Limnisk inventering i Hyndevadån 2011 · Limnisk inventering i Hyndevadån 2011 Medins Biologi AB 7 4. Resultat och diskussion 4.1 Översiktlig beskrivning av området Undersökningsområdet

Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031- 88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Limnisk inventering i Hyndevadån 2011

Carin Nilsson Karin Johansson

Projektnummer Kund

2219 Eskilstuna kommun

Version Datum

1.1 2011-12-12

Titel

Limnisk inventering i Hyndevadån 2011

Författare

Carin Nilsson och Karin Johansson

Framsidefoto: Hyndevadån, mellan Hyndevadstrand och vattenverket, foto taget i nedströms riktning, © Medins Biologi AB.

Limnisk inventering i Hyndevadån 2011 Medins Biologi AB

3

Sammanfattning

Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Eskilstuna kommun att utföra en limnologisk undersökning i Hyndevadån från Närsjöfjärden till vägbron vid Husby. Undersökning-ens syfte var att ge underlag för en bedömning om Hyndevadån utgör ett lämpligt områ-de för ett limniskt naturreservat. Undersökningen omfattade en översiktlig biotopkarte-ring samt en inventering av vattenväxter och bottenfauna med särskilt fokus på snäckor och musslor.

Åns omgivning domineras av gles bebyggelse och lövskog. Den norra stranden är mer bebyggd än den södra. Centralt i området på åns norra strand ligger Hyndevads vatten-verk och strax nedströms ligger en småbåtshamn den s.k. Slipen. Det finns även gott om mindre bryggor. På båda sidor om ån vid Hyndevadstrand utgörs stränderna av tomt-mark med bryggor och strandkanten är till stora delar stensatt. I området runt Närsjö-fjärdens utlopp utgörs omgivningen av stora vassområden och lövskog.

Den undersökta åsträckan är lugnflytande och åfåran domineras av sten med grov- och findetritus i kanterna. Medeldjupet ligger runt tre meter och maxdjupet runt sex meter. I Närsjöfjärdens utlopp domineras botten av organiskt material i form av findetritus och maxdjupet är inte mer än knappt tre meter. Åns stränder kantades av vass, smalkaveldun och jättegröe. Undervattensvegetationen var sparsam och utgjordes av glesväxande ål-nate, utom i Närsjöfjärdens utloppsområde där bottnarna ner till 1,6 meter var täckta av hornsärv. Andra undervattensväxter som noterades var bl a hjulmöja, trubbnate och långnate.

De vanligaste bottendjuren i området var dagsländor i släktet Cloeon samt flicksländor till exempel rödögonflickslända, Erythroma najas och fjädermyggslarver. Två rödlista-de arter: äkta målarmussla Unio pictorum och flat dammussla Pseudoanodonta compla-

nata påträffades i Närsjöfjärdens strandområden. Ett annat intressant fynd var den ovan-liga husbyggande nattsländearten Leptocerus tineiformis, som påträffades vid stranden vid Närsjö gård. Snäckfaunan var artrik och det noterades ett flertal ovanliga snäckarter dock inte den sällsynta och rödlistade östliga snytesnäckan Bithynia transsilvanica som påträffades i Hyndevadån 2004. Det finns dock gott om lämpliga biotoper för arten i området.

Närsjöfjärden och Hyndevadåns ekologiska status med avseende på näringsämnen be-dömdes med hjälp av kvantitativa bottenfaunaprover enligt Naturvårdsverkets bedöm-ningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Undersökningen visade på otillfredsställande status i Närsjöfjärden men hög status i Hyndevadån. Vi korrigerade dock bedömningen i Hyndevadån till måttlig status beroende på den höga andelen föroreningståliga arter.


4

Innehållsförteckning

1. Inledning ................................................................................................................... 5

2. Undersökningens omfattning .................................................................................... 5

3. Inventering och provtagning ..................................................................................... 5

4. Resultat och diskussion ............................................................................................ 7

4.1 Översiktlig beskrivning av området ................................................................. 7

4.2 Biotopkartering ................................................................................................. 8

4.3 Inventering av vattenväxter ............................................................................ 10

4.4 Inventering av bottenfauna ............................................................................. 12

4.5 Inventering av stormusslor ............................................................................. 14

4.6 Kvantitativ analys av bottenfauna och beömning av ekologisk status ........... 16

5. Slutsats .................................................................................................................... 16

6. Referenser ............................................................................................................... 17

Bilaga 1. Biotopkartering ............................................................................................... 19

Bilaga 2. Inventering av vattenväxter ............................................................................. 27

Bilaga 3. Inventering av stormusslor .............................................................................. 31

Bilaga 4. Inventering av bottenfauna .............................................................................. 35

Bilaga 5. Kvantitativ analys av bottenfauna i Hyndevadån............................................ 65

Bilaga 6. Kvantitativ analys av bottenfauna i sublitoralzonen i Närsjöfjärden .............. 73


5

1. Inledning

Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Eskilstuna kommun att utföra en limnologisk undersökning i Hyndevadån från Närsjöfjärden till vägbron vid Husby. Undersökningen omfattade en översiktlig biotopkartering samt en inventering av vattenväxter och botten-fauna med särskilt fokus på snäckor och musslor. Syftet var att ge underlag för en be-dömning om Hyndevadån utgör ett lämpligt område för ett limniskt naturreservat. Bak-grunden är att Eskilstuna kommun i sin Vattenplan har beslutat att man har för avsikt att inrätta kommunala naturreservat i limniska miljöer (Vattenplan 2006).

2. Undersökningens omfattning

Undersökningen omfattade Hyndevadån från Närsjöfjärden till vägbron vid Husby (Fi-gur 1). I undersökningen ingår en översiktlig biotopkartering samt en inventering av vattenväxter och bottenfauna med särskilt fokus på snäckor och musslor. Dessutom in-går en kvantitativ analys av bottenfauna på en lokal i Hyndevadån och en lokal i Närsjö-fjärdens utlopp.

3. Inventering och provtagning

All inventering och provtagning utfördes av Carin Nilsson och Karin Johansson den 6-8 september. Undersökningen utfördes från båt men med ett flertal strandhugg längs åstränderna. Åsträckan biotopkarterades med avseende på vattenhastighet, bottensub-strat, och strandmiljöer. En karaktärisering av de olika biotoperna redovisas i Bilaga 1. Vattenväxter inventerades dels längs stränderna dels ute i åfåran med Lutherräfsa, artlis-tan redovisas i Bilaga 2. Bottenfaunan inventerades med hjälp av handhåv på elva loka-ler längs med stränderna (Figur 5). Det insamlade materialet konserverades i etanol och togs med till laboratoriet för utsortering av djur och artbestämning. Lokalbeskrivningar och artlistor med kommentarer redovisas i Bilaga 4. Musslor i åfåran inventerades med hjälp av Lutherräfsa, artlistan redovisas i Bilaga 3. Förekomsten av de olika musselar-terna klassades i en tregradig skala: enstaka, måttligt och riklig förekomst. Belägg togs med till laboratoriet för verifiering av artbestämningen.


6

Förutom de kvalitativa håvproven togs även kvantitativa prover på två lokaler, dels med s.k. sparkprovtagning på den södra åstranden strax uppströms vattenverket dels med en Ekmanhuggare på mjukbotten i sublitoralen i Närsjöfjärdens utlopp. Bottenfaunaunder-sökningarnas metodik, lokalbeskrivningar, artlistor och samtliga index med kommenta-rer redovisas i Bilaga 5 respektive 6.

Figur 1. Undersökningsområdet.

En så kallad Lutherräfsa användes vid inventering av musslor och vegetation.


7

4. Resultat och diskussion

4.1 Översiktlig beskrivning av området

Undersökningsområdet omfattar Hyndevadån från Närsjöfjärden ner till vägbron vid Husby (Figur 2). Ån är lugnflytande med stränder kantade av vass, jättegröe och smal-kaveldun. Vattnet är ofärgat men kraftigt grumlat, vilket ger ett mycket litet siktdjup. Vid undersökningstillfället var siktdjupet endast 0,9 m.

Åns omgivning domineras av gles bebyggelse och lövskog. Den norra stranden är mer bebyggd än den södra. Centralt i området på åns norra strand ligger Hyndevads vatten-verk och strax nedströms ligger en småbåtshamn den s.k. Slipen. Det finns även gott om mindre bryggor. På båda sidor om ån vid Hyndevadstrand utgörs stränderna av tomt-mark med bryggor och stranden är till stora delar stensatt. I området runt Närsjöfjärdens utlopp utgörs omgivningen av stora vassområden och lövskog.

Närsjöfjärden som är en näringsrik vik av Hyndevadsströmmen är en viktig rastplats för svanar gäss och änder (Länsstyrelsen i Södermanlands län 1991). Hyndevadsström, Närsjöfjärden och Hyndevadån ner till vattenverket har även angetts som ekologiskt särskilt känsligt område i Eskilstuna kommuns naturvårdsplan då det utgör lekområden för fisk och grundområden av särskild ekologisk betydelse (Eskilstuna kommun 2006) (Figur 2). Under provtagningen noterades födosökande häger och fiskljuse och det var gott om småfisk särskilt i området runt den lilla ön vid Hyndevadstrand.

Figur 2. Utredningsområdet är markerat med rött. Det blåmarkerade området utgör lekområde för fisk och grundområden av särskild ekologisk betydelse enligt Eskilstuna kommuns naturvårdsplan från 2006.

Hyndevadstrand

Vattenverk

Småbåtshamn Närsjö gård


8

4.2 Biotopkartering

Den undersökta åsträckan är lugnflytande och åfåran domineras av sten med grov- och findetritus i kanterna. Medeldjupet ligger runt tre meter och maxdjupet runt sex meter. I Närsjöfjärdens utlopp domineras botten av organiskt material i form av findetritus och maxdjupet är strax under tre meter.

Utifrån omgivning och bottensubstrat har åmiljön delats in i sex sträckor. Sträcka 1 längst nedströms har en omgivning som på den norra stranden utgörs av gles bebyggelse och lövträd, där finns även en båthamn och i sträckans övre del ligger Hyndevads vat-tenverk. Den södra stranden domineras av lövskog och betesmark. Sträcka 2 sträcker sig från vattenverket till Hyndevadstrand och utgör ett område utan bebyggelse och med tämligen naturliga stränder. På den norra sidan finns ett större område med vass och smalkaveldun medan den södra sidan huvudsakligen saknar vegetation. Längs den södra stranden är inslaget av sand betydande i bottenmaterialet. Sträcka 3 och 4 utgörs av den södra respektive norra fåran vid Hyndevadstrand. Åstränderna är bebyggda med hus och bryggor och till stor del stensatta. Mitt i ån ligger en smal ö med vegetationsrika strän-der. Runt ön noterades mycket rikligt med småfisk. Vid sträcka 5 uppströms ön, vidgar sig ån. Omgivningen domineras av lövskog men även här förekommer en hel del bryg-gor och bebyggelse men tomtmarken går inte ända ner till stranden. Sträcka 6 utgörs av Närsjöfjärdens utlopp, botten består av organiskt material i form av findetritus och om-givningen består av breda vassar och lövskog.

