturista i exotiska länder. Men utvecklingen av kommunikationerna

hjälpte också biblioteken att skapa sina sam-lingar. Universitetens doktorsavhandlingar kunde snabbt spridas över världen och hamna i avlägsna kontinenters universitetsbiblioteks fysiska samlingar. Bibliotek har alltid samverkat och samarbe-tat, nationellt och internationellt. I den me-ningen är det globala biblioteket en realitet. Ordna, strukturera och beskriva De enskilda bibliotekens fysiska samlingar kommer aldrig att få samma betydelse som tidigare. Den täta kopplingen mellan beskriv-ningen av tillgången till information och en fysisk samling har minskat. Idag talar vi istäl-let om tillgång till…något och det enda vi med säkerhet vet är att detta ”något” inte återfinns i bibliotekets egna hyllor. Även om vi inte äger ett objekt kan vi ändå ha tillgång till ett innehåll genom det internationella elektroniska nätverket. Beskrivningen av vad vi har tillgång till blir därmed ännu viktigare än tidigare och för dessa beskrivningar utvecklas nya och uni-versella språk, som vi kallar standarder. Den fysiska placeringen av ett biblioteks resurser blir allt mer ointressant. Däremot blir sam-verkan och samarbete världen över alltmer intressant och komplext. Vi rör oss från den lokala nivån till den globala och tillbaka till det lokala. Vi går från det enskilda till det allmänna, från den enskildes bidrag som ska passa in i helheten. Vi söker gemensamma språk och strukturer. Det är här vi står idag med LIBRIS inom om-rådet ordna, beskriva och strukturera. Genom de enskilda samlingarnas totala integrering med fritt tillgängliga elektroniska dokument varsomhelst i världen eller med jättelika be-taldatabaser för e-artiklar och e-böcker är

återigen samverkan och samarbete mer aktuellt än någonsin tidigare. Vi håller på att skapa nya strukturer – organisatoriskt och tekniskt – för att bättre kunna samverka och samarbeta. Vad ska vi göra vid det enskilda biblioteket, vad kan vi bidra med från LIBRIS och nationell horisont och hur ser relationen till omvärlden ut? LIBRIS-avdelningen har under det senaste året varit aktivt i internationella sammanhang för att öka de enskilda LIBRIS-bibliotekens tillgång till bibliografisk information och an-nan metadata. Men LIBRIS har också haft am-bitionen att åstadkomma en nationell portal för att bättre kunna visa bibliotekens samlingar och tillgång på informationsresurser. Det sena-re projektet kunde dock inte slutföras under året, vilket framgår av en annan artikel i detta nummer. Samkatalogen tenderar att bli en alltmer inte-grerad del av LIBRIS-bibliotekens tjänster,

samtidigt som den också självklart blir ett konkret och påtagligt bidrag till det globala biblioteksnätverket. Nationella kataloger av LIBRIS typ skulle kunna betraktas som na-tionella nav, men är samtidigt också en kugge i ett ännu större globalt nav. Nyckeln till det-ta arbete är harmonisering, överenskommel-ser och standarder. Genom detta kan man enkelt ta emot metadata från omvärlden, men också bidra/leverera metadata till det globala biblioteksnätverket. • Produktionen av metadata står inför en

revolution, liksom harmoniseringen eller standardiseringen av densamma.

• Det fria utbytet av metadata står inför en revolution, liksom harmoniseringen eller standardiseringen av detta.

Mats Herder, avdelningschef

[email protected]

”Vi håller på att skapa nya

strukturer – organisatoriskt

och tekniskt – för att bättre

kunna samverka och samarbeta”

Sida 2 LIBRIS-meddelanden

Mats Herder, Gunilla Jonsson och Martin Malmsten talar på LIBRIS seminarium på Bok & Bibli-otek 2003.

Som tidigare meddelats via våra sändlistor och på våra webbsidor har LIBRIS tvingats avbryta sin portalupphandling. Här följer en beskriv-ning av hur situationen har uppkommit och hur vi planerar att gå vidare i frågan. Bakgrund LIBRIS hade fyra anbud att ta ställning till un-der utvärderingen. Ett av anbuden, det från Sunstone Systems, låg på en betydligt lägre prisnivå än de övriga. Sunstones anbud över-träffade också de övriga på nästan samtliga punkter rörande teknisk funktionalitet. Vid kontraktsskrivningen visade det sig dock finnas förbehåll som vi inte kunde acceptera. Sunstones anbud LIBRIS anbudsförfrågan gällde inköp av i för-sta hand en grundinstallation, det vi kallar för LIBRIS-portalen, för samsökning och admi-nistration av elektroniska resurser bland uni-versitets- och högskolebiblioteken. Dessutom fanns det en s k ”Extended option”, där enskil-da bibliotek skulle kunna köpa egna installatio-ner av produkten (lokalt eller centralt placera-de). Vi skrev den tekniska kravspecifikationen utan att närmare precisera om den gällde för grund-installationen eller för Extended option. Vi för-utsatte att det skulle vara samma produkt, och att eventuella skillnader skulle bestå i tekniska begränsningar gällande åtkomst till intranät och liknande. I Sunstones anbud låg däremot underförstått att grundinstallationen bara er-bjöd vissa basfunktioner, medan endast Exten-ded option gav den fullständiga produkten. Vi ansåg att deras anbud med dessa nya fakta inte längre var jämförbart med konkurrenter-nas, varken gällande pris eller funktionalitet, och att de därmed hade fått sitt tilldelningsbe-slut på felaktiga grunder. Vi rättade vårt tilldel-ningsbeslut och lät det gå till nästa leverantör, som var Endeavor med produkten EnCompass.

Sunstone överklagar Sunstone valde då att överklaga till Länsrät-ten, och efter tre yttranden från vardera sidan kom Länsrättens domslut i mitten av novem-ber. Länsrätten anser att det har funnits oklar-heter i förfrågningsunderlaget och att upp-handlingen därför måste göras om. Länsrät-tens beslut har i skrivande stund ännu inte vunnit laga kraft, men kommer att göra det den 22 december om inget överklagande har inkommit innan dess. Ny upphandling Vi hade naturligtvis hoppats på ett annat ut-slag i Länsrätten, men gör ändå bedömningen att tidsförlusten inte behöver bli så stor. Vi tror att en ny upphandling kan göras betydligt snabbare och enklare den här gången, efter-som stora delar av förfrågningsunderlaget kan återanvändas. Med största sannolikhet kommer avsnittet med ”Extended option” helt att utgå, och upphandlingen koncentreras till grundinstallationen, LIBRIS-portalen. Genom att vi tar bort ”Extended option” blir det tydligare vad vi upphandlar, och risken för nya missförstånd minskar. Lokala portaler? Många bibliotek undrar naturligtvis om det nu är dags att skaffa en egen lokal portal, istället för att vänta på LIBRIS. Det beror förstås på tidplanen för LIBRIS-portalen men det beror kanske i ännu högre utsträckning på i vilken mån LIBRIS-portalen kan tillgodose lokala önskemål. Beslutsunderlag Vår målsättning är att i januari eller februari 2004 kunna presentera en sammanfattning av vilken funktionalitet biblioteken ska kunna förvänta sig i LIBRIS-portalen, tillsammans med en ungefärlig tidplan. De bibliotek som funderar på att skaffa egna portalprogram får därmed ett bättre beslutsunderlag.