Figur 3. Undersökningsområdet delades in i sex sträckor vid biotopkarteringen.

3

4

5

6

2

1

Hyndevadstrand

Vattenverk

Småbåtshamn Närsjö gård


9

Sträcka 1, södra stranden

Sträcka 1, båthamnen, norra stranden

Sträcka 2, fotoriktning nedströms.

Sträcka 1, norra stranden

Sträcka 1, vattenverket, norra stranden

Sträcka 2, södra stranden


10


Sträcka 5, fotoriktning uppströms.


Sträcka 6 Närsjöfjärden, fotoriktning uppströms.

4.3 Inventering av vattenväxter

Vattenvegetationen utgjordes framförallt av övervattensväxter som kantade åns strän-der. Totalt noterades 37 arter (Bilaga 2) och av dessa var 22 övervattensväxter. Domine-rande arter var vass, smalkaveldun och jättegröe. Även blomvass var rikligt förekom-mande. Övervattensvegetationen gick ner till knappt en meters djup, vegetationsbältets bredd varierade men var i de nedre delarna av undersökningsområdet oftast mindre än tre meter. Uppströms Hyndevadstrand förekom vassbårder på mellan tre och tio meter och väster om Närsjöfjärden fanns mäktiga vassområden på upp emot 100 meter. I kan-ten på vegetationen förekom gul näckros och i vissa områden även gäddnate. Undervat-tensvegetationen var sparsam och utgjordes av glesväxande ålnate, utom i Närsjöfjär-dens utloppsområde där bottnarna ner till 1,6 meter var täckta av hornsärv. Andra un-dervattensväxter som förkom var bl a hjulmöja, trubbnate och långnate. Vegetationen var i de flesta områden ensartad, dominerad av jättegröe, smalkaveldun, vass eller horn-särv. De mest diversa miljöerna var mindre områden med öppet vatten inne i vassbälte-na, där det även förekom flytvass. Där noterades arter som kransslinga, dyblad, pilblad, korsandmat, vattenskräppa och sprängört.


11

Smal bård med jättegröe, sträcka 1, södra stranden.

Vassområde och gula näckrosor, sträcka 5, södra stranden.

Vass, smalkaveldun, blomvass och gäddnate, sträcka 2, södra stranden.

Flytvass med strandskräppa, sträcka 6, östra stranden.

Det påträffades inga rödlistade växtarter. Ovanliga arter som noterades var slokstarr som förekom vid Närsjöfjärdens östra strand samt långnate och hjulmöja som förekom sparsamt på ca 1,5 m djup, längs båda stränderna av Närsjöfjärden.

Sammantaget indikerade vegetationens sammansättning och struktur näringsrika förhål-landen. Den tyder även på en regleringsregim med en jämn vattennivå, något som gyn-nar arter som vass, kaveldun och jättegröe.


12

4.4 Inventering av bottenfauna

Bottenfaunan inventerades på elva lokaler i undersökningsområdet (Figur 5). De vanli-gaste bottendjuren var dagsländor i släktet Cloeon samt flicksländor t ex rödögonflick-slända, Erythroma najas.

Det påträffades inga rödlistade arter men flera arter som kan betecknas som ovanliga (Tabell 1). Särskilt intressant var fyndet av den husbyggande nattsländearten Leptocerus tinieformis (Figur 4), som påträffades vid stranden vid Närsjö gård. Vi har tidigare en-dast påträffat arten på två lokaler: en i Stångåns huvudfåra och en i den grunda vegeta-tionsrika sjön Strålången i Söderköpingsåns vattensystem.

Snäckfaunan var artrik, totalt påträffades tolv arter, den vanligast förekommande snäck-arten var oval dammsnäcka, Radix baltica andra vanligt förekommande arter var skarp-kölad skivsnäcka Anisus vortex och den spetsiga sumpsnäckan Viviparus facsiatus. År 2004 gjordes ett anmärkningsvärt fynd av den rödlistade östliga snytesnäckan Bithynia transsilvanica, i området (Nilsson 2005) (Figur 5). Arten ansågs då som försvunnen från Sverige, den hade senast påträffats i Lillån vid Norrköping i början av 1900-talet. Lokalen undersöks årligen inom ramen för Hjälmarens vattenvårdsförbunds recipient-kontroll men den har inte påträffats igen. Vid den senaste revideringen av rödlistan be-dömdes arten som sårbar (VU) (Gärdenfors ed 2010). Av artens artfaktablad framgår att den har en ost-centraleuropeisk utbredning som sträcker sig från Nordtyskland (Hol-stein) genom Polen till Kaliningradområdet. I sydost når den Donaubäckenet i Ungern (och förmodligen vidare österut). Detaljerna i utbredningen är, genom sammanbland-ning med mindre snytesnäcka B. leachii, fortfarande ofullständigt kända, men arten är lokal och sporadisk. Nordliga, isolerade utpostlokaler finns förutom i Hyndevadån i Danmark (Proschwitz 2010). Miljön i Hyndevadån stämmer med det som är känt om artens habitatkrav. Östlig snytesnäcka förekommer i vegetationsrika partier av stillastå-ende vatten av olika storlekar och i långsamt flytande partier av bäckar och floder (Proschwitz 2010). I sjöar påträffas den i vegetationsrika strandzoner, ofta med vass. I fråga om ekologiska preferenser påminner den om sin mindre släkting B. leachii (Figur 4), och torde därmed föredra naturligt eutrofa miljöer, troligen är den också ganska kalkkrävande. Detaljerna i ekologin är dock mycket ofullständigt kända. Större delen av undersökningsområdet med undantag för de centrala delarna av åfåran på sträckorna 1 – 5, vilka domineras av sten, bedöms hysa potentiella miljöer för Bithynia transsilvanica. De två andra svenska arterna i släktet Bithynia: B. tentaculata och B. leachii, större och mindre snytesnäcka noterades vid undersökningen.

Närsjöfjärdens utlopp var den sträcka som hyste flest ovanliga arter. Av de tio ovanliga bottendjur som noterades påträffades nio i Närsjöfjärdens utlopp. Fyra av arterna påträf-fades även på andra sträckor.


13

Tabell 1. Förekomst av ovanliga arter. Sammanställning av resultat från samtliga prover i undersökningen, inklusive stormusselinventeringen. * anger ett äldre fynd av östlig snytesnäcka (Nilsson 2005).

Figur 4. Två ovanliga arter som noterades i undersökningen, den husbyggande nattsländearten Leptoce-rus tineiformis och den mindre snytesnäckan Bithynia leachii. © Medins Biologi AB

Latinskt namn Svenskt namn Vattendragssträcka

1H 1V 2H 2V 3H 5V 6H 6V

Dina lineata igelart - ovanlig X

Orthetrum cancellatum stor sjötrollslända - ovanlig X

Caenis robusta dagsländeart - ovanlig X X

Leptocerus tineiformis husbyggande nattsländeart - ovanlig X

Cymatia coleoptrata skinnbaggsart - ovanlig X

Bithynia leachii mindre snytesnäcka - ovanlig X X

Bithynia transsilvanica östlig snytesnäcka - VU *

Marstoniopsis insubrica sjötusensnäcka - ovanlig X

Radix auricularia örondammsnäcka - ovanlig X X

Valvata cristata flat kamgälsnäcka - ovanlig X X

Valvata piscinalis stor kamgälsnäcka - ovanlig X X

Pseudanodonta complanata flat dammussla - NT X

Unio pictorum äkta målarmussla - NT X


14

Figur 5. Provpunkter för bottenfauna (grön markering = kvalitativa prov, röd markering = kvantitativa prov. Dessutom redovisas fynd av rödlistade arter = blå markering. Ett äldre fynd av östlig snytesnäcka, Bithynia transsilvanica på sträcka 1. Äkta målarmussla Unio pictorum noterades en bit utanför Närsjöfjärdens väst-ra strand och ett skal av flat dammussla Pseudoanodonta complanata noterades på andra sidan fjärden.

4.5 Inventering av stormusslor

Utöver de fynd som gjordes av stormusslor vid bottenfaunainventeringen togs även pro-ver på större djup ute i åfåran med Lutherräfsa. Sammanlagt sex olika arter av stormuss-lor noterades (Tabell 2). Den vanligast förekommande arten var stor dammussla Ano-donta cygnea, men även allmän dammmussla Anodonta anatina och spetsig målarmuss-la Unio tumidus var vanliga i området, framförallt i Närsjöfjärdens utlopp. Även vand-rarmussla, Dreissena polymorpha, en art som förts in i Sverige med ballastvatten, var vanligt förkommande. Vandrarmusslan var dock vanligast på Hyndevadåns mer steniga bottnar vid Hyndevadstrand, sträcka 2 och 4. Arten lever ursprungligen i floder i västra Asien i området runt Kaspiska havet.

En individ av den rödlistade äkta målarmusslan Unio pictorum (NT- nära hotad) notera-des en bit utanför Närsjöfjärdens östra strand och ett skal av flat dammussla Pseudoa-nodonta complanata även den rödlistad (NT – nära hotad) påträffades på andra sidan fjärden. Arterna kan sannolikt förekomma även i övriga delar av Närsjöfjärden men de mest gynnsamma områdena för musslor brukar vara in- och utloppsmiljöer.

Äkta målarmussla lever i såväl bäckar som större åar, floder och sjöar men inte i starkt strömmande vattendrag (Proschwitz m fl 2006). Arten föredrar bottnar med mjäla/ler men återfinns även på mer hårda bottnar med grus och fin sten. Den föredrar näringsrika eller måttligt näringsrika vatten. Huvudsakligen finner man den i tämligen grunt vatten, ner till 5–6 meters djup. Kunskapen om värdfiskval är dålig. Troligen har arten mer all-männa fiskarter som värdfisk, såsom abborre, mört m.fl. Arten är relativt sällsynt. Den

3

4

5

6

2

1


15

har spridda förekomster i östra Sverige från Skåne till norra Uppland och sydöstra Da-larna men med stora luckor i utbredningen. I västra Sverige är bara enstaka förekomster kända.

Flat dammussla förekommer framförallt i medelstora sjöar och i långsamt flytande par-tier av större vattendrag (Proschwitz & Valovirta 2010). Den lever huvudsakligen på slammiga sand- och lerbottnar i naturligt relativt näringsrika vatten. Arten gräver ofta ner sig mycket djupt. Fortplantningsbiologin är relativt bristfälligt känd.