Lisa Petersen, bitr. avdelningschef [email protected]

LIBRIS portalupphandling

”Vi tror att en ny upphandling kan göras betydligt snabbare och enklare den här gången, eftersom stora delar av förfrågnings-underlaget kan återanvändas.”

Sida 3 Nummer 82 ISSN 1651-6184

LIBRIS samkatalog kan betraktas som något av en nationell resursbank, där metadata (bibliografisk information och beståndsuppgif-ter) för stora delar av LIBRIS-bibliotekens in-formationsresurser kan sökas via ett samlat och enhetligt gränssnitt. Här återfinns också den svenska nationalbibliografin som sedan början av december även är separat sökbar via speci-aldatabaserna Nationalbibliografin – Böcker och Nationalbibliografin – Tidskrifter. Denna samkatalog eller resursbank byggs av tradition upp genom samarbete mellan bibliote-ken, och LIBRIS har bland annat till uppgift att utveckla redskap som underlättar och rationali-serar katalogiseringsverksamheten. Detta gäller inte minst hanteringen av universitetens och högskolornas egen publicering av avhandlingar och forskningsrapporter, liksom hanteringen av alla de e-tidskrifter och e-böcker som ingår i olika licensavtal. Det är inte längre bara de fy-siska samlingar som finns på bibliotekens hyl-lor som skall hållas tillgängliga. Bibliotekens samlingar tenderar också att bli alltmer virtuel-la till sin karaktär – en informationsresurs kan mycket väl vara tillgänglig för biblioteksan-vändaren även om den är digitalt lagrad på nå-got annat ställe. Den moderna tekniken skapar dessutom utrymme för nya publiceringsformer. Nya tider och förändrade förutsättningar kräver också nya redskap. ”Metadatatratten” och LISENSE är två exempel på hur LIBRIS ver-kar för att möta tidens krav. Metadatatratten – exemplen DiVA och eLib En ny modell för att digitalt leverera metadata presenterades för första gången i samband med årets Bok & Bibliotek, vid LIBRIS-seminariet Den (n)rationella samkatalogen. Den nya mo-dellen syftar ytterst till att reducera behovet av primärkatalogisering, och kan kanske enklast beskrivas som ett redskap för att vid LIBRIS-import omvandla metadata från ett format till ett annat – en metadatatratt. Idealet är att metadata endast skall produceras (skrivas in) vid ett enda tillfälle – normalt i an-slutning till publiceringen av en bok eller an-nan resurs – och att detta metadata sedan kan användas som underlag till titelsida, spikblad till en avhandling och katalogpost i LIBRIS.

LIBRIS-katalogisatören har ändå en viktig funktion att fylla, i första hand genom att för-se katalogposterna med enhetligt utformade namnformer och ämnesord. En jämn datakva-litet är av avgörande betydelse för sökbarhe-ten. Dessutom lär det även framgent finnas behov av en hel del manuell primärkatalogi-sering – det är knappast möjligt att maskinellt skapa katalogposter för allt material. Grundidén med metadatatratten är att all ma-skinell LIBRIS-uppdatering skall ske enligt en enhetlig modell. Producenten strukturerar sitt metadata i enlighet med det numer vanli-ga standardformatet XML (Extensible Mar-kup Language); det kan vara så kallad MARC-XML, men även andra XML-varianter fungerar (till exempel DCXML, MODS eller ONIX). LIBRIS kan sedan häm-ta hem detta metadata och låta det passera metadatatratten, som omvandlar uppgifterna till normala MARC21-poster, innan det slut-ligen landar i LIBRIS samkatalog. Hela pro-ceduren sker med automatik. Underlaget till det som skall bli en MARC21-post samlas in, antingen via protokollet OAI-PMH (Open Archive Initiative Protocol for Metadata Har-vesting) eller via traditionell filöverföring. Proceduren ger dessutom flexibilitet inför framtiden. Slutprodukten behöver inte nöd-vändigtvis vara en katalogpost i traditionellt MARC21-format, utan kan i stället vara till exempel Dublin Core-strukturerat metadata (DCXML). De allmänna principerna för me-tadatatratten illustreras i vidstående skiss. Det är också fullt tänkbart att importen av utländska poster så småningom kan hanteras enligt denna modell. Inom ramen för den eu-ropeiska ONE Association finns redan långt framskridna planer på att skapa en gemensam resursdatabas som skall vara åtkomlig för biblioteken i de olika deltagarländerna. ONE Association består – förutom Sverige och LIBRIS – idag av Danmark, England, Fin-land, Italien, Norge och Ungern. Modell metadatatratten är en realitet allt se-dan september-oktober. LIBRIS uppdateras för närvarande regelbundet med katalogpos-ter från ”DiVA-biblioteken” och e-boksdistributören eLib. Katalogposterna i

Metadatatratten och LISENSE, eller Hur kan LIBRIS bidra till en rationell katalogiserings-verksamhet?

”Metadatatratten” och LISENSE är

två exempel på hur LIBRIS verkar för

att möta tidens krav.”


LIBRIS är normalt försedda med en länk till beskrivning (abstract) av vad boken/avhandlingen handlar om. I anslutning till den-na procedur hämtas också själva resurserna (fulltexterna) hem för lagring i KB:s digitala arkiv. Akronymen DiVA står för Digitala vetenskap-liga arkivet vid Uppsala universitetsbibliotek, och avser i detta sammanhang elektroniskt publicerade avhandlingar och rapporter vid universiteten i Stockholm, Umeå, Uppsala, Örebro och Södertörns högskola. Katalogpos-terna innehåller en identifikationskod ”DiVA” (i MARC-fält 035). Nationalbibliogra-fin granskar och uppgraderar flertalet av de svenska titlar som på detta sätt lästs in i LIBRIS (dock ej avhandlingar inom teknik, naturvetenskap och medicin), och ambitionen är att respektive universitetsbibliotek kan ta ett särskilt ansvar för kvalitetsgranskning av ”sina egna” avhandlingar. LISENSE och licensavtalen för e-resurser LISENSE uttyds LIBRIS mass editing system och utgör det andra exemplet på hur LIBRIS verkar för att utveckla redskap som syftar till rationalisering av bibliotekens verksamhet. LISENSE är en applikation för hantering av den stora mängd e-tidskrifter som ingår i de nationella och lokala databasavtal som slutits vid universitet och högskolor. LIBRIS uppda-teras maskinellt med underlag i form av biblio-grafiska poster. Därefter kan beståndsinforma-tion massgenereras för alla bibliotek som ingår i ett avtal. Arbetet har hittills bedrivits i form av ett pilotprojekt, i samråd med en referens-grupp bestående av erfarna seriekatalogisatö-rer.