Tabell 2. Resultat av inventeringen av stormusslor. Sträckorna definieras i biotopkarteringen och framgår av figur 5. V = vänstra stranden i uppströmsriktning och H = högra stranden i uppströmsriktning. NT = nära hotad (rödlistning)

Figur 6. Några av de musslor som påträffades i undersökningen. Till vänster, tre arter av dammmussla: överst flat dammussla Pseudoanodonta complanata, i mitten allmän dammussla Anodonta anatina och nederst stor dammussla Anodonta cygnea. Till höger äkta målarmussla, Unio pictorum. © Medins Biologi AB

Art Vattendragssträcka

1 2 3 4 5H 5V 6H 6V

Anodonta anatina - allmän dammmussla 1 S

Anodonta cygnea - stor dammussla 1 1 S 1 S 3

Pseudanodonta complanata - flat dammussla NT S

Unio pictorum - äkta målarmussla NT 1

Unio tumidus - spetsig målarmussla 1 2 S S S 2

Dreissena polymorpha - vandrarmussla 2 3 2 2 2

1=enstaka, 2=måttlig, 3 =riklig förekomst, S= skal


16

I Sverige har flat dammussla spridda förekomster från Skåne till Värmland i väster och Medelpad i öster. Flertalet förekomster finns i ett bälte från norra Götaland till Uppland. Årensning och muddring är allvarliga hot mot arten. Det uppsplittrade utbredningsom-rådet, liksom det relativt låga antalet producerade glochidielarver, gör arten sårbar. Eu-trofiering och förorening av sjöar och vattendrag i områden där arten förekommer bör begränsas.

4.6 Kvantitativ analys av bottenfauna och beömning av ekologisk status

Kvantitativa prover av bottenfauna togs på två ställen, i Närsjöfjärdens utlopp samt vid Hyndevadåns södra strand på sträcka 2 (Figur 5). Samtliga index med kommentarer redovisas i bilaga 5 och 6. Undersökningen visade på näringsrika och måttligt syrerika förhållanden. En statusklassning enligt Naturvårdsverkets kriterier visade på en otill-fredsställande status med avseende på näring i Närsjöfjärden men en hög status i Hyn-devadån. Vi justerade dock bedömningen i Hyndevadån till måttlig status, då andelen föroreningståliga arter var hög och de syrekrävande arterna fåtaliga.

5. Slutsats

Undersökningen visade på näringsrika förhållanden, vilket avspeglar sig i såväl vegeta-tion som bottenfaunasamhällets sammansättning. Bottenfaunan var tydligt påverkad av de förhöjda näringsämneshalterna men Närsjöfjärden och Hyndevadån hyste ändå höga naturvärden i form av en artrik snäck- och musselfauna, även flera andra ovanliga bot-tenfaunadjur noterades. De strandnära områdena i Närsjöfjärdens utlopp bedömdes som mest värdefulla, här noterades de rödlistade musslorna äkta målarmussla och flat dam-mussla och en stor andel av de ovanliga arter som noterades i undersökningsområdet. Miljön runt ån är betydligt påverkad av fysiska ingrepp i form av bebyggelse, bryggor och olika verksamheter. De enstaka mindre bryggor som förekommer tycks dock inte påverka naturvärdena i någon större omfattning, då de snarare ökar variationen i den tämligen ensartade strandvegetationen. Hot mot naturvärdena i området utgörs av ytter-ligare eutrofiering, årensningar och muddringar.

Den mycket ovanliga och rödlistade östliga snytesnäckan Bithynia transsilvanica som noterades 2004 i Hyndevadån kunde inte återfinnas. Större delen av undersökningsom-rådet med undantag för de stendominerade bottnarna ute i åfåran bedöms dock som po-tentiella miljöer för arten.

De floristiska värdena var begränsade. Vegetationen längs stränderna dominerades av vass, jättegröe och smalkaveldun och var tämligen ensartad och det begränsade siktdju-pet gör att undervattensvegetationen är sparsam. De ovanliga vattenväxter som notera-des förekom i Närsjöfjärdens utlopp.


17

6. Referenser

Eskilstuna kommun 2006. Naturvårdsplan för Eskilstuna kommun. Antagen av fullmäk-tige 26 oktober 2006.

Liungman, M. & Ericsson, U. 2006. Profundalt Trofi-index (PTI) och Eutrofieffekt-index (EEI) för bedömning av tillstånd samt för påverkansklassning av mjukbotten-fauna i sjöar. Medins Biologi AB.

Länsstyrelsen i Södermanland 1991. Sörmlands natur. Naturvårdsprogram.

Nilsson, C. 2005. Eskilstunaån 2004. Recipientkontroll i Hjälmarens Vattenvårdsfö-bund. Medins Biologi AB.

Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R. 2009. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och be-dömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. (www.medins-biologi.se)

Naturvårdsverket, 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kust-vatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenföre-komster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag.

Naturvårdsverket 2010a. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvat-ten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag – tidsserier. Ver-sion 1:1: 2010-03-01.

Naturvårdsverket 2010b. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvat-ten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. Version 2:0, 2010-03-01

von Proschwitz, T. Lundberg, S. & Berggren J. 2006. Guide till Sveriges stormusslor, 2006.

von Proschwitz, T. 2010. Artfaktablad - Bithynia transsilvanica, östlig snytesnäcka. Artdatabanken

von Proschwitz, T. & Valovirta, I. 2010. Artfaktablad – Pseudoanodonta complanata, flat dammussla. Artdatabanken

SIS, 1994. Svensk Standard, SS-EN 27 828:1994, ”Water quality – Methods for biolog-ical sampling - Guidance on handnet sampling of aquatic benthic macro-invertebrates (ISO 7828:1985)”.

Wiederholm, T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vatten-drag. Naturvårdsverket, rapport 4913.

Wiederholm, T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vatten-drag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport 4921


18


19

Bilaga 1. Biotopkartering


20


21

Sträcka 1. Hyndevadån Beskrivning biotop

Vattenområdes- och inventeringsuppgifterVattendrag: Hyndevadån Koordinat nedstr: 6577900-1537045Lokalnummer: Sträcka 1 Koordinat uppstr: 6577939-1536146Huvudflodområde: 61 Norrström Datum:Län: Inventerare: CN/KJ

Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%)

Sträckans längd: 900 m Lugnflytande (0-3): 3 Lopp: rakt Bredd, våt yta: 100 m Svag ström (0-3): 0 Naturliga tillflöden: 0Medeldjup: 3,5 m Strömmande (0-3): 0 Död ved: sparsamt Maxdjup: 6,5 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: högVattenstånd: medel Skuggning (0-3): 1 Vattenfärg: måttligStrukturelement: -

Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%)

Findetritus: 2 Vegetation totalt: 2 Artförekomst: jättegröe

Grovdetritus: 2 Övervattensv: 2 (dominerande vass

Lera: 2 Flytbladsv: 2 arter överst) gul näckros

Sand: 2 Långskottsv: 1 gäddnate

Grus: 2 Rosettväxter: 0 bredkaveldun

Sten: 3 Trådalger: 0 sjöfräken

Block 2 Övr påväxtalger: 0 Musslor: jaHäll: 0 Vattenmossa: 0 Sötvattenssvamp: -

PåverkanReglering: stark Kanalisering: - Damm: -Vandringshinder: - Rensning: stark Dämning: -Övrigt/kommentar: -

Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra)

Lekområde: 0 Uppväxtområde: 0 Ståndplatser: 1

Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen)

1:a dom. typ (V): öppen hävdad markDom trädslag (V): al Skyddszon typ (V): lövskog2:a dom. typ (V): övrig skog Strandbredd (V): 3-10 m Skyddsz bredd (V):3-10 m1:a dom. typ (H): tomtmark Dom trädslag (H): björk Skyddszon typ (H): lövskog2:a dom. typ (H): industri Strandbredd (H): <3 m Skyddsz bredd (H):<3 mÖvrigt/kommentar: - Erosionskänsl: 1

Övrigt

4 Södermanland2011-09-06

-

Lugnflytande sträcka från vägbron vid Husby och förbi båthamnen (Slipen) och vattenverket. Botten dominerades av grovdetritus i kanterna och fin sten ute i fåran. Betesmark och lövskog på vänstra (södra) sidan med en 3-6 m bred vegetationsbård av främst jättegröe. Bebyggelse med mycket träd och bryggor på högra (norra) sidan. Mellan båthamnen och vattenverket på höger sida fanns ruggar av jättegröe och vass. Sparsamt med undervattensvegetation, gul näckros växte i kanterna.


22


Foto



Sträckans längd: 350 m Lugnflytande (0-3): 3 Lopp: rakt Bredd, våt yta: 50 m Svag ström (0-3): 0 Naturliga tillflöden: 0Medeldjup: 3 m Strömmande (0-3): 0 Död ved: sparsamt Maxdjup: 4,2 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: högVattenstånd: medel Skuggning (0-3): 1 Vattenfärg: måttligStrukturelement: -


Findetritus: 2 Vegetation totalt: 2 Artförekomst: Smalkaveldun

Grovdetritus: 2 Övervattensv: 2 (dominerande Vass

Lera: 1 Flytbladsv: 1 arter överst) Blomvass

Sand: 1 Långskottsv: 1 Jättegröe

Grus: 1 Rosettväxter: 0 Gul näckros

Sten: 3 Trådalger: 0 Pilblad






1:a dom. typ (V): övrig skog Dom trädslag (V): al Skyddszon typ (V): -2:a dom. typ (V): öppen ej hävdad våtm. Strandbredd (V): <3 m Skyddsz bredd (V):-1:a dom. typ (H): övrig skog Dom trädslag (H): al Skyddszon typ (H): -2:a dom. typ (H): - Strandbredd (H): 11-30 m Skyddsz bredd (H):-Övrigt/kommentar: - Erosionskänsl: nej

Övrigt


-

Lugnflytande sträcka som börjar där ån smalnar av pga brett vegetationsbälte av vass och smalkaveldun på högra (norra) sidan, uppströms vattenverksanläggningen. Botten dominerades av grovdetritus i kanterna och fin sten ute i fåran. På vänstra (södra sidan), fanns ett parti med smalkaveldun längst nedströms, i övrigt sparsamt med vegetation. Undervattensvegetationen var mycket sparsam. Sträckan slutar nedströms ön där tomtmarken börjar igen vid Hyndevadstrand. Gott om vandrarmusslor noterades.


23






Findetritus: 2 Vegetation totalt: 2 Artförekomst: smalkaveldun


Lera: 0 Flytbladsv: 1 arter överst) säv

Sand: 1 Långskottsv: 1 stor igelknopp

Grus: 1 Rosettväxter: 0 gul näckros

Sten: 3 Trådalger: 0 ålnate

Block 2 Övr påväxtalger: 0 Musslor: -Häll: 1 Vattenmossa: 0 Sötvattenssvamp: -



Lekområde: - Uppväxtområde: - Ståndplatser: 1


1:a dom. typ (V): tomtmark Dom trädslag (V): björk Skyddszon typ (V): -2:a dom. typ (V): - Strandbredd (V): <3 m Skyddsz bredd (V):<3 m1:a dom. typ (H): övrig skog Dom trädslag (H): björk Skyddszon typ (H): -2:a dom. typ (H): - Strandbredd (H): 3-10 m Skyddsz bredd (H):-Övrigt/kommentar: - Erosionskänsl: nej

Övrigt


-

Lugnflytande sträcka vid Hyndevadstrand, i den vänstra (södra) fåran. Botten dominerades av grovdetritus i kanterna och grov sten ute i fåran. Hus och bryggor längs vänstra (södra) stranden som i huvudsak var stensatt. Liten ö med björkar och vegetationsbård av bla smalkaveldun och vass på den högra (norra sidan). Undervattensvegetationen av ålnate förekom sparsamt. Gott om småfisk runt ön.


24






Findetritus: 2 Vegetation totalt: 2 Artförekomst: jättegröe


Lera: 0 Flytbladsv: 1 arter överst) blomvass

Sand: 1 Långskottsv: 1 gäddnate

Grus: 1 Rosettväxter: 0 gul näckros

Sten: 3 Trådalger: 0 smalkaveldun

Block 2 Övr påväxtalger: 0 Musslor: -Häll: 0 Vattenmossa: 0 Sötvattenssvamp: -





1:a dom. typ (V): övrig skog Dom trädslag (V): björk Skyddszon typ (V): -2:a dom. typ (V): - Strandbredd (V): <3 m Skyddsz bredd (V): -1:a dom. typ (H): tomtmark Dom trädslag (H): - Skyddszon typ (H): -2:a dom. typ (H): - Strandbredd (H): <3 m Skyddsz bredd (H):<3 mÖvrigt/kommentar: - Erosionskänsl: nej

Övrigt


-

Där tomtmarken börjar vid Hyndevadstrand och uppströms i den högra (norra) fåran. Botten dominerades av grovdetritus i kanterna och grov sten i fåran. Hus och bryggor längs högra (norra) stranden. Ruggar av jättegröe och smalkaveldun samt vass. Liten ö med björkar och vegetationsbård av bla smalkaveldun och vass på den vänstra (södra) sidan. Sparsamt med undervattensvegetation. Mycket småfisk runt ön.


25


Vattenområdes- och inventeringsuppgifterVattendrag: Hyndevadån Koordinat nedstr: 6577940-1535515Lokalnummer: Sträcka 5 Koordinat uppstr: 6577953-1534626Huvudflodområde: 61 Norrström Datum: 2011-09-06 - 2011-09-07Län: Inventerare: CN/KJ




Findetritus: 2 Vegetation totalt: 2 Artförekomst: vass

Grovdetritus: 2 Övervattensv: 2 (dominerande smalkaveldun

Lera: 0 Flytbladsv: 1 arter överst) blomvass

Sand: 1 Långskottsv: 0 gul näckros

Grus: 1 Rosettväxter: 0 jättegröe

Sten: 2 Trådalger: 0 gäddnate






1:a dom. typ (V): övrig skog Dom trädslag (V): björk Skyddszon typ (V): öppen mark2:a dom. typ (V): tomtmark Strandbredd (V): 3-10 m Skyddsz bredd (V):3-10 m1:a dom. typ (H): tomtmark Dom trädslag (H): björk Skyddszon typ (H): öppen mark2:a dom. typ (H): övrig skog Strandbredd (H): 3-10 m Skyddsz bredd (H):3-10 mÖvrigt/kommentar: - Erosionskänsl: nej

Övrigt

4 Södermanland

-

Lugnflytande sträcka där ån breddar ut uppströms ön vid Hyndevadstrand och uppströms till åkröken där tomtmarken slutar på högra (norra) sidan. Fin- och grovdetritus i kanterna och mycket sten ute i åfåran. Delvis tomtmark på båda sidor men inte ända ner till ån. Flertal mindre båtbryggor. Vass och smalkaveldun längs stränderna men sparsamt med undervattensvegetation.


26






Findetritus: 3 Vegetation totalt: 2 Artförekomst: vass

Grovdetritus: 2 Övervattensv: 2 (dominerande smalkaveldun

Lera: 1 Flytbladsv: 1 arter överst) hornsäv

Sand: 1 Långskottsv: 1 gul näckros

Grus: 1 Rosettväxter: 0 blomvass

Sten: 1 Trådalger: 0 säv


PåverkanReglering: stark Kanalisering: - Damm: -Vandringshinder: - Rensning: svag Dämning: -Övrigt/kommentar: -




1:a dom. typ (V): övrig skog Dom trädslag (V): al Skyddszon typ (V): -2:a dom. typ (V): - Strandbredd (V): >30 m Skyddsz bredd (V): -1:a dom. typ (H): övrig skog Dom trädslag (H): björk Skyddszon typ (H): -2:a dom. typ (H): - Strandbredd (H): >30 m Skyddsz bredd (H):-Övrigt/kommentar: - Erosionskänsl: nej

Övrigt


-

Närsjöfjärdens utlopp. Breda vegetationsbälten på båda sidor av vattendraget bestående av vass och smalkaveldun. Gula näckrosor och undervattensvegetation främst bestående av hornsärv ner till ca 1,7 m djup. Botten dominerades av findetritus med grovdetritus i kanterna. Rikligt med stormusslor framförallt stor dammussla, Anodonta cygnea.


27

Bilaga 2. Inventering av vattenväxter


28


29

Inventering av vattenväxter

Sträckorna definieras i biotopkarteringen i Bilaga 1. H står för högra stranden i uppströmsrikt-ning och V står för vänstra.

Art Sträcka Antal

1V 1H 2V 2H 3V 3H 4V 4H 5V 5H 6V 6H sträckor

Vass Phragmites australis X X X D X X D X D D D D 12

Gul näckros Nuphar lutea X X X X D X X X X X X X 12

Jättegröe Glyceria maxima D D X X X X X D X X X 11

Smalkaveldun Typha angustifolia X D X X D X X X X X X 11

Blomvass Butomus umbellatus X X X X X X X X X 9

Gäddnate Potamogeton natans X X X X X X X X 8

Säv Schoenoplectus lacustris X X X X X X X X 8

Ålnate Potamogeton perfoliatus X X X X X X X 7

Sjöfräken Equisetum fluviatile X X X X X X X 7

Dyblad Hydrocharis morsus-ranae X X X X X 5

Stor igelknopp Sparganium erectum X X X X X 5

Bredkaveldun Typha litifolia X X X X X 5

Hornsärv Ceratophyllum demersum X X D D 4

Trubbnate Potamogeton obtusifolius X X X X 4

Igelknopp Sparagnium sp. X X X X 4

Svärdslilja Iridceae pseudacorus X X X X 4

Vattenskräppa Rumex hydrolapathum X X X X 4

Knölsyska Stachys palustris X X X X 4

Pilblad Sagittaria sagittifolia X X X 3

Sprängört Cicuta virosa X X X 3

Vattenpest Elodea canadensis X X 2

Långnate Potamogeton praelongus X X 2

Hjulmöja Ranunculus circinatus X X 2

Strandklo Lycopus europaeus X X 2

Besksöta Solanum dulacamara X X 2

Grönslick Cladophora glomerata X 1

Korsandmat Lemna trisulca X 1

Kransslinga Myriophyllum verticillatum X 1

Vit näckros Nymphaea alba X 1

Vit näckros Nymphaea alba (röd) X 1

Vattenaloe Stratiotes aloides X 1

Bläddra Utricularia sp. X 1

Kalmus Acorus calamus X 1

Vasstarr Carex acuta X 1

Slokstarr Carex pseudocyperus X 1

Strandlysing Lysimachia vulgaris X 1

Kråkklöver Potentilla palustris X 1

Antal arter/sträcka 16 14 6 14 4 11 7 7 18 10 23 22

Antal arter totalt 37

D = dominerande art


30


31

Bilaga 3. Inventering av stormusslor


32


33

Musselinventering

Sträckorna definieras i biotopkarteringen i Bilaga 1. H står för högra stranden i uppströmsrikt-ning och V står för vänstra.

Sträcka Art Frekvens (1-3) Kommentar

Levande Skal

1 Anodonta cygnea - (Linné, 1758) 1 1 nedstr slip

1 Dreissena polymorpha - (Pallas, 1771) 2 både upp- och nedstr slip

1 Unio tumidus - Philipsson, 1788 1 1 levande 2,5 cm uppstr slipen

2 Anodonta anatina - (Linné, 1758) 2

2 Anodonta cygnea - (Linné, 1758) 1

2 Dreissena polymorpha - (Pallas, 1771) 3

2 Unio tumidus - Philipsson, 1788 2 3 två små, 2 resp 3 mm i sparkproverna

3 Inga fynd

4 Dreissena polymorpha - (Pallas, 1771) 2

4 Unio tumidus - Philipsson, 1788 1

5H Anodonta cygnea - (Linné, 1758) 1

5H Dreissena polymorpha - (Pallas, 1771) 2

5H Unio tumidus - Philipsson, 1788 1

5V Anodonta anatina - (Linné, 1758) 1 1 levande 6,3 cm

5V Anodonta cygnea - (Linné, 1758) 1

5V Unio tumidus - Philipsson, 1788 2

6H Anodonta cygnea - (Linné, 1758) 2 1,5-2 m djup

6H Unio pictorum - (Linné, 1758) 1 en individ, 1,5-2 m djup, 8,5 cm lång

6V Anodonta cygnea - (Linné, 1758) 2 1,5-2 m djup, minsta 6,4 cm

6V Unio tumidus - Philipsson, 1788 2 2 1,5-2 m djup, en levande 3 cm

6V Dreissena polymorpha - (Pallas, 1771) 2 1 1,5-2 m djup

6V Pseudanodonta complanata - (Rossmässler, 1835) 1 ett skal, 1,5-2 m djup, 6,9 cm

6V Anodonta anatina - (Linné, 1758) 3 1,5-2 m djup

Frekvens: 1=enstaka, 2=måttlig, 3 =riklig förekomst


34


35

Bilaga 4. Inventering av bottenfauna


36

Förklaring till artlistor – kvalitativ provtagning av bottenfauna i rinnande vatten

Det. = Ansvarig för artbestämning. Skattning i tre förekomstklasser av av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. De tre förekomstklasserna är: 1=enstaka förekomst, 2=måttlig förekomst och 3=riklig förekomst/dominant. Försurningskänslighet (Fk): 0 – taxa vars toleransgräns är okänd 1 – taxa som har visats klara pH < 4,5 2 – taxa som förekommer huvudsakligen vid pH ≥ 4,5 3 – taxa som förekommer huvudsakligen vid pH ≥ 5,0 4 – taxa som förekommer huvudsakligen vid pH ≥ 5,5 5 – taxa som förekommer huvudsakligen vid pH ≥ 6,2 Funktionell grupp (Fg): 0 – ej känd 1 – filtrerare 2 – detritusätare 3 – predatorer 4 – skrapare 5 – sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering1 (Eg): 0 – taxa vars känslighet är okänd 1 – taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 – taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 – taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 – taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 – taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE – Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR – Akut Hotad (Critically Endangered) EN – Starkt Hotad (Endangered) VU – Sårbar (Vulnerable) NT – Nära hotad (Near Threatened) DD – Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov – Lokalt eller regionalt ovanlig ____________________________________________________________________________ 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator.