E-tidskrifterna behandlas avtalsvis, i första omgången koncentrerat till de avtal för vilka BIBSAM har slutit centralt licensavtal. Detta arbete beräknas pågå under våren 2004. Li-censavtal för e-böcker behandlas på ett lik-nande sätt, men då i form av engångsinsatser för att maskinellt skapa bibliografiska poster. Beståndshantering och eventuell uppgrade-ring sker sedan som en del av bibliotekens ordinarie katalogiseringsverksamhet. I skri-vande stund är LIBRIS databas uppdaterad med underlag för följande avtal för e-tidskrifter och e-böcker: ACS (American Chemical Society), Kluwer Online, NetLibra-ry (SamKon), ORO (Oxford Reference Onli-ne), OUP (Oxford University Press Journals Online) och Wiley InterScience. I anslutning till dessa insatser har LIBRIS också skapat en särskild specialdatabas, E-resurser i LIBRIS, som innehåller samtliga LIBRIS-poster över resurser tillgängliga via Internet, avtalsbundna såväl som fritt till-gängliga. Här finns naturligtvis alla e-tidskrifter och e-böcker, men man hittar alltså även e-artiklar och andra fritt tillgängliga e-resurser i denna specialdatabas. På annat stäl-le i detta nummer av LIBRIS-meddelanden ges en mera utförlig beskrivning av special-databasen E-resurser i LIBRIS, men det kan vara på sin plats att även här påpeka att man kan begränsa sin sökning till att enbart om-fatta e-tidskrifter eller e-böcker som ingår i ett visst avtal, till exempel Harcourt Health Science, Oxford University Press Journals Online eller NetLibrary.

Christer Larsson [email protected]

”LISENSE uttyds LIBRIS mass editing system och utgör det andra exemplet på hur LIBRIS verkar för att utveckla redskap som syftar till rationalisering av bibliotekens verksamhet.”


Gunnar Sahlin tillträdde första oktober som ny riksbibliotekarie och chef på Kungl. bibliote-ket. En sökning på Gunnar Sahlin i LIBRIS webb-sök ger denna träfflista: http://websok.libris.kb.se/websearch/search?INDEX_ZPER_ADJ=SAHLIN-GUNNAR-1946 Gunnar Sahlin var anställd vid litteraturveten-skapliga institutionen vid Stockholms universi-tet 1980 till 1989. 1989 disputerade han i litte-raturvetenskap vid Stockholms universitet med avhandlingen: Författarrollens förändring och det litterära systemet 1770-1795. 1989 började Gunnar sin bibliotekskarriär och anställdes på Stockholms universitetsbibliotek. 1993 till 1994: ansvarig för Svenska avdelning-en på Uppsala universitetsbibliotek. Under denna tid ledde Gunnar också arbetet med att organisera och starta bibliotekarieutbildning i Uppsala. 1995 till 1996: kommunalråd och vice ordfö-rande i kommunstyrelsen i Sollentuna kom-mun.

1996 till 2003: överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek. Gunnar Sahlin har under flera år varit vice ordförande i Svensk Biblioteksförening men har nu lämnat detta uppdrag. Sedan 1997 är Gunnar ordförande i Biblis, Kungl. bibliotekets vänförening. Föreningen vänder sig till intresserade av bokhistoria, bibliografi, typografi, bokhantverk och ger ut tidskriften Biblis. Gunnar har också tidigare ingått i KB:s sty-relse. LIBRIS ledningsgrupp Kungl. biblioteket och riksbibliotekarien har det yttersta ansvaret för LIBRIS verksamhet. Budget-, policyfrågor med mera bereds och förankras i ledningsgruppen innan beslut fat-tas. Ledningsgruppen är ett rådgivande organ för riksbibliotekarien och Kungl. biblioteket. Ledningsgruppens ledamöter består av repre-sentanter för de större LIBRIS-biblioteken (universitets– och högskolebibliotek).

Gunnar Sahlin - ny riksbibliotekarie och chef för Kungl. biblioteket

”Gunnar betonar de två traditionella uppgifterna för LIBRIS, att effektivisera katalogiseringen genom att varje publikation endast registreras en gång och att förbättra sökmöjligheterna för användaren.”


Kungl. bibliotekets verksamhet utreds Gunnar kommer den närmaste tiden att ägna mycket tid åt att sätta sig in i verksamheten på Kungl. biblioteket och samtidigt utveckla kon-takterna med biblioteken i landet. En utredning pågår också där KB:s verksamhet och arbets-former utreds och utvärderas. Samtidigt händer mycket inom flera av LIBRIS verksamhetsområden; elektronisk publicering, fjärrlån, lånestatus i LIBRIS webbsök, upp-handling av portal och så vidare. LIBRIS roll – effektivisera katalogise-ringen och underlätta och förbättra sök-möjligheterna för användaren Jag frågar Gunnar hur han idag ser på LIBRIS uppgift. Gunnar betonar de två traditionella uppgifterna för LIBRIS, att effektivisera katalogiseringen genom att varje publikation endast registreras en gång och att förbättra sökmöjligheterna för användaren. Den snabba utvecklingen av produktion av elektroniska resurser medför stora förändringar och ställer nya krav på arbetsmodeller som för-enklar hanteringen av digitalt lagrad informa-tion. Inom LIBRIS pågår arbete där målet är att utnyttja fördelarna med elektronisk publice-ring, bland annat genom att hämta poster från andra system. Informationen kan sedan utnytt-jas för olika ändamål, till exempel som under-lag för en katalogpost i LIBRIS. Det viktiga är fortfarande effektivisering av katalogiserings-arbetet, den bibliografiska informationen skall skrivas in vid ett enda tillfälle. Genom bland annat upphandling av portal kommer LIBRIS att underlätta för användaren att finna informa-tion publicerad i olika källor. Möjlighet att di-rekt i LIBRIS webbsök se om en bok är utlå-nad eller inte och förbättrade möjligheter för låntagare att beställa fjärrlån är också exempel på utvecklingsprojekt som underlättar för LIBRIS användare.

Aktuella projekt ökar tillgängligheten till information Universitets- och högskolebiblioteken är till-sammans med Kungl. biblioteket inne i ett intensivt utvecklingsskede. Det pågår licens-upphandling av elektroniska tidskrifter och databaser. Projekt med elektronisk publice-ring av avhandlingar och rapporter och så vidare kommer ytterligare att öka tillgången till elektroniskt material. Gunnar nämner några exempel: DiVA-projektet, BIBSAM-projektet Samordning av den Svenska högskolans Elektroniska Publi-cering (SVEP) och Sveriges nätbibliotek. Det Digitala Vetenskapliga Arkivet vid Upp-sala UB (DiVA) http://www.diva-portal.se/ som produceras vid Uppsala universitet inne-håller avhandlingar och andra publikationer i fulltext från universiteten i Stockholm, Sö-dertörn, Umeå, Uppsala och Örebro. DiVA-posterna är från och med i höst tillgängliga i LIBRIS databas. SVEP syftar till att samordna utvecklingen av elektronisk publicering av forskares och stu-denters egna arbeten vid universitet och hög-skolor. Planering pågår för det som preliminärt kal-las Sveriges nätbibliotek (ett nationellt digi-talt bibliotek för högre utbildning och forsk-ning) där LIBRIS portallösning kan komma att utgöra en viktig del. Gunnar betonar att dessa projekt tillsammans med övriga nämnda utvecklingsprojekt inom LIBRIS kommer att innebära en kraftig för-bättring av landets informationsförsörjning till nytta för studenter, forskare och allmän-het.

Text och bild:

Helena Forssblad [email protected]

”Möjlighet att direkt i LIBRIS webbsök se om en bok är utlånad eller inte och förbättrade möjligheter för låntagare att beställa fjärrlån är också exempel på utvecklingsprojekt som underlättar för LIBRIS användare.”


Inför det stundande årsskiftet kan LIBRIS pre-sentera en rad nya specialdatabaser. De utgör alla en del av LIBRIS webbsök, men kan från och med den 3:e december 2003 även sökas separat via särskilda formulär (se LIBRIS-menyn över specialdatabaser). Nationalbibliografin Som tidigare meddelats på Kungl. bibliotekets webbplats (www.kb.se) kommer de tryckta versionerna av Svensk bokförteckning och Svensk periodicaförteckning att upphöra från och med 2004. Nationalbibliografin är i sin helhet nu i stället tillgänglig inom ramen för LIBRIS webbsök i form av två specialdataba-ser, Nationalbibliografin – Böcker och Natio-nalbibliografin – Tidskrifter. Med dessa speci-aldatabaser blir det möjligt att få en mera över-skådlig bild av den svenska utgivningen. Inne-hållet är alltid aktuellt (daglig uppdatering) och man har tillgång till alla sökmöjligheter i LIB-RIS webbsök, både de som redan finns och de som planeras för framtida versioner. · Nationalbibliografin – Böcker innehåller

samtliga böcker (inkl. delar i monografise-rier) och kartor utgivna i Sverige från och med cirka 1976, totalt 375.000 titlar. I sök-formuläret finns även en länk till en redi-gerad förteckning över den senaste veck-ans svenska utgivning.

· Nationalbibliografin – Tidskrifter inne-

håller samtliga svenska tidskrifter och dagstidningar av allmänt intresse, både avslutade och sådana som fortfarande ut-ges, totalt 15.000 titlar.

E-resurser För att rationalisera bibliotekens administration av den stora mängd e-tidskrifter som ingår i de nationella och lokala databasavtal som slutits vid universitet och högskolor har LIBRIS ut-vecklat en särskild applikation för masshanter-ing, LISENSE (LIBRIS mass editing system). LIBRIS-databasen uppdateras maskinellt med underlag i form av bibliografiska poster, och beståndsinformation massgenereras sedan för alla bibliotek som ingår i ett avtal. För avtals-bundna e-böcker görs motsvarande behandling via engångsinsatser. Aktuella e-tidskrifter och e-böcker behandlas avtalsvis, och LIBRIS-databasen beräknas successivt kunna komplet-teras med underlag för de stora centrala avtalen under våren 2004.

I anslutning till detta har LIBRIS nu också skapat specialdatabasen E-resurser i LIBRIS, som omfattar alla LIBRIS-poster över resur-ser tillgängliga via Internet, avtalsbundna såväl som fritt tillgängliga. Här skall man kunna hitta alla avtalsbundna e-tidskrifter och e-böcker, både sådana för vilka BIBSAM har tecknat centralt licensavtal och efterhand även sådana för vilka universitet och högsko-lor har slutit lokala avtal – men det är natur-ligtvis bara användare vid de universitet och högskolor som ingår i respektive avtal som har tillgång till själva tidskriftsartiklarna/böckerna i fulltext. Man kan begränsa sin sökning till att enbart omfatta de e-resurser som ingår i ett visst avtal, men man bör ob-servera att underlaget för närvarande inte är fullständigt (vissa av de avtal som redovisas i begränsningsboxen kan inledningsvis sak-nas). I specialdatabasen E-resurser i LIBRIS ingår även de fritt tillgängliga e-tidskrifter, e-böcker och e-artiklar m.m. som är katalogise-rade i LIBRIS-databasen. … och andra nya specialdatabaser. Samtidigt med Nationalbibliografin – Böck-er, Nationalbibliografin – Tidskrifter och E-resurser i LIBRIS presenterar LIBRIS ytterli-gare tre nya specialdatabaser, Erik Dahl-berghs bildverk Suecia Antiqua et Hodierna (1660-1715), KVINNSAM – den stora ämnes-databasen över kvinno-, mans- och genus-forskning – och den lokalhistoriska bibliogra-fin över Norrbotten, Västerbotten och Väs-ternorrland, Bothnica.

Under rubriken Nationalbibliografiska data-baser finns Suecia Antiqua et Hodierna, som omfattar både beskrivning och digitaliserade bilder av samtliga de 353 grafiska planscher som återges i Erik Dahlberghs bildverk från svensk stormaktstid med samma namn (1660-1715). I denna specialdatabas kan man via begränsningsboxar söka på gravör och avbildade anläggningar/byggnader, orter, fornminnen med mera. Planscherna har digi-taliserats av Kungl. biblioteket och kan stu-deras i anslutning till respektive katalogpost/beskrivning.