37

1. Hyndevadån, 2V Datum:

Kommun: Eskilstuna Koordinat: 6577944/1536705 (RT90)

Åns södra strand.

Rödlistade/ovanliga arterValvata piscinalis Stor kamgälsnäcka - ovanlig

Kommentar

2011-09-06

Bottenfaunan dominerades av oval dammsnäcka Radix baltica och fjädermyggslarver. En ovanlig art noterades, stor kamgälsnäcka, Valvata piscinalis.



Åns södra strand.

Rödlistade/ovanliga arterInga rödlistade eller

ovanliga arter påträffades

Kommentar

2011-09-06

Bottenfaunan dominerades av fjädermyggslarver, inga ovanliga eller rödlistade arter noterades.


38



Åns södra strand.



Kommentar

2011-09-06

Bottenfaunan dominerades av fjädermyggslarver, inga ovanliga eller rödlistade arter noterades.



Åns södra strand.



KommentarBottenfaunan dominerades av snäckor och flicksländor. Det noterades sex olika snäckarter varav flera är mycket kalkkrävande, t ex kölad skivsnäcka, Planorbis carinatus.

2011-09-06


39

1. Hyndevadån, 6H Datum:


Åns norra strand. Väst om badbryggan.

Rödlistade/ovanliga arterBithynia leachii mindre snytesnäcka - ovanlig

Kommentar

2011-09-06

Bottenfaunasamhället dominerades av flicksländor och snäckor. Det noterades tio olika snäckarter bl a den ovanliga mindre snytesnäckan, Bithynia leachii.



Åns norra strand.

Rödlistade/ovanliga arterRadix auricularia örondammsnäcka - ovanlig

Kommentar

2011-09-06

Bottenfaunan dominerades av fjädermyggslarver och dagsländor i släktet Cloeon. Det noterades en ovanlig snäckart, örondammsnäcka, Radix auricularia.


40



Åns norra strand.

Rödlistade/ovanliga arterRadix auricularia örondammsnäcka - ovanlig

Kommentar

2011-09-06

Bottenfaunan dominerades av fjädermyggslarver och dagsländor i släktet Cloeon. Det noterades en ovanlig snäckart, örondammsnäcka, Radix auricularia.



Öns sydvästra strand.



Kommentar

2011-09-06

Bottenfaunan dominerades av fjädermyggslarver och rödögonflickslända, Erythromma najas.


41



Åns södra strand.

Rödlistade/ovanliga arterCaenis robusta dagsländeart - ovanligCymatia coleoptrata skinnbaggsart - ovanlig

Kommentar

2011-09-06

Bottenfaunan dominerades av rödögonflicksländan Erythromma najas och dagsländor i släktet Cloeon. Det noterades två ovanliga arter, den kalkkrävande dagsländan Caenis robusta och den lilla skinnbaggen Cymatia coleoptrata. Båda arterna förkom tämligen rikligt.



Den östra stranden.

Rödlistade/ovanliga arterCaenis robusta dagsländeart - ovanligBithynia leachii mindre snytesnäcka - ovanligMarstoniopsis insubrica sjötusensnäcka - ovanligValvata cristata flat kamgälsnäcka - ovanlig

Kommentar

2011-09-07

Bottenfaunan dominerades av fjädermyggslarver och dagsländor i släktet Cloeon. Det förekom åtta olika snäckarter varav tre bedöms som ovanliga. Dessutom noterades den ovanliga och kalkkrävande dagsländan Caenis robusta.


42



Östra sidan av bryggan.

Rödlistade/ovanliga arterDina lineata igelart - ovanligOrthetrum cancellatum stor sjötrollslända - ovanlig i Svealand och NorrlandLeptocerus tineiformis husbyggande nattsländeart - ovanligRadix auricularia örondammsnäcka - ovanligValvata cristata flat kamgälsnäcka - ovanligValvata piscinalis stor kamgälsnäcka - ovanlig

KommentarBottenfaunan dominerades av fjädermyggslarver och dagsländor i släktet Cloeon. Det påträffades fem snäckarter, varav tre ovanliga. Det noterades även några andra ovanliga arter av vilka fyndet av den husbyggande nattsländearten Leptocerus tineiformis är särskilt intressant. Vi har tidigare endast noterat arten på två lokaler: i Stångåns huvudfåra och i Strålången i Söderköpingåns vattensystem.

2011-09-07


43

1. Hyndevadån1V

VattenområdesuppgifterHuvudflodområde: 61 Norrström Top. Karta: 10G NOLän: 4 Södermanland Lokalkoordinater: 6577967 / 1536637 (RT90)Kommun: Eskilstuna

ProvtagningsuppgifterDatum: Metodik: KvalitativtProvtagare: Carin Nilsson/Karin Johansson Provyta (m2): -Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 1Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej

LokaluppgifterLokalens längd: 5 m Lokalens maxdjup: 1,2 m

Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s)Vattendragsbredd (våt yta): 85 m, uppskattad Grumlighet: mycket grumligtV-dragsbredd (normal fåra): 85 m Vattenfärg: färgatVattennivå: medel Vattentemperatur: 18,4 °CLokalens medeldjup: 0,7 m Trofinivå: eutrofMärkning av lokal:

Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxterOorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: -Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknasSand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknasGrus: saknas Övervattensv: > 50% Fin detritus: 5-50%Fin sten: saknas Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: >50%Grov sten: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknasFina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas

Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: -

Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:Dominerande 1: träd al -Dominerande 2: - - -Dominerande 3: - - -Beskuggning: >50%

Påverkan Typ: Styrka:A: - -B: - -C: - -

Övrigt

2011-09-06

Håvdrag. I vegetationsbälte dominerat av jättegröe

Åns södra strand.


44

1. Hyndevadån2V






Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknasSand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknasGrus: saknas Övervattensv: > 50% Fin detritus: 5-50%Fin sten: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: >50%Grov sten: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknasFina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas


Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:Dominerande 1: träd al -Dominerande 2: - - -Dominerande 3: - - -Beskuggning: 5-50%


Övrigt

2011-09-06

Håvdrag i vegetationsbälte dominerad av jättegröe.

Åns södra strand.


45

1. Hyndevadån3V





Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxterOorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: -Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknasSand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknasGrus: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: >50%Fin sten: saknas Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: >50%Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknasFina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas

Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)Dominerande 1: äng Dominerande 2: - Dominerande 3: -

Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:Dominerande 1: träd al -Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - -Dominerande 3: - - -Beskuggning: 5-50%


Övrigt

2011-09-06

Hugg utanför bård av jättegröe.

Åns södra strand.


46

1. Hyndevadån4V



LokaluppgifterLokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: 1 m

Lokalens bredd: 1 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s)Vattendragsbredd (våt yta): 95 m, uppskattad Grumlighet: mycket grumligtV-dragsbredd (normal fåra): 95 m Vattenfärg: färgatVattennivå: medel Vattentemperatur: 18,4 °CLokalens medeldjup: 1 m Trofinivå: eutrofMärkning av lokal:

Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxterOorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: -Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknasSand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknasGrus: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50%Fin sten: saknas Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: >50%Grov sten: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknasFina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas

Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)Dominerande 1: äng Dominerande 2: - Dominerande 3: -

Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:Dominerande 1: träd al -Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - -Dominerande 3: - - -Beskuggning: >50%


Övrigt

2011-09-06

Håvdrag utanför vegetation av jättegröe.

Åns södra strand.


47

1. Hyndevadån5V






Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknasSand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknasGrus: saknas Övervattensv: > 50% Fin detritus: 5-50%Fin sten: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: >50%Grov sten: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknasFina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas


Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:Dominerande 1: träd al -Dominerande 2: - - -Dominerande 3: - - -Beskuggning: 5-50%


Övrigt

2011-09-06

Håvdrag. Flytande vegetationsfilt i vegetationsbältet av jättegröe. 10m från stranden.

Åns södra strand.


48

1. Hyndevadån6H






Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknasSand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknasGrus: saknas Övervattensv: > 50% Fin detritus: <5%Fin sten: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: >50%Grov sten: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknasFina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas

Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer)Dominerande 1: annat Dominerande 2: - Dominerande 3: -

Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:Dominerande 1: träd körsbär -Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - -Dominerande 3: - - -Beskuggning: saknas


Övrigt

2011-09-06

Närmiljön dominerades av tomtmark. Provet taget med håvdrag ca 3m utanför strand västra sidan om bryggan och badplatsen.

Åns norra strand. Väst om badbryggan.


49

2. Hyndevadån1H








Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:Dominerande 1: träd al -Dominerande 2: - - -Dominerande 3: - - -Beskuggning: saknas


Övrigt

2011-09-06

Håvdrag. Bland jättegröe ca 15m från stranden. Vandrarmussla på målarmussla.

Åns norra strand.


50

2. Hyndevadån2H










Övrigt

2011-09-06

Håvdrag. Bland jättegröe ca 15m från stranden. Vandrarmussla på målarmussla.

Åns norra strand.


51

3. Hyndevadån1H






Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknasSand: saknas Häll: 5-50% Påväxtalger: saknasGrus: saknas Övervattensv: > 50% Fin detritus: 5-50%Fin sten: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: >50%Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknasFina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas


Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:Dominerande 1: träd - -Dominerande 2: - - -Dominerande 3: - - -Beskuggning: saknas


Övrigt

2011-09-06

Håvdrag på öns sydvästra sida, bland jättegröe och vass.

Öns sydvästra strand.


52

5. Hyndevadån1V





Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxterOorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxterOorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknasSand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknasGrus: saknas Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50%Fin sten: saknas Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: 5-50%Grov sten: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknasFina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas


Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:Dominerande 1: träd - -Dominerande 2: - - -Dominerande 3: - - -Beskuggning: saknas


Övrigt

2011-09-06

Håvdrag. Ca 50 m från stranden i slutet av vegetationsbältet. Gungfly.

Åns södra strand.


53

6. Hyndevadån1V





Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxterOorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxterOorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknasSand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknasGrus: saknas Övervattensv: > 50% Fin detritus: 5-50%Fin sten: saknas Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: >50%Grov sten: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknasFina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas




Övrigt

2011-09-07

Håvdrag inne i område med öppet vatten inne i vassen.

Den östra stranden.