KVINNSAM – kvinno-, mans- och ge-nusforskning, som produceras av Kvinno-historiska samlingarna vid Göteborgs univer-sitetsbibliotek blir – med sina totalt ca 100.000 svenska och utländska titlar utgivna

Nu finns nationalbibliografin på webben

”Nationalbiblio-grafin är i sin helhet nu i stället tillgänglig inom ramen för LIBRIS webbsök i form av två special-databaser Nationalbiblio-grafin – Böcker och National-bibliografin – Tidskrifter.”


från och med 1970 och framåt – den utan jäm-förelse största av LIBRIS ämnesdatabaser. KVINNSAM är som bekant tillgänglig som ex-tern databas sedan lång tid tillbaka, men upp-datering av nya titlar har endast skett lokalt från och med årsskiftet 2001/2002 då LIBRIS nya katalogsystem togs i drift. Det som nu sker är att Kvinnohistoriska samlingarna övergår till att producera sin databas direkt i LIBRIS, och att innehållet i den gamla databasen (titlar till och med 2001) successivt förs över och blir tillgängligt via den nya specialdatabasen. 20.000 böcker och tidskrifter ur den gamla KVINNSAM-databasen har redan matchats in i LIBRIS, och vi räknar med att inom kort även ha konverterat och läst in resterande 80.000 äldre titlar, inklusive särkatalogiserade bok-kapitel och tidskriftsartiklar.

Alla titlar är försedda med ämnesord ur KVINNSAM:s eget ämnesordsregister (sökformuläret innehåller en länk till detta re-gister). En ambition är att det i nästa version av LIBRIS webbsök tydligare skall framgå vilken typ av ämnesord (KVINNSAM-ämnesord, Svenska ämnesord, MeSH etc.) det är som vi-sas i titelinformationen. Den gamla versionen av KVINNSAM ligger tills vidare kvar under

rubriken ”Länkar till externa databaser”.

Bohusbibliografin har sedan tidigare funnits med bland LIBRIS ämnesdatabaser. Nu till-kommer ytterligare en stor lokalhistorisk bib-liografi, Bothnica, som innehåller referenser till litteratur om Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland och produceras via LIBRIS av länsbiblioteken i de tre länen. Även Bothnica är i en äldre version (titlar registre-rade till och med 2001) tillgänglig via en ex-tern länk, och avsikten är att successivt föra över också detta material till LIBRIS så att databasen i sin helhet blir sökbar via ett ge-mensamt gränssnitt. Den gamla versionen av Bothnica ligger tills vidare kvar under rubri-ken ”Länkar till externa databaser”.

Tidigare under hösten kompletterades också listan över länkar till externa databaser med Transguide, en ämnesportal inom transport-forskningsområdet producerad av Bibliotek och informationscenter (BIC) vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Christer Larsson [email protected]



Bilder från Kungl. bibliotekets monter på Bok & Biblioteksmässan 2003. Foto Helena Forssblad och Fredrik Klingwall.

Bilder från LIBRIS allmänna användarmöte och Teknobabbel II den 11 december 2003. Dokumentation finns på LIBRIS webbsi-dor: http://www.libris.kb.se/aktuellt/kalendarium/anvmote_2003_presentationer.jsp. Foto H. Forssblad och F. Klingwall.


Från och med 2004 kommer LIBRIS att erbju-da en tjänst för att registrera bestånd via web-ben. Detta är en del i LIBRIS webbkatalogise-ring där nästa steg kommer att vara att man kan katalogisera via webben. En förutsättning för att registrera bestånd via webben är att det re-dan finns en bibliografisk post i LIBRIS. Tjänsten riktar sig till bibliotek som vill lägga in sitt bestånd i LIBRIS och som tycker att det är enklare att använda webben än LIBRIS kata-logiseringsklient. Bakgrund En tjänst för beståndsregistrering fanns i gamla webbsök och är en av de funktioner som inte fanns med vid lanseringen av nya webbsök. Det är en tjänst som är mycket efterfrågad av många bibliotek. Dagens katalogiseringssystem Idag registrerar cirka 300 bibliotek i LIBRIS via LIBRIS katalogiseringsklient (Voyager). Det är en windowsklient som är enkel för den som kan katalogisera men relativt svår för den som inte kan MARC21-formatet. För alla som önskar ett förenklat sätt att katalogisera är be-ståndsregistreringen ett utmärkt alternativ. Beståndsregistreringen steg för steg För att registrera via webben krävs inloggning. Efter inloggning får användaren upp ett sökfor-mulär, identiskt med LIBRIS webbsök. Katalo-

gisatören söker fram den bok eller tidskrift man vill lägga till bestånd på och går sedan över till delen för beståndsregistrering. I for-muläret kan man lägga in uppgifter om vad titeln är uppställd på och begränsningar i ut-lån (fält 852), uppgifter om bestånd (fält 866) samt om titeln finns digitalt lagrad via URL. Det finns naturligtvis möjlighet att ta fram fler fält eller lägga till fält vid behov. När katalogisatören är nöjd med sin registrering väljer man bekräfta och får se ifyllda uppgif-ter och har då möjlighet att ändra eller god-känna dem. Uppgifterna skickas omedelbart till LIBRIS katalogiseringsklient men kom-mer inte att visas i webbsök förrän nästa dag. Det finns även möjlighet att ändra och radera ett bestånd via tjänsten. Testgrupp Under december 2003 kommer några biblio-tek att få testa tjänsten. Testbiblioteken är Danderyds sjukhusbibliotek, Halmstad hög-skolebibliotek, Kungl. biblioteket och Nor-diska högskolan för folkhälsovetenskap, bib-lioteket. Möjligheten att registrera via webben kom-mer att vara i funktion under 2004.

Lotta Janson [email protected]

Snart kan biblioteken registrera bestånd i LIBRIS via webben

”För alla som önskar ett förenklat sätt att katalogisera är bestånds-registreringen ett utmärkt alternativ.”


Jag är ofta ute på bibliotek och på konferenser för att prata om LIBRIS. Och nästan varje gång kommer det fram någon och nästan skamset inleder ett samtal med orden ”Jo, vi har ett pro-blem…” eller ”Vi undrar om LIBRIS kan hjäl-pa oss med…”. Det är ingen överdrift att dessa personer, i de allra flesta fall, går nöjda ifrån samtalet. De har levt i föreställningen att de problem de har är svåra att lösa men jag kan berätta att dessa i själva verket är hur enkla som helst att lösa. Nja, kanske inte hur enkla som helst men LIBRIS har byggt upp en grund av olika sorters program för att utföra olika typer av administration. Dessa program kan mycket lätt återutnyttjas och skrivas om för specifika ändamål, men det är så att varje administrativt uppdrag måste specialprogram-meras – om än ack så lite. En av de vanligaste typerna av administration är sigelbyte och ett sådant behov uppstår av flera olika skäl så som att biblioteket byter namn och/eller organisationstillhörighet eller att biblioteket uppgår i en större enhet alterna-tivt splittras i mindre enheter. Namnbyte är dock den vanligaste orsaken till sigelbyte. Låt oss ta två konkreta exempel: Fol-kets museum har återtagit sitt gamla namn och vill byta sin gamla sigel Fm mot Emb (Etno-grafiska museets bibliotek). Biblioteket är bara fjärrinlånande och har inget bestånd i LIBRIS så man bara avslutar Fm i biblioteksdatabasen och skapar en nytt sigel Emb. Hela proceduren tar mindre än tio minuter. Ett annat exempel är när Handikappinstitutet bytte namn till Hjälp-medelsinstitutet och ville byta Hki till Hi. Pro-ceduren är densamma som ovan dvs. att sigel Hki sätts som avslutad och att en ny sigel ska-pas. Men i detta fall har biblioteket bestånd i LIBRIS och tidsåtgången för att söka fram bib-liotekets beståndsposter och uppdatera dem med den nya sigeln är mindre än en timme. Detta fungerar också när bibliotek byter orga-nisationstillhörighet. Till exempel när sigel P (Statens Psykologisk-Pedagogiska bibliotek) slogs samman med Stockholms universitetsbib-liotek (Sigel H) gjordes sigelbytet i tre steg: 1) ta ut alla bibliografiska poster där enbart P (och inte H) har bestånd och byta sigel rakt av 2) ta ut alla poster där både P och H har bestånd och flytta över informationen från P:s beståndspost till H:s beståndspost 3) ta bort kvarvarande be-ståndsposter för P.