54

1. Hyndevadån, 1V

Det. Carin Nilsson, Medins Biologi AB

Metod: Kvalitativt - ej ackrediterad metod

ARTER/TAXA KATEGORI PROVFk Fg Eg Rk 1

ISOPODA, gråsuggorAsellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 2 #

ODONATA, trollsländorIschnura elegans - (Vander Linden, 1820) 0 3 3 3 #

EPHEMEROPTERA, dagsländorCloeon sp. (dipterum gr.) 0 4 3 1 #

DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 0 0 0 2 #Tabanidae 0 3 0 1 #

GASTROPODA, snäckorAnisus vortex - (Linné, 1758) 5 4 2 2 #Gyraulus albus - O. F. Müller, 1774 4 4 2 1 #Physa fontinalis - (Linné, 1758) 4 4 3 2 #Radix balthica - (Linné, 1758) 3 4 2 3 #

2011-09-06 x: 6577967 y: 1536637


55

1. Hyndevadån, 2V




HIRUDINEA, iglarErpobdella Erpobdella testacea - (Savigny, 1822) 3 3 3 2 #ISOPODA, gråsuggorAsellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 2 #

ACARI, sötvattenskvalsterAcari 0 3 0 2 #

ARANEA, spindlarArgyroneta aquatica - (Clerck, 1757) 0 3 0 1 #

ODONATA, trollsländorBrachytron pratense - (Müller, 1764) 0 3 1 1 #Coenagrion sp. (pulchellum/puella) 0 3 3 1 #Erythromma najas - (Hansemann, 1823) 1 3 3 2 #


TRICHOPTERA, nattsländorCyrnus flavidus - McLachlan, 1864 2 3 3 1 #Nemotaulius punctatolineatus - (Retzius, 1783) 0 0 0 2 #

DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 0 0 0 3 #Limoniidae 0 0 0 2 #

GASTROPODA, snäckorPhysa fontinalis - (Linné, 1758) 4 4 3 2 #Radix auricularia - (Hartmann, 1821) 0 4 3 1 #Radix balthica - (Linné, 1758) 3 4 2 3 #Valvata piscinalis - (O. F. Müller, 1774) 4 2 2 Ov 1 #Viviparus fasciatus - (O. F. Müller, 1774) 5 4 3 2 #

2011-09-06 x: 6577944 y: 1536705


56

1. Hyndevadån, 3V




OLIGOCHAETA, fåborstmaskarOligochaeta 0 2 0 1 #

ISOPODA, gråsuggorAsellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 #


TRICHOPTERA, nattsländorMystacides nigra - (Linné, 1758) 0 2 3 1 #

DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 0 0 0 3 #

GASTROPODA, snäckorViviparus fasciatus - (O. F. Müller, 1774) 5 4 3 1 #

BIVALVIA, musslorAnodonta Anodonta cygnea - (Linné, 1758) 0 1 3 1 #

2011-09-06 x: 6577932 y: 1536793

1. Hyndevadån, 4V




BRYOZOA, mossdjurBryozoa 0 1 0 1 #

HIRUDINEA, iglarErpobdella Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 1 #ACARI, sötvattenskvalsterAcari 0 3 0 2 #


GASTROPODA, snäckorGyraulus albus - O. F. Müller, 1774 4 4 2 1 #Viviparus fasciatus - (O. F. Müller, 1774) 5 4 3 2 #

2011-09-06 x: 6577905 y: 1536896


57

1. Hyndevadån, 5V






ODONATA, trollsländorAeshna grandis - (Linné, 1758) 1 3 3 1 #Aeshna serrata (Hagen, 1856) 0 3 3 1 #Coenagrion hastulatum - (Charpentier, 1825) 0 3 0 1 #Coenagrion sp. (pulchellum/puella) 0 3 3 2 #Erythromma najas - (Hansemann, 1823) 1 3 3 2 #Ischnura elegans - (Vander Linden, 1820) 0 3 3 2 #

EPHEMEROPTERA, dagsländorCaenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 1 #Cloeon sp. (dipterum gr.) 0 4 3 2 #

TRICHOPTERA, nattsländorCyrnus flavidus - McLachlan, 1864 2 3 3 2 #


GASTROPODA, snäckorAnisus vortex - (Linné, 1758) 5 4 2 2 #Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) 5 1 2 1 #Lymnaea stagnalis - (Linné, 1758) 4 4 2 2 #Physa fontinalis - (Linné, 1758) 4 4 3 2 #Planorbis carinatus - O. F. Müller, 1775 5 4 3 2 #Planorbis planorbis - (Linné, 1758) 5 4 3 1 #Radix balthica - (Linné, 1758) 3 4 2 3 #Viviparus fasciatus - (O. F. Müller, 1774) 5 4 3 2 #

2011-09-06 x: 6577876 y: 1536976


58

1. Hyndevadån, 6H




TURBELLARIA, virvelmaskarDendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 0 1 #


HIRUDINEA, iglarAlboglossiphonia Alboglossiphonia heteroclita - (Linné, 1761) 4 3 2 1 #Helobdella Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 1 #ISOPODA, gråsuggorAsellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 2 #


ODONATA, trollsländorAeshna serrata (Hagen, 1856) 0 3 3 2 #Coenagrion hastulatum - (Charpentier, 1825) 0 3 0 2 #Coenagrion sp. (pulchellum/puella) 0 3 3 3 #


TRICHOPTERA, nattsländorNemotaulius punctatolineatus - (Retzius, 1783) 0 0 0 2 #


GASTROPODA, snäckorAnisus vortex - (Linné, 1758) 5 4 2 3 #Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) 4 4 3 1 #Bithynia leachii - (Sheppard, 1823) 5 1 3 Ov 2 #Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) 5 1 2 2 #Lymnaea stagnalis - (Linné, 1758) 4 4 2 1 #Planorbarius corneus - (Linné, 1758) 4 4 2 2 #Planorbis carinatus - O. F. Müller, 1775 5 4 3 2 #Radix balthica - (Linné, 1758) 3 4 2 2 #Stagnicola corvus - (Gmelin, 1791) 4 4 3 1 #Stagnicola sp. (palustris-gr.) 4 4 0 1 #Viviparus fasciatus - (O. F. Müller, 1774) 5 4 3 1 #

2011-09-06 x: 6577998 y: 1536768


59

2. Hyndevadån, 1H





ODONATA, trollsländorErythromma najas - (Hansemann, 1823) 1 3 3 2 #



HEMIPTERA, skinnbaggarSigara dorsalis - (Leach, 1817) 0 2 0 1 #


GASTROPODA, snäckorRadix auricularia - (Hartmann, 1821) 0 4 3 Ov 2 #Viviparus fasciatus - (O. F. Müller, 1774) 5 4 3 1 #

BIVALVIA, musslorAnodonta Anodonta cygnea - (Linné, 1758) 0 1 3 1 #Dreissena Dreissena polymorpha - (Pallas, 1771) 0 1 3 1 #Unio Unio tumidus - Philipsson, 1788 0 1 3 1 #

2011-09-06 x: 6577938 y: 1535937


60

2. Hyndevadån, 2H





ODONATA, trollsländorErythromma najas - (Hansemann, 1823) 1 3 3 2 #



HEMIPTERA, skinnbaggarSigara dorsalis - (Leach, 1817) 0 2 0 1 #


GASTROPODA, snäckorRadix auricularia - (Hartmann, 1821) 0 4 3 Ov 2 #Viviparus fasciatus - (O. F. Müller, 1774) 5 4 3 1 #

BIVALVIA, musslorAnodonta Anodonta cygnea - (Linné, 1758) 0 1 3 1 #Dreissena Dreissena polymorpha - (Pallas, 1771) 0 1 3 1 #Unio Unio tumidus - Philipsson, 1788 0 1 3 1 #

2011-09-06 x: 6577938 y: 1535937

3. Hyndevadån, 1H




HIRUDINEA, iglarErpobdella Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 2 #ISOPODA, gråsuggorAsellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 #


ODONATA, trollsländorIschnura elegans - (Vander Linden, 1820) 0 3 3 3 #

EPHEMEROPTERA, dagsländorCloeon sp. (dipterum gr.) 0 4 3 1 #Ephemera vulgata - Linné, 1758 3 1 3 1 #

HEMIPTERA, skinnbaggarRanatra linearis - (Linné, 1758) 0 3 0 1 #

COLEOPTERA, skalbaggarNoterus Noterus crassicornis Ad. - (Müller, 1776) 3 3 2 1 #DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 0 0 0 3 #Limoniidae 0 0 0 1 #

GASTROPODA, snäckorViviparus fasciatus - (O. F. Müller, 1774) 5 4 3 2 #

2011-09-06 x: 6577922 y: 1535625


61

5. Hyndevadån, 1V




HIRUDINEA, iglarErpobdella Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 1 #ODONATA, trollsländorCoenagrion hastulatum - (Charpentier, 1825) 0 3 0 2 #Coenagrion sp. (pulchellum/puella) 0 3 3 1 #Cordulia aenea - (Linné, 1758) 2 3 0 1 #Erythromma najas - (Hansemann, 1823) 1 3 3 3 #

EPHEMEROPTERA, dagsländorCaenis robusta - Eaton, 1884 5 2 3 Ov 2 #Cloeon sp. (dipterum gr.) 0 4 3 3 #

TRICHOPTERA, nattsländorHolocentropus dubius - (Rambur, 1842) 2 3 2 2 #Nemotaulius punctatolineatus - (Retzius, 1783) 0 0 0 2 #

LEPIDOPTERA, fjärilarCataclysta lemnata - (Linné, 1758) 0 5 0 1 #

HEMIPTERA, skinnbaggarCymatia coleoptrata - (Fabricius, 1777) 0 3 0 Ov 2 #Sigara dorsalis - (Leach, 1817) 0 2 0 2 #


GASTROPODA, snäckorLymnaea stagnalis - (Linné, 1758) 4 4 2 1 #Physa fontinalis - (Linné, 1758) 4 4 3 1 #Radix balthica - (Linné, 1758) 3 4 2 2 #

2011-09-06 x: 6577892 y: 1534941


62

6. Hyndevadån, 1V





HIRUDINEA, iglarAlboglossiphonia Alboglossiphonia heteroclita - (Linné, 1761) 4 3 2 1 #Erpobdella Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 1 #Erpobdellidae Erpobdellidae (Dina sp./Erpobdella sp.) 0 3 0 2 #Helobdella Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 1 #ISOPODA, gråsuggorAsellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 #


ODONATA, trollsländorBrachytron pratense - (Müller, 1764) 0 3 1 1 #Coenagrion sp. (pulchellum/puella) 0 3 3 2 #Ischnura elegans - (Vander Linden, 1820) 0 3 3 2 #

EPHEMEROPTERA, dagsländorCaenis robusta - Eaton, 1884 5 2 3 Ov 2 #Cloeon sp. (dipterum gr.) 0 4 3 3 #

HEMIPTERA, skinnbaggarSigara sp. (dorsalis/striata) 0 2 0 2 #


GASTROPODA, snäckorAcroloxus lacustris - (Linné, 1758) 5 4 2 2 #Bithynia leachii - (Sheppard, 1823) 5 1 3 Ov 1 #Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) 5 1 2 2 #Marstoniopsis insubrica - (Küster, 1853) 5 4 0 Ov 2 #Physa fontinalis - (Linné, 1758) 4 4 3 2 #Planorbis carinatus - O. F. Müller, 1775 5 4 3 1 #Radix balthica - (Linné, 1758) 3 4 2 1 #Valvata cristata - O. F. Müller, 1774 5 4 2 Ov 2 #