I Lund var dock situationen den omvända där man utifrån sigel Lx (Lund universitets-bibliotek, institutioner) skapade ett tiotal nya sigler. I detta fall fick man ta ut alla Lx:s pos-ter och beroende på vilken institutionskod som fanns i 852 $c skapa nya beståndsposter. Var koden Inst444 så skulle en ny bestånds-post skapas för Lgeo, var koden Inst771 gjor-des en ny post för Lhel och så vidare. I bör-jan av 2004 kommer ytterligare arbete att ske i Lund när man ska integrera fem institu-tionsbibliotek till ett gemensamt bibliotek för data- och elektrovetenskap. De fem institu-tionsbiblioteken har olika hemgjorda katalo-ger och ur dessa ska beståndet sedan matchas in på samma sigel i LIBRIS. Men utöver sigelbyte, som ändå är en ganska omfattande form av administration, så före-kommer det andra typer. Gallringen är van-ligt förekommande typ där biblioteket rensat i sina samlingar och vill att vissa specifika uppgifter (eller hela beståndsposter) ska tas bort beroende på vissa kriterier. Ändringar är också vanligt förekommande – att flytta in-formation från ett delfält till ett annat eller att byta ut text i ett särskilt delfält mot en annan text. LIBRIS arbetar också med olika sätt att lyfta fram och peka på vilka administrativa insat-ser som behövs göras – till exempel länkkon-troller av URLer där LIBRIS skapat rapporter med poster som har trasiga länkar och vilka bibliotek som har bestånd på dem. Ett annat tillvägagångssätt är att skapa applikationer som kan belysa var insatser behövs - ett ex-empel är dubblettkontroll av beståndsposter. I LIBRIS får det endast finnas en beståndspost per bibliotek på den bibliografiska posten, men av olika skäl så förekommer det att bib-liotek har flera. Biblioteket kan självt kon-trollera vilka dubbletter man har genom ett enkelt webbgränssnitt http://export.libris.kb.se/cxz/dubbletter.asp Administration kan upplevas som ett tråkigt petimeterarbete men i slutändan är det viktigt för användarna att LIBRIS och de lokala ka-talogerna är speglar av vandra. Organisatio-ner förändras och samlingar förändras. Detta måste också återspeglas i LIBRIS.

Tomas Friberg [email protected]

I den blekt gråa vardagens oändligt trista tråkighet - ett försök till en saklig artikel om administration


Bild: Frank Barthel Stockholm International Peace Research Insti-tute (SIPRI) är ett oberoende institut som be-driver freds- och konfliktforskning, med speci-ellt fokus på internationell säkerhet, militära utgifter, vapen och nedrustning. Idén att etable-ra ett fredsforskningsinstitut framfördes av statsminister Tage Erlander 1964 för att fira Sveriges 150 år av obruten fred och institutet etablerades formellt av Sveriges riksdag 1 juli 1966. SIPRI finns sedan 1995 i Frösunda i Sol-na. Sedan 1969 publicerar SIPRI en årsbok. Den innehållsrika boken med sitt karakteristiska röda omslag har blivit en internationellt upp-skattad och mycket använd källa, känd för på-litlig statistik om bland annat konflikter, militä-ra utgifter och produktion av och handel med vapen. Från och med 1999 ges även miniver-sioner ut av årsboken med de viktigaste iaktta-gelserna och siffrorna förpackade i fickformat. Miniårsböckerna ges i år ut på engelska, svens-ka, tyska och franska. SIPRI är en mångkulturell arbetsplats där cirka 50 människor från större delen av världen arbe-tar tillsammans, antingen som forskare eller som administrativ personal, varav fyra är hel-tidsanställda bibliotekarier. Arbetsspråket är engelska och de flesta publikationer och hemsi-dor skrivs följaktligen på engelska. Biblioteket tillkom 1968 för att tillgodose fors-karstabens behov av material. Dagens samling-ar speglar därför den forskning som bedrivits på SIPRI under snart 40 år. En del av materia-let är unikt för SIPRI och finns inte på något annat bibliotek i Sverige. En bidragande orsak till detta är de bytesavtal vi har med omkring 400 institut och organisationer världen över. Idag består samlingarna av ca 40.000 volymer. Förutom monografier finns en betydande sam-ling rapporter, serier och konferenspapper samt

en särskild internationell samling av offentli-ga publikationer. SIPRI: s årsbok och övriga egna publikationer utgör en viktig del av det material biblioteket har att erbjuda. Det finns även cirka 300 löpande tidskrifter och ytterli-gare omkring 400 avslutade. Samtliga tid-skrifter finns registrerade i tidskriftsdataba-sen Holdings, tillgänglig på bibliotekets hem-sida. På hemsidan finns även bibliotekets lokala katalog SIPLIB som innehåller poster från 1988 och framåt, tillsammans med en artikel-databas med referenser till tidskriftsartiklar inom SIPRI: s forskningsområden, med bör-jan 1990. Samtliga databaser är sökbara. Var-je månad läggs de senaste nyförvärvslistorna ut i PDF-format. Material som är äldre än 1988 finns än så länge endast i den gamla kortkatalogen, men avsikten är att successivt föra in allt material i den datoriserade katalo-gen. Utöver sedvanliga biblioteksuppgifter ansva-rar biblioteket för projektet Arms Control and Disarmament Document Survey som ligger till grund för två olika avsnitt i årsboken: dels ett register över vilka länder som skrivit på olika nedrustningsavtal, dels en kronologi över viktiga händelser i världen inom SIPRI:s forskningsområden. Från och med hösten 2003 är SIPRI ett LIB-RIS-registrerande bibliotek och avsikten är att hela SIPRI: s datoriserade katalog ska fö-ras över till LIBRIS under 2004. Biblioteket deltar sedan tidigare i LIBRIS fjärrlån. Biblioteket är inte öppet för allmänheten men vi tar gärna emot besök efter överenskom-melse, vardagar mellan 9:30-12:00 och 13:00-16:00. Vi tar även emot förfrågningar via telefon, post och e-post. Lån till utomstå-ende sker enbart via fjärrlån. Vill du besöka oss är adressen: SIPRI, Signalistgatan 9, 169 70 Solna. På vår hemsida, http://library.sipri.se, finns ytterligare information om SIPRI och biblioteket.