2011-09-07 x: 6577706 y: 1534680


63

6. Hyndevadån, 2H




HIRUDINEA, iglarAlboglossiphonia Alboglossiphonia heteroclita - (Linné, 1761) 4 3 2 2 #Dina Dina lineata - (Müller, 1774) 0 3 2 Ov 1 #Erpobdella Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 2 #Glossiphonia Glossiphonia complanata - (Linné, 1758) 3 3 2 1 #Hemiclepsis Hemiclepsis marginata - (Müller, 1774) 3 3 3 1 #ISOPODA, gråsuggorAsellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 2 #



ODONATA, trollsländorCordulia aenea - (Linné, 1758) 2 3 0 2 #Erythromma najas - (Hansemann, 1823) 1 3 3 2 #Orthetrum cancellatum - (Linné, 1758) 0 3 0 Ov 1 #

EPHEMEROPTERA, dagsländorCaenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 2 #Cloeon sp. (dipterum gr.) 0 4 3 3 #

TRICHOPTERA, nattsländorCyrnus flavidus - McLachlan, 1864 2 3 3 2 #Cyrnus sp. 2 3 3 2 #Leptocerus tineiformis - Curtis, 1834 0 4 2 Ov 1 #

HEMIPTERA, skinnbaggarSigara sp. (dorsalis/striata) 0 2 0 1 #

DIPTERA, tvåvingar Chaoborus Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) 0 3 1 2 #Chironomidae 0 0 0 3 #

GASTROPODA, snäckorBathyomphalus contortus - (Linné, 1758) 4 4 3 1 #Radix auricularia - (Hartmann, 1821) 0 4 3 Ov 2 #Radix balthica - (Linné, 1758) 3 4 2 2 #Valvata cristata - O. F. Müller, 1774 5 4 2 Ov 1 #Valvata piscinalis - (O. F. Müller, 1774) 4 2 2 Ov 1 #

2011-09-07 x: 6577935 y: 1534409


64


65

Bilaga 5. Kvantitativ analys av bottenfauna i Hyndevadån


66


67

Metodik Provtagning

Provtagningen av bottenfauna utfördes den 6 september 2011. En beskrivning av prov-platsen vid provtillfället och en lägesangivelse med bl.a. koordinater finns sammanställt i lokalbeskrivningen. Vid provtillfället var vattennivån i ån medelhög. Eftersom ån är lugnflytande i hela undersökningsområdet fanns det finns ingen optimal provplats d. v. s. en botten som framförallt består av grus och sten samt att vattendraget har en ström-mande - forsande karaktär. Den valda lokalen hade en botten som dominerades av sand med inslag av grus och fin- och grovdetritus. Vid lokalen uppmättes en 10 meter lång sträcka och inom denna togs 5 prov. Proverna togs enligt den standardiserade sparkme-toden SS-EN 27 828 (SIS 1994). Dessutom följdes rekommendationerna i Naturvårds-verkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010). Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på 1 x 0,25 m framför håven rördes upp med foten. Utöver de fem standardiserade proven togs ett kvalitativt sökprov. Detta togs genom att med ca 30 små riktade delprov samla in djur från samtliga miljöer på och i omedelbar anslutning till den undersökta sträckan. Samtliga prov konserverades på plats i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 70 %. Analys

Djuren sorterades ut på laboratoriet varefter de identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. I det kvalitativa provet noterades endast taxa som inte påträffats i de kvantitativa proven. Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1). Utvärdering

Utvärderingen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). I bedömningsgrunderna har index utformats för att klassificera ett vattens status. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vat-tendrag. Klassningen sker i en fyrgradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett in-dex för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Klassningen av eutrofie-ring sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. Vid statusklassningen gjordes även en rimlighetsbedömning och expertbedömning. Där vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in tillsammans med erfarenheter från andra vattendrag i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, bl.a. de som finns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed. 1999 a, b). Eventuell förekomst av indikatorarter var också en viktig faktor. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin et al 2009) kan man läsa om bottenfauna i all-mänhet samt om de kriterier som använts för bedömningen av påverkan och bedöm-ningen av naturvärden. I de fall expertbedömningen avvek från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har detta kommenterats. Bedömning av naturvärden gjordes med hjälp av ett naturvärdesindex som baseras på förekomst av ovanliga eller rödlistade arter, diversitet och artantal (Medin et al 2009). Klassningen gjordes i en tregradig skala: mycket höga naturvärden, höga naturvärden och naturvärden i övrigt.


68

Förklaring till resultatsida – bottenfauna i rinnande vatten och sjölitoral

Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande:

Nära neutralt/Hög status Måttligt surt/God status Surt/Måttlig status Mycket surt/Otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/Dålig status

• MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. • ASPT-index: Ett ”renvattensindex” som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper.

Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. • DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag.

Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Wiederholm 1999) och Medin et al. (2009). Klassningar enligt en femgradig skala:

1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt

• Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. • TaxaIndex: Den procentuella kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa. • Individtäthet (ant/m2): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. • EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. • Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa,

diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. • Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. • Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för

näringsämnen/organisk belastning. • Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. • BottenpHaunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för försurning. • Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus.

Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Klassningar enligt följande:

Nära neutralt/Hög status Måttligt surt/God status Surt/Måttlig status Mycket surt/Otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/Dålig status

Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och klassas enligt en tregradig skala:

Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt

Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram.


69



Åns södra strand. I höjd med staketets slut på den norra stranden väster om vattenverket.

Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/KlassMISA:ASPT-index:DJ-index:

ExpertbedömningSurhetsklassStatus med avseende på eutrofieringStatus med avseende på hydromorfologisk påverkanStatus med avseende på annan påverkan

Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde IndexTotalantal taxa: måttligt högt Naturvärden i övrigt 0Taxaindex (%): ingen klassning Rödlistade/ovanliga arterIndividtäthet (antal/m2): måttligt högt Inga rödlistade eller

EPT-index: lågt ovanliga arter påträffades

Diversitetsindex: lågtDanskt faunaindex: måttligt högt Övriga kriterierSurhetsindex: mycket högt Diversitet 0 poängFöroreningsindex: måttligt högt Antal taxa 0 poäng

Bottenfaunasamhällets struktur

Kommentar

115

66

80578

11

122,69

5,5

2011-09-06

1,39 Nära neutralt1,03 Hög

5

God

Bottenfaunan som dominerades av fjädermyggslarver och dagsländor var måttligt art- och individrik. Detritusätarna var de som dominerade, även bland fjädermyggslarverna vars funktionella grupp klassats som okänd dominerade sannolikt detritusätarna. MISA indikerar förhållanden nära det neutrala, en klassning som stärks av förekomsten av mycket försurningskänsliga arter som märlkräftan Gammarus pulex och den spetsiga sumpsnäckan Viviparus fasciatus. DJ-index indikerar hög status men bottenfaunans sammansättning med en dominans av föroreningståliga arter och mycket sparsam förkomst av syretåliga arter gör att vi ändrar klassningen till måttlig status med avseende på eutrofiering. Det noterades inga rödlistade eller ovanliga arter på lokalen.

Hög

34

Hög1,20

Nära neutraltMåttlig

0%

20%

40%

60%

80%

100%MusslorSnäckorTvåvingarSkalbaggarNattsländorSävsländorDagsländorTrollsländorSötvattenskvalsterGråsuggorMärlkräftorIglarFåborstmaskar 0%

20%

40%

60%

80%

100%

Övriga/Okända

Sönderdelare

Skrapare

Predatorer

Detritusätare

Filtrerare


70

Förklaring till artlista – rinnande vatten och sjöars litoral

Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,25 m2) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): 0 – taxa vars toleransgräns är okänd 1 – taxa som har visats klara pH < 4,5 2 – taxa som förekommer huvudsakligen vid pH ≥ 4,5 3 – taxa som förekommer huvudsakligen vid pH ≥ 5,0 4 – taxa som förekommer huvudsakligen vid pH ≥ 5,5 5 – taxa som förekommer huvudsakligen vid pH ≥ 6,2 Funktionell grupp (Fg): 0 – ej känd 1 – filtrerare 2 – detritusätare 3 – predatorer 4 – skrapare 5 – sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering1 (Eg): 0 – taxa vars känslighet är okänd 1 – taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 – taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 – taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 – taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 – taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE – Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR – Akut Hotad (Critically Endangered) EN – Starkt Hotad (Endangered) VU – Sårbar (Vulnerable) NT – Nära hotad (Near Threatened) DD – Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov – Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet


71

2. Hyndevadån, 2V

Det. Karin Johansson, Medins Biologi AB

Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning

ARTER/TAXA KATEGORI PROVFk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M %

OLIGOCHAETA, fåborstmaskarOligochaeta 0 2 0 3 11 5 3 9 6,2 4,3

HIRUDINEA, iglarErpobdella Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 1 0,2 0,1Helobdella Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 2 0,4 0,3Piscicola Piscicola geometra - (Linné, 1761) 4 3 3 2 1 0,6 0,4AMPHIPODA, märlkräftorGammarus pulex - (Linné, 1758) 5 5 3 1 0,2 0,1

ISOPODA, gråsuggorAsellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 0,2 0,1

ACARI, sötvattenskvalsterAcari 0 3 0 3 3 2 5 2,6 1,8

ODONATA, trollsländorPlatycnemis pennipes - (Pallas, 1771) 2 3 3 1 0,2 0,1Somatochlora metallica - (Vander Linden, 1825) 2 3 3 1 1 0,4 0,3

EPHEMEROPTERA, dagsländorCaenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 22 3 5 7 7,4 5,1Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 11 2,2 1,5Cloeon sp. (dipterum gr.) 0 4 3 47 2 23 14,4 10,0Ephemera sp. 3 1 3 3 7 1 4 1 3,2 2,2Ephemera vulgata - Linné, 1758 3 1 3 1 2 0,6 0,4Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 1 0,2 0,1Leptophlebia sp. 1 2 3 1 1 1 0,6 0,4

MEGALOPTERA, sävsländorSialis sp. (lutaria gr.) * 1 3 2

TRICHOPTERA, nattsländorAthripsodes aterrimus - (Stephens, 1836) 2 5 3 1 0,2 0,1Cyrnus flavidus - McLachlan, 1864 2 3 3 1 0,2 0,1Limnephilidae 0 5 0 9 6 11 6 2 6,8 4,7Molannodes tinctus - (Zetterstedt, 1840) 3 3 4 1 0,2 0,1Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 2 3 2 2 1 1,0 0,7Mystacides sp. 0 2 3 3 6 14 2 4 5,8 4,0Mystacides sp. (longicornis/nigra) 0 2 3 4 1 1 1 1,4 1,0Oxyethira sp. 2 0 0 1 0,2 0,1Polycentropodidae 0 0 0 1 0,2 0,1