Magdalena Söderqvist

Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI)

”Från och med hösten 2003 är

SIPRI ett LIBRIS-registrerande bibliotek och

avsikten är att hela SIPRI: s datoriserade

katalog ska föras över till LIBRIS

under 2004.”


Flygvapenmuseum, några kilometer väster om Linköping, är ett ungt och kanske inte för alla så välkänt statligt museum. Vår uppgift är att genom våra föremål, i utställningar och maga-sin, i arkiv och bibliotek, spegla det svenska militära flygets historia och påverkan på sam-hället. Efter ett antal år i blygsamma magasins-byggnader organiserades Flygvapenmuseum 1977 som en del av myndigheten Statens För-svarshistoriska Museer, SFHM, där också Ar-mémuseum ingår. 1984 invigdes den första utställningshallen och fem år senare kunde hall två öppnas. Vi hoppas nu kunna få möjlighet att bygga till och bygga nytt. Dels för att ha möjlighet att visa mer ur museets samlingar men också för att få bättre och mer ändamåls-enliga lokaler för bland annat bibliotek och arkiv. Museets bibliotek och arkiv ligger idag inte i anslutning till museet utan är inrymt i en före detta simulatorbyggnad på militärt område. Biblioteket är öppet för allmänheten, men vår placering gör att besökare i förväg måste an-mäla sig för att inpassering genom den militära vakten ska kunna ordnas. Biblioteket rymmer cirka 1.000 hyllmeter litte-ratur och arkivmaterial. Arkivmaterialet består av enskilda arkiv, flottiljarkiv, ritningsarkiv och vissa klipparkiv. Det mesta av arkivmateri-alet är uppordnat och förtecknat genom medel från Kulturdepartementets Sesamprojekt under slutet av 1990-talet. Flygvapenmuseum kunde då under ett år anställa en arkivarie som ordna-de och förtecknade en stor del av våra arkiv. Det som inte hanns med då har vi själva senare kunnat bearbeta. Idag pågår ett projekt med uppordning och förteckning av vår samling av flygplansritningar. Grunden till vår boksamling utgörs av ett pri-vat bibliotek, överste Bill Bergmans bibliotek, som inköptes av Försvarets Materielverk och

skänktes till museet. Bill Bergman, som åter-finns som redaktör för många svenska flyg-böcker under 1950- och 60-talen, var en stor samlare av böcker med flyganknytning. I hans samling finns naturligtvis flyghistorisk och flygteknisk litteratur, men även skönlitte-ratur och barn- och ungdomslitteratur. Givet-vis är den största delen svensk utgivning men där finns också en stor del engelsk, tysk och fransk litteratur från och om flygets allra tidi-gaste år. Boksamlingens tillväxttakt är inte så hög. Vi bevakar och köper in litteratur om svenskt, och i viss mån även utländskt militärt flyg, men vår främsta accessionskälla är donatio-ner från privatpersoner. Den gamla alfabetiska kortkatalog som finns är av mycket varierande kvalitet och vårt bok- och tidskriftsbestånd är inte lika väl för-tecknat som vårt arkivmaterial. Sedan några år tillbaka använder vi MikroMarc som bibli-otekssystem och undan för undan läggs vårt bestånd in, tyvärr i alltför långsam takt. Tan-kar finns om ett katalogiseringsprojekt för att snabbare göra samlingarna mer tillgängliga för allmänhet och forskning. Biblioteket inrymmer också en stor samling militärt tryck. Det är reglementen, beskriv-ningar, handböcker och reservdelskataloger rörande föremål och företeelser inom vårt ansvarsområde. Av detta utgör försvarets be-skrivningar av allt från flygradiomottagare till flygplan vårt mest efterfrågade material. Flygvapenmusei bibliotek tillåter inte hem-lån, men är öppet för fjärrlån. Vi hoppas att genom LIBRIS-registreringen kunna erbjuda fler brukare tillgång till våra samlingar - sam-lingar inom ett smalt men till innehållet rikt ämnesområde: flyg och flyghistoria. Flygvapenmuseums webbplats: http://www.flygvapenmuseum.se/

Anita Sundgren

Flygvapenmusei bibliotek, Linköping

”Biblioteket rymmer cirka 1.000 hyllmeter litteratur och arkivmaterial. Arkivmaterialet består av enskilda arkiv, flottiljarkiv, ritningsarkiv och vissa klipparkiv.”


I augusti 2003 lanserades LIBRIS nya webb-plats. Form och struktur har omarbetats. Vårt mål har varit att presentera våra tjänster på ett tydligt sätt och att göra det enklare för använ-darna att finna den information de söker. Strukturen har blivit bredare med målsättning-en att besökaren bara ska behöva göra maxi-malt tre knapptryckningar för att nå önskad webbsida. Som ytterligare stöd för användarna finns en sökfunktion och ett index. Vi har sökt skapa en levande första sida med nyheter, vari-erande bilder m.m. för att besökaren ska vilja återvända hit. Första sidan ger en överblick över webbplatsens innehåll och visar de tjäns-ter LIBRIS-avdelningen erbjuder. LIBRIS webbplats är den viktigaste kanalen för att informera våra användare om LIBRIS verksamhet. Som målgrupper har vi identifierat bibliotek, studenter, forskare och allmänhet.

Det finns en stor bredd bland användarna och de har olika behov, bakgrund och önskemål. Vi vill erbjuda en webbplats som fungerar bra för alla användargrupper. Vi har tagit hänsyn till målgruppernas behov och önskemål och målsättningen har varit att i tillämpliga fall följa ”24-timmarswebben. Rekommendationer och råd för 24-timmars-myndighetens webbplats. Statskontoret, 2002” och Jakob Nielsens rekommendatio-ner. Utveckling och förbättring av webbplatsen kommer naturligtvis ständigt att pågå och ni är alltid välkomna att lämna era synpunkter på utformningen av LIBRIS webbplats.

Lotta Janson [email protected]

LIBRIS webbplats


”Jakob Nielsen har bland annat skrivit ”Homepage usability” och “Designing Web Usability” och har en webbplats som ständigt uppdateras i ämnet: http://www.useit.com”

Kungl. biblioteket. Dessutom har flera biblio-tek anmält sitt intresse. Vill ditt bibliotek deltaga i projektet som pi-lotbibliotek? Kontakta Britt Sagnert (e-post: [email protected]) för ytterligare in-formation.

Britt Sagnert [email protected]

En prototyp, som visar hur rutinen för lånta-garbeställningar är tänkt att fungera, beräknas bli klar under våren 2004. Följande LIBRIS-bibliotek deltar som pilotbibliotek: Universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund och Örebro, Högskolebiblioteket i Halmstad, Me-dicinska biblioteket vid Uppsala universitets-bibliotek, Chalmers bibliotek, Södertälje stads-bibliotek, Länsbibliotek Sydost (Växjö) samt

Projekt Låntagarbeställningar – bli pilotbibliotek!

LIBRIS har återupptagit den maskinella inläs-ningen av beståndsinformation i LIBRIS. Följande bibliotek matchar nu regelbundet in sitt bestånd: Lånecentralen i Umeå, Lånecentralen i Malmö, Lunds stadsbibliotek och Boråsenheten inom Regionbibliotek Västra Götaland och stadsbib-liotekdelen av Stads- och högskolebiblioteket på Gotland. Inmatchning planeras även av Ska-

raenheten inom Regionbibliotek Västra Göta-land (Stifts- och landsbiblioteket i Skara). Lånecentralernas bestånd i LIBRIS-databasen är speciellt viktiga för att fjärrlånebeställning-ar ska riktas rätt.

Kristin Olofsson [email protected]

Inmatchning av bestånd i LIBRIS

LIBRIS – the (n)rational library catalogue, part 2 Library collections have un-dergone significant changes over recent years. The need to accumulate physical docu-ments has decreased but the need to describe obtainable documents – physical or electronic – has increased. The close connection be-tween describing accessibil-ity to information and the physical connection is not as notable as previously. Even if we do not own a particular document we can still achieve access to its content by means of the World Wide Web. This year has seen the LIBRIS Department in-volved in international pro-jects aimed at increasing ac-cessibility to bibliographic information. The LIBRIS Department is also planning to procure a portal applica-tion in which to present li-brary collections and access to information resources. The project, at this time of writing, has yet to be com-pleted and is discussed in another article on this issue. The National Union Cata-logue is increasingly becom-ing an integrated part of ser-vices rendered by the LIB-RIS affiliated libraries. Si-multaneously LIBRIS is de-veloping into a substantial and manifest contribution to the global library network. National catalogues, such as LIBRIS, might be considered national hubs, but they are also the spokes of a greater international hub. The key aspects to this intricate piece of undertaking are harmoni-sation, mutual understanding and standards, and via these the acceptance of metadata is

alleviated, as is deliverance of metadata to the global li-brary network. The production, harmonisa-tion, standardisation and free exchange of metadata stand on the threshold of a revolu-tion.

Mats Herder

LIBRIS procurement of portal software The procurement has been cancelled after a juridical dispute between LIBRIS and one of the vendors, Sunstone Systems. The procurement was applied to the Adminis-trative Court in Stockholm, and final decision has now been taken; the Court has ordered the procurement pro-cedure to be recommenced. A new procurement is judged to be carried out within considerably short time, since the major parts of the Request for Proposals can be reused.

Lisa Petersen

The Medadata Funnel and LISENSE, or How to rationalise cataloguing work During the last few years we have seen an increasing number of digitally produced material, doctoral theses, re-search reports and other “grey” literature produced by universities and authorities, as well as e-books and e-journals directly accessible on the web. Also, the re-search libraries tend to ac-quire complete sets of digi-tally accessible full text (and reference) databases – where access to the full text is re-stricted to students, re-searches and staff at the own university.

The times and methods for publishing are changing, and so must also the methods for library administration and cataloguing. The LIBRIS Dept. takes a national re-sponsibility for the develop-ment of new tools that can contribute to a smooth and rational work flow. “The Metadata Funnel” and LISENSE are two such new tools that recently have been set up. “The Metadata Funnel” is a consistent method for har-vesting of externally pro-duced XML-structured meta-data (bibliographic descrip-tions) that after conversion automatically can be loaded as MARC21 records into the LIBRIS database. LISENSE is an application for mass editing and administration of title and holdings informa-tion for e-journals acquired under license (i.e. with re-stricted access) by Swedish universities.

Christer Larsson

Web cataloguing in LIBRIS Starting at the beginning of next year 2004 LIBRIS offer the possibility to register holdings in the LIBRIS data-base. This is part of LIBRIS web cataloguing in which the next step is to register biblio-graphic records. It is only possible to register holdings via LIBRIS cataloguing if there is a bibliographic re-cord in LIBRIS. This service is intended for libraries wish-ing to register their holdings in LIBRIS and who prefer to use web cataloguing instead of the LIBRIS windows based cataloguing client.

Lotta Janson

Summary in English


The Swedish National Bibliography goes online The Royal Library – Na-tional Library of Sweden – has decided to discontinue the print versions of the Na-tional Bibliography. The last edition of Svensk bok-förteckning (covering books published in 2003) is sched-uled for release in early Spring 2004. Instead, the National Bibli-ography has been made ac-cessible online at LIBRIS web site (www.kb.se; spe-cialdatabaser) as two sepa-rate special databases, Na-tionalbibliografin – Böcker (covering Swedish books and maps as from 1976) and Na-tionalbibliografin – Tid-skrifter (covering Swedish journals and newspapers). The book database does also contain a link to currently produced weekly registers (in HTML format) on the Swedish book publication. As from December 3rd, an-other four additional national and subject-specialized data-bases are also accessible from LIBRIS web site.

Christer Larsson

Summary in English



LIBRIS-avdelningen, ovan från vänster: Pär Ågren, Arvid Oja, Helena Forssblad, Annsofi Andersson, Maria Kadesjö, Fredrik Klingwall, Lars Wikström, Lisa Petersen, Per-Henrik Hedman, Tomas Friberg, Kristin Olofsson, Britt Sagnert, Christer Larsson, Martin Malmsten, Frida Fick, Mats Herder, Lotta Janson och Kaj Pöykiö.

Foto: Esbjörn Eriksson, Kungl. biblioteket

Vi på LIBRIS

Box 5039 102 41 Stockholm

Tfn: 08-463 44 33 Fax: 08-463 42 65 E-post: [email protected]

www.libris.kb.se

Redaktion: Helena Forssblad, [email protected] Lotta Janson, [email protected] Maria Kadesjö, [email protected] Christer Larsson, [email protected] Britt Sagnert, [email protected]

Ansvarig utgivare: Gunnar Sahlin, [email protected]

Kungl. Biblioteket / LIBRIS

Documents

LIBRIS - Den (n)rationella samkatalogen, del 2. n med metadatatratten är att all ma-skinell LIBRIS-uppdatering skall ske enligt en enhetlig modell. Producenten strukturerar sitt metadata