COLEOPTERA, skalbaggarHydroporinae * 0 3 0

Ilybius Ilybius sp. Lv. 0 3 0 1 0,2 0,1Orectochilus Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) * 2 3 3Oulimnius Oulimnius sp. Lv. 2 4 3 3 1 2 1,2 0,8Platambus Platambus maculatus Ad. - (Linné,1758) 1 3 2 1 0,2 0,1Platambus Platambus maculatus Lv. - (Linné,1758) 1 3 2 5 3 1,6 1,1DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 0 0 0 92 98 63 27 125 81,0 56,1

GASTROPODA, snäckorAcroloxus lacustris - (Linné, 1758) 5 4 2 1 0,2 0,1Gyraulus albus - O. F. Müller, 1774 4 4 2 1 0,2 0,1

Viviparus fasciatus - (O. F. Müller, 1774) 5 4 3 2 1 1 1 1,0 0,7BIVALVIA, musslorDreissena Dreissena polymorpha - (Pallas, 1771) 0 1 3 1 0,2 0,1Pisidium Pisidium sp. 1 1 0 9 3 1 2,6 1,8

Unio Unio tumidus - Philipsson, 1788 0 1 3 1 1 0,4 0,3

SUMMA (antal individer): 168 207 112 62 173 144,4 100SUMMA (antal taxa): 18 21 14 12 12 15,4

2011-09-06 x: 6577886 y: 1535930

Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

RAPPORTutfärdad av ackrediterat laboratoriumREPORT issued by an Accredited Laboratory


72

2. Hyndevadån2V


ProvtagningsuppgifterDatum: Metodik: SS-EN 27 828Provtagare: Carin Nilsson/Karin Johansson Provyta (m2): 0,25Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej



Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %)Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxterOorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: -Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: -

Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknasSand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: saknasGrus: 5-50% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-50%Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50%Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5%Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5%


Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art:Dominerande 1: träd al -Dominerande 2: - - -Dominerande 3: - - -Beskuggning: >50%


Övrigt

2011-09-06

Lokalkvaliteten var mindre lämplig; lättrörlig sandbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov.

Åns södra strand. I höjd med staketets slut på den norra stranden väster om vattenverket.




73

Bilaga 6. Kvantitativ analys av bottenfauna i sublitoralzonen i Närsjöfjärden


74


75

Metodik Provtagning

Provtagningen av bottenfauna utfördes den 7 september 2011. En station i Närsjöfjärden undersöktes. I provytan på respektive station togs fem delprover med en Ekmanhämtare med provytan 0,0213 m2 enligt den standardiserade metoden SS 028190. Provtagningen följde även anvisningarna i Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Na-turvårdsverket 2010). Proverna sållades på plats genom ett såll med masktätheten 0,5 x 0,5 mm och konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 70 %. De fältprotokoll som upprättades vid provtagningen redovisas i denna bilaga. Analys

På laboratoriet sorterades djuren ut och konserverades i 70 % sprit varefter de identifie-rades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. Nivån för artbestämningarna följde minst Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1). Fullständiga artlistor redovisas i Bilaga 3. Utvärdering

Utvärderingen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Enligt bedömningsgrunderna används indexet BQI (Benthic Quality Index) för att klas-sa statusen med avseende på eutrofiering i sjöars profundalområden. Klassningen sker i en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. Vid förelig-gande statusklassningar gjordes även en rimlighetsbedömning och en expertbedömning. I expertbedömningen vägdes kända förhållanden i och kring sjön in tillsammans med erfarenheter från andra sjöar i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, fram-förallt O/C-index (Wiederholm ed. 1999 a, b) och det sammansatta indexet EEI (Eutro-fieffekt-index) (Liungman & Ericsson 2006). I de fall expertbedömningen avvek från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har detta kommenterats i resultatsammanställningen i Bilaga 1. Förutom statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder utvärderades även näringstillgång och syreförhållanden i bottenvattnet. Vid bedömningen av närings-tillgång användes framförallt PTI (Profundalt Trofi-index) (Liungman & Ericsson 2006). Näringstillgång klassades i en femgradig skala: mycket näringsfattigt tillstånd, näringsfattigt tillstånd, måttligt näringsrikt tillstånd, näringsrikt tillstånd och mycket näringsrikt tillstånd. Syreförhållandena i bottenvattnet bedömdes utifrån förekomst av indikatorarter. Syretillståndet klassades efter en femgradig skala: mycket syrerika för-hållanden, syrerika förhållanden, måttligt syrerika förhållanden, syrefattiga förhållanden och mycket syrefattiga förhållanden. Bedömningen av annan påverkan omfattade framförallt påverkan av toxiska ämnen t.ex. tungmetaller som genom sin förekomst kan skapa missbildningar hos djuren eller vara direkt dödande. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin et al. 2009) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier och gränsvärden som använts vid be-dömningen.


76

Provpunkten i Närsjöfjärden bedömdes representera mellanbottenzon (sublitoral). För-klaring till resultatsida – bottenfauna i sjöars djupbotten

Stationsuppgifter Stationsnummer, sjönamn och stationsnamn. Provtagningsdatum, flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister, koordinater enligt RT90 (Rikets nät). Provtagningsuppgifter Provtagningsmetodik, antal delprover, provyta i kvadratmeter samt provytans djup i meter. Ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Klassningar av ekologisk status enligt följande:

Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig

• BQI: Benthic Quality Index – ett kvalitetsindex baserat på förkomst av nyckelarter eller nyckelgrupper med

varierande tolerans för olika närings- och syrehalter. Höga värden anger att arter som fordrar rent vatten och höga syrgashalter dominerar.

Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet” (Wiederholm 1999), L iungman och Ericsson (2006) samt Medin et al.(2009). Klassningar enligt en femgradig skala:

1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt

• Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. • Medelantal taxa/prov: Medelantalet arter och/eller grupper per delprov. • Individtäthet (ant/m2): totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. • O/C-index: Förhållandet mellan antalet maskar (Oligochaeta) och sedimentlevande fjädermygglarver

(Chironomidae). Höga värden visar på en dominans av maskar, ofta orsakad av hög näringsämnesbelastning och därmed låga syrgashalter.

• PTI (Profundalt Trofi-Index): Ett sammansatt index som främst mäter näringsförhållandena i sjöars djupbottenområden.

• EEI (EutrofiEffekt-Index): Använder PTI samt förekomsten av taxa med olika eutrofieringskänslighet för att bedöma påverkansgraden hos bottenfaunan.

Expertbedömning av tillstånd och status Medins slutgiltiga bedömning av tillstånd m.a.p. närings- och syrehalt samt status m.a.p.eutrofiering och i förekommande fall övriga föroreningar. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Tillståndet m.a.p. näring respektive syre klassas enligt en femgradig skala:

Mycket näringsfattiga/Mycket syrerika förhållanden Näringsfattiga/Syrerika förhållanden Måttligt näringsrika/Måttligt syrerika förhållanden Näringsrika/Syrefattiga förhållanden Mycket näringsrika/Mycket syrefattiga förhållanden

Status m.a.p. eutrofiering eller annan påverkan klassas enligt följande:

Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig

Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram.


77

6. Närsjöfjärden, Sublitoral Datum:

Flodområde: 61 Norrström Koordinat: 6577669/1534535ProvtagningsuppgifterMetodik: Provyta (m2):Antal prov: Provdjup (m):

Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot StatusBQI:

ExpertbedömningStatus med avseende på eutrofieringStatus med avseende på annan påverkanNäringstillståndSyretillstånd

Övriga index och tillståndsklassningTotalantal taxa: mycket lågt O/C-index: måttligt högtMedelantal taxa/prov: PTI: mycket lågtIndividtäthet (antal/m2): måttligt hög EEI: mycket lågt

Foto taget mot söder.Kommentar

2011-09-07

Måttligt syrerikt

Hög

7,6

1,0

2,6

Mycket näringsrikt

0,37 Otillfredsställande

3,4

Bottenfaunan dominerades av ett fåtal arter som indikerade mycket näringsrika förhållanden. En tillfredsställande syresituation bedömdes råda på det aktuella provdjupet. Den höga näringsrikedomen medför dock att det sannolikt kan uppstå låga syrehalter i djupare delar.

SS 02 81 90

0,6

0,0213

1 3620,6

6

Otillfredsställande

5


78

Förklaring till artlista – sjöars profundal och sublitoral

Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,0213 m2) av de funna arterna/taxa samt deras syrekänslighet, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Mätosäkerhet för individtäthet = 10 %. Syrekänslighet (Sy): 0 – taxa vars känslighet är okänd 1 – taxa som är tåligt mot låga syrehalter 2 – taxa som är måttligt känsligt 3 – taxa som är mycket känsligt Funktionell grupp (Fg): 0 – ej känd 1 – filtrerare 2 – detritusätare 3 – predatorer 4 – skrapare 5 – sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering1 (Eg): 0 – taxa vars känslighet är okänd 1 – taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 – taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 – taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 – taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 – taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE – Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR – Akut Hotad (Critically Endangered) EN – Starkt Hotad (Endangered) VU – Sårbar (Vulnerable) NT – Nära hotad (Near Threatened) DD – Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov – Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel


79

6. NärsjöfjärdenSublitoral


ProvtagningsuppgifterDatum: Metodik: SS 02 81 90Provtagare: Carin Nilsson/Karin Johansson Provyta (m2): 0,0213Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5Syfte: inventering Kemiprov (j/n): nej

LokaluppgifterProvdjup: 2,6 m Grumlighet: mycket grumligt

Ytvattentemperatur: 18,4 °C Vattenfärg: färgatSiktdjup: 0,9 m Trofinivå: eutrof

BottensubstratDy: nej Myrmalm: nejGyttja: ja Rotad bottenvegetation: nejLera: ja Svavelväte: nejSand: nej Sedimentfärg: mörkgrå


Övrigt

2011-09-07

Nära fjärdens utlopp mitt i fåran. Musselskal gjorde att huggen inte blev helt täta.



6. Närsjöfjärden, Sublitoralx: 6577669 y: 1534535

Det. Martin Liungman, Medins Biologi AB

Metod: SS 02 81 90 + NV:s handbok för miljöövervakning

ARTER/TAXA KATEGORI PROVSy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M %

OLIGOCHAETA, fåborstmaskarLimnodrilus udekemianus - Claparède, 1862 1 2 2 1 0,2 0,7Limnodrilus sp. 1 2 1 7 8 6 1 4,4 15,2Tubificidae (med hårborst) 0 2 0 2 0,4 1,4

DIPTERA, tvåvingar Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 4 17 41 29 8 19,8 68,3Endochironomus sp. 2 1 0 1 0,2 0,7Polypedilum sp. 2 2 0 1 0,2 0,7Procladius sp. 1 3 0 7 7 1 4 3,8 13,1

SUMMA (antal individer): 13 24 57 36 15 29,0 100SUMMA (antal taxa): 4 2 4 3 4 3,4

2011-09-07



Documents

Limnisk inventering i Hyndevadån 2011 · Limnisk inventering i Hyndevadån 2011 Medins Biologi AB 7 4. Resultat och diskussion 4.1 Översiktlig beskrivning av området Undersökningsområdet